Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk – Vad vill politikerna?
Proposition 2025/26:242 · Landsbygds- och infrastrukturdepartementet
Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk
AntogsInlämnad 16 april 2026· Beslutad 16 juni 2026
Vad betyder förslaget?
Nya regler ska göra det tydligare när skogsbruk kräver samråd
Regeringen vill ta bort den automatiska kopplingen mellan avverkningsanmälan och samråd enligt miljöbalken. Samråd ska i stället bara krävas när regeringen bestämmer det i föreskrifter. Regeringen vill också korta väntetiden innan en avverkning får börja, begränsa markägarens kostnad för kunskapsinhämtning och låta Skogsstyrelsens beslut överklagas till mark- och miljödomstol.
Det här ändras
Samråd enligt miljöbalken ska bara krävas för skogsbruksåtgärder om regeringen bestämmer det i föreskrifter.
Visa vad propositionen säger
”Samrådsskyldigheten i 12 kap. 6 § första stycket miljöbalken ska gälla för skogsbruksåtgärder enligt skogsvårdslagen endast i de fall regeringen bestämmer det i föreskrifter.”
En avverkningsanmälan ska inte längre räknas som en anmälan för samråd enligt miljöbalken.
Visa vad propositionen säger
”En underrättelse om skogsbruksåtgärder enligt 14 § skogsvårdslagen (avverkningsanmälan) bör inte längre anses utgöra en anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken.”
Väntetiden från att avverkningsanmälan kommit in till att åtgärden får börja kortas från sex veckor till tre veckor. Kravet på särskilda skäl för att få börja tidigare tas bort.
Visa vad propositionen säger
”Tiden mellan att en underrättelse om skogsbruksåtgärd enligt skogsvårdslagen (avverkningsanmälan) har kommit in till Skogsstyrelsen och tidpunkten då åtgärden får påbörjas bör kortas från sex veckor till tre veckor.”
En markägares kostnad för att ta fram kunskap som Skogsstyrelsen begär ska inte få överstiga tre procent av värdet av den berörda delen av fastigheten.
Visa vad propositionen säger
”får inte innebära att kostnaden för att följa föreläggandet överstiger motsvarande tre procent av värdet av den berörda delen av fastigheten.”
Sekretess för att skydda djur- eller växtarter ska inte hindra att en markägare får en uppgift som behövs för att bedöma om samråd krävs.
Visa vad propositionen säger
”Sekretessen till skydd för intresset av att bevara djur- eller växtart ska inte hindra att en uppgift om en djur- eller växtart lämnas till en markägare vid planering av en skogsbruksåtgärd”
Skogsstyrelsen ska vara part i domstolen när en ideell miljöorganisation överklagar myndighetens beslut om skogsbruksåtgärder. Tiden för att överklaga ska räknas från den dag beslutet meddelades.
Visa vad propositionen säger
”Skogsstyrelsen ska vara part i mark- och miljödomstolen när ideella miljöorganisationer överklagar Skogsstyrelsens beslut om skogsbruksåtgärder.”
Markägare med skog: De måste själva ta reda på om en planerad åtgärd behöver anmälas för samråd, men får kortare väntetid innan avverkning får börja.
Mindre skogsägare och mindre företag: Propositionen bedömer att de påverkas mer än stora aktörer, eftersom de ofta saknar egen juridisk och sakkunnig kompetens.
Skogsstyrelsen: Myndigheten får nya uppgifter och ett utökat ansvar att ta fram kunskap när kostnaden för markägaren blir för hög.
Ideella miljöorganisationer: De kan överklaga beslut om skogsbruksåtgärder, men fristen räknas från dagen då beslutet meddelades.
Mark- och miljödomstolarna: De tar över mål om beslut enligt skogsvårdslagen från förvaltningsdomstolarna.
Börjar gälla
1 januari 2027, med undantag för bestämmelsen om att samrådsplikt enligt miljöbalken ska gälla endast om det framgår av en förordning, som träder i kraft den dag regeringen bestämmer
Kostnader
Skogsstyrelsens kostnad för nya föreskrifter och vägledningar uppskattas till fem miljoner kronor för 2027, och det ökade ansvaret för kunskapsinhämtning beräknas kosta fem miljoner kronor per år från 2027. De ökade kostnaderna bedöms rymmas inom befintliga anslag under utgiftsområde 23.
Ord att känna till
Samråd:
Att en markägare i förväg anmäler en planerad åtgärd och samråder med myndigheten om hur den ska utföras.
Avverkningsanmälan:
En underrättelse till Skogsstyrelsen om att man tänker avverka skog.
Mark- och miljödomstol:
En domstol som prövar mål om bland annat markanvändning och miljö.
Ideell miljöorganisation:
En förening utan vinstsyfte som arbetar för miljön och som får överklaga vissa beslut.
Miljöbalken:
Den samlade lagen om miljö och hållbar utveckling i Sverige.
Sammanfattningen är skriven av AI utifrån propositionen. Varje påstående har kontrollerats mot propositionen i en separat automatisk granskning, och citaten är ordagranna. Den har inte granskats av en människa. Den kan innehålla fel. Det är alltid propositionen själv som gäller.
Var är förslaget nu?
InlämnadRegeringen har lämnat förslaget till riksdagen.
I utskottEtt utskott granskar förslaget och partierna kan lämna motioner.
Betänkande klartUtskottet har skrivit sitt förslag till beslut.
DebattFörslaget debatteras i kammaren.
BeslutadRiksdagen har fattat beslut.
16 april 2026Bordlagd
16 april 2026Inlämnad
21 april 2026Hänvisad
4 maj 2026Motionstid slutar
19 maj 2026Beredning
2 juni 2026Beredning
9 juni 2026Justering
9 juni 2026Trycklov
14 juni 2026Bordläggning
15 juni 2026Behandling
16 juni 2026Beslut
Vem står bakom?
Förslaget kommer från regeringen och har tagits fram av Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Det behandlas av riksdagens utskott MJU.
Ulf Kristersson (M), skrev under för regeringen
Peter Kullgren (KD), ansvarigt statsråd (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet)
Regeringen föreslår att riksdagen…
antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken. – Bifall
antar regeringens förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429). – Bifall
antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar. – Bifall
antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar. – Bifall
antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). – Bifall
Vad ville partierna i stället?
Motioner som partier lagt med anledning av förslaget. Där står vad de vill ändra, stoppa eller lägga till.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett sammanhållet paket med produktionshöjande åtgärder för svenskt skogsbruk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska redogöra för vilka principer och skogsbruksåtgärder som i framtiden ska kräva samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en samlad konsekvensanalys av regelförändringarna på skogsområdet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avstyrka förslaget om att korta tiden mellan avverkning och avverkningsanmälan från sex till tre veckor och tillkännager detta för regeringen.
Hur röstade partierna?
Ett utskott går igenom förslaget och skriver ett förslag till beslut, punkt för punkt. Riksdagen röstar sedan om utskottets förslag mot de partier som ville något annat.
Betänkande 2025/26:MJU29: Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk
1. Avslag på propositionen
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motion 2025/26:4147 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP).
Här röstade riksdagen om ett krav på att stoppa hela propositionen. Utskottet föreslog att kravet skulle avslås, så Ja betyder att propositionen fick gå vidare.
Ja = för utskottets förslag. Nej = för reservationen från MP.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen noggrant bör följa upp och utvärdera konsekvenserna av att frikoppla samrådsplikten från avverkningsanmälan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redogörelse för hur de i propositionen föreslagna regeländringarna påverkar Sveriges åtaganden om biologisk mångfald och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undanta viss begränsad mark från krav på anläggning av skog och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen avslår proposition 2025/26:242 förutom förslaget om att beslut enligt skogsvårdslagen ska överklagas till mark- och miljödomstol i stället för som i dag till förvaltningsdomstol.Riksdagen sa nej
Resultat: utskottets förslag vann (307 ja mot 21 nej).
Vad ville MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk.
De menar att förslaget leder skogspolitiken mot mer intensiv produktion utan tillräcklig hänsyn till natur, miljö och klimat.Visa vad de skrev
”Propositionen tar skogspolitiken i en riktning mot en mer intensiv produktion utan tillräcklig hänsyn till natur, miljö och klimat.”
De menar att riksdagen inte bör godkänna förslaget om samråd eftersom det är bristfälligt beskrivet och utrett.Visa vad de skrev
”Det är inte rimligt att begära att riksdagen ska godkänna ett så bristfälligt beskrivet och utrett förslag.”
De menar att den kortare tiden för avverkningsanmälan försvagar naturskyddet och Skogsstyrelsens möjligheter att utöva tillsyn.Visa vad de skrev
”Även regeringens förslag innebär dock en omfattande försvagning av naturskyddet. Skogsstyrelsens möjligheter att utöva tillsyn försämras.”
De menar att förslaget om att begränsa markägares kostnader för kunskap om skogsbrukets påverkan är otillräckligt utrett och inte passar med miljöbalkens systematik.Visa vad de skrev
”Förslaget om att i miljöbalken införa en begränsning av markägarens kostnader för kunskapsinhämtning om en skogsbruksåtgärds påverkan på arter och natur- och miljövärden är otillräckligt analyserat och krockar med miljöbalkens systematik.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Propositionen tar skogspolitiken i en riktning mot en mer intensiv produktion utan tillräcklig hänsyn till natur, miljö och klimat. Den innebär en förstärkning av den rådande inriktningen på skogsbruket, som utgör ett hot mot en stor mängd arter och unika ekosystem, och som gör skogarna mer sårbara för klimatförändringarna, medför omfattande kolförluster och förbiser rennäringens behov.
Dagens skogspolitik främjar inte variation inom skogsbruket och bygger därmed inte mer motståndskraftiga skogar. Politiken utgår inte från värden som klimatanpassning, mångfunktionalitet och hänsyn till samernas rättigheter. Dagens skogspolitik bibehåller och stärker inte heller den biologiska mångfalden i tillräcklig utsträckning för att stoppa och vända förlusten av arter och unika ekosystem. Den säkrar inte heller långsiktig tillgång till skogsråvara och bidrar inte till ett högre förädlingsvärde inom skogsbruket.
För skogslandskapet som helhet innebär regeringens proposition därför en klar försämring, från ett dåligt utgångsläge. Dessutom ökar propositionen kraftigt risken för att våra biologiskt sett mest värdefulla skogar – urskogar, naturskogar, kontinuitetsskogar och nyckelbiotoper – går förlorade. Förslagen innebär sammantaget en försämring som riskerar att vara mer omfattande än de enskilda delarna var för sig, eftersom förslagen förstärker varandra.
Regeringen föreslår att samrådsskyldigheten enligt 12 kap. 6 § första stycket miljöbalken ska gälla endast i de fall regeringen bestämmer det i föreskrifter. Regeringen uppger i propositionen att man mot bakgrund av kritiken inte avser att genomföra utredningens förslag om en uttömmande lista. I stället presenterar man ett förslag på en annan lösning, som avhandlas på totalt fem meningar. Det är inte möjligt att förstå hur regeringen avser att utforma det nya systemet. Det automatiska samrådsförfarandet är i dagsläget en central del för både markägarens rättssäkerhet och skyddet av naturmiljön. Om det förfarandet ska upphävas till förmån för ett nytt system, behöver regeringen beskriva det nya systemet på mer än fem meningar. Det saknas dessutom beredningsunderlag. Det är inte rimligt att begära att riksdagen ska godkänna ett så bristfälligt beskrivet och utrett förslag. Dessutom saknas en konsekvensanalys, vilket är ett grundläggande beredningskrav.
Regeringen anför i propositionen att tiden mellan det att en avverkningsanmälan har kommit in till Skogsstyrelsen och tidpunkten när åtgärden får påbörjas bör kortas från sex veckor till tre veckor. Efter kritik från remissinstanserna har regeringen föreslagit att tiden ska kortas något mindre än enligt skogsutredningens förslag på tio dagar. Även regeringens förslag innebär dock en omfattande försvagning av naturskyddet. Skogsstyrelsens möjligheter att utöva tillsyn försämras. Den demokratiska förankringen och möjligheterna till kommunicering, delgivning och rätt till inflytande för civilsamhället och samebyarna försvagas. Regeringen förbiser att tidsfristen inte enbart syftar till att Skogsstyrelsen ska göra sin bedömning utan även till att andra intressenter ska kunna ta del av ärendet. Kritiken mot utredningens förslag om tio dagar kvarstår i sak, och regeringen redogör inte för hur förslaget om tre veckor substantiellt skiljer sig från förslaget om tio dagar i nämnda avseenden.
Regeringen för fram en rad andra förslag och bedömningar i propositionen. Dessa måste analyseras mot bakgrund av de ovannämnda förslagen, som innebär en stor risk för en omfattande försvagning av natur- och miljöskyddet och den demokratiska förankringen, och en alltmer intensiv produktion. Regeringens förslag och bedömningar måste också analyseras mot bakgrund av övriga förslag inom skogspolitiken.
Förslaget om att i miljöbalken införa en begränsning av markägarens kostnader för kunskapsinhämtning om en skogsbruksåtgärds påverkan på arter och natur- och miljövärden är otillräckligt analyserat och krockar med miljöbalkens systematik. Det är av stor vikt att staten stöttar markägarna i att uppfylla lagstiftningens kunskapskrav. Det bör dock göras på ett bättre sätt.
Jag delar regeringens analys att den föreslagna förändringen i överklagandetiden för miljöorganisationer riskerar att medföra att ideella miljöorganisationer som inte känner till beslutet kan förlora möjligheten att överklaga. Till skillnad från regeringen anser jag dock att en sådan konsekvens som regeringen beskriver inte är acceptabel och att konsekvenserna av förslaget inte är tillräckligt utredda.
Mot denna bakgrund anser jag att riksdagen bör avslå regeringens förslag.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4147 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP).
2. Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk
Utskottet föreslog: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i miljöbalken med den ändringen att 16 kap. 13 § och 29 kap. 4 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3, 2. lag om ändring i… visa allt
Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i miljöbalken med den ändringen att 16 kap. 13 § och 29 kap. 4 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3, 2. lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429), 3. lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar, 4. lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar, 5. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:242 punkterna 1-5 och avslår motion 2025/26:4141 av Kajsa Fredholm m.fl. (V).
Ja = för utskottets förslag. Nej = för reservationen från V.
Resultat: utskottets förslag vann (308 ja mot 21 nej).
Vad ville V i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag att ändra miljöbalken och offentlighets- och sekretesslagen, säger ja till ändringarna i skogsvårdslagen och till att beslut enligt skogsvårdslagen överklagas till mark- och miljödomstol, men säger nej till resten av förslaget om mark- och miljödomstolar.
De menar att regeringen lägger fram en proposition som försämrar skyddet av naturen och den biologiska mångfalden trots att skogarnas ekosystem är i kris.Visa vad de skrev
”Trots den kris som skogarnas ekosystem befinner sig i väljer regeringen och Sverigedemokraterna att lägga fram en proposition som försämrar skyddet av naturen och den biologiska mångfalden.”
De menar att förslagen försvagar kopplingen mellan skogsvårdslagen och miljöbalken, vilket riskerar att försämra möjligheterna till miljöprövning och hänsynstagande.Visa vad de skrev
”Förslagen innebär att kopplingen mellan skogsvårdslagen och miljöbalken försvagas, vilket riskerar att försämra möjligheterna till miljöprövning och hänsynstagande.”
De menar att en kortare tid mellan avverkningsanmälan och när avverkningen får börja försämrar möjligheterna att ta hänsyn.Visa vad de skrev
”Att förkorta tiden mellan en avverkningsanmälan och tidpunkten då åtgärden kan påbörjas försämrar möjligheterna att ta hänsyn vid en avverkning.”
De menar att Skogsstyrelsen har konstaterat att den svenska modellen med frihet under ansvar haltar, eftersom incitamenten i praktiken bara är inriktade på produktion.Visa vad de skrev
”Skogsstyrelsen konstaterade att den svenska modellen med ”frihet under ansvar” haltar eftersom incitamenten i praktiken bara är inriktade på produktion i brukandet och förvaltandet av skogen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Propositionen är ett resultat av skogsutredningen. Av utredningens direktiv framgår tydligt att syftet med utredningen är att stärka avregleringen och produktionen inom skogsbruket. Samtidigt hävdar man att målen för skogspolitiken i skogsvårdslagen, om att produktions- och miljömål ska vara jämställda, ska kvarstå. Det går helt enkelt inte ihop.
3. Tydliggörande av samrådsplikten
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motion 2025/26:4145 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 2.
Avgjordes utan omröstning. C hade ett annat förslag (reservation) men begärde inte omröstning.
Vad ville C i stället? (reservation 3)
Att riksdagen, även om partiet i grunden kan stödja att kopplingen mellan avverkningsanmälan och samråd tas bort, säger ja till att regeringen snarast redogör för vilka principer och typer av åtgärder som i framtiden ska kräva samråd enligt miljöbalken, så att hela förslaget går att ta ställning till.
De menar att det är oklart när förordningen och vägledningen ska vara klara och att ingen därför vet när reformen träder i kraft.Visa vad de skrev
”När den förordningen och vägledningen ska ha arbetats fram framgår däremot inte. I praktiken är det därmed ingen som vet när reformen kommer att träda i kraft.”
De menar att regeringen inte kan redogöra för vilka skogsbruksåtgärder som ska kräva samråd, så det går inte att säga vilka konsekvenserna blir.Visa vad de skrev
”I och med att regeringen inte kan redogöra för vilka skogsbruksåtgärder som i framtiden faktiskt ska kräva samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken går det inte heller att säga vilka konsekvenserna blir av reformen.”
De menar att skogsägarna utan en tydlig lista eller vägledning från regeringen hamnar i ett rättsligt vakuum och riskerar att anmäla i onödan eller att omedvetet bryta mot lagen.Visa vad de skrev
”Utan en tydlig lista eller vägledning från regeringen lämnas skogsägarna i ett rättsligt vakuum, med risken att en anmälan görs i onödan eller, ännu värre, att man omedvetet bryter mot lagen.”
De menar att flera remissinstanser, bland dem Skogsstyrelsen, har pekat på risken för ökad otydlighet.Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser, däribland Skogsstyrelsen, har pekat på risken för ökad otydlighet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Hanteringen av den förändrade samrådsplikten är ett flagrant exempel på att regeringen inte har prioriterat skogsfrågorna. Att ta bort kopplingen mellan en avverkningsanmälan och en anmälan för samråd är i grunden en reform som jag och mitt parti kan sympatisera med eftersom den har potential att minska onödig byråkrati. Regeringens genomförande framstår dock som ett hafsverk som riskerar att skapa stor osäkerhet för landets skogsägare.
Regeringen föreslår att ändringen ska genomföras först när det finns regelverk och myndighetsvägledning på plats som förtydligar vilka åtgärder som framöver ska omfattas av krav på samråd enligt miljöbalken. När den förordningen och vägledningen ska ha arbetats fram framgår däremot inte. I praktiken är det därmed ingen som vet när reformen kommer att träda i kraft. I och med att regeringen inte kan redogöra för vilka skogsbruksåtgärder som i framtiden faktiskt ska kräva samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken går det inte heller att säga vilka konsekvenserna blir av reformen. Man överlämnar helt till Skogsstyrelsen att ta fram nya allmänna råd utan att ge några politiska riktlinjer.
Detta är ett oacceptabelt sätt att hantera en lagstiftning som direkt påverkar enskildas äganderätt och rättssäkerhet. Flera remissinstanser, däribland Skogsstyrelsen, har pekat på risken för ökad otydlighet. Utan en tydlig lista eller vägledning från regeringen lämnas skogsägarna i ett rättsligt vakuum, med risken att en anmälan görs i onödan eller, ännu värre, att man omedvetet bryter mot lagen. Detta är motsatsen till ett tydligt och förutsägbart regelverk. Regeringen bör därför snarast redogöra för vilka principer och vilka typer av åtgärder som i framtiden ska utlösa samrådsplikten så att det går att ta ställning till hela förslaget. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4145 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Helena Lindahl (C).
4. Hanteringen av underrättelser om skogsbruksåtgärder
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motion 2025/26:4144 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 2.
Avgjordes utan omröstning. S hade ett annat förslag (reservation) men begärde inte omröstning.
Vad ville S i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att behålla sex veckors tid mellan en avverkningsanmälan och en avverkning, i stället för att korta den till tre veckor.
De menar att kortare tid riskerar att försämra myndighetens möjligheter att göra fullgoda bedömningar och fullgöra sitt tillsynsuppdrag.Visa vad de skrev
”Detta riskerar att försämra myndighetens möjligheter att göra fullgoda bedömningar och fullgöra sitt tillsynsuppdrag.”
De menar att förslaget minskar utrymmet för bedömningar och tillsyn i stället för att regeringen åtgärdar de materiella bristerna i regelverket.Visa vad de skrev
”Regeringens förslag innebär att utrymmet för bedömningar och tillsyn minskar, i stället för att regeringen åtgärdar de materiella bristerna i det regelverk som regeringen själv har möjlighet att förändra.”
De menar att förslaget riskerar att göra det enklare att kringgå regelverket.Visa vad de skrev
”Förslaget riskerar därmed att göra det enklare att kringgå regelverket.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen gör i propositionen bedömningen att Skogsstyrelsens handläggningstid för avverkningsanmälningar bör kortas ned från sex veckor till tre veckor. Detta riskerar att försämra myndighetens möjligheter att göra fullgoda bedömningar och fullgöra sitt tillsynsuppdrag. Regeringens förslag innebär att utrymmet för bedömningar och tillsyn minskar, i stället för att regeringen åtgärdar de materiella bristerna i det regelverk som regeringen själv har möjlighet att förändra. Förslaget riskerar därmed att göra det enklare att kringgå regelverket. Vi anser därför att regeringen inte ska korta ned tiden mellan en avverkningsanmälan och en avverkning från sex veckor till tre veckor. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4144 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Åsa Westlund (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S) och Aida Birinxhiku (S).
5. Produktionshöjande åtgärder och miljöhänsyn
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4143 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) och 2025/26:4145 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 1.
Ja = för utskottets förslag. Nej = för reservationen från SD och C.
Resultat: utskottets förslag vann (213 ja mot 73 nej).
Vad ville SD i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att undanta viss begränsad mark från kravet på att anlägga skog, så att markägare frivilligt kan skapa mjuka bryn och ta naturhänsyn.
De menar att friheten under eget ansvar i svenskt skogsbruk har inskränkts och att den bör värnas.Visa vad de skrev
”Vi behöver slå vakt om den frihet under eget ansvar som vi haft i Sverige sedan skogsvårdslagen justerades 1993 och som under det senaste decenniet alltmer kommit att inskränkas.”
De menar att kravet på återbeskogning hindrar markägare från att anlägga mjuka bryn, som kan gynna biologisk mångfald och vilt.Visa vad de skrev
”Återbeskogningskravet hindrar markägare från att anlägga sådana mjuka bryn.”
De menar att markägare frivilligt ska kunna låta naturligt öppna ytor i skogen förbli öppna genom att inte plantera dem.Visa vad de skrev
”Det bör bli tydligare att markägaren frivilligt ska kunna ta den naturhänsyn som det innebär att inte plantera sådana ytor.”
De menar att kravet på återplantering inte ska hindra markägare från att frivilligt göra punktinsatser för naturen.Visa vad de skrev
”Skogsägare ska inte hindras från att frivilligt ta hänsyn till naturen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar propositionen, som bygger på en gedigen utredning. Vi behöver slå vakt om den frihet under eget ansvar som vi haft i Sverige sedan skogsvårdslagen justerades 1993 och som under det senaste decenniet alltmer kommit att inskränkas. Friheten inom svenskt skogsbruk har fungerat som en motor för tillväxt. När skogsbrukare ges förtroendet att förvalta sin mark utifrån lokala förutsättningar i stället för stelbenta regleringar skapas förutsättningar för investeringsvilja, innovation och naturhänsyn.
Vi anser dock att det finns viss förbättringspotential. Sedan 1993 lägger svensk skogslagstiftning lika stor vikt vid produktion och miljöhänsyn. Det är lika viktigt att möjliggöra hög tillväxt och ett stort virkesuttag som det är att bevara miljövärden. Dessa värden står ibland i konflikt med varandra. Därför är det viktigt att hitta åtgärder som kan gynna ett av värdena mycket utan att nämnvärt påverka det andra negativt.
Vad ville C i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen skyndsamt återkommer med ett sammanhållet paket av produktionshöjande åtgärder för svenskt skogsbruk.
De menar att propositionen är otillräcklig och att regeringen inte har prioriterat skogsfrågorna tillräckligt under mandatperioden.Visa vad de skrev
”Propositionen är dock otillräcklig och regeringen har inte prioriterat skogsfrågorna så mycket som den borde under innevarande mandatperiod.”
De menar att centrala förslag för att öka produktionen och klimatnyttan skjuts på en oviss framtid när de i stället bereds vidare.Visa vad de skrev
”Dessa ska i stället i stor utsträckning beredas vidare, vilket får till följd att förslag som är centrala för att öka produktionen och klimatnyttan skjuts på en oviss framtid.”
De menar att propositionen borde ha innehållit ett mer sammanhållet paket av produktionshöjande åtgärder som kombinerar rådgivning, investeringar och modern skogsskötsel.Visa vad de skrev
”Jag och mitt parti hade förväntat oss att propositionen skulle innehålla ett mer sammanhållet paket av produktionshöjande åtgärder från slutbetänkandet som kombinerar rådgivning, investeringar och modern skogsskötsel.”
De menar att man måste vara beredd att öka den hållbara tillväxten och uttaget från skogarna om Sverige ska klara av att ersätta fossilbaserade drivmedel och material med förnybara och inhemskt producerade alternativ.Visa vad de skrev
”Om Sverige ska klara av att ersätta fossilbaserade drivmedel och material med förnybara och inhemskt producerade alternativ måste vi också vara beredda att öka den hållbara tillväxten och uttaget från våra skogar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I propositionen lägger regeringen fram ett antal förslag som syftar till att förenkla för Sveriges skogsägare. Förslagen ligger i linje med mitt partis politik och är i grunden efterlängtade. Förslagen kommer från skogsutredningens delbetänkande. Det var en gedigen utredning med uppdrag att föreslå åtgärder för att stärka äganderätten och främja ett aktivt och hållbart skogsbruk. Propositionen är dock otillräcklig och regeringen har inte prioriterat skogsfrågorna så mycket som den borde under innevarande mandatperiod. Inte minst det sena tillsättandet av skogsutredningen har lett till att regeringen inte har kunnat ta tillvara utredningens alla bra förslag och bedömningar på ett tillfredsställande och sammanhållet sätt.
6. Konsekvensanalys och uppföljning
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motion 2025/26:4144 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1, 3 och 4.
Ja = för utskottets förslag. Nej = för reservationen från S.
Resultat: utskottets förslag vann (203 ja mot 106 nej).
Vad ville S i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska ta fram en samlad konsekvensanalys av regelförändringarna på skogsområdet, redogöra för hur de påverkar Sveriges åtaganden för biologisk mångfald och följa upp effekterna av att samrådsplikten frikopplas från avverkningsanmälan.
De menar att regeringen har presenterat många olika utredningar och förslag, vilket gör det svårt att överblicka konsekvenserna av förslagen i sin helhet.Visa vad de skrev
”Regeringen har i stället presenterat en mängd olika utredningar och förslag som gör det svårt att överblicka konsekvenserna av förslagen i sin helhet.”
De menar att regeringen inte har tagit det långsiktiga och breda helhetsgrepp som behövs för att skapa tydliga förutsättningar.Visa vad de skrev
”Regeringen har inte heller tagit det långsiktiga och breda helhetsgrepp som hade behövts för att skapa tydliga förutsättningar.”
De menar att regeringen har skrivit under internationella förpliktelser för att skydda biologisk mångfald, men att propositionen inte redogör för hur detta ska hanteras.Visa vad de skrev
”Regeringen har under mandatperioden för svensk räkning skrivit under internationella förpliktelser för att skydda biologisk mångfald. Trots detta saknas en redogörelse i propositionen för hur detta ska hanteras.”
De menar att regeringen också behöver följa upp och utvärdera effekterna av att samrådsplikten frikopplas från avverkningsanmälan.Visa vad de skrev
”regeringen också behöver följa upp och utvärdera effekterna av att frikoppla samrådsplikten från avverkningsanmälan.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen har under våren 2026 presenterat tre olika dokument med förslag till regelförändringar som berör skogsbruket. Utöver den aktuella propositionen har regeringen presenterat promemorian Skyddet genom nationell fridlysning anpassas till arternas skyddsbehov och andra angelägna intressen (KN 2025/01529) och proposition 2025/26:230 Ersättning vid rådighetsinskränkningar till följd av artskyddet.
Regeringen tycks bortse från att vi befinner oss i en kris för både ekosystemen och klimatet och att den samlade kunskapen visar att utvecklingen för miljötillståndet i skogen sedan flera år går åt fel håll. I den senaste fördjupade utvärderingen av miljömålet Levande skogar (2023) konstaterade Skogsstyrelsen att den främsta orsaken till miljöproblemen i skogsbruket är kombinationen av att det saknas incitament att värna miljön och att det finns starka ekonomiska incitament för ett produktionsinriktat skogsbruk, samtidigt som politiken ger frihet att prioritera virkesproduktionen. Skogsstyrelsen konstaterade att den svenska modellen med ”frihet under ansvar” haltar eftersom incitamenten i praktiken bara är inriktade på produktion i brukandet och förvaltandet av skogen. I den nyligen publicerade rapporten Biologisk mångfald i skogen (rapport 2026:07) fastslår Skogsstyrelsen att tillståndet för den biologiska mångfalden i Sveriges skogar är allvarligt. Bakomliggande orsaker är bl.a. ett storskaligt trakthyggesbruk med begränsad miljöhänsyn. Myndigheten konstaterar att biologisk mångfald i skogen är en central ekonomisk resurs och en grundläggande förutsättning för skogsekosystemens funktion och leveransen av ekosystemtjänster som virkesproduktion, klimatreglering, vattenrening, erosionsskydd, översvämningsskydd och rekreationsvärden. En minskad biologisk mångfald kan därför få negativa effekter för både miljön och samhällsekonomin. Internationella studier visar att förlusten av naturkapital redan i nuläget påverkar den ekonomiska tillväxten, den finansiella stabiliteten och försörjningssystemen negativt. Trots detta uppskattar man i rapporten att 26 000 hektar skog med höga naturvärden avverkas årligen i Sverige.
Trots den kris som skogarnas ekosystem befinner sig i väljer regeringen och Sverigedemokraterna att lägga fram en proposition som försämrar skyddet av naturen och den biologiska mångfalden. Förslagen innebär att kopplingen mellan skogsvårdslagen och miljöbalken försvagas, vilket riskerar att försämra möjligheterna till miljöprövning och hänsynstagande.
Att förkorta tiden mellan en avverkningsanmälan och tidpunkten då åtgärden kan påbörjas försämrar möjligheterna att ta hänsyn vid en avverkning. Det begränsar även möjligheterna för allmänheten och ideella organisationer att kunna ta del av anmälningar och föra fram synpunkter före avverkning. Myndigheten för civilt försvar har varnat för att en kortare handläggningstid försvårar riskbedömningar kopplade till naturolyckor som ras, skred och översvämningar. Naturskyddsföreningen anser att förslaget försämrar Skogsstyrelsens möjlighet att utöva tillsyn. Svenska Turistföreningen och Svenskt Friluftsliv menar att förslaget försämrar tillsynen och att det riskerar höga natur- och rekreationsvärden.
Jag och mitt parti delar remissinstansernas kritik. Förslagen i propositionen försämrar skyddet av biologisk mångfald och försvagar möjligheterna att uppnå ett långsiktigt hållbart skogsbruk.
Jag ställer mig endast bakom förslaget om att beslut enligt skogsvårdslagen ska överklagas till en mark- och miljödomstol i stället för som i dag till en förvaltningsdomstol. Det är rimligt att alla överklaganden samlas i samma domstolsslag, vilket kan leda till en mer enhetlig och effektiv prövning. I övrigt anser jag att propositionen bör avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken,
b) avslår regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
c) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar i de delar det avser 2 kap. 2 och 8 §§ samt 3 kap. 1 § och avslår lagförslaget i övrigt,
d) antar regeringens förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429),
e) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:242 punkterna 2 och 4 samt motion 2025/26:4141 av Kajsa Fredholm m.fl. (V), bifaller delvis proposition 2025/26:242 punkt 3 och avslår proposition 2025/26:242 punkterna 1 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
Kravet på återbeskogning av skogsmark efter bl.a. avverkning borgar för god skoglig produktion och är av godo. Det finns dock ett par situationer där viktiga miljövärden drabbas negativt och där ett undantag skulle kunna göras.
Brynmiljöer, dvs. gränsområdet mellan skog och jordbruksmark, kan härbärgera viktig biologisk mångfald om de utgör en mjuk övergång mellan skog och jordbruksmark, med buskar och enstaka träd. De mjuka brynen har också andra fördelar. De utgör en god miljö för vilt och kan rätt utformade minska risken för stormskador på skogsbeståndet och sannolikt minska betesskador på detsamma. Brynens naturliga långsträckta utbredning gör också att de kan fungera som spridningskorridorer för biologisk mångfald. Återbeskogningskravet hindrar markägare från att anlägga sådana mjuka bryn.
Ett undantag för skogsbryn kan ha små negativa effekter på skoglig tillväxt, eftersom arealen fullstor skog och virkesproduktionen minskar. Effekterna är dock mycket begränsade, särskilt de första årtiondena. Även på den mark där det inte återplanteras växer de första åren mycket biomassa upp. Eftersom ett undantag endast skulle ge möjlighet till frivilligt skapande av mjuka bryn och inte innebär något krav kommer endast en mindre del av markägarna att göra så. Endast en liten fraktion av skogsmarken är dessutom avverkningsmogen varje år. De mjuka brynens positiva påverkan på det angränsande skogsbeståndet via minskad stormfällning och minskade betesskador torde också begränsa förlusten av kolinlagring och virkesproduktion.
Viss mark kan naturligt ha en mer eller mindre öppen karaktär inom skogsbestånd. På delar av hyggen kan biologiskt värdefulla öppna miljöer uppstå naturligt. Återbeskogningskravet motverkar att den marken förblir öppen. Det bör bli tydligare att markägaren frivilligt ska kunna ta den naturhänsyn som det innebär att inte plantera sådana ytor. Därför bör ett undantag från återbeskogningsplikten göras för dessa ytor.
Skogsvårdslagens krav på återplantering bör inte heller hindra markägare från att göra andra punktinsatser i sin skogsmark för att gynna naturvärden. Det finns redan i dag undantag för mark som på grund av särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkesproduktion. Men ett undantag med syftet frivillig naturhänsyn bör bli tydligt. Skogsägare ska inte hindras från att frivilligt ta hänsyn till naturen.
Det som anförs ovan om att undanta viss begränsad mark från krav på anläggning av skog bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4143 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) och avslår motion 2025/26:4145 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Martin Kinnunen (SD), Staffan Eklöf (SD), Mattias Eriksson Falk (SD) och Victoria Tiblom (SD).
Mest slående är att regeringen endast hunnit med att behandla en bråkdel av de bedömningar och förslag som skogsutredningen lämnade i sitt slutbetänkande. Dessa ska i stället i stor utsträckning beredas vidare, vilket får till följd att förslag som är centrala för att öka produktionen och klimatnyttan skjuts på en oviss framtid. Detta gäller bl.a. förslagen om att införa ett bredare mått för skogens samlade klimatnytta, en förändrad syn på naturvårdsavsättningar och miljöhänsyn, inklusive skydd för fåglar, lösningsförslag för miljökvalitetsmålet Levande skogar och ett nytt nationellt forskningsprogram om skogsskötsel.
Jag och mitt parti hade förväntat oss att propositionen skulle innehålla ett mer sammanhållet paket av produktionshöjande åtgärder från slutbetänkandet som kombinerar rådgivning, investeringar och modern skogsskötsel. I stället får skogsägarna vänta, och svenskt skogsbruk lämnas utan de verktyg som behövs för att möta samhällets krav på minskat gas- och oljeberoende. Om Sverige ska klara av att ersätta fossilbaserade drivmedel och material med förnybara och inhemskt producerade alternativ måste vi också vara beredda att öka den hållbara tillväxten och uttaget från våra skogar. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma med ett sammanhållet paket av produktionshöjande åtgärder för svenskt skogsbruk. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4145 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:4143 av Martin Kinnunen m.fl. (SD).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Helena Lindahl (C).
Det är välkommet att regeringen till slut har tagit vidare det arbete som påbörjades under den förra mandatperioden för att förändra artskyddet och klargöra skogsägares ersättningsrätt, men tyvärr har det dröjt nästan en hel mandatperiod för regeringen att ta fram konkreta förslag. Regeringen har inte heller tagit det långsiktiga och breda helhetsgrepp som hade behövts för att skapa tydliga förutsättningar. Ett sådant helhetsgrepp hade krävts för att få till en hållbar balans mellan brukande och miljöhänsyn. Regeringen har i stället presenterat en mängd olika utredningar och förslag som gör det svårt att överblicka konsekvenserna av förslagen i sin helhet.
Regeringen bör därför återkomma med en samlad konsekvensanalys av de regelförändringar på skogsområdet som regeringen har presenterat under mandatperioden. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Regeringen har under mandatperioden för svensk räkning skrivit under internationella förpliktelser för att skydda biologisk mångfald. Trots detta saknas en redogörelse i propositionen för hur detta ska hanteras. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med en redogörelse för hur de regeländringar som föreslås i propositionen påverkar Sveriges åtaganden om biologisk mångfald. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Regeringens förslag om att frikoppla samrådsskyldigheten från avverkningsanmälan kräver noggrann uppföljning. När samrådsskyldigheten bara ska gälla i de fall regeringen beslutar om det flyttas mer ansvar över på den enskilda skogsägaren att själv avgöra vad som gäller. Det är också svårt att förutse konsekvenserna av den föreslagna förändringen eftersom regeringens kommande föreskrifter om dess utformning också kan påverka om Sverige uppfyller EU-rätten i fråga om artskydd och förnybartdirektivet. Regeringen har i propositionen aviserat att den avser att ge Skogsstyrelsen i uppdrag att följa upp den förkortade tidsfristen. Det är bra, men utifrån det som anförs ovan anser vi att regeringen också behöver följa upp och utvärdera effekterna av att frikoppla samrådsplikten från avverkningsanmälan. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4144 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1, 3 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Åsa Westlund (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S) och Aida Birinxhiku (S).