Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning – Vad vill politikerna?
Proposition 2025/26:202 · Klimat- och näringslivsdepartementet
Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning
AntogsInlämnad 17 mars 2026· Beslutad 26 maj 2026
Vad betyder förslaget?
Lättare att sänka miljökrav för vattenkraftverk och dammar
Regeringen vill att det ska bli möjligt att sänka kraven på miljöanpassning när vattenkraftverk och dammar prövas för moderna miljövillkor. Syftet är att fullt ut använda det utrymme som art- och habitatdirektivet ger att ta särskild hänsyn till verksamheter med ett väsentligt allmänintresse. Det ska enligt förslaget ske genom att tillståndsmyndigheten i vissa fall får avstå från villkor som skyddar ett Natura 2000-område, men bara efter regeringens tillåtelse.
Det här ändras
Vid omprövning för moderna miljövillkor blir det möjligt att sänka kraven på miljöanpassning för vattenkraftverk och dammar.
Visa vad propositionen säger
”Ändringarna innebär att det vid omprövning för moderna miljövillkor blir möjligt att sänka kraven på miljöanpassning för dessa verksamheter.”
Tillståndsmyndigheten ska i vissa fall kunna avstå från de villkor som behövs för att en verksamhet med väsentligt allmänintresse inte ska skada ett Natura 2000-område.
Visa vad propositionen säger
”ska tillståndsmyndigheten ha möjlighet att i vissa fall avstå från att förena tillståndet med de bestämmelser och villkor som behövs för att säkerställa att verksamheten inte skadar ett Natura 2000-område”
Regeringens rätt att meddela föreskrifter om undantag från kraven på vattenmiljön utvidgas till att även gälla omprövning av befintliga tillstånd och nya tillstånd.
Visa vad propositionen säger
”Bemyndigandet föreslås att även omfatta omprövning av tillstånd till befintlig verksamhet och meddelande av nya tillstånd för sådan verksamhet.”
Företag som driver vattenkraftverk och regleringsföretag: De kan få mindre stränga krav vid omprövningen och därmed minskade ekonomiska förluster och direkta kostnader för miljöåtgärder.
Mark- och miljödomstolarna: De kan få visst merarbete eftersom de också ska bedöma om det finns förutsättningar att tillämpa undantaget och i så fall lämna frågan till regeringen.
Länsstyrelserna: De kan få visst merarbete i de fall regeringen ger tillåtelse och kraven sänks, eftersom det kan kräva justeringar i normsättningen.
Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket: De kan behöva se över föreskrifter och vägledningar och bistå med bedömningar i de fall frågan om undantag aktualiseras.
Vattenmiljön: När undantaget används kan det enligt propositionen innebära försämringar för vattenmiljön jämfört med dagens regler, men krav på kompensationsåtgärder väntas begränsa skadorna.
Börjar gälla
1 juli 2026
Kostnader
Regeringen bedömer att förslagen inte innebär några nya åtaganden för länsstyrelserna och inte är kostnadsdrivande. Ökat resursbehov hos berörda myndigheter bedöms kunna hanteras genom omprioriteringar inom befintliga ramar.
Ord att känna till
Natura 2000-område:
Ett skyddat naturområde som ingår i EU:s nätverk av värdefulla naturområden.
Art- och habitatdirektivet:
EU-regler som skyddar hotade djur, växter och deras livsmiljöer.
Moderna miljövillkor:
Nya miljökrav som äldre tillstånd för vattenkraftverk och dammar prövas mot.
Miljökvalitetsnorm:
En bestämmelse om vilken kvalitet ett vatten ska ha.
Tillståndsmyndighet:
Den domstol eller myndighet som prövar ansökningar om tillstånd för en verksamhet.
Sammanfattningen är skriven av AI utifrån propositionen. Varje påstående har kontrollerats mot propositionen i en separat automatisk granskning, och citaten är ordagranna. Den har inte granskats av en människa. Den kan innehålla fel. Det är alltid propositionen själv som gäller.
Var är förslaget nu?
InlämnadRegeringen har lämnat förslaget till riksdagen.
I utskottEtt utskott granskar förslaget och partierna kan lämna motioner.
Betänkande klartUtskottet har skrivit sitt förslag till beslut.
DebattFörslaget debatteras i kammaren.
BeslutadRiksdagen har fattat beslut.
17 mars 2026Bordlagd
17 mars 2026Inlämnad
18 mars 2026Hänvisad
1 april 2026Motionstid slutar
28 april 2026Beredning
5 maj 2026Beredning
19 maj 2026Justering
20 maj 2026Trycklov
25 maj 2026Bordläggning
26 maj 2026Behandling
26 maj 2026Beslut
Vem står bakom?
Förslaget kommer från regeringen och har tagits fram av Klimat- och näringslivsdepartementet. Det behandlas av riksdagens utskott CU.
Ulf Kristersson (M), skrev under för regeringen
Johan Britz (L), ansvarigt statsråd (Klimat- och näringslivsdepartementet)
Regeringen föreslår att riksdagen…
antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken. – Bifall
Vad ville partierna i stället?
Motioner som partier lagt med anledning av förslaget. Där står vad de vill ändra, stoppa eller lägga till.
Riksdagen avslår proposition 2025/26:202 Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avsätta resurser för att länsstyrelserna ska kunna arbeta systematiskt med uppföljning av att de miljöåtgärder som sätts in verkligen gör nytta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa tydliga krav på kraftbolagen att redovisa påverkan på vattenmiljön lokalt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda minimitappning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som säkerställer att vattenkraft som fanns på plats vid Natura 2000-områdens införande inte ska påverkas retroaktivt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur kostnaderna för omprövningar av vattenkraften ska sänkas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur reglerna för omprövningar av vattenkraften ska förenklas och tillkännager detta för regeringen.
Hur röstade partierna?
Ett utskott går igenom förslaget och skriver ett förslag till beslut, punkt för punkt. Riksdagen röstar sedan om utskottets förslag mot de partier som ville något annat.
Betänkande 2025/26:CU41: Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning
1. Regeringens lagförslag
Utskottet föreslog: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:202 och avslår motionerna 2025/26:3999 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) och 2025/26:4047 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ja = för utskottets förslag. Nej = för reservationen från V och MP.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur antalet ofrivilliga utrivningar ska minimeras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur miljöåtgärderna inom omprövningen av vattenkraften ska inventeras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att tillämpningen av undantagsbestämmelserna sker efter individuella proportionalitetsbedömningar och på tillräckliga beslutsunderlag samt återkommande redovisa för riksdagen hur undantagsbestämmelserna tillämpas och vilka konsekvenser det får, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge berörda myndigheter i uppdrag att ta fram nationell vägledning samt metodstöd för tillämpningen av undantagsbestämmelserna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör följa upp om aktuella kompensationsåtgärder är effektiva och medför faktisk miljönytta och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Resultat: utskottets förslag vann (306 ja mot 42 nej).
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om undantag från EU:s regler för skydd av arter och livsmiljöer (art- och habitatdirektivet) vid vattenkraftens omprövning.
De menar att förslaget gör undantag från art- och habitatdirektivets krav och minskar kraven på att skydda Natura 2000-områden.Visa vad de skrev
”Med denna proposition tar regeringen ytterligare steg för att göra undantag från art- och habitatdirektivets krav och minimera kraven för att skydda Natura 2000-områden.”
De menar att skyddet för vandrande fisk som lax, öring och ål och ekosystemen i sjöar och vattendrag kommer att väga lättare när vattenkraften ska få moderna miljövillkor.Visa vad de skrev
”Nu kommer skyddet av vandrande fiskarter som lax, öring och ål och ekosystemen i sjöar och vattendrag att väga betydligt lättare i arbetet med att ge vattenkraften moderna miljövillkor.”
De menar att förslagen inte är förenliga med EU-rätten, eftersom varje enskilt fall måste prövas och det måste finnas tillräckligt underlag för prövningen, vilket Naturvårdsverket och flera andra remissinstanser påpekar.Visa vad de skrev
”Vi delar inte regeringens bedömning att förslagen är förenliga med EU-rätten. Som Naturvårdsverket och flera andra remissinstanser påpekar krävs det nämligen att varje enskilt fall prövas och att det finns tillräckligt underlag för sådan prövning.”
De menar att vattenkraften inte behöver gynnas ytterligare genom förslag som bara marginellt bidrar till den nationella energiförsörjningen och påverkar miljön negativt.Visa vad de skrev
”Vi värnar vattenkraftens betydelse för energiförsörjningen men anser inte att den behöver gynnas ytterligare genom förslag som endast marginellt bidrar till vår nationella energiförsörjning och som påverkar miljön negativt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Två tredjedelar av Sveriges vattendrag har inte god ekologisk status, och vattenkraftverk och dammar är en stor orsak till detta. Det var därför ett framsteg att det 2020 beslutades att svensk vattenkraft ska förses med moderna miljövillkor enligt den nationella plan för omprövning av vattenkraft som Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten och Svenska kraftnät tagit fram. Sverige hade därmed tagit viktiga steg för att vattenkraften skulle få moderna miljövillkor utan påtaglig påverkan på tillgången på vattenkraftsel.
Den nuvarande regeringen har missat viktiga chanser att få ut mer effekt från vattenkraften samtidigt som den aktivt och systematiskt arbetat med att försvaga miljökraven. Regeringen inledde med att helt enkelt pausa omprövningsprocessen i olika omgångar till den 1 juli 2025, vilket även ledde till kritik från EU-kommissionen. Regeringen har systematiskt maximerat alla tillgängliga kryphål för att försvaga miljöskyddet. Prövningsprocesserna stoppades innan de ens hann komma i gång ordentligt. Detta innebär att värdefull tid har gått förlorad för våra strömmande vatten. Det vilar ett tungt ansvar på regeringen när den undergräver en så bred överenskommelse som den nationella planen innebar.
Sommaren 2025 beslutade regeringen om en rad olika förordningsändringar, vilket försämrade möjligheterna att miljöanpassa vattenkraften i hela landet. Med denna proposition tar regeringen ytterligare steg för att göra undantag från art- och habitatdirektivets krav och minimera kraven för att skydda Natura 2000-områden.
Vi är kritiska till både de förordningsändringar som redan har genomförts och de försämrade förutsättningar för miljöanpassning som förslaget i propositionen innebär. Genom dessa förändringar frångår regeringen hela grundtanken med miljöanpassningen av vattenkraften – att göra miljön bättre. Oavsett storlek påverkar vattenkraftverken ekosystemen, och de behöver därför moderna miljövillkor. Älvar, forsar och bäckar är några av Sveriges artrikaste livsmiljöer och dessa miljöer är nödvändiga för många arter. Det handlar bl.a. om vandrande fisk som ål, öring och lax men också fåglar, insekter och musslor. Nu kommer skyddet av vandrande fiskarter som lax, öring och ål och ekosystemen i sjöar och vattendrag att väga betydligt lättare i arbetet med att ge vattenkraften moderna miljövillkor. Risken är också stor att lokala, unika bestånd av lax och öring slås ut. Vi värnar vattenkraftens betydelse för energiförsörjningen men anser inte att den behöver gynnas ytterligare genom förslag som endast marginellt bidrar till vår nationella energiförsörjning och som påverkar miljön negativt.
Vi delar inte regeringens bedömning att förslagen är förenliga med EU-rätten. Som Naturvårdsverket och flera andra remissinstanser påpekar krävs det nämligen att varje enskilt fall prövas och att det finns tillräckligt underlag för sådan prövning. Vi anser att naturen är grunden för vår framtida välfärd. En politik som värnar fungerande ekosystem och minskar klimatutsläppen gör Sverige starkare, hållbarare och tryggare. Att ensidigt gynna kortsiktiga särintressen ekonomiskt enligt regeringens förslag leder i motsatt riktning.
Mot denna bakgrund bör riksdagen avslå propositionen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3999 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) och 2025/26:4047 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:202.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V) och Amanda Palmstierna (MP).
2. Uppföljning och återredovisning av de nya reglerna
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motion 2025/26:4009 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkandena 1-3.
Ja = för utskottets förslag. Nej = för reservationen från S.
Resultat: utskottets förslag vann (217 ja mot 107 nej).
Vad ville S i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till motionen och tillkännager för regeringen att den ska följa upp och återredovisa hur undantagen används och vilka konsekvenser de får för vattenmiljö, biologisk mångfald och elsystemet.
De menar att riksdagen löpande bör få en samlad bild av hur undantagen används och vilka konsekvenser de får för vattenmiljö, biologisk mångfald och elsystemet.Visa vad de skrev
”Samtidigt bör riksdagen löpande få en samlad bild av hur undantagsbestämmelserna används och vilka konsekvenser de får för vattenmiljö, biologisk mångfald och elsystemets funktion.”
De menar att varje undantag bör föregås av en individuell proportionalitetsbedömning och bygga på ett tillräckligt beslutsunderlag.Visa vad de skrev
”Varje undantag bör därför föregås av en individuell proportionalitetsbedömning och bygga på ett tillräckligt beslutsunderlag.”
De menar att nationell vägledning och metodstöd kan ge en mer effektiv och likformig tillämpning.Visa vad de skrev
”Nationell vägledning och metodstöd kan bidra till en mer effektiv och likformig tillämpning.”
De menar att den osäkerhet som länge fått råda snabbt behöver vändas till tydlighet och förutsägbarhet.Visa vad de skrev
”Den osäkerhet som länge fått råda behöver därför snarast vändas till tydlighet och förutsägbarhet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi ställer oss bakom regeringens lagförslag och delar bedömningen att Sverige fullt ut bör kunna använda de undantagsmöjligheter som följer av EU-rätten i samband med vattenkraftens omprövning. Vattenkraften är en central del av Sveriges fossilfria elsystem som bidrar med reglerförmåga, effektbalans och systemstabilitet. Samtidigt har den historiska utbyggnaden haft stora konsekvenser för vattenmiljöer, vandrande fiskbestånd och biologisk mångfald i våra vattendrag. Reformen om moderna miljövillkor syftar till att hantera denna påverkan genom nödvändiga miljöanpassningar samtidigt som vattenkraftens betydelse för elsystemet värnas.
3. Vattenkraftens förutsättningar
Utskottet föreslog: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4040 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 1-5 och 2025/26:4047 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 2-4.
Ja = för utskottets förslag. Nej = för reservationen från C och MP.
Resultat: utskottets förslag vann (282 ja mot 24 nej).
Vad ville C i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till reservationens förslag och tillkännager för regeringen att den ska ta fram nya förslag för en rättssäker och kostnadseffektiv prövning av vattenkraftens miljövillkor med minimala ofrivilliga utrivningar och maximal miljönytta.
De menar att regeringen har misslyckats med miljöprövningarna och att det inte har blivit enklare för verksamhetsutövarna, som i stället får lägga resurser på juridiska tvister.Visa vad de skrev
”Regeringen har misslyckats när det gäller vattenkraftens miljöprövningar. Det har inte blivit enklare för verksamhetsutövarna som måste avsätta resurser till juridiska tvister i stället för miljöåtgärder.”
De menar att den nuvarande processen har präglats av stor rättsosäkerhet, orimliga kostnader och ett hot mot både storskalig och småskalig elproduktion, utan att miljöåtgärderna blivit tillfredsställande.Visa vad de skrev
”Den nuvarande processen för miljöprövningar har dock präglats av stor rättsosäkerhet, orimliga kostnader och ett hot mot såväl storskalig som småskalig elproduktion utan att miljöåtgärderna blivit tillfredsställande.”
De menar att förslaget i propositionen är ett litet men otillräckligt steg och inte löser problemet.Visa vad de skrev
”Förslaget i propositionen är ett litet men otillräckligt steg för att hantera de allvarliga brister som uppstått i samband med omprövningarna av vattenkraftens miljövillkor, men förslaget löser inte problemet.”
De menar att det grundläggande problemet är att åtgärderna inte kommer till stånd på rätt platser, till en rimlig kostnad och med god rättssäkerhet.Visa vad de skrev
”Det grundläggande problemet är att de åtgärder som behöver vidtas inte kommer till stånd på rätt platser, till en rimlig kostnad och med god rättssäkerhet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen har misslyckats när det gäller vattenkraftens miljöprövningar. Det har inte blivit enklare för verksamhetsutövarna som måste avsätta resurser till juridiska tvister i stället för miljöåtgärder. Det finns ingen helhetsbild av vilka miljöåtgärder som är viktigast att prioritera ur ett nationellt perspektiv.
Vad ville MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till förslagen om bättre uppföljning av miljöåtgärder, krav på att kraftbolag lämnar miljörapporter och en utredning om minimitappning.
De menar att regeringen borde ha lagt fram åtgärder som bättre tjänar syftet i stället för att undergräva miljöanpassningen genom lagstiftning.Visa vad de skrev
”Regeringen borde ha lagt fram förslag på åtgärder som bättre tjänar detta syfte, i stället för att undergräva miljöanpassningen genom lagstiftning.”
De menar att regeringen bör avsätta resurser så att länsstyrelserna systematiskt kan följa upp att miljöåtgärder gör nytta.Visa vad de skrev
”Jag anser att regeringen bör avsätta de resurser som behövs för att länsstyrelserna ska kunna arbeta systematiskt med uppföljning av att de miljöåtgärder som sätts in verkligen gör nytta.”
De menar att kraftbolagen bör bli skyldiga att lämna miljörapporter.Visa vad de skrev
”Därför bör kraftbolagen bli skyldiga att lämna miljörapporter.”
De menar att regeringen bör tillsätta en utredning om minimitappning som verktyg för miljöanpassning och vilka effekter det kan få för elsystemet och miljön.Visa vad de skrev
”Som ett första steg borde regeringen tillsätta en utredning som analyserar minimitappning som ett verktyg för miljöanpassning och vilka potentiella effekter det kan få för både elsystemet och miljön.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi befinner oss i inledningsfasen av miljöprövningarna, men vi vet redan nu att processerna skulle kunna underlättas och förbättras på många sätt. Utvidgade kunskaper om vattenkraftens miljöpåverkan skulle också stödja regeringens uttalade vilja att hitta effektiva miljöåtgärder. Regeringen borde ha lagt fram förslag på åtgärder som bättre tjänar detta syfte, i stället för att undergräva miljöanpassningen genom lagstiftning.
Det finns omfattande brister i uppföljningen av de miljöåtgärder som sätts in, och det behöver säkerställas att de faktiskt får avsedd effekt, vilket inte alltid visat sig vara fallet. Jag anser att regeringen bör avsätta de resurser som behövs för att länsstyrelserna ska kunna arbeta systematiskt med uppföljning av att de miljöåtgärder som sätts in verkligen gör nytta.
För oss är det centralt att säkerställa en rimlig balans mellan miljönytta och elsystemets behov. Varje undantag bör därför föregås av en individuell proportionalitetsbedömning och bygga på ett tillräckligt beslutsunderlag. Nationell vägledning och metodstöd kan bidra till en mer effektiv och likformig tillämpning. Samtidigt bör riksdagen löpande få en samlad bild av hur undantagsbestämmelserna används och vilka konsekvenser de får för vattenmiljö, biologisk mångfald och elsystemets funktion. De kompensationsåtgärder som aktualiseras vid undantag ska vara effektiva och säkerställa faktisk miljönytta.
Den nationella planeringsramen om högst 1,5 terawattimme årlig produktionspåverkan har varit en grundläggande förutsättning för reformen och bör ligga fast som samlad nationell ram. Samtidigt ersätter denna ram inte den individuella prövning som följer av EU-rätten. Det ska vidare poängteras att genomförandetakten i omprövningen har bromsats under den nuvarande valperioden. Enligt riksdagens utredningstjänst (RUT 2025:1658) har regeringens hantering bidragit till att fördröja processen, vilket riskerar att både skapa osäkerhet för energisystemet och fördröja nödvändiga miljöåtgärder. Den osäkerhet som länge fått råda behöver därför snarast vändas till tydlighet och förutsägbarhet.
Det är regeringens uppgift att vidta nödvändiga åtgärder enligt det vi anför ovan. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4009 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkandena 1–3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).
Vattenkraften är grunden i det svenska energisystemet, och dess reglerförmåga är avgörande för att vi ska kunna ha ett konkurrenskraftigt elpris både i dag och i framtiden. Det handlar om att kunna integrera mer av den billigaste energiproduktionen som sol och vind och därmed klara klimatomställningen utan att elpriserna skenar. Den nuvarande processen för miljöprövningar har dock präglats av stor rättsosäkerhet, orimliga kostnader och ett hot mot såväl storskalig som småskalig elproduktion utan att miljöåtgärderna blivit tillfredsställande.
Förslaget i propositionen är ett litet men otillräckligt steg för att hantera de allvarliga brister som uppstått i samband med omprövningarna av vattenkraftens miljövillkor, men förslaget löser inte problemet. Det grundläggande problemet är att de åtgärder som behöver vidtas inte kommer till stånd på rätt platser, till en rimlig kostnad och med god rättssäkerhet. Det saknas en inventering av var vi får mest miljönytta för pengarna och den spillda energin.
Den ”Svartårunda” som myndigheter tillsammans med intresseorganisationer och verksamhetsägare genomförde visade tydligt på att naturliga vandringshinder, samhällsbehov där vägar anlagts på dammar och prioritering av hotade arter inte tas hänsyn till på ett adekvat sätt. Samtidigt ser vi krav på fria vandringsvägar för arter som gädda och abborre trots att dessa inte är hotade.
Den nuvarande prövningen har blivit en mardröm där miljöåtgärder inte kommer på plats där de behövs som mest och där miljöåtgärder och utrivningar krävs på platser där de har liten effekt på de arter som verkligen behöver nya livsmiljöer. Naturliga vandringshinder måste inventeras, och andra samhällsnyttor som infrastruktur, rekreation, turism och beredskap behöver vägas in när avvägningarna görs. Mer resurser och fokus på tidiga samråd behövs. Dessutom behövs en nationellt sammanhållen prövning från myndighetshåll för att optimera miljönyttan i förhållande till de avsatta energiresurser som får nyttjas.
Stora summor läggs nu på processer i domstolar i stället för på miljöåtgärder, vilket är ett slöseri. Vi riskerar onödigt många utrivningar och minskad energiproduktion som följd. Här behöver regeringen ge tydligare styrning till sina myndigheter och förtydliga regelverken så att processerna effektiviseras och kostnaderna minskas. Det är också välkommet för att frigöra tid för mark- och miljödomstolarna som redan är en flaskhals i tillståndsprocesserna.
Det finns också en rättslig osäkerhet som uppstår när befintliga anläggningar, varav många har funnits i över ett sekel och utgör viktiga kulturmiljöer, ska prövas mot ett regelverk som inte var avsett för dem. Processen blir en omständlig, kostsam och oförutsägbar prövning av hela verksamhetens existensberättigande.
När Natura 2000-reglerna infördes i miljöbalken 2001 var det med den underförstådda premissen att pågående, lagliga verksamheter som vattenkraften var en accepterad del av den miljö som skulle skyddas. Att nu, över två decennier senare, retroaktivt ifrågasätta dessa anläggningars förenlighet med direktiven skapar en ohållbar situation.
Vidare misslyckas regeringen med att reda ut den kostnadsbörda som drabbar småskaliga vattenkraftsägare vid omprövning av vattenkraften. De belastas med mycket stora utredningskostnader för att kunna påvisa att deras verksamhet är förenlig med art- och habitdirektivet.
Regeringen bör ta fram nya förslag för en rättssäker, kostnadseffektiv prövning med minimala ofrivilliga utrivningar och maximal miljönytta och återkomma till riksdagen. Vidare bör regeringens vidta nödvändiga åtgärder enligt det jag anför ovan.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4040 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 1–5 och avslår motion 2025/26:4047 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 2–4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C).
Det bör vidare införas tydliga krav på kraftbolagen att redovisa påverkan på vattenmiljön lokalt. I dagsläget är kunskapsbristerna stora, vilket är ett konkret hinder för samverkans- och miljöprövningsprocesserna som helhet. För att uppnå effektiva miljöåtgärder – som regeringen också anger att man vill – borde regeringen i stället för att öppna för omfattande undantag i skyddade områden, underlätta processen med att hitta effektiva lösningar för både elsystemet och vattenmiljön. Därför bör kraftbolagen bli skyldiga att lämna miljörapporter.
Minimitappning lyfts ofta fram som en central åtgärd för att skapa en bättre vattenmiljö. En bred utredning som tittar närmare på frågan har dock aldrig tillsatts. Som ett första steg borde regeringen tillsätta en utredning som analyserar minimitappning som ett verktyg för miljöanpassning och vilka potentiella effekter det kan få för både elsystemet och miljön.
Det är regeringens uppgift att vidta nödvändiga åtgärder enligt det som anförs ovan. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4047 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 2–4 och avslår motion 2025/26:4040 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 1–5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Amanda Palmstierna (MP).