Antogs delvisInlämnad 17 mars 2026· Beslutad 3 juni 2026
Vad betyder förslaget?
Nya regler för stöd i skolan – tidiga tester och stödundervisning
Regeringen vill ändra hur skolan ger stöd till elever som har svårt att följa undervisningen. Garantin för tidiga stödinsatser och de extra anpassningarna tas bort och ersätts bland annat av standardiserade tester och stödundervisning i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Regeringen menar att elever därmed ska få stöd tidigare än i dag.
Det här ändras
Stödformen extra anpassningar tas bort i alla skolformer.
Visa vad propositionen säger
”Bestämmelserna om stöd i form av extra anpassningar ska avskaffas.”
Det blir lättare att besluta att särskilt stöd ska ges i en mindre undervisningsgrupp eller som enskild undervisning.
Visa vad propositionen säger
”Det ska i stället anges att ett åtgärdsprogram får innebära att särskilt stöd ska ges i form av en mindre undervisningsgrupp eller som enskild undervisning, eller på något annat sätt som är anpassat till elevens behov.”
Anpassad studiegång ska bara få beslutas om alla andra möjligheter till särskilt stöd är uttömda eller bedöms olämpliga.
Visa vad propositionen säger
”Ett åtgärdsprogram får innebära att särskilt stöd ska ges i form av anpassad studiegång om alla andra möjligheter till särskilt stöd är uttömda eller bedöms olämpliga.”
Lärare i kommunal vuxenutbildning ska kunna få stöd av personal med specialpedagogisk kompetens.
Visa vad propositionen säger
”Lärare inom kommunal vuxen- utbildning ska ha tillgång till eller möjlighet till samråd med personal med specialpedagogisk kompetens i syfte att eleverna ska tillgodogöra sig de kunskaper som anges i kurs- eller ämnesplanerna.”
Elever som behöver stöd: De ska fångas upp av tester och snabbare få stödundervisning i svenska, svenska som andraspråk och matematik.
Lärare: De ska genomföra standardiserade tester och anmäla till rektorn när en elev kan behöva särskilt stöd, samtidigt som regeringen bedömer att administrationen minskar.
Rektorer: De får nya uppgifter, bland annat att se till att stödundervisning ges skyndsamt och utvärderas inom en månad.
Kommuner och enskilda skolhuvudmän: De behöver ordna så att elever kan få stödundervisning enskilt eller i mindre grupp och se till att det finns specialpedagogisk kompetens.
Börjar gälla
1 juli 2028
Kostnader
Regeringen bedömer att stödundervisningen innebär tillkommande kostnader för kommunerna. Enskilda huvudmän kompenseras ekonomiskt genom hemkommunens bidrag.
Ord att känna till
Standardiserade tester:
Test som görs på samma sätt i alla skolor för att hitta elever som behöver stöd.
Extra anpassningar:
Enklare stödinsatser som läraren gör inom den vanliga undervisningen – denna stödform tas nu bort.
Stödundervisning:
Ny stödform där eleven får undervisning enskilt eller i en mindre grupp i ett visst ämne.
Särskilt stöd:
Mer omfattande stöd som skolan beslutar om i ett åtgärdsprogram.
Anpassad studiegång:
Att en elev läser färre ämnen eller mindre än vad som annars gäller.
Sammanfattningen är skriven av AI utifrån propositionen. Varje påstående har kontrollerats mot propositionen i en separat automatisk granskning, och citaten är ordagranna. Den har inte granskats av en människa. Den kan innehålla fel. Det är alltid propositionen själv som gäller.
Var är förslaget nu?
InlämnadRegeringen har lämnat förslaget till riksdagen.
I utskottEtt utskott granskar förslaget och partierna kan lämna motioner.
Betänkande klartUtskottet har skrivit sitt förslag till beslut.
DebattFörslaget debatteras i kammaren.
BeslutadRiksdagen har fattat beslut.
17 mars 2026Bordlagd
17 mars 2026Inlämnad
18 mars 2026Hänvisad
1 april 2026Motionstid slutar
23 april 2026Beredning (UbU24)
5 maj 2026Beredning (UbU26)
7 maj 2026Beredning (UbU26)
19 maj 2026Beredning (UbU24)
21 maj 2026Beredning (UbU26)
28 maj 2026Justering (UbU24)
Trycklov
Vem står bakom?
Förslaget kommer från regeringen och har tagits fram av Utbildningsdepartementet. Det behandlas av riksdagens utskott UbU.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av tidigt stöd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av hög kvalitet på stödinsatser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bristande finansiering som en risk med regeringens reformer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att anpassa stödet efter elevernas behov ur ett barnrätts- och funktionsrättsperspektiv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av kontinuerlig uppföljning av arbetet med standardiserade tester och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att standardiserade tester bör införas i samtliga årskurser i grundskolan för att identifiera elever som har behov av stöd i läs‑, skriv- och matematikundervisning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen avslår förslaget om att ta bort den bestämmelse i 1 kap. 4 § skollagen som avser att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska vara möjligt för små skolor att genomföra stödundervisningen i samband med den övriga undervisningen och tillkännager detta för regeringen.
Hur röstade partierna?
Ett utskott går igenom förslaget och skriver ett förslag till beslut, punkt för punkt. Riksdagen röstar sedan om utskottets förslag mot de partier som ville något annat.
Betänkande 2025/26:UbU24: Förbättrat stöd i skolan
Utskottet behandlade också prop. 2025/26:194 i det här betänkandet. Här visas de punkter som gäller den här propositionen, och punkter som inte går att knyta till en viss proposition.
1. Regeringens lagförslag
Utskottet föreslog: Riksdagen godtar det som utskottet anför om regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:195 delpunkt 1 och avslår motion 2025/26:4035 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2.
Avgjordes utan omröstning. V och C hade ett annat förslag (reservation) men begärde inte omröstning.
Vad ville V och C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till att ta bort bestämmelsen i skollagen om att barn och elever ska få stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt.
De menar att det är en farlig förändring som riskerar att försvaga synen på skolans kompensatoriska uppdrag.Visa vad de skrev
”Vi anser att det är en farlig förändring som riskerar att försvaga synen på skolans kompensatoriska uppdrag.”
De menar att bestämmelsen om att alla elever ska få stöd och stimulans för att nå sin fulla potential är en av de mest grundläggande principerna i svensk skola.Visa vad de skrev
”Bestämmelsen om att alla elever ska få stöd och stimulans för att nå sin fulla potential är en av de mest grundläggande principerna i svensk skola.”
De menar att flytta principen till ett senare kapitel riskerar att signalera att uppdraget nedprioriteras.Visa vad de skrev
”Att flytta denna princip till ett senare kapitel riskerar att signalera en nedprioritering av detta centrala uppdrag.”
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med åtgärder för att säkerställa tillgången till behöriga lärare inom ramen för stödundervisningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bestämmelsen i skollagens syftesparagraf om att elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt ska kvarstå i sin nuvarande form, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att förändringarna i regelverket åtföljs av tillräcklig finansiering och resurser, så att stödet till elever kan förbättras i praktiken och inte stannar vid administrativa förändringar, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffandet av garantin för tidiga stödinsatser och extra anpassningar ska följas noga, så att elevers behov av stöd fortsatt kan identifieras och tillgodoses i tid, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformerna ska följas upp med fokus på elevers faktiska tillgång till stöd samt att huvudmän ges förutsättningar att säkerställa tillräcklig lärartäthet och specialpedagogisk kompetens, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utreda och återkomma med förslag om stärkt individuellt stöd inom komvux och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör gå vidare med förslaget från Förbättrat stöd i skolan (SOU 2025:44) och utreda en reglering av klass- och gruppindelningen inom skolväsendet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som följer upp konsekvenserna av avskaffandet av extra anpassningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I propositionen föreslår regeringen att bestämmelsen i 1 kap. 4 § skollagen om att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt ska tas bort från lagens syftesparagraf. Vi anser att det är en farlig förändring som riskerar att försvaga synen på skolans kompensatoriska uppdrag.
Bestämmelsen om att alla elever ska få stöd och stimulans för att nå sin fulla potential är en av de mest grundläggande principerna i svensk skola. Den utgör kärnan i skolans kompensatoriska uppdrag och ska därför ha en framskjuten plats i skollagens inledande kapitel som definierar utbildningens syfte. Att flytta denna princip till ett senare kapitel riskerar att signalera en nedprioritering av detta centrala uppdrag.
Mot denna bakgrund föreslår vi att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) i de delar det avser 1 kap. 4 §.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen godtar
a) det som anförs i reservationen om regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) i de delar det avser 1 kap. 4 §,
b) det som utskottet anför om lagförslaget i övrigt.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4035 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2 och bifaller delvis proposition 2025/26:195 delpunkt 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Isabell Mixter (V) och Niels Paarup-Petersen (C).
2. Stödet till eleverna i skolan
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3994 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 2, 2025/26:4019 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1, 3 och 4 samt 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 4.
Ja = för utskottets förslag. Nej = för reservationen från S, V och MP.
Resultat: utskottets förslag vann (199 ja mot 18 nej).
Vad ville S i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska säkerställa mer resurser, kompetens och kontinuitet i skolans stöd till eleverna.
De menar att problemet inte är brist på system utan brist på resurser, kompetens och kontinuitet, särskilt för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.Visa vad de skrev
”för många elever, inte minst elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, är problemet i dag inte brist på system utan brist på resurser, kompetens och kontinuitet.”
De menar att det finns en risk att förändringen sker för snabbt och utan tillräcklig analys av konsekvenserna.Visa vad de skrev
”Samtidigt finns det en risk att förändringen sker för snabbt och utan tillräcklig analys av konsekvenserna.”
De menar att standardiserade tester kan vara ett komplement men inte ersätta lärarens professionella bedömning eller det löpande arbetet i klassrummet.Visa vad de skrev
”de föreslagna standardiserade testerna kan vara ett komplement, men de kan inte ersätta lärarens professionella bedömning eller det löpande arbetet i klassrummet.”
De menar att förändringarna riskerar att leda till ökad utsortering av elever i mindre undervisningsgrupper i stället för att undervisningen anpassas inom den vanliga undervisningen.Visa vad de skrev
”Förändringarna riskerar även att leda till ökad utsortering av elever, t.ex. genom fler placeringar i mindre undervisningsgrupper, i stället för att undervisningen anpassas inom den ordinarie verksamheten.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens proposition syftar till att förbättra stödet till elever i skolan. Vi anser att ambitionen att fler elever ska få stöd i tid är viktig, men för många elever, inte minst elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, är problemet i dag inte brist på system utan brist på resurser, kompetens och kontinuitet. Fler speciallärare och specialpedagoger, en utbyggd elevhälsa och bättre möjligheter till anpassade lärmiljöer är centrala delar för att alla elever ska kunna lyckas.
Vad ville V i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tillsätter en utredning om vad det får för följder när extra anpassningar i skolan avskaffas.
De menar att det inte är tillräckligt utrett vilka konsekvenser det får när extra anpassningar avskaffas.Visa vad de skrev
”Jag anser att det inte är tillräckligt utrett vilka konsekvenser det får att man avskaffar extra anpassningar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag anser att det inte är tillräckligt utrett vilka konsekvenser det får att man avskaffar extra anpassningar. Regeringen bör därför tillsätta en utredning som följer upp konsekvenserna av att extra anpassningar avskaffas.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3994 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 2 och avslår motionerna 2025/26:4019 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1, 3 och 4 samt 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Isabell Mixter (V).
Vad ville MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen vidtar åtgärder så att elever som behöver extra stöd får relevant stöd tidigt, och så att rätten till stöd i skolan inte minskar.
De menar att relevant stöd ska sättas in tidigt för de elever som behöver extra stöd, och de välkomnar reformer som gör att elever får stöd så snart behovet upptäcks.Visa vad de skrev
”Jag anser att relevant stöd ska sättas in tidigt för de elever som behöver extra stöd, och jag välkomnar reformer som underlättar för elever att få stöd så snart behov identifieras.”
De menar att reformen måste leda till att fler får det stöd de har rätt till och inte minska rätten till stöd i skolan.Visa vad de skrev
”Det är viktigt att reformen leder till att fler får det stöd de har rätt till och att den inte minskar rätten till stöd i skolan.”
De menar att skolhuvudmännen själva måste få organisera stödundervisning, särskilda undervisningsgrupper och anpassad studiegång utifrån vilken personal som finns lokalt.Visa vad de skrev
”att det är viktigt att skolhuvudmän har möjlighet att organisera stödundervisning, särskilda undervisningsgrupper och anpassad studiegång på bästa sätt utifrån lokala bemanningsmöjligheter.”
De menar att skolan samtidigt måste arbeta med de negativa effekter som följer av att en elev får undervisning enskilt eller i en särskild grupp.Visa vad de skrev
”Skolan behöver också parallellt arbeta med de negativa effekter som kommer av att få undervisning enskilt eller i särskild grupp.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag anser att relevant stöd ska sättas in tidigt för de elever som behöver extra stöd, och jag välkomnar reformer som underlättar för elever att få stöd så snart behov identifieras. Det är viktigt att reformen leder till att fler får det stöd de har rätt till och att den inte minskar rätten till stöd i skolan.
Vidare anser jag att det är viktigt att skolhuvudmän har möjlighet att organisera stödundervisning, särskilda undervisningsgrupper och anpassad studiegång på bästa sätt utifrån lokala bemanningsmöjligheter. I det sammanhanget är det viktigt att stödet anpassas efter elevens behov. Skolan behöver också parallellt arbeta med de negativa effekter som kommer av att få undervisning enskilt eller i särskild grupp. Att elevernas behov tas i beaktande på bästa sätt är särskilt viktigt med hänsyn till funktionsrättskonventionen och barnkonventionen.
3. Stödet till eleverna inom kommunal vuxenutbildning
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motion 2025/26:4019 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5.
Ja = för utskottets förslag. Nej = för reservationen från S, V och MP.
Resultat: utskottets förslag vann (199 ja mot 149 nej).
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska utreda och återkomma med förslag om stärkt individuellt stöd inom kommunal vuxenutbildning (komvux).
De menar att komvux är den enda skolformen där eleverna inte har en tydlig rätt till stöd, och att det inte är rimligt.Visa vad de skrev
”I dag är kommunal vuxenutbildning (komvux) den enda skolform där elever saknar en tydlig rätt till stöd. Det är inte rimligt.”
De menar att möjligheten att utbilda sig senare i livet är avgörande, särskilt för dem som tidigare inte fick det stöd de behövde i skolan.Visa vad de skrev
”Möjligheten att utbilda sig senare i livet är avgörande – inte minst för dem som tidigare inte fått det stöd de behövt i skolan.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I dag är kommunal vuxenutbildning (komvux) den enda skolform där elever saknar en tydlig rätt till stöd. Det är inte rimligt. Möjligheten att utbilda sig senare i livet är avgörande – inte minst för dem som tidigare inte fått det stöd de behövt i skolan. Vi anser därför att regeringen ska utreda och återkomma med förslag om stärkt individuellt stöd inom komvux.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4019 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
4. Tillgången till behöriga lärare, speciallärare och specialpedagoger
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4035 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4 och 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ja = för utskottets förslag. Nej = för reservationen från C och MP.
Resultat: utskottets förslag vann (303 ja mot 23 nej).
Vad ville C i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen skyndsamt ska återkomma med åtgärder för att säkerställa tillgången till behöriga lärare inom ramen för stödundervisningen.
De menar att regeringen föreslår reformer som kräver tusentals nya lärare, samtidigt som en annan utredning föreslår nästan 6 000 lärare till.Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om stödundervisning beräknas kräva 3 087 nya lärare. Samtidigt har regeringen i en annan utredning, Tid för undervisningsuppdraget (SOU 2025:26), presenterat förslag som kräver ytterligare nästan 6 000 lärare.”
De menar att det inte går ihop att kräva tusentals nya lärare när regeringen samtidigt tar in färre studenter på lärarutbildningarna.Visa vad de skrev
”Att presentera reformer som kräver tusentals nya lärare samtidigt som man utbildar färre är att blunda för verkligheten.”
De menar att Sverige redan har en akut lärarbrist, särskilt på landsbygden och i socioekonomiskt utsatta områden.Visa vad de skrev
”Sverige har redan i dag en akut lärarbrist, särskilt på landsbygden och i socioekonomiskt utsatta områden.”
De menar att förslaget riskerar att bli verkningslöst om regeringen inte snabbt presenterar en trovärdig plan för att lösa lärarbristen.Visa vad de skrev
”Om regeringen inte skyndsamt presenterar en trovärdig plan för hur lärarbristen ska lösas, riskerar förslaget om stödundervisning att bli verkningslöst och inget annat än skolpopulism.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag om stödundervisning beräknas kräva 3 087 nya lärare. Samtidigt har regeringen i en annan utredning, Tid för undervisningsuppdraget (SOU 2025:26), presenterat förslag som kräver ytterligare nästan 6 000 lärare. Parallellt med dessa resurskrävande reformer har regeringen fattat beslut om att ta in färre studenter på lärarutbildningarna. Detta är en ekvation som inte går ihop, och det är inte en seriös skolpolitik. Att presentera reformer som kräver tusentals nya lärare samtidigt som man utbildar färre är att blunda för verkligheten. Sverige har redan i dag en akut lärarbrist, särskilt på landsbygden och i socioekonomiskt utsatta områden.
Vad ville MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen vidtar åtgärder för att säkerställa att undervisningen, särskilt för elever som behöver mer stöd, bedrivs av behöriga och legitimerade lärare.
De menar att risken är särskilt stor i kommuner med lärarbrist att elever i särskilda undervisningsgrupper inte undervisas av kvalificerade lärare.Visa vad de skrev
”Risken att elever i särskilda undervisningsgrupper inte undervisas av kvalificerade lärare är särskilt stor i kommuner som redan har lärarbrist.”
De menar att undervisningen måste bedrivas av behöriga och legitimerade lärare och bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet.Visa vad de skrev
”En grundförutsättning för hög kvalitet på undervisningen i klassrummet är att den bedrivs av behöriga och legitimerade lärare baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet.”
De menar att det finns en risk att reformen inte ger tillräckligt hög undervisningskvalitet för elever som behöver mer stöd.Visa vad de skrev
”En oro för reformens genomförande är att kvaliteten på undervisningen för de elever som behöver mer stöd inte blir tillräckligt hög.”
De menar att dagens särskilda undervisning ofta brister och i hög grad består av ensamarbete med skriftliga uppgifter.Visa vad de skrev
”Skolinspektionens granskning av särskild undervisning i dag visar att viktiga delar av undervisningen som är centrala för elevers lärande inte genomförs, utan att undervisningen i hög grad består av ensamarbete med skriftliga uppgifter.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En grundförutsättning för hög kvalitet på undervisningen i klassrummet är att den bedrivs av behöriga och legitimerade lärare baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är viktigt att den undervisning som bedrivs i särskilda undervisningsgrupper eller enskilt också håller hög kvalitet. En oro för reformens genomförande är att kvaliteten på undervisningen för de elever som behöver mer stöd inte blir tillräckligt hög.
5. Finansieringen av regeringens förslag
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4019 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3.
Avgjordes utan omröstning. S, V och MP hade ett annat förslag (reservation) men begärde inte omröstning.
Vad ville S och V i stället? (reservation 8)
Att riksdagen ställer sig bakom reservationens förslag och säger till regeringen att vidta åtgärder för att finansiera det förbättrade stödet i skolan, så att pengarna går till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev.
De menar att det finns en uppenbar risk att det förbättrade stödet bara blir en möjlighet på papperet om inte verksamheten får tillräcklig finansiering.Visa vad de skrev
”Utan tillräcklig finansiering av verksamheten finns det en uppenbar risk att förbättrat stöd till elever blir en teoretisk möjlighet snarare än en verklig förändring.”
De menar att ambitionerna om bättre stöd riskerar att inte få genomslag i praktiken utan fler lärare, stärkt elevhälsa och ökad tillgång till specialpedagogisk kompetens.Visa vad de skrev
”Men utan fler lärare, stärkt elevhälsa och ökad tillgång till specialpedagogisk kompetens riskerar dessa ambitioner att inte få genomslag i praktiken.”
De menar att många av förändringarna bara byter ut ett system mot ett annat, och att vardagen i klassrummen riskerar att vara densamma om inte resurserna ökar.Visa vad de skrev
”Många av förändringarna handlar i grunden om att ersätta ett system med ett annat, medan verkligheten i klassrummen riskerar att förbli densamma om inte resurserna ökar.”
De menar att skolans pengar ska gå till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev i stället för till vinster.Visa vad de skrev
”Skolans pengar ska gå till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev – inte till vinster.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Propositionen innehåller delar som går i rätt riktning, t.ex. tidigare utredning av behov av särskilt stöd. Men utan fler lärare, stärkt elevhälsa och ökad tillgång till specialpedagogisk kompetens riskerar dessa ambitioner att inte få genomslag i praktiken. Många av förändringarna handlar i grunden om att ersätta ett system med ett annat, medan verkligheten i klassrummen riskerar att förbli densamma om inte resurserna ökar.
Utan tillräcklig finansiering av verksamheten finns det en uppenbar risk att förbättrat stöd till elever blir en teoretisk möjlighet snarare än en verklig förändring. För att verkligen förbättra stödet i skolan krävs ett tydligt fokus på resurser, kompetens och elevernas faktiska behov. Vi anser att alla elever ska få rätt stöd i rätt tid – inte i teorin utan i praktiken. Skolans pengar ska gå till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev – inte till vinster. Alla barn ska mötas av höga förväntningar och få den hjälp de behöver för att lyckas.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4019 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 och avslår motion 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V) och Niklas Sigvardsson (S).
Vad ville MP i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger ja till att regeringen vidtar åtgärder för att finansiera reformerna, bland annat genom investeringar i utbildning av lärare, speciallärare och specialpedagoger.
De menar att bristande finansiering riskerar att göra att regeringens reformer inte får önskad effekt.Visa vad de skrev
”Jag är oroad över att bristande finansiering riskerar att leda till att regeringens reformer inte får önskad effekt.”
De menar att det krävs investeringar i utbildning av bland annat lärare, speciallärare och specialpedagoger för att genomföra regeringens förslag.Visa vad de skrev
”För att genomföra det som regeringen föreslår krävs det investeringar i utbildningen för bl.a. lärare, speciallärare och specialpedagoger.”
De menar att lärare behöver tid för planering och uppföljning för att kunna bedriva god undervisning.Visa vad de skrev
”En grundförutsättning för att alla elever ska få det stöd de behöver är att lärare har möjlighet att bedriva god undervisning med tid för planering och uppföljning.”
De menar att elever med behov av särskilt stöd behöver få hjälp av behöriga lärare som har tid för dem.Visa vad de skrev
”Jag vill betona vikten av att elever med behov av särskilt stöd får den hjälp de behöver av behöriga lärare som har tid för eleverna.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag vill betona vikten av att elever med behov av särskilt stöd får den hjälp de behöver av behöriga lärare som har tid för eleverna. En grundförutsättning för att alla elever ska få det stöd de behöver är att lärare har möjlighet att bedriva god undervisning med tid för planering och uppföljning. För att genomföra det som regeringen föreslår krävs det investeringar i utbildningen för bl.a. lärare, speciallärare och specialpedagoger. Jag är oroad över att bristande finansiering riskerar att leda till att regeringens reformer inte får önskad effekt.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
6. Genomförande av standardiserade tester
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4035 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 5.
Avgjordes utan omröstning. C och MP hade ett annat förslag (reservation) men begärde inte omröstning.
Vad ville C i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att införa standardiserade tester i samtliga årskurser i grundskolan, inte bara i årskurs 1, 2, 3, 5 och 8.
De menar att regeringens förslag är för begränsat och att tester bara i årskurs 1, 2, 3, 5 och 8 inte räcker.Visa vad de skrev
”Regeringens förslag är dock alltför begränsat. Att endast genomföra testerna i årskurs 1, 2, 3, 5 och 8 är otillräckligt.”
De menar att tester i alla årskurser behövs för att alla elever ska få rätt stöd i rätt tid och för att kunna följa kunskapsutvecklingen mer systematiskt.Visa vad de skrev
”För att säkerställa att alla elever får rätt stöd i rätt tid, och för att kunna följa kunskapsutvecklingen mer systematiskt, anser jag att standardiserade tester bör införas i samtliga årskurser i grundskolan.”
De menar att testerna inte bara ska hitta elever med svårigheter, utan också elever som är särskilt begåvade och behöver mer utmaningar.Visa vad de skrev
”Detta handlar inte bara om att identifiera elever som har svårigheter. Lika viktigt är att upptäcka de elever som är särskilt begåvade och behöver mer utmaningar för att nå sin fulla potential.”
De menar att screening av alla elever i alla årskurser ger lärare bättre förutsättningar att anpassa undervisningen och stimulera varje elev.Visa vad de skrev
”Genom att screena samtliga elever i alla årskurser skapas bättre förutsättningar för lärare att anpassa undervisningen och stimulera varje elev, inklusive de som har lätt för sig och bör få möjlighet att läsa i snabbare takt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag välkomnar förslaget om att införa standardiserade tester för att tidigt identifiera elevers stödbehov i läs-, skriv- och matematikutveckling. Det ligger i linje med Centerpartiets politik om att elever ska screenas återkommande för att skolan ska kunna upptäcka och möta varje elevs unika behov.
Regeringens förslag är dock alltför begränsat. Att endast genomföra testerna i årskurs 1, 2, 3, 5 och 8 är otillräckligt. Stödbehov kan uppstå eller förändras under hela skoltiden. Elever kan komma in i skolan i senare årskurser. För att säkerställa att alla elever får rätt stöd i rätt tid, och för att kunna följa kunskapsutvecklingen mer systematiskt, anser jag att standardiserade tester bör införas i samtliga årskurser i grundskolan. Detta handlar inte bara om att identifiera elever som har svårigheter. Lika viktigt är att upptäcka de elever som är särskilt begåvade och behöver mer utmaningar för att nå sin fulla potential. En likvärdig skola måste ge alla elever, oavsett förutsättningar, möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Genom att screena samtliga elever i alla årskurser skapas bättre förutsättningar för lärare att anpassa undervisningen och stimulera varje elev, inklusive de som har lätt för sig och bör få möjlighet att läsa i snabbare takt.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4035 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C).
Vad ville MP i stället? (reservation 11)
Att riksdagen säger ja till att ersätta läsa-skriva-räkna-garantin och nationella prov i årskurs 3 med standardiserade tester på höstterminen, och att regeringen ska se till att resurser för stöd garanteras.
De menar att det är viktigt att följa hur reformen utvecklas och snabbt göra de justeringar som behövs för att svensk skola ska ge tidigt stöd.Visa vad de skrev
”Jag anser att det är viktigt att följa utvecklingen av den här reformen och snabbt göra de justeringar som krävs för att svensk skola verkligen ska ge tidigt stöd.”
De menar att det finns en risk att reformen blir ännu en reform som bara håller några år och faller på att det stöd som identifieras inte verkställs.Visa vad de skrev
”Jag är orolig för att det här ska bli ännu en reform som lever några år och faller på att det stöd som man identifierar behov av inte verkställs av olika skäl”
De menar att resurserna för stöd måste garanteras om ett test visar att eleven behöver stödundervisning eller särskilt stöd.Visa vad de skrev
”Om resultatet från ett test visar att eleven har behov av stödundervisning eller särskilt stöd måste resurserna för stödet garanteras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Läsa-skriva-räkna-garantin och nationella prov i årskurs 3 ersätts med standardiserade tester som genomförs på höstterminen för att identifiera elever som har behov av stöd i läs‑, skriv- och matematikutveckling. Jag anser att det är viktigt att följa utvecklingen av den här reformen och snabbt göra de justeringar som krävs för att svensk skola verkligen ska ge tidigt stöd. Jag är orolig för att det här ska bli ännu en reform som lever några år och faller på att det stöd som man identifierar behov av inte verkställs av olika skäl, bl.a. brist på medarbetare med rätt kompetens och brist på ekonomiska resurser. Om resultatet från ett test visar att eleven har behov av stödundervisning eller särskilt stöd måste resurserna för stödet garanteras.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
7. Genomförande av stödundervisning
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3994 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:4035 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3.
Ja = för utskottets förslag. Nej = för reservationen från V och C.
Resultat: utskottets förslag vann (301 ja mot 24 nej).
Vad ville V i stället? (reservation 12)
Att riksdagen säger ja till att regeringen utreder en reglering av klass- och gruppindelningen inom skolväsendet så att stödundervisningen får avsedd effekt.
De menar att undervisningsgrupperna måste bli mindre för att läraren ska kunna hjälpa varje elev utifrån elevens förutsättningar.Visa vad de skrev
”För att läraren ska ha en rimlig chans att hjälpa och stödja varje elev utifrån elevens egna förutsättningar måste undervisningsgrupperna minska.”
De menar att det behövs en nationell reglering av klass- och gruppindelningen för att ge alla elever och lärare en dräglig arbetsmiljö.Visa vad de skrev
”För att kunna garantera alla elever och lärare en dräglig arbetsmiljö behövs det en nationell reglering av klass- och gruppindelningen.”
De menar att utredningen visade att en reglering av klass- och gruppindelning kan behövas för att stödundervisningen ska få avsedd effekt.Visa vad de skrev
”Utredningen som föregick propositionen, Förbättrat stöd i skolan (SOU 2025:44), uppmärksammade att det kan behövas en reglering av klass- och gruppindelning inom skolväsendet för att stödundervisningen ska få avsedd effekt.”
De menar att klasserna i stället ökar i storlek för att kommunerna ska spara och för att friskolorna ska kunna ta ut mer vinst.Visa vad de skrev
”I stället ser vi allt fler exempel runt om i landet där klassernas storlek ökar för att kommunerna ska kunna spara och för att friskolorna ska kunna ta ut mer vinst.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Varje elev är en unik individ, vilket är en stor tillgång i skolan. För att läraren ska ha en rimlig chans att hjälpa och stödja varje elev utifrån elevens egna förutsättningar måste klasserna radikalt minskas på många skolor runt om i landet. Utredningen som föregick propositionen, Förbättrat stöd i skolan (SOU 2025:44), uppmärksammade att det kan behövas en reglering av klass- och gruppindelning inom skolväsendet för att stödundervisningen ska få avsedd effekt.
Vad ville C i stället? (reservation 13)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska vidta åtgärder så att mindre skolor kan organisera stödundervisning flexibelt, till exempel med en extra resurs i klassrummet.
De menar att det är svårt för mindre skolor på landsbygden att genomföra stödundervisning enskilt eller i små grupper.Visa vad de skrev
”För stora skolor i städer kan detta vara en hanterbar organisatorisk utmaning, men för en mindre skola på landsbygden är det ofta en omöjlig ekvation.”
De menar att mindre skolor ofta bara har en lärare per ämne, vilket gör det svårt för läraren att lämna den ordinarie undervisningen.Visa vad de skrev
”På många mindre skolor finns det endast en undervisande lärare per ämne, ibland för flera årskurser samtidigt. Att denna lärare också ska kunna lämna sin ordinarie undervisning för att ge enskilt stöd eller undervisa en liten grupp är praktiskt ogenomförbart.”
De menar att reformen riskerar att leda till en mer ojämlik skola.Visa vad de skrev
”Detta skapar en uppenbar risk för att reformen leder till en än mer ojämlik skola”
De menar att mindre skolor måste kunna organisera stödundervisningen inom den befintliga undervisningen, till exempel med en extra resurs i klassrummet.Visa vad de skrev
”För mindre skolor måste det finnas en flexibilitet som gör det möjligt att organisera stödundervisningen inom ramen för den befintliga undervisningen, exempelvis genom insatser av en extra resurs i klassrummet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att stödundervisning som huvudregel ska ges enskilt eller i mindre grupp. För stora skolor i städer kan detta vara en hanterbar organisatorisk utmaning, men för en mindre skola på landsbygden är det ofta en omöjlig ekvation.
På många mindre skolor finns det endast en undervisande lärare per ämne, ibland för flera årskurser samtidigt. Att denna lärare också ska kunna lämna sin ordinarie undervisning för att ge enskilt stöd eller undervisa en liten grupp är praktiskt ogenomförbart. Detta skapar en uppenbar risk för att reformen leder till en än mer ojämlik skola, där elever på mindre orter inte får det stöd de har rätt till, eller att alla andra elever får vara utan en behörig lärare under tiden han eller hon ger en enskild elev stöd.
Betänkande 2025/26:UbU26: Ett likvärdigt betygssystem
Utskottet föreslog: Riksdagen a) antar utskottets förslag i bilaga 3 till 1. lag om ändring i skollagen (2010:800), 2. lag om ändring i skollagen (2010:800), 3. lag om ändring i skollagen (2010:800), b) antar… visa allt
Riksdagen a) antar utskottets förslag i bilaga 3 till 1. lag om ändring i skollagen (2010:800), 2. lag om ändring i skollagen (2010:800), 3. lag om ändring i skollagen (2010:800), b) antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) (proposition 2025/26:197 lagförslag 2), c) godkänner vad regeringen föreslår om upphävande av riksdagsbindning i fråga om betyg som urvalsgrund vid ansökan till högskolan (avsnitt 6.11 i proposition 2025/26:197). Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2025/26:194 punkterna 1.2 och 2.2, 2025/26:195 delpunkt 2, 2025/26:196 punkt 3.2, 2025/26:197 punkterna 1-4 och 2025/26:198 punkterna 2.2 och 3.2.
Avgjordes utan omröstning. Inget parti hade ett annat förslag.
Avskaffandet av garantin för tidiga stödinsatser och extra anpassningar innebär inte att elevernas behov av stöd försvinner. Det är därför viktigt att förändringen följs noggrant. Samtidigt finns det en risk att förändringen sker för snabbt och utan tillräcklig analys av konsekvenserna. Tidiga och flexibla insatser är ofta avgörande för att elever ska klara sin skolgång och vi anser därför att det behöver säkerställas att elevers behov fortfarande kan identifieras och mötas i tid även i ett nytt system.
Vidare anser vi att de föreslagna standardiserade testerna kan vara ett komplement, men de kan inte ersätta lärarens professionella bedömning eller det löpande arbetet i klassrummet. Det finns en risk att fokus flyttas från undervisning och relationer till mätning och administration.
Förändringarna riskerar även att leda till ökad utsortering av elever, t.ex. genom fler placeringar i mindre undervisningsgrupper, i stället för att undervisningen anpassas inom den ordinarie verksamheten. Om reformen inte följs av ökade resurser riskerar den att förstärka skillnader snarare än att minska dem.
Vi anser även att det är problematiskt att regeringen föreslår att bestämmelsen i skollagens syftesparagraf om att elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt ska tas bort. Det är en grundläggande princip för en jämlik kunskapsskola och bör ligga fast.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4019 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1, 3 och 4 samt avslår motionerna 2025/26:3994 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 2 och 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 4 samt avslår motionerna 2025/26:3994 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 2 och 2025/26:4019 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1, 3 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).
Om regeringen inte skyndsamt presenterar en trovärdig plan för hur lärarbristen ska lösas, riskerar förslaget om stödundervisning att bli verkningslöst och inget annat än skolpopulism. Därför anser jag att regeringen skyndsamt måste återkomma med åtgärder för att säkerställa tillgången till behöriga lärare inom ramen för stödundervisningen.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4035 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4 och avslår motion 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C).
Skolinspektionens granskning av särskild undervisning i dag visar att viktiga delar av undervisningen som är centrala för elevers lärande inte genomförs, utan att undervisningen i hög grad består av ensamarbete med skriftliga uppgifter. Jag ser en risk för att den typen av undervisning kommer att öka med den nya läroplanens syn på kunskap, som signalerar att elever är passiva mottagare av kunskap, snarare än att de är aktiva i att bearbeta och behandla kunskap. Risken att elever i särskilda undervisningsgrupper inte undervisas av kvalificerade lärare är särskilt stor i kommuner som redan har lärarbrist.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2 och avslår motion 2025/26:4035 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3 och avslår motion 2025/26:4019 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 5 och avslår motion 2025/26:4035 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).
Jag anser att varje elev bör få tillgång till mer av den viktiga resurs som lärarens tid och engagemang är. Om det ska bli möjligt behöver undervisningsgrupperna vara betydligt mindre än de är på många håll i dag. För att läraren ska ha en rimlig chans att hjälpa och stödja varje elev utifrån elevens egna förutsättningar måste undervisningsgrupperna minska. I stället ser vi allt fler exempel runt om i landet där klassernas storlek ökar för att kommunerna ska kunna spara och för att friskolorna ska kunna ta ut mer vinst. För att kunna garantera alla elever och lärare en dräglig arbetsmiljö behövs det en nationell reglering av klass- och gruppindelningen. Jag anser därför att regeringen bör gå vidare med förslaget från Förbättrat stöd i skolan (SOU 2025:44) och utreda en reglering av klass- och gruppindelningen inom skolväsendet.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3994 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:4035 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Isabell Mixter (V).
Jag värnar en levande landsbygd där det finns tillgång till skola i hela landet. Regelverk måste utformas så att de fungerar för alla Sveriges skolor, inte bara i storstäder. För mindre skolor måste det finnas en flexibilitet som gör det möjligt att organisera stödundervisningen inom ramen för den befintliga undervisningen, exempelvis genom insatser av en extra resurs i klassrummet. Det viktiga är att stödet ges, inte exakt hur det organiseras.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4035 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3 och avslår motion 2025/26:3994 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C).