Privatkopieringsersättning – Vad vill politikerna?
Proposition 2025/26:184 · Justitiedepartementet
Privatkopieringsersättning
AntogsInlämnad 17 mars 2026· Beslutad 9 juni 2026
Vad betyder förslaget?
Nya regler för privatkopieringsersättningen – lägre nivåer och ett tak.
Regeringen vill göra reglerna för privatkopieringsersättning enklare, mer förutsebara och mer konkurrensneutrala för företagen. Samtidigt ska alla rättighetshavare få en likvärdig rätt till rimlig kompensation, och ersättningsnivåerna ska garantera att belastningen på konsumenterna inte blir för stor. Bland annat tas begränsningen till anordningar som kan ta upp ljud eller rörliga bilder bort, och ersättningen per gigabyte sänks och kombineras med tak. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2026.
Det här ändras
Fler upphovsmän får rätt till ersättning: alla vars verk har getts ut kommersiellt ska få ersättning, om de inte bara påverkas ekonomiskt i obetydlig omfattning. Samma rätt ska gälla utövande konstnärer, skiv- och filmbolag samt radio- och tv-företag.
Visa vad propositionen säger
”alla upphovsmän vars ensamrätt har inskränkts för privatkopiering och vars verk har tillgängliggjorts i förvärvssyfte ska ha rätt till ersättning”
Reglerna blir i princip teknikneutrala: kravet att en anordning ska kunna ta upp ljud eller rörliga bilder tas bort.
Visa vad propositionen säger
”När det gäller ersättningsgrundande elektronikprodukter föreslås det att begränsningen till anordningar som kan ta upp ljud eller rörliga bilder ska tas bort.”
Ett företag som har betalat ersättning för en anordning som ska undantas, till exempel vid reexport, ska kunna få pengarna tillbaka om det kräver det i rimlig tid.
Visa vad propositionen säger
”Den näringsidkare som har betalat ersättning för en anordning som ska undantas ska ha rätt till återbetalning, om ett krav på att organisationen ska återbetala framställs i rimlig tid.”
Upphovsmän och andra rättighetshavare: De får en likvärdig rätt till rimlig kompensation, och intäkterna väntas öka framför allt för text och stillbild, samtidigt som intäkterna fördelas om mellan rättighetshavarna.
Företag som tillverkar, för in eller säljer elektronik: De får enklare och mer förutsebara regler och lägre ersättningsnivåer med tak, men också nya regler om betalning, redovisning och återbetalning.
Konsumenter: De väntas få höjda priser när företagen för över sina kostnader på dem.
Patent- och registreringsverket: Myndigheten får utökad tillsyn över organisationer som kräver in ersättningen, och kostnaden bedöms kunna finansieras inom befintliga ramar.
Framställare av fotografiska bilder: De ska inte längre vara ersättningsberättigade.
Börjar gälla
1 september 2026
Kostnader
Regeringen bedömer att de kostnader som kan uppkomma för Patent- och registreringsverket till följd av den utökade tillsynen är så begränsade att de kan finansieras inom befintliga ramar. Näringsidkarna förväntas i sin tur föra över sina ökade kostnader på konsumenterna genom prishöjningar.
Ord att känna till
Privatkopiering:
Att kopiera eller lagra ett skyddat verk för eget privat bruk.
Rättighetshavare:
Den som har rättigheter till ett verk eller en prestation, till exempel en författare, artist eller ett skivbolag.
Ersättningsgrundande anordning:
En produkt som kan användas för att lagra eller framställa kopior av skyddade verk och som därför utlöser ersättning.
Medlare:
En utomstående person som hjälper två parter att komma överens.
Sammanfattningen är skriven av AI utifrån propositionen. Varje påstående har kontrollerats mot propositionen i en separat automatisk granskning, och citaten är ordagranna. Den har inte granskats av en människa. Den kan innehålla fel. Det är alltid propositionen själv som gäller.
Var är förslaget nu?
InlämnadRegeringen har lämnat förslaget till riksdagen.
I utskottEtt utskott granskar förslaget och partierna kan lämna motioner.
Betänkande klartUtskottet har skrivit sitt förslag till beslut.
DebattFörslaget debatteras i kammaren.
BeslutadRiksdagen har fattat beslut.
17 mars 2026Bordlagd
17 mars 2026Inlämnad
18 mars 2026Hänvisad
1 april 2026Motionstid slutar
14 april 2026Beredning
7 maj 2026Beredning
19 maj 2026Justering
26 maj 2026Trycklov
3 juni 2026Bordläggning
4 juni 2026Behandling
9 juni 2026Beslut
Vem står bakom?
Förslaget kommer från regeringen och har tagits fram av Justitiedepartementet. Det behandlas av riksdagens utskott NU.
Ulf Kristersson (M), skrev under för regeringen
Gunnar Strömmer (M), ansvarigt statsråd (Justitiedepartementet)
Regeringen föreslår att riksdagen…
antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. – Bifall
antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:977) om kollektiv förvaltning av upphovsrätt. – Bifall
antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:322) om medling i vissa upphovsrättstvister. – Bifall
Vad ville partierna i stället?
Motioner som partier lagt med anledning av förslaget. Där står vad de vill ändra, stoppa eller lägga till.
Riksdagen avslår proposition 2025/26:184 Privatkopieringsersättning.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att helt avskaffa systemet med privatkopieringsersättning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag som på ett transparent och rättvist sätt säkerställer att upphovsrättsinnehavare får skälig ersättning direkt från de plattformar och tjänster där deras verk konsumeras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen avslår proposition 2025/26:184 Privatkopieringsersättning.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör avvakta tills det EU-rättsliga läget klarläggs på området och därefter återkomma till riksdagen med förslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rättighetshavare till fotografisk bild ska omfattas av ersättningsordningen och tillkännager detta för regeringen.
Hur röstade partierna?
Ett utskott går igenom förslaget och skriver ett förslag till beslut, punkt för punkt. Riksdagen röstar sedan om utskottets förslag mot de partier som ville något annat.
Utskottet föreslog: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, 2. lag om ändring i lagen (2016:977) om kollektiv förvaltning av… visa allt
Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, 2. lag om ändring i lagen (2016:977) om kollektiv förvaltning av upphovsrätt, 3. lag om ändring i lagen (2017:322) om medling i vissa upphovsrättstvister. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:184 punkterna 1-3 och avslår motionerna 2025/26:4007 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1 och 2025/26:4037 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 1.
Ja = för utskottets förslag. Nej = för reservationen från C.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att taknivåerna i ersättningen bör gälla enligt följande: anordningar för lagring bör ha en taknivå på 50 kronor, anordningar för lagring där även annan användning kan ske bör ha en taknivå på 125 kronor och anordningar för exemplarframställning bör ha ett tak på 125 kronor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersättning till medlaren ska betalas av den part som har ansökt om medlingen eller, om flera parter har ansökt om medlingen, av dessa parter med lika delar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Resultat: utskottets förslag vann (320 ja mot 23 nej).
Vad ville C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens lagförslag om privatkopieringsersättning, även om de håller med om att dagens system är föråldrat.
De menar att det är fel väg att försöka reparera ett system som har grundläggande brister.Visa vad de skrev
”Jag menar dock att regeringens slutsats om att försöka reparera ett system med grundläggande brister är fel väg att gå.”
De menar att systemet inte är ett ändamålsenligt verktyg med tanke på utvecklingen inom digitalisering och artificiell intelligens (AI).Visa vad de skrev
”Systemet är inte heller ett ändamålsenligt verktyg mot bakgrund av den utveckling som skett inom digitalisering och AI.”
De menar att det behövs ett system som ser till att den som har upphovsrätten får skälig ersättning från plattformar och tjänster där verken används.Visa vad de skrev
”behovet av ett system som säkerställer att upphovsrättsinnehavare får skälig ersättning från de plattformar och tjänster där deras verk konsumeras”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag. I propositionen föreslår regeringen att systemet med privatkopieringsersättning ska reformeras och moderniseras. Jag vill inledningsvis framhålla att upphovsrätten är en central del av äganderätten och en förutsättning för ett levande kulturliv och en innovativ ekonomi. Samtidigt delar jag regeringens grundläggande problembild att dagens system med privatkopieringsersättning är föråldrat och inte anpassat till den tekniska utveckling som skett sedan systemet senast sågs över. Jag menar dock att regeringens slutsats om att försöka reparera ett system med grundläggande brister är fel väg att gå. Systemet är inte heller ett ändamålsenligt verktyg mot bakgrund av den utveckling som skett inom digitalisering och AI.
I anslutning till det anförda vill jag även framhålla behovet av ett system som säkerställer att upphovsrättsinnehavare får skälig ersättning från de plattformar och tjänster där deras verk konsumeras, vilket jag återkommer till i detta betänkande.
Med hänvisning till det anförda avstyrker jag därmed regeringens proposition.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4007 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1 och 2025/26:4037 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:184 punkterna 1–3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C).
2. Övrigt om privatkopieringsersättning
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3561 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 6, 2025/26:4005 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 1-3, 2025/26:4007 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2 och 2025/26:4037 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 2 och 3.
Ja = för utskottets förslag. Nej = för reservationen från V och C.
Resultat: utskottets förslag vann (295 ja mot 23 nej).
Vad ville V i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att fotografiska bilder fortsatt ska omfattas av ersättningen för privatkopiering, att taken för ersättningen ändras och att den som ansöker om medling betalar medlaren.
De menar att framställare av fotografiska bilder även fortsättningsvis bör omfattas av ersättningsmodellen.Visa vad de skrev
”Jag anser att framställare av fotografiska bilder även fortsättningsvis bör omfattas av ersättningsmodellen.”
De menar att regeringens förslag riskerar att bara göra det möjligt att sänka ersättningen, inte höja den.Visa vad de skrev
”regeringens förslag riskerar att möjliggöra endast sänkningar av ersättningen och inte höjningar.”
De menar att anordningar för lagring bör ha ett tak på 50 kronor, att anordningar för lagring som även kan användas till annat bör ha ett tak på 125 kronor och att anordningar för exemplarframställning bör ha ett tak på 125 kronor.Visa vad de skrev
”anordningar för lagring bör ha en taknivå på 50 kronor, anordningar för lagring där även annan användning kan ske bör ha en taknivå på 125 kronor och anordningar för exemplarframställning bör ha ett tak på 125 kronor.”
De menar att den som ansöker om medling ska betala medlaren, eller dela kostnaden med andra sökande om flera har ansökt.Visa vad de skrev
”Jag anser att ersättning till medlaren ska betalas av den part som har ansökt om medlingen eller, om flera parter har ansökt om medlingen, av dessa parter med lika delar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag har i det föregående ställt mig bakom regeringens förslag och är positiv till stora delar av propositionen. Det har sedan reglerna senast sågs över skett en stor teknisk utveckling på området, och det är därför nödvändigt att anpassa regelverket till hur människor i dag tar till sig upphovsrättsskyddat material såsom böcker, musik och film.
Samtidigt finns det delar i regeringens förslag som behöver revideras. Jag anser att framställare av fotografiska bilder även fortsättningsvis bör omfattas av ersättningsmodellen. Jag delar även uppfattningen som remissinstanserna framhåller, att analysen av konsekvenserna av att ta bort fotografiska bilder är bristfällig. Eftersom regeringens syfte är att säkerställa en likvärdig rätt till rimlig kompensation för rättighetshavarna känns en sådan exkludering från systemet med privatkopieringsersättning som fel väg att gå. Jag menar också att argumentet om att en fotografisk bild inte omfattas av EU-bestämmelser inte omöjliggör att dessa kan omfattas av den svenska regleringen. Det är således min uppfattning att även rättighetshavare till en fotografisk bild ska omfattas av ersättningsordningen.
Vad ville C i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen avskaffar systemet med privatkopieringsersättning och återkommer med ett förslag där upphovsrättsinnehavare får skälig ersättning direkt från de plattformar och tjänster där deras verk konsumeras.
De menar att den tekniska utvecklingen har förändrat hur människor konsumerar kultur, och att det därför är ologiskt och orättvist att ta ut en avgift på en enhets totala lagringskapacitet.Visa vad de skrev
”Majoriteten av lagringsutrymmet på moderna enheter används inte för privatkopiering av upphovsrättsskyddat material utan för operativsystem, programvara, egna fotografier och dokument.”
De menar att ersättningen fungerar som en extraskatt som gör produkter dyrare och hämmar innovation och digital utveckling.Visa vad de skrev
”Privatkopieringsersättningen gör produkter dyrare för svenska konsumenter och företag, vilket i förlängningen hämmar både innovation och digital utveckling.”
De menar att ersättningen snedvrider konkurrensen, eftersom svenska handlare måste räkna in den i priset medan utländska e-handlare slipper påslaget.Visa vad de skrev
”Vidare snedvrider ersättningen konkurrensen, eftersom svenska handlare behöver beakta ersättningen i sin prissättning, samtidigt som konsumenter kan köpa motsvarande produkter från utländska e-handlare utan motsvarande kostnadspåslag.”
De menar att regeringen i stället borde satsa på en modern upphovsrättslagstiftning som hanterar utmaningarna med artificiell intelligens (AI).Visa vad de skrev
”Jag menar att regeringen borde fokusera på att inom EU och nationellt utveckla en modern och hållbar lagstiftning som hanterar de verkliga utmaningar som upphovsrätten ställs inför med anledning av AI.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Systemet med privatkopieringsersättning skapades under en tid när privatpersoners kopiering av musik från radio till kassettband utgjorde ett reellt inkomstbortfall för upphovsrättsinnehavare. Den tekniska utvecklingen har sedan dess i grunden förändrat hur privatpersoner konsumerar kultur. I dag dominerar legala strömningstjänster, där rättighetshavare ersätts genom licensavtal. Majoriteten av lagringsutrymmet på moderna enheter används inte för privatkopiering av upphovsrättsskyddat material utan för operativsystem, programvara, egna fotografier och dokument. Att basera en avgift på total lagringskapacitet framstår därför som både ologiskt och orättvist.
3. Allmänt om immaterialrättsliga frågor
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2724 av Markus Wiechel (SD), 2025/26:2831 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 5 och 2025/26:3593 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 48, 49 och 51.
Ja = för utskottets förslag. Nej = för reservationen från S, V och C.
Resultat: utskottets förslag vann (190 ja mot 130 nej).
Vad ville S och V i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ser över förutsättningarna för ett nationellt kompetenscentrum för immaterialrätt och stärker arbetet mot intrång i immateriella rättigheter.
De menar att kunskapen om immaterialrätt som strategisk tillgång behöver öka, särskilt bland små och medelstora företag och på universitet och högskolor.Visa vad de skrev
”Vi menar att kunskapen om immaterialrätt som strategisk tillgång behöver öka, särskilt bland små och medelstora företag samt inom universitet och högskolor.”
De menar att regeringen bör se över förutsättningarna för att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för immaterialrätt.Visa vad de skrev
”Mot denna bakgrund menar vi att regeringen bör se över förutsättningarna för att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för immaterialrätt.”
De menar att arbetet mot intrång i immateriella rättigheter behöver stärkas, både nationellt och inom EU.Visa vad de skrev
”För att möta det växande problemet med intrång i immateriella rättigheter behöver mer göras, både nationellt och inom EU.”
De menar att ett viktigt nästa steg är att göra det enklare att stoppa illegala tjänster, stärka informationen och öka medvetenheten om konsekvenserna av intrång.Visa vad de skrev
”Ett viktigt nästa steg är att göra det enklare att stoppa illegala tjänster, stärka informationsinsatserna och öka medvetenheten om konsekvenserna av intrången.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi menar att kunskapen om immaterialrätt som strategisk tillgång behöver öka, särskilt bland små och medelstora företag samt inom universitet och högskolor. Mindre innovatörer saknar ofta grundläggande kunskap om hur och när innovationer bör skyddas. Även offentlig upphandling behöver präglas av högre kunskap om hantering av immateriella tillgångar. Mot denna bakgrund menar vi att regeringen bör se över förutsättningarna för att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för immaterialrätt. Syftet med ett sådant centrum skulle vara att fungera som en kunskapshubb som inte bara höjer kvaliteten på forskningsinsatser utan även bidrar till att stärka kompetensen i hela samhället i stort.
Vad ville C i stället? (reservation 5)
Att riksdagen tillkännager för regeringen att en svensk immaterialrättsstrategi bör tas fram och att information om patentsökning ska bli lättillgänglig för små företag och nya innovatörer.
De menar att Sverige är bra på patent men sämre på att kommersialisera dem, och att bättre kommersialisering skulle behålla mer av värdet i Sverige.Visa vad de skrev
”Förbättrad kommersialisering skulle innebära att en större del av värdet som skapas genom innovationer behålls i Sverige.”
De menar att samarbetet mellan universitet och högskolor och näringslivet behöver stärkas så att fler idéer kan bli innovationer, företag och jobb.Visa vad de skrev
”Jag menar att samverkan mellan universitet och högskolor och näringsliv behöver stärkas för att fler idéer ska kunna utvecklas till nya innovationer, företag och jobb.”
De menar att forskningsinstitut och inkubatorer behöver stärkas eftersom de knyter samman det offentliga och näringslivet.Visa vad de skrev
”Vidare behöver forskningsinstituten och inkubatorerna stärkas, eftersom de har en viktig roll i att knyta samman det offentliga och näringslivet”
De menar att information om hur man söker patent måste vara lättillgänglig även för små företag och nya innovatörer.Visa vad de skrev
”Bland annat menar jag att information om hur man söker patent för nya idéer måste finnas enkelt tillgänglig också för små företag och nya innovatörer”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det svenska näringslivet tillhör de mest forsknings- och utvecklingsintensiva i världen och Sverige är ett av de länder i världen som har flest patent per capita. Samtidigt är Sverige inte lika framgångsrikt när det gäller att kommersialisera patent och innovativa produkter eller att få till stånd investeringar i dessa. Förbättrad kommersialisering skulle innebära att en större del av värdet som skapas genom innovationer behålls i Sverige. Därför behöver villkoren för forskning, utveckling, demonstration, uppskalning och kommersialisering förbättras.
4. Upphovsrättsliga frågor
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:901 av Mirja Räihä och Per-Arne Håkansson (båda S), 2025/26:2301 av Per-Arne Håkansson (S), 2025/26:2832 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 16,… visa allt
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:901 av Mirja Räihä och Per-Arne Håkansson (båda S), 2025/26:2301 av Per-Arne Håkansson (S), 2025/26:2832 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 16, 2025/26:3425 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 5, 2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 42, 2025/26:3561 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 7, 2025/26:3593 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 52, 2025/26:3665 av Magnus Berntsson (KD) och 2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 32.
Avgjordes utan omröstning. S, V, MP och C hade ett annat förslag (reservation) men begärde inte omröstning.
Vad ville S i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen noga följer utvecklingen på upphovsrättsområdet, håller en dialog med branschen och vidtar de åtgärder som behövs.
De menar att utvecklingen inom AI och digitalisering går snabbt medan reglerna på området inte hänger med, och att regelverket därför behöver moderniseras och bli mer enhetligt.Visa vad de skrev
”Utvecklingen inom AI och digitalisering sker snabbt, medan det immaterialrättsliga regelverket i viss mån släpar efter.”
De menar att en fungerande upphovsrätt är avgörande för ett levande kulturliv, för svenska jobb och för svensk export.Visa vad de skrev
”Vi menar att en fungerande upphovsrätt är avgörande för ett dynamiskt kulturliv, fler svenska jobb och en starkare svensk export.”
De menar att det måste säkerställas att de som har rättigheter inte får sämre möjligheter att hävda dem.Visa vad de skrev
”Det behöver därför säkerställas att rättighetshavares möjligheter att utöva sina rättigheter inte urholkas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Utvecklingen inom AI och digitalisering sker snabbt, medan det immaterialrättsliga regelverket i viss mån släpar efter. Den nya tekniska verkligheten innebär att befintliga utmaningar kopplade till de immateriella rättigheterna förstärks. Vi menar att en fungerande upphovsrätt är avgörande för ett dynamiskt kulturliv, fler svenska jobb och en starkare svensk export. För att möta den snabba utvecklingen inom AI och digitalisering behövs ett välfungerande regelverk även på den digitala marknaden. Vi anser därför att det är viktigt att regelverket moderniseras och harmoniseras så att det kan hålla jämna steg med utvecklingen inom AI.
Mot denna bakgrund kan vi konstatera att den kulturella och kreativa sektorn, som är grundläggande för svensk ekonomi och svenskt kulturliv, står inför betydande utmaningar. Det behöver därför säkerställas att rättighetshavares möjligheter att utöva sina rättigheter inte urholkas. Vi förordar därför att regeringen noga följer utvecklingen inom upphovsrättsområdet, upprätthåller en dialog med branschen och vidtar nödvändiga åtgärder.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 42 och 2025/26:3593 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 52 och avslår motionerna 2025/26:901 av Mirja Räihä och Per-Arne Håkansson (båda S), 2025/26:2301 av Per-Arne Håkansson (S), 2025/26:2832 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 16, 2025/26:3425 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 5, 2025/26:3561 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 7, 2025/26:3665 av Magnus Berntsson (KD) och 2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 32.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S) och Isak From (S).
Vad ville V och MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska stärka upphovsmakares rättigheter i förhållande till AI-utvecklingen och ta fram lagstiftning som skyddar dem, både i Sverige och internationellt.
De menar att AI i dag tränas på stora mängder befintligt material och att det är svårt för den som har upphovsrätten till materialet att hävda sin rätt.Visa vad de skrev
”AI tränas i dag på stora mängder befintligt material och det är svårt för upphovsrättsinnehavare att hävda sina rättigheter till materialet.”
De menar att författares, konstnärers och andras verk används utan deras medgivande, och att pengarna som AI-verken drar in inte går till dem som skapat originalverken.Visa vad de skrev
”vars verk och prestationer utnyttjas utan att de gett sitt medgivande och utan att de ekonomiska värden som skapas av de AI-genererade verken tillfaller upphovsrättsinnehavarna”
De menar att det behövs lagstiftning både i Sverige och internationellt för att skydda upphovsmakarnas rättigheter.Visa vad de skrev
”Det behövs lagstiftning både nationellt och internationellt för att säkra upphovsmakarnas rättigheter, och här var AI-förordningen ett steg i rätt riktning.”
De menar att de kulturella och kreativa branscherna bör vara med i arbetet med AI-frågor, så att upphovsrätten tas till vara.Visa vad de skrev
”De kulturella och kreativa branscherna bör involveras i detta arbete för att säkra upphovsrättsperspektivet i AI-arbetet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
AI har utvecklats snabbt de senaste åren. En mångfald av nya webbtjänster har tillkommit som tillgängliggör AI-tekniken för var och en. Detta har redan inneburit och kommer att innebära betydande förändringar och utmaningar, inte minst för kultursektorn. Förutom frågor om kulturens värde och funktion, konstnärlig kvalitet, etik och autenticitet är upphovsrättslagstiftningen helt central. AI tränas i dag på stora mängder befintligt material och det är svårt för upphovsrättsinnehavare att hävda sina rättigheter till materialet. Det handlar alltså om författare, bildkonstnärer, kompositörer, musiker, skådespelare och filmskapare vars verk och prestationer utnyttjas utan att de gett sitt medgivande och utan att de ekonomiska värden som skapas av de AI-genererade verken tillfaller upphovsrättsinnehavarna.
Vad ville C i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tar utredningens förslag vidare så att bilder på offentlig konst kan delas online utan restriktioner.
De menar att panoramafriheten inte har anpassats till den tekniska utvecklingen, eftersom den inte omfattar digitala avbildningar.Visa vad de skrev
”Denna möjlighet, den s.k. panoramafriheten, är en inskränkning i upphovsrätten som tyvärr inte har anpassats till den tekniska utvecklingen eftersom den inte omfattar digitala avbildningar.”
De menar att regeringen bör ta utredningens förslag vidare för att göra det möjligt att dela bilder på offentlig konst online utan restriktioner.Visa vad de skrev
”Jag menar att regeringen bör ta förslagen från utredningen vidare och på så sätt möjliggöra att dela bilder på offentlig konst online utan restriktioner.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är i dag tillåtet att fotografera, filma eller måla av byggnader eller konstverk som är permanent placerade i det offentliga rummet och att sedan publicera bilden fysiskt. Denna möjlighet, den s.k. panoramafriheten, är en inskränkning i upphovsrätten som tyvärr inte har anpassats till den tekniska utvecklingen eftersom den inte omfattar digitala avbildningar. Under våren 2024 presenterade en statlig utredning betänkandet Inskränkningarna i upphovsrätten (SOU 2024:4), där utredningen lämnar förslag om att modernisera upphovsrätten, bl.a. panoramafriheten. Jag menar att regeringen bör ta förslagen från utredningen vidare och på så sätt möjliggöra att dela bilder på offentlig konst online utan restriktioner.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:2832 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 16 och 2025/26:3561 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 7 och avslår motionerna 2025/26:901 av Mirja Räihä och Per-Arne Håkansson (båda S), 2025/26:2301 av Per-Arne Håkansson (S), 2025/26:3425 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 5, 2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 42, 2025/26:3593 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 52, 2025/26:3665 av Magnus Berntsson (KD) och 2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 32.
5. Patentfrågor
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3593 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 50, 53 och 54 samt 2025/26:3641 av Lili André (KD) yrkandena 1 och 2.
Avgjordes utan omröstning. S och V hade ett annat förslag (reservation) men begärde inte omröstning.
Vad ville S och V i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger till regeringen att utreda ett snabbspår för patentansökningar inom grön teknik och en frivillig privat försäkring mot patentintrång, och att Sverige bör använda patentinformation mer systematiskt och strategiskt.
De menar att regeringen bör utreda hur ett snabbspår för patentansökningar inom grön teknik kan utformas i Sverige.Visa vad de skrev
”Vi menar att regeringen bör utreda förutsättningarna för hur ett sådant snabbspår för grön teknik skulle kunna utformas i Sverige.”
De menar att Sverige bör använda patentinformation mer systematiskt och strategiskt för att få mer nytta av innovationssatsningar.Visa vad de skrev
”Sverige behöver börja använda patentinformation på ett mer systematiskt och strategiskt sätt för att öka utväxlingen av innovationssatsningar.”
De menar att små och medelstora företag och enskilda forskare har svårt att försvara sina patent i domstol på grund av höga processkostnader.Visa vad de skrev
”Därtill har små och medelstora företag samt enskilda forskare begränsade möjligheter att försvara sina patent i domstol till följd av höga processkostnader,”
De menar att regeringen bör utreda en frivillig privat försäkring mot patentintrång.Visa vad de skrev
”Vi anser därför att regeringen bör utreda förutsättningarna för en frivillig privat försäkring mot patentintrång.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Patenträtten är grundläggande för att företag och andra ska våga och vilja investera i forskning och innovation. Genom ett fungerande patenträttsligt skydd ges företag och forskare förutsättningar att exploatera och kommersialisera sina innovationer både nationellt och internationellt, vilket skapar tillväxt och nya jobb. Patenträtten spelar vidare en viktig roll i industrins gröna omställning eftersom den skapar förutsättningar för att utveckla klimatsmarta tjänster och grön teknik. Vi kan konstatera att flera länder har initierat olika program för snabbare handläggning och beslut när det gäller patentansökningar inom grön teknik. Vi menar att regeringen bör utreda förutsättningarna för hur ett sådant snabbspår för grön teknik skulle kunna utformas i Sverige.
Vidare är vi av uppfattningen att Sverige behöver börja använda patentinformation på ett mer systematiskt och strategiskt sätt för att öka utväxlingen av innovationssatsningar. På så sätt kan man undvika dubbelforskning, påskynda utvecklingen av nödvändiga innovationer och analysera utvecklingstendenser runt om i världen. Vidare kan man genom att använda patentinformation i forskning och beslutsfattande avgöra var Sverige har störst möjlighet att konkurrera och bidra med nya klimatsmarta lösningar. Forskningsmedel kan på så vis riktas till de områden där de gör störst nytta.
Därtill har små och medelstora företag samt enskilda forskare begränsade möjligheter att försvara sina patent i domstol till följd av höga processkostnader, vilket begränsar deras möjligheter att exploatera och kommersialisera sina innovationer. Vi anser därför att regeringen bör utreda förutsättningarna för en frivillig privat försäkring mot patentintrång. En sådan försäkring skulle sannolikt fungera avskräckande för potentiella patentintrång samt öka intresset för patentering bland små och medelstora företag.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3593 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 50, 53 och 54 samt avslår motion 2025/26:3641 av Lili André (KD) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S) och Birger Lahti (V).
När det gäller taken för ersättningen delar jag remissinstansernas synpunkter om att regeringens förslag riskerar att möjliggöra endast sänkningar av ersättningen och inte höjningar. Detta kan få stora konsekvenser för rättighetshavare över tid och behöver därför justeras. Samtidigt är konsumentperspektivet centralt och det är viktigt att bevaka att ny teknologi är tillgänglig för en stor del av befolkningen. Jag anser således att mer välavvägda taknivåer för ersättningen bör vara enligt följande: anordningar för lagring bör ha en taknivå på 50 kronor, anordningar för lagring där även annan användning kan ske bör ha en taknivå på 125 kronor och anordningar för exemplarframställning bör ha ett tak på 125 kronor.
Genom propositionen införs också möjligheter att utse en medlare. Jag har ställt mig bakom förslaget och menar att det är lämpligt. Samtidigt ställer jag mig frågande till att i detta fall frångå de principer om ersättning som finns i andra medlingsförfaranden, dvs. att den part som ansöker om medling också är den som ska stå för kostnaden om inte annat är överenskommet. Jag anser att ersättning till medlaren ska betalas av den part som har ansökt om medlingen eller, om flera parter har ansökt om medlingen, av dessa parter med lika delar.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4005 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 1–3 och avslår motionerna 2025/26:3561 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 6, 2025/26:4007 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2 och 2025/26:4037 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 2 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Birger Lahti (V).
Jag menar att privatkopieringsersättningen har kommit att fungera som en extraskatt på den tekniska utrustning som är nödvändig för både privatpersoner och företag. Privatkopieringsersättningen gör produkter dyrare för svenska konsumenter och företag, vilket i förlängningen hämmar både innovation och digital utveckling. Vidare snedvrider ersättningen konkurrensen, eftersom svenska handlare behöver beakta ersättningen i sin prissättning, samtidigt som konsumenter kan köpa motsvarande produkter från utländska e-handlare utan motsvarande kostnadspåslag.
Därtill står upphovsrätten i dag inför helt nya och betydligt mer komplexa utmaningar genom utvecklingen av AI. Exempelvis tränas generativa AI-modeller på enorma mängder upphovsrättsskyddat material, ofta utan samtycke eller ersättning till de ursprungliga skaparna. Detta väcker grundläggande frågor om värdeskapande, ersättning och skyddet för kreativa yrken. Jag menar att regeringen borde fokusera på att inom EU och nationellt utveckla en modern och hållbar lagstiftning som hanterar de verkliga utmaningar som upphovsrätten ställs inför med anledning av AI. Det handlar t.ex. om att säkerställa transparens i träningsdata och att skapa fungerande licensmodeller som garanterar att kreatörer får betalt när deras verk används för att bygga kommersiella AI-tjänster.
Jag anser således att systemet med privatkopieringsersättning är föråldrat. Samtidigt är det centralt att rättighetshavare får en skälig ersättning. Ersättning bör i stället komma från de plattformar och tjänster där verken faktiskt konsumeras. En modern upphovsrättslagstiftning måste fokusera på var värdet skapas och konsumeras. Det är därför min uppfattning att regeringen bör avskaffa systemet med privatkopieringsersättning och återkomma med ett förslag som på ett transparent och rättvist sätt säkerställer att upphovsrättsinnehavare får skälig ersättning direkt från de plattformar och tjänster där deras verk konsumeras.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3561 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 6 och 2025/26:4037 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 2 och 3 samt avslår motionerna 2025/26:4005 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 1–3 och 2025/26:4007 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C).
Vidare behöver arbetet mot intrång i immateriella rättigheter stärkas. För att möta det växande problemet med intrång i immateriella rättigheter behöver mer göras, både nationellt och inom EU. Det gäller oavsett om det handlar om exempelvis illegal ip-tv, varumärkesförfalskning eller piratkopiering av film och dataspel. Alla former av intrång i immateriella rättigheter är stöld. Även om varje enskilt intrång kan framstå som harmlöst, handlar det sammantaget om miljardbelopp som omsätts illegalt och som finansierar organiserad kriminell verksamhet. Konsekvenserna är uteblivna skatteintäkter, förlorade svenska arbetstillfällen och företag samt kulturskapare som tvingas att lägga ned sin verksamhet. Vi är stolta över de straffskärpningar som den tidigare regeringen genomförde när det gäller de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång. Ett viktigt nästa steg är att göra det enklare att stoppa illegala tjänster, stärka informationsinsatserna och öka medvetenheten om konsekvenserna av intrången.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3593 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 48, 49 och 51 samt avslår motionerna 2025/26:2724 av Markus Wiechel (SD) och 2025/26:2831 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S) och Birger Lahti (V).
Jag menar att samverkan mellan universitet och högskolor och näringsliv behöver stärkas för att fler idéer ska kunna utvecklas till nya innovationer, företag och jobb. De samlade forskningsanslagen behöver öka genom en överenskommelse mellan näringslivet och det offentliga. Vidare behöver forskningsinstituten och inkubatorerna stärkas, eftersom de har en viktig roll i att knyta samman det offentliga och näringslivet, vilket är viktigt för att nå framgångar i innovationsprocessen och för framgångsrik kommersialisering. Möjligheten att skydda innovationer genom patent är viktig för framväxten av nya företag, affärsidéer och jobb. I förlängningen är det avgörande för Sveriges konkurrenskraft. Bland annat menar jag att information om hur man söker patent för nya idéer måste finnas enkelt tillgänglig också för små företag och nya innovatörer som inte har de förkunskaper som behövs för att finna sig till rätta i myndighetsfloran. Hur detta ska organiseras bör utredas, och för att åstadkomma ett sammanhållet och välfungerande innovationssystem bör en sådan utredning utmynna i en svensk immaterialrättsstrategi.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2831 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 5 och avslår motionerna 2025/26:2724 av Markus Wiechel (SD) och 2025/26:3593 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 48, 49 och 51.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C).
Kultursektorn har anpassat sig till teknisk utveckling förr och kan göra det igen, men politiken behöver stödja sektorn mer under denna förändring. Vi anser att det är nödvändigt att uppmärksamma och skydda det fundamentala värdet av det mänskliga skapandet och säkra förutsättningarna för bildkonstnärer, författare, musiker, skådespelare och filmskapare i Sverige och världen över. AI innebär många möjligheter, men utmaningarna måste tas på allvar. Sverige har inte råd att vänta och se, utan bör med utgångspunkt i upphovsrätten och värnandet av det kulturella skapandet vara aktivt i att söka lösningar i en ny tid. Det behövs lagstiftning både nationellt och internationellt för att säkra upphovsmakarnas rättigheter, och här var AI-förordningen ett steg i rätt riktning. Staten behöver också ta ett tydligare ansvar för att skydda upphovspersoners och utövande konstnärers rättigheter. De kulturella och kreativa branscherna bör involveras i detta arbete för att säkra upphovsrättsperspektivet i AI-arbetet. Mot denna bakgrund anser vi att regeringen bör stärka upphovsmakares rättigheter i relation till AI-utvecklingen och ta fram lagstiftning för att säkra upphovsmakares rättigheter, nationellt och internationellt.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3425 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 5 och 2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 32 och avslår motionerna 2025/26:901 av Mirja Räihä och Per-Arne Håkansson (båda S), 2025/26:2301 av Per-Arne Håkansson (S), 2025/26:2832 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 16, 2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 42, 2025/26:3561 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 7, 2025/26:3593 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 52 och 2025/26:3665 av Magnus Berntsson (KD).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Birger Lahti (V) och Katarina Luhr (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C).