Antogs delvisInlämnad 17 mars 2026· Beslutad 3 juni 2026
Vad betyder förslaget?
Nya läroplaner med starkt kunskapsfokus införs i skolan.
Regeringen vill göra om läroplanerna för de obligatoriska skolformerna så att de blir tydligt inriktade på kunskaper. Skollagen ska också ändras så att kunskapsuppdraget framgår tydligare och så att undervisningen leds av lärare. Regeringen menar att en tydligare statlig styrning kan ge bättre och mer likvärdig undervisning för alla elever.
Det här ändras
Läroplanerna för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska bli samlade dokument som även innehåller kursplaner och timplaner.
Visa vad propositionen säger
”läroplanerna för de obligatoriska skolformerna, förutom att de i likhet med övriga läroplaner ska ange utbildningens värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för utbildningen, även ska innehålla kursplaner och fördelningar av undervisningstiden (timplaner)”
Vårdnadshavare ska bara i viss utsträckning erbjudas inflytande över sitt barns utbildning.
Visa vad propositionen säger
”Vårdnadshavares rätt till inflytande ska begränsas genom att det i skollagen anges att vårdnadshavare i viss utsträckning ska erbjudas möjlighet till inflytande över sitt barns utbildning”
Kursplanerna ska ha en fast struktur med syfte, ämnets bidrag till skolans mål, mål och innehåll, undervisningsstrategier samt betygs- och bedömningskriterier.
Visa vad propositionen säger
”Det ska framgå av skollagen att kursplanerna i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska ha följande struktur”
Elever i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan: De får nya läroplaner och kursplaner med tydligare kunskapskrav från och med höstterminen 2028.
Lärare och rektorer: De ska arbeta efter kursplaner som bland annat innehåller undervisningsstrategier, och undervisningen ska bestämmas och ledas av lärarna.
Vårdnadshavare: De får bara i viss utsträckning möjlighet till inflytande över sitt barns utbildning.
Elever som är nybörjare i svenska: De ska kunna läsa enligt en ny kursplan i grundläggande svenska, där det inte sätts betyg.
Kommuner och andra skolhuvudmän: De får en tydligare statlig styrning genom läroplanerna men bedöms inte få några direkta ekonomiska konsekvenser att ersätta.
Börjar gälla
1 juli 2028 (vissa ändringar för komvux 1 januari 2031)
Kostnader
Regeringen bedömer att förslagen inte leder till några direkta ekonomiska konsekvenser för kommunerna och att kommunerna därför inte ska ersättas enligt den kommunala finansieringsprincipen. Statens skolverk har fått i uppdrag att erbjuda stöd i implementeringen av de nya läroplanerna.
Ord att känna till
Läroplan:
Ett dokument från staten som anger vad utbildningen ska innehålla och vilka mål den ska nå.
Kursplan:
Den del av läroplanen som beskriver ett enskilt ämne, till exempel syfte, innehåll och betygskriterier.
Sammantagen bedömning:
Att läraren väger samman elevens samlade kunskaper i ämnet när betyget sätts, i stället för att bara titta på enskilda delprov.
Betygskriterier:
Krav som beskriver vad eleven behöver kunna för ett visst betyg.
Huvudman:
Den kommun eller organisation som ansvarar för att driva en skola.
Sammanfattningen är skriven av AI utifrån propositionen. Varje påstående har kontrollerats mot propositionen i en separat automatisk granskning, och citaten är ordagranna. Den har inte granskats av en människa. Den kan innehålla fel. Det är alltid propositionen själv som gäller.
Var är förslaget nu?
InlämnadRegeringen har lämnat förslaget till riksdagen.
I utskottEtt utskott granskar förslaget och partierna kan lämna motioner.
Betänkande klartUtskottet har skrivit sitt förslag till beslut.
DebattFörslaget debatteras i kammaren.
BeslutadRiksdagen har fattat beslut.
17 mars 2026Bordlagd
17 mars 2026Inlämnad
18 mars 2026Hänvisad
1 april 2026Motionstid slutar
23 april 2026Beredning (UbU23, UbU24)
5 maj 2026Beredning (UbU25, UbU26)
7 maj 2026Beredning (UbU26)
19 maj 2026Beredning (UbU23, UbU24, UbU25)
21 maj 2026Beredning (UbU26)
28 maj 2026Justering (UbU23, UbU24, UbU25)
Vem står bakom?
Förslaget kommer från regeringen och har tagits fram av Utbildningsdepartementet. Det behandlas av riksdagens utskott UbU.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett bredare syfte med utbildningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka läroplanens skrivningar om diskriminering genom att benämna diskrimineringsgrunderna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka läroplanens skrivningar om nationella minoriteter genom att benämna dem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undervisning om sexualitet, samtycke och relationer ska framgå av läroplanens inledande delar, i rektorsuppdrag och i en bredd av kursplaner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna och tydliggöra elevinflytandet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna vårdnadshavares inflytande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga uppdraget i fråga om lärande för hållbar utveckling i läroplanens inledning, skolans mål och övriga styrdokument och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka och modernisera läroplanens skrivningar om digitalisering och AI och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ett utskott går igenom förslaget och skriver ett förslag till beslut, punkt för punkt. Riksdagen röstar sedan om utskottets förslag mot de partier som ville något annat.
Betänkande 2025/26:UbU23: Nya läroplaner - för en stark kunskapsskola
1. Regeringens förslag
Utskottet föreslog: Riksdagen a) godtar det som utskottet anför om regeringens förslag till 1. lag om ändring i skollagen (2010:800), 2. lag om ändring i skollagen (2010:800), b) godkänner vad regeringen föreslår om… visa allt
Riksdagen a) godtar det som utskottet anför om regeringens förslag till 1. lag om ändring i skollagen (2010:800), 2. lag om ändring i skollagen (2010:800), b) godkänner vad regeringen föreslår om principer för läroplanernas struktur och innehåll (avsnitt 6.1 och 6.3.2–6.6 i propositionen). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:194 punkterna 1.1, 2.1 och 3.
Avgjordes utan omröstning. Inget parti hade ett annat förslag.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av en fortsatt stark tilltro till professionen genom att riksdagen fortsättningsvis inte ska definiera vilka undervisningsmetoder och undervisningsstrategier skolorna ska använda sig av, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skrivningarna om att undervisningen ska vara icke-konfessionell bör finnas kvar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nuvarande skrivningar om entreprenörskap bör finnas kvar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att borttagandet av skrivningarna kring sex och samlevnad inte innebär att kunskaperna om desamma försvinner från lärarutbildningen och lärarutbildningens examensmål, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck även fortsättningsvis ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undervisningens icke-konfessionella karaktär uttryckligen ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att föreskrifter och kursplaner ska utformas så att politisk detaljstyrning av undervisningsmetoder undviks och att skrivningar om undervisningsstrategier därför ska hållas övergripande och professionsrespekterande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elevinflytandet, i enlighet med skollagens bestämmelser, ska värnas i framtagandet av föreskrifter och i de nya läroplanerna, samtidigt som det är läraren som leder och planerar undervisningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör behålla nuvarande läroplaners skrivningar om elevinflytandet i de nya läroplanernas inledande delar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör behålla nuvarande läroplaners skrivningar om arbetet mot diskriminering i de nya läroplanernas inledande delar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör behålla nuvarande läroplaners skrivningar om sexualitet, samtycke och relationer i de nya läroplanernas inledande delar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör behålla nuvarande läroplaners skrivningar om att skolan ska vara konfessionsfri i de nya läroplanerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Resultat: utskottets förslag vann (326 ja mot 22 nej).
Vad ville MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till ett bredare syfte med utbildningen i skollagen, där både skolans förmedling och elevernas eget inhämtande av kunskaper ingår.
De menar att regeringens formulering bygger på en kunskapssyn där eleverna ses som passiva mottagare, i stället för aktiva i att ta till sig och bearbeta kunskap.Visa vad de skrev
”Det signalerar en kunskapssyn där man föreställer sig att eleverna är passiva mottagare av kunskaper, i stället för att de själva också är aktiva i att ta till sig, behandla och bearbeta kunskap.”
De menar att ett tudelat syfte bättre beskriver verkligheten: skolan ska förmedla och förankra kunskaper och värden, medan eleverna ska inhämta och utveckla kunskaper.Visa vad de skrev
”Det ligger närmare verkligheten att beskriva ett tudelat syfte där en del handlar om skolans uppgift att förmedla och förankra kunskaper och värden, och den andra delen fokuserar på elevernas roll att inhämta och utveckla kunskaper.”
De menar att elever behöver lära sig olika strategier för att skaffa sig nya kunskaper, eftersom det är en grund för livslångt lärande.Visa vad de skrev
”Det är också av vikt att elever lär sig olika strategier för att skaffa sig nya kunskaper; det är en grund för det livslånga lärandet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag vill se ett bredare syfte med utbildningen i skollagen, än vad regeringen föreslår. Regeringen ändrar den tidigare lagtexten om att syftet med utbildningen är ”att eleverna ska inhämta och utveckla kunskaper och värden” till att utbildningen syftar till ”att förmedla och förankra kunskaper och värden hos barn och elever”. Det signalerar en kunskapssyn där man föreställer sig att eleverna är passiva mottagare av kunskaper, i stället för att de själva också är aktiva i att ta till sig, behandla och bearbeta kunskap. Det ligger närmare verkligheten att beskriva ett tudelat syfte där en del handlar om skolans uppgift att förmedla och förankra kunskaper och värden, och den andra delen fokuserar på elevernas roll att inhämta och utveckla kunskaper. Det är också av vikt att elever lär sig olika strategier för att skaffa sig nya kunskaper; det är en grund för det livslånga lärandet.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).
3. Elevinflytande
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 5.
Ja = för utskottets förslag. Nej = för reservationen från S, V, C och MP.
Resultat: utskottets förslag vann (177 ja mot 171 nej).
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att elevinflytandet ska värnas och säkerställas i nya föreskrifter och läroplaner, samtidigt som läraren ska leda och planera undervisningen.
De menar att elever har en lagstadgad rätt till inflytande över sin utbildning och att detta tydligt bör framgå även i läroplanerna.Visa vad de skrev
”Elever har dessutom en lagstadgad rätt till inflytande över sin utbildning, och detta behöver tydligt framgå även i läroplanerna.”
De menar att barn och unga redan i tidig ålder behöver få förståelse för det demokratiska samtalet och vad det innebär att ta ansvar och göra sin röst hörd.Visa vad de skrev
”Det är viktigt att barn och unga redan i tidig ålder får en förståelse för det demokratiska samtalet och vad det innebär att ta ansvar och göra sin röst hörd.”
De menar att det inte är motiverat att tona ned elevinflytandet på det sätt som regeringen gör i flera propositioner.Visa vad de skrev
”Mot denna bakgrund är det inte motiverat att tona ned elevinflytandet på det sätt som regeringen nu gör i flera propositioner.”
De menar att riksdagen bör markera att föreskrifter och läroplaner måste tas fram med full respekt för bestämmelserna.Visa vad de skrev
”Just därför bör riksdagen markera att framtagandet av föreskrifter och läroplaner måste ske med full respekt för dessa bestämmelser.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att elevinflytandet ska värnas och säkerställas i arbetet med att ta fram föreskrifter samt i de nya läroplanerna. Vi delar uppfattningen att läraren ska leda och planera undervisningen. Samtidigt står lärares bestämmanderätt inte i motsats till elevers inflytande över utbildningen eller deras ansvarstagande för sin utbildning. Skickliga lärare har förmåga att ge elever inflytande utifrån deras ålder och mognad. Elever har dessutom en lagstadgad rätt till inflytande över sin utbildning, och detta behöver tydligt framgå även i läroplanerna. Det är viktigt att barn och unga redan i tidig ålder får en förståelse för det demokratiska samtalet och vad det innebär att ta ansvar och göra sin röst hörd. Mot denna bakgrund är det inte motiverat att tona ned elevinflytandet på det sätt som regeringen nu gör i flera propositioner. I propositionen hänvisar regeringen till att elevers rätt till inflytande, samråd och information regleras i skollagen, samtidigt som regeringen bedömer att mer balanserade skrivningar om elevinflytande är positiva. Just därför bör riksdagen markera att framtagandet av föreskrifter och läroplaner måste ske med full respekt för dessa bestämmelser.
Avgjordes utan omröstning. MP hade ett annat förslag (reservation) men begärde inte omröstning.
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen i det fortsatta arbetet med förordningar värnar vårdnadshavares inflytande.
De menar att vårdnadshavares inflytande är särskilt viktigt under de tidiga skolåren och för barn som har behov av stöd.Visa vad de skrev
”Det är särskilt viktigt i de tidiga skolåren men också för barn som har behov av stöd.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag uppmanar regeringen att i det fortsatta förordningsarbetet värna vårdnadshavares inflytande. Det är särskilt viktigt i de tidiga skolåren men också för barn som har behov av stöd.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).
5. Undervisningsmetoder och undervisningsstrategier
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3 och 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1.
Avgjordes utan omröstning. S, V, C och MP hade ett annat förslag (reservation) men begärde inte omröstning.
Vad ville S och V i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska vidta åtgärder för att tydligt hålla fast vid att lärare själva bestämmer undervisningsmetoderna.
De menar att frågor om hur undervisningen ska bedrivas bör avgöras av lärarna utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, inte genom politisk detaljstyrning.Visa vad de skrev
”Annars finns en uppenbar risk för politisk detaljstyrning av didaktiska frågor som i stället bör avgöras av professionen utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”
De menar att det finns risker med en alltför långtgående detaljstyrning i läroplanen.Visa vad de skrev
”Det är också viktigt att belysa riskerna med en alltför långtgående detaljstyrning i läroplanen.”
De menar att om specifika vetenskapliga metoder fastställs genom politiska beslut, så kräver även ändringar utifrån nya vetenskapliga rön politiska beslut.Visa vad de skrev
”När specifika vetenskapliga metoder i läroplaner fastställs genom politiska beslut innebär det att även ändringar till följd av nya eller mer lämpliga vetenskapliga rön kräver politiska beslut.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Propositionen innehåller förslag om att kursplanerna ska innehålla undervisningsstrategier, definierade som ämnesspecifika strategier för hur undervisningen ska bedrivas. Regeringen anger samtidigt att det är lärarna som bestämmer valet av specifika undervisningsmetoder inom ramen för dessa strategier. Vi anser att det är en viktig avgränsning, men den behöver hållas fast med stor tydlighet. Annars finns en uppenbar risk för politisk detaljstyrning av didaktiska frågor som i stället bör avgöras av professionen utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är också viktigt att belysa riskerna med en alltför långtgående detaljstyrning i läroplanen. När specifika vetenskapliga metoder i läroplaner fastställs genom politiska beslut innebär det att även ändringar till följd av nya eller mer lämpliga vetenskapliga rön kräver politiska beslut.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3 och avslår motion 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V) och Niklas Sigvardsson (S).
Vad ville C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att riksdagen inte ska lagstifta om specifika undervisningsmetoder i kursplanerna, samtidigt som metoder som phonics inte ifrågasätts.
De menar att det är ett kraftigt avsteg från principen om tillit till professionen att riksdagen ska lagstifta om specifika undervisningsmetoder.Visa vad de skrev
”Däremot anser vi att det är ett kraftigt avsteg från principen om tillit till professionen att riksdagen ska lagstifta om specifika undervisningsmetoder.”
De menar att förslaget riskerar att begränsa lärarnas professionella autonomi och handlingsutrymme.Visa vad de skrev
”Förslaget riskerar att begränsa lärarnas professionella autonomi och handlingsutrymme.”
De menar att ansvaret för att ta fram och sprida forskning om effektiva undervisningsmetoder ligger på Skolforskningsinstitutet, och att ansvaret för kunskapsstöd ligger på Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten.Visa vad de skrev
”Ansvaret för att ta fram och sprida forskning om effektiva undervisningsmetoder vilar på Skolforskningsinstitutet, och ansvaret för att ta fram kunskapsstöd utifrån detta vilar på Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).”
De menar att vägen till en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet går via en stärkt profession, inte genom politisk detaljstyrning.Visa vad de skrev
”Vi vill se en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, men vägen dit går via en stärkt profession, inte genom politisk detaljstyrning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att kursplanerna ska innehålla specifika undervisningsstrategier som lärarna ska använda sig av. Som exempel lyfts det fram att läs- och skrivinlärning ska utgå från phonics (strukturerad ljudningsmetod). Vi ifrågasätter inte metoder som phonics; de har brett vetenskapligt stöd. Däremot anser vi att det är ett kraftigt avsteg från principen om tillit till professionen att riksdagen ska lagstifta om specifika undervisningsmetoder. Förslaget riskerar att begränsa lärarnas professionella autonomi och handlingsutrymme.
6. Icke-konfessionell undervisning
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 4, 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2.
Avgjordes utan omröstning. S, V och C hade ett annat förslag (reservation) men begärde inte omröstning.
Vad ville S, V och C i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att undervisningens icke-konfessionella karaktär uttryckligen ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna.
De menar att principen om en icke-konfessionell undervisning är grundläggande för den svenska skolan och måste värnas.Visa vad de skrev
”Principen om en icke-konfessionell undervisning är grundläggande för den svenska skolan och måste värnas.”
De menar att Skolverket och Skolinspektionen i sina remissvar har sagt att det för tydlighetens skull är en fördel att behålla en skrivning om att undervisningen ska vara icke-konfessionell.Visa vad de skrev
”Både Skolverket och Skolinspektionen har i sina remissvar anfört att det, för tydlighetens skull, finns en fördel med att behålla en skrivning om att undervisningen ska vara icke-konfessionell.”
De menar att regeringen själv säger att frågan behöver analyseras vidare, vilket visar att den inte är tillräckligt säkrad i reformen.Visa vad de skrev
”Regeringen skriver uttryckligen att det behöver analyseras vidare om det bör stå kvar att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Det visar att frågan ännu inte är tillräckligt säkrad i reformen.”
De menar att skrivningarna om icke-konfessionell undervisning inte får tas bort.Visa vad de skrev
”Vi kan inte acceptera att skrivningarna tas bort.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att undervisningens icke-konfessionella karaktär uttryckligen ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna. Principen om en icke-konfessionell undervisning är grundläggande för den svenska skolan och måste värnas. Både Skolverket och Skolinspektionen har i sina remissvar anfört att det, för tydlighetens skull, finns en fördel med att behålla en skrivning om att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Regeringen skriver uttryckligen att det behöver analyseras vidare om det bör stå kvar att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Det visar att frågan ännu inte är tillräckligt säkrad i reformen. Vi anser att detta inte bör lämnas öppet. Vi kan inte acceptera att skrivningarna tas bort.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 4, 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C) och Niklas Sigvardsson (S).
7. Diskriminering
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 2 och 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Avgjordes utan omröstning. V och MP hade ett annat förslag (reservation) men begärde inte omröstning.
Vad ville V och MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen vidtar åtgärder så att skrivningarna om att motverka diskriminering inte tonas ned i läroplanens inledande delar.
De menar att regeringen har gått för långt i att förenkla läroplanen, så att viktigt innehåll försvinner, till exempel namnen på diskrimineringsgrunderna.Visa vad de skrev
”Vi tycker dock att regeringen har gått för långt med den principen och det gör att texten tappar viktigt innehåll, t.ex. när det gäller att benämna diskrimineringsgrunderna.”
De menar att skrivningarna om att motverka diskriminering inte får tonas ned i läroplanens inledande delar.Visa vad de skrev
”Mot denna bakgrund kan vi inte acceptera att skrivningarna om att motverka diskriminering tonas ned i läroplanens inledande delar.”
De menar att trygghet och arbetsro i skolan är en förutsättning för att eleverna ska kunna lära sig och utvecklas socialt.Visa vad de skrev
”Att skolmiljön präglas av trygghet och arbetsro är en förutsättning för att eleverna ska kunna tillägna sig kunskap och utvecklas socialt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi instämmer delvis i principen att det bör vara en förenklad struktur i läroplanen som minskar upprepningar och inte blir alltför detaljerad. Vi tycker dock att regeringen har gått för långt med den principen och det gör att texten tappar viktigt innehåll, t.ex. när det gäller att benämna diskrimineringsgrunderna. Det står också i motsats till utredningens förslag om att ge mycket detaljerade instruktioner till lärare om hur de ska undervisa i senare delar av läroplanen.
Att skolmiljön präglas av trygghet och arbetsro är en förutsättning för att eleverna ska kunna tillägna sig kunskap och utvecklas socialt. Den kränkande behandling som alltför ofta förekommer i skolan måste motarbetas med kraft, och alla vuxna i skolan bär ett ansvar för detta. Mot denna bakgrund kan vi inte acceptera att skrivningarna om att motverka diskriminering tonas ned i läroplanens inledande delar.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 2 och 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Isabell Mixter (V) och Camilla Hansén (MP).
8. Kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4 och 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 4.
Ja = för utskottets förslag. Nej = för reservationen från S, V, MP och C.
Resultat: utskottets förslag vann (176 ja mot 149 nej).
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck även fortsättningsvis ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna, och att regeringen ska vidta åtgärder för det.
De menar att det finns en risk att flytta områdena från läroplanernas inledande delar eftersom det kan försvaga helhetsperspektivet och göra skolans ansvar mindre tydligt.Visa vad de skrev
”Att helt flytta dessa områden från läroplanernas inledande delar riskerar att försvaga helhetsperspektivet och minska tydligheten i skolans ansvar.”
De menar att området behöver stärkas aktivt i ett läge där frågor om sexualitet, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck inte bör tonas ned.Visa vad de skrev
”Detta görs även i ett läge där frågor om sexualitet, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck aktivt behöver stärkas, inte tonas ned.”
De menar att regeringens argument för att minska kunskapsområdet inte bygger på kunskap om vad som är viktigt för elever och lärare.Visa vad de skrev
”Regeringens argumentation för att tunna ut kunskapsområdet bygger inte på kunskap om vad som är viktigt för elever och lärare.”
De menar att strukturen för området förstärktes så sent som 2022, bland annat genom examensmål i lärarutbildningen och tydligare skrivningar om rektors ansvar.Visa vad de skrev
”Strukturen förstärktes så sent som 2022 med examensmål i lärarutbildningen och tydligare skrivningar i läroplanens uppdrag till rektor att ha ansvar för området sexualitet, samtycke och relationer samt genom att området förekommer i ett flertal kursplaner.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Historiskt har Sverige varit ett land i framkant när det gäller sexualundervisning. Frågor om sexualitet, samtycke, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck är inte enbart ämnesstoff. De hör också till skolans demokratiska, förebyggande och värdegrundsskapande uppdrag.
Vad ville C i stället? (reservation 9)
Att riksdagen, utan att motsätta sig att kunskapsområdet flyttas, säger ja till att regeringen vidtar åtgärder så att ändringarna i läroplanen inte urholkar lärarutbildningen och dess examensmål om identitet, sexualitet och relationer.
De menar att när de övergripande skrivningarna tas bort faller grunden för utredningens argument.Visa vad de skrev
”När regeringen nu föreslår att dessa övergripande skrivningar tas bort, faller själva grunden för utredningens argument.”
De menar att det finns en uppenbar risk att kunskapsområdet hamnar i ett vakuum och försvinner från lärarutbildningens examensmål.Visa vad de skrev
”Det skapar en uppenbar risk att detta centrala kunskapsområde hamnar i ett vakuum – det försvinner från läroplanens övergripande del och riskerar därmed samtidigt att försvinna från lärarutbildningens examensmål.”
De menar att framtidens lärare annars kan examineras utan de kunskaper och verktyg som behövs för att arbeta med frågor om jämställdhet, kränkande behandling, könsmönster och hedersrelaterat våld och förtryck.Visa vad de skrev
”Konsekvensen kan bli att framtidens lärare examineras utan de nödvändiga kunskaperna och verktygen för att arbeta med och bemöta komplexa frågor som rör jämställdhet, kränkande behandling, könsmönster och hedersrelaterat våld och förtryck.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag motsätter mig inte att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer flyttas från de övergripande delarna av läroplanen för att i stället integreras mer ämnesspecifikt i kursplanerna. Det är inget hinder för att ha gemensamma temadagar på området eller för att ta ett större övergripande fokus från rektorns håll. Tydliga mål i ämnesplanerna kan dessutom stärka undervisningen och göra det tydligare var fokuset bör ligga.
Däremot ser jag med stor oro på de potentiella konsekvenser denna förändring kan få för lärarutbildningen och därmed för blivande lärares kompetens. I betänkandet Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning (SOU 2024:81) föreslogs att examensmål för lärarutbildningen som rör identitet, sexualitet och relationer skulle tas bort. Utredningens resonemang byggde på att dessa kunskaper ändå skulle täckas, eftersom de var inskrivna i skolans övergripande läroplansdelar. När regeringen nu föreslår att dessa övergripande skrivningar tas bort, faller själva grunden för utredningens argument. Det skapar en uppenbar risk att detta centrala kunskapsområde hamnar i ett vakuum – det försvinner från läroplanens övergripande del och riskerar därmed samtidigt att försvinna från lärarutbildningens examensmål. Konsekvensen kan bli att framtidens lärare examineras utan de nödvändiga kunskaperna och verktygen för att arbeta med och bemöta komplexa frågor som rör jämställdhet, kränkande behandling, könsmönster och hedersrelaterat våld och förtryck. Det är oacceptabelt. Regeringen måste därför säkerställa att förändringarna i läroplanen inte leder till en urholkning av lärarutbildningen och dess examensmål på detta område.
9. Vissa andra kunskapsområden
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3 och 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 3, 7 och 8.
Ja = för utskottets förslag. Nej = för reservationen från C och MP.
Resultat: utskottets förslag vann (303 ja mot 21 nej).
Vad ville C i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att behålla skrivningarna om entreprenörskap i läroplanen.
De menar att entreprenörskap är en av EU:s åtta nyckelkompetenser och viktigt för att förbereda elever för arbetslivet.Visa vad de skrev
”Entreprenörskap är en av EU:s åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande och utgör en avgörande förmåga för att rusta elever för framtidens arbetsliv.”
De menar att forskning visar att entreprenörskap i skolan ökar elevernas motivation och engagemang.Visa vad de skrev
”Forskning visar att entreprenörskap i skolan ökar elevernas motivation och engagemang.”
De menar att det riskerar att försvaga kunskapsområdet om ett etablerat begrepp ersätts med vaga formuleringar.Visa vad de skrev
”Att ersätta ett väletablerat och internationellt erkänt begrepp med vaga formuleringar riskerar att försvaga och urholka detta viktiga kunskapsområde i skolan.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att begreppet entreprenörskap ska tas bort från läroplanen med motiveringen att det täcks av andra formuleringar.
Entreprenörskap är en av EU:s åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande och utgör en avgörande förmåga för att rusta elever för framtidens arbetsliv. Forskning visar att entreprenörskap i skolan ökar elevernas motivation och engagemang. Att ersätta ett väletablerat och internationellt erkänt begrepp med vaga formuleringar riskerar att försvaga och urholka detta viktiga kunskapsområde i skolan. Jag anser att skrivningarna om entreprenörskap uttryckligen måste finnas kvar i läroplanen.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3 och avslår motion 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 3, 7 och 8.
Vad ville MP i stället? (reservation 11)
Att riksdagen säger ja till att skolans uppdrag och läroplan tydligare ska omfatta lärande för hållbar utveckling och digital kompetens, att de nationella minoriteterna ska nämnas och att regeringen ska ta fram en strategi för digitalisering och AI i skolan.
De menar att lärande för hållbar utveckling inte framgår tillräckligt tydligt i förslaget till ny läroplan.Visa vad de skrev
”Det framgår inte i tillräcklig omfattning i Läroplansutredningens förslag till ny läroplan.”
De menar att alla skolformer ska ha kunskap om hållbar utveckling med sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner som ett mål.Visa vad de skrev
”vilket för alla skolformer, för både barn och vuxna, innebär att utbildningen ska ha kunskap om hållbar utveckling med dimensionerna social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet som ett mål.”
De menar att regeringen har gått för långt när den förenklar texten, så att viktigt innehåll som namnen på de nationella minoriteterna försvinner.Visa vad de skrev
”Jag tycker dock att regeringen har gått för långt med den principen, vilket gör att texten tappar viktigt innehåll, t.ex. att inte längre benämna de nationella minoriteterna.”
De menar att regeringen saknar en egentlig strategi för digitalisering och AI i skolan, vilket gör att Sverige halkar efter andra länder i Europa.Visa vad de skrev
”Regeringen har ingen egentlig strategi för hur digitalisering och AI ska hanteras i skolväsendet och det gör att Sverige halkar efter andra länder i Europa.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Inledningsvis instämmer jag i att det behövs en ordnad struktur för skolväsendets styrning och ett behov av att förnya de inledande delarna av läroplanen. Jag instämmer också delvis i principen att det bör vara en förenklad struktur som minskar upprepningar och inte blir alltför detaljerad. Jag tycker dock att regeringen har gått för långt med den principen, vilket gör att texten tappar viktigt innehåll, t.ex. att inte längre benämna de nationella minoriteterna. Detta står också i motsats till utredningens förslag om att ge mycket detaljerade instruktioner till lärare om hur de ska undervisa i senare delar av läroplanen.
Betänkande 2025/26:UbU24: Förbättrat stöd i skolan
Utskottet behandlade också prop. 2025/26:195 i det här betänkandet. Här visas de punkter som gäller den här propositionen, och punkter som inte går att knyta till en viss proposition.
Betänkande 2025/26:UbU25: Tid för undervisningsuppdraget
Utskottet behandlade också prop. 2025/26:196 i det här betänkandet. Här visas de punkter som gäller den här propositionen, och punkter som inte går att knyta till en viss proposition.
Betänkande 2025/26:UbU26: Ett likvärdigt betygssystem
Utskottet föreslog: Riksdagen a) antar utskottets förslag i bilaga 3 till 1. lag om ändring i skollagen (2010:800), 2. lag om ändring i skollagen (2010:800), 3. lag om ändring i skollagen (2010:800), b) antar… visa allt
Riksdagen a) antar utskottets förslag i bilaga 3 till 1. lag om ändring i skollagen (2010:800), 2. lag om ändring i skollagen (2010:800), 3. lag om ändring i skollagen (2010:800), b) antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) (proposition 2025/26:197 lagförslag 2), c) godkänner vad regeringen föreslår om upphävande av riksdagsbindning i fråga om betyg som urvalsgrund vid ansökan till högskolan (avsnitt 6.11 i proposition 2025/26:197). Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2025/26:194 punkterna 1.2 och 2.2, 2025/26:195 delpunkt 2, 2025/26:196 punkt 3.2, 2025/26:197 punkterna 1-4 och 2025/26:198 punkterna 2.2 och 3.2.
Avgjordes utan omröstning. Inget parti hade ett annat förslag.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Ansvaret för att ta fram och sprida forskning om effektiva undervisningsmetoder vilar på Skolforskningsinstitutet, och ansvaret för att ta fram kunskapsstöd utifrån detta vilar på Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Att flytta detta ansvar till den politiska nivån är fel väg att gå. Vi vill se en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, men vägen dit går via en stärkt profession, inte genom politisk detaljstyrning.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C) och Camilla Hansén (MP).
Skolinspektionen har granskat undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer och konstaterar att kvaliteten behöver bli bättre. Granskningen visar bl.a. att eleverna får undervisning som inte är tillräckligt nära deras vardag och att de sällan möter fördjupad undervisning om hedersrelaterat våld och förtryck. Strukturen förstärktes så sent som 2022 med examensmål i lärarutbildningen och tydligare skrivningar i läroplanens uppdrag till rektor att ha ansvar för området sexualitet, samtycke och relationer samt genom att området förekommer i ett flertal kursplaner. Att helt flytta dessa områden från läroplanernas inledande delar riskerar att försvaga helhetsperspektivet och minska tydligheten i skolans ansvar. Detta görs även i ett läge där frågor om sexualitet, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck aktivt behöver stärkas, inte tonas ned. Regeringens argumentation för att tunna ut kunskapsområdet bygger inte på kunskap om vad som är viktigt för elever och lärare. Vi delar invändningarna som flera remissinstanser uttrycker. För att nå ett jämställt samhälle behöver alla ha grundläggande kunskaper om hur olika relationer påverkar vårt samhälle.
Vi vill att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck även fortsättningsvis ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 4 och avslår motion 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4 och avslår motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C).
I ljuset av de globala megatrenderna, bl.a. klimatförändringar, globalisering, digitalisering och teknisk utveckling samt det faktum att världens länder kommit överens om Agenda 2030, är det tydligt att de som i dag är elever i våra grundskolor behöver utveckla en handlingskompetens för hållbar utveckling. Det framgår inte i tillräcklig omfattning i Läroplansutredningens förslag till ny läroplan.
Jag vill att vikten av lärande för hållbar utveckling ska framgå tydligare i skolväsendets uppdrag, vilket för alla skolformer, för både barn och vuxna, innebär att utbildningen ska ha kunskap om hållbar utveckling med dimensionerna social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet som ett mål. Detta kan lämpligen framgå av läroplanens inledande delar. Det behöver också framgå att varje elev behöver handlingsberedskap för att kunna agera på ett sätt som stärker den hållbara utvecklingen ur ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter själv och tillsammans med andra. Det är grundläggande att eleverna får vetenskapligt baserad kunskap om klimatförändringarna, men också insikt i att deras röst och handling har betydelse, samtidigt som de vet att andra också strävar mot en hållbar framtid.
Jag är även kritisk till regeringens bristande arbete när det gäller att stärka svenska elevers digitala kompetens. Regeringen har ingen egentlig strategi för hur digitalisering och AI ska hanteras i skolväsendet och det gör att Sverige halkar efter andra länder i Europa. Förändringarna går mycket fort och påverkar oundvikligen alla samhällssektorer. Vi behöver agera både snabbt och eftertänksamt. Att digitaliseringen ofrånkomligen kommer att vara en del i den värld vi lever i innebär dock inte att andra kunskaper blir oviktiga, t.ex. vanan att läsa böcker och att skriva för hand men också hantverk och estetiska praktiker. Tryckta böcker är det vanligaste läromedlet och kommer antagligen att vara det under lång tid. Förskollärare och lärare är experter på barns och ungas lärande och behöver frihet att utforma undervisning. Elever behöver tillsammans med sina lärare fylla sin verktygslåda med olika strategier för lärande som baseras både på analoga och digitala sätt att ta in, organisera och fördjupa sin kunskap. Jag vill understryka vikten av att regeringen i det fortsatta arbetet med läroplan och kursplaner stärker både de övergripande skrivningarna i läroplanen och konkreta skrivningar inom detta område i olika kursplaner. För att styrningen av skolväsendets digitalisering ska bli komplett behöver regeringen också besluta om en strategi för skolväsendets digitalisering och AI-användning i skolan.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 3, 7 och 8 samt avslår motion 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).