Skärpningar av regelverket för invasiva främmande arter – Vad vill politikerna?
Proposition 2025/26:41 · Klimat- och näringslivsdepartementet
Skärpningar av regelverket för invasiva främmande arter
AntogsInlämnad 11 november 2025· Beslutad 19 mars 2026
Vad betyder förslaget?
Skärpta regler för invasiva främmande arter från EU
Regeringen vill stärka regelverket för invasiva främmande arter inför en nationell förteckning över sådana arter. Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet för in en invasiv främmande art från ett annat EU-land i strid med ett nationellt förbud ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst två år. Den som för in en sådan art ska anmäla den till Tullverket om arten omfattas av ett införselförbud, och Tullverket får kontrollera och i vissa situationer omhänderta arten. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2026.
Det här ändras
Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet för in en invasiv främmande art från ett annat EU-land i strid med ett nationellt förbud kan dömas till böter eller fängelse i högst två år.
Visa vad propositionen säger
”Enligt förslaget kan den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet för in en invasiv främmande art till Sverige från ett annat EU-land, i strid med ett nationellt förbud mot införsel, dömas till böter eller fängelse i högst två år.”
Den som för in en invasiv främmande art från ett annat EU-land måste anmäla arten till Tullverket, om arten omfattas av ett förbud mot införsel.
Visa vad propositionen säger
”Den som för in en invasiv främmande art från ett annat EU-land till Sverige ska därmed vara skyldig att anmäla arten till Tullverket, om arten omfattas av ett förbud mot införsel.”
Tullverket får kontrollera att anmälningsskyldigheten följs och att införselförbudet respekteras. Myndigheten får också omhänderta invasiva främmande arter i vissa situationer.
Visa vad propositionen säger
”Tullverket ska även ha befogenhet att kontrollera att anmälningsskyldigheten fullgörs och att införselförbudet iakttas samt i vissa situationer bl.a. kunna omhänderta en invasiv främmande art.”
Personer och företag som för in invasiva främmande arter från ett annat EU-land: De måste anmäla arten till Tullverket om den omfattas av ett införselförbud, och kan dömas till straff om de bryter mot förbudet uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.
Tullverket: Myndigheten får kontrollera anmälningar och införselförbud och kan omhänderta invasiva främmande arter.
Börjar gälla
1 maj 2026
Ord att känna till
Inregränslagen:
Lag som ska gälla anmälan och kontroll vid gränsen mot ett annat EU-land.
Otillåten hantering:
Att bryta mot regler om införsel av en invasiv främmande art.
Sammanfattningen är skriven av AI utifrån propositionen. Varje påstående har kontrollerats mot propositionen i en separat automatisk granskning, och citaten är ordagranna. Den har inte granskats av en människa. Den kan innehålla fel. Det är alltid propositionen själv som gäller.
Var är förslaget nu?
InlämnadRegeringen har lämnat förslaget till riksdagen.
I utskottEtt utskott granskar förslaget och partierna kan lämna motioner.
Betänkande klartUtskottet har skrivit sitt förslag till beslut.
DebattFörslaget debatteras i kammaren.
BeslutadRiksdagen har fattat beslut.
11 november 2025Bordlagd
11 november 2025Inlämnad
12 november 2025Hänvisad
26 november 2025Motionstid slutar
5 februari 2026Beredning
17 februari 2026Beredning
26 februari 2026Beredning
10 mars 2026Justering
12 mars 2026Trycklov
17 mars 2026Bordläggning
18 mars 2026Behandling
19 mars 2026Beslut
Vem står bakom?
Förslaget kommer från regeringen och har tagits fram av Klimat- och näringslivsdepartementet. Det behandlas av riksdagens utskott MJU.
Ebba Busch (KD), skrev under för regeringen
Romina Pourmokhtari (L), ansvarigt statsråd (Klimat- och näringslivsdepartementet)
Regeringen föreslår att riksdagen…
antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken. – Bifall
antar regeringens förslag till lag om ändring i inregränslagen (1996:701). – Bifall
Vad ville partierna i stället?
Motioner som partier lagt med anledning av förslaget. Där står vad de vill ändra, stoppa eller lägga till.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning av det skärpta regelverket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur andra myndigheter kan bistå Tullverket vid kontroller och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur regelverk kan utvecklas för att bättre skydda mot spridning av invasiva främmande arter i havsmiljö och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Hur röstade partierna?
Ett utskott går igenom förslaget och skriver ett förslag till beslut, punkt för punkt. Riksdagen röstar sedan om utskottets förslag mot de partier som ville något annat.
Betänkande 2025/26:MJU13: Skärpningar av regelverket för invasiva främmande arter och naturvård
1. Skärpningar av regelverket för invasiva främmande arter
Utskottet föreslog: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i miljöbalken, 2. lag om ändring i inregränslagen (1996:701). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:41 punkterna 1 och 2.
Avgjordes utan omröstning. Inget parti hade ett annat förslag.
2. Insatser mot spridning av invasiva främmande arter
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1856 av Johan Büser och Dzenan Cisija (båda S) yrkande 3, 2025/26:2824 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 14, 2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 55,… visa allt
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1856 av Johan Büser och Dzenan Cisija (båda S) yrkande 3, 2025/26:2824 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 14, 2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 55, 2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 37 och 2025/26:3845 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 1-3.
Ja = för utskottets förslag. Nej = för reservationen från C och MP.
Resultat: utskottets förslag vann (259 ja mot 21 nej).
Vad ville C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till skärpningarna och samtidigt säger till regeringen att följa upp dem och arbeta vidare med fler åtgärder mot invasiva främmande arter.
De menar att det bör göras en uppföljning av hur det skärpta regelverket har fungerat, för att se om det behövs fler åtgärder.Visa vad de skrev
”Därför bör det göras en uppföljning av hur det skärpta regelverket har fungerat för att också kunna se om det behövs fler åtgärder.”
De menar att ett arbete snarast bör inledas för att se över hur andra myndigheter kan bistå Tullverket vid kontroller av invasiva främmande arter.Visa vad de skrev
”Därför bör ett arbete snarast inledas för att se över hur andra myndigheter kan bistå Tullverket vid dessa kontroller.”
De menar att regelverket bör ses över för att bättre skydda mot spridning av invasiva främmande arter i havsmiljön.Visa vad de skrev
”Det bör därför även ses över hur regelverk kan utvecklas för att i högre grad skydda mot spridning av invasiva främmande arter i havsmiljö.”
De menar att det bör övervägas att ge en länsstyrelse ett särskilt uppdrag att samordna insatser över länsgränser.Visa vad de skrev
”Det bör därför övervägas att ge en länsstyrelse ett särskilt uppdrag att samordna insatser över länsgränser.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Med klimatkrisen försvåras också situationen med spridning av invasiva främmande arter. Det är därför positivt att skärpningar sker i regelverket för dessa. Tyvärr är detta ett växande och svårhanterat problem och såväl regelverk för att förhindra spridning som metoder för bekämpning av dessa arter behöver utvecklas över tid. Därför bör det göras en uppföljning av hur det skärpta regelverket har fungerat för att också kunna se om det behövs fler åtgärder.
Det är t.ex. bra att Tullverket ska få befogenheter att såväl kontrollera införsel som vid behov omhänderta invasiva främmande arter. Tullverket lyfter emellertid också själva i sitt remissvar att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet bör analyseras hur andra myndigheter kan bistå Tullverket vid kontroller av invasiva främmande arter för att göra bestämmelsen verkningsfull. Det är mycket viktigt att de skärpningar som görs av regelverken leder till önskad effekt. Därför bör ett arbete snarast inledas för att se över hur andra myndigheter kan bistå Tullverket vid dessa kontroller.
Det är centralt med breda samarbeten mellan bl.a. myndigheter för att åstadkomma ett så effektivt arbete som möjligt. I vissa fall behövs också ett internationellt regelverk som exempelvis barlastvattenkonventionen. I Sverige täcks kraven från konventionen i barlastvattenlagen och barlastvattenförordningen. Av propositionen framgår att om en hantering är tillåten enligt barlastvattenlagen kommer det inte att dömas till ansvar utifrån de nya delarna i miljöbalken. Det som sker genom transporter i haven är särskilt svårt att få bättre kontroll över och det gäller också t.ex. biofouling, de arter som kan spridas genom att de växer på fartygsskrov. Med tanke på att man heller inte vet vilka av de nya arter som kommer in som kommer att bli invasiva är det viktigt att agera brett i förebyggande syfte. Därför kan det bl.a. vara av intresse att se vilka ytterligare verktyg som finns för att minska riskerna med biofouling. Det bör därför även ses över hur regelverk kan utvecklas för att i högre grad skydda mot spridning av invasiva främmande arter i havsmiljö.
Jag och mitt parti menar också att eftersom spridningen av främmande invasiva arter går över länsgränser skulle arbetet kunna bli mer effektivt vid bättre samordning mellan länsstyrelserna. Det bör därför övervägas att ge en länsstyrelse ett särskilt uppdrag att samordna insatser över länsgränser.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:2824 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 14 och 2025/26:3845 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 1–3 och avslår motionerna 2025/26:1856 av Johan Büser och Dzenan Cisija (båda S) yrkande 3, 2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 55 och 2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 37.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Stina Larsson (C).
Vad ville MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att ansvara för nationell samordning av bekämpning av invasiva växter respektive vattenlevande organismer.
De menar att invasiva främmande arter utgör ett växande hot mot ekosystemen, infrastrukturen, människors hälsa och jord- och skogsbruket.Visa vad de skrev
”Dessa arter utgör ett växande hot mot ekosystemen, infrastruktur och människors hälsa, och de kan leda till betydande skador på jord- och skogsbruket.”
De menar att det saknas nationell samordning och överblick på växt- och vattensidan, där varje länsstyrelse och markägare ansvarar för att utrota invasiva arter.Visa vad de skrev
”Den samordningen och nationella överblicken saknas däremot på växt- och vattensidan där det är upp till varje länsstyrelse och markägare att utrota invasiva arter.”
De menar att lokala eller regionala insatser kan bli verkningslösa om inte samma sak görs i närområdet.Visa vad de skrev
”Det gör att arter riskerar att sprida sig och att insatser som görs lokalt eller regionalt blir ett slag i luften om det inte görs likadant i närområdet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Enligt Naturvårdsverket finns det 2 000 främmande arter i Sverige varav 257 har hög risk, dvs. är eller riskerar att bli invasiva. Dessa arter utgör ett växande hot mot ekosystemen, infrastruktur och människors hälsa, och de kan leda till betydande skador på jord- och skogsbruket. Ett exempel på en art som väckt oro är blomsterlupinen, vars spridning på åkrar och ängar hotar att utkonkurrera inhemska grödor och påverka biodiversiteten negativt. När det gäller bekämpning av invasiva ryggradsdjur på land finns det en nationell samordning, där Naturvårdsverket är uppdragsgivare och Jägarförbundet utförare. Den samordningen och nationella överblicken saknas däremot på växt- och vattensidan där det är upp till varje länsstyrelse och markägare att utrota invasiva arter. Det gör att arter riskerar att sprida sig och att insatser som görs lokalt eller regionalt blir ett slag i luften om det inte görs likadant i närområdet. Därför behöver Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten få i uppdrag att ansvara för nationell samordning av bekämpning av invasiva växter respektive vattenlevande organismer.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 55 och 2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 37 och avslår motionerna 2025/26:1856 av Johan Büser och Dzenan Cisija (båda S) yrkande 3, 2025/26:2824 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 14 och 2025/26:3845 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 1–3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP).
3. Artspecifika frågor
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1185 av Caroline Högström och Mikael Damsgaard (båda M) yrkande 1, 2025/26:2075 av Sten Bergheden (M) och 2025/26:2350 av Sten Bergheden (M).
Avgjordes utan omröstning. Inget parti hade ett annat förslag.
4. Påverkansarbete globalt och inom EU
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1-3, 2025/26:3509 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 14 och 2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 4.
Avgjordes utan omröstning. V och MP hade ett annat förslag (reservation) men begärde inte omröstning.
Vad ville V i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att Sverige globalt och inom EU ska verka för hållbar produktion och konsumtion, finansiering för biologisk mångfald och rättvisa samt mänskliga rättigheter i användningen och skyddet av natur.
De menar att klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald måste mötas gemensamt och med större kraft både i Sverige och globalt.Visa vad de skrev
”Vänsterpartiet anser att klimatkrisen och utarmningen av biologisk mångfald måste mötas gemensamt och med intensifierad kraft både nationellt och globalt.”
De menar att kommande internationella förhandlingar om biologisk mångfald ska syfta till att använda naturresurser hållbart och rättvist inom naturens gränser.Visa vad de skrev
”Kommande internationella överläggningar som påverkar biologisk mångfald måste sikta på att bruka våra naturresurser hållbart och rättvist inom naturens gränser.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vänsterpartiet anser att klimatkrisen och utarmningen av biologisk mångfald måste mötas gemensamt och med intensifierad kraft både nationellt och globalt. Kommande internationella överläggningar som påverkar biologisk mångfald måste sikta på att bruka våra naturresurser hållbart och rättvist inom naturens gränser. Jag och mitt parti vill att Sverige på den globala arenan och inom EU ska verka för nedanstående åtgärder framöver.
Sverige ska globalt och inom EU verka för tydliga målsättningar för att uppnå hållbara produktions- och konsumtionsmönster som stärker den biologiska mångfalden och minskar det globala ekologiska fotavtrycket samt fördelar miljöutrymmet rättvist. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Sverige ska globalt och inom EU verka för att säkerställa att offentliga och privata finansiella medel bidrar till att bevara och stärka den biologiska mångfalden. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Sverige ska globalt och inom EU verka för att grundläggande principer för del tagande, miljömässig och social rättvisa samt mänskliga rättigheter ska tillämpas vid såväl exploatering som skydd och restaurering av naturområden. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1–3 och avslår motionerna 2025/26:3509 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 14 och 2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
Vad ville MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att Sverige ska ratificera det globala havsavtalet BBNJ och till att regeringen ska driva på för att EU:s kommande havslag blir så stark som möjligt, med en ekosystemansats som även omfattar jordbruket.
De menar att havet är i akut kris med överfiske, att arter dör ut, att havet värms upp och att korallrev dör, samtidigt som det sprids miljögifter och plast.Visa vad de skrev
”Vi ser en negativ spiral av överfiske, artutrotning, uppvärmning, döende korallrev, miljögifter och plastföroreningar.”
De menar att den negativa utvecklingen måste vändas och att det kräver kraftfulla insatser från hela världssamfundet.Visa vad de skrev
”Det är en utveckling som måste vändas och det kräver krafttag från hela världssamfundet.”
De menar att Sverige måste ratificera BBNJ, det globala avtalet om skydd av biologisk mångfald i havet utanför ländernas egna vatten, och driva på för att EU:s havslag blir stark och bygger på ett helhetstänk där hela ekosystemet räknas in, även jordbruket.Visa vad de skrev
”Sverige måste ratificera det globala avtalet BBNJ om skydd av biologisk mångfald bortom nationell jurisdiktion och driva på för att den havslag som EU-kommissionen annonserat för 2027 blir så stark som möjligt, och med en ekosystemansats där även jordbruket är inkluderat.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Havet täcker 70 procent av jordens yta och är livsavgörande för livet på vår planet: det reglerar klimatet, ger oss syre, och ger mat och försörjning för miljarder människor världen över. Men havet är i akut kris. Vi ser en negativ spiral av överfiske, artutrotning, uppvärmning, döende korallrev, miljögifter och plastföroreningar. Det är en utveckling som måste vändas och det kräver krafttag från hela världssamfundet. Sverige måste ratificera det globala avtalet BBNJ om skydd av biologisk mångfald bortom nationell jurisdiktion och driva på för att den havslag som EU-kommissionen annonserat för 2027 blir så stark som möjligt, och med en ekosystemansats där även jordbruket är inkluderat.
Visa deras formella förslag till beslut
5. Naturpolitiskt ramverk
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 4 och 2025/26:3430 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP).
Ja = för utskottets förslag. Nej = för reservationen från V och MP.
Resultat: utskottets förslag vann (264 ja mot 30 nej).
Vad ville V och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att införa ett naturpolitiskt ramverk motsvarande det klimatpolitiska ramverket, med lagstiftning, mål och ett naturpolitiskt råd.
De menar att krisen för biologisk mångfald kräver en omställning av hela samhället.Visa vad de skrev
”För att möta krisen för biologisk mångfald och leva upp till våra åtaganden krävs en omställning av hela samhället.”
De menar att ett naturpolitiskt ramverk behövs för att möta naturkrisen, på samma sätt som klimatpolitiska ramverket har antagits.Visa vad de skrev
”Av samma skäl som riksdagen antagit ett klimatpolitiskt ramverk behövs ett naturpolitiskt ramverk för att möta denna naturkris.”
De menar att ramverket bör innehålla lagstiftning, målsättningar och ett naturpolitiskt råd.Visa vad de skrev
”Ramverket bör på samma sätt som det klimatpolitiska ramverket omfatta lagstiftning, målsättningar och ett naturpolitiskt råd.”
De menar att varje regering ska ta fram en naturpolitisk handlingsplan vid en ny mandatperiod och årligen redovisa arbetet mot naturkrisen.Visa vad de skrev
”Varje regering ska vid en ny mandatperiods början ta fram en naturpolitisk handlingsplan som redogör för vilka åtgärder som man avser vidta för att nå målen samt årligen redovisa hur arbetet mot naturkrisen fortlöper.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För att möta krisen för biologisk mångfald och leva upp till våra åtaganden krävs en omställning av hela samhället. Av samma skäl som riksdagen antagit ett klimatpolitiskt ramverk behövs ett naturpolitiskt ramverk för att möta denna naturkris. Ramverket bör på samma sätt som det klimatpolitiska ramverket omfatta lagstiftning, målsättningar och ett naturpolitiskt råd. Det långsiktiga målet i ramverket ska basera sig på Sveriges åtaganden globalt och inom EU. Varje regering ska vid en ny mandatperiods början ta fram en naturpolitisk handlingsplan som redogör för vilka åtgärder som man avser vidta för att nå målen samt årligen redovisa hur arbetet mot naturkrisen fortlöper. På samma sätt som Klimatpolitiska rådet ska det naturpolitiska rådet stödja arbetet samt utvärdera regeringens arbete. Sverige bör anta ett naturpolitiskt ramverk motsvarande det nuvarande klimatpolitiska ramverket.
6. Restaurering, återskapande och skötsel av natur
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 23, 2025/26:3421 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 28 och 2025/26:3780 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkandena 1-4.
Ja = för utskottets förslag. Nej = för reservationen från V och MP.
Resultat: utskottets förslag vann (264 ja mot 13 nej).
Vad ville V i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att ge regeringen i uppdrag att inventera och kartlägga kvarvarande natur- och urskogar samt övriga skogar med höga naturvärden i Sverige, så att de skyddas, restaureras eller förvaltas för att gynna den biologiska mångfalden.
De menar att det saknas kunskap om var skogar med höga naturvärden finns, vilket riskerar att dessa skogar avverkas och att den biologiska mångfalden utarmas ytterligare.Visa vad de skrev
”Naturvårdsverket har konstaterat att det saknas kunskap om var kvarvarande skogar med höga naturvärden finns. Därmed riskerar dessa skogar med höga naturvärden att avverkas och den biologiska mångfalden utarmas ytterligare.”
De menar att det behövs ökade resurser för att kartlägga nyckelbiotoper, det vill säga skogsområden med höga naturvärden, naturskogar och övriga skogar med höga naturvärden.Visa vad de skrev
”Det behövs därför ökade resurser för att kartlägga s.k. nyckelbiotoper, naturskogar och övriga skogar med höga naturvärden.”
De menar att ett sådant kunskapsunderlag behövs för att Sverige ska leva upp till sina åtaganden om biologisk mångfald och för att stärka kunskapsunderlaget för landets skogsägare.Visa vad de skrev
”Ett sådant kunskapsunderlag är nödvändigt för att Sverige ska leva upp till sina åtaganden om biologisk mångfald och för att stärka kunskapsunderlaget för landets skogsägare.”
De menar att en nationell inventering även skulle stärka kunskapsunderlaget för de naturrestaureringar som Sverige ska genomföra.Visa vad de skrev
”En nationell inventering skulle även stärka kunskapsunderlaget för de naturrestaureringar som Sverige ska genomföra.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Naturvårdsverket har konstaterat att det saknas kunskap om var kvarvarande skogar med höga naturvärden finns. Därmed riskerar dessa skogar med höga naturvärden att avverkas och den biologiska mångfalden utarmas ytterligare. Det behövs därför ökade resurser för att kartlägga s.k. nyckelbiotoper, naturskogar och övriga skogar med höga naturvärden. Ett sådant kunskapsunderlag är nödvändigt för att Sverige ska leva upp till sina åtaganden om biologisk mångfald och för att stärka kunskapsunderlaget för landets skogsägare. Jag och mitt parti menar att staten aktivt bör ha en viktig roll i att stötta skogsägarna i deras kunskapskrav om den biologiska mångfalden. En nationell inventering skulle även stärka kunskapsunderlaget för de naturrestaureringar som Sverige ska genomföra. Vänsterpartiet anser att en nationell inventering av skog med höga naturvärden därför bör inledas för att stärka bevarandearbetet för biologisk mångfald.
Vad ville MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tar fram en ordentlig nationell restaureringsplan med vetenskap som grund och uppdaterar relevant miljölagstiftning.
De menar att förlusten av natur och arter är en allvarlig kris som kräver kraftfulla åtgärder.Visa vad de skrev
”Förlusten av natur och arter är en allvarlig kris som kräver kraftfulla åtgärder.”
De menar att regeringen har motsatt sig EU:s restaureringslag, både inom EU och i genomförandefasen.Visa vad de skrev
”Tyvärr har Sveriges regering valt att motsätta sig lagen, först inom EU och nu i genomförandefasen.”
De menar att det först måste tas fram en ordentlig restaureringsplan, utan restriktioner eller fiffel, med vetenskap som grund.Visa vad de skrev
”Det första som måste till är att en ordentlig restaureringsplan tas fram, utan restriktioner eller fiffel, med vetenskap som grund.”
De menar att all relevant lagstiftning bör uppdateras för att underlätta genomförandet av restaureringslagen.Visa vad de skrev
”För att underlätta genomförandet av restaureringslagen bör också all relevant lagstiftning uppdateras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Förlusten av natur och arter är en allvarlig kris som kräver kraftfulla åtgärder. Enligt den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) riskerar 1 miljon arter globalt att utrotas inom de kommande decennierna. I Sverige är över 2 000 arter rödlistade. Vi behöver reparera trasiga ekosystem och stärka deras funktion. Det handlar om att nu rikta restaurerande åtgärder och jobba med rewilding för en mer levande och vild värld, för att återskapa natur och stärka arters populationer. Rewilding handlar om att återge naturen sin egen dynamik och självförnyande kapacitet. Genom att återskapa grundläggande ekologiska processer kan ekosystem återhämta sig, stärka biodiversiteten och bidra till klimatanpassning.
Glädjande nog finns numera en EU-lag som handlar om att restaurera naturen. Målet är att alla medlemsstater ska genomföra effektiva och områdesbaserade restaureringsåtgärder som ska täcka minst 20 procent av landområden och minst 20 procent av havsområden senast 2030, samt alla ekosystem som är i behov av restaurering senast 2050. Förordningen innehåller också ett antal bindande och tidssatta etappmål.
7. Nya etappmål för biologisk mångfald samt skydd och restaurering av natur
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motion 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 5-7, 9-11 och 19.
Avgjordes utan omröstning. V hade ett annat förslag (reservation) men begärde inte omröstning.
Vad ville V i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att införa nya etappmål för biologisk mångfald, skydd och restaurering av natur, grön infrastruktur och tätortsnära natur.
De menar att Sverige behöver intensifiera arbetet för att skydda natur för att nå det globala målet om 30 procents skydd till 2030.Visa vad de skrev
”För att Sverige, som ratificerat avtalet, ska nå upp till detta åtagande krävs en intensifiering av arbetet för att skydda natur.”
De menar att Miljömålsberedningens förslag till nya etappmål bör införas skyndsamt.Visa vad de skrev
”Vänsterpartiet ställer sig bakom dessa förslag och anser att de skyndsamt bör införas.”
De menar att arbetet med grön infrastruktur behöver en tydlig målsättning och fortsatt stöd till länsstyrelserna.Visa vad de skrev
”För att öka takten i arbetet med att upprätta en grön infrastruktur behövs en tydlig målsättning och fortsatt stöd till länsstyrelserna arbete.”
De menar att tillgång till tätortsnära natur påverkar folkhälsan och att regeringen bör anta etappmål för skydd av sådan natur.Visa vad de skrev
”Tillgång till tätortsnära natur har också påverkan på folkhälsan.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I enlighet med det globala ramverket för biologisk mångfald ska 30 procent av jordens yta på land och till havs skyddas till 2030. För att Sverige, som ratificerat avtalet, ska nå upp till detta åtagande krävs en intensifiering av arbetet för att skydda natur. Vänsterpartiet anser att åtagandet bör införas som ett etappmål inom vårt miljömålssystem och definieras som att dessa områden ska utgöra ett representativt nätverk av ekologiskt sammanhängande, långsiktigt skyddade områden som är förvaltade med skötsel i nödvändig utsträckning. Regeringen bör införa ett nytt etappmål om minst 30 procent representativt skydd av svensk natur till 2030. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Miljömålsberedningen föreslår i betänkandet SOU 2025:21 att två nya etappmål införs i miljömålssystemet för att stärka förvaltningen och skötseln av våra skyddade områden. Vänsterpartiet ställer sig bakom dessa förslag och anser att de skyndsamt bör införas. Ett etappmål bör införas med målsättningen att alla formellt skyddade områden senast 2030 ska förvaltas genom naturvårdande skötsel eller ett aktivt beslut om fri utveckling, så att de inte förlorar de naturvärden de syftar till att bevara. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. Ett etappmål bör införas med målsättningen att all mark inom statligt skyddade områden som är möjlig att restaurera till naturtyp enligt art- och habitatdirektivet ska vara restaurerad till naturtypen, eller att sådan restaurering ska vara påbörjad, senast 2030. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Miljömålsberedningen föreslår i betänkandet också att två nya etappmål införs i miljömålssystemet för att stärka arbetet för att restaurera natur. Vänsterpartiet ställer sig bakom dessa förslag och anser att de skyndsamt bör införas. Ett etappmål bör införas med målsättning om att senast 2030 ska restaureringsåtgärder genomföras för minst 30 procent av de i Sverige förekommande naturtyper enligt EU:s restaureringsförordning som inte är i gott tillstånd. Senast år 2040 ska restaureringsåtgärder genomföras för minst 60 procent och senast år 2050 ska restaureringsåtgärder genomföras för minst 90 procent av respektive grupp av dessa naturtyper. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. Ett etappmål bör införas med målsättning att senast 2030 ska mångfalden av vilda pollinatörer förbättras och populationer av vilda pollinatörer ska påvisa en ökande trend. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
För att enskilda arter ska kunna fortleva krävs att det finns tillräckligt med livsmiljöer i ett nätverk av naturmiljöer, s.k. grön infrastruktur, så att de kan sprida sig och ha genetiskt utbyte med andra individer och populationer. Grön infrastruktur skiljer sig åt beroende på arter men kan bestå av t.ex. skogar, parker, vattendrag, dammar eller kolonilotter. En fungerande grön infrastruktur är helt nödvändig för att arter inte ska bli fragmenterade. För att öka takten i arbetet med att upprätta en grön infrastruktur behövs en tydlig målsättning och fortsatt stöd till länsstyrelserna arbete. Vi anser att en sådan tydlig målsättning bör ingå som etappmål i miljömålssystemet. Ett etappmål bör införas med målsättning om att senast 2030 har förutsättningarna för biologisk mångfald påtagligt förbättrats genom bevarad, restaurerad eller återskapad grön infrastruktur i den omfattning som anges i länsstyrelsernas handlingsplaner och andra beslutade planer och strategiska dokument om grön infrastruktur. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Tillgång till tätortsnära natur har också påverkan på folkhälsan. Studier i Sverige och utomlands visar att skillnaden i folkhälsa till följd av socioekonomisk status minskar i områden med god tillgång på gröna miljöer. Det finns i dag även vetenskapligt stöd för skogens roll i rehabilitering och resiliens när det gäller stress, utmattningssyndrom och hjärt-kärlsjukdomar. Regeringen bör anta etappmål för skydd av tätortsnära natur. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 5–7, 9–11 och 19.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
8. Nationalparker och naturreservat
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:200 av Per-Arne Håkansson och Ewa Pihl Krabbe (båda S), 2025/26:553 av Caroline Helmersson Olsson m.fl. (S), 2025/26:775 av Lena Bäckelin och Anna-Caren Sätherberg… visa allt
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:200 av Per-Arne Håkansson och Ewa Pihl Krabbe (båda S), 2025/26:553 av Caroline Helmersson Olsson m.fl. (S), 2025/26:775 av Lena Bäckelin och Anna-Caren Sätherberg (båda S), 2025/26:881 av Magnus Manhammar (S), 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 80 och 2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 16.
Ja = för utskottets förslag. Nej = för reservationen från S, V och MP.
Resultat: utskottets förslag vann (170 ja mot 94 nej).
Vad ville S i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger ja till att skötseln och skyddet av värdefull natur säkerställs, och säger det till regeringen.
De menar att regeringens stora nedskärningar i miljöbudgeten skadar naturvården.Visa vad de skrev
”Vi är mycket bekymrade över de konsekvenser som regeringens drastiska nedskärningar i miljöbudgeten leder till för vår naturvård.”
De menar att ekosystem som mår bra bättre kan stå emot klimatförändringarna och binda mer koldioxid.Visa vad de skrev
”Välmående ekosystem kan också bättre stå emot klimatförändringarna och absorbera mer koldioxid.”
De menar att skötsel av naturen är viktig för friluftslivet och för att skapa nya jobb.Visa vad de skrev
”Dessutom är naturvårdande skötsel viktig för att främja friluftsliv och skapa nya jobbtillfällen.”
De menar att Riksrevisionens larm 2024 om eftersatt skötsel av Sveriges mest värdefulla naturområden visar hur allvarligt läget är.Visa vad de skrev
”Under 2024 larmade Riksrevisionen om att skötseln av Sveriges mest värdefulla naturområden är eftersatt, vilket ytterligare visar på allvaret i situationen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi är mycket bekymrade över de konsekvenser som regeringens drastiska nedskärningar i miljöbudgeten leder till för vår naturvård. Naturvården är avgörande för att skydda våra naturområden, arter och ekosystem som står inför allt större hot. Välmående ekosystem kan också bättre stå emot klimatförändringarna och absorbera mer koldioxid. Dessutom är naturvårdande skötsel viktig för att främja friluftsliv och skapa nya jobbtillfällen. Men med regeringens nedskärningar riskerar vårt rika friluftsliv att kraftigt försämras.
Under 2024 larmade Riksrevisionen om att skötseln av Sveriges mest värdefulla naturområden är eftersatt, vilket ytterligare visar på allvaret i situationen. Vi kan inte nog betona vikten av att säkerställa skötsel och skydd av värdefull natur.
Vad ville V och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att vända utvecklingen med minskade anslag till skydd och skötsel av natur och ger regeringen det beskedet.
De menar att den statliga förvaltningen av skyddad natur inte är effektiv.Visa vad de skrev
”att den statliga förvaltningen av skyddad natur inte är effektiv”
De menar att anslagen för skydd och skötsel av natur har minskat med 1,2 miljarder sedan regeringen tillträdde.Visa vad de skrev
”Sedan den nu sittande regeringen tillträdde har budgetposterna för skydd och skötsel av natur minskat med 1,2 miljarder – motsvarande en tredjedel av pengarna vid mandatperiodens början.”
De menar att regeringens politik i de flesta fall riskerar att förvärra naturkrisen enligt Naturskyddsföreningens rapport.Visa vad de skrev
”I Naturskyddsföreningen rapport Politik i strid med naturen (aug 2025) får regeringen med råge underkänt; i 13 av 19 fall riskerar regeringens politik att förvärra naturkrisen.”
De menar att det är kortsiktigt och oansvarigt att skära ned på skötseln av skyddad natur när frilufts- och miljömålen riskerar att undermineras.Visa vad de skrev
”Att i detta läge fortsätta skära ned på skötseln av skyddad natur är kortsiktigt och oansvarigt – och innebär att både friluftsmålen och miljömålen riskerar att undermineras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
De skyddade områdena behöver förvaltas och göras tillgängliga för friluftslivet. Tyvärr visade Riksrevisionens granskning (RiR 2024:11)2 att den statliga förvaltningen av skyddad natur inte är effektiv. Det finns stora risker att natur‑, kulturmiljö- och friluftslivsvärden inte upprätthålls och till och med går förlorade.
Sedan den nu sittande regeringen tillträdde har budgetposterna för skydd och skötsel av natur minskat med 1,2 miljarder – motsvarande en tredjedel av pengarna vid mandatperiodens början. Det är pengar som bl.a. ska gå till att skydda värdefulla skogar och sköta om våra nationalparker och naturreservat. I Naturskyddsföreningen rapport Politik i strid med naturen (aug 2025) får regeringen med råge underkänt; i 13 av 19 fall riskerar regeringens politik att förvärra naturkrisen. Inte i ett enda fall får regeringen betyget utmärkt. Den här utvecklingen behöver skyndsamt vända, men för att uppnå detta krävs politisk krisinsikt och beslutsamhet.
Avgjordes utan omröstning. V hade ett annat förslag (reservation) men begärde inte omröstning.
Vad ville V i stället? (reservation 11)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska se till att Sveriges rapportering till EU enligt art- och habitatdirektivet utgår från referensarealer som bygger på vetenskap om vad som ekologiskt krävs.
De menar att regeringen har bytt från ett ekologiskt perspektiv till att använda läget 1995 som referensareal för skogliga naturtyper.Visa vad de skrev
”Regeringen har nu i stället valt att utgå från att läget 1995 (året innan Sveriges inträde i EU) för skogliga naturtyper i Sverige ska utgöra referensarealen för rapporteringen.”
De menar att läget för olika skogstyper var dåligt redan 1995, men att regeringen ändå använder det som referens.Visa vad de skrev
”Detta görs trots att läget för olika skogstyper var dåligt redan då.”
De menar att regeringen politiskt styr rapporteringen för att begränsa åtgärder för biologisk mångfald enligt naturrestaureringslagen, i stället för att utgå från vad vetenskapen bedömer krävs.Visa vad de skrev
”För att begränsa åtgärder för att stärka den biologiska mångfalden enligt naturrestaureringslagen väljer regeringen sålunda att politiskt styra rapporteringen (som går genom Naturvårdsverket) så att den inte ska utgå från vad vetenskapen bedömer krävs för arters fortlevnad och friska ekosystem.”
De menar att rapporteringen i stället bör utgå från referensarealer som baseras på vetenskaplig grund om vad som ekologiskt krävs.Visa vad de skrev
”Regeringen bör ges i uppdrag att tillse att Sveriges rapportering till EU enligt art- och habitatdirektivet ska utgå från referensarealer som baseras på vetenskaplig grund om vad som ekologiskt krävs.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Tidigare rapporterade Sverige till EU hur tillståndet för arter och naturtyper var utifrån ett ekologiskt perspektiv (dvs. vad som krävs för att bevara arter och friska ekosystem). Regeringen har nu i stället valt att utgå från att läget 1995 (året innan Sveriges inträde i EU) för skogliga naturtyper i Sverige ska utgöra referensarealen för rapporteringen. Detta görs trots att läget för olika skogstyper var dåligt redan då. För att begränsa åtgärder för att stärka den biologiska mångfalden enligt naturrestaureringslagen väljer regeringen sålunda att politiskt styra rapporteringen (som går genom Naturvårdsverket) så att den inte ska utgå från vad vetenskapen bedömer krävs för arters fortlevnad och friska ekosystem. Regeringen bör ges i uppdrag att tillse att Sveriges rapportering till EU enligt art- och habitatdirektivet ska utgå från referensarealer som baseras på vetenskaplig grund om vad som ekologiskt krävs. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 8.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
10. Allemansrätten
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1529 av Emma Ahlström Köster (M) yrkande 2.2, 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 85 och 2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 5.
Avgjordes utan omröstning. S och MP hade ett annat förslag (reservation) men begärde inte omröstning.
Vad ville S i stället? (reservation 12)
Att riksdagen säger ja till att öka kunskapen om allemansrätten genom information och kommunikation, och att regeringen får veta det.
De menar att allemansrätten riskerar att urholkas när naturen privatiseras och hägnas in.Visa vad de skrev
”Men med ökad privatisering och inhägnande av naturen riskerar allemansrätten att urholkas.”
De menar att strandskyddsutredningen ser ut att bana väg för att privatisera stränderna, vilket de ser som ett direkt hot mot allemansrätten och som något som ökar utsattheten för översvämningar.Visa vad de skrev
”Utredningsuppdraget ser ut att bana väg för att privatisera våra stränder. Det utgör ett direkt hot mot allemansrätten och ökar utsattheten för översvämningar.”
De menar att bristande kunskap kan leda till oavsiktliga överträdelser som skadar miljön eller till konflikter mellan markägare och allmänheten.Visa vad de skrev
”Bristande kunskap är ett annat hot som kan leda till oavsiktliga överträdelser som skadar miljön eller till konflikter mellan markägare och allmänheten.”
De menar att strandskyddsreglerna bör anpassas efter tillgången på sjöar och stränder, befolkningstäthet och exploateringstryck, med starkare skydd i tätbefolkade områden och ökade möjligheter att bygga nära stränder i glesbygd.Visa vad de skrev
”För att värna både strandskyddet och landsbygdens utvecklingsmöjligheter vill vi socialdemokrater differentiera reglerna kring strandskydd efter landets varierande tillgång till sjöar och stränder, liksom efter befolkningstäthet och exploateringstryck.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Allemansrätten är bland det svenskaste vi har och säkerställer att alla människor har möjlighet att vistas ute i naturen. Det stärker såväl demokrati som hälsa och väl befinnande. Skog, vatten, öppna landskap och fjäll är också viktiga delar av vårt kulturarv. Men med ökad privatisering och inhägnande av naturen riskerar allemansrätten att urholkas. Bristande kunskap är ett annat hot som kan leda till oavsiktliga överträdelser som skadar miljön eller till konflikter mellan markägare och allmänheten. För att värna allemansrätten vill vi öka kunskapen om allemansrätten genom information och kommunikation.
Allemansrätten är bland det svenskaste vi har och säkerställer att alla människor har möjlighet att vistas ute i naturen. Det stärker såväl demokrati som hälsa och väl befinnande. Skog, vatten, öppna landskap och fjäll är också viktiga delar av vårt kultur arv. Men med ökad privatisering och inhägnad av naturen riskerar allemansrätten att urholkas. Bristande kunskap är ett annat hot som kan leda till oavsiktliga överträdelser som skadar miljön eller konflikter mellan markägare och allmänheten. För att värna allemansrätten vill vi öka kunskapen om allemansrätten genom information och kommunikation. För att värna både strandskyddet och landsbygdens utvecklingsmöjligheter vill vi socialdemokrater differentiera reglerna kring strandskydd efter landets varierande tillgång till sjöar och stränder, liksom efter befolkningstäthet och exploateringstryck. I tätbefolkade områden måste strandskyddet vara starkare än idag. I glesbefolkade områden måste möjligheterna att bygga strandnära utökas. Hänsyn måste tas till de risker som finns med strandnära bygge, inte minst i klimatförändringarnas spår. Mot denna bakgrund ser vi stora farhågor med den strandskyddsutredning (dir. 2025:59) som SD-regeringen tillsatte i juni 2025. Utredningsuppdraget ser ut att bana väg för att privatisera våra stränder. Det utgör ett direkt hot mot allemansrätten och ökar utsattheten för översvämningar. Under den tidigare socialdemokratiska regeringen presenterade vi ett förslag som både värnade allemansrätten och gav landsbygden möjlighet att utvecklas. Förslaget möjliggjorde strandnära bostäder och företagande på landsbygden, samtidigt som vi stärkte skyddet där trycket är högt, exempelvis i storstäder och områden med höga naturvärden.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 85 och avslår motionerna 2025/26:1529 av Emma Ahlström Köster (M) yrkande 2.2 och 2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Åsa Westlund (S), Sofia Skönnbrink (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S) och Jytte Guteland (S).
Vad ville MP i stället? (reservation 13)
Att riksdagen säger ja till att värna allemansrätten genom ökad kunskap och stärkt tillsyn, med långsiktig finansiering till friluftsorganisationer och tydligare ansvar för myndigheterna.
De menar att allemansrätten hotas av politiska beslut som har minskat skyddet för skogar, stränder och vattendrag.Visa vad de skrev
”Trots det hotas idag allemansrätten; genom politiska beslut har skyddet för våra skogar, stränder och vattendrag minskat kraftigt.”
De menar att missbruk sker åt båda håll: vissa tar inte ansvar för naturen och markägare begränsar tillträde utan laglig grund.Visa vad de skrev
”Missbruk sker i båda riktningar – dels genom att vissa använder allemansrätten utan att ta ansvar för naturen, dels genom att markägare utan laglig grund begränsar tillträde.”
De menar att friluftsorganisationerna behöver långsiktig och trygg finansiering för att kunna sprida kunskap om allemansrätten, särskilt till barn, unga och nya naturbesökare.Visa vad de skrev
”Friluftsorganisationerna spelar en nyckelroll i att sprida kunskap om allemansrätten – särskilt till barn, unga och nya naturbesökare – men behöver långsiktig och trygg finansiering för att klara det uppdraget.”
De menar att Naturvårdsverket och länsstyrelserna behöver ett tydligare ansvar att följa upp och stoppa olagliga inskränkningar, särskilt i skyddade områden med högt besökstryck.Visa vad de skrev
”Samtidigt behöver myndigheter som Naturvårdsverket och länsstyrelserna ett tydligare ansvar för att följa upp och förhindra olagliga inskränkningar i tillgången till naturen, särskilt i skyddade områden med högt besökstryck.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Med rötter i allemansrättens sedvanerätt har Sverige utvecklats till ett land där friluftslivet är utbrett och viktigt för människor. Allemansrätten är en del av våra fri- och rättigheter och utgör en grundförutsättning för ett fritt, levande och demokratiskt friluftsliv där alla människor har rätt att ta del av och vistas i vår natur. Enligt Naturvårdsverkets undersökning anser 96 procent av svenskarna att allemansrätten ska värnas. Trots det hotas idag allemansrätten; genom politiska beslut har skyddet för våra skogar, stränder och vattendrag minskat kraftigt. Värdefull naturmark utsätts för privat exploatering som slår ut den allmänna rätten att vistas i området och stängslar ut besökare. Det är en mycket oroande utveckling när äganderätten trumfar ut allemansrätten som långsamt eroderar.
11. Värnandet av friluftslivet
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2820 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 5 och 2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 7 och 9.
Avgjordes utan omröstning. V och MP hade ett annat förslag (reservation) men begärde inte omröstning.
Vad ville V i stället? (reservation 14)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska ge länsstyrelserna i uppdrag att ta fram regionala planeringsunderlag med områden som är värdefulla för friluftslivet.
De menar att ett sådant uppdrag skulle stärka friluftslivets ställning och det systematiska arbetet med friluftslivsmålen.Visa vad de skrev
”ett sådant uppdrag skulle stärka friluftslivets position och det systematiska arbetet med målen”
De menar att Naturvårdsverket i sin utvärdering av friluftslivspolitiken 2023 föreslog att länsstyrelserna skulle få ett regeringsuppdrag och pengar för att ta fram regionala planeringsunderlag.Visa vad de skrev
”I en utvärdering av målen för friluftslivspolitiken som Naturvårdsverket gjorde 2023 föreslår myndigheten att länsstyrelserna får ett regeringsuppdrag och finansiella resurser”
De menar att det är väl belagt att friluftslivet kan bidra till människors välmående.Visa vad de skrev
”Friluftslivets möjligheter att bidra till människors välmående är väldokumenterat.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Friluftslivets möjligheter att bidra till människors välmående är väldokumenterat. I en utvärdering av målen för friluftslivspolitiken som Naturvårdsverket gjorde 2023 föreslår myndigheten att länsstyrelserna får ett regeringsuppdrag och finansiella resurser för att ta fram regionala planeringsunderlag med områden som är värdefulla för friluftslivet. Jag och mitt parti ser att ett sådant uppdrag skulle stärka friluftslivets position och det systematiska arbetet med målen. Därför bör regeringen bör uppdra åt länsstyrelserna att fram regionala planeringsunderlag med områden som är värdefulla för friluftslivet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2820 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 5 och avslår motion 2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 7 och 9.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
Vad ville MP i stället? (reservation 15)
Att riksdagen säger ja till att bättre ta tillvara friluftslivets behov i samhällsplaneringen och skydda ömtålig mark, bland annat genom bättre kunskapsunderlag.
De menar att en god tillgång till naturen med mångfald och hög kvalitet över hela landet är en förutsättning för ett starkt och varierat friluftsliv.Visa vad de skrev
”En god tillgång till naturen med mångfald och hög kvalitet över hela landet är en förutsättning för ett starkt och varierat friluftsliv.”
De menar att samhällsplanering och markanvändning behöver ta hänsyn till friluftslivets behov och tillgång till attraktiva natur- och kulturlandskap.Visa vad de skrev
”Samhällsplanering och markanvändning behöver därför ta hänsyn till friluftslivets behov och tillgång till attraktiva natur- och kulturlandskap.”
De menar att det behövs ett juridiskt ramverk som skyddar ömtålig mark från missbruk och alltför hård exploatering och åverkan.Visa vad de skrev
”För det behövs ett juridiskt ramverk som skyddar ömtålig mark från missbruk och alltför hård exploatering och åverkan.”
De menar att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket behöver få i uppdrag att komplettera sina geografiska kunskapsunderlag så att tätortsnära skogars värden för friluftsliv och rekreation kan tas tillvara i fysisk planering.Visa vad de skrev
”För att de tätortsnära skogarnas värden för friluftsliv och rekreation ska kunna tas tillvara i fysisk planering, behöver Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket få i uppdrag att komplettera sina geografiska kunskapsunderlag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En god tillgång till naturen med mångfald och hög kvalitet över hela landet är en förutsättning för ett starkt och varierat friluftsliv. Samhällsplanering och markanvändning behöver därför ta hänsyn till friluftslivets behov och tillgång till attraktiva natur- och kulturlandskap. För det behövs ett juridiskt ramverk som skyddar ömtålig mark från missbruk och alltför hård exploatering och åverkan.
12. Sanering av förorenade områden
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:324 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 8, 2025/26:3419 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 19 och 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 47 och 48.
Avgjordes utan omröstning. S, V och MP hade ett annat förslag (reservation) men begärde inte omröstning.
Vad ville S i stället? (reservation 16)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tillsätter en utredning om hur principen att förorenaren betalar ska följas vid sanering av PFAS-förorenade områden och tar initiativ för att stimulera innovation och utveckling av nya saneringsmetoder.
De menar att PFAS-förorenade områden är ett växande problem och att Naturvårdsverket varnar för att de är en av de största källorna till fortsatt spridning till dricksvatten.Visa vad de skrev
”Naturvårdsverket varnar för att dessa områden är en av de största källorna till fortsatt spridning till vårt dricksvatten.”
De menar att en effektiv och rättvis ansvarsfördelning kräver att principen att förorenaren betalar följs, och att en utredning därför bör tillsättas.Visa vad de skrev
”För en effektiv och rättvis ansvarsfördelning är det viktigt att säkerställa att principen om att förorenaren betalar följs. Vi vill därför tillsätta en utredning som ser över hur vi på bästa och snabbast möjliga sätt säkerställer detta.”
De menar att innovation och utveckling av nya saneringsmetoder behöver stimuleras för att påskynda sanering och bättre ta vara på avsatta medel.Visa vad de skrev
”För att påskynda sanering och bättre ta vara på de medel som avsätts behöver innovation och utveckling av nya saneringsmetoder stimuleras.”
De menar att regeringen bör ta initiativ till sådana åtgärder.Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför ta initiativ till sådana åtgärder.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
PFAS-förorenade områden är ett växande problem i vårt samhälle. Idag finns närmare 90 000 identifierade områden där marken är förorenad av miljögifter, varav en stor del kan vara förorenade av PFAS. Naturvårdsverket varnar för att dessa områden är en av de största källorna till fortsatt spridning till vårt dricksvatten. Det är av största vikt att dessa områden tas om hand. För en effektiv och rättvis ansvarsfördelning är det viktigt att säkerställa att principen om att förorenaren betalar följs. Vi vill därför tillsätta en utredning som ser över hur vi på bästa och snabbast möjliga sätt säkerställer detta. För att påskynda sanering och bättre ta vara på de medel som avsätts behöver innovation och utveckling av nya saneringsmetoder stimuleras. Regeringen bör därför ta initiativ till sådana åtgärder.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 47 och 48 samt avslår motionerna 2025/26:324 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 8 och 2025/26:3419 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 19.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Åsa Westlund (S), Sofia Skönnbrink (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S) och Jytte Guteland (S).
Vad ville V i stället? (reservation 17)
Att riksdagen säger ja till att regeringen utreder hur principen att förorenaren betalar ska följas och tar initiativ för att stimulera nya saneringsmetoder.
De menar att PFAS-förorenade områden är ett växande problem och att Naturvårdsverket varnar för att de är en av de största källorna till fortsatt spridning till dricksvattnet.Visa vad de skrev
”Naturvårdsverket varnar för att dessa områden är en av de största källorna till fortsatt spridning till vårt dricksvatten.”
De menar att det är viktigt att säkerställa att principen att förorenaren betalar följs för en effektiv och rättvis ansvarsfördelning.Visa vad de skrev
”För en effektiv och rättvis ansvarsfördelning är det viktigt att säkerställa att principen om att förorenaren betalar följs.”
De menar att en utredning bör tillsättas för att se över hur principen kan säkerställas på bästa och snabbaste sätt.Visa vad de skrev
”Vi vill därför tillsätta en utredning som ser över hur vi på bästa och snabbast möjliga sätt säkerställer detta.”
De menar att innovation och utveckling av nya saneringsmetoder behöver stimuleras för att påskynda sanering och bättre ta vara på avsatta medel.Visa vad de skrev
”För att påskynda sanering och bättre ta vara på de medel som avsätts behöver innovation och utveckling av nya saneringsmetoder stimuleras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
PFAS-förorenade områden är ett växande problem i vårt samhälle. Idag finns närmare 90 000 identifierade områden där marken är förorenad av miljögifter, varav en stor del kan vara förorenade av PFAS. Naturvårdsverket varnar för att dessa områden är en av de största källorna till fortsatt spridning till vårt dricksvatten. Det är av största vikt att dessa områden tas om hand.
För en effektiv och rättvis ansvarsfördelning är det viktigt att säkerställa att principen om att förorenaren betalar följs. Vi vill därför tillsätta en utredning som ser över hur vi på bästa och snabbast möjliga sätt säkerställer detta.
Vad ville MP i stället? (reservation 18)
Att riksdagen säger ja till ett förbud mot att släppa ut PFAS till vattendrag och till ett skärpt skydd av dricksvattentäkter.
De menar att PFAS som hamnar i sjöar, vattendrag och hav i stort sett omöjliggör vidare sanering, eftersom ämnena inte kan brytas ned.Visa vad de skrev
”När PFAS hamnar i våra sjöar, vattendrag och hav kommer vidare sanering i stort sett att omöjliggöras, något som självklart är oacceptabelt med ämnen som inte kan brytas ned.”
De menar att skyddet av dricksvattentäkter behöver skärpas, även i åsar och naturgrusavlagringar där grundvatten och ytvatten kan blandas.Visa vad de skrev
”Skyddet av våra dricksvattentäkter behöver skärpas. Detta gäller förutom ytvattentäkter och grundvattentäkter även åsar och naturgrusavlagringar där grundvatten och ytvatten kan blandas och filtreras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag och mitt parti vill se ett förbud mot att släppa ut PFAS till våra vattendrag, exempelvis genom att dränera annan förorenad mark och därmed leda föroreningarna till närmaste vattendrag. När PFAS hamnar i våra sjöar, vattendrag och hav kommer vidare sanering i stort sett att omöjliggöras, något som självklart är oacceptabelt med ämnen som inte kan brytas ned. Skyddet av våra dricksvattentäkter behöver skärpas. Detta gäller förutom ytvattentäkter och grundvattentäkter även åsar och naturgrusavlagringar där grundvatten och ytvatten kan blandas och filtreras.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3419 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 19 och avslår motionerna 2025/26:324 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 8 och 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 47 och 48.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP).
13. Handlingsplan för sanering av PFAS
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:324 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 7.3 och 2025/26:3419 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 29.
Avgjordes utan omröstning. V och MP hade ett annat förslag (reservation) men begärde inte omröstning.
Vad ville V och MP i stället? (reservation 19)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tar fram en handlingsplan för att snabbare fasa ut PFAS och sanera PFAS i mark och vatten, och att regeringen arbetar internationellt för bredare förbud mot PFAS.
De menar att det behövs en nationell kraftsamling i arbetet mot PFAS-föroreningar.Visa vad de skrev
”Det behövs en nationell kraftsamling i arbetet mot PFAS-föroreningar.”
De menar att regeringen behöver arbeta internationellt för att breda förbud mot PFAS-molekyler ska införas, och att det arbetet behöver gå snabbare än i dag.Visa vad de skrev
”Regeringen behöver arbeta internationellt med att breda förbud mot PFAS-molekyler ska införas och denna process behöver gå snabbare än vad den gör idag.”
De menar att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på en handlingsplan för hur Sverige genom nationella åtgärder kan påskynda utfasning av PFAS och sanering av PFAS i mark och vatten.Visa vad de skrev
”Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på en handlingsplan för hur Sverige genom nationella åtgärder kan påskynda utfasning av PFAS samt sanering av PFAS i mark och vatten.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det behövs en nationell kraftsamling i arbetet mot PFAS-föroreningar. Regeringen behöver arbeta internationellt med att breda förbud mot PFAS-molekyler ska införas och denna process behöver gå snabbare än vad den gör idag. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på en handlingsplan för hur Sverige genom nationella åtgärder kan påskynda utfasning av PFAS samt sanering av PFAS i mark och vatten. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen tillkänna.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:324 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 7.3 och 2025/26:3419 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 29.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V).
14. Kartläggning av deponier
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motion 2025/26:541 av Inga-Lill Sjöblom (S).
Avgjordes utan omröstning. Inget parti hade ett annat förslag.
15. Miljöövervakning
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:543 av Caroline Helmersson Olsson m.fl. (S) och 2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 49 i denna del.
Avgjordes utan omröstning. MP hade ett annat förslag (reservation) men begärde inte omröstning.
Vad ville MP i stället? (reservation 20)
Att riksdagen säger ja till att Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att fastställa miljökvalitetsnormer för undervattensbuller senast 2026 och att Sverige bland annat inför EU:s tröskelvärden och beaktar buller i havsplanering och tillståndsprövning.
De menar att fiskar och marina däggdjur är beroende av ljud för att kommunicera, orientera sig och föröka sig, men att mänskligt buller stör deras livsmönster.Visa vad de skrev
”Fiskar och marina däggdjur är beroende av ljud för kommunikation, orientering och reproduktion, men den bullermatta som skapats av mänskliga aktiviteter stör deras livsmönster.”
De menar att fartygstrafiken i särskilt känsliga delar av Östersjön behöver styras om till mindre känsliga områden.Visa vad de skrev
”Fartygstrafiken i särskilt känsliga delar av Östersjön behöver därför styras om till mindre känsliga områden.”
De menar att Havs- och vattenmyndigheten bör få i uppdrag att fastställa miljökvalitetsnormer för både kontinuerligt undervattensbuller och impulsiva bullerkällor senast 2026.Visa vad de skrev
”Miljöpartiet vill därför, i likhet med Miljömålsberedningen, att Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att fastställa miljökvalitetsnormer för både kontinuerligt undervattensbuller och impulsiva bullerkällor senast 2026.”
De menar att Sverige omgående bör införa de tröskelvärden för undervattensbuller som har tagits fram på EU-nivå.Visa vad de skrev
”Sverige bör också omgående implementera de tröskelvärden för undervattensbuller som tagits fram på EU-nivå.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Fiskar och marina däggdjur är beroende av ljud för kommunikation, orientering och reproduktion, men den bullermatta som skapats av mänskliga aktiviteter stör deras livsmönster. I värsta fall kan djur inte hitta föda eller partner. Fartygstrafiken i särskilt känsliga delar av Östersjön behöver därför styras om till mindre känsliga områden.
Förutom fartygstrafik skapas kraftiga bullernivåer av byggnation, pålning och sprängning till havs. Flera länder har redan infört normer, men Sverige ligger efter. Miljöpartiet vill därför, i likhet med Miljömålsberedningen, att Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att fastställa miljökvalitetsnormer för både kontinuerligt undervattensbuller och impulsiva bullerkällor senast 2026. Sverige bör också omgående implementera de tröskelvärden för undervattensbuller som tagits fram på EU-nivå.
Undervattensbuller måste även beaktas i havsplaneringen och i tillståndsprövningen av verksamhet till havs. Sverige behöver dessutom intensifiera det internationella samarbetet för att utveckla kunskapen och regelverken kring bullrets effekter på marina ekosystem.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 49 i denna del och avslår motion 2025/26:543 av Caroline Helmersson Olsson m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP).
16. Lagstiftningsfrågor
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:657 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 47.
Avgjordes utan omröstning. V hade ett annat förslag (reservation) men begärde inte omröstning.
Vad ville V i stället? (reservation 21)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer till riksdagen med en proposition med huvuddelen av förslagen från Artskyddsutredningen, för att stärka skyddet av arter.
De menar att förslagen till största delen skulle ge ett bättre och mer rättssäkert skydd för arter och därför bör genomföras.Visa vad de skrev
”Jag och mitt parti anser att förslagen till största delen skulle bidra till ett bättre och mer rättssäkert artskydd och att de bör genomföras.”
De menar att många av förslagen skulle stärka naturvårdsarbetet och göra det lättare att nå miljömålen.Visa vad de skrev
”Många av förslagen skulle stärka naturvårdsarbetet och möjligheterna att uppnå våra miljömål.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Artskyddsutredningen presenterade 2021 sitt betänkande Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51). Utredningen hade i uppdrag att se över artskyddsförordningen och föreslå åtgärder för att nå ett regelverk som rättssäkert och effektivt skyddar arter. Många av förslagen skulle stärka naturvårdsarbetet och möjligheterna att uppnå våra miljömål. Jag och mitt parti anser att förslagen till största delen skulle bidra till ett bättre och mer rättssäkert artskydd och att de bör genomföras. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med en proposition som innehåller huvuddelen av förslagen i SOU 2021: 51 Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar som stärker skyddet av arter.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 47 och avslår motion 2025/26:657 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
17. Rovdjursfrågor
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 53 och 2025/26:2895 av Lars Beckman (M).
Avgjordes utan omröstning. V hade ett annat förslag (reservation) men begärde inte omröstning.
Vad ville V i stället? (reservation 22)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska låta forskarna bestämma hur stora stammarna av varg och andra stora rovdjur behöver vara, och att nivåerna ska följa EU:s art- och habitatdirektiv (EU:s regler för att skydda arter och deras livsmiljöer).
De menar att det är forskarna, inte politikerna, som ska bedöma hur stora rovdjursstammarna behöver vara för att klara sig långsiktigt.Visa vad de skrev
”det enda rimliga förhållningssättet när vi förvaltar våra rovdjur är att vetenskapen och forskarna, inte politiker, bedömer hur stora stammarna av våra rovdjur behöver vara för att de långsiktigt ska ha en gynnsam bevarandestatus”
De menar att tidigare forskning visar att det behövs minst 300 vargar, plus att en varg vandrar in från Finland eller Ryssland vart femte år och förökar sig.Visa vad de skrev
”Tidigare forskning har visat att det krävs minst 300 vargar, plus att minst en varg vandrar in från öst (Finland eller Ryssland) vart femte år och reproducerar sig.”
De menar att den svenska vargstammen är hårt drabbad av inavel, vilket begränsar fortplantningen och ökar risken för sjukdomar och skador hos djuren.Visa vad de skrev
”trots att vi har en vargstam som starkt lider av inavel, vilket begränsar reproduktionen och ökar risken för sjukdomar och defekter”
De menar att en kraftigt sänkt nivå kan leda till rättsliga processer, eftersom beslutet riskerar att bryta mot EU:s art- och habitatdirektiv.Visa vad de skrev
”Ett kraftigt sänkt referensvärde kan även leda till rättsprocesser då ett sådant beslut riskerar att inte vara förenligt med EU:s art- och habitatdirektiv”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen har, trots forskarnas rekommendationer, beslutat att sänka referensvärdet (dvs. det antal individer som vargstammen behöver bestå av för att överleva långsiktigt) från 300 till 170. Världsnaturfonden har konstaterat att som jämförelse har många europeiska länder betydligt fler vargar. I Tyskland finns ca 1 300, i Polen ca 1 000 och i Spanien runt 2 000 vargar. För att en vargstam på 170 individer långsiktigt ska klara sig krävs att en mängd faktorer ska vara lyckosamma trots att vi har en vargstam som starkt lider av inavel, vilket begränsar reproduktionen och ökar risken för sjukdomar och defekter. Det förutsätter därutöver kostsammare åtgärder för att bevaka, flytta och skydda enstaka individer och riskerar att försvåra skyddsjakten. Ett kraftigt sänkt referensvärde kan även leda till rättsprocesser då ett sådant beslut riskerar att inte vara förenligt med EU:s art- och habitatdirektiv som ska säkra att alla arter har en gynnsam bevarandestatus i medlemsländerna.
Tidigare forskning har visat att det krävs minst 300 vargar, plus att minst en varg vandrar in från öst (Finland eller Ryssland) vart femte år och reproducerar sig. Jag och mitt parti anser att det enda rimliga förhållningssättet när vi förvaltar våra rovdjur är att vetenskapen och forskarna, inte politiker, bedömer hur stora stammarna av våra rovdjur behöver vara för att de långsiktigt ska ha en gynnsam bevarandestatus. Våra stora rovdjurs referensvärde, inklusive vargens, ska baseras på forskarnas rekommendationer och vara förenliga med EU:s art- och habitatdirektiv. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 53 och avslår motion 2025/26:2895 av Lars Beckman (M).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
18. Skydd av fåglar
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motion 2025/26:2833 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 3.
Avgjordes utan omröstning. C hade ett annat förslag (reservation) men begärde inte omröstning.
Vad ville C i stället? (reservation 23)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska ta fram en nationell förteckning över fågelarter vars populationer inte är på en tillfredsställande nivå, med vägledning om vilken hänsyn eller vilka åtgärder som behövs.
De menar att skogsutredningens förslag verkar gå i rätt riktning.Visa vad de skrev
”här har ändå skogsutredningen (SOU 2025:93) lämnat förslag som förefaller gå i rätt riktning.”
De menar att förteckningen ska vara en gemensam vägledning för myndigheter som tillämpar regler till skydd för fåglar.Visa vad de skrev
”Förteckningen ska användas som en gemensam vägledning för de myndigheter som tillämpar regler till skydd för fåglar”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Hur den svenska artskyddslagstiftningen ska förenas med ett levande svenskt skogsbruk har länge debatterats. En anledning till att artskyddsbestämmelserna varit så omdebatterade på senare år är att förekomsten av arter som regleras av lagstiftningen är så hög. När det gäller vilken påverkan dagens skydd av fåglar har på skogsbruket är den frågeställningen mer komplex eftersom den är beroende av EU-direktiv, men här har ändå skogsutredningen (SOU 2025:93) lämnat förslag som förefaller gå i rätt riktning. Konkret föreslås att det ska upprättas en nationell förteckning över fågelarter vars populationer inte befinner sig på en tillfredställande nivå och att där också ska framgå vilken hänsyn eller vilka åtgärder som behövs för att bevara eller återupprätta berörda populationer. Förteckningen ska användas som en gemensam vägledning för de myndigheter som tillämpar regler till skydd för fåglar och utredarens förhoppning är att det ska leda till att regelverket blir mer ändamålsenligt, förutsägbart och proportionerligt.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2833 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Stina Larsson (C).
19. Skydd av specifika arter
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1521 av Emma Ahlström Köster (M) yrkandena 1 och 3 samt 2025/26:2643 av Anders W Jonsson (C).
Avgjordes utan omröstning. Inget parti hade ett annat förslag.
20. Strandskydd
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1736 av Marie Nicholson (M), 2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 7 och 8, 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 23,… visa allt
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1736 av Marie Nicholson (M), 2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 7 och 8, 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 23, 2025/26:3329 av Camilla Brunsberg (M) yrkandena 2 och 4, 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 86, 2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 38 och 39 samt 2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 6.
Avgjordes utan omröstning. S, V, MP och C hade ett annat förslag (reservation) men begärde inte omröstning.
Vad ville S i stället? (reservation 24)
Att riksdagen säger ja till ett differentierat strandskydd som är starkare i tätbefolkade områden och ger större möjligheter att bygga strandnära i glesbygd.
De menar att reglerna om strandskydd bör differentieras efter bland annat tillgången till sjöar och stränder, befolkningstäthet och exploateringstryck.Visa vad de skrev
”För att värna både strandskyddet och landsbygdens utvecklingsmöjligheter bör reglerna om strandskydd differentieras utifrån landets varierande tillgång till sjöar och stränder, liksom efter befolkningstäthet och exploateringstryck.”
De menar att strandskyddet måste vara starkare i tätbefolkade områden och att möjligheterna att bygga strandnära måste öka i glesbefolkade områden.Visa vad de skrev
”I tätbefolkade områden måste strandskyddet vara starkare än i dag. I glesbefolkade områden måste möjligheterna att bygga strandnära utökas.”
De menar att hänsyn måste tas till riskerna med strandnära bygge, inte minst med klimatförändringarna.Visa vad de skrev
”Hänsyn måste tas till de risker som finns med strandnära bygge, inte minst i klimatförändringarnas spår.”
De menar att strandskyddsutredningen ser ut att bana väg för att privatisera stränderna, vilket de ser som ett hot mot allemansrätten och något som ökar utsattheten för översvämningar.Visa vad de skrev
”Utredningsuppdraget ser ut att bana väg för att privatisera våra stränder. Det utgör ett direkt hot mot allemansrätten och ökar utsattheten för översvämningar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För att värna både strandskyddet och landsbygdens utvecklingsmöjligheter bör reglerna om strandskydd differentieras utifrån landets varierande tillgång till sjöar och stränder, liksom efter befolkningstäthet och exploateringstryck. I tätbefolkade områden måste strandskyddet vara starkare än i dag. I glesbefolkade områden måste möjligheterna att bygga strandnära utökas. Hänsyn måste tas till de risker som finns med strandnära bygge, inte minst i klimatförändringarnas spår.
Mot denna bakgrund ser vi stora farhågor med den strandskyddsutredning (dir. 2025:59) som regeringen tillsatte i juni 2025. Utredningsuppdraget ser ut att bana väg för att privatisera våra stränder. Det utgör ett direkt hot mot allemansrätten och ökar utsattheten för översvämningar.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen presenterade ett förslag som både värnade allemansrätten och gav landsbygden möjlighet att utvecklas. Förslaget möjliggjorde strandnära bostäder och företagande på landsbygden, samtidigt som skyddet där trycket är högt, exempelvis i storstäder och områden med höga naturvärden, stärktes.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 86 och avslår motionerna 2025/26:1736 av Marie Nicholson (M), 2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 7 och 8, 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 23, 2025/26:3329 av Camilla Brunsberg (M) yrkandena 2 och 4, 2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 38 och 39 samt 2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Åsa Westlund (S), Sofia Skönnbrink (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S) och Jytte Guteland (S).
Vad ville V och MP i stället? (reservation 25)
Att riksdagen säger ja till att stärka strandskyddet och återinföra strandskydd vid små insjöar, smala vattendrag och vatten som anlagts efter den 30 juni 1975.
De menar att strandskyddet är avgörande för friska ekosystem och för att bevara allemansrätten.Visa vad de skrev
”Strandskyddet är avgörande för friska ekosystem och för att bevara allemansrätten.”
De menar att små sjöar och vattendrag nu står helt utan strandskydd efter den senaste lagändringen.Visa vad de skrev
”Efter den senaste lagändringen står små sjöar och vattendrag helt utan strandskydd.”
De menar att ett avskaffat generellt strandskydd är ett stort risktagande för framtida generationers tillgång till stränder och för växt- och djurlivet.Visa vad de skrev
”Att avskaffa det generella strandskyddet är ett enormt risktagande i fråga om framtida generationers tillgång till stränder och för växt- och djurlivet.”
De menar att strandskyddet behöver vara generellt för att få önskad effekt.Visa vad de skrev
”Slutsatsen måste vara att strandskyddet behöver vara generellt för att få önskad effekt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Strandskyddet är avgörande för friska ekosystem och för att bevara allemansrätten. Det är ofta beskrivet som ett hinder för byggande eller som ett skydd för friluftslivet, men det är också en av Sveriges viktigaste miljölagar. Stränder är artrika miljöer som används av både land- och vattenlevande arter. Insekter behöver grunda vatten för äggläggning och yngelutveckling, och kommersiellt viktiga arter som torsk och rödspotta är beroende av grunda bottnar som barnkammare och skafferi. Vegetationen binder kol och skapar livsmiljöer. Vi anser därför att strandskyddet måste stärkas, inte försvagas – för ekosystemens överlevnad, klimatanpassning, allemansrätten och människors tillgång till stränder.
Regeringen har under mandatperioden försvagat strandskyddet och flera försämringar är annonserade. Efter den senaste lagändringen står små sjöar och vattendrag helt utan strandskydd. Det motsvarar 11 procent av Sveriges yta som nu saknar ett av våra mest effektiva miljöskydd. Att avskaffa det generella strandskyddet är ett enormt risktagande i fråga om framtida generationers tillgång till stränder och för växt- och djurlivet. Strandskyddet är en grundläggande del av Sveriges allmänna naturskydd, och att avveckla enorma ytor skyddade områden vore ett steg i helt fel riktning i ett läge när ett starkt naturskydd behövs mer än någonsin.
Vad ville C i stället? (reservation 26)
Att riksdagen säger ja till att genomföra strandskyddsreformen så att det lokala inflytandet stärks, det generella strandskyddet vid anlagda vatten, små insjöar och mindre vattendrag upphävs, strandnära utvecklingsområden införs och det blir enklare att vidta klimatanpassningsåtgärder längs stränderna.
De menar att ett stelbent strandskydd i dag hindrar utvecklingen på många håll.Visa vad de skrev
”I dag hindras utvecklingen på många håll av ett stelbent strandskydd.”
De menar att strandskyddet drabbar människor som vill bygga nära ett vattendrag, försvårar för landsbygdsföretag och sätter käppar i hjulet för kommuner som vill stärka sin attraktivitet.Visa vad de skrev
”Det drabbar människor som vill bygga sitt hus nära ett vattendrag. Det försvårar för landsbygdsföretag att utveckla sin verksamhet. Det sätter käppar i hjulet för kommuner som vill stärka sin attraktivitet.”
De menar att flera utredningar har pekat på möjliga lösningar för en mer flexibel lagstiftning.Visa vad de skrev
”När det gäller strandskyddet har flera utredningar, bl.a. den som Centerpartiet var med och tillsatte under förra mandatperioden, pekat på möjliga lösningar för en mer flexibel lagstiftning.”
De menar att det ska bli enklare att vidta klimatanpassningsåtgärder längs stränderna och att det finns behov av att tydliggöra när dispens för detta kan ges.Visa vad de skrev
”Därför anser jag och mitt parti att det ska bli enklare att vidta klimatanpassningsåtgärder längs stränderna och menar att det finns behov av att tydliggöra när dispens för detta kan ges.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För Centerpartiet är det en självklarhet att hela Sverige ska kunna växa och utvecklas. I dag hindras utvecklingen på många håll av ett stelbent strandskydd. Det drabbar människor som vill bygga sitt hus nära ett vattendrag. Det försvårar för landsbygdsföretag att utveckla sin verksamhet. Det sätter käppar i hjulet för kommuner som vill stärka sin attraktivitet. När det gäller strandskyddet har flera utredningar, bl.a. den som Centerpartiet var med och tillsatte under förra mandatperioden, pekat på möjliga lösningar för en mer flexibel lagstiftning.
21. Åtgärder för att minska påverkan på havet
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1906 av Magnus Manhammar (S), 2025/26:2653 av Louise Eklund (L) och 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 34.
Avgjordes utan omröstning. V hade ett annat förslag (reservation) men begärde inte omröstning.
Vad ville V i stället? (reservation 27)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ser till att åtgärdsprogram inom vatten- och havsmiljöförvaltning och den strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik samordnas så att de minskar näringstillförseln till nivåer som ger en vattenmiljö fri från övergödning.
De menar att nuvarande åtgärdsprogram inom vatten- och havsmiljöförvaltningen och jordbruksstöden inte räcker för att minska näringstillförseln till vattnen.Visa vad de skrev
”Vänsterpartiet konstaterar att nuvarande åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen och havsmiljöförvaltningen samt jordbruksstöden är otillräckliga när det gäller åtgärder för att minska näringstillförseln till våra vattenmiljöer.”
De menar att det saknas fysiska åtgärder som förbättrar tillståndet, eftersom åtgärderna i havet mest handlar om utredning och kunskapsuppbyggnad.Visa vad de skrev
”Bristen på fysiska landåtgärder är påtaglig och åtgärder i havet är utredande och kunskapsuppbyggande men inte fysiska. Det saknas därmed fysiska åtgärder som förbättrar tillståndet.”
De menar att åtgärdsprogrammet för havsmiljön byggde på att vattenförvaltningen skulle minska näringstillförseln från land tillräckligt, men att det inte har skett.Visa vad de skrev
”När åtgärdsprogrammet för havsmiljön togs fram utgick man från att åtgärderna i vattenförvaltningens åtgärdsprogram skulle minska tillförseln av näringsämnen från land tillräckligt. Så är inte fallet.”
De menar att regeringens livsmedelsstrategi 2.0 helt saknar inriktning mot en hållbar livsmedelskedja enligt riksdagens miljömål.Visa vad de skrev
”I regeringens Livsmedelsstrategin 2.0, som presenterades 2025, saknas därutöver helt sikte på hur vi uppnår en hållbar livsmedelskedja i enlighet med riksdagens antagna miljömål.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vänsterpartiet konstaterar att nuvarande åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen och havsmiljöförvaltningen samt jordbruksstöden är otillräckliga när det gäller åtgärder för att minska näringstillförseln till våra vattenmiljöer. I regeringens Livsmedelsstrategin 2.0, som presenterades 2025, saknas därutöver helt sikte på hur vi uppnår en hållbar livsmedelskedja i enlighet med riksdagens antagna miljömål.
När åtgärdsprogrammet för havsmiljön togs fram utgick man från att åtgärderna i vattenförvaltningens åtgärdsprogram skulle minska tillförseln av näringsämnen från land tillräckligt. Så är inte fallet. Bristen på fysiska landåtgärder är påtaglig och åtgärder i havet är utredande och kunskapsuppbyggande men inte fysiska. Det saknas därmed fysiska åtgärder som förbättrar tillståndet. Regeringen bör se till att åtgärdsprogram inom vatten- och havsmiljöförvaltning samt den strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik samordnas så att de innehåller de åtgärder som krävs för att minska näringsämnestillförseln till nivåer som möjliggör en vattenmiljö fri från övergödning.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 34 och avslår motionerna 2025/26:1906 av Magnus Manhammar (S) och 2025/26:2653 av Louise Eklund (L).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
22. Skydd av ekosystem
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1046 av Jamal El-Haj (-) yrkande 6 och 2025/26:3421 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 25.
Avgjordes utan omröstning. MP hade ett annat förslag (reservation) men begärde inte omröstning.
Vad ville MP i stället? (reservation 28)
Att riksdagen säger ja till att stärka arbetet med att anlägga och restaurera våtmarker i klimatanpassningssyfte.
De menar att ett stärkt arbete med att restaurera våtmarker kan ge många positiva effekter för klimatanpassningen.Visa vad de skrev
”Ett stärkt arbete med att restaurera våtmarker kan ge många positiva effekter även när det gäller klimatanpassningsarbetet”
De menar att våtmarker kan reglera grundvattennivåer och stärka befintliga dricksvattenresurser.Visa vad de skrev
”inte minst för att reglera grundvattennivåer och stärka befintliga dricksvattenresurser”
De menar att våtmarker kan reglera vattenflöden så att risken för översvämningar under blöta perioder och torka under torra perioder minskar.Visa vad de skrev
”reglera vattenflöden för att minska risken för både översvämningar under blöta perioder och torka under torra perioder”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Ett stärkt arbete med att restaurera våtmarker kan ge många positiva effekter även när det gäller klimatanpassningsarbetet, inte minst för att reglera grundvattennivåer och stärka befintliga dricksvattenresurser men också för att reglera vattenflöden för att minska risken för både översvämningar under blöta perioder och torka under torra perioder. Jag och mitt parti anser därför att arbetet med att anlägga och restaurerar våtmarker i klimatanpassningssyfte behöver stärkas.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3421 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 25 och avslår motion 2025/26:1046 av Jamal El-Haj (-) yrkande 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP).
23. Kalkning
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:778 av Lena Bäckelin (S) och 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 74.
Avgjordes utan omröstning. S hade ett annat förslag (reservation) men begärde inte omröstning.
Vad ville S i stället? (reservation 29)
Att riksdagen säger till regeringen att säkerställa att den nödvändiga kalkningen av försurade sjöar och vattendrag kan fortsätta.
De menar att den kontinuerliga kalkningen har varit avgörande för att ekosystemen ska fungera igen och fiskbestånden återhämta sig.Visa vad de skrev
”Den kontinuerliga kalkningen av försurade sjöar och vattendrag har därför varit avgörande för att fungerande ekosystem har kunnat återskapas och fiskbestånden kunnat återhämta sig.”
De menar att regeringens nedskärningar i anslaget till kalkning har gjort att budgeten inte räckt till för att täcka behoven.Visa vad de skrev
”Regeringens nedskärningar i anslaget till kalkning har lett till att budgeten inte räckt till för att täcka behoven.”
De menar att flera årtionden av naturvårdsarbete riskerar att gå förlorade.Visa vad de skrev
”Flera årtionden av naturvårdsarbete riskerar nu att kastas bort.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En stor del andel av våra sjöar och vattendrag är drabbade av försurning. Den kontinuerliga kalkningen av försurade sjöar och vattendrag har därför varit avgörande för att fungerande ekosystem har kunnat återskapas och fiskbestånden kunnat återhämta sig. Regeringens nedskärningar i anslaget till kalkning har lett till att budgeten inte räckt till för att täcka behoven. Flera årtionden av naturvårdsarbete riskerar nu att kastas bort. Vi socialdemokrater kräver därför att regeringen säkerställer att den nödvändiga kalkningen av försurade sjöar och vattendrag kan fortsätta.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 74 och avslår motion 2025/26:778 av Lena Bäckelin (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Åsa Westlund (S), Sofia Skönnbrink (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S) och Jytte Guteland (S).
Avgjordes utan omröstning. V hade ett annat förslag (reservation) men begärde inte omröstning.
Vad ville V i stället? (reservation 30)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tar fram en handlingsplan för att fasa ut subventioner som skadar biologisk mångfald och i stället stödja hållbara alternativ.
De menar att många subventioner i jordbruk, skogsbruk och fiske bidrar till ökad exploatering som skadar livsmiljöer för många arter.Visa vad de skrev
”Många subventioner inom exempelvis jordbruk, skogsbruk och fiske bidrar till ökad exploatering av resurser som skadar livsmiljöer för många arter.”
De menar att skadliga subventioner ska identifieras och att hållbara alternativ i stället ska stödjas enligt Kunming–Montrealramverket.Visa vad de skrev
”Enligt Kunming–Montrealramverket ska dessa skadliga subventioner identifieras och hållbara alternativ istället stödjas.”
De menar att regeringen bör återkomma med en handlingsplan för att fasa ut skadliga subventioner och stödja hållbara alternativ.Visa vad de skrev
”Regeringen bör återkomma med ett förslag på en handlingsplan för hur subventioner som är skadliga för biologisk mångfald kan fasas ut och hur hållbara alternativ i stället kan stödjas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Många subventioner inom exempelvis jordbruk, skogsbruk och fiske bidrar till ökad exploatering av resurser som skadar livsmiljöer för många arter. Enligt Kunming–Montrealramverket ska dessa skadliga subventioner identifieras och hållbara alternativ istället stödjas. Regeringen bör återkomma med ett förslag på en handlingsplan för hur subventioner som är skadliga för biologisk mångfald kan fasas ut och hur hållbara alternativ i stället kan stödjas.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 12.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
25. Motioner som bereds förenklat
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.
Avgjordes utan omröstning. Inget parti hade ett annat förslag.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3509 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 14 och 2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 4 och avslår motion 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1–3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 4 och 2025/26:3430 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V).
Regeringen får i uppdrag att se till att inventering och kartering genomförs för att kartlägga kvarvarande natur- och urskogar samt övriga skogar med höga naturvärden i Sverige i syfte att dessa skyddas, restaureras eller förvaltas för att gynna den biologiska mångfalden. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 23 och avslår motionerna 2025/26:3421 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 28 och 2025/26:3780 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkandena 1–4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
Tyvärr har Sveriges regering valt att motsätta sig lagen, först inom EU och nu i genomförandefasen. Det görs genom att ge i uppdrag till berörda myndigheter att ”utnyttja flexibiliteter till fullo” för att det inte ska medföra kostnader, och ”inte gå utöver miniminivån” i förordningen. För att slippa vidta åtgärder har regeringen också gett myndigheter i uppdrag att när det gäller ”livsmiljötyper där nuvarande areal inte bedöms motsvara gynnsam referensareal” såsom gräsmarker, rapportera ”okänt” till EU kommissionen, samt att ange 1995 som referensår för Sveriges skogar. Detta är ett sätt för regeringen att säkerställa att lagen inte får effekt, och nödvändig restaurering uteblir. Det är också ett sätt att styra bort lagstiftningen, från att vila på fakta och vetenskap, till att uppnå andra politiska löften.
Naturvårdsverket och Jordbruksverket har gemensamt landat i att referensarealerna bör ligga i ett spann som innebär att det behöver återetableras mellan 100 000 till 370 000 hektar. Det första som måste till är att en ordentlig restaureringsplan tas fram, utan restriktioner eller fiffel, med vetenskap som grund.
För att underlätta genomförandet av restaureringslagen bör också all relevant lagstiftning uppdateras. Det gäller bl.a. miljöbalken, plan- och byggnadslagen, artskyddsförordningen och skogsvårdslagen. Miljölagarna i Sverige är skrivna för en tid när artkrisen inte var lika påtaglig och akut, och restaureringslagen inte fanns till. Med andra ord är dagens miljölagstiftning långtifrån tillräcklig utan mer fokuserad på att skydda det mest naturvärdefulla. För att restaureringen av Sveriges natur ska få verklig effekt, behöver relevant lagstiftning uppdateras.
Jag och mitt parti anser också att Naturvårdsverket tillsammans med andra berörda myndigheter ska peka ut åtgärder som är speciellt viktiga för klimatanpassning och förebyggande av katastrofer i förslaget till en ny nationell naturrestaureringsplan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3421 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 28 och 2025/26:3780 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkandena 1–4 och avslår motion 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 23.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 80 och avslår motionerna 2025/26:200 av Per-Arne Håkansson och Ewa Pihl Krabbe (båda S), 2025/26:553 av Caroline Helmersson Olsson m.fl. (S), 2025/26:775 av Lena Bäckelin och Anna-Caren Sätherberg (båda S), 2025/26:881 av Magnus Manhammar (S) och 2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 16.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Åsa Westlund (S), Sofia Skönnbrink (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S) och Jytte Guteland (S).
Forskning visar att människor söker sig till varierad och levande natur med vatten, gamla träd, utsikter och stillhet. Kalhyggen, buller och exploaterade miljöer minskar däremot viljan att vistas ute. Klimatförändringar förvärrar dessutom utvecklingen, med kortare vintrar, ökade stormskador och större påfrestningar på skog och mark. Att i detta läge fortsätta skära ned på skötseln av skyddad natur är kortsiktigt och oansvarigt – och innebär att både friluftsmålen och miljömålen riskerar att undermineras.
Sveriges naturreservat, nationalparker och naturskogar är ovärderliga för friluftslivet, folkhälsan och den biologiska mångfalden. Trots detta har anslagen för skötsel minskat kraftigt de senaste åren, vilket leder till eftersatt underhåll, försämrad tillgänglighet och en växande underhållsskuld. När marker växer igen, leder förfaller och värdefulla naturmiljöer utarmas förlorar friluftslivet sin attraktionskraft – samtidigt som centrala naturvärden går förlorade.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 16 och avslår motionerna 2025/26:200 av Per-Arne Håkansson och Ewa Pihl Krabbe (båda S), 2025/26:553 av Caroline Helmersson Olsson m.fl. (S), 2025/26:775 av Lena Bäckelin och Anna-Caren Sätherberg (båda S), 2025/26:881 av Magnus Manhammar (S) och 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 80.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V).
Missbruk sker i båda riktningar – dels genom att vissa använder allemansrätten utan att ta ansvar för naturen, dels genom att markägare utan laglig grund begränsar tillträde. Exempel på detta är blockerade stigar och vägar, olovliga skyltar om privat väg eller privat strand, samt stängsel och bryggor som förhindrar tillgång till allemansrättsliga områden.
För att värna allemansrätten krävs därför både ökad kunskap och stärkt tillsyn. Friluftsorganisationerna spelar en nyckelroll i att sprida kunskap om allemansrätten – särskilt till barn, unga och nya naturbesökare – men behöver långsiktig och trygg finansiering för att klara det uppdraget. Samtidigt behöver myndigheter som Naturvårdsverket och länsstyrelserna ett tydligare ansvar för att följa upp och förhindra olagliga inskränkningar i tillgången till naturen, särskilt i skyddade områden med högt besökstryck.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 5 och avslår motionerna 2025/26:1529 av Emma Ahlström Köster (M) yrkande 2.2 och 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 85.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP).
För att de tätortsnära skogarnas värden för friluftsliv och rekreation ska kunna tas tillvara i fysisk planering, behöver Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket få i uppdrag att komplettera sina geografiska kunskapsunderlag. Friluftsinfrastruktur – som stigar, leder, grillplatser och tillgänglighetsanpassade områden – måste integreras med data om natur- och kulturmiljövärden. Det stärker beslutsunderlaget och gör det enklare att planera för ett friluftsliv nära platserna där människor bor.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 7 och 9 samt avslår motion 2025/26:2820 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP).
För att påskynda sanering och bättre ta vara på de medel som avsätts behöver innovation och utveckling av nya saneringsmetoder stimuleras. Regeringen bör därför ta initiativ till sådana åtgärder.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:324 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 8 och avslår motionerna 2025/26:3419 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 19 och 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 47 och 48.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
Den biologiska mångfalden är på brant nedgång över hela världen, och trenden är mycket påtaglig även i Sverige. Möjligheterna att uppfylla de åtaganden vi har gentemot EU:s ramdirektiv för vatten, som anger vad EU-länderna minst ska klara när det gäller vattenkvalitet och tillgång på vatten, har kraftigt försvårats. Slutsatsen måste vara att strandskyddet behöver vara generellt för att få önskad effekt. Vi vill att regeringen återställer strandskyddet och återinför strandskydd vid små insjöar och smala sträckor av vattendrag och vid vatten som anlagts efter den 30 juni 1975. Vi gör det möjligt att utöka och förtydliga dispensregler för exempelvis anlagda vatten samt underlättar för vattenbruket utan att försvaga miljöskyddet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 38 och 39 samt 2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 6 och avslår motionerna 2025/26:1736 av Marie Nicholson (M), 2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 7 och 8, 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 23, 2025/26:3329 av Camilla Brunsberg (M) yrkandena 2 och 4 samt 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 86.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V).
Regeringen bör genomföra strandskyddsreformen så att det lokala inflytandet stärks och det generella strandskyddet vid anlagda vatten, små insjöar och mindre vattendrag upphävs. Ett nytt begrepp bör införs, strandnära utvecklingsområden, som automatiskt ersätter tidigare LIS-områden (områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen). Kommuner ska ha möjligheten att införa strandnära utvecklingsområden genom en översiktsplan. De särskilda skälen för dispens i strandnära utvecklingsområden behöver också utökas. Undantagen för de areella näringarna ska utvecklas.
I takt med klimatförändringarna kommer behovet av klimatanpassningsåtgärder också att öka för att skydda befintlig bebyggelse. Många av dessa åtgärder kommer att behöva vidtas i strand- och kustnära lägen, för att exempelvis förebygga konsekvenserna av stigande havsnivåer. Därför anser jag och mitt parti att det ska bli enklare att vidta klimatanpassningsåtgärder längs stränderna och menar att det finns behov av att tydliggöra när dispens för detta kan ges.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 7 och 8 samt 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 23 och avslår motionerna 2025/26:1736 av Marie Nicholson (M), 2025/26:3329 av Camilla Brunsberg (M) yrkandena 2 och 4, 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 86, 2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 38 och 39 samt 2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Stina Larsson (C).