Laddar…
- Röstade för utskottets förslag
- 24 %
- 74 av 310 omröstningar
- På den vinnande sidan
- 29 %
- 75 av 259 omröstningar där partiet röstade ja eller nej
- Fick igenom sin linje mot utskottet
- 1 av 185
- omröstningar där partiet röstade nej och utskottets förslag föll
- Reservationer
- 289
- av 695 beslutspunkter hade partiet ett eget förslag
- Ville stoppa hela propositionen
- 3
- gånger
Partiets egna förslag
Motioner som Vänsterpartiet har lagt i partiets namn under riksmötet 2025/26: 172 motioner med 1552 yrkanden. Riksdagen har beslutat om 1547 av yrkandena och sagt ja till 2. Partier som ingår i regeringen lägger sällan egna motioner, eftersom de i stället påverkar regeringens förslag inifrån. Därför säger antalet motioner inte hur aktivt ett parti är.
med anledning av prop. 2025/26:295 Förebyggande insatser inom socialtjänsten till skydd för barn och unga vid bristande medverkanMotion 2025/26:4232 · 15 juli 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska tillsätta en utredning som tar fram forskningsbaserade förslag på hur vårdnadshavare kan motiveras och ges verkliga förutsättningar att ta emot stöd från socialtjänsten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:295, utom i den del som avser ändringar i socialförsäkringsbalken och lagen (2025:1478) om ändring i socialförsäkringsbalken när det gäller tillfällig föräldrapenning.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:294 För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande för vård av barn och ungaMotion 2025/26:4231 · 15 juli 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag där fortsatt omhändertagande på grund av barnets anknytning till familjehemmet endast kan ske med barnets samtycke om barnet fyllt 15 år, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag där insatser enligt den nya lagen om omhändertagande för vård av barn och unga ska kompletteras med att vården ska ges med omtanke om och aktning för barnets eller den unges person och egenart och tillkännager detta för regeringen.
Ville stoppa hela förslaget
Här röstade V för, eller reserverade sig för, att riksdagen skulle säga nej till hela propositionen.
Där partiet ville något annat
Beslutspunkter där V röstade nej till utskottets förslag eller lämnade en reservation. Det kan betyda att partiet ville stoppa, ändra eller gå längre än förslaget. Öppna propositionen för att se omröstningen.
Följde utskottet på alla punkter
Visa 130 ärenden där V varken röstade nej eller reserverade sig
Så läser du siffrorna
I kammaren röstar riksdagen alltid om utskottets förslag. Ja betyder att man stöder utskottets förslag och nej att man stöder ett motförslag. Utskottets förslag är oftast att anta regeringens proposition, men inte alltid.
En reservation är ett annat förslag till beslut som ett eller flera partier lämnar i utskottet. Många punkter avgörs utan omröstning; då syns partiets hållning bara genom reservationen.
Partiets röst är det som flest av dess ledamöter röstade. Ibland behandlar utskottet flera propositioner i samma betänkande; då visas de tillsammans och varje beslutspunkt räknas en gång.
Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en särskild översyn av de särskilda befogenheterna inom den statliga barn- och ungdomsvården och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejmed anledning av prop. 2025/26:301 Skärpta villkor för anhöriginvandringMotion 2025/26:4220 · 10 juli 2026 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår propositionen med undantag för regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 3 g, 18 och 18 b §§.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att gifta barn ska omfattas av rätten till familjeåterförening och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att införa en bestämmelse i utlänningslagen (2005:716) med innebörden att den som har fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till någon av sina föräldrar före 21 års ålder ska kunna få förlängt uppehållstillstånd på grund av anknytning oavsett ålder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att återinföra bestämmelserna om särskilt ömmande omständigheter som avskaffades 2023 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa övergångsbestämmelser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:293 Skärpta regler för unga lagöverträdareMotion 2025/26:4211 · 7 juli 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag i de delar det avser en sänkning av straffbarhetsåldern till 14 år.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 29 kap. 7 §.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om nödvändiga följdändringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en översyn av reglerna om ungdomsreduktion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:292 Skärpta villkor för friskolesektornMotion 2025/26:4209 · 7 juli 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att det införs ett totalt värdeöverföringsförbud och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:290 Sveriges utrikes underrättelsetjänstMotion 2025/26:4206 · 2 juli 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i det fortsatta arbetet med inrättandet av den nya myndigheten bör möjliggöra ett ändamålsenligt ömsesidigt stöd mellan Försvarsmakten och Sveriges utrikes underrättelsetjänst (UND) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:271 En förändrad abortlagMotion 2025/26:4196 · 9 juni 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag där formuleringen ”kvinna eller den som är gravid” genomgående används i abortlagen i de bestämmelser där rätten till abort regleras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:261 Utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamhetenMotion 2025/26:4187 · 21 maj 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag om att Skatteverket och Migrationsverket ska få jämföra fingeravtryck och ansiktsbild med motsvarande uppgifter som finns i den andra myndighetens register, dvs. 26 e och 32 d §§ folkbokföringslagen (1991:481), 17 kap. 9 § utlänningslagen (2005:716), 15 § utlänningsdatalagen (2016:27) samt 2 kap. 4 b § och 4 kap. 4 § lagen (2022:1697) om samordningsnummer.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:265 Skärpta regler om uppsikt och förvarMotion 2025/26:4182 · 13 maj 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:265 Skärpta regler om uppsikt och förvar.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett nytt förslag på lagstiftning som präglas av tydlighet, förutsägbarhet och noggranna rättssäkerhetsbedömningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:251 En mer sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillståndMotion 2025/26:4181 · 13 maj 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en nationell övergångsplan för genomförandet av reformen som bör tas fram i nära dialog med regioner, kommuner, professionsföreträdare och brukarorganisationer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att finansieringsprincipen bör gälla fullt ut och att staten bör ta ansvar för reformens kostnader, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av uppföljning av reformen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Visa alla 172 motioner
med anledning av prop. 2025/26:254 Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbeteMotion 2025/26:4180 · 13 maj 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett nytt förslag till 2 § i lagen (2020:782) om operativt militärt samarbete där regeringen, i enlighet med vad som anförs i motionen och vad nuvarande lag gör gällande, endast får överlåta förvaltningsuppgifter till den aktuella parten för att i enlighet med internationell rätt möta ett väpnat angrepp mot Sverige om Sverige är i krig eller krigsfara, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förtydligande i lagen (2020:782) om operativt militärt samarbete för att tydliggöra gränserna för bemyndigandet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:259 Nationell planering för transportinfrastrukturen 2026–2037Motion 2025/26:4179 · 13 maj 2026 · 12 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att ersätta dagens basprognoser med målorienterade prognoser där man utgår från att transportplaneringen ska styras mot ett mer transporteffektivt samhälle, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett nytt förslag till inriktning på satsningar i transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037 som möjliggör att Sverige uppnår sina klimatmål, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur användandet av sociala konsekvensbedömningar och hälsokonsekvensbedömningar vid planering av infrastruktur och kollektivtrafik ska främjas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om införande av en transporthierarki som ska genomsyra alla beslut i fråga om transportplanering, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör inrätta en gemensam statlig organisation, Järnväg Sverige, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att utveckla samhällsekonomiska beräkningsmodeller för infrastrukturinvesteringar som tar bättre hänsyn till järnvägens samhällsnyttiga egenskaper och långsiktiga hållbarhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör agera långsiktigt och förutsägbart genom att värna ingångna avtal och säkerställa att kommuner, regioner och andra aktörer kan lita på att statliga åtaganden står fast, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en infrastrukturberedning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör implementera ett nytt investeringsstöd riktat mot kollektivtrafiken för att öka klimatambitionerna och säkerställa en förbättrad turtäthet, en tydlig klimatprofil och förbättrad tillgänglighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett separat statligt anslag för cykelinfrastruktur till den nationella infrastrukturplanen som uppfyller krav på utbyggd cykelinfrastruktur, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur Gotlandstrafiken kan räknas som infrastruktur och hanteras inom ramen för infrastrukturplanering och infrastrukturfinansiering, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör öka Trafikverkets anslag för forskning och innovation så att det överensstämmer med Trafikverkets förslag om 7,4 miljarder kronor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:263 Stärkt återvändandeverksamhetMotion 2025/26:4150 · 11 maj 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:263 Stärkt återvändandeverksamhet med undantag för de förslag som gäller verkställighetshinder och rätt till biträde (avsnitt 8–10 i propositionen).Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en uppföljning av konsekvenserna av de nya reglerna om verkställighetshinder vid misstanke om brott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att offentligt biträde bör förordnas redan under Polismyndighetens handläggning av frågan om avvisning och även om utlänningen inte har begärt det, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:264 Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillståndMotion 2025/26:4149 · 11 maj 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:264 Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:246 Skärpta regler för unga lagöverträdareMotion 2025/26:4142 · 4 maj 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:246.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med en ny proposition med förslag om att påföljden ungdomsövervakning skärps, att regleringen vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst skärps samt att gränsen för när bevistalan ska väckas sänks, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:242 Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbrukMotion 2025/26:4141 · 4 maj 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:242 förutom förslaget om att beslut enligt skogsvårdslagen ska överklagas till mark- och miljödomstol i stället för som i dag till förvaltningsdomstol.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:218 Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalorMotion 2025/26:4119 · 28 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en översyn av straffen för ekonomisk brottslighet i syfte att stärka kopplingen mellan straffen och samhällskonsekvenserna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn under 18 år inte ska omfattas av den nya straffskärpningsregeln som innebär dubbla straff för brott som har samband med kriminella nätverk, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en utvärdering av lagändringarna fem år efter att de trätt i kraft, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:100 2026 års ekonomiska vårpropositionMotion 2025/26:4108 · 28 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:217 Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvarMotion 2025/26:4107 · 28 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:217 Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:238 Ny myndighet för miljöprövningMotion 2025/26:4105 · 28 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:238 i den del som avser förslag till lagändringar som behövs för att en ny myndighet för miljöprövning ska kunna ta över de uppgifter som länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer har i dag.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:239 Vindkraft i kommunerMotion 2025/26:4104 · 28 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda en modell där 5 öre per producerad kilowattimme går till kommunerna via energiskatten och där intäkterna fördelas enligt modellen 70 procent till kommunen och 30 procent till regionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagförslaget bör förtydligas så att det tar hänsyn till antalet lägenheter i en fastighet och reglerar hur de boende bör ersättas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vindkraftsersättningen till närboende bör hanteras av en myndighet, i ett centraliserat system, i enlighet med det som föreslås i betänkandet Värdet av vinden – Kompensation, incitament och planering för en hållbar fortsatt utbyggnad av vindkraften (SOU 2023:18) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:234 En ny lag om kommunal hamnverksamhetMotion 2025/26:4103 · 28 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:234 En ny lag om kommunal hamnverksamhet.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas hur de svenska bestämmelserna om kommunal hamnverksamhet kan utformas för att vara förenliga med EU:s statsstödsregler utan ett bolagiseringstvång och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:114 Strategisk exportkontroll 2025 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområdenMotion 2025/26:4102 · 28 april 2026 · 21 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör få i uppdrag att snarast genomföra en grundlig utvärdering av det förändrade regelverket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inte ska godkänna följdleveranser av krigsmateriel som gäller affärer som gjordes innan det nya regelverket trädde i kraft för icke-demokratiska och krigförande länder eller till länder med allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ta ansvar för att det förändrade regelverket också får effekt på bedömningar av krigsmaterielexporten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Inspektionen för strategiska produkter (ISP) bör hänskjuta prövningen till regeringen av alla utförseltillstånd till icke-demokratiska och krigförande länder eller länder med allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter, inklusive framtida följdleveranser, för bedömning enligt det förändrade regelverket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande skrivelser om strategisk exportkontroll bör redovisa enligt vilken version av lagen exporttillståndet har beviljats, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att all vapenexport till de länder som deltar militärt i kriget i Jemen, följdleveranser inkluderat, bör upphöra omgående, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige skyndsamt bör ta initiativ i EU och FN för ett internationellt vapenembargo mot samtliga krigförande länder i Jemen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att all vapenexport till Israel, följdleveranser inkluderat, bör upphöra omgående och tillkännager detta för regeringen.
med anledning av prop. 2025/26:236 Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstödMotion 2025/26:4092 · 16 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag om sänkt skatt på drivmedel.
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:228 Ett modernt och anpassat regelverk för krigsmaterielMotion 2025/26:4091 · 16 april 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om att godkänna Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med skärpta riktlinjer i syfte att göra brott mot folkrätten, kränkningar av mänskliga rättigheter och icke-demokratiska regimer till ovillkorliga hinder för beviljande av tillstånd för export av krigsmateriel, inklusive följdleveranser, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en strategi för att stoppa vidareexport av krigsmateriel i strid med svenska regelverk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:235 Skärpta regler om utvisning på grund av brottMotion 2025/26:4090 · 16 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:235 Skärpta regler om utvisning på grund av brott.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:222 Ersättningsregler med brottsoffret i fokusMotion 2025/26:4084 · 15 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:222 i den del som handlar om att vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott, det s.k. principalansvaret, ska skärpas.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:216 Stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvårdMotion 2025/26:4083 · 15 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:216.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:215 Tidsbegränsat boende för vissa nyanlända invandrare – en ny lag om bosättningMotion 2025/26:4077 · 14 april 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att anpassa tiden för rätten till boende i lagen om bosättning för vissa nyanlända invandrare till tiden det tar att etablera sig i samhället och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att införa sanktionsmöjligheter för kommuner som inte följer lagen om bosättning för vissa nyanlända invandrare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare i den del det avser 13 §.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:229 En ny mottagandelagMotion 2025/26:4076 · 13 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:229 En ny mottagandelag.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag på reformerat mottagandesystem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:227 Bättre möjligheter att utreda brott av unga lagöverträdare och några andra processrättsliga frågorMotion 2025/26:4073 · 9 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett tidsbegränsat förslag om utökade möjligheter att använda fler tvångsmedel mot barn under 15 år vid misstanke om vissa allvarliga brott (36 § lagen [1964:167] med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare och 6 kap. 5 § lagen [2024:782] om förfarandet vid förverkande av egendom och åläggande av företagsbot) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:210 Bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringenMotion 2025/26:4031 · 1 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:210.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:211 Förenklingar i jaktlagstiftningenMotion 2025/26:4030 · 1 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:211 i den del som avser förslag om att den som är medborgare i Sverige eller ett annat land inom EU eller EES efter anmälan ska få jaga på sådant allmänt vatten och sådana klippor och öar som inte hör till någon fastighet.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:211 i den del som avser förslag om att den som är medborgare i Sverige eller ett annat land inom EU eller EES efter anmälan ska få jaga säl i Sveriges ekonomiska zon.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:151 Verksamheten inom Nato under helåret 2025Motion 2025/26:4029 · 1 april 2026 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha en självständig utrikes- och säkerhetspolitik, liksom en självständig säkerhetspolitisk analys oavsett Natomedlemskapet, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kärnvapen aldrig ska få förekomma på svenskt territorium och att regeringen därför bör återkomma med ett lagförslag som förbjuder införsel, lagring och transitering av kärnvapen i Sverige i både freds- och krigstid och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige, i arbetet inom Nato, inte ska ingå i Nuclear Planning Group och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att svenska förband inte deltar i Natos övningsverksamhet som kan inkludera insatser med kärnvapen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom Nato ska driva principen om no first use och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör driva på för inrättandet av ett Centre for Democratic Resilience och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:201 Reformerat försörjningsstöd – bidragstak och ökade möjligheter till arbeteMotion 2025/26:4028 · 1 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:201.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:207 Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstödMotion 2025/26:4027 · 1 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:207.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:162 Sveriges militära stöd till UkrainaMotion 2025/26:4006 · 31 mars 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svensk vapenexport till Ukraina ska prioriteras framför export till andra stater och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska arbeta för ett minskat beroende av amerikansk krigsmateriel för Europas länder inklusive Ukraina och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:184 PrivatkopieringsersättningMotion 2025/26:4005 · 31 mars 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rättighetshavare till fotografisk bild ska omfattas av ersättningsordningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att taknivåerna i ersättningen bör gälla enligt följande: anordningar för lagring bör ha en taknivå på 50 kronor, anordningar för lagring där även annan användning kan ske bör ha en taknivå på 125 kronor och anordningar för exemplarframställning bör ha ett tak på 125 kronor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersättning till medlaren ska betalas av den part som har ansökt om medlingen eller, om flera parter har ansökt om medlingen, av dessa parter med lika delar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:188 Lag om hyrköp av bostadMotion 2025/26:4004 · 31 mars 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:188 Lag om hyrköp av bostad.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:90 Nordiskt samarbete 2025Motion 2025/26:4003 · 31 mars 2026 · 16 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen tillsammans med de övriga nordiska regeringarna bör se över det nordiska dubbelbeskattningsavtalet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att den nordiska integrationen ska öka och för att gränshinder ska tas bort och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för utökad nordisk samverkan för framtida landsbygdsutveckling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska arbeta för ett integrerat Norden med så få hinder som möjligt mellan de länder som är medlemmar i EU och de som inte är det, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en hållbar nordisk livsmedelsstrategi i syfte att öka självförsörjningsgraden och minska beroendet av import i de enskilda länderna och i Norden som helhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en nordisk pilotstudie där naturbruksgymnasier producerar beredskapslivsmedel, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom det nordiska samarbetet ska verka för att utveckla de gränsöverskridande järnvägarna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett nordiskt ministerråd för infrastruktur bör inrättas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom det nordiska samarbetet ska verka för ett förbud mot försäljning av nya bilar som drivs med fossila bränslen efter 2030 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör söka samarbete med de andra nordiska länderna för att etablera en gemensam syn på försvarsindustrin i Norden och i EU och tillkännager detta för regeringen.
med anledning av prop. 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolanMotion 2025/26:4002 · 31 mars 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att eleverna ska vara delaktiga i framtagandet av skolregler och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur den kan säkerställa att skolorna har de resurser som krävs för att stödja och ta hand om de elever som visas ut ur klassrummet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen antar 5 kap. 24 § i regeringens förslag till ändring i skollagen (2010:800) med den ändringen att 7 § inte stryks från uppradningen av åtgärder enligt skollagens paragrafer som ska dokumenteras.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:197 Ett likvärdigt betygssystemMotion 2025/26:4001 · 31 mars 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om hur det nya betygssystemet ska genomföras och användas på den kommunala vuxenutbildningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Skolverket i uppgift att kartlägga om myndigheten har tillräckliga resurser för att ta fram och administrera digitala nationella slutprov och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:177 Förenklad leverantörskontroll vid upphandlingMotion 2025/26:4000 · 31 mars 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den samordnade registerkontrollen bör omfatta samtliga uppgifter som skulle kunna leda till uteslutning enligt de obligatoriska och frivilliga uteslutningsgrunderna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla uteslutningsgrunder i lagen om offentlig upphandling (LOU) ska införas i lagen om valfrihetssystem (LOV) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:202 Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövningMotion 2025/26:3999 · 31 mars 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:202 Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:194 Nya läroplaner – för en stark kunskapsskolaMotion 2025/26:3998 · 31 mars 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör behålla nuvarande läroplaners skrivningar om elevinflytandet i de nya läroplanernas inledande delar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör behålla nuvarande läroplaners skrivningar om arbetet mot diskriminering i de nya läroplanernas inledande delar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör behålla nuvarande läroplaners skrivningar om sexualitet, samtycke och relationer i de nya läroplanernas inledande delar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör behålla nuvarande läroplaners skrivningar om att skolan ska vara konfessionsfri i de nya läroplanerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:185 Tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlandsMotion 2025/26:3997 · 31 mars 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:185.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:191 Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän i skolväsendetMotion 2025/26:3996 · 31 mars 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen antar 2 kap. 3 a § i regeringens förslag till ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) med den ändringen att inga lättnadsregler införs för mindre huvudmän.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i 29 kap. skollagen (2010:800) i de delar det avser 1, 15, 16–16 f och 18 §§.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:187 En mer flexibel hyresmarknadMotion 2025/26:3995 · 31 mars 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag till privatuthyrningslag.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614) om utökade möjligheter till andrahandsuthyrning, 7 kap. 11 §.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag till ändringar i 12 kap. 1 e § jordabalken i den del som avser uthyrning till juridisk person för vidareuthyrning till juridisk person samt ändringarna i 7 kap. 31 §, 12 kap. 45 a § första stycket 3, 55, 55 b och 55 f §§ jordabalken.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en reviderad lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:195 Förbättrat stöd i skolanMotion 2025/26:3994 · 31 mars 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör gå vidare med förslaget från Förbättrat stöd i skolan (SOU 2025:44) och utreda en reglering av klass- och gruppindelningen inom skolväsendet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som följer upp konsekvenserna av avskaffandet av extra anpassningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:199 Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssättMotion 2025/26:3993 · 27 mars 2026 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kontantkravet även bör omfatta kaféer, restauranger, drivmedel, klädbutiker, resor med kollektivtrafik samt olika typer av fritidsaktiviteter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de nya reglerna om att ta emot kontanter bör utvärderas senast tre år efter införandet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör finnas en skyldighet för kreditinstitut att tillhandahålla kontant betalningsförmedling i rimlig utsträckning i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de kreditinstitut som omfattas av skyldigheten att tillhandahålla kontanttjänster ska ge andra kreditinstitut möjlighet att erbjuda kontanttjänster genom den infrastruktur som de är skyldiga att tillhandahålla och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en skyldighet för myndigheter, eller den som utövar myndighet, och som tillhandahåller tjänster av offentligrättslig karaktär att ta emot kontanter på bemannade försäljningsställen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa ja
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur ett utvidgat ansvar för Riksbanken att garantera att kontanter kan användas i hela landet kan tydliggöras och formuleras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:203 Nya verktyg för stärkt konkurrens i privat och offentlig verksamhetMotion 2025/26:3992 · 27 mars 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det nya konkurrensverktyget bör innefatta möjligheten för Konkurrensverket att ålägga företag avyttring av egendom och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår propositionen i de delar som avser nya regler för offentlig säljverksamhet (kapitel 6 i propositionen).Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:175 Skärpta krav för svenskt medborgarskapMotion 2025/26:3991 · 27 mars 2026 · 10 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag om att medborgarskapslagen ska ändras så att statslösa barn och unga vuxna som kommer till Sverige, barn med utländskt medborgarskap och unga vuxna med utländskt medborgarskap samt tidigare svenska medborgare inte längre ska kunna förvärva svenskt medborgarskap efter anmälan.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om att barn självständigt ska kunna förvärva svenskt medborgarskap efter ansökan av barnets vårdnadshavare, då det inte bör ske någon utmönstring av anmälningsförfarandet i medborgarskapslagen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om krav på styrkt identitet för barn.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om att ändra tid för hemvist för barn.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om längre hemvist i Sverige för att förvärva svenskt medborgarskap.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om att en individ måste haft och kan förväntas komma att ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt för att kunna beviljas svenskt medborgarskap.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om att för barn som har fyllt 15 år ska det för förvärv av svenskt medborgarskap genom naturalisation krävas att han eller hon har haft och kan förväntas komma att ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om att det ska införas ett försörjningskrav vid ansökan om svenskt medborgarskap.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om att det ska införas krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället för förvärv av svenskt medborgarskap.Riksdagen sa nej
- Riksdagen beslutar om ikraftträdande- och övergångsbestämmelser med den lydelse som framgår av motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:115 Verksamheten i Europeiska unionen under 2025Motion 2025/26:3988 · 26 mars 2026 · 39 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen både inom ramen för arbetet i EU och i sina direkta kontakter med Turkiet bör verka för att landet åter ratificerar Istanbulkonventionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU ska verka för att unionen i alla lägen står upp för folkrätten och att man tydligt markerar mot länder som bryter mot den, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska regeringen bör verka för att skärpa målsättningarna för att den europeiska gröna given ska innehålla skärpta bindande mål samt kompletterande mål för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska regeringen bör verka för att alla EU:s handelsavtal ska innehålla bindande miljö- och klimatklausuler samt att inga avtal ska tecknas med länder som inte skrivit under Parisavtalet eller som har lämnat Parisavtalet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU bör verka för att uppdatera det juridiska ramverket så att det blir ett kraftfullt verktyg för att förhindra brott mot naturen (ekocid) genom att inkludera ekocid i Romstadgan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör driva på för en reformerad prismekanism på EU:s elmarknad i syfte att skapa en tydligare koppling mellan produktionskostnad och pris till kund och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör begära ett undantag i EU i syfte att stabilisera elpriset via reglering av exportens prispåverkan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att EU inför en feministisk budget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
med anledning av skr. 2025/26:97 Fördjupad resultatredovisning av internationellt bistånd – UkrainaMotion 2025/26:3967 · 25 mars 2026 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska arbeta för att EU utser en särskild representant för Ukraina som ska spela en aktiv roll för att konsolidera insatser för en rättvis fred, stabilitet och rättsstatlighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör arbeta tillsammans med Ukraina för att dokumentera de miljöbrott som har begåtts, för att säkerställa en ekologiskt hållbar uppbyggnad av landet och för att hålla Ryssland ansvarigt för de miljöskador man har orsakat, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda och analysera vilka konsekvenserna blir av ett förändrat fokus i biståndspolitiken där medel koncentreras till Europa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en strategi för hur FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet ska få genomslag i Sveriges stöd till Ukraina och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ha som mål att minst 50 procent av biståndet till Ukraina ska gå till flickor och kvinnor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:157 Lag om avgift för områdessamverkanMotion 2025/26:3966 · 25 mars 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens proposition 2025/26:157 om en lag om avgift för områdessamverkan.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:160 Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kustenMotion 2025/26:3961 · 19 mars 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:160 Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kusten.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:171 En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningarMotion 2025/26:3960 · 19 mars 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:171 En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningar.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:168 Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnenMotion 2025/26:3959 · 19 mars 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:168 Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:155 En mer rättssäker och effektiv domstolsprocessMotion 2025/26:3951 · 18 mars 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:155 i den del som handlar om att omedelbarhetsprincipen inskränks, när det gäller s.k. tidiga förhör.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:150 Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtidMotion 2025/26:3947 · 16 mars 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en säkrare tillståndsprövning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till ett stärkt skydd för integritet, information och rättigheter i lagen om användning av AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för brottsbekämpande ändamål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen om användning av AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för brottsbekämpande ändamål bör tidsbegränsas och tillämpningen utvärderas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:159 Nytt mål för effektiv energianvändning och genomförande av det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestandaMotion 2025/26:3946 · 16 mars 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår propositionens förslag om nytt mål för effektiv energianvändning.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på mål för effektiv energianvändning som innehåller tidssatta kvantitativa mål i linje med överenskommelsen på COP 28 och EU:s energieffektiviseringsdirektiv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:136 Kvalificering till socialförsäkringenMotion 2025/26:3932 · 9 mars 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:136.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:142 Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskapMotion 2025/26:3931 · 9 mars 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förtydligande i lagen om att berörd myndighet ska verka för att det finns skyddsrum och skyddade utrymmen som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:145 Inhibition av verkställigheten – en ny ordning för vissa utlänningar vid tillfälliga verkställighetshinderMotion 2025/26:3928 · 6 mars 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:145 Inhibition av verkställigheten – en ny ordning för vissa utlänningar vid tillfälliga verkställighetshinder.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med en översyn av förslagen på migrationsområdet i syfte att säkerställa en harmonisering med övrig berörd lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med ett nytt förslag där det tydligt framgår att endast utlänningar som har utvisats på grund av grova brott eller som bedöms utgöra en säkerhetsrisk ska kunna meddelas inhibition av verkställigheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:127 Slopat krav på introduktionsutbildning för övningskörningMotion 2025/26:3927 · 6 mars 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en statlig offentlig utredning om hur förarutbildningen kan omformas och förbättras, baserat på Transportstyrelsens förslag, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Stopplag för tonårsutvisningar (väckt enligt 9 kap. 15 § riksdagsordningen med anledning av en händelse av större vikt)Motion 2025/26:3926 · 6 mars 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att med största skyndsamhet ta fram ett moratorium – en stopplag – för tonårsutvisningar och tillkännager detta för regeringen.Lagd till handlingarna
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:132 Frihetsberövande påföljder för barn och ungaMotion 2025/26:3920 · 4 mars 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:132.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att förlänga den slutna ungdomsvården från fyra år till max sex år och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att införa villkorlig frigivning vid sluten ungdomsvård och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:113 Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställningMotion 2025/26:3915 · 2 mars 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på en plan för hur jordbruket ska bidra till att Sverige når det långsiktiga nationella klimatmålet och EU:s åtaganden på klimatområdet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör införa styrmedel för kostnadseffektiva klimatåtgärder i jordbruket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ersätta skattenedsättningen på diesel för arbetsmaskiner och fartyg inom jord‑, skogs- och vattenbruksnäringarna med annat konkurrensstöd som inte subventionerar fossila bränslen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:93 Ett språkkrav inom äldreomsorgenMotion 2025/26:3900 · 4 februari 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag som säkrar permanent finansiering av de aktiviteter som regeringen anser vara engångskostnader, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som möjliggör att statlig finansiering även kan användas för att rekrytera nya yrkesgrupper som kan stötta i äldreomsorgen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:89 Riksrevisionens rapport om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandlingMotion 2025/26:3898 · 28 januari 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge ett särskilt uppdrag till Upphandlingsmyndigheten att se över sitt stöd för uppföljning av arbetsrättsliga villkor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ytterligare förslag på hur uppföljningen av arbetsrättsliga villkor kan centraliseras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:78 En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskapMotion 2025/26:3895 · 23 januari 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår förslaget om att införa en möjlighet att begränsa rätten till abort för andra än svenska medborgare i 2 kap. 25 § första stycket 7 regeringsformen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår förslaget till ändring i regeringsformen som syftar till att göra det möjligt att återkalla medborgarskap vid oriktiga eller vilseledande uppgifter eller annat otillbörligt handlande.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår förslaget till ändring i regeringsformen som syftar till att göra det möjligt att återkalla medborgarskap om någon är dömd för ett brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska se till att lagändringen och kommande följdlagstiftning som innebär en begränsning av föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för att nå ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel ska utvärderas efter fem år och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:87 Nya regler för arbetskraftsinvandringMotion 2025/26:3880 · 16 januari 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1, 6 kap. 9 § första stycket 2 och 6 c kap. 9 § samt antar övriga lagförslag i propositionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:80 Permanent skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen och utvidgad rätt till avdrag för drivmedelsutgifterMotion 2025/26:3879 · 16 januari 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en schablon som omfattar laddning av bil i anslutning till bostaden bör införas i lagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:72 Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättningMotion 2025/26:3878 · 16 januari 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en lämplig aktör bör ges i uppdrag att ta fram kunskap om, analysera och utvärdera hur arbetsmarknadspolitiska åtgärder och insatser påverkar arbetsmarknadssituationen för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förordningen (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga bör ses över för att säkerställa att villkoren för de särskilda insatserna bidrar till att syftet med det arbetsmarknadspolitiska programmet uppfylls, och för att se om den nuvarande taknivån i lönebidragen är ändamålsenlig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa ja
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:71 Insyn i handlingar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakanMotion 2025/26:3873 · 15 januari 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med övergångsbestämmelser som innebär att den äldre lydelsen av 2 kap. 14 § tryckfrihetsförordningen fortfarande är tillämplig på en begäran att ta del av allmän handling som har framställts före ikraftträdandet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:66 Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringarMotion 2025/26:3867 · 11 december 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:66 Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:60 Stärkta insatser för äldre och för de som vårdar eller stöder närståendeMotion 2025/26:3860 · 9 december 2025 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag som säkerställer att fler utbildar sig till undersköterska genom förstärkta satsningar på Äldreomsorgslyftet, förbättrade arbetsvillkor och en förbättrad arbetsmiljö för undersköterskor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som säkerställer att anhörigperspektivet inte försvagas i och med införandet av stödkontakt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag som moderniserar språket i lagtexten och ersätter uttryck som ”psykisk störning” och ”missbruk” med icke-stigmatiserande och moderna begrepp, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:56 Riksrevisionens rapport om statens arbete med att förbättra förutsättningarna för cykeltrafikenMotion 2025/26:3856 · 28 november 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppmärksamma och genomföra samtliga av Riksrevisionens rekommendationer i skrivelse 2025/26:56 Riksrevisionens rapport om statens arbete med att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:47 Riksrevisionens rapport om systemet för lärarlegitimationMotion 2025/26:3844 · 24 november 2025 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning av vilka undantag från kravet på lärarlegitimation som fortfarande är motiverade och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att det införs krav på huvudmän att anmäla allvarliga fall med olämpliga och oskickliga lärare till Skolinspektionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör initiera en översyn av disciplinpåföljderna för lärare och förskollärare i syfte att säkerställa att de är effektiva och även omfattar icke legitimerade lärare och förskollärare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Stopp för vapenexport till Förenade Arabemiraten och Saudiarabien (väckt enligt 9 kap. 15 § riksdagsordningen med anledning av en händelse av större vikt)Motion 2025/26:3843 · 18 november 2025 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svensk vapenexport till Förenade Arabemiraten och Saudiarabien omedelbart bör stoppas och tillkännager detta för regeringen.Lagd till handlingarna
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom FN bör verka för ett vapenembargo mot hela Sudan och tillkännager detta för regeringen.Lagd till handlingarna
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU och FN bör verka för att stärka verktygen för att upprätthålla befintliga vapenembargon och övervaka att de följs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Lagd till handlingarna
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:34 Skärpta regler för villkorlig frigivningMotion 2025/26:3831 · 29 oktober 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en utvärdering av de föreslagna ändringarna fem år efter att samtliga förslag trätt i kraft i syfte att klargöra om dessa fått avsedd effekt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att förbättra inslussningen i samhället för tidigare dömda och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:23 Riksrevisionens rapport om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationerMotion 2025/26:3828 · 29 oktober 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska vidta åtgärder för att bättre kunna synliggöra och följa upp omfattningen av ekonomiskt våld i nära relationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med åtgärder för att motverka ekonomiskt våld i nära relationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:25 Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026Motion 2025/26:3826 · 23 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att svensk väpnad styrka som ställs till förfogande inom ramen för riksdagens beslut med anledning av propositionen inte ska delta i verksamhet som kan inkludera kärnvapen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:27 Ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvårdMotion 2025/26:3817 · 15 oktober 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett mer omfattande förslag till tandvårdsreform och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tandvården bör ingå i högkostnadsskyddet för hälso- och sjukvården och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:19 Nästa steg för en god och nära vårdMotion 2025/26:3815 · 13 oktober 2025 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som innebär ett förtydligande av att hela hälso- och sjukvården ska tillgodose såväl psykiska som fysiska vårdbehov, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en fördjupad analys av vad förslaget om att primärvården ska tillgodose både fysiska och psykiska vårdbehov får för ekonomiska konsekvenser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med finansiering för det fall att den ekonomiska konsekvensanalysen visar att det finns behov av ekonomiska tillskott för att klara uppdraget utan att annan verksamhet blir lidande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Israels ockupation av PalestinaMotion 2025/26:3440 · 7 oktober 2025 · 45 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för ett omedelbart och permanent eldupphör i Gaza och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för en internationell kraftsamling mot Israels ockupation av Palestina och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige, som enskild stat liksom inom ramen för FN och EU, ska kräva att Gazaremsans luft‑, sjö- och landvägar öppnas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för etablerandet av en internationell fredsbevarande och/eller fredsframtvingande styrka under FN-mandat i Gaza och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för en ökad internationell civil närvaro i Gaza och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för en obehindrad humanitär tillgång till och i Gaza, vilket inkluderar import av all nödvändig humanitär hjälp genom alla landpassager, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige kraftfullt bör agera för att förhindra att nya israeliska bosättningar tillkommer på palestinsk mark och för att befintliga bosättningar avvecklas omgående och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ställa krav på att Israel följer sina åtaganden och betalar ut palestinska tullavgifter och skatter till den palestinska myndigheten (PA) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör agera för att förhindra att bygget av muren fortgår samt att den mur som redan har byggts på ockuperad mark rivs och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ta initiativ inom FN och EU för att stoppa rivningarna av palestinska byggnader, infrastruktur och försörjningsmöjligheter och att de familjer och samhällen som drabbats kompenseras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhetMotion 2025/26:3199 · 6 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerMotion 2025/26:3178 · 6 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 24 NäringslivMotion 2025/26:3177 · 6 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedelMotion 2025/26:3176 · 6 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 22 KommunikationerMotion 2025/26:3175 · 6 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 21 EnergiMotion 2025/26:3174 · 6 oktober 2025 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår förslaget om att bemyndiga regeringen att under 2026 och 2027 besluta om lån i Riksgäldskontoret enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft för förväntade investeringskostnader som uppgår till högst 220 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2026–2045.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår förslaget om att bemyndiga regeringen att under 2026 och 2027 besluta om en riskreserv för ytterligare lån i Riksgäldskontoret vid oväntade fördyringar till företag som fått lån enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft som uppgår till högst 220 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2026–2045.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår förslaget om att bemyndiga regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 1:14 Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer ingå ekonomiska åtaganden enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft i form av dubbelriktade differenskontrakt som medför behov av framtida anslag på högst 400 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2035–2085.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och naturMotion 2025/26:3173 · 6 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 19 Regional utvecklingMotion 2025/26:3172 · 6 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitikMotion 2025/26:3171 · 6 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritidMotion 2025/26:3170 · 6 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskningMotion 2025/26:3169 · 6 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 15 StudiestödMotion 2025/26:3168 · 6 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt förslaget i tabell 1.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetslivMotion 2025/26:3167 · 6 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barnMotion 2025/26:3166 · 6 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättningMotion 2025/26:3165 · 6 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorgMotion 2025/26:3164 · 6 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 8 MigrationMotion 2025/26:3163 · 6 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 7 Internationellt biståndMotion 2025/26:3162 · 6 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 1 Rikets styrelseMotion 2025/26:3158 · 6 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 5 Internationell samverkanMotion 2025/26:3157 · 6 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 4 RättsväsendetMotion 2025/26:3156 · 6 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekutionMotion 2025/26:3155 · 6 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Bostadspolitik, planering och byggandeMotion 2025/26:2821 · 6 oktober 2025 · 36 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nytt bostadspolitiskt mål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram en nationell strategi för att säkerställa allas rätt till en bostad till en överkomlig kostnad och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram en nationell handlingsplan för bostadsförsörjningen en gång per mandatperiod, som även bör innehålla en redovisning av hur bostadsmarknaden under den senaste mandatperioden fungerat avseende vilka bostadsbehov som inte tillgodoses samt vilka åtgärder som planeras för att åtgärda dem, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör införa en ny bostadsförsörjningslag, som omfattar både stat och kommun, i enlighet med Vänsterpartiets förslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ny bostadsförsörjningslag ska innehålla uppföljbara krav som bidrar till en ökad social hållbarhet inom bostadsförsörjningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör införa krav på att kommuner i sina bostadsförsörjningsplaner vidtar aktiva åtgärder mot diskriminering på bostadsmarknaden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör avsätta resurser för införandet av ett stöd för byggande av hyresrätter och samtidigt låta Boverket snabbutreda utformningen av detsamma med målsättningen att ha ett stöd för byggande av hyresrätter på plats under andra halvan av 2026 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör avsätta resurser för införandet av ett stöd för byggande av studentbostäder och samtidigt låta Boverket snabbutreda utformningen av detsamma, med målsättningen att ha ett stöd för byggande av studentbostäder på plats under andra halvan av 2026, och tillkännager detta för regeringen.
Idrott, friluftsliv och folkhälsaMotion 2025/26:2820 · 6 oktober 2025 · 14 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska få i uppdrag att se över möjligheterna att inrätta ett anläggningsbidrag till kommuner och föreningar kopplat till Center för idrotts- och friluftsanläggningar och avsätta resurser för detta i enlighet med Vänsterpartiets förslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begreppet idrott bör läggas till i uppräkningen i 2 kap. 7 § 4 plan- och bygglagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att kravet att hyresgästen stadigvarande måste bedriva momspliktig verksamhet i lokalen, den s.k. fastighetsmomsen, tas bort i 3 kap. § mervärdesskattelagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör inrätta en statlig pott varifrån kommuner kan söka ekonomiskt stöd för investeringar i lekparker och områden för spontanidrott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt länsstyrelserna att ta fram regionala planeringsunderlag med områden värdefulla för friluftslivet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en höjning av det generella anslaget till idrotten i syfte att stärka idrotten brett och höja den riktade satsningen på idrott i socioekonomiskt svaga områden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska tillsätta en utredning med uppdrag att säkerställa att den statliga finansieringen av fysisk aktivitet inte gör skillnad på ledarledd motion och rörelse med och utan tävling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ändring i socialavgiftslagen bör utredas med syftet att jämställa de olika ledaruppdragen inom föreningslivet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolverket bör få ett tydligt ansvar för det nationella målet Ett rikt friluftsliv i skolan och tillkännager detta för regeringen.
Vissa kulturpolitiska frågorMotion 2025/26:2819 · 6 oktober 2025 · 14 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om förändrade regler för merkostnadslån för instrumentköp för deltagare på folkhögskolans kurser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på nytt regelverk för sjukförsäkringen utifrån utredningen Ett trygghetssystem för alla och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en litteraturpolitisk utredning för att adressera de utmaningar som beskrivs i motionen och genomlysa hela det litterära ekosystemet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inga folkbibliotek ska drivas av vinstdrivande företag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att varje huvudman för skolbiblioteksverksamheten ska anställa personal som i första hand har en examen från en högskoleutbildning inom biblioteks- och informationsvetenskap eller i andra hand en examen från en annan relevant högskoleutbildning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en kulturgaranti efter norsk modell och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda vilka förutsättningar som redan finns och vilka åtgärder som behöver vidtas för att varje skola ska kunna ha en kulturpedagog knuten till sig och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att estetiska ämnen bör återinföras på samtliga gymnasieprogram och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en översyn av utformningen av Kulturskoleklivet för att kunna utbilda fler kulturskolepedagoger, i översynen ska möjligheten att inkludera fler lärosäten samt förutsättningarna för att även folkhögskolan ska kunna bidra med platser undersökas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
En svensk utvecklings- och biståndspolitik för rättvisa, jämställdhet och hållbar utvecklingMotion 2025/26:2818 · 6 oktober 2025 · 59 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med en plan för att skyndsamt återställa enprocentsmålet där Sverige avsätter minst 1 procent av BNI för internationellt utvecklingssamarbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för att allt utvecklingsbistånd ska följa biståndseffektivitetsagendan, utgå från respektive mottagarlands egna behov, respektera dess suveränitet och inte förknippas med ekonomiska eller migrationspolitiska villkor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en strategi för att stödet till Ukraina ska ske i form av additionella medel, utöver biståndsbudgeten, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska koppla allt bistånds- och utvecklingsarbete till uppfyllandet av Agenda 2030 och Sveriges politik för global utveckling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en politiskt sammansatt kommitté med uppdrag att t.o.m. 2030 kontinuerligt ta fram underlag till regeringen i form av uppföljning, utvärdering och förslag till åtgärder för att genomförandet av Agenda 2030 ska drivas framåt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör integrera analys av civilsamhällets villkor och förslag för att främja civilsamhällets demokratiska utrymme i samtliga strategier som rör utvecklingssamarbetet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utarbeta en strategi för att öka samverkan med andra stater i syfte att värna det demokratiska utrymmet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för effektiv finansiering i samklang med biståndseffektivitetsagendan till civilsamhället i multilaterala organisationer och i den internationella givarsamordningen och tillkännager detta för regeringen.
En aktiv industri- och landsbygdspolitikMotion 2025/26:2817 · 6 oktober 2025 · 24 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om höjda mineralavgifter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en statlig strategi för samhällsservice och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur ytterligare servicepunkter i anslutning till servicekontor ska kunna upprättas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta de insatser som behövs för att möjliggöra omställning hos drivmedelsförsäljare på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som innebär att alla institut som tillhandahåller betalkonton till företag ska vara skyldiga att tillhandahålla platser för dagskasseinsättningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som innebär att insättningsmöjligheter för privatpersoner ska ingå i begreppet kontanttjänster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge de statliga aktörerna i uppdrag att redovisa hur deras investeringar fördelar sig mellan stad och landsbygd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt berörda myndigheter att utforma en modell där delar av studielånet avskrivs för personer som erhåller högskoleexamen och/eller påbörjar arbete inom bristyrken i glesa landsbygdskommuner, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anta en nationell målsättning om en självförsörjningsgrad på livsmedel på minst 80 procent och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Starkare skydd för barns rättigheterMotion 2025/26:2816 · 6 oktober 2025 · 26 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att införa barnrättsbudgetering enligt beskrivningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att utöka barnrättsdelegation i enlighet med beskrivningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som säkerställer att offentlig verksamhet som rör barnets rättigheter bör inkludera tydliga mål kopplat till barnkonventionens genomförande enligt beskrivningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att ratificera barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll om ett klagomålsförfarande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppgift att driva enskilda ärenden för barn vars rättigheter kränks, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som innebär att varje kommun ska ha en övergripande strategi för hur den ska implementera barnkonventionen, göra barnkonsekvensanalyser och tillgodose barns rätt till delaktighet i frågor som rör dem enligt beskrivningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag om att anta en nationell strategi för att motverka och bekämpa våld mot barn utifrån betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa en samordning av reformer som rör barn i samhällets vård genom en samlad barnkonsekvensanalys för att utvärdera hur dessa utredningar påverkar barn, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
En starkare folkhälsaMotion 2025/26:2799 · 6 oktober 2025 · 45 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda förutsättningarna för en svensk folkhälsolag med ett tydligt statligt ansvar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt Folkhälsomyndigheten att kartlägga och sammanställa hur folkhälsan har utvecklats de senaste decennierna och utifrån denna kartläggning peka ut de mest prioriterade områdena för folkhälsoarbetet den närmaste tiden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att utveckla informationen till de grupper som är i störst behov av hälsokommunikation, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att regionernas aktiva folkhälsoarbete ska ha större betydelse för tilldelningen av statsbidrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med initiativ för att säkerställa att Folkhälsomyndigheten har den kompetens inom såväl folkhälsa som smittskydd som uppdraget kräver och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att ändra målet för den svenska narkotikapolitiken till ”Ett samhälle med minskade skador av narkotika utifrån en restriktiv syn på narkotika” och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för insatser mot narkotikarelaterade skador och dödsfall i syfte att minska narkotikaanvändandet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning av hur lagen om kriminalisering av eget bruk har inverkat på antalet missbrukare och brukare samt deras livskvalitet, hälsa och drogfrihet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Svensk flyktingpolitikMotion 2025/26:2798 · 6 oktober 2025 · 32 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagändringarna om anhöriginvandring med anledning av proposition 2023/24:18 bör rivas upp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagändringarna om uppehållstillstånd av humanitära skäl med anledning av proposition 2023/24:18 bör rivas upp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att återgå till utlänningslagen som den såg ut innan begränsningslagen trädde i kraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen vid en återgång till utlänningslagens lydelse före den 20 juli 2016 bör återkomma med förslag på översyn av lagen och nödvändiga övergångsbestämmelser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de ensamkommande barn och unga som varit i Sverige i över ett år ska beviljas permanenta uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att införa en form av regularisering för den som levt i Sverige under en längre tid, oavsett tidigare uppehållsrättslig status, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en översyn av utlänningslagens åldersgränser och vilka konsekvenser de har i syfte att stärka skyddet för dem mellan 18 och 21 år och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att tydliggöra barnspecifika former av förföljelse som flyktinggrund i utlänningslagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att i utlänningslagen stärka barnets rätt att komma till tals och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Energipolitik för mer och förnybar el till rimliga priserMotion 2025/26:2797 · 6 oktober 2025 · 19 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag på implementering av modellen för Sverigepriser på el och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör deklarera för EU att den avser att införa Sverigepriser på el och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör initiera en samrådsprocess, i enlighet med det som anförs ovan, med övriga EU-länder i syfte att implementera Sverigepriser på el och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med siffersatta delmål med dithörande uppföljningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en elkriskommission i syfte att utreda osäkerheten i elförsörjningen med anledning av hur utländska investerares inteckningar i elproduktionen påverkar det svenska elsystemet och framtida planer på omställningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ytterligare styrmedel för att öka den inhemska produktionen av biogas och biodrivmedel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med lagförslag om en lagstadgad, obligatorisk produktionsbaserad ekonomisk ersättning för vindkraft där en andel går till den kommun där vindkraft byggs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att det kommunala vetot blir mer rättssäkert och att avstyrkan måste motiveras av sakliga skäl och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt Försvarsmakten att återkomma med ett underlag för hur övningsverksamheten kan organiseras utan att utgöra ett hinder för byggandet av havsbaserad vindkraft på lång sikt och tillkännager detta för regeringen.
En ny regering – För ett starkare och tryggare SverigeMotion 2025/26:2792 · 6 oktober 2025 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2026–2028 enligt förslaget i tabell 12 i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2026 enligt förslaget i tabell 13 i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2027 och 2028 enligt förslaget i tabell 14 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.Riksdagen sa nej
- Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2026 enligt förslaget i tabell 5 i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2027 och 2028 enligt förslaget i tabell 6 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
En jämlik förskola, skola och vuxenutbildning för allaMotion 2025/26:2791 · 6 oktober 2025 · 27 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att skollagens undantag för mindre avgifter i skolan tas bort och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolverket bör få i uppdrag att ta fram en konkret handlingsplan gällande skolors arbete mot rasism och Skolinspektionen bör få i uppdrag att följa upp skolornas arbete mot rasism som en del av det ordinarie inspektionsuppdraget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samtliga förskolor, skolor och fritidshem bör hållas konfessionsfria samtidigt som barnens rätt till att få tro och utöva en eventuell religion ska respekteras, varför det bör utredas hur alla skolor kan bli konfessionsfria, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda vilka åtgärder som krävs för att alla skolor ska garantera alla elevers rätt till religionsfrihet i enlighet med barnkonventionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att det införs ett nyckeltal för elevhälsa vid varje skolenhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag liknande vårdens lex Sarah och lex Maria som innebär en skyldighet för personal i skolan att anmäla missförhållanden i skolan eller risker för det och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som utvärderar och föreslår utvecklingsområden kring skolans kompetens kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att det garanteras att skollokaler tillgänglighetsanpassas utifrån elevers funktionsvariationer, oavsett om de är fysiska, psykiska eller kognitiva, och tillkännager detta för regeringen.
Konstitutionella frågorMotion 2025/26:2790 · 6 oktober 2025 · 19 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om det svenska statsskicket i syfte att införa republik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att ta fram ett system för att granska och öka insynen i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi och verksamhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över monarkens totala åtalsimmunitet i syfte att den ska upphävas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en översyn av systemet med adjutanter vid hovet som omfattar såväl finansiering som funktion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksdagsstyrelsen bör återkomma med förslag om att binda nivån på riksdagsledamöternas grundarvode till 100 procent av ett prisbasbelopp per månad och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksdagsstyrelsen bör se över hur de extra ersättningar som finns för uppdrag direkt knutna till riksdagsarbetet kan avskaffas och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över frågan om hur ett effektivt grundlagsskydd för gemensam egendom ska utformas på statlig, regional och kommunal nivå och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att beslut om utförsäljning av gemensam egendom ska fattas med tre femtedelars majoritet alternativt med två likalydande beslut med mellanliggande val på statlig, regional och kommunal nivå och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att utforma ett effektivt grundlagsskydd för public service och tillkännager detta för regeringen.
KlimatetMotion 2025/26:2789 · 6 oktober 2025 · 18 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anta en bindande utsläppsbudget i linje med Parisavtalets temperaturmål, baserad på IPCC:s senaste utvärderingsrapport och en global rättvis fördelning av utsläppsutrymmet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för en genomgripande skattereform som utjämnar de ekonomiska och regionala klyftorna och främjar hållbart resursutnyttjande med låg miljö- och klimatpåverkan i enlighet med våra klimat- och miljömål, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på utformning och finansiering av ett riktat investeringsstöd för finansiering av laddinfrastruktur och energilager för arbetsmaskiner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten i uppdrag att förenkla och påskynda eldrivna arbetsmaskiners tillgång till tillfälliga elanslutningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att i samarbete med berörda myndigheter utveckla upphandlingsstödet så att övergången till elektrifierade arbetsmaskiner och laddinfrastruktur främjas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram förslag på målbild och strategi för jordbrukets klimatomställning i nära samverkan med jordbrukare och aktörer från hela livsmedelskedjan, civilsamhället, forskare och myndigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att förtydliga hur livsmedelsstrategins mål om ökad livsmedelsproduktion ska uppnås inom ramen för klimat- och miljömål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag på strategi med åtgärder för hur Sverige till 2030 ska nå åtaganden om att öka kolinlagringen med 4 miljoner ton växthusgaser mer än genomsnittet för perioden 2016–2018 och tillkännager detta för regeringen.
RättsväsendetMotion 2025/26:2788 · 6 oktober 2025 · 44 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att kartlägga hur stor andel av rättsväsendets fastigheter som ägs av privata bolag och hur många av dessa som har kopplingar till grov kriminalitet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att återförstatliga alla rättsväsendets fastigheter som polishus, häkten, domstolar och anstalter i syfte att bl.a. stoppa kriminella från att göra vinster på sådan verksamhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet, t.ex. Brottsförebyggande rådet (Brå), i uppdrag att utvärdera de säkerhetszoner som Polismyndigheten upprättat och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram riktlinjer för att inrätta trygghetszoner i politiskt eftersatta områden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör tillsätta en nationell haverikommission i syfte att minska skjutningar, sprängningar, dödligt våld och gängkriminalitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att polisutbildningen blir en högskoleutbildning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att se över möjligheterna att inrätta ett institut för polisvetenskaplig forskning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Polismyndigheten i uppdrag att långsiktigt förstärka mångfaldsarbetet och fördjupa den mångkulturella kompetensen hos myndighetens anställda och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Polismyndigheten i uppdrag att vidta åtgärder för att särskilt stärka förtroendet hos människor i politiskt eftersatta områden i lokalt förankrat brottsförebyggande syfte och tillkännager detta för regeringen.
En politik för urfolket samerMotion 2025/26:2787 · 6 oktober 2025 · 12 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att ratificera ILO-konvention 169 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att FN:s urfolksdeklaration snarast bör implementeras i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en utvärdering av konsultationsordningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en parlamentariskt sammansatt utredning för att utreda ett utökat samiskt självstyre och Sametingets dubbla roller och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör fatta nödvändiga beslut i syfte att inrätta Sametingets parlamentsbyggnad och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att i nära samarbete med Sametinget och det samiska samhället ta fram ett förslag till samisk språklag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att se över ett möjligt samarbete mellan de nordiska biblioteken för att det ska bli möjligt att låna böcker från andra nordiska länder på olika samiska språk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder i syfte att genomföra en stipendieordning för studier i samiska språk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att flytta ansvaret för Sameskolstyrelsen till Sametinget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att inrätta en nationalscen för Sápmi och tillkännager detta för regeringen.
En politik för de nationella minoriteterna och minoritetsspråkenMotion 2025/26:2786 · 6 oktober 2025 · 21 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att se över frågan om ett starkare grundlagsskydd för de nationella minoriteterna (sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar) och urfolket samer samt minoritetsspråken (samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att se över om språk ska införas som en diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att säkra en långsiktig och permanent verksamhet vid minoritetsspråkens språkcentrum och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att se över finansieringen av resursbiblioteken för de nationella minoritetsspråken i syfte att dessa ska få en permanent och stabil finansiering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör inrätta informationscentrum om de nationella minoriteterna judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om ett fungerande nationellt tillsynsansvar för att säkerställa att syftet med lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk efterlevs och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en nivå på minsta garanterade undervisningstid i modersmålsämnet där minoritetsspråken ingår i grundskolan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att ta fram läromedel i nationella minoritetsspråk i förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Akademisk frihetMotion 2025/26:2785 · 6 oktober 2025 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning av hyressättningsmodellen för lärosätena och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge utredningen om stärkt skydd för akademisk frihet i uppdrag att utreda en grundlagsändring för att stärka skyddet för den akademiska friheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram ett lagförslag baserat på Styr- och resursutredningens förslag avseende att avskaffa det prestationsbaserade resurstilldelningssystemet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över ersättningsbeloppen för högskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Universitets- och högskolerådet i uppdrag att ta fram handledning och stöd till lärosätena för hur de kan stötta palestinska lärosäten och studenter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge de statliga forskningsfinansiärerna i uppdrag att aktivt främja och stödja Scholars at Risks arbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Biologisk mångfaldMotion 2025/26:2784 · 6 oktober 2025 · 57 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige globalt och inom EU ska verka för tydliga målsättningar för att uppnå hållbara produktions- och konsumtionsmönster som stärker den biologiska mångfalden, minskar det globala ekologiska fotavtrycket samt fördelar miljöutrymmet rättvist, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige globalt och inom EU ska verka för att säkerställa att offentliga och privata finansiella medel bidrar till att bevara och stärka den biologiska mångfalden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige globalt och inom EU ska verka för att grundläggande principer för deltagande, miljömässig och social rättvisa samt mänskliga rättigheter ska tillämpas vid såväl exploatering som skydd och restaurering av naturområden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anta ett naturpolitiskt ramverk motsvarande det nuvarande klimatpolitiska ramverket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör införa ett nytt etappmål om minst 30 procent representativt skydd av svensk natur till 2030 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett etappmål bör införas med målsättning om att alla formellt skyddade områden senast 2030 ska förvaltas genom naturvårdande skötsel eller ett aktivt beslut om fri utveckling, så att de inte förlorar de naturvärden de syftar till att bevara, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett etappmål bör införas med målsättning om att all mark inom statligt skyddade områden som är möjlig att restaurera till naturtyp enligt art- och habitatdirektivet ska vara restaurerad till naturtyp, eller att sådan restaurering ska vara påbörjad, senast 2030 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att tillse att Sveriges rapportering till EU enligt art- och habitatdirektivet ska utgå från referensarealer som baseras på vetenskaplig grund om vad som ekologiskt krävs och tillkännager detta för regeringen.
Ett rättvist skattesystemMotion 2025/26:2783 · 6 oktober 2025 · 19 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige behöver en ny stor skattereform som ökar skatteintäkterna och stärker likformigheten i skattesystemet och rättvisan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en reformerad kapitalinkomstbeskattning präglad av likformighet och rättvisa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över egendomsskatterna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska tillsätta en utredning i syfte att utforma en fastighetsskatt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skatteklyftan ska slutas för alla inkomster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ny skatt på 5 procentenheter bör införas på månadsinkomster över 65 000 kronor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jobbskatteavdragen ska trappas av på inkomster över 50 000 kronor i månaden, för att vara helt utfasade på månadsinkomster över 100 000 kronor i månaden, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en skattereduktion på 25 procent av fackföreningsavgifter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör avskaffa det s.k. rutavdraget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör omvandla dagens rotavdrag till ett grönt rotavdrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att avskaffa möjligheten att använda rot- och rutavdragen för tjänster utanför Sveriges gränser och tillkännager detta för regeringen.
Åtgärder för att stoppa mäns våld mot kvinnor och barnMotion 2025/26:2782 · 6 oktober 2025 · 21 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en ny kvinnofridskommission med ett brett uppdrag att utifrån ett helhetsgrepp föreslå åtgärder för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor och barn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Polismyndigheten i uppdrag att prioritera ärenden om sexualbrott och mäns våld mot kvinnor och barn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att göra en bred översyn av hur polis och åklagare bedriver förundersökningar i ärenden om mäns våld mot kvinnor, våld mot barn och sexualbrott liksom när barn bevittnat våld, i syfte att sprida goda exempel, kommentera eventuella brister och föreslå förbättringar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över möjligheten att samla specialistkompetens på särskilda stödcenter för vuxna som utsatts för sexualbrott och våld i nära relationer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att samtliga aktörer inom rättsväsendet får relevant fortbildning gällande samtyckeslagstiftningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en översyn av livsvillkoren för de kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter i syfte att förbättra deras situation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över hur vanligt förekommande det är att initiera ogrundade processer i syfte att trakassera sin motpart i mål om vårdnad, boende och umgänge och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en utveckling av lokala trygghetsteam i syfte att stärka skyddet för kvinnor och barn som utsatts för mäns våld, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
En starkare ekonomisk familjepolitikMotion 2025/26:2781 · 6 oktober 2025 · 16 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att indexera tak och ersättningsnivåer inom den ekonomiska familjepolitiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en strategi för att säkerställa att den ekonomiska familjepolitiken bättre når sitt mål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att trappa ned vissa ersättningar inom den ekonomiska familjepolitiken i syfte att möjliggöra en omställning när ersättningarna upphör och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en modell för bostadsbidraget baserad på Vänsterpartiets förslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör påskynda införandet av månadsavstämningar i bostadsbidraget i enlighet med BUMS-utredningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att höja barnbidraget med 400 kronor per månad och prisindexera det och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om en individualiserad föräldraförsäkring och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att införa en lagstadgad rätt till ledighet för föräldrar att närvara vid vårdrelaterade besök i samband med graviditet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag utifrån betänkandet Ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida (SOU 2023:23) enligt beskrivningen i motionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Transporteffektivt och hållbart samhälleMotion 2025/26:2780 · 6 oktober 2025 · 75 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med ett nytt förslag med en målstyrd planering där klimatmålet är den styrande principen för framtidens infrastruktur och därmed styr planering, inriktning och de ekonomiska ramarna för samtliga satsningar i transportinfrastrukturplaneringen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att ersätta dagens basprognoser med målorienterade prognoser, där man utgår från att transportplaneringen ska styras mot ett mer transporteffektivt samhälle, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma med förslag om hur statlig medfinansiering kan stärkas för att fyrstegsprincipens tillämpning ska förbättras genom att fler steg 1- och steg 2-åtgärder genomförs i infrastrukturplaneringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör förtydliga för Trafikverket hur myndigheten ska arbeta med det första steget i fyrstegsprincipen, som består i att försöka lösa brister genom sänkt efterfrågan eller överflyttningar mellan trafikslag, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om införande av en transporthierarki som ska genomsyra alla beslut om transportplanering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag på nationellt mål för minskad biltrafik till 2030 som utgår från klimatmålen och som beaktar skillnader mellan stad och landsbygd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen därför skyndsamt bör återkomma till riksdagen med en tidsbestämd handlingsplan med delmål och åtgärder som garanterar måluppfyllelse av nuvarande mål till 2030 och som når fossilfria transporter senast 2035, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att ålägga kommuner och regioner att minska biltrafiken vid beviljat stadsmiljöavtal och tillkännager detta för regeringen.
En tryggare sjukförsäkringMotion 2025/26:2779 · 6 oktober 2025 · 38 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en kriskommission för sjukförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att ta fram ett syfte för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen med lydelsen ”att individen ska återfå arbetsförmåga och därmed kunna återgå i, eller kunna söka, arbete samt säkerställas ekonomisk trygghet under processen” och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om ändringar i målet för utgiftsområde 10 till ”att ge ekonomisk trygghet vid sjukdom och ett effektivt stöd för att individen ska återfå arbetsförmågan och återgå i arbete” och låta det vägleda Försäkringskassans regleringsbrev och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att avskaffa karensavdraget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om hur ett system med sorgepeng skulle kunna införas i Sverige med inspiration från det norska och danska systemet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på mer flexibla regler avseende den möjliga omfattningen av en sjukskrivning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att kravet för att beviljas sjukersättning bör baseras på de treårsperioder som löper mellan att rätten till ersättning prövas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetsmarknadsbegreppet i sjuk- och aktivitetsersättningen bör ändras till det som används vid prövning av rätt till sjukpenning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att förbättra sjuk- och aktivitetsersättningen utifrån förslagen i SOU 2021:69 och tillkännager detta för regeringen.
En funktionsrättspolitik för trygghet och delaktighetMotion 2025/26:2778 · 6 oktober 2025 · 52 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kan inkorporeras i svensk lagstiftning och hur tillräcklig finansiering kan garanteras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa goda och långsiktiga villkor för funktionsrättsrörelsen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en maktutredning enligt beskrivningen med uppdrag att ta fram en nationell handlingsplan för ökat inflytande och deltagande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över lagstiftningen för att stärka ledar- och assistanshundars möjligheter att vara med där så behövs och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att säkerställa att alla som är i behov av färdtjänst får tillgång till den, i linje med utredningen från Trafikanalys, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utvärdera hur diskrimineringslagen efterlevs med avseende på funktionsnedsättning som diskrimineringsgrund och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att utreda utformningen av bilstödet för att det ska omfatta specialanpassade bilbarnstolar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att återinföra tillgänglighetskravet i fråga om studentbostäder och säkerställa att människor med funktionsnedsättning har samma möjlighet som andra att delta i högre utbildning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återuppta satsningen på praktikplatser inom staten, men med ett mindre antal myndigheter, ett tydligare uppdrag till Arbetsförmedlingen och ett tydligare fokus på att praktikplatsen ska leda till arbete, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
En bättre hälso- och sjukvårdMotion 2025/26:2777 · 6 oktober 2025 · 51 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att åtgärda platsbristen inom vården baserat på Socialstyrelsens rekommendationer och säkerställa att regionernas finansiering är långsiktig och stabil och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag utifrån betänkandet Ansvaret för hälso- och sjukvården (SOU 2025:62) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att utveckla ett nationellt basuppdrag för att förtydliga vilken specialistkompetens en vårdcentral måste kunna erbjuda och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör stärka förutsättningarna för vårdcentralernas uppsökande och förebyggande arbete, särskilt gällande personer med låg utbildning som står långt ifrån arbetsmarknaden samt äldre och multisjuka personer, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att vaccinprogrammen utvecklas så att det införs ett högkostnadsskydd för TBE-vaccin till vuxna samt att det blir kostnadsfritt att vaccinera barn mot TBE och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att inrätta ett vaccinationsprogram för personer över 65 år med kostnadsfria vacciner mot pneumokocker och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att stärka primärvårdens ansvar för psykisk hälsa, inklusive uppföljning av medicinsk behandling, samt att den ska kunna erbjuda samtal och rehabilitering, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur områden med utmaningar avseende god vård och jämlik hälsa bättre kan uppnå målen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Västafrika och VästsaharaMotion 2025/26:2776 · 6 oktober 2025 · 24 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för en demokratisk utveckling i Västafrika och en övergång från militära styren till demokratiskt valda ledare som utses genom fria och rättvisa val, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett ökat politiskt och ekonomiskt självbestämmande ska vara en av de centrala utgångspunkterna för Sveriges utvecklingssamarbete med Västafrika och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige såväl som enskilt land som inom EU och FN bör verka för att fler personer som bryter mot de mänskliga rättigheterna ställs inför rätta för sina handlingar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska öka sitt stöd till kvinnorörelsen i Västafrika och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som inom EU och FN bör verka för att stärka de fackliga rättigheterna och stödet till fackliga organisationer i Västafrika och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör arbeta för att EU och andra aktörer som IMF och Världsbanken inte finansierar internationella företag vars syfte är att ta makten över Afrikas jordbruk och i stället använder sina finansiella instrument för att stödja utvecklingen för matsuveränitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU och FN ska verka för en socialt och ekologiskt hållbar energiomställning i Västafrika och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör få i uppdrag att skärpa kriterierna när det gäller mänskliga rättigheter för svenskt exportfrämjande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen fortsatt bör arbeta för att utvidga kraven för human rights due diligence och införa detta samt ett klimat- och miljöperspektiv enligt environmental due diligence i regelverken för företags agerande utomlands och tillkännager detta för regeringen.
Hyresrätt och allmännyttaMotion 2025/26:2775 · 6 oktober 2025 · 44 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förvärvslagen bör återinföras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på skärpt referenstagning inför försäljning och marktilldelning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omgående bör skärpa lagen om blockuthyrning för att bostäder inte ska bli hotellägenheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör skärpa reglerna för andrahandsuthyrning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna vid ärenden rörande tvångsförvaltning ska vara skyldiga att bistå med en godtagbar förvaltare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram en statlig strategi mot slumförvaltning i syfte att åstadkomma en bättre myndighetssamverkan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör införa skattefria underhållsavsättningar för hyresfastigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstiftningen ska ändras så att hyresvärdar på förhand ska åläggas att ge en uppskattning av hur hög hyran kommer att bli efter en renovering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur hyresgästers inflytande och rätt till insyn i planerade renoveringar kan öka och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur lagstiftningen kan skärpas i syfte att begränsa hur mycket en hyra får höjas efter en större renovering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
En arbetsrätt för starka och trygga löntagareMotion 2025/26:2372 · 3 oktober 2025 · 15 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen (1982:80) om anställningsskydd bör ändras så att särskild visstidsanställning utgår och det i stället införs objektiva kriterier för när det är tillåtet med visstidsanställningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slutbetänkandet från Utredningen för hållbart arbetsliv över tid, Tid för trygghet (SOU 2019:5), bör remitteras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att utreda konsekvenserna för anställningstryggheten för visstidsanställda i enlighet med Jämlikhetskommissionens förslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kvalifikationstiden för företrädesrätt till återanställning bör förkortas och inträda efter sammanlagt sex månaders anställning under de senaste två åren och att tiden under vilken företrädesrätten till återanställning gäller bör förlängas till tolv månader efter anställningens upphörande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regelverket kring vikariat bör förtydligas i syfte att förhindra missbruk av anställningsformen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen (1982:80) om anställningsskydd bör ändras så att omreglering av den anställdes sysselsättningsgrad (s.k. hyvling) förbjuds och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen (1982:80) om anställningsskydd bör ändras så att det tydligt framgår att arbetsgivaren dels ska ange skäl för att en provanställning avslutas i förtid, dels ska ge löpande återkoppling till den provanställde under provanställningens gång i syfte att göra det möjligt för arbetstagaren att anpassa sig till arbetsgivarens krav och förväntningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att 4 kap. 10 § högskoleförordningen bör avskaffas i syfte att förbättra anställningsskyddet för lärare vid konstnärliga högskolor och tillkännager detta för regeringen.
Arbetsmiljö och arbetstidMotion 2025/26:2371 · 3 oktober 2025 · 25 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att, i samverkan med arbetsmarknadens parter, ta fram förslag på hur en lagstiftad, obligatorisk, effektiv, kvalitetssäkrad och branschkunnig företagshälsovård som omfattar alla arbetstagare kan skapas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetsmiljölagen bör förtydligas i enlighet med förslag i SOU 2022:45 i syfte att utöka användningen av företagshälsovård i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram förslag till en ny lag mot trakasserier i arbetslivet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur hbtqi-personers arbetsmiljö ska kunna förbättras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att utöka sin inspektionsverksamhet med särskilt riktade insatser mot sexuella trakasserier i arbetslivet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetsmiljölagen bör ändras så att regionala skyddsombud ges utökad tillträdesrätt i enlighet med förslaget i SOU 2022:47 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att dels utreda hur det lokala arbetsmiljöarbetet fungerar på arbetsplatser med tillsatt skyddskommitté, dels utreda förekomsten av s.k. falska skyddskommittéer och vad det får för konsekvenser för det lokala arbetsmiljöarbetet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyddsombudsutbildningens längd bör regleras i arbetsmiljölagen och uppgå till minst fem dagar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Fungerande postservice, bredband och telefoni i hela landetMotion 2025/26:2370 · 3 oktober 2025 · 11 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som innebär att Postnord kan använda sig av korsfinansiering när så behövs och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur en ökad återreglering av postmarknaden för att stärka den samhällsomfattande posttjänsten kan genomföras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att Postnord har förutsättningar för och ges i uppdrag att tillhandahålla god service av likvärdig kvalitet till alla enskilda medborgare och företag i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att bättre möjliggöra samdistribution av post, paket och tidningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som innebär att den svenska och danska posten separeras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en fördjupad analys av lands- och glesbygdens förutsättningar och behov samt förslag på hur lantbrevbäringen kan utvecklas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genom sin ägarstyrning se till att Postnord antar skarpa miljö- och klimatmål, följer upp dem samt tar fram en handlingsplan som styr mot dessa mål, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur man garanterar en god mobiltäckning för hela den fast boende befolkningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en uppdaterad bredbandsstrategi som tar sikte både på gles- och landsbygdens behov och de hinder som finns för att hushåll och företag ska ansluta sig till bredband och tillkännager detta för regeringen.
KinaMotion 2025/26:2369 · 3 oktober 2025 · 20 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges regering ska verka för att EU i all sin utrikespolitik, inklusive i relationerna med Kina, ska sätta mänskliga rättigheter före ekonomiska intressen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges regering både i sina bilaterala och i sina multilaterala kontakter med Kina bör trycka på vikten av att landet drastiskt minskar sina utsläpp, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i varje form av kontakt med Kina ska ta upp de omfattande och grova brotten mot yttrande- och tryckfriheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med tydliga förslag om hur den avser att driva en feministisk politik i relationerna med Kina och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska regeringen i varje form av kontakt med Kina ska kräva ett stopp för användandet av dödsstraff och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att en internationell utredning tillsätts med anledning av rapporterna om organstöld i Kina och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att EU inför sanktioner mot Kina kopplade till krav om att Kina upphör med övergreppen mot uigurerna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag om förbud mot export av teknik som kan förmodas användas av regimer i strid mot mänskliga rättigheter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ta initiativ inom EU för ett stopp för export av teknik som kan förmodas användas av regimer i strid mot mänskliga rättigheter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Säkerhetspolitik för en fredligare världMotion 2025/26:2368 · 3 oktober 2025 · 16 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska försvara folkrätt och mänskliga rättigheter och tydligt markera mot länder som bryter mot dessa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara ett land som aktivt arbetar för fred och nedrustning på global nivå, särskilt kärnvapennedrustning, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska agera aktivt för att stödja rysk och belarusisk opposition, inom landet såväl som i exil, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ta initiativ för en konvention för Arktis som innebär en demilitarisering av regionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska fasa ut sitt beroende av fossil olja och gas i syfte att stärka Sveriges säkerhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i högre utsträckning bör prioritera arbetet med att förebygga väpnade konflikter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i syfte att konkretisera arbetet med att förebygga väpnade internationella konflikter bör upprätta en heltäckande handlingsplan för ändamålet samt återkomma med ett förslag på hur arbetet ska organiseras på ett mer effektivt sätt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla beslut inom försvars-, säkerhets- och biståndspolitiken ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges regering bör intensifiera arbetet med att främja en jämställd fördelning av makt i världen och att kvinnor aktivt uppmuntras och stärks i sin strävan att nå politisk makt på olika nivåer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Stärkt skydd för ambulanssjukvårdareMotion 2025/26:974 · 1 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till åtgärder som medger flaggning av adresser dit ambulanssjukvårdare larmas där det riskerar att förekomma våld, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Skolan ska inte vara en marknadMotion 2025/26:973 · 1 oktober 2025 · 16 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör tillsättas en bred parlamentarisk utredning för att ta fram förslag om hur staten ska överta huvudansvaret för att garantera alla enheter inom skolväsendet likvärdiga förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att det sätts stopp för vinstjakten och marknadsstyrningen i skolan, förskolan och den kommunala vuxenutbildningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag som innebär att aktiebolag inte får driva fristående skolor, förskolor, vuxenutbildning och fritidshem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda införandet av en begränsning där offentliga medel avsedda för skolan såsom skolpeng enbart får användas till verksamhet som kan härledas till skolverksamheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning som innebär att offentlighetsprincipen införs i fristående skolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas om det i ägar- och ledningsprövningen ska inkluderas krav på att vilseledande marknadsföring inte får förekomma och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att den som köper en friskola eller friskolekoncern ska bli skyldig att ansöka om tillstånd för att få driva skolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att för att motverka användandet av otillåtna urvals- och antagningskrav bör regelverket utredas tillsammans med en översyn av huruvida Skolinspektionen har tillräckliga sanktionsmöjligheter mot skolorna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
En politik för tryggare konsumenterMotion 2025/26:972 · 1 oktober 2025 · 26 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att göra kommunerna skyldiga att tillhandahålla konsumentvägledning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att tillse att Konsumentverkets arbete med att utbilda och fortbilda konsumentvägledare ökar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att säkerställa att konsumentvägledarna och budget- och skuldrådgivarna har kompetens om ekonomiskt våld, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma med förslag på konkreta förebyggande åtgärder mot överskuldsättning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att huvudregeln för betalningsplanens längd vid skuldsanering för privatpersoner minskas från fem till tre år med två betalningsfria månader per år och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen bör ändras för att möjliggöra att i tider av ovanligt hög inflation och/eller kostnadsökningar kunna justera normalbeloppet vid utmätning fler gånger under året för att bättre följa prisökningarna i samhället och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör göras en barnkonsekvensanalys av dagens regelverk och lämnas förslag som förbättrar situationen för alla de barn och unga som lever i familjer med överskuldsättning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regelverket för skuldsanering bör utredas för att kontrollera att det är ändamålsenligt och inte hindrar kvinnor att ta sig ur relationer där det förekommit eller förekommer ekonomiskt våld och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att avräkningsreglerna för skuldsatta som hamnat hos Kronofogden ändras så att kapitalskulden betalas före kostnads- och ränteskulder och tillkännager detta för regeringen.
Cykeln – ett centralt transportslag för omställningenMotion 2025/26:328 · 25 september 2025 · 14 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör revidera och aktualisera den nationella cykelstrategin, med tydliga och konkreta åtgärder i linje med den europeiska cykeldeklarationen, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör anta ett ambitiöst nationellt mål om ökad cykling för att höja cyklingens status och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på ändring i väglagen för att stärka cyklingens status i infrastrukturplaneringen och möjliggöra byggande av gång- och cykelvägar utan krav på allmän samfärdsel eller funktionellt samband med statlig väg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inför framtagande av förslag till nationell plan bör ge Trafikverket i uppdrag att förverkliga riksdagens intentioner om en sammanhängande cykelinfrastruktur och att beakta behovet av särskilda satsningar på utbyggd cykelinfrastruktur i socioekonomiskt utsatta områden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda befintlig cykelinfrastruktur för att identifiera brister och öka framkomligheten för cyklister och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda nya regler för säkrare omkörning av cyklister och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att cykeltrafikanternas framkomlighet alltid ska vara lika viktig att beakta som trafiksäkerheten för bilister vid byggande av två-plus-ett-vägar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag till skyltning som tillåter undantag från rött ljus för cyklister vid högersväng och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att utreda behovet av samt förutsättningarna för att utveckla ett nationellt nät av snabbcykelvägar och tillkännager detta för regeringen.
Ersättning för dold mervärdesskattMotion 2025/26:325 · 25 september 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om ersättning för dold mervärdesskatt i syfte att korrigera ersättningen så att den varken gynnar privat drift eller uppmuntrar till bolagisering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Några miljöfrågorMotion 2025/26:324 · 25 september 2025 · 9 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på tidssatta och mätbara nationella mål för omställning till cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anta mål om minst 75 procents minskning av det svenska materialfotavtrycket till år 2050 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag innebärande att tidsbegränsade tillstånd för miljöfarlig verksamhet införs för verksamheter som inte har försumbar påverkan på våra miljömål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på förändringar av Reach och övrigt kemikalieregelverk inom EU och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen på EU-nivå ska verka för att det förslag om kraftig begränsning av alla PFAS som lagts fram av Kemikalieinspektionen tillsammans med andra europeiska myndigheter genomförs i sin helhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på tydligare lagstiftning gällande ansvar när personer utsätts för höga halter av hälsoskadliga kemikalier, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på handlingsplan för hur Sverige genom nationella åtgärder kan påskynda utfasning av PFAS samt sanering av PFAS i mark och vatten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillse att statliga bolag och myndigheter ges i uppdrag att intensifiera arbetet med att sanera områden förorenade av PFAS och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i närtid bör återkomma med förslag på finansiering för att stärka den offentliga tillsynen i syfte att minska spridningen av hälsoskadliga kemikalier och tillkännager detta för regeringen.
En politik för studenterMotion 2025/26:323 · 25 september 2025 · 20 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör gå vidare med att införa ett behörighetsprov i enlighet med förslaget från Universitets- och högskolerådet (UHR) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör tillsättas en utredning som ser över behörighetsregler och betygsurval relaterat till betygsinflation för att upprätthålla förtroendet för rättssäkra antagningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det sociala utjämningsmålet inom den statliga studiemedelspolitiken bör återinföras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå hur avgifter för utomeuropeiska studenter ska kunna avskaffas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på lagändringar som innebär att fler studenter ges möjlighet till dispens för fler veckor med studiemedel i syfte att kunna slutföra sina utbildningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över hur ansvaret för bostadsbidrag för studenter kan flyttas från Försäkringskassan till CSN och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda om det ska ställas krav på att all kurslitteratur ska göras tillgänglig digitalt via högskole- och universitetsbiblioteken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur alla studenter med behov av anpassad kurslitteratur ska få tillgång till det och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en utredning kring dolda avgifter och kostnader inom högre utbildning, särskilt avseende verksamhetsförlagd utbildning (VFU), och tillkännager detta för regeringen.
Kommunerna och välfärdenMotion 2025/26:322 · 25 september 2025 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör avskaffa möjligheten att ta ut vinst ur välfärdens verksamheter och utveckla alternativ till de marknads- och valmodeller som införts inom offentlig sektor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör förstärka tillsynen och göra nationella insatser för en ökad likvärdighet och personalförsörjning och för att säkerställa principen om vård och omsorg efter behov och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de generella statsbidragen till kommuner och regioner bör indexeras utifrån förändrade priser och löner i kommunsektorn samt demografiska förändringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över vilka riktade statsbidrag till kommunsektorn som kan omvandlas till generella statsbidrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en närmare juridisk analys beträffande möjligheterna till undantag i lagen om valfrihetssystem (LOV) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med utjämningskommitténs förslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Konsumenternas ställning på de finansiella marknadernaMotion 2025/26:321 · 25 september 2025 · 12 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen som innebär att SBAB:s avkastningskrav sänks från 10 till 5 procent, utöver statsobligationsräntan, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att införa en finsk modell för bostadslån i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till krav på bankerna om årliga kostnadssammanställningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att utreda för- och nackdelar med ett förbud mot produktpaketering samt lämna förslag på hur transparensen kan öka på bankmarknaden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att livsmedel, apoteksvaror och offentligrättsliga avgifter ska kunna betalas kontant och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som tvingar bankerna att, antingen genom avtal med Loomis eller genom upprättande av en verksamhet som motsvarar Loomis verksamhet, upprätthålla kontanternas funktion och erbjuda insättning av sedlar för konsumenter och dagskassor och tjänster för växelkassa för företag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lag- och regeländringar och även stöd till uppstart av nya sparbanker och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som utreder frågan om att förbjuda prissignalering på bankmarknaden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över regleringen av algoritm- och högfrekvenshandeln på de finansiella marknaderna och tillkännager detta för regeringen.
Modern familjerättMotion 2025/26:320 · 25 september 2025 · 23 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning av domstolars användande av ovetenskapliga teorier i vårdnadstvister såsom ”parental alienation syndrome” och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett lagförslag som innebär att ett presumerat föräldraskap inte ska kunna hävas på den grunden att barnet har tillkommit genom en heminsemination eller genom assisterad befruktning vid en klinik utomlands med en anonym donator och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hävandereglerna för ett presumerat föräldraskap bör utredas närmare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör presentera förslag till lagändring som förtydligar att hämtning med polis vid verkställighet av beslut om vårdnad, boende eller umgänge inte får ske annat än om det råder uppenbar fara för barnet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till ändring i lagstiftning som innebär att de domare som ska döma i mål om vårdnad, boende och umgänge ska ha förvärvat en särskild barnkompetens och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till ändring i lagstiftning som innebär att det blir obligatoriskt för domstolar att upprätta särskilda barnprotokoll i mål om vårdnad, boende och umgänge och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att varje barn får rätt till ett eget juridiskt biträde i alla mål om vårdnad, boende och umgänge och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att ändra reglerna i föräldrabalken (FB) så att det blir möjligt för ett barn att ha flera vårdnadshavare och tillkännager detta för regeringen.
med anledning av prop. 2025/26:6 En tydlig beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvarMotion 2025/26:309 · 25 september 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens proposition 2025/26:6 En tydlig beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvar.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
En samlad ungdomspolitikMotion 2025/26:308 · 25 september 2025 · 8 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att se över nuvarande reglering och presentera konkreta förslag som underlättar situationen för civilsamhällets behov av grundläggande banktjänster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som innebär att Kammarkollegiets bidrag för säkerhetshöjande insatser anpassas efter barn- och ungdomsorganisationers utsatthet och behov och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till ändring i vallagen (2005:837) så att rösträtten gäller fr.o.m. det år den enskilde fyller 18 år, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en försöksverksamhet, i en eller flera kommuner, med att sänka rösträttsåldern till 16 år vid val till kommunfullmäktige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se till att utöka remisslistorna, inkludera barn och unga i konsekvensanalyser samt bjuda in fler barn- och ungdomsorganisationer tidigare i de demokratiska processerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elevers individuella inflytande och elevers rätt till inflytande genom sammanslutning bör särskiljas i skollagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elevers rätt att själva avgöra vilka organisationsformer som ska användas för att få inflytande bör tydliggöras i skollagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheten att organisera sig i elevkårer bör tydliggöras i skollagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Ordning och reda på arbetsmarknadenMotion 2025/26:307 · 25 september 2025 · 33 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka myndighetssamverkan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att ändra sekretesslagstiftningen i syfte att ge myndigheterna möjlighet att bedriva ett effektivt arbete mot arbetslivskriminalitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör inrätta ett myndighetsgemensamt kansli, med kompetens från flera av myndigheterna, som bl.a. kan ansvara för utbildning, gemensamma rutiner och återrapportering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra, utvärdera och uppdatera den förra regeringens nationella strategi mot arbetslivskriminalitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en myndighetsgemensam tipsfunktion för fackligt förtroendevalda vid misstanke om arbetslivskriminalitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att inrätta ett europeiskt center mot arbetslivskriminalitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska krävas flera uppdragsgivare för att godkännas för F‑skatt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tidsbegränsad F‑skatt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ett krav på att även underentreprenörer ska ha giltig F‑skatt för att rotavdrag ska utbetalas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersättning för resa, kost och logi vad gäller resan från utsändningslandet till Sverige ska få genomdrivas med stöd av stridsåtgärder och tillkännager detta för regeringen.
Personalfrågor i FörsvarsmaktenMotion 2025/26:199 · 23 september 2025 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör avskaffa de tidsbegränsade anställningarna i lagen om vissa försvarsmaktsanställningar (2012:332) i syfte att öka tryggheten för de anställda och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra förslaget om indexreglering av de totalförsvarspliktigas dagersättning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen även bör utreda en höjning av förplägnadsersättningen, den ersättning värnpliktiga får när de inte är i tjänst, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda ersättning för när totalförsvarspliktiga genomför skarp tjänst, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Försvarsmakten bör uppdras att återkomma med en plan för hur man ska uppnå en jämn könsfördelning på organisationens olika nivåer, inklusive i hemvärnet, till senast 2038 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Försvarsmakten bör uppdras att genomföra en årlig jämställdhetskartläggning för att följa arbetet med hur jämställdheten utvecklas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
EU:s migrationspolitikMotion 2025/26:198 · 23 september 2025 · 17 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att förändra EU:s migrationspakt i syfte att skapa ett regelverk som värnar asylrätten och grundläggande mänskliga rättigheter samt fördelar ansvaret jämnare mellan EU:s medlemsländer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU bör söka samarbete med de stater som vill ha en mer välkomnande och human migrationspolitik, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU bör verka för att vidarebosättningsförordningen inte används för att sluta avtal liknande det mellan EU och Turkiet eller s.k. humanitarian admission programmes och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att avtal med utomeuropeiska länder om att stoppa flyktingar från att ta sig in i EU ska sägas upp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att avtalet mellan EU och Turkiet sägs upp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att EU upphör med alla former av stöd till den libyska kustbevakningen och att relationer med Libyen bör bygga på full respekt för asylrätten och mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom EU och FN:s flyktingorgan (UNHCR) bör agera för en snabb evakuering och vidarebosättning av flyktingar och asylsökande från Libyen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör agera inom EU för att underlätta för människor som flyr från Afghanistan att få skydd i Europa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land, såväl som inom EU och FN, bör motverka alla beslut som innebär att asylrätten och flyktingars mänskliga rättigheter kränks, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Offentlig förköpsrätt för att säkra totalförsvaretMotion 2025/26:197 · 23 september 2025 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur stat och kommun kan ges förköpsrätt i fråga om fastighetsaffärer som behövs för att säkra totalförsvaret, i likhet med finsk lagstiftning, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i ett första steg bör pröva hur förköpsrätt fungerar i ett antal strategiskt viktiga kommuner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Fortifikationsverket i uppdrag att se över strategiska markköp på orter med svensk försvarsindustri och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
SkatteflyktMotion 2025/26:177 · 22 september 2025 · 12 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att kriminalisera grov skatteflykt och medhjälp till grov skatteflykt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom EU bör driva på för att den offentliga land-för-land-rapporteringen ska gälla i samtliga länder där företagen har verksamhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom EU bör driva på för att alla multinationella företag vars omsättning överstiger 40 miljoner euro ska omfattas av den offentliga land-för-land-rapporteringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att företag inte ska ha möjlighet att tillfälligt utelämna vissa uppgifter i sin inkomstskatterapport och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom ramen för EU ska verka för de ändringar av kriterierna för att hamna på den svarta lista som anges i motionen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att rapporteringsplikten ska gälla även för inhemska skattearrangemang och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör införa ett liknande system som i Storbritannien med tillgångsbaserade böter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda om banker som vid upprepade tillfällen gör sig skyldiga till skatteflykt eller medhjälp till skatteflykt borde förlora sin rätt att få verka som bank i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om registrering av stiftelser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
med anledning av prop. 2024/25:204 Regler om avstängning av statligt anställdaMotion 2025/26:176 · 22 september 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag som är mindre långtgående avseende grunderna för avstängning och som minskar risken för godtyckliga avstängningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att frågan om avstängning för statligt anställda omfattas av förhandlingsskyldigheten i MBL, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2024/25:192 En förbättrad modell för presumtionshyraMotion 2025/26:175 · 22 september 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen beslutar att punkt 2 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna i regeringens lagförslag ska lyda: Äldre bestämmelser ska gälla för hyresavtal och förhandlingsöverenskommelser om presumtionshyra som ingåtts före ikraftträdandet.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de lagändringar som föreslås i propositionen inte ska tillämpas på de förhandlingsöverenskommelser om presumtionshyra som ingåtts efter det att rättsläget klargjordes av Svea hovrätt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Fortifikationsverkets styrning och uppdragMotion 2025/26:174 · 22 september 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om styrningen av Fortifikationsverket och vad som krävs för att verket ska kunna agera som en modern och effektiv myndighet med ett strategiskt uppdrag att utveckla och förvalta byggnader och mark, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2024/25:140 2025 års redogörelse för företag med statligt ägandeMotion 2025/26:172 · 19 september 2025 · 15 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samhällsnyttan alltid ska stå i fokus för ägarstrategin samtidigt som företagen bedrivs ekonomiskt effektivt, och i de fall viktiga samhällsintressen står i konflikt med de statliga bolagens vinstkrav ska målsättningen i ägarstrategin ses över, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om de statligt ägda företagens ansvar i att möta demografiska utmaningar, såsom avfolkning, åldrande befolkning och regional obalans, och företagens roll i att bidra till en mer jämlik samhällsutveckling, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att företag med statligt ägande bör verka för en ökad förädling i syfte att skapa arbetstillfällen och öka exportvärdet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att företag med statligt ägande bör uppträda neutralt och ska därför inte vara medlemmar i Svenskt Näringsliv eller liknande intresseorganisationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör stoppa eventuella expansionsplaner kopplade till Swedavia och i stället se hur tågtrafiken kan expanderas för att täcka inrikes resor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en portalparagraf bör föras in i Vattenfalls bolagsordning med den lydelse som anges i motionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Vattenfall bör ges i uppdrag att utreda investeringskostnaderna för att återföra ett ekologiskt hållbart flöde av vatten till den torrlagda delen av Lilla Luleälven och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör omarbeta ägardirektiven för de statliga bolag som ansvarar för naturresurser med en längre omloppstid i syfte att avkastningskraven ska följa en längre tidsperiod och tillkännager detta för regeringen.
Politik för äldres rättigheter och välmåendeMotion 2025/26:171 · 19 september 2025 · 27 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att Sverige aktivt deltar i framtagandet av en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma och ta fram en strategi mot ålderism och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om en äldrepolitisk strategi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en kriskommission mot diskriminering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att förbättra förutsättningarna för civilsamhällets arbete för äldre och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en plan för en hållbar finansiering av äldreomsorgen och den upprustning av den som krävs för kommande år och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som innebär att äldreomsorg som drivs eller ägs av kriminella, direkt eller indirekt, omedelbart ska tas över i offentlig regi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att stoppa privata vinster i välfärden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med tydliga och skarpa krav på att äldreomsorgen ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete, i enlighet med föreskrifter om social och organisatorisk arbetsmiljö, och tillkännager detta för regeringen.
Uppsägning av DCA-avtalet med USAMotion 2025/26:102 · 17 september 2025 · 9 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säga upp DCA-avtalet med USA och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anta en nationell lagstiftning som förbjuder införsel, lagring och transitering av kärnvapen på svenskt territorium i både freds- och krigstid och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör göra tydligt att man inte har för avsikt att tillåta permanenta baser eller stadigvarande närvaro av allierade styrkor på det egna territoriet under fredstid och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i syfte att garantera svensk suveränitet bör kräva att DCA-avtalet inte ger amerikanska styrkor rätt att agera på egen hand på svenskt territorium, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenska staten genom Försvarsmakten eller annan myndighet bör ges möjlighet att kontrollera vad som finns i lager som hålls av andra länders militär på svensk mark och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige måste säkerställa att placeringen av utländsk trupp och internationella militärövningar inte bidrar till exploatering av kvinnors och flickors kroppar genom prostitution och människohandel för sexuella ändamål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenska brottsoffer inte ska behöva processa i amerikanska militärdomstolar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör kräva att DCA-avtalet inte ger USA jurisdiktion utanför de baser där amerikanska styrkor befinner sig och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör klargöra att det är förbjudet att utdöma och verkställa ett dödsstraff på svenskt territorium samt även att utlämna någon till ett land där hen riskerar ett sådant straff, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
med anledning av prop. 2024/25:155 Stärkt konstitutionell beredskapMotion 2025/26:57 · 15 september 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att se över hur Lagrådets roll kan stärkas vid regeringens extraordinära normgivningskompetens och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska intensifiera arbetet med att ta fram beredskapslagstiftning för fredstida kriser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2024/25:203 Förbudet mot utvinning av uran tas bortMotion 2025/26:56 · 15 september 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2024/25:203 Förbudet mot utvinning av uran tas bort.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minerallagen bör ändras så att ett nationellt förbud mot brytning i alunskiffer införs och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
TrafiksäkerhetMotion 2025/26:55 · 12 september 2025 · 23 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag om en utökad nollvision som även inbegriper dem som dör och skadas av trafiken i form av luftföroreningar m.m., och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder som innebär att de oskyddade trafikanterna ges större fokus i arbetet med att uppnå nollvisionens mål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda frågan om synkontroller vid körkortsförnyelse och när och med vilka intervall sådana lämpligast sker och därefter återkomma med förslag till riksdagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över möjligheten att böter för de trafikbrott som innebär allvarlig fara för liv och hälsa, bl.a. fortkörning, ska relateras till inkomst och ge dagsböter i stället för penningböter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta de åtgärder som krävs för att möjliggöra mätning av genomsnittshastigheten mellan fartkameror och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag för att förhindra körkortsturism och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en större översyn av taxibranschen för att hantera avregleringens negativa konsekvenser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda och återkomma med förslag om minimipris och förtydligat krav på transparent jämförelsepris och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör införa krav om att alla appar integreras med taxameter och tillkännager detta för regeringen.
med anledning av skr. 2024/25:193 Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige – innovation, produktion och samarbeteMotion 2025/26:54 · 12 september 2025 · 9 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inte bör delta i vare sig Europeiska försvarsfonden (EDF) eller den europeiska fredsfaciliteten (EPF) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör söka samarbete med de andra nordiska länderna för att etablera en gemensam syn på försvarsindustrin i Norden och i EU och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om en förändrad lagstiftning kring exportkontroll som syftar till att förbjuda vapenexport till diktaturer, stater som för angreppskrig och regimer som begår brott mot de mänskliga rättigheterna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en strategi för att stoppa vidareexport av krigsmateriel i strid med svenska regelverk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över hur import av krigsmateriel kan regleras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att säkra ett starkt statligt ägande i svensk vapenproduktion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge i uppdrag åt berörda aktörer att tillhandahålla statligt riskkapital för företag inom försvarssektorn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att svensk försvarsindustri följer och respekterar rymdfördraget och övriga överenskommelser gjorda i FN i fråga om rymden, så att Sverige därigenom blir ett föregångsland inom området, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige aldrig ska vara med och främja utvecklingen av eller delta i annan verksamhet som rör helt autonoma vapensystem, så att Sverige därigenom blir ett föregångsland vad avser förbud mot användning och tillverkning av autonoma vapensystem, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Vänsterpartiet har tagit del av de synpunkter som Officersförbundet och Förbundet Reservofficerarna har lämnat i sina remissvar till SOU 2025:86. För att motverka risken för missbruk av ett förändrat regelverk föreslår jag därför att regeringen återkommer med ett förtydligande om att möjligheten att bruka den förlängda värnplikten för tidigare yrkes- och reservofficerare t.o.m. 70 års ålder som regel inte bör nyttjas i fredstid. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2026/27:9 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Hanna Gunnarsson (V).
Skärpta villkor för anhöriginvandringProp. 2025/26:301 · beslutad 13 augusti 2026
Uppehållstillstånd på grund av anknytning – reservation, avstod
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om skärpta villkor för uppehållstillstånd på grund av anknytning och att regeringen återkommer med förslag om följdändringar.
- De menar att förslaget leder till att fler familjemedlemmar tvingas leva åtskilda och att fler som lever tillsammans i Sverige skiljs åt.
Visa vad de skrev
”Genom regeringens förslag kommer fler familjemedlemmar att tvingas att leva skilda från varandra, och fler som lever tillsammans här kommer att skiljas åt när kraven för att få stanna och leva tillsammans skärps.”
- De menar att förslagen strider mot Europakonventionen (den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter), EU:s rättighetsstadga och EU:s regler om familjeåterförening, som slår fast att familjeåterförening är en grundläggande mänsklig rättighet.
Visa vad de skrev
”Förslagen står i konflikt med Europakonventionen, EU:s rättighetsstadga och EU:s familjeåterföreningsdirektiv, som betonar att familjeåterförening är en grundläggande mänsklig rättighet.”
- De menar att reglerna om familjeåterförening ska vara tvingande i stället för valfria (fakultativa), som regeringen föreslår.
Visa vad de skrev
”Reglerna om familjeåterförening ska därför vara tvingande och inte, som regeringen föreslår, fakultativa.”
- De menar att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar.
Visa vad de skrev
”Vidare bör regeringen återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Genom regeringens förslag kommer fler familjemedlemmar att tvingas att leva skilda från varandra, och fler som lever tillsammans här kommer att skiljas åt när kraven för att få stanna och leva tillsammans skärps. Förslagen står i konflikt med Europakonventionen, EU:s rättighetsstadga och EU:s familjeåterföreningsdirektiv, som betonar att familjeåterförening är en grundläggande mänsklig rättighet. Reglerna om familjeåterförening ska därför vara tvingande och inte, som regeringen föreslår, fakultativa. Det gäller bl.a. anhöriga till svenska medborgare, nordiska medborgare, personer med permanent uppehållsrätt och subsidiärt skyddsbehövande.
Sammantaget anser vi att regeringens förslag om uppehållstillstånd • på grund av anknytning till bl.a. svenska medborgare • på grund av anknytning till personer med uppehållstillstånd i Sverige • för barn som adopteras • på grund av anknytning till barn • på grund av anknytning i särskilda situationer • på grund av särskild anknytning till Sverige bör avslås. Vidare bör regeringen återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 3–3 f och 3 h §§,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen om följdändringar och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 3, båda i denna del, och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 23 i denna del och avslår proposition 2025/26:301 punkt 1 i denna del och motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 4 och 9 i denna del och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 6 och 7.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Krav på vistelsetid – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att väntetiden för anhöriginvandring begränsas till ett år i stället för regeringens förslag, och att väntetiden räknas från att anknytningspersonen ansöker om skydd i Sverige.
- De menar att regeringens förslag inte är proportionerligt och att väntetiden i stället bör begränsas till ett år.
Visa vad de skrev
”Vi anser därför att regeringens förslag inte är proportionerligt och föreslår i stället att väntetiden begränsas till ett år.”
- De menar, i likhet med EU-kommissionen, att väntetiden ska räknas från att anknytningspersonen ansöker om internationellt skydd eller på annat sätt har laglig vistelse i Sverige.
Visa vad de skrev
”Vi anser också, i likhet med EU-kommissionen, att väntetiden ska börja löpa från den tidpunkt då anknytningspersonen ansöker om internationellt skydd eller på annat sätt har legaliserat sin vistelse i Sverige.”
- De menar att det är otänkbart för de flesta att leva i mer än två år utan sina barn eller utan sina föräldrar om man själv är ett barn.
Visa vad de skrev
”Att leva i mer än två år utan sina barn eller utan sina föräldrar om man själv är ett barn är för de flesta otänkbart.”
- De menar att väntetiden redan i dag kan bli lång och att försörjningskravet kan göra den ännu längre.
Visa vad de skrev
”Vi kan dock konstatera att väntetiden redan i dag kan bli lång och att försörjningskravet kan leda till att väntetiden ytterligare förlängs.”
- De menar att de senaste årens rekordlånga handläggningstider och kritiken mot Migrationsverket från Justitieombudsmannen och Justitiekanslern gör en kortare väntetid viktig.
Visa vad de skrev
”Till detta ska läggas de senaste årens rekordlånga handläggningstider i familjeåterföreningsärenden och den kritik som riktats mot Migrationsverket från både Justitieombudsmannen och Justitiekanslern.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Försörjningskrav – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till ändringarna av försörjningskravet för anhöriginvandring som reservationen föreslår, i stället för regeringens förslag, och att regeringen ska återkomma till riksdagen med ändringar som följer av detta.
- De menar att försörjningskravet redan i dag är ett av de största hindren för familjeåterförening.
Visa vad de skrev
”Försörjningskravet är redan i dag ett av de största hindren för familjeåterförening.”
- De menar att eftersom försörjningskravet enligt regeringens förslag också ska gälla när tillstånd ska förlängas, kommer även familjer som redan lever tillsammans och har etablerat sig i Sverige att splittras.
Visa vad de skrev
”Eftersom försörjningskravet enligt regeringens förslag också ska gälla i förlängningssituationer kommer även familjer som redan lever tillsammans och som etablerat sig i Sverige att splittras.”
- De menar att det är inhumant och orimligt att någon ska behöva välja bort ett äldre barn bara för att en lillebror föds och familjen inte får större lägenhet eller högre lön.
Visa vad de skrev
”Det är inhumant och orimligt. Ingen ska behöva välja bort ett av sina äldre barn bara för att en lillebror föds och familjen inte får en större lägenhet eller högre lön.”
- De menar att familjer som är etablerade inte ska dras isär bara för att en förälder blir av med jobbet, får cancer eller vidareutbildar sig.
Visa vad de skrev
”Familjer som är etablerade ska inte dras isär bara för att en förälder blir av med jobbet, får cancer eller vidareutbildar sig.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Försörjningskravet är redan i dag ett av de största hindren för familjeåterförening. Eftersom försörjningskravet enligt regeringens förslag också ska gälla i förlängningssituationer kommer även familjer som redan lever tillsammans och som etablerat sig i Sverige att splittras. Det är inhumant och orimligt. Ingen ska behöva välja bort ett av sina äldre barn bara för att en lillebror föds och familjen inte får en större lägenhet eller högre lön. Familjer som är etablerade ska inte dras isär bara för att en förälder blir av med jobbet, får cancer eller vidareutbildar sig.
Försörjningskrav för familjemedlemmar till forskare – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om försörjningskrav (krav på egen försörjning) för familjemedlemmar till forskare och att regeringen ska återkomma med eventuella följdändringar.
- De menar att ett försörjningskrav för forskare kan göra det svårare för Sverige att locka till sig och behålla internationell kompetens.
Visa vad de skrev
”Att låta forskare omfattas av ett försörjningskrav kan, som flera remissinstanser påpekar, få negativa effekter på Sveriges möjligheter att attrahera och behålla internationell kompetens.”
- De menar att förslaget motverkar Sveriges ambition att vara en ledande kunskapsnation och minskar Sveriges attraktivitet för internationell spetskompetens.
Visa vad de skrev
”Förslaget motverkar Sveriges ambition att vara en ledande kunskapsnation och kommer att minska Sveriges attraktivitet för internationell spetskompetens och bör därför avslås.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Att låta forskare omfattas av ett försörjningskrav kan, som flera remissinstanser påpekar, få negativa effekter på Sveriges möjligheter att attrahera och behålla internationell kompetens. Förslaget motverkar Sveriges ambition att vara en ledande kunskapsnation och kommer att minska Sveriges attraktivitet för internationell spetskompetens och bör därför avslås. Regeringen bör vidare återkomma till riksdagen med eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 b kap. 19 §,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen om följdändringar och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 8 och 9 i denna del, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 3, båda i denna del, och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 3 och 23, båda i denna del, och avslår proposition 2025/26:301 punkt 1 i denna del.
Lagförslaget i övrigt – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger nej till huvuddelen av regeringens förslag om skärpta regler för anhöriginvandring och till följdändringarna i andra lagar, men säger ja till vissa delar av förslaget.
- De menar att förslagen leder till att fler familjer tvingas leva åtskilda och att fler som lever tillsammans i Sverige skiljs åt när kraven skärps.
Visa vad de skrev
”Genom förslagen kommer fler familjer att tvingas att leva skilda från varandra, och fler som lever tillsammans här kommer att skiljas åt när kraven för att få stanna och leva tillsammans skärps.”
- De menar att regeringen genom att lägga svensk lagstiftning på EU:s lägstanivå frivilligt avstår från ett starkare skydd för familjelivet.
Visa vad de skrev
”Regeringens uttryckliga ambition att lägga svensk lagstiftning på EU:s lägstanivå innebär ett principiellt vägval där Sverige frivilligt avstår från att upprätthålla ett starkare skydd för familjelivet än vad som minimalt krävs.”
- De menar att den skärpta vandelsprövningen med vaga och svårdefinierade kriterier riskerar att få avgörande betydelse för rätten till familjeliv.
Visa vad de skrev
”I ärenden om anhöriginvandring innebär regeringens förslag om en utvidgning av lämplighetsbedömningar att vaga och svårdefinierade kriterier riskerar att få avgörande betydelse för rätten till familjeliv.”
- De menar att förslaget om skärpta krav för att bevisa biologiska släktskap riskerar att försvåra familjeåterförening för människor på flykt där dokumentation ofta saknas.
Visa vad de skrev
”Förslaget riskerar att försvåra familjeåterförening för människor på flykt där dokumentation ofta saknas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Propositionen är ännu en del av den här regeringens utvisningspolitik. Genom förslagen kommer fler familjer att tvingas att leva skilda från varandra, och fler som lever tillsammans här kommer att skiljas åt när kraven för att få stanna och leva tillsammans skärps. Det är dåligt för integrationen och för sammanhållningen i samhället, och det är dåligt för Sverige.
Möjlighet till uppehållstillstånd – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag som gör reglerna för personer med subsidiärt skydd (en annan skyddsgrund än flyktingstatus) tvingande i stället för valfria, ger kvinnor och män samma förutsättningar att vara anknytningspersoner i fall där barn inte är gemensamma, begränsar väntetiden till högst ett år när barn är inblandade, behåller möjligheten för universitetsstuderande som studerat länge i Sverige att vara anknytningspersoner, behåller vissa arbetsrelaterade inkomster i försörjningskravet, undantar forskare och doktorander från försörjningskravet och ser över övergångsreglerna.
- De menar att reglerna för personer med subsidiärt skydd inte ska vara valfria, eftersom det skapar en oacceptabel rättsosäkerhet för en redan utsatt grupp och gör skillnad mellan olika skyddsbehov.
Visa vad de skrev
”Detta skapar en oacceptabel rättsosäkerhet för en redan utsatt grupp och en åtskillnad mellan olika skyddsbehov som vi inte kan ställa oss bakom.”
- De menar att barns möjlighet att leva med sina föräldrar inte ska bero på vilken skyddsgrund föräldrarna har.
Visa vad de skrev
”Att låta barns möjlighet att leva med sina föräldrar bero på skyddsgrund är oacceptabelt.”
- De menar att kravet på vårdnad kan drabba kvinnor särskilt hårt, eftersom kvinnors möjlighet att få rättslig vårdnad om barn är begränsad i vissa länder.
Visa vad de skrev
”Det kan få negativa konsekvenser särskilt för kvinnor, eftersom kvinnors möjlighet att få rättslig vårdnad om barn är begränsad i vissa länder.”
- De menar att väntetiden i ärenden där barn är inblandade ska vara högst ett år, så att barn inte är skilda från sina vårdnadshavare längre än nödvändigt.
Visa vad de skrev
”För att ytterligare förkorta den tid som barn är skilda från sina vårdnadshavare bör väntetiden i ärenden där barn är inblandade utformas som ett tak och begränsas till maximalt ett år.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Familjeåterförening utan biologiskt släktskap – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag som innebär att andra familjeband än biologiska erkänns tydligare.
- De menar att familjer inte alltid är biologiska, utan att barn kan ha vuxit upp med en social förälder, en styvförälder, en släkting eller i en hbtqi-familj.
Visa vad de skrev
”Familjer är inte alltid biologiska. Barn kan ha vuxit upp med en social förälder, en styvförälder eller en släkting eller i en hbtqi-familj.”
- De menar att en lagstiftning som lägger för stor vikt vid biologiskt släktskap riskerar att drabba familjer som skiljer sig från normen.
Visa vad de skrev
”En lagstiftning som fäster för stor vikt vid biologiskt släktskap riskerar att drabba familjekonstellationer som skiljer sig från normen.”
- De menar att barn kan ha tillkommit genom övergrepp eller i situationer där det biologiska släktskapet inte motsvarar barnets faktiska familjeliv.
Visa vad de skrev
”Barn kan ha tillkommit genom övergrepp eller i situationer där biologiskt släktskap inte motsvarar barnets faktiska familjeliv.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Familjer är inte alltid biologiska. Barn kan ha vuxit upp med en social förälder, en styvförälder eller en släkting eller i en hbtqi-familj. Barn kan ha tillkommit genom övergrepp eller i situationer där biologiskt släktskap inte motsvarar barnets faktiska familjeliv. En lagstiftning som fäster för stor vikt vid biologiskt släktskap riskerar att drabba familjekonstellationer som skiljer sig från normen.
Regeringen bör återkomma med förslag som innebär att andra familjeband än biologiska erkänns tydligare.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Uppehållstillstånd för unga vuxna i vissa situationer – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att regeringen skyndsamt utreder hur den som har vistats lång tid i Sverige och har starkare anknytning till Sverige än till något annat land inte ska utvisas, och hur uppehållstillstånd i större utsträckning ska kunna följa med föräldrarnas.
- De menar att regeringens förslag är otillräckligt och bara ger en kortare respit för de berörda personerna.
Visa vad de skrev
”regeringens förslag för att stoppa utvisningar av unga vuxna från deras familjer i Sverige är otillräckligt och endast kommer att innebära en kortare respit för de berörda personerna.”
- De menar att risken är att unga vuxna med stark anknytning till Sverige ändå kommer att utvisas.
Visa vad de skrev
”Risken med förslaget är att unga vuxna som har en stark anknytning till Sverige, bott här i många år, skött sig och gjort allt rätt, ändå kommer att utvisas.”
- De menar att det snabbt behöver utredas hur den som har bott länge i Sverige och har starkare anknytning hit än till något annat land inte ska utvisas.
Visa vad de skrev
”det behöver snabbutredas hur den som vistats i vårt land under lång tid och som har starkare anknytning till Sverige än till något annat land inte ska utvisas”
- De menar att uppehållstillstånd i större utsträckning ska kunna följa med föräldrarnas.
Visa vad de skrev
”hur uppehållstillstånden i större utsträckning kan följa med föräldrarnas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi konstaterar i likhet med flera remissinstanser att regeringens förslag för att stoppa utvisningar av unga vuxna från deras familjer i Sverige är otillräckligt och endast kommer att innebära en kortare respit för de berörda personerna. Risken med förslaget är att unga vuxna som har en stark anknytning till Sverige, bott här i många år, skött sig och gjort allt rätt, ändå kommer att utvisas. Vi menar därför att det behöver snabbutredas hur den som vistats i vårt land under lång tid och som har starkare anknytning till Sverige än till något annat land inte ska utvisas samt hur uppehållstillstånden i större utsträckning kan följa med föräldrarnas.
Andra frågor om uppehållstillstånd för unga vuxna – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 11)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag som ger unga vuxna ökade möjligheter till uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen, samtidigt som höjningen av åldersgränsen till 21 år välkomnas.
- De menar att många unga stoppas av lönekrav, studieavgifter eller andra villkor som är omöjliga att uppfylla i deras situation.
Visa vad de skrev
”Många unga kommer fortfarande att stoppas av lönekrav, studieavgifter eller andra villkor som är omöjliga att uppfylla i deras situation.”
- De menar att möjligheten att förlänga uppehållstillstånd på grund av anknytning även bör omfatta dem som redan har lämnat Sverige på grund av utvisning enligt tidigare lagstiftning, och att det ska vara möjligt att ansöka från utlandet.
Visa vad de skrev
”även bör omfatta dem som redan har lämnat Sverige på grund av utvisning enligt tidigare lagstiftning och att det ska vara möjligt att ansöka om man befinner sig utanför Sverige.”
- De menar att den som har fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till en förälder före 21 års ålder bör kunna få förlängt uppehållstillstånd oavsett ålder, utan krav på ett särskilt beroendeförhållande.
Visa vad de skrev
”Den som har fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till någon av sina föräldrar innan 21 års ålder bör därför kunna få förlängt uppehållstillstånd på grund av anknytning oavsett ålder, och utan något krav på ett särskilt beroendeförhållande.”
- De menar att det fortfarande saknas en möjlighet att väga in stark anknytning till Sverige, familjesituation och andra humanitära omständigheter, vilket de anser är nödvändigt för att stoppa tonårsutvisningarna.
Visa vad de skrev
”Slutligen kan vi konstatera att det fortfarande saknas en möjlighet att väga in stark anknytning till Sverige, familjesituation och andra humanitära omständigheter, något som är nödvändigt för att stoppa tonårsutvisningarna på riktigt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Rätt till studiestöd – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 12)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med förslag om att ändra studiestödslagen så att personer med uppehållstillstånd på grund av anknytning till vissa arbetstillståndshavare kan beviljas studiemedel.
- De menar att många unga fortfarande kommer att stoppas av lönekrav, studieavgifter eller andra villkor som är omöjliga att uppfylla i deras situation.
Visa vad de skrev
”Många unga kommer fortfarande att stoppas av lönekrav, studieavgifter eller andra villkor som är omöjliga att uppfylla i deras situation.”
- De menar att den som vill studera kan behöva betala studieavgifter på över hundratusen kronor per år, eftersom personer med tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning som huvudregel inte har rätt till svenskt studiestöd.
Visa vad de skrev
”Den som vill studera kan behöva betala studieavgifter på över hundratusen kronor per år, eftersom personer med tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning som huvudregel inte har rätt till svenskt studiestöd.”
- De menar att det är anmärkningsvärt att regeringen inte justerar studiestödslagen så att även personer med uppehållstillstånd på grund av anknytning till vissa tillståndshavare ska kunna beviljas studiemedel.
Visa vad de skrev
”Det är anmärkningsvärt att regeringen inte justerar studiestödslagen i denna del så att även personer med uppehållstillstånd på grund av anknytning till personer med arbetstillstånd, EU-blåkort, ICT-tillstånd eller tillstånd som forskare ska kunna beviljas studiemedel.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För att få stanna i Sverige med de nya reglerna efter det att man fyllt 21 år krävs fortfarande att unga som vuxit upp här uppfyller samma villkor som personer som ansöker om att komma hit från utlandet. Många unga kommer fortfarande att stoppas av lönekrav, studieavgifter eller andra villkor som är omöjliga att uppfylla i deras situation. Den som vill studera kan behöva betala studieavgifter på över hundratusen kronor per år, eftersom personer med tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning som huvudregel inte har rätt till svenskt studiestöd. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte justerar studiestödslagen i denna del så att även personer med uppehållstillstånd på grund av anknytning till personer med arbetstillstånd, EU-blåkort, ICT-tillstånd eller tillstånd som forskare ska kunna beviljas studiemedel.
Frågor om försörjningskravet – reservation, ingen omröstning
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 14)
Att riksdagen säger nej till att höja försörjningskravet och tillkännager för regeringen att det inte ska höjas.
- De menar att försörjningskravet inte bör höjas.
Visa vad de skrev
”Vi motsätter oss att försörjningskravet höjs.”
- De menar att höjningen till 1,30 gånger normalbeloppet är oproportionerligt stor och blir ett oöverstigligt hinder för många.
Visa vad de skrev
”Regeringens föreslagna höjning till 1,30 gånger normalbeloppet är oproportionerligt stor och kommer att utgöra ett oöverstigligt hinder för många.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi motsätter oss att försörjningskravet höjs. Regeringens föreslagna höjning till 1,30 gånger normalbeloppet är oproportionerligt stor och kommer att utgöra ett oöverstigligt hinder för många.
Regeringen bör vidta de åtgärder som svarar mot detta.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 7 och avslår motion 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 8.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Utvärdering och översyn av lagförslagen – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 15)
Att riksdagen säger ja till att regeringen gör en allmän översyn av ventilerna i lagstiftningen, följer upp och utvärderar de nya reglerna och säkerställer att DNA-analyser inte leder till diskriminering eller orimliga konsekvenser.
- De menar att det behövs en allmän översyn av ventilerna i lagstiftningen, inte minst med tanke på problemen med de tonåringar som utvisats.
Visa vad de skrev
”särskilt mot bakgrund av de problem som uppstått i samband med hanteringen av ärenden där tonåringar utvisats, menar vi att det bör göras en allmän översyn av ventilerna i lagstiftningen”
- De menar att det finns en risk att frivilligheten urholkas om den som inte samtycker till DNA-analys riskerar att nekas familjeåterförening.
Visa vad de skrev
”Samtidigt finns en risk att frivilligheten urholkas om den som inte ger sitt medgivande till DNA-analys riskerar att nekas familjeåterförening.”
- De menar att DNA-analyser inte får bli en generell kontrollåtgärd och att det måste säkerställas att de inte leder till diskriminering.
Visa vad de skrev
”Möjligheten till DNA-analys får inte missbrukas eller normaliseras till en generell kontrollåtgärd.”
- De menar att de många och svåröverskådliga lagändringarna gör att de beslutade förändringarna genast behöver följas upp på ett systematiskt sätt.
Visa vad de skrev
”De beslutade förändringarna behöver därför bli föremål för en omedelbar och systematisk uppföljning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att det även fortsättningsvis ska finnas en ventil som ger möjlighet att bevilja uppehållstillstånd på grund av särskild anknytning till Sverige om det finns synnerliga skäl. Vi delar uppfattningen att en sådan behövs. Men mot bakgrund av de oförutsedda svårigheter som kan uppstå vid tillämpningen av nya lagar och särskilt mot bakgrund av de problem som uppstått i samband med hanteringen av ärenden där tonåringar utvisats, menar vi att det bör göras en allmän översyn av ventilerna i lagstiftningen. I den översynen är det viktigt att man säkerställer tydliga förarbeten samt att det som behövs regleras i lag.
Behov av övrig utvärdering och översyn – reservation, ingen omröstning
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 16)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska utvärdera hur Migrationsverkets handläggningstider påverkar vistelsetiden och familjers möjlighet att återförenas, och göra en samlad översyn av förslagen på migrationsområdet.
- De menar att regeringens förslag om vistelsetid för ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning starkt bidrar till att hålla familjer isär under orimligt lång tid, försämrar integrationen och ökar den psykiska belastningen för människor som redan är sårbara.
Visa vad de skrev
”Det kommer att starkt bidra till att hålla familjer isär under en orimligt lång tid, försämra integrationen och öka den psykiska belastningen för människor som redan befinner sig i en sårbar och utsatt situation.”
- De menar att det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör en ordentlig analys av att Migrationsverkets handläggningstider redan i dag innebär en väntetid.
Visa vad de skrev
”Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör en ordentlig analys av hur Migrationsverkets handläggningstider redan i dag utgör en väntetid.”
- De delar remissinstansernas kritik att den höga reformtakten gör det svårt att överblicka de sammantagna konsekvenserna av regeringens reformer på migrationsområdet.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser har återkommande varnat för att den höga reformtakten gör det svårt att överblicka de sammantagna konsekvenserna och att skapa sig en helhetsbild av alla de förestående förändringarna av det migrationsrättsliga systemet.”
- De menar att det behövs en översyn av förslagen på migrationsområdet för att få en samlad analys och harmonisering.
Visa vad de skrev
”Det behöver göras en översyn av förslagen på migrationsområdet för att säkerställa en samlad analys och harmonisering.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Skyldighet att betala för tandvård – nya regler för vissa utlänningarProp. 2025/26:300 · beslutad 13 augusti 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om ändrade regler för tandvårdsavgifter och subvention av tandvård, men säger ja till ändringen i patientsäkerhetslagen.
- De menar att den ändrade ordningen medför negativa konsekvenser för munhälsan och tandvårdspersonalens arbetsmiljö.
Visa vad de skrev
”Vi menar att den ändrade ordningen medför bl.a. negativa konsekvenser för munhälsan och tandvårdspersonalens arbetsmiljö”
- De menar att ändringarna ökar komplexiteten och den administrativa bördan för myndigheterna och har andra negativa samhällsekonomiska effekter.
Visa vad de skrev
”ökad komplexitet och administrativ börda för myndigheterna samt andra negativa samhällsekonomiska effekter”
- De menar att ändringarna kan befaras medföra betydande praktiska problem.
Visa vad de skrev
”Ändringarna kan befaras medföra betydande praktiska problem.”
- De ifrågasätter om den föreslagna ordningen är proportionerlig.
Visa vad de skrev
”Vi ifrågasätter även att den föreslagna ordningen är proportionerlig.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I likhet med i stort sett samtliga remissinstanser, däribland Migrationsverket och Socialstyrelsen, avstyrker vi förslagen om ändrade regler för tandvårdsavgifter och subvention av tandvård. Vi menar att den ändrade ordningen medför bl.a. negativa konsekvenser för munhälsan och tandvårdspersonalens arbetsmiljö, ökad komplexitet och administrativ börda för myndigheterna samt andra negativa samhällsekonomiska effekter. Ändringarna kan befaras medföra betydande praktiska problem. Migrationsverket har i sammanhanget bl.a. lyft fram svårigheter med att bedöma vad som ska anses vara skälig ersättning enligt de nya regler som föreslås. Vi ifrågasätter även att den föreslagna ordningen är proportionerlig. Vi anser att riksdagen därmed bör avslå regeringens förslag i dessa delar.
I likhet med majoriteten anser vi att riksdagen bör anta förslaget om ändring i patientsäkerhetslagen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.,
2. lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400),
b) antar regeringens förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:300 punkt 2 och motionerna 2025/26:4210 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkandena 1 och 2, 2025/26:4212 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) och 2025/26:4217 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkandena 1 och 2 samt avslår proposition 2025/26:300 punkterna 1 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Rågsjö (V), Ulrika Westerlund (MP) och Martina Johansson (C).
Ett nytt straffrättsligt påföljdssystemProp. 2025/26:297 · beslutad 13 augusti 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om ett nytt straffrättsligt påföljdssystem.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå propositionen. Vi utvecklar våra respektive skäl för detta i våra särskilda yttranden 1–4.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4213 av Teresa Carvalho m.fl. (S), 2025/26:4223 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1, 2025/26:4229 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) och 2025/26:4230 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) samt avslår proposition 2025/26:297 punkterna 1–33.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C), Ulrika Westerlund (MP), Sanna Backeskog (S) och Lars Isacsson (S).
Ny översyn av brottsbalken – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen gör en ny översyn av brottsbalken med ett brett mandat och ordentligt med tid.
- De menar att bristerna i regeringens förslag hänger ihop med hur underlaget till reformen togs fram.
Visa vad de skrev
”Vi menar att bristerna i regeringens förslag hör ihop med hur underlaget till reformen har tagits fram.”
- De menar att arbetet främst fick inriktas på lagtekniskt fungerande förslag i stället för en fullständig analys av brottsbalken.
Visa vad de skrev
”att ta fram lagtekniskt fungerande författningsförslag som svarade mot direktivets önskemål om en högre repressionsnivå, snarare än att göra en fullständig och förutsättningslös analys av brottsbalken”
- De menar att det inte gick att förutse konsekvenserna för kriminalpolitiken eller för lagöverträdare.
Visa vad de skrev
”Experterna framhöll också att det inte var möjligt att förutse konsekvenserna för kriminalpolitiken eller för lagöverträdare.”
- De menar att en utredning som inte hinner bedöma konsekvenserna och om straffskärpningar minskar brottsligheten inte bör ligga till grund för ny lagstiftning.
Visa vad de skrev
”En utredning som saknar tid att bedöma förslagens samlade konsekvenser, och om straffskärpningarna kommer att leda till minskad brottslighet, bör inte ligga till grund för ny lagstiftning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Som framgår av vår reservation 1 ovan anser vi att propositionen ska avslås. Vi menar att bristerna i regeringens förslag hör ihop med hur underlaget till reformen har tagits fram. Utredningen hade 22 månader på sig att ta fram ett mycket omfattande underlag på nästan 2 000 sidor. Utredningstiden förkortades dessutom med två månader. Tre av utredningens experter ansåg att tidsbristen innebar att arbetet i huvudsak fick inriktas på att ta fram lagtekniskt fungerande författningsförslag som svarade mot direktivets önskemål om en högre repressionsnivå, snarare än att göra en fullständig och förutsättningslös analys av brottsbalken. Experterna framhöll också att det inte var möjligt att förutse konsekvenserna för kriminalpolitiken eller för lagöverträdare.
En utredning som saknar tid att bedöma förslagens samlade konsekvenser, och om straffskärpningarna kommer att leda till minskad brottslighet, bör inte ligga till grund för ny lagstiftning. Särskilt inte på ett område där flera parallella och nyligen genomförda reformer påverkar den samlade effekten. Straffrätten måste hanteras utifrån ett helhetsperspektiv. Vi anser därför att regeringen bör göra en ny översyn av brottsbalken. Denna bör ha ett brett mandat och ordentligt med tid att dels analysera och föreslå förbättringar och bara sådana straffskärpningar som kan vara motiverade, dels bedöma konsekvenserna. Det handlar om att föreslå reformer som faktiskt kan bidra till att minska brottsligheten och minska risken för återfall i brott. Sverige behöver en straffrätt som är både tydlig, genomtänkt och träffsäker.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4223 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Förebyggande insatser inom socialtjänsten till skydd för barn och unga vid bristande medverkanProp. 2025/26:295 · beslutad 13 augusti 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till större delen av regeringens lagförslag om socialtjänstens insatser när samtycke saknas, men säger ja till ändringarna om tillfällig föräldrapenning.
- De menar att regeringens förslag bygger för mycket på tvång, kontroll och sanktioner i stället för på tillit, relationer och fungerande socialt arbete.
Visa vad de skrev
”Men regeringens förslag bygger i alltför stor utsträckning på tvång, kontroll och sanktioner snarare än på tillit, relationer och fungerande socialt arbete.”
- De menar att elektronisk övervakning av barn och unga kraftigt begränsar deras frihet och integritet.
Visa vad de skrev
”Att barn och unga ska kunna åläggas att vistas i bostaden under vissa tider och kontrolleras med elektronisk övervakning innebär en långtgående begränsning av barnets frihet och integritet.”
- De menar att drogtester och polisens tillfälliga omhändertaganden är stora intrång i den personliga integriteten och kan skada tilliten till socialtjänsten.
Visa vad de skrev
”Vi motsätter oss bl.a. förslagen om att socialnämnden ska kunna besluta om drogtester och om polisens tillfälliga omhändertaganden. De utgör ett betydande intrång i den personliga integriteten och riskerar undergräva tilliten till socialtjänsten.”
- De menar att vite för insatser till vårdnadshavare riskerar att drabba barnen och redan utsatta familjer.
Visa vad de skrev
”Vidare är vi kritiska till förslaget att socialnämnden ska kunna förena beslut om insatser till vårdnadshavare med vite. Förslaget riskerar att ytterst drabba barnen och redan ekonomiskt och socialt utsatta familjer.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå proposition 2025/26:295, utom i den del som avser ändringar i socialförsäkringsbalken och lagen (2025:1478) om ändring i socialförsäkringsbalken angående tillfällig föräldrapenning.
Vi delar regeringens uppfattning att socialtjänsten måste ha goda förutsättningar att sätta in tidiga, förebyggande och verkningsfulla insatser för barn och unga. Barn som far illa, riskerar att fara illa eller dras in i kriminalitet måste få stöd tidigt. Men regeringens förslag bygger i alltför stor utsträckning på tvång, kontroll och sanktioner snarare än på tillit, relationer och fungerande socialt arbete. Förslagen riskerar att underminera tilliten till socialtjänsten och försvåra det förebyggande arbetet.
Vi motsätter oss bl.a. förslagen om att socialnämnden ska kunna besluta om drogtester och om polisens tillfälliga omhändertaganden. De utgör ett betydande intrång i den personliga integriteten och riskerar undergräva tilliten till socialtjänsten. Vidare är vi kritiska till förslaget att socialnämnden ska kunna förena beslut om insatser till vårdnadshavare med vite. Förslaget riskerar att ytterst drabba barnen och redan ekonomiskt och socialt utsatta familjer.
Vi ser särskilt allvarligt på förslaget om elektronisk övervakning. Att barn och unga ska kunna åläggas att vistas i bostaden under vissa tider och kontrolleras med elektronisk övervakning innebär en långtgående begränsning av barnets frihet och integritet. Vidare innebär det en risk för stigmatisering, har tveksam brottsförebyggande effekt och saknar vetenskapligt stöd. Det är en åtgärd som riskerar att upplevas som straff snarare än stöd, och som kan vara särskilt problematisk för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller psykisk ohälsa. Åtgärden riskerar att stå i strid med regeringsformen, Europakonventionen och barnkonventionen.
Förslaget om att socialtjänsten ska hålla allvarssamtal med unga vid misstanke om brott är enligt vår mening ytterligare en åtgärd som saknar evidens. Dessutom finns redan liknande möjligheter inom befintlig lagstiftning.
Enligt vår mening är det genom tidiga, frivilliga och väl utformade insatser som socialtjänsten bygger förtroende och når fler familjer. Tvång ska inte ersätta bristen på resurser, relationer och rätt stöd.
Vi välkomnar dock den del av propositionen som innebär att en förälder ska kunna få tillfällig föräldrapenning när han eller hon deltar i vissa insatser enligt socialtjänstlagen eller den nya lagen om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas (regeringens förslag till riksdagsbeslut 5 och 6). Det är rimligt att föräldrar inte ska förlora inkomst när de deltar i insatser som syftar till att stärka barnets situation.
Slutligen anser vi att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Utredning om att vilja ta emot stöd från socialtjänsten – reservation, avstod
Vad ville V i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen bör tillsätta en utredning som tar fram forskningsbaserade förslag på hur vårdnadshavare kan motiveras och få verkliga förutsättningar att ta emot stöd från socialtjänsten.
- De menar att tidiga, frivilliga och väl utformade insatser gör att socialtjänsten bygger förtroende och når fler familjer.
Visa vad de skrev
”Enligt min mening är det genom tidiga, frivilliga och väl utformade insatser som socialtjänsten bygger förtroende och når fler familjer.”
- De menar att regeringen bör tillsätta en utredning som tar fram forskningsbaserade förslag på hur vårdnadshavare kan motiveras och få verkliga förutsättningar att ta emot stöd.
Visa vad de skrev
”Jag anser därför att regeringen bör tillsätta en utredning som tar fram forskningsbaserade förslag på hur vårdnadshavare kan motiveras och ges verkliga förutsättningar att ta emot stöd från socialtjänsten.”
- De menar att utredningen bland annat bör undersöka hur socialtjänsten kan arbeta mer tillitsbyggande, hur insatser kan bli mer tillgängliga och relevanta och hur barns delaktighet kan stärkas.
Visa vad de skrev
”En sådan utredning bör bl.a. belysa hur socialtjänsten kan arbeta mer tillitsbyggande, hur insatser kan göras mer tillgängliga och relevanta, hur barns delaktighet kan stärkas”
- De menar att utredningen också bör undersöka hur hinder som psykisk ohälsa, ekonomisk utsatthet, tidigare negativa myndighetserfarenheter eller bristande kunskap om socialtjänsten kan hanteras.
Visa vad de skrev
”och hur hinder som psykisk ohälsa, ekonomisk utsatthet, tidigare negativa myndighetserfarenheter eller bristande kunskap om socialtjänsten kan hanteras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Enligt min mening är det genom tidiga, frivilliga och väl utformade insatser som socialtjänsten bygger förtroende och når fler familjer. Jag anser därför att regeringen bör tillsätta en utredning som tar fram forskningsbaserade förslag på hur vårdnadshavare kan motiveras och ges verkliga förutsättningar att ta emot stöd från socialtjänsten. En sådan utredning bör bl.a. belysa hur socialtjänsten kan arbeta mer tillitsbyggande, hur insatser kan göras mer tillgängliga och relevanta, hur barns delaktighet kan stärkas och hur hinder som psykisk ohälsa, ekonomisk utsatthet, tidigare negativa myndighetserfarenheter eller bristande kunskap om socialtjänsten kan hanteras.
För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande för vård av barn och ungaProp. 2025/26:294 · beslutad 13 augusti 2026
Krav på samtycke från barn som fyllt 15 år – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att ett barn som fyllt 15 år själv måste samtycka till att omhändertas för vård på grund av anknytning till familjehemmet, och att regeringen skyndsamt ska återkomma med ett sådant förslag.
- De menar att det inte kan vara barnets bästa att ett barn som fyllt 15 år tvingas bo kvar i ett familjehem mot sin vilja, om de brister i hemförhållandena som låg bakom placeringen inte längre finns.
Visa vad de skrev
”Inte heller vi anser att det kan vara till barnets bästa att ett barn som har fyllt 15 år tvingas bo kvar i ett familjehem mot sin vilja om de brister i hemförhållandena”
- De menar att det vore fel att låta anknytningen till familjehemmet bli en egen grund för tvångsomhändertagande, eftersom det i praktiken stärker familjehemmets ställning på bekostnad av barnets rätt till familjeliv och egen vilja.
Visa vad de skrev
”Det vore fel att låta anknytningen till familjehemmet bli en självständig grund för tvångsomhändertagande som i praktiken stärker familjehemmets ställning på bekostnad av barnets rätt till familjeliv och barnets egen vilja.”
- De menar att flera remissinstanser kritiserade att beslut om omhändertagande på grund av anknytning kan fattas mot ett barns vilja när barnet fyllt 15 år.
Visa vad de skrev
”I remissförfarandet framförde ett antal remissinstanser kritik mot att det ska kunna fattas beslut om ett omhändertagande på grund av anknytning mot barnets vilja när barnet har fyllt 15 år.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En förutsättning för ett omhändertagande för vård på grund av anknytning till familjehemmet ska enligt regeringens förslag vara att det kan antas att placeringen i familjehemmet inte kan fortsätta med samtycke av barnets vårdnadshavare och, om barnet har fyllt 15 år, av barnet själv.
I remissförfarandet framförde ett antal remissinstanser kritik mot att det ska kunna fattas beslut om ett omhändertagande på grund av anknytning mot barnets vilja när barnet har fyllt 15 år. Socialstyrelsen och Rädda Barnen framförde t.ex. att det inte kan vara till barnets bästa att bo kvar om det inte längre finns något vårdbehov och barnet inte vill stanna kvar i familjehemmet.
Inte heller vi anser att det kan vara till barnets bästa att ett barn som har fyllt 15 år tvingas bo kvar i ett familjehem mot sin vilja om de brister i hemförhållandena som var anledningen till den ursprungliga placeringen i familjehemmet inte längre finns. Det vore fel att låta anknytningen till familjehemmet bli en självständig grund för tvångsomhändertagande som i praktiken stärker familjehemmets ställning på bekostnad av barnets rätt till familjeliv och barnets egen vilja.
Vi motsätter oss således regeringens förslag i denna del och anser att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att barnets samtycke ska vara en förutsättning för ett omhändertagande för vård på grund av anknytning till familjehemmet när omhändertagandet avser ett barn som har fyllt 15 år.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4218 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4231 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Gustaf Lantz (S), Karin Rågsjö (V), Agneta Nilsson (S), Dzenan Cisija (S), Ulrika Westerlund (MP) och Martina Johansson (C).
Stöd till vårdnadshavare och föräldrar – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till reservationen: partierna välkomnar det stärkta stödet till vårdnadshavare och föräldrar, men vill att regeringen också återkommer med förslag som stärker kontakten mellan barnet och dess biologiska föräldrar när det är till barnets bästa.
- De menar att stöd till vårdnadshavare och föräldrar kan ha stor betydelse för att de ska finnas kvar i barnets liv och att det förbättrar möjligheterna till återförening på sikt.
Visa vad de skrev
”Att vårdnadshavare och föräldrar får stöd kan ha stor betydelse för att de ska finnas kvar i det omhändertagna barnets liv, vilket bidrar till förutsättningarna för en återförening på sikt.”
- De menar att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som stärker möjligheten till kontakt mellan barnet och dess biologiska föräldrar när det är till barnets bästa.
Visa vad de skrev
”bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag som stärker möjligheten till kontakt mellan barnet och dess biologiska föräldrar när det är till barnets bästa.”
- De menar att det saknas en viktig aspekt i regeringens förslag: att stödet fullt ut måste utgå från barnets bästa och barnets rätt till en uppväxt fri från våld.
Visa vad de skrev
”En aspekt som saknas i regeringens förslag om stärkt stöd till vårdnadshavare och föräldrar är att stödet fullt ut måste utgå från barnets bästa och barnets rätt till en uppväxt fri från våld.”
- De menar att regeringen utöver sitt myndighetsuppdrag bör vidta åtgärder för att öka socialnämndens kunskap om våld och våldsutsatthet.
Visa vad de skrev
”Utöver detta bör regeringen vidta åtgärder för att öka socialnämndens kunskap om våld och våldsutsatthet som ett led i arbetet med att stärka stödet till vårdnadshavare och föräldrar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Bemötandefrågor – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med ett förslag om att insatser enligt den nya lagen om omhändertagande för vård av barn och unga ska kompletteras med att vården ges med omtanke om och aktning för barnets eller den unges person eller egenart.
- De menar att regeringen borde ha följt utredningens förslag om att komplettera lagen med att vården ska ges med omtanke om och aktning för barnets eller den unges person eller egenart.
Visa vad de skrev
”att komplettera den nya lagen om omhändertagande för vård av barn och unga med att vården ska ges med omtanke om och aktning för barnets eller den unges person eller egenart.”
- De menar att barn som har vårdats enligt LVU har berättat om brist på omtanke, omsorg och respekt.
Visa vad de skrev
”barn som har vårdats enligt LVU återkommande har beskrivit brist på omtanke, omsorg och respekt”
- De menar att lagen måste vara tydlig med att vården inte bara ska vara rättssäker och av god kvalitet, utan också präglas av omtanke i mötet med barnet.
Visa vad de skrev
”lagen måste vara tydlig med att vården inte bara ska vara rättssäker och av god kvalitet, utan att den också ska präglas av omtanke i det konkreta mötet med barnet.”
- De menar att allmänna formuleringar om god kvalitet inte räcker.
Visa vad de skrev
”Enligt min uppfattning är generella formuleringar om god kvalitet inte tillräckliga.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag anser att det är olyckligt att regeringen har valt att inte följa utredningen Barns och ungas rätt vid tvångsvård (SOU 2015:71) när det gäller förslaget om att komplettera den nya lagen om omhändertagande för vård av barn och unga med att vården ska ges med omtanke om och aktning för barnets eller den unges person eller egenart. Jag vill också peka på att inom ramen för remissförfarandet framförde bl.a. Barnombudsmannen att barn som har vårdats enligt LVU återkommande har beskrivit brist på omtanke, omsorg och respekt samt att det finns en tydlig skillnad mellan god kvalitet i teorin och barns faktiska erfarenheter i praktiken. Jag anser därför att lagen måste vara tydlig med att vården inte bara ska vara rättssäker och av god kvalitet, utan att den också ska präglas av omtanke i det konkreta mötet med barnet. Enligt min uppfattning är generella formuleringar om god kvalitet inte tillräckliga. Jag anser därför att regeringen bör återkomma med ett förslag där insatser enligt den nya lagen om omhändertagande för vård av barn och unga ska kompletteras med att vården ska ges med omtanke om och aktning för barnets eller den unges person eller egenart.
Översyn av särskilda befogenheter – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tar initiativ till en särskild översyn av de särskilda befogenheterna inom den statliga barn- och ungdomsvården, i stället för att bara flytta över dagens regler till en ny lag.
- De menar att det inte räcker att bara flytta över dagens regler om särskilda befogenheter till en ny lag utan att först göra en bredare översyn.
Visa vad de skrev
”föra över de nuvarande bestämmelserna om särskilda befogenheter för den statliga barn- och ungdomsvården till en ny lag utan att göra en bredare översyn”
- De menar att flera remissinstanser har påpekat att tillsynsmyndigheter och civilsamhällesorganisationer gång på gång har kritiserat hur Sis använder de särskilda befogenheterna.
Visa vad de skrev
”inom ramen för remissförfarandet har flera remissinstanser också påtalat att både tillsynsmyndigheter och civilsamhällesorganisationer återkommande har kritiserat Sis tillämpning av de särskilda befogenheterna.”
- De menar att det är ett problem att regeringen inte har något beredningsunderlag för en översyn av de särskilda befogenheterna.
Visa vad de skrev
”Vi menar att detta är ett problem.”
- De menar att en sådan översyn bland annat bör analysera hur tvångsåtgärder används i praktiken, hur barns rättigheter tillgodoses, hur funktionsrätts- och diskrimineringsperspektivet säkerställs, vilka förebyggande alternativ som finns och hur tvångsåtgärder kan minska.
Visa vad de skrev
”En sådan översyn bör bl.a. analysera hur tvångsåtgärder används i praktiken, hur barns rättigheter tillgodoses, hur funktionsrätts- och diskrimineringsperspektivet säkerställs, vilka förebyggande alternativ som finns och hur tvångsåtgärder kan minska.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det är otillräckligt att göra som regeringen föreslår i propositionen och föra över de nuvarande bestämmelserna om särskilda befogenheter för den statliga barn- och ungdomsvården till en ny lag utan att göra en bredare översyn av om dessa är nödvändiga, proportionerliga, rättssäkra och förenliga med barnets rättigheter. Vi vill peka på att inom ramen för remissförfarandet har flera remissinstanser också påtalat att både tillsynsmyndigheter och civilsamhällesorganisationer återkommande har kritiserat Sis tillämpning av de särskilda befogenheterna. I propositionen konstaterar regeringen att det inte finns något beredningsunderlag i detta lagstiftningsärende för en översyn av de särskilda befogenheterna. Vi menar att detta är ett problem. Vi anser därför att regeringen bör ta initiativ till en särskild översyn av de särskilda befogenheterna inom den statliga barn- och ungdomsvården. En sådan översyn bör bl.a. analysera hur tvångsåtgärder används i praktiken, hur barns rättigheter tillgodoses, hur funktionsrätts- och diskrimineringsperspektivet säkerställs, vilka förebyggande alternativ som finns och hur tvångsåtgärder kan minska.
Sänkt straffbarhetsålder till 14 år för allvarliga brott – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till att sänka straffbarhetsåldern till 14 år.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag i de delar som handlar om en sänkning av straffbarhetsåldern till 14 år. Vi utvecklar våra skäl för detta i våra särskilda yttranden 2, 3 och 4.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår
a) regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 1 kap. 6 §,
b) regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken,
c) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare i de delar det avser 1 a, 38 e och 38 f §§ och rubriken närmast före 38 e §,
d) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,
e) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:621) om misstankeregister,
f) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:621) om misstankeregister,
g) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,
h) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,
i) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet,
j) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet,
k) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område,
l) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område,
m) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning i de delar det avser 7 b §,
n) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning,
o) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4211 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:4222 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:4228 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:293 punkterna 1 i denna del, 2, 4 i denna del, 5, 10, 11, 13, 14, 18, 19, 23, 24, 25 i denna del, 26 och 27.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C) och Ulrika Westerlund (MP).
Förslag om ungdomsreduktion och straffmaximum m.m. – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till att avskaffa ungdomsreduktionen för unga myndiga och till att minska ungdomsreduktionen och höja straffmaximum till 18 års fängelse för lagöverträdare under 18 år, och att regeringen i stället ska återkomma med nödvändiga följdändringar.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag om att avskaffa ungdomsreduktionen för unga myndiga och om att ungdomsreduktionen minskas och straffmaximum höjs till fängelse i 18 år för lagöverträdare under 18 år. Riksdagen bör också tillkännage för regeringen att den ska återkomma till riksdagen med lagförslag om nödvändiga följdändringar i linje med avslaget, som att unga myndiga ska kunna dömas till ungdomsvård och särbehandlas i domstol samt i Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet. Vi utvecklar våra skäl för detta i våra särskilda yttranden 5 och 6.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 29 kap. 7 §,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4211 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 2 och 3, 2025/26:4222 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3 samt 2025/26:4228 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 2 och avslår proposition 2025/26:293 punkt 1 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Förslag om ungdomsvård – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger nej till att ta bort ungdomsvård för unga myndiga och till att avskaffa möjligheten att förena ungdomsvård med ungdomstjänst eller böter, och att regeringen återkommer med lagförslag om följdändringar.
- De menar att det är fel att ta bort ungdomsvård för unga myndiga och att avskaffa möjligheten att förena ungdomsvård med ungdomstjänst eller böter.
Visa vad de skrev
”Vi anser att det är fel att ta bort ungdomsvård för unga myndiga samt att avskaffa möjligheten att förena ungdomsvård med ungdomstjänst eller böter.”
- De menar, liksom Åklagarmyndigheten, att påföljdssystemet behöver ge utrymme att välja påföljder som är väl avvägda efter den enskildes behov, inte minst för att förhindra återfall i brott.
Visa vad de skrev
”I likhet med Åklagarmyndigheten ser vi ett behov av att påföljdssystemet ger utrymme att välja påföljder som är väl avvägda i förhållande till den enskildes behov, inte minst i syfte att förhindra återfall i brottslighet.”
- De menar att möjligheten att använda vård enligt LVU, lagen om vård av unga, som grund för ungdomsvård talar för att behålla påföljden.
Visa vad de skrev
”att sådan vård kan användas som grund för påföljden ungdomsvård, talar därtill för att behålla möjligheten att använda denna påföljd.”
- De menar att en person som begår brott efter 18 års ålder men före 21 års ålder kan behöva en samlad vårdinsats för att förebygga återfall.
Visa vad de skrev
”En person som begår brott efter det att han eller hon fyllt 18 år men innan 21 års ålder kan därmed ha behov av en samlad vårdinsats i återfallsförebyggande syfte.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det är fel att ta bort ungdomsvård för unga myndiga samt att avskaffa möjligheten att förena ungdomsvård med ungdomstjänst eller böter. I likhet med Åklagarmyndigheten ser vi ett behov av att påföljdssystemet ger utrymme att välja påföljder som är väl avvägda i förhållande till den enskildes behov, inte minst i syfte att förhindra återfall i brottslighet. Att det är möjligt att besluta om vård enligt LVU för den som har fyllt 18 år men inte 20 år, och att sådan vård kan användas som grund för påföljden ungdomsvård, talar därtill för att behålla möjligheten att använda denna påföljd. Vi noterar även att socialtjänsten har ansvar för unga personer fram till dess att de fyller 21 år. En person som begår brott efter det att han eller hon fyllt 18 år men innan 21 års ålder kan därmed ha behov av en samlad vårdinsats i återfallsförebyggande syfte.
Förslag om registrering av en fällande dom i mål om bevistalan – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger nej till att en fällande dom i mål om bevistalan registreras i belastningsregistret, och i stället ber regeringen utreda ett nationellt register för sådana domar enligt LUL, lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.
- De menar att en registrering i belastningsregistret får mycket negativa konsekvenser för individen och allvarligt kan försvåra återanpassningen till samhället, bland annat genom att begränsa möjligheterna till utbildning och arbete.
Visa vad de skrev
”I likhet med Civil Rights Defenders anser vi att en registrering i belastningsregistret har mycket negativa konsekvenser för individen och allvarligt kan hämma återanpassningen till samhället, bl.a. genom att begränsa möjligheterna till utbildning och arbete.”
- De vill i stället ha ett nationellt register för domar i mål om bevistalan enligt LUL, för att kunna samordna sociala insatser, till exempel mellan kommuner.
Visa vad de skrev
”I syfte att samordna sociala insatser, exempelvis mellan kommuner, vill vi i stället se ett nationellt register för domar i mål om bevistalan enligt LUL.”
- De menar att det bör utredas vilken myndighet som lämpligen bör ansvara för ett sådant nytt register om bevistalan.
Visa vad de skrev
”Det bör utredas vilken myndighet som lämpligen bör ha ansvaret för ett sådant nytt register om bevistalan.”
- De menar att ett sådant register skulle kunna göra det möjligt att ge adekvat stöd från samhället.
Visa vad de skrev
”Ett sådant register skulle kunna möjliggöra adekvat stöd från samhället.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi kan inte ställa oss bakom förslaget om att en dom i vilken domstolen funnit det utrett att barnet har begått brottet ska registreras i belastningsregistret. I likhet med Civil Rights Defenders anser vi att en registrering i belastningsregistret har mycket negativa konsekvenser för individen och allvarligt kan hämma återanpassningen till samhället, bl.a. genom att begränsa möjligheterna till utbildning och arbete. I syfte att samordna sociala insatser, exempelvis mellan kommuner, vill vi i stället se ett nationellt register för domar i mål om bevistalan enligt LUL. Ett sådant register skulle kunna möjliggöra adekvat stöd från samhället. Det bör utredas vilken myndighet som lämpligen bör ha ansvaret för ett sådant nytt register om bevistalan. Sammanfattningsvis bör riksdagen därför avslå regeringens förslag i den del som handlar om att en fällande dom i mål om bevistalan ska registreras i belastningsregistret. Samtidigt bör riksdagen rikta ett tillkännagivande till regeringen om att tillsätta en utredning om ett nationellt register för domar i mål om bevistalan enligt LUL.
En översyn av reglerna om ungdomsreduktion – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att nuvarande regler om ungdomsreduktion (att unga får lindrigare straff) ses över och utvärderas innan nya ändringar görs.
- De menar att dagens regelverk för ungdomsreduktion först bör ses över och utvärderas innan det görs nya ändringar.
Visa vad de skrev
”Innan nya ändringar görs av ungdomsreduktionen bör nuvarande regelverk ses över och utvärderas”
- De menar att en översyn behövs för att eventuella skärpningar ska träffa rätt och vara proportionerliga.
Visa vad de skrev
”så att eventuella skärpningar kan göras träffsäkra och proportionerliga”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Innan nya ändringar görs av ungdomsreduktionen bör nuvarande regelverk ses över och utvärderas så att eventuella skärpningar kan göras träffsäkra och proportionerliga. Det vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4211 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 4 och 2025/26:4222 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Skärpta villkor för friskolesektornProp. 2025/26:292 · beslutad 13 augusti 2026
Förbud mot vinstutdelning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen omedelbart tillsätter en ny utredning med uppdrag att utreda ett verkligt förbud mot vinstutdelning i skolan och förskolan.
- De menar att regeringen förbjöd utredaren att ens utreda ett fullständigt vinstförbud.
Visa vad de skrev
”När Tidöregeringen tillträdde förbjöd man utredaren att ens utreda ett fullständigt vinstförbud genom de nya direktiv (dir. 2023:109) till Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08) som beslutades den 6 juli 2023.”
- De menar att det därför saknas en samlad utredning om vilka vägar som finns för att införa ett vinstförbud i skolan.
Visa vad de skrev
”På grund av detta saknas nu en samlad utredning om vilka olika vägar det finns för att införa ett vinstförbud i skolan.”
- De menar att regeringens förslag inte räcker för att få bort vinstjakt och problem med marknadsskolan.
Visa vad de skrev
”Av en rad skäl är regeringens förslag i propositionen otillräckliga för att få bort vinstjakt och marknadsskolans avarter.”
- De menar att vinstuttag i skolan och förskolan måste förbjudas.
Visa vad de skrev
”Vinstuttagen i skolan och förskolan måste förbjudas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen och Sverigedemokraterna försöker med den aktuella propositionen ge sken av att man nu tar itu med vinstjakten i skolan och förskolan, men det stämmer inte. Faktum är att regeringen i själva verket hindrat vinstutredningen från att ens utreda verkliga vinstförbud. I juni 2022 tillsatte den socialdemokratiska regeringen utredningen En skola utan vinstintresse (dir. 2022:102), som skulle redovisas senast den 29 februari 2024. Direktiven innehöll bl.a. uppdrag om att utreda och föreslå hur ett förbud mot vinstutdelning från enskilda huvudmän kan genomföras.
När Tidöregeringen tillträdde förbjöd man utredaren att ens utreda ett fullständigt vinstförbud genom de nya direktiv (dir. 2023:109) till Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08) som beslutades den 6 juli 2023. På grund av detta saknas nu en samlad utredning om vilka olika vägar det finns för att införa ett vinstförbud i skolan. Regeringen och Sverigedemokraterna detaljstyrde i stället utredningen mot förslag som snarare gynnar de etablerade skolkoncernerna än hindrar vinstjakt.
Vi är djupt kritiska till att regeringen stympade vinstutredningen. Det har gjort det omöjligt att införa ett vinstförbud under den här mandatperioden, vilket innebär att ytterligare flera miljarder kommer att läcka från skolan. Det är ett litet steg framåt att Tidöpartierna nu erkänt att marknadsskolan och vinstjakten är ett allvarligt problem i svensk skola, men det gör samtidigt deras misslyckande och svek desto större med tanke på att man inte vidtar några åtgärder som på ett verkningsfullt sätt kommer att ta itu med dessa problem. Av en rad skäl är regeringens förslag i propositionen otillräckliga för att få bort vinstjakt och marknadsskolans avarter. Vi anser att grundproblemet kvarstår, och skolkoncerner kommer fortsatt att kunna göra vinst på bekostnad av barns och ungas utbildning. Därför vill vi att förbud mot vinstutdelning ska utredas snarast.
Mot denna bakgrund föreslår vi att regeringen omedelbart tillsätter en ny utredning med uppdrag att utreda ett verkligt vinstförbud i skolan och förskolan. Vinstuttagen i skolan och förskolan måste förbjudas.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1 och 4 samt 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Robert Olesen (S) och Mats Berglund (MP).
Värdeöverföringsförbud utan begränsningar – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till ett generellt förbud mot värdeöverföringar – att skolans pengar förs över till ägarna – i skola och förskola, i stället för regeringens begränsade förbud, som bara är ett steg i rätt riktning.
- De menar att regeringens förslag inte är något verkligt vinstförbud, bara begränsningar i vissa fall, så vinstjakten finns kvar.
Visa vad de skrev
”I regeringens proposition föreslås inget verkligt vinstförbud, bara begränsningar i vissa fall.”
- De menar att skolans resurser även i fortsättningen kan användas till annat än skolverksamhet, som lyxbilar, våffelstugor eller utdelningar.
Visa vad de skrev
”Detta innebär att vinstjakten blir kvar och att det i praktiken även i fortsättningen kommer att vara möjligt att använda skolans resurser till annat än skolverksamhet”
- De menar att vinstdrivande skolor även fortsättningsvis kan använda skolans resurser för att växa genom att köpa upp andra skolor och starta nya.
Visa vad de skrev
”Vinstdrivande skolor kommer även fortsättningsvis att kunna använda skolans resurser för att expandera genom uppköp och nyetableringar.”
- De menar att pengarna behövs till fler lärare, mindre undervisningsgrupper, en stärkt elevhälsa och bättre stöd till de elever som behöver det mest.
Visa vad de skrev
”Resurserna behövs för fler lärare, mindre undervisningsgrupper, en stärkt elevhälsa och bättre stöd till de elever som behöver det mest.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Sverige är i dag det enda landet i världen som tillåter obegränsade vinstuttag inom den offentligt finansierade utbildningssektorn. Regeringens proposition är ett steg i rätt riktning, men den gör för lite för att komma till rätta med de problem som friskolesystemet skapar. Lagstiftningen i andra länder är betydligt mindre generös mot privata vinstintressen inom skolväsendet. I en del länder är visserligen olika bolagsformer tillåtna, men det finns ett krav på att alla offentliga medel ska komma eleverna till godo. Det finns inget annat land i världen där aktiebolag och riskkapitalbolag kan göra så stora vinster på att bedriva utbildningsverksamheter med offentliga medel, och så kommer det att fortsätta vara efter att den föreslagna lagstiftningen i propositionen trätt i kraft.
Krav på återbetalning vid värdeöverföring – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att införa ett krav på återbetalning för friskolor som bryter mot förbudet mot att föra över pengar från skolan till ägarna.
- De menar att lagen ska ändras så att skolans pengar stannar kvar i skolan.
Visa vad de skrev
”Lagstiftningen ska ändras så att skolans pengar stannar i skolan.”
- De menar att kravet på återbetalning är ett sätt att stoppa jakten på vinster, och att det är en åtgärd som skulle kunna genomföras snabbt.
Visa vad de skrev
”Det är en åtgärd för att stoppa vinstjakten som vi menar skulle kunna genomföras snabbt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Lagstiftningen ska ändras så att skolans pengar stannar i skolan. Det är en åtgärd för att stoppa vinstjakten som vi menar skulle kunna genomföras snabbt. Det ska därför införas ett krav på återbetalning på friskolor som bryter mot förbud mot värdeöverföringar.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Robert Olesen (S) och Mats Berglund (MP).
Sveriges utrikes underrättelsetjänstProp. 2025/26:290 · beslutad 13 augusti 2026
Direktåtkomst – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen säkerställer särskilt strikta skyddsåtgärder för direktåtkomst och möjlighet att avbryta åtkomsten.
- De menar att direktåtkomst för utländska underrättelse- eller säkerhetstjänster är särskilt känsligt, även om internationellt underrättelsesamarbete är nödvändigt.
Visa vad de skrev
”Internationellt underrättelsesamarbete är nödvändigt, men direktåtkomst för utländska underrättelse- eller säkerhetstjänster är särskilt känsligt.”
- De menar att direktåtkomst skiljer sig från vanligt utlämnande genom att mottagaren själv kan söka i uppgifterna, vilket ställer mycket höga krav på behörighetsstyrning, dokumentation och kontroll.
Visa vad de skrev
”Direktåtkomst skiljer sig från ett vanligt utlämnande genom att mottagaren själv kan söka i uppgifter inom ramen för den tekniska tillgång som medgetts. Detta ställer mycket höga krav på behörighetsstyrning, dokumentation och kontroll.”
- De menar att det i efterhand måste vara möjligt att granska vem som haft tillgång till vilka uppgifter, för vilket ändamål och på vilken grund.
Visa vad de skrev
”Det måste i efterhand vara möjligt att granska vem som haft tillgång till vilka uppgifter, för vilket ändamål och på vilken grund.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Internationellt underrättelsesamarbete är nödvändigt, men direktåtkomst för utländska underrättelse- eller säkerhetstjänster är särskilt känsligt. Direktåtkomst skiljer sig från ett vanligt utlämnande genom att mottagaren själv kan söka i uppgifter inom ramen för den tekniska tillgång som medgetts. Detta ställer mycket höga krav på behörighetsstyrning, dokumentation och kontroll. Det måste i efterhand vara möjligt att granska vem som haft tillgång till vilka uppgifter, för vilket ändamål och på vilken grund. Regeringen bör därför säkerställa att sådan direktåtkomst omgärdas av särskilt strikta skyddsåtgärder och att det finns möjlighet att avbryta åtkomsten.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4208 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Håkan Svenneling (V) och Jacob Risberg (MP).
Samordning mellan Sveriges underrättelsemyndigheter – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen säkerställer en tydlig ansvarsfördelning och följer upp hur samverkan mellan den nya civila underrättelsemyndigheten, Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt (FRA) och Säkerhetspolisen fungerar i praktiken.
- De menar att regeringen inte har redovisat hur Försvarsmakten ska kompenseras för personal som flyttas till den nya civila underrättelsemyndigheten.
Visa vad de skrev
”Regeringen har inte redovisat hur Försvarsmakten ska kompenseras för de förlorade personalresurserna.”
- De menar att hotbild, behov och underrättelseproduktion inte går att dela upp i en civil och en militär underrättelsetjänst.
Visa vad de skrev
”Utifrån omvärlds- och teknikutveckling är det inte möjligt att dela upp varken hotbilden, behov eller underrättelseproduktion utifrån dessa begrepp.”
- De menar att regeringen bör säkerställa en tydlig ansvarsfördelning och följa upp samverkan för att undvika dubbelarbete, parallella analyser och att information faller mellan stolarna.
Visa vad de skrev
”För att undvika dubbelarbete, parallella analyser, otydliga beställarroller och en risk för att information faller mellan stolarna bör regeringen säkerställa en tydlig ansvarsfördelning och följa upp hur samverkan kommer fungera i praktiken.”
- De menar att det behöver säkerställas att Försvarets radioanstalt (FRA) har tillräckliga resurser för att hantera alla inriktande myndigheters behov.
Visa vad de skrev
”Regeringen gör bedömningen att undanträngningseffekterna är begränsade, men det behöver säkerställas att FRA har tillräckliga resurser för att omhänderta samtliga inriktande myndigheters behov.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Inrättandet av en ny civil underrättelsetjänst kommer att innebära en omfattande omfördelning av uppgifter, förmågor och sannolikt även personal från Försvarsmakten till den nya civila underrättelsemyndigheten. Samtidigt ska Försvarsmakten fortsätta att ha ansvar för militärstrategisk, operativ, taktisk och militärteknisk underrättelseverksamhet. I sitt remissvar över betänkandet bedömer Försvarsmakten att den förmåga som överförs till en civil underrättelsetjänst i allt väsentligt kommer att behöva återuppbyggas inom Försvarsmakten. Regeringen har inte redovisat hur Försvarsmakten ska kompenseras för de förlorade personalresurserna. Återuppbyggnad av kompetenser och etablering av infrastruktur, materiel och samverkan är kostsamt och tar lång tid. I praktiken innebär uppstarten av en ny civil utrikesunderrättelsemyndighet att två organisationer ska byggas upp parallellt – Und och Försvarsmaktens återuppbyggnad av sin organisation för att göra sitt jobb. I bästa fall kan detta innebära en utökning av det totala antalet resurser och en överlappning inom underrättelsesystemet som är till godo. I värsta fall kan det innebära en dränering av Försvarsmaktens viktiga och helt nödvändiga arbete.
Uppföljning av lagstiftningen – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och C i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att följa upp lagstiftningen om Sveriges utrikes underrättelsetjänst under nästa mandatperiod.
- De menar att lagstiftningen behöver följas upp eftersom det fanns brister i processen när myndigheten inrättades.
Visa vad de skrev
”mot bakgrund av bristerna i processen för att inrätta myndigheten”
- De menar att det finns en risk för att Sverige förlorar underrättelseförmåga.
Visa vad de skrev
”risken för att Sverige förlorar underrättelseförmåga”
- De menar att behovet av insyn och tillsyn inte har besvarats.
Visa vad de skrev
”det obesvarade behovet av insyn och tillsyn”
- De menar att myndighetens namn är otydligt och att det i sig kan medföra risker.
Visa vad de skrev
”myndighetens otydliga namn och de risker som detta i sig kan medföra”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att den nu aktuella lagstiftningen bör följas upp under den kommande mandatperioden mot bakgrund av bristerna i processen för att inrätta myndigheten, risken för att Sverige förlorar underrättelseförmåga, det obesvarade behovet av insyn och tillsyn samt myndighetens otydliga namn och de risker som detta i sig kan medföra.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4207 av Kerstin Lundgren och Mikael Larsson (båda C) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Håkan Svenneling (V) och Anna Lasses (C).
Övriga frågor – reservation, röstade ja
Vad ville V i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger nej till motionerna, men med en annan motivering som betonar behovet av stärkt parlamentarisk insyn och kontroll av underrättelseverksamheten.
- De menar att ett väl etablerat kontroll- och granskningssystem är nödvändigt för att upprätthålla allmänhetens förtroende för underrättelsetjänsterna, trots att verksamheten till stor del är hemlig.
Visa vad de skrev
”Samtidigt som underrättelseverksamhet av nödvändighet till stor del är hemlig, är det nödvändigt att det finns ett väl etablerat kontroll- och granskningssystem för att upprätthålla allmänhetens förtroende för underrättelsetjänsterna.”
- De menar att det svenska underrättelsesystemet har relativt svaga inslag av parlamentarisk förankring jämfört med andra länder, vilket en utredning konstaterar.
Visa vad de skrev
”I utredningen om en reformerad underrättelseverksamhet (SOU 2025:78) konstateras att det svenska underrättelsesystemet i jämförelse med andra länders system har relativt svaga inslag av parlamentarisk förankring.”
- De menar att riksdagen bör införa ett särskilt underrättelseutskott för att öka den parlamentariska insynen, och att regeringen bör utreda en särskild underrättelseombudsman.
Visa vad de skrev
”Jag anser att Sveriges riksdag bör införa ett särskilt underrättelseutskott för att öka den parlamentariska insynen i underrättelsetjänsternas arbete och även att regeringen bör utreda formerna för en särskild underrättelseombudsman.”
- De menar att fler aktörer leder till att fler personer får tillgång till personuppgifter och att fler misstag kan ske, och de instämmer med Sveriges advokatsamfund om den risken.
Visa vad de skrev
”I likhet med Sveriges advokatsamfund vill jag peka på riskerna för att fler aktörer innebär att fler personer får tillgång till personuppgifter och att därmed fler misstag kan ske.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Nya möjligheter att bekämpa onlinerekryteringProp. 2025/26:276 · beslutad 17 juni 2026
Utvärdering av den nya lagstiftningen – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen inom fem år utvärderar den nya lagen för att bekämpa rekrytering via internet, samtidigt som förslaget i övrigt stöds.
- De menar att det finns risk för att icke-brottsliga uttryck online tas bort och att vissa bestämmelser blir för brett tillämpade.
Visa vad de skrev
”Det handlar bl.a. om risker för att icke-brottsliga uttryck online kan tas bort och att vissa bestämmelser kan få ett alltför brett tillämpningsområde.”
- De menar att Lagrådet har haft synpunkter på hur lagen avgränsas.
Visa vad de skrev
”Även Lagrådet har haft synpunkter på lagens avgränsning.”
- De menar att det finns en risk att den nya lagen inte backas upp med tillräckliga resurser för Polismyndigheten.
Visa vad de skrev
”Ytterligare en risk med regeringens förslag är att den nya lagen inte backas upp med tillräckliga resurser för Polismyndigheten.”
- De menar att det finns starka skäl att noggrant följa och kontrollera hur lagen tillämpas i praktiken.
Visa vad de skrev
”Mot den bakgrunden anser vi och våra partier att det finns starka skäl att noggrant följa och kontrollera hur lagen kommer att tillämpas i praktiken.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi och våra partier står bakom regeringens förslag till nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering. Rättsväsendet ska ha effektiva verktyg för att förhindra allvarlig brottslighet, men nya befogenheter måste vara rättssäkra, träffsäkra och proportionerliga. Mot den bakgrunden vill vi uppmärksamma vissa invändningar mot förslaget som lyfts fram av några remissinstanser. Det handlar bl.a. om risker för att icke-brottsliga uttryck online kan tas bort och att vissa bestämmelser kan få ett alltför brett tillämpningsområde. Även Lagrådet har haft synpunkter på lagens avgränsning. Ytterligare en risk med regeringens förslag är att den nya lagen inte backas upp med tillräckliga resurser för Polismyndigheten.
Mot den bakgrunden anser vi och våra partier att det finns starka skäl att noggrant följa och kontrollera hur lagen kommer att tillämpas i praktiken. Därför uppmanar vi regeringen att inom en femårsperiod utvärdera lagen. På så sätt får vi möjlighet att följa lagens tillämpning och kontrollera att den fått avsedd effekt.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4195 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i MellanösternProp. 2025/26:275 · beslutad 17 juni 2026
Extra ändringsbudget för 2026 - Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel, nej till skattebefrielse för jetbensin, nej till regeringens användning av anslaget till Transportstyrelsen och nej till regeringens ändrade inkomstberäkning, men säger ja till stöd till Ukraina och vissa andra stödåtgärder enligt reservationens förslag.
- De menar att en tillfällig sänkt skatt på bensin och diesel motverkar utfasningen av fossila bränslen och gör det svårare att nå Sveriges klimatmål.
Visa vad de skrev
”Förslaget om ytterligare en tillfällig sänkt skatt på bensin och diesel motverkar utfasningen av fossila bränslen och försvårar våra möjligheter att nå Sveriges antagna klimatmål.”
- De menar att en generell fossilsubvention i form av sänkt bensin- och dieselskatt tar stora resurser i anspråk och har låg träffsäkerhet.
Visa vad de skrev
”En generell fossilsubvention i form av ytterligare en tillfällig sänkt skatt på bensin och diesel tar också stora resurser i anspråk och har låg träffsäkerhet.”
- De menar att skattebetalarna inte ska behöva betala flygets kostnader för säkerhetskontroll av passagerare och bagage.
Visa vad de skrev
”Vi delar inte regeringens inställning att skattebetalarna ska bjuda på flygets kostnader för säkerhetskontroll av passagerare och bagage.”
- De menar att det finns bättre alternativ för att stötta hushåll och företag utan att förvärra parallella och framtida kriser och samtidigt främja klimatomställningen.
Visa vad de skrev
”Det finns betydligt bättre alternativ för att stötta hushåll och företag utan att förvärra parallella och framtida kriser, samtidigt som vi främjar klimatomställningen”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge behöver Sverige bidra till Ukrainas försvarsförmåga, till Europas samlade motståndskraft och till att auktoritära stater inte tillåts vinna genom militärt våld. Av den anledningen ger vi fullt stöd till att skänka materiel till Ukraina i form av bl.a. Jas 39 Gripen och i övrigt utökade bemyndiganden till gagn för Ukraina. Vi delar också uppfattningen att staten behöver agera när krig, oro och störningar på globala energimarknader driver upp kostnaderna för hushåll och företag och stöder regeringens förslag om att utöka el- och gasprisstödet (utgiftsområde 21, anslaget 1:12) och regeringens analys att lantbruket befinner sig i ett mycket pressat läge. Därmed står vi bakom stödet till lantbruket för att kompensera för ökade kostnader inom växtodlingen. Vi välkomnar att regeringen föreslår medel för sänkta priser i kollektivtrafiken, men konstaterar att stöd till kollektivtrafik behöver ges på ett sätt som långsiktigt sänker priserna på resor över hela landet och som erbjuder regioner och kommuner rimliga planeringsförutsättningar, ett s.k. Sverigekort.
Den avgörande frågan är inte om människor ska få stöd genom krisen eller inte utan om staten ska använda krisen till att göra Sverige mer beroende av den fossila energi som har gjort oss sårbara från början. Förslaget om ytterligare en tillfällig sänkt skatt på bensin och diesel motverkar utfasningen av fossila bränslen och försvårar våra möjligheter att nå Sveriges antagna klimatmål. En generell fossilsubvention i form av ytterligare en tillfällig sänkt skatt på bensin och diesel tar också stora resurser i anspråk och har låg träffsäkerhet. Därför anser vi att regeringens lagförslag ska avslås. Det finns betydligt bättre alternativ för att stötta hushåll och företag utan att förvärra parallella och framtida kriser, samtidigt som vi främjar klimatomställningen, t.ex. ett riktat transportstöd till de hushåll som drabbas hårdast av höga bensin- och dieselpriser och stöd för köp och leasing av nya och begagnade elbilar. Förslaget till utskottsinitiativ om punktskattebefrielse för jetbensin står vi inte bakom.
Förslaget om att tillföra 400 miljoner kronor till anslaget 1:12 Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ska avslås. Vi delar inte regeringens inställning att skattebetalarna ska bjuda på flygets kostnader för säkerhetskontroll av passagerare och bagage.
Jordbruket är i dag i mycket hög grad beroende av fossila bränslen, för drivmedel och för produktion av insatsmedel, som mineralgödsel. När priset på fossila bränslen går upp till följd av krig och kriser i omvärlden drabbas lantbruket hårt. Jordbrukets beroende av fossila bränslen utgör en djupgående sårbarhet i livsmedelsproduktionen. Vi står därmed bakom stödet till lantbruket för att kompensera för ökade kostnader inom växtodlingen. För att stärka Sveriges beredskap och bygga upp motståndskraften inom livsmedelsproduktionen är det samtidigt nödvändigt att fasa ut fossila bränslen från jordbruket, och från hela livsmedelskedjan. När det gäller krisstödet till yrkesfisket och vattenbruket är det viktigt att utformningen i fråga om yrkesfisket premierar småskaligt och kustnära fiske som går till humankonsumtion, inte storskaligt foderfiske.
Krisstöd till hushåll och företag – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen utformar träffsäkra och rättvisa krisstöd som inte ökar Sveriges fossilberoende, även om man delar uppfattningen att hushåll och företag kan behöva stöd när omvärldsläget höjer kostnaderna.
- De menar att staten inte ska använda krisen till att göra Sverige mer beroende av den fossila energi som gjorde landet sårbart från början.
Visa vad de skrev
”frågan är om staten ska använda krisen till att göra Sverige mer beroende av den fossila energi som har gjort oss sårbara från början.”
- De menar att det finns betydligt bättre sätt att stötta hushåll och företag som inte förvärrar andra och framtida kriser och som samtidigt främjar klimatomställningen.
Visa vad de skrev
”Det finns betydligt bättre alternativ för att stötta hushåll och företag utan att förvärra parallella och framtida kriser samtidigt som klimatomställningen främjas”
- De menar att bättre alternativ till exempel kan vara riktade transportstöd till människor med lägre inkomst i glesbygd och landsbygd och stöd för köp och leasing av nya och begagnade elbilar.
Visa vad de skrev
”genom riktade transportstöd till människor med lägre inkomst i glesbygd och landsbygd som drabbas hårdast av höga bensin- och dieselpriser och genom stöd för köp och leasing av nya och begagnade elbilar”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi delar regeringens och utskottets uppfattning att hushåll och företag kan behöva stöd när omvärldsläget höjer kostnaderna drastiskt. Den avgörande frågan är inte om människor ska få stöd genom krisen eller inte, utan frågan är om staten ska använda krisen till att göra Sverige mer beroende av den fossila energi som har gjort oss sårbara från början. Det finns betydligt bättre alternativ för att stötta hushåll och företag utan att förvärra parallella och framtida kriser samtidigt som klimatomställningen främjas, t.ex. genom riktade transportstöd till människor med lägre inkomst i glesbygd och landsbygd som drabbas hårdast av höga bensin- och dieselpriser och genom stöd för köp och leasing av nya och begagnade elbilar. Regeringen bör därför i det rådande kostnadsläget utforma träffsäkra, rättvisa krisstöd som inte ökar Sveriges fossilberoende.
Stärkt skydd mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshotProp. 2025/26:267 · beslutad 17 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att utvidga lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar.
- De menar att regeringens argument för att utvidga lagen är för vagt och riskerar fler rättsosäkra utvisningar på godtycklig grund.
Visa vad de skrev
”Att som regeringen förslå ett utvidgat tillämpningsområde och dessutom använda säkerhetsläget som argument för ytterligare skärpningar är enligt vår mening alltför vagt och riskerar att leda till ännu fler rättsosäkra utvisningar på mycket godtycklig grund.”
- De menar att flera remissinstanser anser att förslaget är problematiskt ur ett legalitetsperspektiv, alltså när det gäller hur precis och förutsebar lagen är.
Visa vad de skrev
”Jag fäster särskild vikt vid vad flera remissinstanser anför om att förslaget är problematiskt sett ur ett legalitetsperspektiv vad gäller precision och förutsebarhet.”
- De menar att det är orimligt att vuxna kan hållas i förvar utan tidsgräns, eftersom förvaret i princip kan pågå hur länge som helst.
Visa vad de skrev
”Det är orimligt med förvarstider som i princip kan pågå hur länge som helst.”
- De menar att det inte räcker med omprövningar av beslut om förvar av barn för att garantera proportionalitet och att barnkonventionen följs.
Visa vad de skrev
”Enligt min mening är det inte tillräckligt med omprövningar av förvarsbeslut av barn för att garantera proportionalitet och att barnkonventionen följs.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi yrkade avslag på förslaget om LSU som ersatte en tidigare liknande lag (mot. 2021/22:4444). Lagen har bl.a. inneburit utvidgade möjligheter att utvisa utlänningar som bedöms utgöra kvalificerade hot mot Sveriges säkerhet, ökade möjligheter att använda tvångsmedel och skärpta straff för flera brott mot lagen. Sammanfattningsvis är LSU redan synnerligen repressiv och omfattande. Att som regeringen förslå ett utvidgat tillämpningsområde och dessutom använda säkerhetsläget som argument för ytterligare skärpningar är enligt vår mening alltför vagt och riskerar att leda till ännu fler rättsosäkra utvisningar på mycket godtycklig grund.
Jag fäster särskild vikt vid vad flera remissinstanser anför om att förslaget är problematiskt sett ur ett legalitetsperspektiv vad gäller precision och förutsebarhet. Även behovet av ändringar har ifrågasatts av remissinstanser, bl.a. eftersom LSU har varit i kraft under relativt kort tid. Det finns även invändningar om att nuvarande terrorhotsnivå är densamma som när LSU trädde i kraft.
Vidare har mitt parti motsatt sig förslaget om sänkt beviskrav gällande förvar i utlänningslagen. Någon ändring bör därför inte heller göras i LSU. Vi instämmer dessutom i flera remissinstansers kritik när det gäller förslaget om att ta bort tidsgränsen vid förvar av vuxna. Det är orimligt med förvarstider som i princip kan pågå hur länge som helst. Jag och mitt parti anser inte att det är tillräckligt med den proportionalitetsbedömning som ska göras vid varje enskilt fall av förvar. Personer som hålls i förvar enligt LSU behöver inte ens vara dömda för något brott. Det är därför extra viktigt med tydliga tidsgränser för när förvaret måste upphöra.
Vi instämmer även i remissinstansernas synpunkter gällande tidsgränsen vid förvar av barn. Bland annat ifrågasätts förslagets förenlighet med barnkonventionen. Enligt min mening är det inte tillräckligt med omprövningar av förvarsbeslut av barn för att garantera proportionalitet och att barnkonventionen följs.
Sammanfattningsvis bör riksdagen avslå propositionen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4188 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) och 2025/26:4192 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:267.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V).
Skärpta regler om uppsikt och förvar
Ett betänkande om 2 propositioner (beslutad 17 juni 2026): 2025/26:229, 2025/26:265
Regeringens lagförslag i de delar som avser vilandeförklaring – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens lagförslag.
- De menar att regeringens lagförslag brister i tydlighet, förutsebarhet och rättssäkerhet.
Visa vad de skrev
”Regeringens lagförslag brister när det gäller tydlighet, förutsebarhet och rättssäkerhet.”
- De menar att förslagen innebär ökade frihetsinskränkningar, mer kontroll och ett svagare skydd för barns och vuxnas grundläggande rättigheter.
Visa vad de skrev
”innebär ytterligare en förskjutning mot ökade frihetsinskränkningar, utökad kontroll och ett försvagat skydd för barns och vuxnas grundläggande rättigheter.”
- De menar att förslagen väcker frågor om proportionalitet, rättssäkerhet och förenlighet med internationella konventioner.
Visa vad de skrev
”Förslagen väcker frågor om proportionalitet, rättssäkerhet och förenlighet med internationella konventioner.”
- De menar att längre tider i förvar leder till psykisk ohälsa, isolering och ökad utsatthet, särskilt hos barn.
Visa vad de skrev
”Längre tider i förvar leder till psykisk ohälsa, isolering och ökad utsatthet, särskilt hos barn.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens lagförslag brister när det gäller tydlighet, förutsebarhet och rättssäkerhet. Förslagen om bl.a. boende- och vistelseskyldighet, förstärkt uppsikt, förvar av barn som söker internationellt skydd, utökade tidsgränser för förvar, externplacering, besöksbegränsningar vid smitta och användning av fängsel innebär ytterligare en förskjutning mot ökade frihetsinskränkningar, utökad kontroll och ett försvagat skydd för barns och vuxnas grundläggande rättigheter. Förslagen väcker frågor om proportionalitet, rättssäkerhet och förenlighet med internationella konventioner. Längre tider i förvar leder till psykisk ohälsa, isolering och ökad utsatthet, särskilt hos barn.
Därför bör regeringens förslag avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4167 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) yrkande 1 och 2025/26:4182 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1, bifaller delvis motion 2025/26:4172 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1–6 och avslår propositionerna 2025/26:229 punkt 9.2 och 2025/26:265 punkterna 1–6 och motion 2025/26:4172 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 7.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V).
Översyn – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med ett nytt förslag till lagstiftning om uppsikt och förvar.
- De menar att regeringen bör återkomma med ett nytt lagförslag som är tydligt, förutsägbart och bygger på noggranna bedömningar av rättssäkerheten.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör återkomma med ett nytt förslag på lagstiftning som präglas av tydlighet, förutsägbarhet och noggranna rättssäkerhetsbedömningar”
- De menar att det nya förslaget bland annat bör handla om att uppsikt ska användas i första hand, att beslut om uppsikt och förvar ska prövas på nytt, om offentligt biträde och om att en placering inte ska vara mer ingripande än nödvändigt.
Visa vad de skrev
”bl.a. om att uppsikt ska användas i första hand, om ny prövning av beslut om uppsikt och förvar, om offentligt biträde och om att en placering av en förvarstagen inte ska vara mer ingripande än nödvändigt.”
- De menar att det är oklart om förstärkt uppsikt blir en effektiv åtgärd och att den riskerar att bli mer ingripande än tänkt.
Visa vad de skrev
”Det kan vidare ifrågasättas om regeringens förslag om förstärkt uppsikt blir en effektiv åtgärd. Den riskerar också att bli mer ingripande än tänkt.”
- De menar att regeringen först bör göra en fördjupad analys och bara återkomma med förslaget om det visar sig nödvändigt, effektivt och proportionerligt.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför göra en mer fördjupad analys av förslaget om förstärkt uppsikt med elektronisk övervakning och därefter återkomma med ett förslag om det kan visas vara nödvändigt, effektivt och proportionerligt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen bör återkomma med ett nytt förslag på lagstiftning som präglas av tydlighet, förutsägbarhet och noggranna rättssäkerhetsbedömningar bl.a. om att uppsikt ska användas i första hand, om ny prövning av beslut om uppsikt och förvar, om offentligt biträde och om att en placering av en förvarstagen inte ska vara mer ingripande än nödvändigt.
Barn och andra utsatta personer – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska se till att förvar som används för barn är trygga och anpassade för barn, att Migrationsverket får i uppdrag att se till att barn på förvar får sin rätt till lek och familjeliv, och att regeringen bör säkerställa villkoren för kvinnor och hbtqi-personer i förvar.
- De menar att regeringens förslag inte fullt ut lever upp till barnkonventionens krav att barn bara får frihetsberövas i absoluta undantagsfall och under kortast möjliga tid.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag lever inte fullt ut upp till de höga krav som barnkonventionen ställer på att frihetsberövande av barn endast får ske i absoluta undantagsfall och under kortast möjliga tid.”
- De menar att om ett barn ändå måste tas i förvar så måste lokalerna vara trygga, anpassade och stimulerande, med tillgång till utemiljö och meningsfulla aktiviteter.
Visa vad de skrev
”Lokalerna måste vara trygga, anpassade och stimulerande. Det måste finnas tillgång till utemiljö och natur och möjlighet till meningsfulla aktiviteter.”
- De menar att regeringen bör ge Migrationsverket i uppdrag att se till att barn på förvar får sin rätt till lek och familjeliv tillgodosedd.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför ge Migrationsverket i uppdrag att säkerställa att barn som befinner sig på ett förvar får sin rätt till lek och familjeliv tillgodosedd.”
- De menar att regeringen också bör säkerställa villkoren för kvinnor och hbtqi-personer i förvaren, bland annat genom personal med hög kompetens och säkra boendealternativ vid hot.
Visa vad de skrev
”Det handlar om att säkerställa personal med hög kompetens om hbtqi-personers livsvillkor och våldsutsatthet samt att det finns tillgång till säkra boendealternativ inom förvaren som kan separera individer vid en hotbild.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamhetenProp. 2025/26:261 · beslutad 17 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen, utlänningsdatalagen och vissa delar av folkbokföringslagen, lagen om samordningsnummer och folkbokföringsdatalagen, men säger ja till ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen och lagen om polisens behandling av personuppgifter.
- De menar att det först behöver undersökas hur stort problemet med falska identitetshandlingar och andra felaktigheter vid ansökan om uppehållstillstånd eller asyl faktiskt är, innan lagändringar läggs fram.
Visa vad de skrev
”Jag anser att det i första hand behöver undersökas hur stort problemet med falska identitetshandlingar och andra felaktigheter vid ansökan om uppehållstillstånd eller asyl faktiskt är innan förslag till lagändringar läggs fram.”
- De menar att det inte går att likställa det med att någon försöker lämna oriktiga uppgifter att personen saknar identitetshandlingar.
Visa vad de skrev
”Att en person saknar identitetshandlingar får dock inte likställas med att hen försöker lämna oriktiga uppgifter.”
- De menar att det åtminstone borde krävas en indikation på att personen förekommer under en eller flera andra identiteter, eller att det finns anledning att anta att en identitetsuppgift är felaktig, för att myndigheterna ska få jämföra uppgifterna.
Visa vad de skrev
”det åtminstone borde krävas en indikation på att en person förekommer under en eller flera andra identiteter, eller att det finns anledning att anta att någon identitetsuppgift om personen är felaktig”
- De menar att förslagen kommer att få konsekvenser för den personliga integriteten, särskilt för dem som söker uppehållstillstånd eller asyl.
Visa vad de skrev
”Det är uppenbart att förslagen kommer att få konsekvenser i synnerhet för den personliga integriteten för de personer som söker uppehållstillstånd eller asyl i Sverige”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag står till största delen bakom regeringens förslag i propositionen och instämmer i regeringens bedömning att det, för att olika samhällsfunktioner ska få ett korrekt underlag för beslut och åtgärder, är angeläget att uppgifterna stämmer överens med verkliga förhållanden eftersom uppgifterna i folkbokföringen läggs till grund för en rad rättigheter och skyldigheter för den enskilde, i förhållande till både samhället och till andra enskilda. Felaktiga uppgifter i folkbokföringen riskerar att användas som redskap för bl.a. välfärdsbrottslighet och inom den organiserade brottsligheten. Detta leder både till att välfärden urholkas och till minskad tilltro och legitimitet för välfärdssystemen.
I Skatteverkets rapport Nationell lägesbild över befolkningen 2025 uppskattar myndigheten att det bland de folkbokförda som finns och verkar i Sverige finns ca 116 000 personer som är registrerade med fel folkbokföringsadress. Enligt de uppgifter som utredningen fått från Skatteverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten beror en betydande del av dessa folkbokföringsfel på medvetet felaktiga uppgifter, t.ex. genom försäljning av möjligheten att felaktigt få anmäla en annan persons bostadsadress som sin egen samt andra typer av medverkan till folkbokföringsbrott.
Det är uppenbart att förslagen kommer att få konsekvenser i synnerhet för den personliga integriteten för de personer som söker uppehållstillstånd eller asyl i Sverige bl.a. genom förslaget om att Skatteverket och Migrationsverket ska få göra jämförelser av ansiktsbilder och fingeravtryck som finns i deras respektive register. Skatteverket ska kunna jämföra fingeravtryck eller fotografier i folkbokföringsverksamheten och Migrationsverket ska kunna jämföra fingeravtryck eller fotografier vid ärenden om uppehållstillstånd eller prövning av ansökningar om internationellt skydd. Syftet är att motverka att personer kan få falska, felaktiga eller multipla identiteter registrerade hos myndigheterna. Enligt regeringen är det dock inte möjligt att slå fast exakt hur vanligt det är att personer som söker sig till Sverige använder sig av en falsk identitet. Det förekommer dock, enligt regeringen, att utlänningar som söker sig till Schengen använder sig av falska eller manipulerade identitetshandlingar eller använder sig av identitetshandlingar som visserligen är äkta men som tillhör någon annan som ser ut som de. Regeringen skriver även i sin proposition att det förekommer att utlänningar som söker eller beviljas asyl i Sverige helt saknar identitetshandlingar eller åtminstone inte visar upp dem för myndigheterna (prop. 2025/26:261, s. 79).
Jag är inte beredd att ställa mig bakom förslaget i denna del. Jag anser att det i första hand behöver undersökas hur stort problemet med falska identitetshandlingar och andra felaktigheter vid ansökan om uppehållstillstånd eller asyl faktiskt är innan förslag till lagändringar läggs fram. Redan i dag är det en omfattande process att gå igenom för den person som saknar identitetshandlingar vid ansökan om uppehållstillstånd eller asyl. Att en person saknar identitetshandlingar får dock inte likställas med att hen försöker lämna oriktiga uppgifter. Jag anser att det åtminstone borde krävas en indikation på att en person förekommer under en eller flera andra identiteter, eller att det finns anledning att anta att någon identitetsuppgift om personen är felaktig, för att myndigheterna ska kunna jämföra.
Rättssäker folkbokföring – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till förslaget om en rättssäker folkbokföring och tillkännager för regeringen att den bör återkomma med förslag som säkerställer en fungerande ordning för personer som är bosatta i Sverige men saknar stadigvarande bostad.
- De menar att en korrekt folkbokföring är viktig för att bekämpa välfärdsbrott och organiserad brottslighet, men att skärpta kontroller inte får göra att utsatta människor faller ur samhällssystemen.
Visa vad de skrev
”En korrekt folkbokföring är avgörande för att bekämpa välfärdsbrottslighet, identitetsmissbruk och organiserad brottslighet. Samtidigt får skärpta kontrollregler inte leda till att människor som redan befinner sig i stor utsatthet faller ur samhällssystemen.”
- De menar att kravet på en folkbokföringsadress kan bli ett moment 22 för personer i hemlöshet eller i tillfälliga och instabila boenden.
Visa vad de skrev
”För personer i hemlöshet och personer som lever på härbärgen, i tillfälliga boendelösningar och i skyddade eller mycket instabila boendeförhållanden kan kravet på en folkbokföringsadress bli ett moment 22”
- De menar att propositionen saknar ett tillräckligt socialt och rättssäkert svar för personer som inte försöker fuska utan saknar adress på grund av hemlöshet eller annan utsatthet.
Visa vad de skrev
”propositionen saknar ett tillräckligt socialt och rättssäkert svar på vad som ska gälla för personer som inte försöker fuska med folkbokföringen utan på grund av hemlöshet eller annan utsatthet saknar en adress att folkbokföra sig på.”
- De menar att regeringen bör återkomma med förslag som säkerställer en fungerande ordning för personer som är bosatta i Sverige men saknar stadigvarande bostad eller praktisk möjlighet att ange en folkbokföringsadress.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför återkomma med förslag som säkerställer en fungerande ordning för personer som är bosatta i Sverige men saknar stadigvarande bostad eller praktisk möjlighet att ange en folkbokföringsadress.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Analys av de utökade kontrollbefogenheterna – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen bör återkomma med en fördjupad analys av hur de utökade kontrollbefogenheterna inom folkbokföringen påverkar den personliga integriteten och principen om likabehandling, särskilt för personer i social utsatthet och personer med utländsk bakgrund.
- De menar att regeringen återkommande misstänkliggör personer som har invandrat eller har utländsk bakgrund och gör skillnad mellan människor i rättigheter, kontroll och myndighetsbehandling.
Visa vad de skrev
”Regeringens politik präglas dock återkommande av ett misstänkliggörande av människor som invandrat till Sverige eller som har utländsk bakgrund, och på område efter område görs större skillnad mellan människor i fråga om rättigheter, kontroll och myndighetsbehandling.”
- De menar att en korrekt folkbokföring inte får bli ett verktyg för att stegvis urholka likabehandling och integritetsskydd.
Visa vad de skrev
”En korrekt folkbokföring är viktig, men den får inte bli ett verktyg för att stegvis urholka likabehandling och integritetsskydd.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En korrekt folkbokföring är avgörande för att bekämpa välfärdsbrottslighet, identitetsmissbruk och organiserad brottslighet. Jag delar regeringens uppfattning att samhället behöver bättre verktyg mot handel med adresser, falska identiteter och medvetet oriktiga uppgifter i folkbokföringen. Det är viktigt både för tilliten till välfärdssystemen och för att myndigheter ska kunna fatta korrekta beslut.
Regeringens politik präglas dock återkommande av ett misstänkliggörande av människor som invandrat till Sverige eller som har utländsk bakgrund, och på område efter område görs större skillnad mellan människor i fråga om rättigheter, kontroll och myndighetsbehandling. En korrekt folkbokföring är viktig, men den får inte bli ett verktyg för att stegvis urholka likabehandling och integritetsskydd.
Regeringen bör återkomma med en fördjupad analys av hur de utökade kontrollbefogenheterna inom folkbokföringsverksamheten påverkar den personliga integriteten och principen om likabehandling, särskilt för personer i social utsatthet och personer med utländsk bakgrund.
Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbeteProp. 2025/26:254 · beslutad 17 juni 2026
Utförsel av krigsmateriel – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag att ändra lagen om krigsmateriel så att regeringen får göra undantag från kravet på tillstånd för export av krigsmateriel och tekniskt stöd till Nato eller Natomedlemmar.
- De menar att ett svenskt Natomedlemskap inte får innebära att demokrati, mänskliga rättigheter eller Sveriges folkrättsliga förpliktelser får lägre vikt i exportkontrollen.
Visa vad de skrev
”Sveriges Natomedlemskap får inte innebära att demokrati, mänskliga rättigheter eller Sveriges folkrättsliga förpliktelser ges lägre vikt i exportkontrollen.”
- De menar att undantaget nu utvidgas till hela Nato och att fler länder därmed omfattas, bland annat Albanien, Kanada, Montenegro, Nordmakedonien, Storbritannien och Turkiet.
Visa vad de skrev
”Nu utvidgas den till att gälla hela Nato och i praktiken innebär detta att ytterligare länder omfattas. Det gäller Albanien, Kanada, Montenegro, Nordmakedonien, Storbritannien och Turkiet.”
- De menar att det finns en risk att hänsyn till alliansen eller dess medlemmar får väga över när man bedömer export till odemokratiska stater.
Visa vad de skrev
”Organisationen pekar särskilt på risken att hänsyn till alliansen eller dess medlemmar får väga över i bedömningen av om krigsmateriel ska få exporteras till odemokratiska stater”
- De menar att svensk export av krigsmateriel ska vara restriktiv och inte urholkas genom undantag som i praktiken skapar kryphål.
Visa vad de skrev
”Vi delar denna oro och anser att svensk krigsmaterielexport ska vara restriktiv och inte urholkas genom undantag som i praktiken skapar kryphål.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att bemyndigandet i lagen om krigsmateriel ska ändras så att regeringen får meddela föreskrifter om undantag från kravet på tillstånd för utförsel av krigsmateriel och lämnande av tekniskt bistånd till Nato eller en stat som är medlem i Nato. Vi motsätter oss detta. Sveriges Natomedlemskap får inte innebära att demokrati, mänskliga rättigheter eller Sveriges folkrättsliga förpliktelser ges lägre vikt i exportkontrollen. Tidigare gällde regeringens föreskriftsrätt om undantag USA och länder inom EES. Nu utvidgas den till att gälla hela Nato och i praktiken innebär detta att ytterligare länder omfattas. Det gäller Albanien, Kanada, Montenegro, Nordmakedonien, Storbritannien och Turkiet. Stockholms universitet framhåller i sitt remissvar att export av krigsmateriel till dessa länder i vissa fall kan fall strida mot internationella förpliktelser och Svenska Freds varnar för att förslaget riskerar att urholka och i praktiken underminera den svenska krigsmateriellagstiftningen och dess grundläggande värden. Organisationen pekar särskilt på risken att hänsyn till alliansen eller dess medlemmar får väga över i bedömningen av om krigsmateriel ska få exporteras till odemokratiska stater, stater som allvarligt kränker mänskliga rättigheter eller länder i väpnad konflikt eller med risk för väpnad konflikt. Vi delar denna oro och anser att svensk krigsmaterielexport ska vara restriktiv och inte urholkas genom undantag som i praktiken skapar kryphål. Riksdagen bör således avslå regeringens förslag till ändring i lagen om krigsmateriel.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4176 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 3 och 2025/26:4180 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 3 och avslår proposition 2025/26:254 punkt 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Hanna Gunnarsson (V) och Emma Berginger (MP).
Framtida utformning av lagstiftningen – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tar fram ett nytt förslag till lagen om operativt militärt samarbete som bara ger regeringen rätt att låta Nato eller andra stater vidta militära försvarsåtgärder på svenskt territorium för att möta ett väpnat angrepp mot Sverige när Sverige är i krig eller krigsfara (risk för krig), och som förtydligar gränserna för detta.
- De menar att regeringen får ett för långtgående och otydligt bemyndigande att besluta att Nato eller andra stater får vidta militära försvarsåtgärder på svenskt territorium.
Visa vad de skrev
”Jag anser att den nu föreslagna regleringen ger regeringen ett för långtgående och otydligt bemyndigande att besluta om att Nato eller andra stater ska få vidta militära försvarsåtgärder på svenskt territorium.”
- De menar att förslaget innebär att det inte längre behöver handla om försvaret av Sverige för att regeringen ska ha mandat att besluta om andra länders handlingsfrihet på svenskt territorium.
Visa vad de skrev
”det inte längre behöver handla om försvaret av Sverige för att regeringen ska ha mandat att besluta om andra länders handlingsfrihet på svenskt territorium”
- De menar att frågor om att överlåta statliga uppgifter som har stor betydelse för svensk suveränitet och säkerhetspolitik måste vara tydligt avgränsade i lag och inte lämna utrymme för alltför långtgående tolkningar.
Visa vad de skrev
”Frågor som rör överlåtelse av förvaltningsuppgifter med stor betydelse för svensk suveränitet och säkerhetspolitik måste vara tydligt avgränsade i lag och inte lämna utrymme för alltför långtgående tolkningar.”
- De menar att den nuvarande ordningen bör ses över så att det blir tydligt i vilka situationer regeringen får fatta sådana beslut och vilka gränser som ska gälla för bemyndigandet.
Visa vad de skrev
”Den nuvarande ordningen bör därför ses över så att det klargörs i vilka situationer regeringen får fatta sådana beslut och vilka gränser som ska gälla för bemyndigandet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
En ny mottagandelagProp. 2025/26:229 · beslutad 17 juni 2026
Avslag på propositionen – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om en ny mottagandelag.
- De menar att regeringens förslag innebär en stor omläggning av mottagandet i en restriktiv och kontrollerande riktning med mer kontroll, sanktioner och begränsningar.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag innebär dock en genomgripande omläggning av mottagandesystemet i en restriktiv och kontrollerande riktning där mottagandet bygger på ökad kontroll, sanktioner och begränsningar.”
- De menar att förslagen allvarligt inskränker asylsökandes och andra migranters fri- och rättigheter och riskerar att försämra deras levnadsvillkor, undergräva rättssäkerheten och motverka integration.
Visa vad de skrev
”Förslagen innebär allvarliga inskränkningar av asylsökandes och andra migranters fri- och rättigheter och riskerar att försämra de enskildas levnadsvillkor, undergräva rättssäkerheten och motverka integration.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Nuvarande lagstiftning är föråldrad, och det finns tydliga behov av ett mer modernt, rättssäkert och sammanhållet regelverk för mottagandet av asylsökande. Regeringens förslag innebär dock en genomgripande omläggning av mottagandesystemet i en restriktiv och kontrollerande riktning där mottagandet bygger på ökad kontroll, sanktioner och begränsningar. Förslagen innebär allvarliga inskränkningar av asylsökandes och andra migranters fri- och rättigheter och riskerar att försämra de enskildas levnadsvillkor, undergräva rättssäkerheten och motverka integration. Regeringens förslag bör mot denna bakgrund avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4076 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:4087 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Undantag från krav på arbetstillstånd – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att asylsökande bara ska få arbeta utan arbetstillstånd efter en viss tid i Sverige.
- De menar att förslaget kan leda till sämre integration och etablering.
Visa vad de skrev
”Förslaget om att asylsökande endast ska ges rätt att arbeta utan arbetstillstånd först efter en viss tid i Sverige kan leda till försämrad integration och etablering.”
- De menar att det är viktigt att ny lagstiftning inte leder till mer gängkriminalitet och utnyttjande av svart arbetskraft.
Visa vad de skrev
”Dessutom är det viktigt att ny lagstiftning inte leder till att gängkriminalitet och utnyttjande av svart arbetskraft ökar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Förslaget om att asylsökande endast ska ges rätt att arbeta utan arbetstillstånd först efter en viss tid i Sverige kan leda till försämrad integration och etablering. Dessutom är det viktigt att ny lagstiftning inte leder till att gängkriminalitet och utnyttjande av svart arbetskraft ökar. Regeringens förslag i den del som avser undantag från kravet på arbetstillstånd bör därmed avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till mottagandelag i de delar det avser 5 kap. 5 §.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4080 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 5 och avslår proposition 2025/26:229 punkt 1 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Madeleine Atlas (C), Annika Hirvonen (MP) och Magdalena Sundqvist (S).
Privat drift av asylboenden – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att Migrationsverket ska driva boenden och att regeringen ska återkomma med förslag som i regel inte tillåter privata eller vinstdrivande aktörer inom området.
- De menar att Migrationsverket ska driva boendena eftersom verksamheten är ett slags myndighetsutövning.
Visa vad de skrev
”Det är Migrationsverket som ska driva boenden eftersom verksamheten är att betrakta som ett slags myndighetsutövning.”
- De menar att privatiseringar eller vinstdrivande verksamheter i regel inte ska tillåtas inom området.
Visa vad de skrev
”Privatiseringar eller vinstdrivande verksamheter ska i regel inte tillåtas inom detta område.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen håller enligt förslagen öppet för att lämna över driften av boenden till privata aktörer. Det är Migrationsverket som ska driva boenden eftersom verksamheten är att betrakta som ett slags myndighetsutövning. Privatiseringar eller vinstdrivande verksamheter ska i regel inte tillåtas inom detta område. Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med detta.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4080 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Annika Hirvonen (MP) och Magdalena Sundqvist (S).
Dagersättning – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger till regeringen att höja dagersättningen för asylsökande, den dagliga ersättning de får, till samma nivå som riksnormen för försörjningsstöd.
- De menar att det är beklagligt att regeringen inte har passat på att se över nivån på dagersättningen till asylsökande.
Visa vad de skrev
”Det är beklagligt att regeringen inte har tagit tillfället i akt att se över nivån på dagersättningen till asylsökande.”
- De menar att nivån inte har ändrats sedan 1994 och att den i dag är mycket låg.
Visa vad de skrev
”Nivån har inte ändrats sedan 1994 och ligger i dag mycket lågt.”
- De menar att dagersättningen bör höjas till motsvarande nivå som riksnormen för försörjningsstöd.
Visa vad de skrev
”Dagersättningen bör höjas till motsvarande nivå som riksnormen för försörjningsstöd.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är beklagligt att regeringen inte har tagit tillfället i akt att se över nivån på dagersättningen till asylsökande. Nivån har inte ändrats sedan 1994 och ligger i dag mycket lågt. Dagersättningen bör höjas till motsvarande nivå som riksnormen för försörjningsstöd. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4087 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen – reservation, ingen omröstning
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag som ger kommunerna en lagstadgad och tydlig rätt att bevilja ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen, bland annat i akuta situationer.
- De menar att kommunerna behöver en lagstadgad och tydlig rätt att bevilja ekonomiskt bistånd, bland annat i akuta situationer.
Visa vad de skrev
”Kommuner behöver ha en lagstadgad och tydlig rätt att kunna bevilja ekonomiskt bistånd i bl.a. akuta situationer.”
- De menar att det skapar osäkerhet att regeringen vill ta bort kommunernas möjlighet, även om kommunerna ska kunna ge frivilligt bistånd.
Visa vad de skrev
”Även om regeringen anser att kommuner ska ha kvar en möjlighet att ge frivilligt bistånd skapar detta en osäkerhet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att kommunernas möjlighet att bevilja ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen ska tas bort för personer som omfattas av mottagandelagen. Även om regeringen anser att kommuner ska ha kvar en möjlighet att ge frivilligt bistånd skapar detta en osäkerhet. Kommuner behöver ha en lagstadgad och tydlig rätt att kunna bevilja ekonomiskt bistånd i bl.a. akuta situationer. Regeringen bör återkomma med förslag om detta.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4089 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Madeleine Atlas (C) och Annika Hirvonen (MP).
Översyn av mottagandet – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska göra en översyn och återkomma med ett förslag på ett reformerat mottagandesystem.
- De menar att det finns ett tydligt behov av att se över och reformera mottagandesystemet.
Visa vad de skrev
”Det finns ett tydligt behov av att göra en översyn och reformera mottagandesystemet.”
- De menar att en ny lagstiftning ger en möjlighet att stärka rättighetsskyddet och modernisera systemet.
Visa vad de skrev
”En ny lagstiftning ger en möjlighet att stärka rättighetsskyddet och modernisera systemet.”
- De menar att en ny mottagandelag måste bygga på rättssäkerhet och värdighet.
Visa vad de skrev
”En ny mottagandelag måste bygga på rättssäkerhet och värdighet.”
- De menar att regeringen bör återkomma med ett förslag som bland annat garanterar värdiga levnadsvillkor, stärker mänskliga rättigheter och främjar tidig etablering och integration.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör återkomma med ett förslag på ett reformerat mottagandesystem med utgångspunkt i att bl.a. garantera värdiga levnadsvillkor, stärka mänskliga rättigheter och främja tidig etablering och möjlighet till integration.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det finns ett tydligt behov av att göra en översyn och reformera mottagandesystemet. En ny lagstiftning ger en möjlighet att stärka rättighetsskyddet och modernisera systemet. En ny mottagandelag måste bygga på rättssäkerhet och värdighet. Regeringen bör återkomma med ett förslag på ett reformerat mottagandesystem med utgångspunkt i att bl.a. garantera värdiga levnadsvillkor, stärka mänskliga rättigheter och främja tidig etablering och möjlighet till integration.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Stickprovsinsamling av uppgifter om hushållens skulderProp. 2025/26:255 · beslutad 16 juni 2026
Stickprovsinsamling av uppgifter om hushållens skulder – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att ändra lagen om behandling av personuppgifter i det fördelningsanalytiska statistiksystemet för inkomster och transfereringar (Fasitlagen).
- De menar att det inte finns skäl att göra ändringarna i Fasitlagen.
Visa vad de skrev
”Vi anser inte att det finns skäl att göra ändringarna i lagen om behandling av personuppgifter i det fördelningsanalytiska statistiksystemet för inkomster och transfereringar”
- De menar att lagförslaget inte räcker för att uppnå de syften som det är tänkt att göra.
Visa vad de skrev
”Vi anser att lagförslaget är otillräckligt för att uppnå de syften som avses.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser inte att det finns skäl att göra ändringarna i lagen om behandling av personuppgifter i det fördelningsanalytiska statistiksystemet för inkomster och transfereringar (Fasitlagen). Vi anser att lagförslaget är otillräckligt för att uppnå de syften som avses. Riksdagen bör därför avslå regeringens lagförslag.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4185 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:255.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gunilla Carlsson (S), Joakim Sandell (S), Ingela Nylund Watz (S), Peder Björk (S) och Andreas Lennkvist Manriquez (V).
Lagstiftningens framtida utformning – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger till regeringen att studera förutsättningarna för att införa ett krav på att både hushållens skulder och tillgångar ska omfattas av statistikinsamlingen.
- De menar att regeringens förslag att bygga ut Statistiska centralbyråns beräkningsmodell Fasit inte räcker för att nå syftet med statistiken.
Visa vad de skrev
”Det förslag som lagts fram för att lösa detta, dvs. att utöka SCB:s mikrosimuleringsmodell Fasit är otillräckligt för att uppnå syftet.”
- De menar att statistiken även behöver omfatta hushållens tillgångar, inte bara skulderna.
Visa vad de skrev
”Därför bör regeringen studera förutsättningarna för att införa ett krav på att både hushållens skulder och tillgångar ska omfattas av statistikinsamlingen.”
- De menar att Riksbanken också ska få tillgång till de uppgifter som samlas in i Fasit.
Visa vad de skrev
”I sammanhanget vill vi också framhålla vikten av att Riksbanken också ska få tillgång till de insamlade data som finns i Fasit.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Möjligheten för hushåll att ta krediter för konsumtion och bostadsköp är viktig både för enskilda individer och för den ekonomiska utvecklingen. Samtidigt kan hög skuldsättning skapa sårbarhet för den enskilda individen, för det finansiella systemet och för samhällsekonomin i stort.
Det finns ett stort värde för stora delar av den ekonomiska politiken, inte minst penningpolitiken, i att det finns god statistik över hushållens skulder. Det förslag som lagts fram för att lösa detta, dvs. att utöka SCB:s mikrosimuleringsmodell Fasit är otillräckligt för att uppnå syftet.
Vi delar regeringens uppfattning att all uppgiftsinsamling är integritetskränkande och därför ska inskränkas till det absolut nödvändiga. Vi är dock oense om vad som faktiskt är nödvändig information för att uppnå de syften som avses. För de syftena behövs även data över hushållens tillgångar. Därför bör regeringen studera förutsättningarna för att införa ett krav på att både hushållens skulder och tillgångar ska omfattas av statistikinsamlingen.
Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbrukProp. 2025/26:242 · beslutad 16 juni 2026
Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag att ändra miljöbalken och offentlighets- och sekretesslagen, säger ja till ändringarna i skogsvårdslagen och till att beslut enligt skogsvårdslagen överklagas till mark- och miljödomstol, men säger nej till resten av förslaget om mark- och miljödomstolar.
- De menar att regeringen lägger fram en proposition som försämrar skyddet av naturen och den biologiska mångfalden trots att skogarnas ekosystem är i kris.
Visa vad de skrev
”Trots den kris som skogarnas ekosystem befinner sig i väljer regeringen och Sverigedemokraterna att lägga fram en proposition som försämrar skyddet av naturen och den biologiska mångfalden.”
- De menar att förslagen försvagar kopplingen mellan skogsvårdslagen och miljöbalken, vilket riskerar att försämra möjligheterna till miljöprövning och hänsynstagande.
Visa vad de skrev
”Förslagen innebär att kopplingen mellan skogsvårdslagen och miljöbalken försvagas, vilket riskerar att försämra möjligheterna till miljöprövning och hänsynstagande.”
- De menar att en kortare tid mellan avverkningsanmälan och när avverkningen får börja försämrar möjligheterna att ta hänsyn.
Visa vad de skrev
”Att förkorta tiden mellan en avverkningsanmälan och tidpunkten då åtgärden kan påbörjas försämrar möjligheterna att ta hänsyn vid en avverkning.”
- De menar att Skogsstyrelsen har konstaterat att den svenska modellen med frihet under ansvar haltar, eftersom incitamenten i praktiken bara är inriktade på produktion.
Visa vad de skrev
”Skogsstyrelsen konstaterade att den svenska modellen med ”frihet under ansvar” haltar eftersom incitamenten i praktiken bara är inriktade på produktion i brukandet och förvaltandet av skogen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Propositionen är ett resultat av skogsutredningen. Av utredningens direktiv framgår tydligt att syftet med utredningen är att stärka avregleringen och produktionen inom skogsbruket. Samtidigt hävdar man att målen för skogspolitiken i skogsvårdslagen, om att produktions- och miljömål ska vara jämställda, ska kvarstå. Det går helt enkelt inte ihop.
Regeringen tycks bortse från att vi befinner oss i en kris för både ekosystemen och klimatet och att den samlade kunskapen visar att utvecklingen för miljötillståndet i skogen sedan flera år går åt fel håll. I den senaste fördjupade utvärderingen av miljömålet Levande skogar (2023) konstaterade Skogsstyrelsen att den främsta orsaken till miljöproblemen i skogsbruket är kombinationen av att det saknas incitament att värna miljön och att det finns starka ekonomiska incitament för ett produktionsinriktat skogsbruk, samtidigt som politiken ger frihet att prioritera virkesproduktionen. Skogsstyrelsen konstaterade att den svenska modellen med ”frihet under ansvar” haltar eftersom incitamenten i praktiken bara är inriktade på produktion i brukandet och förvaltandet av skogen. I den nyligen publicerade rapporten Biologisk mångfald i skogen (rapport 2026:07) fastslår Skogsstyrelsen att tillståndet för den biologiska mångfalden i Sveriges skogar är allvarligt. Bakomliggande orsaker är bl.a. ett storskaligt trakthyggesbruk med begränsad miljöhänsyn. Myndigheten konstaterar att biologisk mångfald i skogen är en central ekonomisk resurs och en grundläggande förutsättning för skogsekosystemens funktion och leveransen av ekosystemtjänster som virkesproduktion, klimatreglering, vattenrening, erosionsskydd, översvämningsskydd och rekreationsvärden. En minskad biologisk mångfald kan därför få negativa effekter för både miljön och samhällsekonomin. Internationella studier visar att förlusten av naturkapital redan i nuläget påverkar den ekonomiska tillväxten, den finansiella stabiliteten och försörjningssystemen negativt. Trots detta uppskattar man i rapporten att 26 000 hektar skog med höga naturvärden avverkas årligen i Sverige.
Trots den kris som skogarnas ekosystem befinner sig i väljer regeringen och Sverigedemokraterna att lägga fram en proposition som försämrar skyddet av naturen och den biologiska mångfalden. Förslagen innebär att kopplingen mellan skogsvårdslagen och miljöbalken försvagas, vilket riskerar att försämra möjligheterna till miljöprövning och hänsynstagande.
Att förkorta tiden mellan en avverkningsanmälan och tidpunkten då åtgärden kan påbörjas försämrar möjligheterna att ta hänsyn vid en avverkning. Det begränsar även möjligheterna för allmänheten och ideella organisationer att kunna ta del av anmälningar och föra fram synpunkter före avverkning. Myndigheten för civilt försvar har varnat för att en kortare handläggningstid försvårar riskbedömningar kopplade till naturolyckor som ras, skred och översvämningar. Naturskyddsföreningen anser att förslaget försämrar Skogsstyrelsens möjlighet att utöva tillsyn. Svenska Turistföreningen och Svenskt Friluftsliv menar att förslaget försämrar tillsynen och att det riskerar höga natur- och rekreationsvärden.
Skärpta regler om utvisning på grund av brottProp. 2025/26:235 · beslutad 16 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om skärpta regler om utvisning på grund av brott.
- De menar att utvisning och återreseförbud är mycket ingripande och påverkar grundläggande rättigheter, som rätten till familjeliv.
Visa vad de skrev
”Utvisning och återreseförbud på grund av brott är mycket ingripande åtgärder som påverkar grundläggande rättigheter, bl.a. rätten till familjeliv.”
- De menar att det därför är avgörande att lagstiftningen har höga krav på förutsebarhet, rättssäkerhet och proportionalitet.
Visa vad de skrev
”Det är därför avgörande att lagstiftningen uppfyller höga krav på förutsebarhet, rättssäkerhet och proportionalitet.”
- De menar att det saknas tillräckliga skäl för de nya förslagen och att 2022 års reform ännu inte har kunnat utvärderas på ett tillförlitligt sätt.
Visa vad de skrev
”Vidare saknas det tillräckliga skäl för de nya förslagen, och 2022 års reform har ännu inte kunnat utvärderas på ett tillförlitligt sätt.”
- De menar att det inte går att överblicka konsekvenserna av förslagen tillsammans med alla pågående reformer.
Visa vad de skrev
”Konsekvenserna av förslagen utifrån de samlade konsekvenserna av samtliga pågående reformer går dessutom inte i dagsläget att överblicka.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Utvisning och återreseförbud på grund av brott är mycket ingripande åtgärder som påverkar grundläggande rättigheter, bl.a. rätten till familjeliv. Det är därför avgörande att lagstiftningen uppfyller höga krav på förutsebarhet, rättssäkerhet och proportionalitet. Vidare saknas det tillräckliga skäl för de nya förslagen, och 2022 års reform har ännu inte kunnat utvärderas på ett tillförlitligt sätt. Konsekvenserna av förslagen utifrån de samlade konsekvenserna av samtliga pågående reformer går dessutom inte i dagsläget att överblicka. Regeringens förslag bör därför avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4090 av Tony Haddou m.fl. (V), bifaller delvis motionerna 2025/26:4095 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3 och 2025/26:4097 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:235.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V).
Ersättning vid rådighetsinskränkningar till följd av artskyddetProp. 2025/26:230 · beslutad 16 juni 2026
Finansiering av ersättning – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen i kommande budgetpropositioner bör beakta att ersättningar i artskyddsärenden inte får leda till minskade anslag för andra naturvårdssatsningar eller minskat skydd av skog med höga naturvärden.
- De menar att ersättningar i artskyddsärenden inte får leda till minskade anslag för andra naturvårdssatsningar eller minskat skydd av skog med höga naturvärden.
Visa vad de skrev
”Mot bakgrund av de förväntade kraftigt ökade kostnaderna för staten är det också nödvändigt att satsningar i budgeten på ersättningar i artskyddsärenden inte får leda till minskade anslag för andra naturvårdssatsningar och minskat skydd av skog med höga naturvärden.”
- De menar att den avsatta summan på 100 miljoner kronor är långt ifrån tillräcklig för att täcka behovet av ersättningar vid nekade artskyddsdispenser.
Visa vad de skrev
”Den summa som regeringen har avsatt i budgeten, 100 miljoner kronor, bedöms vara långt ifrån tillräcklig för att täcka behovet av ersättningar vid nekade artskyddsdispenser.”
- De menar att regeringens ekonomiska konsekvensanalys är bristfällig och att det behövs en bredare analys av förslagets ekonomiska konsekvenser för staten.
Visa vad de skrev
”Regeringens ekonomiska konsekvensanalys är alltså mycket bristfällig; det är uppenbart att det behövs en bredare analys för att förstå förslagets ekonomiska konsekvenser för staten fullt ut.”
- De menar att regeringen omgående behöver lägga fram ett förslag som tar ett helhetsgrepp om artskyddet i skogen, säkrar livskraftiga populationer av arter och höjer den lagstadgade miljöhänsynen inom skogsbruket.
Visa vad de skrev
”Därför anser vi att regeringen omgående behöver lägga fram ett förslag som tar ett helhetsgrepp om artskyddet i skogen, säkrar det långsiktiga bevarandet av livskraftiga populationer av arter och även höjer den lagstadgade miljöhänsynen inom skogsbruket.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Frågan om artskyddet i skogen har under lång tid varit föremål för olika utredningar och en mängd ärenden i domstol. Vi välkomnar att regeringen presenterar ett förslag för ersättning till markägare som drabbas av inskränkningar i sitt skogsbruk till följd av bestämmelserna om skydd för djur och växter. Vi har länge drivit att denna möjlighet ska införas i lagen, i stället för att frågan upprepade gånger lämnas till domstolarna att avgöra. Det finns en logisk poäng i att ersättningarna vid artskydd respektive områdesskydd blir likartade. Det är bra att staten i ökad utsträckning tar ansvar för att öka förutsägbarheten för enskilda skogsägare och klargöra vad som gäller i skogen. Däremot anser vi att regeringens proposition är ofullständig i ett antal avseenden, vilket riskerar att underminera förslagens genomförbarhet och ytterligare öka osäkerheten för enskilda skogsägare. Vi uppmanar därför regeringen att snarast återkomma till riksdagen med ett antal klargöranden.
Vi anser inte att regeringen tar itu med det som artskyddsreglerna finns till för: att stoppa förlusten av djur och växter och säkra långsiktigt livskraftiga populationer. Skogsbruket är den största påverkansfaktorn på den biologiska mångfalden i skogen. I ett system som i sin helhet säkrar skyddet av djur och växter i skogen skulle sannolikt både konflikterna mellan skogsbruk och artskydd minska, liksom statens utgifter för utbetalningar av ersättningar. Den summa som regeringen har avsatt i budgeten, 100 miljoner kronor, bedöms vara långt ifrån tillräcklig för att täcka behovet av ersättningar vid nekade artskyddsdispenser. Det är i sig ett tecken på att dagens dominerande skogsbruksmetoder inte är förenliga med behovet av att värna naturen och säkra att arter inte dör ut. Regeringens ekonomiska konsekvensanalys är alltså mycket bristfällig; det är uppenbart att det behövs en bredare analys för att förstå förslagets ekonomiska konsekvenser för staten fullt ut. Därför anser vi att regeringen omgående behöver lägga fram ett förslag som tar ett helhetsgrepp om artskyddet i skogen, säkrar det långsiktiga bevarandet av livskraftiga populationer av arter och även höjer den lagstadgade miljöhänsynen inom skogsbruket.
Mot bakgrund av de förväntade kraftigt ökade kostnaderna för staten är det också nödvändigt att satsningar i budgeten på ersättningar i artskyddsärenden inte får leda till minskade anslag för andra naturvårdssatsningar och minskat skydd av skog med höga naturvärden. Regeringen bör beakta detta i kommande budgetpropositioner.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4117 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V).
Kärnämneskontroll och bedömningar av överensstämmelse med säkerhets- och strålskyddskrav i verksamhet med strålningProp. 2025/26:167 · beslutad 16 juni 2026
Kärnkraftsaktörers ansvar för kostnader – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att kärnkraftsaktörer alltid själva ska bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring och att de ska reservera kraftigt ökade belopp för detta.
- De menar att en långsiktig utbyggnad av kärnkraft förutsätter att den, liksom andra energikällor, fullt ut kan bära sina egna kostnader.
Visa vad de skrev
”en långsiktig utbyggnad av kärnkraft förutsätter att den, liksom andra energikällor, fullt ut kan bära sina egna kostnader.”
- De menar att den som vill bygga kärnkraft på marknadsmässiga villkor ska vara fri att göra det, men alltid själv bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring.
Visa vad de skrev
”Den aktör som vill bygga kärnkraftverk på marknadsmässiga villkor ska därför vara fri att göra det, men ska alltid själv bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring.”
- De menar att det krävs kraftigt ökade avsättningar, alltså reserverade pengar, från kärnkraftsaktörerna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring.
Visa vad de skrev
”Detta kräver enligt vår uppfattning kraftigt ökade avsättningar från kärnkraftsaktörerna för dessa ändamål.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
När det gäller utbyggnaden av den svenska energiförsörjningen vill vi inledningsvis framhålla att fokus bör ligga på att bygga ut de kraftslag som är billigast och snabbast går att få på plats. Det är dock tydligt att kärnkraften – som inte hör till dessa kraftslag – kommer att vara en del av det framtida energisystemet.
Mot denna bakgrund vill vi understryka att en långsiktig utbyggnad av kärnkraft förutsätter att den, liksom andra energikällor, fullt ut kan bära sina egna kostnader. Den aktör som vill bygga kärnkraftverk på marknadsmässiga villkor ska därför vara fri att göra det, men ska alltid själv bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring. Detta kräver enligt vår uppfattning kraftigt ökade avsättningar från kärnkraftsaktörerna för dessa ändamål.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 33.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Hanna Gunnarsson (V), Mikael Larsson (C) och Emma Berginger (MP).
Kärnkraft och totalförsvaret – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen gör ytterligare riskbedömningar av kärnkraften ur ett totalförsvarsperspektiv, särskilt med hänsyn till erfarenheterna från kriget i Ukraina.
- De menar att kriget i Ukraina och attackerna mot kärnkraftverket i Zaporizjzja tydligt har visat stora säkerhetsrisker med kärnkraft.
Visa vad de skrev
”Kriget i Ukraina och attackerna mot kärnkraftverket i Zaporizjzja har på många sätt tydligt visat de stora säkerhetsrisker som kärnkraften innebär.”
- De menar att det är mycket dyrt att bygga kärnkraftverk och att tillgången till uran är avgörande för driften.
Visa vad de skrev
”kostnaderna för att bygga kärnkraftverk är mycket höga och att tillgången till uran är avgörande för att driva dem.”
- De menar att Ryssland och Kina har avgörande roller för att finansiera byggandet och tillhandahålla bränsle till driften.
Visa vad de skrev
”I detta sammanhang har dessvärre Ryssland och Kina avgörande roller när det gäller både att finansiera byggandet och att tillhandahålla bränsle för själva driften.”
- De menar att antidemokratiska stater har en expansiv geopolitisk och ekonomisk agenda och att kärnkraft har fått en nyckelroll i deras maktstrategi.
Visa vad de skrev
”det inte är någon nyhet att dessa antidemokratiska stater har en expansiv geopolitisk och ekonomisk agenda, och att kärnkraft fått en nyckelroll i deras maktstrategi.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Kriget i Ukraina och attackerna mot kärnkraftverket i Zaporizjzja har på många sätt tydligt visat de stora säkerhetsrisker som kärnkraften innebär.
Utöver de risker som rör strålsäkerhet vill jag framhålla att kostnaderna för att bygga kärnkraftverk är mycket höga och att tillgången till uran är avgörande för att driva dem. I detta sammanhang har dessvärre Ryssland och Kina avgörande roller när det gäller både att finansiera byggandet och att tillhandahålla bränsle för själva driften. Jag kan konstatera att de flesta nya reaktorer som byggs på ett eller annat sätt är beroende av den kinesiska eller ryska staten.
Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillståndProp. 2025/26:264 · beslutad 15 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd.
- De menar att den otydliga definitionen av bristande vandel gör att människor riskerar att bedömas utifrån livssituation snarare än rättsligt fastställda handlingar.
Visa vad de skrev
”Människor riskerar att bedömas utifrån livssituation snarare än utifrån rättsligt fastställda handlingar, vilket suddar ut gränsen mellan objektiva fakta och subjektiva bedömningar.”
- De menar att ett krav på utlänningars vandel bidrar till ett samhälle där människor delas upp i olika rättsliga kategorier med olika trygghet och skydd.
Visa vad de skrev
”Ett krav på utlänningars vandel bidrar till ett samhälle där människor delas upp i olika rättsliga kategorier, med olika trygghet och olika skydd mot statens ingripanden.”
- De menar att förslaget riskerar att inskränka rätten till privat- och familjeliv, splittra familjer och åsidosätta barns rättigheter.
Visa vad de skrev
”Särskilt allvarlig är risken för inskränkningar i rätten till privat- och familjeliv, liksom risken för familjesplittring och att barns rättigheter åsidosätts.”
- De menar att övergångsbestämmelserna är problematiska eftersom äldre omständigheter kan vägas in om det finns någon omständighet efter ikraftträdandet, vilket ger förslaget ett retroaktivt inslag.
Visa vad de skrev
”Även regeringens förslag på övergångsbestämmelser är problematiska eftersom de innebär att äldre omständigheter kan vägas in i bedömningen av en persons bristande vandel om det också finns någon omständighet efter ikraftträdandet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är anmärkningsvärt att regeringen väljer att gå vidare med förslaget om nya krav på vandel för uppehållstillstånd, mot bakgrund av den massiva kritik som har riktats mot förslaget från flera remissinstanser och även Lagrådet. Regeringen har visserligen bemödat sig om att möta flera av de farhågor som framförts av remissinstanserna. Samtidigt kvarstår i praktiken både risker och oklarheter när det gäller t.ex. prostitution, tiggeri, skadligt bruk av alkohol och droger samt påverkan på yttrandefriheten.
Det finns delar av regeringens förslag som är särskilt anmärkningsvärda. Regeringen föreslår bl.a. inte någon tydlig definition av vad bristande vandel innebär i lagtext, och vandelsprövningen har getts en mycket vid och otydlig innebörd. Människor riskerar att bedömas utifrån livssituation snarare än utifrån rättsligt fastställda handlingar, vilket suddar ut gränsen mellan objektiva fakta och subjektiva bedömningar. Det är särskilt allvarligt att regeringen uttryckligen vill frångå principen att det ska krävas brottslighet för att ingripande åtgärder ska vidtas. Att en person ska kunna utvisas baserat på ett otydligt definierat begrepp är oacceptabelt. Det bör vara en självklarhet att alla som lever i Sverige med uppehållstillstånd ska kunna läsa lagen och förstå vilka eventuella ageranden och handlingar som kan innebära att deras uppehållstillstånd dras tillbaka. Myndigheter och domstolar måste ha tydliga ramar för sin prövning, så att lika fall behandlas lika. Regeringens förslag saknar de mest grundläggande element av rättssäkerhet och innebär en medveten förskjutning bort från rättsstatens principer och respekten för mänskliga rättigheter, vilket inte kan accepteras. Även regeringens förslag på övergångsbestämmelser är problematiska eftersom de innebär att äldre omständigheter kan vägas in i bedömningen av en persons bristande vandel om det också finns någon omständighet efter ikraftträdandet. Förslaget får därmed ett retroaktivt inslag.
Det går inte att stödja den syn på invandrare som präglar förslaget. Ett krav på utlänningars vandel bidrar till ett samhälle där människor delas upp i olika rättsliga kategorier, med olika trygghet och olika skydd mot statens ingripanden. Konsekvenserna av att bli av med ett uppehållstillstånd måste också allmänt anses vara mer ingripande än många formella straff. Även de konsekvenser för grundläggande fri- och rättigheter som förslagen kan medföra väcker stor oro. Särskilt allvarlig är risken för inskränkningar i rätten till privat- och familjeliv, liksom risken för familjesplittring och att barns rättigheter åsidosätts. Risken är stor att lagstiftningen leder till ökad otrygghet och minskat förtroende för myndigheter, vilket i förlängningen kan bidra till ökad marginalisering och ett växande skuggsamhälle.
Regeringens förslag bör mot denna bakgrund avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Uppföljning och översyn – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen följer upp de många migrationspolitiska förslagen och gör en översyn av dem i förhållande till kommande EU-lagstiftning.
- De menar att det är omöjligt att överblicka helheten när regeringen lämnat många migrationsförslag samtidigt som svensk rätt ska anpassas till EU:s migrations- och asylpakt.
Visa vad de skrev
”Regeringen har på kort tid lämnat ett stort antal propositioner med förslag som rör migrationspolitikens olika områden. Samtidigt ska svensk rätt anpassas till EU:s migrations- och asylpakt.”
- De menar att förslagen har lagts fram i bakvänd ordning, vilket riskerar att försvåra en fullgod lagstiftning.
Visa vad de skrev
”Förslagen har presenterats i en ordning som är bakvänd, vilket är otillfredsställande och riskerar att försvåra en fullgod lagstiftning.”
- De menar att regeringens arbetssätt, enligt Lagrådet, gör det svårt att granska och bedöma lagändringarnas konsekvenser på ett tillförlitligt sätt.
Visa vad de skrev
”Precis som Lagrådet har pekat på gör regeringens arbetssätt det svårt att granska och bedöma konsekvenserna av lagändringarna på ett tillförlitligt sätt.”
- De menar att det finns stor risk att den nya lagstiftningen snart visar sig ha stora brister som kan drabba enskilda människor negativt.
Visa vad de skrev
”Risken är stor att det mycket snart kommer att visa sig att den nya lagstiftningen innehåller stora brister som kan få negativa effekter för enskilda människor.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen har på kort tid lämnat ett stort antal propositioner med förslag som rör migrationspolitikens olika områden. Samtidigt ska svensk rätt anpassas till EU:s migrations- och asylpakt. Det är för remissinstanserna, rättsväsendet, riksdagen och de människor som berörs omöjligt att överblicka helheten. Förslagen har presenterats i en ordning som är bakvänd, vilket är otillfredsställande och riskerar att försvåra en fullgod lagstiftning. Precis som Lagrådet har pekat på gör regeringens arbetssätt det svårt att granska och bedöma konsekvenserna av lagändringarna på ett tillförlitligt sätt. Risken är stor att det mycket snart kommer att visa sig att den nya lagstiftningen innehåller stora brister som kan få negativa effekter för enskilda människor. Det finns alltså risk för att de effekter som har erfarits med de s.k. tonårsutvisningarna kan återupprepas inom flera av migrationspolitikens områden. Nya regler måste tas fram med ett helhetsgrepp. Mot bakgrund av vad som har förts fram finns det behov av såväl en grundlig uppföljning av regeringens lagförslag som en översyn av förslaget i förhållande till kommande EU-lagstiftning på migrationsområdet. Regeringen bör vidta lämpliga åtgärder för att en sådan uppföljning och översyn genomförs.
Stärkt återvändandeverksamhetProp. 2025/26:263 · beslutad 15 juni 2026
Nya uppgiftsskyldigheter – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till den nya uppgiftsskyldigheten för sex myndigheter och tillkännager för regeringen att den ska återkomma med lagförslag om eventuella följdändringar.
- De menar att rädslan för att kontakta myndigheter kan öka, även när människor behöver hjälp eller skydd.
Visa vad de skrev
”Rädslan för kontakt med myndigheter riskerar att öka, även i situationer där människor behöver hjälp eller skydd.”
- De menar att personer som utsatts för grova brott eller våldsutsatta barn kan bli ännu mindre benägna att söka hjälp.
Visa vad de skrev
”Den som är utsatt för grova brott som människohandel, tvångsäktenskap, hedersrelaterat våld och förtryck eller våld i nära relation eller som är ett våldsutsatt barn kan bli ännu mindre benägen att söka hjälp.”
- De menar att beviskravet riskerar att leda till godtyckliga och diskriminerande bedömningar.
Visa vad de skrev
”Beviskravet i regeringens förslag – ”när det finns anledning att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige” – riskerar att leda till godtyckliga och diskriminerande bedömningar.”
- De menar att förslaget kan leda till att det så kallade skuggsamhället växer och att utsattheten ökar för några av de mest utsatta i samhället.
Visa vad de skrev
”Förslaget kan väntas leda till att det s.k. skuggsamhället växer och att utsattheten hos några av de mest utsatta i vårt samhälle ökar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Den uppgiftsskyldighet som regeringen föreslår gäller sex förvaltningsmyndigheter. För många människor är det dock inte självklart vilka myndigheter som omfattas eller vilka uppgifter som kan lämnas vidare.
Rädslan för kontakt med myndigheter riskerar att öka, även i situationer där människor behöver hjälp eller skydd. Den som är utsatt för grova brott som människohandel, tvångsäktenskap, hedersrelaterat våld och förtryck eller våld i nära relation eller som är ett våldsutsatt barn kan bli ännu mindre benägen att söka hjälp. Det gör människor mer utsatta och försvagar samhällets möjligheter att upptäcka och motverka utnyttjande. Redan i dag finns stora problem med att personer som behöver vård inte vågar vända sig till vården. Lagförslaget riskerar att förstärka den rädslan.
Beviskravet i regeringens förslag – ”när det finns anledning att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige” – riskerar att leda till godtyckliga och diskriminerande bedömningar. Förslaget kan väntas leda till att det s.k. skuggsamhället växer och att utsattheten hos några av de mest utsatta i vårt samhälle ökar. Förutom att lagändringarna kommer att drabba människor som lever i Sverige utan tillstånd mycket hårt kommer de också att leda till en ökad oro bland anställda inom de myndigheter som berörs. Det riskerar att skapa misstro mellan människor. Regeringens förslag i denna del bör därför avslås. Vid bifall till denna reservation bör regeringen återkomma till riksdagen med lagförslag som omhändertar behovet av eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår 17 kap. 6 § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716),
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4150 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 i denna del och 2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 6, båda i denna del, och avslår proposition 2025/26:263 punkt 3 i denna del och motionerna 2025/26:4152 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:4159 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och 2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 2 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Lagförslaget i övrigt – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag i övrigt, men säger ja till förslagen om verkställighetshinder och rätt till biträde.
- De menar att förslagen inte löser problemen med skuggsamhället och att rädslan för kontakt med myndigheter kan öka, även när människor behöver hjälp och skydd.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag löser inte problemen med skuggsamhället. Rädslan för kontakt med myndigheter riskerar att öka, även i situationer där människor behöver hjälp, skydd eller grundläggande stöd.”
- De menar att skärpta inre utlänningskontroller riskerar att leda till fler godtyckliga kontroller av personer med utländsk bakgrund, även av personer som har rätt att vistas i Sverige.
Visa vad de skrev
”Förslaget om skärpta inre utlänningskontroller medför en risk för att det utförs fler godtyckliga kontroller av personer med utländsk bakgrund, vilket även riskerar att drabba personer som har rätt att vistas i Sverige.”
- De menar att den sänkta tröskeln för inre utlänningskontroller och uppgiftsskyldigheten öppnar för rasprofilering och etnisk profilering.
Visa vad de skrev
”Den sänkta tröskeln för inre utlänningskontroller och den uppgiftsskyldighet som regeringen föreslår öppnar för uppenbara risker för rasprofilering och etnisk profilering.”
- De menar att det är orimligt och oproportionerligt att hålla kvar sådan utrustning i upp till tre månader för att klargöra en persons identitet.
Visa vad de skrev
”Att sådan utrustning ska kunna hållas kvar under så lång tid som tre månader är orimligt och oproportionerligt i förhållande till syftet att klargöra en persons identitet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag löser inte problemen med skuggsamhället. Rädslan för kontakt med myndigheter riskerar att öka, även i situationer där människor behöver hjälp, skydd eller grundläggande stöd. Det gör människor mer utsatta och försvagar samhällets möjlighet att upptäcka och motverka utnyttjande.
Ansvaret för att uppgifter lämnas ut och behandlingen av sidoinformation – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med lagförslag som flyttar ansvaret från enskilda tjänstemän och begränsar och tydliggör sidoinformation.
- De menar att ansvar på enskilda tjänstemän riskerar att ge en ohållbar arbetsmiljö, försvåra rekrytering och skada förtroendet mellan medborgare och offentliganställda.
Visa vad de skrev
”Om enskilda tjänstemän blir skyldiga att lämna information riskerar det att skapa en ohållbar arbetsmiljö, försvåra rekrytering till viktiga samhällsfunktioner och skada det grundläggande förtroendet mellan medborgare och offentliganställda.”
- De menar att en arbetsordning kan ändras och därför inte ger det skydd som behövs.
Visa vad de skrev
”En arbetsordning kan dock ändras och ger inte det skydd som krävs.”
- De menar att tolkningsutrymmet måste minskas för att skydda den personliga integriteten och hindra att känslig information sprids i onödan.
Visa vad de skrev
”Tolkningsutrymmet måste minimeras för att värna den personliga integriteten och förhindra att känslig information sprids i onödan.”
- De menar att det behövs särskilda hänsyn för att skydda barns integritet och sätta barnets bästa först.
Visa vad de skrev
”Särskilda hänsyn måste tas för att skydda barns integritet och säkerställa att barnets bästa alltid sätts i första rummet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Om enskilda tjänstemän blir skyldiga att lämna information riskerar det att skapa en ohållbar arbetsmiljö, försvåra rekrytering till viktiga samhällsfunktioner och skada det grundläggande förtroendet mellan medborgare och offentliganställda. Om regeringens lagförslag om nya uppgiftsskyldigheter antas måste ansvaret därför ligga högre upp än på enskilda tjänstemän. Regeringen menar att frågorna får regleras i respektive myndighets arbetsordning samt att den nya uppgiftsskyldigheten inte ger anledning till någon annan ordning i fråga om enskilda tjänstemäns ansvar än den som gäller i dag. En arbetsordning kan dock ändras och ger inte det skydd som krävs. Regeringen bör därför återkomma med ett lagförslag som innebär att en arbetsordning inte får innebära att enskilda tjänstemän ska bära ansvaret för informationsdelningen.
Omhändertagande av elektronisk kommunikationsutrustning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag som begränsar tiden för omhändertagande av mobiltelefoner till som mest en månad, med undantag för Säkerhetspolisen som ska få tre månader, och som gör att en mindre ingripande åtgärd alltid används om den räcker.
- De menar att tidsgränsen på tre månader främst verkar vara motiverad av de långa väntetiderna hos Polismyndigheten.
Visa vad de skrev
”Den föreslagna tid som en mobiltelefon som längst ska kunna vara omhändertagen – tre månader – verkar främst vara motiverad av de långa väntetiderna hos Polismyndigheten.”
- De menar att Lagrådet anser att förslaget i för hög grad öppnar för omhändertaganden som inte uppfyller kravet på proportionalitet.
Visa vad de skrev
”Lagrådet menar att förslaget i alltför hög utsträckning öppnar för omhändertaganden som inte kommer att uppfylla kravet på proportionalitet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Den föreslagna tid som en mobiltelefon som längst ska kunna vara omhändertagen – tre månader – verkar främst vara motiverad av de långa väntetiderna hos Polismyndigheten. Lagrådet menar att förslaget i alltför hög utsträckning öppnar för omhändertaganden som inte kommer att uppfylla kravet på proportionalitet. En omhändertagandetid om förslagsvis högst en månad framstår som rimligare, dock med undantag för Säkerhetspolisen som bör få omhänderta telefoner i tre månader i enlighet med regeringens förslag. Regeringen bör återkomma med förslag om att begränsa omhändertagandetiden och om att en mindre ingripande åtgärd alltid ska användas om den är tillräcklig.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2025/26:4152 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:4159 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Rätt till offentligt biträde – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med förslag om att ett offentligt biträde ska förordnas redan när Polismyndigheten handlägger frågan om avvisning, även om personen inte har begärt det.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen bör återkomma med förslag om att offentligt biträde bör förordnas redan under Polismyndighetens handläggning av frågan om avvisning och även om utlänningen inte har begärt det.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4150 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 3 och 2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Uppföljning av lagförslagets konsekvenser m.m. – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska följa upp konsekvenserna av de nya reglerna om verkställighetshinder (hinder mot att genomföra ett utvisningsbeslut) vid misstanke om brott.
- De menar att regeringen bör följa upp vad de nya reglerna om verkställighetshinder vid misstanke om brott får för konsekvenser.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör göra en uppföljning av konsekvenserna av de nya reglerna om verkställighetshinder vid misstanke om brott.”
- De menar att det framför allt är konsekvenserna för den berörda gruppens rätt till ekonomiskt bistånd och hälso- och sjukvård som bör följas upp.
Visa vad de skrev
”Det är främst konsekvenserna för den berörda gruppens rätt till ekonomiskt bistånd och hälso- och sjukvård som bör följas upp.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen bör göra en uppföljning av konsekvenserna av de nya reglerna om verkställighetshinder vid misstanke om brott. Det är främst konsekvenserna för den berörda gruppens rätt till ekonomiskt bistånd och hälso- och sjukvård som bör följas upp.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4150 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 2 och 2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3 och avslår motion 2025/26:4169 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) yrkandena 2–5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
En mer sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillståndProp. 2025/26:251 · beslutad 15 juni 2026
Finansiering av reformen – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med ett förslag där reformen finansieras fullt ut genom omfördelning av medel mellan kommuner och regioner och genom statlig finansiering av de extra kostnader som uppstår för huvudmännen.
- De menar att regeringen bör se till att det finns en tydlig ekonomisk struktur för den omfördelning av resurser som reformen innebär.
Visa vad de skrev
”Enligt vår mening bör regeringen se till att det finns en tydlig ekonomisk struktur för den omfördelning av resurser som reformen innebär.”
- De menar att en tydlig finansiering behövs för att säkerställa en jämlik vård i hela landet och för att en ändrad ansvarsfördelning ska kunna ske.
Visa vad de skrev
”För att säkerställa en jämlik vård i hela landet och för att en ändrad ansvarsfördelning ska kunna ske”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Enligt vår mening bör regeringen se till att det finns en tydlig ekonomisk struktur för den omfördelning av resurser som reformen innebär. För att säkerställa en jämlik vård i hela landet och för att en ändrad ansvarsfördelning ska kunna ske, anser vi att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att reformen fullt ut finansieras genom omfördelning av medel mellan kommuner och regioner samt genom statlig finansiering av de extra kostnader som uppstår för huvudmännen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4155 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:4158 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 1, 2025/26:4177 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 4 och 2025/26:4181 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Nils Seye Larsen (MP), Agneta Nilsson (S), Dzenan Cisija (S), Maj Karlsson (V) och Martina Johansson (C).
En nationell stöd- och samordningsfunktion – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ger Socialstyrelsen eller en annan lämplig myndighet ett tydligt och långsiktigt uppdrag att inrätta en nationell stöd- och samordningsfunktion.
- De menar att det behövs en nationell stöd- och samordningsfunktion för att genomföra reformen.
Visa vad de skrev
”Vi anser att det behövs en nationell stöd- och samordningsfunktion för genomförandet av reformen.”
- De menar att funktionen ska ge vägledning, sprida goda exempel och erbjuda konkret stöd till de ansvariga under hela införandeprocessen.
Visa vad de skrev
”Funktionen ska kunna ge vägledning, sprida goda exempel och erbjuda konkret stöd till huvudmännen under hela införandeprocessen.”
- De menar att en sådan funktion skulle göra att reformen genomförs mer likvärdigt och effektivt över hela landet, med hänsyn till lokala och regionala förutsättningar.
Visa vad de skrev
”Det skulle säkerställa att reformen genomförs på ett mer likvärdigt och effektivt sätt över hela landet, med hänsyn till lokala och regionala förutsättningar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det behövs en nationell stöd- och samordningsfunktion för genomförandet av reformen. Regeringen bör därför ge Socialstyrelsen eller en annan lämplig myndighet ett tydligt och långsiktigt uppdrag att inrätta en sådan funktion. Funktionen ska kunna ge vägledning, sprida goda exempel och erbjuda konkret stöd till huvudmännen under hela införandeprocessen. Det skulle säkerställa att reformen genomförs på ett mer likvärdigt och effektivt sätt över hela landet, med hänsyn till lokala och regionala förutsättningar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4155 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4158 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 2.
En nationell övergångsplan – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tar fram en nationell övergångsplan för genomförandet av reformen, i nära dialog med regioner, kommuner, professionsföreträdare och brukarorganisationer.
- De menar att reformen innebär betydande organisatoriska förändringar för både regioner och kommuner.
Visa vad de skrev
”Reformen innebär betydande organisatoriska förändringar för både regioner och kommuner.”
- De menar att regeringen bör ta fram en nationell övergångsplan för att omställningen ska bli rättssäker och patientsäker.
Visa vad de skrev
”För att säkerställa att omställningen sker rättssäkert och patientsäkert för behandling av personer med skadligt bruk och beroende, anser jag att regeringen bör ta fram en nationell övergångsplan för genomförandet av reformen.”
- De menar att planen bör tas fram i nära dialog med regioner, kommuner, professionsföreträdare och brukarorganisationer.
Visa vad de skrev
”Planen bör tas fram i nära dialog med regioner, kommuner, professionsföreträdare och brukarorganisationer.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Reformen innebär betydande organisatoriska förändringar för både regioner och kommuner. För att säkerställa att omställningen sker rättssäkert och patientsäkert för behandling av personer med skadligt bruk och beroende, anser jag att regeringen bör ta fram en nationell övergångsplan för genomförandet av reformen. Planen bör tas fram i nära dialog med regioner, kommuner, professionsföreträdare och brukarorganisationer.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4181 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Maj Karlsson (V).
Barnkonsekvensanalys – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma till riksdagen med en fördjupad barnkonsekvensanalys och en särskild plan för barn- och ungdomspsykiatrin (bup) och första linjens vård (den vård som först tar emot patienter).
- De menar att regeringens barnkonsekvensanalys är otillräcklig.
Visa vad de skrev
”Vi anser att regeringens barnkonsekvensanalys är otillräcklig.”
- De menar att regeringen bör återkomma till riksdagen med en fördjupad barnkonsekvensanalys och en särskild plan för barn- och ungdomspsykiatrin (bup) och första linjens vård.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med en fördjupad barnkonsekvensanalys och en särskild plan för bup och första linjens vård.”
- De menar att analysen bör omfatta barn som är anhöriga, barn och unga med eget skadligt bruk eller beroende, barn i situationer med HVB (hem för vård eller boende), Sis (Statens institutionsstyrelse) och LVU (lagen om vård av unga), samt barns tillgång till integrerade medicinska och sociala insatser.
Visa vad de skrev
”Analysen bör omfatta barn som är anhöriga, barn och unga med eget skadligt bruk eller beroende, barn i HVB‑, Sis- och LVU-situationer samt barns tillgång till integrerade medicinska och sociala insatser.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att regeringens barnkonsekvensanalys är otillräcklig. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med en fördjupad barnkonsekvensanalys och en särskild plan för bup och första linjens vård. Analysen bör omfatta barn som är anhöriga, barn och unga med eget skadligt bruk eller beroende, barn i HVB‑, Sis- och LVU-situationer samt barns tillgång till integrerade medicinska och sociala insatser.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Uppföljning och utvärdering av reformen – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att regeringen följer upp reformen mycket noggrant med fokus på resurser, samordning, tillgänglighet, ansvar och finansiering.
- De menar att regeringen bör följa upp reformen mycket noggrant eftersom det finns farhågor om resurser, avsaknad av en nationell stödstruktur och snäva tidsramar.
Visa vad de skrev
”regeringen bör följa upp reformen mycket noggrant mot bakgrund av de farhågor som kommit fram om säkerställande av resurser, avsaknaden av en nationell stödstruktur och de snäva tidsramarna för genomförandet.”
- De menar att uppföljningen ska visa om de avsedda effekterna nås och om personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd faktiskt får mer samordnade insatser.
Visa vad de skrev
”Uppföljningen bör fokusera på om de avsedda effekterna uppnås samt om personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd faktiskt får mer samordnade insatser.”
- De menar att uppföljningen också ska visa om tillgängligheten förbättras och om vård- och stödkedjorna blir mer sammanhållna.
Visa vad de skrev
”Uppföljningen bör också fokusera på om tillgängligheten förbättras samt om vård- och stödkedjorna blir mer sammanhållna.”
- De menar att uppföljningen ska omfatta undanträngningseffekter inom psykiatrin eller socialtjänsten, om ansvarsfördelningen fungerar i praktiken och om finansieringen motsvarar huvudmännens faktiska kostnader.
Visa vad de skrev
”Vidare bör uppföljningen omfatta om reformen leder till undanträngningseffekter inom psykiatrin eller socialtjänsten, om ansvarsfördelningen fungerar i praktiken samt om finansieringen motsvarar huvudmännens faktiska kostnader.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att regeringen bör följa upp reformen mycket noggrant mot bakgrund av de farhågor som kommit fram om säkerställande av resurser, avsaknaden av en nationell stödstruktur och de snäva tidsramarna för genomförandet. Uppföljningen bör fokusera på om de avsedda effekterna uppnås samt om personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd faktiskt får mer samordnade insatser. Uppföljningen bör också fokusera på om tillgängligheten förbättras samt om vård- och stödkedjorna blir mer sammanhållna. Vidare bör uppföljningen omfatta om reformen leder till undanträngningseffekter inom psykiatrin eller socialtjänsten, om ansvarsfördelningen fungerar i praktiken samt om finansieringen motsvarar huvudmännens faktiska kostnader. Reformen bör genomföras och följas upp med ett tydligt jämställdhets- och antidiskrimineringsperspektiv.
ANDTS-strategi – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 11)
Att riksdagen säger ja till att regeringen bör återkomma till riksdagen med en ny, samlad och kunskapsbaserad ANDTS-strategi (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel).
- De menar att Sverige behöver en ny, samlad och kunskapsbaserad ANDTS-strategi som samlar förebyggande arbete, skadereducering, tidiga insatser, tillgänglig vård, sociala stödinsatser och minskad dödlighet.
Visa vad de skrev
”Vi anser att Sverige behöver en ny, samlad och kunskapsbaserad ANDTS-strategi som förenar förebyggande arbete, skadereducering, tidiga insatser, tillgänglig vård, sociala stödinsatser och minskad dödlighet.”
- De menar att regeringens åtgärder inte räcker för att riksdagens tidigare uppmaningar till regeringen ska anses uppfyllda och avslutade.
Visa vad de skrev
”Vi delar inte denna uppfattning och anser inte att tillkännagivandena kan anses vara tillgodosedda och slutbehandlade.”
- De menar att regeringen bör återkomma till riksdagen med en ny, samlad och kunskapsbaserad ANDTS-strategi.
Visa vad de skrev
”Enligt vår mening bör regeringen återkomma till riksdagen med en ny, samlad och kunskapsbaserad ANDTS-strategi.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att Sverige behöver en ny, samlad och kunskapsbaserad ANDTS-strategi som förenar förebyggande arbete, skadereducering, tidiga insatser, tillgänglig vård, sociala stödinsatser och minskad dödlighet. I propositionen anför regeringen att bl.a. den nya lagstiftningen och den kommande myndighetsgemensamma planen för bättre beroendevård och stärkt förebyggande arbete är åtgärder som tillgodoser behovet av en ny ANDTS-strategi. Vi delar inte denna uppfattning och anser inte att tillkännagivandena kan anses vara tillgodosedda och slutbehandlade. Enligt vår mening bör regeringen återkomma till riksdagen med en ny, samlad och kunskapsbaserad ANDTS-strategi.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Nya lagar om elsystemetProp. 2025/26:240 · beslutad 15 juni 2026
Flexibilitet och obalanser – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen skyndar på införandet av rollen som leverantör av balanstjänster, dämpar svängningarna i kostnaderna för obalanser i elsystemet och tar fram en enklare modell för efterfrågeflexibilitet, där elanvändare anpassar sin förbrukning efter elnätets behov.
- De menar att rollen som leverantör av balanstjänster måste införas fullt ut för att frigöra flexibilitet från batterier, elbilsladdare och industriprocesser.
Visa vad de skrev
”Denna roll behöver vara fullt införd för att det på allvar ska vara möjligt att frigöra potentialen hos tusentals distribuerade flexibilitetsresurser – såsom batterier, elbilsladdare och industriprocesser.”
- De menar att höga och oförutsägbara kostnader för obalanser i elsystemet gör att en del elproducenter ibland avstår från att producera el.
Visa vad de skrev
”Sedan en ny marknadslösning infördes har dessa kostnader blivit så extremt volatila och oförutsägbara att producenter emellanåt t.o.m. väljer att avstå från att producera el.”
- De menar att regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att skyndsamt utreda och införa åtgärder som dämpar de extrema svängningarna och skapar ett mer förutsägbart system för balansavräkning, det vill säga hur kostnader för obalanser fördelas.
Visa vad de skrev
”Vi anser därför att regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att, i nära samverkan med berörda marknadsaktörer, skyndsamt utreda och införa åtgärder som kan dämpa den extrema volatiliteten och skapa ett mer förutsägbart och stabilt system för balansavräkning.”
- De menar att Svenska kraftnäts modell för ersättning vid efterfrågeflexibilitet är komplex och oklar och riskerar att fördröja utvecklingen av flexibilitet.
Visa vad de skrev
”Den modellen kännetecknas av komplexitet och oklarheter för marknadsaktörerna, vilket riskerar att skapa nya hinder och att fördröja flexibilitetsutvecklingen ytterligare.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det behövs ny lagstiftning på elområdet som ett svar på marknadens snabba utveckling och för att kunna leverera el som möter morgondagens behov. Samtidigt finns det svagheter i arbetet med att ta tillvara möjligheterna till flexibilitet i elsystemet. Det handlar t.ex. om det försenade införandet av rollen som leverantör av balanstjänster (balancing service provider, BSP). Denna roll behöver vara fullt införd för att det på allvar ska vara möjligt att frigöra potentialen hos tusentals distribuerade flexibilitetsresurser – såsom batterier, elbilsladdare och industriprocesser. Den behövs också för att oberoende aggregatorer ska kunna verka på marknaden och bidra till systembalansen. Vi anser därför att regeringen bör vidta omedelbara åtgärder för att påskynda ett fullständigt införande av rollen som BSP och därtill hörande marknadsmodeller.
En annan sak som har en negativ påverkan, inte minst på befintliga eller potentiella mindre elproducenters vilja att leverera viktig förnybar el, är de höga och mycket lynniga obalanskostnaderna. Sedan en ny marknadslösning infördes har dessa kostnader blivit så extremt volatila och oförutsägbara att producenter emellanåt t.o.m. väljer att avstå från att producera el. Vi anser därför att regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att, i nära samverkan med berörda marknadsaktörer, skyndsamt utreda och införa åtgärder som kan dämpa den extrema volatiliteten och skapa ett mer förutsägbart och stabilt system för balansavräkning.
Vi är också mycket tveksam till den kompensationsmodell för efterfrågeflexibilitet som Svenska kraftnät har föreslagit. Den modellen kännetecknas av komplexitet och oklarheter för marknadsaktörerna, vilket riskerar att skapa nya hinder och att fördröja flexibilitetsutvecklingen ytterligare. Förslaget riskerar att hämma utvecklingen av aggregerings- och flexibilitetstjänster i en situation med snabbt ökande elektrifiering och volatila elpriser och då dessa tjänster blir allt viktigare. Resultatet blir att de stora samhällsekonomiska vinster som flexibilitet kan skapa går om intet, samtidigt som hushållens och företagens elräkningar blir allt högre.
Vad som behövs är i stället en enkel och transparent modell som inte skapar onödiga trösklar. Förslaget behöver även justeras ytterligare för att det ska vara möjligt att på ett korrekt sätt fastställa omfattning och beräkningsmetod för den ekonomiska ersättning som ska betalas till elleverantörer för att täcka sådana kostnader som uppstår vid aktivering av efterfrågeflexibilitet. Vi anser att Svenska kraftnät bör få ett nytt uppdrag att ta fram ett regelverk i dessa delar som är inspirerat av länder som framgångsrikt integrerar flexibilitet på marknaden, t.ex. Storbritannien och Estland.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Anvisade elavtal – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett nytt system för anvisade elavtal, utformat efter en norsk modell, i stället för att bara avskaffa dagens system.
- De menar att systemet med anvisade elavtal gör elen dyrare för utsatta kunder som inte kan eller vill välja leverantör, och att det dessutom är problematiskt för konkurrensen.
Visa vad de skrev
”Detta system gör att elen blir dyrare för de inte sällan utsatta elkunder som inte kan eller vill välja elleverantör, och systemet är dessutom problematiskt ur ett konkurrensperspektiv.”
- De menar att det inte är en rimlig lösning att den som inte själv tecknar avtal blir utan el, eftersom det kan få både ekonomiska och hälsomässiga konsekvenser.
Visa vad de skrev
”Detta anser vi inte är en rimlig lösning eftersom den kan få såväl ekonomiska som rent hälsomässiga konsekvenser.”
- De menar att den norska modellen, med regelbunden upphandling där alla elhandelsföretag får konkurrera om kunderna, bör pressa ner priserna samtidigt som kunderna garanteras elleverans.
Visa vad de skrev
”Detta bör medföra att priserna i dessa avtal pressas nedåt, samtidigt som elkunderna är garanterade elleverans.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi ser positivt på att regeringen föreslår att systemet med s.k. anvisade elavtal ska avskaffas. Detta system gör att elen blir dyrare för de inte sällan utsatta elkunder som inte kan eller vill välja elleverantör, och systemet är dessutom problematiskt ur ett konkurrensperspektiv.
Tyvärr väljer regeringen att byta ut detta system mot ett som ställer krav på att elanvändare aktivt tecknar avtal med en elleverantör för att få leverans av el över huvud taget. Den som inte tecknar ett sådant avtal blir alltså utan el. Detta anser vi inte är en rimlig lösning eftersom den kan få såväl ekonomiska som rent hälsomässiga konsekvenser. Vi förordar i stället en reglering som liknar den i Norge. Den norska modellen innebär bl.a. krav på regelbunden upphandling av anvisat elhandelsföretag där alla elhandelsföretag får konkurrera om dessa kunder. Detta bör medföra att priserna i dessa avtal pressas nedåt, samtidigt som elkunderna är garanterade elleverans. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till ett nytt system för s.k. anvisade elavtal i linje med det som har redovisats här.
Energigemenskaper – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till förslag om att främja energigemenskaper, bland annat genom en tydlig definition i svensk lag, fler ekonomiska incitament och lägre nättariffer.
- De menar att det behövs en tydlig definition av energigemenskap i svensk lag för att lättare kunna utveckla regelstöd och andra insatser.
Visa vad de skrev
”För att främja energigemenskaper ser vi ett behov av att det införs en tydlig definition av vad en energigemenskap är i den svenska lagstiftningen.”
- De menar att det behövs fler ekonomiska incitament för energigemenskaper, till exempel en skatteöversyn för skattefri virtuell delning av el.
Visa vad de skrev
”Vi anser också att det behövs fler ekonomiska incitament till stöd för energigemenskaper. Det behövs t.ex. en skatteöversyn som gör det möjligt att skattefritt dela el virtuellt.”
- De menar att nyttorna som energigemenskaper bidrar med för elsystemet bör återspeglas i lägre nättariffer.
Visa vad de skrev
”De nyttor för elsystemet som energigemenskaper bidrar med bör också återspeglas i lägre nättariffer.”
- De menar att energigemenskaper kan göra människor delaktiga och därmed öka acceptansen för omställningen.
Visa vad de skrev
”Lärdomar från andra länder visar att när människor görs delaktiga i omställningen, ökar också deras acceptans för den.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I propositionen finns vissa förslag som ska skapa bättre förutsättningar för genomförandet av EU-lagstiftning om energidelning. Det anser vi är positivt. Det går dock att göra betydligt mer för att främja egenmakt och lokal förankring inom elsystemet. Det handlar om att skapa förutsättningar för att kunna bygga upp ett stabilt och robust elsystem underifrån.
Enligt vår uppfattning skulle energigemenskaper kunna fylla en viktig funktion i det sammanhanget. Lärdomar från andra länder visar att när människor görs delaktiga i omställningen, ökar också deras acceptans för den. Energigemenskaper kan också skapa möjligheter till ödrift i vissa delar av det lokala nätet, vilket ökar leveranssäkerheten.
Ny myndighet för miljöprövningProp. 2025/26:238 · beslutad 15 juni 2026
Ny myndighet för miljöprövning – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag till lagändringar som behövs för att en ny myndighet för miljöprövning ska ta över länsstyrelsernas uppgifter att pröva miljöärenden, men säger ja till regeringens förslag om att mark- och miljödomstolen ska pröva vissa ansökningar om förlängd giltighet av tillstånd.
- De menar att en centralisering till Stockholm riskerar att ta bort den regionala kompetens om lokala förhållanden som finns hos länsstyrelserna.
Visa vad de skrev
”Genom centralisering till en ny myndighet i Stockholm riskerar den regionala kompetens i fråga om lokala förhållanden som finns inom länsstyrelserna att försvinna.”
- De menar att flera remissinstanser har varnat för att länsstyrelserna tappar värdefull kompetens och att deras kvarvarande tillsynsuppgifter kan försvagas.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser har varnat för att länsstyrelserna tappar värdefull kompetens när arbetsuppgifter flyttas och att det kan resultera i att länsstyrelsernas kvarvarande tillsynsuppgifter försvagas.”
- De menar att ett snabbt bildande av en ny myndighet tvärtemot syftet kan göra att prövningarna för den gröna omställningen går långsammare, eftersom företag riskerar förseningar.
Visa vad de skrev
”Genom att bilda en ny myndighet riskerar man därutöver, tvärtemot syftet, att tappa fart i prövningsprocesserna för den gröna omställningen eftersom företag riskerar förseningar genom ett skyndsamt bildande av en ny myndighet.”
- De menar att ett ökat fokus bör ligga på att ge berörda myndigheter och domstolar nödvändiga resurser och att göra riktade insatser mot enskilda prövningar som drar ut på tiden.
Visa vad de skrev
”bör ett ökat fokus ligga på att se till att berörda myndigheter och domstolar ges nödvändiga resurser och att riktade insatser görs mot de enskilda prövningar som drar ut på tiden.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Propositionen är en konsekvens av regeringens budgetproposition för 2026 med anslag med syftet att bilda en ny myndighet för miljöprövning 2027 och 2028. Regeringen tillsatte 2023 en särskild utredare för att ta fram förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Utredningen föreslog i detta syfte bl.a. att det skulle inrättas en ny myndighet, Miljöprövningsmyndigheten. I budgetförslaget för 2026 avvisade mitt parti anslag för att inrätta den nya myndigheten.
Jag och mitt parti anser att det i det mycket omfattande betänkandet En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess (SOU 2024:98) finns förslag som är välkomna men att förslagen i sin helhet skulle innebära en försämrad miljöhänsyn och minskade möjligheter för allmänheten och lokalsamhället att delta i miljöprocesserna. En bidragande orsak till detta är att regeringen i direktiven till utredningen framställer en problembild där den nationella miljöprövningen går för långsamt och behöver effektiviseras och bli mer flexibel. Tidigare utredningar visar dock att systemet för miljöprövningar i huvudsak fungerar väl och effektivt. Även den nu beskrivna utredningens samlade bild är att de flesta ärenden handläggs inom rimlig tid.
Av propositionen framgår att förslaget om att en ny miljöprövningsmyndighet ska få ta över de uppgifter som miljöprövningsdelegationerna vid länsstyrelserna ansvarar för är ett första steg i regeringens ambition att den nya myndigheten framöver ska få ett utvidgat uppdrag och breddas. Mitt parti och jag ser positivt på att regeringen inte genomför en helt ny miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess på kort tid med anledning av betänkandet, men vi ser risker även med detta begränsade förslag. Genom centralisering till en ny myndighet i Stockholm riskerar den regionala kompetens i fråga om lokala förhållanden som finns inom länsstyrelserna att försvinna. Flera remissinstanser har varnat för att länsstyrelserna tappar värdefull kompetens när arbetsuppgifter flyttas och att det kan resultera i att länsstyrelsernas kvarvarande tillsynsuppgifter försvagas. Genom att bilda en ny myndighet riskerar man därutöver, tvärtemot syftet, att tappa fart i prövningsprocesserna för den gröna omställningen eftersom företag riskerar förseningar genom ett skyndsamt bildande av en ny myndighet.
Jag och mitt parti ser behov av att vi får ett mer likvärdigt miljöprövningssystem över landet och att det i delar kan förenklas och handläggningen ske snabbare. Men det får inte ske på bekostnad av miljöskydd, allmänhetens deltagande och kompetensförsörjning inom miljöprövningen. I stället för att få ett helt nytt system på plats, med de kostnader det dessutom medför, bör ett ökat fokus ligga på att se till att berörda myndigheter och domstolar ges nödvändiga resurser och att riktade insatser görs mot de enskilda prövningar som drar ut på tiden. Jag och mitt parti avstyrker därför de förslag i propositionen som behövs för att en ny myndighet ska ta över de uppgifter som länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer har i dag. Riksdagen bör därför avslå proposition 2025/26:238 i den del som avser förslag om lag-ändringar som behövs för att en ny myndighet för miljöprövning ska kunna ta över de uppgifter som länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer har i dag.
Myndighetens organisation, kompetensförsörjning och finansiering – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen säkerställer en ordnad övergång, långsiktig kompetensförsörjning, regional närvaro och tillräckliga resurser för den nya miljöprövningsmyndigheten.
- De menar att regeringen behöver se till att övergången sker smidigt och att tiden med parallella system begränsas.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför säkerställa en ordnad process där genomförandet sker så smidigt som möjligt och där perioden med parallella system begränsas.”
- De menar att bristande kompetensförsörjning kan göra att reformen får motsatt effekt och leder till längre handläggningstider.
Visa vad de skrev
”Om kompetensförsörjningen brister finns det en påtaglig risk att reformen får motsatt effekt och leder till längre handläggningstider.”
- De menar att den nya myndigheten behöver regional närvaro, till exempel regionala kontor, för att ta tillvara lokala och regionala förutsättningar.
Visa vad de skrev
”Det är därför angeläget att den fortsatta organiseringen säkerställer en regional närvaro, exempelvis genom regionala kontor.”
- De menar att en underfinansierad myndighet riskerar att försvåra och fördröja processerna ytterligare.
Visa vad de skrev
”En underfinansierad ny myndighet kommer sannolikt bara att försvåra och fördröja processerna eftersom myndigheten samtidigt behöver hantera alla andra utmaningar som uppstart av en ny myndighet innebär.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För att klara klimatomställningen och stärka konkurrenskraften behöver miljötillståndsprocesserna bli mer effektiva, förutsägbara och rättssäkra samtidigt som ett högt miljöskydd bibehålls. Mot denna bakgrund ser vi att en ny prövningsmyndighet, rätt utformad, kan bidra till en mer enhetlig och förutsägbar process oavsett var i landet en verksamhet bedrivs. En sådan ordning kan vidare bidra till en mer samlad styrning och uppföljning av tillståndsprocesserna. Samtidigt finns det enligt vår mening flera frågor som regeringen behöver ta ansvar för och hantera för att reformen ska få avsedd effekt. Om dessa inte hanteras finns det en påtaglig risk att reformen inte fyller sitt syfte utan i stället får motsatt effekt.
Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalorProp. 2025/26:218 · beslutad 15 juni 2026
Undantag för barn som begår brott i kriminella nätverk – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att barn undantas från regeln som ger dubbla straff för brott i kriminella nätverk.
- De menar att straffskärpningen kan drabba barn oproportionerligt hårt, särskilt barn som lockas in i brottslighet.
Visa vad de skrev
”kan den föreslagna straffskärpningsbestämmelsen komma att på ett oproportionerligt sätt drabba barn som begår brott, särskilt de som ”groomas” in i brottslighet”
- De menar att forskning visar att barn är känsliga för grupptryck och inte förstår konsekvenserna av sina handlingar lika väl som vuxna.
Visa vad de skrev
”forskning visar också att barn är känsliga för grupptryck och inte har samma förmåga som vuxna att förstå konsekvenserna av sina gärningar.”
- De menar att regeringens skydd inte är tillräckligt tydligt för att skydda barn från för hårda straff.
Visa vad de skrev
”Jag anser att detta inte är tillräckligt tydligt för att skydda barn från för hårda straff”
- De menar att barn under 18 år som utför brott på gängens beställning både är gärningspersoner och brottsoffer, och därför inte ska omfattas av regeln.
Visa vad de skrev
”Barn och unga under 18 år som utför brott på beställning av gängen är inte bara gärningspersoner utan också brottsoffer, och ska därmed inte omfattas av den nya straffskärpningsregeln.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag anser att barn bör undantas från straffskärpningsregeln som innebär dubbla straff för brott i kriminella nätverk. Som en remissinstans framhåller kan den föreslagna straffskärpningsbestämmelsen komma att på ett oproportionerligt sätt drabba barn som begår brott, särskilt de som ”groomas” in i brottslighet, och forskning visar också att barn är känsliga för grupptryck och inte har samma förmåga som vuxna att förstå konsekvenserna av sina gärningar. Regeringen å sin sida menar att domstolen kommer att kunna göra undantag från ett dubblerat straffvärde om den tilltalade har utnyttjats eller pressats till att begå brott av mer tongivande aktörer i gruppen och att även andra bestämmelser om unga lagöverträdare kan få betydelse såväl vid den efterföljande straffmätningen som vid valet av påföljd.
Jag anser att detta inte är tillräckligt tydligt för att skydda barn från för hårda straff och att det inte främst är barn och unga, utan drivande personer på mer ledande befattningar i de kriminella gängen, som bör drabbas av den nya straffskärpningsregeln. Barn och unga under 18 år som utför brott på beställning av gängen är inte bara gärningspersoner utan också brottsoffer, och ska därmed inte omfattas av den nya straffskärpningsregeln.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4119 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V).
Skärpta straff m.m. – reservation, avstod
Vad ville V i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ser över straffen för ekonomisk brottslighet så att de blir mer proportionerliga.
- De menar att pengar från ekonomisk brottslighet hamnar hos kriminella gäng och finansierar våld och droghandel.
Visa vad de skrev
”Årligen undandras samhället stora summor som hade kunnat gå till en bättre och tryggare välfärd. I stället hamnar dessa pengar hos kriminella gäng där de finansierar våld och droghandel.”
- De menar att kriminella gäng tjänar pengar på skattefinansierad välfärd genom att driva verksamhet där.
Visa vad de skrev
”Kriminella gäng gör vinster på våra gemensamma skattepengar genom att bedriva verksamheter inom välfärden.”
- De menar att straffen för ekonomisk brottslighet är låga med tanke på hur allvarliga konsekvenserna är, och att de därför bör ses över.
Visa vad de skrev
”Med tanke på vilka allvarliga konsekvenser den ekonomiska brottsligheten har är straffen relativt låga och bör ses över för att bli mer proportionerliga.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Ekonomisk brottslighet är ett allvarligt samhällsproblem som ofta hänger tätt samman med annan grov brottslighet. Årligen undandras samhället stora summor som hade kunnat gå till en bättre och tryggare välfärd. I stället hamnar dessa pengar hos kriminella gäng där de finansierar våld och droghandel. Kriminella gäng gör vinster på våra gemensamma skattepengar genom att bedriva verksamheter inom välfärden.
Regeringens handfallenhet inför dessa allvarliga samhällshot är anmärkningsvärd. Om regeringen menar allvar med att bekämpa gängkriminaliteten måste den hårdare angripa den ekonomiska brottslighet som finansierar gängens verksamhet och göder det våld som sprider skräck i samhället. Med tanke på vilka allvarliga konsekvenser den ekonomiska brottsligheten har är straffen relativt låga och bör ses över för att bli mer proportionerliga.
Visa deras formella förslag till beslut
Översyn av brottsbalken och utvärdering – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen genomför en utvärdering av lagändringarna fem år efter att de trätt i kraft.
- De menar att Lagrådets kritik mot förslagen och hur de har tagits fram är ett skäl att utvärdera lagändringarna.
Visa vad de skrev
”Med tanke på den kritik som Lagrådet riktat mot förslagen i den nu aktuella propositionen och hur de tagits fram”
- De menar att förändringarna är så omfattande att de behöver utvärderas.
Visa vad de skrev
”samt hur omfattande dessa förändringar är”
- De menar att utvärderingen behövs för att kunna utreda vilka konsekvenser lagändringarna har fått.
Visa vad de skrev
”för att kunna utreda vilka konsekvenser de har fått”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Med tanke på den kritik som Lagrådet riktat mot förslagen i den nu aktuella propositionen och hur de tagits fram, samt hur omfattande dessa förändringar är, bör regeringen genomföra en utvärdering av lagändringarna fem år efter att de trätt i kraft för att kunna utreda vilka konsekvenser de har fått.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4119 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3, bifaller delvis motion 2025/26:4111 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:4114 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V).
Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvarProp. 2025/26:217 · beslutad 15 juni 2026
Missbruk av offentlig ställning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag att införa brotten missbruk av offentlig ställning och grovt missbruk av offentlig ställning.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag i den del det gäller införandet av brotten missbruk av offentlig ställning respektive grovt missbruk av offentlig ställning (20 kap. 2 § brottsbalken och 22 d § lagen om offentlig anställning). Vi utvecklar våra skäl för detta i våra särskilda yttranden 1, 2 och 3.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår
a) regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 20 kap. 2 §,
b) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4099 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4112 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:217 punkterna 1 i denna del och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C), Ulrika Westerlund (MP) och Lars Isacsson (S).
Undantag för tvingande samhällsintresse – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett förtydligande eller en ventil så att enskilda tjänstemän inte kan dömas till straffansvar när de bryter mot upphandlingsregler på grund av ett tvingande samhällsintresse.
- De menar att det behövs en ventil för situationer där tjänstemän bryter mot upphandlingsregler på grund av ett tvingande samhällsintresse.
Visa vad de skrev
”En särskild fråga för det nya brottet missbruk av offentlig ställning gäller behovet av en ventil för situationer när det handlar om tjänstemän som bryter mot upphandlingsregelverket till följd av att det finns ett s.k. tvingande samhällsintresse.”
- De menar att det finns en risk att fall som ambulanshelikoptrarna i Region Stockholm omfattas av straffansvar, eftersom det inte strikt är en felbedömning och inköpet gynnar en leverantör framför andra.
Visa vad de skrev
”Det finns annars en risk för att exempel likt det med ambulanshelikoptrarna i Region Stockholm kan falla inom straffansvaret eftersom det inte i strikt mening rör sig om en felbedömning och inköpet gynnar den vinnande parten och missgynnar andra leverantörer.”
- De menar att det är orimligt att enskilda tjänstemän kan dömas till straffansvar i en sådan situation.
Visa vad de skrev
”Vi anser att det i en sådan typ av situation är orimligt om enskilda tjänstemän kan dömas till straffansvar.”
- De menar att regeringen därför bör återkomma med ett förtydligande eller en ventil som klargör att enskilda tjänstemän inte ska kunna dömas till straffansvar i sådana situationer.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför återkomma med ett förtydligande eller en ventil som klargör att enskilda tjänstemän under sådana förutsättningar inte ska kunna dömas till straffansvar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En särskild fråga för det nya brottet missbruk av offentlig ställning gäller behovet av en ventil för situationer när det handlar om tjänstemän som bryter mot upphandlingsregelverket till följd av att det finns ett s.k. tvingande samhällsintresse. Detta kan t.ex. ske på grund av att man inom en myndighet påbörjar en upphandling för sent eller av något annat skäl hamnar i ett nödläge och behöver direktupphandla för att inte något samhällsintresse ska hotas.
Ett aktuellt och illustrativt exempel på en sådan situation är Region Stockholms direktupphandling av ambulanshelikoptrar där regionen riskerade att hamna i en situation där patienter med livshotande tillstånd inte skulle kunna få vård om man inte bröt mot regelverket. Regionens hantering har prövats i domstol som slog fast att det rörde sig om en otillåten direktupphandling – för vilket regionen tvingades betala upphandlingsskadeavgift – men att avtalet ändå skulle bestå till följd av hänsyn till det tvingande samhällsintresset. Vi anser att det i en sådan typ av situation är orimligt om enskilda tjänstemän kan dömas till straffansvar.
Regeringen skriver i propositionen att en förutsättning för det nya straffansvaret är att gärningen ska ha skett ”uppsåtligen i strid med lag eller annan författning”. Det innebär att direkta rättsliga felbedömningar faller utanför det straffbara området. Det krävs också att gärningspersonen vidtagit eller underlåtit att vidta åtgärden ”för att få en otillbörlig förmån eller för att någon annan ska få en sådan förmån” alternativt ”för att otillbörligt missgynna någon annan”. Detta krav ska enligt propositionen inte vara begränsat till egennyttiga syften utan anses uppfyllt om någon medvetet åsidosätter lag ”för att någon ska få” en förmån som utan åtgärden inte hade tillkommit honom eller henne.
Vi anser att det finns ett behov av förtydliganden i lagstiftningen. Det finns annars en risk för att exempel likt det med ambulanshelikoptrarna i Region Stockholm kan falla inom straffansvaret eftersom det inte i strikt mening rör sig om en felbedömning och inköpet gynnar den vinnande parten och missgynnar andra leverantörer. Regeringen bör därför återkomma med ett förtydligande eller en ventil som klargör att enskilda tjänstemän under sådana förutsättningar inte ska kunna dömas till straffansvar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4099 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Gudrun Nordborg (V) och Lars Isacsson (S).
Tidsbegränsat boende för vissa nyanlända invandrare – en ny lag om bosättningProp. 2025/26:215 · beslutad 15 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, avstod
Vad ville V i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till att rätten till boende ska kunna upphöra i förtid när någon inte deltar i arbetsmarknadspolitiska program, men säger ja till resten av lagförslaget och till de andra lagändringarna.
- De menar att det redan finns tillräckliga sanktioner kopplade till deltagandet i arbetsmarknadspolitiska program.
Visa vad de skrev
”Jag menar, i likhet med flera remissinstanser, att det redan finns tillräckliga sanktioner kopplade till deltagandet i arbetsmarknadspolitiska program.”
- De menar att de föreslagna sanktionerna riskerar att öka utsattheten för de berörda och att det skulle vara dåligt för både den enskilde och samhället.
Visa vad de skrev
”Att även införa de sanktioner som regeringen nu föreslår skulle riskera att öka utsattheten för de som berörs, vilket i sin tur skulle vara dåligt för såväl den enskilde som samhället i stort.”
- De menar att förslaget innebär att en person i en familj kan förlora rätten till boende medan övriga familjemedlemmar behåller den.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag innebär att rätten till boende kan upphöra för en person i en familj, medan övriga familjemedlemmar har kvar rätten till boende.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att rätten till boende ska kunna upphöra i förtid i vissa fall. Jag menar, i likhet med flera remissinstanser, att det redan finns tillräckliga sanktioner kopplade till deltagandet i arbetsmarknadspolitiska program. Att även införa de sanktioner som regeringen nu föreslår skulle riskera att öka utsattheten för de som berörs, vilket i sin tur skulle vara dåligt för såväl den enskilde som samhället i stort. Regeringens förslag innebär att rätten till boende kan upphöra för en person i en familj, medan övriga familjemedlemmar har kvar rätten till boende. Till skillnad från utskottet anser jag inte att lagförslaget är väl avvägt i denna del.
Med det anförda anser jag att riksdagen bör avslå 13 § i regeringens förslag till lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare. Riksdagen bör vidare tillkännage för regeringen att den bör återkomma med eventuella följdändringar med anledning av avslaget.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår 13 § regeringens förslag till lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare och antar lagförslaget i övrigt,
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i jordabalken,
2. lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten,
3. lag om ändring i mottagandelagen (2026:000),
c) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:215 punkterna 2–4 och motion 2025/26:4077 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 3 och 4, bifaller delvis proposition 2025/26:215 punkt 1 och avslår motionerna 2025/26:4079 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 3 och 2025/26:4086 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ciczie Weidby (V).
Lagstiftningens framtida utformning – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med förslag om att anpassa tiden för rätten till boende i lagen om bosättning för vissa nyanlända invandrare till den tid det tar att etablera sig i samhället, och om att införa en möjlighet att rikta sanktioner mot kommuner som inte följer lagen.
- De menar att 36 månader är för kort tid för att få rimliga förutsättningar att etablera sig i samhället och hitta ett eget boende.
Visa vad de skrev
”36 månader är en för kort tid för att få rimliga förutsättningar att uppnå en tillräcklig etablering i samhället och att finna ett eget boende.”
- De menar att tidsfristerna i mottagandet bör anpassas efter hur lång tid det tar att etablera sig som nyanländ i samhället.
Visa vad de skrev
”Tidsfristerna i mottagandet bör anpassas efter hur lång tid det tar att etablera sig som nyanländ i samhället.”
- De menar att det var en brist att den tidigare lagen inte innehöll några sanktioner mot kommuner.
Visa vad de skrev
”Det var en brist att den tidigare lagen inte innehöll några sådana sanktioner.”
- De menar att flera kommuners vägran att ta emot nyanlända visade att kritiken mot bristen på sanktioner var befogad.
Visa vad de skrev
”Efter att flera kommuner vägrat ta emot nyanlända har det visat sig att en sådan kritik var befogad”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Till skillnad från utskottet delar jag inte regeringens förslag att den som omfattas av en anvisning enligt lagen ska ha rätt till boende under 36 månader från det att den nyanlände togs emot i kommunen. Jag menar, i likhet med flera remissinstanser, att 36 månader är en för kort tid för att få rimliga förutsättningar att uppnå en tillräcklig etablering i samhället och att finna ett eget boende. Tidsfristerna i mottagandet bör anpassas efter hur lång tid det tar att etablera sig som nyanländ i samhället.
Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnenProp. 2025/26:168 · beslutad 15 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens lagförslag om säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen.
- De menar att förslaget kringgår kravet på kommunal tillstyrkan och i praktiken kraftigt försvagar kommunernas inflytande över uranbrytning.
Visa vad de skrev
”Därmed kringgås bl.a. kravet på kommunal tillstyrkan för att sådana verksamheter ska få bedrivas, och i praktiken försvagas det kommunala inflytandet över uranbrytning kraftigt.”
- De menar att uranbrytning och hela kärnkraftens produktionskedja medför betydande miljö- och hälsorisker, utöver allvarliga säkerhetsutmaningar.
Visa vad de skrev
”uranbrytning och kärnkraftens hela produktionskedja, utöver allvarliga säkerhetsutmaningar, är förknippade med betydande miljö- och hälsorisker.”
- De menar att ny kärnkraft har mycket höga kostnader, långa ledtider och stora ekonomiska risker för staten och skattebetalarna.
Visa vad de skrev
”Därtill är ny kärnkraft förenad med mycket höga kostnader, långa ledtider och stora ekonomiska risker för staten och skattebetalarna.”
- De menar att förslaget är en del av regeringens ensidiga strävan att underlätta en utbyggnad av kärnkraften i Sverige.
Visa vad de skrev
”Den aktuella propositionen är en del av regeringens ensidiga iver att underlätta en utbyggnad av kärnkraften i Sverige.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Den aktuella propositionen är en del av regeringens ensidiga iver att underlätta en utbyggnad av kärnkraften i Sverige. Till att börja med vill vi framhålla att uranbrytning och kärnkraftens hela produktionskedja, utöver allvarliga säkerhetsutmaningar, är förknippade med betydande miljö- och hälsorisker. Detta gäller från brytning av uran till hantering av radioaktivt avfall. Därtill är ny kärnkraft förenad med mycket höga kostnader, långa ledtider och stora ekonomiska risker för staten och skattebetalarna. Ny kärnkraft riskerar samtidigt att tränga undan snabbare och billigare förnybara alternativ.
I propositionen föreslås att verksamheter för utvinning och bearbetning av kärnämnen klassificeras om från kärnteknisk anläggning till kärnteknisk verksamhet. Därmed kringgås bl.a. kravet på kommunal tillstyrkan för att sådana verksamheter ska få bedrivas, och i praktiken försvagas det kommunala inflytandet över uranbrytning kraftigt. Därmed tas ännu ett beklagligt steg mot att urangruvor etableras i Sverige. En sådan inskränkning av det kommunala självstyret är enligt vår mening inte acceptabel.
Regeringens proposition avstyrks därmed.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3959 av Birger Lahti m.fl. (V) och 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:168 punkterna 1–3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Birger Lahti (V) och Linus Lakso (MP).
Kommunalt inflytande när det gäller utvinning av kärnämnen – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med ett nytt förslag som behåller det kommunala vetot vid utvinning av uran.
- De menar att regeringen går för långt när den helt tar bort det kommunala vetot för utvinning av uran.
Visa vad de skrev
”regeringen går för långt när den väljer att helt ta bort det kommunala vetot när det gäller utvinning av uran”
- De menar att urangruvor kan skapa stor lokal oro och att förslaget inskränker det kommunala självstyret och tar ifrån lokalbefolkningen dess inflytande.
Visa vad de skrev
”Urangruvor riskerar att skapa stor lokal oro, och vi är kritiska till att regeringen på detta sätt inskränker det kommunala självstyret och fråntar lokalbefolkningen dess inflytande.”
- De menar att kommuner, kommunförbund och andra organisationer också är mycket negativa till att det kommunala inflytandet vid uranutvinning inskränks.
Visa vad de skrev
”Denna kritik framförs även av kommuner, kommunförbund och andra organisationer, som är mycket negativt inställda till att det kommunala inflytandet vid utvinning av uran inskränks”
- De menar att den här delen av regeringens förslag varken är motiverad eller proportionerlig.
Visa vad de skrev
”Denna del av regeringens förslag är enligt vår uppfattning varken motiverad eller proportionerlig.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Som framgår av det föregående har vi olika uppfattningar om huruvida riksdagen bör anta regeringens lagförslag. Vi har redogjort för våra skäl i olika reservationer. I detta sammanhang vill vi dock gemensamt understryka att regeringen går för långt när den väljer att helt ta bort det kommunala vetot när det gäller utvinning av uran. Urangruvor riskerar att skapa stor lokal oro, och vi är kritiska till att regeringen på detta sätt inskränker det kommunala självstyret och fråntar lokalbefolkningen dess inflytande.
Förbud mot utvinning av uran – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att återinföra ett nationellt och tydligt förbud mot all uranbrytning.
- De menar att uranbrytning innebär stora risker för miljön och människors hälsa.
Visa vad de skrev
”Uranbrytning innebär betydande risker för miljön och människors hälsa.”
- De menar att det i dag saknas säkra och beprövade tekniker för att hantera riskerna vid storskalig brytning.
Visa vad de skrev
”I dag saknas säkra och beprövade tekniker som kan garantera att dessa risker kan hanteras på ett tillfredsställande sätt vid storskalig brytning.”
- De menar att Sveriges uranfyndigheter har mycket låg halt, så brytning skulle innebära stora ingrepp i naturen utan att ge någon nämnvärd energinytta.
Visa vad de skrev
”Sverige har dessutom uranfyndigheter med mycket låg halt, vilket innebär att brytning är förenad med omfattande ingrepp i naturmiljön utan att ge någon nämnvärd energinytta.”
- De menar att de negativa konsekvenserna för lokalsamhällen, biologisk mångfald, vattenresurser och markanvändning väger tyngre än eventuella påstådda fördelar.
Visa vad de skrev
”De negativa konsekvenserna för lokalsamhällen, biologisk mångfald, vattenresurser och markanvändning väger enligt vår mening betydligt tyngre än eventuella påstådda fördelar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Uranbrytning innebär betydande risker för miljön och människors hälsa. Vid såväl brytning i alunskiffer som i urberg frigörs radioaktiva ämnen och tungmetaller som kan läcka ut i mark, vatten och ekosystem och orsaka långsiktiga skador. I dag saknas säkra och beprövade tekniker som kan garantera att dessa risker kan hanteras på ett tillfredsställande sätt vid storskalig brytning.
Sverige har dessutom uranfyndigheter med mycket låg halt, vilket innebär att brytning är förenad med omfattande ingrepp i naturmiljön utan att ge någon nämnvärd energinytta. De negativa konsekvenserna för lokalsamhällen, biologisk mångfald, vattenresurser och markanvändning väger enligt vår mening betydligt tyngre än eventuella påstådda fördelar.
Förbud mot brytning i alunskiffer – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till ett förbud mot all gruvbrytning i alunskiffer.
- De menar att all brytning i alunskiffer innebär stora risker för naturen, ekosystemen och den biologiska mångfalden.
Visa vad de skrev
”all brytning i alunskiffer innebär stora risker för naturen, ekosystemen och den biologiska mångfalden”
- De menar att brytning frigör tungmetaller och radioaktiva ämnen som kan läcka ut i vattendrag och sjöar och skada människors hälsa.
Visa vad de skrev
”När alunskiffer bryts frigörs tungmetaller och radioaktiva ämnen. Dessa kan läcka ut i närliggande vattendrag och sjöar, skada naturen på andra sätt och orsaka betydande skador på människors hälsa.”
- De menar att det i dag saknas säkra och beprövade tekniker för storskalig brytning som kan garantera att svavelsyra, tungmetaller och radioaktiva ämnen inte läcker ut.
Visa vad de skrev
”Samtidigt saknas i dag säkra och beprövade tekniker för storskalig brytning som kan garantera att svavelsyra, tungmetaller och radioaktiva ämnen inte läcker ut och förorenar omgivande miljöer, vattendrag, sjöar och samhällen.”
- De menar att brytning i alunskiffer leder till omfattande koldioxidutsläpp till följd av förkolningsprocesser.
Visa vad de skrev
”Beräkningar visar dessutom att brytning i alunskiffer leder till omfattande koldioxidutsläpp till följd av förkolningsprocesser.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi kan inledningsvis konstatera att all brytning i alunskiffer innebär stora risker för naturen, ekosystemen och den biologiska mångfalden. När alunskiffer bryts frigörs tungmetaller och radioaktiva ämnen. Dessa kan läcka ut i närliggande vattendrag och sjöar, skada naturen på andra sätt och orsaka betydande skador på människors hälsa.
Kommunalt inflytande när det gäller brytning i alunskiffer – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att införa ett kommunalt veto mot brytning i alunskiffer och tillkännager för regeringen att den skyndsamt ska återkomma med en tidsplan för när reglerna kan vara på plats.
- De menar att brytning i alunskiffer kan få stora konsekvenser för närområdet och skapa stor lokal oro.
Visa vad de skrev
”Brytning i alunskiffer är en verksamhet som kan få betydande konsekvenser för närområdet och skapa stor lokal oro.”
- De menar att lokalbefolkningen självklart ska ha inflytande, och att kommunerna därför ska få ett veto som avgör om sådan verksamhet får bedrivas.
Visa vad de skrev
”Vi anser därför att det bör införas ett kommunalt veto som avgör om sådana verksamheter ska få bedrivas.”
- De menar att regeringen trots löften om en utredning ännu inte har lagt fram några konkreta åtgärder.
Visa vad de skrev
”Vi kan konstatera att regeringen hittills inte har presenterat några konkreta åtgärder för att infria detta åtagande.”
- De menar att regeringen snabbt bör återkomma till riksdagen med en tydlig tidsplan för när reglerna kan vara på plats.
Visa vad de skrev
”ett kommunalt veto bör införas mot brytning i alunskiffer och att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med en tydlig tidsplan”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Brytning i alunskiffer är en verksamhet som kan få betydande konsekvenser för närområdet och skapa stor lokal oro. Därför bör det vara en självklarhet att lokalbefolkningen har inflytande över eventuell brytning i alunskiffer i närområdet. Vi anser därför att det bör införas ett kommunalt veto som avgör om sådana verksamheter ska få bedrivas.
När den proposition som behandlas i detta betänkande överlämnades till riksdagen aviserade företrädare för regeringen att en utredning skulle tillsättas för att se över kommunernas veto och inflytande vid brytning i alunskiffer. Vi kan konstatera att regeringen hittills inte har presenterat några konkreta åtgärder för att infria detta åtagande. Det visar, beklagligt nog, regeringens låga ambition i denna fråga.
Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kustenProp. 2025/26:160 · beslutad 15 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att ta bort förbudet mot kärnkraftsanläggningar längs delar av kusten och skärgårdarna.
- De menar att ett ensidigt fokus på kärnkraft kan bli dyrt för staten, näringslivet och hushållen och tränga undan investeringar i annan fossilfri el.
Visa vad de skrev
”regeringens ensidiga fokus på utbyggnaden av kärnkraft riskerar att bli onödigt kostsamt för staten, näringslivet och hushållen samtidigt som den tränger undan nödvändiga investeringar i annan fossilfri elproduktion.”
- De ifrågasätter regeringens bedömning att det finns ett faktiskt behov av att öppna hela de skyddade kust- och skärgårdsområdena för kärntekniska anläggningar.
Visa vad de skrev
”Vi ifrågasätter regeringens bedömning att det finns ett faktiskt behov av att öppna hela de skyddade kust- och skärgårdsområdena för kärntekniska anläggningar.”
- De menar att kärnkraftsetablering i dessa miljöer kan skada den biologiska mångfalden och lokala näringar som turism och fiske.
Visa vad de skrev
”Vi anser att om dessa miljöer öppnas upp för kärnkraftsetablering riskerar det att skada den biologiska mångfalden och viktiga lokala näringar såsom turism och fiske.”
- De menar att det är ett problem att så närliggande förslag har lämnats i omgångar och behandlas som helt separata förslag.
Visa vad de skrev
”I likhet med ett flertal remissinstanser är vi kritiska till att så närliggande förslag överlämnats i omgångar och därmed behandlas som helt separata förslag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå propositionen. För att klara klimatomställningen, elektrifieringen och den ökade efterfrågan på el är det centralt att trygga elförsörjningen och bygga ut produktionskapaciteten. Regeringen förslag är dock inte rätt väg framåt. Vi menar att regeringens ensidiga fokus på utbyggnaden av kärnkraft riskerar att bli onödigt kostsamt för staten, näringslivet och hushållen samtidigt som den tränger undan nödvändiga investeringar i annan fossilfri elproduktion.
I propositionen föreslår regeringen att förbudet mot etablering av kärnkraftsanläggningar längs delar av kusten och skärgårdarna ska tas bort. Vi ifrågasätter regeringens bedömning att det finns ett faktiskt behov av att öppna hela de skyddade kust- och skärgårdsområdena för kärntekniska anläggningar. Vidare syftar de bestämmelser som regeringen vill ändra till att värna viktiga natur-, kultur- och friluftsvärden. Vi anser att om dessa miljöer öppnas upp för kärnkraftsetablering riskerar det att skada den biologiska mångfalden och viktiga lokala näringar såsom turism och fiske.
Vi kan vidare konstatera att regeringen har överlämnat flera olika propositioner till riksdagen som handlar om kärnkraft och dess utbyggnad. I likhet med ett flertal remissinstanser är vi kritiska till att så närliggande förslag överlämnats i omgångar och därmed behandlas som helt separata förslag. Vi menar att ett sådant förfarande försvårar en samlad bedömning av lagförslagen och deras sammantagna konsekvenser för energipolitiken som helhet.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör avslå regeringens förslag.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3961 av Birger Lahti m.fl. (V), 2025/26:3971 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3979 av Rickard Nordin m.fl. (C) och 2025/26:3984 av Katarina Luhr m.fl. (MP) samt avslår proposition 2025/26:160.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP).
Områden för kärnkraft och havsvindkraft – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger nej till att staten pekar ut nya områden för kärnkraft men säger ja till att regeringen återkommer med lagförslag som gör det möjligt att peka ut nya områden för havsbaserad vindkraft.
- De menar att staten inte bör peka ut nya områden för kärnkraft.
Visa vad de skrev
”Jag anser inte att staten bör peka ut nya områden för kärnkraft.”
- De menar att en eventuell ny kärnkraft i stället bör prövas inom befintliga ramar och byggas på befintliga platser.
Visa vad de skrev
”En eventuell nybyggnation av kärnkraft bör således prövas inom befintliga ramar och ske på befintliga platser.”
- De menar att staten behöver ta ett samlat ansvar för att peka ut nya områden för havsbaserad vindkraft så att utbyggnaden av förnybar energi kan påskyndas.
Visa vad de skrev
”Jag anser att staten behöver ta ett samlat ansvar för att peka ut nya områden för havsbaserad vindkraft, så att utbyggnaden av förnybar energi kan påskyndas.”
- De menar att regeringen därför bör återkomma med lagförslag som gör det möjligt att peka ut lämpliga områden för havsbaserad vindkraft samlat.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför återkomma med förslag till lagstiftning som möjliggör ett samlat utpekande av lämpliga områden för havsbaserad vindkraft.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
När det gäller förslaget i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till lagstiftning som pekar ut lämpliga områden för både kärnkraft och havsbaserad vindkraft vill jag anföra följande.
Jag anser inte att staten bör peka ut nya områden för kärnkraft. Enligt min mening bör i stället utgångspunkten vara den energipolitiska överenskommelse som slöts 2016. En eventuell nybyggnation av kärnkraft bör således prövas inom befintliga ramar och ske på befintliga platser. För nybyggnation av havsbaserad vindkraft ser jag däremot en betydande potential. Jag anser att staten behöver ta ett samlat ansvar för att peka ut nya områden för havsbaserad vindkraft, så att utbyggnaden av förnybar energi kan påskyndas. Regeringen bör därför återkomma med förslag till lagstiftning som möjliggör ett samlat utpekande av lämpliga områden för havsbaserad vindkraft.
Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattningProp. 2025/26:243 · beslutad 11 juni 2026
Koncernintern uthyrning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen snarast återkommer med ett förslag om obegränsad koncernintern uthyrning av egna fartyg, så kallad koncernintern bareboat, och i övrigt säger ja till förslagen i propositionen.
- De menar att det är en brist i propositionen att rederier inte kan disponera sina fartyg fritt inom samma koncern, så kallad koncernintern bareboat.
Visa vad de skrev
”Vi ser det dock som en brist i propositionen att möjligheten för rederier att fritt disponera sina fartyg inom en och samma koncern, dvs. koncernintern bareboat, saknas.”
- De menar att EU-kommissionens beslut visar att begränsningarna för bareboat inte behöver gälla för uthyrning inom samma rederikoncern inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
Visa vad de skrev
”Kommissionens beslutspraxis (bl.a. Malta 2017, Portugal 2018 och Irland 2003) visar att begränsningarna när det gäller bareboat inte behöver gälla för uthyrning inom en och samma rederikoncern inom EES.”
- De menar att svenska rederier missgynnas systematiskt jämfört med konkurrenter med hemmahamn i bland annat Irland och Malta, eftersom Sverige inte utnyttjar möjligheten.
Visa vad de skrev
”Att Sverige inte utnyttjar denna möjlighet innebär att svenska rederier systematiskt missgynnas i förhållande till konkurrenter med hemmahamn i bl.a. Irland och Malta.”
- De menar att regeringen medger att frågan är relevant men inte hanterar den med hänvisning till att en koncerndefinition kräver ytterligare analys.
Visa vad de skrev
”I propositionen medger regeringen att frågan är relevant men väljer att inte hantera den med hänvisning till att en koncerndefinition kräver ytterligare analys.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Socialdemokraterna införde i regeringsställning tonnagebeskattning, och ser positivt på de förslag som förs fram i propositionen. För att stärka den svenska handelsflottan, öka rådigheten över viktiga varuflöden och säkerställa beredskapen behöver svensk sjöfarts konkurrenskraft förbättras. Vi ser det dock som en brist i propositionen att möjligheten för rederier att fritt disponera sina fartyg inom en och samma koncern, dvs. koncernintern bareboat, saknas. Kommissionens beslutspraxis (bl.a. Malta 2017, Portugal 2018 och Irland 2003) visar att begränsningarna när det gäller bareboat inte behöver gälla för uthyrning inom en och samma rederikoncern inom EES. Kommissionen har godtagit att fartygsägande och sjötransportverksamhet kan separeras mellan bolag i en koncern utan att detta strider mot statsstödsreglerna. Att Sverige inte utnyttjar denna möjlighet innebär att svenska rederier systematiskt missgynnas i förhållande till konkurrenter med hemmahamn i bl.a. Irland och Malta. I propositionen medger regeringen att frågan är relevant men väljer att inte hantera den med hänvisning till att en koncerndefinition kräver ytterligare analys. Vi föreslår därför att regeringen snarast ska återkomma med ett förslag om obegränsad koncernintern uthyrning av egna fartyg, s.k. koncernintern bareboat.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4128 av Niklas Karlsson m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niklas Karlsson (S), Marie Olsson (S), Kalle Olsson (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S), Ilona Szatmári Waldau (V), Helena Vilhelmsson (C) och Mohamed Yassin (MP).
En ny lag om kommunal hamnverksamhetProp. 2025/26:234 · beslutad 11 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag till ny lag om kommunal hamnverksamhet.
- De menar att hamnarna är en del av totalförsvaret och att förslaget därför borde ta större hänsyn till säkerhet och beredskap.
Visa vad de skrev
”Sveriges hamnar är inte bara en del av transportsystemet, de är också en del av totalförsvaret.”
- De menar att förslaget lägger för stor vikt vid konkurrensneutralitet och organisationsformer, men saknar ett helhetsgrepp om hamnarnas roll för beredskapen.
Visa vad de skrev
”Vi menar att det är en allvarlig brist att propositionen i hög grad fokuserar på konkurrensneutralitet och organisatoriska former, men saknar ett tydligt helhetsgrepp om hamnarnas roll i Sveriges beredskap.”
- De menar att kravet på bolagisering inte tydligt motiveras av EU-rätten och riskerar att slå hårt mot mindre och regionalt viktiga hamnar.
Visa vad de skrev
”Det är en långtgående förändring som vi menar inte tydligt motiveras av EU-rätten och som riskerar att slå särskilt hårt mot mindre och regionalt viktiga hamnar.”
- De menar att regeringen inte har analyserat förslagets konsekvenser för totalförsvaret tillräckligt.
Visa vad de skrev
”Vi menar att regeringen inte heller har analyserat förslagets konsekvenser för totalförsvaret i tillräcklig utsträckning”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi motsätter oss regeringens förslag till ny lag om kommunal hamnverksamhet. I likhet med vad som framförs i de här aktuella motionerna ser vi betydande problem med lagförslaget och dess konsekvenser. Vi konstaterar att även Lagrådet liksom flera remissinstanser i sina remissyttranden har uppmärksammat aspekter som rör säkerhets- och beredskapsbehov och även ifrågasatt lämpligheten i att genomföra det aktuella lagförslaget i det rådande säkerhetsläget.
Vi menar att det behövs samhällelig kontroll och styrning av kritisk infrastruktur, inte minst i det hotfulla internationella klimat som Sverige befinner sig i. Att regeringen nu går fram med ett förslag som går stick i stäv med Sveriges akuta och långsiktiga säkerhets- och beredskapsbehov anser vi vara direkt skadligt.
Sveriges hamnar är inte bara en del av transportsystemet, de är också en del av totalförsvaret. Vi menar att i ett säkerhetspolitiskt läge som är mer allvarligt än på länge är fungerande hamnar avgörande för att säkra försörjning, industri, handel och militär rörlighet. De är noder för energi, livsmedel, råvaror och export och ska fungera i såväl vardag som i kris och krig. Mot den bakgrunden anser vi att det är anmärkningsvärt att regeringens förslag till ny lag om kommunal hamnverksamhet i så begränsad utsträckning tar sin utgångspunkt i just totalförsvaret. Vi menar att det är en allvarlig brist att propositionen i hög grad fokuserar på konkurrensneutralitet och organisatoriska former, men saknar ett tydligt helhetsgrepp om hamnarnas roll i Sveriges beredskap.
Vi anser att ett centralt problem i förslaget är kravet på att kommunal hamnverksamhet som bedrivs i konkurrens ska bolagiseras. Det är en långtgående förändring som vi menar inte tydligt motiveras av EU-rätten och som riskerar att slå särskilt hårt mot mindre och regionalt viktiga hamnar. Dessa hamnar är ofta avgörande i ett beredskapsperspektiv eftersom de skapar redundans, sprider kapacitet över landet och minskar sårbarheten i transportsystemet. Om dessa hamnar pressas av ökade administrativa krav och kostnader riskerar vi att tappa funktioner som är svåra eller omöjliga att snabbt bygga upp igen. Det är inte bara en regionalpolitisk fråga, det är en fråga om nationell säkerhet.
Vi menar att regeringen inte heller har analyserat förslagets konsekvenser för totalförsvaret i tillräcklig utsträckning och att det saknas en tydlig genomlysning av hur förändringarna påverkar robusthet, tillgänglighet och uthållighet i transportsystemet. I ett läge där Sverige bygger upp totalförsvaret igen är det anmärkningsvärt att denna dimension inte väger tyngre i lagstiftningsarbetet. Vi anser att lagstiftningen måste ta sin utgångspunkt i att hamnar är en samhällsviktig och i många fall säkerhetskänslig infrastruktur, vilket kräver ett annat angreppssätt än det regeringen nu presenterar. Regelverket bör därför utformas så att det stärker, inte försvagar, redundans och geografisk spridning av hamnkapacitet. Vi menar att kommuner måste ges möjlighet att organisera sin verksamhet på ett sätt som fungerar i praktiken, utan tvingande och generella krav som riskerar att slå fel lokalt.
Sverige behöver hamnar som fungerar i hela landet i fred, kris och krig och då krävs en lagstiftning som tar totalförsvaret på allvar. Vi konstaterar att regeringens förslag inte gör det i tillräcklig utsträckning.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör avslå regeringens förslag till ny lag om kommunal hamnverksamhet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4103 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:4125 av Aylin Nouri m.fl. (S) och 2025/26:4135 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) samt avslår proposition 2025/26:234.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Aylin Nouri (S), Mattias Ottosson (S), Åsa Karlsson (S), Carina Ödebrink (S), Malin Östh (V), Linus Lakso (MP) och Zara Leghissa (S).
Önskemål om ytterligare utredning – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen utreder hur kommunal hamnverksamhet kan regleras utan krav på att bolagisera den.
- De menar att kravet på att kommuner och regioner ska bedriva hamnverksamhet i ett kommunalt aktiebolag på affärsmässig grund minskar det kommunala handlingsutrymmet och inskränker det kommunala självstyret.
Visa vad de skrev
”att en kommun eller region som bedriver hamnverksamhet ska bedriva den som ett kommunalt aktiebolag på affärsmässig grund minskar det kommunala handlingsutrymmet och innebär en inskränkning i det kommunala självstyret”
- De menar att det torde finnas alternativa och mindre ingripande lösningar som bör undersökas vidare, med utgångspunkt i att de är förenliga med EU:s statsstödsregler.
Visa vad de skrev
”det i stället torde finnas alternativa och mindre ingripande lösningar som bör undersökas vidare och med utgångspunkt från att de är förenliga med EU:s statsstödsregler”
- De menar att det bör utredas hur de svenska bestämmelserna kan utformas så att de följer EU:s statsstödsregler utan ett krav på bolagisering.
Visa vad de skrev
”det bör utredas hur de svenska bestämmelserna om kommunal hamnverksamhet kan utformas för att vara förenliga med EU:s statsstödsregler utan ett bolagiseringstvång”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag anser att det förslag som regeringen har lämnat i propositionen om att en kommun eller region som bedriver hamnverksamhet ska bedriva den som ett kommunalt aktiebolag på affärsmässig grund minskar det kommunala handlingsutrymmet och innebär en inskränkning i det kommunala självstyret. Jag anser att ett bolagiseringstvång i enlighet med regeringens förslag därmed inte kan godtas och att det i stället torde finnas alternativa och mindre ingripande lösningar som bör undersökas vidare och med utgångspunkt från att de är förenliga med EU:s statsstödsregler.
Därmed anser jag att det bör utredas hur de svenska bestämmelserna om kommunal hamnverksamhet kan utformas för att vara förenliga med EU:s statsstödsregler utan ett bolagiseringstvång.
Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpaktProp. 2025/26:262 · beslutad 9 juni 2026
Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att ta bort permanenta uppehållstillstånd och anpassa svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt.
- De menar att regeringen använder EU:s migrations- och asylpakt som ett sätt att införa en mer restriktiv migrationspolitik än EU-rätten kräver.
Visa vad de skrev
”I praktiken använder regeringen EU:s migrations- och asylpakt som hävstång för att genomföra en långt mer restriktiv migrationspolitik än vad EU-rätten kräver.”
- De menar att Lagrådet har allvarlig kritik mot beredningen och att det behövs en grundligare och mer demokratiskt förankrad översyn.
Visa vad de skrev
”Lagrådet menar att beredningen har allvarliga brister och framhåller att detta viktiga rättsområde förtjänar en grundligare och mer demokratiskt förankrad översyn.”
- De menar att permanenta uppehållstillstånd bör vara huvudregel eftersom det ger bäst förutsättningar för långsiktig integration och minskat utanförskap.
Visa vad de skrev
”Permanent uppehållstillstånd ska vara huvudregel i Sverige, eftersom det skapar de bästa förutsättningarna för en fungerande och långsiktig integration samt ett minskat utanförskap.”
- De menar att ett strikt minimisystem riskerar att stänga ute personer som faktiskt har rätt till internationellt skydd.
Visa vad de skrev
”Inte heller behandlar man risken att ett strikt minimisystem kan komma att utestänga personer som i själva verket har rätt till internationellt skydd”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens proposition innebär långtgående försämringar av asylrätten i Sverige, rättssäkerheten i asylprövningen, barns rättigheter och möjligheten för människor med skyddsbehov att bygga en trygg framtid i Sverige. Framför allt bygger den på en uttalad ambition om att svensk rätt ska anpassas efter EU:s miniminivå, i stället för att förutsättningslöst ta fram en hållbar, human och rättssäker lagstiftning.
I praktiken använder regeringen EU:s migrations- och asylpakt som hävstång för att genomföra en långt mer restriktiv migrationspolitik än vad EU-rätten kräver. Att regeringen försatt riksdagen i ett läge där valet sägs stå mellan att rösta igenom en undermålig och hårt kritiserad lagstiftning eller riskera ett försenat genomförande, kan inte frånta riksdagen ansvaret för att värna grundläggande rättigheter. Om valet står mellan att anta lagstiftning som riskerar att bryta mot asylrätten och att Sverige blir försenat med delar av genomförandet måste asylrätten väga tyngst.
Lagrådets yttrande över förslaget är omfattande och skarpt kritiskt. Lagrådet konstaterar att materian är svåröverblickbar och att konsekvenserna av och nödvändigheten i förslagen är otillräckligt genomlysta. Lagrådet menar att beredningen har allvarliga brister och framhåller att detta viktiga rättsområde förtjänar en grundligare och mer demokratiskt förankrad översyn. Förslagen brister också i den demokratiska förankring som remissförfarandet är avsett att säkerställa.
Det saknas vidare en självständig och kunskapsbaserad utredning. De synpunkter som remissinstanserna trots det styrda beredningsunderlaget har framfört bemöts endast i begränsad utsträckning och avfärdas oftast enbart med hänvisning till EU-rättens miniminivå. Regeringen tycks genomgående sakna ett tydligt flyktingperspektiv och beaktar inte i tillräcklig utsträckning den enskilda människans situation. Regeringen analyserar inte alls om en mer human flyktingpolitik skulle kunna bidra till förbättrad integration och minskat utanförskap. Inte heller behandlar man risken att ett strikt minimisystem kan komma att utestänga personer som i själva verket har rätt till internationellt skydd och regeringen har inte ens övervägt hur många färre som skulle beviljas skydd om förslaget går igenom.
Stabilitet och förutsebarhet är grundläggande rättsstatsprinciper. Med regeringens förslag försvåras möjligheten för den enskilde att bygga ett självständigt och långsiktigt liv, vilket i sin tur försämrar förutsättningarna för integration. En rättsordning som bygger på återkommande tillståndsprövningar utan varaktig trygghet drabbar också barn särskilt hårt. Förslaget riskerar dessutom att leda till ökad administrativ belastning för berörda myndigheter samt till större inslag av godtycke i prövningarna, vilket i förlängningen innebär ökad rättsosäkerhet. Permanent uppehållstillstånd ska vara huvudregel i Sverige, eftersom det skapar de bästa förutsättningarna för en fungerande och långsiktig integration samt ett minskat utanförskap.
Rätten till offentligt biträde – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att behålla nuvarande regler för offentligt biträde (juridisk hjälp i migrationsärenden), med ett tillägg för ärenden enligt EU:s asylprocedurförordning och asyl- och migrationshanteringsförordning, och att regeringen ska utreda och återkomma med ett förslag.
- De menar att förslaget innebär att rätten till offentligt biträde ska utgå från EU:s miniminivå och att det blir strikta begränsningar av betald rådgivningstid hos Migrationsverket.
Visa vad de skrev
”Ändringarna, som bl.a. handlar om att rätten till offentligt biträde ska utgå från EU:s miniminivå, innebär t.ex. strikta begränsningar av ersättningsberättigad rådgivningstid hos Migrationsverket.”
- De menar att asylprocessen är komplex och att den enskilde, som ofta är i en utsatt situation, behöver professionell hjälp för att kunna presentera sina skyddsskäl korrekt och fullständigt.
Visa vad de skrev
”Asylprocessen är komplex och för den enskilde, som ofta befinner sig i en utsatt situation, är det avgörande att få professionell hjälp för att kunna presentera sina skyddsskäl på ett korrekt och fullständigt sätt.”
- De menar att Lagrådet kritiserar förslaget och anser att det finns gränser för hur långt miniminivån får drivas i det enskilda fallet, inte minst för barn.
Visa vad de skrev
”Lagrådet kritiserar den föreslagna regleringen och anser att det finns gränser för hur långt minimilinjen får drivas i det enskilda fallet, inte minst när det gäller barn.”
- De menar att flera remissinstanser varnar för att förslaget får stora negativa konsekvenser för rättssäkerheten och flyttar tyngdpunkten i processen till domstolarna.
Visa vad de skrev
”Vidare varnar flera remissinstanser för att förslaget kommer att få stora negativa konsekvenser för rättssäkerheten och leda till att tyngdpunkten i processen förskjuts till domstolarna.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Vindkraft i kommunerProp. 2025/26:239 · beslutad 9 juni 2026
Hanteringen av vindkraftsersättningen – reservation, avstod
Vad ville V i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att en myndighet ansvarar för systemet med intäktsdelning och beslutar vem som har rätt till ersättning, medan vindkraftsbolaget därefter sköter utbetalningen.
- De menar att ett centraliserat system med en ansvarig myndighet ger en enhetlig hantering mellan vindkraftsbolagen och minskar risken för konflikter, vilket flera remissinstanser har pekat på.
Visa vad de skrev
”Ett sådant centraliserat system med en ansvarig myndighet förespråkas även av flera remissinstanser, bl.a. med hänvisning till att det skulle säkerställa en enhetlig hantering mellan verksamhetsutövare och minska risken för konflikter.”
- De menar att regeringens förslag inte löser hur oenigheter mellan vindkraftsbolag och fastighetsägare ska hanteras.
Visa vad de skrev
”Härutöver saknar regeringens förslag en lösning på hur eventuella oenigheter mellan vindkraftsbolagen och fastighetsägare ska hanteras.”
- De menar att myndighetsmodellen är mer effektiv, säker och långsiktigt hållbar.
Visa vad de skrev
”Jag anser mot denna bakgrund att myndighetsmodellen är mer effektiv, säker och långsiktigt hållbar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår i propositionen att vindkraftsersättningen ska hanteras av verksamhetsutövaren. Detta innebär att vindkraftsbolagen utan myndighetsbeslut ska beräkna och betala ut ersättning till de närboende. Jag anser att det förslag som lämnades i betänkandet Värdet av vinden (SOU 2023:18) är att föredra, vilket innebär att en myndighet ska ansvara för systemet med intäktsdelning och besluta om vem som har rätt till ersättning och att vindkraftsbolaget därefter ansvarar för utbetalningen. Ett sådant centraliserat system med en ansvarig myndighet förespråkas även av flera remissinstanser, bl.a. med hänvisning till att det skulle säkerställa en enhetlig hantering mellan verksamhetsutövare och minska risken för konflikter. Härutöver saknar regeringens förslag en lösning på hur eventuella oenigheter mellan vindkraftsbolagen och fastighetsägare ska hanteras. Jag anser mot denna bakgrund att myndighetsmodellen är mer effektiv, säker och långsiktigt hållbar.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4104 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 3 och avslår motionerna 2025/26:4126 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4137 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Birger Lahti (V).
Ersättning till boende i flerfamiljshus – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tar fram ett nytt förslag om vindkraftsersättning som tar hänsyn till antalet lägenheter i en fastighet och som reglerar hur boende i flerfamiljshus ska ersättas.
- De menar att ersättningsmodellen inte tar hänsyn till antalet lägenheter, vilket gör att boende i flerfamiljshus får lägre ersättning.
Visa vad de skrev
”Eftersom ersättningsmodellen inte väger in antalet lägenheter i en fastighet innebär detta, såsom även Sveriges Allmännytta har påpekat, att boende i flerfamiljshus kommer att få en lägre ersättning.”
- De menar att regeringens resonemang om att vindkraftsbolagen själva får avgöra om de vill ge extra ersättning är alltför godtyckligt.
Visa vad de skrev
”Enligt min mening är detta ett alltför godtyckligt resonemang”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Eftersom närboende är den grupp som påverkas mest av vindkraftens utbyggnad kan den s.k. vindkraftsersättningen vara ett bra sätt att öka den lokala acceptansen för vindkraftsanläggningar. Jag anser dock att regeringens förslag bör förtydligas på vissa områden. Regeringen föreslår bl.a. att det ska vara fastighetsägaren som ska ha rätt till vindkraftsersättningen. Eftersom ersättningsmodellen inte väger in antalet lägenheter i en fastighet innebär detta, såsom även Sveriges Allmännytta har påpekat, att boende i flerfamiljshus kommer att få en lägre ersättning. Regeringen bedömer att detta är ett begränsat problem, men säger samtidigt att det inte helt kan uteslutas att flerfamiljshus kan ligga på ett avstånd som ger ägaren rätt till ersättning. Enligt regeringen ska det vid dessa tillfällen vara upp till vindkraftsbolagen att avgöra om de vill lämna ytterligare ersättning, utöver det som är lagstadgat. Enligt min mening är detta ett alltför godtyckligt resonemang och regeringen bör därför återkomma med ett nytt förslag där det förtydligas att man ska ta hänsyn till antalet lägenheter i en fastighet och där det regleras hur de boende bör ersättas.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen tillkänna.
Snabbhetsbonus – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att införa en så kallad snabbhetsbonus till kommuner som godkänner en vindkraftsetablering eller som ändrar ett tidigare veto mot vindkraftsparker till ett positivt beslut.
- De menar att mer måste göras än regeringens förslag om vindkraftsersättning för att få igång vindkraftsbyggnationen.
Visa vad de skrev
”Utöver de förslag om vindkraftsersättning som regeringen lägger fram i propositionen måste mer göras för att få igång vindkraftsbyggnationen.”
- De menar att den landbaserade vindkraften har stor potential att snabbt leverera el till låg kostnad och att den potentialen behöver tas till vara.
Visa vad de skrev
”Den landbaserade vindkraften har stor potential att snabbt leverera el till låg kostnad. Den potentialen behöver tas till vara.”
- De menar att bonusen skulle innebära en rättvis omfördelning av offentliga resurser från staten till kommuner som vill bidra till förnybar elproduktion och klimatomställningen.
Visa vad de skrev
”En sådan bonus skulle även innebära en rättvis omfördelning av offentliga resurser från staten till de kommuner som vill bidra till förnybar elproduktion och till klimatomställningen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Utöver de förslag om vindkraftsersättning som regeringen lägger fram i propositionen måste mer göras för att få igång vindkraftsbyggnationen. Den landbaserade vindkraften har stor potential att snabbt leverera el till låg kostnad. Den potentialen behöver tas till vara. Vi anser därför att det bör införas en s.k. snabbhetsbonus till de kommuner som tillstyrker en vindkraftsetablering eller som ändrar ett tidigare fattat beslut som innebär ett veto mot vindkraftsparker till ett positivt beslut. En sådan bonus skulle även innebära en rättvis omfördelning av offentliga resurser från staten till de kommuner som vill bidra till förnybar elproduktion och till klimatomställningen.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Fastighetsskatt – reservation, röstade nej
Vad ville V och C i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att fastighetsskatten för vindkraftverk förs tillbaka till kommunerna direkt i stället för att betalas ut via statens budget.
- De menar att ett system där fastighetsskatten går direkt till kommunerna ger mycket större långsiktighet och gör att kommunerna vet vilka förutsättningar som gäller.
Visa vad de skrev
”Ett sådant system skulle skapa en betydligt större långsiktighet och bidra till att kommunerna vet vilka förutsättningar som gäller i stället för att vara beroende av tillfälliga budgetsatsningar.”
- De menar att regeringen visserligen säger att kommunerna ska få ett långsiktigt stöd som bygger på fastighetsskatten, men att den inte har lagt några konkreta förslag om det.
Visa vad de skrev
”Däremot har regeringen inte presenterat några sådana konkreta förslag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen framhåller i propositionen att ett långsiktigt ekonomiskt stöd baserat på fastighetsskatten för vindkraftverk ska betalas ut till kommunerna. Däremot har regeringen inte presenterat några sådana konkreta förslag. Vi anser att fastighetsskatten för vindkraftverk ska återföras till kommunerna direkt i stället för att avsättas via statens budget. Ett sådant system skulle skapa en betydligt större långsiktighet och bidra till att kommunerna vet vilka förutsättningar som gäller i stället för att vara beroende av tillfälliga budgetsatsningar.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4137 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C) och Birger Lahti (V).
Övrigt om ersättning till kommuner – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att kommuner med vindkraft får en produktionsbaserad ersättning och att regeringen utreder en långsiktig modell där 5 öre per producerad kilowattimme går till kommunerna via energiskatten, med 70 procent till kommunen och 30 procent till regionen.
- De menar att en tillfällig budgetsatsning inte är tillräcklig, utan att det behövs en långsiktig finansieringsmodell som skapar stabilitet och förutsägbarhet över tid.
Visa vad de skrev
”Däremot anser jag att det inte är tillräckligt med en tillfällig budgetsatsning. Jag menar att det i stället behövs en långsiktig finansieringsmodell som kan skapa stabilitet och förutsägbarhet över tid.”
- De menar att värdet av elen från vindkraft ska återföras till lokalsamhället och komma invånarna mer till del.
Visa vad de skrev
”Samtidigt anser jag att det behövs ett system som innebär att värdet av den el som skapas genom vindkraft kan återföras till lokalsamhället och i högre grad komma invånarna till del.”
- De menar att en produktionsbaserad ersättning både kan ersätta kommuner som redan har vindkraft och göra fler kommuner villiga att säga ja till ny vindkraft.
Visa vad de skrev
”Ett sådant system skulle fungera både som en ersättning för kommuner som redan har vindkraft och som ett incitament för att fler kommuner ska säga ja till ny vindkraft.”
- De menar att regeringen bör utreda en modell där 5 öre per producerad kilowattimme går till kommunerna via energiskatten, med 70 procent till kommunen och 30 procent till regionen.
Visa vad de skrev
”att regeringen bör utreda en modell som innebär att 5 öre per producerad kWh går till kommunerna via energiskatten och där intäkterna fördelas enligt modellen 70 procent till kommunen och 30 procent till regionen”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Rätt till inlösen av fastighet – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och C i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att införa en rätt till inlösen av fastigheter nära vindkraftsetableringar och att regeringen skyndsamt tillsätter en utredning om detta.
- De menar att regeringen har aviserat en utredning om rätt till inlösen men ännu inte tillsatt den.
Visa vad de skrev
”Regeringen aviserar i propositionen att det ska tillsättas en utredning som ser över frågan om rätten till inlösen av fastigheter i närheten av vindkraftsetableringar. En sådan utredning har regeringen dock inte tillsatt.”
- De menar att en ny utredning, om den tidigare inte var komplett, måste arbeta snabbt och effektivt så att en rätt till inlösen kan införas i lag.
Visa vad de skrev
”Vi anser att det är av största vikt att, om den tidigare utredningens förslag inte var kompletta, den nya utredningen får jobba snabbt och effektivt för att se till att det omgående kan införlivas en rätt till inlösen i lagstiftningen.”
- De menar att närboende ska kunna prova att bo nära en vindkraftsanläggning innan de bestämmer sin framtid, utan att fastighetens värde skadas ekonomiskt.
Visa vad de skrev
”Det är viktigt att närboende får möjlighet att prova hur det är att bo nära en vindkraftsanläggning innan man fattar beslut om sin framtid. Att det dessutom kan göras utan ekonomisk skada på fastighetsvärdet är av stor vikt.”
- De menar att regeringen skyndsamt måste tillsätta utredningen eftersom rätten enligt regeringen ska gälla från och med att utredningen tillsätts.
Visa vad de skrev
”Det är därför viktigt att regeringen skyndsamt tillsätter utredningen då man aviserat att rätten ska gälla retroaktivt fr.o.m. utredningens tillsättande.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen aviserar i propositionen att det ska tillsättas en utredning som ser över frågan om rätten till inlösen av fastigheter i närheten av vindkraftsetableringar. En sådan utredning har regeringen dock inte tillsatt. Vi anser att det är av största vikt att, om den tidigare utredningens förslag inte var kompletta, den nya utredningen får jobba snabbt och effektivt för att se till att det omgående kan införlivas en rätt till inlösen i lagstiftningen. Det är viktigt att närboende får möjlighet att prova hur det är att bo nära en vindkraftsanläggning innan man fattar beslut om sin framtid. Att det dessutom kan göras utan ekonomisk skada på fastighetsvärdet är av stor vikt. Det är därför viktigt att regeringen skyndsamt tillsätter utredningen då man aviserat att rätten ska gälla retroaktivt fr.o.m. utredningens tillsättande.
Ett modernt och anpassat regelverk för krigsmaterielProp. 2025/26:228 · beslutad 9 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till ändringarna i lagen om krigsmateriel men ja till ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen och vapenlagen.
- De menar att en administrativ börda inte i sig är ett tillräckligt skäl för att lätta på regelverket.
Visa vad de skrev
”Jag anser att en administrativ börda inte i sig är ett tillräckligt skäl för att luckra upp regelverket.”
- De menar att det är särskilt viktigt att stoppa oseriösa företag och mindre nogräknade lycksökare när försvarsmarknaden expanderar kraftigt.
Visa vad de skrev
”När försvarsmarknaden kraftigt expanderar är det tvärtom särskilt viktigt att stävja oseriösa företag och mindre nogräknade lycksökare.”
- De menar att små företag med begränsad kunskap och begränsade resurser kan ha nytta av hjälp från Inspektionen för strategiska produkter (ISP) under tillståndsprocessen.
Visa vad de skrev
”Därtill kan det vara värdefullt för små företag med begränsad kunskap om tillståndsgivning och begränsade resurser att ha ISP till hjälp under processen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag anser att regeringens förslag till ändring i lagen om krigsmateriel ska avslås. Regeringen föreslår bl.a. att den ska få meddela föreskrifter om undantag från kravet på tillstånd för tillverkning och tillhandahållande av delar av krigsmateriel som sker på uppdrag av någon som har tillstånd för sådan tillverkning. I praktiken innebär det att huvudleverantören ska ansvara för eventuella underleverantörer. Jag anser att en administrativ börda inte i sig är ett tillräckligt skäl för att luckra upp regelverket. När försvarsmarknaden kraftigt expanderar är det tvärtom särskilt viktigt att stävja oseriösa företag och mindre nogräknade lycksökare. Därtill kan det vara värdefullt för små företag med begränsad kunskap om tillståndsgivning och begränsade resurser att ha ISP till hjälp under processen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel,
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
2. lag om ändring i vapenlagen (2026:000).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:228 punkterna 2 och 3 samt motion 2025/26:4091 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:228 punkt 1 och motion 2025/26:4096 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Lotta Johnsson Fornarve (V).
Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger nej till att godkänna Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet.
- De menar att avtalet riskerar att försvaga demokratikriteriet i svensk lag om krigsmateriel.
Visa vad de skrev
”Vi anser att avtalet om exportkontroll riskerar att underminera demokratikriteriet i svensk krigsmateriellagstiftning.”
- De menar att de andra länderna har svagare exportregler, vilket kan öppna en väg runt den svenska regleringen.
Visa vad de skrev
”Eftersom de andra avtalsparterna (Frankrike, Tyskland, Spanien och Storbritannien) har svagare regelverk för krigsmaterielexport skulle en anslutning till avtalet möjliggöra ett kryphål för dem som vill undkomma den svenska regleringen.”
- De menar att Sverige behöver skydda sina nationella exportregler och inte låta andra länder bedöma svensk krigsmateriel, även svenska vapenkomponenter.
Visa vad de skrev
”Sverige behöver värna de nationella regler som finns för krigsmaterielexport och inte överlåta till andra stater att göra bedömningar som gäller svenskt krigsmateriel. Det gäller även svensktillverkade vapenkomponenter.”
- De menar att fördelar med sambeställningar inte får gå före integriteten i den svenska exportkontrollen.
Visa vad de skrev
”Men sådana fördelar får inte uppnås på bekostnad av den svenska exportkontrollens integritet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen ska avslå regeringens förslag om att riksdagen ska godkänna Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet.
Enligt FN:s vapenhandelsfördrag som Sverige ratificerade 2024 är Sverige skyldig att införa och upprätthålla nationell kontroll över export av krigsmateriel. EU:s medlemsstater har nationella regler för krigsmaterielexport. Vi anser att avtalet om exportkontroll riskerar att underminera demokratikriteriet i svensk krigsmateriellagstiftning. Eftersom de andra avtalsparterna (Frankrike, Tyskland, Spanien och Storbritannien) har svagare regelverk för krigsmaterielexport skulle en anslutning till avtalet möjliggöra ett kryphål för dem som vill undkomma den svenska regleringen.
Riktlinjerna – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger nej till att mjuka upp regelverket för export av krigsmateriel och i stället säger ja till att regeringen återkommer med skärpta riktlinjer.
- De menar att regeringen bör återkomma med skärpta riktlinjer där brott mot folkrätten, kränkningar av mänskliga rättigheter och icke-demokratiska regimer som mottagare blir ovillkorliga hinder för export av krigsmateriel, inklusive följdleveranser.
Visa vad de skrev
”brott mot folkrätten, kränkningar av mänskliga rättigheter och icke-demokratiska regimer som mottagare görs till ovillkorliga hinder för beviljande av tillstånd för export av krigsmateriel, inklusive följdleveranser”
- De menar att det inte finns skäl att luckra upp det svenska regelverket på grund av Natomedlemskapet, eftersom Nato inte ställer några krav på anpassning av krigsmateriellagstiftningen.
Visa vad de skrev
”Det finns inte heller några krav från Nato på anpassning av krigsmateriellagstiftning, vilket bekräftas av 2023 års krigsmaterielutredning.”
- De menar att allierades behov av kunnande och materiel inte bör läggas till som skäl för att bevilja tillstånd, eftersom en sådan förändring försvagar exportkontrollen.
Visa vad de skrev
”Jag anser inte att allierades behov av kunnande och materiel bör läggas till som skäl för att bevilja tillstånd. En sådan förändring försvagar exportkontrollen.”
- De menar att det redan går att göra undantag från att återkalla ett tillstånd när det är förenligt med folkrätten och Sveriges utrikespolitik, och att det därför inte behövs någon ändring.
Visa vad de skrev
”Jag motsätter mig detta eftersom det redan idag finns möjligheter till undantag för återkallande under förutsättning att det är förenligt med folkrätten och principerna och målen för Sveriges utrikespolitik.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvårdProp. 2025/26:216 · beslutad 9 juni 2026
Avslag på propositionen – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård.
- De menar att regeringens förslag riskerar att skapa parallella vårdstrukturer och en otydlig ansvarsfördelning mellan huvudmännen.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag riskerar dock att skapa parallella vårdstrukturer och en otydlig ansvarsfördelning mellan huvudmännen.”
- De menar att förslaget kan skapa ekonomiska ojämlikheter mellan kommunerna.
Visa vad de skrev
”Jag ser också att förslaget kan skapa ekonomiska ojämlikheter mellan kommunerna.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Kommunal hälso- och sjukvård ska fungera väl och bedrivas med hög kvalitet av personal med kompetens och erfarenhet av bl.a. äldres behov av vård. Jag anser också att primärvården behöver förstärkas med fler specialister i allmänmedicin. Regeringens förslag riskerar dock att skapa parallella vårdstrukturer och en otydlig ansvarsfördelning mellan huvudmännen. Jag ser också att förslaget kan skapa ekonomiska ojämlikheter mellan kommunerna. Riksdagen bör avslå propositionen i dess helhet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4083 av Karin Rågsjö m.fl. (V).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Rågsjö (V).
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till att kommuner ska få anställa läkare för patientnära kliniskt arbete, men säger ja till förslaget att regeringen ska få meddela föreskrifter om hur avtal om läkarmedverkan mellan regioner och kommuner ska utformas.
- De menar att förslaget har fått stark och omfattande kritik från en majoritet av remissinstanserna.
Visa vad de skrev
”Propositionen har emellertid mottagit stark och omfattande kritik från en majoritet av remissinstanserna.”
- De menar att förslaget att kommuner ska få anställa läkare för patientnära kliniskt arbete riskerar att skapa dubbla och ineffektiva strukturer, urholka regionernas ansvar och leda till mer ojämlik vård i landet.
Visa vad de skrev
”regeringens förslag om att kommuner ska få anställa läkare för patientnära kliniskt arbete riskerar att skapa dubbla och ineffektiva strukturer, urholka regionernas ansvar och leda till en mer ojämlik vård i landet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Patienter i den kommunala hälso- och sjukvården tillhör de mest sköra och har ofta komplexa vårdbehov. Vi delar därför regeringens ambition om att stärka den medicinska kompetensen i kommunal hälso- och sjukvård. Propositionen har emellertid mottagit stark och omfattande kritik från en majoritet av remissinstanserna. Vi instämmer i den oro som dessa aktörer framför och anser bl.a. att regeringens förslag om att kommuner ska få anställa läkare för patientnära kliniskt arbete riskerar att skapa dubbla och ineffektiva strukturer, urholka regionernas ansvar och leda till en mer ojämlik vård i landet. Därför anser vi att riksdagen bör avslå propositionen i de delar som avser 12 kap. 1 och 3 §§ hälso- och sjukvårdslagen.
Vi anser att riksdagen bör anta regeringens förslag om ett bemyndigande att meddela föreskrifter om utformningen av avtal om läkarmedverkan mellan regioner och kommuner. Genom tydligare och mer enhetliga avtal kan vi säkerställa att regionerna tar sitt ansvar utan att skapa splittrade organisationer.
bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) i de delar det avser 12 kap. 1 och 3 §§ och antar lagförslaget i övrigt.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4081 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) och 2025/26:4094 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) samt bifaller delvis proposition 2025/26:216.
Bättre förutsättningar för yrkesutbildningProp. 2025/26:198 · beslutad 9 juni 2026
Förutsättningar för yrkesutbildning på entreprenad – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till motionen och ber regeringen att införa striktare och tydligare ramar, bättre uppföljning och kontroll samt rättsliga möjligheter att utkräva ansvar för yrkesutbildning på entreprenad, och att kalla det branschskolor.
- De menar att regeringen går för långt när den gör det lättare att lägga ut yrkesutbildning på entreprenad.
Visa vad de skrev
”Här menar vi att regeringen går för långt.”
- De menar att om entreprenad används för brett och som ett självändamål finns en risk att utbildningen splittras och att kvaliteten blir mer ojämn.
Visa vad de skrev
”Men om det används för brett och som ett självändamål finns en risk att utbildningen splittras och att kvaliteten blir ännu mer ojämn än vad den är i dag.”
- De menar att det behövs striktare och tydligare ramar samt bättre uppföljning och kontroll.
Visa vad de skrev
”Därför menar vi att det behövs striktare och tydligare ramar samt bättre uppföljning och kontroll.”
- De menar att staten behöver rättsliga möjligheter att utkräva ansvar av dem som utför utbildning på entreprenad.
Visa vad de skrev
”När entreprenad och nya system införs behöver det finnas författningsrättsliga möjligheter för staten att utkräva ansvar av dem som utför utbildning på entreprenad.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Yrkesutbildningen är en central del av utbildningssystemet. Vi vill att fler unga ska välja ett yrkesprogram och känna att yrkesutbildningarna leder till riktiga jobb, vidare studier och utveckling i arbetslivet. Det kräver utbildningar av hög kvalitet, med tydliga kunskapskrav och med en stark koppling till arbetsmarknadens parter och andra relevanta aktörer i arbetslivet. Det kräver också att utbildningarna är likvärdiga och håller en god nivå oavsett var i landet de ges.
En central del i propositionen är att det ska bli lättare att lägga ut yrkesutbildning på entreprenad. Här menar vi att regeringen går för långt. Entreprenad kan fungera i vissa fall, t.ex. när det är svårt att ordna utbildning lokalt. Men om det används för brett och som ett självändamål finns en risk att utbildningen splittras och att kvaliteten blir ännu mer ojämn än vad den är i dag. Det är varken bra för elever eller arbetsgivare. Därför menar vi att det behövs striktare och tydligare ramar samt bättre uppföljning och kontroll. När entreprenad och nya system införs behöver det finnas författningsrättsliga möjligheter för staten att utkräva ansvar av dem som utför utbildning på entreprenad. Det behöver också ställas höga krav på staten att följa upp och säkra kvaliteten i hela landet. Vi anser dessutom att branschskolor är ett bättre namn än yrkesutbildning på entreprenad eftersom branschskolor är ett vedertaget begrepp.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4021 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Tid för undervisningsuppdragetProp. 2025/26:196 · beslutad 9 juni 2026
Ekonomiska konsekvenser – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen genomför reformen ansvarsfullt med tillräckliga resurser och utan nedskärningar av skolans anslag, så att den kan genomföras i hela landet.
- De menar att regeringen underfinansierar reformen och att skolor i hela landet, även på landsbygd och i glesbygd, behöver tillräckliga resurser för en likvärdig utbildning av hög kvalitet.
Visa vad de skrev
”Det finns anledning till oro över att regeringen underfinansierar reformen. För att utbildningen ska vara likvärdig och hålla hög kvalitet behöver skolor i hela landet, även på landsbygd och i glesbygd, ha tillräckliga resurser.”
- De menar att regeringen måste genomföra reformen på ett ansvarsfullt sätt och inte genom nedskärningar av anslagen till skolan.
Visa vad de skrev
”Vi kräver därför att regeringen genomför reformen på ett ansvarsfullt sätt och inte genom nedskärningar av anslagen till skolan.”
- De menar att om reformen finansieras med nedskärningar på andra anslag inom skolan riskerar resurser att flyttas från de skolor och elever som har störst behov av stöd.
Visa vad de skrev
”Om reformen dessutom finansieras med nedskärningar på andra anslag inom skolan är risken överhängande att resurser flyttas från de skolor och elever som har allra störst behov av stöd.”
- De menar att regeringen måste säkerställa att kommuner av olika storlek har möjlighet att genomföra reformen på riktigt.
Visa vad de skrev
”När regeringen arbetar vidare med att se till att de ekonomiska förutsättningarna är tillräckliga behöver det säkerställas att kommuner av olika storlek har möjlighet att genomföra reformen på riktigt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det finns anledning till oro över att regeringen underfinansierar reformen. För att utbildningen ska vara likvärdig och hålla hög kvalitet behöver skolor i hela landet, även på landsbygd och i glesbygd, ha tillräckliga resurser.
Vi kräver därför att regeringen genomför reformen på ett ansvarsfullt sätt och inte genom nedskärningar av anslagen till skolan. Reformen riskerar annars att leda till ökad lärarbrist och nedskärningar. En sådan utveckling skulle direkt motverka reformens syfte och riskera att försämra både undervisningens kvalitet och elevernas och lärarnas arbetsmiljö. Om reformen dessutom finansieras med nedskärningar på andra anslag inom skolan är risken överhängande att resurser flyttas från de skolor och elever som har allra störst behov av stöd.
Vidare anser vi att regeringen måste säkerställa att reformen kan genomföras i hela landet. När regeringen arbetar vidare med att se till att de ekonomiska förutsättningarna är tillräckliga behöver det säkerställas att kommuner av olika storlek har möjlighet att genomföra reformen på riktigt. Annars riskerar det slå hårt mot kommuner med svag ekonomi, glesbygdskommuner eller skolhuvudmän som redan i dag har svårt att rekrytera behöriga lärare.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3 och bifaller delvis motion 2025/26:4033 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Dialog mellan skola och vårdnadshavare – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen vidtar åtgärder för att minska onödig dokumentation i skolan med urskiljning, så att skolan kan upptäcka stödbehov i tid och kontakten med vårdnadshavare inte försvagas.
- De menar att det är viktigt att minska onödig dokumentation i skolan.
Visa vad de skrev
”Vi anser att det är viktigt att minska onödig dokumentation i skolan.”
- De menar att skolan även fortsättningsvis måste kunna upptäcka elever som behöver stöd i tid och att vårdnadshavare måste få relevant och tillräcklig information om barnets utveckling.
Visa vad de skrev
”Skolan måste även i fortsättningen ha goda möjligheter att identifiera elever som behöver stöd i tid, och vårdnadshavare måste få relevant och tillräcklig information om barnets utveckling.”
- De menar att om kontakten mellan skola och hem försvagas för mycket riskerar det att påverka elevernas kunskapsutveckling negativt.
Visa vad de skrev
”Om relationen mellan skola och hem försvagas alltför mycket finns risken att det drabbar elevernas kunskapsutveckling negativt.”
- De menar att minskad administration inte får leda till att kontakten mellan skola och hem försvagas eller att tidiga signaler om kunskapstapp och stödbehov missas.
Visa vad de skrev
”En minskning av administrationen får inte innebära att kontakten mellan skola och hem försvagas eller att tidiga signaler om kunskapstapp och stödbehov missas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det är viktigt att minska onödig dokumentation i skolan. Propositionen föreslår bl.a. att information om barnets eller elevens utveckling ska ges vid tillfällen som personalen bestämmer, att utvecklingssamtal ska hållas minst en gång per läsår i stället för en gång per termin och att de skriftliga planerna ska fokusera på elevers kunskapsutveckling. Det kan frigöra tid. Men genomförandet måste enligt oss ske med urskiljning. Skolan måste även i fortsättningen ha goda möjligheter att identifiera elever som behöver stöd i tid, och vårdnadshavare måste få relevant och tillräcklig information om barnets utveckling. Om relationen mellan skola och hem försvagas alltför mycket finns risken att det drabbar elevernas kunskapsutveckling negativt. En minskning av administrationen får inte innebära att kontakten mellan skola och hem försvagas eller att tidiga signaler om kunskapstapp och stödbehov missas.
Behovet av att samordna betygssystemet med behörighetsregler – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till motionen och uppmanar regeringen att, utöver att avskaffa betyget F som spärrgräns, säkerställa att det nya betygssystemet samordnas med rimliga behörighetsregler och övergångar till gymnasiet.
- De menar att betygssystemet ska vara rättvist och pålitligt och inte bidra till utslagning eller påverkas av vinstjakt och betygsfiffel.
Visa vad de skrev
”Vi vill ha ett rättvist och pålitligt betygssystem som varken bidrar till utslagning från skolan eller korrumperas av vinstjakt och betygsfiffel.”
- De menar att det nya betygssystemet måste samordnas med rimliga behörighetsregler för att utslagningen mellan grundskolan och gymnasiet inte ska bestå.
Visa vad de skrev
”Det krävs att det nya betygssystemet samordnas med rimliga behörighetsregler till gymnasiala utbildningar.”
- De menar att gymnasieskolan i grunden bör bli obligatorisk och att skolplikten bör förlängas, men att utformningen behöver utredas vidare.
Visa vad de skrev
”I grunden vill vi se att gymnasieskolan blir obligatorisk och att skolplikten förlängs.”
- De menar att regeringen bör återkomma med en samlad plan för hur betygssystemet ska samordnas med behörighetsregler och övergångar till gymnasiet.
Visa vad de skrev
”regeringen återkommer med en samlad plan för hur betygssystemet ska samordnas med behörighetsregler och övergångar till gymnasiet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi vill ha ett rättvist och pålitligt betygssystem som varken bidrar till utslagning från skolan eller korrumperas av vinstjakt och betygsfiffel. Dagens betygssystem är ett historiskt misslyckande som många skolelever har tvingats att betala dyrt för. År 1994 infördes en gräns för godkänt och 2011 drev den moderatledda regeringen igenom det underkända betygssteget F som bidragit till massutslagning av unga mellan grundskolan och gymnasiet.
Vi välkomnar att regeringen efter en lång tids förnekelse av problemet är beredd att avskaffa betyget F som spärrgräns till gymnasiet. Det krävs dock mer för att säkerställa att utslagningen mellan grundskolan och gymnasiet inte består. Det krävs att det nya betygssystemet samordnas med rimliga behörighetsregler till gymnasiala utbildningar. I grunden vill vi se att gymnasieskolan blir obligatorisk och att skolplikten förlängs. Den exakta utformningen av detta och hur det samverkar med behörighetsregler till olika utbildningar behöver utredas vidare. Vi vill att det säkerställs att det nya betygssystemet inte leder till fortsatt utslagning från skolan och att regeringen återkommer med en samlad plan för hur betygssystemet ska samordnas med behörighetsregler och övergångar till gymnasiet.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Digitala nationella slutprov – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska säkerställa att digitala nationella slutprov är robusta och fungerar innan de införs fullt ut, kartlägga Skolverkets resurser, följa upp provens påverkan på undervisningen och utreda tillgängliga prov, inklusive översättning till teckenspråk.
- De menar att införandet av digitala nationella prov har präglats av tekniska problem, inställda prov och kritik från professionen, vilket visar på betydande risker.
Visa vad de skrev
”Införandet av digitala nationella prov har präglats av återkommande tekniska problem, inställda prov och omfattande kritik från professionen.”
- De menar att det är oklart om Skolverket har tillräckliga resurser och att regeringen därför bör låta Skolverket kartlägga om myndigheten har resurser att ta fram och administrera digitala nationella slutprov.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför ge Skolverket i uppgift att kartlägga om myndigheten har tillräckliga resurser för att ta fram och administrera digitala nationella slutprov.”
- De menar att det finns en risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven.
Visa vad de skrev
”Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven.”
- De menar att regeringen i förordningsarbetet bör utreda förutsättningarna för tillgängliga slutprov och översättning till teckenspråk.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför i förordningsarbetet utreda förutsättningarna för tillgängliga slutprov och översättning till teckenspråk.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det finns risker med nationella slutprov.
Den föreslagna betygsreformen bygger i hög grad på att digitala och centralt rättade nationella slutprov fungerar i praktiken. Här har regeringen uppvisat betydande brister. Införandet av digitala nationella prov har präglats av återkommande tekniska problem, inställda prov och omfattande kritik från professionen. Regeringen har till slut tvingats att skjuta upp införandet efter att systemet inte fungerat som avsett, trots långvarigt utvecklingsarbete. Det finns alltså betydande risker som inte får underskattas. När centrala delar av betygssystemet görs beroende av en infrastruktur som inte är tillförlitlig riskerar hela reformens legitimitet att undergrävas. Det är därför nödvändigt att säkerställa att genomförandet av digitala nationella slutprov är robust och fungerande innan systemet införs fullt ut.
Genomförande, uppföljning och utvärdering – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tillsätter en parlamentarisk kommitté som följer genomförandet av betygssystemet, och att förändringarna följs upp och utvärderas.
- De menar att det är viktigt att stora förändringar förbereds, att kompletterande utredningar görs och att genomförandet följs upp, utvärderas och justeras vid behov.
Visa vad de skrev
”Det är av stor vikt att förändringar förbereds, att kompletterande utredningar görs och att genomförandet följs upp, utvärderas och vid behov justeras.”
- De menar att eleverna som berörs inte får några andra chanser till slutprov och meritvärden, så systemet måste fungera redan för första kullen.
Visa vad de skrev
”De elever som berörs av de här förändringarna får inte andra chanser till slutprov och meritvärden; det är viktigt att det är ett välfungerande system som sjösätts och det behöver fungera även för första kullen elever.”
- De menar att ett betygssystem behöver vara långsiktigt stabilt och att bristande bred politisk förankring riskerar att försämra både kvaliteten och legitimiteten.
Visa vad de skrev
”Ett betygssystem behöver vara långsiktigt stabilt. Utan bred politisk förankring riskerar systemet att förlora i både kvalitet och legitimitet.”
- De menar att det är olyckligt att regeringen genomförde reformen utan bred parlamentarisk förankring.
Visa vad de skrev
”Det är olyckligt att regeringen valde att genomföra reformen utan bred parlamentarisk förankring.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen sjösätter nu en mängd stora reformer som kommer att påverka svensk skola under lång tid. Det är av stor vikt att förändringar förbereds, att kompletterande utredningar görs och att genomförandet följs upp, utvärderas och vid behov justeras. De elever som berörs av de här förändringarna får inte andra chanser till slutprov och meritvärden; det är viktigt att det är ett välfungerande system som sjösätts och det behöver fungera även för första kullen elever. Det behövs en kontinuerlig uppföljning och utvärdering. Det är olyckligt att regeringen valde att genomföra reformen utan bred parlamentarisk förankring. Ett betygssystem behöver vara långsiktigt stabilt. Utan bred politisk förankring riskerar systemet att förlora i både kvalitet och legitimitet. En parlamentarisk kommitté bör därför tillsättas för att följa genomförandet av betygssystemet.
Processen för kalibrering av betygsvärden – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen förenklar och ser över processen för kalibrering av betyg före införandet.
- De menar att processen för kalibrering behöver vara enkel och tydlig och gå att tillämpa i praktiken utan mer administration eller otydlighet.
Visa vad de skrev
”Processen för kalibrering behöver vara enkel, transparent och möjlig att tillämpa i praktiken utan att skapa ökad administration eller otydlighet.”
- De menar att lärarens samlade bedömning över tid fångar fler sidor av elevernas kunskaper än enskilda prov.
Visa vad de skrev
”Lärarens samlade bedömning bygger på ett brett underlag över tid och fångar fler dimensioner av elevernas kunskaper än enskilda prov.”
- De menar att ett minskat genomslag för lärarens betygssättning till förmån för standardiserade prov kan försämra bedömningens kvalitet och försvaga lärarens roll och auktoritet.
Visa vad de skrev
”Om lärarens betygssättning får minskat genomslag till förmån för standardiserade prov riskerar det inte bara att försämra bedömningens kvalitet, utan också att undergräva lärarens roll och auktoritet i klassrummet.”
- De menar att det finns en risk att nationella prov styr undervisningen så mycket att den anpassas efter proven.
Visa vad de skrev
”Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi instämmer med regeringen att betygsinflationen måste motverkas. Men de åtgärder som nu föreslås riskerar att skapa nya problem. Processen för kalibrering behöver vara enkel, transparent och möjlig att tillämpa i praktiken utan att skapa ökad administration eller otydlighet. Lärarens samlade bedömning bygger på ett brett underlag över tid och fångar fler dimensioner av elevernas kunskaper än enskilda prov. Om lärarens betygssättning får minskat genomslag till förmån för standardiserade prov riskerar det inte bara att försämra bedömningens kvalitet, utan också att undergräva lärarens roll och auktoritet i klassrummet.
Betygssystemets anpassning till komvux – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tillsätter en utredning om hur det nya betygssystemet ska genomföras och användas inom den kommunala vuxenutbildningen.
- De menar att vuxenutbildningen har andra förutsättningar än gymnasieskolan, med löpande antagning, individuell studietakt och en mycket blandad elevgrupp.
Visa vad de skrev
”Vuxenutbildningen har andra förutsättningar än gymnasieskolan, med kontinuerlig antagning, individuell studietakt och en mycket heterogen elevgrupp.”
- De menar att flera remissinstanser, bland dem Vuxenutbildning i Samverkan, har pekat på att förslagen riskerar att fungera sämre i vuxenutbildningen.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser, däribland Vuxenutbildning i Samverkan, har pekat på att förslagen riskerar att fungera sämre i denna kontext.”
- De menar att det är särskilt problematiskt att meritvärderingen i hög grad ska bygga på nationella slutprov, eftersom det kan tränga undan lärarens bedömning, minska motivationen och missgynna vuxna studerande.
Visa vad de skrev
”Särskilt problematiskt är att meritvärderingen i hög grad ska bygga på nationella slutprov. Det riskerar att tränga undan lärarens bedömning, minska motivationen och missgynna vuxna studerande.”
- De menar att slutprov vid samma tidpunkter som i gymnasieskolan kan minska flexibiliteten, skapa väntetider och bli en flaskhals i utbildningar som är viktiga för kompetensförsörjningen.
Visa vad de skrev
”Förslaget om att genomföra slutprov vid samma tidpunkter som i gymnasieskolan riskerar dessutom att minska flexibiliteten, skapa väntetider och fungera som en flaskhals i utbildningar som är avgörande för kompetensförsörjningen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En viktig fråga som inte har behandlats tillräckligt är hur betygssystemet ska fungera inom den kommunala vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen har andra förutsättningar än gymnasieskolan, med kontinuerlig antagning, individuell studietakt och en mycket heterogen elevgrupp.
PrivatkopieringsersättningProp. 2025/26:184 · beslutad 9 juni 2026
Övrigt om privatkopieringsersättning – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att fotografiska bilder fortsatt ska omfattas av ersättningen för privatkopiering, att taken för ersättningen ändras och att den som ansöker om medling betalar medlaren.
- De menar att framställare av fotografiska bilder även fortsättningsvis bör omfattas av ersättningsmodellen.
Visa vad de skrev
”Jag anser att framställare av fotografiska bilder även fortsättningsvis bör omfattas av ersättningsmodellen.”
- De menar att regeringens förslag riskerar att bara göra det möjligt att sänka ersättningen, inte höja den.
Visa vad de skrev
”regeringens förslag riskerar att möjliggöra endast sänkningar av ersättningen och inte höjningar.”
- De menar att anordningar för lagring bör ha ett tak på 50 kronor, att anordningar för lagring som även kan användas till annat bör ha ett tak på 125 kronor och att anordningar för exemplarframställning bör ha ett tak på 125 kronor.
Visa vad de skrev
”anordningar för lagring bör ha en taknivå på 50 kronor, anordningar för lagring där även annan användning kan ske bör ha en taknivå på 125 kronor och anordningar för exemplarframställning bör ha ett tak på 125 kronor.”
- De menar att den som ansöker om medling ska betala medlaren, eller dela kostnaden med andra sökande om flera har ansökt.
Visa vad de skrev
”Jag anser att ersättning till medlaren ska betalas av den part som har ansökt om medlingen eller, om flera parter har ansökt om medlingen, av dessa parter med lika delar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag har i det föregående ställt mig bakom regeringens förslag och är positiv till stora delar av propositionen. Det har sedan reglerna senast sågs över skett en stor teknisk utveckling på området, och det är därför nödvändigt att anpassa regelverket till hur människor i dag tar till sig upphovsrättsskyddat material såsom böcker, musik och film.
Samtidigt finns det delar i regeringens förslag som behöver revideras. Jag anser att framställare av fotografiska bilder även fortsättningsvis bör omfattas av ersättningsmodellen. Jag delar även uppfattningen som remissinstanserna framhåller, att analysen av konsekvenserna av att ta bort fotografiska bilder är bristfällig. Eftersom regeringens syfte är att säkerställa en likvärdig rätt till rimlig kompensation för rättighetshavarna känns en sådan exkludering från systemet med privatkopieringsersättning som fel väg att gå. Jag menar också att argumentet om att en fotografisk bild inte omfattas av EU-bestämmelser inte omöjliggör att dessa kan omfattas av den svenska regleringen. Det är således min uppfattning att även rättighetshavare till en fotografisk bild ska omfattas av ersättningsordningen.
När det gäller taken för ersättningen delar jag remissinstansernas synpunkter om att regeringens förslag riskerar att möjliggöra endast sänkningar av ersättningen och inte höjningar. Detta kan få stora konsekvenser för rättighetshavare över tid och behöver därför justeras. Samtidigt är konsumentperspektivet centralt och det är viktigt att bevaka att ny teknologi är tillgänglig för en stor del av befolkningen. Jag anser således att mer välavvägda taknivåer för ersättningen bör vara enligt följande: anordningar för lagring bör ha en taknivå på 50 kronor, anordningar för lagring där även annan användning kan ske bör ha en taknivå på 125 kronor och anordningar för exemplarframställning bör ha ett tak på 125 kronor.
Genom propositionen införs också möjligheter att utse en medlare. Jag har ställt mig bakom förslaget och menar att det är lämpligt. Samtidigt ställer jag mig frågande till att i detta fall frångå de principer om ersättning som finns i andra medlingsförfaranden, dvs. att den part som ansöker om medling också är den som ska stå för kostnaden om inte annat är överenskommet. Jag anser att ersättning till medlaren ska betalas av den part som har ansökt om medlingen eller, om flera parter har ansökt om medlingen, av dessa parter med lika delar.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4005 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 1–3 och avslår motionerna 2025/26:3561 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 6, 2025/26:4007 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2 och 2025/26:4037 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 2 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Birger Lahti (V).
Allmänt om immaterialrättsliga frågor – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ser över förutsättningarna för ett nationellt kompetenscentrum för immaterialrätt och stärker arbetet mot intrång i immateriella rättigheter.
- De menar att kunskapen om immaterialrätt som strategisk tillgång behöver öka, särskilt bland små och medelstora företag och på universitet och högskolor.
Visa vad de skrev
”Vi menar att kunskapen om immaterialrätt som strategisk tillgång behöver öka, särskilt bland små och medelstora företag samt inom universitet och högskolor.”
- De menar att regeringen bör se över förutsättningarna för att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för immaterialrätt.
Visa vad de skrev
”Mot denna bakgrund menar vi att regeringen bör se över förutsättningarna för att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för immaterialrätt.”
- De menar att arbetet mot intrång i immateriella rättigheter behöver stärkas, både nationellt och inom EU.
Visa vad de skrev
”För att möta det växande problemet med intrång i immateriella rättigheter behöver mer göras, både nationellt och inom EU.”
- De menar att ett viktigt nästa steg är att göra det enklare att stoppa illegala tjänster, stärka informationen och öka medvetenheten om konsekvenserna av intrång.
Visa vad de skrev
”Ett viktigt nästa steg är att göra det enklare att stoppa illegala tjänster, stärka informationsinsatserna och öka medvetenheten om konsekvenserna av intrången.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi menar att kunskapen om immaterialrätt som strategisk tillgång behöver öka, särskilt bland små och medelstora företag samt inom universitet och högskolor. Mindre innovatörer saknar ofta grundläggande kunskap om hur och när innovationer bör skyddas. Även offentlig upphandling behöver präglas av högre kunskap om hantering av immateriella tillgångar. Mot denna bakgrund menar vi att regeringen bör se över förutsättningarna för att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för immaterialrätt. Syftet med ett sådant centrum skulle vara att fungera som en kunskapshubb som inte bara höjer kvaliteten på forskningsinsatser utan även bidrar till att stärka kompetensen i hela samhället i stort.
Upphovsrättsliga frågor – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska stärka upphovsmakares rättigheter i förhållande till AI-utvecklingen och ta fram lagstiftning som skyddar dem, både i Sverige och internationellt.
- De menar att AI i dag tränas på stora mängder befintligt material och att det är svårt för den som har upphovsrätten till materialet att hävda sin rätt.
Visa vad de skrev
”AI tränas i dag på stora mängder befintligt material och det är svårt för upphovsrättsinnehavare att hävda sina rättigheter till materialet.”
- De menar att författares, konstnärers och andras verk används utan deras medgivande, och att pengarna som AI-verken drar in inte går till dem som skapat originalverken.
Visa vad de skrev
”vars verk och prestationer utnyttjas utan att de gett sitt medgivande och utan att de ekonomiska värden som skapas av de AI-genererade verken tillfaller upphovsrättsinnehavarna”
- De menar att det behövs lagstiftning både i Sverige och internationellt för att skydda upphovsmakarnas rättigheter.
Visa vad de skrev
”Det behövs lagstiftning både nationellt och internationellt för att säkra upphovsmakarnas rättigheter, och här var AI-förordningen ett steg i rätt riktning.”
- De menar att de kulturella och kreativa branscherna bör vara med i arbetet med AI-frågor, så att upphovsrätten tas till vara.
Visa vad de skrev
”De kulturella och kreativa branscherna bör involveras i detta arbete för att säkra upphovsrättsperspektivet i AI-arbetet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
AI har utvecklats snabbt de senaste åren. En mångfald av nya webbtjänster har tillkommit som tillgängliggör AI-tekniken för var och en. Detta har redan inneburit och kommer att innebära betydande förändringar och utmaningar, inte minst för kultursektorn. Förutom frågor om kulturens värde och funktion, konstnärlig kvalitet, etik och autenticitet är upphovsrättslagstiftningen helt central. AI tränas i dag på stora mängder befintligt material och det är svårt för upphovsrättsinnehavare att hävda sina rättigheter till materialet. Det handlar alltså om författare, bildkonstnärer, kompositörer, musiker, skådespelare och filmskapare vars verk och prestationer utnyttjas utan att de gett sitt medgivande och utan att de ekonomiska värden som skapas av de AI-genererade verken tillfaller upphovsrättsinnehavarna.
Patentfrågor – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger till regeringen att utreda ett snabbspår för patentansökningar inom grön teknik och en frivillig privat försäkring mot patentintrång, och att Sverige bör använda patentinformation mer systematiskt och strategiskt.
- De menar att regeringen bör utreda hur ett snabbspår för patentansökningar inom grön teknik kan utformas i Sverige.
Visa vad de skrev
”Vi menar att regeringen bör utreda förutsättningarna för hur ett sådant snabbspår för grön teknik skulle kunna utformas i Sverige.”
- De menar att Sverige bör använda patentinformation mer systematiskt och strategiskt för att få mer nytta av innovationssatsningar.
Visa vad de skrev
”Sverige behöver börja använda patentinformation på ett mer systematiskt och strategiskt sätt för att öka utväxlingen av innovationssatsningar.”
- De menar att små och medelstora företag och enskilda forskare har svårt att försvara sina patent i domstol på grund av höga processkostnader.
Visa vad de skrev
”Därtill har små och medelstora företag samt enskilda forskare begränsade möjligheter att försvara sina patent i domstol till följd av höga processkostnader,”
- De menar att regeringen bör utreda en frivillig privat försäkring mot patentintrång.
Visa vad de skrev
”Vi anser därför att regeringen bör utreda förutsättningarna för en frivillig privat försäkring mot patentintrång.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Patenträtten är grundläggande för att företag och andra ska våga och vilja investera i forskning och innovation. Genom ett fungerande patenträttsligt skydd ges företag och forskare förutsättningar att exploatera och kommersialisera sina innovationer både nationellt och internationellt, vilket skapar tillväxt och nya jobb. Patenträtten spelar vidare en viktig roll i industrins gröna omställning eftersom den skapar förutsättningar för att utveckla klimatsmarta tjänster och grön teknik. Vi kan konstatera att flera länder har initierat olika program för snabbare handläggning och beslut när det gäller patentansökningar inom grön teknik. Vi menar att regeringen bör utreda förutsättningarna för hur ett sådant snabbspår för grön teknik skulle kunna utformas i Sverige.
2026 års ekonomiska vårpropositionProp. 2025/26:100 · beslutad 9 juni 2026
Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken – reservation, avstod
Vad ville V i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och i stället godkänner de alternativa riktlinjer som reservationen föreslår.
- De menar att arbetslösheten behöver sänkas genom en radikal omläggning av den ekonomiska politiken.
Visa vad de skrev
”För att få ned arbetslösheten behövs det en radikal omläggning av den ekonomiska politiken.”
- De menar att det behövs stora investeringar i bland annat järnväg, bostäder, klimatomställning och utbildning i stället för stora skattesänkningar för de rika och en försämrad arbetslöshetsförsäkring.
Visa vad de skrev
”I stället för stora skattesänkningar för de rika och en försämrad arbetslöshetsförsäkring behövs det stora investeringar i järnvägen, banunderhåll, bostäder, va-system, klimatomställning, ny teknik och inte minst investeringar i utbildning och en aktiv arbetsmarknadspolitik.”
- De menar att hushållen behöver stöttas här och nu med höjt och indexerat barnbidrag, reformerat bostadsbidrag, slopat karensavdrag i sjukförsäkringen och höjd arbetslöshetsersättning.
Visa vad de skrev
”Politiken ska inriktas på att införa ett höjt och indexerat barnbidrag, ett i grunden reformerat bostadsbidrag, ett slopat karensavdrag i sjukförsäkringen och en höjd arbetslöshetsersättning.”
- De menar att en skatt på elnätsbolagens övervinster ska införas för att motverka oskäliga höjningar av elnätsavgifterna.
Visa vad de skrev
”För att motverka de oskäliga höjningarna av elnätsavgifterna ska det införas en skatt på elnätsbolagens övervinster.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Den svenska ekonomin har utvecklats svagt under flera år, med låg tillväxt och stigande arbetslöshet. Sedan regeringen tillträdde har arbetslösheten ökat med ca 80 000 personer och är nu bland de högsta inom hela EU. För att få ned arbetslösheten behövs det en radikal omläggning av den ekonomiska politiken. I stället för stora skattesänkningar för de rika och en försämrad arbetslöshetsförsäkring behövs det stora investeringar i järnvägen, banunderhåll, bostäder, va-system, klimatomställning, ny teknik och inte minst investeringar i utbildning och en aktiv arbetsmarknadspolitik. Dessutom behövs en politik som lyfter hushållen ur den ekonomiska krisen och som skapar en grund för en rimlig vardag för barnfamiljerna och dem som har mindre marginaler. Det krävs en finanspolitik som håller uppe efterfrågan och ökar jämlikheten.
Stämningsläget bland hushållen är fortfarande något negativt, och framför allt är det hushåll i de lägre inkomstlägena som är pessimistiska. Det är förväntat eftersom det är de som har lägst inkomster som relativt sett drabbats hårdast av prischockerna och fått minst del av regeringens reformer. Hushållens pessimism ska också ses mot bakgrund av den svaga utvecklingen av reallönerna de senaste fem åren, som förklaras av att det i Sverige är löntagarna som fått ta hela smällen av prischocken. Näringslivets vinstandel har samtidigt ökat och ligger fortfarande över sitt historiska genomsnitt. Det ligger nära till hands att tro att den höga vinstandelen har sin grund i bristande konkurrens inom flera branscher, t.ex. elmarknaden, livsmedelsbranschen och bankmarknaden.
För att förbättra konkurrensen i livsmedelsbranschen ska politiken inriktas på åtgärder för att bryta upp matjättarnas dominans. Att bryta upp grossistleden, stärka Konkurrensverket och inrätta en tillsynsmyndighet skulle göra det lättare för nya aktörer att etablera sig.
Den s.k. elmarknaden är i Sverige minst sagt dysfunktionell. Samtidigt som elräkningarna har skjutit i höjden har elnätsbolagen passat på att göra enorma vinster. För att motverka de oskäliga höjningarna av elnätsavgifterna ska det införas en skatt på elnätsbolagens övervinster. För att kunna återta kontrollen över våra elnät ska kommunerna och staten få förköpsrätt om elnätsbolagen säljer ut sina nät. Politiken ska också inriktas på att införa en prisskyddsmodell där Sveriges fyra elprisområden kvarstår men separeras från den el som går på export.
För att komma till rätta med oligopolet på den svenska bankmarknaden ska statens bank SBAB kunna användas för att sätta press på de övriga bankerna genom att SBAB:s avkastningskrav sänks. Så länge det inte finns ett regelverk på plats som skapar en sundare konkurrens på bankmarknaden ska bankernas övervinster beskattas med 50 procent.
I syfte att lyfta hushållen ur den ekonomiska krisen och skapa en grund för en rimlig vardag för barnfamiljer och på sikt välstånd för hela landet behöver, förutom reglering av marknader med svag konkurrens, hushållen stöttas här och nu. Politiken ska inriktas på att införa ett höjt och indexerat barnbidrag, ett i grunden reformerat bostadsbidrag, ett slopat karensavdrag i sjukförsäkringen och en höjd arbetslöshetsersättning.
Bättre möjligheter att utreda brott av unga lagöverträdare och några andra processrättsliga frågorProp. 2025/26:227 · beslutad 3 juni 2026
Tidsbegränsning av vissa utökade möjligheter till tvångsmedel mot barn – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett lagförslag som tidsbegränsar de nya reglerna om att fler tvångsmedel får användas mot barn under 15 år och om att kravet på särskilda skäl tas bort för vissa tvångsmedel.
- De menar att den nya lagstiftningen innebär en ökad repression mot barn under straffbar ålder och därför inte bör gälla längre än nödvändigt.
Visa vad de skrev
”Vi anser att en tidsbegränsning på förslagsvis fem år vore lämplig, eftersom den nya lagstiftningen innebär en ökad repression mot barn under straffbar ålder och därför inte bör gälla längre än nödvändigt.”
- De menar att en tidsbegränsning skulle göra det möjligt att säkerställa att reformen faktiskt skyddar barn från att utnyttjas i allvarlig brottslighet och att lagstiftningen tillämpas rättssäkert och proportionerligt inför en eventuell förlängning.
Visa vad de skrev
”En tidsbegränsning skulle också göra det möjligt att säkerställa att reformen faktiskt leder till att barn skyddas från att utnyttjas i allvarlig brottslighet och att lagstiftningen tillämpas på ett rättssäkert och proportionerligt sätt inför en eventuell förlängning av giltighetstiden.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
De nya reglerna om bättre möjligheter att utreda brott av barn som inte uppnått straffbar ålder innebär bl.a. att fler tvångsmedel kommer att få användas än i dag. Det handlar närmare bestämt om att även kvarstad, förvar, avspärrning eller andra liknande åtgärder samt undersökning på annat ställe blir tillåtna mot brottsmisstänkta barn under 15 år. I en utredning om förverkande rör det sig i sin tur om kvarstad och förvar som tillkommande tvångsmedel mot barn under 15 år.
Genom den nya regleringen tas också kravet på särskilda skäl bort för vissa tvångsmedel som redan i dag får användas mot brottsmisstänkta barn under straffbar ålder. Det rör sig om tvångsmedlen beslag, husrannsakan och kroppsvisitation. (Något krav på särskilda skäl ställs inte heller upp för det tillkommande tvångsmedlet undersökning på annat ställe.) I en utredning om förverkande kommer på motsvarande sätt beslag, husrannsakan och kroppsvisitation att få användas mot barn som inte har fyllt 15 år utan något krav på särskilda skäl.
De nya reglerna om att fler tvångsmedel får användas mot barn under 15 år och om att kravet på särskilda skäl tas bort för vissa tvångsmedel saknar dock en tidsbegränsning. Vi anser att en tidsbegränsning på förslagsvis fem år vore lämplig, eftersom den nya lagstiftningen innebär en ökad repression mot barn under straffbar ålder och därför inte bör gälla längre än nödvändigt. En tidsbegränsning skulle också göra det möjligt att säkerställa att reformen faktiskt leder till att barn skyddas från att utnyttjas i allvarlig brottslighet och att lagstiftningen tillämpas på ett rättssäkert och proportionerligt sätt inför en eventuell förlängning av giltighetstiden.
Regeringen bör därför återkomma med ett lagförslag som tidsbegränsar de nya reglerna om att fler tvångsmedel får användas mot barn under 15 år och om att kravet på särskilda skäl tas bort för vissa tvångsmedel (36 § LUL och 6 kap. 5 § lagen om förfarandet vid förverkande av egendom och åläggande av företagsbot).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4073 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) och 2025/26:4074 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Ersättningsregler med brottsoffret i fokusProp. 2025/26:222 · beslutad 3 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till att skärpa vårdnadshavares skadeståndsansvar, det så kallade principalansvaret, för skador som deras barn orsakar genom brott, men säger ja till regeringens övriga förslag för att stärka brottsoffers ställning.
- De menar att utredningen ansåg att beloppet som ansvaret är begränsat till inte borde höjas och att det är tveksamt om ett skärpt ansvar skulle minska ungdomsbrottsligheten.
Visa vad de skrev
”Utredningen om ersättningsregler med brottsoffret i fokus i sitt betänkande Ersättningsregler med brottsoffret i fokus (SOU 2025:23) bedömde att det belopp som principalansvaret är begränsat till inte borde höjas”
- De menar att det saknas stöd för att ett skärpt ansvar skulle förebygga brott, vilket flera remissinstanser har påpekat.
Visa vad de skrev
”det saknas stöd för att en skärpning av principalansvaret får en brottspreventiv verkan”
- De menar att ett skärpt ansvar särskilt hårt skulle kunna drabba föräldrar med svag ekonomi.
Visa vad de skrev
”att det skulle kunna riskera att drabba ekonomiskt utsatta föräldrar särskilt hårt”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I propositionen föreslår regeringen flera lagändringar i syfte att stärka brottsoffers ställning och minska skadeverkningar av brott. Vi står i huvudsak bakom förslagen i propositionen. Regeringen föreslår dock att vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott, det s.k. principalansvaret, ska skärpas genom dels en höjning av det belopp som ansvaret är begränsat till, dels att ansvaret ska omfatta ren förmögenhetsskada. Vi konstaterar att Utredningen om ersättningsregler med brottsoffret i fokus i sitt betänkande Ersättningsregler med brottsoffret i fokus (SOU 2025:23) bedömde att det belopp som principalansvaret är begränsat till inte borde höjas och att det är tveksamt om ett skärpt principalansvar i förlängningen skulle minska ungdomsbrottsligheten. Lagförslaget har även fått kritik av flera remissinstanser. Kritiken handlar bl.a. om att det saknas stöd för att en skärpning av principalansvaret får en brottspreventiv verkan och att det skulle kunna riskera att drabba ekonomiskt utsatta föräldrar särskilt hårt. Vi instämmer i den kritik som förts fram. Riksdagen bör därför avslå regeringens lagförslag i den del som avser en skärpning av vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207),
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i rättegångsbalken,
2. lag om ändring i föräldrabalken,
3. lag om ändring i utsökningsbalken,
4. lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410),
5. lag om ändring i lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder,
6. lag om ändring i försäkringsavtalslagen (2005:104),
7. lag om ändring i brottsskadelagen (2014:322).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:222 punkterna 1–3 och 5–8 samt motionerna 2025/26:4084 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) och 2025/26:4085 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) samt avslår proposition 2025/26:222 punkt 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V) och Amanda Palmstierna (MP).
En särskild brottsofferlag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska utreda en särskild brottsofferlag.
- De menar att regelverket om ersättning till brottsoffer finns i olika lagar och kan uppfattas som svåröverskådligt.
Visa vad de skrev
”Regelverket om ersättning till brotts-offer vid brott och olika aktörers ansvar när det gäller brottsoffers rättigheter finns dock i dag i olika lagar, vilket kan uppfattats som svåröverskådligt.”
- De menar att en särskild brottsofferlag skulle öka förutsebarheten och underlätta för brottsoffer att tillvarata sina rättigheter.
Visa vad de skrev
”En särskild brottsofferlag skulle öka förutsebarheten och underlätta för brottsoffer att tillvarata sina rättigheter.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Den socialdemokratiskt ledda regeringen genomförde under den föregående mandatperioden ett flertal reformer när det gäller brottsoffers rätt till ersättning vid brott, bl.a. höjdes nivåerna på kränkningsersättningen till brottsoffer. En ny särskild anhörigersättning infördes även för efterlevande anhöriga till personer som dödats genom brott. Mot den bakgrunden välkomnar vi regeringens lagförslag i propositionen. Regelverket om ersättning till brotts-offer vid brott och olika aktörers ansvar när det gäller brottsoffers rättigheter finns dock i dag i olika lagar, vilket kan uppfattats som svåröverskådligt. För att ytterligare underlätta för brottsoffer att orientera sig bland de regler som gäller bör det enligt vår mening införas en samlad lagstiftning för brottsoffer. En särskild brottsofferlag skulle öka förutsebarheten och underlätta för brottsoffer att tillvarata sina rättigheter. Regeringen bör därför låta utreda en särskild brottsofferlag enligt vad vi redovisar ovan. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4078 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1.
Stärkt kontroll av fusk i livsmedelskedjanProp. 2025/26:206 · beslutad 3 juni 2026
Straff och sanktionsavgifter – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen skyndsamt ska återkomma med förslag om skärpta och effektiva sanktioner mot fusk i livsmedelskedjan.
- De menar att propositionen är bra i grunden men att dagens system inte räcker, eftersom få överträdelser leder till någon påföljd, vilket kan minska förtroendet för livsmedelskedjan och slå mot seriösa företag.
Visa vad de skrev
”Få överträdelser leder till påföljd vilket riskerar att undergräva förtroendet för livsmedelskedjan och snedvrida konkurrensen till nackdel för seriösa aktörer.”
- De menar att regeringen borde ha gått vidare med förslag om sanktionsavgifter i stället för att bara låta frågan beredas vidare, eftersom man då saknar verktyg för att skärpa konsekvenserna för den som bryter mot reglerna.
Visa vad de skrev
”Det innebär i praktiken att man saknar verktyg för att skärpa konsekvenserna för den som bryter mot regelverket.”
- De menar att det inte räcker att öka chansen att bli upptäckt, utan att det också måste finnas tydliga och kännbara påföljder, särskilt eftersom fusk i livsmedelskedjan ibland är kopplat till organiserad brottslighet.
Visa vad de skrev
”För att arbetet mot fusk ska vara verkningsfullt räcker det inte att öka sannolikheten att bli upptäckt; det måste också finnas tydliga och kännbara påföljder.”
- De menar att Livsmedelsverkets kritik av den föreslagna sanktionsmodellen talar för att utforma sanktionerna bättre, inte för att avstå från dem.
Visa vad de skrev
”Att den föreslagna modellen behöver utvecklas är inte ett argument för att avstå från sanktioner utan för att utforma dem bättre.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Syftet med regeringens proposition är i grunden positivt. En bättre samordning mellan myndigheter och ökade möjligheter att dela information är viktiga förutsättningar för att kunna upptäcka och hantera mer avancerade former av fusk. Samtidigt är det tydligt att dagens system inte är tillräckligt. Få överträdelser leder till påföljd vilket riskerar att undergräva förtroendet för livsmedelskedjan och snedvrida konkurrensen till nackdel för seriösa aktörer. I sitt remissvar framhåller Livsmedelsverket att dagens sanktionssystem kan ifrågasättas när det gäller effektivitet och avskräckande verkan. Myndigheten påtalar också brister i den sanktionsavgiftsmodell som föreslås i utredningsbetänkandet, bl.a. när det gäller rättssäkerhet och förutsebarhet.
Att den föreslagna modellen behöver utvecklas är inte ett argument för att avstå från sanktioner utan för att utforma dem bättre. I stället har regeringen valt att inte gå vidare med förslag om sanktionsavgifter utan anger att frågan bereds vidare. Det innebär i praktiken att man saknar verktyg för att skärpa konsekvenserna för den som bryter mot regelverket. För att arbetet mot fusk ska vara verkningsfullt räcker det inte att öka sannolikheten att bli upptäckt; det måste också finnas tydliga och kännbara påföljder. Detta är särskilt viktigt mot bakgrund av att fusk i livsmedelskedjan i vissa fall är kopplat till organiserad brottslighet.
Sammantaget anser vi att propositionen innehåller viktiga steg i rätt riktning när det gäller kontroll och samordning men att den är otillräcklig i sin nuvarande form. För att på allvar komma åt fusket i livsmedelskedjan krävs att regeringen skyndsamt återkommer med förslag om skärpta och effektiva sanktioner.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4020 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP), Sofia Skönnbrink (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S), Kajsa Fredholm (V) och Aida Birinxhiku (S).
Förbättrat stöd i skolanProp. 2025/26:195 · beslutad 3 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till att ta bort bestämmelsen i skollagen om att barn och elever ska få stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt.
- De menar att det är en farlig förändring som riskerar att försvaga synen på skolans kompensatoriska uppdrag.
Visa vad de skrev
”Vi anser att det är en farlig förändring som riskerar att försvaga synen på skolans kompensatoriska uppdrag.”
- De menar att bestämmelsen om att alla elever ska få stöd och stimulans för att nå sin fulla potential är en av de mest grundläggande principerna i svensk skola.
Visa vad de skrev
”Bestämmelsen om att alla elever ska få stöd och stimulans för att nå sin fulla potential är en av de mest grundläggande principerna i svensk skola.”
- De menar att flytta principen till ett senare kapitel riskerar att signalera att uppdraget nedprioriteras.
Visa vad de skrev
”Att flytta denna princip till ett senare kapitel riskerar att signalera en nedprioritering av detta centrala uppdrag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I propositionen föreslår regeringen att bestämmelsen i 1 kap. 4 § skollagen om att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt ska tas bort från lagens syftesparagraf. Vi anser att det är en farlig förändring som riskerar att försvaga synen på skolans kompensatoriska uppdrag.
Bestämmelsen om att alla elever ska få stöd och stimulans för att nå sin fulla potential är en av de mest grundläggande principerna i svensk skola. Den utgör kärnan i skolans kompensatoriska uppdrag och ska därför ha en framskjuten plats i skollagens inledande kapitel som definierar utbildningens syfte. Att flytta denna princip till ett senare kapitel riskerar att signalera en nedprioritering av detta centrala uppdrag.
Mot denna bakgrund föreslår vi att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) i de delar det avser 1 kap. 4 §.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen godtar
a) det som anförs i reservationen om regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) i de delar det avser 1 kap. 4 §,
b) det som utskottet anför om lagförslaget i övrigt.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4035 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2 och bifaller delvis proposition 2025/26:195 delpunkt 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Isabell Mixter (V) och Niels Paarup-Petersen (C).
Stödet till eleverna i skolan – reservation, avstod
Vad ville V i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tillsätter en utredning om vad det får för följder när extra anpassningar i skolan avskaffas.
- De menar att det inte är tillräckligt utrett vilka konsekvenser det får när extra anpassningar avskaffas.
Visa vad de skrev
”Jag anser att det inte är tillräckligt utrett vilka konsekvenser det får att man avskaffar extra anpassningar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag anser att det inte är tillräckligt utrett vilka konsekvenser det får att man avskaffar extra anpassningar. Regeringen bör därför tillsätta en utredning som följer upp konsekvenserna av att extra anpassningar avskaffas.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3994 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 2 och avslår motionerna 2025/26:4019 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1, 3 och 4 samt 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Isabell Mixter (V).
Stödet till eleverna inom kommunal vuxenutbildning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska utreda och återkomma med förslag om stärkt individuellt stöd inom kommunal vuxenutbildning (komvux).
- De menar att komvux är den enda skolformen där eleverna inte har en tydlig rätt till stöd, och att det inte är rimligt.
Visa vad de skrev
”I dag är kommunal vuxenutbildning (komvux) den enda skolform där elever saknar en tydlig rätt till stöd. Det är inte rimligt.”
- De menar att möjligheten att utbilda sig senare i livet är avgörande, särskilt för dem som tidigare inte fick det stöd de behövde i skolan.
Visa vad de skrev
”Möjligheten att utbilda sig senare i livet är avgörande – inte minst för dem som tidigare inte fått det stöd de behövt i skolan.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I dag är kommunal vuxenutbildning (komvux) den enda skolform där elever saknar en tydlig rätt till stöd. Det är inte rimligt. Möjligheten att utbilda sig senare i livet är avgörande – inte minst för dem som tidigare inte fått det stöd de behövt i skolan. Vi anser därför att regeringen ska utreda och återkomma med förslag om stärkt individuellt stöd inom komvux.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4019 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Finansieringen av regeringens förslag – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 8)
Att riksdagen ställer sig bakom reservationens förslag och säger till regeringen att vidta åtgärder för att finansiera det förbättrade stödet i skolan, så att pengarna går till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev.
- De menar att det finns en uppenbar risk att det förbättrade stödet bara blir en möjlighet på papperet om inte verksamheten får tillräcklig finansiering.
Visa vad de skrev
”Utan tillräcklig finansiering av verksamheten finns det en uppenbar risk att förbättrat stöd till elever blir en teoretisk möjlighet snarare än en verklig förändring.”
- De menar att ambitionerna om bättre stöd riskerar att inte få genomslag i praktiken utan fler lärare, stärkt elevhälsa och ökad tillgång till specialpedagogisk kompetens.
Visa vad de skrev
”Men utan fler lärare, stärkt elevhälsa och ökad tillgång till specialpedagogisk kompetens riskerar dessa ambitioner att inte få genomslag i praktiken.”
- De menar att många av förändringarna bara byter ut ett system mot ett annat, och att vardagen i klassrummen riskerar att vara densamma om inte resurserna ökar.
Visa vad de skrev
”Många av förändringarna handlar i grunden om att ersätta ett system med ett annat, medan verkligheten i klassrummen riskerar att förbli densamma om inte resurserna ökar.”
- De menar att skolans pengar ska gå till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev i stället för till vinster.
Visa vad de skrev
”Skolans pengar ska gå till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev – inte till vinster.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Propositionen innehåller delar som går i rätt riktning, t.ex. tidigare utredning av behov av särskilt stöd. Men utan fler lärare, stärkt elevhälsa och ökad tillgång till specialpedagogisk kompetens riskerar dessa ambitioner att inte få genomslag i praktiken. Många av förändringarna handlar i grunden om att ersätta ett system med ett annat, medan verkligheten i klassrummen riskerar att förbli densamma om inte resurserna ökar.
Genomförande av stödundervisning – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 12)
Att riksdagen säger ja till att regeringen utreder en reglering av klass- och gruppindelningen inom skolväsendet så att stödundervisningen får avsedd effekt.
- De menar att undervisningsgrupperna måste bli mindre för att läraren ska kunna hjälpa varje elev utifrån elevens förutsättningar.
Visa vad de skrev
”För att läraren ska ha en rimlig chans att hjälpa och stödja varje elev utifrån elevens egna förutsättningar måste undervisningsgrupperna minska.”
- De menar att det behövs en nationell reglering av klass- och gruppindelningen för att ge alla elever och lärare en dräglig arbetsmiljö.
Visa vad de skrev
”För att kunna garantera alla elever och lärare en dräglig arbetsmiljö behövs det en nationell reglering av klass- och gruppindelningen.”
- De menar att utredningen visade att en reglering av klass- och gruppindelning kan behövas för att stödundervisningen ska få avsedd effekt.
Visa vad de skrev
”Utredningen som föregick propositionen, Förbättrat stöd i skolan (SOU 2025:44), uppmärksammade att det kan behövas en reglering av klass- och gruppindelning inom skolväsendet för att stödundervisningen ska få avsedd effekt.”
- De menar att klasserna i stället ökar i storlek för att kommunerna ska spara och för att friskolorna ska kunna ta ut mer vinst.
Visa vad de skrev
”I stället ser vi allt fler exempel runt om i landet där klassernas storlek ökar för att kommunerna ska kunna spara och för att friskolorna ska kunna ta ut mer vinst.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Varje elev är en unik individ, vilket är en stor tillgång i skolan. För att läraren ska ha en rimlig chans att hjälpa och stödja varje elev utifrån elevens egna förutsättningar måste klasserna radikalt minskas på många skolor runt om i landet. Utredningen som föregick propositionen, Förbättrat stöd i skolan (SOU 2025:44), uppmärksammade att det kan behövas en reglering av klass- och gruppindelning inom skolväsendet för att stödundervisningen ska få avsedd effekt.
Nya läroplaner – för en stark kunskapsskolaProp. 2025/26:194 · beslutad 3 juni 2026
Elevinflytande – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att elevinflytandet ska värnas och säkerställas i nya föreskrifter och läroplaner, samtidigt som läraren ska leda och planera undervisningen.
- De menar att elever har en lagstadgad rätt till inflytande över sin utbildning och att detta tydligt bör framgå även i läroplanerna.
Visa vad de skrev
”Elever har dessutom en lagstadgad rätt till inflytande över sin utbildning, och detta behöver tydligt framgå även i läroplanerna.”
- De menar att barn och unga redan i tidig ålder behöver få förståelse för det demokratiska samtalet och vad det innebär att ta ansvar och göra sin röst hörd.
Visa vad de skrev
”Det är viktigt att barn och unga redan i tidig ålder får en förståelse för det demokratiska samtalet och vad det innebär att ta ansvar och göra sin röst hörd.”
- De menar att det inte är motiverat att tona ned elevinflytandet på det sätt som regeringen gör i flera propositioner.
Visa vad de skrev
”Mot denna bakgrund är det inte motiverat att tona ned elevinflytandet på det sätt som regeringen nu gör i flera propositioner.”
- De menar att riksdagen bör markera att föreskrifter och läroplaner måste tas fram med full respekt för bestämmelserna.
Visa vad de skrev
”Just därför bör riksdagen markera att framtagandet av föreskrifter och läroplaner måste ske med full respekt för dessa bestämmelser.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att elevinflytandet ska värnas och säkerställas i arbetet med att ta fram föreskrifter samt i de nya läroplanerna. Vi delar uppfattningen att läraren ska leda och planera undervisningen. Samtidigt står lärares bestämmanderätt inte i motsats till elevers inflytande över utbildningen eller deras ansvarstagande för sin utbildning. Skickliga lärare har förmåga att ge elever inflytande utifrån deras ålder och mognad. Elever har dessutom en lagstadgad rätt till inflytande över sin utbildning, och detta behöver tydligt framgå även i läroplanerna. Det är viktigt att barn och unga redan i tidig ålder får en förståelse för det demokratiska samtalet och vad det innebär att ta ansvar och göra sin röst hörd. Mot denna bakgrund är det inte motiverat att tona ned elevinflytandet på det sätt som regeringen nu gör i flera propositioner. I propositionen hänvisar regeringen till att elevers rätt till inflytande, samråd och information regleras i skollagen, samtidigt som regeringen bedömer att mer balanserade skrivningar om elevinflytande är positiva. Just därför bör riksdagen markera att framtagandet av föreskrifter och läroplaner måste ske med full respekt för dessa bestämmelser.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Undervisningsmetoder och undervisningsstrategier – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska vidta åtgärder för att tydligt hålla fast vid att lärare själva bestämmer undervisningsmetoderna.
- De menar att frågor om hur undervisningen ska bedrivas bör avgöras av lärarna utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, inte genom politisk detaljstyrning.
Visa vad de skrev
”Annars finns en uppenbar risk för politisk detaljstyrning av didaktiska frågor som i stället bör avgöras av professionen utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”
- De menar att det finns risker med en alltför långtgående detaljstyrning i läroplanen.
Visa vad de skrev
”Det är också viktigt att belysa riskerna med en alltför långtgående detaljstyrning i läroplanen.”
- De menar att om specifika vetenskapliga metoder fastställs genom politiska beslut, så kräver även ändringar utifrån nya vetenskapliga rön politiska beslut.
Visa vad de skrev
”När specifika vetenskapliga metoder i läroplaner fastställs genom politiska beslut innebär det att även ändringar till följd av nya eller mer lämpliga vetenskapliga rön kräver politiska beslut.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Propositionen innehåller förslag om att kursplanerna ska innehålla undervisningsstrategier, definierade som ämnesspecifika strategier för hur undervisningen ska bedrivas. Regeringen anger samtidigt att det är lärarna som bestämmer valet av specifika undervisningsmetoder inom ramen för dessa strategier. Vi anser att det är en viktig avgränsning, men den behöver hållas fast med stor tydlighet. Annars finns en uppenbar risk för politisk detaljstyrning av didaktiska frågor som i stället bör avgöras av professionen utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är också viktigt att belysa riskerna med en alltför långtgående detaljstyrning i läroplanen. När specifika vetenskapliga metoder i läroplaner fastställs genom politiska beslut innebär det att även ändringar till följd av nya eller mer lämpliga vetenskapliga rön kräver politiska beslut.
Icke-konfessionell undervisning – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och C i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att undervisningens icke-konfessionella karaktär uttryckligen ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna.
- De menar att principen om en icke-konfessionell undervisning är grundläggande för den svenska skolan och måste värnas.
Visa vad de skrev
”Principen om en icke-konfessionell undervisning är grundläggande för den svenska skolan och måste värnas.”
- De menar att Skolverket och Skolinspektionen i sina remissvar har sagt att det för tydlighetens skull är en fördel att behålla en skrivning om att undervisningen ska vara icke-konfessionell.
Visa vad de skrev
”Både Skolverket och Skolinspektionen har i sina remissvar anfört att det, för tydlighetens skull, finns en fördel med att behålla en skrivning om att undervisningen ska vara icke-konfessionell.”
- De menar att regeringen själv säger att frågan behöver analyseras vidare, vilket visar att den inte är tillräckligt säkrad i reformen.
Visa vad de skrev
”Regeringen skriver uttryckligen att det behöver analyseras vidare om det bör stå kvar att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Det visar att frågan ännu inte är tillräckligt säkrad i reformen.”
- De menar att skrivningarna om icke-konfessionell undervisning inte får tas bort.
Visa vad de skrev
”Vi kan inte acceptera att skrivningarna tas bort.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att undervisningens icke-konfessionella karaktär uttryckligen ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna. Principen om en icke-konfessionell undervisning är grundläggande för den svenska skolan och måste värnas. Både Skolverket och Skolinspektionen har i sina remissvar anfört att det, för tydlighetens skull, finns en fördel med att behålla en skrivning om att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Regeringen skriver uttryckligen att det behöver analyseras vidare om det bör stå kvar att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Det visar att frågan ännu inte är tillräckligt säkrad i reformen. Vi anser att detta inte bör lämnas öppet. Vi kan inte acceptera att skrivningarna tas bort.
Diskriminering – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen vidtar åtgärder så att skrivningarna om att motverka diskriminering inte tonas ned i läroplanens inledande delar.
- De menar att regeringen har gått för långt i att förenkla läroplanen, så att viktigt innehåll försvinner, till exempel namnen på diskrimineringsgrunderna.
Visa vad de skrev
”Vi tycker dock att regeringen har gått för långt med den principen och det gör att texten tappar viktigt innehåll, t.ex. när det gäller att benämna diskrimineringsgrunderna.”
- De menar att skrivningarna om att motverka diskriminering inte får tonas ned i läroplanens inledande delar.
Visa vad de skrev
”Mot denna bakgrund kan vi inte acceptera att skrivningarna om att motverka diskriminering tonas ned i läroplanens inledande delar.”
- De menar att trygghet och arbetsro i skolan är en förutsättning för att eleverna ska kunna lära sig och utvecklas socialt.
Visa vad de skrev
”Att skolmiljön präglas av trygghet och arbetsro är en förutsättning för att eleverna ska kunna tillägna sig kunskap och utvecklas socialt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi instämmer delvis i principen att det bör vara en förenklad struktur i läroplanen som minskar upprepningar och inte blir alltför detaljerad. Vi tycker dock att regeringen har gått för långt med den principen och det gör att texten tappar viktigt innehåll, t.ex. när det gäller att benämna diskrimineringsgrunderna. Det står också i motsats till utredningens förslag om att ge mycket detaljerade instruktioner till lärare om hur de ska undervisa i senare delar av läroplanen.
Att skolmiljön präglas av trygghet och arbetsro är en förutsättning för att eleverna ska kunna tillägna sig kunskap och utvecklas socialt. Den kränkande behandling som alltför ofta förekommer i skolan måste motarbetas med kraft, och alla vuxna i skolan bär ett ansvar för detta. Mot denna bakgrund kan vi inte acceptera att skrivningarna om att motverka diskriminering tonas ned i läroplanens inledande delar.
Kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck även fortsättningsvis ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna, och att regeringen ska vidta åtgärder för det.
- De menar att det finns en risk att flytta områdena från läroplanernas inledande delar eftersom det kan försvaga helhetsperspektivet och göra skolans ansvar mindre tydligt.
Visa vad de skrev
”Att helt flytta dessa områden från läroplanernas inledande delar riskerar att försvaga helhetsperspektivet och minska tydligheten i skolans ansvar.”
- De menar att området behöver stärkas aktivt i ett läge där frågor om sexualitet, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck inte bör tonas ned.
Visa vad de skrev
”Detta görs även i ett läge där frågor om sexualitet, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck aktivt behöver stärkas, inte tonas ned.”
- De menar att regeringens argument för att minska kunskapsområdet inte bygger på kunskap om vad som är viktigt för elever och lärare.
Visa vad de skrev
”Regeringens argumentation för att tunna ut kunskapsområdet bygger inte på kunskap om vad som är viktigt för elever och lärare.”
- De menar att strukturen för området förstärktes så sent som 2022, bland annat genom examensmål i lärarutbildningen och tydligare skrivningar om rektors ansvar.
Visa vad de skrev
”Strukturen förstärktes så sent som 2022 med examensmål i lärarutbildningen och tydligare skrivningar i läroplanens uppdrag till rektor att ha ansvar för området sexualitet, samtycke och relationer samt genom att området förekommer i ett flertal kursplaner.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Historiskt har Sverige varit ett land i framkant när det gäller sexualundervisning. Frågor om sexualitet, samtycke, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck är inte enbart ämnesstoff. De hör också till skolans demokratiska, förebyggande och värdegrundsskapande uppdrag.
Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolanProp. 2025/26:193 · beslutad 3 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till regeringens förslag med ändringen att det fortfarande ska krävas dokumentation när en elev har visats ut ur undervisningslokalen.
- De menar att reglerna riskerar att leda till att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar diskrimineras eller inte får det stöd de behöver och har rätt till.
Visa vad de skrev
”regelverket riskerar att leda till att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar diskrimineras eller inte får det stöd de behöver och har rätt till.”
- De menar att en utvisning är en så ingripande åtgärd att den bör dokumenteras.
Visa vad de skrev
”En utvisning är en så pass ingripande åtgärd att den bör dokumenteras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag stöder flera av regeringens lagförslag. Att skolmiljön präglas av trygghet och arbetsro är en förutsättning för att eleverna ska kunna tillägna sig kunskap och utvecklas socialt. Regeringen föreslår att det ska bli enklare att visa ut en elev ur undervisningslokalen och att lagkravet på att dokumentera en utvisning ur klassrummet tas bort. Jag ser att det kan finnas tillfällen när utvisning ur klassrummet är en motiverad åtgärd, men regelverket riskerar att leda till att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar diskrimineras eller inte får det stöd de behöver och har rätt till. En utvisning är en så pass ingripande åtgärd att den bör dokumenteras. Möjligheten att vidta åtgärden utvisning ur klassrummet regleras i 5 kap. 7 § skollagen (2010:800) och vilka åtgärder som ska dokumenteras regleras i 24 § samma lag. Riksdagen bör därför anta 5 kap. 24 § i regeringens förslag till ändring i skollagen med den ändringen att 7 § inte stryks från uppradningen av åtgärder enligt skollagens paragrafer som ska dokumenteras.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) med den ändringen att uttrycket ”7,” ska införas i 5 kap. 24 § mellan ”enligt” och ”12,”.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4002 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 3 och bifaller delvis proposition 2025/26:193.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Isabell Mixter (V).
Dokumentationskrav vid utvisning ur undervisningslokalen och kvarsittning – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till att ta bort kravet på skriftlig dokumentation för kvarsittning och utvisning ur undervisningslokalen, även om propositionen i stort välkomnas.
- De menar att förslaget är feltänkt och riskerar att få allvarliga negativa konsekvenser för elevernas rättssäkerhet och möjlighet till stöd.
Visa vad de skrev
”Vi anser dock att detta specifika förslag är feltänkt och riskerar att få allvarliga negativa konsekvenser för elevernas rättssäkerhet och möjlighet till stöd.”
- De menar att förslaget försvårar uppföljning och upptäckt av om en elev återkommande stör eller uppträder olämpligt.
Visa vad de skrev
”Förslaget försvårar även uppföljning och upptäckt av om en elev återkommande stör eller uppträder olämpligt.”
- De menar att dokumentationen är ett viktigt underlag för att rektorn ska kunna fullgöra sin utredningsskyldighet vid upprepade ordningsstörningar och för att elevhälsan ska få tidiga signaler.
Visa vad de skrev
”ett viktigt underlag för att rektorn ska kunna fullgöra sin utredningsskyldighet vid upprepade ordningsstörningar, för att elevhälsan ska få tidiga signaler”
- De hänvisar till Skolverket som menar att ett beslut om en disciplinär åtgärd är myndighetsutövning mot en enskild och därför bör dokumenteras.
Visa vad de skrev
”Vidare framhåller Skolverket att ett beslut som utgör en disciplinär åtgärd innebär myndighetsutövning mot en enskild, vilket talar för att ett sådant beslut bör dokumenteras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar regeringens proposition Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (prop. 2025/26:193) och delar i stort problembilden att tryggheten och studieron i den svenska skolan har försämrats. För att möjliggöra en trygg arbetsmiljö för både lärare och elever är åtgärder som underlättar för skolans personal välkomna. Att lärare ska kunna hantera allvarliga ordningsstörningar är därför befogat i vissa situationer, genom exempelvis beslut om utvisning från klassrum eller kvarsittning. I propositionen föreslår regeringen att kravet på skriftlig dokumentation för åtgärderna kvarsittning och utvisning ur undervisningslokalen ska tas bort. Syftet anges vara att minska lärares administrativa börda. Vi anser dock att detta specifika förslag är feltänkt och riskerar att få allvarliga negativa konsekvenser för elevernas rättssäkerhet och möjlighet till stöd. Förslaget försvårar även uppföljning och upptäckt av om en elev återkommande stör eller uppträder olämpligt. Dokumentationen är i sammanhanget sålunda inte bara en administrativ uppgift utan ett viktigt underlag för att rektorn ska kunna fullgöra sin utredningsskyldighet vid upprepade ordningsstörningar, för att elevhälsan ska få tidiga signaler och för att skolan ska kunna identifiera behov av särskilt stöd. Dokumentation skapar också en helhetsbild över en elevs behov och bidrar till att skolan kan koordinera insatser. Vidare framhåller Skolverket att ett beslut som utgör en disciplinär åtgärd innebär myndighetsutövning mot en enskild, vilket talar för att ett sådant beslut bör dokumenteras. Sammantaget anser vi att dokumentationskravet för åtgärderna utvisning ur undervisningslokalen och kvarsittning bör kvarstå.
Utredning om förutsättningar för utvisning ur undervisningslokalen – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska utreda hur skolorna kan få de resurser som krävs för att stödja och ta hand om elever som visas ut ur klassrummet.
- De menar att trygghet och studiero kräver att skolorna har tillräckliga resurser och personaltäthet.
Visa vad de skrev
”En förutsättning för att uppnå det är att skolorna har tillräckliga resurser för att ha en personaltäthet som möjliggör trygghet och studiero.”
- De menar att regeringen prioriterar omfattande lagändringar i stället för att säkerställa att skolorna har de resurser och den personal som krävs.
Visa vad de skrev
”I stället för att säkerställa att Sveriges skolor har de resurser och den personal som krävs för att ge alla barn en bra och trygg skoltid prioriterar regeringen nu omfattande lagändringar”
- De menar att det kan vara motiverat att visa ut en elev, men att det då måste finnas någon utanför undervisningslokalen som kan ta emot eleven.
Visa vad de skrev
”Jag ser att det kan finnas tillfällen då det är en motiverad åtgärd, men då är det centralt att det finns någon utanför undervisningslokalen som kan ta emot eleven.”
- De menar att regelverket riskerar att diskriminera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller att de inte får det stöd de behöver.
Visa vad de skrev
”Regelverket riskerar att leda till att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar diskrimineras eller inte får det stöd de behöver och har rätt till.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Att skolmiljön präglas av trygghet och arbetsro är en förutsättning för att eleverna ska kunna tillägna sig kunskap och utvecklas socialt. En förutsättning för att uppnå det är att skolorna har tillräckliga resurser för att ha en personaltäthet som möjliggör trygghet och studiero. I stället för att säkerställa att Sveriges skolor har de resurser och den personal som krävs för att ge alla barn en bra och trygg skoltid prioriterar regeringen nu omfattande lagändringar som kommer att ta ytterligare tid i anspråk för skolpersonalen att genomföra. Flera av regeringens lagförslag är positiva, men kommunerna och i förlängningen skolorna har fått alldeles för lite resurser från staten den gångna mandatperioden.
Skolregler – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att eleverna ska vara delaktiga när skolregler tas fram, och att regeringen ska se till att skolorna har tillräckliga resurser för trygghet och studiero.
- De menar att trygghet och arbetsro i skolan förutsätter att skolorna har tillräckliga resurser och tillräckligt mycket personal.
Visa vad de skrev
”En förutsättning för att uppnå det är att skolorna har tillräckliga resurser för att ha en personaltäthet som möjliggör trygghet och studiero.”
- De menar att regeringen prioriterar omfattande lagändringar som tar tid från skolpersonalen i stället för att se till att skolorna har de resurser och den personal som krävs.
Visa vad de skrev
”Jag konstaterar att regeringen nu i stället för att säkerställa att Sveriges skolor har de resurser och den personal som krävs för att ge alla barn en bra och trygg skoltid prioriterar omfattande lagändringar”
- De menar att förebyggande åtgärder är mycket viktigare än disciplinära åtgärder för att verkligen förhindra kränkningar.
Visa vad de skrev
”Förebyggande åtgärder är generellt av betydligt större vikt än disciplinära åtgärder för att verkligen förhindra kränkningar.”
- De menar att eleverna ofta betraktas som en del av problemet i stället för som en del av lösningen.
Visa vad de skrev
”Ofta betraktas eleverna som en del av problemet – inte som en del av lösningen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Att skolmiljön präglas av trygghet och arbetsro är en förutsättning för att eleverna ska kunna tillägna sig kunskap och utvecklas socialt. En förutsättning för att uppnå det är att skolorna har tillräckliga resurser för att ha en personaltäthet som möjliggör trygghet och studiero. Jag konstaterar att regeringen nu i stället för att säkerställa att Sveriges skolor har de resurser och den personal som krävs för att ge alla barn en bra och trygg skoltid prioriterar omfattande lagändringar som det kommer att ta ytterligare tid i anspråk för skolpersonalen att genomföra.
Förväntansdokument – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger nej till att införa förväntansdokument i skolan, det vill säga skriftliga förväntningar på elever och vårdnadshavare.
- De menar att berörda vårdnadshavares fostransansvar inte brister på grund av okunskap om förväntningar i skolan, utan på grund av andra förutsättningar och livssituationer.
Visa vad de skrev
”Berörda vårdnadshavares fostransansvar brister inte på grund av okunskap om förväntningar på beteende i skolan utan på grund av andra förutsättningar och livssituationer.”
- De menar att kravet på förväntansdokument riskerar att öka administrationen och detaljstyrningen i skolan utan att bidra till bättre studiero eller kunskapsresultat.
Visa vad de skrev
”När det gäller kravet på förväntansdokument ser vi sammantaget en risk att detta snarare ökar administrationen och detaljstyrningen i skolan ytterligare utan att bidra till bättre studiero eller kunskapsresultat.”
- De menar att lärare behöver mer tid för undervisning och relationsskapande, inte fler dokument att hantera.
Visa vad de skrev
”Lärare behöver mer tid för undervisning och relationsskapande, inte fler dokument att hantera.”
- De menar att risken är att dokumentet bara blir en symbolisk pappersprodukt och inte ett verktyg för att få en tryggare och bättre skola.
Visa vad de skrev
”Risken är att dokumentet endast blir en symbolisk pappersprodukt och inte ett verktyg för att få en tryggare och bättre skola.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Svensk skola är till för alla barn. För att möjliggöra en trygg arbetsmiljö för både lärare och elever är åtgärder som underlättar för skolans personal välkomna. Vi ställer oss dock tveksamma till regeringens förslag om att skolans förväntningar på elever och vårdnadshavare ska tydliggöras genom krav på att införa förväntansdokument. Berörda vårdnadshavares fostransansvar brister inte på grund av okunskap om förväntningar på beteende i skolan utan på grund av andra förutsättningar och livssituationer. Elever som behöver stöd möter i dag ofta en skola där tiden inte räcker till, där elevhälsan är underbemannad och där lärare saknar förutsättningar att anpassa undervisningen. Alla barn ska mötas av höga förväntningar och få den hjälp de behöver för att lyckas. Läraren ska vara klassrummets självklara ledare. För att det ska vara möjligt måste läraren också ges rätt förutsättningar, med tid, arbetsro och stöd i sitt uppdrag. När det gäller kravet på förväntansdokument ser vi sammantaget en risk att detta snarare ökar administrationen och detaljstyrningen i skolan ytterligare utan att bidra till bättre studiero eller kunskapsresultat. Att minska dokumentationskrav kan i vissa fall vara motiverat, men det förändrar inte i grunden förutsättningarna i klassrummet. Lärare behöver mer tid för undervisning och relationsskapande, inte fler dokument att hantera. Med det som nämnts ovan som grund anser vi att förväntansdokument inte ska införas. Risken är att dokumentet endast blir en symbolisk pappersprodukt och inte ett verktyg för att få en tryggare och bättre skola.
Tillfällig omplacering och akutskolor på entreprenad – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger nej till att akutskolor ska kunna drivas på entreprenad och säger till regeringen att vidta åtgärder för bättre trygghet och studiero i skolan.
- De menar att akutskolor på entreprenad riskerar att förstärka marknadsskolans misslyckanden och leda till ökad utsortering och att ansvaret för elever med större behov flyttas bort från huvudmännen.
Visa vad de skrev
”Det riskerar att förstärka marknadsskolans misslyckanden och leda till ökad utsortering och en skola där ansvaret för elever med större behov förskjuts bort från huvudmännen.”
- De menar att resurser som borde gå till elevernas stöd och undervisning i stället kan hamna som vinster och aktieutdelningar hos privata skolkoncerner.
Visa vad de skrev
”Resurser som borde gå till elevernas stöd och undervisning kan i stället hamna som vinster och aktieutdelningar hos privata skolkoncerner.”
- De menar att regeringen i stället för att stärka den gemensamma skolan öppnar för att lägga ut nya delar av verksamheten på entreprenad.
Visa vad de skrev
”I stället för att stärka den gemensamma skolan öppnar regeringen för att lägga ut nya delar av verksamheten på entreprenad.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen gick till val på att ta tag i problemen i svensk skola, men löftena om att ta itu med marknadsskolan har inte infriats. Skolans pengar ska gå till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev – inte till vinster. Vi behöver förbättra tryggheten och studieron i skolan. Lärare och rektorer ska ha tydliga befogenheter att upprätthålla ordning, och elever som utgör en fara för andra ska kunna hanteras på ett sätt som värnar tryggheten för alla. Det är därför avgörande att skolan har tillräckliga resurser och rätt kompetens.
Vi motsätter oss förslaget om att akutskolor ska kunna drivas på entreprenad. Det riskerar att förstärka marknadsskolans misslyckanden och leda till ökad utsortering och en skola där ansvaret för elever med större behov förskjuts bort från huvudmännen. I stället för att stärka den gemensamma skolan öppnar regeringen för att lägga ut nya delar av verksamheten på entreprenad. Resurser som borde gå till elevernas stöd och undervisning kan i stället hamna som vinster och aktieutdelningar hos privata skolkoncerner.
Tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlandsProp. 2025/26:185 · beslutad 3 juni 2026
Godkännande av avtalet samt överlåtelse av myndighetsutövning – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till avtalet med Estland om att svenska fängelsestraff ska kunna verkställas där, och inte heller överlåter myndighetsutövning till Estland enligt avtalet.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag om att godkänna avtalet mellan Sverige och Estland om verkställighet av svenska fängelsestraff i Estland och om att överlåta rättskipnings- och förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning till Estland i enlighet med avtalet. Vi utvecklar våra skäl för detta i våra särskilda yttranden 1 respektive 2.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) godkänner inte avtalet mellan Konungariket Sverige och Republiken Estland om verkställighet av svenska fängelsestraff i Estland,
b) överlåter inte rättskipnings- och förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning till Republiken Estland i enlighet med avtalet mellan Konungariket Sverige och Republiken Estland om verkställighet av svenska fängelsestraff i Estland.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3997 av Samuel Gonzalez Westling m.fl. (V) i denna del och 2025/26:4063 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 i denna del och avslår proposition 2025/26:185 punkterna 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Lagförslaget – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till hela lagförslaget om tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands.
- De menar att riksdagen ska säga nej till avtalet mellan Sverige och Estland om att svenska fängelsestraff ska verkställas i Estland, eftersom de inte vill att Sverige överlämnar myndighetsutövning dit.
Visa vad de skrev
”anser vi att riksdagen ska avslå regeringens förslag om att godkänna avtalet mellan Sverige och Estland om verkställighet av svenska fängelsestraff i Estland”
- De menar att eftersom lagförslaget har tagits fram på grund av det avtalet, bör riksdagen också säga nej till lagförslaget i sin helhet.
Visa vad de skrev
”Regeringens lagförslag har tagits fram med anledning av det aktuella avtalet. Vi anser därför att riksdagen även bör avslå lagförslaget i dess helhet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Som framgår av vår reservation 1 ovan med tillhörande särskilda yttranden anser vi att riksdagen ska avslå regeringens förslag om att godkänna avtalet mellan Sverige och Estland om verkställighet av svenska fängelsestraff i Estland och om att överlåta rättskipnings- och förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning till Estland i enlighet med avtalet. Regeringens lagförslag har tagits fram med anledning av det aktuella avtalet. Vi anser därför att riksdagen även bör avslå lagförslaget i dess helhet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens lagförslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3997 av Samuel Gonzalez Westling m.fl. (V) i denna del och 2025/26:4063 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 i denna del och avslår proposition 2025/26:185 punkterna 3–14.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Tidsbegränsning och utvärdering av den nya regleringen – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att tidsbegränsa den nya lagen om tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands och att låta utvärdera den.
- De menar att den nya lagen bör tidsbegränsas, vilket Lagrådet har framfört.
Visa vad de skrev
”Lagrådet har i sitt yttrande framfört att den nya lagen om tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands bör tidsbegränsas.”
- De menar att flera remissinstanser har ansett att lagen bör följas upp med en ordentlig utvärdering.
Visa vad de skrev
”Dessutom har flera remissinstanser ansett att lagen bör följas upp med en ordentlig utvärdering.”
- De menar att en ny och ingripande reglering för intagna, anhöriga och skattebetalare kräver en tydlig mekanism för att granska den.
Visa vad de skrev
”När det införs en ny reglering som kommer att vara så pass ingripande för de intagna som berörs och deras anhöriga – men också svenska skattebetalare – måste det finnas en tydlig mekanism”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Lagrådet har i sitt yttrande framfört att den nya lagen om tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands bör tidsbegränsas. Dessutom har flera remissinstanser ansett att lagen bör följas upp med en ordentlig utvärdering. Detta är en rimlig och nödvändig ordning som vi ställer oss bakom. När det införs en ny reglering som kommer att vara så pass ingripande för de intagna som berörs och deras anhöriga – men också svenska skattebetalare – måste det finnas en tydlig mekanism för att granska om regleringen verkligen varit befogad, om den gett avsedda resultat och vilka konsekvenser den fått för rättssäkerheten och de grundläggande fri- och rättigheterna.
Regeringen bör därför dels återkomma med ett lagförslag som tidsbegränsar den nya lagen om tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands, dels låta utvärdera lagen.
Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssättProp. 2025/26:199 · beslutad 27 maj 2026
Tillsyn och ingripande – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger till regeringen att snarast återkomma med förslag om en tillsynsmekanism för den nya lagen om att livsmedelsbutiker och apotek ska ta emot kontanter.
- De menar att när en ny lag införs med krav på att ta emot kontanter, är det rimligt att den också följs av ett lämpligt sätt att utöva tillsyn.
Visa vad de skrev
”Vi menar att det när en ny lagstiftning med krav på skyldigheter att ta emot kontanter införs är rimligt att denna åtföljs av en lämplig tillsynsmekanism.”
- De menar att regeringen därför snarast bör återkomma till riksdagen med ett förslag på hur tillsynen ska gå till.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med förslag om en lämplig tillsynsmekanism för hur den nya lagen i fråga om livsmedelsbutiker och apotek följs.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi menar att det när en ny lagstiftning med krav på skyldigheter att ta emot kontanter införs är rimligt att denna åtföljs av en lämplig tillsynsmekanism. Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med förslag om en lämplig tillsynsmekanism för hur den nya lagen i fråga om livsmedelsbutiker och apotek följs.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4013 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 2 och bifaller delvis motionerna 2025/26:4043 av Martin Ådahl m.fl. (C) i denna del och 2025/26:4061 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gunilla Carlsson (S), Joakim Sandell (S), Ingela Nylund Watz (S), Ida Gabrielsson (V), Patrik Lundqvist (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Lagstiftningens framtida utformning i övrigt – reservation, avstod
Vad ville V i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att skyldigheten att ta emot kontanter utvidgas till fler verksamheter, att reglerna utvärderas senast tre år efter att de införts, att banker och andra kreditinstitut ska tillhandahålla manuell betalningsförmedling i hela landet och att regeringen återkommer med förslag om Riksbankens ansvar för kontanter.
- De menar att skyldigheten att ta emot kontanter bör utvidgas till fler verksamheter, som kaféer, restauranger, drivmedelsförsäljning, klädbutiker, kollektivtrafik och fritidsaktiviteter.
Visa vad de skrev
”skyldigheten borde utvidgas till att även omfatta kaféer, restauranger, drivmedel, klädbutiker, resor med kollektivtrafik samt olika typer av fritidsaktiviteter.”
- De menar att kontantkravet kan öka rånrisker och kostnader för handlare, och att reglerna därför bör utvärderas senast tre år efter att de införts.
Visa vad de skrev
”Kontantkravet kan leda till såväl ökade rånrisker som ökade kostnader för handlare och butiksinnehavare. Därför bör de nya reglerna om att ta emot kontanter utvärderas senast tre år efter att de har införts.”
- De menar att banker och andra kreditinstitut bör vara skyldiga att tillhandahålla manuell betalningsförmedling i rimlig utsträckning i hela landet.
Visa vad de skrev
”Jag menar att det bör finnas en skyldighet för kreditinstitut att tillhandahålla manuell betalningsförmedling i rimlig utsträckning i hela landet.”
- De menar att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur ett utvidgat ansvar för Riksbanken att garantera att kontanter kan användas i hela landet kan tydliggöras och formuleras.
Visa vad de skrev
”regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur ett utvidgat ansvar för Riksbanken att garantera att kontanter kan användas i hela landet kan tydliggöras och formuleras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Förenklad leverantörskontroll vid upphandlingProp. 2025/26:177 · beslutad 27 maj 2026
Uteslutningsgrunder – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen tillkännager för regeringen att den samordnade registerkontrollen bör omfatta alla uppgifter som kan leda till uteslutning enligt de obligatoriska och frivilliga uteslutningsgrunderna.
- De menar att den samordnade registerkontrollen bör omfatta alla uppgifter som kan leda till uteslutning enligt de obligatoriska och frivilliga uteslutningsgrunderna.
Visa vad de skrev
”Den samordnade registerkontrollen bör omfatta samtliga uppgifter som skulle kunna leda till uteslutning enligt de obligatoriska och frivilliga uteslutningsgrunderna.”
- De menar att det är beklagligt att Bolagsverket får till 2028 på sig att upprätta registret, eftersom arbetet då går långsammare än de vill.
Visa vad de skrev
”Vi beklagar att Bolagsverket ges ända fram till 2028 för att upprätta registret. Det innebär att arbetet går långsammare än vad vi önskar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar att regeringen föreslår att det inrättas ett system för samordnad registerkontroll som ska tillämpas vid upphandling och vid användning av valfrihetssystem. Ett sådant register gör att upphandlande myndigheter och enheter får en bättre kontroll på de företag som lämnar in anbud. Systemet kommer förhoppningsvis att motverka arbetslivskriminalitet och att offentliga medel tillfaller kriminella eller oseriösa företag. Det är vår förhoppning att systemet kommer att bidra till att skapa förutsättningar för en sund konkurrens i offentlig upphandling. I sitt remissvar på utredningen (SOU 2023:43) som ligger till grund för propositionen anser LO att förslaget inte är tillräckligt långtgående eftersom kontrollen inte omfattar samtliga uppgifter som skulle kunna leda till uteslutning enligt de obligatoriska och frivilliga uteslutningsgrunderna. Vi delar denna uppfattning. Den samordnade registerkontrollen bör omfatta samtliga uppgifter som skulle kunna leda till uteslutning enligt de obligatoriska och frivilliga uteslutningsgrunderna. Vi beklagar att Bolagsverket ges ända fram till 2028 för att upprätta registret. Det innebär att arbetet går långsammare än vad vi önskar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4000 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:4014 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gunilla Carlsson (S), Joakim Sandell (S), Ingela Nylund Watz (S), Ida Gabrielsson (V), Janine Alm Ericson (MP), Patrik Lundqvist (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Överväganden av åtgärderna – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att införa alla uteslutningsgrunder från lagen om offentlig upphandling (LOU) i lagen om valfrihetssystem (LOV).
- De menar att det finns stöd i remissvaren från Göteborgs stad och TCO för att införa fler uteslutningsgrunder från lagen om offentlig upphandling i lagen om valfrihetssystem.
Visa vad de skrev
”Göteborgs stad och TCO anför i sina remissvar att ytterligare uteslutningsgrunder, som framgår av LOU, ska införas i LOV.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att en upphandlande myndighet, med ett fåtal undantag, ska få utesluta en sökande från ett valfrihetssystem på samma uteslutningsgrunder som vid de flesta offentliga upphandlingar. Göteborgs stad och TCO anför i sina remissvar att ytterligare uteslutningsgrunder, som framgår av LOU, ska införas i LOV. Jag anser att alla uteslutningsgrunder i LOU ska införas i LOV.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4000 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 2 och avslår motion 2025/26:4014 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 2 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ida Gabrielsson (V).
Utökade registerkontroller i skolväsendetProp. 2025/26:174 · beslutad 27 maj 2026
Stärkta registerkontroller – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att stärka registerkontrollerna i skolväsendet ytterligare, utöver regeringens förslag.
- De menar att regelverket behöver stärkas ytterligare så att personer som visat sig olämpliga att arbeta med barn och unga inte kan fortsätta arbeta i skolan.
Visa vad de skrev
”Samtidigt anser vi att det finns skäl att stärka regelverket ytterligare för att säkerställa att personer som visat sig olämpliga att arbeta med barn och unga inte ska kunna fortsätta att arbeta i skolan.”
- De menar att Riksrevisionens granskningar visar att dagens system inte alltid fångar upp eller hanterar olämpliga lärare tillräckligt väl.
Visa vad de skrev
”Granskningar från Riksrevisionen har visat att dagens system inte alltid fångar upp eller hanterar olämpliga lärare tillräckligt väl.”
- De menar att risken behöver minska för att personer som visat sig olämpliga kan fortsätta arbeta i andra skolor utan att den nya arbetsgivaren känner till tidigare missförhållanden.
Visa vad de skrev
”Vi behöver minska risken för att personer som visat sig olämpliga kan fortsätta arbeta i andra skolor utan att den nya arbetsgivaren känner till tidigare missförhållanden.”
- De menar att kontrollerna i belastningsregistret bör stärkas ytterligare för att inga lärare som gjort sig skyldiga till allvarliga brott ska arbeta i skolan.
Visa vad de skrev
”För att säkerställa att inga lärare som gjort sig skyldiga till allvarliga brott arbetar i skolan bör kontrollerna i belastningsregistret stärkas ytterligare.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar i huvudsak regeringens förslag. Förslagen kan bidra till ett starkare skydd för elever och en mer ändamålsenlig kontroll av personer som arbetar i skolan. Samtidigt anser vi att det finns skäl att stärka regelverket ytterligare för att säkerställa att personer som visat sig olämpliga att arbeta med barn och unga inte ska kunna fortsätta att arbeta i skolan. Granskningar från Riksrevisionen har visat att dagens system inte alltid fångar upp eller hanterar olämpliga lärare tillräckligt väl. Vi behöver minska risken för att personer som visat sig olämpliga kan fortsätta arbeta i andra skolor utan att den nya arbetsgivaren känner till tidigare missförhållanden. Arbetsgivarens skyldighet att begära utdrag ur belastningsregistret är begränsad till nyanställningar. För att säkerställa att inga lärare som gjort sig skyldiga till allvarliga brott arbetar i skolan bör kontrollerna i belastningsregistret stärkas ytterligare. Genom att utveckla registerkontrollen kan skyddet för barn och elever i skolan förbättras ytterligare. Regeringens förslag är ett steg i rätt riktning, men det finns skäl att skärpa regelverket för att säkerställa att systemet fungerar fullt ut.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3969 av Anders Ygeman m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP), Niklas Sigvardsson (S) och Madeleine Atlas (C).
Förenklingar i jaktlagstiftningenProp. 2025/26:211 · beslutad 26 maj 2026
Jakt på allmänt vatten och i Sveriges ekonomiska zon – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till att tillåta jakt på allmänt vatten efter anmälan och nej till att tillåta jakt på säl i Sveriges ekonomiska zon efter anmälan.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå förslagen till ändringar i jaktlagen och lagen om Sveriges ekonomiska zon i de delar som handlar om att tillåta jakt på allmänt vatten efter anmälan samt jakt på säl i Sveriges ekonomiska zon efter anmälan. Vi utvecklar våra skäl för detta i våra särskilda yttranden 1 respektive 2.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till
1. lag om ändring i jaktlagen (1987:259) i de delar det avser 1, 3, 12 och 12 a §§,
2. lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon,
b) antar 45 § regeringens förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259) med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4030 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4068 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 1, bifaller delvis proposition 2025/26:211 punkt 1 i denna del och avslår proposition 2025/26:211 punkt 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Kajsa Fredholm (V).
Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstödProp. 2025/26:207 · beslutad 26 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd, även om partiet delar ambitionen att fler ska kunna försörja sig själva.
- De menar att det saknas bevis för att aktiviteter på heltid är det som kan hjälpa personer att gå från försörjningsstöd till arbete.
Visa vad de skrev
”det saknas evidens för att aktiviteter på heltid är det som kan hjälpa personer att gå från försörjningsstöd till arbete.”
- De menar att förslaget riskerar att stänga ute personer som inte klarar aktivitetskraven och därmed indirekt avskaffa det yttersta skyddsnätet.
Visa vad de skrev
”riskerar regeringens förslag att utestänga personer som inte har förmågan att leva upp till aktivitetskraven och på så sätt indirekt avskaffa det yttersta skyddsnätet.”
- De menar att förslaget flyttar ansvaret för arbetsmarknadspolitiken från staten till kommunerna.
Visa vad de skrev
”Jag ser även regeringens förslag som ett sätt att flytta ansvaret för arbetsmarknadspolitiken från staten till kommunerna.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Enligt min mening bör riksdagen avslå proposition 2025/26:207. Jag är kritisk till propositionen i dess helhet. Jag delar visserligen ambitionen att fler människor ska kunna försörja sig själva och att samhället aktivt ska stötta individen att få ett arbete, men anser att det saknas evidens för att aktiviteter på heltid är det som kan hjälpa personer att gå från försörjningsstöd till arbete. Enligt min mening riskerar regeringens förslag att utestänga personer som inte har förmågan att leva upp till aktivitetskraven och på så sätt indirekt avskaffa det yttersta skyddsnätet. Jag ser även regeringens förslag som ett sätt att flytta ansvaret för arbetsmarknadspolitiken från staten till kommunerna.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4027 av Maj Karlsson m.fl. (V) och avslår proposition 2025/26:207 punkterna 1–4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Maj Karlsson (V).
Tillsynens utformning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ser över tillsynen så att den blir förutsägbar och proportionerlig och att sanktionsavgifter inte tillämpas.
- De menar att sanktionsavgifter inte är ett rimligt eller proportionerligt verktyg och därför inte ska tillämpas.
Visa vad de skrev
”Sanktionsavgifter är vare sig ett rimligt eller ett proportionerligt verktyg, och vi menar att det därför inte heller ska tillämpas.”
- De menar att tillsynen över kommunerna måste vara förutsägbar och proportionerlig.
Visa vad de skrev
”Det är enligt vår mening viktigt att tillsynen över kommunerna är förutsägbar och proportionerlig.”
- De menar att kommunerna i första hand ska få stöd och vägledning genom dialog för att leva upp till lagens krav.
Visa vad de skrev
”Utgångspunkten måste vara att via dialog ge kommunerna stöd och vägledning i arbetet med att leva upp till lagens krav kring aktiviteter.”
- De menar att regeringen bör se över hur tillsynen kan utformas enligt detta.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör se över hur tillsynen kan utformas i enlighet med vad vi anfört ovan.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är enligt vår mening viktigt att tillsynen över kommunerna är förutsägbar och proportionerlig. Utgångspunkten måste vara att via dialog ge kommunerna stöd och vägledning i arbetet med att leva upp till lagens krav kring aktiviteter. Sanktionsavgifter är vare sig ett rimligt eller ett proportionerligt verktyg, och vi menar att det därför inte heller ska tillämpas. Regeringen bör se över hur tillsynen kan utformas i enlighet med vad vi anfört ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Beredskapslager i livsmedelskedjanProp. 2025/26:205 · beslutad 26 maj 2026
Livsmedelsberedskap och hållbarhet – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen skyndsamt kompletterar det bredare beredskapsarbetet och lagförslaget om beredskapslager, då förslaget i grunden välkomnas men livsmedelsberedskap och hållbarhetsomställning behöver behandlas som sammanlänkade områden.
- De menar att det kostsamma arbetet med beredskapslager inte får tränga undan andra nödvändiga satsningar för att bygga upp motståndskraft, lönsamhet och klara livsmedelskedjans hållbarhetsomställning.
Visa vad de skrev
”För det första är det centralt att det kostsamma arbetet med att inrätta beredskapslager inte tränger undan andra nödvändiga satsningar för att långsiktigt bygga upp resiliensen och lönsamheten och för att klara livsmedelskedjans hållbarhetsomställning.”
- De menar att lönsamma jordbruks- och livsmedelsföretag är grunden för beredskapsarbetet och kräver fortsatta investeringar och ett brett arbete med styrmedel och incitament.
Visa vad de skrev
”Lönsamma jordbruks- och livsmedelsföretag är grunden för beredskapsarbetet i livsmedelskedjan och kräver både fortsatta investeringar och ett brett arbete med styrmedel och incitament.”
- De menar att det statliga åtagandet behöver öka för att klara dessa utmaningar.
Visa vad de skrev
”Det statliga åtagandet behöver öka för att klara av dessa utmaningar.”
- De menar att regeringen saknar ett resonemang om hur beredskapsarbetet och förslaget om beredskapslager ska ingå i hållbarhetsomställningen, vilket kan leda till nya målkonflikter och ineffektivitet.
Visa vad de skrev
”Vi saknar ett resonemang från regeringen om hur både det bredare beredskapsarbetet och det specifika förslaget om beredskapslager i livsmedelskedjan ska utgöra en integrerad del av arbetet med hållbarhetsomställningen i livsmedelskedjan.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar förslaget om en ny lag om beredskapslagring av varor i livsmedelskedjan men vi anser att det är viktigt att förslaget kompletteras i två avseenden.
För det första är det centralt att det kostsamma arbetet med att inrätta beredskapslager inte tränger undan andra nödvändiga satsningar för att långsiktigt bygga upp resiliensen och lönsamheten och för att klara livsmedelskedjans hållbarhetsomställning. Lönsamma jordbruks- och livsmedelsföretag är grunden för beredskapsarbetet i livsmedelskedjan och kräver både fortsatta investeringar och ett brett arbete med styrmedel och incitament. Det statliga åtagandet behöver öka för att klara av dessa utmaningar.
För det andra behöver beredskapsarbetet så långt som möjligt bedrivas i synergi med det bredare hållbarhetsarbetet. Vi saknar ett resonemang från regeringen om hur både det bredare beredskapsarbetet och det specifika förslaget om beredskapslager i livsmedelskedjan ska utgöra en integrerad del av arbetet med hållbarhetsomställningen i livsmedelskedjan. En avsaknad av detta perspektiv kan leda till nya målkonflikter och ineffektivitet.
Mot denna bakgrund anser vi att regeringen skyndsamt bör komplettera både det bredare arbetet med beredskapsplanering och lagförslaget om beredskapslager utifrån utgångspunkten att livsmedelsberedskap och hållbarhetsomställning ska behandlas som sammanlänkade policyområden.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4069 av Emma Nohrén m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Kajsa Fredholm (V).
Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövningProp. 2025/26:202 · beslutad 26 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om undantag från EU:s regler för skydd av arter och livsmiljöer (art- och habitatdirektivet) vid vattenkraftens omprövning.
- De menar att förslaget gör undantag från art- och habitatdirektivets krav och minskar kraven på att skydda Natura 2000-områden.
Visa vad de skrev
”Med denna proposition tar regeringen ytterligare steg för att göra undantag från art- och habitatdirektivets krav och minimera kraven för att skydda Natura 2000-områden.”
- De menar att skyddet för vandrande fisk som lax, öring och ål och ekosystemen i sjöar och vattendrag kommer att väga lättare när vattenkraften ska få moderna miljövillkor.
Visa vad de skrev
”Nu kommer skyddet av vandrande fiskarter som lax, öring och ål och ekosystemen i sjöar och vattendrag att väga betydligt lättare i arbetet med att ge vattenkraften moderna miljövillkor.”
- De menar att förslagen inte är förenliga med EU-rätten, eftersom varje enskilt fall måste prövas och det måste finnas tillräckligt underlag för prövningen, vilket Naturvårdsverket och flera andra remissinstanser påpekar.
Visa vad de skrev
”Vi delar inte regeringens bedömning att förslagen är förenliga med EU-rätten. Som Naturvårdsverket och flera andra remissinstanser påpekar krävs det nämligen att varje enskilt fall prövas och att det finns tillräckligt underlag för sådan prövning.”
- De menar att vattenkraften inte behöver gynnas ytterligare genom förslag som bara marginellt bidrar till den nationella energiförsörjningen och påverkar miljön negativt.
Visa vad de skrev
”Vi värnar vattenkraftens betydelse för energiförsörjningen men anser inte att den behöver gynnas ytterligare genom förslag som endast marginellt bidrar till vår nationella energiförsörjning och som påverkar miljön negativt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Två tredjedelar av Sveriges vattendrag har inte god ekologisk status, och vattenkraftverk och dammar är en stor orsak till detta. Det var därför ett framsteg att det 2020 beslutades att svensk vattenkraft ska förses med moderna miljövillkor enligt den nationella plan för omprövning av vattenkraft som Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten och Svenska kraftnät tagit fram. Sverige hade därmed tagit viktiga steg för att vattenkraften skulle få moderna miljövillkor utan påtaglig påverkan på tillgången på vattenkraftsel.
Den nuvarande regeringen har missat viktiga chanser att få ut mer effekt från vattenkraften samtidigt som den aktivt och systematiskt arbetat med att försvaga miljökraven. Regeringen inledde med att helt enkelt pausa omprövningsprocessen i olika omgångar till den 1 juli 2025, vilket även ledde till kritik från EU-kommissionen. Regeringen har systematiskt maximerat alla tillgängliga kryphål för att försvaga miljöskyddet. Prövningsprocesserna stoppades innan de ens hann komma i gång ordentligt. Detta innebär att värdefull tid har gått förlorad för våra strömmande vatten. Det vilar ett tungt ansvar på regeringen när den undergräver en så bred överenskommelse som den nationella planen innebar.
Sommaren 2025 beslutade regeringen om en rad olika förordningsändringar, vilket försämrade möjligheterna att miljöanpassa vattenkraften i hela landet. Med denna proposition tar regeringen ytterligare steg för att göra undantag från art- och habitatdirektivets krav och minimera kraven för att skydda Natura 2000-områden.
Vi är kritiska till både de förordningsändringar som redan har genomförts och de försämrade förutsättningar för miljöanpassning som förslaget i propositionen innebär. Genom dessa förändringar frångår regeringen hela grundtanken med miljöanpassningen av vattenkraften – att göra miljön bättre. Oavsett storlek påverkar vattenkraftverken ekosystemen, och de behöver därför moderna miljövillkor. Älvar, forsar och bäckar är några av Sveriges artrikaste livsmiljöer och dessa miljöer är nödvändiga för många arter. Det handlar bl.a. om vandrande fisk som ål, öring och lax men också fåglar, insekter och musslor. Nu kommer skyddet av vandrande fiskarter som lax, öring och ål och ekosystemen i sjöar och vattendrag att väga betydligt lättare i arbetet med att ge vattenkraften moderna miljövillkor. Risken är också stor att lokala, unika bestånd av lax och öring slås ut. Vi värnar vattenkraftens betydelse för energiförsörjningen men anser inte att den behöver gynnas ytterligare genom förslag som endast marginellt bidrar till vår nationella energiförsörjning och som påverkar miljön negativt.
Vi delar inte regeringens bedömning att förslagen är förenliga med EU-rätten. Som Naturvårdsverket och flera andra remissinstanser påpekar krävs det nämligen att varje enskilt fall prövas och att det finns tillräckligt underlag för sådan prövning. Vi anser att naturen är grunden för vår framtida välfärd. En politik som värnar fungerande ekosystem och minskar klimatutsläppen gör Sverige starkare, hållbarare och tryggare. Att ensidigt gynna kortsiktiga särintressen ekonomiskt enligt regeringens förslag leder i motsatt riktning.
Reformerat försörjningsstöd – bidragstak och ökade möjligheter till arbeteProp. 2025/26:201 · beslutad 26 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, avstod
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om reformerat försörjningsstöd.
- De menar att förslaget bygger på en problembeskrivning som saknar empiriskt stöd och riskerar att öka fattigdom, ojämlikhet och social utsatthet, särskilt för barn, personer med funktionsnedsättning och redan marginaliserade grupper.
Visa vad de skrev
”Propositionen bygger på en problemformulering som saknar empiriskt stöd och riskerar att öka fattigdom, ojämlikhet och social utsatthet – särskilt för barn, personer med funktionsnedsättning och redan marginaliserade grupper.”
- De menar att förslagen riskerar att strida mot barnkonventionen och grundläggande sociala rättigheter.
Visa vad de skrev
”Vi bedömer att förslagen riskerar att stå i strid med såväl barnkonventionen som grundläggande sociala rättigheter.”
- De menar att staten inte säkerställer ett tillräckligt starkt nationellt golv och samtidigt begränsar kommunernas möjlighet att kompensera, vilket ökar otryggheten för människor i ekonomisk utsatthet.
Visa vad de skrev
”När staten underlåter att säkerställa ett tillräckligt starkt nationellt golv och samtidigt begränsar kommunernas möjlighet att kompensera för det, blir resultatet ökad otrygghet för människor i ekonomisk utsatthet.”
- De menar att försämrad ekonomisk trygghet inte leder till att fler börjar arbeta, utan till mer fattigdom, stress och ohälsa, vilket försvårar etablering på arbetsmarknaden.
Visa vad de skrev
”Att försämra den ekonomiska tryggheten kommer inte att leda till att fler börjar arbeta, utan i stället resultera i ökad fattigdom, stress och ohälsa. Detta försvårar i sin tur etablering på arbetsmarknaden.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå proposition 2025/26:201. Propositionen bygger på en problemformulering som saknar empiriskt stöd och riskerar att öka fattigdom, ojämlikhet och social utsatthet – särskilt för barn, personer med funktionsnedsättning och redan marginaliserade grupper. Vi bedömer att förslagen riskerar att stå i strid med såväl barnkonventionen som grundläggande sociala rättigheter. När staten underlåter att säkerställa ett tillräckligt starkt nationellt golv och samtidigt begränsar kommunernas möjlighet att kompensera för det, blir resultatet ökad otrygghet för människor i ekonomisk utsatthet. Att försämra den ekonomiska tryggheten kommer inte att leda till att fler börjar arbeta, utan i stället resultera i ökad fattigdom, stress och ohälsa. Detta försvårar i sin tur etablering på arbetsmarknaden.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4028 av Maj Karlsson m.fl. (V) och 2025/26:4051 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) samt avslår proposition 2025/26:201 punkterna 1 och 2 samt motion 2025/26:4017 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Nils Seye Larsen (MP) och Maj Karlsson (V).
Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän i skolväsendetProp. 2025/26:191 · beslutad 26 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till undantag från offentlighetsprincipen för vissa enskilda mindre huvudmän i skolväsendet och i övrigt säger ja till regeringens lagförslag.
- De menar att offentlighetsprincipen är central i en demokrati och att den bör omfatta alla skolor utan undantag.
Visa vad de skrev
”För oss är offentlighetsprincipen central i en demokrati, och den bör omfatta alla skolor utan undantag.”
- De menar att alla skolor som finansieras med offentliga medel bör vara skyldiga att följa samma regler för insyn och öppenhet.
Visa vad de skrev
”Vi instämmer i det Sveriges Lärare skriver i sitt remissvar om att alla skolor som finansieras med offentliga medel bör vara skyldiga att följa samma regler när det gäller insyn och öppenhet.”
- De menar att det finns en risk att lagen inte får önskad effekt om skolaktiebolag hävdar att uppgifter är affärshemligheter.
Visa vad de skrev
”Vi ser även en risk med att lagstiftningen inte kommer att få önskad effekt om skolaktiebolag gör bedömningen att uppgifter inte kan lämnas ut med hänvisning till att de utgör affärshemligheter.”
- De menar att det inte finns något behov av att skriva in lättnadsregler för vissa enskilda huvudmän i skollagen.
Visa vad de skrev
”Vi ser därför inte heller något behov av att i skollagen skriva in lättnadsregler för vissa enskilda huvudmän”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar att regeringen äntligen kommit till skott och lagt fram ett lagförslag om offentlighetsprincipen i fristående skolor. Vi instämmer i det Sveriges Lärare skriver i sitt remissvar om att alla skolor som finansieras med offentliga medel bör vara skyldiga att följa samma regler när det gäller insyn och öppenhet. Vi ser även en risk med att lagstiftningen inte kommer att få önskad effekt om skolaktiebolag gör bedömningen att uppgifter inte kan lämnas ut med hänvisning till att de utgör affärshemligheter. Vi kommer därför att fortsätta bevaka frågan och lagstiftningens tillämpning.
För oss är offentlighetsprincipen central i en demokrati, och den bör omfatta alla skolor utan undantag. Vi kan därför inte ställa oss bakom förslaget till lättnadsregler för vissa enskilda huvudmän i skolväsendet och vill inte att riksdagen beslutar om att medge några undantag från offentlighetsprincipen.
Mot denna bakgrund föreslår vi att riksdagen avslår 2 kap. 3 a § andra stycket i regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) om att lättnadsregler ska införas för enskilda mindre huvudmän.
Vi ser därför inte heller något behov av att i skollagen skriva in lättnadsregler för vissa enskilda huvudmän och föreslår att riksdagen även avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) i de delar det avser 29 kap. 1, 15–16 f och 18 §§.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår
1. 2 kap. 3 a § andra stycket regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och antar lagförslaget i övrigt,
2. regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) i de delar det avser 29 kap. 1, 15–16 f och 18 §§ och antar lagförslaget i övrigt med den ändringen att orden ”och 13” i ingressen i uttrycket ”punkt 3 och 13” ska utgå,
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i arkivlagen (1990:782),
2. lag om ändring i lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter,
3. lag om ändring i lagen (2021:443) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:191 punkterna 2, 4 och 5 samt motion 2025/26:3996 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt bifaller delvis proposition 2025/26:191 punkterna 1 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Isabell Mixter (V) och Camilla Hansén (MP).
Offentlighetsprincipens omfattning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen tillkännager för regeringen att offentlighetsprincipen ska omfatta även fristående anordnare inom komvux och tillämpas fullt ut, utan undantag för affärshemligheter.
- De menar att fristående anordnare inom komvux ska omfattas av offentlighetsprincipen.
Visa vad de skrev
”Vi menar att fristående anordnare inom komvux ska omfattas av offentlighetsprincipen.”
- De menar att hemlighållna affärs- och driftsförhållanden gör att allmänheten inte fullt ut kan se hur skattemedel används.
Visa vad de skrev
”Det är problematiskt att affärs- och driftsförhållanden i stor utsträckning fortsatt kan hållas hemliga. Det innebär att centrala frågor om hur skattemedel används inte fullt ut blir tillgängliga för allmänheten.”
- De menar att det utan redovisning på skolenhetsnivå blir svårt att granska överkompensation och att pengar läcker ur skolan.
Visa vad de skrev
”Utan krav på redovisning på skolenhetsnivå blir det svårt att granska överkompensation och pengaläckage ur skolan.”
- De menar att offentlighetsprincipen bör tillämpas fullt ut, utan undantag för affärshemligheter.
Visa vad de skrev
”Vi anser att offentlighetsprincipen bör tillämpas fullt ut, utan undantag för affärshemligheter.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det är anmärkningsvärt att fristående anordnare inom komvux inte omfattas av regeringens lagförslag i propositionen. Även vuxenutbildning finansieras med offentliga medel och bör omfattas av samma krav på insyn och transparens. Vi menar att fristående anordnare inom komvux ska omfattas av offentlighetsprincipen.
Det är problematiskt att affärs- och driftsförhållanden i stor utsträckning fortsatt kan hållas hemliga. Det innebär att centrala frågor om hur skattemedel används inte fullt ut blir tillgängliga för allmänheten. I praktiken riskerar barns rätt till en bra utbildning att fortsatt vägas mot bolagens intresse av sekretess.
En nationell utredningsfunktion för att förebygga suicidProp. 2025/26:190 · beslutad 26 maj 2026
Suicid bland barn och unga vuxna – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen ställer sig bakom att regeringen återkommer med ett reviderat lagförslag där åldersgränsen för den obligatoriska utredningsskyldigheten utökas till att omfatta barn och unga vuxna upp till 25 år.
- De menar att åldersgränsen för den obligatoriska utredningsskyldigheten är för snävt satt.
Visa vad de skrev
”Vi anser emellertid att åldersgränsen är för snävt satt”
- De menar att varje liv som går förlorat är ett misslyckande för samhället.
Visa vad de skrev
”Varje liv som går förlorat är ett misslyckande för samhället.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Varje liv som går förlorat är ett misslyckande för samhället. Vi välkomnar regeringens proposition om att inrätta en nationell utredningsfunktion för att förebygga suicid. Vi anser emellertid att åldersgränsen är för snävt satt och vill att regeringen återkommer till riksdagen med ett reviderat lagförslag där åldersgränsen för den obligatoriska utredningsskyldigheten utökas till att omfatta barn och unga vuxna upp till 25 år.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4045 av Christofer Bergenblock m.fl. (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Christofer Bergenblock (C), Nils Seye Larsen (MP) och Maj Karlsson (V).
Lag om hyrköp av bostadProp. 2025/26:188 · beslutad 26 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, avstod
Vad ville V i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag till lag om hyrköp av bostad i sin helhet.
- De menar att förslaget brister i grundläggande konsumentskydd, vilket Lagrådet och flera remissinstanser har kritiserat.
Visa vad de skrev
”Lagrådet och flera remissinstanser har kritiserat förslaget, bl.a. för att det brister i grundläggande konsumentskydd.”
- De menar att ekonomiskt utsatta hushåll riskerar att lockas in i avtal som i efterhand visar sig vara ekonomiskt ofördelaktiga.
Visa vad de skrev
”Kritiken har handlat om att ekonomiskt utsatta hushåll riskerar att lockas in i avtal som i efterhand visar sig vara ekonomiskt ofördelaktiga.”
- De menar att en viktig kontrollfunktion mot ekonomisk brottslighet försvinner när avtalen sköts utan fastighetsmäklare.
Visa vad de skrev
”Förslagen innebär också att en viktig kontrollfunktion mot ekonomisk brottslighet faller bort eftersom avtalen sköts utan fastighetsmäklare.”
- De menar att förslaget liknar ett avbetalningsköp men saknar de skyddsregler som normalt gäller för avbetalningsköp.
Visa vad de skrev
”Vidare liknar regeringens förslag till lag om hyrköp av bostad ett avbetalningsköp, men med den skillnaden att de skyddsregler som normalt gäller för avbetalningsköp saknas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Att underlätta för fler hushåll att få tillgång till ett eget tryggt och långsiktigt boende med goda villkor är ett viktigt politiskt mål. Men regeringens förslag till lag om hyrköp av bostad riskerar att skapa en otrygg och svåröverskådlig boendeform. Jag kan därför inte ställa mig bakom det.
Lagrådet och flera remissinstanser har kritiserat förslaget, bl.a. för att det brister i grundläggande konsumentskydd. Kritiken har handlat om att ekonomiskt utsatta hushåll riskerar att lockas in i avtal som i efterhand visar sig vara ekonomiskt ofördelaktiga. Förslagen innebär också att en viktig kontrollfunktion mot ekonomisk brottslighet faller bort eftersom avtalen sköts utan fastighetsmäklare. Jag delar Lagrådets och remissinstansernas kritik.
Vidare liknar regeringens förslag till lag om hyrköp av bostad ett avbetalningsköp, men med den skillnaden att de skyddsregler som normalt gäller för avbetalningsköp saknas. Detta ökar obalansen mellan köparen och säljaren, och konsekvensen är att den ekonomiskt svaga parten får bära de största riskerna. Sammantaget innehåller förslaget betydande brister i konsumentskydd, rättssäkerhet och riskfördelning.
Riksdagen bör därför avslå propositionen i sin helhet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4004 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V), bifaller delvis motion 2025/26:4012 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:188 punkterna 1–7.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V).
Förenklade regler vid ändring av en byggnadProp. 2025/26:180 · beslutad 26 maj 2026
Regler om tillgänglighet för bostäder på vind och i suterräng – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen, trots att delar av regeringens förslag välkomnas, säger nej till lättnaderna i tillgänglighetskraven för bostäder på vind och i suterräng och säger ja till att regeringen återkommer med nödvändiga följdändringar.
- De menar att förslagen riskerar att få negativa konsekvenser för jämlikheten i samhället.
Visa vad de skrev
”Vi delar flera remissinstansers farhågor att förslagen kommer att få negativa konsekvenser för jämlikheten i samhället.”
- De menar att de utökade undantagen för bostäder på vind och i suterräng är särskilt problematiska.
Visa vad de skrev
”De utökade undantagen för bostäder på vindar och i suterräng är särskilt problematiska.”
- De menar att förslaget kan leda till bostäder med lägre standard och att nya brister byggs in i det befintliga beståndet.
Visa vad de skrev
”Detta förslag innebär att grundläggande krav på tillgänglighet och användbarhet kan sättas åt sidan, vilket riskerar att leda till bostäder med lägre standard och att vi bygger in nya brister i det befintliga beståndet.”
- De menar att regeringen behöver återkomma med förslag på nödvändiga följdändringar efter ett nej.
Visa vad de skrev
”Som en konsekvens av detta behöver regeringen återkomma med förslag på de följdändringar som krävs med anledning av avslaget.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar delar av regeringens förslag men ställer oss kritiska till lättnaderna i kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Vi delar flera remissinstansers farhågor att förslagen kommer att få negativa konsekvenser för jämlikheten i samhället. De utökade undantagen för bostäder på vindar och i suterräng är särskilt problematiska. Detta förslag innebär att grundläggande krav på tillgänglighet och användbarhet kan sättas åt sidan, vilket riskerar att leda till bostäder med lägre standard och att vi bygger in nya brister i det befintliga beståndet. Vi anser därför att regeringens förslag ska avslås i de delar det avser 8 kap. 7 §.
Som en konsekvens av detta behöver regeringen återkomma med förslag på de följdändringar som krävs med anledning av avslaget. Det är regeringens uppgift att vidta nödvändiga åtgärder. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) i de delar det avser 8 kap. 7 §,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4010 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4059 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 3 i denna del och avslår proposition 2025/26:180 punkt 1 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Lag om avgift för områdessamverkanProp. 2025/26:157 · beslutad 26 maj 2026
Lag om avgift för områdessamverkan – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om en lag om avgift för områdessamverkan.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser inte att det finns skäl att införa en lag om avgift för områdessamverkan, och riksdagen bör därför avslå propositionen. Vi utvecklar våra skäl för detta i våra särskilda yttranden 1 respektive 2.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3966 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V), 2025/26:3974 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:3981 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:157.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtidProp. 2025/26:150 · beslutad 26 maj 2026
Tillståndsprövning, underrättelseskyldighet och integritetsskydd – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att all användning av artificiell intelligens (AI) för ansiktsigenkänning i realtid ska prövas av domstol och att skyddet för den enskilde stärks med offentligt ombud, information till den som identifierats och att uppgifterna stannar hos polisen.
- De menar att ansiktsigenkänning i realtid är ett långtgående övervakningsverktyg och att domstolar därför är bäst lämpade att pröva alla tillstånd.
Visa vad de skrev
”AI-teknik för ansiktsigenkänning i realtid är ett ingripande övervakningsverktyg. Ju mer ingripande övervakningen är, desto starkare måste de rättssäkerhetsgarantier vara som omger den. Domstolar är mest lämpade att hantera samtliga tillståndsprövningar.”
- De menar att det behövs offentliga ombud och möjlighet att överklaga tillståndsbeslut för att garantera rättssäkerheten.
Visa vad de skrev
”För att garantera rättssäkerhet anför flera remissinstanser att det dessutom behövs såväl offentliga ombud som möjligheter att överklaga beslut om tillstånd. Vi instämmer i detta.”
- De menar att den som har identifierats eller lokaliserats med tekniken som huvudregel ska få information, även när den används för att förebygga, förhindra eller upptäcka brott.
Visa vad de skrev
”Den som har identifierats eller lokaliserats genom den aktuella tekniken bör som huvudregel underrättas, inte bara i brottsutredande verksamhet utan även när tekniken har använts för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet.”
- De menar att informationen från tekniken måste stanna hos polisen och inte får spridas till eller användas av privata leverantörer.
Visa vad de skrev
”Det måste också säkerställas att den information som genereras genom användning av AI-system för ansiktsigenkänning i realtid stannar hos polisen. Data får under inga omständigheter riskera att spridas till eller användas av privata leverantörer.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att det ska göras en uppdelning av prövningsinstanser som ska pröva frågan om tillstånd till den aktuella AI-tekniken. AI-teknik för ansiktsigenkänning i realtid är ett ingripande övervakningsverktyg. Ju mer ingripande övervakningen är, desto starkare måste de rättssäkerhetsgarantier vara som omger den. Domstolar är mest lämpade att hantera samtliga tillståndsprövningar. All användning av aktuell AI-teknik bör därför föregås av prövning av allmän domstol, vilket även flera remissinstanser anför.
För att garantera rättssäkerhet anför flera remissinstanser att det dessutom behövs såväl offentliga ombud som möjligheter att överklaga beslut om tillstånd. Vi instämmer i detta. Avsaknaden av ett offentligt ombud innebär i praktiken att den enskilde inte har rätt till ett kontradiktoriskt förfarande. Det finns en risk att det strider mot rätten till en rättvis rättegång i bl.a. den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Skyddet för den enskilde måste stärkas på ytterligare punkter. Den som har identifierats eller lokaliserats genom den aktuella tekniken bör som huvudregel underrättas, inte bara i brottsutredande verksamhet utan även när tekniken har använts för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet. En rättsstat ska inte bygga ut möjligheterna till övervakning utan tydliga regler för information, insyn och möjlighet till efterhandskontroll.
Det måste också säkerställas att den information som genereras genom användning av AI-system för ansiktsigenkänning i realtid stannar hos polisen. Data får under inga omständigheter riskera att spridas till eller användas av privata leverantörer. När avancerade analys- och övervakningsverktyg köps in från privata aktörer krävs betydligt starkare skydd för information spårbarhet och oberoende kontroll än vad regeringen redovisar.
I syfte att säkerställa att användning av AI-systemet inte leder till bl.a. diskriminering och massövervakning bör obligatoriska och återkommande riskanalyser genomföras. Felaktig identifiering i en brottsbekämpande kontext kan få mycket allvarliga konsekvenser för den enskilde. Det måste därför finnas krav på löpande tester, dokumentation, extern granskning och uppföljning av teknikens träff- och rättssäkerhet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3947 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:3953 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Tidsbegränsning och utvärdering av den nya lagstiftningen – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att tidsbegränsa lagen om polisens AI för ansiktsigenkänning i realtid, förslagsvis till fem år, och att användningen utvärderas innan lagen kan permanentas.
- De menar att användningen måste utvärderas innan lagen kan permanentas, för att säkerställa att tekniken används rättssäkert, proportionerligt och lagligt.
Visa vad de skrev
”För att se till att AI-system för ansiktsigenkänning i realtid tillämpas på ett rättssäkert, proportionerligt och lagligt sätt behöver användningen utvärderas innan lagförslaget kan permanentas.”
- De menar att utvärderingen bland annat bör granska hur tekniken används, hur ofta den ger falska träffar och om vissa grupper drabbas oproportionerligt.
Visa vad de skrev
”En sådan utvärdering skulle t.ex. kunna omfatta hur ofta tekniken har använts, i vilka situationer, med vilka resultat, hur ofta falska träffar uppstått, hur proportionalitetsbedömningar gjorts, om vissa grupper drabbats oproportionerligt och hur underrättelseskyldigheten samt tillsynen fungerat.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För att se till att AI-system för ansiktsigenkänning i realtid tillämpas på ett rättssäkert, proportionerligt och lagligt sätt behöver användningen utvärderas innan lagförslaget kan permanentas. En sådan utvärdering skulle t.ex. kunna omfatta hur ofta tekniken har använts, i vilka situationer, med vilka resultat, hur ofta falska träffar uppstått, hur proportionalitetsbedömningar gjorts, om vissa grupper drabbats oproportionerligt och hur underrättelseskyldigheten samt tillsynen fungerat. Vi föreslår därför en tidsbegränsning på förslagsvis fem år.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3947 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 3 och 2025/26:3953 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 3.
En mer flexibel hyresmarknadProp. 2025/26:187 · beslutad 20 maj 2026
En ny privatuthyrningslag – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag till en ny privatuthyrningslag.
- De menar att förslaget inte förbättrar något för dem som hyr i andra hand, utan i stället leder till högre hyror och sämre skydd för dem.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag till ny privatuthyrningslag innebär inga förbättringar för andrahandshyresgästerna utan förslaget kommer tvärtom att leda till högre hyror och ett försämrat skydd för dessa hyresgäster.”
- De menar att dagens regler för privatuthyrning redan är för generösa och att det inte finns skäl att ändra lagen mer i samma riktning.
Visa vad de skrev
”De nuvarande reglerna om privatuthyrning är redan alltför generösa och det saknas skäl att genomföra ytterligare lagändringar i samma riktning.”
- De menar att uthyrning av privatägda bostäder tvärtom leder till ökad spekulation och en växande andrahandsmarknad, vilket inte är något att sträva efter.
Visa vad de skrev
”Uthyrningen av privatägda bostäder leder tvärtom till ökad spekulation och en växande andrahandsmarknad, vilket inte är något att sträva efter.”
- De menar att det krävs fler hyresrätter med rimliga hyror och att andrahandsuthyrning bara bör vara ett komplement till bostadsförsörjningen, inte en central del av den.
Visa vad de skrev
”För att fler bostäder ska bli tillgängliga på hyresmarknaden krävs det även att det byggs fler hyresrätter med rimliga hyror. Andrahandsuthyrningen bör enbart vara ett komplement till bostadsförsörjningen – inte en central del av den.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vänsterpartiet stod inte bakom lagen (2012:978) om uthyrning av egen bostad när den infördes 2013, och kritiken mot regleringen kvarstår. Regeringens förslag till ny privatuthyrningslag innebär inga förbättringar för andrahandshyresgästerna utan förslaget kommer tvärtom att leda till högre hyror och ett försämrat skydd för dessa hyresgäster. De nuvarande reglerna om privatuthyrning är redan alltför generösa och det saknas skäl att genomföra ytterligare lagändringar i samma riktning.
Regeringen anför bl.a. att den nya privatuthyrningslagen kan förväntas leda till att fler bostäder blir tillgängliga på hyresmarknaden och att det befintliga bostadsbeståndet utnyttjas bättre. Jag delar inte denna syn. Uthyrningen av privatägda bostäder leder tvärtom till ökad spekulation och en växande andrahandsmarknad, vilket inte är något att sträva efter. Det innebär dessutom ett sämre nyttjande av det befintliga bostadsbeståndet. För att skapa en ökad rörlighet på bostadsmarknaden borde utgångspunkten i stället vara att den som inte behöver sin bostad för att bo i säljer den vidare.
För att fler bostäder ska bli tillgängliga på hyresmarknaden krävs det även att det byggs fler hyresrätter med rimliga hyror. Andrahandsuthyrningen bör enbart vara ett komplement till bostadsförsörjningen – inte en central del av den. De rättigheter som gäller för en andrahandshyresgäst bör vidare vara desamma oavsett om den uthyrda bostaden är ägd eller hyrd.
Mot denna bakgrund bör riksdagen avslå regeringens förslag till privatuthyrningslag.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till privatuthyrningslag.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3995 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:187 punkt 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V).
Utökade möjligheter för bostadsrättshavare att upplåta sin lägenhet i andra hand – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till att utöka bostadsrättshavares möjligheter att hyra ut sin lägenhet i andra hand.
- De menar att reglerna redan i dag är generösa och att det inte finns något behov av att utöka möjligheterna till andrahandsuthyrning.
Visa vad de skrev
”Kritiken handlar huvudsakligen om att reglerna redan i dag är generösa och att det inte finns behov av att utöka möjligheterna till andrahandsupplåtelse.”
- De menar att myndigheter som Boverket och Tillväxtverket har ifrågasatt förslaget och varnat för spekulationsköp av bostadsrätter.
Visa vad de skrev
”Även myndigheter som Boverket och Tillväxtverket har ifrågasatt förslaget och varnat för bl.a. spekulationsköp av bostadsrätter.”
- De menar att Fastighetsägarna har avstyrkt förslaget på grund av risken för spekulativt beteende och negativa konsekvenser för föreningarnas funktion och grannarnas trygghet.
Visa vad de skrev
”Fastighetsägarna har också avstyrkt förslaget med hänvisning till risken för spekulativt beteende och negativa konsekvenser för föreningarnas funktion och grannarnas trygghet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Förslaget om att utöka bostadsrättshavares möjligheter att upplåta sina lägenheter i andra hand har fått kritik av flera remissinstanser. Kritiken handlar huvudsakligen om att reglerna redan i dag är generösa och att det inte finns behov av att utöka möjligheterna till andrahandsupplåtelse. Även myndigheter som Boverket och Tillväxtverket har ifrågasatt förslaget och varnat för bl.a. spekulationsköp av bostadsrätter. Fastighetsägarna har också avstyrkt förslaget med hänvisning till risken för spekulativt beteende och negativa konsekvenser för föreningarnas funktion och grannarnas trygghet. Vi instämmer i remissinstansernas kritik, och för oss väger dessa invändningar tyngre än de skäl för förslaget som regeringen anför i propositionen. Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag om utökade möjligheter till andrahandsuthyrning i bostadsrättslagen.
En ny modell för blockhyra – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att utöka undantagen från besittningsskydd, införa anpassad hyra, göra så att bulvanregeln inte gäller och tillåta uthyrning till en juridisk person för vidareuthyrning vid blockhyra.
- De menar att det finns risk för missbruk om möjligheterna att göra undantag från besittningsskyddet utökas.
Visa vad de skrev
”Kritiken handlar bl.a. om att det finns risk för missbruk om möjligheterna att göra undantag från besittningsskyddet utökas”
- De menar att den nya modellen för hyressättning leder till att hyresgästerna tvingas betala marknadshyror.
Visa vad de skrev
”den nya modellen för hyressättning leder till att hyresgästerna tvingas att betala marknadshyror”
- De menar att förslaget att tillåta uthyrning till en juridisk person för vidareuthyrning ökar riskerna för otrygga boendeförhållanden och stigande hyror.
Visa vad de skrev
”Förslaget i denna del innebär ökade risker för otrygga boendeförhållanden och stegrande hyror.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Förslaget om nya regler om blockhyra innebär bl.a. att det för företagsbostäder införs en utökad möjlighet att avtala om avstående från besittningsskyddet mellan blockhyresgäster och andrahandshyresgäster. En blockhyresgäst och andrahandshyresgäst får vidare avtala om en s.k. anpassad hyra för andrahandshyresgästen. Dessa förslag har fått kritik av flera remissinstanser. Kritiken handlar bl.a. om att det finns risk för missbruk om möjligheterna att göra undantag från besittningsskyddet utökas och om att den nya modellen för hyressättning leder till att hyresgästerna tvingas att betala marknadshyror. Vi instämmer i huvudsak i den kritik som framförts. Vi är även negativa till förslaget om att tillstånd ska kunna ges till blockhyra när en blockhyresgäst ska upplåta lägenheter till en juridisk person. Förslaget i denna del innebär ökade risker för otrygga boendeförhållanden och stegrande hyror. Sammanfattningsvis anser vi att övervägande skäl talar emot flera av de ändringar som regeringen föreslår.
Den framtida regleringen av blockhyra – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att i huvudsak behålla dagens regler om blockhyra, men med vissa justeringar, och att regeringen ska återkomma med ett nytt lagförslag.
- De menar att regeringen först bör se över dagens modell för blockhyra så att hyrorna sätts korrekt och enligt gällande praxis.
Visa vad de skrev
”Till att börja med bör regeringen göra en översyn av dagens blockhyresmodell för att säkerställa att hyressättningen är korrekt och sker i enlighet med gällande praxis.”
- De menar att det måste finnas kontroller om blockhyra genom en mellanhand ska tillåtas, så att systemet inte utnyttjas.
Visa vad de skrev
”Om blockhyra genom en mellanhand ska tillåtas behöver det vidare finnas kontrollfunktioner så att systemet inte utnyttjas.”
- De menar att öppenheten kring förhandlade hyror behöver bli bättre genom lagändringar.
Visa vad de skrev
”Transparensen kring förhandlade hyror behöver också stärkas genom lagändringar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Som framgår av mina tidigare reservationer i betänkandet har jag invändningar mot regeringens förslag när det gäller regleringen av blockhyra. Enligt min mening bör de nuvarande reglerna om blockhyra i hyreslagen behållas, dock med vissa justeringar. Till att börja med bör regeringen göra en översyn av dagens blockhyresmodell för att säkerställa att hyressättningen är korrekt och sker i enlighet med gällande praxis. Om blockhyra genom en mellanhand ska tillåtas behöver det vidare finnas kontrollfunktioner så att systemet inte utnyttjas. Transparensen kring förhandlade hyror behöver också stärkas genom lagändringar. Regeringen bör därför återkomma med ett nytt lagförslag där dagens regler för blockhyra i huvudsak behålls men justeras enligt vad jag redovisar ovan. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Nytt mål för effektiv energianvändning och genomförande av det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestandaProp. 2025/26:159 · beslutad 20 maj 2026
Nytt mål för effektiv energianvändning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag till nytt mål för effektiv energianvändning.
- De menar att regeringens förslag är ett icke bindande kvalitativt mål som inte går att mäta, samtidigt som stöden för energieffektivisering har tagits bort.
Visa vad de skrev
”Regeringen föreslår nu ett icke förpliktigande kvalitativt mål som inte är mätbart samtidigt som stöden för energieffektivisering har tagits bort sedan tidigare.”
- De menar att det nuvarande kvantitativa målet, till skillnad från regeringens förslag, stöder Sveriges möjlighet att bidra till att nå EU:s samlade mål.
Visa vad de skrev
”till skillnad från regeringens förslag så stöder det nuvarande kvantitativa målet Sveriges möjlighet att bidra till att nå EU:s samlade målbild.”
- De menar, i likhet med flera remissinstanser, att målet bör ha kvantitativa formuleringar för att kunna styra och följas upp.
Visa vad de skrev
”I likhet med ett flertal remissinstanser är vi av uppfattningen att målet bör innehålla kvantitativa målformuleringar för att vara styrande och kunna följas upp.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Energieffektivisering är viktigt och det är en utgångspunkt i EU:s energipolitik. Det skapar också resurseffektivitet och är av stor betydelse för att bygga ett mer hållbart samhälle med ökad elektrifieringstakt och stärkt konkurrenskraft.
Regeringen föreslår nu ett icke förpliktigande kvalitativt mål som inte är mätbart samtidigt som stöden för energieffektivisering har tagits bort sedan tidigare. Vi konstaterar också att till skillnad från regeringens förslag så stöder det nuvarande kvantitativa målet Sveriges möjlighet att bidra till att nå EU:s samlade målbild. I likhet med ett flertal remissinstanser är vi av uppfattningen att målet bör innehålla kvantitativa målformuleringar för att vara styrande och kunna följas upp.
Mot denna bakgrund anser vi att regeringens förslag till nytt mål för effektiv energianvändning bör avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till nytt mål för effektiv energianvändning.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3946 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:3965 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:159 punkt 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Amanda Palmstierna (MP).
Ett kvantitativt mål för effektiv energianvändning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett nytt mål för effektiv energianvändning som är kvantitativt, mätbart och uppföljningsbart och som gör att Sverige kan leva upp till sina klimatåtaganden.
- De menar att ett kvalitativt mål är otydligt, försvårar styrning och prioritering och saknar mätbara indikatorer för uppföljning.
Visa vad de skrev
”Vi instämmer med de remissinstanser som påtalat att ett kvalitativt mål innebär en otydlighet som kommer att försvåra för styrning och prioritering på området. Det saknas också mätbara indikatorer som gör att målet går att följa upp.”
- De menar att det nya målet kan göra det svårare för Sverige att leva upp till sina klimatåtaganden inom EU och internationellt.
Visa vad de skrev
”Vi ser också en risk för att det nya målet kommer att göra det svårare för Sverige att leva upp till sina åtaganden på klimatområdet inom EU och internationellt.”
- De menar att regeringens politik på området inte är tillräcklig och att det behövs kvantitativa mål för att främja energieffektiviseringen i samhället.
Visa vad de skrev
”Vi kan konstatera att regeringens politik på området inte är tillräcklig. Det behövs kvantitativa målformuleringar för att främja energieffektiviseringen i samhället.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Energieffektivisering skapar resurseffektivitet och är av stor betydelse för att bygga ett mer hållbart samhälle med ökad elektrifieringstakt, stärkt konkurrenskraft och sänkta elkostnader. Därför anser vi att det nya kvalitativa målet för en effektiv energianvändning är problematiskt av flera skäl.
Vi instämmer med de remissinstanser som påtalat att ett kvalitativt mål innebär en otydlighet som kommer att försvåra för styrning och prioritering på området. Det saknas också mätbara indikatorer som gör att målet går att följa upp.
Vi ser också en risk för att det nya målet kommer att göra det svårare för Sverige att leva upp till sina åtaganden på klimatområdet inom EU och internationellt.
Hela Sverige ska fungera – politik för starkare landsbygderProp. 2025/26:158 · beslutad 20 maj 2026
Ett starkt lokalsamhälle och en effektiv landsbygdspolitik – reservation, avstod
Vad ville V och C i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tar fram en ny, samlad och mer ambitiös reformagenda för landsbygderna med konkreta verktyg för lokal utveckling, samtidigt som förslaget att förtydliga regionernas samrådsskyldighet gentemot civilsamhället och utbildningsaktörer välkomnas.
- De menar att propositionen mest beskriver nuläget och redan beslutade åtgärder i stället för att innehålla nya förslag.
Visa vad de skrev
”I övrigt består propositionen huvudsakligen av beskrivningar av nuläget och sammanställningar av redan beslutade eller aviserade åtgärder.”
- De menar att propositionen saknar satsningar på vägar, järnväg, kollektivtrafik och bredband och reformer som stärker landsbygdskommunernas ekonomi.
Visa vad de skrev
”Propositionen saknar alltifrån satsningar på vägar, järnväg, kollektivtrafik och bredbandsutbyggnad till reformer som stärker landsbygdskommunernas ekonomiska förutsättningar.”
- De menar att propositionen borde ha innehållit förslag på verktyg som faktiskt flyttar makt och resurser till lokalsamhällen, kommuner och regioner.
Visa vad de skrev
”propositionen skulle ha behövt innehålla förslag på verktyg som faktiskt flyttar makt och resurser till lokalsamhällen, kommuner och regioner.”
- De menar att skattebaserna bör regionaliseras så att fastighetsskatt från elproducerande anläggningar och intäkter från mineralavgifter i högre grad stannar i kommunerna där verksamheten bedrivs.
Visa vad de skrev
”Vi föreslår därför att skattebaserna ska regionaliseras, där fastighetsskatten från elproducerande anläggningar och intäkter från mineralavgifter i högre grad tillfaller de kommuner där verksamheten bedrivs.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen har återkommande betonat landsbygdens betydelse för Sveriges sammanhållning, totalförsvar och konkurrenskraft. I praktiken har dock politiken under valperioden präglats av bristande reformkraft och neddragningar som försvagat förutsättningarna för boende och företag på landsbygderna. Nedstängningar av lokala servicekontor, avsaknaden av verkliga regelförenklingar och oklara besked kring energiförsörjning och skogspolitik har skapat en betydande osäkerhet. Förtroendet för statens närvaro i hela landet har försvagats. Vi menar att det är avgörande att landsbygderna ges stabila spelregler, närvarande myndigheter och rättvisa förutsättningar, och detta är något som regeringen inte har säkerställt.
Vi välkomnar förslaget om att förtydliga regionernas samrådsskyldighet gentemot civilsamhället och utbildningsaktörer. Det är en rimlig och viktig justering, men det är också propositionens enda konkreta förslag. I övrigt består propositionen huvudsakligen av beskrivningar av nuläget och sammanställningar av redan beslutade eller aviserade åtgärder. Propositionen saknar alltifrån satsningar på vägar, järnväg, kollektivtrafik och bredbandsutbyggnad till reformer som stärker landsbygdskommunernas ekonomiska förutsättningar. Att regeringen betonar ett underifrånperspektiv är positivt, men propositionen skulle ha behövt innehålla förslag på verktyg som faktiskt flyttar makt och resurser till lokalsamhällen, kommuner och regioner.
Mot denna bakgrund bör regeringen ta fram en ny, samlad och mer ambitiös reformagenda för landsbygderna som innehåller konkreta verktyg för lokal utveckling. Ett centralt inslag i en sådan agenda är att de värden som skapas lokalt också ska stanna lokalt. När el produceras, mineraler bryts och naturresurser brukas går i dag en oproportionerligt stor del av vinsterna till statskassan, medan lokalsamhället får bära kostnaderna. Vi föreslår därför att skattebaserna ska regionaliseras, där fastighetsskatten från elproducerande anläggningar och intäkter från mineralavgifter i högre grad tillfaller de kommuner där verksamheten bedrivs. Det är den typen av strukturreformer som skapar rättvisa förutsättningar, stärker kommunernas ekonomi och ökar den lokala framtidstron. Mer makt, mandat och resurser bör därmed decentraliseras för att stärka det lokala beslutsfattandet.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4038 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 1 och 2 samt avslår motionerna 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 1, 16, 20 och 35 samt 2025/26:4055 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C) och Birger Lahti (V).
Civilsamhällets organisationer – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till motionen och ger regeringen till känna att den bör återkomma med besked om ökad finansiering för att stärka civilsamhällets deltagande i regional utveckling.
- De menar att regeringen inte ger civilsamhället ökad finansiering utan i stället har skurit ned på medel till civilsamhället.
Visa vad de skrev
”Vi är däremot mycket kritiska till att regeringen inte möter upp förslaget med ökad finansiering och konstaterar att regeringen snarare har skurit ned på medel till civilsamhället.”
- De menar att regeringen lyfter fram civilsamhällets roll men inte ger organisationerna förutsättningar att bära ansvaret.
Visa vad de skrev
”Vår uppfattning är att regeringen i propositionen lyfter fram civilsamhällets roll, men utan att ge organisationerna förutsättningar att bära ansvaret.”
- De menar att regeringen har gjort omfattande nedskärningar på viktiga delar av civilsamhället, som service, studieförbund och kooperativ utveckling.
Visa vad de skrev
”Regeringen har tvärtom gjort omfattande nedskärningar på viktiga delar av civilsamhället, såsom service, studieförbund och kooperativ utveckling.”
- De menar att nedskärningar i budgeten för Statens servicecenter har lett till att många lokala servicekontor har stängt.
Visa vad de skrev
”Regeringen har även skurit ned i budgeten för Statens servicecenter, vilket resulterat i omfattande stängningar av lokala servicekontor.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi är positiva till propositionens enda konkreta förslag som innebär att regionerna i sin roll som regionalt utvecklingsansvariga har skyldighet att samråda med företrädare för det civila samhällets organisationer och enskilda utbildningsanordnare inom högskoleområdet. Vi är däremot mycket kritiska till att regeringen inte möter upp förslaget med ökad finansiering och konstaterar att regeringen snarare har skurit ned på medel till civilsamhället. Vår uppfattning är att regeringen i propositionen lyfter fram civilsamhällets roll, men utan att ge organisationerna förutsättningar att bära ansvaret. Regeringen har därmed inte tagit till sig av den kritik som har framförts när det gäller bristen på finansiering kopplat till förslaget. Regeringen har tvärtom gjort omfattande nedskärningar på viktiga delar av civilsamhället, såsom service, studieförbund och kooperativ utveckling. Exempelvis beslutade regeringen i december 2025 att upphäva förordningen (2001:1194) om statsbidrag till kooperativ utveckling. Detta beslut hotar bl.a. Coompanion, vars verksamhet stärker civilsamhället genom att främja kooperativt entreprenörskap, social innovation och samverkan för hållbar lokal utveckling. Regeringen har även skurit ned i budgeten för Statens servicecenter, vilket resulterat i omfattande stängningar av lokala servicekontor. Trots detta framhåller regeringen i propositionen att den lokala statliga servicen måste säkras och att lokala servicekontor är en viktig verksamhet för att erbjuda personlig service från statliga myndigheter. Det är en tydlig skillnad mellan regeringens ord och handling. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med besked om ökad finansiering för att stärka civilsamhällets deltagande i regional utveckling.
Företagande och investeringar – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till ett landsbygdslyft med riktade stöd till näringslivsutveckling i glesbygd, utvecklade regionala exportcentrum, krav på kortare betaltider och stärkta förutsättningar för skogsnäringen.
- De menar att regeringens låga ambitioner för näringslivsutvecklingen särskilt drabbar gles- och landsbygdsområdena.
Visa vad de skrev
”Vi anser att regeringens låga ambitioner för näringslivsutvecklingen särskilt drabbar gles- och landsbygdsområdena.”
- De menar att stöd till mindre och glest befolkade kommuners näringslivsutveckling skapar förutsättningar för lokal tillväxt och bättre möjligheter för små och medelstora företag.
Visa vad de skrev
”Genom att stödja mindre och glest befolkade kommuners näringslivsutveckling skapas förutsättningar för lokal tillväxt och bättre möjligheter för små och medelstora företag.”
- De menar att de regionala exportcentren behöver utvecklas så att små och medelstora företag får bättre stöd att nå nya marknader.
Visa vad de skrev
”Vi vill även utveckla de regionala exportcentren för att stödja det regionala exportfrämjandet, så att små och medelstora företag får bättre stöd att nå nya marknader.”
- De menar att förutsättningarna för en framgångsrik skogsnäring behöver stärkas, med ökad förädlingsnivå och fler jobb.
Visa vad de skrev
”Vidare menar vi att förutsättningarna för en framgångsrik skogsnäring behöver stärkas, med ökad förädlingsnivå och fler jobb.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Hela landet behöver hålla ihop. Vi anser att regeringens låga ambitioner för näringslivsutvecklingen särskilt drabbar gles- och landsbygdsområdena. Vi anser att ett landsbygdslyft behöver genomföras så att det är möjligt att leva, arbeta och bygga sin framtid i hela landet. Genom att stödja mindre och glest befolkade kommuners näringslivsutveckling skapas förutsättningar för lokal tillväxt och bättre möjligheter för små och medelstora företag. Näringslivet på landsbygden och i glesbygd behöver även ges bättre förutsättningar för att skapa och behålla jobb genom riktade stöd till utveckling. Vi vill även utveckla de regionala exportcentren för att stödja det regionala exportfrämjandet, så att små och medelstora företag får bättre stöd att nå nya marknader. Investeringsfrämjandet ska inriktas på att utveckla styrkeområden, driva den gröna och digitala omställningen, främja jobb och tillväxt i hela landet samt stärka svensk motståndskraft. Därutöver vill vi se krav på kortare betaltider och att myndighetskontakter underlättas.
Kompetensförsörjning och utbildning – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att utforma arbetsmarknadsutbildningar efter lokala kompetensbehov och bygga ut dem så att fler kan utbilda sig till yrken där det råder lokal brist på arbetskraft.
- De menar att det behövs bättre förutsättningar för jobb i hela landet.
Visa vad de skrev
”Det behövs bättre förutsättningar för jobb i hela landet.”
- De menar att arbetsmarknadsutbildningar bör utformas efter lokala kompetensbehov och byggas ut så att fler kan utbilda sig till yrken där det råder lokal brist på arbetskraft.
Visa vad de skrev
”Arbetsmarknadsutbildningar bör utformas utifrån lokala kompetensbehov och byggas ut så att fler kan utbilda sig till yrken där det råder lokal brist på arbetskraft.”
- De menar att en bättre arbetsmarknadspolitik kan bidra till att fler kan ta de nya jobben som växer fram.
Visa vad de skrev
”Med en bättre arbetsmarknadspolitik kan politiken bidra till att fler kan ta de nya jobben som växer fram.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det behövs bättre förutsättningar för jobb i hela landet. Arbetsmarknadsutbildningar bör utformas utifrån lokala kompetensbehov och byggas ut så att fler kan utbilda sig till yrken där det råder lokal brist på arbetskraft. Med en bättre arbetsmarknadspolitik kan politiken bidra till att fler kan ta de nya jobben som växer fram.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 30.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Offentlig och kommersiell service – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att staten tar ett större ansvar för att det finns grundläggande service i hela landet, till exempel apotek, post, bilbesiktning och statliga servicekontor.
- De menar att det är dags att se över apoteksmarknaden i grunden, eftersom 2009 års avreglering har spelat ut sin roll.
Visa vad de skrev
”det är därför dags för en genomgripande översyn av apoteksmarknaden”
- De menar att posttjänster ska finnas i hela landet, både i stad och på landsbygd, och att postväsendet inte helt ska lämnas till marknaden.
Visa vad de skrev
”Vidare bör tillgången till posttjänster finnas i hela landet, i såväl stad som landsbygd. Det är därför viktigt att postväsendet i sin helhet inte överlåts till marknaden.”
- De menar att fler myndigheter och statliga jobb ska ligga utanför storstäderna, att statliga servicekontor ska utvecklas och att bredband ska byggas ut i hela Sverige.
Visa vad de skrev
”Därför vill vi att fler myndigheter och statliga jobb ska lokaliseras utanför storstäderna, att statliga servicekontor ska utvecklas och att bredband ska byggas ut”
- De menar att regeringen bör utreda hur Statens servicecenter kan göra det möjligt för banker och lokala aktörer att mötas i kommuner som saknar bankkontor.
Visa vad de skrev
”Vi menar att regeringen därför bör utreda hur Statens servicecenter kan medverka till att möjliggöra mötesplatser mellan finansservice och lokala aktörer i kommuner utan fysiskt bankkontor.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För att människor och företag ska kunna leva och verka på landsbygden och i glesbygd måste grundläggande kommersiell service säkerställas. På få områden visar sig marknadsmisslyckandena så tydligt som på landsbygderna, där marknadskrafterna styr verksamheter från glesbygder till tätorter och storstadsområden. Exempelvis är det uppenbart att tiden sprungit ifrån 2009 års apoteksavreglering och det är därför dags för en genomgripande översyn av apoteksmarknaden. Det är även viktigt att det finns tillgång till bilbesiktning i hela landet. Därför är det nödvändigt att se över möjligheterna till ökad statlig kontroll över besiktningsmarknaden. Vidare bör tillgången till posttjänster finnas i hela landet, i såväl stad som landsbygd. Det är därför viktigt att postväsendet i sin helhet inte överlåts till marknaden.
Kultur, folkbibliotek och studieförbund – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att motverka avvecklingen av studieförbund i glesbygd och på landsbygd, värna den regionala kulturen och göra en konsekvensanalys av nedläggningar av folkbibliotek.
- De menar att regeringens nedskärningar på studieförbunden har drabbat kultur och bildning särskilt hårt i glesbygd och på landsbygden.
Visa vad de skrev
”Under denna valperiod har regeringen gjort olyckliga neddragningar på studieförbunden, vilket särskilt har drabbat infrastrukturen för kultur och bildning i glesbygd och på landsbygden.”
- De menar att avvecklingen av studieförbund i glesbygd och på landsbygd måste motverkas och att den regionala kulturen behöver värnas.
Visa vad de skrev
”Vi anser att avvecklingen av studieförbunden i glesbygds- och landsbygdsområden måste motverkas och att den regionala kulturen behöver värnas.”
- De menar att det behövs en omfattande konsekvensanalys av nedläggningarna av folkbibliotek.
Visa vad de skrev
”Det behövs också en omfattande konsekvensanalys av nedläggningarna av folkbibliotek.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Under denna valperiod har regeringen gjort olyckliga neddragningar på studieförbunden, vilket särskilt har drabbat infrastrukturen för kultur och bildning i glesbygd och på landsbygden. Vi anser att avvecklingen av studieförbunden i glesbygds- och landsbygdsområden måste motverkas och att den regionala kulturen behöver värnas. Det behövs också en omfattande konsekvensanalys av nedläggningarna av folkbibliotek.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 31–33.
Kultur- och föreningsliv – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 11)
Att riksdagen säger ja till att stärka kultur- och föreningslivet på landsbygden genom satsningar på studieförbund och lokala arrangörer och genom att vidareutveckla och stärka kultursamverkansmodellen.
- De menar att kultur- och föreningslivet på landsbygden bör stärkas genom satsningar på studieförbund och lokala arrangörer samt genom att vidareutveckla och stärka kultursamverkansmodellen.
Visa vad de skrev
”Det är vår uppfattning att kultur- och föreningslivet på landsbygden bör stärkas genom satsningar på studieförbund och lokala arrangörer samt genom att vidareutveckla och stärka kultursamverkansmodellen.”
- De menar att civilsamhället bär en stor del av kulturen i mindre orter och på landsbygden och därför bör få långsiktigt stöd för att fortsätta vara en grund för kulturens utveckling.
Visa vad de skrev
”Civilsamhället bär en stor del av kulturen i mindre orter och på landsbygden och bör ges långsiktigt stöd för att fortsätta vara fundament till kulturens utveckling.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För en hållbar samhällsutveckling på landsbygden och i glesbygd krävs förbättrade förutsättningar för investeringar, bostäder, samhällsservice, civilsamhälle och kultur. Det är vår uppfattning att kultur- och föreningslivet på landsbygden bör stärkas genom satsningar på studieförbund och lokala arrangörer samt genom att vidareutveckla och stärka kultursamverkansmodellen. Civilsamhället bär en stor del av kulturen i mindre orter och på landsbygden och bör ges långsiktigt stöd för att fortsätta vara fundament till kulturens utveckling.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4055 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Transportsystem och infrastruktur – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 12)
Att riksdagen säger ja till förslagen om bättre vägunderhåll och järnväg, starkare kollektivtrafik och flyg, utbyggd laddinfrastruktur, en lösning för Gotlandstrafiken samt bättre bredband och digital post i hela landet.
- De menar att bilen är nödvändig i stora delar av landet eftersom kollektivtrafiken är begränsad och avstånden till arbete, service och utbildning är långa.
Visa vad de skrev
”I stora delar av landet är bilen en nödvändighet, kollektivtrafiken begränsad och avstånden till arbete, service och utbildning långa.”
- De menar att kollektivtrafiken måste vara tillgänglig i hela landet och vara prisvärd, klimatsmart och jämlik.
Visa vad de skrev
”Kollektivtrafiken måste vara tillgänglig över hela landet och den ska vara prisvärd, klimatsmart och jämlik.”
- De menar att det behövs bättre vägunderhåll på landsbygden och i glesbygd, en starkare järnväg, kvarvarande nattåg och skydd för de regionala flygplatserna.
Visa vad de skrev
”Vi vill alltså sammantaget se bättre vägunderhåll på landsbygden och i glesbygd, stärka järnvägen, stoppa nattågsdöden, och värna de regionala flygplatserna.”
- De menar att laddinfrastrukturen behöver byggas ut i hela landet och att vinterväghållningen behöver förbättras så att infrastrukturen fungerar även där färre människor bor.
Visa vad de skrev
”Vi vill även bygga ut laddinfrastrukturen i hela landet och förbättra vinterväghållningen så att infrastrukturen fungerar i hela landet, inte bara där flest människor bor.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I stora delar av landet är bilen en nödvändighet, kollektivtrafiken begränsad och avstånden till arbete, service och utbildning långa. När vägar förfaller, tåg- och flyglinjer försvinner och laddinfrastrukturen brister drabbar det inte alla lika utan slår mot vanligt folk, företag och lokalsamhällen som är beroende av fungerande kommunikationer. Kollektivtrafiken måste vara tillgänglig över hela landet och den ska vara prisvärd, klimatsmart och jämlik. För att stärka kollektivtrafikens attraktivitet bör ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige införas på sikt. Vidare behöver statens förmåga och ambition att upphandla såväl tåg- som flygförbindelser stärkas. Det är även viktigt med fortsatta satsningar på vägunderhåll och att arbetet med att öka bärigheten i det svenska vägnätet fortsätter för att säkerställa vägnätets robusthet och kapacitet.
En särskild straffbestämmelse för psykiskt våldProp. 2025/26:138 · beslutad 20 maj 2026
Omvändelseförsök – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till förslaget om psykiskt våld men också till att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som förbjuder omvändelseförsök.
- De menar att det finns en uppenbar risk att den föreslagna regleringen inte blir tillräckligt träffsäker och att vissa former av omvändelseförsök därför faller utanför den.
Visa vad de skrev
”Vi ser därför en uppenbar risk att regleringen inte blir tillräckligt träffsäker och att vissa former av omvändelseförsök faller utanför regleringen.”
- De menar att den föreslagna straffbestämmelsen inte omfattar alla situationer som kan vara omvändelseförsök, till exempel när någon uttrycker en åsikt om hur en annan person bör uttrycka sin könsidentitet eller sexuella läggning.
Visa vad de skrev
”Den avser inte heller alla situationer som kan utgöra omvändelseförsök, t.ex. när någon uttrycker en åsikt om hur en annan person bör ge uttryck för sin könsidentitet eller sexuella läggning.”
- De menar att lagstiftningen, precis som vid hedersrelaterad brottslighet, bör fånga inte bara de enskilda handlingarna utan också syftet med dem.
Visa vad de skrev
”Precis som vid hedersrelaterad brottslighet finns ett värde i att lagstiftningen inte bara fångar de enskilda handlingarna utan också själva syftet med dem”
- De menar att ett särskilt brott för omvändelseförsök skulle kunna ha en normerande effekt och tydligt visa hur allvarligt lagstiftaren ser på handlingarna.
Visa vad de skrev
”Vi anser dessutom att ett särskilt omvändelsebrott skulle kunna få en viktig normerande effekt och tydligt markera hur allvarligt lagstiftaren ser på dessa handlingar samt bidra till ökad kännedom om att omvändelseförsök är oacceptabla och kränkande.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi har tidigare i betänkandet ställt oss bakom lagförslaget om en särskild straffbestämmelse för psykiskt våld men anser att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att omvändelseförsök förbjuds.
Omvändelseförsök kan definieras som påtryckningar och tvång som syftar till att få någon att förändra, permanent dölja eller avstå från att leva i enlighet med sin sexuella läggning eller könsidentitet eller uttrycka kön på det sätt personen själv vill.
Vi tar starkt avstånd från att det förekommer omvändelseförsök inom bl.a. vissa religiösa samfund, inom vissa familjer men också inom skolan, socialtjänsten och annan offentlig verksamhet i Sverige.
Regeringen anser att de kränkningar som omfattas av förslaget till en särskild straffbestämmelse för psykiskt våld även kan avse omvändelseförsök samt att befintliga straffbestämmelser som olaga tvång, misshandel och olaga hot redan i dag ger goda möjligheter att ingripa mot olika former av omvändelseförsök. Samtidigt är det tydligt att den föreslagna straffbestämmelsen främst tar sikte på upprepade kränkningar, hot eller otillbörligt tvång. Den avser inte heller alla situationer som kan utgöra omvändelseförsök, t.ex. när någon uttrycker en åsikt om hur en annan person bör ge uttryck för sin könsidentitet eller sexuella läggning.
Vi ser därför en uppenbar risk att regleringen inte blir tillräckligt träffsäker och att vissa former av omvändelseförsök faller utanför regleringen.
Precis som vid hedersrelaterad brottslighet finns ett värde i att lagstiftningen inte bara fångar de enskilda handlingarna utan också själva syftet med dem, bl.a. att förneka en person rätten till sitt sexuella och kroppsliga självbestämmande. Vi anser dessutom att ett särskilt omvändelsebrott skulle kunna få en viktig normerande effekt och tydligt markera hur allvarligt lagstiftaren ser på dessa handlingar samt bidra till ökad kännedom om att omvändelseförsök är oacceptabla och kränkande.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:320 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 16, 2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 56, 2025/26:3528 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP), 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 76, 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 135 och 2025/26:3943 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Mattias Vepsä (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Westerlund (MP), Sanna Backeskog (S) och Daniel Bäckström (C).
Kvalificering till socialförsäkringenProp. 2025/26:136 · beslutad 20 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, avstod
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om kvalificering till socialförsäkringen.
- De menar att förslaget innebär en kraftig nedmontering av välfärdsstaten och leder till ökad social utsatthet, ökad kriminalitet och fler barn i fattigdom.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag innebär en kraftig nedmontering av den svenska välfärdsstaten och leder till ökad social utsatthet, ökad kriminalitet och fler barn i fattigdom.”
- De menar att det saknas tillräcklig grund för att tro att reformen kommer att öka incitamenten till arbete.
Visa vad de skrev
”Det saknas tillräcklig grund för att anta att reformen kommer att öka incitamenten till arbete.”
- De menar att arbetsinkomstkravet gynnar dem som redan har starkast ställning på arbetsmarknaden, medan personer i samhällsbärande men lågavlönade yrken får svårare att kvalificera sig.
Visa vad de skrev
”Att kunna kvalificera sig genom arbetsinkomster gynnar dem som redan har starkast ställning på arbetsmarknaden, medan t.ex. människor i samhällsbärande men lågavlönade yrken får betydligt svårare att kvalificera sig.”
- De menar att förslagen riskerar att få betydande negativa konsekvenser för jämställdheten och inte är förenliga med FN:s barnkonvention.
Visa vad de skrev
”Förslagen riskerar också att få betydande negativa konsekvenser för jämställdheten och är inte heller förenliga med barnkonventionen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag innebär en kraftig nedmontering av den svenska välfärdsstaten och leder till ökad social utsatthet, ökad kriminalitet och fler barn i fattigdom. Det saknas tillräcklig grund för att anta att reformen kommer att öka incitamenten till arbete. Att kunna kvalificera sig genom arbetsinkomster gynnar dem som redan har starkast ställning på arbetsmarknaden, medan t.ex. människor i samhällsbärande men lågavlönade yrken får betydligt svårare att kvalificera sig. Förslagen riskerar också att få betydande negativa konsekvenser för jämställdheten och är inte heller förenliga med barnkonventionen. För personer med funktionsnedsättningar kan det vara omöjligt att uppfylla de arbetsbaserade kvalificeringskraven. Förslaget om att kunna förkorta kvalificeringstiden genom inkomster är vidare ett principiellt avsteg från skillnaden mellan bosättnings- och arbetsbaserade förmåner. Dessutom innebär förslaget att kostnader övervältras från staten till kommunerna. Regeringens förslag bör mot denna bakgrund avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3932 av Tony Haddou m.fl. (V) och 2025/26:3942 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP), bifaller delvis motion 2025/26:3936 av Ida Karkiainen m.fl. (S) och avslår proposition 2025/26:136.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Ett undantag i kupongskattelagen för utländska staterProp. 2025/26:91 · beslutad 20 maj 2026
Uppföljning och konsekvensanalys – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen, samtidigt som man anpassar kupongskattelagen, säger ja till motionen och uppmanar regeringen att följa upp reformen på ett tydligt och tidsbestämt sätt, bland annat för de offentliga finanserna och Skatteverkets kontroll, samt att återkomma med ett förslag om en moderniserad källskatt på utdelning.
- De menar att det behövs en tydligare och tidsbestämd uppföljning av reformens effekter, inklusive konsekvenser för de offentliga finanserna och Skatteverkets kontrollmöjligheter.
Visa vad de skrev
”föreslår vi en tydligare, tidsbestämd uppföljning av reformens effekter, inklusive konsekvenser för de offentliga finanserna och Skatteverkets kontrollmöjligheter.”
- De menar att det behövs praktiskt användbar vägledning för att bedöma när ett utländskt subjekt kan anses motsvara ett skattebefriat svenskt offentligrättsligt subjekt.
Visa vad de skrev
”Sveriges advokatsamfund har därtill efterfrågat tydligare vägledning för bedömningen av när ett utländskt subjekt kan anses motsvara ett skattebefriat svenskt offentligrättsligt subjekt.”
- De menar att gränsdragningen mellan offentligrättsliga organ och offentligt ägda bolag är viktig för både rättstillämpningen och de aktörer som ska avgöra om kupongskatt ska tas ut.
Visa vad de skrev
”Detta är en viktig gränsdragning för såväl rättstillämpningen som de aktörer som ska avgöra om kupongskatt ska tas ut eller inte.”
- De menar att regeringen bör återkomma med ett förslag om en moderniserad källskatt på utdelningar.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför återkomma med ett förslag på en moderniserad källskatt på utdelningar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi ser behovet av en EU-rättsligt hållbar ordning och tillstyrker därmed att kupongskattelagen anpassas. Samtidigt är det angeläget att den föreslagna regleringen blir förutsebar i tillämpningen, rättssäker och möjlig att kontrollera.
I propositionen anförs att det under en övergångstid kan uppstå ökad administration för aktörer som hanterar utdelning och kupongskatt, samt ett ökat antal återbetalningsärenden hos Skatteverket. Undantaget kommer i praktiken att behöva tillämpas på fler mottagartyper än ”staten under eget namn”. Till följd av detta är det av stor vikt att centrala avgränsningar är tydliga. I författningskommentaren anges att termen utländsk stat även avser offentligrättsliga organ som ingår som en del av staten (exempelvis myndigheter och offentligrättsliga pensionsinstitut) men att offentligt ägda bolag inte omfattas. Detta är en viktig gränsdragning för såväl rättstillämpningen som de aktörer som ska avgöra om kupongskatt ska tas ut eller inte.
Sveriges advokatsamfund har därtill efterfrågat tydligare vägledning för bedömningen av när ett utländskt subjekt kan anses motsvara ett skattebefriat svenskt offentligrättsligt subjekt. Regeringen avstår från att precisera sådana kriterier och hänvisar till rättstillämpningen med hänvisning till EU-rättsliga överväganden. Även om det finns skäl att undvika alltför snäva definitioner, kvarstår behovet av praktiskt tillämpbar vägledning för att minska osäkerhet, fel och onödiga kostnader i hanteringen.
Vidare konstaterar regeringen att effekter av den nya regleringen kan följas upp löpande men att en utvärdering kan göras först några år efter ikraftträdandet. Mot bakgrund av att kupongskatteintäkterna bedöms ha uppgått till ca 11 miljarder kronor 2024 samt att återbetalningar av kupongskatt redan i dag uppgår till ett stort antal ärenden årligen, föreslår vi en tydligare, tidsbestämd uppföljning av reformens effekter, inklusive konsekvenser för de offentliga finanserna och Skatteverkets kontrollmöjligheter.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2022 att kupongskattelagen borde upphävas och ersättas av en ny lag om källskatt på utdelning. Dessvärre valde regeringen att inte gå vidare med förslaget. En moderniserad lagstiftning skulle förbättra förutsättningarna för ett effektivt, rättssäkert och systematiskt arbete med kupongskatten. Regeringen bör därför återkomma med ett förslag på en moderniserad källskatt på utdelningar.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3903 av Niklas Karlsson m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niklas Karlsson (S), Marie Olsson (S), Kalle Olsson (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S), Ilona Szatmári Waldau (V) och Annika Hirvonen (MP).
En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskapProp. 2025/26:78 · beslutad 20 maj 2026
Grundlagsförslaget – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till att göra det möjligt att återkalla medborgarskap och säger ja till ett grundlagsskydd för rätten att avbryta graviditet som gäller alla som befinner sig i Sverige, oavsett medborgarskap.
- De menar att principen att medborgarskapet är lika för alla är viktig och att förslaget skulle förändra den svenska medborgarskapsrätten i grunden.
Visa vad de skrev
”Att frångå principen om att medborgarskapet är lika för alla skulle innebära genomgripande förändringar av den svenska medborgarskapsrätten.”
- De menar att det kan ifrågasättas om förslaget är förenligt med barnkonventionen och Europakonventionen när barn kan förlora medborgarskapet på grund av uppgifter som föräldrarna lämnat.
Visa vad de skrev
”Det kan vidare ifrågasättas om förslaget om att barn ska kunna bli av med sitt medborgarskap på grund av uppgifter som föräldrarna lämnat är förenligt med barnkonventionen och Europakonventionen.”
- De menar att det finns en risk att medborgarskap återkallas godtyckligt eftersom grundlagen inte anger vilka brott som ska omfattas.
Visa vad de skrev
”Det finns även en risk för att denna reglering öppnar upp för ett godtyckligt återkallande av medborgarskapet eftersom grundlagsbestämmelsen inte innehåller någon brottskatalog”
- De menar att rätten att avbryta en graviditet bör vara lika för alla som befinner sig i Sverige, oavsett medborgarskap.
Visa vad de skrev
”Enligt min mening bör rätten att avbryta en graviditet vara lika för alla som befinner sig i Sverige, oavsett medborgarskap.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår ändringar i regeringsformen som syftar till att göra det möjligt att återkalla medborgarskap vid oriktiga eller vilseledande uppgifter eller annat otillbörligt handlande. Att frångå principen om att medborgarskapet är lika för alla skulle innebära genomgripande förändringar av den svenska medborgarskapsrätten. Vid första anblicken kan det tyckas rimligt att kunna återkalla medborgarskapet för en person som lämnar avgörande felaktiga uppgifter eller som handlar på ett otillbörligt sätt, t.ex. genom mutor eller bedrägeri. Likaså är det inte helt orimligt att en person som dömts för brottslighet som allvarligt hotar säkerheten i landet kan fråntas sitt medborgarskap. Det finns även en viss inbyggd skyddsmekanism i förslaget eftersom medborgarskapet enbart ska kunna fråntas den som har dubbelt medborgarskap, för att undvika statslöshet. Regeringens förslag öppnar dock upp för olika tolkningar och olika starka medborgarskap, vilket riskerar att dra isär samhället ytterligare. Det kan vidare ifrågasättas om förslaget om att barn ska kunna bli av med sitt medborgarskap på grund av uppgifter som föräldrarna lämnat är förenligt med barnkonventionen och Europakonventionen. Det kan vidare konstateras att regeringens förslag om att det svenska medborgarskapet ska kunna fråntas den som har dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen är mer omfattande än det förslag som 2023 års fri- och rättighetskommitté lade fram i sitt betänkande. Remissinstanserna har därmed inte fått möjlighet att ta ställning till det slutliga förslaget i propositionen, vilket är anmärkningsvärt. Det finns även en risk för att denna reglering öppnar upp för ett godtyckligt återkallande av medborgarskapet eftersom grundlagsbestämmelsen inte innehåller någon brottskatalog utan vad som omfattas av ”brott som allvarligt skada Sveriges vitala intressen” kommer att definieras i vanlig lag. Skyddet för medborgarskap kan därmed komma att urholkas väsentligt, vilket riskerar att skada vår demokrati. Mot denna bakgrund anser jag att riksdagen bör avslå de föreslagna ändringarna i regeringsformen som syftar till att göra det möjligt att återkalla medborgarskap.
Regeringen föreslår vidare att det ska införas en bestämmelse i regeringsformen som anger att den som är gravid har rätt att avbryta sin graviditet enligt bestämmelser som meddelas i lag, vilket jag står bakom. Skyddet bör omfatta alla kvinnor. Regeringen har dock valt att föreslå att begränsningar ska få göras genom vanlig lag i fråga om rätten att avbryta en graviditet för andra än svenska medborgare. Det finns visserligen redan i dag möjligheter till begränsningar i regeringsformen som gäller utländska medborgare, t.ex. när det gäller yttrandefriheten och demonstrationsfriheten. Detta är dock inte tillräckliga skäl för att även begränsa rätten till abort för utländska medborgare. Enligt min mening bör rätten att avbryta en graviditet vara lika för alla som befinner sig i Sverige, oavsett medborgarskap. Riksdagen bör därför avslå förslaget om att införa en möjlighet att begränsa rätten till abort för andra än svenska medborgare.
Utvärdering av begränsningen av föreningsfriheten – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till regeringens förslag, men också till att begränsningen av föreningsfriheten utvärderas efter fem år.
- De menar att fokus måste ligga på att förhindra och bestraffa brott som enskilda begår, inte på att kriminalisera tankar eller organisationstillhörighet.
Visa vad de skrev
”Enligt min mening måste fokus ligga på att förhindra och bestraffa de brottsliga gärningar som enskilda själva eller tillsammans med andra begår, inte att kriminalisera enskildas tankar eller vilka organisationer de tillhör.”
- De menar att den organiserade brottsligheten är allvarlig och systemhotande, och därför accepterar de regeringens förslag.
Visa vad de skrev
”Den organiserade brottsligheten är dock av allvarlig och systemhotande natur och ett av de största hoten mot demokratin, det fria utövandet av mänskliga rättigheter och den ekonomiska och sociala utvecklingen.”
- De menar att det finns en legitim oro för att lagändringen på sikt kan hota fackföreningsrörelsen och folkrörelserna.
Visa vad de skrev
”Det finns dock en legitim oro för att lagändringen på sikt kan hota fackföreningsrörelsen och folkrörelserna.”
- De menar att regeringen därför måste se till att ändringen i grundlagen och den kommande följdlagstiftningen utvärderas efter fem år.
Visa vad de skrev
”Enligt min mening måste därför regeringen se till att ändringen i grundlagen och den kommande följdlagstiftningen som innebär en begränsning av föreningsfriheten utvärderas efter fem år.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår en ändring i regeringsformen som innebär att föreningsfriheten ska få begränsas i vanlig lag när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för att uppnå ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel. Syftet är att möjliggöra begränsningar av föreningsfriheten i förhållande till kriminella nätverk och andra former av organiserad brottslighet. Enligt min mening måste fokus ligga på att förhindra och bestraffa de brottsliga gärningar som enskilda själva eller tillsammans med andra begår, inte att kriminalisera enskildas tankar eller vilka organisationer de tillhör. Den organiserade brottsligheten är dock av allvarlig och systemhotande natur och ett av de största hoten mot demokratin, det fria utövandet av mänskliga rättigheter och den ekonomiska och sociala utvecklingen. Eftersom situationen är allvarlig är jag beredd att acceptera regeringens förslag. Det finns dock en legitim oro för att lagändringen på sikt kan hota fackföreningsrörelsen och folkrörelserna. Enligt min mening måste därför regeringen se till att ändringen i grundlagen och den kommande följdlagstiftningen som innebär en begränsning av föreningsfriheten utvärderas efter fem år.
Stärkta insatser för äldre och för de som vårdar eller stöder närståendeProp. 2025/26:60 · beslutad 20 maj 2026
Kompetensförsörjning – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska göra det mer attraktivt att utbilda sig till och arbeta som undersköterska, bland annat genom förstärkta satsningar på Äldreomsorgslyftet, bättre arbetsvillkor och bättre arbetsmiljö.
- De menar att bristen på undersköterskor i landets mindre kommuner är akut och långvarig.
Visa vad de skrev
”Undersköterskebristen i landets mindre kommuner är akut och långvarig.”
- De menar att regeringens förslag om att den fasta omsorgskontakten i särskilda boenden ska vara undersköterska innebär att fler måste vilja utbilda sig samtidigt som dagens undersköterskor behöver stanna kvar i yrket.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om att den fasta omsorgskontakten i särskilda boenden ska vara undersköterska innebär att fler måste vilja utbilda sig till undersköterska samtidigt som dagens undersköterskor stannar kvar i yrket.”
- De menar att regeringen behöver agera för att göra det mer attraktivt att utbilda sig till och arbeta som undersköterska.
Visa vad de skrev
”regeringen behöver agera för att öka attraktiviteten i att utbilda sig till och jobba som undersköterska”
- De menar att fler behöver utbilda sig till undersköterska genom förstärkta satsningar på Äldreomsorgslyftet, bättre arbetsvillkor och en bättre arbetsmiljö.
Visa vad de skrev
”fler utbildar sig till undersköterska genom förstärkta satsningar på Äldreomsorgslyftet, förbättrade arbetsvillkor och en förbättrad arbetsmiljö för undersköterskor.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Undersköterskebristen i landets mindre kommuner är akut och långvarig. Regeringens förslag om att den fasta omsorgskontakten i särskilda boenden ska vara undersköterska innebär att fler måste vilja utbilda sig till undersköterska samtidigt som dagens undersköterskor stannar kvar i yrket. Vi anser därför att regeringen behöver agera för att öka attraktiviteten i att utbilda sig till och jobba som undersköterska och återkomma med ett förslag som säkerställer att fler utbildar sig till undersköterska genom förstärkta satsningar på Äldreomsorgslyftet, förbättrade arbetsvillkor och en förbättrad arbetsmiljö för undersköterskor.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3860 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Lundh Sammeli (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Agneta Nilsson (S) och Maj Karlsson (V).
Stödkontakt – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag som säkerställer att anhörigperspektivet inte försvagas när stödkontakter införs.
- De menar att införandet av stödkontakter i socialtjänsten riskerar att tränga undan det breda anhörigperspektiv som ska finnas i hela verksamheten.
Visa vad de skrev
”Införandet av stödkontakter inom socialtjänsten riskerar att tränga undan det breda anhörigperspektiv som ska genomsyra socialtjänstens hela verksamhet.”
- De menar att anhöriga ofta förväntas föra vidare information om den närståendes behov, och att det därför är viktigt att hälso- och sjukvården kring den närstående fungerar.
Visa vad de skrev
”I hälso- och sjukvården förväntas ofta den anhörige vara informationsbärare kring den närståendes behov, till stöd för verksamheten.”
- De menar att regionernas hälso- och sjukvård behöver ta ett anhörigperspektiv i alla sina verksamheter, inte minst när det gäller tillgänglighet.
Visa vad de skrev
”Regional hälso- och sjukvård behöver tillämpa ett anhörigperspektiv i sina olika verksamheter och discipliner, inte minst när det gäller tillgänglighet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Införandet av stödkontakter inom socialtjänsten riskerar att tränga undan det breda anhörigperspektiv som ska genomsyra socialtjänstens hela verksamhet. Det är också av största vikt att hälso- och sjukvården kring den närstående fungerar. I hälso- och sjukvården förväntas ofta den anhörige vara informationsbärare kring den närståendes behov, till stöd för verksamheten. Regional hälso- och sjukvård behöver tillämpa ett anhörigperspektiv i sina olika verksamheter och discipliner, inte minst när det gäller tillgänglighet. Jag vill att regeringen återkommer med förslag som säkerställer att anhörigperspektivet inte försvagas i och med införandet av stödkontakt.
Visa deras formella förslag till beslut
Moderniserat språkbruk – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett förslag som moderniserar språket i lagtexten och ersätter uttryck som ”psykisk störning” och ”missbruk” med icke-stigmatiserande och moderna begrepp.
- De menar att propositionen innehåller begrepp som inte längre stämmer med dagens kunskapssyn, till exempel ”psykisk störning” och ”missbruk”.
Visa vad de skrev
”Propositionen innehåller en rad begrepp som inte längre är förenliga med dagens kunskapssyn, bl.a. ”psykisk störning” och ”missbruk”.”
- De menar att regioner, socialtjänst och civilsamhälle länge har arbetat för att ersätta orden med mer korrekta och mindre stigmatiserande termer.
Visa vad de skrev
”Både regioner, socialtjänst och civilsamhälle har under lång tid arbetat för att ersätta dessa ord med mer korrekta och mindre stigmatiserande termer.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Propositionen innehåller en rad begrepp som inte längre är förenliga med dagens kunskapssyn, bl.a. ”psykisk störning” och ”missbruk”. Både regioner, socialtjänst och civilsamhälle har under lång tid arbetat för att ersätta dessa ord med mer korrekta och mindre stigmatiserande termer. Regeringen bör därför enligt vår mening återkomma med ett förslag som moderniserar språket i lagtexten och ersätter uttryck som ”psykisk störning” och ”missbruk” med icke-stigmatiserande och moderna begrepp.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3860 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Nils Seye Larsen (MP) och Maj Karlsson (V).
Slopat matkrav för serveringstillståndProp. 2025/26:221 · beslutad 7 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till att ta bort kravet på att cateringföretag har ett eget kök för att få ett stadigvarande serveringstillstånd, men säger ja till regeringens lagförslag i övrigt.
- De menar att skyddet för folkhälsan ska vara grunden för svensk alkoholpolitik, men att regeringen i stället helt har utgått från näringspolitiska intressen.
Visa vad de skrev
”I motsats till detta har regeringen i sitt lagförslag helt och hållet utgått från näringspolitiska intressen.”
- De menar att förslaget bygger på en undermålig utredning och att viktiga konsekvensanalyser saknas.
Visa vad de skrev
”Däremot är vi starkt kritiska till att förslaget har baserats på en undermålig utredning och vi anser att viktiga konsekvensanalyser saknas.”
- De menar att när kravet på matservering tas bort för tillfälliga tillstånd, samtidigt som kravet på eget kök tas bort, öppnas en möjlighet att tillåta catering av enbart alkohol.
Visa vad de skrev
”Samtidigt avskaffas kravet på matservering för att bevilja ett tillfälligt serveringstillstånd i slutna sällskap. Därmed öppnas ett utrymme för att tillåta catering av enbart alkohol.”
- De menar att kommunerna kan komma att tillämpa bestämmelsen olika och att det i förlängningen kan hota det svenska detaljhandelsmonopolet.
Visa vad de skrev
”Vi ser det inte som uteslutet att kommunerna kommer att tillämpa denna bestämmelse olika och att det kan leda till nya krav på förtydliganden och förenklingar av lagstiftningen, vilket i förlängningen skulle kunna innebära ett hot mot det svenska detaljhandelsmonopolet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Skyddet för folkhälsan ska enligt oss vara grunden för den svenska alkohol-politiken. I motsats till detta har regeringen i sitt lagförslag helt och hållet utgått från näringspolitiska intressen. Detta urholkar alkohollagstiftningens syfte som skyddslagstiftning. Det avviker också från uttalanden i tidigare förarbeten om att alkoholpolitiska hänsyn bör ges företräde om dessa ställs mot företagsekonomiska eller näringspolitiska hänsyn.
Det finns behov av att reformera den svenska alkohollagstiftningen och vi motsätter oss inte hela regeringens förslag. Däremot är vi starkt kritiska till att förslaget har baserats på en undermålig utredning och vi anser att viktiga konsekvensanalyser saknas. Ett exempel är konsekvenserna av förslaget om att avskaffa kravet på att cateringsverksamheter ska ha ett eget kök för tillredning av mat för att få ett stadigvarande serveringstillstånd. Ett stadigvarande tillstånd ska även fortsättningsvis förutsätta att cateringverksamheten omfattar servering av färdiglagad mat. Samtidigt avskaffas kravet på matservering för att bevilja ett tillfälligt serveringstillstånd i slutna sällskap. Därmed öppnas ett utrymme för att tillåta catering av enbart alkohol. Vi ser det inte som uteslutet att kommunerna kommer att tillämpa denna bestämmelse olika och att det kan leda till nya krav på förtydliganden och förenklingar av lagstiftningen, vilket i förlängningen skulle kunna innebära ett hot mot det svenska detaljhandelsmonopolet.
Vi anser att risken för en sådan utveckling bör undvikas och föreslår därför att riksdagen ska avslå regeringens förslag i den del det avser att avskaffa kravet i 8 kap. 4 § alkohollagen på att den som bedriver cateringverksamhet ska ha ett eget kök för tillredning av mat för att få ett stadigvarande serveringstillstånd.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i alkohollagen (2010:1622) i de delar det avser 8 kap. 4 § och antar lagförslaget i övrigt.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4075 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 1 och bifaller delvis proposition 2025/26:221.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Karin Rågsjö (V), Nils Seye Larsen (MP) och Dzenan Cisija (S).
Tidsbegränsning – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att de avskaffade kraven på eget kök och matservering för serveringstillstånd återställs från 1 juni 2028, efter en tillfällig lagändring med två års giltighet och utvärdering.
- De menar att förslaget i själva verket innebär en genomgripande omläggning av svensk alkoholpolitik, inte bara en okomplicerad regelförenkling.
Visa vad de skrev
”I själva verket innebär regeländringen en genomgripande omläggning av den svenska alkoholpolitiken.”
- De menar att ändringen görs utan en djupare analys av hur den kan skada folkhälsan, ordningen och säkerheten samt leda till sociala skadeverkningar.
Visa vad de skrev
”Denna omläggning görs utan någon djupare analys av konsekvenserna i form av skadlig inverkan på folkhälsan, risken för försämrad ordning och säkerhet samt sociala skadeverkningar.”
- De menar att det finns en risk att fler oseriösa och kriminella aktörer tar sig in på marknaden och snedvrider konkurrensen i branschen.
Visa vad de skrev
”Det finns också risk för att fler oseriösa och kriminella aktörer tar sig in på marknaden och snedvrider konkurrensen i branschen.”
- De menar att regeringen borde ha föreslagit en tillfällig lagändring som gäller i två år, eftersom beredningen var bristfällig och konsekvenserna kan bli omfattande.
Visa vad de skrev
”Vi anser att regeringen med tanke på förslagets bristfälliga beredning och potentiellt omfattande konsekvenser borde ha föreslagit en temporär lagändring med en inledande giltighetstid på två år.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen beskriver sitt förslag som en okomplicerad regelförenkling med enbart marginell påverkan på den totala alkoholkonsumtionen. I själva verket innebär regeländringen en genomgripande omläggning av den svenska alkoholpolitiken. Denna omläggning görs utan någon djupare analys av konsekvenserna i form av skadlig inverkan på folkhälsan, risken för försämrad ordning och säkerhet samt sociala skadeverkningar. Det finns också risk för att fler oseriösa och kriminella aktörer tar sig in på marknaden och snedvrider konkurrensen i branschen.
Utvärdering – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till en mer omfattande och långsiktig uppföljning och utvärdering av de slopade matkraven – regeringens aviserade uppföljning är bra men otillräcklig – och till en snabb utvärdering redan efter de första tre månaderna.
- De menar att uppföljningen och utvärderingen behöver bli mer omfattande och pågå under längre tid än vad regeringen aviserar i propositionen.
Visa vad de skrev
”Vi skulle dock vilja ha en mer omfattande och långsiktig uppföljning och utvärdering än den som aviseras i propositionen.”
- De menar att en sådan utvärdering behövs för att väga upp att regeringens konsekvensanalys är bristfällig och för att kunna följa effekterna över en längre tid.
Visa vad de skrev
”Det skulle behövas både för att kompensera för regeringens bristfälliga konsekvensanalys och för att kunna följa effekterna över en längre tid.”
- De menar att regeringen också bör göra en snabb första utvärdering av erfarenheterna från de första tre månaderna med de nya reglerna, direkt efter augusti 2026.
Visa vad de skrev
”Utöver detta föreslår vi att regeringen gör en första snabb utvärdering av erfarenheterna från de första tre månaderna med de nya reglerna”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I propositionen aviserar regeringen uppdrag till en eller flera myndigheter att följa upp och utvärdera avskaffandet av köks- och matkraven för alkoholservering. Det är positivt att regeringen ser behovet av uppföljning och utvärdering. Vi skulle dock vilja ha en mer omfattande och långsiktig uppföljning och utvärdering än den som aviseras i propositionen. Det skulle behövas både för att kompensera för regeringens bristfälliga konsekvensanalys och för att kunna följa effekterna över en längre tid.
Utöver detta föreslår vi att regeringen gör en första snabb utvärdering av erfarenheterna från de första tre månaderna med de nya reglerna, dvs. omedelbart efter utgången av augusti 2026. Denna snabba utvärdering behövs oavsett hur riksdagen ställer sig till den utvärdering under de första två åren inom ramen för en temporär lagändring som vi föreslår i betänkandets reservation 2.
Nya verktyg för stärkt konkurrens i privat och offentlig verksamhetProp. 2025/26:203 · beslutad 6 maj 2026
Lag om offentlig säljverksamhet – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag till ny lag om offentlig säljverksamhet.
- De menar att det är otydligt vilka offentliga säljverksamheter som ska anses otillbörliga och därför kunna påverka privata företags möjligheter att agera på samma marknad.
Visa vad de skrev
”Vi menar att förslaget är otydligt när det gäller vilka säljverksamheter som kommer att anses vara otillbörliga och därmed skulle kunna påverka privata aktörers möjligheter att agera på samma marknad.”
- De menar att det blir svårt att avgöra om offentliga aktörers säljverksamhet ligger inom det kommuner får göra.
Visa vad de skrev
”Vidare kommer det att vara svårt att avgöra om offentliga aktörers säljverksamhet faller inom ramen för den kommunala kompetensen.”
- De menar att lagen kan begränsa offentliga aktörers möjligheter att agera och motverka marknadsmisslyckanden där det saknas privata aktörer som tillhandahåller samhällsviktig verksamhet.
Visa vad de skrev
”Vi vill vidare lyfta fram att den föreslagna lagen även riskerar att begränsa offentliga aktörers möjligheter att agera och motverka marknadsmisslyckanden inom områden där det saknas privata aktörer som tillhandahåller samhällsviktig verksamhet.”
- De menar att det sammantaget kan leda till att samhällsservice uteblir på många mindre orter, att angelägna offentliga initiativ hämmas och att samhällets robusthet och beredskap försvagas.
Visa vad de skrev
”Enligt vår mening riskerar detta sammantaget att i förlängningen leda till att samhällsservice uteblir på många mindre orter, till att angelägna offentliga initiativ hämmas och till att samhällets robusthet och beredskap försvagas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi motsätter oss regeringens förslag till ny lag om offentlig säljverksamhet. I likhet med vad som framförs i de här aktuella motionerna ser vi flera problem med lagförslaget och dess konsekvenser. Vi menar att förslaget är otydligt när det gäller vilka säljverksamheter som kommer att anses vara otillbörliga och därmed skulle kunna påverka privata aktörers möjligheter att agera på samma marknad. Vidare kommer det att vara svårt att avgöra om offentliga aktörers säljverksamhet faller inom ramen för den kommunala kompetensen. Vi vill vidare lyfta fram att den föreslagna lagen även riskerar att begränsa offentliga aktörers möjligheter att agera och motverka marknadsmisslyckanden inom områden där det saknas privata aktörer som tillhandahåller samhällsviktig verksamhet. Enligt vår mening riskerar detta sammantaget att i förlängningen leda till att samhällsservice uteblir på många mindre orter, till att angelägna offentliga initiativ hämmas och till att samhällets robusthet och beredskap försvagas. Den nya lagen riskerar även att få negativ påverkan på det privata näringslivet och på konkurrensen.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör avslå regeringens förslag till ny lag om offentlig säljverksamhet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om offentlig säljverksamhet.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3992 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 2, 2025/26:4015 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4057 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:203 punkt 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
Lagförslagen i övrigt – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till regeringens lagförslag i övrigt och samtidigt ger regeringen till känna att den bör återkomma med nödvändiga följdändringar i konkurrenslagen och offentlighets- och sekretesslagen.
- De menar att ändringarna i konkurrenslagen och offentlighets- och sekretesslagen hänger samman med förslaget om en ny lag om offentlig säljverksamhet, som de vill säga nej till, och att regeringen därför bör återkomma med nödvändiga följdändringar.
Visa vad de skrev
”Med anledning av detta och vårt förslag till avslag menar vi att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till nödvändiga följdändringar i konkurrenslagen och i offentlighets- och sekretesslagen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi har i det föregående förordat att riksdagen ska avslå regeringens förslag om en ny lag om offentlig säljverksamhet. Som en följd av förslaget till ny lag föreslås i propositionen även ett antal ändringar i konkurrenslagen och offentlighets- och sekretesslagen. Med anledning av detta och vårt förslag till avslag menar vi att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till nödvändiga följdändringar i konkurrenslagen och i offentlighets- och sekretesslagen. I övrigt står vi bakom förslagen i propositionen.
Vi anser att riksdagen bör anta regeringens lagförslag och tillkännage för regeringen att den bör återkomma med nödvändiga ändringsförslag. Därmed tillstyrker vi propositionen och motionsyrkandena.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.,
2. lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579),
3. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:203 punkterna 2–4 och motionerna 2025/26:3992 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:4015 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4057 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 2.
Ålägganden om krav på avyttring av egendom – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att Konkurrensverket, som en del av ett nytt konkurrensverktyg, ska kunna kräva att företag säljer av egendom.
- De menar att långtgående strukturella åtgärder ibland kan vara det enda sättet att lösa ett konkurrensproblem på lång sikt.
Visa vad de skrev
”Vi menar att det kan finnas omständigheter där långtgående strukturella åtgärder är det enda sättet att långsiktigt lösa ett konkurrensproblem.”
- De menar att krav på att sälja av egendom kan vara motiverat ur allmän synpunkt och att ett sådant krav kan prövas rättsligt genom överklagande.
Visa vad de skrev
”Krav på avyttring kan också vara motiverat ur allmän synpunkt och skulle även kunna bli föremål för rättslig prövning genom överklagande.”
- De menar att strukturella åtgärder över tid kan minska behovet av reglering.
Visa vad de skrev
”Strukturella åtgärder kan dessutom komma att minska behovet av reglering över tid.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi har i det föregående ställt oss bakom regeringens förslag om behovet av ett nytt konkurrensverktyg. Däremot anser vi, i likhet med vad som föreslogs av den utredning som ligger till grund för propositionen, att strukturella åtgärder ytterst även bör kunna omfatta ett krav på att avyttra egendom. Vi menar att det kan finnas omständigheter där långtgående strukturella åtgärder är det enda sättet att långsiktigt lösa ett konkurrensproblem. Krav på avyttring kan också vara motiverat ur allmän synpunkt och skulle även kunna bli föremål för rättslig prövning genom överklagande. Strukturella åtgärder kan dessutom komma att minska behovet av reglering över tid. Det nya konkurrensverktyget bör därför innefatta en möjlighet för Konkurrensverket att ålägga företag att avyttra egendom.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningarProp. 2025/26:171 · beslutad 6 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om en ny prövningsordning för kärntekniska anläggningar.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det finns flera olika skäl till att regeringens förslag om en ny prövningsordning för kärntekniska anläggningar inte bör genomföras. I det följande utvecklar vi vår syn på dem i särskilda yttranden.
Regeringens proposition avstyrks därmed.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3960 av Birger Lahti m.fl. (V), 2025/26:3972 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:3985 av Katarina Luhr m.fl. (MP) samt avslår proposition 2025/26:171 punkterna 1–6 och motion 2025/26:3977 av Anders Ådahl m.fl. (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
ILO:s konvention om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet och ILO:s konvention om en säker och hälsosam arbetsmiljöProp. 2025/26:134 · beslutad 6 maj 2026
Förtydligande i arbetsmiljölagen – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag om att förtydliga arbetsmiljölagen så att arbetsmiljön ska vara fri från våld och trakasserier.
- De menar att det inte räcker att Sverige ansluter sig till ILO:s konvention, utan att det också krävs ett starkare skydd mot våld och trakasserier, bland annat från tredje man.
Visa vad de skrev
”Samtidigt menar vi att ratificeringen inte är tillräcklig för att fullt ut möta de problem som finns i arbetslivet.”
- De menar att det inte är tillräckligt att regeringen kanske återkommer i frågan längre fram, utan lagändringen behöver komma på plats nu.
Visa vad de skrev
”Till skillnad mot utskottet anser vi inte att det är tillräckligt att regeringen eventuellt återkommer i frågan till riksdagen i framtiden, utan vi anser att en sådan lagändring behöver komma på plats nu.”
- De menar att ett tydligare stöd i lagen skulle göra arbetsgivarnas ansvar klarare och ge bättre stöd för att förebygga våld och trakasserier i arbetslivet.
Visa vad de skrev
”Vi menar att ett tydligare lagstöd skulle bidra till att tydliggöra arbetsgivarnas ansvar och ge ett starkare stöd för det förebyggande arbetet mot våld och trakasserier i arbetslivet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar att Sverige nu ansluter sig till ILO:s konvention nr 190 och anser att det skickar en viktig signal om att våld och trakasserier i arbetslivet är oacceptabelt. Samtidigt menar vi att ratificeringen inte är tillräcklig för att fullt ut möta de problem som finns i arbetslivet. För att komma åt problemen krävs ett stärkt förebyggande arbetsmiljöarbete och skyddet mot våld och trakasserier från tredje man behöver stärkas. Vi anser därför att det förslag om ett förtydligande i arbetsmiljölagen som föreslogs i betänkandet ILO:s konvention om våld och trakasserier i arbetslivet bör genomföras. Till skillnad mot utskottet anser vi inte att det är tillräckligt att regeringen eventuellt återkommer i frågan till riksdagen i framtiden, utan vi anser att en sådan lagändring behöver komma på plats nu. Vi menar att ett tydligare lagstöd skulle bidra till att tydliggöra arbetsgivarnas ansvar och ge ett starkare stöd för det förebyggande arbetet mot våld och trakasserier i arbetslivet.
Vi anser därför att regeringen bör återkomma med förslag som innebär ett förtydligande i arbetsmiljölagen om att arbetsmiljön ska vara fri från våld och trakasserier.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3934 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ardalan Shekarabi (S), Adrian Magnusson (S), Serkan Köse (S), Ciczie Weidby (V), Leila Ali Elmi (MP), Jonathan Svensson (S) och Leif Nysmed (S).
Frihetsberövande påföljder för barn och ungaProp. 2025/26:132 · beslutad 6 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, avstod
Vad ville V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens lagförslag i dess helhet och säger ja till att regeringen tar initiativ till att förlänga den slutna ungdomsvården från fyra till sex år och införa villkorlig frigivning vid sluten ungdomsvård.
- De menar att den särställning som barn har i påföljdssystemet inte får urvattnas.
Visa vad de skrev
”Jag och mitt parti vill särskilt understryka vikten av att den särställning som barn har inom påföljdssystemet inte får urvattnas.”
- De menar att forskning inte visar något stöd för skärpta påföljder för unga lagöverträdare.
Visa vad de skrev
”Forskning visar att det inte finns något empiriskt, eller erfarenhetsbaserat stöd för skärpta påföljder för unga lagöverträdare.”
- De menar att institutionsmiljöer tvärtom kan förstärka kriminella identiteter och fördjupa psykisk ohälsa och marginalisering.
Visa vad de skrev
”Tvärtom kan institutionsmiljöer förstärka kriminella identiteter och fördjupa psykisk ohälsa och marginalisering.”
- De menar att regeringen bortser från både remissinstansernas och Lagrådets kritik.
Visa vad de skrev
”Jag fäster särskild vikt vid att regeringen bortser från både remissinstansernas och Lagrådets kritik.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Den särreglering som följer av ålder när det gäller straffmätning och påföljdsval vilar på mycket goda skäl. Jag och mitt parti vill särskilt understryka vikten av att den särställning som barn har inom påföljdssystemet inte får urvattnas. Vänsterpartiet ser däremot ett behov av nya ungdomspåföljder och är inte främmande för att det införs fler sådana som kan komplettera de redan befintliga. En förutsättning är dock att de påföljder som införs är rättssäkra, särskilt anpassade för barn och unga och har ett tydligt behandlingsinriktat innehåll.
Forskning visar att det inte finns något empiriskt, eller erfarenhetsbaserat stöd för skärpta påföljder för unga lagöverträdare. Tvärtom kan institutionsmiljöer förstärka kriminella identiteter och fördjupa psykisk ohälsa och marginalisering. Jag menar därför att regeringens förslag riskerar att bli kontraproduktivt. Forskning visar också att det är faktorer som fungerande skolgång, trygga vuxenrelationer, stöd i vardagslivet och tidiga insatser för barn i riskmiljöer som har betydelse för en minskad risk för att barn hamnar i kriminalitet.
Jag fäster särskild vikt vid att regeringen bortser från både remissinstansernas och Lagrådets kritik. Ett flertal remissinstanser avstyrker förslaget. Flera av dessa hänvisar till yttrandet av Barnombudsmannens expert i utredningen där utveckling av den nuvarande ungdomsvården, fler förebyggande insatser och särskilda institutioner för barn förespråkas i stället för fängelse. Vidare kritiserar Lagrådet regeringen för att inte uppfylla kravet på beredning och konstaterar att remissen i stor utsträckning avviker från utredningens förslag och att ingen ytterligare beredning skett av de omarbetade förslagen än att samråd ägt rum med Kriminalvården. Lagrådet anser därför att beredningen är bristfällig och avstyrker att förslagen läggs till grund för lagstiftning utan ytterligare beredningsåtgärder.
Det nu aktuella förslaget måste även ses i ljuset av förslaget om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för allvarliga brott. Om riksdagens majoritet väljer att sänka straffbarhetsåldern kommer mycket unga barn att dömas till fängelse, vilket strider mot FN:s barnkonvention, som sedan 2020 är svensk lag, och enligt vilken frihetsberövande av barn ska vara en sista utväg och användas under så kort tid som möjligt.
Jag anser i stället att sluten ungdomsvård ska finnas kvar som påföljd för unga i åldern 15–18 år och att Sis även fortsättningsvis ska ansvara för verkställigheten av vården. Jag vill dock stärka och förbättra den slutna ungdomsvården, satsa på att utveckla verksamheten vid de särskilda ungdomshemmen samt förbättra unga frigivnas inslussning i samhället. Jag anser därför att det är ett mer konstruktivt förslag att förlänga den maximala tiden för sluten ungdomsvård och kombinera den med villkorlig frigivning, som Kriminalvården kan ansvara för i samarbete med Sis.
Sammanfattningsvis bör riksdagen därför avslå regeringens förslag i dess helhet. Samtidigt bör riksdagen rikta ett tillkännagivande till regeringen om att ta initiativ till att förlänga den slutna ungdomsvården från fyra till sex år och till att införa villkorlig frigivning vid sluten ungdomsvård.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3530 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2, 2025/26:3920 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 1–3 och 2025/26:3929 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1, bifaller delvis motion 2025/26:3929 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3 samt avslår proposition 2025/26:132 punkterna 1–25 och motionerna 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 23, 26 och 143 samt 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 126.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V).
Skärpta krav för svenskt medborgarskapProp. 2025/26:175 · beslutad 29 april 2026
Skärpta krav för svenskt medborgarskap – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att slopa kravet att barn måste vara ogifta för att få svenskt medborgarskap och till att utlandssvenskar ska kunna återfå ett förlorat medborgarskap, men säger nej till de övriga skärpta kraven för svenskt medborgarskap.
- De menar att svenskt medborgarskap bidrar positivt till integrationen och att lagstiftningen därför bör främja integration i stället för att försvåra den.
Visa vad de skrev
”Svenskt medborgarskap bidrar positivt till individens integrationsprocess. Medborgarlagstiftningen bör därför främja och inte försvåra integrationen.”
- De menar att förslagen är tveksamma ur rättssäkerhetssynpunkt och att vissa delar kan strida mot barnkonventionen och principen om barnets bästa.
Visa vad de skrev
”Därutöver är regeringens förslag i många delar tveksamt ur ett rättssäkerhetsperspektiv och det kan ifrågasättas om det i vissa delar är förenligt med barnkonventionen och principen om barnets bästa.”
- De menar att kravet att en person ska ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt riskerar godtycklig tillämpning och etnisk diskriminering.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om att en person måste ha haft och förväntas komma att ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt för att han eller hon ska kunna beviljas svenskt medborgarskap innebär vidare en risk för godtycklig tillämpning och etnisk diskriminering.”
- De menar att ett försörjningskrav särskilt drabbar personer som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och riskerar att stänga ute dem.
Visa vad de skrev
”Ett försörjningskrav kommer att slå särskilt hårt mot personer som har svårt att etablera sig på den öppna arbetsmarknaden och medför därför en risk för utestängningseffekter.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Att den som lever i Sverige och arbetar, studerar, bildar familj och bygger sin framtid här ska ha en rimlig utsikt att bli svensk medborgare är en viktig del av människors möjlighet att fullt ut bli en del av det svenska samhället. Regeringens förslag går i motsatt riktning och syftar snarare till att förhindra och försvåra för människor som kommit till Sverige att få svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap bidrar positivt till individens integrationsprocess. Medborgarlagstiftningen bör därför främja och inte försvåra integrationen. Regeringens förslag bygger på en politik som gör vägen till svenskt medborgarskap längre, osäkrare och mer ojämlik. De förändringar som föreslås riskerar också att förstärka utanförskapet i stället för att minska det. Redan utsatta grupper i samhället riskerar att drabbas särskilt hårt.
Därutöver är regeringens förslag i många delar tveksamt ur ett rättssäkerhetsperspektiv och det kan ifrågasättas om det i vissa delar är förenligt med barnkonventionen och principen om barnets bästa.
En utmönstring av anmälningsförfarandet riskerar att förstärka utanförskapet och skapa hinder för integrationen, och förslaget kan inte anses vara förenligt med barnkonventionen. Även förslaget om att barn självständigt ska kunna förvärva svenskt medborgarskap efter ansökan, varvid det bl.a. ställs krav på styrkt identitet och hemvist, strider mot barnkonventionen. Kravet på styrkt identitet för barn kan leda till att vissa barn under lång tid blir exkluderade från att bli medborgare och att barn från vissa delar av världen blir diskriminerade. Det senare gäller även kravet på hemvist där regeringens skäl kopplat till säkerhetshotande verksamhet visar på ett skrämmande synsätt hur skillnader görs mellan barn från Norden och barn från länder utanför Norden. Alla barn, oavsett ålder, ska ha samma skyddsstandard.
Förslagen om förlängda hemvistkrav försämrar integrationen, riskerar att öka utanförskapet och minskar deltagandet i den demokratiska processen. Regeringens förslag om att en person måste ha haft och förväntas komma att ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt för att han eller hon ska kunna beviljas svenskt medborgarskap innebär vidare en risk för godtycklig tillämpning och etnisk diskriminering. Särskilt allvarligt är det att även barn som har fyllt 15 år ska omfattas, och regeringen frångår här helt barnkonventionens krav på att barn har särskilda rättigheter och ska behandlas som barn. Regeringen föreslår även att det ska införas ett försörjningskrav. Ett försörjningskrav kommer att slå särskilt hårt mot personer som har svårt att etablera sig på den öppna arbetsmarknaden och medför därför en risk för utestängningseffekter. Även ett krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället skulle missgynna vissa grupper, vilket kan ses som indirekt diskriminering.
Regeringens lagförslag bör mot denna bakgrund avslås i stora delar. Två av regeringens förslag innebär dock en tydlig modernisering av regelverket och stärker dess överensstämmelse med unionsrätten. Det handlar om förslaget om att slopa kravet på att ett barn behöver vara ogift för att barnet ska kunna få medborgarskap. Denna reglering fyller inte någon funktion eftersom Sverige inte tillåter eller erkänner att barn ingår äktenskap. Det handlar också om förslaget som möjliggör för utlandssvenskar att återfå ett förlorat svenskt medborgarskap. En sådan reglering är mer proportionerlig än dagens ordning. I dessa delar bör regeringens lagförslag antas.
Behovet av övergångsbestämmelser – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till övergångsbestämmelser för de nya kraven för svenskt medborgarskap, enligt förslagen i betänkandet Skärpta krav för svenskt medborgarskap.
- De menar att regeringen avfärdar kritiken mot att införa reglerna utan övergångsbestämmelser utan att göra någon analys.
Visa vad de skrev
”regeringen inte tar till sig av denna kritik, utan avfärdar behovet av övergångsbestämmelser utan att ha gjort någon analys”
- De menar att övergångsbestämmelser behövs för att skydda den enskildes tilltro till rättsordningen och berättigade förväntan.
Visa vad de skrev
”hänsynstagande till den enskildes tilltro till rättsordningens robusthet och till sökandens berättigade förväntan”
- De menar att en ordning utan övergångsbestämmelser skulle bryta mot förutsebarheten och undergräva tilliten till systemet.
Visa vad de skrev
”En ordning utan övergångsbestämmelser skulle vara ett brott mot förutsebarheten och skulle undergräva tilliten till systemet.”
- De menar att en sådan ordning riskerar att förlänga de redan oacceptabelt långa handläggningstiderna för medborgarskap.
Visa vad de skrev
”En sådan ordning riskerar även att förlänga de redan oacceptabelt långa handläggningstiderna för medborgarskap.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Lagrådet har i sitt yttrande till regeringen avrått från en ordning där de föreslagna regleringarna införs utan övergångsbestämmelser. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte tar till sig av denna kritik, utan avfärdar behovet av övergångsbestämmelser utan att ha gjort någon analys av hur skälen som talar för att lagstiftningen ska tillämpas omedelbart förhåller sig till de skäl som talar för att pågående ärenden och överklaganden bör avgöras enligt nuvarande regelverk. Behovet av övergångsbestämmelser handlar i detta fall om hänsynstagande till den enskildes tilltro till rättsordningens robusthet och till sökandens berättigade förväntan att den reglering som låg till grund för en ansökan eller för att överklaga ett beslut inte undergrävs genom att regleringen under handläggningstiden avsevärt förändras till nackdel för den enskilde. En ordning utan övergångsbestämmelser skulle vara ett brott mot förutsebarheten och skulle undergräva tilliten till systemet. En sådan ordning riskerar även att förlänga de redan oacceptabelt långa handläggningstiderna för medborgarskap. Riksdagen bör därför besluta om att införa övergångsbestämmelser i enlighet med de förslag som har lämnats i betänkandet Skärpta krav för svenskt medborgarskap (SOU 2025:1).
Åldersgräns för kunskapskrav – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ser över åldersgränsen för kunskapskravet för svenskt medborgarskap och återkommer med ett förslag om att den ska vara 18 år.
- De menar att en rimligare åldersgräns för kunskapskraven är myndighetsåldern 18 år.
Visa vad de skrev
”En rimligare åldersgräns för kunskapskraven är myndighetsåldern 18 år.”
- De menar att en åldersgräns på 18 år ligger i linje med vad som gäller för inkomstkravet.
Visa vad de skrev
”Detta är även i likhet med vad som gäller för inkomstkravet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En rimligare åldersgräns för kunskapskraven är myndighetsåldern 18 år. Detta är även i likhet med vad som gäller för inkomstkravet. Regeringen bör se över åldersgränsen för kunskapskravet och återkomma med ett förslag i enlighet med det som har förts fram.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3990 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Anders W Jonsson (C), Malte Tängmark Roos (MP) och Arber Gashi (S).
Ålder vid prövning – reservation, ingen omröstning
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att åldern vid ansökan om svenskt medborgarskap ska vara avgörande i stället för åldern vid prövningen, och att regeringen ska återkomma med ett sådant förslag.
- De menar att förslaget leder till en godtycklig tillämpning.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om att det ska vara åldern vid tidpunkten för prövningen som ska vara avgörande för vilka bestämmelser som en ansökan om svenskt medborgarskap ska prövas enligt leder till en godtycklig tillämpning.”
- De menar att när barnet är fött på året eller hur långa handläggningstiderna är riskerar att avgöra utfallet.
Visa vad de skrev
”Omständigheter såsom när barnet är fött på året eller hur långa myndigheternas handläggningstider är riskerar att få en avgörande betydelse för utfallet i mål och ärenden när beslut fattas.”
- De menar att en sådan ordning inte är proportionerlig och strider mot likabehandling.
Visa vad de skrev
”En sådan ordning är inte proportionerlig, och den strider mot principen om likabehandling.”
- De menar att åldern vid ansökan om medborgarskap i stället bör läggas till grund för prövningen.
Visa vad de skrev
”I stället bör åldern vid ansökan om medborgarskap läggas till grund för prövningen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag om att det ska vara åldern vid tidpunkten för prövningen som ska vara avgörande för vilka bestämmelser som en ansökan om svenskt medborgarskap ska prövas enligt leder till en godtycklig tillämpning. Omständigheter såsom när barnet är fött på året eller hur långa myndigheternas handläggningstider är riskerar att få en avgörande betydelse för utfallet i mål och ärenden när beslut fattas. En sådan ordning är inte proportionerlig, och den strider mot principen om likabehandling. I stället bör åldern vid ansökan om medborgarskap läggas till grund för prövningen. Regeringen bör mot bakgrund av detta återkomma med förslag i enlighet med det som har förts fram.
Uppföljning och översyn – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ser till att en översyn görs av förslagen i propositionen i förhållande till kommande EU-lagstiftning på migrationsområdet.
- De menar att EU:s migrations- och asylpakt träder i kraft under 2026 och att svensk rätt behöver anpassas till regelverket, och att det finns flera betänkligheter med att införa ny lagstiftning innan dess.
Visa vad de skrev
”EU:s s.k. migrations- och asylpakt träder i kraft under 2026. Svensk rätt kommer att behöva anpassas till detta regelverk och det finns flera betänkligheter med att införa ny lagstiftning innan så har skett.”
- De menar att det är svårt att få en helhetsbild av alla förestående förändringar på migrationsområdet eftersom de behandlas i flera parallella utredningar och lagstiftningsprocesser.
Visa vad de skrev
”Det är svårt att skapa sig en helhetsbild av alla förestående förändringar på migrationsområdet eftersom de behandlas i flera parallella utredningar och lagstiftningsprocesser.”
- De menar att det därför finns ett behov av en översyn av förslagen i propositionen i förhållande till kommande EU-lagstiftning på migrationsområdet.
Visa vad de skrev
”Det finns därför ett behov av en översyn av förslagen i propositionen i förhållande till kommande EU-lagstiftning på migrationsområdet.”
- De menar att regeringen bör se till att en sådan översyn görs.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör se till att en sådan översyn görs.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
EU:s s.k. migrations- och asylpakt träder i kraft under 2026. Svensk rätt kommer att behöva anpassas till detta regelverk och det finns flera betänkligheter med att införa ny lagstiftning innan så har skett. Det är svårt att skapa sig en helhetsbild av alla förestående förändringar på migrationsområdet eftersom de behandlas i flera parallella utredningar och lagstiftningsprocesser. Detta minskar överblickbarheten av de förändringar som föreslås. Det finns därför ett behov av en översyn av förslagen i propositionen i förhållande till kommande EU-lagstiftning på migrationsområdet. Regeringen bör se till att en sådan översyn görs.
Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskapProp. 2025/26:142 · beslutad 29 april 2026
Förutsättningar för genomförbarheten av lagförslaget – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med en fullständig konsekvens- och kostnadsanalys och säkerställa att kommuner och regioner får ekonomiska och organisatoriska förutsättningar för de nya uppgifterna.
- De menar att remissvaren visar att det behövs en mer genomarbetad konsekvensanalys av reformens effekter.
Visa vad de skrev
”Ett återkommande tema i remissvaren är behovet av en mer genomarbetad konsekvensanalys av reformens effekter.”
- De menar att de nya planeringsuppgifterna kräver organisatorisk uppbyggnad, kompetens och återkommande övningar.
Visa vad de skrev
”De nya planeringsuppgifterna kopplade till utrymning, inkvartering och skyddade utrymmen kommer att kräva både organisatorisk uppbyggnad, kompetens och återkommande övningar.”
- De menar att nya krav i bygglovs- och planprocessen kan leda till ökade kostnader och mer komplicerade processer för bostadsbyggande.
Visa vad de skrev
”Samtidigt finns det en uppenbar risk att nya krav i bygglovs- och planprocessen leder till ökade kostnader och mer komplicerade processer för bostadsbyggande.”
- De menar att staten måste redovisa hur ansvar och kostnader ska fördelas och säkerställa att kommuner och andra berörda aktörer har realistiska förutsättningar att genomföra uppgifterna.
Visa vad de skrev
”För att reformen ska få legitimitet och fungera i praktiken krävs det att staten redovisar hur ansvar och kostnader ska fördelas och säkerställer att kommuner och andra berörda aktörer har realistiska förutsättningar att genomföra uppgifterna.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Ett stärkt befolkningsskydd är en central del av totalförsvaret, men det måste byggas på realistiska förutsättningar. Ett återkommande tema i remissvaren är behovet av en mer genomarbetad konsekvensanalys av reformens effekter. Flera remissinstanser pekar på att de förslag som nu läggs fram innebär betydande nya uppgifter för kommuner, regioner och fastighetsägare samtidigt som de ekonomiska konsekvenserna inte är tillräckligt belysta. Detta är särskilt problematiskt mot bakgrund av att kommunerna redan i dag bär ett växande ansvar inom det civila försvaret. Att ytterligare utöka detta ansvar utan en tydlig analys av kostnader, organisatoriska behov och resursfördelning riskerar att skapa ett system som i praktiken blir svårt att genomföra.
De nya planeringsuppgifterna kopplade till utrymning, inkvartering och skyddade utrymmen kommer att kräva både organisatorisk uppbyggnad, kompetens och återkommande övningar. Detta innebär i praktiken nya kostnader och ett mer omfattande ansvar för kommunerna. Om staten menar allvar med att stärka befolkningsskyddet måste detta också åtföljas av realistiska bedömningar av vilka resurser som krävs för att reformen ska fungera i praktiken. Samma problematik gäller för integreringen av skyddsrumsfrågor i plan- och byggprocessen. Ambitionen att stärka befolkningsskyddet i den fysiska planeringen är i grunden rimlig. Samtidigt finns det en uppenbar risk att nya krav i bygglovs- och planprocessen leder till ökade kostnader och mer komplicerade processer för bostadsbyggande. Sverige befinner sig redan i ett läge där bostadsbyggandet bromsar in kraftigt, och reformer som ytterligare fördyrar byggandet eller riskerar att skapa nya stoppklossar i processen måste analyseras mycket noggrant.
Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att regeringen i propositionen inte redovisar en mer heltäckande konsekvensanalys. För att reformen ska få legitimitet och fungera i praktiken krävs det att staten redovisar hur ansvar och kostnader ska fördelas och säkerställer att kommuner och andra berörda aktörer har realistiska förutsättningar att genomföra uppgifterna.
Frågan om kommunernas ansvar och förutsättningar inom det civila försvaret behöver också ses i ett större sammanhang. Under de senaste åren har kommunerna successivt fått ett större ansvar i uppbyggnaden av det civila försvaret. Var och en av de uppgifterna kan vara motiverad i sig, men tillsammans innebär de en betydande utvidgning av kommunernas roll. Om staten inte samtidigt säkerställer tydliga ekonomiska ramar och en realistisk ansvarsfördelning finns det en uppenbar risk att kommunernas uppdrag växer snabbare än deras faktiska förutsättningar.
En långsiktigt hållbar uppbyggnad av det civila försvaret förutsätter att staten tar ett tydligt ansvar för helheten och säkerställer att kommunerna inte lämnas ensamma med ett växande ansvar. För att reformen ska fungera i praktiken krävs det att regeringen i det fortsatta arbetet redovisar en tydligare samlad modell för ansvarsfördelning, finansiering och genomförande mellan staten, kommunerna och andra berörda aktörer.
Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och anpassad information – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med ett förtydligande i lagen om att berörd myndighet ska verka för att det finns skyddsrum och skyddade utrymmen som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
- De menar att krisberedskapen och det civila försvaret måste ta hänsyn till tillgänglighet, till exempel när det gäller skyddsrum och information, och att det är en grundläggande demokratifråga.
Visa vad de skrev
”Krisberedskapen och det civila försvaret måste ha ett tydligt tillgänglighetsperspektiv. Det gäller t.ex. sådant som tillgång till skyddsrum och information både i förväg och vid allvarliga händelser. Det är en grundläggande fråga om demokrati”
- De menar att regeringens lagförslag saknar ett tydligt funktionsrättsperspektiv och att det behövs en analys som säkerställer att Sverige följer FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Visa vad de skrev
”Funktionsrättsorganisationen Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR) uttrycker stor oro för det bristande funktionsrättsperspektivet i regeringens lagförslag och kräver i sitt remissvar en tydligare analys av lagstiftningen ur ett funktionshindersperspektiv”
- De menar att många gamla skyddsrum inte är byggda för att vara tillgängliga, och att fastighetsägare därför bör tvingas åtgärda enklare brister i tillgängligheten vid kontroller.
Visa vad de skrev
”Vid kontroller av skyddsrum bör det därför ställas krav på fastighetsägaren att åtgärda eventuella enklare brister i tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.”
- De menar att regeringens bedömning att DHR:s synpunkter inte kan tillgodoses inte räcker, och att skarpare skrivningar borde ha funnits i lagförslaget.
Visa vad de skrev
”Jag menar att detta inte är tillräckligt och att en skarpare skrivning borde ha ingått i regeringens lagförslag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
En ny vapenlagProp. 2025/26:141 · beslutad 29 april 2026
Övergångsregler för vissa tillståndskrav – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till övergångsreglerna med en ändring som gör att förbudet mot vissa halvautomatiska vapen för jakt också gäller tillstånd som redan beviljats, och att regeringen får i uppdrag att se till att den som har ett sådant tillstånd måste lämna in vapnet mot ersättning.
- De menar att förbudet och inlösen också bör omfatta AR-15 och liknande halvautomatiska vapen som redan finns i omlopp efter tidigare jaktillstånd.
Visa vad de skrev
”Vi vill dock gå längre än regeringen och även förbjuda samt lösa in de halvautomatiska vapen av typen AR-15 och liknande som redan finns i omlopp i och med att tillstånd tidigare beviljats för jakt.”
- De menar att det inte finns några prestandaskäl för att tillåta AR-vapen och ingen anledning att vara i skogen med vapen som för tankarna till krig och skolskjutningar.
Visa vad de skrev
”Det finns inga prestandaskäl att tillåta AR‑vapen och ingen anledning att vara i skogen med vapen som för tankarna till krig och skolskjutningar.”
- De menar att sådana vapen ger jägarkåren dåligt rykte och kan spä på motsättningarna kring jakt.
Visa vad de skrev
”Det ger inte jägarkåren gott rykte och det riskerar att i stället spä på motsättningarna kring jakt.”
- De menar att vapnets utformning och egenskaper har gjort det populärt bland kriminella och andra våldsbejakande personer.
Visa vad de skrev
”Dess utformning och egenskaper har gjort det populärt bland kriminella och andra våldsbejakande personer.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I och med förändringen av Naturvårdsverkets föreskrifter i augusti 2023 ändrades polisens tillämpning och ett stort antal enskilda ansökte om, och beviljades, tillstånd för jakt med vapen som tidigare varit förbjudna. Det gäller bl.a. det omtalade vapnet AR-15. Det är ett halvautomatiskt gevär med löstagbart magasin som i sitt originalutförande ser ut som en militär automatkarbin. Dess utformning och egenskaper har gjort det populärt bland kriminella och andra våldsbejakande personer. Internationellt har AR-15 använts vid flera masskjutningar och terrordåd. Det är enkelt att i AR-15 sätta in stora löstagbara magasin, med många kulor, som primärt är avsedda för militär användning. När vapnet försetts med större magasin ökar dess eldhastighet och elduthållighet. Vapnet är därutöver till sin konstruktion sådant att det är enkelt att byta ut även andra delar, vilket innebär att innehavaren kan modifiera vapnet och göra det ännu farligare. I dag är det enkelt att få tag på färdiga delar för sådan omvandling, och utvecklingen av 3D-skrivare har ytterligare förenklat denna typ av modifiering.
Efter skolskjutningen på Risbergska i Örebro uttalade företrädare för Tidöpartierna att man avsåg att presentera förslag om att förbjuda innehav av denna typ av halvautomatiska vapen för jakt. I juni 2025 meddelade regeringen att detta förbud, i enlighet med vapenutredningens förslag, skulle komma att omfatta även tidigare beviljade tillstånd. Samtliga ägare av de aktuella vapnen skulle därmed bli tvungna att lösa in dessa mot ersättning. Vapenutredningen hade uppskattat att detta skulle beröra omkring 3 500 jägare.
Regeringen har nu backat och föreslår i propositionen att förbudet mot innehav av dessa halvautomatiska gevär för jakt och avlivning av fällfångade djur endast ska gälla framåt. För tidigare beviljade tillstånd erbjuds en frivillig möjlighet till inlösen.
Vi står bakom att ett förbud införs mot dessa halvautomatiska vapen och att de som löser in sina vapen ersätts fullt ut. Vi vill dock gå längre än regeringen och även förbjuda samt lösa in de halvautomatiska vapen av typen AR-15 och liknande som redan finns i omlopp i och med att tillstånd tidigare beviljats för jakt. Det finns inga prestandaskäl att tillåta AR‑vapen och ingen anledning att vara i skogen med vapen som för tankarna till krig och skolskjutningar. Det är stor skillnad om man på hundpromenaden eller svampturen möter en jägare med brutet vapen eller slutstycket i hölstret, jämfört med om man ser någon med ett vapen som för tankarna till skolskjutningar. Det ger inte jägarkåren gott rykte och det riskerar att i stället spä på motsättningarna kring jakt.
Sammanfattningsvis bör riksdagen dels anta punkt 6 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna med en ändring som innebär att förbudet mot att inneha vissa halvautomatiska vapen för jakt m.m. även ska gälla för tillstånd som redan beviljats, dels rikta ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med följdändringar som innebär att en enskild person som tidigare beviljats ett sådant tillstånd måste lämna in vapnet mot ersättning.
Femårstillstånden – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen, efter att ha ställt sig bakom vissa ändrade regler för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott, säger ja till att ordningen med femårstillstånd för dessa vapen återinförs.
- De menar att Polismyndigheten har sagt att ordningen har utvecklats på goda grunder med hänsyn till vapnens farlighet och samhällets intresse av att kontrollera att innehavarna har behov av vapnen.
Visa vad de skrev
”Polismyndigheten har framfört att denna ordning har utvecklats på goda grunder med hänsyn till vapnens farlighet och samhällets intresse av att så långt som möjligt kontrollera att de som innehar dessa vapen också har behov av dem.”
- De menar att Polisen har understrukit i sitt remissvar att den skärpta tillsyn som ska ersätta femårstillstånden kommer att medföra betydande olägenheter för både allmänheten och myndigheten.
Visa vad de skrev
”Polisen har också i sitt remissvar understrukit att den skärpta tillsyn som nu ska ersätta femårstillstånden kommer att medföra betydande olägenheter för både allmänheten och myndigheten.”
- De menar att den nya ordningen där polisen genom förelägganden ska kontrollera att vapeninnehavaren fortfarande har behov av sina vapen är mindre ändamålsenlig än femårstillstånden.
Visa vad de skrev
”Vi anser att den nya ordningen som innebär att polisen genom förelägganden ska kontrollera om vapeninnehavaren fortfarande har behov av sina vapen är mindre ändamålsenlig än femårstillstånden.”
- De menar att de helautomatiska vapnens och enhandsvapnen för flerskotts särskilda farlighet gör det motiverat med tidsbegränsade tillstånd.
Visa vad de skrev
”Utifrån de helautomatiska vapnens och enhandsvapnen för flerskotts särskilda farlighet är det motiverat med tidsbegränsade tillstånd.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Reformering av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinningProp. 2025/26:108 · beslutad 29 april 2026
Avfallsproducentens ansvar – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att behålla den nuvarande regleringen med en definition av ursprunglig avfallsproducent och ansvaret för den, och att regeringen ska återkomma med nödvändiga lagändringar.
- De menar att ansvaret för ursprungliga avfallsproducenter gör det möjligt att vid misstankar om illegal avfallshantering kräva att de redovisar hur avfallet hanterats i efterföljande led.
Visa vad de skrev
”Med ett ansvar för ursprungliga avfallsproducenter är det t.ex. möjligt att vid misstankar om illegal avfallshantering förelägga den ursprungliga avfallsproducenten att redovisa hur avfallet har hanterats i efterföljande led.”
- De menar att det finns en stor risk att möjligheten att spåra avfallet från källan till fullständig behandling minskar om ansvaret tas bort, eftersom tillsynsmyndigheten då behöver identifiera flera aktörer i kedjan.
Visa vad de skrev
”Om ansvaret för den ursprungliga avfallsproducenten tas bort finns det en stor risk att möjligheten att spåra avfallet från källan till fullständig behandling minskar, eftersom tillsynsmyndigheten då behöver identifiera flera aktörer i kedjan.”
- De menar att regeringen därför bör återkomma med ett lagförslag med de ändringar som behövs för att behålla dagens reglering och ansvar.
Visa vad de skrev
”Med anledning av detta bör regeringen återkomma med ett lagförslag som innehåller de nödvändiga lagändringar som krävs för att behålla den nuvarande regleringen med en definition av ursprunglig avfallsproducent och det ansvar som gäller för den ursprungliga avfallsproducenten.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi instämmer i den kritik som bl.a. Avfall Sverige har riktat mot regeringens förslag att lyfta ut begreppet ursprunglig avfallsproducent ur definitionen av avfallsproducent. Den nuvarande regleringen med en definition av ursprunglig avfallsproducent, och det ansvar som följer den ursprungliga avfallsproducenten, bör behållas.
Med ett ansvar för ursprungliga avfallsproducenter är det t.ex. möjligt att vid misstankar om illegal avfallshantering förelägga den ursprungliga avfallsproducenten att redovisa hur avfallet har hanterats i efterföljande led. Om ansvaret för den ursprungliga avfallsproducenten tas bort finns det en stor risk att möjligheten att spåra avfallet från källan till fullständig behandling minskar, eftersom tillsynsmyndigheten då behöver identifiera flera aktörer i kedjan.
Med anledning av detta bör regeringen återkomma med ett lagförslag som innehåller de nödvändiga lagändringar som krävs för att behålla den nuvarande regleringen med en definition av ursprunglig avfallsproducent och det ansvar som gäller för den ursprungliga avfallsproducenten. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2025/26:3909 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V).
Behov av åtgärder för att nå målen för materialåtervinning – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 2)
Att riksdagen, samtidigt som den delar behovet av åtgärder för att förebygga avfall och öka materialåtervinningen, säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag på åtgärder som säkerställer att målen för materialåtervinning nås och utreda hur det finansiella producentansvaret (ansvaret att betala för avfallet) för verksamheters förpackningar och annat avfall kan förtydligas och skärpas.
- De menar att det inte är självklart att regeringens förslag leder till ökad återvinning och bättre utsortering, trots att det är reformens syfte.
Visa vad de skrev
”Däremot anser vi att det inte är självklart att regeringens förslag faktiskt kommer att leda till en ökad återvinning och bättre utsortering, trots att det är hela syftet med reformen.”
- De menar att det saknas reformer som på ett tydligt sätt styr mot en ökad materialåtervinning.
Visa vad de skrev
”Det saknas reformer som på ett tydligt sätt styr mot en ökad materialåtervinning.”
- De menar att insamlingen av verksamheters förpackningsavfall behöver förbättras och att propositionen saknar förslag som klargör producenternas skyldigheter.
Visa vad de skrev
”För att vi ska klara de uppsatta återvinningsmålen krävs vidare bl.a. att insamlingen av verksamheters förpackningsavfall förbättras. Propositionen saknar dock förslag som klargör producenternas skyldigheter vad gäller förpackningsavfall från verksamheter.”
- De menar att producenter i dag kan tjäna pengar på plast och samtidigt slippa ansvar, medan kostnaden vältras över på vanliga hushåll, vilket de anser är orimligt och orättvist.
Visa vad de skrev
”I dag kan producenter sätta plast på marknaden och tjäna pengar på detta, och samtidigt slippa undan ansvar. I praktiken vältras kostnaden över på vanliga hushåll. Det är varken rimligt eller rättvist.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Behov av ytterligare förändringar av regelverket på avfallsområdet – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen genomför en bred översyn av hela avfallslagstiftningen med en nollvision för avfall, återkommer med ett bredare förslag för cirkulär ekonomi och utreder insamling av papper, plast, glas och metall som inte är förpackningsavfall, bygg- och rivningsavfall eller grovavfall.
- De menar att förslagen i propositionen innebär en mer avgränsad översyn, medan Naturvårdsverket har pekat på behovet av en bred översyn av hela avfallslagstiftningen för att förebygga avfall, öka återanvändningen, minska avfallsmängderna och öka materialåtervinningen.
Visa vad de skrev
”Naturvårdsverket har vid flera tillfällen lyft fram behovet av en bred översyn och utveckling av hela avfallslagstiftningen i syfte att förebygga avfall, öka återanvändningen av produkter, minska avfallsmängderna och öka materialåtervinningen. Förslagen i propositionen innebär dessvärre en mer avgränsad översyn.”
- De menar att det saknas förslag om styrmedel och regler som tydligare prioriterar förebyggande av avfall och återanvändning innan avfallet lämnas till kommunen.
Visa vad de skrev
”att det saknas förslag om styrmedel och reglering som tydligare prioriterar de översta stegen i avfallshierarkin, förebyggande av avfall och främjande av återanvändning innan överlämnande till kommunen”
- De menar att remissinstanser som Tekniska verken och Stockholm Vatten och Avfall efterlyste förslag som tar sikte på avfallshierarkins övre nivåer, och att Tekniska verken föreslog en utredning om att förebygga avfall genom pantsystem, ekodesignkrav och styrmedel för reparationer.
Visa vad de skrev
”Tekniska verken föreslog vidare en utredning av förutsättningarna för att förebygga avfall genom exempelvis utvecklade pantsystem, ekodesignkrav och styrmedel för att främja reparationer.”
- De menar att det behövs en utredning om insamling av papper, plast, glas och metall som inte samtidigt är förpackningsavfall eller bygg- och rivningsavfall och som inte heller är grovavfall.
Visa vad de skrev
”Det behöver även tillsättas en utredning som undersöker förutsättningarna för insamling av fraktioner av papper, plast, glas och metall som inte samtidigt är förpackningsavfall eller bygg- och rivningsavfall och som inte heller utgör grovavfall.”
Tillsyn och illegal avfallshantering – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till en kraftsamling på tillsynsområdet med ökad vägledning, samverkan och statlig finansiering för att förhindra illegal och miljöskadlig avfallshantering.
- De menar att det behövs en kraftsamling på tillsynsområdet med ökad vägledning, samverkan och statlig finansiering för att förhindra illegal och miljöskadlig avfallshantering.
Visa vad de skrev
”Med anledning av det som anförs ovan finns det behov av en kraftsamling på tillsynsområdet som omfattar såväl ökad vägledning och samverkan som statlig finansiering med fokus på att förhindra illegal och miljöskadlig avfallshantering.”
- De menar att flera remissinstanser har framhållit att de kommunala tillsynsmyndigheterna har ovärderlig lokalkännedom och kunskap som är avgörande för en effektiv tillsyn och inte bör underskattas.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser har även framhållit att de kommunala tillsynsmyndigheterna besitter ovärderlig lokalkännedom och kunskap om kommunernas verksamheter, aktörer och geografiska förhållanden samt att denna kompetens är avgörande för att bedriva en effektiv tillsyn och inte bör underskattas.”
- De menar att Länsstyrelsen i Stockholms län har föreslagit att den kommunala tillsynen ska fortsätta stärkas, bland annat med mer utvecklad central tillsynsvägledning.
Visa vad de skrev
”Länsstyrelsen i Stockholms län har föreslagit att den kommunala tillsynen ska fortsätta att stärkas med bl.a. mer utvecklad central tillsynsvägledning för att effektivisera tillsynen inom avfallsområdet.”
- De menar att det finns kvarstående frågetecken om vad förändringen egentligen kommer att innebära.
Visa vad de skrev
”Det är en förbättring i jämförelse med förslaget i promemorian, men vissa kvarstående frågetecken behöver rätas ut när det gäller vad förändringen egentligen kommer att innebära.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Utvärdering och uppföljning – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med en analys och utvärdering av riskerna med förslagen om andrahandsansvar för kommunerna och avregleringen av visst kommunalt avfall.
- De menar att propositionen inte tillräckligt tar upp riskerna med den ändrade ansvarsfördelningen mellan kommuner och privata aktörer.
Visa vad de skrev
”Propositionen adresserar inte på ett tillräckligt sätt de tydliga risker som finns med förslaget om förändringar i ansvarsfördelningen mellan kommunerna och privata aktörer.”
- De menar att avfallsföretag kan välja att bara erbjuda tjänster där det är lätt att tjäna pengar, medan kommunerna blir kvar med mindre lönsamma kunder.
Visa vad de skrev
”För det första riskerar det att leda till en situation där avfallsföretag kan välja att endast erbjuda sina tjänster till kunder eller områden där det är lätt att tjäna pengar.”
- De menar att kommunerna kan tvingas bära en stor ekonomisk risk om ett avfallsföretag plötsligt slutar och kommunen snabbt måste ta över eller avveckla verksamheten.
Visa vad de skrev
”Om ett företag som hanterar avfall plötsligt slutar att erbjuda sina tjänster måste kommunerna vara redo att rycka in med kort varsel.”
- De menar att risken för avfallsbrottslighet kan öka när fler aktörer är inblandade och kontrollen blir svagare.
Visa vad de skrev
”När fler aktörer är inblandade och kontrollen blir svagare finns det större utrymme för oseriösa företag att hantera avfall på fel sätt, t.ex. genom illegal dumpning eller bristande sortering.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Propositionen adresserar inte på ett tillräckligt sätt de tydliga risker som finns med förslaget om förändringar i ansvarsfördelningen mellan kommunerna och privata aktörer. Regeringen har föreslagit en avreglering som innebär att ansvaret för delar av det kommunala avfallet flyttas från kommunerna till avfallsproducenterna. Samtidigt föreslår regeringen att kommunerna ska ges ett andrahandsansvar under förutsättning att den som ger upphov till avfallet kan visa att det finns ett bristande utbud av tjänster för avfallshanteringen, att transportavstånden är orimligt långa eller att avfallshanteringstjänsterna erbjuds med oskäliga avtalsvillkor.
Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstödProp. 2025/26:236 · beslutad 22 april 2026
Extra ändringsbudget för 2026 - Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till sänkt skatt på bensin och diesel och till regeringens ändrade beräkning av inkomster i statens budget, men säger ja till förslagen om anslag till energistöd och ändrad ram för utgiftsområde Energi.
- De menar att en lång rad remissinstanser varnar för att sänkt energiskatt på bensin och diesel kan motverka klimatomställningen, försämra villkoren för fossilfria drivmedel och skapa osäkerhet om långsiktiga investeringar.
Visa vad de skrev
”Som en lång rad remissinstanser anför riskerar förslaget om att sänka energiskatten på bensin och diesel att motverka klimatomställningen, försämra konkurrensförutsättningarna för fossilfria drivmedel samt skapa osäkerhet om långsiktiga investeringsvillkor.”
- De menar att åtgärden är dyr och inte träffar rätt.
Visa vad de skrev
”Dessutom är åtgärden kostsam och saknar tillräcklig träffsäkerhet.”
- De menar att stöd till hushållen i det rådande kostnadsläget ska vara träffsäkra och rättvisa.
Visa vad de skrev
”I det rådande kostnadsläget ska stöd till hushållen vara träffsäkra och rättvisa.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Som en lång rad remissinstanser anför riskerar förslaget om att sänka energiskatten på bensin och diesel att motverka klimatomställningen, försämra konkurrensförutsättningarna för fossilfria drivmedel samt skapa osäkerhet om långsiktiga investeringsvillkor. Dessutom är åtgärden kostsam och saknar tillräcklig träffsäkerhet. I det rådande kostnadsläget ska stöd till hushållen vara träffsäkra och rättvisa. Riksdagen bör därför avslå regeringens proposition i de delar som avser sänkt skatt på drivmedel.
Visa deras formella förslag till beslut
Ändringar i statens budget för 2026 Riksdagen
a) =utskottet,
b) =utskottet,
c) avslår regeringens förslag till ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2026.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:236 punkterna 5 och 6 samt avslår proposition 2025/26:236 punkt 7.
Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget Riksdagen bifaller motionerna 2025/26:4092 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) och 2025/26:4098 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:236 punkterna 1–4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ida Gabrielsson (V) och Janine Alm Ericson (MP).
Utformning av elstöd – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tar fram en väl utformad modell för elstöd som tar hänsyn till träffsäkerhet och hur stödet fördelas.
- De menar att utformningen av elstödet i budgetpropositionen för 2026 innebar en betydande risk att stödet aldrig skulle aktiveras.
Visa vad de skrev
”Utformningen av det elstöd som presenterades i budgetpropositionen för 2026 medförde en betydande risk för att stödet aldrig skulle aktiveras.”
- De menar att det nya tillfälliga stödet gör att många hushåll blir utan stöd, eftersom det bara betalas ut till privatpersoner som har ett elnätsavtal.
Visa vad de skrev
”Samtidigt innebär det nya tillfälliga stödet att många hushåll blir utan stöd eftersom det endast betalas ut till fysiska personer som har ett elnätsavtal.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Utformningen av det elstöd som presenterades i budgetpropositionen för 2026 medförde en betydande risk för att stödet aldrig skulle aktiveras. Samtidigt innebär det nya tillfälliga stödet att många hushåll blir utan stöd eftersom det endast betalas ut till fysiska personer som har ett elnätsavtal. Regeringen bör därför ta fram en väl utformad modell för elstöd som beaktar träffsäkerhet och fördelningseffekter.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4082 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Mikael Damberg (S), Joakim Sandell (S), Eva Lindh (S), Ida Gabrielsson (V), Peder Björk (S) och Patrik Lundqvist (S).
Användning av de s.k. flaskhalsintäkterna – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen bevakar och underlättar en flexiblare användning av svenska flaskhalsintäkter i EU.
- De menar att regeringen bör bevaka och underlätta en flexiblare användning av svenska flaskhalsintäkter i EU, eftersom det undantag i EU:s regelverk som tidigare möjliggjorde finansiering av elstöd inte finns kvar.
Visa vad de skrev
”Mot bakgrund av att det undantag i EU:s regelverk som Sverige har haft och som möjliggjort finansiering av elstöd inte längre finns kvar bör regeringen bevaka och underlätta en flexiblare användning av svenska flaskhalsintäkter i EU.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Mot bakgrund av att det undantag i EU:s regelverk som Sverige har haft och som möjliggjort finansiering av elstöd inte längre finns kvar bör regeringen bevaka och underlätta en flexiblare användning av svenska flaskhalsintäkter i EU.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4082 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Mikael Damberg (S), Joakim Sandell (S), Eva Lindh (S), Ida Gabrielsson (V), Peder Björk (S) och Patrik Lundqvist (S).
Stöd till hushållen – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen i det rådande kostnadsläget utformar mer träffsäkra och rättvisa stöd till hushållen i stället för en sänkt drivmedelsskatt, även om de delar synen att hushåll kan behöva stöd när kostnaderna stiger.
- De menar att en sänkning av drivmedelsskatten är dyr och har dålig träffsäkerhet.
Visa vad de skrev
”en sänkning av drivmedelsskatten är dyrt, har dålig träffsäkerhet”
- De menar att en sänkt drivmedelsskatt riskerar att fördjupa Sveriges fossilberoende.
Visa vad de skrev
”och riskerar att fördjupa Sveriges fossilberoende”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi delar regeringens och utskottets uppfattning att hushåll och företag kan behöva stöd när omvärldsläget höjer kostnaderna drastiskt. Däremot anser vi att en sänkning av drivmedelsskatten är dyrt, har dålig träffsäkerhet och riskerar att fördjupa Sveriges fossilberoende. Regeringen bör därför i det rådande kostnadsläget utforma stöd till hushållen som är mer träffsäkra och rättvisa och som inte förstärker fossilberoendet.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4098 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ida Gabrielsson (V) och Janine Alm Ericson (MP).
Inhibition av verkställigheten – en ny ordning för vissa utlänningar vid tillfälliga verkställighetshinderProp. 2025/26:145 · beslutad 22 april 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om en ny ordning för att skjuta upp verkställigheten för vissa utlänningar.
- De menar att förslaget innebär alltför stora inskränkningar i enskildas mänskliga rättigheter.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag innebär alltför betydande inskränkningar i enskildas mänskliga rättigheter.”
- De menar att inskränkningarna inte är tydligt föreskrivna i lag och därför öppnar för godtyckliga bedömningar som kan drabba enskilda oproportionerligt och rättsosäkert.
Visa vad de skrev
”Inskränkningarna är inte tydligt föreskrivna i lag och öppnar därför för godtyckliga bedömningar som riskerar att drabba enskilda människor på ett oproportionerligt och rättsosäkert sätt.”
- De menar att förslaget att kunna skjuta upp verkställigheten i stället för att ge tidsbegränsat uppehållstillstånd vid särskilda omständigheter kopplade till personens levnadssätt inte uppfyller kravet på förutsebarhet.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om att en utlänning ska kunna få verkställigheten inhiberad i stället för att få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd vid särskilda omständigheter hänförliga till utlänningens levnadssätt uppfyller inte kravet på förutsebarhet i lagstiftningen”
- De menar att förslaget riskerar att bli en oproportionerlig bestraffning för utlänningar som dömts för mindre allvarlig brottslighet.
Visa vad de skrev
”Dessutom riskerar förslaget utgöra en oproportionerlig bestraffning för de utlänningar som dömts för mindre allvarlig brottslighet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag innebär alltför betydande inskränkningar i enskildas mänskliga rättigheter. För en rättssäker, förutsebar och enhetlig tillämpning behövs tydligare vägledning om när bestämmelsen är avsedd att tillämpas. Inskränkningarna är inte tydligt föreskrivna i lag och öppnar därför för godtyckliga bedömningar som riskerar att drabba enskilda människor på ett oproportionerligt och rättsosäkert sätt. Behovet av en så vid reglering är inte heller tydligt motiverat. Regeringens förslag om att en utlänning ska kunna få verkställigheten inhiberad i stället för att få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd vid särskilda omständigheter hänförliga till utlänningens levnadssätt uppfyller inte kravet på förutsebarhet i lagstiftningen, vilket är en grundläggande princip i svensk rättsordning och en förutsättning för en rättsstat. Analysen av förslagets konsekvenser brister också i flera avseenden. Dessutom riskerar förslaget utgöra en oproportionerlig bestraffning för de utlänningar som dömts för mindre allvarlig brottslighet. Vidare är det oklart om förslaget leder till den effektivisering som påstås. Regeringens proposition bör därför avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3928 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:3930 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:145 punkterna 1–11.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Översyn – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen gör en översyn av alla migrationsförslag som är aktuella just nu och återkommer med ett nytt förslag om inhibition som bara gäller grova brott eller säkerhetsrisk.
- De menar att det är rimligt att en utvisning tillfälligt inte verkställs om personen har utvisats för grova brott eller är en säkerhetsrisk, men inte med de breda och vaga formuleringar som föreslås.
Visa vad de skrev
”Det är rimligt att inhibition av verkställigheten ska kunna meddelas om utlänningen har utvisats på grund av grova brott eller om utlänningen utgör en säkerhetsrisk, men inte med de breda och vaga formuleringar som föreslås.”
- De menar att regeringens förslag är dåligt genomarbetat.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag är dessutom dåligt genomarbetat.”
- De menar att regeringen ska återkomma med ett nytt förslag där det tydligt framgår att bara personer som utvisats för grova brott eller bedöms vara en säkerhetsrisk ska kunna få inhibition.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför återkomma med ett nytt förslag där det tydligt framgår att endast utlänningar som har utvisats på grund av grova brott eller som bedöms utgöra en säkerhetsrisk ska kunna meddelas inhibition av verkställigheten.”
- De menar att regeringen innan nya begränsningar ska göra en översyn av alla aktuella migrationsförslag för att säkerställa att de passar med annan lagstiftning.
Visa vad de skrev
”Innan ytterligare begränsningar genomförs bör regeringen därför återkomma med en översyn av samtliga i närtid aktuella förslag på migrationsområdet i syfte att säkerställa en harmonisering med övrig berörd lagstiftning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är rimligt att inhibition av verkställigheten ska kunna meddelas om utlänningen har utvisats på grund av grova brott eller om utlänningen utgör en säkerhetsrisk, men inte med de breda och vaga formuleringar som föreslås. Regeringens förslag är dessutom dåligt genomarbetat. Regeringen bör därför återkomma med ett nytt förslag där det tydligt framgår att endast utlänningar som har utvisats på grund av grova brott eller som bedöms utgöra en säkerhetsrisk ska kunna meddelas inhibition av verkställigheten.
Boendekrav – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med en fördjupad och samlad konsekvensanalys av hur boendekravet påverkar människor i praktiken och hur det samverkar med andra föreslagna kontrollåtgärder.
- De menar att människor kan tvingas in i Migrationsverkets boendesystem under lång tid, och att regeringen därför behöver göra en fördjupad och samlad konsekvensanalys av boendekravet.
Visa vad de skrev
”Eftersom människor kan komma att tvingas in i Migrationsverkets boendesystem under lång tid bör regeringen återkomma med en fördjupad och samlad konsekvensanalys av hur boendekravet påverkar människor i praktiken och hur det samverkar med andra föreslagna kontrollåtgärder.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En utlänning som fått ett beslut om inhibition ska enligt regeringens förslag som huvudregel vara skyldig att bo på ett av Migrationsverkets boenden, och detta boendevillkor kopplas dessutom till rätten till ekonomiskt bistånd. Eftersom människor kan komma att tvingas in i Migrationsverkets boendesystem under lång tid bör regeringen återkomma med en fördjupad och samlad konsekvensanalys av hur boendekravet påverkar människor i praktiken och hur det samverkar med andra föreslagna kontrollåtgärder.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3930 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Slopat krav på introduktionsutbildning för övningskörningProp. 2025/26:127 · beslutad 22 april 2026
Uppföljning av lagändringarna – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att införa en kontrollstation (en uppföljning) och att regeringen inom fem år ska återkomma med en analys av konsekvenserna, samtidigt som partierna i huvudsak stöder regeringens förslag.
- De menar att det behövs djupare analyser än de som regeringen redovisar.
Visa vad de skrev
”Vi vill dock i likhet med vissa remissinstanser peka på behovet av djupare analyser än de som regeringen redovisar i sitt förslag.”
- De menar att ett slopande av kravet på introduktionsutbildning inte löser problemet med bristande kvalitet i utbildningarna.
Visa vad de skrev
”Vår bedömning är dock att ett slopande av kravet på introduktionsutbildning inte är att se som en lösning på bristande kvalitet i utbildningarna.”
- De menar att ökad mängdträning inte automatiskt blir en följd av reformen.
Visa vad de skrev
”Vi menar heller inte att ökad mängdträning per automatik blir en följd av den reform som regeringen föreslår.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi vill inledningsvis framhålla att möjligheten att på ett bra och säkert sätt utbilda sig och ta körkort har stor betydelse för den enskilda människans frihet. För många kan ett körkort vara viktigt för att klara livspusslet men även underlätta att ta sig in på arbetsmarknaden. De ekonomiska aspekterna av att ta körkort är viktiga, liksom säkerhetsaspekterna.
Kravet på introduktionsutbildning har funnits i drygt 20 år. Det har riktats kritik mot utbildningens kvalitet, och regeringen väljer nu att föreslå att kravet på introduktionsutbildning vid privat övningskörning för behörighet B slopas.
Vi har i huvudsak inga invändningar mot de förslag som regeringen presenterar i propositionen. Vi vill dock i likhet med vissa remissinstanser peka på behovet av djupare analyser än de som regeringen redovisar i sitt förslag. I sin konsekvensanalys konstaterar regeringen att förslaget kan medföra risker för att den privata övningskörningen blir mer ostrukturerad och att fler kommer sämre förberedda till proven. Regeringen menar att detta ska motverkas genom att trösklarna för att bli handledare sänks i och med att kravet på introduktionsutbildning tas bort. På så sätt menar regeringen att den som övningskör privat lättare kan hitta en handledare och få ökade möjligheter till mängdträning. Utifrån detta drar regeringen slutsatsen att fler ska kunna komma väl förberedda till körprovet.
Vår bedömning är dock att ett slopande av kravet på introduktionsutbildning inte är att se som en lösning på bristande kvalitet i utbildningarna. Vi menar heller inte att ökad mängdträning per automatik blir en följd av den reform som regeringen föreslår.
Därmed anser vi att den nya lagstiftningen måste förses med en kontrollstation och att regeringen inom fem år efter ikraftträdandet bör återkomma till riksdagen med en analys av vilka konsekvenser den ändrade lagstiftningen har fått.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3940 av Ulrika Heie m.fl. (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Heie (C), Malin Östh (V) och Linus Lakso (MP).
Översyn av förarutbildningen – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen inte säger nej till regeringens lagförslag, men säger ja till att regeringen ska tillsätta en statlig offentlig utredning om hur förarutbildningen kan omformas och förbättras utifrån Transportstyrelsens förslag.
- De menar att både Transportstyrelsens rapport och remissvaren visar att förarutbildningssystemet behöver ses över.
Visa vad de skrev
”det av både Transportstyrelsens rapport och de efterföljande remissvaren framgår att det finns ett behov av att se över förarutbildningssystemet.”
- De menar att Transportstyrelsen bedömer att dagens introduktionsutbildning inte räcker för att förbereda handledarna.
Visa vad de skrev
”deras bedömning är att dagens introduktionsutbildning inte räcker för att förbereda handledarna för deras uppgift.”
- De menar att förslaget att helt slopa introduktionsutbildningen har kritiserats av remissinstanser som vill behålla en obligatorisk introduktions- eller handledarutbildning i någon form.
Visa vad de skrev
”förslaget om att helt slopa introduktionsutbildningen har kritiserats av flera remissinstanser som anser att en obligatorisk introduktions- eller handledarutbildning bör finnas kvar i någon form.”
- De menar att det inte är säkert att körkortet blir billigare, eftersom en handledare utan aktuell introduktionsutbildning kan lära ut dåligt uppdaterad eller felaktig kunskap.
Visa vad de skrev
”risken finns att den kunskap som en handledare utan en aktuell introduktionsutbildning lär ut är dåligt uppdaterad eller till och med felaktig.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi avstyrker inte regeringens lagförslag, men vill samtidigt uppmärksamma att det av både Transportstyrelsens rapport och de efterföljande remissvaren framgår att det finns ett behov av att se över förarutbildningssystemet.
Tillståndsprövning enligt förnybartdirektivetProp. 2025/26:118 · beslutad 22 april 2026
Tidsplan och samordning – reservation, avstod
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen omgående ska se till att EU:s förnybartdirektiv genomförs fullt ut och till att åtgärder för snabbare tillståndsprocesser inte får försämra miljöskyddet.
- De menar att regeringen har dragit ut genomförandet av EU:s förnybartdirektiv så länge att EU-kommissionen har stämt Sverige för förseningar.
Visa vad de skrev
”Vi vill inledningsvis beklaga det anmärkningsvärda faktum att regeringen har dragit genomförandet av EU:s förnybartdirektiv i en sådan långbänk att kommissionen har valt att stämma Sverige för att genomförandet av direktivet i vissa delar är försenat med flera år.”
- De menar att regeringen fortfarande inte är tydlig med när direktivets regler ska vara fullt genomförda.
Visa vad de skrev
”Att regeringen dessutom fortfarande inte är tydlig med när direktivets bestämmelser kommer att vara fullt genomförda gör saken än mer uppseendeväckande.”
- De menar att bristande samordning och helhetssyn kan leda till kortsiktiga och otydliga regler, vilket i stället kan ge mer osäkerhet och längre tillståndsprövningar.
Visa vad de skrev
”Enligt vår uppfattning finns det en betydande risk att bristen på samordning och helhetssyn leder till kortsiktiga förändringar och otydliga regelverk, vilket i sin tur riskerar att skapa stor osäkerhet och längre tillståndsprövningar.”
- De menar att åtgärder för snabbare tillståndsprocesser inte får försämra miljöskyddet.
Visa vad de skrev
”Vi vill i detta sammanhang även understryka att de åtgärder som vidtas för att åstadkomma snabbare tillståndsprocesser inte får medföra att miljöskyddet försämras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi vill inledningsvis beklaga det anmärkningsvärda faktum att regeringen har dragit genomförandet av EU:s förnybartdirektiv i en sådan långbänk att kommissionen har valt att stämma Sverige för att genomförandet av direktivet i vissa delar är försenat med flera år. Att regeringen dessutom fortfarande inte är tydlig med när direktivets bestämmelser kommer att vara fullt genomförda gör saken än mer uppseendeväckande.
Vi anser att regeringen omgående bör säkerställa ett fullständigt genomförande av det aktuella direktivet. Samtidigt kan vi konstatera att flera omfattande förändringar av de regelverk som rör tillståndsprocesser utreds eller är under beredning. Enligt vår uppfattning finns det en betydande risk att bristen på samordning och helhetssyn leder till kortsiktiga förändringar och otydliga regelverk, vilket i sin tur riskerar att skapa stor osäkerhet och längre tillståndsprövningar. Detta skulle således paradoxalt nog kunna motverka strävan efter att förkorta ledtider och åstadkomma mer effektiva prövningsprocesser. Vi vill i detta sammanhang även understryka att de åtgärder som vidtas för att åstadkomma snabbare tillståndsprocesser inte får medföra att miljöskyddet försämras.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3913 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 1 och 4, bifaller delvis motion 2025/26:3908 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 2 och avslår motion 2025/26:3908 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Birger Lahti (V) och Katarina Luhr (MP).
Kortast möjliga tidsfrister – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och C i stället? (reservation 3)
Att riksdagen uppmanar regeringen att använda de kortast möjliga tidsfristerna i det reviderade förnybartdirektivet.
- De menar att utdragna och oförutsebara tillståndsprocesser är ett av de största hindren för en effektiv utbyggnad av ett fossilfritt energisystem.
Visa vad de skrev
”utdragna och oförutsebara tillståndsprocesser är ett av de största hindren för en effektiv utbyggnad av ett fossilfritt energisystem.”
- De menar att regeringen inte har lyckats införa EU:s bestämmelser om tillståndsprocesser trots ett högre tonläge från kommissionen.
Visa vad de skrev
”regeringen – trots ett allt högre tonläge från kommissionen – inte har lyckats införa de bestämmelser i EU:s reviderade förnybartdirektiv som gäller tillståndsprocesser”
- De menar att EU-direktivet inte hindrar Sverige från att införa kortare och mer effektiva tidsfrister än förslaget, även för vindkraft och storskalig solkraft.
Visa vad de skrev
”Vi ser inget i direktivet som hindrar Sverige från att införa kortare och mer effektiva tidsfrister än de som föreslås i propositionen även för vindkraft och storskalig solkraft, oavsett om s.k. accelerationsområden pekas ut eller inte.”
- De menar att det behövs en grundlig analys av vilka tidsfrister för olika delar av prövningen som ger en effektivare process utan fler avvisningar och avslag.
Visa vad de skrev
”det behövs en grundlig analys av vilka tidsfrister för olika delar av prövningen som skulle resultera i en effektivare prövningsprocess utan att det leder till fler avvisningar och avslag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att Sverige även fortsättningsvis ska ha EU:s lägsta elpriser. Det kräver att alla konkurrenskraftiga fossilfria kraftslag släpps loss och att de tillståndsprocesser som är förknippade med energiproduktion är snabba och ändamålsenliga eftersom utdragna och oförutsebara tillståndsprocesser är ett av de största hindren för en effektiv utbyggnad av ett fossilfritt energisystem. Vi ser därför positivt på att EU agerar för att snabba på dessa tillståndsprocesser, bl.a. genom att sätta upp tidsfrister för hur länge en miljöprövning får pågå.
Ändringstillstånd – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att genomföra Miljöprövningsutredningens förslag om ändringstillstånd som huvudregel, så att det blir lättare för verksamheter att ändra sina tillstånd, och tillkännager det för regeringen.
- De menar att dagens lagreglering gör att myndigheternas bedömningar styr när det är olämpligt att begränsa tillståndet till att bara avse en ändring av verksamheten.
Visa vad de skrev
”Vi menar att den gällande lagregleringen vidmakthåller en situation där myndigheternas bedömningar förblir styrande för när det är olämpligt att tillståndet begränsas till att enbart avse ändring av verksamheten.”
- De menar att lämplighetsbedömningen är svår att göra och sinkar prövningen, och att myndigheter därför kan göra en mer omfattande prövning än nödvändigt.
Visa vad de skrev
”Denna lämplighetsbedömning är inte bara vansklig att göra, utan den sinkar också prövningen och kan resultera i att myndigheter väljer att göra en mer omfattande prövning”
- De menar att regeringen fortfarande inte har gått vidare med Miljöprövningsutredningens förslag att införa ändringstillstånd som huvudregel för att göra det lättare för verksamheter att ändra sina tillstånd.
Visa vad de skrev
”Vi konstaterar exempelvis att regeringen fortfarande inte har gått vidare med Miljöprövningsutredningens förslag om att införa ändringstillstånd som huvudregel, i syfte att göra det lättare för verksamheter att ändra sina tillstånd.”
- De menar att regeringen säger sig prioritera effektivare och kortare tillståndsprocesser, men att steget från ord till handling ofta har varit långt.
Visa vad de skrev
”Regeringen har vid upprepade tillfällen hävdat att den prioriterar att effektivisera och förkorta tillståndsprocesser. Steget mellan ord och handling har dock ofta varit svårbegripligt långt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det kommunala vetot och vindkraft – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att reformera det kommunala vetot för vindkraft och uppmanar regeringen att lägga ett nytt förslag om tidigt kommunalt ställningstagande, helst med ersättning till kommuner och närboende.
- De menar att det kommunala vetot har stoppat en betydande andel av ansökningarna som behövs för att bygga ut vindkraften.
Visa vad de skrev
”har på senare år stoppat en betydande andel av de ansökningar om tillstånd som behövs för att bygga ut vindkraften i Sverige.”
- De menar att det är mycket bekymmersamt eftersom mer fossilfri kraft behövs för att nå klimatmålen och långt innan eventuell ny kärnkraft kan tas i drift.
Visa vad de skrev
”Detta ser vi som mycket bekymmersamt i en tid när mer fossilfri kraftproduktion behövs för att det ska vara möjligt att nå angelägna klimatmål och långt innan eventuell ny kärnkraft kan tas i drift.”
- De menar att det kommunala vetot måste reformeras för att få fart på utbyggnaden, helst tillsammans med en modell för ersättning till kommuner och närboende.
Visa vad de skrev
”För att åter få fart på utbyggnaden anser vi därför att det är nödvändigt att reformera det kommunala vetot, och då helst i kombination med att få en modell för ersättning till kommuner och närboende på plats.”
- De menar att förslagen om tidigt kommunalt ställningstagande bör genomföras och att regeringen därför på nytt bör lägga förslag med den inriktningen.
Visa vad de skrev
”Vi anser att dessa förslag bör genomföras och att riksdagen därför bör uppmana regeringen att på nytt lägga förslag med denna inriktning på riksdagens bord.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Kravet på kommunal tillstyrkan av vindkraftsanläggningar – vanligen refererat till som det kommunala vetot – har på senare år stoppat en betydande andel av de ansökningar om tillstånd som behövs för att bygga ut vindkraften i Sverige. Detta ser vi som mycket bekymmersamt i en tid när mer fossilfri kraftproduktion behövs för att det ska vara möjligt att nå angelägna klimatmål och långt innan eventuell ny kärnkraft kan tas i drift.
Övriga frågor om vindkraft – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till en ny modell för tillståndsprocessen för havsbaserad vindkraft, där lämpliga områden pekas ut och tillstånd fördelas genom auktion, och till att underlätta generationsväxling av vindkraftverk.
- De menar att långa och svåröverskådliga tillståndsprocesser är ett av de största hindren för en effektiv utbyggnad av ett fossilfritt energisystem.
Visa vad de skrev
”Långa och svåröverskådliga tillståndsprocesser är ett av de största hindren för en effektiv utbyggnad av ett fossilfritt energisystem.”
- De menar att en snabbare och mer förutsägbar tillståndsprocess för förnybar energi är viktig för klimatet, den svenska konkurrenskraften och välfärden samt för säkerhet och beredskap.
Visa vad de skrev
”En snabbare och mer förutsägbar tillståndsprocess för förnybar energi är viktig för klimatet, den svenska konkurrenskraften och välfärden samt för säkerhet och beredskap.”
- De menar att tillståndsprocessen för havsbaserad vindkraft bör likna modellen i många andra länder, där lämpliga områden pekas ut först och tillstånd sedan fördelas genom auktion.
Visa vad de skrev
”Inriktningen bör vara en modell som mer liknar den som används i många andra länder, där lämpliga områden först pekas ut varefter tillstånd fördelas genom ett auktionsförfarande.”
- De menar att generationsväxling av vindkraftverk bör omfattas av begreppet uppgradering i den nya lagen och därmed av förenklade tillståndsförfaranden med kortare tidsfrister.
Visa vad de skrev
”Vi anser att en sådan generationsväxling bör omfattas av begreppet uppgradering i den nya lag som föreslås och därmed även av förenklade tillståndsförfaranden med kortare tidsfrister.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Långa och svåröverskådliga tillståndsprocesser är ett av de största hindren för en effektiv utbyggnad av ett fossilfritt energisystem. En snabbare och mer förutsägbar tillståndsprocess för förnybar energi är viktig för klimatet, den svenska konkurrenskraften och välfärden samt för säkerhet och beredskap.
Ett ställföreträdarskap att lita påProp. 2025/26:92 · beslutad 22 april 2026
Ställföreträdarutredningens förslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till regeringens förslag och dessutom till att regeringen överväger fler lagändringar så att reglerna om ställföreträdare och överförmyndare blir moderna och rättssäkra.
- De menar att det är angeläget att ytterligare lagändringar övervägs, även om det är välkommet att utredningens förslag har tagits vidare.
Visa vad de skrev
”Det är välkommet att utredningens förslag tagits vidare, men vi anser att det är angeläget att ytterligare lagändringar övervägs.”
- De menar att det är avgörande att regeringen fortsätter att följa frågorna och vidtar lämpliga åtgärder för att reglerna ska vara moderna och rättssäkra.
Visa vad de skrev
”Det är därför avgörande att regeringen fortsätter att följa frågorna och vidtar adekvata åtgärder i syfte att säkerställa att reglerna om ställföreträdare och överförmyndare är moderna och rättssäkra.”
- De menar att det är mycket viktigt att systemet med ställföreträdare och överförmyndare fungerar och är rättssäkert.
Visa vad de skrev
”Vi delar naturligtvis utskottets uppfattning att det är av yttersta vikt att systemet med ställföreträdare och överförmyndare är fungerande och rättssäkert.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi har tidigare i betänkandet ställt oss bakom regeringens förslag, som bygger på Ställföreträdarutredningens betänkande Gode män och förvaltare – en översyn (SOU 2021:36). Det är välkommet att utredningens förslag tagits vidare, men vi anser att det är angeläget att ytterligare lagändringar övervägs. Vi delar naturligtvis utskottets uppfattning att det är av yttersta vikt att systemet med ställföreträdare och överförmyndare är fungerande och rättssäkert. Det är därför avgörande att regeringen fortsätter att följa frågorna och vidtar adekvata åtgärder i syfte att säkerställa att reglerna om ställföreträdare och överförmyndare är moderna och rättssäkra.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2025/26:320 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 17, 2025/26:498 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2, 2025/26:2149 av Sten Bergheden (M), 2025/26:2726 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 1, 2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 78 och 2025/26:3646 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 27.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C), Amanda Palmstierna (MP), Markus Kallifatides (S) och Andreas Lennkvist Manriquez (V).
Permanent skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen och utvidgad rätt till avdrag för drivmedelsutgifterProp. 2025/26:80 · beslutad 22 april 2026
Schablon som omfattar laddning av bil i anslutning till bostaden m.m. – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att införa en schablon i lagstiftningen som omfattar laddning av bil i anslutning till bostaden.
- De menar att skattefriheten bör utvidgas så att den även omfattar laddning i bostaden.
Visa vad de skrev
”Men i likhet med flera remissinstanser anser jag att skattefriheten bör utvidgas så att den även omfattar laddning i bostaden.”
- De menar att en schablon skulle göra det lättare för arbetsgivare att erbjuda anställda elbil och göra kostnaden densamma för att ladda hemma och publikt.
Visa vad de skrev
”Genom att införa en schablon skulle det underlätta för arbetsgivare att erbjuda anställda elbil och åstadkomma kostnadsneutralitet mellan att ladda hemma och att ladda publikt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag och mitt parti välkomnar att regeringen med propositionen åtminstone tar ett litet steg för att även vidta åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser. Jag ser positivt på att det även i fortsättningen ska vara skattefritt för anställda att ladda fordon med el som arbetsgivaren tillhandahåller. Men i likhet med flera remissinstanser anser jag att skattefriheten bör utvidgas så att den även omfattar laddning i bostaden. Genom att införa en schablon skulle det underlätta för arbetsgivare att erbjuda anställda elbil och åstadkomma kostnadsneutralitet mellan att ladda hemma och att ladda publikt. Det bör således införas en schablon i lagstiftningen som omfattar laddning av bil i anslutning till bostaden.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3879 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ilona Szatmári Waldau (V).
Insyn i handlingar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakanProp. 2025/26:71 · beslutad 22 april 2026
Övergångsreglering – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till förslaget om begränsad insyn men också tillkännager för regeringen att den äldre lydelsen av tryckfrihetsförordningen ska gälla för begäran att ta del av allmän handling som gjorts före ikraftträdandet.
- De menar att en lag som får retroaktiv verkan ofta skapar rättsosäkerhet.
Visa vad de skrev
”Att låta en lag få retroaktiv verkan medför ofta rättsosäkerhet.”
- De menar att regeringen inte bör gå emot Lagrådet, i likhet med vissa remissinstanser.
Visa vad de skrev
”Jag menar därför, i likhet med vissa remissinstanser, att regeringen inte bör gå emot Lagrådet.”
- De menar att regeringen bör återkomma med övergångsbestämmelser som gör att den äldre lydelsen av tryckfrihetsförordningen gäller för begäran som framställts före ikraftträdandet.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför återkomma med övergångsbestämmelser som innebär att den äldre lydelsen av 2 kap. 14 § TF fortfarande är tillämplig på en begäran att ta del av allmän handling som har framställts före ikraftträdandet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag instämmer i utredningens och regeringens bedömning att det finns behov av att begränsa insynen i informationen i en informationsbärare som tas i beslag och när det gäller vissa handlingar som kopieras vid en husrannsakan. Beslag kan innebära att stora mängder information blir tillgänglig för de brottsbekämpande myndigheterna. Detta gäller framför allt vid beslag av hårddiskar eller andra informationsbärare. Bland denna stora mängd information kan det finnas integritetskänsliga uppgifter om användaren av informationsbäraren – uppgifter som inte bör behandlas som allmänna handlingar. Jag står därför bakom förslaget.
Utredningen föreslår i sitt betänkande SOU 2024:79 – till skillnad från regeringen – att det ska införas övergångsbestämmelser som innebär att det föreslagna undantaget inte ska tillämpas i fråga om upptagningar från beslag eller husrannsakningar som har verkställts före ikraftträdandet av de föreslagna ändringarna.
Enligt regeringens förslag ska äldre föreskrifter endast gälla vid prövningen av ett överklagande av ett beslut att avslå en begäran att ta del av allmän handling som har meddelats före ikraftträdandet. Lagrådet anser att övergångsbestämmelsen i stället bör utformas så att den äldre lydelsen fortfarande är tillämplig på en begäran att ta del av allmän handling som har framställts före ikraftträdandet, oavsett om myndigheten har hunnit fatta ett beslut eller inte.
Att låta en lag få retroaktiv verkan medför ofta rättsosäkerhet. Jag menar därför, i likhet med vissa remissinstanser, att regeringen inte bör gå emot Lagrådet. Regeringen bör därför återkomma med övergångsbestämmelser som innebär att den äldre lydelsen av 2 kap. 14 § TF fortfarande är tillämplig på en begäran att ta del av allmän handling som har framställts före ikraftträdandet.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3873 av Jessica Wetterling m.fl. (V).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Jessica Wetterling (V).
Ett språkkrav inom äldreomsorgenProp. 2025/26:93 · beslutad 1 april 2026
Finansiering av reformen – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med förslag som säkrar permanent finansiering av arbetet med rutiner och processer med anledning av lagändringen, och som gör att statlig finansiering även kan användas för att rekrytera nya yrkesgrupper som kan stötta i äldreomsorgen.
- De menar att arbetet med att ta fram rutiner och processer med anledning av lagändringen kommer att återkomma för kommunerna och inte är en engångskostnad, och att det därför bör ingå i den permanenta finansieringen.
Visa vad de skrev
”Att utarbeta rutiner och processer med anledning av lagändringen anser jag kommer att vara ett återkommande arbete för kommunerna och inte en engångskostnad. Detta bör vara en del av den permanenta finansieringen.”
- De menar att det i verksamheter med hög andel personal som behöver språkstöd blir svårt att avvara personal och rekrytera vikarier i tillräckligt hög utsträckning.
Visa vad de skrev
”I de verksamheter där en hög andel av personalen behöver språkstöd bedömer jag att det kommer att bli svårt att avvara personal och rekrytera vikarier i tillräckligt hög utsträckning.”
- De menar att statlig finansiering även bör kunna användas för att rekrytera nya yrkesgrupper som kan stötta i äldreomsorgen.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför återkomma med förslag som gör att statlig finansiering även kan användas för att rekrytera nya yrkesgrupper som kan stötta i äldreomsorgen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Att utarbeta rutiner och processer med anledning av lagändringen anser jag kommer att vara ett återkommande arbete för kommunerna och inte en engångskostnad. Detta bör vara en del av den permanenta finansieringen. Därför bör regeringen återkomma med ett förslag som säkrar permanent finansiering av de aktiviteter som regeringen anser är engångskostnader.
I de verksamheter där en hög andel av personalen behöver språkstöd bedömer jag att det kommer att bli svårt att avvara personal och rekrytera vikarier i tillräckligt hög utsträckning. Regeringen bör därför återkomma med förslag som gör att statlig finansiering även kan användas för att rekrytera nya yrkesgrupper som kan stötta i äldreomsorgen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3900 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt avslår motion 2025/26:3899 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Nadja Awad (V).
Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncernerProp. 2025/26:102 · beslutad 25 mars 2026
Konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till ändringarna i propositionen och samtidigt säger till regeringen att göra en samlad konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt (en extra skatt för stora företagskoncerner).
- De menar att den komplicerade implementeringen och det omfattande regelverket riskerar att underminera syftet med den globala minimiskatten.
Visa vad de skrev
”Samtidigt ser vi med oro på att den komplicerade implementeringsprocessen och det omfattande regelverket riskerar att underminera själva syftet med den globala minimiskatten.”
- De menar att om reglerna upplevs som orimligt betungande för företag som redan gör rätt för sig, samtidigt som möjligheterna till skatteflykt finns kvar, kan förtroendet för systemet skadas.
Visa vad de skrev
”Om reglerna upplevs som orimligt betungande för företag som redan gör rätt för sig, samtidigt som möjligheterna till skatteflykt kvarstår, riskerar förtroendet för systemet att skadas.”
- De menar att lagen måste fungera som det var tänkt: stoppa avancerad internationell skatteplanering samtidigt som företagens kostnader för att följa regelverket hålls på en rimlig nivå.
Visa vad de skrev
”För att undvika detta är det nödvändigt att säkerställa att lagen fungerar som det var tänkt, dvs. att den sätter stopp för avancerad internationell skatteplanering, samtidigt som företagens kostnader för att uppfylla regelverket hålls på en rimlig nivå.”
- De menar att lagstiftningen redan vid beredningen i flera delar inte var fullt genomarbetad.
Visa vad de skrev
”Redan under beredningen av propositionen framhöll vi att lagstiftningen i flera delar inte var fullt genomarbetad.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi står bakom de ändringar som föreslås i propositionen, eftersom de syftar till att komplettera och anpassa svensk lagstiftning till de internationella överenskommelserna. Det är viktigt att Sverige uppfyller sina åtaganden och bidrar till en globalt rättvis beskattning. Samtidigt har implementeringen av regelverken kantats av problem. När lagen om tilläggsskatt infördes genom proposition 2023/24:32 skedde det i mycket snabb takt, något som inte hör till vanligheterna och som inte heller bör vara norm i lagstiftningsarbetet.
Redan under beredningen av propositionen framhöll vi att lagstiftningen i flera delar inte var fullt genomarbetad. Detta påpekade också flera remissinstanser.
Lagen kompletterades med ytterligare bestämmelser i slutet av 2024. Vi framhöll då att det sannolikt finns behov av fler justeringar, vilket också flera remissinstanser gav uttryck för. Att regeringen har uppdaterat, och fortsätter att uppdatera, lagstiftningen i linje med de internationella riktlinjerna är rimligt. Samtidigt ser vi med oro på att den komplicerade implementeringsprocessen och det omfattande regelverket riskerar att underminera själva syftet med den globala minimiskatten. Om reglerna upplevs som orimligt betungande för företag som redan gör rätt för sig, samtidigt som möjligheterna till skatteflykt kvarstår, riskerar förtroendet för systemet att skadas. För att undvika detta är det nödvändigt att säkerställa att lagen fungerar som det var tänkt, dvs. att den sätter stopp för avancerad internationell skatteplanering, samtidigt som företagens kostnader för att uppfylla regelverket hålls på en rimlig nivå. Vi föreslår därför att regeringen gör en samlad konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt. Den bör omfatta regelverket, en redovisning av de administrativa kostnaderna för de berörda företagen samt en utredning av möjligheter till förenklingar.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3904 av Niklas Karlsson m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Marie Olsson (S), Kalle Olsson (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S), Ilona Szatmári Waldau (V), Annika Hirvonen (MP), Blåvitt Elofsson (S) och Daniel Bäckström (C).
Hund under kontrollProp. 2025/26:57 · beslutad 19 mars 2026
Finansiering – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska se till att länsstyrelserna får tillräckliga resurser för att genomföra förslagen – partierna ser propositionen som ett steg på vägen mot bättre kontroll, men tycker att mer behöver göras.
- De menar att flera remissinstanser inte håller med regeringen om att förslagen inte ger större kostnadsökningar för länsstyrelserna än vad som ryms i befintlig budget.
Visa vad de skrev
”Ett flertal remissinstanser håller inte med regeringen om att förslagen inte innebär större kostnadsökningar för länsstyrelserna än vad som kan hanteras inom befintliga budgetramar.”
- De instämmer i den kritiken och menar att regeringen måste se till att länsstyrelserna får tillräckliga resurser för att genomföra propositionen.
Visa vad de skrev
”Vi instämmer i den kritiken och anser att regeringen måste säkerställa tillräckliga resurser till länsstyrelserna för genomförande av propositionen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Propositionen är ett steg på vägen mot bättre kontroll men vi anser att mer behöver göras. Ett flertal remissinstanser håller inte med regeringen om att förslagen inte innebär större kostnadsökningar för länsstyrelserna än vad som kan hanteras inom befintliga budgetramar. Vi instämmer i den kritiken och anser att regeringen måste säkerställa tillräckliga resurser till länsstyrelserna för genomförande av propositionen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3858 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:3859 av Stina Larsson m.fl. (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Kajsa Fredholm (V).
Skärpningar av regelverket för invasiva främmande arterProp. 2025/26:41 · beslutad 19 mars 2026
Påverkansarbete globalt och inom EU – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att Sverige globalt och inom EU ska verka för hållbar produktion och konsumtion, finansiering för biologisk mångfald och rättvisa samt mänskliga rättigheter i användningen och skyddet av natur.
- De menar att klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald måste mötas gemensamt och med större kraft både i Sverige och globalt.
Visa vad de skrev
”Vänsterpartiet anser att klimatkrisen och utarmningen av biologisk mångfald måste mötas gemensamt och med intensifierad kraft både nationellt och globalt.”
- De menar att kommande internationella förhandlingar om biologisk mångfald ska syfta till att använda naturresurser hållbart och rättvist inom naturens gränser.
Visa vad de skrev
”Kommande internationella överläggningar som påverkar biologisk mångfald måste sikta på att bruka våra naturresurser hållbart och rättvist inom naturens gränser.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vänsterpartiet anser att klimatkrisen och utarmningen av biologisk mångfald måste mötas gemensamt och med intensifierad kraft både nationellt och globalt. Kommande internationella överläggningar som påverkar biologisk mångfald måste sikta på att bruka våra naturresurser hållbart och rättvist inom naturens gränser. Jag och mitt parti vill att Sverige på den globala arenan och inom EU ska verka för nedanstående åtgärder framöver.
Sverige ska globalt och inom EU verka för tydliga målsättningar för att uppnå hållbara produktions- och konsumtionsmönster som stärker den biologiska mångfalden och minskar det globala ekologiska fotavtrycket samt fördelar miljöutrymmet rättvist. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Sverige ska globalt och inom EU verka för att säkerställa att offentliga och privata finansiella medel bidrar till att bevara och stärka den biologiska mångfalden. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Sverige ska globalt och inom EU verka för att grundläggande principer för del tagande, miljömässig och social rättvisa samt mänskliga rättigheter ska tillämpas vid såväl exploatering som skydd och restaurering av naturområden. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1–3 och avslår motionerna 2025/26:3509 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 14 och 2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
Naturpolitiskt ramverk – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att införa ett naturpolitiskt ramverk motsvarande det klimatpolitiska ramverket, med lagstiftning, mål och ett naturpolitiskt råd.
- De menar att krisen för biologisk mångfald kräver en omställning av hela samhället.
Visa vad de skrev
”För att möta krisen för biologisk mångfald och leva upp till våra åtaganden krävs en omställning av hela samhället.”
- De menar att ett naturpolitiskt ramverk behövs för att möta naturkrisen, på samma sätt som klimatpolitiska ramverket har antagits.
Visa vad de skrev
”Av samma skäl som riksdagen antagit ett klimatpolitiskt ramverk behövs ett naturpolitiskt ramverk för att möta denna naturkris.”
- De menar att ramverket bör innehålla lagstiftning, målsättningar och ett naturpolitiskt råd.
Visa vad de skrev
”Ramverket bör på samma sätt som det klimatpolitiska ramverket omfatta lagstiftning, målsättningar och ett naturpolitiskt råd.”
- De menar att varje regering ska ta fram en naturpolitisk handlingsplan vid en ny mandatperiod och årligen redovisa arbetet mot naturkrisen.
Visa vad de skrev
”Varje regering ska vid en ny mandatperiods början ta fram en naturpolitisk handlingsplan som redogör för vilka åtgärder som man avser vidta för att nå målen samt årligen redovisa hur arbetet mot naturkrisen fortlöper.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För att möta krisen för biologisk mångfald och leva upp till våra åtaganden krävs en omställning av hela samhället. Av samma skäl som riksdagen antagit ett klimatpolitiskt ramverk behövs ett naturpolitiskt ramverk för att möta denna naturkris. Ramverket bör på samma sätt som det klimatpolitiska ramverket omfatta lagstiftning, målsättningar och ett naturpolitiskt råd. Det långsiktiga målet i ramverket ska basera sig på Sveriges åtaganden globalt och inom EU. Varje regering ska vid en ny mandatperiods början ta fram en naturpolitisk handlingsplan som redogör för vilka åtgärder som man avser vidta för att nå målen samt årligen redovisa hur arbetet mot naturkrisen fortlöper. På samma sätt som Klimatpolitiska rådet ska det naturpolitiska rådet stödja arbetet samt utvärdera regeringens arbete. Sverige bör anta ett naturpolitiskt ramverk motsvarande det nuvarande klimatpolitiska ramverket.
Restaurering, återskapande och skötsel av natur – reservation, avstod
Vad ville V i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att ge regeringen i uppdrag att inventera och kartlägga kvarvarande natur- och urskogar samt övriga skogar med höga naturvärden i Sverige, så att de skyddas, restaureras eller förvaltas för att gynna den biologiska mångfalden.
- De menar att det saknas kunskap om var skogar med höga naturvärden finns, vilket riskerar att dessa skogar avverkas och att den biologiska mångfalden utarmas ytterligare.
Visa vad de skrev
”Naturvårdsverket har konstaterat att det saknas kunskap om var kvarvarande skogar med höga naturvärden finns. Därmed riskerar dessa skogar med höga naturvärden att avverkas och den biologiska mångfalden utarmas ytterligare.”
- De menar att det behövs ökade resurser för att kartlägga nyckelbiotoper, det vill säga skogsområden med höga naturvärden, naturskogar och övriga skogar med höga naturvärden.
Visa vad de skrev
”Det behövs därför ökade resurser för att kartlägga s.k. nyckelbiotoper, naturskogar och övriga skogar med höga naturvärden.”
- De menar att ett sådant kunskapsunderlag behövs för att Sverige ska leva upp till sina åtaganden om biologisk mångfald och för att stärka kunskapsunderlaget för landets skogsägare.
Visa vad de skrev
”Ett sådant kunskapsunderlag är nödvändigt för att Sverige ska leva upp till sina åtaganden om biologisk mångfald och för att stärka kunskapsunderlaget för landets skogsägare.”
- De menar att en nationell inventering även skulle stärka kunskapsunderlaget för de naturrestaureringar som Sverige ska genomföra.
Visa vad de skrev
”En nationell inventering skulle även stärka kunskapsunderlaget för de naturrestaureringar som Sverige ska genomföra.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Naturvårdsverket har konstaterat att det saknas kunskap om var kvarvarande skogar med höga naturvärden finns. Därmed riskerar dessa skogar med höga naturvärden att avverkas och den biologiska mångfalden utarmas ytterligare. Det behövs därför ökade resurser för att kartlägga s.k. nyckelbiotoper, naturskogar och övriga skogar med höga naturvärden. Ett sådant kunskapsunderlag är nödvändigt för att Sverige ska leva upp till sina åtaganden om biologisk mångfald och för att stärka kunskapsunderlaget för landets skogsägare. Jag och mitt parti menar att staten aktivt bör ha en viktig roll i att stötta skogsägarna i deras kunskapskrav om den biologiska mångfalden. En nationell inventering skulle även stärka kunskapsunderlaget för de naturrestaureringar som Sverige ska genomföra. Vänsterpartiet anser att en nationell inventering av skog med höga naturvärden därför bör inledas för att stärka bevarandearbetet för biologisk mångfald.
Nya etappmål för biologisk mångfald samt skydd och restaurering av natur – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att införa nya etappmål för biologisk mångfald, skydd och restaurering av natur, grön infrastruktur och tätortsnära natur.
- De menar att Sverige behöver intensifiera arbetet för att skydda natur för att nå det globala målet om 30 procents skydd till 2030.
Visa vad de skrev
”För att Sverige, som ratificerat avtalet, ska nå upp till detta åtagande krävs en intensifiering av arbetet för att skydda natur.”
- De menar att Miljömålsberedningens förslag till nya etappmål bör införas skyndsamt.
Visa vad de skrev
”Vänsterpartiet ställer sig bakom dessa förslag och anser att de skyndsamt bör införas.”
- De menar att arbetet med grön infrastruktur behöver en tydlig målsättning och fortsatt stöd till länsstyrelserna.
Visa vad de skrev
”För att öka takten i arbetet med att upprätta en grön infrastruktur behövs en tydlig målsättning och fortsatt stöd till länsstyrelserna arbete.”
- De menar att tillgång till tätortsnära natur påverkar folkhälsan och att regeringen bör anta etappmål för skydd av sådan natur.
Visa vad de skrev
”Tillgång till tätortsnära natur har också påverkan på folkhälsan.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I enlighet med det globala ramverket för biologisk mångfald ska 30 procent av jordens yta på land och till havs skyddas till 2030. För att Sverige, som ratificerat avtalet, ska nå upp till detta åtagande krävs en intensifiering av arbetet för att skydda natur. Vänsterpartiet anser att åtagandet bör införas som ett etappmål inom vårt miljömålssystem och definieras som att dessa områden ska utgöra ett representativt nätverk av ekologiskt sammanhängande, långsiktigt skyddade områden som är förvaltade med skötsel i nödvändig utsträckning. Regeringen bör införa ett nytt etappmål om minst 30 procent representativt skydd av svensk natur till 2030. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Nationalparker och naturreservat – reservation, avstod
Vad ville V och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att vända utvecklingen med minskade anslag till skydd och skötsel av natur och ger regeringen det beskedet.
- De menar att den statliga förvaltningen av skyddad natur inte är effektiv.
Visa vad de skrev
”att den statliga förvaltningen av skyddad natur inte är effektiv”
- De menar att anslagen för skydd och skötsel av natur har minskat med 1,2 miljarder sedan regeringen tillträdde.
Visa vad de skrev
”Sedan den nu sittande regeringen tillträdde har budgetposterna för skydd och skötsel av natur minskat med 1,2 miljarder – motsvarande en tredjedel av pengarna vid mandatperiodens början.”
- De menar att regeringens politik i de flesta fall riskerar att förvärra naturkrisen enligt Naturskyddsföreningens rapport.
Visa vad de skrev
”I Naturskyddsföreningen rapport Politik i strid med naturen (aug 2025) får regeringen med råge underkänt; i 13 av 19 fall riskerar regeringens politik att förvärra naturkrisen.”
- De menar att det är kortsiktigt och oansvarigt att skära ned på skötseln av skyddad natur när frilufts- och miljömålen riskerar att undermineras.
Visa vad de skrev
”Att i detta läge fortsätta skära ned på skötseln av skyddad natur är kortsiktigt och oansvarigt – och innebär att både friluftsmålen och miljömålen riskerar att undermineras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
De skyddade områdena behöver förvaltas och göras tillgängliga för friluftslivet. Tyvärr visade Riksrevisionens granskning (RiR 2024:11)2 att den statliga förvaltningen av skyddad natur inte är effektiv. Det finns stora risker att natur‑, kulturmiljö- och friluftslivsvärden inte upprätthålls och till och med går förlorade.
Sedan den nu sittande regeringen tillträdde har budgetposterna för skydd och skötsel av natur minskat med 1,2 miljarder – motsvarande en tredjedel av pengarna vid mandatperiodens början. Det är pengar som bl.a. ska gå till att skydda värdefulla skogar och sköta om våra nationalparker och naturreservat. I Naturskyddsföreningen rapport Politik i strid med naturen (aug 2025) får regeringen med råge underkänt; i 13 av 19 fall riskerar regeringens politik att förvärra naturkrisen. Inte i ett enda fall får regeringen betyget utmärkt. Den här utvecklingen behöver skyndsamt vända, men för att uppnå detta krävs politisk krisinsikt och beslutsamhet.
Rapportering enligt art- och habitatdirektivet – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 11)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska se till att Sveriges rapportering till EU enligt art- och habitatdirektivet utgår från referensarealer som bygger på vetenskap om vad som ekologiskt krävs.
- De menar att regeringen har bytt från ett ekologiskt perspektiv till att använda läget 1995 som referensareal för skogliga naturtyper.
Visa vad de skrev
”Regeringen har nu i stället valt att utgå från att läget 1995 (året innan Sveriges inträde i EU) för skogliga naturtyper i Sverige ska utgöra referensarealen för rapporteringen.”
- De menar att läget för olika skogstyper var dåligt redan 1995, men att regeringen ändå använder det som referens.
Visa vad de skrev
”Detta görs trots att läget för olika skogstyper var dåligt redan då.”
- De menar att regeringen politiskt styr rapporteringen för att begränsa åtgärder för biologisk mångfald enligt naturrestaureringslagen, i stället för att utgå från vad vetenskapen bedömer krävs.
Visa vad de skrev
”För att begränsa åtgärder för att stärka den biologiska mångfalden enligt naturrestaureringslagen väljer regeringen sålunda att politiskt styra rapporteringen (som går genom Naturvårdsverket) så att den inte ska utgå från vad vetenskapen bedömer krävs för arters fortlevnad och friska ekosystem.”
- De menar att rapporteringen i stället bör utgå från referensarealer som baseras på vetenskaplig grund om vad som ekologiskt krävs.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör ges i uppdrag att tillse att Sveriges rapportering till EU enligt art- och habitatdirektivet ska utgå från referensarealer som baseras på vetenskaplig grund om vad som ekologiskt krävs.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Tidigare rapporterade Sverige till EU hur tillståndet för arter och naturtyper var utifrån ett ekologiskt perspektiv (dvs. vad som krävs för att bevara arter och friska ekosystem). Regeringen har nu i stället valt att utgå från att läget 1995 (året innan Sveriges inträde i EU) för skogliga naturtyper i Sverige ska utgöra referensarealen för rapporteringen. Detta görs trots att läget för olika skogstyper var dåligt redan då. För att begränsa åtgärder för att stärka den biologiska mångfalden enligt naturrestaureringslagen väljer regeringen sålunda att politiskt styra rapporteringen (som går genom Naturvårdsverket) så att den inte ska utgå från vad vetenskapen bedömer krävs för arters fortlevnad och friska ekosystem. Regeringen bör ges i uppdrag att tillse att Sveriges rapportering till EU enligt art- och habitatdirektivet ska utgå från referensarealer som baseras på vetenskaplig grund om vad som ekologiskt krävs. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Värnandet av friluftslivet – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 14)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska ge länsstyrelserna i uppdrag att ta fram regionala planeringsunderlag med områden som är värdefulla för friluftslivet.
- De menar att ett sådant uppdrag skulle stärka friluftslivets ställning och det systematiska arbetet med friluftslivsmålen.
Visa vad de skrev
”ett sådant uppdrag skulle stärka friluftslivets position och det systematiska arbetet med målen”
- De menar att Naturvårdsverket i sin utvärdering av friluftslivspolitiken 2023 föreslog att länsstyrelserna skulle få ett regeringsuppdrag och pengar för att ta fram regionala planeringsunderlag.
Visa vad de skrev
”I en utvärdering av målen för friluftslivspolitiken som Naturvårdsverket gjorde 2023 föreslår myndigheten att länsstyrelserna får ett regeringsuppdrag och finansiella resurser”
- De menar att det är väl belagt att friluftslivet kan bidra till människors välmående.
Visa vad de skrev
”Friluftslivets möjligheter att bidra till människors välmående är väldokumenterat.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Friluftslivets möjligheter att bidra till människors välmående är väldokumenterat. I en utvärdering av målen för friluftslivspolitiken som Naturvårdsverket gjorde 2023 föreslår myndigheten att länsstyrelserna får ett regeringsuppdrag och finansiella resurser för att ta fram regionala planeringsunderlag med områden som är värdefulla för friluftslivet. Jag och mitt parti ser att ett sådant uppdrag skulle stärka friluftslivets position och det systematiska arbetet med målen. Därför bör regeringen bör uppdra åt länsstyrelserna att fram regionala planeringsunderlag med områden som är värdefulla för friluftslivet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Sanering av förorenade områden – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 17)
Att riksdagen säger ja till att regeringen utreder hur principen att förorenaren betalar ska följas och tar initiativ för att stimulera nya saneringsmetoder.
- De menar att PFAS-förorenade områden är ett växande problem och att Naturvårdsverket varnar för att de är en av de största källorna till fortsatt spridning till dricksvattnet.
Visa vad de skrev
”Naturvårdsverket varnar för att dessa områden är en av de största källorna till fortsatt spridning till vårt dricksvatten.”
- De menar att det är viktigt att säkerställa att principen att förorenaren betalar följs för en effektiv och rättvis ansvarsfördelning.
Visa vad de skrev
”För en effektiv och rättvis ansvarsfördelning är det viktigt att säkerställa att principen om att förorenaren betalar följs.”
- De menar att en utredning bör tillsättas för att se över hur principen kan säkerställas på bästa och snabbaste sätt.
Visa vad de skrev
”Vi vill därför tillsätta en utredning som ser över hur vi på bästa och snabbast möjliga sätt säkerställer detta.”
- De menar att innovation och utveckling av nya saneringsmetoder behöver stimuleras för att påskynda sanering och bättre ta vara på avsatta medel.
Visa vad de skrev
”För att påskynda sanering och bättre ta vara på de medel som avsätts behöver innovation och utveckling av nya saneringsmetoder stimuleras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
PFAS-förorenade områden är ett växande problem i vårt samhälle. Idag finns närmare 90 000 identifierade områden där marken är förorenad av miljögifter, varav en stor del kan vara förorenade av PFAS. Naturvårdsverket varnar för att dessa områden är en av de största källorna till fortsatt spridning till vårt dricksvatten. Det är av största vikt att dessa områden tas om hand.
Handlingsplan för sanering av PFAS – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 19)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tar fram en handlingsplan för att snabbare fasa ut PFAS och sanera PFAS i mark och vatten, och att regeringen arbetar internationellt för bredare förbud mot PFAS.
- De menar att det behövs en nationell kraftsamling i arbetet mot PFAS-föroreningar.
Visa vad de skrev
”Det behövs en nationell kraftsamling i arbetet mot PFAS-föroreningar.”
- De menar att regeringen behöver arbeta internationellt för att breda förbud mot PFAS-molekyler ska införas, och att det arbetet behöver gå snabbare än i dag.
Visa vad de skrev
”Regeringen behöver arbeta internationellt med att breda förbud mot PFAS-molekyler ska införas och denna process behöver gå snabbare än vad den gör idag.”
- De menar att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på en handlingsplan för hur Sverige genom nationella åtgärder kan påskynda utfasning av PFAS och sanering av PFAS i mark och vatten.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på en handlingsplan för hur Sverige genom nationella åtgärder kan påskynda utfasning av PFAS samt sanering av PFAS i mark och vatten.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det behövs en nationell kraftsamling i arbetet mot PFAS-föroreningar. Regeringen behöver arbeta internationellt med att breda förbud mot PFAS-molekyler ska införas och denna process behöver gå snabbare än vad den gör idag. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på en handlingsplan för hur Sverige genom nationella åtgärder kan påskynda utfasning av PFAS samt sanering av PFAS i mark och vatten. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen tillkänna.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Lagstiftningsfrågor – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 21)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer till riksdagen med en proposition med huvuddelen av förslagen från Artskyddsutredningen, för att stärka skyddet av arter.
- De menar att förslagen till största delen skulle ge ett bättre och mer rättssäkert skydd för arter och därför bör genomföras.
Visa vad de skrev
”Jag och mitt parti anser att förslagen till största delen skulle bidra till ett bättre och mer rättssäkert artskydd och att de bör genomföras.”
- De menar att många av förslagen skulle stärka naturvårdsarbetet och göra det lättare att nå miljömålen.
Visa vad de skrev
”Många av förslagen skulle stärka naturvårdsarbetet och möjligheterna att uppnå våra miljömål.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Artskyddsutredningen presenterade 2021 sitt betänkande Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51). Utredningen hade i uppdrag att se över artskyddsförordningen och föreslå åtgärder för att nå ett regelverk som rättssäkert och effektivt skyddar arter. Många av förslagen skulle stärka naturvårdsarbetet och möjligheterna att uppnå våra miljömål. Jag och mitt parti anser att förslagen till största delen skulle bidra till ett bättre och mer rättssäkert artskydd och att de bör genomföras. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med en proposition som innehåller huvuddelen av förslagen i SOU 2021: 51 Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar som stärker skyddet av arter.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 47 och avslår motion 2025/26:657 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
Rovdjursfrågor – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 22)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska låta forskarna bestämma hur stora stammarna av varg och andra stora rovdjur behöver vara, och att nivåerna ska följa EU:s art- och habitatdirektiv (EU:s regler för att skydda arter och deras livsmiljöer).
- De menar att det är forskarna, inte politikerna, som ska bedöma hur stora rovdjursstammarna behöver vara för att klara sig långsiktigt.
Visa vad de skrev
”det enda rimliga förhållningssättet när vi förvaltar våra rovdjur är att vetenskapen och forskarna, inte politiker, bedömer hur stora stammarna av våra rovdjur behöver vara för att de långsiktigt ska ha en gynnsam bevarandestatus”
- De menar att tidigare forskning visar att det behövs minst 300 vargar, plus att en varg vandrar in från Finland eller Ryssland vart femte år och förökar sig.
Visa vad de skrev
”Tidigare forskning har visat att det krävs minst 300 vargar, plus att minst en varg vandrar in från öst (Finland eller Ryssland) vart femte år och reproducerar sig.”
- De menar att den svenska vargstammen är hårt drabbad av inavel, vilket begränsar fortplantningen och ökar risken för sjukdomar och skador hos djuren.
Visa vad de skrev
”trots att vi har en vargstam som starkt lider av inavel, vilket begränsar reproduktionen och ökar risken för sjukdomar och defekter”
- De menar att en kraftigt sänkt nivå kan leda till rättsliga processer, eftersom beslutet riskerar att bryta mot EU:s art- och habitatdirektiv.
Visa vad de skrev
”Ett kraftigt sänkt referensvärde kan även leda till rättsprocesser då ett sådant beslut riskerar att inte vara förenligt med EU:s art- och habitatdirektiv”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen har, trots forskarnas rekommendationer, beslutat att sänka referensvärdet (dvs. det antal individer som vargstammen behöver bestå av för att överleva långsiktigt) från 300 till 170. Världsnaturfonden har konstaterat att som jämförelse har många europeiska länder betydligt fler vargar. I Tyskland finns ca 1 300, i Polen ca 1 000 och i Spanien runt 2 000 vargar. För att en vargstam på 170 individer långsiktigt ska klara sig krävs att en mängd faktorer ska vara lyckosamma trots att vi har en vargstam som starkt lider av inavel, vilket begränsar reproduktionen och ökar risken för sjukdomar och defekter. Det förutsätter därutöver kostsammare åtgärder för att bevaka, flytta och skydda enstaka individer och riskerar att försvåra skyddsjakten. Ett kraftigt sänkt referensvärde kan även leda till rättsprocesser då ett sådant beslut riskerar att inte vara förenligt med EU:s art- och habitatdirektiv som ska säkra att alla arter har en gynnsam bevarandestatus i medlemsländerna.
Strandskydd – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 25)
Att riksdagen säger ja till att stärka strandskyddet och återinföra strandskydd vid små insjöar, smala vattendrag och vatten som anlagts efter den 30 juni 1975.
- De menar att strandskyddet är avgörande för friska ekosystem och för att bevara allemansrätten.
Visa vad de skrev
”Strandskyddet är avgörande för friska ekosystem och för att bevara allemansrätten.”
- De menar att små sjöar och vattendrag nu står helt utan strandskydd efter den senaste lagändringen.
Visa vad de skrev
”Efter den senaste lagändringen står små sjöar och vattendrag helt utan strandskydd.”
- De menar att ett avskaffat generellt strandskydd är ett stort risktagande för framtida generationers tillgång till stränder och för växt- och djurlivet.
Visa vad de skrev
”Att avskaffa det generella strandskyddet är ett enormt risktagande i fråga om framtida generationers tillgång till stränder och för växt- och djurlivet.”
- De menar att strandskyddet behöver vara generellt för att få önskad effekt.
Visa vad de skrev
”Slutsatsen måste vara att strandskyddet behöver vara generellt för att få önskad effekt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Strandskyddet är avgörande för friska ekosystem och för att bevara allemansrätten. Det är ofta beskrivet som ett hinder för byggande eller som ett skydd för friluftslivet, men det är också en av Sveriges viktigaste miljölagar. Stränder är artrika miljöer som används av både land- och vattenlevande arter. Insekter behöver grunda vatten för äggläggning och yngelutveckling, och kommersiellt viktiga arter som torsk och rödspotta är beroende av grunda bottnar som barnkammare och skafferi. Vegetationen binder kol och skapar livsmiljöer. Vi anser därför att strandskyddet måste stärkas, inte försvagas – för ekosystemens överlevnad, klimatanpassning, allemansrätten och människors tillgång till stränder.
Åtgärder för att minska påverkan på havet – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 27)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ser till att åtgärdsprogram inom vatten- och havsmiljöförvaltning och den strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik samordnas så att de minskar näringstillförseln till nivåer som ger en vattenmiljö fri från övergödning.
- De menar att nuvarande åtgärdsprogram inom vatten- och havsmiljöförvaltningen och jordbruksstöden inte räcker för att minska näringstillförseln till vattnen.
Visa vad de skrev
”Vänsterpartiet konstaterar att nuvarande åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen och havsmiljöförvaltningen samt jordbruksstöden är otillräckliga när det gäller åtgärder för att minska näringstillförseln till våra vattenmiljöer.”
- De menar att det saknas fysiska åtgärder som förbättrar tillståndet, eftersom åtgärderna i havet mest handlar om utredning och kunskapsuppbyggnad.
Visa vad de skrev
”Bristen på fysiska landåtgärder är påtaglig och åtgärder i havet är utredande och kunskapsuppbyggande men inte fysiska. Det saknas därmed fysiska åtgärder som förbättrar tillståndet.”
- De menar att åtgärdsprogrammet för havsmiljön byggde på att vattenförvaltningen skulle minska näringstillförseln från land tillräckligt, men att det inte har skett.
Visa vad de skrev
”När åtgärdsprogrammet för havsmiljön togs fram utgick man från att åtgärderna i vattenförvaltningens åtgärdsprogram skulle minska tillförseln av näringsämnen från land tillräckligt. Så är inte fallet.”
- De menar att regeringens livsmedelsstrategi 2.0 helt saknar inriktning mot en hållbar livsmedelskedja enligt riksdagens miljömål.
Visa vad de skrev
”I regeringens Livsmedelsstrategin 2.0, som presenterades 2025, saknas därutöver helt sikte på hur vi uppnår en hållbar livsmedelskedja i enlighet med riksdagens antagna miljömål.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Utfasning av skadliga subventioner – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 30)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tar fram en handlingsplan för att fasa ut subventioner som skadar biologisk mångfald och i stället stödja hållbara alternativ.
- De menar att många subventioner i jordbruk, skogsbruk och fiske bidrar till ökad exploatering som skadar livsmiljöer för många arter.
Visa vad de skrev
”Många subventioner inom exempelvis jordbruk, skogsbruk och fiske bidrar till ökad exploatering av resurser som skadar livsmiljöer för många arter.”
- De menar att skadliga subventioner ska identifieras och att hållbara alternativ i stället ska stödjas enligt Kunming–Montrealramverket.
Visa vad de skrev
”Enligt Kunming–Montrealramverket ska dessa skadliga subventioner identifieras och hållbara alternativ istället stödjas.”
- De menar att regeringen bör återkomma med en handlingsplan för att fasa ut skadliga subventioner och stödja hållbara alternativ.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör återkomma med ett förslag på en handlingsplan för hur subventioner som är skadliga för biologisk mångfald kan fasas ut och hur hållbara alternativ i stället kan stödjas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Många subventioner inom exempelvis jordbruk, skogsbruk och fiske bidrar till ökad exploatering av resurser som skadar livsmiljöer för många arter. Enligt Kunming–Montrealramverket ska dessa skadliga subventioner identifieras och hållbara alternativ istället stödjas. Regeringen bör återkomma med ett förslag på en handlingsplan för hur subventioner som är skadliga för biologisk mångfald kan fasas ut och hur hållbara alternativ i stället kan stödjas.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 12.
Nya regler för arbetskraftsinvandringProp. 2025/26:87 · beslutad 18 mars 2026
Ett nytt lönekrav för arbetstillstånd – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om ett nytt lönekrav för arbetstillstånd.
- De menar att regeringens förslag om ett nytt lönekrav inte är ändamålsenligt och skulle skada systemet för arbetskraftsinvandring.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om ett nytt lönekrav är dock inte ändamålsenligt och skulle dessutom skada systemet för arbetskraftsinvandring.”
- De menar att oseriösa arbetsgivare kan fortsätta att exploatera arbetskraftsinvandrare samtidigt som förslaget slår hårt mot verksamheter som redan i dag har stora rekryteringsbehov.
Visa vad de skrev
”Oseriösa arbetsgivare kan fortsätta att exploatera arbetskraftsinvandrare samtidigt som förslaget slår hårt mot verksamheter som redan i dag har stora rekryteringsbehov.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Arbetskraftsinvandringen till Sverige har historiskt sett varit betydelsefull, både för den enskilde som kommer hit för att arbeta och för Sverige. Det är emellertid mycket viktigt att komma till rätta med det missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring som förekommer. Reformer har redan genomförts, men mer behöver göras. Regeringens förslag om ett nytt lönekrav är dock inte ändamålsenligt och skulle dessutom skada systemet för arbetskraftsinvandring. Oseriösa arbetsgivare kan fortsätta att exploatera arbetskraftsinvandrare samtidigt som förslaget slår hårt mot verksamheter som redan i dag har stora rekryteringsbehov. Regeringens förslag om ett nytt lönekrav bör därmed avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3880 av Tony Haddou m.fl. (V) i denna del, 2025/26:3881 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1, 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:3890 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda -) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:87 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Anders W Jonsson (C) och Malte Tängmark Roos (MP).
Rätten att föreskriva om yrkesgrupper – reservation, ingen omröstning
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag att utesluta hela yrkesgrupper från möjligheten att beviljas arbetstillstånd.
- De menar att förslaget kan öppna för kringgåenden.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om att utesluta hela yrkesgrupper från möjligheten att beviljas arbetstillstånd kan öppna för kringgåenden”
- De menar att förslaget inte kommer att stoppa kriminella aktörer eller oseriösa arbetsgivare.
Visa vad de skrev
”och kommer inte att stoppa kriminella aktörer eller oseriösa arbetsgivare”
- De menar att förslaget inte heller hjälper människor som exploateras eller utnyttjas av sin arbetsgivare.
Visa vad de skrev
”Inte heller kommer det att hjälpa de människor som exploateras eller utnyttjas av sin arbetsgivare.”
- De menar att det finns en risk att företag som sköter sig straffas kollektivt när andra missbrukar regelverket.
Visa vad de skrev
”Det finns också en uppenbar risk att företag som sköter sig straffas kollektivt för att andra missbrukar regelverket.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag om att utesluta hela yrkesgrupper från möjligheten att beviljas arbetstillstånd kan öppna för kringgåenden och kommer inte att stoppa kriminella aktörer eller oseriösa arbetsgivare. Inte heller kommer det att hjälpa de människor som exploateras eller utnyttjas av sin arbetsgivare. Det finns också en uppenbar risk att företag som sköter sig straffas kollektivt för att andra missbrukar regelverket. Regeringens förslag om att utesluta yrkesgrupper från möjligheten att beviljas arbetstillstånd bör därmed avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Förlängd tillståndstid för säsongsarbete – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag att förlänga tillståndstiden för säsongsarbete.
- De menar att förslaget inte kommer att få avsedd effekt.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om att förlänga tillståndstiden för säsongsarbete kommer inte att få avsedd effekt.”
- De menar att det tvärtom riskerar att leda till ökat missbruk om arbetsgivare försöker kompensera för problem och brister som uppstår genom regeringens förslag om högre lönekrav.
Visa vad de skrev
”Det riskerar tvärtom att leda till ett ökat missbruk om arbetsgivare försöker kompensera för de problem och brister som uppstår i och med regeringens förslag till högre lönekrav.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag om att förlänga tillståndstiden för säsongsarbete kommer inte att få avsedd effekt. Det riskerar tvärtom att leda till ett ökat missbruk om arbetsgivare försöker kompensera för de problem och brister som uppstår i och med regeringens förslag till högre lönekrav. Förslaget om förlängd tillståndstid för säsongsarbete bör därmed avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i den del det avser 6 c kap. 9 §.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3880 av Tony Haddou m.fl. (V) i denna del och avslår proposition 2025/26:87 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V).
Arbetsmarknadsprövning – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att återinföra en prövning där myndigheterna tillsammans med arbetsmarknadens parter bedömer om det finns behov av arbetskraftsinvandring inom ett yrke, och säger till regeringen att återkomma med ett förslag om det.
- De menar att det nuvarande marknadsbaserade systemet leder till utnyttjande av utländska arbetstagare och till att löner och arbetsvillkor pressas ned.
Visa vad de skrev
”Det nuvarande marknadsbaserade systemet för arbetskraftsinvandring leder till många problem, bl.a. utnyttjande av utländska arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden och dumpning av löner och arbetsvillkor.”
- De menar att arbetskraftsinvandring bara ska vara möjlig när det inte går att hitta rätt person i Sverige.
Visa vad de skrev
”Arbetskraftsinvandring bör därför bara vara möjlig i de fall det inte går att hitta rätt person i Sverige.”
- De menar att ansvariga myndigheter tillsammans med arbetsmarknadens parter ska bedöma behovet av arbetskraftsinvandring inom varje yrkesområde.
Visa vad de skrev
”Bedömningen av behovet av arbetskraftsinvandring inom respektive yrkesområde bör göras av ansvariga myndigheter tillsammans med arbetsmarknadens parter.”
- De menar att en arbetsmarknadsprövning tar bort behovet av undantag på många yrkesområden och risken att arbetskraftsinvandrare används för att pressa ned lönerna.
Visa vad de skrev
”Genom en arbetsmarknadsprövning elimineras också behovet av att införa undantag på en mängd yrkesområden och därmed risken att på det viset få tillbaka en arbetsmarknad där arbetskraftsinvandrare används för att pressa ned lönerna.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det nuvarande marknadsbaserade systemet för arbetskraftsinvandring leder till många problem, bl.a. utnyttjande av utländska arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden och dumpning av löner och arbetsvillkor. Arbetskraftsinvandring bör därför bara vara möjlig i de fall det inte går att hitta rätt person i Sverige. Bedömningen av behovet av arbetskraftsinvandring inom respektive yrkesområde bör göras av ansvariga myndigheter tillsammans med arbetsmarknadens parter. Genom en arbetsmarknadsprövning elimineras också behovet av att införa undantag på en mängd yrkesområden och därmed risken att på det viset få tillbaka en arbetsmarknad där arbetskraftsinvandrare används för att pressa ned lönerna. Den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen bör följaktligen återinföras och regeringen bör återkomma med ett förslag om detta.
Kravet på sjukförsäkring för arbetstillstånd – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett förslag där det tydligt framgår att arbetsgivaren ansvarar för sjukförsäkringen när arbetstillståndet är kortare än ett år.
- De menar att det tydligt bör framgå att det är arbetsgivaren som har ansvaret för försäkringen när arbetstillståndet är kortare än ett år.
Visa vad de skrev
”Det bör dock framgå tydligt att det är arbetsgivaren som i dessa fall ska ha ansvaret för försäkringen.”
- De menar att regeringen bör återkomma med ett förslag om detta.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör återkomma med ett sådant förslag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag till krav på heltäckande sjukförsäkring för att en utlänning ska kunna beviljas arbetstillstånd som är kortare än ett år är rimligt. Det bör dock framgå tydligt att det är arbetsgivaren som i dessa fall ska ha ansvaret för försäkringen. Regeringen bör återkomma med ett sådant förslag.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3874 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 3 och 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 7.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Malte Tängmark Roos (MP) och Arber Gashi (S).
Nya regler för att underlätta noteringar av värdepapperProp. 2025/26:86 · beslutad 25 februari 2026
En utvärdering av konsekvenserna av det nya tröskelvärdet för prospektskyldighet – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska utvärdera effekterna av den nya gränsen för när företag måste ta fram ett prospekt (ett dokument med information till investerare) och presentera utvärderingen för riksdagen.
- De menar att förslaget har mött kritik från tunga remissinstanser som Finansinspektionen, Ekobrottsmyndigheten och Konsumentverket.
Visa vad de skrev
”ett förslag som mötts av kritik från tunga remissinstanser som Finansinspektionen, Ekobrottsmyndigheten och Konsumentverket”
- De menar att myndigheterna pekar på risker för konsumentskydd, investeringsskydd och investeringsvilja.
Visa vad de skrev
”Remissinstanserna pekar på risker kopplat till konsumentskydd, investeringsskydd och investeringsvilja.”
- De menar att det är avgörande att genomförandet inte ger sämre skydd för konsumenter eller leder till mer brottslighet och fler bedrägerier.
Visa vad de skrev
”För oss är det av yttersta vikt att genomförandet av lagförslaget inte leder till negativa effekter för konsumenter eller till en högre grad av brottslighet och bedrägerier.”
- De menar att regeringen behöver säkerställa att genomförandet inte får de negativa effekter som myndigheterna varnar för.
Visa vad de skrev
”behöver regeringen säkerställa att propositionens genomförande inte leder till de negativa effekter som myndigheterna varnar för”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att tröskelvärdet för prospektskyldighet ska höjas, ett förslag som mötts av kritik från tunga remissinstanser som Finansinspektionen, Ekobrottsmyndigheten och Konsumentverket. Remissinstanserna pekar på risker kopplat till konsumentskydd, investeringsskydd och investeringsvilja. Ekobrottsmyndigheten lyfter även fram det brottsförebyggande perspektivet. Myndigheterna riktar allvarlig kritik mot förslaget och det är viktiga orosområden som ringas in. För oss är det av yttersta vikt att genomförandet av lagförslaget inte leder till negativa effekter för konsumenter eller till en högre grad av brottslighet och bedrägerier. Vi är oroliga över att regeringen inte beaktat den kritik som kommit in från remissinstanserna. Mot bakgrund av den kritik som Finansinspektionen, Ekobrottsmyndigheten och Konsumentverket framfört behöver regeringen säkerställa att propositionens genomförande inte leder till de negativa effekter som myndigheterna varnar för. Vi kräver därför att regeringen återkommer med en utvärdering av effekterna av det nya systemet och presenterar den för riksdagen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3875 av Mikael Damberg m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gunilla Carlsson (S), Joakim Sandell (S), Ingela Nylund Watz (S), Ida Gabrielsson (V), Janine Alm Ericson (MP), Peder Björk (S) och Patrik Lundqvist (S).
Anpassning av svensk rätt till EU:s nya förordning om skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedelProp. 2025/26:77 · beslutad 25 februari 2026
Ursprungsmärkning av kött och information om kött på restauranger och i storkök – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med krav på att restauranger och storkök skriftligt och synligt visar var köttet kommer ifrån, utan att konsumenten behöver fråga.
- De menar att problemet med de nya reglerna är att informationen bara behöver ges på begäran.
Visa vad de skrev
”Problemet med de nya reglerna är att informationen bara behöver ges på begäran.”
- De menar att korrekt märkning och information behövs för att konsumenter ska kunna göra medvetna val.
Visa vad de skrev
”Korrekt märkning och information är en viktig förutsättning för att ge konsumenterna möjlighet att göra medvetna val.”
- De menar att svensk mat är hållbar, trygg och bra för vår försörjningsförmåga.
Visa vad de skrev
”Svensk mat är hållbar, trygg och bra för vår försörjningsförmåga.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi vill se mer svenskt och lokalproducerat på tallriken och i glasen. Det vill även en stor del av det svenska folket. Svensk mat är hållbar, trygg och bra för vår försörjningsförmåga. Därför föreslår vi en rad åtgärder för att ge svensk livsmedelsproduktion rätt förutsättningar att växa. Korrekt märkning och information är en viktig förutsättning för att ge konsumenterna möjlighet att göra medvetna val. Under den tidigare socialdemokratiska regeringen lämnade vi därför in en anmälan till kommissionen om att få tillstånd att införa obligatorisk ursprungsmärkning av kött på restaurang. Vi välkomnar att den nuvarande regeringen fortsatt detta arbete genom att införa ett nytt regelverk. Problemet med de nya reglerna är att informationen bara behöver ges på begäran.
För att reglerna ska göra skillnad på riktigt föreslår vi att regeringen återkommer med krav på att det ska finnas skriftlig och synlig information om köttets ursprung, utan att konsumenten ska behöva ställa frågan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3733 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 22 och avslår motionerna 2025/26:641 av Heléne Björklund (S), 2025/26:2404 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2, 2025/26:2833 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 23, 2025/26:2856 av Markus Wiechel (SD) yrkande 3, 2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 13, 2025/26:3432 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 49 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Åsa Westlund (S), Malin Larsson (S), Jytte Guteland (S), Kajsa Fredholm (V), Johan Löfstrand (S) och Aida Birinxhiku (S).
Offentlig konsumtion – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att animaliska livsmedel och andra produkter från djur som behandlats på ett sätt som skulle vara förbjudet i Sverige inte ska serveras eller användas i offentlig verksamhet, och att offentlig upphandling ska styra mot mer ekologisk djurhållning.
- De menar att animaliska livsmedel och andra djurprodukter från djur som behandlats på ett sätt som är förbjudet i Sverige inte ska serveras eller användas i offentlig verksamhet.
Visa vad de skrev
”För mig och mitt parti är det en självklarhet att animaliska livsmedel och andra produkter som kommer från djur som behandlats på ett sätt som skulle vara förbjudet i Sverige inte ska kunna serveras eller användas inom offentliga verksamheter.”
- De menar att Upphandlingsmyndighetens kriterier kan göra att livsmedel uppfyller detta, men att kriterier för andra djurprodukter som läder behöver utvecklas.
Visa vad de skrev
”Upphandlingsmyndigheten har kriterier som möjliggör att livsmedel lever upp till detta, men kriterier för övriga djurprodukter, som t.ex. läder, behöver utvecklas.”
- De menar att offentlig upphandling ska gå före, driva på utvecklingen och använda de kriterier som Upphandlingsmyndigheten har tagit fram.
Visa vad de skrev
”Det är viktigt att offentlig upphandling går före, driver på utvecklingen och använder sig av de möjligheter som Upphandlingsmyndigheten tagit fram i form av kriterier.”
- De menar att offentlig upphandling också ska styra mot mer ekologisk djurhållning.
Visa vad de skrev
”Det är viktigt att den också styr mot mer ekologisk djurhållning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För mig och mitt parti är det en självklarhet att animaliska livsmedel och andra produkter som kommer från djur som behandlats på ett sätt som skulle vara förbjudet i Sverige inte ska kunna serveras eller användas inom offentliga verksamheter. Upphandlingsmyndigheten har kriterier som möjliggör att livsmedel lever upp till detta, men kriterier för övriga djurprodukter, som t.ex. läder, behöver utvecklas. Det är viktigt att offentlig upphandling går före, driver på utvecklingen och använder sig av de möjligheter som Upphandlingsmyndigheten tagit fram i form av kriterier. Det är viktigt att den också styr mot mer ekologisk djurhållning. Ökade inköp av ekologiskt i offentlig sektor har också visat sig innebära att mer klimatsmart och hälsosam mat serveras, med ett större inslag av baljväxter och fler vegetariska dagar på menyerna.
Bästföredatum och åtgärder för att minska matsvinnet i konsumentledet – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska se över och återkomma med förslag på regler inom livsmedelsindustrin som hjälper konsumenter och hushåll att minska matsvinnet.
- De menar att varken konsumenten eller marknaden på egen hand kan halvera matsvinnet till 2030.
Visa vad de skrev
”Enligt vår uppfattning kommer inte vare sig konsumenten eller marknaden att på egen hand kunna halvera matsvinnet till 2030.”
- De menar att politiken har ett ansvar att göra det lättare för människor att minska matsvinnet i vardagen.
Visa vad de skrev
”Politiken har ett ansvar att göra det lättare för människor i vardagen att minska matsvinnet.”
- De menar att det behövs betydande åtgärder för att halvera matsvinnet till 2030, bland annat genom att förbättra bäst före-märkningen.
Visa vad de skrev
”Det behövs betydande åtgärder för att halvera matsvinnet till 2030. Bland annat behöver bästföremärkningen förbättras.”
- De hänvisar till forskare som föreslår att återförsäljare i högre utsträckning ska sänka priset avsevärt på produkter när bäst före-datumet har passerats och informera om vad märkningen betyder.
Visa vad de skrev
”Forskarna föreslår att återförsäljare i högre utsträckning ska sänka priset avsevärt på produkter när bästföredatumet har passerats, med information om vad ”bäst före” egentligen betyder.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det behövs betydande åtgärder för att halvera matsvinnet till 2030. Bland annat behöver bästföremärkningen förbättras. Forskarna föreslår att återförsäljare i högre utsträckning ska sänka priset avsevärt på produkter när bästföredatumet har passerats, med information om vad ”bäst före” egentligen betyder. En sådan åtgärd skulle skapa möjligheter för människor att köpa bra mat till lägre pris i stället för att den slängs. Matförpackningar skulle även kunna utformas så att de i ökad utsträckning förhindrar matsvinn i hushållen.
Konsumtion av livsmedel med låg klimatpåverkan – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder som bidrar till att öka efterfrågan på hälsosamma livsmedel med låg klimatpåverkan.
- De menar att Klimatpolitiska rådet ser stora synergieffekter när det gäller kost som är bra både för människors hälsa och för klimatet.
Visa vad de skrev
”Klimatpolitiska rådet ser stora synergieffekter när det gäller kost som är bra både för människors hälsa och för klimatet.”
- De menar att förändrade matvanor kan bidra till ökad efterfrågan på svenska livsmedel med förhållandevis låga utsläpp.
Visa vad de skrev
”Förändrade matvanor kan bidra till ökad efterfrågan på svenska livsmedel som har förhållandevis låga utsläpp.”
- De menar att det behövs ökade incitament till förändrade kostvanor för att nå målen.
Visa vad de skrev
”För att nå målen ser man behov av ökade incitament till förändrade kostvanor.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Klimatpolitiska rådet ser stora synergieffekter när det gäller kost som är bra både för människors hälsa och för klimatet. Förändrade matvanor kan bidra till ökad efterfrågan på svenska livsmedel som har förhållandevis låga utsläpp. För att nå målen ser man behov av ökade incitament till förändrade kostvanor.
Jag och mitt parti delar Klimatpolitiska rådets rekommendationer till regeringen i dessa frågor. Regeringen bör därför återkomma med förslag på åtgärder som bidrar till att öka efterfrågan på hälsosamma livsmedel med låg klimatpåverkan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2789 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 12 och avslår motion 2025/26:3432 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkande 4.
Livsmedelsproduktionens förhållande till miljö- och klimatmål – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 17)
Att riksdagen säger ja till att ge regeringen i uppdrag att förtydliga hur livsmedelsstrategins mål om ökad livsmedelsproduktion ska uppnås inom ramen för klimat- och miljömål.
- De menar att Klimatpolitiska rådet har konstaterat att livsmedelsstrategin har ett tydligt mål om ökad livsmedelsproduktion utan att det specificeras hur målet ska nås.
Visa vad de skrev
”Klimatpolitiska rådet har konstaterat att det i regeringens livsmedelsstrategi finns ett tydligt mål om att livsmedelsproduktionen ska öka utan att man specificerar hur det ska gå till.”
- De menar att en ökad livsmedelsproduktion behöver vara förenlig med beslutade klimat- och miljömål.
Visa vad de skrev
”Man fastslår att en ökad livsmedelsproduktion dock behöver vara förenlig med beslutade klimat- och miljömål.”
- De menar att Klimatpolitiska rådet har visat att det är möjligt att förena livsmedelsproduktion med minskad klimatpåverkan utan att göra avkall på andra miljömål.
Visa vad de skrev
”Klimatpolitiska rådet har i en tidigare analys visat att det är möjligt att förena livsmedelsproduktion med minskad klimatpåverkan utan att göra avkall på andra miljömål.”
- De menar att regeringen skyndsamt bör följa Klimatpolitiska rådets rekommendationer.
Visa vad de skrev
”Vänsterpartiet instämmer i den kritik som Klimatpolitiska rådet framför och anser att regeringen skyndsamt bör följa rådets rekommendationer.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Klimatpolitiska rådet har konstaterat att det i regeringens livsmedelsstrategi finns ett tydligt mål om att livsmedelsproduktionen ska öka utan att man specificerar hur det ska gå till. Man fastslår att en ökad livsmedelsproduktion dock behöver vara förenlig med beslutade klimat- och miljömål. Klimatpolitiska rådet har i en tidigare analys visat att det är möjligt att förena livsmedelsproduktion med minskad klimatpåverkan utan att göra avkall på andra miljömål.
Förbättrat regelverk om beskattning av skogProp. 2025/26:69 · beslutad 25 februari 2026
Ändrad utformning av reglerna om beskattning av skog – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen går vidare med utredningens huvudförslag och utreder skattefri ersättning vid områdesskydd enligt miljöbalken, samt förlänger tiden för periodisering på naturvårdskonton så att den matchar naturvårdsavtalens löptid.
- De menar att regeringen bör gå vidare med utredningens huvudförslag och utreda skattefri ersättning vid områdesskydd enligt miljöbalken, likt systemen i Norge och Finland.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör dock gå vidare med utredningens huvudförslag, dvs. att utreda skattefri ersättning vid områdesskydd enligt miljöbalken, likt systemen i Norge och Finland.”
- De menar att förutsättningar bör skapas så att höga naturvärden blir en tillgång och inte en belastning för markägare.
Visa vad de skrev
”att skapa förutsättningar för att höga naturvärden ska utgöra en tillgång och inte en belastning för markägare.”
- De menar att periodisering på naturvårdskonton bör vara möjlig under längre tid än tio år, eftersom naturvårdsavtal ofta löper längre än tio år.
Visa vad de skrev
”Vi föreslår också att periodisering på naturvårdskonton bör vara möjlig under en längre tid än tio år, med hänsyn bl.a. till att löptiden för naturvårdsavtal ofta överskrider tio år.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar att regeringen går vidare med förslag om förbättrade villkor för beskattning av skog, och anser att dessa är ett steg framåt. Förslagen kommer ursprungligen från Skogsutredningens betänkande Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (SOU 2020:73), som tillkom genom en uppgörelse mellan Miljöpartiet och samarbetspartierna i regeringsunderlaget under den förra mandatperioden. Regeringen bör dock gå vidare med utredningens huvudförslag, dvs. att utreda skattefri ersättning vid områdesskydd enligt miljöbalken, likt systemen i Norge och Finland. Vi instämmer i utredningens konstaterande att ett av de mest effektiva sätten att gynna ett gott samarbete mellan staten och enskilda i naturvården är att skapa förutsättningar för att höga naturvärden ska utgöra en tillgång och inte en belastning för markägare. Det är i en sådan kontext förslaget om en skattefri ersättning bör ses.
Vi föreslår också att periodisering på naturvårdskonton bör vara möjlig under en längre tid än tio år, med hänsyn bl.a. till att löptiden för naturvårdsavtal ofta överskrider tio år. Regeringen bör därför förlänga tiden för periodisering, så att den överensstämmer med löptiden för avtalen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3869 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt avslår motion 2025/26:3868 av Helena Vilhelmsson och Anders Karlsson (båda C) yrkandena 1–5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ilona Szatmári Waldau (V) och Malte Tängmark Roos (MP).
Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringarProp. 2025/26:66 · beslutad 25 februari 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar.
- De menar att förslaget är dyrt, har svag träffsäkerhet och väntas ge betydande inkomstbortfall, och att effekterna i övrigt är osäkra.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag är dyrt, har svag träffsäkerhet och väntas leda till betydande inkomstbortfall. Effekterna i övrigt är osäkra.”
- De menar att beredningen har varit bristfällig eftersom förslaget remitterades först efter att propositionen lämnades till riksdagen.
Visa vad de skrev
”Vidare har beredningen varit bristfällig eftersom förslaget – som ingår i budgetpropositionen – remitterades först efter att nämnda proposition lämnades till riksdagen.”
- De menar att resurserna i stället borde användas till åtgärder som stärker utbildning och studieekonomi och till stöd åt unga som faktiskt har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.
Visa vad de skrev
”Resurserna borde i stället användas till bl.a. åtgärder som stärker utbildning och studieekonomi samt till att ge stöd åt unga som faktiskt har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag är dyrt, har svag träffsäkerhet och väntas leda till betydande inkomstbortfall. Effekterna i övrigt är osäkra. Vidare har beredningen varit bristfällig eftersom förslaget – som ingår i budgetpropositionen – remitterades först efter att nämnda proposition lämnades till riksdagen. Resurserna borde i stället användas till bl.a. åtgärder som stärker utbildning och studieekonomi samt till att ge stöd åt unga som faktiskt har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringens förslag bör mot denna bakgrund avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3867 av Tony Haddou m.fl. (V) och 2025/26:3870 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:66.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Nästa steg för en god och nära vårdProp. 2025/26:19 · beslutad 25 februari 2026
Psykiska vårdbehov – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag om att hela hälso- och sjukvården, inte bara primärvården, ska tillgodose både fysiska och psykiska vårdbehov, och med en fördjupad analys av vad det får för ekonomiska konsekvenser.
- De menar att samma skäl att förtydliga uppdraget gäller för övriga delar av hälso- och sjukvården som för primärvården.
Visa vad de skrev
”Samma skäl för att förtydliga uppdraget gäller för övriga delar av hälso- och sjukvården som för primärvården.”
- De menar att det behövs en djupare analys av de ekonomiska konsekvenserna för en redan pressad vård, eftersom kommuner och regioner saknar tillräckliga ekonomiska medel.
Visa vad de skrev
”behovet av en djupare analys av vad förslaget om psykiska vårdbehov får för ekonomiska konsekvenser för en redan pressad vård med kommuner och regioner som saknar tillräckliga ekonomiska medel”
- De menar att regeringen bör föreslå finansiering om analysen visar att det behövs ekonomiska tillskott för att klara uppdraget utan att verksamheten blir lidande.
Visa vad de skrev
”Vidare bör regeringen återkomma med förslag på finansiering för det fall den ekonomiska konsekvensanalysen visar att det finns behov av ekonomiska tillskott”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag anser att propositionen innehåller vissa steg för att förbättra och stärka möjligheterna för en god och nära vård, men det krävs mycket mer för en fungerande primärvård och en god och nära vård.
För det första anser jag att tydliggörandet av att primärvården ska tillgodose både fysiska och psykiska vårdbehov borde utvidgas till att omfatta inte bara primärvården utan hela hälso- och sjukvården. Samma skäl för att förtydliga uppdraget gäller för övriga delar av hälso- och sjukvården som för primärvården. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag om ett sådant förtydligande.
För det andra vill jag lyfta fram behovet av en djupare analys av vad förslaget om psykiska vårdbehov får för ekonomiska konsekvenser för en redan pressad vård med kommuner och regioner som saknar tillräckliga ekonomiska medel. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en fördjupad analys av vad förslaget får för ekonomiska konsekvenser. Vidare bör regeringen återkomma med förslag på finansiering för det fall den ekonomiska konsekvensanalysen visar att det finns behov av ekonomiska tillskott för att klara uppdraget utan att verksamheten blir lidande.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3815 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkandena 1–3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Maj Karlsson (V).
Arbetsprövning med bibehållen sjukpenningProp. 2025/26:53 · beslutad 28 januari 2026
Prövoperioden för arbetsprövning – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till förslaget om arbetsprövning med bibehållen sjukpenning, men att prövoperioden ska pågå i två perioder om vardera fyra sammanhängande veckor i stället för 14 dagar.
- De menar att den korta prövoperioden riskerar att försvåra planerade åtgärder på arbetsplatsen och försämra möjligheterna att återgå i arbete.
Visa vad de skrev
”Enligt vår mening riskerar det att försvåra genomförandet av planerade åtgärder på arbetsplatsen och försämra möjligheterna till återgång i arbete.”
- De menar att en försäkrad som har påbörjat två perioder men inte kunnat fullfölja dem, till exempel på grund av kortare sjukdom, inte kan göra fler arbetsprövningar inom ramtiden på 365 dagar.
Visa vad de skrev
”En försäkrad som har påbörjat två perioder men inte har kunnat fullfölja dem av någon anledning, exempelvis på grund av kortare sjukdom, har dock inte möjlighet att genomföra någon mer arbetsprövning inom ramtiden om 365 dagar.”
- De menar att den försäkrade behöver få pröva olika arbetsmoment i en rimlig takt under en längre prövoperiod än 14 dagar.
Visa vad de skrev
”Den försäkrade behöver därför få möjlighet att pröva olika arbetsmoment i en rimlig takt under en längre prövoperiod än 14 dagar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi ställer oss positiva till förslaget i propositionen om att en försäkrad ska få möjlighet att arbetspröva med bibehållen sjukpenning. Det ger möjlighet för fler att komma i arbete. En försäkrad som har påbörjat två perioder men inte har kunnat fullfölja dem av någon anledning, exempelvis på grund av kortare sjukdom, har dock inte möjlighet att genomföra någon mer arbetsprövning inom ramtiden om 365 dagar. Enligt vår mening riskerar det att försvåra genomförandet av planerade åtgärder på arbetsplatsen och försämra möjligheterna till återgång i arbete. Den försäkrade behöver därför få möjlighet att pröva olika arbetsmoment i en rimlig takt under en längre prövoperiod än 14 dagar. Mot den bakgrunden ska riksdagen anta regeringens lagförslag med den ändringen att prövoperioden för arbetsprövning får pågå i två perioder om vardera fyra sammanhängande veckor.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken med den ändringen att uttrycket ”14 sammanhängande dagar” i 27 kap. 8 b § ska bytas ut mot ”fyra sammanhängande veckor”.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3852 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) och avslår proposition 2025/26:53 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Malte Tängmark Roos (MP).
Flexibilitet – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till större flexibilitet mellan två perioder av arbetsprövning, så att en period ska kunna avbrytas kortvarigt.
- De menar att en period av arbetsprövning kan behöva avbrytas under en kort tid av ett skäl som inte går att förutse.
Visa vad de skrev
”En prövoperiod skulle kunna behöva avbrytas under en kort tid av något skäl som inte går att förutse.”
- De menar att kravet på minst 30 dagar mellan två perioder av arbetsprövning riskerar att fördröja en återgång i arbete.
Visa vad de skrev
”Förslaget om att det ska gå minst 30 dagar mellan två prövoperioder riskerar att fördröja en återgång i arbete.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det behöver finnas större flexibilitet mellan två perioder av arbetsprövning. En prövoperiod skulle kunna behöva avbrytas under en kort tid av något skäl som inte går att förutse. Förslaget om att det ska gå minst 30 dagar mellan två prövoperioder riskerar att fördröja en återgång i arbete. Det bör därför införas större flexibilitet i detta avseende.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3846 av Anders W Jonsson och Martina Johansson (båda C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Malte Tängmark Roos (MP) och Madeleine Atlas (C).
Budgetpropositionen för 2026Prop. 2025/26:1 · beslutad 16 december 2025
Bostadspolitiskt mål – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att ersätta det bostadspolitiska målet med ett nytt mål om goda bostäder till rimliga kostnader, jämlika förhållanden och hållbar utveckling.
- De menar att bostaden är en grundläggande rättighet och att en bostad inte kan jämföras med andra handelsvaror, så bostadsbristen kräver ökat politiskt ansvar.
Visa vad de skrev
”Vänsterpartiet anser att bostaden är en grundläggande rättighet. Vi menar att en bostad aldrig kan jämföras med andra handelsvaror, och därför måste bostadsbristen mötas med ett ökat politiskt ansvarstagande.”
- De menar att bostadsbristen måste prioriteras och att det framför allt bör byggas hyresrätter som vanliga löntagare har råd med.
Visa vad de skrev
”Att bygga bort bostadsbristen är därför något som måste prioriteras. Det bör framför allt byggas hyresrätter som vanliga löntagare har råd med.”
- De menar att alla i ett rikt land som Sverige borde ha ett tryggt boende.
Visa vad de skrev
”I ett rikt land som Sverige borde det vara självklart att alla invånare har ett tryggt boende.”
- De menar att det nuvarande bostadspolitiska målet inte speglar de samhällsbehov och utmaningar som finns.
Visa vad de skrev
”Jag menar att nuvarande mål inte återspeglar de samhällsbehov och utmaningar som finns.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vänsterpartiet anser att bostaden är en grundläggande rättighet. Vi menar att en bostad aldrig kan jämföras med andra handelsvaror, och därför måste bostadsbristen mötas med ett ökat politiskt ansvarstagande. I ett rikt land som Sverige borde det vara självklart att alla invånare har ett tryggt boende. En politik med särlösningar för vissa grupper står i motsättning till allt vi tror på. Att bygga bort bostadsbristen är därför något som måste prioriteras. Det bör framför allt byggas hyresrätter som vanliga löntagare har råd med. Tillsammans kan vi återskapa en statlig bostadspolitik där en generell välfärd är ledord.
För att tydliggöra en ny inriktning för bostadspolitiken vill vi ersätta riksdagens bostadspolitiska mål. Jag menar att nuvarande mål inte återspeglar de samhällsbehov och utmaningar som finns. Riksdagens bostadspolitiska mål för utgiftsområde 18 bör ersättas med följande:
Alla ska ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga kostnader i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. Boende- och bebyggelsemiljön ska utgå ifrån människors behov, bidra till jämlika förhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. Vid planering, byggande och förvaltning ska en ekologiskt och socialt hållbar utveckling vara grunden för verksamheten.
Det jag nu anfört om behovet av ett nytt bostadspolitiskt mål för utgiftsområde 18 bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2821 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1 och avslår motionerna 2025/26:1326 av Sanna Backeskog (S) och 2025/26:1810 av Aida Birinxhiku m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Malcolm Momodou Jallow (V).
Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken – reservation, avstod
Vad ville V i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som reservationen föreslår.
- De menar att regeringens passiva och ineffektiva finanspolitik har lett till en svag utveckling för hushåll och näringsliv.
Visa vad de skrev
”Reallönesänkningarna, tillsammans med regeringens passiva och ineffektiva finanspolitik, har resulterat i en svag utveckling för framför allt hushållen och investeringarna i näringslivet, inte minst inom bygg- och bostadsmarknaden.”
- De menar att det är djupt oansvarigt att sänka skatterna med lånade pengar.
Visa vad de skrev
”Under den här mandatperioden kommer regeringen att ha sänkt skatterna med uppskattningsvis 110 miljarder kronor med lånade pengar. Det anser jag är djupt oansvarigt.”
- De menar att statsbidragen till kommuner och regioner ska ökas och värdesäkras och att kömiljarden ska avskaffas.
Visa vad de skrev
”De generella statsbidragen till kommuner och regioner ska ökas och värdesäkras, sektorsbidraget till sjukvården förlängas och den prestationsbaserade kömiljarden avskaffas.”
- De menar att hushållen behöver stöd i krisen genom att barnbidraget höjs och sedan prisindexeras.
Visa vad de skrev
”För att underlätta för hushållen i krisen ska barnbidraget höjas för att sedan prisindexeras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Den svenska ekonomin har utvecklats svagt de senaste åren. Reallönesänkningarna, tillsammans med regeringens passiva och ineffektiva finanspolitik, har resulterat i en svag utveckling för framför allt hushållen och investeringarna i näringslivet, inte minst inom bygg- och bostadsmarknaden. Arbetslösheten är bland de högsta inom hela EU. Sänkta ersättningar som incitament ger dock inga fler i jobb i Sverige, vilket har konstaterats otaliga gånger av bl.a. Finanspolitiska rådet. Mot bakgrund av de stora och växande ekonomiska klyftorna är det är inte helt lätt att förstå vilka problem ett tionde jobbskatteavdrag ska lösa. Under den här mandatperioden kommer regeringen att ha sänkt skatterna med uppskattningsvis 110 miljarder kronor med lånade pengar. Det anser jag är djupt oansvarigt.
Den underfinansierade hälso- och sjukvården kan inte möta de behov som finns. En ojämlik vård över landet, brist på vårdplatser i regionerna, brist på legitimerad personal och otillräckliga arbetsvillkor är några av problemen som måste åtgärdas. En sjukvård som inte klarar av sitt uppdrag i fredstid kommer inte heller att kunna växla upp om behovet plötsligt ökar i kris eller konflikt. De generella statsbidragen till kommuner och regioner ska ökas och värdesäkras, sektorsbidraget till sjukvården förlängas och den prestationsbaserade kömiljarden avskaffas. Genom att införa ett glesbygdstillägg kan tillgången till vård säkras även i glesbygden. Jag motsätter mig regeringens avsikt att införa en ”broms” för kommuners och regioners möjlighet att höja skatten för att klara sin finansiering. Vinstuttaget från välfärden måste stoppas. Det kraftigt höjda återvändarstödet avvisas.
För att få ned matpriserna och skapa en fungerande livsmedelsmarknad behöver det införas lagstiftning mot överpriser på mat. Regeringens förslag till matmomssänkning måste få fullt genomslag i hushållens plånböcker. För att det ska bli möjligt att pressa storbankerna behöver SBAB:s uppdrag ändras och en tillfällig bankskatt på bankernas övervinster införas. Så kallade Sverigepriser på el, dvs. att de inhemska priserna ska separeras från exportpriset på el ska införas och elnätsföretagens övervinster beskattas.
För att underlätta för hushållen i krisen ska barnbidraget höjas för att sedan prisindexeras. Även bostadsbidraget behöver reformeras i grunden och pensioner och sjukförsäkring räknas upp. Taken för tillfällig föräldrapenning, sjuk- och aktivitetsersättning och taket i sjukpenningen för arbetssökande ska höjas. Karensavdraget ska avskaffas, försörjningsstödet höjas och högkostnadsskyddet för läkemedel återställas. Arbetslöshetsförsäkringen ska också höjas och stärkas. En rikstäckande månadsbiljett i kollektivtrafiken, en s.k. Sverigebiljett ska införas.
Eftersom vi befinner oss i en klimatkris behöver den ekonomiska politiken inriktas på att under de närmaste tio åren genomföra nödvändiga förändringar. Inom ramen för försvarsuppgörelsen kommer minst 50 miljarder kronor att gå till civil infrastruktur och av detta ska minst 9 miljarder kronor gå till att åtgärda underhållsskulden av järnvägen, investeringsstöd och förstärkning av transportinfrastruktur samt till att stärka elöverföringskapaciteten. Nya beredskapsjobb ska införas med fokus på att bygga ut och bibehålla vårdinfrastruktur och genomföra klimatåtgärder.
Rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget – reservation, avstod
Vad ville V i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till utgiftstak på 2 001 miljarder kronor för 2026, 2 076 miljarder för 2027 och 2 177 miljarder för 2028, till en annan fördelning av utgifter och inkomster i statens budget för 2026, till andra preliminära ramar för 2027–2028 och till att regeringen ska återkomma med skatteförslag som matchar den egna inkomstberäkningen.
- De menar att deras riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för besluten om utgiftstak, utgiftsramar och inkomstberäkning.
Visa vad de skrev
”Vänsterpartiets föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2025–2028 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2026.”
- De menar att även de preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2027 och 2028 bör utgå från samma riktlinjer.
Visa vad de skrev
”De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2027 och 2028 bör också utgå från dessa riktlinjer.”
- De menar att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare ändringar i skatte- och avgiftsregler som stämmer med deras beräkning av inkomsterna i statens budget för 2026.
Visa vad de skrev
”regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Vänsterpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2026”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vänsterpartiets föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2025–2028 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2026. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2027 och 2028 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställande av utgiftsramar för utgiftsområden och beräkningen av inkomster för 2026 ska därmed göras i enlighet med Vänsterpartiets förslag i bilaga 4 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2027 och 2028 ska godkännas i enlighet med vårt förslag i bilaga 5 i betänkandet. Riksdagen bör också ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Vänsterpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2026 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännage detta för regeringen.
Budgetpropositionen för 2026Prop. 2025/26:1 · beslutad 16 december 2025
Mål för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande – reservation, avstod (partiets ledamöter röstade olika)
Vad ville V i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till motionens krav på ett tillkännagivande om inriktningen för området utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande.
- De menar att handelspolitiken ska vara rättvis och sätta människor, social rättvisa, djur, klimatet och miljön främst, med samhällsvinster för alla i stället för bara vinster för storföretag.
Visa vad de skrev
”Jag vill se en rättvis handelspolitik som sätter människor, social rättvisa, djur, klimatet och miljön främst och som fokuserar på samhällsvinster för alla – inte bara på vinster för storföretag.”
- De menar att fattiga länder måste få fördelar och större handlingsutrymme att själva utforma sin handelspolitik, för att handeln ska ske på rättvisa villkor.
Visa vad de skrev
”För att handel ska kunna ske på rättvisa villkor måste man låta fattiga länder få fördelar och större handlingsutrymme att själva utforma sin handelspolitik.”
- De menar att handeln också ska användas för att dela med sig av gröna tekniker och uppmuntra länder att stärka sin klimat- och miljöpolitik.
Visa vad de skrev
”Handel ska också vara ett verktyg för att dela med sig av gröna tekniker och uppmuntra länder att stärka sin klimat- och miljöpolitik.”
- De menar att handelspolitikens inriktning inte bör innebära försämringar för medborgarna i andra länder.
Visa vad de skrev
”Handelspolitikens inriktning bör heller inte innebära försämringar för medborgarna i andra länder.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag vill se en rättvis handelspolitik som sätter människor, social rättvisa, djur, klimatet och miljön främst och som fokuserar på samhällsvinster för alla – inte bara på vinster för storföretag. Handelspolitikens inriktning bör heller inte innebära försämringar för medborgarna i andra länder. För att handel ska kunna ske på rättvisa villkor måste man låta fattiga länder få fördelar och större handlingsutrymme att själva utforma sin handelspolitik. Handel ska också vara ett verktyg för att dela med sig av gröna tekniker och uppmuntra länder att stärka sin klimat- och miljöpolitik. Enligt min mening ger den aktuella motionen inte fullt ut stöd för denna linje och jag avser därför inte att förorda att riksdagen gör ett tillkännagivande så som motionärerna begär.
Motionsyrkandet avstyrks därmed.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Birger Lahti (V).
Budgetpropositionen för 2026Prop. 2025/26:1 · beslutad 16 december 2025
Mål för utgiftsområde 10 – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med förslag om att ändra målet för utgiftsområde 10 till att ge ekonomisk trygghet vid sjukdom och ett effektivt stöd för att individen ska återfå arbetsförmågan och återgå i arbete, och att det ska vägleda Försäkringskassans regleringsbrev.
- De menar att sjukförsäkringen måste vara behovsstyrd för att fungera som avsett.
Visa vad de skrev
”För att sjukförsäkringen ska fungera som avsett måste den vara behovsstyrd.”
- De menar att sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet till den som är för sjuk för att arbeta och möjligheter till rehabilitering för återgång i arbete.
Visa vad de skrev
”Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet till den som är för sjuk för att arbeta och möjligheter till rehabilitering för återgång i arbete.”
- De menar att andra mål, som att pressa ned sjuktalen, under lång tid har styrt hur sjukförsäkringen fungerar.
Visa vad de skrev
”Under alltför lång tid har andra ambitioner och målsättningar – t.ex. att pressa ned sjuktalen – kommit att styra sjukförsäkringens funktion.”
- De menar att pandemin visade att den ordningen var orimlig.
Visa vad de skrev
”Det orimliga i denna ordning blev tydligt under pandemin.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För att sjukförsäkringen ska fungera som avsett måste den vara behovsstyrd. Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet till den som är för sjuk för att arbeta och möjligheter till rehabilitering för återgång i arbete. Under alltför lång tid har andra ambitioner och målsättningar – t.ex. att pressa ned sjuktalen – kommit att styra sjukförsäkringens funktion. Det orimliga i denna ordning blev tydligt under pandemin. Regeringen bör därför återkomma med förslag om ändringar i målet för utgiftsområde 10 till ”att ge ekonomisk trygghet vid sjukdom och ett effektivt stöd för att individen ska återfå arbetsförmågan och återgå i arbete” och låta det vägleda Försäkringskassans regleringsbrev.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2779 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V).
Budgetpropositionen för 2026Prop. 2025/26:1 · beslutad 16 december 2025
Mål för utgiftsområde 15 – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att återinföra de tidigare målen för utgiftsområde 15, så att studiestödet ska utjämna skillnader mellan individer och grupper och bidra till ökad social rättvisa.
- De menar att samhällsklass, var man bor och bakgrund fortfarande spelar stor roll för om man påbörjar en utbildning.
Visa vad de skrev
”Tyvärr spelar fortfarande samhällsklass, var i landet du bor och bakgrund stor roll för om man ska påbörja en viss utbildning eller ej.”
- De menar att ett generöst och flexibelt studiestödssystem är viktigt för att bryta dessa mönster och göra utbildning tillgänglig för fler.
Visa vad de skrev
”Ett generöst och flexibelt studiestödssystem har en central roll för att bryta dessa mönster och för att göra kunskap och utbildning tillgängligt för fler.”
- De menar att fler människor behöver få möjlighet att utbilda sig och skola om sig när arbetsmarknaden förändras.
Visa vad de skrev
”Vi behöver ge fler människor möjlighet till utbildning och att skola om sig i takt med att arbetsmarknaden förändras.”
- De menar att regeringen ändrade målet i grunden utan beredning, vilket de tycker är mycket anmärkningsvärt.
Visa vad de skrev
”Med detta förändrade regeringen, till synes helt utan beredning, i grunden att studiestödssystemet ska verka utjämnande. Det är mycket anmärkningsvärt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi behöver ge fler människor möjlighet till utbildning och att skola om sig i takt med att arbetsmarknaden förändras. Tyvärr spelar fortfarande samhällsklass, var i landet du bor och bakgrund stor roll för om man ska påbörja en viss utbildning eller ej. Ett generöst och flexibelt studiestödssystem har en central roll för att bryta dessa mönster och för att göra kunskap och utbildning tillgängligt för fler. I budgetpropositionen för 2024 föreslog regeringen plötsligt att målet för studiestödssystemet skulle ändras och riksdagsmajoriteten beslutade i enlighet med detta. Lydelsen att studiestödet ska utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa ströks ur målformuleringen. Med detta förändrade regeringen, till synes helt utan beredning, i grunden att studiestödssystemet ska verka utjämnande. Det är mycket anmärkningsvärt.
Vi vill att studiestödet ska ha som mål att utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa, dvs. att de tidigare målen för utgiftsområdet ska återinföras.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:323 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:3519 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2 och 2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 11.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Ett starkt skydd för nätverks- och informationssystem – en ny cybersäkerhetslagProp. 2025/26:28 · beslutad 10 december 2025
Finansieringen av den nya lagen – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med en fördjupad analys av de ekonomiska konsekvenserna för den offentliga sektorn och säkerställer tillräcklig finansiering för kommuner och regioner.
- De menar att många remissinstanser har påpekat att genomförandet av lagen riskerar att bli mycket kostsamt, särskilt för kommuner och regioner som redan har en tuff ekonomi.
Visa vad de skrev
”Ett stort antal remissinstanser har påtalat att lagens genomförande riskerar att bli mycket kostsam – särskilt för kommuner och regioner som redan i dag befinner sig i ett ekonomiskt kärvt läge.”
- De menar att det är osäkert om de ökade statsbidragen räcker för kommuner och regioner, särskilt med tanke på andra krav i totalförsvarsuppbyggnaden.
Visa vad de skrev
”är det osäkert om dessa medel kommer att vara tillräckliga för kommuner och regioner, särskilt med tanke på de många andra krav som åläggs sektorn i totalförsvarsuppbyggnaden.”
- De menar att kommuner och regioner är centrala aktörer i det civila försvaret och att det därför är orimligt att staten inte samtidigt ser till att de har ekonomiska förutsättningar att säkra välfärden och fullfölja sina uppgifter i totalförsvarsutbyggnaden.
Visa vad de skrev
”Det är därför orimligt att staten inte samtidigt säkerställer att de har ekonomiska förutsättningar att säkra välfärden och fullfölja de uppgifter som följer med totalförsvarsutbyggnaden.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar propositionen som ett steg för att stärka Sveriges motståndskraft mot cyberhot. I en tid av ökade säkerhetspolitiska spänningar, där hybridhot såsom cyberattacker, sabotage och påverkansoperationer är en del av vardagen, är ett starkt och systematiskt cybersäkerhetsarbete helt avgörande. Vi står därför bakom regeringens förslag till en ny cybersäkerhetslag med nya krav på verksamhetsutövare att vidta åtgärder för att säkra sina informationssystem och rapportera incidenter. Samtidigt vill vi understryka vår oro för finansieringen av den nya lagen. Ett stort antal remissinstanser har påtalat att lagens genomförande riskerar att bli mycket kostsam – särskilt för kommuner och regioner som redan i dag befinner sig i ett ekonomiskt kärvt läge. Även om regeringen aviserat ökade generella statsbidrag inför 2026 för att finansiera genomförandet av lagen, är det osäkert om dessa medel kommer att vara tillräckliga för kommuner och regioner, särskilt med tanke på de många andra krav som åläggs sektorn i totalförsvarsuppbyggnaden. Kommuner och regioner är centrala aktörer i det civila försvaret. Det är därför orimligt att staten inte samtidigt säkerställer att de har ekonomiska förutsättningar att säkra välfärden och fullfölja de uppgifter som följer med totalförsvarsutbyggnaden.
Vi anser att regeringen bör återkomma med en fördjupad analys av de ekonomiska konsekvenserna för den offentliga sektorn och säkerställa tillräcklig finansiering för kommuner och regioner.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3834 av Ulf Holm m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Hanna Gunnarsson (V) och Ulf Holm (MP).
Påverkan på mindre företag och organisationer – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med förtydliganden om vilka företag och delar av verksamheter som ska omfattas av den föreslagna lagen, för att undvika orimliga krav på mindre företag och organisationer.
- De menar att det behöver förtydligas hur lagen ska tolkas och om bara de delar av verksamheten som påverkar säkerheten i relevanta tjänster ska omfattas.
Visa vad de skrev
”Det bör förtydligas hur lagen ska tolkas och om det endast är de delar av verksamheten som påverkar säkerheten i relevanta tjänster som ska omfattas.”
- De menar att dagens otydlighet kan skapa stora problem för mindre företag och till exempel inom gröna näringar.
Visa vad de skrev
”Dagens otydlighet kan skapa stora problem för mindre företag och t.ex. inom gröna näringar.”
- De menar att flera remissinstanser har pekat på brister i vilka företag eller verksamheter som verkligen påverkas av lagen.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser har påpekat brister i den föreslagna lagen när det gäller vilka företag eller aktiviteter som verkligen kommer att påverkas.”
- De menar att regeringens förändringar på cyberområdet inte ger optimala förutsättningar att stärka motståndskraften hos svenska företag och mindre organisationer.
Visa vad de skrev
”Regeringens förändringar på cyberområdet skapar inte optimala förutsättningar för att stärka motståndskraften hos svenska företag och mindre organisationer.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Flera remissinstanser har påpekat brister i den föreslagna lagen när det gäller vilka företag eller aktiviteter som verkligen kommer att påverkas. För många aktörer kan den nya lagen tydligt omfatta en del av verksamheten, medan andra delar inte är relevanta. Det bör förtydligas hur lagen ska tolkas och om det endast är de delar av verksamheten som påverkar säkerheten i relevanta tjänster som ska omfattas. Dagens otydlighet kan skapa stora problem för mindre företag och t.ex. inom gröna näringar. Regeringens förändringar på cyberområdet skapar inte optimala förutsättningar för att stärka motståndskraften hos svenska företag och mindre organisationer.
Övriga frågor om lagstiftningens framtida utformning – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och C i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med förslag om rimliga och förutsägbara sanktionsavgifter, samordning mellan cybersäkerhetslagen och säkerhetsskyddslagen, tydligare tillsyn och stöd eller mer tid för mindre aktörer.
- De menar att sanktionsavgifterna bör ses över så att de blir rimliga, proportionerliga och förutsägbara, särskilt för mindre verksamheter.
Visa vad de skrev
”Vi anser att man bör se över sanktionsavgifternas utformning för att säkerställa att de är rimliga, proportionerliga och förutsägbara, särskilt för mindre verksamheter.”
- De menar att sanktionsavgifternas storlek bör harmoniseras mellan cybersäkerhetslagen och säkerhetsskyddslagen för att undvika ojämlik behandling och osäkerhet.
Visa vad de skrev
”Vi anser också att lagen missar att harmonisera sanktionsavgifternas storlek mellan cybersäkerhetslagen och säkerhetsskyddslagen, vilket kan skapa ojämlik behandling och osäkerhet.”
- De menar att samordningen mellan cybersäkerhetslagen och säkerhetsskyddslagen bör säkerställas så att inte flera myndigheter överlappar varandra och samma överträdelse leder till olika sanktioner.
Visa vad de skrev
”Vidare bör man säkerställa samordning mellan de båda regelverken för att undvika att flera myndigheter har överlappande tillsyn och att samma typ av överträdelse leder till olika sanktioner beroende på vilket regelverk den hanteras under.”
- De menar att mindre aktörer behöver finansiering och stöd för att kunna leva upp till lagen i tid.
Visa vad de skrev
”Finansiering och stöd till mindre aktörer som inte tidigare omfattats av liknande lagstiftning behövs om det ska vara möjligt att leva upp till lagen i tid.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I regeringens förslag till cybersäkerhetslag finns möjlighet att ta ut sanktionsavgifter vid överträdelser. Enligt förslaget kan sanktionsavgiften bestämmas till högst 10 miljoner euro för företag respektive 10 miljoner kronor för offentliga organisationer. Det är en kraftig differens i bötesbelopp som, tillsammans med otydligheten om när sanktioner kan bli aktuella, skapar risk för orimliga skillnader mellan olika organisationsformer. Vi anser att man bör se över sanktionsavgifternas utformning för att säkerställa att de är rimliga, proportionerliga och förutsägbara, särskilt för mindre verksamheter. Vi anser också att lagen missar att harmonisera sanktionsavgifternas storlek mellan cybersäkerhetslagen och säkerhetsskyddslagen, vilket kan skapa ojämlik behandling och osäkerhet. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i denna riktning.
Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026Prop. 2025/26:25 · beslutad 10 december 2025
Kärnvapenanvändning – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska verka för att svenska förband som ställs till förfogande inte deltar i verksamhet som kan inkludera kärnvapen.
- De menar att kärnvapen är en säkerhetsrisk för Sverige och att Sverige inte ska delta i eller främja användningen av kärnvapen.
Visa vad de skrev
”Kärnvapen är en säkerhetsrisk för Sverige, och vi ska inte delta i eller främja användningen av kärnvapen.”
- De menar att Sverige aldrig ska vara med och planera, förbereda eller öva på att använda kärnvapen.
Visa vad de skrev
”Sverige aldrig ska vara med och planera, förbereda eller öva på att använda kärnvapen.”
- De menar att deltagandet i en kärnvapenövning gör Sverige till en del av förberedandet av användningen av massförstörelsevapen.
Visa vad de skrev
”På så vis blir Sverige en del av förberedandet av användningen av massförstörelsevapen.”
- De menar att deltagandet också gör Sverige till en potentiell måltavla i ett krig där kärnvapen används.
Visa vad de skrev
”Det gör också Sverige till en potentiell måltavla i ett krig där kärnvapen används.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag står i huvudsak bakom propositionen eftersom regeringens förslag fokuserar på att stärka säkerheten i vårt närområde. De baltiska länderna och Finland gränsar direkt till Ryssland och har bett om permanent militär närvaro av andra länder, något jag anser att Sverige ska kunna bidra med. Jag är dock emot att svenska förband ska delta i övningsverksamhet som kan inkludera moment med kärnvapen. Min ståndpunkt är att Sverige aldrig ska vara med och planera, förbereda eller öva på att använda kärnvapen. Kärnvapen är en säkerhetsrisk för Sverige, och vi ska inte delta i eller främja användningen av kärnvapen. Förespråkarna för kärnvapen argumenterar för att kärnvapen är avskräckande. Det är ett mycket kortsiktigt perspektiv. Att länder tävlar med varandra i kärnvapenkapprustningen ökar osäkerheten och är knappast ett sätt att bygga fred och trygghet.
Jag och mitt parti har återkommande föreslagit att Sverige ska sätta upp förbehåll om kärnvapen, något som både den socialdemokratiska regeringen och den moderatledda regeringen med stöd av Sverigedemokraterna har avvisat. Våra grannländer Danmark och Norge gjorde t.ex. uttalanden om kärnvapen i samband med att respektive land anslöt sig till Nato och i samband med sina länders respektive försvarssamarbetsavtal med USA, s.k. DCA-avtal. Jag beklagar att regeringen inte gjorde några sådana markeringar i samband med anslutningsförfarandet.
I oktober 2025 deltog Sverige för första gången i Natos årliga kärnvapenövning Steadfast Noon. Det är en återkommande övning som syftar till att stärka alliansens kärnvapenavskräckning. Det är frivilligt för Natos medlemsländer att delta i övningen och Sverige hade kunnat välja att avstå. Trots det skickade den svenska regeringen både stridsflyg och personal för att delta. På så vis blir Sverige en del av förberedandet av användningen av massförstörelsevapen. Det gör också Sverige till en potentiell måltavla i ett krig där kärnvapen används. För mig är det självklart att Sverige inte ska understödja användningen av kärnvapen. Sverige ska därför aldrig delta i Natos övningsverksamhet som inkluderar övning i användandet av kärnvapen.
Jag står som sagt i huvudsak bakom propositionens förslag, men jag anser att det är nödvändigt att regeringen vidtar åtgärder för att Sverige inte ska delta i kärnvapenrelaterade insatser. Jag anser därför att regeringen ska verka för att svensk väpnad styrka som ställs till förfogande inom ramen för riksdagens beslut med anledning av propositionen inte ska delta i verksamhet som kan inkludera kärnvapen.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage detta för regeringen.
Bilaga
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3826 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Håkan Svenneling (V).
Skärpta regler för villkorlig frigivningProp. 2025/26:34 · beslutad 3 december 2025
Inslussning – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska vidta åtgärder för att förbättra inslussningen i samhället för tidigare dömda, det vill säga stödet när de lämnar fängelset och ska återvända till samhället.
- De menar att regeringens förslag riskerar att bli verkningslöst eller till och med kontraproduktivt om inte inslussningen förbättras.
Visa vad de skrev
”Utan förbättrade inslussningsåtgärder riskerar regeringens förslag att bli verkningslösa eller i värsta fall kontraproduktiva.”
- De menar att inslussningen av tidigare dömda, särskilt grovt kriminella, måste bli bättre.
Visa vad de skrev
”inslussningen i samhället av tidigare dömda, i synnerhet grovt kriminella, måste bli bättre”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vänsterpartiet har återkommande drivit frågan att inslussningen i samhället av tidigare dömda, i synnerhet grovt kriminella, måste bli bättre (se bl.a. mot. 2021/22:916, mot. 2023/24:436 och mot. 2025/26:2788). Utan förbättrade inslussningsåtgärder riskerar regeringens förslag att bli verkningslösa eller i värsta fall kontraproduktiva. Jag anser därför att regeringen bör vidta åtgärder för att förbättra inslussningen i samhället för tidigare dömda. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3831 av Lotta Johnsson Fornarve m.fl. (V) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Lotta Johnsson Fornarve (V).
Utvärdering – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen låter utvärdera den sammantagna effekten av lagändringarna fem år efter att alla förslag har trätt i kraft.
- De menar att om dömda inte får någon villkorlig frigivning alls, går både de och samhället miste om nödvändig övervakning och återanpassning under prövotiden.
Visa vad de skrev
”Konsekvensen av regeringens förslag får inte bli att dömda inte får någon villkorlig frigivning alls. I så fall kommer både de och samhället att gå miste om den nödvändiga övervakningen och återanpassningen under prövotiden.”
- De menar att Lagrådet har konstaterat att det enligt remissvaren är omstritt om ändringarna verkligen kommer att ge ett ökat samhällsskydd och ett ökat skydd för brottsoffer.
Visa vad de skrev
”Lagrådet, som förvisso inte avstyrker något av förslagen, konstaterar att det enligt remissvaren är omstritt om de föreslagna ändringarna verkligen kommer att leda till ett ökat samhällsskydd och ett ökat skydd för brottsoffer.”
- De menar att reglerna bör ses över på nytt om återfallen i brott inte har minskat efter fem år.
Visa vad de skrev
”Om återfallen i brott inte har minskat under denna tid finns det enligt min mening skäl att se över reglerna på nytt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Konsekvensen av regeringens förslag får inte bli att dömda inte får någon villkorlig frigivning alls. I så fall kommer både de och samhället att gå miste om den nödvändiga övervakningen och återanpassningen under prövotiden. Jag vill i detta sammanhang påtala att Lagrådet, som förvisso inte avstyrker något av förslagen, konstaterar att det enligt remissvaren är omstritt om de föreslagna ändringarna verkligen kommer att leda till ett ökat samhällsskydd och ett ökat skydd för brottsoffer. Jag anser därför att den sammantagna effekten av lagändringarna ska utvärderas efter fem år. Om återfallen i brott inte har minskat under denna tid finns det enligt min mening skäl att se över reglerna på nytt. Regeringen bör därmed låta göra en sådan utvärdering fem år efter det att samtliga förslag har trätt i kraft.
Ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvårdProp. 2025/26:27 · beslutad 3 december 2025
Framtida tandvårdsreform och högkostnadsskydd – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen bör lägga fram ett mer omfattande förslag till tandvårdsreform och till att tandvården bör ingå i högkostnadsskyddet för hälso- och sjukvården.
- De menar att ett nytt ersättningssystem som bara når en liten del av befolkningen och bara täcker åtgärder i delar av munnen inte löser problem som tandhälsan.
Visa vad de skrev
”Att ta fram ett ytterligare ersättningssystem som kommer en liten del av befolkningen till del och som täcker åtgärder i delar av munnen är inte någon lösning på samhällsproblem som tandhälsan.”
- De menar att tandvården bör ingå i högkostnadsskyddet för hälso- och sjukvården.
Visa vad de skrev
”Vidare bör tandvården ingå i högkostnadsskyddet för hälso- och sjukvården.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag anser att regeringen bör lägga fram ett mer omfattande förslag till tandvårdsreform. Att ta fram ett ytterligare ersättningssystem som kommer en liten del av befolkningen till del och som täcker åtgärder i delar av munnen är inte någon lösning på samhällsproblem som tandhälsan. Vidare bör tandvården ingå i högkostnadsskyddet för hälso- och sjukvården.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3817 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt avslår motion 2025/26:3824 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Rågsjö (V).
Uppföljning och utvärdering av reformen – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger till regeringen att utvärdera och följa upp reformen av tandvårdsstödet inom kort.
- De menar att flera remissinstanser varnar för olika konsekvenser av regeringens förslag.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser varnar för olika konsekvenser av regeringens förslag.”
- De menar att utvärderingen och uppföljningen inte bara ska gälla dem som får det förstärkta tandvårdsstödet, utan även andra grupper.
Visa vad de skrev
”En utvärdering och uppföljning bör innefatta inte bara de som omfattas av det förstärkta tandvårdsstödet utan även andra grupper.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att regeringen bör göra en utvärdering och uppföljning av reformen i närtid. Flera remissinstanser varnar för olika konsekvenser av regeringens förslag. En utvärdering och uppföljning bör innefatta inte bara de som omfattas av det förstärkta tandvårdsstödet utan även andra grupper.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2025/26:3821 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2, 2025/26:3824 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 2 och 2025/26:3825 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Karin Rågsjö (V), Christofer Bergenblock (C) och Nils Seye Larsen (MP).
Ytterligare kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncernerProp. 2025/26:22 · beslutad 3 december 2025
Konsekvensanalys av implementeringen av lagen om tilläggsskatt – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen genomför en samlad konsekvensanalys av implementeringen av lagen om tilläggsskatt, i linje med att Sverige ska uppfylla sina åtaganden för en globalt rättvis beskattning.
- De menar att implementeringen av regelverket har kantats av problem och att lagen om tilläggsskatt infördes i mycket snabb takt.
Visa vad de skrev
”Samtidigt har implementeringen av regelverket kantats av problem. När lagen om tilläggsskatt infördes skedde det i mycket snabb takt.”
- De menar att lagstiftningen i flera delar inte var fullt genomarbetad redan under beredningen och att flera remissinstanser påpekade detta.
Visa vad de skrev
”Redan under beredningen av propositionen framhöll vi att lagstiftningen i flera delar inte var fullt genomarbetad, vilket också påpekades av flera remissinstanser.”
- De menar att den komplicerade implementeringsprocessen och det omfattande regelverket riskerar att underminera syftet med den globala minimiskatten.
Visa vad de skrev
”Vi ser med oro på att den komplicerade implementeringsprocessen och det omfattande regelverket riskerar att underminera själva syftet med den globala minimiskatten.”
- De menar att det måste säkerställas att lagen fungerar så att den stoppar avancerad internationell skatteplanering samtidigt som företagens kostnader för att följa regelverket hålls på en rimlig nivå.
Visa vad de skrev
”För att undvika detta måste det säkerställas att lagen fungerar som det var tänkt, dvs. att den sätter stopp för avancerad internationell skatteplanering, samtidigt som företagens kostnader för att uppfylla regelverket hålls på en rimlig nivå.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är viktigt att Sverige uppfyller sina åtaganden och bidrar till en globalt rättvis beskattning. Samtidigt har implementeringen av regelverket kantats av problem. När lagen om tilläggsskatt infördes skedde det i mycket snabb takt. Detta är något som inte hör till vanligheterna och inte heller bör vara norm vid lagstiftningsarbetet. Redan under beredningen av propositionen framhöll vi att lagstiftningen i flera delar inte var fullt genomarbetad, vilket också påpekades av flera remissinstanser.
Lagen kompletterades med ytterligare bestämmelser i slutet av 2024. Vi framhöll då att det sannolikt finns behov av fler justeringar, vilket också flera remissinstanser gav uttryck för. Vi ser med oro på att den komplicerade implementeringsprocessen och det omfattande regelverket riskerar att underminera själva syftet med den globala minimiskatten. Om reglerna upplevs som orimligt betungande för företag som redan gör rätt för sig, samtidigt som möjligheterna till skatteflykt kvarstår, riskerar förtroendet för systemet att skadas. För att undvika detta måste det säkerställas att lagen fungerar som det var tänkt, dvs. att den sätter stopp för avancerad internationell skatteplanering, samtidigt som företagens kostnader för att uppfylla regelverket hålls på en rimlig nivå. Vi föreslår därför att regeringen bör genomföra en samlad konsekvensanalys av implementeringen av lagen om tilläggsskatt. Den bör omfatta regelverket, en redovisning av de administrativa kostnaderna för de berörda företagen samt en utredning av möjligheten till förenklingar.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3829 av Niklas Karlsson m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niklas Karlsson (S), Marie Olsson (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S), Ilona Szatmári Waldau (V), Malte Tängmark Roos (MP) och Lena Bäckelin (S).
Regelverket för framtidens el- och gasnätProp. 2025/26:26 · beslutad 26 november 2025
Överföring av underskott – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att avskaffa lagen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet och möjligheten att rulla över underskott till nästa tillsynsperiod, och tillkännager för regeringen att den ska återkomma med förslag.
- De menar att regeringen i vissa fall ensidigt gynnar nätföretagen framför elkonsumenterna.
Visa vad de skrev
”Här ser vi exempelvis oroande tecken på att regeringen i vissa fall gynnar nätföretagen framför elkonsumenterna på ett ensidigt sätt.”
- De menar att om lagen behålls kommer hushållens och företagens nätkostnader att öka kraftigt utan motsvarande nytta.
Visa vad de skrev
”Att behålla den aktuella lagen innebär enligt vår uppfattning att hushållens och företagens nätkostnader kommer att öka kraftigt, utan att motsvarande nytta uppnås.”
- De menar att en stor del av pengarna som tagits ut med stöd av regleringen inte har gått oavkortat till investeringar, utan också till vinster i verksamheten.
Visa vad de skrev
”Därtill vill vi hävda att en stor del av de pengar som tagits ut med stöd av den nuvarande regleringen inte har gått oavkortat till investeringar utan också till vinster i verksamheten.”
- De menar att det behövs ett tydligt fokus på effektiva åtgärder, vilket minskar behovet av ett särskilt investeringsutrymme.
Visa vad de skrev
”Vad som behövs är i stället ett tydligt fokus på effektiva åtgärder, vilket minskar behovet av ett särskilt investeringsutrymme.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi inser att det kan vara nödvändigt att anpassa delar av den svenska lagstiftningen till EU-domstolens uttolkning av EU-rätten på elmarknadsområdet. Samtidigt beklagar vi att regeringen inte tar chansen att reformera det svenska regelverket och anpassa det till det växande moderniseringsbehov som blir alltmer påtagligt när takten i samhällets elektrifiering nu måste öka, inte minst för att det ska vara möjligt att klara klimatomställningen.
Ett högt reformtempo får emellertid inte innebära att vissa aktörer på elmarknaden gynnas på ett otillbörligt sätt framför andra. Här ser vi exempelvis oroande tecken på att regeringen i vissa fall gynnar nätföretagen framför elkonsumenterna på ett ensidigt sätt. Det handlar bl.a. om att regeringen väljer att bibehålla lagen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet, som möjliggör att underskott i förhållande till nätföretags intäktsram under vissa förutsättningar överförs mellan olika tillsynsperioder (s.k. överrullning) och därmed gör det möjligt för dessa företag att ta ut högre nätavgifter. Detta ställningstagande till förmån för den gällande regleringen valde regeringen trots förslag i förarbetena till den nu aktuella propositionen och från flera remissinstanser om att lagen skulle avskaffas.
Att behålla den aktuella lagen innebär enligt vår uppfattning att hushållens och företagens nätkostnader kommer att öka kraftigt, utan att motsvarande nytta uppnås. Vad som behövs är i stället ett tydligt fokus på effektiva åtgärder, vilket minskar behovet av ett särskilt investeringsutrymme. Därtill vill vi hävda att en stor del av de pengar som tagits ut med stöd av den nuvarande regleringen inte har gått oavkortat till investeringar utan också till vinster i verksamheten. Med hänvisning till detta anser vi att lagen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet bör avskaffas och att regeringen därför bör återkomma till riksdagen med ett sådant förslag. Av samma skäl vill vi avskaffa den möjlighet som finns i ellagen att rulla över underskott till den närmast efterföljande tillsynsperioden. Även här vill vi att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3823 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Rickard Nordin (C).
Övriga förslag om elmarknaden – reservation, avstod
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till förslagen om en reformerad elmarknad och uppmanar regeringen att genomföra dem.
- De menar att regleringen av elnätsföretagens intäkter måste göras om i grunden, så att det blir mer lönsamt att satsa på flexibilitetstjänster, smarta elnät, digitalisering och energilagring.
Visa vad de skrev
”Därför anser vi att regleringen av elnätsföretagens intäkter måste reformeras i grunden så att det blir mer lönsamt att investera i flexibilitetstjänster, smarta elnät, digitalisering och energilagring som tillsammans bidrar till att öka kapaciteten i det befintliga nätet.”
- De menar att propositionen låser fast en föråldrad syn där lösningen på kapacitetsbrist är att bygga mer ledning, vilket är dyrt och tar tid.
Visa vad de skrev
”Vi menar att propositionen cementerar en föråldrad syn på elnätet där den primära lösningen på kapacitetsbrist är att bygga mer fysisk ledning, vilket är både kostnadskrävande och tidsödande.”
- De menar att regeringen bör ge Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ta fram riktlinjer för obligatoriska samhällsekonomiska analyser innan nya transmissionsledningar byggs.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör enligt vår uppfattning därför ge i uppdrag åt Energimarknadsinspektionen att utfärda riktlinjer för obligatoriska samhällsekonomiska analyser inför att nya transmissionsledningar ska byggas.”
- De menar att konsumentskyddet bör stärkas samtidigt, så att hushåll och företag inte drabbas av oskäliga höjningar av nätavgifterna.
Visa vad de skrev
”I det läget är det viktigt att konsumentskyddet stärks parallellt så att hushåll och företag inte drabbas av oskäliga nätavgiftshöjningar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det hade varit ett gyllene tillfälle för regeringen att inom ramen för detta ärende ta chansen att inleda en både nödvändig och efterlängtad reform av den svenska elmarknaden.
Uppskjutet krav på att hållbarhetsrapportera för vissa företagProp. 2025/26:21 · beslutad 26 november 2025
Uppföljning av lagstiftningen – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen följer upp vilka konsekvenser det uppskjutna kravet på hållbarhetsrapportering får för svenska företags konkurrenskraft och för mänskliga rättigheter, klimat och miljö.
- De menar att det uppskjutna kravet på hållbarhetsrapportering kommer att slå hårt mot svenska företags konkurrenskraft.
Visa vad de skrev
”Det uppskjutna kravet på hållbarhetsrapportering kommer att slå hårt mot svenska företags konkurrenskraft.”
- De menar att det leder till sämre insyn i företagens hållbarhetsarbete och minskar trycket på omställning.
Visa vad de skrev
”Det kommer att leda till en sämre transparens i hållbarhetsarbetet och sänka omställningstrycket.”
- De menar att det finns en risk att mänskliga rättigheter, klimat och miljö påverkas negativt.
Visa vad de skrev
”Det finns även en risk för påverkan på mänskliga rättigheter, klimat och miljö.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Enligt regelverket om hållbarhetsrapportering ska företagen bl.a. rapportera om tidsbestämda hållbarhetsmål, styrelsens hållbarhetsuppgifter, hållbarhetsrelaterade incitamentsprogram och, inte minst, hur företaget har arbetat med tillbörlig aktsamhet och risker kopplat till hållbarhet. Bakom regelverket ryms människor och deras livsmiljöer. Det handlar om att företag ska se till att det inte finns barnarbete, tvångsarbete eller undermåliga arbetsvillkor i deras värdekedjor och att de inte orsakar miljökatastrofer som skogsskövling, förgiftade marker och vatten eller dammar som översvämmar hela samhällen. Det handlar också om att minska klimatutsläppen. Vi anser att det borde vara självklart med en lagstiftning som anger att företag ska hantera risker för att se till att varor inte produceras på bekostnad av människors liv och vår planets ekosystem, som redan är satta under stor press. Konsumenter och investerare efterfrågar också denna transparens och hänsyn.
Det uppskjutna kravet på hållbarhetsrapportering kommer att slå hårt mot svenska företags konkurrenskraft. Det kommer att leda till en sämre transparens i hållbarhetsarbetet och sänka omställningstrycket. Det finns även en risk för påverkan på mänskliga rättigheter, klimat och miljö. Vi anser därför att det finns anledning att följa upp vilka konsekvenser det uppskjutna kravet på att hållbarhetsrapportera får för svenska företags konkurrenskraft samt för mänskliga rättigheter, klimat och miljö.
Det som anförts ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3819 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Malcolm Momodou Jallow (V) och Amanda Palmstierna (MP).
Sveriges agerande i EU – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att Sverige driver på i EU för att det uppskjutna kravet på hållbarhetsrapportering ska dras tillbaka och att EU ska stå fast vid gällande direktiv.
- De menar att den förra rödgröna regeringen drev på för en stark lagstiftning medan den nuvarande regeringen har gjort tvärtom.
Visa vad de skrev
”Förra valperioden drev den rödgröna regeringen på i EU för en stark lagstiftning för bl.a. hållbarhetsrapportering. Den nuvarande regeringen har gjort tvärtom.”
- De menar att regeringens linje har varit att begränsa tillämpningsområdet och kraven för att förenkla och minska den administrativa bördan.
Visa vad de skrev
”Regeringens linje har varit att begränsa tillämpningsområdet och kraven i lagstiftningen för att förenkla och minska den administrativa bördan.”
- De menar att den nuvarande majoriteten i EU inte tycker att det är självklart med en lagstiftning som skulle kunna skapa en gemensam spelplan för företag när det gäller att skydda mänskliga rättigheter och miljö.
Visa vad de skrev
”Den nuvarande majoriteten i EU tycker inte att det är självklart med en lagstiftning som skulle kunna skapa en gemensam spelplan för företag när det gäller att skydda mänskliga rättigheter och miljö.”
- De menar att det kan få konsekvenser för svenska företags konkurrenskraft och mänskliga rättigheter.
Visa vad de skrev
”Med hänsyn till de konsekvenser detta kan få för bl.a. svenska företags konkurrenskraft och mänskliga rättigheter”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Förra valperioden drev den rödgröna regeringen på i EU för en stark lagstiftning för bl.a. hållbarhetsrapportering. Den nuvarande regeringen har gjort tvärtom. Regeringens linje har varit att begränsa tillämpningsområdet och kraven i lagstiftningen för att förenkla och minska den administrativa bördan. Den nuvarande majoriteten i EU tycker inte att det är självklart med en lagstiftning som skulle kunna skapa en gemensam spelplan för företag när det gäller att skydda mänskliga rättigheter och miljö. Med hänsyn till de konsekvenser detta kan få för bl.a. svenska företags konkurrenskraft och mänskliga rättigheter vill vi att Sverige driver på i EU för att det uppskjutna kravet på hållbarhetsrapportering ska dras tillbaka och att EU ska stå fast vid gällande direktiv. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Förbättrad utformning av EU:s elmarknadProp. 2025/26:16 · beslutad 26 november 2025
Anvisade elleverantörer – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att införa ett krav på att anvisade elleverantörer – de företag som levererar el till kunder som inte själva väljer – upphandlas regelbundet, liknande systemet i Norge, och att regeringen återkommer med förslag.
- De menar att inte alla kunder har möjlighet eller vill välja elleverantör och att det inte är rimligt att dessa kunder ofta får betala betydligt mer än de som gör ett aktivt val.
Visa vad de skrev
”inte alla kunder har möjlighet eller vill välja elleverantör och att det inte är rimligt att dessa kunder ofta får betala betydligt mer för sin el än de som gör ett aktivt val.”
- De menar att priserna för anvisade elavtal har ökat jämfört med rörliga avtal och att klagomålen från kunderna har blivit fler.
Visa vad de skrev
”priserna för anvisade elavtal har ökat jämfört med priserna för rörliga avtal och att klagomålen från kunderna har blivit fler.”
- De menar att Sverige bör införa en reglering liknande den i Norge, med ett krav på att anvisade elhandelsföretag upphandlas regelbundet.
Visa vad de skrev
”Sverige bör införa en reglering liknande den som finns i Norge, dvs. att det ska finnas ett krav på att anvisade elhandelsföretag upphandlas regelbundet.”
- De menar att en sådan ordning skulle göra att företagen konkurrerar om de kunder som inte själva gjort ett val och att priserna därmed sänks för dessa kunder.
Visa vad de skrev
”En sådan ordning skulle innebära att företagen fick konkurrera om de kunder som inte själva gjort ett val och att priserna därmed skulle sänkas för dessa kunder.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Elmarknadens avreglering bygger på att elkunderna ska vara aktiva och själva välja de elavtal som passar dem bäst.
Lokala nätmonopolbolag, som har leveransplikt för el, tillämpar sedan länge ett system med s.k. anvisade avtal för kunder som av olika skäl inte aktivt väljer en elleverantör. Det kan t.ex. gälla äldre personer som nyligen har flyttat. Syftet med systemet är att elbolagen ska få betalt för den el som används och att även passiva kunder ska få el levererad.
Vi har i det föregående ställt oss bakom propositionen där regeringen föreslår regler om att nätföretag ska välja ut anvisade elleverantörer på ett rättvist, transparent och icke-diskriminerande sätt. Vi är samtidigt medvetna om att det för närvarande pågår en översyn av elmarknaden där bl.a. systemet med anvisade elleverantörer ingår. I detta sammanhang vill vi därför understryka att inte alla kunder har möjlighet eller vill välja elleverantör och att det inte är rimligt att dessa kunder ofta får betala betydligt mer för sin el än de som gör ett aktivt val. Vi kan också konstatera att priserna för anvisade elavtal har ökat jämfört med priserna för rörliga avtal och att klagomålen från kunderna har blivit fler.
Därför anser vi att Sverige bör införa en reglering liknande den som finns i Norge, dvs. att det ska finnas ett krav på att anvisade elhandelsföretag upphandlas regelbundet. En sådan ordning skulle innebära att företagen fick konkurrera om de kunder som inte själva gjort ett val och att priserna därmed skulle sänkas för dessa kunder. Vi anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i linje med det anförda.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3550 av Fredrik Olovsson m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
Skarpare verktyg till Inspektionen för vård och omsorgProp. 2025/26:15 · beslutad 19 november 2025
Tillstånd – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett förslag om att en ny ägare måste ansöka om nytt tillstånd för att fortsätta driva HVB-hem (hem för vård eller boende).
- De menar att det behövs för att hindra kriminella från att sälja HVB-hem på internet.
Visa vad de skrev
”Syftet med detta är att undvika att kriminella kan sälja HVB-hem på internet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen om att i lagen tydligt ange att en ny ägare måste ansöka om ett nytt tillstånd för att kunna fortsätta bedriva HVB-verksamhet. Syftet med detta är att undvika att kriminella kan sälja HVB-hem på internet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:1038 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Karin Rågsjö (V), Nils Seye Larsen (MP) och Agneta Nilsson (S).
Skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi)Prop. 2025/26:10 · beslutad 19 november 2025
Rätten till sfi – reservation, röstade nej (partiets ledamöter röstade olika)
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om tre års rätt till sfi och säger ja till att rätten ska gälla i fyra år med möjlighet till förlängning ett år i taget.
- De menar att en treårsgräns är för snäv och dåligt underbyggd och riskerar att bli kontraproduktiv.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag att begränsa rätten till sfi till tre år är för snävt och dåligt underbyggt och riskerar att bli kontraproduktivt.”
- De menar att en kort tidsgräns kan skapa ett A- och B-lag där de som behöver mest stöd lämnas efter.
Visa vad de skrev
”Det riskerar att skapa ett A- och B-lag där personer med god studievana och gynnsamma förutsättningar klarar den korta tidsgränsen, medan de som behöver mest stöd lämnas efter.”
- De menar att rätten till sfi bör gälla i fyra år med möjlighet till förlängning ett år i taget, som utredningen föreslog.
Visa vad de skrev
”Utredningen föreslog att rätten till sfi ska gälla i fyra år med möjlighet till förlängning med ett år i taget.”
- De menar att förslaget inte tar tillräcklig hänsyn till personer med funktionsnedsättning eller perioder av sjukdom som behöver anpassad studietakt.
Visa vad de skrev
”Förslaget tar heller inte tillräcklig hänsyn till de behov som personer med funktionsnedsättningar eller perioder av sjukdom har av en anpassad studietakt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Svenska för invandrare (sfi) utgör en central och viktig del av utbildningssystemet. Svenska språket är helt avgörande för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden och för att bli en del av det svenska samhället. Att kunna tala, skriva och läsa på svenska är ett krav inom många yrken och ofta nödvändigt för att kunna delta i utbildning. Språket lägger grunden för självständighet och delaktighet, en fungerande integration och är även en förutsättning för vårt gemensamma välstånd och vår gemensamma välfärd. Det har länge funnits behov av att skärpa villkoren och höja kvaliteten i sfi så att utrikesfödda snabbare ska få tillräckliga språkkunskaper för att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden. Att neka människor denna möjlighet genom en alltför skarp och kort tidsgräns är att aktivt skapa utanförskap.
Regeringens förslag att begränsa rätten till sfi till tre år är för snävt och dåligt underbyggt och riskerar att bli kontraproduktivt. I avsaknad av offensiva satsningar på kvaliteten i sfi riskerar regeringens förslag på en alltför rigid och svag treårsgräns att leda till både sämre genomströmning och sämre likvärdighet. Det riskerar att skapa ett A- och B-lag där personer med god studievana och gynnsamma förutsättningar klarar den korta tidsgränsen, medan de som behöver mest stöd lämnas efter. Förslaget innebär heller inte per automatik en effektivisering eller garanti för ökad genomströmning, särskilt som regeringen ignorerar många av de förslag som Kliva-utredningen lämnade i syfte att stärka kvaliteten i sfi.
Utredningen föreslog att rätten till sfi ska gälla i fyra år med möjlighet till förlängning med ett år i taget. Syftet var att sfi, likt andra skolformer, skulle fokusera på att öka elevens möjligheter till lärande under en fastställd tidsperiod och inte under obegränsad tid. I grunden är det ett bra förslag som skapar både bättre planeringsförutsättningar och tydligare krav för såväl eleverna som huvudmannen.
Regeringens förslag avviker dock från utredningens utan att regeringen presenterar en övertygande motivering. Förutom att korta tidsgränsen till tre år föreslås onödigt snäva regler om att huvudmannen måste besluta om att förlänga den tid som personen har rätt att delta i utbildningen innan tidsperioden löpt ut. Många elever inom sfi har kort utbildningsbakgrund och behov av omfattande utbildningsinsatser. Förslaget tar heller inte tillräcklig hänsyn till de behov som personer med funktionsnedsättningar eller perioder av sjukdom har av en anpassad studietakt. Med en treårsgräns ökar risken att fler elever tvingas till förlängningar. Det riskerar att leda till en omfattande administration och godtycklighet, snarare än ett reellt stöd. Möjligheten till förlängning är otillräcklig och huvudmän kommer sannolikt att göra olika bedömningar. Den skapar en rättsosäkerhet och utgör en risk för minskande likvärdighet i sfi. Rätten till sfi bör, i linje med Kliva-utredningens förslag, gälla i fyra år med möjlighet till förlängning med ett år i taget om det finns särskilda skäl.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:319 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:357 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 74.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Camilla Hansén (MP) och Nadja Awad (V).
Sfi och yrkesutbildning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen vidtar åtgärder för ett mer flexibelt sfi-system och för att förstärka möjligheterna att kombinera sfi med yrkesutbildning.
- De menar att kvaliteten och genomströmningen i sfi behöver förbättras så att fler nyanlända snabbare får tillräckliga språkkunskaper för att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden.
Visa vad de skrev
”Vi anser att kvaliteten behöver höjas och att genomströmningen behöver förbättras i sfi-systemet för att fler nyanlända snabbare ska få tillräckliga språkkunskaper för att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden.”
- De menar att regeringens förslag om en mer strikt treårsgräns riskerar att försämra flexibiliteten och sfi:s och yrkesutbildningarnas förmåga att bidra till kompetensförsörjning, jobb och integration.
Visa vad de skrev
”Här riskerar regeringens förslag om en mer rigid treårsgräns att försämra flexibiliteten och därmed också sfi och yrkesutbildningarnas förmåga att bidra till kompetensförsörjning, jobb och integration.”
- De menar att systemet måste vara flexibelt för att inte skapa inlåsningseffekter, där individer väljer bort arbete för att inte förlora rätten till sfi.
Visa vad de skrev
”För att inte skapa inlåsningseffekter, där individer väljer bort arbete för att inte förlora sin rätt till sfi, måste systemet vara flexibelt.”
- De menar att möjligheterna att kombinera sfi med yrkesutbildning har visat sig vara en framgångsrik väg till både jobb och integration och till att möta kompetensbehovet i samhället och näringslivet.
Visa vad de skrev
”Möjligheter att kombinera sfi med yrkesutbildning har visat sig vara en framgångsrik väg till både jobb och integration men också för att möta kompetensbehovet i samhälle och näringsliv.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Kommunalt språkansvar och uppsökande verksamhet – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till ett tydligare kommunalt språkansvar än det som propositionen föreslår, där kommunerna får en långtgående skyldighet att hitta, söka upp och motivera personer som behöver sfi.
- De menar att kommunerna ska ha en långtgående skyldighet att identifiera, söka upp och kontakta personer som behöver sfi och motivera dem att delta.
Visa vad de skrev
”Vi anser dock också att det ska införas ett tydligare kommunalt språkansvar där kommuner har en långtgående skyldighet att identifiera, söka upp och kontakta personer med behov av sfi samt att motivera dem att delta i utbildningen.”
- De menar att uppsökande verksamhet också ska riktas mot elever som skrivs ut från eller hoppar av sfi.
Visa vad de skrev
”En uppsökande verksamhet bör också riktas mot elever som skrivs ut från eller hoppar av sfi-undervisningen.”
- De menar att samhället inte ska släppa taget när en elev hoppar av sfi eller när en kommun överväger att skriva ut en elev på grund av bristande språkutveckling.
Visa vad de skrev
”Samhället ska inte släppa taget när en elev hoppar av sfi eller en kommun överväger att skriva ut en elev på grund av bristande språkprogression.”
- De menar att det ska finnas en tydlig förväntan på alla att lära sig svenska och att svenska ska vara både en rättighet och en skyldighet.
Visa vad de skrev
”Det måste finnas en tydlig förväntan på alla att lära sig svenska språket. Det ska vara både en rättighet och en skyldighet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Socialdemokraterna har länge drivit frågan om ett kommunalt språkansvar. Därför anser vi att det är bra att propositionen innehåller förslag som går i denna riktning. Vi anser dock också att det ska införas ett tydligare kommunalt språkansvar där kommuner har en långtgående skyldighet att identifiera, söka upp och kontakta personer med behov av sfi samt att motivera dem att delta i utbildningen. Det måste finnas en tydlig förväntan på alla att lära sig svenska språket. Det ska vara både en rättighet och en skyldighet. En uppsökande verksamhet bör också riktas mot elever som skrivs ut från eller hoppar av sfi-undervisningen. Samhället ska inte släppa taget när en elev hoppar av sfi eller en kommun överväger att skriva ut en elev på grund av bristande språkprogression. I stället ska samhället erbjuda integrationsspår, motivationshöjande insatser och samhällsorientering.
Lärarledd undervisningstid – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att undervisningstiden i svenska för invandrare ska kunna utökas, särskilt för elever som är språksvaga, och att regeringen ska vidta åtgärder för det.
- De menar att undervisningstiden ska kunna utökas för att förbättra genomströmningen, det vill säga att fler elever fullföljer utbildningen, och för att utbildningen bättre ska leda till jobb, särskilt för språksvaga elever.
Visa vad de skrev
”I syfte att förbättra genomströmningen i sfi och stärka dess förmåga att leda till jobb vill vi att undervisningstiden ska kunna utökas, särskilt när det gäller språksvaga elever.”
- De menar att det nuvarande undantaget inte alltid är tillräckligt för elever som är ytterst språksvaga, ofta även på sitt modersmål.
Visa vad de skrev
”Det är bra men inte alltid tillräckligt för elever som är ytterst språksvaga, ofta även på sitt modersmål.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I syfte att förbättra genomströmningen i sfi och stärka dess förmåga att leda till jobb vill vi att undervisningstiden ska kunna utökas, särskilt när det gäller språksvaga elever. Skollagen anger att huvudmannen ska erbjuda 15 timmars undervisningstid i veckan. Det finns i dag undantag för målgruppen nyanlända med kort tidigare utbildning som inte bedöms kunna matchas mot ett arbete under tiden i etableringsprogrammet där man kan erbjudas 23 timmar sammanhållen undervisningstid. Det är bra men inte alltid tillräckligt för elever som är ytterst språksvaga, ofta även på sitt modersmål.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:319 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 76 och 77.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S) och Nadja Awad (V).
En tydlig beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvarProp. 2025/26:6 · beslutad 5 november 2025
Avslag på propositionen – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om utökade befogenheter för regeringen att sända svensk trupp utomlands.
- De menar att det saknas skäl att flytta makt från riksdagen till regeringen, eftersom riksdagen är Sveriges högsta beslutande och direkt folkvalda organ och beslut med högst legitimitet ska fattas där.
Visa vad de skrev
”Jag anser att det saknas skäl för en sådan maktförskjutning från riksdag till regering. Riksdagen är Sveriges högsta beslutande och direkt folkvalda organ; därför ska det vara i riksdagen som besluten med högst legitimitet fattas.”
- De menar att förslaget skulle minska riksdagens insyn och försvaga förankringen av viktiga beslut hos riksdagen.
Visa vad de skrev
”Den föreslagna ändringen skulle både minska riksdagens insyn och försvaga förankringen av viktiga beslut hos riksdagen.”
- De menar att riksdagen kan fatta snabba beslut när det behövs, även om ett försämrat omvärldsläge kan kräva snabbt agerande.
Visa vad de skrev
”Ett försämrat omvärldsläge kan visserligen medföra behov av ett snabbt agerande från Sverige men erfarenheter från tidigare beslutsprocesser som krävt snabb hantering visar att riksdagen är förmögen att ta snabba beslut när det behövs.”
- De menar att lagen om operativt militärt stöd har brister eftersom bestämmelserna för soldater från olika länder ser olika ut.
Visa vad de skrev
”har den lagen brister i sin utformning då lagstiftningens bestämmelser om soldater från Finland, USA och andra Nato-länder ser olika ut.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I propositionen föreslås att regeringen ska få utökade befogenheter att sända svensk trupp utomlands. Jag anser att det saknas skäl för en sådan maktförskjutning från riksdag till regering. Riksdagen är Sveriges högsta beslutande och direkt folkvalda organ; därför ska det vara i riksdagen som besluten med högst legitimitet fattas. Den föreslagna ändringen skulle både minska riksdagens insyn och försvaga förankringen av viktiga beslut hos riksdagen. Ett försämrat omvärldsläge kan visserligen medföra behov av ett snabbt agerande från Sverige men erfarenheter från tidigare beslutsprocesser som krävt snabb hantering visar att riksdagen är förmögen att ta snabba beslut när det behövs. Det finns redan flera sätt att korta berednings- och beslutsprocessen. Under coronapandemin fattades t.ex. ett antal beslut i riksdagen med kort varsel och besluten om stöd till Ukraina har fattats med snabbare beredningsprocesser än normalt. Det finns också exempel på insatser med väpnad styrka där riksdagen har fattat beslut på en eller ett par dagar, ibland genom att ärendet väckts som ett utskottsinitiativ. I fall av politisk oenighet eller i frågor som i allmänhetens ögon kan anses vara kontroversiella blir det särskilt viktigt att beslut fattas av riksdagen. Jag menar att insättandet av svensk väpnad trupp utomlands kan vara känsligt till sin natur och att kommande regeringar även fortsättningsvis ska sträva efter en bred politisk enighet genom beslut i riksdagen. Vidare anser jag att en demokratisk ordning med beslut i riksdagen stärker Sveriges förmåga att stå emot påtryckningar på Sverige från enskilda länder om att delta i operationer som varken ligger i Sveriges eller Natos samlade intresse.
I propositionen föreslås att lagregleringen ska tas in i lagen om operativt militärt stöd. Som Vänsterpartiet tidigare har påtalat i bl.a. ett särskilt yttrande i betänkande 2021/22:UU19 har den lagen brister i sin utformning då lagstiftningens bestämmelser om soldater från Finland, USA och andra Nato-länder ser olika ut. Detta är en konsekvens av de olika propositionernas inriktning och ambition i samband med ändringar i lagstiftningen. Regeringen borde i den aktuella propositionen ha sett över lagstiftningen i stort. När det nu inte gjorts kvarstår bristerna och skillnaderna t.ex. i vilka rättigheter och skyldigheter olika soldater har i Sverige utifrån vilket land de kommer från.
Jag anser således att riksdagen bör avslå regeringens proposition.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:309 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Hanna Gunnarsson (V).
Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör undersöka förutsättningarna för att sikten och andra liknande produkter ska omfattas av svensk vapenexport såväl i svensk lag som i internationella överenskommelser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ta initiativ till ett EU-gemensamt vapenembargo mot Israel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inte ska exportera krigsmateriel till Turkiet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för ett EU-gemensamt vapenembargo mot Turkiet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en strategi för att stoppa vidareexport av krigsmateriel i strid med svenska regelverk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en strategi för att säkerställa att militärjuntan i Myanmar inte stärks med svensk krigsmateriel, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om svensk vapenexport till Förenade Arabemiraten och Saudiarabien omedelbart bör stoppas för att förhindra avledning till Sudan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom FN ska arbeta för ett vapenembargo mot Sudan i sin helhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska arbeta för att stärka de verktyg som finns inom ramen för FN:s arbete för att säkerställa att rådande vapenembargon följs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inte ska exportera krigsmateriel till Thailand och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör initiera en utredning för att se över hur exportkontrollen av produkter med dubbla användningsområden ska kunna skärpas ytterligare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med kriterier för att avgöra vad som räknas som allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över hur import av krigsmateriel kan regleras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till och driva på för att Norden ska vara en kärnvapenfri zon och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säga upp DCA-avtalet med USA och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för ökat samarbete mellan de nordiska länderna i syfte att stärka rätten till asyl och familjeåterförening och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör agera för att de nordiska länderna hittar en gemensam strategi för att möta attackerna mot neddragningar i biståndet och stödet till jämställdhet, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och hbtqi-rörelsen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör driva på för att de nordiska länderna ska avsätta 1 procent av BNI i bistånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör utreda hur subventionerade aborter för utländska kvinnor ska kunna erbjudas inom ramen för utländska kvinnors aborträtt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att EU fortsatt håller förhandlingarna med Turkiet om EU-medlemskap frysta och att alla de förmåner som förmedlemskapsprogrammet ger, såväl politiskt som ekonomiskt, omedelbart dras in och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att EU avbryter flyktingavtalet med Turkiet och agerar för att våldet och repressionen mot oppositionella i Turkiet upphör och att alla som fängslats på politisk grund friges, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för ett EU-gemensamt vapenembargo mot Turkiet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom och utanför EU-samarbetet bör verka för att utöka stödet till den ryska och den belarusiska freds- och demokratirörelsen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att EU konsekvent står upp för mänskliga rättigheter och demokrati i sina relationer till andra länder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör arbeta för att EU ska bli en kärnvapenfri zon och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inte bör delta i vare sig Europeiska försvarsfonden (EDF) eller den europeiska fredsfaciliteten (EPF) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att inga fler odemokratiska EU-handelsavtal tecknas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att EU försvarar kvinnors ekonomiska rättigheter och inför en feministisk handelspolitik, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att tydliga regler för mänskliga rättigheter införs i det övergripande investeringsavtalet (Comprehensive Agreement on Investment, CAI) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att alla EU-länder ska ge minst 0,7 procent av BNI i utvecklingsbistånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att alla EU-länder ger minst 0,2 procent av BNI till de minst utvecklade länderna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges regering bör arbeta för ett effektivt bistånd inom EU som följer ramarna för det globala partnerskapet för effektivt utvecklingssamarbete (GPEDC) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU bör motverka alla beslut som innebär att asylrätten och flyktingars mänskliga rättigheter kränks och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att EU ska tillsätta oberoende utredningar om huruvida Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) har brutit mot internationell rätt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör driva på för att EU ska ta ställning för en varaktig, hållbar och rättvis fred i Gaza och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör arbeta inom EU för att föra upp den israeliska militanta bosättarrörelsen på EU:s terrorlista och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för skärpta sanktioner inom EU mot israeliska bosättare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör motsätta sig att EU fördjupar sitt samarbete med Israel på något område och suspendera det nuvarande associeringsavtalet så länge Israel inte respekterar fredsavtalet, avvecklar bosättningarna och vägspärrarna på ockuperat område, avbryter blockaden av Gaza och upphör med byggandet av muren på Västbanken, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ta initiativ till att EU ska införa ett vapenembargo mot Israel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör driva på för att EU ska vidta åtgärder för att underlätta ansvarsutkrävande för begångna krigsbrott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att EU slutar finansiera den libyska kustbevakningen och för att relationer med Libyen ska bygga på full respekt för asylrätten och mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom EU och FN:s flyktingorgan (UNHCR) bör agera för en snabb evakuering och vidarebosättning av flyktingar och asylsökande från Libyen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör arbeta för att EU varken ska finansiera eller på andra sätt bidra till att migranter till sjöss stoppas och förs tillbaka till länder som bryter mot mänskliga rättigheter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att EU ska kräva att den utlovade folkomröstningen om Västsaharas självständighet hålls och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att EU säkerställer att handelsavtal och fiskeavtal mellan EU och Marocko, i enlighet med EU-domstolens beslut, inte innefattar Västsaharas territorium så länge Västsaharas folk, via deras legitima representant Polisario, inte har gett sitt samtycke och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i EU bör verka för att utarbeta riktlinjer för företag och investerare i syfte att förhindra investeringar på ockuperad mark så länge det inte sker efter godkännande av Västsaharas legitima representant Polisario och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att lobbyism begränsas i EU till förmån för nationella parlaments inflytande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör arbeta i EU för att kriminalisera skatteflykt och medhjälp till skatteflykt så att dessa handlingar får kännbara påföljder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för ett regelverk som innebär öppna böcker, minskade förmåner och sänkta politikerarvoden för alla EU-parlamentariker och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att EU-parlamentet endast ska sammanträda i Bryssel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska regeringen likt den norska regeringen borde ta fram rekommendationer till svenska företag om hur de bör förhålla sig till handel och försäljningar till Israel som kan bidra till att ockupationen av Palestina fortgår och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i fortsatta förhandlingar bör driva att frågan om flyktingarnas rätt att återvända ska föras upp på dagordningen och att resolution 194 ska respekteras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att Israel ska ansluta sig till Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vidta åtgärder för att individer som kan misstänkas för att ha bidragit till folkmord utreds för sin medverkan på erforderligt sätt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige måste fördöma USA:s sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och Internationella domstolen i Haag (ICJ) och undergrävande av internationell rätt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att EU aktiverar blockeringsstadgan mot USA:s sanktioner för att skydda domstolarna Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och Internationella domstolen i Haag (ICJ) och dess domare så att de kan fortsätta att utreda Israel, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör stödja Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och Internationella domstolen i Haag (ICJ) så att erforderliga resurser finns för att utreda brott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ställa sig bakom Sydafrikas anmälan mot Israel till den internationella domstolen i Haag för brott mot folkmordskonventionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning av de ytterligare steg som Sverige behöver ta för att leva upp till de skyldigheter som lagts fram enligt Internationella domstolens rådgivande yttrande 2024 (ICJ AO 2024) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom ramen för EU och FN bör verka för att Israel ska hållas ekonomiskt ansvarigt för den omfattande förstörelsen under kriget mot Gaza och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som medlem i FN bör driva på för att Hamas och Israel särskilt ska utredas av tortyrkommittén för brott mot tortyrkonventionen genom de övergrepp som de gjort sig skyldiga till och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att Palestina erkänns som stat av alla världens stater och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör stödja Palestina i det fortsatta arbetet mot att erkännas som fullvärdig medlem av FN och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige aktivt bör verka för en deskalering i Mellanöstern och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ta emot patienter från Gaza och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i nästkommande regleringsbrev för Vinnova bör uppdra åt myndigheten att avbryta det pågående innovationssamarbetet med Israel och stänga kontoret i Tel Aviv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inte ska ingå några samarbeten kring forskning, innovation och handel med Israel så länge ockupationen av Palestina pågår och att ingångna avtal och projekt bör avbrytas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige omgående bör återupprätta och öka stödet till UNRWA och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör arbeta i EU, FN och sina bilaterala kontakter med andra länder för att det långsiktiga finansiella stödet till UNRWA ska säkras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Palestina bör prioriteras i biståndspolitiken under kommande år genom en särskild Palestinastrategi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha ett fortsatt starkt bistånd till Palestina och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör återupprätta biståndet till organisationer som arbetar med demokrati och mänskliga rättigheter i Palestina och i Israel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för kraftigt utökade sanktioner mot den militanta bosättarrörelsen på Västbanken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa varor från Israels illegala bosättningar på Västbanken, inklusive östra Jerusalem, samt Golanhöjderna från att komma in på EU:s inre marknad och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en nationell lagstiftning mot handel med varor och tjänster från bosättare på ockuperad mark och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att visumfriheten till EU för israeler bör slopas och israeliska bosättare helt bör nekas inresa, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med lagstiftning som förbjuder svenska företag och investerare att bedriva ekonomiskt samarbete i form av investeringar i illegala bosättningar och deras verksamheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för en omfattande bojkott av israeliska varor och tjänster med sanktioner på kommunal, regional, nationell och europeisk nivå i likhet med de sanktioner som Sverige och EU infört mot Ryssland sedan starten av kriget mot Ukraina och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag om lagstiftning som ger kommuner och regioner möjlighet att vidta bojkottåtgärder mot länder som bryter mot mänskliga rättigheter och internationell rätt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige aktivt bör driva i EU att unionen omedelbart suspenderar det nuvarande associeringsavtalet med Israel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att interimsavtalet om associering mellan EU och Palestina (EU-Palestine Interim Association Agreement) görs om till ett permanent associeringsavtal och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en plan för att underlätta handeln mellan Sverige och Palestina och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör stoppa all vapenhandel, kalla hem försvarsattachén från Tel Aviv och avbryta allt militärt samarbete med Israel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag om lagstiftning som förbjuder landning på svenska flygplatser och dockning i svenska hamnar för transporter av krigsmateriel till Israel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ta initiativ till ett vapenembargo inom EU och FN och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över hur ett statligt byggbolag med uppgift att bygga främst billiga hyresrätter kan upprättas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör inrätta ett system med statliga topplån och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör införa ett energieffektiviseringsstöd för flerbostadshus med hyresrätt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Boverket i uppdrag att utforma stöd för klimatsmart planering och nybyggnation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör avsätta resurser för införandet av ett stöd för byggande av klimatsmarta flerbostadshus i trä med rimliga hyror och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur återbruket av byggmaterial kan öka och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en åtgärdsplan och tidsplan för att genomföra en totalöversyn av regler och skatter enligt Vänsterpartiets förslag, i syfte att nå en mer jämlik balans mellan hyresrätt och bostadsrätt, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omgående ska göra om nuvarande rotavdrag till ett grönt rotavdrag i enlighet med Vänsterpartiets förslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avdraget ”Grön teknik” ska införlivas i ett nytt grönt rotavdrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag till ändring i plan- och bygglagen som gör det möjligt att föreskriva en viss upplåtelseform i detaljplan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag till ändring i plan- och bygglagen som gör det möjligt att föreskriva en viss upplåtelseform i översiktsplaner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen måste säkerställa att kommunerna tar sitt ansvar och har en mångfald av upplåtelseformer, bostadsstorlekar och boendekostnader i alla delar av sin kommun och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag till ändring i plan- och bygglagen som gör det möjligt att ställa krav på energieffektivitet i detaljplan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ny förköpslag bör införas i syfte att förbättra kommunernas möjligheter att planera för och bygga fler bostäder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regional fysisk planering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen, i syfte att öka byggandet på landsbygden, under 2025 bör införa en ny stödmodell enligt Boverkets förslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nedskrivningsreglerna bör förändras så att fler hyresbostäder byggs i landsbygdskommuner, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen under 2026 bör införa ett radonstöd för såväl småhus som flerbostadshus och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska genomföra en grundlig utvärdering av den nuvarande nationella strategin mot hemlöshet i samband med att en ny strategi tas fram, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Socialstyrelsen ett löpande uppdrag att en gång per mandatperiod genomföra en nationell kartläggning av hemlösheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att definitionerna av hemlöshet ska breddas i den nationella kartläggningen av hemlöshet för att även människor med osäkra boendeförhållanden som i dag inte får stöd av socialtjänsten ska inkluderas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Socialstyrelsens kartläggning av hemlösheten ska genomföras på ett sätt som tar hänsyn till en större del av mandatperioden, inte bara en enskild mätvecka, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att stödja kommuner att göra egna uppföljningar mellan de nationella kartläggningarna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en hyresvärd aldrig ska kunna vräka ett hushåll som inkluderar minderåriga utan att först uppmana hyresgästen till rättelse samt ha underrättat socialtjänsten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utveckla en strategi och en konkret handlingsplan för hur relevanta aktörer kan förbättra sina insatser för att förhindra att barn vräks, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utvidga Kronofogdens befogenheter i det vräkningsförebyggande arbetet genom att göra det obligatoriskt med samverkan mellan hyresvärd, Kronofogden och socialtjänsten i de fall då barn är inblandade, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur de kommunala hyresgarantierna kan omfatta fler och specifikt fånga upp ekonomiskt svaga barnfamiljer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska vidta åtgärder för att modellen Bostad först ska bli nationell norm och implementeras i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör påbörja en stegvis upptrappning så att 10 procent av dagens anslag öronmärks för parasport, samtidigt som anslaget 12:1 Stöd till idrotten tillförs extra resurser enligt Vänsterpartiets förslag, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om hur personer med funktionsnedsättning ska kunna kompenseras för dyrare utrustning än genomsnittsidrottaren och att regelverket för förskrivning av hjälpmedel även bör inkludera rätten till hjälpmedel för fritidsaktiviteter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att färdtjänsten inte får neka medtagande av idrottsutrustning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som är beviljad färdtjänst bör ha rätt till riksresor för tävlingar, läger och träningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen, i dialog med Riksidrottsförbundet, bör se över hur pensions- och socialförsäkringssystem, CSN-regler och arbetslöshetsförsäkringen kan anpassas efter de särskilda villkor elitidrottare lever under och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda förutsättningarna för en regional kulturskoleverksamhet inom ramen för kultursamverkansmodellen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återinföra fri entré-reformen på museerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med lagförslag utifrån de utredningar som gjorts på arkivområdet de senaste åren och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder för att digitaliseringen av det filmiska kulturarvet påskyndas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en statlig utredning för att genomlysa musiklivets villkor på alla nivåer från statliga subventioner, utbildningsvägar, turnéstruktur och myndigheters samverkan till exportfrågor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska driva en feministisk utrikespolitik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges utvecklingspolitik ska genomsyras av ett uttalat jämställdhetsperspektiv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ha som mål att minst 50 procent av biståndet ska gå till flickor och kvinnor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att EU, relevanta FN-organ, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna förstärker sitt jämställdhetsarbete med målet att minst 50 procent av allt utvecklingssamarbete ska gå till flickor och kvinnor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör öka andelen bistånd som avsätts för arbete med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) till minst 10 procent av den totala biståndsbudgeten samt verka inom EU och FN för att övriga biståndsgivare följer Sveriges exempel, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska arbeta för att skydda, försvara och stödja det lokala civilsamhället i deras arbete för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara en tydlig röst för SRHR, och särskilt rätten till abort, sexualundervisning och hbtqia-personers rättigheter, i FN och andra internationella sammanhang och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör öka stödet till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i det humanitära biståndet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom FN bör verka för att kvinnors deltagande i fredsprocesser ska öka och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom FN bör verka för att resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet får genomslag i samtliga resolutioner som säkerhetsrådet behandlar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i regleringsbrevet för Folke Bernadotteakademin för 2026 bör uppdra åt myndigheten att återuppta verksamheten med det svenska medlingsnätverket för kvinnor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inte ska ställa migrationspolitiska villkor i samband med utvecklings- och biståndspolitiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör slå fast att Sverige som såväl enskilt land som medlem i EU aldrig ska medverka till att bistånd används för att stoppa människor på flykt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma med förslag på att stärka barnrättsperspektivet i utvecklingspolitiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som såväl enskilt land som medlem i EU och FN bör verka för att stärka barnrättsperspektivet inom det humanitära biståndet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom utvecklingssamarbetet bör verka för inkluderande utbildning av hög kvalitet och trygga skolor för både flickor och pojkar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom utrikes- och utvecklingspolitiken bör uppmärksamma situationen för homo- och bisexuella flickor, kvinnor och icke-binära samt trans- och intersexpersoner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur stödet till hbtqia-organisationer kan förstärkas och göras mer flexibelt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att målsättningar kring funktionsnedsättning bör skrivas ut så att insatser blir mätbara och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att Global Deal får ett tydligt stöd och tillräcklig finansiering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att den svenska nationella kontaktpunkten har tillräckliga resurser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör prioritera bistånd inom jordbruk till småskaliga bönder och agroekologiska metoder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör utöka stödet till civilsamhällesorganisationer i partnerländer och i Sverige inom bistånd till jordbruk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som såväl enskilt land som medlem i EU och FN, inom IMF och Världsbanken, bör verka för att privatisering av vattenresurser stoppas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges arbete med vatten och sanitet behöver fokusera på att långsiktigt stärka och bygga nationella system och institutioner som kan tillhandahålla hållbara vatten- och sanitetstjänster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige aktivt bör verka för att EU och dess medlemsländer snarast tar fram en tydlig färdplan för hur de ska nå sina biståndsmål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för en ökad samstämmighet och effektivitet i EU:s utvecklingspolitik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om ökad insyn i den verksamhet som EKN och SEK bedriver och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att de fattigaste länderna får totala och ovillkorade skuldavskrivningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör driva på för en global skuldrevision enligt norsk modell för att undersöka vilka fordringar som är legitima och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som i EU och FN bör agera för att uppmärksamma frågan om den växande skuldbördan och ta fram en strategi för att förebygga kommande skuldkriser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för en fortsatt revidering av röstfördelningen i IMF:s och Världsbankens högsta beslutande organ, guvernörsstyrelsen, för att öka utvecklingsländernas inflytande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i IMF och Världsbanken bör verka för en reformering av institutionernas makroekonomiska krav för att öka möjligheterna för låntagare att själva utforma sin ekonomiska politik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att IMF:s och Världsbankens verksamhet anpassas till Agenda 2030 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör stärka transparensen inom biståndet inom de områden där det i dag finns brister och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör införa ett förbud mot att bistånd, exportkrediter, investeringsstöd eller andra former av stöd till näringslivet kanaliseras via skatteparadis och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU bör verka för att stoppa att biståndspengar ska kunna användas till militär verksamhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för förändringar av Dacs regelverk så att biståndet värnas och att kostnader för flyktingmottagande, skuldavskrivningar och utländska studenter inte ska kunna räknas som bistånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur biståndets bristande förutsägbarhet till följd av växelkursfluktuationer kan motverkas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur banker kan säkerställa transaktioner genom biståndsaktörer för att utföra biståndsinsatser i s.k. högriskländer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återställa informationsstödet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förändrat regelverk för finansiering i syfte att underlätta för mindre organisationer att bedriva biståndsverksamhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt Sida att inte begränsa antalet avtalsled så som föreslagits och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återställa forskningsbiståndet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omgående bör återinföra det avskaffade stödet till den svenska fredsrörelsen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa långsiktig finansiering till fredsorganisationer i syfte att upprätthålla ett starkt civilsamhälle som kan granska regeringens beslut och bidra till debatt och folkligt engagemang i försvars- och säkerhetspolitiska frågor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att alla aktörer som arbetar med bistånd och utvecklingssamarbete, inklusive de inom den privata sektorn, ska följa den svenska politikens utvecklingsmål inom ramen för Sveriges arbete med Agenda 2030 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att Dac återgår till ett mer restriktivt regelverk vad gäller privatsektorbiståndet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att fler länder ökar sitt kärnstöd till det multilaterala biståndet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige snarast bör återupprätta stödet till det ekumeniska följeslagarprogrammet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige snarast bör återupprätta stödet till organisationer i Palestina och Israel som jobbar för demokrati, fred och mänskliga rättigheter och som fått sina bidrag indragna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör lägga fram förslag till samverkansprogram för turistnäringen för att stärka näringen och bidra till säsongsförlängning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att införa lokala bäddavgifter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder som säkerställer att hela landets befolkning har tillgång till läkemedel och apoteksservice inom rimliga avstånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt TLV att se över stödordningen för att säkerställa glesbygdsbidragets relevans och ändamålsenlighet i såväl normalläge som utifrån ett beredskapsperspektiv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsammans med de övriga nordiska regeringarna se över det nordiska dubbelbeskattningsavtalet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör arbeta för bilaterala avtal mellan de nordiska länderna om gränsstatistik så att de som arbetar i ett annat nordiskt land syns i det egna landets statistik, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för utökad nordisk samverkan för framtida landsbygds-/regionalpolitisk utveckling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör få i uppdrag att kartlägga vilka samhällsavgörande industrier och naturresurser som finns och ge förslag på hur en långsiktig plan för desamma skulle kunna upprättas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen om hur man från statligt håll kan omfördela forskningsstöd för att stötta återvinningsindustrin och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur ett mål kan införas som innebär att minst hälften av samtliga statligt finansierade forsknings- och innovationsbidrag ska gå till kvinnor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med hur man från statligt håll kan bidra till att skogsindustrin tillsammans med forskningsvärlden ges möjligheter till omställning och hållbarhet för att skapa högst samhällsnytta och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillse att all statligt ägd skog samlas i ett bolag med hållbart brukande som främsta mål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att Bergsstaten inte ska kunna bevilja undersökningstillstånd, dvs. tillstånd för att prospektera mineral för att i framtiden eventuellt kunna bryta i kärnområden för renskötsel, samt att fastighetsägare och innehavare av särskild rätt som berörs av ansökan om undersökningstillstånd, t.ex. berörd sameby, alltid ska ges rätt att yttra sig över ansökan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder som innebär att rätten att bryta malm i en fyndighet, s.k. bearbetningskoncession, endast ska ges om ekonomisk lönsamhet är möjlig när hela miljökostnaden, inklusive kostnader för efterbehandling, inkluderas samt att detsamma även bör gälla vid en utökad brytning i gammal fyndighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge myndigheter och institutioner i uppdrag att se över hur klimathänsyn tydligare kan prioriteras i tillståndsprocessen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att ge BO rätt att göra oanmälda besök på Sis- och HVB-hem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram riktlinjer till landets socialtjänster om hur deras verksamheter kan utvecklas för att bli mer välkomnande, inkluderande och öppna för barn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om en tydlig och långsiktig resursförstärkning av socialtjänstens arbete som möter de behov som verksamheten har och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att stärka kunskapen om NPF-diagnoser inom socialtjänsten och att stärka samarbetet med psykiatrin och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör förtydliga kommunernas uppdrag att utöka förebyggande insatser särskilt för att minska antalet placeringar av barn och unga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag baserat på betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66) enligt beskrivningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att göra det omöjligt för vinstdrivande företag att starta eller köpa HVB-verksamhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att avprivatisera HVB enligt beskrivningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att fasa ut avskiljningarna från Sis verksamhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att stärka bemanningen på Sis och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att utreda varför avskiljningar används mot unga flickor inom Sis i så stor utsträckning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillse att de Sis-boenden där förekomsten av avskiljningar, våld och missförhållanden är lägre fungerar som modell för övriga boenden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att stärka ansvarsutkrävande när säkerheten för placerade barn på Sis brister, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att stärka placerade barns rättigheter enligt beskrivningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utarbeta en nationell handlingsplan mot barnfattigdom och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att införa nationell statistik avseende antalet ansökningar och avslag för försörjningsstöd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda barns rätt till ekonomiskt bistånd enligt beskrivningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över beräkningen av riksnormen enligt beskrivningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att eget bruk av narkotika bör avkriminaliseras och i stället leda till ett obligatoriskt samtal med läkare och socialarbetare, samt för unga under 18 år även med vårdnadshavare, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att öka tillgången på naloxon utifrån Socialstyrelsens rapport och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att stärka anhörigas rätt till information, stöd och hjälp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att stärka rätten till eget stöd i ett tidigt stadium för barn till vårdnadshavare med psykisk ohälsa och/eller missbruk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma med förslag baserade på betänkandet Vi kan bättre! Kunskapsbaserad narkotikapolitik med liv och hälsa i fokus (SOU 2023:62) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag utifrån samsjuklighetsutredningens slutbetänkande Från delar till helhet (SOU 2023:5) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att ändra huvudmannaskapet för beroendevården, för personer över 18 år, till regionernas beroendeenheter enligt förslaget i slutbetänkandet Från delar till helhet (SOU 2023:5) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda behovet av och förutsättningarna för brukarrum, och om lämpligt föreslå ett pilotprojekt som sedan utvärderas, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att stärka tillgången till hälsoupplysningar för människor som brukar narkotika, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att inrätta specialistmottagningar för läkemedelsberoende på regional nivå med nationellt stöd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda behovet av nya riktlinjer för utskrivning av lugnande och ångestdämpande läkemedel för barn och unga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur evidensbaserade metoder kan implementeras så att barn och unga med självskadebeteende och ätstörningar snabbare kan komma in i vårdförloppet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en kartläggning av vilka yrkesgrupper som är i behov av kompetenshöjning angående unga och missbruk för att sedan initiera en nationell utbildningssatsning för utpekade grupper och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa beroendelära på grundutbildningarna för socionomer, sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter, behandlingsassistenter och läkare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att genomföra en översyn av ungdomsmottagningarnas uppdrag i syfte att förtydliga det och inkludera beroende och psykisk ohälsa i uppdraget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att stärka kunskaperna om missbruk och beroende inom bup och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att göra Maria Ungdom i Stockholm till ett nationellt kunskapscentrum om ungas beroende och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram nationella evidensbaserade metoder för barn och unga som är i riskzonen för att få ett beroende, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att utreda om det ska vara obligatoriskt för kommunerna att ge barn och unga till vårdnadshavare med missbruk och psykisk ohälsa rätt till stöd- och hjälpinsatser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om nya placeringsformer för barn och unga med beroende och psykisk ohälsa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillse att en nationell informationsinsats genomförs om alkoholkonsumtionens inverkan på hälsan, såsom den ökade risken för cancer, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram förslag på en långsiktig plan med åtgärder för att motverka alkoholens skadeverkningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om ett främjandeförbud för distanshandel av alkohol, i enlighet med alkoholleveransutredningen, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att utreda införandet av restriktioner mot kommersiell förmedling av alkohol som riskerar att undergräva detaljhandelsmonopolets rättsliga ställning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram förslag på hälsotexter på alkoholprodukter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda ett eventuellt förbud av smaksatt tobaksfritt snus på liknande premisser som förbudet av smaksatta vätskor avsedda att konsumeras genom e‑cigaretter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram lagförslag om s.k. dold försäljning av tobak utifrån förslaget i SOU 2016:14 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram ett förslag om en rökfri generation inspirerat av exemplet från Storbritannien och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppgift att ta fram förslag på insatser som krävs för att motverka ohälsosam övervikt och hjälpa dem som lider av det, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppgift att utreda och föreslå en skyldighet för betaltjänstleverantörer att vid överföring av betalningar till olicensierade spelbolag kontrollera mot det nationella självavstängningsregistret om kunden valt att stänga av sig och i så fall blockera betalningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppgift att utreda hur uppsökande arbete kan bedrivas för att intensifiera arbetet med att nå spelberoende och erbjuda stöd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att se över förutsättningar och finansiellt stöd till fontänhusen i syfte att skapa goda villkor för en fungerande verksamhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge lämplig myndighet i uppgift att ta fram förslag om hur samtliga typer av vaccinationer inför resor och påfyllnadsvaccinationer ska kunna registreras i det nationella vaccinationsregistret (NVR) oavsett utförare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att samordna arbetet med allergi, inklusive det förebyggande arbetet, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för hela området allergi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram en nationell plan för information och kunskap om hiv till allmänheten och till vården för att eliminera stigmatiseringen av gruppen i samhället samt inom vården och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att utreda hur implementeringen av förebyggande medicinering mot hiv/aids genom PrEP kan utökas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att utvisningar av tvångsomhändertagna barn förutsätter godkännande av socialnämnden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om inrättande av barnanpassade utredningsenheter på Migrationsverket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om en tidsgräns för start av asylutredningar som rör barn, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om inrättande av en särskild inspektion för att säkerställa att Migrationsverkets rutiner och riktlinjer tillämpas rättssäkert och enhetligt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda behoven av ökad kunskap om ensamkommande flickor och specifika asylskäl för gruppen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att stärka skyddet för hbtqia-personer i asylprocess och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att Migrationsverket kan erbjuda tolkar med hbtqia-kompetens och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över rättssäkerheten inom asylprocesser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omgående och utan vidare åtgärder bör dra tillbaka SOU 2025:95 Skärpta villkor för anhöriginvandring och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur rätten till familjeåterförening kan stärkas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ett borttagande av 18-årsregeln i utlänningslagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ett återinförande av sista länken-bestämmelsen i utlänningslagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att öka antalet som vidarebosätts till Sverige till 5 000 per år och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en strategi för återvändandepolitiken som bygger på erfarenheter av vad som fungerar och där migrationspolitikens mål samverkar, enligt beskrivningen i motionen, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att 2016 års ändringar i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. ska rivas upp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag utifrån Uppehållstillstånd på grund av praktiska verkställighetshinder och preskription (SOU 2017:84) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att höja dagersättningen till nivån på riksnormen i försörjningsstödet och sedan räkna upp den enligt riksnormen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att ge asylsökande och de som omfattas av massflyktsdirektivet rätt att, utan undantag, läsa svenska för invandrare (sfi) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder som förbättrar levnadsstandarden för utlänningar med tillfälligt skydd som är under 20 år och över 66 år, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att utlänningar med tillfälligt skydd ska kunna folkbokföras i Sverige så snart ett uppehållstillstånd har beviljats, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omgående och utan vidare åtgärder bör återkalla Vandelsutredningen (SOU 2025:33) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en fullständig översyn av utlänningslagstiftningen i syfte att skapa ett enhetligt, mer lättöverskådligt och humant regelverk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen med omedelbar verkan bör återinföra möjligheten till spårbyte och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur vätgasproduktion, energilagring i vätgas och distribution av vätgas kan organiseras för bästa möjliga samhälls- och klimatnytta i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag på långsiktig finansiering av forskning och innovation om vätgas och dess användning i olika samhällssektorer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur staten kan ge stöd till eller finansiera vätgasinvesteringar i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att vätgasproduktionen inom EU ska vara förnybar och att EU-stöd endast ska gå till förnybar produktion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Vattenfall i uppdrag att utveckla energilagring i vätgas i samband med investeringar i förnybar energi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag på hur en större del av vattenkraftens vinster ska komma de berörda kommunerna till del och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör inrätta nationella planeringsmål för solel och solvärme och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag för att underlätta att bilda och bedriva energigemenskaper och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt Svenska kraftnät att prioritera de planerade förstärkningarna av stamnätet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en nationell plan för energibesparing och energieffektivisering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som bygger på utredningen Uppföljning för utveckling – ett hållbart system för samlad kunskap om villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola och skola (SOU 2023:95) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som utvärderar hur vården och stödet till anhöriga ser ut och hur kommunerna kan erbjuda ett individualiserat och flexibelt stöd som anpassas till anhörigas skiftande behov och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på reglering avseende barngruppers storlek i förskolan till max tre barn per vuxen för barn till och med tre år och max fem barn per vuxen i grupperna med barn som är fyra till fem år och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att barngruppernas storlek i förskolan regleras till max 12 barn i grupperna med barn under tre år och max 15 barn i grupperna med barn fyra till fem år och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att barnskötare blir en skyddad yrkestitel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder för att garantera att lokaler som används till förskoleverksamhet är anpassade och ändamålsenliga samt att antalet barn per kvadratmeter inte är för högt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör tillsättas en utredning som undersöker om förskolebarn med behov av särskilt stöd får rätt stöd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolverket bör ges i uppdrag att genomföra en fördjupad kartläggning av situationen när det gäller modersmålsstöd i förskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas om det är möjligt att införa ett tak för klassernas storlek där undantag medges endast om synnerliga skäl föreligger, såsom långt avstånd till alternativ skola, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär en utökad rätt till modersmål under hela skoltiden med lägre krav på förkunskaper och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som bygger på utredningen På språklig grund (SOU 2025:9) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas om det är möjligt att införa ett tak för barngruppernas storlek i fritidshemmen där undantag medges endast om synnerliga skäl föreligger, såsom långt avstånd till alternativ skola, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att i skollagen ge gymnasieelever rätt till skolskjuts och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att förändra skollagen så att alla gymnasieelever säkras rätten till avgiftsfria och näringsrika skolmåltider, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att inrätta en vuxenlärarutbildning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda inrättandet av en kompletterande pedagogisk utbildning för vuxenlärare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som kartlägger hur många som felplacerats i särskolan och vilka behov av stöd de har samt kommer med förslag på vilka riktade utbildningsinsatser som behövs för att dessa personer ska få gymnasiekompetens och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att elever inom vuxenutbildning enbart ska förväntas hålla sig med enstaka lärverktyg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder som förbättrar personalens arbetsmiljö i skolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att de beslut som riksdagen har att fatta om public service ska fattas med kvalificerad majoritet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över möjligheten att införa ett tredje kön som juridiskt sett är jämställt med kvinna och man och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge en utomstående aktör i uppdrag att göra en genomlysning av samtliga statsråds och statssekreterares aktieinnehav i syfte att strama upp tillsynen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att skärpa reglerna kring statsråds och statssekreterares aktieinnehav och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning av karenssystemet för statsråd m.fl. i syfte att strama upp tillsynen och skärpa regelverket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med lagförslag som innebär att krav på tillstånd ska återinföras vid polisens användning av drönare vid allmänna sammankomster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över omfattningen av den digitala marknadsföringen ur integritetsperspektiv i syfte att ta fram åtgärder för att bättre kontrollera den och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att se över en begränsning av möjligheten att använda barn i reklam med hänvisning till barnets integritet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge i uppdrag till Integritetskyddsmyndigheten att förstärka det förebyggande arbetet mot personuppgiftsincidenter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till ändring i 2 § lagen om mediestöd i syfte att mediemångfalden ska värnas lika högt som tillgången till lokal och regional nyhetsförmedling av hög kvalitet i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att reformera stödstrukturen för att leverera kostnadseffektiva utsläppsminskningar inom CAP samt ge relevanta myndigheter i uppdrag att ta fram förslag i linje med detta inför nästa programperiod och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen på EU-nivå bör verka för ett klimatstyrmedel för jordbrukets utsläpp av metan och lustgas som gynnar de jordbrukare som vidtar och har vidtagit åtgärder inom jordbruket, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för en snabb utfasning av skattenedsättningar för fossil diesel samt införa kompensation till jordbrukare i syfte att undvika negativ påverkan på lönsamheten i jordbruket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder som bidrar till att öka efterfrågan på hälsosamma livsmedel med låg klimatpåverkan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder som stärker lokala lantbruks kretslopp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på regleringar inom livsmedelsindustrin som minskar matsvinnet i konsumentledet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på lagstiftning med totalförbud mot nya tillstånd för torvtäkter samt att befintliga tillstånd för torvtäkter fasas ut, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på lagstiftning som begränsar exploatering av torvmarker enligt betänkandet Miljömålsberedningens förslag om en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn (LULUCF) (2025:21) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast 2026 bör återkomma till riksdagen med förslag på lagstiftning för rätt att installera laddpunkt på sin parkeringsplats och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillse att en översyn skyndsamt genomförs i syfte att se över förutsättningarna för ett riktat investeringsstöd i form av klimatkliv för sjöfarten för att minska utsläppen av växthusgaser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en utredning i syfte att diskrimineringslagen (2008:567) ska omfatta polisens verksamhet i sin helhet och polisiära ingripanden ska falla under Diskrimineringsombudsmannens tillsynsområde och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör inrätta en polisombudsman i syfte att stärka allmänhetens förtroende för polisen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Brå i uppdrag att kartlägga och utvärdera lokala projekt mot nyrekrytering in i kriminalitet i syfte att sprida goda exempel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge i uppdrag till Brå att se över omfattningen av människohandel med barn i kriminella nätverk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Barnombudsmannen i uppdrag att utreda diskrepansen mellan barns faktiska verklighet av att växa upp med våld och befintliga skyddslagstiftningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Polismyndigheten, Kriminalvården och Brå i uppdrag att ta fram en nationell strategi för att sprida Sluta skjut till hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till regelbundet återkommande vapenamnestier i syfte att få människor att lämna in illegala vapen, ammunition och explosiva varor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att stärka skrivningarna om polisens trygghetsskapande och brottsförebyggande uppdrag i polislagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Polismyndigheten i uppdrag att utvärdera polisens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetsmetoder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om ett nytt särskilt personsäkerhetsprogram och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att se över domarutbildningen, notarietjänstgöringen och processordningen i allmänna domstolar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att se över nämndemannasystemet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att se över och justera inkomsttaket för rättshjälp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Brå i uppdrag att utreda och samordna medlingsverksamheten vid brottmål på nationell nivå och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att sätta brottsoffren i fokus genom reparativ rättvisa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att se över frågan om att inrätta en brottsofferombudsman och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till lagstiftning som gör enkelbeläggning inom kriminalvården till norm och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till lagstiftning som förbjuder ensamarbete vid klientnära arbete inom kriminalvården och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en bred översyn av Kriminalvårdens organisation och verksamhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att personer som inte är dömda för sexual- eller våldsbrott, som har genomgått relevanta behandlingsprogram och som har upp till sex månader kvar på sin strafftid ska kunna börja avtjäna den villkorliga frigivningen i förtid och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Kriminalvården i uppdrag att inrätta avdelningar med färre klienter i syfte att anpassa avdelningarna efter klienternas behov och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att se över möjligheten för staten att via frivården ta ett långsiktigt ansvar för inslussning och återanpassning av personer som avtjänat straff för grova brott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheten att ytterligare involvera civilsamhället vid inslussningen i samhället av personer som avtjänat straff på anstalt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och Sveriges Kommuner och Regioner i uppdrag att förstärka sitt samarbete via Krami i syfte att intagna efter frigivning ska kunna återgå till eller inträda i arbetslivet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att fler intagna får möjlighet till vistelse i halvvägshus och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att ta fram nationella riktlinjer för avhopparverksamhet för kriminella och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Center mot våldsbejakande extremism (CVE) i uppdrag att ta fram ett program för avhopparverksamhet för personer som vill lämna våldsbejakande extremistmiljöer utan att ha koppling till kriminalitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till fler utbildningsmöjligheter för intagna i kriminalvården och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att kvinnor som avtjänar sitt straff på anstalt ska ha samma möjligheter till utbildning som män har och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning av kvinnors situation och behov i kriminalvården i syfte att skapa förutsättningar för en jämställd vård och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att se över hur häktningstider, isolering och användande av restriktioner kan minskas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att ge alla häktade personer lagstadgad rätt till mänsklig kontakt en viss tid varje dag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheten att personer som sitter häktade ska få ett särskilt ombud som kan bistå med praktiska behov under häktningstiden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att införa anhörigstöd vid frihetsberövande, särskilt vid häktning, med ett särskilt fokus på barn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör inrätta en nationell samordnare för att ta fram riktlinjer och rutiner för hur barnets bästa ska beaktas i samband med att en vårdnadshavare frihetsberövas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att samernas nationaldag den 6 februari ska bli en allmän flaggdag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för samisk hälsa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över utbildningskedjorna för alla nationella minoriteters språk och kultur inom lärosätena i syfte att de ska vara sammanhängande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram ett förnyat handlingsprogram för bevarande och främjande av minoritetsspråken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lärosätena i uppdrag att arbeta fram och anta en minoritetspolitisk strategi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheten att inrätta ett rapporteringsverktyg för rasistiska incidenter, i likhet med det som finns på Irland, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Polismyndigheten i uppdrag i regleringsbrevet att fortsatt utveckla och förbättra arbetet för att bekämpa hatbrott och andra brott som hotar demokratin, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör inrätta en oberoende sanningskommission om relationen mellan svenska staten och den nationella minoriteten romer och resande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att inrätta ett förvaltningsområde för romani chib och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör inrätta ett nationellt center för romska frågor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Riksantikvarieämbetet i uppdrag att genomföra dokumentation och kartläggning av romers och resandes bosättningar i syfte att synliggöra dem som en viktig del av vårt svenska kulturarv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att se över om den nationella minoriteten tornedalingar, kväner och lantalaiset ska få status som urfolk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att ge Tornedalsteatern ett nationellt uppdrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en oberoende sanningskommission om relationen mellan svenska staten och den nationella minoriteten sverigefinnar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör få i uppdrag att utreda älvdalskans position och se över möjligheten för älvdalskan att bli ett minoritetsspråk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett etappmål bör införas med målsättningen att restaureringsåtgärder ska genomföras senast 2030 för minst 30 procent av de i Sverige förekommande naturtyper enligt EU:s restaureringsförordning som inte är i gott tillstånd, restaureringsåtgärder ska genomföras senast år 2040 för minst 60 procent och restaureringsåtgärder ska genomföras senast år 2050 för minst 90 procent av respektive grupp av dessa naturtyper och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett etappmål bör införas med målsättning att mångfalden av vilda pollinatörer ska förbättras och populationer av vilda pollinatörer ska påvisa en ökande trend senast 2030 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett etappmål bör införas med målsättning om att förutsättningarna för biologisk mångfald senast 2030 har förbättrats påtagligt genom bevarad, restaurerad eller återskapad grön infrastruktur i den omfattning som anges i länsstyrelsernas handlingsplaner och andra beslutade planer och strategiska dokument om grön infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på handlingsplan för hur subventioner som är skadliga för biologisk mångfald kan fasas ut och hur hållbara alternativ i stället kan stödjas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör ta fram förslag på lagstiftning i syfte att stoppa avverkning av skogar med höga naturvärden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att frivilliga avsättningar ska vara långsiktiga och dokumenteras och kvalitetssäkras ur naturvärdessynpunkt för att ingå i det nationella miljökvalitetsmålet Levande skogar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anta en nationell målsättning om att 30 procent av skogsmarken långsiktigt ska skyddas i ekologiskt sammanhängande nätverk med avseende på naturtyp och geografisk utbredning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillse att en strategi presenteras med nödvändiga anslagsmedel samt ersättningsmarker från Sveaskog för att säkerställa att de fjällnära skogarnas natur- och kulturvärden långsiktigt bevaras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Naturvårdsverket i uppdrag att öka takten i bildandet av nya och utvidgade nationalparker och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstiftningen bör ändras så att skogar med särskilt höga värden för rekreation och friluftsliv ska bli föremål för avverkningsansökan och kunna undantas från åtgärder och exploatering som inte främjar dessa värden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör anta etappmål för skydd av tätortsnära natur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att införa tydlig arealbegränsning för kalhyggenas storlek inom skogsbruket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en nationell målsättning om att minst 30 procent av det totala skogsbruket bör ske med hyggesfria skogsbruksmetoder år 2030 bör ingå i miljökvalitetsmålet Levande skogar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anta en nationell målsättning om att trakthyggesbruket på längre sikt bör vara utfasat och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att tillse att inventering och kartering genomförs för att kartlägga kvarvarande natur- och urskogar samt övriga skogar med höga naturvärden i Sverige i syfte att dessa skyddas, restaureras eller förvaltas för att gynna den biologiska mångfalden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att se över förutsättningar för en naturvårdsavgift inom skogsnäringen i syfte att bidra till stärkt finansiering av ökat skogsskydd och därmed även stärka förutsättningarna för att fler skogsägare ska ges ersättning vid intrång, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att styrmedel och incitament bör införas för att främja landskapsplanering för skoglig biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk för hållbart uttag av biomassa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en översyn av skogslagstiftningen i syfte att stimulera till en ökad andel blandskog genom reglering av föryngringsåtgärder, röjning och gallring och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på lagstiftning som förbjuder åtgärder inom skogsbruket som försvagar ekosystemets bärkraft, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagkrav på skyddszoner mot vatten samt hänsyn för att återskapa naturvärden bör införas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en reglering inom skogsbruket bör införas som lagfäster att minst 20 procent av träden lämnas kvar som långsiktig miljöhänsyn vid avverkningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att miljöhänsynen ska stärkas genom att effektiva sanktionsmöjligheter införs för brott mot hänsynsreglerna i skogsvårdslagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur skogsvårdslagen kan inarbetas under miljöbalken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillse att en översyn av skogspolitiken genomförs i syfte att stärka uppfyllelsen av våra miljökvalitetsmål och för att uppnå ett hållbart nyttjande av naturresurser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att all statligt ägd skog bör samlas i ett bolag med hållbart brukande som främsta mål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillse att åtgärdsprogram inom vatten- och havsmiljöförvaltning samt strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik samordnas så att de innehåller de åtgärder som krävs för att minska näringsämnestillförseln till nivåer som möjliggör en vattenmiljö fri från övergödning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att se över systemet för fördelning av fiskekvoter i syfte att yrkesfisket ska bedrivas ekosystemanpassat och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en omarbetning av systemet med individuella överförbara kvoter (ITQ) för stärkta regionala kvoter där en större del av fångsten går till humankonsumtion, inom ramen för ett ekosystembaserat fiske, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för ett förbud mot icke skonsam bottentrålning inom EU och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör begära specifik rådgivning från Internationella havsforskningsrådet (Ices) gällande strömmingens olika lekbestånd för att säkerställa strömmingens reproduktionsförmåga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen på EU-nivå bör verka för ett stopp för storskaligt fiske efter strömming och skarpsill i Östersjön, med undantag för småskaligt kustnära fiske, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör införa ett förbud mot riktat fiske på ål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att EU inför förbud mot riktat fiske på ål inom EU och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sanktionsavgifterna för överträdelse av regelverk gällande fiske bör höjas så att de blir ekonomiskt kännbara för de fartyg som bryter mot reglerna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Transportstyrelsen eller en annan lämplig myndighet bör ges i uppdrag att upprätta och hålla ett båtregister med obligatorisk anmälan för fritidsbåtar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en tydlig strategi för hur Sverige ska få en miljövänlig fritidsbåtsflotta och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omprövningen av vattenkraft bör återupptas med de ursprungliga kraven på att införa moderna miljövillkor för den gamla vattenkraften och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att krav på s.k. minimitappning vid befintliga och nya vattenkraftverk bör införas i syfte att förhindra torrläggning av vattendrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en proposition innehållande huvuddelen av förslagen i SOU 2021:51 Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar, som stärker skyddet av arter, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anta en handlingsplan för att fasa ut användningen av skadliga kemiska bekämpningsmedel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på en ny bekämpningsmedelsskatt differentierad utifrån bekämpningsmedlens olika miljö- och hälsorisker och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för full kostnadstäckning (maximal ersättningsnivå) inom miljöersättning för betesmarker och slåtterängar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen, för att motverka exploatering av åkermark, bör återkomma med ett förslag till nationell målsättning för bevarande av bördig åkermark och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder för att stärka det förebyggande arbetet mot rovdjursskador samt åtgärder för att minska den illegala jakten på rovdjur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att våra stora rovdjurs referensvärde, inklusive vargens, ska baseras på forskarnas rekommendationer och vara förenliga med EU:s art- och habitatdirektiv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att berörda aktörer bör involveras i en långsiktig strategi för en rovdjursförvaltning som säkerställer långsiktigt gynnsam bevarandestatus för våra stora rovdjur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder som stärker möjligheten för vargindivider från den finsk-ryska populationen att vandra in till Sverige och bidra till en ökad genetisk variation i vår vargstam och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att licensjakt på varg ska upphöra och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att licensjakt på lodjur ska upphöra och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett färdmedelsneutralt och avståndsbaserat reseavdrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda förutsättningarna för en geografiskt anpassad vägskatt för personbilar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om en avståndsbaserad skatt för godstransporter på väg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör presentera en handlingsplan för hur övriga klimatskadliga subventioner kan avvecklas i närtid och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om en progressiv flygskatt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på en ny bekämpningsmedelsskatt differentierad utifrån bekämpningsmedlens olika miljö- och hälsorisker och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om en bankskatt på 50 procent av bankernas övervinster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen så att personer i prostitution inte tvingas att betala skatt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till utveckling av ett nationellt program baserat på Intimate Partner Violence Intervention (IPVI) i syfte att skydda utsatta kvinnor och barn mot våldsamma män och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att se över möjligheterna att utveckla och permanenta arbetet med att punktmarkera våldsamma högriskmän och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning som innebär ett strikt ansvar när det gäller barns ålder vid sexualbrott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över möjligheten att ge personer som säljer sexuella handlingar målsägandestatus under förundersökningar och rättegångar mot sexköpare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en översyn av tillämpningen av sexköpslagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till lagstiftning som innebär att en dom om köp av sexuell handling kan innehålla villkor om obligatorisk undervisning för den dömde om sexhandelns och prostitutionens orsaker och konsekvenser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag utifrån betänkandet Ut ur utsatthet (SOU 2023:97) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att göra en översyn av människohandels- och människoexploateringsbrotten i syfte att se om bestämmelserna har avsedd effekt och bedöma om det finns behov av lagändringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att polisen bör få i uppdrag att återrapportera sina insatser mot prostitution och människohandel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att se över möjligheten att inrätta regionala resurscentrum mot mäns våld mot kvinnor, inklusive prostitution och människohandel för alla ändamål, våld i nära relation samt hedersrelaterat våld och förtryck och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att begränsa våldspornografin och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över reglerna om beskattning i syfte att sexhandel inte ska beaktas som näringsverksamhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att kartlägga den svenska sexhandelns och porrindustrins kopplingar till organiserad brottslighet samt ta fram åtgärder som minskar verksamheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja taken i föräldraförsäkringen (föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning) så att 80 procent av löntagarna har inkomster under taket, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör höja grundnivån i föräldraförsäkringen till 340 kronor per dag och inkomstindexera den och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag baserat på modellen i slutbetänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) om att styra uttaget av föräldradagar till barnets första levnadsår och undvika att försäkrade sparar föräldradagar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag baserat på modellen i slutbetänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) för att anpassa skyddet för SGI till företagare och studerande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om ett förtydligande av synen på föräldraansvaret enligt lagstiftarens intentioner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att åtgärda bristerna i omvårdnadsbidraget och merkostnadsersättningen enligt ISF:s utredning när det gäller Försäkringskassans tillämpning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att säkerställa kompensation för de som drabbats och riskerar att drabbas av bristerna i införandet av omvårdnadsbidraget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att förändra parkeringslagstiftningen så att kommuner lättare kan använda parkeringsavgifter för att främja miljövänligare bilar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att ändra i plan- och bygglagen så att mobilitet skrivs in i stället för parkering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ställa sig bakom fyra av tio-målet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på ny lagstiftning som ger kommuner och regioner möjlighet att själva besluta om införande av trängselavgifter och deras utformning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast 2026 bör återkomma med förslag på lagstiftning som möjliggör för kommunerna att införa krav på gröna res- och transportplaner vid nyetableringar och större ombyggnationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda förutsättningarna för en geografiskt anpassad vägskatt för personbilar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder för att stärka tillgången på förnybara drivmedel på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en strategi för hur Sverige ska uppnå EU:s mål om minst en laddpunkt per tio laddbara fordon och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en strategi som främjar ett ökat delat resande och förslag som gör bildelning enklare och smidigare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att social hållbarhet och inkludering alltid ska beaktas i infrastrukturplanering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda en modern klimatlag för kollektivtrafiken vars syfte är att säkra kollektivtrafikens tillgänglighet och del i omställningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på en handlingsplan för hur mål om fördubblad marknadsandel för kollektivtrafiken ska realiseras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda införandet av en Sverigebiljett som en del av det nationella biljettsystemet för kollektivtrafiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag på ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör inrätta en nationell kollektivtrafikmyndighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör implementera ett nytt investeringsstöd riktat mot kollektivtrafiken för att öka klimatambitionerna och säkerställa en förbättrad turtäthet, en tydlig klimatprofil och förbättrad tillgänglighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att svenska nattåg fortsätter gå på samma sträckor som i dag med bibehållen funktionalitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att indexera trafikavtalen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur elbussar och eldrivna kollektivtrafikfartyg kan undantas från energiskatt och verka för att elektrifierade bussar och därmed all utsläppsfri kollektivtrafik gynnas oavsett transportslag i EU:s regelverk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett justerat förslag på ett färdneutralt och avståndsbaserat reseavdrag som även gynnar resande med kollektivtrafik och cykel och samtidigt inte missgynnar dem som bor på landsbygden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på avskaffad förmånsbeskattning för kollektivtrafikkort och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör inrätta en haverikommission för järnvägen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör inrätta en gemensam statlig organisation, Järnväg Sverige, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör inrätta en ny myndighet för ett sammanhållet och effektivt banunderhåll i offentlig regi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka i EU för att SJ ska kunna drivas utifrån samhällsnytta i stället för marknadsmässiga villkor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder som möjliggör för snabbare och längre godståg på svensk järnväg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en infrastrukturberedning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör införa en investeringsbudget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillse att nya stambanor byggs som lånefinansierade projekt i egen projektorganisation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att utreda och förtydliga principerna för medfinansiering och deras effekter, inte minst vad gäller fördelningen av infrastrukturmedel mellan olika delar av landet, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur järnvägens andel av godstransporter ska öka och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag om en avståndsbaserad vägslitageskatt för tung lastbilstrafik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att färdigställa redan påbörjade järnvägssträckor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som säkerställer att det regionala järnvägsnätet utvecklas och att ett moratorium för nedläggning av regionala banor ska införas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för en förändring av EU:s reglering av banavgifter i syfte att minska dess negativa effekt för järnvägstrafiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på höjd miljökompensation för gods på järnväg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att skapa förutsättningar för en bra och fungerande uppkoppling på tåget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att införa ett klimatkliv för sjöfarten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ombesörja så att Sjöfartsverket blir en förvaltningsmyndighet utan avkastningskrav och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om framtiden för inrikes sjöfart och närsjöfart och deras hamnar i syfte att lämna förslag på hur avgifterna kan utformas och vilka eventuella övriga åtgärder som behövs för att öka godstrafiken från väg- till sjötransporter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör arbeta fram en svensk nationell hamnstrategi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör inkludera de svenska hamnarnas och totalförsvarets arbete i den civila beredskapen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska implementera skatteutskottets tillkännagivande i betänkande 2021/22:SkU14 om att utvärdera och föreslå åtgärder för att utveckla den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram en strategi för att säkerställa att fler fartyg blir svenskflaggade, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder samt en nationell målsättning för att öka andelen fossilfria drivmedel inom sjöfarten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda investeringsstöd genom statlig medfinansiering för ny teknik som minskar utsläppen av växthusgaser från fartyg, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Trafikanalys i uppgift att följa upp och utvärdera effekterna av sjöfartens samlade påverkan på havsmiljön och dess ekosystem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i linje med Riksrevisionens rekommendationer bör ge Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att, i samråd med Transportstyrelsen och till kommande åtgärdsprogram för havsmiljön, ta fram mer konkreta och genomförbara insatser för att minimera miljöpåverkan från sjöfart och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillse att en särskild utredare ges i uppdrag att se över relevant lagstiftning för att säkerställa möjligheten till reglering av och restriktioner för kommersiell sjöfart i eller nära kustområden med höga naturvärden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att International Maritime Organization (IMO) fattar beslut om att farlederna för den kommersiella fartygstrafiken i särskilt känsliga områden i Östersjön läggs om i enlighet med förslag från Miljömålsberedningens betänkande Havet och människan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör agera för att Sverige verkar för att det inom NECA-klassade områden blir möjligt att införa bindande regler för kväverening även för befintliga fartyg så att fartyg utan kväverening inte trafikerar Östersjön, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör göra en översyn av utbildning och certifiering för sjöfolk och utreda ytterligare certifieringssteg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur Gotlandstrafiken kan räknas som infrastruktur och hanteras inom ramen för infrastrukturplanering och infrastrukturfinansiering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur Trafikverket framöver kan äga och driva Gotlandstrafiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med särskild kompensation i enlighet med Region Gotlands bedömningar, riktad till resenärer och fraktköpare, för de fortsatt höga frakt- och biljettpriserna i Gotlandstrafiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att tillsammans med Region Gotland utforma ett regelverk gällande kvalitet, prissättning, turtäthet, restider och miljö- och klimatanpassning av fartygen och att regelverket regelbundet ska uppdateras med grunden att förbättringar ska ske men aldrig försämringar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att ta fram samverkansformer för att ge Region Gotland full insyn i och betydande påverkansmöjligheter över Gotlandstrafiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till bättre lagstiftning avseende särskilda persontransporter och en ny färdtjänstlag som tydligare tar avstamp i de funktionshinderspolitiska målen och återinför rättighetsperspektivet i bedömningen av vem som ska ha rätt till tillstånd och hur färdtjänsten ska vara ordnad för bättre hållbarhet, samordning, tillgänglighet, prissättning och kvalitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag om att införa ett förbud mot försäljning av nya bilar som drivs av fossila bränslen efter 2030 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag på nödvändiga regeländringar för ökad tillämpning av konvertering av fordon och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att det sker skärpningar av svenskt besiktningsregelverk vad gäller miljökontroll och att partikelantalsmätning införs omgående och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över utformningen av det rullande undantaget för avgasmätning, med målet att skapa en mer samstämmig och långsiktigt hållbar reglering som tar hänsyn till både miljöansvar och kulturarv, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som innebär att flyglinjer avvecklas på de sträckor där det finns fungerande järnvägslinje med tillräcklig frekvens och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast avveckla Bromma flygplats och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en handlingsplan för att minska flygsektorns klimatutsläpp enligt de uppsatta målen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör låta utreda lämplig utformning av progressiv flygbeskattning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att säkerställa att den verksamhet som Trafikanalys bedriver i dag inte försvinner eller minskar i omfattning i samband med att myndighetens uppgifter inordnas i Tillväxtanalys och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur trygghetspensionen kan utökas så att fler av dem som slitit ut sig på jobbet omfattas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag baserade på betänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Försäkringskassan i uppgift att, inom ramen för sitt ansvar i 30 kap. SFB, bistå försäkrade som är i behov av stöd i kontakter med andra aktörer i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen i enlighet med betänkandet Tillsammans för en välfungerande sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess (SOU 2020:24) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur hälso- och sjukvårdens lämnande av medicinska uppgifter inom ramen för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen kan underlättas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att se över hur de individer som har medicinska begränsningar, saknar sjukpenninggrundande inkomst och uppbär försörjningsstöd kan få stöd att kunna återgå i eller få arbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa rehabiliteringskedjan till förmån för en återgång till steg-för-steg-modellen med nödvändiga ändringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om förändringar i sjukförsäkringen som gör det möjligt att bedöma arbetsförmågan hos den försäkrade utifrån dennes befintliga skick och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att förbättra systemet med sjukpenninggrundande inkomst utifrån förslagen i Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att förbättra arbetsskadeförsäkringen utifrån förslagen i En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring – för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet (SOU 2023:53) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att stärka rätten till rättshjälp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över konsekvenserna av propositionen Snabbare och enklare verkställighet av myndighetsbeslut (2021/22:206) och återkomma med förslag om hur de problem som uppstått kan åtgärdas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att pausa alla återkrav inom socialförsäkringen och assistansen, förutom de som grundas på avsiktligt fusk, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om hur återkraven kan genomföras på ett rimligt och rättssäkert sätt som inte drabbar enskilda orimligt hårt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om utvidgad rätt till studier under rehabiliteringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur återgången till arbete efter sjukskrivning kan underlättas genom anställningar med statligt stöd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att stärka arbetsgivarnas drivkrafter att hålla sjukfrånvaron nere och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag utifrån ISF:s granskning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att stärka arbetsgivarens skyldighet att konsultera en expertresurs vid återgång i arbete genom reglering i 30 kap. 6 § SFB enligt betänkandet Tillsammans för en välfungerande sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess (SOU 2020:24) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Myndigheten för arbetsmiljökunskap i uppdrag att samla in, sammanställa och sprida kunskap om arbetsplatsinriktat stöd för återgång i arbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att ändra Försäkringskassans samordningsansvar till en samordningsskyldighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att behandlande läkares bedömningar och läkarintyg från denne ska uppvärderas och att samordningen mellan sjukvården och Försäkringskassan ska förstärkas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med åtgärder som säkerställer att Försäkringskassan har de resurser som myndigheten behöver, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att indexera tak och ersättningsnivåer i socialförsäkringen enligt principerna beskrivna i motionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att taken i sjukförsäkringen bör höjas så att 80 procent av löntagarna har inkomster under taket, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att höja taket i sjukpenningen för arbetssökande till 753 kronor per dag och inkomstindexera det, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att avskaffa bestämmelserna om sjukpenning på fortsättningsnivå så att den som har sjukpenning i över ett år fortsatt får 80 procent av SGI, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör indexera nivåerna på sjukpenning i särskilda fall och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att höja ersättningsnivån i sjuk- och aktivitetsersättningen till 80 procent av antagandeinkomsten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att höjd garantinivå i sjuk- och aktivitetsersättningen inte ska leda till höjda kommunala avgifter för den enskilde och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det i syfte att identifiera och åtgärda ojämlikheter i hälsa och tillgång till vård bör tas fram en nationell handlingsplan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över hur vården för personer med funktionsnedsättning kan stärkas enligt beskrivningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör initiera en översyn av lagstiftningen kring habilitering enligt beskrivningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör inrätta en nationellt styrd hjälpmedelscentral för att tillgången ska bli mer jämlik, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppgift att se över lagstiftningen avseende hjälpmedel enligt beskrivningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunernas ansvar för att ersätta personer som har daglig verksamhet bör lagstadgas, i syfte att säkerställa rätten till habiliteringsersättning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillse att systemet för habiliteringsersättning genomlyses i syfte att öka jämlika villkor i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda att frågan om habiliteringsersättning även ska omfatta personer som har daglig sysselsättning enligt SoL, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning med syftet att lagstiftningarna om hatbrott och hets mot folkgrupp även ska omfatta funktionsnedsättning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör initiera ett arbete hos berörda myndigheter för att säkerställa att utvecklingen av våld och övergrepp mot personer med funktionsnedsättning kan följas genom statistik och indikatorer, uppdelat utifrån kön, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag för att förbättra livsvillkoren för nyanlända med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till kompetenshöjande insatser om barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, skolan och rättsväsendet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att stärka lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade med målsättningen att återupprätta lagens grundintentioner och utifrån dem utveckla och modernisera lagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att utreda de samhällsekonomiska konsekvenser som det ökade antalet avslag på insatsen personlig assistans leder till och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en proposition utifrån betänkandet Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillse att samtliga grundläggande behov ska vara assistansgrundande i sin helhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att göra en översyn av Försäkringskassans arbete mot fusk samt analysera vilka konsekvenser det får för assistansberättigade och assistansanordnare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om att stärka rätten till avgiftsfri ledsagning genom att reglera den i en särskild lag eller stärka LSS samt huruvida insatsen kan ges enligt s.k. förenklad biståndsbedömning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som innebär att statlig assistansersättning ges i större utsträckning när man vistas i eller deltar i barnomsorg, skola, anstalt eller daglig verksamhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag utifrån betänkandet Boende på (o)lika villkor – merkostnader i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS (SOU 2021:14) och remissinstansernas kritik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som säkerställer att LSS-boenden lever upp till LSS och intentionerna i lagstiftningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som hindrar tvångsförflyttning av personer som bor i LSS-bostad, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som innebär att föräldraavdraget nollställs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag för att korta ned handläggningstiderna inom LSS och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som säkerställer en likformig och rättssäker hantering av LSS-insatser i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att stärka tillgången till rättshjälp i LSS-ärenden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om någon form av kompensation till den enskilde när den tvingas vara utan LSS-insats under tiden som den överklagar beslut och inväntar förvaltningsrättens dom, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att genomföra en översyn av skillnaderna mellan män och kvinnor i fråga om hur rätten till assistans efterlevs och föreslå relevanta åtgärder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att förbättra arbetsvillkoren för personliga assistenter enligt beskrivningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att avskaffa åldersgränsen i LSS och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att lämna förslag på hur hemtjänsten kan bli bättre på att hjälpa yngre människor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att inrätta en LSS-inspektion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att genomföra en nationell kartläggning av förhållandet mellan insatsen daglig verksamhet och arbetsmarknads- och utbildningsområdena och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör initiera en översyn av krisberedskapen med syftet att säkerställa att all viktig information, stöd och hjälp från samhällets sida tillgängliggörs för personer med funktionsnedsättning i händelse av en kris eller katastrof, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillse att rutiner för inhämtning av uppdelad statistik och indikatorer på området mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning utvecklas skyndsamt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det i syfte att bredda utbudet av tillgänglig kultur och arrangemang ska ställas krav på funktionsrättsperspektiv på all offentligt finansierad kultur och idrott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en kartläggning av hur tillgången till fritidshjälpmedel, färdtjänst, kontaktpersoner, ledsagare och personlig assistans påverkar möjligheten att delta i kulturlivet och i fysiska aktiviteter på lika villkor runt om i landet, för att kunna öka delaktigheten och den fysiska aktiviteten bland barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att utforma hur stöd till anhöriga kan öka i kommunerna, genom t.ex. särskilda funktioner som har till uppgift att vara behjälpliga med att koordinera vård- och omsorgskontakter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med en proposition utifrån slutbetänkandet Handlingsplan för en långsiktig utveckling av tolktjänsten för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet (SOU 2022:11) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram förslag på hur undantag kan införas för att utöka vårdnadshavares rätt att hantera vårdkontakter och läsa journaler för sina barn fram till 18 års ålder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att avkriminalisera välfärden enligt beskrivningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att införa stödsamordnare för personer med stöd och insatser från det offentliga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att införa ett nationellt ställföreträdarregister och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att de ekonomiska villkoren för en god vård och jämlik hälsa speglar de behov som finns i olika delar av landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör intensifiera arbetet med att nå de fastslagna målen om fast läkarkontakt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att öka transparensen inom uppdragen med NHV samt för att följa upp och utvärdera arbetet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att det i patientlagen och i patientsäkerhetslagen skrivs in att alla patienter har rätt till jämlik vård och att myndigheter och vårdgivare är skyldiga att organisera vården så att den utförs jämlikt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att ersätta effektivitetsdelegationen med en jämlikhetsdelegation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att stärka vården på Gotland och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att förbjuda privata sjukvårdsförsäkringar inom den offentligt finansierade vården och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att stärka hälso- och sjukvårdslagens (HSL) ställning så att patienter med störst behov prioriteras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en granskning av hur företagens fria vårdval och etableringsfriheten påverkar tillgänglighet och organisering av sjukvården och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör avskaffa de system som ger möjlighet till vinstjakt inom vården och tillse att aktiebolag som aktör inom sjukvården inte tillåts och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör stödja regionerna att utveckla vården via videosamtal och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att ändra patientlagen för att stoppa nätläkarnas verksamhet i dess nuvarande form och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att se över vägen till svensk legitimation inom vårdyrken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att komplettera 1177 med barnmorskekompetens dit gravida kvinnor kan vända sig för rådgivning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör stödja regionerna att utveckla olika typer av förlossningsavdelningar placerade på sjukhus med tillgång till akutavdelningar, utifrån kvinnors förväntade förlossningar och önskemål, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att säkerställa att varje födande kvinna garanteras en barnmorska vid sin sida under hela förlossningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att införa ett verkligt högkostnadsskydd inom tandvården där kostnaderna över referenspriserna betalas av den behandlande tandläkaren samtidigt som referenspriset ses över och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att stärka arbetet med psykisk hälsa i skolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att öka tillgängligheten till vård vid psykisk ohälsa för barn och unga, inkluderat att korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en granskning av hur uppföljningen av medicinering inom psykiatrin kan förbättras samt öka patientsäkerheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör granska hur medicinering av depression har utvecklats under en tioårsperiod samt om medicineringen har bidragit till en bättre psykisk hälsa i befolkningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör granska hur medicinering av barn och unga med psykiska diagnoser har utvecklats över tid och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur nedtrappning av medicinering mot psykiska tillstånd kan förbättras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram enhetliga och förtydligade instruktioner till regionerna angående förskrivningen av psykofarmaka och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att öka patienters tillgång till terapi genom system som inte är vinstdrivna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att avskaffa den fria etableringsrätten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma med förslag om en treårig stopplag för nyetablering av företag i sektorerna vård, skola och omsorg i syfte att städa ut kriminella verksamheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en granskning av vilken betydelse lagen om valfrihetssystem (LOV) haft för den ökade välfärdsbrottsligheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att ta fram ett samlat nationellt journalsystem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att utveckla nationella och statligt ägda AI-modeller för screening av cancer och liknande sjukdomar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Socialstyrelsen bör få i uppdrag att följa implementeringen av AI inom sjukvården i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram nationella rekommendationer för användningen av AI inom hälso- och sjukvården och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att i samverkan mellan de sex regionala cancercentren ta fram förslag på insatser för ökad jämlikhet inom cancervården och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram förslag som leder till att fler genomgår screening för gynekologisk cancer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram förslag om att stärka vården för gynekologisk cancer och göra den jämlik i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa jämlik mammografi även för kvinnor över 74 år för att motverka åldersdiskriminering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram förslag på hur screeningen av prostatacancer kan öka och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram förslag på hur kunskapen om att upptäcka och behandla sepsis inom vården och äldreomsorgen kan öka och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att staten ska ha ett särskilt stöd till regionerna för de behandlingsmetoder och mediciner som är extra kostsamma och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att dra tillbaka höjningen av högkostnadsskyddet för läkemedel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur en modell med farmaceuter på distans kan testas i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör svara EU-kommissionen att Sverige är redo att ta emot svårt sjuka och skadade från Gaza för att ge dem vård och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att stötta Gazas sjukvård på det sätt som är mest effektivt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att EU i stället för fiskepartnerskapsavtal med tredjeländer ska ge stöd till lokalt hållbart fiske och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bilateralt och genom EU och FN aktivt ska driva frågan om att motverka överfiske och oljespill i Västafrika och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inte ska använda bistånd som påtryckningsmedel för återtagande av tvångsutvisade människor och i stället bör motverka EU:s externalisering av migrationskontroll via Frontex i regionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom utvecklingsbiståndet ska bidra till att stötta civilsamhället i Västafrika och Västsahara och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Business Sweden ett särskilt uppdrag att arbeta för att stärka fackliga rättigheter i Nigeria och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Exportkreditnämnden (EKN), Svensk Exportkredit (SEK) och Business Sweden ett särskilt uppdrag att se till att svenskt kapital och svenska bolag inte kränker arbetstagares rättigheter i Nigeria, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige aktivt bör driva på för rätten att organisera sig fackligt, rätten att teckna kollektivavtal och rätten att strejka i bilaterala möten med Nigeria och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för en demokratisk, fredlig och stabil utveckling i Gambia och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för ett bilateralt rättsavtal med Gambia i syfte att lagföra svenskar som begår sexualbrott i landet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ta initiativ inom FN för att stärka fredsprocessen i Senegal och främja en demokratisk utveckling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att EU ska kräva att den utlovade folkomröstningen om Västsaharas självständighet hålls och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att FN-styrkan Minursos mandat ska utvidgas till att också innefatta övervakning av situationen gällande de mänskliga rättigheterna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att EU säkerställer att handelsavtal och fiskeavtal mellan EU och Marocko, i enlighet med EU-domstolens beslut, inte innefattar Västsaharas territorium så länge som Västsaharas folk, via deras legitima representant Polisario, inte har gett sitt samtycke, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i EU bör verka för att utarbeta riktlinjer för företag och investerare i syfte att förhindra investeringar på ockuperad mark så länge det inte sker efter godkännande av Västsaharas legitima representant Polisario och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör garantera ett långsiktigt stöd till de västsahariska flyktinglägren för att möta de mer långsiktiga behoven av mat, medicin och andra förnödenheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att forskning och utveckling av alternativa renoveringsmodeller som är mer skonsamma för hyresgäster ökar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omgående bör skärpa hyreslagstiftningen så att avvägningen mellan parternas ekonomiska intressen vid renoveringar blir mer jämlik än i dag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör stärka hyresgästers rätt till juridisk hjälp och rådgivning i syfte att skapa mer jämbördiga förhållanden vid rättsliga tvister i hyresnämnden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om spekulationsstopp enligt dansk modell med innebörden att den som köper en fastighet och genomför renovering inte får höja hyran inom fem år och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över om det lagstiftningsvägen går att begränsa hyreshöjningar efter successionsrenoveringar utan att inkräkta på den svenska modellen för hyressättning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hyreslagen bör ändras så att hyresgästens besittningsrätt kvarstår även om en skada på lägenheten uppstått genom en brand och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omgående bör dra tillbaka SOU 2025:65 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen (2012:978) om uthyrning av egen bostad bör avskaffas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omgående bör se över lagstiftningen så att ett köp av bostad tydligare kopplas till var köparen är mantalsskriven och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag bör ändras så att begreppet ”affärsmässiga principer” utgår och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett förfarande där det krävs tillstånd från länsstyrelsen vid försäljning av bostäder ägda av kommunala bolag bör återinföras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ett tioårigt moratorium för ombildningar av allmännyttiga hyresrätter till bostadsrätter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör utreda hur man kan säkerställa ett långsiktigt förbud mot utförsäljningar inom allmännyttiga bostadsbolag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utredningen Fler vägar till att äga sitt boende omgående ska dras tillbaka och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör vara obligatoriskt för alla kommuner att ha minst ett allmännyttigt bostadsbolag, eller om behovet kan uppfyllas genom regional samverkan, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den generösa undantagsklausulen, 5 § lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, bör tas bort och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna bör åläggas att tydligare redogöra för vilka ändamål värdeöverföringen har gått till för att säkerställa att den är korrekt genomförd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en regel bör införas i lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag som säkerställer att olovliga värdeöverföringar från allmännyttiga bostadsbolag återbetalas till det kommunala bostadsbolaget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att LOU bör avskaffas för allmännyttiga bostadsbolag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på förbättringar av rättssäkerheten vid ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hembudsrätten bör avskaffas vid försäljning av hyresfastigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att dels se över kvarvarande hyresgästers situation i ombildade fastigheter, dels föreslå åtgärder för att stärka dessa kvarvarande hyresgästers ställning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla kommuner ska vara skyldiga att i egen regi, eller genom regional samverkan, tillhandahålla en bostadsförmedling som genom transparenta regler förmedlar hyresbostäderna, såväl privata som allmännyttiga, i en kommun, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett förtydligande bör infogas i 8 § lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar om att den absoluta majoriteten av bostäderna som förmedlas ska göra det genom turordning efter kötid och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska snabbutreda hur en nationell bostadsförmedling för våldsutsatta kan bli verklighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett krav bör införas på privata fastighetsägare att fördela 80 procent av sitt lediga bostadsbestånd, såväl lediga som nybyggda lägenheter, till en kommunal eller regional bostadsförmedling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med lagförslag som innebär att hyresvärdar, privata såväl som allmännyttiga, inte ska kunna ställa orimligt höga inkomstkrav eller andra icke relevanta krav som exkluderar stora grupper av människor vid uthyrning av bostäder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påtaglighetsrekvisitet bör tas bort och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ändra lagstiftningen så att allmännyttan blir hyresnormerande när parterna förhandlar landets hyror, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över lagstiftningen i syfte att förenkla för en kooperativ hyresrättsförening att förvärva en allmännyttig fastighet när en försäljning är aktuell, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över lagstiftningen så att det blir möjligt för hyresgäster att bilda en kooperativ hyresrättsförening att ha vilande, på samma sätt som en bostadsrättsförening, för att möjliggöra ett snabbt agerande vid en eventuell försäljning av en hyresfastighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur de finansiella förutsättningarna för den kooperativa hyresrätten kan ändras, i syfte att tillgängliggöra upplåtelseformen för en större del av befolkningen än vad som är fallet i dag, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att inrätta en nationell samordnare för frågor rörande kooperativa hyresrätter med syftet att arbeta långsiktigt med informations- och kunskapsutveckling samt rådgivning på nationell nivå och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om delningsbostäder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätten för arbetsgivare att ensidigt undanta tre personer från turordningen ska tas bort ur 22 § lagen om anställningsskydd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för en ändring av EU:s bemanningsdirektiv så att medlemsstaterna själva kan besluta huruvida bemanningsföretag ska vara tillåtna på den egna arbetsmarknaden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen (2012:854) om uthyrning av arbetstagare bör ändras så att det blir förbjudet att hyra ut och hyra in arbetskraft för permanenta arbetskraftsbehov och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag på en tydlig skrivning i lagen om anställningsskydd där det uttryckligen framgår att det inte är tillåtet att hyra in arbetstagare från bemanningsföretag när det finns tidigare anställda som har företrädesrätt till återanställning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den fackliga vetorätten i lagen om medbestämmande i arbetslivet bör stärkas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen om uthyrning av arbetstagare bör kompletteras med en bestämmelse som ger arbetstagare och avtalsslutande fackförbund rätt att på begäran ta del av bemanningsföretagets affärsavtal, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att staten, i sin arbetsgivarpolicy, uttryckligen ser till att statliga myndigheters anlitande av bemanningsföretag avvecklas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en lagstadgad rätt till vidareutbildning och fortbildning för skyddsombud motsvarande en dag per år och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att överväga regler om obligatoriska moment med arbetsmiljökunskap inom utbildningssektorn och för företag som vill anställa, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ett krav på godkännande, i enlighet med Arbetsmiljöverkets rekommendationer, för att utföra asbestutbildningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en statlig kriskommission mot dödsolyckor i arbetslivet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ett utvidgat rådighetsansvar i enlighet med förslagen i SOU 2022:45 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om straffansvar för fler arbetsmiljöbrott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör göras en översyn av lagstiftningen kring företagsbot i syfte att förbättra tillämpningen och skärpa straffen för arbetsmiljöbrott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Åklagarmyndigheten i uppdrag att dels inrätta ett register över företag som dömts för upprepade arbetsmiljöbrott, dels ta fram rutiner för att upptäcka sådana företag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka rättsväsendets arbete med arbetsmiljöbrott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en arbetsmiljöbalk i syfte att åstadkomma en mer enhetlig lagstiftning för arbetsmiljön och underlätta utredandet av arbetsmiljöbrott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetsmiljöansvaret bör förtydligas så att det tydligt framgår att den arbetsgivare som har huvudansvar för en arbetsplats också har ansvar för arbetsmiljön för samtliga arbetstagare som arbetar där, oavsett arbetsgivare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Arbetsmiljöverket ska kunna utdöma straffsanktioner mot arbetsgivare om skyddsombud inte tillåts vara med i riskbedömningen enligt 6 kap. arbetsmiljölagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att delade turer bör begränsas genom dispositiv lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att 13 § arbetstidslagen bör ändras så att perioden som ska ingå i dygnsvilan blir densamma som i definitionen av natt i 13 a §, dvs. perioden mellan kl. 22 och kl. 6, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetstidslagen (1982:673) bör ses över med syftet att den tid som arbetsgivaren förfogar över, där den anställde förväntas vara på en av arbetsgivaren angiven plats som inte är i det egna hemmet, också ska betraktas som arbetstid och därmed definieras som utfört arbete, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetstidslagen (1982:673) bör ändras så att deltidsanställda arbetstagare som kontinuerligt arbetat mer än sin avtalade sysselsättningsgrad ges rätt till en sysselsättningsgrad som motsvarar faktiskt arbetad tid, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att belysa möjligheterna till en generell arbetstidsförkortning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur behovet av god digital kompetens och grundläggande kunskap om integritet, källkritik och AI hos befolkningen ska tillgodoses och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver säkerställa att offentliga aktörer får det stöd och de förutsättningar som krävs för att kunna hantera risker kring rättssäkerhet, transparens, personlig integritet, diskriminering, felaktiga data etc. i samband med AI-användning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att etniska och religiösa minoriteters kulturella, språkliga och religiösa rättigheter i Kina respekteras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att lyfta upp hbtqi-frågorna i alla relevanta forum inom FN-systemet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige såväl som enskilt land som medlem i EU och FN ska verka för att värna hbtqi-organisationers handlingsfrihet runt om i världen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur den ska verka för att stärka de fackliga rättigheterna och arbetstagares rättigheter i Kina och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur lagen (2016:1145) om offentlig upphandling ska skärpas i syfte att garantera upphandlingar i linje med internationellt erkända mänskliga rättigheter som tar sin utgångspunkt i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, samt principerna i Internationella arbetsorganisationens (ILO) deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt berörda myndigheter att arbeta fram en märkning av varor som importerats från Xinjiangprovinsen eller Tibet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör kräva att svenska företag som är verksamma i Kina uppträder konsekvent och i överensstämmelse med den allmänna svenska politiken när det gäller mänskliga rättigheter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska regeringen bör verka för att svenska multinationella företag som är verksamma i Kina undertecknar globala ramavtal, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör avsluta det rättshjälpavtal, Mutual Legal Assistance in Criminal Matters, som finns med Hongkong, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för demokratiska reformer i Hongkong och för att folkets vilja ska respekteras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att Gui Minhai friges villkorslöst, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka inom FN för att resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet får genomslag i samtliga resolutioner som säkerhetsrådet behandlar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kontakter med länder som finansierar trollfabriker, såsom t.ex. Ryssland, Turkiet och Kina, tydligt bör markera mot sådana metoder och kräva ett stopp på det statliga stödet till dessa aktiviteter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kontakt med berörda myndigheter bör säkerställa att det finns tillgänglig information och nödvändiga rutiner för att möjliggöra uppgiftslämnande gällande sexuellt våld, sexuella trakasserier eller liknande missförhållanden för anställda inom Försvarsmakten oavsett arbetsplats, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att alla samarbetsländer vid internationella insatser ska ha en handlingsplan för att implementera FN:s resolution 1325 samt kontinuerlig utbildning om densamma och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige omgående ska signera FN:s konvention om förbud mot kärnvapen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör driva på för kärnvapenfria zoner i Norden och i vårt närområde och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inte ska ingå i Nuclear Planning Group inom Nato och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att de undantag som gäller för vissa privata skolverksamheter avseende kravet på lärarlegitimation tas bort och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upptagningsområdena bör baseras på att elever ska gå i en skola relativt nära hemmet men även bör ta hänsyn till eventuell boendesegregation och sträva efter en sammansättning av elever med olika bakgrund och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att varje fall av särskilda önskemål ska beslutas av skolledningen för mottagande skola i samråd med vårdnadshavare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheten för fristående skolor att använda sig av kösystem vid antagning av elever bör tas bort och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur skolpengssystemet kan ersättas med en finansieringsmodell som bättre gynnar alla skolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag baserat på utredningen Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan (SOU 2025:72) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att kommunerna har både rätt och skyldighet att göra ägar- och ledningsprövning av utbildningsanordnare som bedriver kommunal vuxenutbildning på entreprenad, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär skärpta krav på kommunernas tillsyn av vuxenutbildning som bedrivs på entreprenad, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att det införs en slutlig preskriptionstid för skulder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att långivaren ska stå för en större kostnad vid verkställighet hos Kronofogden om inte tillräcklig kreditprövning har genomförts och säkerhet inte krävts för lånet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör lägga fram ett förslag som innebär att sms-lån och andra snabblån förbjuds och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag om att införa ett omvänt Nixregister och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att telefonförsäljning förbjuds om inte konsumenten uttryckligen gett sitt medgivande till att bli kontaktad i ett omvänt Nixregister och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten för gode män att använda e‑legitimation för de personer de har förvaltarskap för och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med lagförslag som innebär att konsumenternas skydd mot bedrägerier på betalmarknaden stärks och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utvärdera befintliga lagar och regler för betaltjänster för att säkerställa att de är tillräckliga för att motverka bedrägerier på betalningsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstiftningen bör utvärderas så att konsumenten inte får bära ansvaret för obehöriga uttag, i synnerhet med bank-id, bankdosor och Swish, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag om ändring i betaltjänstlagen utifrån exemplet från Storbritannien och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på lagstiftning som likt den i Storbritannien innebär att bankerna öppet måste redovisa statistik över hur många av deras kunder som blivit bedragna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning kring hur nationella tariffer för djursjukvård kan införas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att ett marknadsundersökningsverktyg införs och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär ett förbud mot prispåslag vid vidareförsäljning av biljetter till kultur- och idrottsarrangemang och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att apotek blir skyldiga att informera om huruvida läkemedel omfattas av Läkemedelsförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att dolda bud förbjuds i bostadsaffärer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om huruvida lagstiftningen är ändamålsenlig i att motverka vilseledande webbdesign/dark patterns och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverket bör få befogenhet att ställa krav på att tågoperatörer ska använda sig av tåg som kan medföra cyklar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att VTI bör ges i uppdrag att följa upp och uppdatera sin rapport från 2017 om cykling bland barn och unga samt ta fram konkreta förslag på åtgärder för att öka cyklingen i denna grupp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Trafikanalys i uppdrag att genomföra en översyn av de transportpolitiska målen med fokus på aktiv transport och ökad folkhälsa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverket bör få i uppdrag att utveckla ett analysverktyg för samhällsekonomiska bedömningar av cykelåtgärder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör följa Riksrevisionens rekommendation och ge Transportstyrelsen i uppdrag att utveckla arbetet med konsekvensanalyser baserat på empiriskt grundade resultat såsom utvärderingar eller forskningsresultat och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att inrätta ett riktat stöd till studentkårerna för att de fortsatt ska kunna ge ut oberoende studentmedier och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om hur studenters rätt till inflytande hos enskilda utbildningsanordnare kan utökas till samma nivå som för studenter på statliga lärosäten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över att studenters yttrandefrihet är garanterad och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge UHR i uppdrag att främja möjligheterna för föräldrar att studera och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge alla lärosäten i uppdrag att ha en föräldrapolicy och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om grundläggande trygghet för studerande, inklusive dem med funktionsnedsättning, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör implementera åtgärderna i delbetänkandet Ökad trygghet för studerande som blir sjuka och möjliggöra sjukskrivningar på deltid och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som utreder möjligheten att halvera karenstiden för studerande från 30 till 15 dagar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett lärosäte bör ges samordningsansvar för studenthälsomottagningarna i hela landet för att öka likvärdigheten i utbud och tillgång till studenthälsa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör följa upp och vid behov vidta åtgärder för att lärosätena ska efterleva de aktiva åtgärderna enligt diskrimineringslagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som tar ett helhetsperspektiv kring frågan om tillgänglighet till universitet och högskolor för personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att utreda hur avgifterna till insättningsgarantin på ett bättre sätt kan avspegla värdet på den försäkring som staten tillhandahåller och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att analysera hur de många samarbetena inom banksektorn påverkar konkurrensen, hur alla företag ska kunna ges tillträde till infrastrukturen på de finansiella marknaderna på lika villkor och hur ett ökat statligt ägande av finansiell infrastruktur kan främja konkurrensen på de finansiella marknaderna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över och med konkreta förslag underlätta situationen för civilsamhällets behov av grundläggande banktjänster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som innebär att den familjerättsliga lagstiftningen ska bli både materiellt och språkligt könsneutral och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag på hur skadestånd från staten kan betalas ut till de som fått sina mänskliga fri- och rättigheter kränkta genom internationell adoption till Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utökad rätt för adopterade att studera sitt modersmål på komvux bör utredas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur namnlagen kan ändras så att adopterade får rätt att återta sitt födelsenamn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till ändring i äktenskapsbalken som innebär att kravet på betänketid vid äktenskapsskillnad tas bort och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder i syfte att stärka förutsättningarna för rättvisa bodelningar och motverka att bodelningar förhalas och drar ut på tiden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör arbeta för att samkönade äktenskap och registrerade partnerskap ska erkännas i hela EU och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att omvändelseförsök förbjuds och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som bygger på SOU 2021:36 Gode män och förvaltare – en översyn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas hur en legal uppdelning av den gode mannens förordnande i personliga och ekonomiska angelägenheter skulle kunna se ut och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas om det ska införas ett rent kommunalt ansvar för gode män och förvaltare inom den egna organisationen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ett kommunalt solidariskt skadeståndsansvar för förmögenhetsbrott som en ställföreträdare vållat huvudmannen inom ramen för sitt uppdrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur utbildning för överförmyndare och överförmyndarnämnder ska organiseras för att säkerställa en högre kompetensnivå hos dessa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på lagstiftning som innebär att kraven på boutredare skärps och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att det införs arvsrätt mellan sambor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underrättelseskyldigheten även bör omfatta enskilda som mottar tjänsterna för privat bruk, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en ny skadeståndsbestämmelse i utstationeringslagen i enlighet med Byggmarknadskommissionens förslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att ändra EU:s utstationeringsdirektiv så att man inte ska kunna flytta arbetstagare mellan EU:s länder för att bryta en konflikt på arbetsmarknaden – en lex Tesla – och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att systemet med anmälningsskyldighet för utländska företag som utstationerar arbetstagare till Sverige bör utvidgas så att även köparna, utan undantag, omfattas av sanktionsansvaret och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas om inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftsställe är ändamålsenligt utformade för att inkludera utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skatteverket bör få i uppdrag att, i samarbete med Arbetsmiljöverket, förvalta och utveckla utstationeringsregistret och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att intensifiera sin tillsyn över utstationeringsregistret i enlighet med Byggmarknadskommissionens förslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att krav på elektroniska personalliggare bör införas för företag som utför byggtjänster med rotavdrag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att företag som begär en utbetalning från Skatteverket inom ramen för rotsystemet även ska lämna uppgift om vilka arbetstagare som har utfört arbetet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ett entreprenörsansvar på hela arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förtroendemannalagen och lagen om entreprenörsansvar för lönefordringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om lagstiftning mot lönestöld i linje med den norska lagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om ändringar i LOU så att krav på skäliga villkor ska ställas vid behov i alla offentliga upphandlingar och så att det blir möjligt att vid upphandling ställa krav på villkor om pensioner, försäkringar och annan ledighet än semester och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det som huvudregel ska ställas krav på att maximalt två led av underentreprenörer får användas vid offentlig upphandling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ett obligatoriskt krav på anbudsgivarna att, i samband med offentlig upphandling, redovisa vilken personalstyrka och vilka lönenivåer som ligger till grund för deras kostnadsberäkningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upphandlande aktörer inför upphandlingsförfarandet ska ha en dialog med relevanta fackförbund i den bransch där upphandlingen ska ske och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen dels bör utreda möjligheten att upprätta system där samtliga upphandlande myndigheter och statliga och kommunala bolag måste delta, dels bör utreda inrättandet av en s.k. svart lista över oseriösa företag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att införa krav på att ta in lärlingar (s.k. lärlingsklausuler) vid offentlig upphandling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att förändra EU:s upphandlingsdirektiv i syfte att möjliggöra ett bättre regelverk för offentlig upphandling i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hur ett rättvist system för arbetskraftsinvandring ska utformas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ny nationell lagstiftning som tydliggör att plattformsföretag är att betrakta som arbetsgivare och plattformsarbetare är att betrakta som arbetstagare med de rättigheter och skyldigheter som följer av detta och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att förändra plattformsdirektivet i syfte att förbättra och skapa likvärdiga villkor för plattformsarbetarna i EU och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör ställas krav på F‑skatt vid egenanställning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att de skyddssökande på de grekiska öarna vidarebosätts inom EU och att förhållandena i lägren förbättras kraftigt under tiden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån avvecklas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör verka för att inriktningen av Frontex verksamhet ändras på ett genomgripande sätt så att både asylrätten och skyldigheten att bistå skeppsbrutna respekteras, fram till att Frontex är avvecklat, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör motsätta sig en fortsatt militarisering av EU:s yttre gränser och att de uppgifter som framkommit kring s.k. pushbacks begångna av Frontex bör utredas skyndsamt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att EU slutar hindra räddningsinsatser på Medelhavet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom EU bör verka för att korta ned listan över visumpliktiga länder och för att visumkrav inte ska användas för att stänga ute flyktingar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att EU möjliggör införande av asylvisum, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom EU bör verka för att transportörsansvaret avskaffas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på en exitbeskattning för fysiska personer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör införa en deklarationsplikt för förmögenheter som innehas utomlands, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom ramen för FN bör driva på för att FN ska anta en heltäckande skattekonvention mot skatteflykt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om SBAB:s ändrade uppdrag och avkastningskrav och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ändra ägardirektiven på så sätt att SBAB ska åläggas att upprätthålla god service och goda villkor i hela landet och därigenom bli ett samhällsnyttigt företag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att SBAB också bör få i uppdrag att se över hur man kan bidra till att finansiera lån för företag på landsbygden och vilka särskilda aspekter som då bör beaktas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att SBAB bör få i uppdrag att aktivt arbeta med att utveckla lösningar och produktutveckling för små och medelstora företag i syfte att utgöra ett komplement till marknaden och stödja hållbara investeringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att ändra ägaranvisningen för Samhall så att kravet på affärsmässighet utgår och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en analys av metodiken på området hållbart företagande i relation till Samhalls arbetsmiljö och olycksfallsstatistik och rapportera denna till riksdagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statliga bolag inte ska handla med Israel så länge Israels folkmord i Gaza och ockupationen av Palestina pågår och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram en ny styrningsform för äldreomsorgen som utgår från tillit till arbetstagarnas kompetens och yrkeskunnande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att avskaffa LOV inom äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör undersöka vad skillnaderna i sjukskrivningsgrad och heltidsarbete mellan kvinnor och män beror på och föreslå åtgärder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram en plan för att avskaffa delade turer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram riktlinjer för hur planering och schemaläggning inom äldreomsorgen kan utformas så att det finns möjlighet till återhämtning med delaktighet från personalen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram en strategi för att öka andelen heltidsanställda och fast anställda inom äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram en strategi för att minska antalet anställda per chef inom äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att utforma förslag om att arbetsgivaren ska betala och tillhandahålla arbetskläder för utomhusbruk och skor inom vård och omsorg i de fall det är relevant och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram förslag på hur data om äldreomsorgens bemanning kan tillgängliggöras på enhetsnivå och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en tydlig och långsiktig satsning på Äldreomsorgslyftet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram styrande riktlinjer för vad som ska ingå i äldreomsorgens maxtaxa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att stärka äldres rätt till särskilt boende och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att utveckla nationella riktlinjer för vilka försäkringar som en kommun bör teckna för personer som bor i särskilt boende, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att säkerställa ett fungerande nationellt tillsynsansvar i enlighet med lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att följa upp målet om att 80 procent av äldre på ett särskilt boende har en fast läkarkontakt och föreslå åtgärder om målet inte nås och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att stärka närvaron av dietister och logopeder på äldreboenden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att förebygga och hindra våld mot äldre och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som innebär att plattformsarbetare klassificeras som arbetstagare när villkoren tydligt visar att de är beroende av plattformen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör införa tydliga regler som tvingar plattformsföretag att ta arbetsgivaransvar när de i praktiken styr arbetet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att garantera gigarbetare rätt till sjuklön, semesterersättning och pension och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att skärpa kontrollen av arbetsmiljö och arbetsvillkor i gigekonomin och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör inrätta en yrkestrafikinspektion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en myndighetsövergripande utredning som föreslår åtgärder och förändringar av relevanta regelverk i syfte att öka trafiksäkerheten på företags- och organisationsnivå och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att säkerställa att det finns tillräckligt med kontroll- och rastplatser för att upprätthålla en god trafiksäkerhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att säkerställa att det görs tillräckligt med vinterdäckskontroller av EU-trailrar för att god trafiksäkerhet ska upprätthållas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som innebär att det införs en obligatorisk underrättelse till socialtjänsten vid rapportering om rattfylleri och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder för att öka förutsättningarna för att fler ska använda säkerhetsbälte i busstrafiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär ett lagligt stöd för Trafikverket att ta ut data från svarta lådor (event data recorder, EDR) i samband med Trafikverkets haveriutredningar av dödsolyckor i vägtrafiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att Trafikverket har förutsättningar för att kunna åtgärda fler än 200 plankorsningar per år och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att skapa goda förutsättningar för att förbättra intrångsskyddet till järnvägen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen av trafiksäkerhetsskäl bör utreda om det behöver införas krav på tågvärdar eller ombordpersonal eller vidtas andra åtgärder för att förhindra olyckor vid av- och påstigning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Läs hela reservationen
När det gäller kravet på vistelsetid anser vi att det bör finnas en viss väntetid för att ge nödvändig tid för att försäkra sig om att en familjeåterförening kan ske under goda villkor. Vi kan dock konstatera att väntetiden redan i dag kan bli lång och att försörjningskravet kan leda till att väntetiden ytterligare förlängs. Till detta ska läggas de senaste årens rekordlånga handläggningstider i familjeåterföreningsärenden och den kritik som riktats mot Migrationsverket från både Justitieombudsmannen och Justitiekanslern. Att leva i mer än två år utan sina barn eller utan sina föräldrar om man själv är ett barn är för de flesta otänkbart. Vi anser därför att regeringens förslag inte är proportionerligt och föreslår i stället att väntetiden begränsas till ett år. Vi anser också, i likhet med EU-kommissionen, att väntetiden ska börja löpa från den tidpunkt då anknytningspersonen ansöker om internationellt skydd eller på annat sätt har legaliserat sin vistelse i Sverige.
Vi anser därför att riksdagen bör anta vårt förslag till ändringar i den aktuella bestämmelsen. Regeringen bör vidare återkomma till riksdagen med eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 3 i § med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen om följdändringar och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 9 i denna del, 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 6, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 3 i denna del och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 23 i denna del, bifaller delvis proposition 2025/26:301 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 i denna del och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 2 och 17.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Vi anser därför att riksdagen bör anta vårt förslag till ändringar i den aktuella bestämmelsen. Regeringen bör vidare återkomma till riksdagen med eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 3 j § med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen om följdändringar och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 3 i denna del och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 19 och 23 i denna del, bifaller delvis proposition 2025/26:301 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 10, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 i denna del och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Regeringens samlade förslag om att skärpa reglerna för anhöriginvandring och anpassa svensk rätt till EU:s absoluta miniminivå utgör ett centralt led i en bredare omläggning av migrationspolitiken där rätten till familjeliv successivt försvagas till förmån för restriktiva styrningsambitioner. Regeringens uttryckliga ambition att lägga svensk lagstiftning på EU:s lägstanivå innebär ett principiellt vägval där Sverige frivilligt avstår från att upprätthålla ett starkare skydd för familjelivet än vad som minimalt krävs. Jag avvisar denna inriktning och anser att huvuddelen av förslagen i propositionen bör avslås.
Utveckling av mina ställningstaganden till frågor om uppehållstillstånd på grund av anknytning, krav på vistelsetid, försörjningskrav samt försörjningskrav för familjemedlemmar till forskare finns i de reservationer jag står bakom tidigare i detta betänkande. Därutöver vill jag särskilt kommentera förslaget om skärpt vandelsprövning. I ärenden om anhöriginvandring innebär regeringens förslag om en utvidgning av lämplighetsbedömningar att vaga och svårdefinierade kriterier riskerar att få avgörande betydelse för rätten till familjeliv. Jag anser att detta innebär en förskjutning från rättighetsprövning till moraliserande bedömningar av individers livsföring, vilket riskerar att undergräva rättssäkerheten. Många remissinstanser pekar på en risk för godtycke, bristande proportionalitet och oförutsebarhet i tillämpningen. Jag anser att befintliga regler är tillräckliga för att hantera allvarliga fall och att regeringens förslag därför ska avslås. Jag vill också kommentera förslaget om skärpta krav för att bevisa biologiska släktskap. Förslaget riskerar att försvåra familjeåterförening för människor på flykt där dokumentation ofta saknas. Jag anser att det finns behov av rättssäkra identitetsbedömningar men anser att migrationsrätten måste utgå från verkligheten för människor på flykt, där bevisning ofta inte kan presenteras i traditionell form. Även förslagen i denna del bör alltså avslås. Regeringen bör vidare återkomma till riksdagen med eventuella följdändringar.
När det gäller tonårsutvisningarna tycker jag att det är bra att regeringen nu efter starka påtryckningar lämnat förslag för att åtgärda problemen. Förslagen är tyvärr inte tillräckliga men de är ett steg i rätt riktning, varför jag ändå står bakom ändringsförslagen och anser att de bör antas av riksdagen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 3 g, 18 och 18 b §§ och avslår lagförslaget i övrigt,
2. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 18 § och avslår lagförslaget i övrigt,
b) avslår regeringens förslag till
1. lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395),
2. lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap,
3. lag om ändring i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare,
4. lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i utlänningslagen (2005:716),
c) ställer sig bakom det som anförs i reservationen om följdändringar och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 3, båda i denna del, och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 3 i denna del och 5, bifaller delvis proposition 2025/26:301 punkterna 1 i denna del och 2 samt motion 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 4 och avslår proposition 2025/26:301 punkterna 3–6 och motion 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 8–12 och 23 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V).
Läs hela reservationen
Uppehållstillstånd på grund av anknytning föreslås i propositionen även fortsättningsvis ges till make, sambo och barn inom kärnfamiljen om det följer av familjeåterföreningsdirektivet. För anknytningspersoner som är subsidiärt skyddsbehövande föreslås reglerna vara fakultativt utformade. Det innebär att rätten till anhöriginvandring för denna grupp ändras till enbart en möjlighet. Detta skapar en oacceptabel rättsosäkerhet för en redan utsatt grupp och en åtskillnad mellan olika skyddsbehov som vi inte kan ställa oss bakom. Att låta barns möjlighet att leva med sina föräldrar bero på skyddsgrund är oacceptabelt. EU-kommissionen har i sina riktlinjer för tillämpning av familjeåterföreningsdirektivet uppmanat medlemsstaterna att ge personer med subsidiärt skydd liknande rättigheter som flyktingar. EU-domstolen har också i några domar gett uttryck för samma inställning. Vi anser därför att reglerna för subsidiärt skyddsbehövande inte ska vara fakultativa utan tvingande.
För uppehållstillstånd på grund av anknytning föreslår regeringen i fråga om barn som inte är gemensamma att det ska införas krav på att anknytningspersonen eller anknytningspersonens make eller sambo är vårdnadshavare för barnet. Det kan få negativa konsekvenser särskilt för kvinnor, eftersom kvinnors möjlighet att få rättslig vårdnad om barn är begränsad i vissa länder. Vi anser att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att vara anknytningspersoner i fall där barn inte är gemensamma.
Det är vidare så att vistelsetiden i familjeåterföreningsärenden redan utan den väntetid om två år som regeringen föreslår kan bli lång till följd av de långa handläggningstiderna hos Migrationsverket. Som framgått ovan föreslår vi att väntetiden ska kortas. För att ytterligare förkorta den tid som barn är skilda från sina vårdnadshavare bör väntetiden i ärenden där barn är inblandade utformas som ett tak och begränsas till maximalt ett år.
Regeringen anser också att studenters möjligheter att vara anknytningspersoner vid anhöriginvandring bör tas bort i andra fall än de som omfattas av tvingande EU-regler. För doktorander menar regeringen att det fortsatt bör finnas en möjlighet att vara anknytningsperson. Regeringen avser att bereda och återkomma med förslag på sådana förordningsändringar. De parallella regelverk som sådana förslag innebär medför en risk för tolknings- och tillämpningssvårigheter. Utöver det bör man också beakta att äldre studenter i större utsträckning har familjebildningar. Vi anser därför att universitetsstuderande som har studerat i Sverige en längre tid ska kunna vara anknytningspersoner för anhöriginvandring.
I fråga om försörjningskravet bör, i likhet med vad som gäller i dag, olika arbetsrelaterade inkomster och ersättningar, t.ex. arbetslöshetsersättning och inkomst av subventionerade anställningar, beaktas vid beräkning av försörjningskravet. Vidare bör, för att inte skada Sveriges konkurrenskraft och vår möjlighet att vara en attraktiv forskarnation, inte endast forskare undantas från försörjningskravet utan kretsen bör vara något bredare och även omfatta doktorander.
Regeringen bör mot denna bakgrund återkomma med förslag som innebär att reglerna för subsidiärt skyddsbehövande ska vara tvingande och inte fakultativa, att kvinnor och män får förutsättningar att vara anknytningspersoner i fall där barn inte är gemensamma och att väntetiden vid ansökan om anhöriginvandring då barn är inblandade utformas som ett tak och begränsas till maximalt ett år. Vidare bör regeringen bibehålla möjligheten för universitetsstuderande som har studerat i Sverige en längre tid att vara anknytningspersoner för anhöriginvandring. Regeringen bör också återkomma med förslag som innebär att vissa arbetsrelaterade inkomster även i fortsättningen betraktas som godtagbara inkomster vid beräkning av försörjningskravet och se till att såväl forskare som doktorander undantas från försörjningskravet.
Slutligen kan vi konstatera att utredningen bakom förslagen gör bedömningen att ett direkt ikraftträdande kan leda till att lika ärenden behandlas olika beroende på handläggningstid, att redan beredda ärenden kan behöva kompletteras, att belastningen på Migrationsverket kan väntas öka och att enskilda som överklagar beslut i enlighet med de äldre reglerna hamnar i ett sämre läge genom överklagandet. Trots det bedömer både utredningen och regeringen att de nya reglerna bör tillämpas direkt, för att få snabbt genomslag. Människor måste kunna lita på att livsavgörande myndighetsbeslut prövas likvärdigt och enligt förutsebara regler. En samstämmig bild från remissinstanserna är att införandet av de nya bestämmelserna kräver noggrant utformade övergångsregler. Utan sådana regler riskeras både rättssäkerheten för individer och förtroendet för det offentliga.
Vi kan inte överblicka alla de omständigheter som kan uppkomma med de nya förslagen till lagändringar. Regeringen bör se över frågan om övergångsbestämmelser ytterligare och återkomma till riksdagen i frågan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 3, 5, 6 och 10, 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 1–3, 7, 9, 11 och 13, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 6 och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 15 och 24 samt avslår motion 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 21.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Därtill innebär dagens regler när det gäller rätten till uppehållstillstånd på grund av studier att studierna ska vara det huvudsakliga syftet med vistelsen. För personer som vill fortsätta leva med sin familj i Sverige kan anknytningen till landet i praktiken bli ett hinder i ansökan. Dessutom riskerar de att behöva betala mycket höga studieavgifter trots att de vuxit upp i Sverige.
Regeringen bör vidta de åtgärder som krävs med anledning av det anförda.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 12 och 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Läs hela reservationen
Vi har under lång tid uppmärksammat konsekvenserna av de s.k. tonårsutvisningarna, där unga människor som vuxit upp i Sverige, gått i svensk skola och har sin familj här riskerar att utvisas när de fyller 18 år. Vi välkomnar regeringens förslag att höja åldersgränsen till 21 år. Samtidigt kvarstår betydande problem. Barn och unga kommer att fortsätta växa upp i Sverige med en ständig osäkerhet om huruvida får stanna i det land som de ser som sitt hem.
För att få stanna efter 21 års ålder krävs i praktiken ofta arbete eller studier som grund för uppehållstillstånd. Där möter många unga hinder som är svåra eller omöjliga att övervinna. Många unga kommer fortfarande att stoppas av lönekrav, studieavgifter eller andra villkor som är omöjliga att uppfylla i deras situation. Det är orimligt att kräva att dessa ungdomar ska beviljas uppehållstillstånd genom arbete eller studier som om de aldrig bott i Sverige. Personer som vuxit upp i Sverige måste kunna stanna här genom anknytningen till Sverige.
Regeringen har inte heller lyckats presentera någon lösning för de som redan har utvisats och lämnat Sverige på grund av nu gällande lagstiftning. Vi anser därför att utvidgningen av möjligheterna att förlänga ett uppehållstillstånd på grund av anknytning även bör omfatta dem som redan har lämnat Sverige på grund av utvisning enligt tidigare lagstiftning och att det ska vara möjligt att ansöka om man befinner sig utanför Sverige.
Det är vidare så att relationen mellan föräldrar och barn är livslång för de flesta, och det är orimligt att kräva att den ska avslutas oavsett om det beror på att barnet hunnit fylla 18 eller 21 år. Den som har fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till någon av sina föräldrar innan 21 års ålder bör därför kunna få förlängt uppehållstillstånd på grund av anknytning oavsett ålder, och utan något krav på ett särskilt beroendeförhållande.
Slutligen kan vi konstatera att det fortfarande saknas en möjlighet att väga in stark anknytning till Sverige, familjesituation och andra humanitära omständigheter, något som är nödvändigt för att stoppa tonårsutvisningarna på riktigt. Den reglering av särskilt ömmande omständigheter som regeringen tog bort 2023 tog sikte på anknytning till Sverige och hade sannolikt lett till att en stor del av de tonåringar som utvisats hade fått stanna.
Regeringen bör återkomma med förslag som innebär ökade möjligheter till uppehållstillstånd för unga vuxna i enlighet med det ovan anförda.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 1 och 11, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 4 och 5 samt 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 13 och 14.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med det ovan sagda.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 16.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
När det gäller DNA-analyser kan sådana vara viktiga för personer som saknar fungerande identitetshandlingar. DNA-analys kan i vissa fall hjälpa familjer som saknar handlingar som bekräftar deras släktskap, t.ex. när de splittras under flykten eller kommer från länder där fungerande folkbokföring saknas. Samtidigt finns en risk att frivilligheten urholkas om den som inte ger sitt medgivande till DNA-analys riskerar att nekas familjeåterförening. Det kan också uppstå svåra situationer, exempelvis om ett barn blivit till av ett sexuellt övergrepp och det har förknippats med livsfara för modern att röja den omständigheten. Det finns även en risk för att analyserna leder till diskriminering genom att personer från vissa länder riskerar att behöva genomgå DNA-analys oftare än andra. Möjligheten till DNA-analys får inte missbrukas eller normaliseras till en generell kontrollåtgärd. Det måste tydligt framgå att en helhetsbedömning av familjeliv och barnets bästa ska göras. Det behöver därför säkerställas att DNA-analyser inte leder till diskriminering eller orimliga konsekvenser för exempelvis hbtqi-familjer, andra familjer utan genetiskt släktskap eller barn som tillkommit genom övergrepp.
Det är vidare svårt att få en överblick över de många förändringarna av lagstiftningen inom migrationsområdet och det är svårt att avgöra vilken den sammantagna effekten kommer att bli. Lagstiftningsprocesserna har varit svåröverblickbara och lagförslagen har presenterats i en ordning som är bakvänd och otillfredsställande, vilket riskerar att leda till en bristfällig lagstiftning. Regeringens arbetssätt har gjort det svårt att granska och bedöma konsekvenserna av alla dessa lagändringar på ett tillförlitligt sätt. Det finns risk för att de effekter vi har erfarit med de s.k. tonårsutvisningarna kan återupprepas inom flera av migrationspolitikens delar. De beslutade förändringarna behöver därför bli föremål för en omedelbar och systematisk uppföljning.
Regeringen bör återkomma med uppföljningar och utvärderingar i enlighet med det anförda.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 5, 12 och 14 samt 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 20 och 22.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Vad gäller regeringens förslag om vistelsetid för ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning är vi mycket kritiska till detta. Det kommer att starkt bidra till att hålla familjer isär under en orimligt lång tid, försämra integrationen och öka den psykiska belastningen för människor som redan befinner sig i en sårbar och utsatt situation. Enligt Migrationsverkets egen statistik är handläggningstiden i anknytningsärenden i genomsnitt 15 månader för att bo med en partner, 18 månader för barn som ska bo med en förälder och 24 månader för föräldrar till barn i Sverige. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör en ordentlig analys av hur Migrationsverkets handläggningstider redan i dag utgör en väntetid.
Vidare kan det konstateras att regeringen på kort tid har drivit igenom flera stora reformer på migrationsrättens område. Flera remissinstanser har återkommande varnat för att den höga reformtakten gör det svårt att överblicka de sammantagna konsekvenserna och att skapa sig en helhetsbild av alla de förestående förändringarna av det migrationsrättsliga systemet. Vi delar den kritiken. Det nu aktuella förslaget utgör ytterligare ett exempel på hur regeringen lämnar ett utredningsuppdrag där uppgiften är avgränsad men rättsfrågorna vidsträckta. Det behöver göras en översyn av förslagen på migrationsområdet för att säkerställa en samlad analys och harmonisering.
Regeringen bör återkomma med en utvärdering av hur Migrationsverkets handläggningstider påverkar vistelsetiden och familjers möjlighet att återförenas i Sverige samt en samlad översyn av förslagen på migrationsområdet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 18 och 25.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till
1. lag om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas,
2. lag om ändring i lagen (2026:000) om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas,
3. lag om Polismyndighetens behandling av personuppgifter enligt lagen (2026:000) om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas,
4. lag om ändring i brottsbalken,
5. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,
6. lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten,
7. lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten,
8. lag om ändring i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet,
9. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
10. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
11. lag om ändring i lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter,
12. lag om ändring i lagen (2020:914) om tystnadsplikt vid utkontraktering av teknisk bearbetning eller lagring av uppgifter,
13. lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400),
14. lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400).
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,
2. lag om ändring i lagen (2025:1478) om ändring i socialförsäkringsbalken,
c) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:295 punkterna 5 och 6 samt motionerna 2025/26:4224 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkandena 2 och 3 samt avslår proposition 2025/26:295 punkterna 1–3, 4.1 och 7–16 samt motion 2025/26:4227 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 1–3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Rågsjö (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:4227 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Rågsjö (V).
Vid omhändertaganden för vård av barn med placering i en annan familj finns som huvudregel en intention att barnet och vårdnadshavarna ska återförenas. Att vårdnadshavare och föräldrar får stöd kan ha stor betydelse för att de ska finnas kvar i det omhändertagna barnets liv, vilket bidrar till förutsättningarna för en återförening på sikt. Det är därför välkommet att regeringen har föreslagit att stödet till vårdnadshavare och föräldrar ska stärkas genom en ny bestämmelse om att socialnämnden ska erbjuda vårdnadshavare och föräldrar stöd som kan bidra till att de blir delaktiga i vården av barnet eller utvecklas i sitt föräldraskap. För att stödja kommunernas socialtjänst i arbetet med att stötta vårdnadshavare och föräldrar bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag som stärker möjligheten till kontakt mellan barnet och dess biologiska föräldrar när det är till barnets bästa.
En aspekt som saknas i regeringens förslag om stärkt stöd till vårdnadshavare och föräldrar är att stödet fullt ut måste utgå från barnets bästa och barnets rätt till en uppväxt fri från våld. För att säkerställa en sådan utgångspunkt måste socialnämnden ha en god förmåga att upptäcka och förhindra våld och övergrepp. Detta kräver insatser för att höja socialnämndens kunskap om olika typer av våld och övergrepp mot barn, hur signaler om våldsutsatthet kan fångas upp och tolkas samt vilket stöd och vilka insatser som krävs i olika situationer. Regeringen har, som framgår av propositionen, fattat beslut om ett myndighetsuppdrag om stärkt föräldraskapsstöd före, under och efter en placering av barn utanför det egna hemmet. Utöver detta bör regeringen vidta åtgärder för att öka socialnämndens kunskap om våld och våldsutsatthet som ett led i arbetet med att stärka stödet till vårdnadshavare och föräldrar.
Omtanke om och aktning för barnets eller den unges person och egenart
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4218 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkandena 1 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Gustaf Lantz (S), Karin Rågsjö (V), Agneta Nilsson (S), Dzenan Cisija (S), Ulrika Westerlund (MP) och Martina Johansson (C).
Översyn av de särskilda befogenheterna
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4231 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Rågsjö (V).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4231 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Rågsjö (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Riksdagen bör därför avslå förslagen i dessa delar. Vidare bör regeringen återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 32 kap., b ) avslår utskottets förslag i bilaga 3 till
1. lag om ändring i brottsbalken,
2. lag om ändring i brottsbalken,
c) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4228 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 3 och 4 samt avslår propositionerna 2025/26:293 punkt 1 i denna del, 2025/26:294 punkt 5.2 och 2025/26:295 punkt 4.2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C) och Ulrika Westerlund (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4228 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 5 och 6 samt avslår proposition 2025/26:293 punkt 9.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C) och Ulrika Westerlund (MP).
I regeringens proposition föreslås inget verkligt vinstförbud, bara begränsningar i vissa fall. Detta innebär att vinstjakten blir kvar och att det i praktiken även i fortsättningen kommer att vara möjligt att använda skolans resurser till annat än skolverksamhet, som lyxbilar, våffelstugor eller utdelningar. Vinstdrivande skolor kommer även fortsättningsvis att kunna använda skolans resurser för att expandera genom uppköp och nyetableringar. Regeringens förslag innebär därför inte det systemskifte som krävs för att säkerställa att skattebetalarnas pengar används till elevernas utbildning.
För oss är det självklart att hela utbildningsväsendet ska vara fritt från vinstintressen utan undantag. Svenska skattepengar ska gå till barnens utbildning och inte till skolägarnas vinster. Resurserna behövs för fler lärare, mindre undervisningsgrupper, en stärkt elevhälsa och bättre stöd till de elever som behöver det mest. Vi ser därför inget skäl till att låta det nuvarande systemet bestå i så pass stor omfattning som regeringen föreslår. Experimentet med vinstdrivande fristående skolor har tillåtits pågå alltför länge, på bekostnad av tusentals elevers skolgång och framtid.
Vi föreslår därför att det ska införas ett generellt förbud mot värdeöverföringar inom skola och förskola.
Regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att det införs ett generellt värdeöverföringsförbud.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4209 av Isabell Mixter m.fl. (V) och 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V) och Robert Olesen (S).
Försvarsmakten pekar på riskerna med en uppdelning i en civil och en militär underrättelsetjänst. Utifrån omvärlds- och teknikutveckling är det inte möjligt att dela upp varken hotbilden, behov eller underrättelseproduktion utifrån dessa begrepp. Vi ser positivt på att regeringen uppmärksammar behovet av samverkan och informationsutbyte mellan Und, Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt (FRA) och Säkerhetspolisen. För att undvika dubbelarbete, parallella analyser, otydliga beställarroller och en risk för att information faller mellan stolarna bör regeringen säkerställa en tydlig ansvarsfördelning och följa upp hur samverkan kommer fungera i praktiken. Flera centrala gränsdragningar behöver regleras i instruktioner och praktiska arbetsformer.
I sitt remissvar föreslår Försvarsmakten att det i respektive myndighets instruktion skrivs in att Försvarsmakten och Und ska utgöra ett ändamålsenligt ömsesidigt stöd för varandra. Vi stöder detta förslag.
När ytterligare en myndighet ges rätt att inrikta signalspaning ökar kraven på prioritering, samordning och resurssättning hos FRA. Regeringen gör bedömningen att undanträngningseffekterna är begränsade, men det behöver säkerställas att FRA har tillräckliga resurser för att omhänderta samtliga inriktande myndigheters behov. Detta behöver särskilt följas upp eftersom bristande kapacitet riskerar att påverka både säkerhet, rättssäkerhet och integritetsskydd.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4206 av Håkan Svenneling m.fl. (V) och 2025/26:4208 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Håkan Svenneling (V) och Jacob Risberg (MP).
Jag anser att en ökad demokratisering av underrättelsetjänsten är av stor vikt. Samtidigt som underrättelseverksamhet av nödvändighet till stor del är hemlig, är det nödvändigt att det finns ett väl etablerat kontroll- och granskningssystem för att upprätthålla allmänhetens förtroende för underrättelsetjänsterna. I likhet med Sveriges advokatsamfund vill jag peka på riskerna för att fler aktörer innebär att fler personer får tillgång till personuppgifter och att därmed fler misstag kan ske. I utredningen om en reformerad underrättelseverksamhet (SOU 2025:78) konstateras att det svenska underrättelsesystemet i jämförelse med andra länders system har relativt svaga inslag av parlamentarisk förankring. I den nämnda utredningen förs det även ett resonemang om att former för stärkt insyn från sittande riksdagsledamöter, i linje med tidigare Försvarets underrättelsenämnd (FUN), skulle kunna övervägas som ett sätt att stärka den demokratiska förankringen.
Jag anser att det finns goda skäl, även historiska sådana, för en skärpt kontroll av svensk underrättelseverksamhet i samband med att Und inrättas. Den tillsyn som Siun utövar behöver stärkas med en utvecklad parlamentarisk insyn och kontroll.
Jag anser att det behövs en starkare koppling till sittande parlament. Till exempel Finland, Danmark och Storbritannien har särskilda parlamentariska organ för tillsyn av underrättelseverksamheten. Det finska underrättelsetillsynsutskottet fungerar som det finska parlamentets särskilda kontrollorgan för både civil och militär underrättelseverksamhet och övervakar att verksamheten bedrivs på ett både ändamålsenligt och lagenligt sätt. Därtill har Finland en oberoende underrättelseombudsman med långtgående kontrollbefogenhet och möjlighet att pröva vissa underrättelsemetoder i domstol. Jag anser att Sveriges riksdag bör införa ett särskilt underrättelseutskott för att öka den parlamentariska insynen i underrättelsetjänsternas arbete och även att regeringen bör utreda formerna för en särskild underrättelseombudsman. En sådan funktion skulle kunna stärka inflytandet för den nya myndighetens personal genom att erbjuda en oberoende instans dit missförhållanden eller andra betänkligheter kunde rapporteras. En ombudsman kan även ha en medlande och förtroendeskapande roll i lägen där myndighetens personal inte uppfattar varken Siuns inspektionsverksamhet eller fackliga organisationer som ändamålsenliga kanaler. Om Underrättelseombudsmannen har en stark integritet och det finns ett högt förtroende för denna instans skulle denne ha möjlighet att uppmärksamma viktiga frågeställningar till centrala företrädare för Regeringskansliet.
Jag avstyrker i likhet med utskottsmajoriteten motionerna 2025/26:4207 (C) yrkande 2 och 2025/26:4208 (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Håkan Svenneling (V).
Visa deras formella förslag till beslut
Ändringar i statens budget för 2026 Riksdagen
a) dels godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar nya och ändrade anslag enligt utskottets förslag med de ändringar som följer av Vänsterpartiets och Miljöpartiets förslag i bilaga 5, dels ställer sig bakom det som anförs i reservationen om utformning av stöd till yrkesfisket och vattenbruket och tillkännager detta för regeringen,
b) =utskottet,
c) avslår regeringens förslag till ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2026,
d) =utskottet,
e) =utskottet,
f) avslår regeringens föreslagna användning av anslaget 1:12 Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer,
g) =utskottet Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:275 punkterna 5, 6, 8 och 10 samt motionerna 2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 2 och 4 samt 2025/26:4201 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2, bifaller delvis proposition 2025/26:275 punkt 9 och avslår proposition 2025/26:275 punkterna 7 och 11.
Ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:4201 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:275 punkterna 1–4.
Punktskattebefrielse för jetbensin Riksdagen avslår utskottets förslag.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Janine Alm Ericson (MP) och Ilona Szatmári Waldau (V).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Janine Alm Ericson (MP) och Ilona Szatmári Waldau (V).
Det kan vidare ifrågasättas om regeringens förslag om förstärkt uppsikt blir en effektiv åtgärd. Den riskerar också att bli mer ingripande än tänkt. Regeringen bör därför göra en mer fördjupad analys av förslaget om förstärkt uppsikt med elektronisk övervakning och därefter återkomma med ett förslag om det kan visas vara nödvändigt, effektivt och proportionerligt.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4172 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 8 och 2025/26:4182 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 2 och avslår motion 2025/26:4167 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Regeringens förslag lever inte fullt ut upp till de höga krav som barnkonventionen ställer på att frihetsberövande av barn endast får ske i absoluta undantagsfall och under kortast möjliga tid. Att frihetsberöva barn är en extremt ingripande åtgärd med bevisat negativa konsekvenser för barnets hälsa och utveckling.
Om ett barn, i ett absolut undantagsfall, ändå måste tas i förvar är det oacceptabelt att detta sker i en miljö som inte är anpassad för ett barns behov. Lokalerna måste vara trygga, anpassade och stimulerande. Det måste finnas tillgång till utemiljö och natur och möjlighet till meningsfulla aktiviteter. Regeringen måste säkerställa att förvar som används för barn är fullt ut barnsäkrade och barnanpassade. Det måste också finnas en tydlig skyldighet för Migrationsverket att aktivt säkerställa att barn som befinner sig på ett förvar får sina rättigheter enligt barnkonventionen tillgodosedda. Detta inkluderar rätten till lek och fritid och rätten att upprätthålla kontakten med sin familj. Regeringen bör därför ge Migrationsverket i uppdrag att säkerställa att barn som befinner sig på ett förvar får sin rätt till lek och familjeliv tillgodosedd.
Slutligen bör regeringen säkerställa villkoren för kvinnor och hbtqi-personer i förvaren. Det handlar om att säkerställa personal med hög kompetens om hbtqi-personers livsvillkor och våldsutsatthet samt att det finns tillgång till säkra boendealternativ inom förvaren som kan separera individer vid en hotbild.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4160 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 1–4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Regeringen har i snabb takt lagt fram flera förslag till lagändringar som syftar till att minska människors möjligheter att söka skydd och skapa sig en framtid i Sverige. Jag anser att samtliga dessa förslag behöver ses över och utvärderas i ett sammanhang men inser att en sådan översyn ligger utom ramen för det aktuella ärendet. Jag avser därför att återkomma i den frågan.
Riksdagen bör avslå förslaget om att Skatteverket och Migrationsverket ska få jämföra fingeravtryck och ansiktsbilder med motsvarande uppgifter som finns i den andra myndighetens register.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår
1. regeringens förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481) i de delar det avser 26 e och 32 d §§ och antar lagförslaget i övrigt,
2. regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716),
3. regeringens förslag till lag om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27),
4. regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:1697) om samordningsnummer i de delar det avser 2 kap. 4 b § och 4 kap. 4 § och antar lagförslaget i övrigt,
5. 10 a § andra stycket 3 regeringens förslag till lag om ändring i folkbokföringsdatalagen (2026:126) och antar lagförslaget i övrigt,
6. regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2025:945) om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27),
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
2. lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:261 punkterna 3 och 5 samt motion 2025/26:4187 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V), bifaller delvis proposition 2025/26:261 punkterna 1, 6 och 7 samt avslår proposition 2025/26:261 punkterna 2, 4 och 8.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ilona Szatmári Waldau (V).
Läs hela reservationen
En korrekt folkbokföring är avgörande för att bekämpa välfärdsbrottslighet, identitetsmissbruk och organiserad brottslighet. Samtidigt får skärpta kontrollregler inte leda till att människor som redan befinner sig i stor utsatthet faller ur samhällssystemen. Folkbokföringen är inte enbart ett register. Den är i praktiken en nyckel till möjligheten att ta del av samhällsservice, få kontakt med myndigheter och utöva rättigheter som följer av att vara bosatt i Sverige. För personer i hemlöshet och personer som lever på härbärgen, i tillfälliga boendelösningar och i skyddade eller mycket instabila boendeförhållanden kan kravet på en folkbokföringsadress bli ett moment 22, där de är bosatta i Sverige, men saknar en faktisk adress som på ett enkelt sätt kan användas i folkbokföringen.
Redan i dag finns det bestämmelser som gör det möjligt att i vissa situationer folkbokföra en person utan att bosättningen knyts till en viss fastighet. Det löser dock inte hela den praktiska problematiken. Tillämpningen behöver vara likvärdig över landet, rättssäker för den enskilde och tydlig för både Skatteverket, kommunerna, socialtjänsten och andra berörda myndigheter. Det får inte vara så att den som saknar bostad också riskerar att förlora sin administrativa existens i samhällets system.
Regeringens proposition fokuserar i huvudsak på kontroll, straffansvar och biometriska uppgifter. Det är i sig viktiga frågor, men propositionen saknar ett tillräckligt socialt och rättssäkert svar på vad som ska gälla för personer som inte försöker fuska med folkbokföringen utan på grund av hemlöshet eller annan utsatthet saknar en adress att folkbokföra sig på. Den gruppen måste kunna skiljas från personer som medvetet använder felaktiga adresser för brottslighet eller vinning.
Regeringen bör därför återkomma med förslag som säkerställer en fungerande ordning för personer som är bosatta i Sverige men saknar stadigvarande bostad eller praktisk möjlighet att ange en folkbokföringsadress. En sådan ordning bör bl.a. klargöra hur folkbokföring på en kommun eller någon annan särskild lösning ska användas, hur kontaktvägar till myndigheter ska säkras och hur samverkan mellan Skatteverket, kommunerna och socialtjänsten ska utformas. Utgångspunkten ska vara att den som faktiskt är bosatt i Sverige inte ska förlora tillgången till rättigheter och samhällsservice enbart därför att han eller hon saknar en egen adress.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4191 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ilona Szatmári Waldau (V).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4191 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ilona Szatmári Waldau (V).
Läs hela reservationen
Propositionens förslag innebär att regeringen får besluta att Nato och dess medlemsstater eller medlemmar i EU vid genomförandet av militär verksamhet för avskräckning och försvar får vidta militära försvarsåtgärder i enlighet med internationell rätt på svenskt territorium. Ändringsförslaget innebär att det inte längre behöver handla om försvaret av Sverige för att regeringen ska ha mandat att besluta om andra länders handlingsfrihet på svenskt territorium. Det krävs heller inte längre att Sverige ska befinna sig i krig eller krigsfara. Jag anser att den nu föreslagna regleringen ger regeringen ett för långtgående och otydligt bemyndigande att besluta om att Nato eller andra stater ska få vidta militära försvarsåtgärder på svenskt territorium. Frågor som rör överlåtelse av förvaltningsuppgifter med stor betydelse för svensk suveränitet och säkerhetspolitik måste vara tydligt avgränsade i lag och inte lämna utrymme för alltför långtgående tolkningar. Den nuvarande ordningen bör därför ses över så att det klargörs i vilka situationer regeringen får fatta sådana beslut och vilka gränser som ska gälla för bemyndigandet. Jag anser därför att regeringen bör återkomma med ett nytt förslag till 2 § lagen om operativt militärt samarbete där förvaltningsuppgifter endast får överlåtas för att, i enlighet med internationell rätt, möta ett väpnat angrepp mot Sverige när Sverige är i krig eller krigsfara. Regeringen bör också återkomma med ett förtydligande i lagen för att tydliggöra gränserna för bemyndigandet. Riksdagen bör ställa sig bakom detta och tillkännage det för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4180 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Hanna Gunnarsson (V).
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4076 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 2 och 2025/26:4087 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
I sammanhanget vill vi också framhålla vikten av att Riksbanken också ska få tillgång till de insamlade data som finns i Fasit.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4185 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 2 och avslår motion 2025/26:4186 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gunilla Carlsson (S), Joakim Sandell (S), Ingela Nylund Watz (S), Peder Björk (S) och Andreas Lennkvist Manriquez (V).
Jag och mitt parti delar remissinstansernas kritik. Förslagen i propositionen försämrar skyddet av biologisk mångfald och försvagar möjligheterna att uppnå ett långsiktigt hållbart skogsbruk.
Jag ställer mig endast bakom förslaget om att beslut enligt skogsvårdslagen ska överklagas till en mark- och miljödomstol i stället för som i dag till en förvaltningsdomstol. Det är rimligt att alla överklaganden samlas i samma domstolsslag, vilket kan leda till en mer enhetlig och effektiv prövning. I övrigt anser jag att propositionen bör avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken,
b) avslår regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
c) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar i de delar det avser 2 kap. 2 och 8 §§ samt 3 kap. 1 § och avslår lagförslaget i övrigt,
d) antar regeringens förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429),
e) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:242 punkterna 2 och 4 samt motion 2025/26:4141 av Kajsa Fredholm m.fl. (V), bifaller delvis proposition 2025/26:242 punkt 3 och avslår proposition 2025/26:242 punkterna 1 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
Vidare vill jag påpeka att det inte är någon nyhet att dessa antidemokratiska stater har en expansiv geopolitisk och ekonomisk agenda, och att kärnkraft fått en nyckelroll i deras maktstrategi. Detta är något som regeringen i högre grad bör ta på allvar i sin iver att bygga ny kärnkraft.
Mot bakgrund av att ny kärnkraft nu ser ut att bli verklighet i Sverige anser jag att regeringen bör göra ytterligare riskbedömningar av kärnkraften ur ett totalförsvarsperspektiv, särskilt med hänsyn till erfarenheterna från kriget i Ukraina.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3273 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 50 och 2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 44.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Hanna Gunnarsson (V) och Emma Berginger (MP).
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4149 av Tony Haddou m.fl. (V), 2025/26:4168 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) yrkande 1 och 2025/26:4175 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:264 punkterna 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4154 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 3 och 2025/26:4175 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S) och Annika Hirvonen (MP).
Förslaget om skärpta inre utlänningskontroller medför en risk för att det utförs fler godtyckliga kontroller av personer med utländsk bakgrund, vilket även riskerar att drabba personer som har rätt att vistas i Sverige. Det finns inte tillräckligt stöd för att förslagen är effektiva och därmed proportionerliga i förhållande till målet att effektivisera arbetet med återvändande. Den sänkta tröskeln för inre utlänningskontroller och den uppgiftsskyldighet som regeringen föreslår öppnar för uppenbara risker för rasprofilering och etnisk profilering.
Förslaget om förstärkta befogenheter för att klarlägga en utlännings identitet innebär ett betydande ingrepp i bl.a. individens rätt till privat- och familjeliv samt rätten till respekt för sin egendom. Mobiltelefoner, datorer och liknande innehåller ofta känslig information inte bara om den enskilde utan även om familj, vänner och andra kontakter. För många är mobiltelefonen dessutom det främsta sättet att kommunicera, ta del av samhällsinformation samt sköta kontakter med arbete, skola, vård och omsorg. Att sådan utrustning ska kunna hållas kvar under så lång tid som tre månader är orimligt och oproportionerligt i förhållande till syftet att klargöra en persons identitet.
Mot denna bakgrund bör riksdagen, utöver det förslag som behandlas under förslagspunkt 2, även avslå propositionen med undantag för de förslag som gäller verkställighetshinder och rätt till biträde. Vid bifall till denna reservation bör regeringen återkomma till riksdagen med lagförslag som omhändertar behovet av eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap,
2. lag om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27),
3. lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område,
4. lag om ändring i lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar,
5. lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2025:945) om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27),
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i rättegångsbalken,
2. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 12 kap. 8 b och 9 §§ och 18 kap. 2 b § samt avslår lagförslaget i de övriga delar som inte omfattas av utskottets förslag ovan under förslagspunkt 2,
c) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:263 punkt 1 och motionerna 2025/26:4150 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 i denna del och 2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 6, båda i denna del, bifaller delvis proposition 2025/26:263 punkt 3 i denna del och avslår proposition 2025/26:263 punkterna 2 och 4–7.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Regeringen bör vidare återkomma med ett förslag som begränsar och tydliggör vilken sidoinformation som får delas. Tolkningsutrymmet måste minimeras för att värna den personliga integriteten och förhindra att känslig information sprids i onödan. Särskilda hänsyn måste tas för att skydda barns integritet och säkerställa att barnets bästa alltid sätts i första rummet. För att säkerställa att lagförslaget inte innebär att sidoinformation omfattas av uppgiftsskyldigheten föreslår vi att den aktuella bestämmelsen utformas enligt följande: ”När det finns starka skäl att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige ska Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket när de innehar uppgifter om personer som enligt 2 kap. utlänningslagen saknar rätt att lagligen vistas i Sverige på eget initiativ lämna följande uppgifter till Polismyndigheten […]”.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2025/26:4152 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 2 och 3 samt 2025/26:4159 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 2 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Nils Seye Larsen (MP), Agneta Nilsson (S), Dzenan Cisija (S), Maj Karlsson (V) och Martina Johansson (C).
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4177 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Nils Seye Larsen (MP), Agneta Nilsson (S), Dzenan Cisija (S) och Maj Karlsson (V).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4155 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 3, 2025/26:4158 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 3, 2025/26:4177 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 6 och 2025/26:4181 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Nils Seye Larsen (MP), Agneta Nilsson (S), Dzenan Cisija (S), Maj Karlsson (V) och Martina Johansson (C).
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4177 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 9.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Nils Seye Larsen (MP), Agneta Nilsson (S), Dzenan Cisija (S) och Maj Karlsson (V).
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4138 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 1–4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Birger Lahti (V) och Linus Lakso (MP).
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4129 av Fredrik Olovsson m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP).
För att främja energigemenskaper ser vi ett behov av att det införs en tydlig definition av vad en energigemenskap är i den svenska lagstiftningen. Det skulle göra det lättare att vidareutveckla regelstöd och andra insatser för att gynna framväxten av energigemenskaper. Vi anser också att det behövs fler ekonomiska incitament till stöd för energigemenskaper. Det behövs t.ex. en skatteöversyn som gör det möjligt att skattefritt dela el virtuellt. De nyttor för elsystemet som energigemenskaper bidrar med bör också återspeglas i lägre nättariffer.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4130 av Linus Lakso m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Birger Lahti (V) och Linus Lakso (MP).
Jag och mitt parti tillstyrker dock regeringens förslag om att mark- och miljödomstolen ska pröva ansökningar om giltighetsförlängning av tillstånd om ansökan avser ett tillstånd som har prövats av domstolen som första instans. Detta är ett efterlängtat förslag eftersom det i dag finns en osäkerhet om var giltighetsförlängning av tillstånd ska prövas.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken som ska träda i kraft den 1 juli 2027,
b) avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar,
c) antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken som ska träda i kraft den 1 september 2026.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:238 punkt 1 och motion 2025/26:4105 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) och avslår proposition 2025/26:238 punkterna 2 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
Regeringen bedömer att reformen på sikt leder till en mer effektiv och förutsägbar process men konstaterar samtidigt att förändringen under en övergångsperiod kan innebära längre handläggningstider. Vi anser att det är av stor vikt att denna risk hanteras för att minimera fördröjningar i ett läge där investeringar behöver komma på plats snabbt. En utdragen övergång riskerar att bromsa investeringar och takten i industrins omställning. Regeringen bör därför säkerställa en ordnad process där genomförandet sker så smidigt som möjligt och där perioden med parallella system begränsas. Med hänsyn till reformens omfattning är det viktigt att den utvärderas löpande och att det finns beredskap att vidta ytterligare åtgärder, inklusive nödvändiga författningsändringar. En ny myndighetsstruktur löser inte i sig de grundläggande utmaningarna i tillståndsprocesserna. Även om en samlad prövning kan bidra till ökad enhetlighet behöver det parallellt med den organisatoriska förändringen genomföras ytterligare systemreformer för att förkorta handläggningstiderna, öka förutsägbarheten och på riktigt förbättra tillståndsprocesserna.
När det gäller frågan om kompetensförsörjning anser vi att det är avgörande att rätt kompetens kan säkras långsiktigt i den nya myndigheten. Om kompetensförsörjningen brister finns det en påtaglig risk att reformen får motsatt effekt och leder till längre handläggningstider. Det bör samtidigt understrykas att kompetensutmaningarna redan i dag är påtagliga och att det rapporteras om att personal med relevant kompetens lämnar länsstyrelserna till följd av den kommande reformen. Inom ramen för uppdraget att inrätta den nya myndigheten bör regeringen därför säkerställa att det skyndsamt vidtas nödvändiga åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen. De fackliga parterna har också en viktig roll i detta arbete.
Införandet av den nya miljöprövningsmyndigheten innebär en centralisering jämfört med dagens situation. En ny miljöprövningsmyndighet kan göra prövningsprocesserna mer förutsägbara och enhetliga, handläggarkompetens kan användas mer resurseffektivt och risken för korruption kan minska med en central myndighet. För att reformen ska få avsedd effekt krävs det dock att den nya myndigheten ges en organisation som tillvaratar befintlig kunskap om lokala och regionala förutsättningar. Den lokala och regionala förankringen är central i miljöprövningen och bidrar till kvalitet i besluten och acceptans hos näringslivet. Regeringen har hittills meddelat att myndighetens säte ska vara i Stockholm men har inte lämnat besked om hur verksamhet på flera orter i landet kan säkerställas. Det är därför angeläget att den fortsatta organiseringen säkerställer en regional närvaro, exempelvis genom regionala kontor.
En avgörande faktor för snabba och ändamålsenliga tillståndsprocesser är resurstilldelningen. Vi anser därför att regeringen behöver säkerställa att miljöprövningen, såväl vid den nya myndigheten som i övrigt, ges tillräckliga resurser över tid. En underfinansierad ny myndighet kommer sannolikt bara att försvåra och fördröja processerna eftersom myndigheten samtidigt behöver hantera alla andra utmaningar som uppstart av en ny myndighet innebär. Detta riskerar i sin tur att medföra omfattande negativa konsekvenser för klimatomställningen, miljön och näringslivet i stort.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4124 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1–4, 2025/26:4131 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 1–3 och 2025/26:4139 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP), Åsa Westlund (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S), Aida Birinxhiku (S), Andrea Andersson Tay (V) och Helena Lindahl (C).
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4119 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1, bifaller delvis motionerna 2025/26:3559 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 9, 2025/26:3581 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 3 och 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 39 och avslår motionerna 2025/26:1277 av Josefin Malmqvist (M) yrkande 1, 2025/26:1410 av Johanna Rantsi (M), 2025/26:1412 av Ann-Sofie Lifvenhage och Ann-Sofie Alm (båda M), 2025/26:1672 av Katarina Tolgfors m.fl. (M) delyrkande 2, 2025/26:2604 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) delyrkande 1, 2025/26:2845 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 3, 2025/26:3022 av Markus Wiechel m.fl. (SD), 2025/26:3027 av Noria Manouchi (M) yrkandena 1, 2 och 4, 2025/26:3121 av Kjell-Arne Ottosson (KD), 2025/26:3571 av Christian Carlsson (KD) yrkande 1, 2025/26:3581 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 26 och 2025/26:4111 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V).
Jag gör också en annan bedömning när det gäller behovet av sanktioner mot kommuner som inte följer bosättningslagen. Det var en brist att den tidigare lagen inte innehöll några sådana sanktioner. Efter att flera kommuner vägrat ta emot nyanlända har det visat sig att en sådan kritik var befogad och jag menar att regeringen återigen gör en felbedömning.
Jag anser därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om • att anpassa tiden för rätten till boende i lagen om bosättning för vissa nyanlända invandrare till tiden det tar att etablera sig i samhället • att införa en möjlighet att kunna rikta sanktioner mot kommuner som inte följer lagen om bosättning för vissa nyanlända invandrare.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4077 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt avslår motionerna 2025/26:4079 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4086 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkandena 1, 4 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ciczie Weidby (V).
Denna kritik framförs även av kommuner, kommunförbund och andra organisationer, som är mycket negativt inställda till att det kommunala inflytandet vid utvinning av uran inskränks genom att kommunfullmäktiges tillstyrkan inte längre ska krävas. Denna del av regeringens förslag är enligt vår uppfattning varken motiverad eller proportionerlig.
Vi anser därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag som säkerställer det kommunala inflytandet vid utvinning av uran genom att det kommunala vetot behålls.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3973 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP).
Mot denna bakgrund anser vi att Sverige bör återinföra ett nationellt och tydligt förbud mot all uranbrytning.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Birger Lahti (V) och Linus Lakso (MP).
Samtidigt saknas i dag säkra och beprövade tekniker för storskalig brytning som kan garantera att svavelsyra, tungmetaller och radioaktiva ämnen inte läcker ut och förorenar omgivande miljöer, vattendrag, sjöar och samhällen. Beräkningar visar dessutom att brytning i alunskiffer leder till omfattande koldioxidutsläpp till följd av förkolningsprocesser.
Trots denna kunskap finns det planer på brytning i alunskiffer i både Västergötland och Jämtland. Vi anser att de miljörisker som följer av alunskifferbrytning är oacceptabla och att ett förbud mot all gruvbrytning i alunskiffer bör införas.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Birger Lahti (V) och Linus Lakso (MP).
Sammanfattningsvis anser vi att ett kommunalt veto bör införas mot brytning i alunskiffer och att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med en tydlig tidsplan för när sådana regler kan vara på plats.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3973 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 4 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP).
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2025/26:3971 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Birger Lahti (V).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4103 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Malin Östh (V).
Regeringens förslag om utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt bör därmed avslås. Regeringen bör därefter återkomma med ett nytt, samlat och rättssäkert förslag till genomförande av migrations- och asylpakten i enlighet med vad som sägs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4170 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) yrkande 1, 2025/26:4174 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4183 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt avslår proposition 2025/26:262 punkterna 1–29.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår ändringar i bestämmelserna om offentligt biträde. Ändringarna, som bl.a. handlar om att rätten till offentligt biträde ska utgå från EU:s miniminivå, innebär t.ex. strikta begränsningar av ersättningsberättigad rådgivningstid hos Migrationsverket. Detta är en dramatisk försämring. Asylprocessen är komplex och för den enskilde, som ofta befinner sig i en utsatt situation, är det avgörande att få professionell hjälp för att kunna presentera sina skyddsskäl på ett korrekt och fullständigt sätt. Lagrådet kritiserar den föreslagna regleringen och anser att det finns gränser för hur långt minimilinjen får drivas i det enskilda fallet, inte minst när det gäller barn. Lagrådet pekar också på det orimliga i de strikta tidsgränserna, som strider mot god advokatsed och riskerar att lämna människor i nöd utan det stöd de har rätt till. Lagrådet ser ett behov av en ventil men avstår från att lämna konkreta förslag. Hur en sådan ventil ska vara utformad behöver sannolikt utredas. Vidare varnar flera remissinstanser för att förslaget kommer att få stora negativa konsekvenser för rättssäkerheten och leda till att tyngdpunkten i processen förskjuts till domstolarna.
De nuvarande reglerna bör få bestå med den ändringen att även ärenden enligt asylprocedurförordningen och asyl- och migrationshanteringsförordningen ska omfattas av 18 kap. 1 § utlänningslagen. Regeringen bör utreda och återkomma med ett sådant förslag
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4153 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4157 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Ola Möller (S), Madeleine Atlas (C), Annika Hirvonen (MP) och Magdalena Sundqvist (S).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4104 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 2 och avslår motion 2025/26:4132 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Birger Lahti (V).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4126 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4132 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Jag är positiv till regeringens beslut om att ersätta kommunerna för vindkraftsanläggningarnas fastighetsskatt. Det är en viktig del i arbetet med att stärka den lokala acceptansen och säkerställa en rättvisare fördelning av resurser. Jag delar även regeringens uppfattning att det måste finnas en långsiktig ersättning för att främja utbyggnaden av vindkraft samt att en sådan ersättning kommer att skapa lokal nytta och förbättra förutsättningarna för en effektiv utbyggnad. Däremot anser jag att det inte är tillräckligt med en tillfällig budgetsatsning. Jag menar att det i stället behövs en långsiktig finansieringsmodell som kan skapa stabilitet och förutsägbarhet över tid.
Samtidigt anser jag att det behövs ett system som innebär att värdet av den el som skapas genom vindkraft kan återföras till lokalsamhället och i högre grad komma invånarna till del. Ett sådant system skulle fungera både som en ersättning för kommuner som redan har vindkraft och som ett incitament för att fler kommuner ska säga ja till ny vindkraft. Jag förordar därför att samhällen med vindkraft också ska få en produktionsbaserad ersättning och att regeringen bör utreda en modell som innebär att 5 öre per producerad kWh går till kommunerna via energiskatten och där intäkterna fördelas enligt modellen 70 procent till kommunen och 30 procent till regionen.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4104 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 1 och avslår motionerna 2025/26:4126 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 3 och 2025/26:4132 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Birger Lahti (V).
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4137 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C) och Birger Lahti (V).
Handeln med krigsmateriel förutses öka med anledning av det förändrade säkerhetsläget i Europa och världen. Vi har inget emot sambeställningar med länder som står oss nära, värderingsmässigt och geografiskt. Sådana sambeställningar kan ge ekonomiska besparingar och skapa mer effektiva processer. Men sådana fördelar får inte uppnås på bekostnad av den svenska exportkontrollens integritet. Sverige behöver värna de nationella regler som finns för krigsmaterielexport och inte överlåta till andra stater att göra bedömningar som gäller svenskt krigsmateriel. Det gäller även svensktillverkade vapenkomponenter.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4091 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 2 och 2025/26:4096 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 6 och avslår proposition 2025/26:228 punkt 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Jacob Risberg (MP) och Lotta Johnsson Fornarve (V).
Jag anser inte att det finns skäl att luckra upp det svenska regelverket med anledning av Natomedlemskapet. Det finns inte heller några krav från Nato på anpassning av krigsmateriellagstiftning, vilket bekräftas av 2023 års krigsmaterielutredning. Jag är mycket kritisk till ändringar av riktlinjerna som kan innebära undantag för agerande som kan gå utanför folkrättens ram.
Jag anser inte att allierades behov av kunnande och materiel bör läggas till som skäl för att bevilja tillstånd. En sådan förändring försvagar exportkontrollen.
Regeringen bedömer att samverkan med allierade stater i princip får anses överensstämma med Sveriges säkerhets- och försvarspolitik. När det gäller krigsmaterielexport mellan Nato-länder vill jag hänvisa till 2023 års krigsmaterielutredning där det uppges om export av krigsmateriel mellan Nato-länder att det är ”upp till varje medlemsstat att besluta om krigsmaterielexport i enlighet med respektive lands nationella regelverk och i enlighet med internationella åtaganden på området”. Jag ser därmed inte behov av att riktlinjerna ska förändras i denna del.
Vidare anser regeringen att det bör tydliggöras i riktlinjerna att det ska vara möjligt att avstå från att återkalla ett tillstånd som avser en mottagande stat som kommit i väpnad konflikt om det är förenligt med Sveriges säkerhetspolitik. Jag motsätter mig detta eftersom det redan idag finns möjligheter till undantag för återkallande under förutsättning att det är förenligt med folkrätten och principerna och målen för Sveriges utrikespolitik.
Tvärtom behöver det nuvarande regelverket skärpas. Jag anser att Sverige inte är trovärdig i sitt arbete för mänskliga rättigheter, global nedrustning, fred och jämställdhet ifall vi bidrar till att beväpna auktoritära regimer och stater som begår allvarliga och omfattande brott mot mänskliga rättigheter. I det nuvarande osäkra säkerhetspolitiska läget är det särskilt viktigt att krigsmaterielexporten är ändamålsenlig och följer tydliga kriterier om att värna demokrati, folkrätt och mänskliga rättigheter. Jag anser därför att regeringen bör återkomma med skärpta riktlinjer så att brott mot folkrätten, kränkningar av mänskliga rättigheter och icke-demokratiska regimer som mottagare görs till ovillkorliga hinder för beviljande av tillstånd för export av krigsmateriel, inklusive följdleveranser. Regeringen bör även återkomma med en strategi för att stoppa vidareexport av krigsmateriel som sker i strid med svenska regelverk.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4091 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 3 och 4 samt avslår motionerna 2025/26:3407 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:4096 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkandena 1–3 och 7.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Lotta Johnsson Fornarve (V).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Karin Rågsjö (V), Christofer Bergenblock (C) och Nils Seye Larsen (MP).
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 6 och avslår motion 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V) och Niklas Sigvardsson (S).
Det är oklart om Skolverket har förmåga att säkerställa de digitala systemen för att hantera det stora antalet elever som ska göra många olika prov vid samma tid. Det finns därför behov av att utreda om Skolverket har tillräckliga personella och ekonomiska resurser för att införa de digitala nationella slutprov som behöver genomföras för att betygssystemet ska fungera. Regeringen bör därför ge Skolverket i uppgift att kartlägga om myndigheten har tillräckliga resurser för att ta fram och administrera digitala nationella slutprov.
Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven. Det kan komma att påverka lärares undervisningsmetoder och leda till att undervisningen utformas för att prestera goda resultat på provet, i stället för att hålla fokus på hela ämnets bredd och olika sätt att visa kunskap på. Det kan leda till ökad stress och att viktiga delar av kunskapsuppdraget trängs undan. Det är därför nödvändigt att regeringen följer upp att det nya betygssystemet inte leder till att de nationella provens ökade betydelse leder till försämrad undervisning när ökat fokus läggs på att förbereda elever för att prestera på prov.
Av likvärdighets- och legitimitetsskäl är det viktigt att elever i specialskolan kan genomföra de nationella slutproven och att proven konstrueras så att de är tillgängliga för alla elever. Ett sätt att öka tillgängligheten för döva och hörselskadade elever är att slutproven översätts till svenskt teckenspråk. Regeringen bör därför i förordningsarbetet utreda förutsättningarna för tillgängliga slutprov och översättning till teckenspråk.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4001 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 2, 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 2 och 4 samt 2025/26:4058 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 6 och 2025/26:4058 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven. Det kan leda till ökad stress och att viktiga delar av kunskapsuppdraget trängs undan. Det är därför nödvändigt att följa upp hur provens betydelse påverkar undervisningen och elevernas arbetsmiljö. Vi ser dock att delar av det föreslagna betygssystemet kommer att kunna justeras; det kan exempelvis handla om att justera processen för kalibrering och i vilken grad nationella prov styr meritvärden i takt med att betygsinflationen av strukturella skäl minskar.
Vi anser mot denna bakgrund att processen för kalibrering av betyg behöver förenklas och ses över före införandet.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Flera remissinstanser, däribland Vuxenutbildning i Samverkan, har pekat på att förslagen riskerar att fungera sämre i denna kontext. Särskilt problematiskt är att meritvärderingen i hög grad ska bygga på nationella slutprov. Det riskerar att tränga undan lärarens bedömning, minska motivationen och missgynna vuxna studerande. Förslaget om att genomföra slutprov vid samma tidpunkter som i gymnasieskolan riskerar dessutom att minska flexibiliteten, skapa väntetider och fungera som en flaskhals i utbildningar som är avgörande för kompetensförsörjningen. Det finns alltså fortsatt frågor om det nya betygssystemets genomförande på den kommunala vuxenutbildningen. Regeringen bör därför tillsätta en utredning av hur det nya betygssystemet ska genomföras och användas på den kommunala vuxenutbildningen.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4001 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Vidare behöver arbetet mot intrång i immateriella rättigheter stärkas. För att möta det växande problemet med intrång i immateriella rättigheter behöver mer göras, både nationellt och inom EU. Det gäller oavsett om det handlar om exempelvis illegal ip-tv, varumärkesförfalskning eller piratkopiering av film och dataspel. Alla former av intrång i immateriella rättigheter är stöld. Även om varje enskilt intrång kan framstå som harmlöst, handlar det sammantaget om miljardbelopp som omsätts illegalt och som finansierar organiserad kriminell verksamhet. Konsekvenserna är uteblivna skatteintäkter, förlorade svenska arbetstillfällen och företag samt kulturskapare som tvingas att lägga ned sin verksamhet. Vi är stolta över de straffskärpningar som den tidigare regeringen genomförde när det gäller de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång. Ett viktigt nästa steg är att göra det enklare att stoppa illegala tjänster, stärka informationsinsatserna och öka medvetenheten om konsekvenserna av intrången.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3593 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 48, 49 och 51 samt avslår motionerna 2025/26:2724 av Markus Wiechel (SD) och 2025/26:2831 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S) och Birger Lahti (V).
Kultursektorn har anpassat sig till teknisk utveckling förr och kan göra det igen, men politiken behöver stödja sektorn mer under denna förändring. Vi anser att det är nödvändigt att uppmärksamma och skydda det fundamentala värdet av det mänskliga skapandet och säkra förutsättningarna för bildkonstnärer, författare, musiker, skådespelare och filmskapare i Sverige och världen över. AI innebär många möjligheter, men utmaningarna måste tas på allvar. Sverige har inte råd att vänta och se, utan bör med utgångspunkt i upphovsrätten och värnandet av det kulturella skapandet vara aktivt i att söka lösningar i en ny tid. Det behövs lagstiftning både nationellt och internationellt för att säkra upphovsmakarnas rättigheter, och här var AI-förordningen ett steg i rätt riktning. Staten behöver också ta ett tydligare ansvar för att skydda upphovspersoners och utövande konstnärers rättigheter. De kulturella och kreativa branscherna bör involveras i detta arbete för att säkra upphovsrättsperspektivet i AI-arbetet. Mot denna bakgrund anser vi att regeringen bör stärka upphovsmakares rättigheter i relation till AI-utvecklingen och ta fram lagstiftning för att säkra upphovsmakares rättigheter, nationellt och internationellt.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3425 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 5 och 2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 32 och avslår motionerna 2025/26:901 av Mirja Räihä och Per-Arne Håkansson (båda S), 2025/26:2301 av Per-Arne Håkansson (S), 2025/26:2832 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 16, 2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 42, 2025/26:3561 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 7, 2025/26:3593 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 52 och 2025/26:3665 av Magnus Berntsson (KD).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Birger Lahti (V) och Katarina Luhr (MP).
Vidare är vi av uppfattningen att Sverige behöver börja använda patentinformation på ett mer systematiskt och strategiskt sätt för att öka utväxlingen av innovationssatsningar. På så sätt kan man undvika dubbelforskning, påskynda utvecklingen av nödvändiga innovationer och analysera utvecklingstendenser runt om i världen. Vidare kan man genom att använda patentinformation i forskning och beslutsfattande avgöra var Sverige har störst möjlighet att konkurrera och bidra med nya klimatsmarta lösningar. Forskningsmedel kan på så vis riktas till de områden där de gör störst nytta.
Därtill har små och medelstora företag samt enskilda forskare begränsade möjligheter att försvara sina patent i domstol till följd av höga processkostnader, vilket begränsar deras möjligheter att exploatera och kommersialisera sina innovationer. Vi anser därför att regeringen bör utreda förutsättningarna för en frivillig privat försäkring mot patentintrång. En sådan försäkring skulle sannolikt fungera avskräckande för potentiella patentintrång samt öka intresset för patentering bland små och medelstora företag.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3593 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 50, 53 och 54 samt avslår motion 2025/26:3641 av Lili André (KD) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S) och Birger Lahti (V).
De stora ekonomiska klyftorna är ett strukturproblem i den svenska ekonomin. En viktig förklaring till Sveriges extrema förmögenhetsfördelning är det svenska skattesystemets utformning. Som ett led i en stor skattereform ska ett införande av en miljardärsskatt utredas.
Hushållen är pressade, men skattesänkningen på bensin och diesel riskerar att motverka klimatomställningen, försämra konkurrensförutsättningarna för fossilfria drivmedel och skapa osäkerhet kring långsiktiga investeringsvillkor. Svaret på kostnadskrisen är i stället ett brett transportstöd som stärker hushållens ekonomi oavsett om man kör bil eller reser med kollektivtrafik.
Regeringen fortsätter att binda upp Sverige i dyr kärnkraft. Genom detta ensidiga fokus på kärnkraft riskerar investeringar i förnybara energikällor, som faktiskt kan göra elen billigare snabbare, att trängas undan. Det är uppenbart att det gått prestige i frågan där ny kärnkraft ska fås fram oavsett kostnad eller nytta.
Ett fungerande totalförsvar kräver ett fungerande samhälle både till vardags och vid kris. Regeringen bör återuppta överläggningar om försvarspolitiken så som den blocköverskridande överenskommelsen om försvaret föreskriver och inte själv ta beslut om fördelningen av de pengar som avsatts.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen godkänner Vänsterpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i enlighet med vad som anförs i reservationen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4108 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) och avslår proposition 2025/26:100 punkt 1 och motionerna 2025/26:617 av Markus Kallifatides (S), 2025/26:1048 av Jamal El-Haj (-) yrkandena 2–5, 2025/26:1146 av Anders Karlsson (C), 2025/26:2493 av Jesper Skalberg Karlsson (M), 2025/26:2496 av Jesper Skalberg Karlsson (M), 2025/26:3150 av Malin Danielsson m.fl. (L) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3421 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 40, 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 23, 2025/26:4101 av Magdalena Andersson m.fl. (S), 2025/26:4110 av Martin Ådahl m.fl. (C) och 2025/26:4118 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Samuel Gonzalez Westling (V).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Utan tillräcklig finansiering av verksamheten finns det en uppenbar risk att förbättrat stöd till elever blir en teoretisk möjlighet snarare än en verklig förändring. För att verkligen förbättra stödet i skolan krävs ett tydligt fokus på resurser, kompetens och elevernas faktiska behov. Vi anser att alla elever ska få rätt stöd i rätt tid – inte i teorin utan i praktiken. Skolans pengar ska gå till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev – inte till vinster. Alla barn ska mötas av höga förväntningar och få den hjälp de behöver för att lyckas.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4019 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 och avslår motion 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V) och Niklas Sigvardsson (S).
Jag anser att varje elev bör få tillgång till mer av den viktiga resurs som lärarens tid och engagemang är. Om det ska bli möjligt behöver undervisningsgrupperna vara betydligt mindre än de är på många håll i dag. För att läraren ska ha en rimlig chans att hjälpa och stödja varje elev utifrån elevens egna förutsättningar måste undervisningsgrupperna minska. I stället ser vi allt fler exempel runt om i landet där klassernas storlek ökar för att kommunerna ska kunna spara och för att friskolorna ska kunna ta ut mer vinst. För att kunna garantera alla elever och lärare en dräglig arbetsmiljö behövs det en nationell reglering av klass- och gruppindelningen. Jag anser därför att regeringen bör gå vidare med förslaget från Förbättrat stöd i skolan (SOU 2025:44) och utreda en reglering av klass- och gruppindelningen inom skolväsendet.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3994 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:4035 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Isabell Mixter (V).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3 och avslår motion 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 4, 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 2 och 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Isabell Mixter (V) och Camilla Hansén (MP).
Skolinspektionen har granskat undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer och konstaterar att kvaliteten behöver bli bättre. Granskningen visar bl.a. att eleverna får undervisning som inte är tillräckligt nära deras vardag och att de sällan möter fördjupad undervisning om hedersrelaterat våld och förtryck. Strukturen förstärktes så sent som 2022 med examensmål i lärarutbildningen och tydligare skrivningar i läroplanens uppdrag till rektor att ha ansvar för området sexualitet, samtycke och relationer samt genom att området förekommer i ett flertal kursplaner. Att helt flytta dessa områden från läroplanernas inledande delar riskerar att försvaga helhetsperspektivet och minska tydligheten i skolans ansvar. Detta görs även i ett läge där frågor om sexualitet, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck aktivt behöver stärkas, inte tonas ned. Regeringens argumentation för att tunna ut kunskapsområdet bygger inte på kunskap om vad som är viktigt för elever och lärare. Vi delar invändningarna som flera remissinstanser uttrycker. För att nå ett jämställt samhälle behöver alla ha grundläggande kunskaper om hur olika relationer påverkar vårt samhälle.
Vi vill att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck även fortsättningsvis ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 4 och avslår motion 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4041 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3 och 2025/26:4050 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP) och Madeleine Atlas (C).
I propositionen föreslås att det ska bli enklare att visa ut en elev ur undervisningslokalen. Jag ser att det kan finnas tillfällen då det är en motiverad åtgärd, men då är det centralt att det finns någon utanför undervisningslokalen som kan ta emot eleven. Regelverket riskerar att leda till att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar diskrimineras eller inte får det stöd de behöver och har rätt till. Regeringen bör därför utreda hur den kan säkerställa att skolorna har de resurser som krävs för att stödja och ta hand om de elever som visas ut ur klassrummet.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4002 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Isabell Mixter (V).
Den kränkande behandling som alltför ofta förekommer i skolan måste motarbetas med kraft. Alla vuxna i skolan bär ett ansvar för detta. Ofta betraktas eleverna som en del av problemet – inte som en del av lösningen. Elevernas delaktighet är viktig för ett välfungerande likabehandlingsarbete. En politik som i grunden betraktar elever som potentiella hot mot ordningen i skolan hamnar fel. Förebyggande åtgärder är generellt av betydligt större vikt än disciplinära åtgärder för att verkligen förhindra kränkningar. Jag anser att eleverna bör vara delaktiga i framtagandet av skolregler. Regeringen bör därför återkomma med ett lagförslag som innebär att eleverna ska vara delaktiga i framtagandet av skolregler.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4002 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Isabell Mixter (V).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4018 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4050 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4018 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:4041 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4063 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Lagförslaget att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter är välkommet, men jag menar att skyldigheten borde utvidgas till att även omfatta kaféer, restauranger, drivmedel, klädbutiker, resor med kollektivtrafik samt olika typer av fritidsaktiviteter.
I fråga om handlares skyldighet att ta emot kontanter står en rad intressen mot varandra. Kontantkravet kan leda till såväl ökade rånrisker som ökade kostnader för handlare och butiksinnehavare. Därför bör de nya reglerna om att ta emot kontanter utvärderas senast tre år efter att de har införts.
Möjligheten att betala räkningar kontant över disk har minskat avsevärt under de senaste åren i takt med att bankkontor avvecklats. Jag menar att det bör finnas en skyldighet för kreditinstitut att tillhandahålla manuell betalningsförmedling i rimlig utsträckning i hela landet. De kreditinstitut som omfattas av skyldigheten att tillhandahålla kontanttjänster bör vidare ge andra kreditinstitut möjlighet att erbjuda kontanttjänster genom den infrastruktur som de är skyldiga att tillhandahålla.
Slutligen anser jag att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur ett utvidgat ansvar för Riksbanken att garantera att kontanter kan användas i hela landet kan tydliggöras och formuleras. Bakgrunden är att Kontantutredningen visade att det kan uppstå luckor mellan bankernas ansvar som regleras i lag och de behov som kan finnas i civilsamhället.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3993 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkandena 1–4 och 6 samt avslår motionerna 2025/26:4013 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 3–6 och 2025/26:4043 av Martin Ådahl m.fl. (C) i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ida Gabrielsson (V).
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4032 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Christofer Bergenblock (C), Nils Seye Larsen (MP) och Maj Karlsson (V).
Mot denna bakgrund bör riksdagen avslå propositionen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3999 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) och 2025/26:4047 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:202.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V) och Amanda Palmstierna (MP).
I dag saknas dessutom i många fall tillräcklig insyn i hur skattemedel används inom friskolekoncerner. Det gäller inte minst i fråga om hur resurser flyttas mellan skolor och hur vinster uppstår. Utan krav på redovisning på skolenhetsnivå blir det svårt att granska överkompensation och pengaläckage ur skolan. Offentlighetsprincipen är därför inte bara en fråga om insyn, utan en förutsättning för att kunna säkerställa att resurser används rätt och att alla elever ges likvärdiga förutsättningar.
Regeringen har under lång tid lovat att öka insynen i friskolesektorn. Det som nu presenteras är dock en halvmesyr. I stället för en tydlig och konsekvent offentlighetsprincip väljer regeringen en modell med undantag och lättnader som riskerar att skapa kryphål. För att på allvar stärka förtroendet för skolan krävs en mer genomgripande politik. Offentligt finansierad utbildning ska ha öppna böcker, resurser ska kunna följas på skolnivå och vinstintresset ska inte tillåtas att stå i vägen för transparens och kvalitet. Sammantaget är det positivt att offentlighetsprincipen nu föreslås införas, men reformen behöver skärpas. Offentligt finansierad utbildning ska präglas av full insyn – inte av undantag som riskerar att dölja hur skattemedel används. Vi anser att offentlighetsprincipen bör tillämpas fullt ut, utan undantag för affärshemligheter.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4024 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 3 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614) i de delar det avser 7 kap. 11 §.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3995 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 2, 2025/26:4011 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4065 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:187 punkt 5 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Riksdagen bör därför avslå regeringens lagförslag i de delar som avser att möjligheterna att göra undantag från besittningsskyddet i efterföljande led vid blockhyra utökas, att reglerna om anpassad hyra införs och att den s.k. bulvanregeln inte ska gälla vid blockhyra. Vidare bör den del av lagförslaget som avser uthyrning till en juridisk person för vidareuthyrning till en juridisk person avslås (12 kap. 1 e § andra stycket 1 b jordabalken).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår 12 kap. 1 e § andra stycket 1 b regeringens förslag till lag om ändring i jordabalken och antar paragrafen i övrigt med den ändringen att ordet "eller" ska införas efter "personer," i andra stycket 1 a.
b) avslår regeringens förslag till lag om ändring i jordabalken i de delar det avser 7 kap. 31 § och 12 kap. 45 a, 55, 55 b och 55 f §§.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3995 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:4011 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4065 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3 samt bifaller delvis proposition 2025/26:187 punkt 2 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3995 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 4 och avslår motion 2025/26:4065 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkandena 4–6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V).
Vi kan konstatera att regeringens politik på området inte är tillräcklig. Det behövs kvantitativa målformuleringar för att främja energieffektiviseringen i samhället. Därför anser vi att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag på ett nytt mål för effektiv energianvändning. Det målet ska ha en kvantitativ målformulering som möjliggör mätbarhet och uppföljning samt att Sverige ska kunna leva upp till sina åtaganden på klimatområdet.
Det ankommer på regeringen att vidta de åtgärder som behövs med anledning av vårt förslag. Det vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2025/26:3946 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 2, 2025/26:3950 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3955 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 1 och 2025/26:3965 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Amanda Palmstierna (MP).
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4055 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Vidare menar vi att förutsättningarna för en framgångsrik skogsnäring behöver stärkas, med ökad förädlingsnivå och fler jobb. Skogens roll som motor för jobb, investeringar och ekonomisk trygghet på landsbygden är avgörande. Vi vill även framhålla att Sverige behöver stå upp för ett svenskt hållbart skogsbruk i EU. Med förbättrad skogsskötsel, variationsrikt skogsbruk och växtförädling kan kolinlagring, biologisk mångfald och virkestillväxt öka. Rådgivning och forskning möjliggör hållbart brukande, samtidigt som skogsägare behöver bättre ersättning när skyddsvärd skog bevaras.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 14, 17–19 och 34.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Vi anser att staten ska ta ett större ansvar när marknaden inte levererar den infrastruktur som företag och människor är beroende av. När staten drar sig undan drar också kapital och investeringar vidare. Därför vill vi att fler myndigheter och statliga jobb ska lokaliseras utanför storstäderna, att statliga servicekontor ska utvecklas och att bredband ska byggas ut så att företag kan etablera sig, expandera och skapa jobb i hela Sverige. Vi anser att servicekontor som har stängts ned ska öppnas upp igen och att servicekontoren ska fortsätta utvecklas.
För att stimulera det lokala näringslivet behövs en lokalt förankrad bank- och finansmarknad. I många delar av landet finns det inte längre någon lokal bankverksamhet, vilket medför sämre förutsättningar för att starta och driva företag. Detta medför även sämre regional utveckling och färre företag. En lösning är att låta statens servicekontor fungera som mötesplats mellan finansiella institutioner och lokalsamhälle. Vi menar att regeringen därför bör utreda hur Statens servicecenter kan medverka till att möjliggöra mötesplatser mellan finansservice och lokala aktörer i kommuner utan fysiskt bankkontor.
Även jordbrukets förutsättningar behöver förbättras. Vi vill se en livsmedelsstrategi som säkerställer ett lönsamt, robust och hållbart jordbruk. Genom att bl.a. använda EU-medel från regionalstödet för att säkra livsmedelsbutiker kan den lokala konkurrensen på landsbygden ökas.
Vi vill utreda s.k. inställelsetid för polisen som innebär att polis ska kunna vara på plats i rimlig tid oavsett var i landet man bor, på samma sätt som det fungerar för räddningstjänsten. Människor i hela landet – oavsett postnummer – ska kunna räkna med att få hjälp i tid. Det handlar inte bara om trygghet utan också om rättvisa.
Vi anser även att det behöver inrättas särskilda beredskapssjukhus, och att Gotland och norra Sverige bör prioriteras för detta.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 2–4, 11, 12, 15, 21–23 och 29 samt avslår motionerna 2025/26:4038 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 3 och 2025/26:4055 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Vi vill alltså sammantaget se bättre vägunderhåll på landsbygden och i glesbygd, stärka järnvägen, stoppa nattågsdöden, och värna de regionala flygplatserna. Vi vill även bygga ut laddinfrastrukturen i hela landet och förbättra vinterväghållningen så att infrastrukturen fungerar i hela landet, inte bara där flest människor bor. När människor och företag i glesbygd och på landsbygden kan lita på att transporter, pendling och resor fungerar, då förbättrar vi både vardagen för vanligt folk och Sveriges konkurrenskraft. Satsningar på järnvägs- och vägunderhåll kan bidra till att stärka konjunkturen, öka sysselsättningen och bidra till att Sverige håller samman.
Gotland har speciella utmaningar. De höga kostnaderna för Gotlandstrafiken, för enskilda och för företag, måste få en lösning. Vid sidan om den viktiga frågan om rimliga kostnader för färjetrafiken är det också av stor vikt att frågan ses ur ett beredskapsperspektiv. Förbindelserna måste fungera även i ett försämrat säkerhetsläge.
Bättre konnektivitet, inklusive bredband, är grundläggande i hela landet. I många områden räcker dock inte marknadskrafterna till. Stöd för bredbandsutbyggnad behöver finnas så att människor och företag på landsbygden och i glesbygd kan bo, arbeta och driva verksamhet. Den nationella bredbandsstrategin behöver uppdateras och anpassas till det förändrade säkerhetsläget. Därutöver måste utbyggnaden av 5G och utvecklingen av 6G och 7G vara en högt prioriterad fråga. För glesbygdens skull är det även hög tid att genomföra förslagen från Utredningen om digital post (SOU 2024:47) om att statliga myndigheter, kommuner och regioner ska vara skyldiga att skicka myndighetspost till enskilda som har en digital brevlåda.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 5–10, 13 och 24–28.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen i de delar det avser 2 kap. 7 §,
b) antar som vilande regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen i övrigt med den ändringen att 2 kap. 25 § ska ha den lydelse som reservanten föreslår i bilaga 3.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3893 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 3, 2025/26:3894 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 4 och 2025/26:3895 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1–3, bifaller delvis proposition 2025/26:78 och motion 2025/26:3894 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:3893 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Jessica Wetterling (V).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3895 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Jessica Wetterling (V).
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3860 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Maj Karlsson (V).
Vi anser att regeringen med tanke på förslagets bristfälliga beredning och potentiellt omfattande konsekvenser borde ha föreslagit en temporär lagändring med en inledande giltighetstid på två år. Genom att följa upp och utvärdera effekterna under den temporära tillämpningen skulle riksdagen få ett mer gediget underlag för att kunna ta ställning till en eventuellt förlängd prövotid eller en permanent lagändring.
Regeringen bör följaktligen återkomma skyndsamt till riksdagen med ett lagförslag som innebär en återställning fr.o.m. den 1 juni 2028 av de krav som avskaffas i och med den nu aktuella propositionen. Under den temporära tillämpningen kan riksdagen besluta att senarelägga eller helt upphäva återställningen om det bedöms lämpligt med tanke på resultaten av utvärderingen av effekterna av de slopade kraven. Denna metod tillämpas i införandet av gårdsförsäljningen. Metoden bör tillämpas även när kraven på eget kök och matservering för att bevilja serveringstillstånd avskaffas.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4075 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Karin Rågsjö (V) och Dzenan Cisija (S).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4075 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Karin Rågsjö (V) och Dzenan Cisija (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3992 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:4015 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap i de delar det avser 10 § första och andra styckena samt 14 § och avslår lagförslaget i övrigt,
b) avslår regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap,
2. lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap,
3. lag om ändring i lagen (2014:481) om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3989 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1, bifaller delvis proposition 2025/26:175 punkt 1 och motion 2025/26:3991 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1–9 och avslår proposition 2025/26:175 punkterna 2–4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Malte Tängmark Roos (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen antar reservanternas förslag i bilaga 3 till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap (regeringens lagförslag 2.1).
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3989 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3, 2025/26:3990 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:3991 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 10 och bifaller delvis motion 2025/26:3987 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Anders W Jonsson (C), Malte Tängmark Roos (MP) och Arber Gashi (S).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3989 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Anders W Jonsson (C) och Malte Tängmark Roos (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3989 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 4 och avslår motion 2025/26:3990 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Malte Tängmark Roos (MP).
Vi anser således att regeringen bör återkomma med en fullständig konsekvens- och kostnadsanalys av reformens effekter för kommuner, regioner och fastighetsägare och säkerställa att kommuner och regioner ges ekonomiska och organisatoriska förutsättningar för de nya uppgifterna.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3935 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Peter Hultqvist (S), Johan Andersson (S), Hanna Westerén (S), Erik Ezelius (S), Hanna Gunnarsson (V) och Markus Selin (S).
Läs hela reservationen
Krisberedskapen och det civila försvaret måste ha ett tydligt tillgänglighetsperspektiv. Det gäller t.ex. sådant som tillgång till skyddsrum och information både i förväg och vid allvarliga händelser. Det är en grundläggande fråga om demokrati – alla människor ska vara delaktiga i samhället och få den trygghet och det skydd som de behöver.
Funktionsrättsorganisationen Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR) uttrycker stor oro för det bristande funktionsrättsperspektivet i regeringens lagförslag och kräver i sitt remissvar en tydligare analys av lagstiftningen ur ett funktionshindersperspektiv för att säkerställa att Sverige uppfyller sina åtaganden enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Jag instämmer i denna kritik. Självklart måste funktionshindersorganisationerna inkluderas i analysen för att erfarenheter och kunskaper ska kunna tas till vara.
Sverige har ett stort antal gamla skyddsrum, som under lång tid inte har vare sig setts över eller renoverats. Skyddsrummen är vanligtvis inte byggda med tillgänglighet för personer med olika former av funktionsnedsättning i åtanke, trots att skyddsrummens syfte är att ge skydd för alla människor, speciellt de som behöver samhällets hjälp och skydd mest. Det kommer tyvärr inte att vara möjligt att bygga om alla skyddsrum så att de har hög tillgänglighet, men det måste vara en utgångspunkt i krisberedskapen och totalförsvaret att alla människor, oavsett funktionshinder, ska kunna söka skydd vid kris och krig. Det går såklart inte att lämna stora grupper av människor åt sitt öde. Vid kontroller av skyddsrum bör det därför ställas krav på fastighetsägaren att åtgärda eventuella enklare brister i tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.
Regeringen konstaterar i propositionen att MCF enligt nuvarande förordning ska verka för att skyddsrummen ska vara tillgängliga för personer med funktionshinder. Man bedömer dock att det inte är möjligt att tillgodose de synpunkter som DHR framför men kommer att beakta dessa inom ramen för det kommande förordningsarbetet. Jag menar att detta inte är tillräckligt och att en skarpare skrivning borde ha ingått i regeringens lagförslag. Att det finns tillgängliga skyddsrum och skyddade utrymmen för personer med funktionsnedsättning måste vara en självklar utgångspunkt för alla aktörer som arbetar med frågan. Detta måste dock ordnas utan att det, så som regeringen befarar, leder till en minskning av antalet skyddsplatser i stort.
Jag anser därför att regeringen bör återkomma med ett förtydligande i lagen om att berörd myndighet ska verka för att det finns skyddsrum och skyddade utrymmen som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3931 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) och avslår motionerna 2025/26:3938 av Mikael Larsson och Kerstin Lundgren (båda C) yrkandena 2 och 4 samt 2025/26:3944 av Ulf Holm m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Hanna Gunnarsson (V).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) antar punkt 6 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna i regeringens förslag till vapenlag med den ändringen att uttrycket ”4 kap. 5–8 och 11 §§” ska bytas ut mot ”4 kap. 5–8 §§”,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3919 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:3923 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt bifaller delvis proposition 2025/26:141 punkt 1 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Teresa Carvalho (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Mattias Vepsä (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Westerlund (MP) och Lars Isacsson (S).
Vi har tidigare i betänkandet ställt oss bakom regeringens lagförslag om vissa förändringar i reglerna när det gäller tillstånd till innehav av helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott och att särskilda tillsynsregler ska gälla för dessa skjutvapen. I grunden är vi dock skeptiska till att ordningen med tidsbegränsade tillstånd, de s.k. femårtillstånden, upphör. Polismyndigheten har framfört att denna ordning har utvecklats på goda grunder med hänsyn till vapnens farlighet och samhällets intresse av att så långt som möjligt kontrollera att de som innehar dessa vapen också har behov av dem. Polisen har också i sitt remissvar understrukit att den skärpta tillsyn som nu ska ersätta femårstillstånden kommer att medföra betydande olägenheter för både allmänheten och myndigheten.
Vi anser att den nya ordningen som innebär att polisen genom förelägganden ska kontrollera om vapeninnehavaren fortfarande har behov av sina vapen är mindre ändamålsenlig än femårstillstånden. Utifrån de helautomatiska vapnens och enhandsvapnen för flerskotts särskilda farlighet är det motiverat med tidsbegränsade tillstånd. Därför anser vi att riksdagen bör tillkännage för regeringen att ordningen med femårstillstånd för helautomatiska skjutvapen och enhandsvapen för flerskott ska återinföras.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3919 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Teresa Carvalho (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Mattias Vepsä (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Westerlund (MP) och Lars Isacsson (S).
Läs hela reservationen
Vi delar regeringens bedömning att det behövs åtgärder för att förebygga att avfall över huvud taget uppstår och öka materialåtervinningen i Sverige. Vi välkomnar därför åtgärder som leder i denna riktning. Däremot anser vi att det inte är självklart att regeringens förslag faktiskt kommer att leda till en ökad återvinning och bättre utsortering, trots att det är hela syftet med reformen. Det saknas reformer som på ett tydligt sätt styr mot en ökad materialåtervinning. Regeringen bör därför återkomma med förslag på åtgärder som säkerställer att vi klarar målen för materialåtervinning.
För att vi ska klara de uppsatta återvinningsmålen krävs vidare bl.a. att insamlingen av verksamheters förpackningsavfall förbättras. Propositionen saknar dock förslag som klargör producenternas skyldigheter vad gäller förpackningsavfall från verksamheter. I dag kan producenter sätta plast på marknaden och tjäna pengar på detta, och samtidigt slippa undan ansvar. I praktiken vältras kostnaden över på vanliga hushåll. Det är varken rimligt eller rättvist. Regeringen bör därför även utreda hur det finansiella producentansvaret för verksamheters förpackningar och annat avfall skulle kunna förtydligas och skärpas.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3906 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Åsa Westlund (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S), Aida Birinxhiku (S) och Andrea Andersson Tay (V).
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Naturvårdsverket har vid flera tillfällen lyft fram behovet av en bred översyn och utveckling av hela avfallslagstiftningen i syfte att förebygga avfall, öka återanvändningen av produkter, minska avfallsmängderna och öka materialåtervinningen. Förslagen i propositionen innebär dessvärre en mer avgränsad översyn.
Tekniska verken och Stockholm Vatten och Avfall m.fl. efterlyste i sina remissvar förslag på förändringar som tar sikte på avfallshierarkins övre nivåer. Tekniska verken föreslog vidare en utredning av förutsättningarna för att förebygga avfall genom exempelvis utvecklade pantsystem, ekodesignkrav och styrmedel för att främja reparationer. Stockholm Vatten och Avfall lyfte att lagstiftningen behöver styra mot att göra det svårare att sätta icke cirkulära produkter på marknaden för att förebygga uppkomsten av avfall. Avfall Sverige anförde att det saknas förslag om styrmedel och reglering som tydligare prioriterar de översta stegen i avfallshierarkin, förebyggande av avfall och främjande av återanvändning innan överlämnande till kommunen och pekade på att sådana åtgärder är avgörande för att minska avfallsmängderna och öka cirkulariteten för produkter och komponenter.
Det behöver även tillsättas en utredning som undersöker förutsättningarna för insamling av fraktioner av papper, plast, glas och metall som inte samtidigt är förpackningsavfall eller bygg- och rivningsavfall och som inte heller utgör grovavfall.
Mot bakgrund av det som anförs ovan bör regeringen genomföra en bred översyn och utveckling av hela avfallslagstiftningen i syfte att förebygga avfall, öka återanvändningen av produkter, minska avfallsmängderna och öka materialåtervinningen av avfallet. En sådan översyn bör genomföras utifrån en nollvision för avfall. Regeringen bör också återkomma med ett bredare förslag om en reviderad avfallslagstiftning som styr tydligare mot en ökad cirkulär ekonomi.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3909 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt avslår motion 2025/26:3907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V).
Läs hela reservationen
I promemorian Reformering av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinning och för mer cirkulär ekonomi (KN2024/02249), som ligger till grund för propositionen, föreslogs att en kommuns generella ansvar för att utöva tillsyn över avfallshanteringen inom kommunen skulle tas bort. En majoritet av remissinstanserna var negativa till förslaget, och i propositionen har förslaget ändrats. Enligt förslaget i propositionen ska kommunerna inte utöva tillsyn över de skyldigheter som kommunerna har att utföra avfallshanteringstjänster åt kommunmedborgare och företag. Vidare ska regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer få meddela föreskrifter om skyldigheten att kontrollera avfall, avfallshantering och avfallsförebyggande åtgärder. Det är en förbättring i jämförelse med förslaget i promemorian, men vissa kvarstående frågetecken behöver rätas ut när det gäller vad förändringen egentligen kommer att innebära.
Länsstyrelsen i Stockholms län har föreslagit att den kommunala tillsynen ska fortsätta att stärkas med bl.a. mer utvecklad central tillsynsvägledning för att effektivisera tillsynen inom avfallsområdet. Flera remissinstanser har även framhållit att de kommunala tillsynsmyndigheterna besitter ovärderlig lokalkännedom och kunskap om kommunernas verksamheter, aktörer och geografiska förhållanden samt att denna kompetens är avgörande för att bedriva en effektiv tillsyn och inte bör underskattas.
Med anledning av det som anförs ovan finns det behov av en kraftsamling på tillsynsområdet som omfattar såväl ökad vägledning och samverkan som statlig finansiering med fokus på att förhindra illegal och miljöskadlig avfallshantering.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3909 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 4 och avslår motionerna 2025/26:3906 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:3907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V).
Med en sådan ansvarsförändring kan det vara nödvändigt med ett kommunalt andrahandsansvar för att exempelvis mindre företag i glesbygd och på landsbygden ska kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet. Att förändra ansvaret på det sätt som regeringen föreslår medför dock samtidigt flera risker.
För det första riskerar det att leda till en situation där avfallsföretag kan välja att endast erbjuda sina tjänster till kunder eller områden där det är lätt att tjäna pengar. Det kan exempelvis vara stora företag eller städer. Då kan privata aktörer ”plocka russinen ur kakan” medan kommunerna är kvar med de kunder som är mindre lönsamma, exempelvis på grund av långa avstånd. Detta kan i slutändan göra avfallshanteringen dyrare för hela kundkollektivet, eftersom kommunerna ändå måste bygga upp och anpassa sin verksamhet för att ta hand om de mer kostsamma kunderna.
För det andra ser vi med oro på att kommunerna tvingas att bära en betydande ekonomisk risk. Om ett företag som hanterar avfall plötsligt slutar att erbjuda sina tjänster måste kommunerna vara redo att rycka in med kort varsel. Antingen behöver de snabbt kunna ta över den avfallshantering som blir kvar eller så kan de snabbt behöva avveckla sin verksamhet om ett nytt företag ska ta över. I båda fallen innebär det en stor kostnad och osäkerhet.
För det tredje kan risken för avfallsbrottslighet öka till följd av den föreslagna ansvarsförändringen. När fler aktörer är inblandade och kontrollen blir svagare finns det större utrymme för oseriösa företag att hantera avfall på fel sätt, t.ex. genom illegal dumpning eller bristande sortering. Denna typ av brottslighet kan innebära stora skador på miljön. Exempelvis kan farliga ämnen spridas till våra vatten, marken förorenas eller avfall börja brinna och därmed öka spridningen av farliga ämnen.
Mot denna bakgrund anser vi att regeringen måste återkomma med en analys och utvärdering av riskerna kopplade till förslagen om andrahandsansvar för kommunerna och avregleringen av visst kommunalt avfall.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3906 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 3 och avslår motion 2025/26:3909 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Åsa Westlund (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S), Aida Birinxhiku (S) och Andrea Andersson Tay (V).
Det är svårt att få en helhetsbild av alla de förestående förändringarna av det migrationsrättsliga systemet. Innan ytterligare begränsningar genomförs bör regeringen därför återkomma med en översyn av samtliga i närtid aktuella förslag på migrationsområdet i syfte att säkerställa en harmonisering med övrig berörd lagstiftning.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3928 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 2 och 3 samt 2025/26:3930 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 2 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
I propositionen föreslår regeringen att körkortslagen ska ändras så att kravet på introduktionsutbildning för den som övningskör privat och för handledare tas bort. Vi noterar att det syfte som anges för detta är att göra det enklare att övningsköra privat med flera handledare och att detta är tänkt att leda till ökade möjligheter till mängdträning och att fler ska komma bättre förberedda till uppkörningen. Regeringens förslag bygger på en rapport från Transportstyrelsen, där myndigheten lämnar flera förslag på hur förarutbildningssystemet för behörighet B kan utvecklas. I rapporten föreslår Transportstyrelsen att introduktionsutbildningen ska slopas, men vi vill här uppmärksamma att Transportstyrelsen samtidigt bedömer att det finns ett fortsatt behov av att ge blivande förare information om förarutbildningen samt att blivande handledare bör få utbildning om hur privat övningskörning planeras och genomförs på ett strukturerat och metodiskt sätt. Transportstyrelsen föreslår därför att de blivande förarna i stället ska få information om förarutbildningen i samband med att de ansöker om körkortstillstånd och att de ska genomföra två vägledningstillfällen under utbildningens gång. För att höja kunskapsnivån och förmågan bland handledarna föreslår Transportstyrelsen även att en ny handledarutbildning ska införas och att den ska vara obligatorisk för den som ska handleda privat övningskörning. Vi konstaterar att Transportstyrelsens sammanfattande slutsats är tydlig när de uttalar att deras bedömning är att dagens introduktionsutbildning inte räcker för att förbereda handledarna för deras uppgift. Regeringen gör dock en annan bedömning och anser att behovet av information till blivande förare inte är något som behöver hanteras i lag. Detta ska i stället hanteras separat och regeringen uppger att den avser att arbeta vidare med frågan. Regeringen framhåller dessutom att nyttan av en ny handledarutbildning inte bedöms vara tillräcklig för att uppväga de kostnader och den tidsåtgång som ett införande skulle medföra. Regeringen bedömer därför att kravet på en introduktionsutbildning kan avskaffas helt, utan att ett krav på en ny handledarutbildning införs. Vi konstaterar att detta dessvärre innebär att regeringen selektivt plockar ut en mindre del ur ett samlat förslag. Vi vill här även påminna om att förslaget om att helt slopa introduktionsutbildningen har kritiserats av flera remissinstanser som anser att en obligatorisk introduktions- eller handledarutbildning bör finnas kvar i någon form.
Vi vill framhålla att körkortsutbildningen är central för att säkerställa trafiksäkerheten och skapa trygga förare. Tyvärr har antalet godkända B-förarprov minskat under en längre tid, och yrkesförarutbildningar belastas i dag med att behöva kompensera för en svag grundutbildning. Att ha ett ensidigt fokus på att öka antalet godkända förarprov är varken ändamålsenligt eller effektivt för att uppnå ett trafiksäkert samhälle. Vi anser att utbildningssystemet i stället bör utformas så att det bidrar till bättre kunskap och ökad medvetenhet om trafiksäkerhet bland körkortstagare.
Regeringen hävdar att en slopad introduktionsutbildning också ska göra körkortet billigare, men vi menar att det är långt ifrån säkert eftersom risken finns att den kunskap som en handledare utan en aktuell introduktionsutbildning lär ut är dåligt uppdaterad eller till och med felaktig. Detta kan i sin tur leda till fler körlektioner, fler omprov och en högre totalkostnad. Sådana effekter nämns även i propositionen, dvs. att den avskaffade introduktionsutbildningen kan leda till att fler elever är sämre förberedda inför prov. Vi konstaterar att det redan i dag är dyrt att ta körkort och menar att den höga kostnaden inte får bli det hinder som avgör om förare kör lagligt eller olagligt på våra vägar.
Mot denna bakgrund anser vi att regeringen bör tillsätta en statlig offentlig utredning om hur förarutbildningen kan omformas och förbättras, baserat på Transportstyrelsens förslag.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3927 av Malin Östh m.fl. (V).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Malin Östh (V) och Linus Lakso (MP).
Mot denna bakgrund beklagar vi att regeringen – trots ett allt högre tonläge från kommissionen – inte har lyckats införa de bestämmelser i EU:s reviderade förnybartdirektiv som gäller tillståndsprocesser, inklusive de delar som gäller maximala tidsfrister för olika prövningar.
De tidsfrister som föreslås i propositionen är väsentligt längre än de tidsfrister som föreslogs av Miljöprövningsutredningen, och vi anser därför att det behövs en grundlig analys av vilka tidsfrister för olika delar av prövningen som skulle resultera i en effektivare prövningsprocess utan att det leder till fler avvisningar och avslag.
Vi ser inget i direktivet som hindrar Sverige från att införa kortare och mer effektiva tidsfrister än de som föreslås i propositionen även för vindkraft och storskalig solkraft, oavsett om s.k. accelerationsområden pekas ut eller inte. Sammantaget finns det därför skäl för riksdagen att uppmana regeringen att använda de kortast möjliga tidsfristerna i det reviderade förnybartdirektivet.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3912 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Catarina Deremar (C).
Regeringen har vid upprepade tillfällen hävdat att den prioriterar att effektivisera och förkorta tillståndsprocesser. Steget mellan ord och handling har dock ofta varit svårbegripligt långt. Vi konstaterar exempelvis att regeringen fortfarande inte har gått vidare med Miljöprövningsutredningens förslag om att införa ändringstillstånd som huvudregel, i syfte att göra det lättare för verksamheter att ändra sina tillstånd. Vi menar att den gällande lagregleringen vidmakthåller en situation där myndigheternas bedömningar förblir styrande för när det är olämpligt att tillståndet begränsas till att enbart avse ändring av verksamheten. Denna lämplighetsbedömning är inte bara vansklig att göra, utan den sinkar också prövningen och kan resultera i att myndigheter väljer att göra en mer omfattande prövning än vad som egentligen behövs i stället för att välja en sådan mer begränsad prövning som gäller för ändringstillstånd. Vi anser att Miljöprövningsutredningens förslag om ändringstillstånd ska genomföras.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3912 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:3913 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
För att åter få fart på utbyggnaden anser vi därför att det är nödvändigt att reformera det kommunala vetot, och då helst i kombination med att få en modell för ersättning till kommuner och närboende på plats. Ett redan färdigberett förslag om tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft finns i proposition 2021/22:210 som dessvärre avslogs av riksdagen i juni 2022 (bet. 2021/22:MJU28). Vi anser att dessa förslag bör genomföras och att riksdagen därför bör uppmana regeringen att på nytt lägga förslag med denna inriktning på riksdagens bord.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3912 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:3913 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
Sverige har en lång kustlinje och goda förutsättningar för produktion av havsbaserad vindkraft. Denna resurs är emellertid sällsynt illa omhändertagen av regeringen. Därför vill vi se en ny modell för den tillståndsprocess som föregår etableringen av en havsvindpark i linje med vad som redan har utretts. Inriktningen bör vara en modell som mer liknar den som används i många andra länder, där lämpliga områden först pekas ut varefter tillstånd fördelas genom ett auktionsförfarande.
Vidare vill vi underlätta för s.k. generationsväxling av vindkraftverk, dvs. när äldre verk byts ut mot nyare. Vi anser att en sådan generationsväxling bör omfattas av begreppet uppgradering i den nya lag som föreslås och därmed även av förenklade tillståndsförfaranden med kortare tidsfrister.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3912 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 3 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 4 och 2025/26:3430 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V).
Regeringen får i uppdrag att se till att inventering och kartering genomförs för att kartlägga kvarvarande natur- och urskogar samt övriga skogar med höga naturvärden i Sverige i syfte att dessa skyddas, restaureras eller förvaltas för att gynna den biologiska mångfalden. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 23 och avslår motionerna 2025/26:3421 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 28 och 2025/26:3780 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkandena 1–4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
Miljömålsberedningen föreslår i betänkandet SOU 2025:21 att två nya etappmål införs i miljömålssystemet för att stärka förvaltningen och skötseln av våra skyddade områden. Vänsterpartiet ställer sig bakom dessa förslag och anser att de skyndsamt bör införas. Ett etappmål bör införas med målsättningen att alla formellt skyddade områden senast 2030 ska förvaltas genom naturvårdande skötsel eller ett aktivt beslut om fri utveckling, så att de inte förlorar de naturvärden de syftar till att bevara. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. Ett etappmål bör införas med målsättningen att all mark inom statligt skyddade områden som är möjlig att restaurera till naturtyp enligt art- och habitatdirektivet ska vara restaurerad till naturtypen, eller att sådan restaurering ska vara påbörjad, senast 2030. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Miljömålsberedningen föreslår i betänkandet också att två nya etappmål införs i miljömålssystemet för att stärka arbetet för att restaurera natur. Vänsterpartiet ställer sig bakom dessa förslag och anser att de skyndsamt bör införas. Ett etappmål bör införas med målsättning om att senast 2030 ska restaureringsåtgärder genomföras för minst 30 procent av de i Sverige förekommande naturtyper enligt EU:s restaureringsförordning som inte är i gott tillstånd. Senast år 2040 ska restaureringsåtgärder genomföras för minst 60 procent och senast år 2050 ska restaureringsåtgärder genomföras för minst 90 procent av respektive grupp av dessa naturtyper. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. Ett etappmål bör införas med målsättning att senast 2030 ska mångfalden av vilda pollinatörer förbättras och populationer av vilda pollinatörer ska påvisa en ökande trend. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
För att enskilda arter ska kunna fortleva krävs att det finns tillräckligt med livsmiljöer i ett nätverk av naturmiljöer, s.k. grön infrastruktur, så att de kan sprida sig och ha genetiskt utbyte med andra individer och populationer. Grön infrastruktur skiljer sig åt beroende på arter men kan bestå av t.ex. skogar, parker, vattendrag, dammar eller kolonilotter. En fungerande grön infrastruktur är helt nödvändig för att arter inte ska bli fragmenterade. För att öka takten i arbetet med att upprätta en grön infrastruktur behövs en tydlig målsättning och fortsatt stöd till länsstyrelserna arbete. Vi anser att en sådan tydlig målsättning bör ingå som etappmål i miljömålssystemet. Ett etappmål bör införas med målsättning om att senast 2030 har förutsättningarna för biologisk mångfald påtagligt förbättrats genom bevarad, restaurerad eller återskapad grön infrastruktur i den omfattning som anges i länsstyrelsernas handlingsplaner och andra beslutade planer och strategiska dokument om grön infrastruktur. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Tillgång till tätortsnära natur har också påverkan på folkhälsan. Studier i Sverige och utomlands visar att skillnaden i folkhälsa till följd av socioekonomisk status minskar i områden med god tillgång på gröna miljöer. Det finns i dag även vetenskapligt stöd för skogens roll i rehabilitering och resiliens när det gäller stress, utmattningssyndrom och hjärt-kärlsjukdomar. Regeringen bör anta etappmål för skydd av tätortsnära natur. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 5–7, 9–11 och 19.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
Forskning visar att människor söker sig till varierad och levande natur med vatten, gamla träd, utsikter och stillhet. Kalhyggen, buller och exploaterade miljöer minskar däremot viljan att vistas ute. Klimatförändringar förvärrar dessutom utvecklingen, med kortare vintrar, ökade stormskador och större påfrestningar på skog och mark. Att i detta läge fortsätta skära ned på skötseln av skyddad natur är kortsiktigt och oansvarigt – och innebär att både friluftsmålen och miljömålen riskerar att undermineras.
Sveriges naturreservat, nationalparker och naturskogar är ovärderliga för friluftslivet, folkhälsan och den biologiska mångfalden. Trots detta har anslagen för skötsel minskat kraftigt de senaste åren, vilket leder till eftersatt underhåll, försämrad tillgänglighet och en växande underhållsskuld. När marker växer igen, leder förfaller och värdefulla naturmiljöer utarmas förlorar friluftslivet sin attraktionskraft – samtidigt som centrala naturvärden går förlorade.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 16 och avslår motionerna 2025/26:200 av Per-Arne Håkansson och Ewa Pihl Krabbe (båda S), 2025/26:553 av Caroline Helmersson Olsson m.fl. (S), 2025/26:775 av Lena Bäckelin och Anna-Caren Sätherberg (båda S), 2025/26:881 av Magnus Manhammar (S) och 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 80.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 8.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2820 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 5 och avslår motion 2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 7 och 9.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
För en effektiv och rättvis ansvarsfördelning är det viktigt att säkerställa att principen om att förorenaren betalar följs. Vi vill därför tillsätta en utredning som ser över hur vi på bästa och snabbast möjliga sätt säkerställer detta.
För att påskynda sanering och bättre ta vara på de medel som avsätts behöver innovation och utveckling av nya saneringsmetoder stimuleras. Regeringen bör därför ta initiativ till sådana åtgärder.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:324 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 8 och avslår motionerna 2025/26:3419 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 19 och 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 47 och 48.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:324 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 7.3 och 2025/26:3419 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 29.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V).
Tidigare forskning har visat att det krävs minst 300 vargar, plus att minst en varg vandrar in från öst (Finland eller Ryssland) vart femte år och reproducerar sig. Jag och mitt parti anser att det enda rimliga förhållningssättet när vi förvaltar våra rovdjur är att vetenskapen och forskarna, inte politiker, bedömer hur stora stammarna av våra rovdjur behöver vara för att de långsiktigt ska ha en gynnsam bevarandestatus. Våra stora rovdjurs referensvärde, inklusive vargens, ska baseras på forskarnas rekommendationer och vara förenliga med EU:s art- och habitatdirektiv. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 53 och avslår motion 2025/26:2895 av Lars Beckman (M).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
Regeringen har under mandatperioden försvagat strandskyddet och flera försämringar är annonserade. Efter den senaste lagändringen står små sjöar och vattendrag helt utan strandskydd. Det motsvarar 11 procent av Sveriges yta som nu saknar ett av våra mest effektiva miljöskydd. Att avskaffa det generella strandskyddet är ett enormt risktagande i fråga om framtida generationers tillgång till stränder och för växt- och djurlivet. Strandskyddet är en grundläggande del av Sveriges allmänna naturskydd, och att avveckla enorma ytor skyddade områden vore ett steg i helt fel riktning i ett läge när ett starkt naturskydd behövs mer än någonsin.
Den biologiska mångfalden är på brant nedgång över hela världen, och trenden är mycket påtaglig även i Sverige. Möjligheterna att uppfylla de åtaganden vi har gentemot EU:s ramdirektiv för vatten, som anger vad EU-länderna minst ska klara när det gäller vattenkvalitet och tillgång på vatten, har kraftigt försvårats. Slutsatsen måste vara att strandskyddet behöver vara generellt för att få önskad effekt. Vi vill att regeringen återställer strandskyddet och återinför strandskydd vid små insjöar och smala sträckor av vattendrag och vid vatten som anlagts efter den 30 juni 1975. Vi gör det möjligt att utöka och förtydliga dispensregler för exempelvis anlagda vatten samt underlättar för vattenbruket utan att försvaga miljöskyddet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 38 och 39 samt 2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 6 och avslår motionerna 2025/26:1736 av Marie Nicholson (M), 2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 7 och 8, 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 23, 2025/26:3329 av Camilla Brunsberg (M) yrkandena 2 och 4 samt 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 86.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V).
Vänsterpartiet konstaterar att nuvarande åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen och havsmiljöförvaltningen samt jordbruksstöden är otillräckliga när det gäller åtgärder för att minska näringstillförseln till våra vattenmiljöer. I regeringens Livsmedelsstrategin 2.0, som presenterades 2025, saknas därutöver helt sikte på hur vi uppnår en hållbar livsmedelskedja i enlighet med riksdagens antagna miljömål.
När åtgärdsprogrammet för havsmiljön togs fram utgick man från att åtgärderna i vattenförvaltningens åtgärdsprogram skulle minska tillförseln av näringsämnen från land tillräckligt. Så är inte fallet. Bristen på fysiska landåtgärder är påtaglig och åtgärder i havet är utredande och kunskapsuppbyggande men inte fysiska. Det saknas därmed fysiska åtgärder som förbättrar tillståndet. Regeringen bör se till att åtgärdsprogram inom vatten- och havsmiljöförvaltning samt den strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik samordnas så att de innehåller de åtgärder som krävs för att minska näringsämnestillförseln till nivåer som möjliggör en vattenmiljö fri från övergödning.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 34 och avslår motionerna 2025/26:1906 av Magnus Manhammar (S) och 2025/26:2653 av Louise Eklund (L).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 2.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3880 av Tony Haddou m.fl. (V) i denna del, 2025/26:3881 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2, 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3 och 2025/26:3890 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda -) yrkande 2 och avslår proposition 2025/26:87 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Anders W Jonsson (C) och Malte Tängmark Roos (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:307 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 30.4, 2025/26:449 av Serkan Köse (S), 2025/26:675 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S), 2025/26:676 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S), 2025/26:1428 av Teresa Carvalho m.fl. (S), 2025/26:3584 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkande 14, 2025/26:3587 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 3, 2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 91 och 2025/26:3874 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S) och Arber Gashi (S).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3432 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Kajsa Fredholm (V).
Jag och mitt parti anser att regeringen bör se över lämplig reglering inom livsmedelsindustrin för att stödja konsumenter och hushåll för minskat matsvinn. Enligt vår uppfattning kommer inte vare sig konsumenten eller marknaden att på egen hand kunna halvera matsvinnet till 2030. Politiken har ett ansvar att göra det lättare för människor i vardagen att minska matsvinnet. Regeringen bör därför återkomma med förslag på regleringar inom livsmedelsindustrin som minskar matsvinnet i konsumentledet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2789 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 14 och avslår motionerna 2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 87 och 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 49 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Kajsa Fredholm (V).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Kajsa Fredholm (V).
Vänsterpartiet instämmer i den kritik som Klimatpolitiska rådet framför och anser att regeringen skyndsamt bör följa rådets rekommendationer. Regeringen bör därför ges i uppdrag att förtydliga hur livsmedelsstrategins mål om ökad livsmedelsproduktion ska uppnås inom ramen för klimat- och miljömål.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2789 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Kajsa Fredholm (V).
Skatterna ska vara en stabil finansiering av offentliga investeringar, utbildning och en aktiv arbetsmarknads- och näringspolitik som jämnar ut inkomster, konsumtion och sparande mellan olika inkomstgrupper. Skatterna ska också vara styrande i klimat- och miljöpolitiken. Bankernas övervinster ska beskattas, kapitalskatterna höjas och en beredskapsskatt införas på inkomster över 65 000 kronor per månad.
De ökade försvarsutgifterna, som är en följd av försvarsöverenskommelsen och som tecknades kort efter översynen av saldomålet, har undantagits från avstämning mot saldomålet de närmaste åren. Regeringens beräkningar av det strukturella sparandet för 2026 och 2027 visar att regeringen nu i praktiken övergett överenskommelsen om balansmålet redan innan den ens trätt i kraft. Jag har inget emot en expansiv politik, Sverige har en låg statsskuld och stora investeringsbehov, men i slutändan handlar det om vad man gör med pengarna. Vidare motsätter jag mig regeringens förslag till hur ny kärnkraft ska finansieras. Risken är nämligen stor att detta blir en dyr affär för både skattebetalarna och elkonsumenterna.
Sammanfattningsvis tillstyrks Vänsterpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen godkänner Vänsterpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i enlighet med vad som anförs i reservationen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 2 och motionerna 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ida Gabrielsson (V).
Med hänvisning till detta tillstyrks Vänsterpartiets förslag till rambeslut.
Visa deras formella förslag till beslut
a) Målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande =utskottet
b) Utgiftstak för staten 2026–2028 Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 2 001 miljarder kronor för 2026, 2 076 miljarder kronor för 2027 och 2 177 miljarder kronor för 2028.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2 och avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkterna 3 och 4 samt motionerna 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 2, 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 2 och 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 2.
c) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2026 Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2026 i enlighet med Vänsterpartiets förslag i bilaga 4.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5 och avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 8 och motionerna 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 5, 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 6 och 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 3.
d) Övriga utgifter i statens budget 2026 =utskottet
e) Beräkningen av inkomster i statens budget 2026 Riksdagen godkänner beräkningen av inkomster i statens budget för 2026 i enlighet med Vänsterpartiets förslag i bilaga 4.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3 i denna del och avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 6 och motionerna 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 i denna del, 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 4 i denna del och 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 5 i denna del.
f) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:1 och 2025/26:16 punkt 2.2 Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med Vänsterpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2026 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2025/26:1 finansplanen punkterna 18–36 och 2025/26:16 punkt 2.2 och motion 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3 i denna del och avslår motionerna 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 i denna del, 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 4 i denna del och 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 5 i denna del.
g) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2024/25:168 =utskottet
h) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2024/25:188 =utskottet
i) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:31 =utskottet
j) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:32 =utskottet
k) Ålderspensionssystemets utgifter 2026 =utskottet
l) Preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2027 och 2028 Riksdagen godkänner preliminära utgiftsramar för utgiftsområdena och preliminära beräkningar av inkomster i statens budget för 2027 och 2028 i enlighet med Vänsterpartiets förslag i bilaga 5.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 4 och 6 samt avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkterna 7 och 11 samt motionerna 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkandena 4 och 6, 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 5 och 7 samt 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 4 och 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ida Gabrielsson (V).
Vi anser att regeringen bör återkomma med klargöranden i dessa frågor för att undvika orimliga krav på mindre företag och organisationer.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3838 av Mikael Larsson och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Hanna Gunnarsson (V), Kerstin Lundgren (C) och Ulf Holm (MP).
Det bör vidare klargöras vilka myndigheter som ansvarar för tillsyn och tillämpning av cybersäkerhetslagen respektive säkerhetsskyddslagen. Vidare bör man säkerställa samordning mellan de båda regelverken för att undvika att flera myndigheter har överlappande tillsyn och att samma typ av överträdelse leder till olika sanktioner beroende på vilket regelverk den hanteras under. Regeringen måste också tydliggöra myndigheters ansvar genom kravställningar i regleringsbrev och instruktioner.
En majoritet av Sveriges företag påpekar att de behöver ökat stöd och information från myndigheter för att skapa den höga nivå av cybersäkerhet vi alla vill se. Denna lag är inget undantag och riskerar att bidra till ökad osäkerhet. Det behövs en nationellt samordnad tillsynsmodell där roller och ansvar förtydligas. Vi anser därför att en nationell koordineringsmekanism för tillsyn och kunskapsdelning bör införas, så att om en myndighet utövat tillsyn över en verksamhet kan andra tillsynsmyndigheter ta del av det.
Finansiering och stöd till mindre aktörer som inte tidigare omfattats av liknande lagstiftning behövs om det ska vara möjligt att leva upp till lagen i tid. Alternativt anser vi att det finns behov av ett stegvis införande av lagen så att mer tid ges till de organisationer som inte har så stora resurser och kompetens. Det är särskilt relevant för mindre företag och organisationer.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage detta för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3838 av Mikael Larsson och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkandena 2–4, 6 och 7.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Hanna Gunnarsson (V) och Kerstin Lundgren (C).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3831 av Lotta Johnsson Fornarve m.fl. (V) yrkande 1 och bifaller delvis motion 2025/26:3841 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Lotta Johnsson Fornarve (V).
Vi menar att propositionen cementerar en föråldrad syn på elnätet där den primära lösningen på kapacitetsbrist är att bygga mer fysisk ledning, vilket är både kostnadskrävande och tidsödande. Ur vårt perspektiv är det betydligt bättre att först se till att den befintliga infrastrukturen används på ett smart sätt. Därför anser vi att regleringen av elnätsföretagens intäkter måste reformeras i grunden så att det blir mer lönsamt att investera i flexibilitetstjänster, smarta elnät, digitalisering och energilagring som tillsammans bidrar till att öka kapaciteten i det befintliga nätet. Även andra lagar än ellagen kan behöva moderniseras med fokus på att understödja en sådan inriktning. Det handlar bl.a. om att främja energigemenskaper genom att undanröja de byråkratiska och fiskala hinder som i dag bromsar en folkrörelse för mer lokal förnybar el.
Trots en strävan efter att maximera nyttjandet av det befintliga kraftsystemet kommer det oundvikligen att behövas nyinvesteringar i kraftinfrastruktur. Därför vill vi också understryka vikten av att elnätet byggs ut på ett effektivt och samhällsekonomiskt klokt sätt för att det ska vara möjligt att klara omställningen. Med anledning av detta vill vi peka på behovet av att göra seriösa samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar i anslutning till de investeringsprojekt som planeras. Frånvaron av tydliga krav och bristande vägledning från Energimarknadsinspektionen gör att många av de beräkningar som görs har betydande svagheter, vilket vi beklagar. Det kan handla om att viktiga faktorer inte analyseras, t.ex. miljöpåverkan, effekter av markintrång, försvårande av jord- och skogsbruk eller påverkan på natur- och boendemiljöer. Regeringen bör enligt vår uppfattning därför ge i uppdrag åt Energimarknadsinspektionen att utfärda riktlinjer för obligatoriska samhällsekonomiska analyser inför att nya transmissionsledningar ska byggas.
Avslutningsvis anser vi att konsumentskyddet bör stärkas på elmarknaden, inte minst när det gäller den monopoldel som nätsidan utgör. Förslagen i den nu aktuella propositionen innebär att Energimarknadsinspektionen får större frihet att utforma regler. I det läget är det viktigt att konsumentskyddet stärks parallellt så att hushåll och företag inte drabbas av oskäliga nätavgiftshöjningar.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3823 av Rickard Nordin (C) yrkandena 2–5 och avslår motion 2025/26:3816 av Fredrik Olovsson m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Rickard Nordin (C).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3819 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Malcolm Momodou Jallow (V) och Amanda Palmstierna (MP).
Regeringen föreslår i proposition 2025/26:10 en rad skärpningar av kraven inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi). Vi anser att kvaliteten behöver höjas och att genomströmningen behöver förbättras i sfi-systemet för att fler nyanlända snabbare ska få tillräckliga språkkunskaper för att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden. Här riskerar regeringens förslag om en mer rigid treårsgräns att försämra flexibiliteten och därmed också sfi och yrkesutbildningarnas förmåga att bidra till kompetensförsörjning, jobb och integration. För att inte skapa inlåsningseffekter, där individer väljer bort arbete för att inte förlora sin rätt till sfi, måste systemet vara flexibelt. Möjligheter att kombinera sfi med yrkesutbildning har visat sig vara en framgångsrik väg till både jobb och integration men också för att möta kompetensbehovet i samhälle och näringsliv. Vi menar att dessa möjligheter måste fortsätta att förstärkas.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:319 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 3, 2025/26:357 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2 och 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 75.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Camilla Hansén (MP) och Nadja Awad (V).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:319 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 2 och 5 samt 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 73 och 78.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S) och Nadja Awad (V).