Proposition 2025/26:197 · Utbildningsdepartementet
Ett likvärdigt betygssystem
Vad betyder förslaget?
Ny betygsskala från 1 till 10 och nationella slutprov införs.
Regeringen vill ersätta dagens betyg med en skala från 1 till 10 och införa nationella slutprov som rättas centralt. Betyg och provresultat ska tillsammans bilda ett meritvärde, som också ska ersätta betyg vid ansökan till högskolan. Regeringen menar att syftet är att mer rättvisande spegla elevers ämneskunskaper och motverka betygsinflation.
Det här ändras
Betyg ska sättas i tio steg, från 1 till 10, i grundskolan och på gymnasiet. Det ska inte finnas någon skarp gräns för vad som är godkänt.
Visa vad propositionen säger
”Betygsskalan ska betecknas med heltal på skalan 1–10, där 1 är det lägsta och 10 det högsta betyget. Det ska inte finnas någon skarp gräns för godkänt.”
Ordagrant ur propositionen.
Nationella slutprov ska införas i grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå.
Visa vad propositionen säger
”Nationella slutprov ska införas i grundskolan, specialskolan, gym- nasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.”
Ordagrant ur propositionen.
Vid ansökan till högskolan ska meritvärde användas i stället för betyg som urvalsgrund.
Visa vad propositionen säger
”Meritvärde ska ersätta betyg som urvalsgrund vid ansökan till högskolan.”
Ordagrant ur propositionen.
För att komma in på ett nationellt program i gymnasieskolan ska eleven behöva ett meritvärde på minst 4 från grundskolan.
Visa vad propositionen säger
”För att vara behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan ska det krävas ett meritvärde om lägst 4 från grundskolan, specialskolan eller motsvarande utbildning i vissa särskilda utbildningsformer.”
Ordagrant ur propositionen.
Lärare som sätter betyg ska ha obligatoriska bedömningssamråd i grundskolan, specialskolan och gymnasieskolan.
Visa vad propositionen säger
”Det ska införas obligatoriska bedömningssamråd i grundskolan, spe- cialskolan och gymnasieskolan.”
Ordagrant ur propositionen.
Lärare ska inte längre vara skyldiga att särskilt ta hänsyn till elevernas resultat på de nationella proven när de sätter betyg.
Visa vad propositionen säger
”Bestämmelserna i skollagen om lärares skyldighet att särskilt beakta elevens resultat på nationella prov vid betygssättning ska tas bort i grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och kommu- nal vuxenutbildning på gymnasial nivå.”
Ordagrant ur propositionen.
Gymnasieexamen ska ges till en elev som i genomsnitt har betyget 4 eller högre på minst 2 250 poäng, inklusive betyget 4 i gymnasiearbetet.
Visa vad propositionen säger
”Gymnasieexamen ska utfärdas om en elev i genomsnitt har betyget 4 eller högre på minst 2 250 poäng inklusive betyget 4 i gymnasiearbetet.”
Ordagrant ur propositionen.
Vem påverkas?
- Elever i grundskolan och gymnasieskolan: De får betyg i en ny skala från 1 till 10, ska göra nationella slutprov och får ett meritvärde som bygger på både betyg och provresultat.
- Lärare: De ska ha bedömningssamråd med andra lärare i samma ämne och behöver inte längre särskilt beakta nationella prov när de sätter betyg.
- Rektorer: Rektorn ska ansvara för att bedömningssamråden genomförs.
- Kommuner och andra skolhuvudmän: De ska skicka in uppgifter om betyg varje läsår från avslutade nivåer i stället för bara när hela utbildningen är klar.
- Den som söker till högskolan: Vid urvalet används meritvärde i stället för betyg.
- Börjar gälla
- 1 juli 2028, men för kommunal vuxenutbildning 1 januari 2031
- Kostnader
- Regeringen beräknar ökade kostnader för Statens skolverk, som mest 357,9 miljoner kronor 2030, bland annat för central och automatiserad rättning av proven. Bedömningssamråden innebär ett nytt åtagande för kommunerna som ska finansieras, medan kostnaderna för kommunerna bedöms minska när den obligatoriska lovskolan tas bort.
Ord att känna till
- Meritvärde:
- Ett sammanlagt värde som räknas ut från elevens betyg och provresultat och som används vid antagning till gymnasieskolan och högskolan.
- Nationella slutprov:
- Prov som eleverna gör i slutet av ett ämne eller en utbildning och som rättas centralt i stället för av den egna skolan.
- Bedömningssamråd:
- Att lärare som undervisar i samma ämne träffas och gemensamt går igenom sina bedömningar så att betygen blir mer likvärdiga.
- Betygsinflation:
- Att betygen successivt blir högre utan att eleverna egentligen kan mer.
- Huvudman:
- Den som ansvarar för en skola, till exempel en kommun eller en fristående skolas ägare.
Sammanfattningen är skriven av AI utifrån propositionen. Varje påstående har kontrollerats mot propositionen i en separat automatisk granskning, och citaten är ordagranna. Den har inte granskats av en människa. Den kan innehålla fel. Det är alltid propositionen själv som gäller.
Var är förslaget nu?
- InlämnadRegeringen har lämnat förslaget till riksdagen.
- I utskottEtt utskott granskar förslaget och partierna kan lämna motioner.
- Betänkande klartUtskottet har skrivit sitt förslag till beslut.
- DebattFörslaget debatteras i kammaren.
- BeslutadRiksdagen har fattat beslut.
- 17 mars 2026Bordlagd
- 17 mars 2026Inlämnad
- 18 mars 2026Hänvisad
- 1 april 2026Motionstid slutar
- 5 maj 2026Beredning
- 7 maj 2026Beredning
- 21 maj 2026Beredning
- 2 juni 2026Justering
- 3 juni 2026Trycklov
- 5 juni 2026Bordläggning
- 8 juni 2026Behandling
- 9 juni 2026Beslut
Vem står bakom?
Förslaget kommer från regeringen och har tagits fram av Utbildningsdepartementet. Det behandlas av riksdagens utskott UbU.
- Lotta Edholm (L), skrev under för regeringen
- Simona Mohamsson (L), ansvarigt statsråd (Utbildningsdepartementet)
Regeringen föreslår att riksdagen…
- antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800). – Bifall
- antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800). – Bifall
- antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800). – Bifall
- godkänner vad regeringen föreslår om upphävande av riksdagsbindning i fråga om betyg som urvalsgrund vid ansökan till högskolan (avsnitt 6.11). – Bifall
Vad ville partierna i stället?
Motioner som partier lagt med anledning av förslaget. Där står vad de vill ändra, stoppa eller lägga till.
med anledning av prop. 2025/26:197 Ett likvärdigt betygssystemMP · Motion 2025/26:4058 · 1 april 2026 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om riskerna med nationella slutprov och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om resurser till information om det nya betygssystemet och meritvärdena och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att särskilt värna de konstnärliga och övriga praktisk-estetiska ämnenas särart och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av alternativa urvalsmetoder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare utreda tillgängligheten till slutprov och översättning till teckenspråk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kontinuerlig uppföljning och utvärdering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:197 Ett likvärdigt betygssystemC · Motion 2025/26:4044 · 1 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas övergångsbestämmelser för de elever som går ut grundskolan innan betygssystemet är på plats i sin helhet, dvs. 2031, i syfte att möjliggöra för obehöriga elever att utifrån nuvarande betygssystem läsa vidare på ett yrkesprogram på gymnasiet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Hur röstade partierna?
Ett utskott går igenom förslaget och skriver ett förslag till beslut, punkt för punkt. Riksdagen röstar sedan om utskottets förslag mot de partier som ville något annat.
Betänkande 2025/26:UbU26: Ett likvärdigt betygssystem
Utskottet behandlade också prop. 2025/26:194, prop. 2025/26:195, prop. 2025/26:196 och prop. 2025/26:198 i det här betänkandet. Här visas de punkter som gäller den här propositionen, och punkter som inte går att knyta till en viss proposition.
1. Regeringens lagförslag
Riksdagen a) antar utskottets förslag i bilaga 3 till 1. lag om ändring i skollagen (2010:800), 2. lag om ändring i skollagen (2010:800), 3. lag om ändring i skollagen (2010:800), b) antar… visa allt
Riksdagen a) antar utskottets förslag i bilaga 3 till 1. lag om ändring i skollagen (2010:800), 2. lag om ändring i skollagen (2010:800), 3. lag om ändring i skollagen (2010:800), b) antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) (proposition 2025/26:197 lagförslag 2), c) godkänner vad regeringen föreslår om upphävande av riksdagsbindning i fråga om betyg som urvalsgrund vid ansökan till högskolan (avsnitt 6.11 i proposition 2025/26:197). Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2025/26:194 punkterna 1.2 och 2.2, 2025/26:195 delpunkt 2, 2025/26:196 punkt 3.2, 2025/26:197 punkterna 1-4 och 2025/26:198 punkterna 2.2 och 3.2.
Avgjordes utan omröstning. Inget parti hade ett annat förslag.
2. Urval till vidare studier
Ja = för utskottets förslag. Nej = för reservationen från C och MP.