Andra valkompasser frågar partierna vad de lovar. Här jämförs dina svar med hur partierna faktiskt röstade i riksdagen. Varje fråga gäller ett beslut riksdagen har fattat, och under frågan ser du exakt vad som röstades om.
Besluten fattades under riksmötet 2025/26, av riksdagen som valdes 2022. Frågorna är bara ett urval och säger inget om frågor som inte är med. Så har frågorna valts.
Utkast: frågornas formulering har ännu inte granskats.
Laddar frågor…
1 av 11 · Brott och straff
Ska straffbarhetsåldern sänkas till 14 år för allvarliga brott?
Skärpta regler för unga lagöverträdare (prop. 2025/26:293, beslutad 13 augusti 2026), punkten "Sänkt straffbarhetsålder till 14 år för allvarliga brott".
Utskottet föreslog, och ja i frågan betyder ja till detta: Riksdagen antar a) regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 1 kap. 6 §, b) regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken, c) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare i de delar det avser 1 a, 38 e och 38 f §§ och rubriken närmast före 38 e §, d) regeringens förslag till lag om ändring i…
Att riksdagen säger nej till att sänka straffbarhetsåldern till 14 år.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Vi anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag i de delar som handlar om en sänkning av straffbarhetsåldern till 14 år. Vi utvecklar våra skäl för detta i våra särskilda yttranden 2, 3 och 4.
Riksdagen avslår
a) regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 1 kap. 6 §,
b) regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken,
c) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare i de delar det avser 1 a, 38 e och 38 f §§ och rubriken närmast före 38 e §,
d) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,
e) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:621) om misstankeregister,
f) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:621) om misstankeregister,
g) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,
h) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,
i) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet,
j) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet,
k) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område,
l) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område,
m) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning i de delar det avser 7 b §,
n) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning,
o) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4211 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:4222 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:4228 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:293 punkterna 1 i denna del, 2, 4 i denna del, 5, 10, 11, 13, 14, 18, 19, 23, 24, 25 i denna del, 26 och 27.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C) och Ulrika Westerlund (MP).
2 av 11 · Brott och straff
Ska regeringens förslag om ett nytt straffrättsligt påföljdssystem bli lag?
Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem (prop. 2025/26:297, beslutad 13 augusti 2026), punkten "Regeringens lagförslag".
Utskottet föreslog, och ja i frågan betyder ja till detta: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om verkställighet av villkorligt fängelse, 2. lag om ändring i brottsbalken, 3. lag om ändring i lagen (2025:1415) om ändring i brottsbalken, 4. lag om ändring i lagen (2025:1416) om ändring i brottsbalken, 5. lag om ändring i rättegångsbalken, 6. lag om ändring i socialförsäkringsbalken, 7. lag om ändring i lagen (1930:173) om beräkning av…
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om ett nytt straffrättsligt påföljdssystem.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Vi anser att riksdagen bör avslå propositionen. Vi utvecklar våra respektive skäl för detta i våra särskilda yttranden 1–4.
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4213 av Teresa Carvalho m.fl. (S), 2025/26:4223 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1, 2025/26:4229 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) och 2025/26:4230 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) samt avslår proposition 2025/26:297 punkterna 1–33.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C), Ulrika Westerlund (MP), Sanna Backeskog (S) och Lars Isacsson (S).
3 av 11 · Migration och socialförsäkring
Ska kraven för att bli svensk medborgare skärpas enligt regeringens förslag?
Skärpta krav för svenskt medborgarskap (prop. 2025/26:175, beslutad 29 april 2026), punkten "Skärpta krav för svenskt medborgarskap".
Utskottet föreslog, och ja i frågan betyder ja till detta: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap, 2. lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap, 3. lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap, 4. lag om ändring i lagen (2014:481) om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:175 punkterna 1-4 och avslår…
Att riksdagen säger ja till att slopa kravet att barn måste vara ogifta för att få svenskt medborgarskap och till att utlandssvenskar ska kunna återfå ett förlorat medborgarskap, men säger nej till de övriga skärpta kraven för svenskt medborgarskap.
”Svenskt medborgarskap bidrar positivt till individens integrationsprocess. Medborgarlagstiftningen bör därför främja och inte försvåra integrationen.”
”Därutöver är regeringens förslag i många delar tveksamt ur ett rättssäkerhetsperspektiv och det kan ifrågasättas om det i vissa delar är förenligt med barnkonventionen och principen om barnets bästa.”
”Regeringens förslag om att en person måste ha haft och förväntas komma att ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt för att han eller hon ska kunna beviljas svenskt medborgarskap innebär vidare en risk för godtycklig tillämpning och etnisk diskriminering.”
”Ett försörjningskrav kommer att slå särskilt hårt mot personer som har svårt att etablera sig på den öppna arbetsmarknaden och medför därför en risk för utestängningseffekter.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Att den som lever i Sverige och arbetar, studerar, bildar familj och bygger sin framtid här ska ha en rimlig utsikt att bli svensk medborgare är en viktig del av människors möjlighet att fullt ut bli en del av det svenska samhället. Regeringens förslag går i motsatt riktning och syftar snarare till att förhindra och försvåra för människor som kommit till Sverige att få svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap bidrar positivt till individens integrationsprocess. Medborgarlagstiftningen bör därför främja och inte försvåra integrationen. Regeringens förslag bygger på en politik som gör vägen till svenskt medborgarskap längre, osäkrare och mer ojämlik. De förändringar som föreslås riskerar också att förstärka utanförskapet i stället för att minska det. Redan utsatta grupper i samhället riskerar att drabbas särskilt hårt.
Därutöver är regeringens förslag i många delar tveksamt ur ett rättssäkerhetsperspektiv och det kan ifrågasättas om det i vissa delar är förenligt med barnkonventionen och principen om barnets bästa.
En utmönstring av anmälningsförfarandet riskerar att förstärka utanförskapet och skapa hinder för integrationen, och förslaget kan inte anses vara förenligt med barnkonventionen. Även förslaget om att barn självständigt ska kunna förvärva svenskt medborgarskap efter ansökan, varvid det bl.a. ställs krav på styrkt identitet och hemvist, strider mot barnkonventionen. Kravet på styrkt identitet för barn kan leda till att vissa barn under lång tid blir exkluderade från att bli medborgare och att barn från vissa delar av världen blir diskriminerade. Det senare gäller även kravet på hemvist där regeringens skäl kopplat till säkerhetshotande verksamhet visar på ett skrämmande synsätt hur skillnader görs mellan barn från Norden och barn från länder utanför Norden. Alla barn, oavsett ålder, ska ha samma skyddsstandard.
Förslagen om förlängda hemvistkrav försämrar integrationen, riskerar att öka utanförskapet och minskar deltagandet i den demokratiska processen. Regeringens förslag om att en person måste ha haft och förväntas komma att ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt för att han eller hon ska kunna beviljas svenskt medborgarskap innebär vidare en risk för godtycklig tillämpning och etnisk diskriminering. Särskilt allvarligt är det att även barn som har fyllt 15 år ska omfattas, och regeringen frångår här helt barnkonventionens krav på att barn har särskilda rättigheter och ska behandlas som barn. Regeringen föreslår även att det ska införas ett försörjningskrav. Ett försörjningskrav kommer att slå särskilt hårt mot personer som har svårt att etablera sig på den öppna arbetsmarknaden och medför därför en risk för utestängningseffekter. Även ett krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället skulle missgynna vissa grupper, vilket kan ses som indirekt diskriminering.
Regeringens lagförslag bör mot denna bakgrund avslås i stora delar. Två av regeringens förslag innebär dock en tydlig modernisering av regelverket och stärker dess överensstämmelse med unionsrätten. Det handlar om förslaget om att slopa kravet på att ett barn behöver vara ogift för att barnet ska kunna få medborgarskap. Denna reglering fyller inte någon funktion eftersom Sverige inte tillåter eller erkänner att barn ingår äktenskap. Det handlar också om förslaget som möjliggör för utlandssvenskar att återfå ett förlorat svenskt medborgarskap. En sådan reglering är mer proportionerlig än dagens ordning. I dessa delar bör regeringens lagförslag antas.
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap i de delar det avser 10 § första och andra styckena samt 14 § och avslår lagförslaget i övrigt,
b) avslår regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap,
2. lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap,
3. lag om ändring i lagen (2014:481) om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3989 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1, bifaller delvis proposition 2025/26:175 punkt 1 och motion 2025/26:3991 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1–9 och avslår proposition 2025/26:175 punkterna 2–4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Malte Tängmark Roos (MP).
4 av 11 · Migration och socialförsäkring
Ska försörjningskravet vid anhöriginvandring skärpas enligt regeringens förslag?
Skärpta villkor för anhöriginvandring (prop. 2025/26:301, beslutad 13 augusti 2026), punkten "Försörjningskrav".
Utskottet föreslog, och ja i frågan betyder ja till detta: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 3 j §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:301 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 10, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 3, båda i denna del, och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 3…
Att riksdagen säger ja till ändringarna av försörjningskravet för anhöriginvandring som reservationen föreslår, i stället för regeringens förslag, och att regeringen ska återkomma till riksdagen med ändringar som följer av detta.
”Försörjningskravet är redan i dag ett av de största hindren för familjeåterförening.”
”Eftersom försörjningskravet enligt regeringens förslag också ska gälla i förlängningssituationer kommer även familjer som redan lever tillsammans och som etablerat sig i Sverige att splittras.”
”Det är inhumant och orimligt. Ingen ska behöva välja bort ett av sina äldre barn bara för att en lillebror föds och familjen inte får en större lägenhet eller högre lön.”
”Familjer som är etablerade ska inte dras isär bara för att en förälder blir av med jobbet, får cancer eller vidareutbildar sig.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Försörjningskravet är redan i dag ett av de största hindren för familjeåterförening. Eftersom försörjningskravet enligt regeringens förslag också ska gälla i förlängningssituationer kommer även familjer som redan lever tillsammans och som etablerat sig i Sverige att splittras. Det är inhumant och orimligt. Ingen ska behöva välja bort ett av sina äldre barn bara för att en lillebror föds och familjen inte får en större lägenhet eller högre lön. Familjer som är etablerade ska inte dras isär bara för att en förälder blir av med jobbet, får cancer eller vidareutbildar sig.
Vi anser därför att riksdagen bör anta vårt förslag till ändringar i den aktuella bestämmelsen. Regeringen bör vidare återkomma till riksdagen med eventuella följdändringar.
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 3 j § med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen om följdändringar och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 3 i denna del och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 19 och 23 i denna del, bifaller delvis proposition 2025/26:301 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 10, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 i denna del och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
5 av 11 · Migration och socialförsäkring
Ska permanenta uppehållstillstånd tas bort (utmönstras) enligt regeringens förslag?
Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt (prop. 2025/26:262, beslutad 9 juni 2026), punkten "Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt".
Utskottet föreslog, och ja i frågan betyder ja till detta: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716), 2. lag om ändring i föräldrabalken, 3. lag om ändring i socialförsäkringsbalken, 4. lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, 5. lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481), 6. lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, 7. lag om ändring i lagen…
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att ta bort permanenta uppehållstillstånd och anpassa svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt.
”I praktiken använder regeringen EU:s migrations- och asylpakt som hävstång för att genomföra en långt mer restriktiv migrationspolitik än vad EU-rätten kräver.”
”Lagrådet menar att beredningen har allvarliga brister och framhåller att detta viktiga rättsområde förtjänar en grundligare och mer demokratiskt förankrad översyn.”
”Permanent uppehållstillstånd ska vara huvudregel i Sverige, eftersom det skapar de bästa förutsättningarna för en fungerande och långsiktig integration samt ett minskat utanförskap.”
”Inte heller behandlar man risken att ett strikt minimisystem kan komma att utestänga personer som i själva verket har rätt till internationellt skydd”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Regeringens proposition innebär långtgående försämringar av asylrätten i Sverige, rättssäkerheten i asylprövningen, barns rättigheter och möjligheten för människor med skyddsbehov att bygga en trygg framtid i Sverige. Framför allt bygger den på en uttalad ambition om att svensk rätt ska anpassas efter EU:s miniminivå, i stället för att förutsättningslöst ta fram en hållbar, human och rättssäker lagstiftning.
I praktiken använder regeringen EU:s migrations- och asylpakt som hävstång för att genomföra en långt mer restriktiv migrationspolitik än vad EU-rätten kräver. Att regeringen försatt riksdagen i ett läge där valet sägs stå mellan att rösta igenom en undermålig och hårt kritiserad lagstiftning eller riskera ett försenat genomförande, kan inte frånta riksdagen ansvaret för att värna grundläggande rättigheter. Om valet står mellan att anta lagstiftning som riskerar att bryta mot asylrätten och att Sverige blir försenat med delar av genomförandet måste asylrätten väga tyngst.
Lagrådets yttrande över förslaget är omfattande och skarpt kritiskt. Lagrådet konstaterar att materian är svåröverblickbar och att konsekvenserna av och nödvändigheten i förslagen är otillräckligt genomlysta. Lagrådet menar att beredningen har allvarliga brister och framhåller att detta viktiga rättsområde förtjänar en grundligare och mer demokratiskt förankrad översyn. Förslagen brister också i den demokratiska förankring som remissförfarandet är avsett att säkerställa.
Det saknas vidare en självständig och kunskapsbaserad utredning. De synpunkter som remissinstanserna trots det styrda beredningsunderlaget har framfört bemöts endast i begränsad utsträckning och avfärdas oftast enbart med hänvisning till EU-rättens miniminivå. Regeringen tycks genomgående sakna ett tydligt flyktingperspektiv och beaktar inte i tillräcklig utsträckning den enskilda människans situation. Regeringen analyserar inte alls om en mer human flyktingpolitik skulle kunna bidra till förbättrad integration och minskat utanförskap. Inte heller behandlar man risken att ett strikt minimisystem kan komma att utestänga personer som i själva verket har rätt till internationellt skydd och regeringen har inte ens övervägt hur många färre som skulle beviljas skydd om förslaget går igenom.
Stabilitet och förutsebarhet är grundläggande rättsstatsprinciper. Med regeringens förslag försvåras möjligheten för den enskilde att bygga ett självständigt och långsiktigt liv, vilket i sin tur försämrar förutsättningarna för integration. En rättsordning som bygger på återkommande tillståndsprövningar utan varaktig trygghet drabbar också barn särskilt hårt. Förslaget riskerar dessutom att leda till ökad administrativ belastning för berörda myndigheter samt till större inslag av godtycke i prövningarna, vilket i förlängningen innebär ökad rättsosäkerhet. Permanent uppehållstillstånd ska vara huvudregel i Sverige, eftersom det skapar de bästa förutsättningarna för en fungerande och långsiktig integration samt ett minskat utanförskap.
Regeringens förslag om utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt bör därmed avslås. Regeringen bör därefter återkomma med ett nytt, samlat och rättssäkert förslag till genomförande av migrations- och asylpakten i enlighet med vad som sägs ovan.
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4170 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) yrkande 1, 2025/26:4174 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4183 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt avslår proposition 2025/26:262 punkterna 1–29.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
6 av 11 · Migration och socialförsäkring
Ska det införas ett nytt lönekrav för arbetstillstånd vid arbetskraftsinvandring?
Nya regler för arbetskraftsinvandring (prop. 2025/26:87, beslutad 18 mars 2026), punkten "Ett nytt lönekrav för arbetstillstånd".
Utskottet föreslog, och ja i frågan betyder ja till detta: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:87 i denna del och avslår motionerna 2025/26:3880 av Tony Haddou m.fl. (V) i denna del, 2025/26:3881 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1, 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:3890…
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om ett nytt lönekrav för arbetstillstånd.
”Regeringens förslag om ett nytt lönekrav är dock inte ändamålsenligt och skulle dessutom skada systemet för arbetskraftsinvandring.”
”Oseriösa arbetsgivare kan fortsätta att exploatera arbetskraftsinvandrare samtidigt som förslaget slår hårt mot verksamheter som redan i dag har stora rekryteringsbehov.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Arbetskraftsinvandringen till Sverige har historiskt sett varit betydelsefull, både för den enskilde som kommer hit för att arbeta och för Sverige. Det är emellertid mycket viktigt att komma till rätta med det missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring som förekommer. Reformer har redan genomförts, men mer behöver göras. Regeringens förslag om ett nytt lönekrav är dock inte ändamålsenligt och skulle dessutom skada systemet för arbetskraftsinvandring. Oseriösa arbetsgivare kan fortsätta att exploatera arbetskraftsinvandrare samtidigt som förslaget slår hårt mot verksamheter som redan i dag har stora rekryteringsbehov. Regeringens förslag om ett nytt lönekrav bör därmed avslås.
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3880 av Tony Haddou m.fl. (V) i denna del, 2025/26:3881 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1, 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:3890 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda -) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:87 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Anders W Jonsson (C) och Malte Tängmark Roos (MP).
7 av 11 · Migration och socialförsäkring
Ska regeringens förslag om bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen bli lag?
Bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen (prop. 2025/26:210, beslutad 26 maj 2026), punkten "Regeringens lagförslag".
Utskottet föreslog, och ja i frågan betyder ja till detta: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i socialförsäkringsbalken, 2. lag om ändring i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd, 3. lag om ändring i bidragsbrottslagen (2007:612), 4. lag om talan om administrativ sanktionsavgift i mål om bidragsbrott. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:210 punkterna 1-4 och avslår motionerna 2025/26:4031 av Tony Haddou m.fl. (V)…
8 av 11 · Arbete
Ska arbetsgivaravgifterna tillfälligt sänkas för anställda som är 19–23 år?
Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar (prop. 2025/26:66, beslutad 25 februari 2026), punkten "Regeringens lagförslag".
Utskottet föreslog, och ja i frågan betyder ja till detta: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:66 och avslår motionerna 2025/26:3867 av Tony Haddou m.fl. (V) och 2025/26:3870 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 1.
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar.
”Regeringens förslag är dyrt, har svag träffsäkerhet och väntas leda till betydande inkomstbortfall. Effekterna i övrigt är osäkra.”
”Vidare har beredningen varit bristfällig eftersom förslaget – som ingår i budgetpropositionen – remitterades först efter att nämnda proposition lämnades till riksdagen.”
”Resurserna borde i stället användas till bl.a. åtgärder som stärker utbildning och studieekonomi samt till att ge stöd åt unga som faktiskt har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Regeringens förslag är dyrt, har svag träffsäkerhet och väntas leda till betydande inkomstbortfall. Effekterna i övrigt är osäkra. Vidare har beredningen varit bristfällig eftersom förslaget – som ingår i budgetpropositionen – remitterades först efter att nämnda proposition lämnades till riksdagen. Resurserna borde i stället användas till bl.a. åtgärder som stärker utbildning och studieekonomi samt till att ge stöd åt unga som faktiskt har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringens förslag bör mot denna bakgrund avslås.
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3867 av Tony Haddou m.fl. (V) och 2025/26:3870 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:66.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
9 av 11 · Näringsliv och energi
Ska nya kärnkraftverk kunna byggas på fler platser längs kusten?
Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kusten (prop. 2025/26:160, beslutad 15 juni 2026), punkten "Regeringens lagförslag".
Utskottet föreslog, och ja i frågan betyder ja till detta: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:160 och avslår motionerna 2025/26:3961 av Birger Lahti m.fl. (V), 2025/26:3971 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3979 av Rickard Nordin m.fl. (C) och 2025/26:3984 av Katarina Luhr m.fl. (MP).
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att ta bort förbudet mot kärnkraftsanläggningar längs delar av kusten och skärgårdarna.
”regeringens ensidiga fokus på utbyggnaden av kärnkraft riskerar att bli onödigt kostsamt för staten, näringslivet och hushållen samtidigt som den tränger undan nödvändiga investeringar i annan fossilfri elproduktion.”
”Vi ifrågasätter regeringens bedömning att det finns ett faktiskt behov av att öppna hela de skyddade kust- och skärgårdsområdena för kärntekniska anläggningar.”
”Vi anser att om dessa miljöer öppnas upp för kärnkraftsetablering riskerar det att skada den biologiska mångfalden och viktiga lokala näringar såsom turism och fiske.”
”I likhet med ett flertal remissinstanser är vi kritiska till att så närliggande förslag överlämnats i omgångar och därmed behandlas som helt separata förslag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Vi anser att riksdagen bör avslå propositionen. För att klara klimatomställningen, elektrifieringen och den ökade efterfrågan på el är det centralt att trygga elförsörjningen och bygga ut produktionskapaciteten. Regeringen förslag är dock inte rätt väg framåt. Vi menar att regeringens ensidiga fokus på utbyggnaden av kärnkraft riskerar att bli onödigt kostsamt för staten, näringslivet och hushållen samtidigt som den tränger undan nödvändiga investeringar i annan fossilfri elproduktion.
I propositionen föreslår regeringen att förbudet mot etablering av kärnkraftsanläggningar längs delar av kusten och skärgårdarna ska tas bort. Vi ifrågasätter regeringens bedömning att det finns ett faktiskt behov av att öppna hela de skyddade kust- och skärgårdsområdena för kärntekniska anläggningar. Vidare syftar de bestämmelser som regeringen vill ändra till att värna viktiga natur-, kultur- och friluftsvärden. Vi anser att om dessa miljöer öppnas upp för kärnkraftsetablering riskerar det att skada den biologiska mångfalden och viktiga lokala näringar såsom turism och fiske.
Vi kan vidare konstatera att regeringen har överlämnat flera olika propositioner till riksdagen som handlar om kärnkraft och dess utbyggnad. I likhet med ett flertal remissinstanser är vi kritiska till att så närliggande förslag överlämnats i omgångar och därmed behandlas som helt separata förslag. Vi menar att ett sådant förfarande försvårar en samlad bedömning av lagförslagen och deras sammantagna konsekvenser för energipolitiken som helhet.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör avslå regeringens förslag.
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3961 av Birger Lahti m.fl. (V), 2025/26:3971 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3979 av Rickard Nordin m.fl. (C) och 2025/26:3984 av Katarina Luhr m.fl. (MP) samt avslår proposition 2025/26:160.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP).
10 av 11 · Ekonomi och budget
Ska skatten på drivmedel sänkas och el- och gasprisstöd betalas ut, enligt regeringens extra ändringsbudget för 2026?
Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd (prop. 2025/26:236, beslutad 22 april 2026), punkten "Extra ändringsbudget för 2026 - Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd".
Utskottet föreslog, och ja i frågan betyder ja till detta: Ändringar i statens budget för 2026 Riksdagen a) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:12 Energistöd inom utgiftsområde 21 Energi, b) godkänner ändrad ram för utgiftsområde 21 Energi och anvisar ändrat anslag enligt regeringens förslag, c) godkänner ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2026 enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:236…
Att riksdagen säger nej till sänkt skatt på bensin och diesel och till regeringens ändrade beräkning av inkomster i statens budget, men säger ja till förslagen om anslag till energistöd och ändrad ram för utgiftsområde Energi.
”Som en lång rad remissinstanser anför riskerar förslaget om att sänka energiskatten på bensin och diesel att motverka klimatomställningen, försämra konkurrensförutsättningarna för fossilfria drivmedel samt skapa osäkerhet om långsiktiga investeringsvillkor.”
”Dessutom är åtgärden kostsam och saknar tillräcklig träffsäkerhet.”
”I det rådande kostnadsläget ska stöd till hushållen vara träffsäkra och rättvisa.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Som en lång rad remissinstanser anför riskerar förslaget om att sänka energiskatten på bensin och diesel att motverka klimatomställningen, försämra konkurrensförutsättningarna för fossilfria drivmedel samt skapa osäkerhet om långsiktiga investeringsvillkor. Dessutom är åtgärden kostsam och saknar tillräcklig träffsäkerhet. I det rådande kostnadsläget ska stöd till hushållen vara träffsäkra och rättvisa. Riksdagen bör därför avslå regeringens proposition i de delar som avser sänkt skatt på drivmedel.
Ändringar i statens budget för 2026 Riksdagen
a) =utskottet,
b) =utskottet,
c) avslår regeringens förslag till ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2026.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:236 punkterna 5 och 6 samt avslår proposition 2025/26:236 punkt 7.
Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget Riksdagen bifaller motionerna 2025/26:4092 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) och 2025/26:4098 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:236 punkterna 1–4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ida Gabrielsson (V) och Janine Alm Ericson (MP).
11 av 11 · Demokrati och grundlag
Ska det införas lagar om insyn i påverkan på politiska beslut och om arbetsmarknadsorganisationers bidrag till partier?
Ökad insyn i politiska processer (prop. 2025/26:258, beslutad 16 juni 2026), punkten "Ökad insyn i politiska processer".
Utskottet föreslog, och ja i frågan betyder ja till detta: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om insyn i kommunikation med syfte att påverka politiska beslut, 2. lag med bestämmelser om arbetsmarknadsorganisationers bidrag för partipolitiska ändamål, 3. lag om ändring i lagen (2018:90) om insyn i finansiering av partier, med den ändringen att 32 § ska bestå av ett enda stycke. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:258 punkterna 1-3…
Svara på minst en fråga för att se vilka partier som röstade som du.