Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen – Vad vill politikerna?
Proposition 2025/26:168 · Klimat- och näringslivsdepartementet
Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen
AntogsInlämnad 10 mars 2026· Beslutad 15 juni 2026
Vad betyder förslaget?
Gruvor för uran ska inte längre räknas som kärntekniska anläggningar.
Regeringen vill ändra reglerna så att utvinning av kärnämnen, som uran, och bearbetning för koncentration av dem inte längre ska räknas som en kärnteknisk anläggning utan som kärnteknisk verksamhet. Regeringen menar att det ger en mer ändamålsenlig reglering där strålskydds- och säkerhetskrav anpassas efter verksamhetens risker, och att utvinning av uran därmed behandlas som andra metaller och mineraler i tillståndsprocessen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 15 juli 2026.
Det här ändras
En anläggning för att utvinna kärnämnen, eller för att bearbeta dem för koncentration, ska inte längre räknas som en kärnteknisk anläggning.
Visa vad propositionen säger
”En anläggning för utvinning av kärnämnen eller för bearbetning för koncentration av utvunna ämnen ska inte anses vara en kärnteknisk anläggning.”
Lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor ska inte gälla olyckor som kan inträffa vid utvinning och bearbetning av kärnämnen.
Visa vad propositionen säger
”att lagen inte ska gälla för radiologiska olyckor som kan inträffa i samband med utvinning av kärnämnen med efterföljande bearbetning för koncentration av utvunnet ämne”
Utvinningsavfall från utvinning och bearbetning av kärnämnen ska inte räknas som restprodukt enligt lagen om finansiering av kärntekniska restprodukter.
Visa vad propositionen säger
”lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter ändras så att utvinningsavfall från en kärnteknisk verksamhet som avser utvinning och bearbetning av kärnämnen inte är en restprodukt”
Ansvaret för räddningstjänst vid utsläpp och sanering flyttas från länsstyrelsen till kommunerna.
Visa vad propositionen säger
”Det innebär att länsstyrelsen inte kommer att ansvara för räddningstjänst i fråga om utsläpp och sanering från en verksamhet för utvinning och bearbetning av kärnämne, utan det kommer i stället vara ett kommunalt ansvar.”
Kommuner där uranutvinning kan bli aktuell: De får ansvar för räddningstjänst vid utsläpp och sanering, men regeringen bedömer att förslagen har ingen eller marginell påverkan på kommuners kostnader.
Myndigheter, bland annat Strålsäkerhetsmyndigheten: De får en ökad arbetsbelastning med att bygga upp kompetens och ta fram nya föreskrifter, men regeringen bedömer att ökningen blir begränsad.
Gruv- och prospekteringsföretag: Regeringen bedömer att kraven blir mer förutsebara och att prövningsprocesserna blir mindre administrativa och liknar dem för övrig gruvverksamhet.
Börjar gälla
15 juli 2026
Kostnader
Regeringen bedömer att de tillkommande kostnaderna för myndigheterna inte blir större än att de kan hanteras inom befintliga anslagsramar, och att förslagen har ingen eller marginell påverkan på kommuners kostnader.
Ord att känna till
Kärnämne:
Ett ämne som räknas som kärnämne enligt lagen om kärnteknisk verksamhet, till exempel uran.
Kärnteknisk anläggning:
En anläggning som enligt lagen räknas som kärnteknisk, till exempel en anläggning för isotopanrikning.
Kärnteknisk verksamhet:
Verksamhet som lagen om kärnteknisk verksamhet gäller, till exempel hantering av kärnämne eller utvinning av kärnämnen.
Isotopanrikning:
En typ av bearbetning av uran som enligt förslaget även fortsättningsvis ska räknas som kärnteknisk anläggning.
Utvinningsavfall:
Avfall som uppstår när man bryter eller bearbetar material ur berggrunden.
Sammanfattningen är skriven av AI utifrån propositionen. Varje påstående har kontrollerats mot propositionen i en separat automatisk granskning, och citaten är ordagranna. Den har inte granskats av en människa. Den kan innehålla fel. Det är alltid propositionen själv som gäller.
Var är förslaget nu?
InlämnadRegeringen har lämnat förslaget till riksdagen.
I utskottEtt utskott granskar förslaget och partierna kan lämna motioner.
Betänkande klartUtskottet har skrivit sitt förslag till beslut.
DebattFörslaget debatteras i kammaren.
BeslutadRiksdagen har fattat beslut.
10 mars 2026Bordlagd
10 mars 2026Inlämnad
11 mars 2026Hänvisad
25 mars 2026Motionstid slutar
5 maj 2026Beredning
28 maj 2026Beredning
4 juni 2026Justering
4 juni 2026Trycklov
10 juni 2026Bordläggning
11 juni 2026Behandling
15 juni 2026Beslut
Vem står bakom?
Förslaget kommer från regeringen och har tagits fram av Klimat- och näringslivsdepartementet. Det behandlas av riksdagens utskott NU.
Ulf Kristersson (M), skrev under för regeringen
Johan Britz (L), ansvarigt statsråd (Klimat- och näringslivsdepartementet)
Regeringen föreslår att riksdagen…
antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. – Bifall
antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter. – Bifall
antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. – Bifall
Vad ville partierna i stället?
Motioner som partier lagt med anledning av förslaget. Där står vad de vill ändra, stoppa eller lägga till.
Riksdagen avslår proposition 2025/26:168 Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra förbudet mot all brytning av uran och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt förbud mot brytning i alunskiffer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett kommunalt veto mot brytning i alunskiffer bör införas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omgående ska återkomma till riksdagen med en tidsplan för när ett kommunalt veto mot brytning i alunskiffer kommer att införas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa det kommunala inflytandet och bibehålla det kommunala vetot i fråga om utvinning av uran och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast och samlat bör återkomma om frågorna om kommunalt inflytande och alunskiffer och tillkännager detta för regeringen.
Hur röstade partierna?
Ett utskott går igenom förslaget och skriver ett förslag till beslut, punkt för punkt. Riksdagen röstar sedan om utskottets förslag mot de partier som ville något annat.
Betänkande 2025/26:NU27: Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen
1. Regeringens lagförslag
Utskottet föreslog: Riksdagen antar regeringens förslag till 1) lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, 2) lag om ändring i lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter, 3) till lag… visa allt
Riksdagen antar regeringens förslag till 1) lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, 2) lag om ändring i lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter, 3) till lag om ändring i lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:168 punkterna 1-3 och avslår motionerna 2025/26:3959 av Birger Lahti m.fl. (V) och 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 1.
Ja = för utskottets förslag. Nej = för reservationen från V, C, MP och S.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som garanterar kommunerna full kostnadstäckning för räddningstjänstens ökade kostnader vid införandet av begreppet kärnteknisk verksamhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Resultat: utskottets förslag vann (280 ja mot 66 nej).
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens lagförslag om säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen.
De menar att förslaget kringgår kravet på kommunal tillstyrkan och i praktiken kraftigt försvagar kommunernas inflytande över uranbrytning.Visa vad de skrev
”Därmed kringgås bl.a. kravet på kommunal tillstyrkan för att sådana verksamheter ska få bedrivas, och i praktiken försvagas det kommunala inflytandet över uranbrytning kraftigt.”
De menar att uranbrytning och hela kärnkraftens produktionskedja medför betydande miljö- och hälsorisker, utöver allvarliga säkerhetsutmaningar.Visa vad de skrev
”uranbrytning och kärnkraftens hela produktionskedja, utöver allvarliga säkerhetsutmaningar, är förknippade med betydande miljö- och hälsorisker.”
De menar att ny kärnkraft har mycket höga kostnader, långa ledtider och stora ekonomiska risker för staten och skattebetalarna.Visa vad de skrev
”Därtill är ny kärnkraft förenad med mycket höga kostnader, långa ledtider och stora ekonomiska risker för staten och skattebetalarna.”
De menar att förslaget är en del av regeringens ensidiga strävan att underlätta en utbyggnad av kärnkraften i Sverige.Visa vad de skrev
”Den aktuella propositionen är en del av regeringens ensidiga iver att underlätta en utbyggnad av kärnkraften i Sverige.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Den aktuella propositionen är en del av regeringens ensidiga iver att underlätta en utbyggnad av kärnkraften i Sverige. Till att börja med vill vi framhålla att uranbrytning och kärnkraftens hela produktionskedja, utöver allvarliga säkerhetsutmaningar, är förknippade med betydande miljö- och hälsorisker. Detta gäller från brytning av uran till hantering av radioaktivt avfall. Därtill är ny kärnkraft förenad med mycket höga kostnader, långa ledtider och stora ekonomiska risker för staten och skattebetalarna. Ny kärnkraft riskerar samtidigt att tränga undan snabbare och billigare förnybara alternativ.
I propositionen föreslås att verksamheter för utvinning och bearbetning av kärnämnen klassificeras om från kärnteknisk anläggning till kärnteknisk verksamhet. Därmed kringgås bl.a. kravet på kommunal tillstyrkan för att sådana verksamheter ska få bedrivas, och i praktiken försvagas det kommunala inflytandet över uranbrytning kraftigt. Därmed tas ännu ett beklagligt steg mot att urangruvor etableras i Sverige. En sådan inskränkning av det kommunala självstyret är enligt vår mening inte acceptabel.
Regeringens proposition avstyrks därmed.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3959 av Birger Lahti m.fl. (V) och 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:168 punkterna 1–3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Birger Lahti (V) och Linus Lakso (MP).
Vad ville S i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till regeringens lagförslag, men med en motivering som lyfter fram att uranutvinning är ekonomiskt olönsam, att det kommunala inflytandet minskar och att ansvaret för räddningstjänst flyttas till kommunen.
De menar att förslaget tar bort kravet på regeringens tillåtlighetsprövning och kommunens tillstyrkan för utvinning och bearbetning av uran.Visa vad de skrev
”Genom regeringens föreslagna ändringar i strålskyddslagen, där både utvinning och bearbetning definieras som kärnteknisk verksamhet i stället för kärnteknisk anläggning, kommer varken regeringens tillåtlighetsprövning eller kommunens tillstyrkan längre att krävas för att sådana verksamheter ska kunna bedrivas.”
De menar att ansvaret för räddningstjänst vid utsläpp och sanering flyttas från länsstyrelsen till kommunen.Visa vad de skrev
”Propositionen innebär dessutom att ansvaret för räddningstjänst vid utsläpp och sanering från verksamheter för utvinning och bearbetning av kärnämnen överförs från länsstyrelsen till kommunen.”
De menar att uranutvinning i Sverige är ekonomiskt olönsam eftersom tillgångarna är låghaltiga.Visa vad de skrev
”Sveriges berggrund generellt är rik på uran. Tillgångarna är dock i huvudsak låghaltiga, och utvinning av uran i Sverige har därför under lång tid bedömts vara ekonomiskt olönsam.”
De menar att det kan vara motiverat att klassa bearbetning för koncentration av utvunna kärnämnen som kärnteknisk verksamhet.Visa vad de skrev
”När det gäller bearbetning för koncentration av utvunna kärnämnen kan det enligt vår uppfattning dock – i enlighet med propositionens förslag – vara motiverat att denna process klassificeras som kärnteknisk verksamhet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Med anledning av den proposition som riksdagen tar ställning till i detta avsnitt vill vi inledningsvis framhålla att Sveriges berggrund generellt är rik på uran. Tillgångarna är dock i huvudsak låghaltiga, och utvinning av uran i Sverige har därför under lång tid bedömts vara ekonomiskt olönsam. Hösten 2025 beslutade riksdagen att upphäva det gällande förbudet mot utvinning av uran i Sverige. I den bakomliggande propositionen beskrevs samtidigt den mycket begränsade betydelse som eventuellt brytbara fyndigheter bedöms ha för bränsleförsörjningen till svensk kärnkraft (bet. 2025/26:NU7, prop. 2024/25:203, rskr. 2025/26:40).
Beslutet att avskaffa förbudet kan ses som ett första steg i regeringens ambition att underlätta för uranutvinning i Sverige, men får i sig betraktas som i huvudsak symboliskt. Den proposition som behandlas i detta betänkande får ses som det andra steget i denna process, där regeringen i praktiken föreslår att det lokala inflytandet över såväl utvinning som bearbetning av uran ska avskaffas. Genom regeringens föreslagna ändringar i strålskyddslagen, där både utvinning och bearbetning definieras som kärnteknisk verksamhet i stället för kärnteknisk anläggning, kommer varken regeringens tillåtlighetsprövning eller kommunens tillstyrkan längre att krävas för att sådana verksamheter ska kunna bedrivas.
Vi kan dessvärre konstatera att regeringen därmed väljer att inskränka det kommunala inflytandet när det gäller etablering av verksamheter för utvinning av uran. Propositionen innebär dessutom att ansvaret för räddningstjänst vid utsläpp och sanering från verksamheter för utvinning och bearbetning av kärnämnen överförs från länsstyrelsen till kommunen. I båda dessa avseenden är vi kritiska till regeringens utformning av propositionen, vilket vi återkommer till i det följande.
När det gäller bearbetning för koncentration av utvunna kärnämnen kan det enligt vår uppfattning dock – i enlighet med propositionens förslag – vara motiverat att denna process klassificeras som kärnteknisk verksamhet. Detta ligger också i linje med vad vi tidigare har framfört i andra sammanhang, nämligen att det bör vara möjligt att utvinna och omhänderta uran som biprodukt från befintliga gruvor i stället för att materialet blir föremål för deponi.
Därmed tillstyrks propositionen och motionsyrkandena avstyrks.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S) och Daniel Vencu Öhrlund Castro (S).
2. Kommunalt inflytande när det gäller utvinning av kärnämnen
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motion 2025/26:3973 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1.
Ja = för utskottets förslag. Nej = för reservationen från S, V, C och MP.
Resultat: utskottets förslag vann (174 ja mot 172 nej).
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med ett nytt förslag som behåller det kommunala vetot vid utvinning av uran.
De menar att regeringen går för långt när den helt tar bort det kommunala vetot för utvinning av uran.Visa vad de skrev
”regeringen går för långt när den väljer att helt ta bort det kommunala vetot när det gäller utvinning av uran”
De menar att urangruvor kan skapa stor lokal oro och att förslaget inskränker det kommunala självstyret och tar ifrån lokalbefolkningen dess inflytande.Visa vad de skrev
”Urangruvor riskerar att skapa stor lokal oro, och vi är kritiska till att regeringen på detta sätt inskränker det kommunala självstyret och fråntar lokalbefolkningen dess inflytande.”
De menar att kommuner, kommunförbund och andra organisationer också är mycket negativa till att det kommunala inflytandet vid uranutvinning inskränks.Visa vad de skrev
”Denna kritik framförs även av kommuner, kommunförbund och andra organisationer, som är mycket negativt inställda till att det kommunala inflytandet vid utvinning av uran inskränks”
De menar att den här delen av regeringens förslag varken är motiverad eller proportionerlig.Visa vad de skrev
”Denna del av regeringens förslag är enligt vår uppfattning varken motiverad eller proportionerlig.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Som framgår av det föregående har vi olika uppfattningar om huruvida riksdagen bör anta regeringens lagförslag. Vi har redogjort för våra skäl i olika reservationer. I detta sammanhang vill vi dock gemensamt understryka att regeringen går för långt när den väljer att helt ta bort det kommunala vetot när det gäller utvinning av uran. Urangruvor riskerar att skapa stor lokal oro, och vi är kritiska till att regeringen på detta sätt inskränker det kommunala självstyret och fråntar lokalbefolkningen dess inflytande.
Denna kritik framförs även av kommuner, kommunförbund och andra organisationer, som är mycket negativt inställda till att det kommunala inflytandet vid utvinning av uran inskränks genom att kommunfullmäktiges tillstyrkan inte längre ska krävas. Denna del av regeringens förslag är enligt vår uppfattning varken motiverad eller proportionerlig.
3. Kostnader för räddningstjänst
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motion 2025/26:3973 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 3.
Avgjordes utan omröstning. S hade ett annat förslag (reservation) men begärde inte omröstning.
Vad ville S i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att staten betalar hela kommunernas kostnad för det utökade ansvaret för räddningstjänst vid olyckor och sanering som rör kärnämnen.
De menar att ansvaret i stor utsträckning flyttas till kommunal räddningstjänst och att det ger kommunerna ökade kostnader.Visa vad de skrev
”När utvinning och bearbetning inte längre klassificeras som kärntekniska anläggningar kommer ansvaret, till skillnad från tidigare, i stor utsträckning att ligga på den kommunala räddningstjänsten. Detta medför ökade kostnader för kommunerna.”
De menar att det är orimligt att kommunerna ska bära kostnaderna utan full statlig finansiering.Visa vad de skrev
”Vi anser att det är orimligt att kommunerna ska bära dessa kostnader utan full statlig finansiering.”
De menar att staten bör ta det ekonomiska ansvaret när staten genom lagstiftning ändrar ansvarsfördelningen.Visa vad de skrev
”Om staten genom lagstiftning förändrar ansvarsfördelningen är det enligt vår uppfattning rimligt att staten också tar det ekonomiska ansvaret för de konsekvenser som förändringen medför.”
De menar att kommunernas ekonomi inte ska belastas med nya uppgifter inom ett område med särskilda risker som traditionellt har varit ett statligt ansvar.Visa vad de skrev
”Kommunernas ekonomi ska inte belastas med nya uppgifter inom ett område som präglas av särskilda risker och som traditionellt har varit ett statligt ansvar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Förutom att det kommunala vetot tas bort när det gäller utvinning och bearbetning av kärnämnen innebär regeringens förslag även en förändrad ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna för räddningstjänst vid olyckor och sanering som rör kärnämnen. När utvinning och bearbetning inte längre klassificeras som kärntekniska anläggningar kommer ansvaret, till skillnad från tidigare, i stor utsträckning att ligga på den kommunala räddningstjänsten. Detta medför ökade kostnader för kommunerna. Vi anser att det är orimligt att kommunerna ska bära dessa kostnader utan full statlig finansiering.
Om staten genom lagstiftning förändrar ansvarsfördelningen är det enligt vår uppfattning rimligt att staten också tar det ekonomiska ansvaret för de konsekvenser som förändringen medför. Kommunernas ekonomi ska inte belastas med nya uppgifter inom ett område som präglas av särskilda risker och som traditionellt har varit ett statligt ansvar.
I enlighet med det anförda anser vi att kommunerna ska ha full kostnadstäckning för det utökade ansvaret för räddningstjänst.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3973 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S) och Daniel Vencu Öhrlund Castro (S).
4. Förbud mot utvinning av uran
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motion 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 2.
Ja = för utskottets förslag. Nej = för reservationen från V, MP, S och C.
Resultat: utskottets förslag vann (302 ja mot 43 nej).
Vad ville V och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att återinföra ett nationellt och tydligt förbud mot all uranbrytning.
De menar att uranbrytning innebär stora risker för miljön och människors hälsa.Visa vad de skrev
”Uranbrytning innebär betydande risker för miljön och människors hälsa.”
De menar att det i dag saknas säkra och beprövade tekniker för att hantera riskerna vid storskalig brytning.Visa vad de skrev
”I dag saknas säkra och beprövade tekniker som kan garantera att dessa risker kan hanteras på ett tillfredsställande sätt vid storskalig brytning.”
De menar att Sveriges uranfyndigheter har mycket låg halt, så brytning skulle innebära stora ingrepp i naturen utan att ge någon nämnvärd energinytta.Visa vad de skrev
”Sverige har dessutom uranfyndigheter med mycket låg halt, vilket innebär att brytning är förenad med omfattande ingrepp i naturmiljön utan att ge någon nämnvärd energinytta.”
De menar att de negativa konsekvenserna för lokalsamhällen, biologisk mångfald, vattenresurser och markanvändning väger tyngre än eventuella påstådda fördelar.Visa vad de skrev
”De negativa konsekvenserna för lokalsamhällen, biologisk mångfald, vattenresurser och markanvändning väger enligt vår mening betydligt tyngre än eventuella påstådda fördelar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Uranbrytning innebär betydande risker för miljön och människors hälsa. Vid såväl brytning i alunskiffer som i urberg frigörs radioaktiva ämnen och tungmetaller som kan läcka ut i mark, vatten och ekosystem och orsaka långsiktiga skador. I dag saknas säkra och beprövade tekniker som kan garantera att dessa risker kan hanteras på ett tillfredsställande sätt vid storskalig brytning.
Sverige har dessutom uranfyndigheter med mycket låg halt, vilket innebär att brytning är förenad med omfattande ingrepp i naturmiljön utan att ge någon nämnvärd energinytta. De negativa konsekvenserna för lokalsamhällen, biologisk mångfald, vattenresurser och markanvändning väger enligt vår mening betydligt tyngre än eventuella påstådda fördelar.
Vad ville S i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger nej till förslaget om förbud mot utvinning av uran, men att kommunerna även fortsättningsvis ska kunna stoppa uranbrytning.
De menar att det inte finns något behov av storskaliga urangruvor.Visa vad de skrev
”Vi anser dock att det inte finns något behov av storskaliga urangruvor.”
De menar att storskalig uranutvinning varken är motiverad av ekonomiska eller energipolitiska skäl eller nödvändig för driften av svenska kärnreaktorer.Visa vad de skrev
”En sådan verksamhet är enligt vår uppfattning inte motiverad av vare sig ekonomiska eller energipolitiska skäl. Den är inte heller nödvändig för driften av svenska kärnreaktorer.”
De menar att det kommunala vetot mot uranbrytning även fortsättningsvis ska ha lagstöd.Visa vad de skrev
”Det är därför, enligt vår uppfattning, av största vikt att det kommunala vetot mot uranbrytning även fortsättningsvis har lagstöd.”
De menar att sekundär utvinning av uran och återvinning av metaller och mineral, inklusive uran, bör vara möjlig vid befintliga gruvor.Visa vad de skrev
”det bör vara möjligt med såväl sekundär utvinning av uran som återvinning av metaller och mineral, inklusive uran, ur lakvatten, sandmagasin och gråbergsupplag vid befintliga gruvor.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi kan inledningsvis konstatera att riksdagen hösten 2025 ställde sig bakom regeringens förslag att ta bort förbudet mot utvinning av uran. Sedan den 1 januari 2026 är det därmed möjligt att bevilja bearbetningskoncession och att bedriva storskalig utvinning av uran i Sverige.
I samband med utskottets beredning av propositionen framhöll vi att det, mot bakgrund av nyindustrialiseringen och den gröna omställningen, finns ett behov av att underlätta brytning av kritiska mineral och metaller samt att kunna hantera utvinning av uran som biprodukt. Vi anser dock att det inte finns något behov av storskaliga urangruvor. En sådan verksamhet är enligt vår uppfattning inte motiverad av vare sig ekonomiska eller energipolitiska skäl. Den är inte heller nödvändig för driften av svenska kärnreaktorer.
Vad ville C i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger nej till att återinföra totalförbudet mot utvinning av uran, men med en annan motivering som lyfter fram nyttan av att ta till vara uran som uppstår som biprodukt.
De menar att det är slöseri med resurser om regelverket inte gör det möjligt att ta till vara uran som uppstår som biprodukt vid annan utvinning.Visa vad de skrev
”Enligt min mening är det ett slöseri med resurser om regelverket för uranutvinning inte gör det möjligt att ta tillvara uran som uppstår som biprodukt vid annan utvinning.”
De menar att det blir bättre förutsättningar för vissa gruvprojekt och en starkare försörjning av kritiska råvaror för Sverige och Europa om uran tas till vara i stället för att hanteras som avfall.Visa vad de skrev
”Att ta tillvara uran i stället för att hantera det som avfall förbättrar också generellt förutsättningarna för vissa gruvprojekt och stärker Sveriges och Europas försörjning av kritiska råvaror.”
De menar att det bör vara möjligt att utvinna uran som biprodukt utan att helt ta bort förbudet mot uranutvinning, och att regeringen därför borde ha återkommit med ett sådant förslag.Visa vad de skrev
”Jag framhöll också att detta bör kunna ske utan att helt ta bort förbudet mot uranutvinning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag vill inledningsvis framhålla att nyindustrialiseringen och den gröna omställningen skapar ett behov av att underlätta brytning av kritiska mineral och metaller samt att kunna hantera uran som biprodukt. Enligt min mening är det ett slöseri med resurser om regelverket för uranutvinning inte gör det möjligt att ta tillvara uran som uppstår som biprodukt vid annan utvinning. Att ta tillvara uran i stället för att hantera det som avfall förbättrar också generellt förutsättningarna för vissa gruvprojekt och stärker Sveriges och Europas försörjning av kritiska råvaror.
När förbudet mot utvinning av uran i Sverige togs bort hösten 2025 framförde jag att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som, inom ramen för den då gällande lagstiftningen, möjliggör sekundär utvinning av uran som biprodukt vid annan mineralutvinning. Jag framhöll också att detta bör kunna ske utan att helt ta bort förbudet mot uranutvinning.
5. Förbud mot brytning i alunskiffer
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motion 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 3.
Ja = för utskottets förslag. Nej = för reservationen från V, C, MP och S.
Resultat: utskottets förslag vann (279 ja mot 67 nej).
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till ett förbud mot all gruvbrytning i alunskiffer.
De menar att all brytning i alunskiffer innebär stora risker för naturen, ekosystemen och den biologiska mångfalden.Visa vad de skrev
”all brytning i alunskiffer innebär stora risker för naturen, ekosystemen och den biologiska mångfalden”
De menar att brytning frigör tungmetaller och radioaktiva ämnen som kan läcka ut i vattendrag och sjöar och skada människors hälsa.Visa vad de skrev
”När alunskiffer bryts frigörs tungmetaller och radioaktiva ämnen. Dessa kan läcka ut i närliggande vattendrag och sjöar, skada naturen på andra sätt och orsaka betydande skador på människors hälsa.”
De menar att det i dag saknas säkra och beprövade tekniker för storskalig brytning som kan garantera att svavelsyra, tungmetaller och radioaktiva ämnen inte läcker ut.Visa vad de skrev
”Samtidigt saknas i dag säkra och beprövade tekniker för storskalig brytning som kan garantera att svavelsyra, tungmetaller och radioaktiva ämnen inte läcker ut och förorenar omgivande miljöer, vattendrag, sjöar och samhällen.”
De menar att brytning i alunskiffer leder till omfattande koldioxidutsläpp till följd av förkolningsprocesser.Visa vad de skrev
”Beräkningar visar dessutom att brytning i alunskiffer leder till omfattande koldioxidutsläpp till följd av förkolningsprocesser.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi kan inledningsvis konstatera att all brytning i alunskiffer innebär stora risker för naturen, ekosystemen och den biologiska mångfalden. När alunskiffer bryts frigörs tungmetaller och radioaktiva ämnen. Dessa kan läcka ut i närliggande vattendrag och sjöar, skada naturen på andra sätt och orsaka betydande skador på människors hälsa.
Samtidigt saknas i dag säkra och beprövade tekniker för storskalig brytning som kan garantera att svavelsyra, tungmetaller och radioaktiva ämnen inte läcker ut och förorenar omgivande miljöer, vattendrag, sjöar och samhällen. Beräkningar visar dessutom att brytning i alunskiffer leder till omfattande koldioxidutsläpp till följd av förkolningsprocesser.
Vad ville S i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger nej till att införa ett nationellt förbud mot brytning i alunskiffer.
De menar att brytning i alunskiffer är förenad med betydande risker och att viktiga dricksvattentäkter kan hotas om det inte finns tillräckliga skyddsåtgärder.Visa vad de skrev
”Dessvärre innebär alunskifferns särskilda egenskaper att brytning är förenad med betydande risker. Därtill kan viktiga dricksvattentäkter hotas om brytning sker utan tillräckliga skyddsåtgärder.”
De menar att ett totalt förbud inte är rätt väg, utan att all gruvbrytning i alunskiffer i stället ska stoppas så länge den inte kan ske på ett bevisat säkert sätt.Visa vad de skrev
”Vi delar inte motionärernas uppfattning om ett totalt förbud, men anser att all gruvbrytning i alunskiffer bör stoppas så länge den inte kan ske på ett bevisat säkert sätt och med tillräckliga skyddsåtgärder.”
De menar att det kommunala självstyret är viktigt och att berörda kommuner måste kunna påverka beslut som förändrar livsvillkoren under lång tid.Visa vad de skrev
”Vi vill vidare framhålla att vi värnar det kommunala självstyret, rent dricksvatten och berörda medborgares rätt att påverka beslut som kan förändra livsvillkoren för lång tid framåt.”
De menar att kommunernas inflytande och vetorätt är särskilt viktig när det gäller brytning och sekundär utvinning av uran ur alunskiffer.Visa vad de skrev
”Vi vill samtidigt understryka att kommunernas inflytande och vetorätt är av största vikt vid gruvverksamhet som rör brytning och sekundär utvinning av uran ur alunskiffer.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Fyndigheter av alunskiffer finns på flera platser i Sverige och innehåller flera kritiska och strategiskt viktiga metaller och mineral, däribland uran. Dessvärre innebär alunskifferns särskilda egenskaper att brytning är förenad med betydande risker. Därtill kan viktiga dricksvattentäkter hotas om brytning sker utan tillräckliga skyddsåtgärder. Det är därför nödvändigt att all form av brytning och utvinning i alunskiffer sker med stor försiktighet och med särskild hänsyn till dricksvattentäkterna.
6. Kommunalt inflytande när det gäller brytning i alunskiffer
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3973 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 4 och 5.
Ja = för utskottets förslag. Nej = för reservationen från S, V, C och MP.
Resultat: utskottets förslag vann (174 ja mot 172 nej).
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att införa ett kommunalt veto mot brytning i alunskiffer och tillkännager för regeringen att den skyndsamt ska återkomma med en tidsplan för när reglerna kan vara på plats.
De menar att brytning i alunskiffer kan få stora konsekvenser för närområdet och skapa stor lokal oro.Visa vad de skrev
”Brytning i alunskiffer är en verksamhet som kan få betydande konsekvenser för närområdet och skapa stor lokal oro.”
De menar att lokalbefolkningen självklart ska ha inflytande, och att kommunerna därför ska få ett veto som avgör om sådan verksamhet får bedrivas.Visa vad de skrev
”Vi anser därför att det bör införas ett kommunalt veto som avgör om sådana verksamheter ska få bedrivas.”
De menar att regeringen trots löften om en utredning ännu inte har lagt fram några konkreta åtgärder.Visa vad de skrev
”Vi kan konstatera att regeringen hittills inte har presenterat några konkreta åtgärder för att infria detta åtagande.”
De menar att regeringen snabbt bör återkomma till riksdagen med en tydlig tidsplan för när reglerna kan vara på plats.Visa vad de skrev
”ett kommunalt veto bör införas mot brytning i alunskiffer och att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med en tydlig tidsplan”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Brytning i alunskiffer är en verksamhet som kan få betydande konsekvenser för närområdet och skapa stor lokal oro. Därför bör det vara en självklarhet att lokalbefolkningen har inflytande över eventuell brytning i alunskiffer i närområdet. Vi anser därför att det bör införas ett kommunalt veto som avgör om sådana verksamheter ska få bedrivas.
När den proposition som behandlas i detta betänkande överlämnades till riksdagen aviserade företrädare för regeringen att en utredning skulle tillsättas för att se över kommunernas veto och inflytande vid brytning i alunskiffer. Vi kan konstatera att regeringen hittills inte har presenterat några konkreta åtgärder för att infria detta åtagande. Det visar, beklagligt nog, regeringens låga ambition i denna fråga.
Vi anser därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag som säkerställer det kommunala inflytandet vid utvinning av uran genom att det kommunala vetot behålls.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3973 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP).
Mot denna bakgrund anser vi att Sverige bör återinföra ett nationellt och tydligt förbud mot all uranbrytning.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Birger Lahti (V) och Linus Lakso (MP).
Möjligheten att öppna urangruvor kan skapa stor oro på många platser i landet. Det är därför, enligt vår uppfattning, av största vikt att det kommunala vetot mot uranbrytning även fortsättningsvis har lagstöd. Samtidigt vill vi framhålla att det bör vara möjligt med såväl sekundär utvinning av uran som återvinning av metaller och mineral, inklusive uran, ur lakvatten, sandmagasin och gråbergsupplag vid befintliga gruvor.
Motionsyrkandet avstyrks därmed.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S) och Daniel Vencu Öhrlund Castro (S).
Jag vidhåller denna uppfattning. Den överensstämmer dock inte fullt ut med vad som framförs i den aktuella motionen, där det i stället föreslås att det tidigare totalförbudet mot utvinning av uran ska återinföras.
Motionsyrkandet avstyrks därmed.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C).
Trots denna kunskap finns det planer på brytning i alunskiffer i både Västergötland och Jämtland. Vi anser att de miljörisker som följer av alunskifferbrytning är oacceptabla och att ett förbud mot all gruvbrytning i alunskiffer bör införas.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Birger Lahti (V) och Linus Lakso (MP).
Vi vill vidare framhålla att vi värnar det kommunala självstyret, rent dricksvatten och berörda medborgares rätt att påverka beslut som kan förändra livsvillkoren för lång tid framåt. För oss är det avgörande att berörda kommuner kan påverka sin egen framtid.
I en motion framförs att det bör införas ett nationellt förbud mot brytning i alunskiffer. Vi delar inte motionärernas uppfattning om ett totalt förbud, men anser att all gruvbrytning i alunskiffer bör stoppas så länge den inte kan ske på ett bevisat säkert sätt och med tillräckliga skyddsåtgärder. Vi vill samtidigt understryka att kommunernas inflytande och vetorätt är av största vikt vid gruvverksamhet som rör brytning och sekundär utvinning av uran ur alunskiffer.
Därmed avstyrks motionsyrkandet.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S) och Daniel Vencu Öhrlund Castro (S).
Sammanfattningsvis anser vi att ett kommunalt veto bör införas mot brytning i alunskiffer och att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med en tydlig tidsplan för när sådana regler kan vara på plats.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3973 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 4 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP).