Laddar…
- Röstade för utskottets förslag
- 54 %
- 167 av 310 omröstningar
- På den vinnande sidan
- 56 %
- 168 av 302 omröstningar där partiet röstade ja eller nej
- Fick igenom sin linje mot utskottet
- 1 av 135
- omröstningar där partiet röstade nej och utskottets förslag föll
- Reservationer
- 207
- av 695 beslutspunkter hade partiet ett eget förslag
- Ville stoppa hela propositionen
- 0
- gånger
Partiets egna förslag
Motioner som Socialdemokraterna har lagt i partiets namn under riksmötet 2025/26: 129 motioner med 1888 yrkanden. Riksdagen har beslutat om 1880 av yrkandena och sagt ja till 1. Partier som ingår i regeringen lägger sällan egna motioner, eftersom de i stället påverkar regeringens förslag inifrån. Därför säger antalet motioner inte hur aktivt ett parti är.
Där partiet ville något annat
Beslutspunkter där S röstade nej till utskottets förslag eller lämnade en reservation. Det kan betyda att partiet ville stoppa, ändra eller gå längre än förslaget. Öppna propositionen för att se omröstningen.
Följde utskottet på alla punkter
Visa 161 ärenden där S varken röstade nej eller reserverade sig
Så läser du siffrorna
I kammaren röstar riksdagen alltid om utskottets förslag. Ja betyder att man stöder utskottets förslag och nej att man stöder ett motförslag. Utskottets förslag är oftast att anta regeringens proposition, men inte alltid.
En reservation är ett annat förslag till beslut som ett eller flera partier lämnar i utskottet. Många punkter avgörs utan omröstning; då syns partiets hållning bara genom reservationen.
Partiets röst är det som flest av dess ledamöter röstade. Ibland behandlar utskottet flera propositioner i samma betänkande; då visas de tillsammans och varje beslutspunkt räknas en gång.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höjningen av försörjningskravet ska begränsas till 1,10 gånger normalbeloppet vid utmätning av lön och bostadskostnaden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetsrelaterade inkomster och ersättningar ska kunna beaktas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att försörjningskrav inte ska gälla vid en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd på grund av anknytning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att försörjningskrav inte ska gälla för forskare och doktorander och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheterna till DNA-analys bör utvärderas noga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en vidare utredning av övergångsbestämmelser i syfte att upprätthålla rättssäkerheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de lagändringar som omfattas av denna proposition ska bli föremål för en omedelbar och systematisk uppföljning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejmed anledning av prop. 2025/26:294 För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande för vård av barn och ungaMotion 2025/26:4218 · 10 juli 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag för att stärka möjligheten till kontakt mellan barn och biologiska föräldrar när det är till barnets bästa, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn över 15 år inte ska tvingas vara kvar i ett familjehem när bristerna hos de biologiska föräldrarna som föranledde placeringen är undanröjda, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad kunskap kring våld i det stärkta stödet till föräldrar och vårdnadshavare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:292 Skärpta villkor för friskolesektornMotion 2025/26:4214 · 9 juli 2026 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vinstuttag ur skolan ska förbjudas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska införas ett generellt förbud mot värdeöverföringar från skola och förskola och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att krav på återbetalning ska införas mot friskolor som bryter mot förbudet mot värdeöverföringar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omgående ska tillsätta en utredning som utreder ett verkligt vinstförbud i skola och förskola och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag som säkerställer att ekonomiska krav och tillståndsprövning inom friskolesektorn utformas så att idéburna aktörer och mindre huvudmän inte missgynnas i förhållande till stora skolkoncerner, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:268 Sveriges strategi för ett fredligt, säkert och hållbart ArktisMotion 2025/26:4203 · 15 juni 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för inrättandet av ett omfattande marint skyddsområde i Arktis för att stärka skyddet av regionens marina miljö och långsiktiga stabilitet och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att ny olje- och gasutvinning i Arktis begränsas och på sikt förbjuds i enlighet med försiktighetsprincipen och tillkännager detta för regeringen.
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:271 En förändrad abortlagMotion 2025/26:4197 · 10 juni 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det i den föreslagna lagstiftningen bör framgå vilka yrkesgrupper som är behöriga att utföra abort eller avbryta graviditet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:255 Stickprovsinsamling av uppgifter om hushållens skulderMotion 2025/26:4185 · 20 maj 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens proposition.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studera förutsättningarna för att införa ett krav på att hushållens skulder och tillgångar ska omfattas av statistikinsamlingen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:259 Nationell planering för transportinfrastrukturen 2026–2037Motion 2025/26:4162 · 13 maj 2026 · 14 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en tydlig klimatinriktning för trafikpolitiken, där klimatmålet för transportsektorn ska ligga fast, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ny järnvägskapacitet, också i form av nya stambanor, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av höjda ambitioner och ökade insatser för järnvägsunderhållet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en tydlig plan för när järnvägens eftersatta underhåll ska vara åtgärdat, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska vara en långsiktig och pålitlig aktör även när det gäller infrastruktursatsningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de olika trafikslagen ska komplettera, knyta samman och förstärka varandra – där knutpunkter, noder och intermodalitet ska vara vägledande – och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka den gränsöverskridande järnvägstrafiken och den nordiska infrastrukturplaneringen i ljuset av det förändrade säkerhetspolitiska läget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av bred och högkvalitativ forskning och innovation inom transport- och trafikområdet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en stark infrastruktur för Sveriges förmåga att upprätthålla försörjningen av kritiska varor och tjänster för såväl det civila samhället som totalförsvaret och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att en större del av järnvägsunderhållet ska utföras i Trafikverkets egen regi, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av stärkt kostnadskontroll inom infrastrukturområdet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av Arlandas utveckling och därmed behovet av att koncentrera flygtrafiken till Arlanda samt avveckla Bromma flygplats och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modellerna för samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar ska ses över och utvecklas för att bättre spegla verkliga samhällsekonomiska värden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det systematiska borttagandet av belysningsstolpar på den svenska landsbygden måste upphöra, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:251 En mer sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillståndMotion 2025/26:4155 · 13 maj 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa en tydlig ekonomisk struktur för den omfördelning av resurser som reformen innebär och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att det finns en nationell stödstruktur för genomförandet av reformen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av noggrann uppföljning av reformen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:264 Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillståndMotion 2025/26:4154 · 13 maj 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om enhetlig begreppsanvändning i migrationslagstiftningen när det gäller skötsamt och hederligt levnadssätt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma till riksdagen med förslag till objektiva kriterier för krav på skötsamt och hederligt levnadssätt för uppehållstillstånd i enlighet med vad Lagrådet föreslår och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på en grundlig uppföljning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:262 Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpaktMotion 2025/26:4153 · 13 maj 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i stället för regeringens förslag om utmönstring av permanent uppehållstillstånd, införa etableringstillstånd för alla grupper som omfattas av förslaget om utmönstring förutom för kvotflyktingar, som även fortsättningsvis ska kunna beviljas permanent uppehållstillstånd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de nuvarande bestämmelserna om offentligt biträde ska bestå, med ändringen att även ärenden enligt asylprocedursförordningen och asyl- och migrationshanteringsförordningen ska omfattas av 18 kap. 1 §, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en grundlig uppföljning av förändringarna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:263 Stärkt återvändandeverksamhetMotion 2025/26:4152 · 13 maj 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen antar 17 kap. 6 § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) med den ändringen att uppgiftsskyldigheten ska gälla när det finns starka skäl att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att uppgiftsskyldigheten ligger på myndighetsnivå och inte enskilda tjänstepersoner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att sidoinformationen begränsas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om beslagtagandet av elektronisk kommunikationsutrustning (mobiltelefoner) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:242 Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbrukMotion 2025/26:4144 · 4 maj 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en samlad konsekvensanalys av regelförändringarna på skogsområdet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avstyrka förslaget om att korta tiden mellan avverkning och avverkningsanmälan från sex till tre veckor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen noggrant bör följa upp och utvärdera konsekvenserna av att frikoppla samrådsplikten från avverkningsanmälan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redogörelse för hur de i propositionen föreslagna regeländringarna påverkar Sveriges åtaganden om biologisk mångfald och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Visa alla 129 motioner
med anledning av prop. 2025/26:246 Skärpta regler för unga lagöverträdareMotion 2025/26:4136 · 29 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag i de delar det avser en sänkning av straffbarhetsåldern till 13 år.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att straffbarhetsåldern tillfälligt bestäms till 14 år för brott med minimistraff om fängelse i fyra år eller mer, för att sedan utvärderas, och tillkännager detta för regeringen.
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:240 Nya lagar om elsystemetMotion 2025/26:4129 · 29 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till ett nytt system för s.k. anvisade elavtal i enlighet med vad som anförs i motionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:243 Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattningMotion 2025/26:4128 · 29 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma med ett förslag om obegränsad koncernintern uthyrning av egna fartyg, s.k. koncernintern bareboat, inom EES i det svenska systemet för tonnagebeskattning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:239 Vindkraft i kommunerMotion 2025/26:4126 · 29 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en snabbhetsbonus för kommuner som under 2026 ändrar ett tidigare fattat beslut (veto) till ett positivt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inför fortsättningen av vindkraftsersättning till närboende se över hur en automatisk utbetalning till dem som är berättigade till ersättningen skulle kunna utformas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en långsiktig lösning för incitament för kommuner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:234 En ny lag om kommunal hamnverksamhetMotion 2025/26:4125 · 29 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:234 En ny lag om kommunal hamnverksamhet.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:238 Ny myndighet för miljöprövningMotion 2025/26:4124 · 29 april 2026 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom ramen för det fortsatta arbetet med den nya miljöprövningsmyndigheten bör återkomma med de ytterligare reformer som krävs för att ge myndigheten rätt förutsättningar att utföra sitt uppdrag på ett snabbt, förutsebart och rättssäkert sätt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ordnad övergång för att säkerställa att förslagen inte leder till förlängda handläggningstider eller minskat tempo i omställningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa kompetensförsörjningen, särskilt i samband med övergången till den nya myndigheten, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den nya miljöprövningsmyndigheten bör organiseras så att en regional närvaro säkerställs och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillkännagivandet om myndigheternas roll i tillståndsprocesser som i propositionen redovisas som slutbehandlat fortfarande är relevant och kräver åtgärder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:100 2026 års ekonomiska vårpropositionMotion 2025/26:4101 · 28 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:99 Vårändringsbudget för 2026Motion 2025/26:4100 · 28 april 2026 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten ingå ekonomiska åtaganden i form av avtal med Videberg Kraft AB om fasta kostnader och fördyringar av fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens föreslagna användning av anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap kopplat till kärnavfallsprogrammet.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens neddragning om 10 800 000 kronor inom utgiftsområde 24 anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens neddragning om 11 150 000 kronor inom utgiftsområde 24 anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de investeringar i det militära och civila försvaret som ryms inom den överenskomna ramen om 300 miljarder kronor ska föregås av ett gemensamt beslut av de partier som ingår i överenskommelsen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:217 Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvarMotion 2025/26:4099 · 27 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår propositionen i den del det gäller införandet av brotten missbruk av offentlig ställning respektive grovt missbruk av offentlig ställning (20 kap. 2 § brottsbalken och 22 d § lagen om offentlig anställning).Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att, givet att regeringens förslag om brottet missbruk av offentlig ställning antas, införa en ventil för situationer när det finns ett tvingande samhällsintresse, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:236 Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstödMotion 2025/26:4082 · 15 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen i enlighet med vad som anförs i motionen om behovet av ett elstöd som tillgodoser krav på träffsäkerhet och fördelning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen i enlighet med vad som anförs i motionen om behovet av flexiblare användning av de s.k. flaskhalsintäkterna och tillkännager detta för regeringen.
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:216 Stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvårdMotion 2025/26:4081 · 15 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) i de delar det avser 12 kap. 1 och 3 §§.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:229 En ny mottagandelagMotion 2025/26:4080 · 15 april 2026 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att asylboenden på mottagningscenter inte ska kunna överlåtas i privat drift och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det vid anvisning till en kommun att ordna boende vid extraordinära situationer bör tydliggöras att utsatta områden i kommuner ska kunna undantas och att det undantaget i vissa fall kan omfatta hela kommuner, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det politiska ansvaret för kommunfullmäktige och kommunstyrelse bör tydliggöras när det gäller skyldigheten för berörda kommuner att ordna boende för ensamkommande barn, utlänningar med tillfälligt skydd samt asylsökande vid extraordinära situationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med lagförslag som avskaffar eget boende som en möjlighet för asylsökande under asylprövningstiden utom i undantagsfall och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens proposition när det gäller förslaget om att undantag från kravet på arbetstillstånd endast ska kunna ges efter sex månader från det att asylansökan lämnades in.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:215 Tidsbegränsat boende för vissa nyanlända invandrare – en ny lag om bosättningMotion 2025/26:4079 · 15 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att kriteriet om bostadssituation vid fördelningen av nyanlända ska utformas så att inte kommuner med goda etableringsförutsättningar kan undandra sig ansvar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att tidigare mottagande och förekomsten av utsatta områden ska ges större vikt vid fördelningen av nyanlända för att motverka segregation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare i den del det avser 8 §.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:222 Ersättningsregler med brottsoffret i fokusMotion 2025/26:4078 · 15 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en särskild brottsofferlag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kontrollstation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:221 Slopat matkrav för serveringstillståndMotion 2025/26:4075 · 10 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår förslaget till ändring i 8 kap. 4 § alkohollagen (2010:1622) om att kravet på eget kök vid cateringverksamhet avskaffas.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förslagen i propositionen om slopat matkrav för serveringstillstånd i ett första skede bör införas temporärt i två år för att kunna utvärderas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den föreslagna utvärderingen även bör innefatta en snabb utvärdering av effekterna av slopade krav efter sommaren 2026 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:158 Hela Sverige ska fungera – politik för starkare landsbygderMotion 2025/26:4026 · 1 april 2026 · 35 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder mot de marknadsmisslyckanden som drabbat Sveriges landsbygder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra tillgången till grundläggande service på lands- och glesbygd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvecklingen av statliga servicekontor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta statens servicekontor fungera som mötesplats mellan finansiella institutioner och lokalsamhälle och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt infrastruktur och förbättrade kommunikationer för lands- och glesbygd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kollektivtrafik ska vara tillgänglig över hela landet och att den ska vara prisvärd, klimatsmart och jämlik samt tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den nationella betydelsen av goda förbindelser till och från Gotland, inbegripet rimliga transportkostnader, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsningar på järnvägs- och vägunderhåll kan bidra till att stärka konjunkturen, öka sysselsättningen och bidra till att Sverige håller samman och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka statens förmåga och ambition att upphandla såväl tåg- som flygförbindelser för att binda samman vårt geografiskt stora land och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av fungerande vägunderhåll, inte minst på landsbygden och i det finmaskiga vägnätet i glesbygden, och om att arbetet med att öka bärigheten i det svenska vägnätet måste fortsätta för att säkerställa vägnätets robusthet och kapacitet och tillkännager detta för regeringen.
med anledning av prop. 2025/26:197 Ett likvärdigt betygssystemMotion 2025/26:4025 · 1 april 2026 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att det nya betygssystemet inte leder till fortsatt utslagning från skolan och att regeringen ska återkomma med en samlad plan för hur betygssystemet ska samordnas med behörighetsregler och övergångar till gymnasiet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska följa upp att det nya betygssystemet inte leder till att de nationella provens ökade betydelse leder till försämrad undervisning när ökat fokus läggs på att förbereda elever för att prestera på prov och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att processen för kalibrering av betyg behöver förenklas och ses över före införandet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att genomförandet av digitala nationella prov är robust och fungerande innan systemet införs fullt ut och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utreda och återkomma med förslag om hur det nya betygssystemet ska anpassas till komvux, med hänsyn till vuxenutbildningens särskilda förutsättningar, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en parlamentarisk kommitté bör tillsättas för att följa genomförandet av betygssystemet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:191 Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän i skolväsendetMotion 2025/26:4024 · 1 april 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentlighetsprincipen ska omfatta samtliga enskilda huvudmän i skolväsendet utan alltför generösa undantag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de föreslagna lättnaderna för enskilda huvudmän bör begränsas så att de inte omfattar medelstora huvudmän, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fristående anordnare inom komvux ska omfattas av offentlighetsprincipen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentlighetsprincipen bör tillämpas fullt ut, utan undantag för affärshemligheter, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:196 Tid för undervisningsuppdragetMotion 2025/26:4023 · 1 april 2026 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör finansiera reformen på ett ansvarsfullt sätt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att regeringen genomför reformen på ett sätt som inte leder till större barngrupper och högre andel obehöriga lärare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att regleringen av undervisningsuppdraget genomförs i nära dialog med arbetsmarknadens parter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen särskilt ska analysera och beakta konsekvenserna för små kommuner, landsbygdskommuner och huvudmän med stora kompetensförsörjningsutmaningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med en uppföljning av hur regleringen påverkar lärarnas arbetsmiljö, undervisningens kvalitet och tillgången till behöriga lärare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minskade dokumentationskrav inte får leda till sämre möjligheter att tidigt upptäcka elevers stödbehov eller till försämrad information till elever och vårdnadshavare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:194 Nya läroplaner – för en stark kunskapsskolaMotion 2025/26:4022 · 1 april 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck även fortsättningsvis ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undervisningens icke-konfessionella karaktär uttryckligen ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att föreskrifter och kursplaner ska utformas så att politisk detaljstyrning av undervisningsmetoder undviks och att skrivningar om undervisningsstrategier därför ska hållas övergripande och professionsrespekterande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elevinflytandet, i enlighet med skollagens bestämmelser, ska värnas i framtagandet av föreskrifter och i de nya läroplanerna, samtidigt som det är läraren som leder och planerar undervisningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:198 Bättre förutsättningar för yrkesutbildningMotion 2025/26:4021 · 1 april 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att entreprenad i yrkesutbildningen ska begränsas, regleras och kontrolleras tydligare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att branschskolor ska utvecklas i nära samverkan med arbetsmarknadens parter i respektive bransch och att dessa bör ges inflytande över vilka utbildningar som ska startas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att yrkesprov ska tas fram i nära samverkan med arbetsmarknadens parter i respektive bransch och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införandet av yrkesprov ska vara frivilligt och ske stegvis och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:206 Stärkt kontroll av fusk i livsmedelskedjanMotion 2025/26:4020 · 1 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska återkomma med förslag om effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner, inklusive sanktionsavgifter, för att motverka fusk i livsmedelskedjan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetet mot fusk i livsmedelskedjan inte enbart bör stärkas genom förbättrad kontroll och informationsutbyte utan också genom skärpta konsekvenser för den som bryter mot regelverket, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:195 Förbättrat stöd i skolanMotion 2025/26:4019 · 1 april 2026 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bestämmelsen i skollagens syftesparagraf om att elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt ska kvarstå i sin nuvarande form, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att förändringarna i regelverket åtföljs av tillräcklig finansiering och resurser, så att stödet till elever kan förbättras i praktiken och inte stannar vid administrativa förändringar, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffandet av garantin för tidiga stödinsatser och extra anpassningar ska följas noga, så att elevers behov av stöd fortsatt kan identifieras och tillgodoses i tid, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformerna ska följas upp med fokus på elevers faktiska tillgång till stöd samt att huvudmän ges förutsättningar att säkerställa tillräcklig lärartäthet och specialpedagogisk kompetens, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utreda och återkomma med förslag om stärkt individuellt stöd inom komvux och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolanMotion 2025/26:4018 · 1 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att akutskolor på entreprenad inte bör införas, då det riskerar att leda till ökad utsortering av elever och till att resurser förs bort från elevernas undervisning till privata aktörer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förväntansdokument inte bör införas, då det riskerar att öka administrationen och detaljstyrningen i skolan utan att tydligt bidra till ökad studiero eller förbättrade kunskapsresultat, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:201 Reformerat försörjningsstöd – bidragstak och ökade möjligheter till arbeteMotion 2025/26:4017 · 1 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400) i de delar det avser 12 kap. 7 § andra stycket och 7 a §.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag som kraftfullt motverkar fusk genom skenseparation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:207 Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstödMotion 2025/26:4016 · 1 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som stänger ute den organiserade brottsligheten från aktiviteter kopplade till reformen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa en skyldighet för kommuner att tillhandahålla både en aktivitet på heltid och fullständig barnomsorg för föräldrar med barn under åtta år och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att andra tillsynsmyndigheter än Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) ska utöva tillsyn över reformen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:203 Nya verktyg för stärkt konkurrens i privat och offentlig verksamhetMotion 2025/26:4015 · 1 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om offentlig säljverksamhet.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett konkurrensverktyg som även omfattar möjlighet till avyttring och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:177 Förenklad leverantörskontroll vid upphandlingMotion 2025/26:4014 · 1 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kontrollen ska omfatta samtliga uppgifter som skulle kunna leda till uteslutning enligt de obligatoriska och frivilliga uteslutningsgrunderna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur man kan komplettera den föreslagna lagtexten i den del den avser ”missförhållanden i övrigt i fråga om en sökandes verksamhet” med en personkrets och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga om även Arbetsmiljöverket ska vara en av de myndigheter som uppgifter ska hämtas in från vid en leverantörskontroll och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:188 Lag om hyrköp av bostadMotion 2025/26:4012 · 1 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens proposition när det gäller den föreslagna lagen om hyrköp.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med ett förslag till modell för hyrköp som inte förenas med samma risker för kringgående av jordabalkens regler om skälig hyra och som uppfyller högt ställda krav på konsumentskydd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:187 En mer flexibel hyresmarknadMotion 2025/26:4011 · 1 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår propositionen i de delar som handlar om utökade möjligheter till andrahandsuthyrning i 7 kap. 11 § bostadsrättslagen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår propositionen i de delar som handlar om utökade möjligheter att göra undantag från besittningsskyddet i efterföljande led vid blockhyra av bostäder i 12 kap. 45 a § jordabalken samt förslaget om anpassad hyra i 12 kap. 55, 55 b och 55 f §§ jordabalken.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:180 Förenklade regler vid ändring av en byggnadMotion 2025/26:4010 · 1 april 2026 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) i de delar det avser 8 kap. 7 §.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att lättnader i regelverket inte leder till försämrad tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsningen av följdkrav vid större byggnadsändringar inte ska leda till att väsentliga brister i byggnader kvarstår, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp reformens konsekvenser för bostadskvalitet, tillgänglighet, hälsa och rättssäker tillämpning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:202 Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövningMotion 2025/26:4009 · 1 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att tillämpningen av undantagsbestämmelserna sker efter individuella proportionalitetsbedömningar och på tillräckliga beslutsunderlag samt återkommande redovisa för riksdagen hur undantagsbestämmelserna tillämpas och vilka konsekvenser det får, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge berörda myndigheter i uppdrag att ta fram nationell vägledning samt metodstöd för tillämpningen av undantagsbestämmelserna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör följa upp om aktuella kompensationsåtgärder är effektiva och medför faktisk miljönytta och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:224 Ändamålsenliga utmätningsregler och utvidgad distansutmätningMotion 2025/26:4008 · 1 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår propositionen i den del som handlar om att proportioneringsprincipen lagfästs såvitt avser sambor (7 kap. 4 § utsökningsbalken).Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:175 Skärpta krav för svenskt medborgarskapMotion 2025/26:3990 · 27 mars 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp utmönstringen av anmälningsförfarandet och säkerställa att dessa förändringar sker enligt barnkonventionens princip om barnets bästa, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid beräkning av försörjningskrav ska även arbetslöshetsersättning, ersättning som lämnas vid deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program, som aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning, och etableringsersättning samt stöd vid nyföretagande beaktas vid beräkningen av årsinkomsten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att 18 år ska utgöra gräns för kunskapskraven och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen antar regeringens förslag till ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap med den ändringen att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha den lydelse som framgår av motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:172 Effektiv och säker byggprocessMotion 2025/26:3975 · 25 mars 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår propositionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett nytt förslag som effektiviserar byggprocesserna utan att rättssäkerheten, den offentliga tillsynen och kontrollsystemets oberoende försvagas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:157 Lag om avgift för områdessamverkanMotion 2025/26:3974 · 25 mars 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om avgift för områdessamverkan.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag som tydligt stärker statens ansvar för det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet samt säkerställer att trygghetsarbetet inte finansieras genom pålagor som i praktiken drabbar hyresgäster i socioekonomiskt utsatta områden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:168 Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnenMotion 2025/26:3973 · 25 mars 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa det kommunala inflytandet och bibehålla det kommunala vetot i fråga om utvinning av uran och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast och samlat bör återkomma om frågorna om kommunalt inflytande och alunskiffer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som garanterar kommunerna full kostnadstäckning för räddningstjänstens ökade kostnader vid införandet av begreppet kärnteknisk verksamhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:171 En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningarMotion 2025/26:3972 · 25 mars 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:171 En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningar.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som kan uppnå syftet att förenkla utan att försämra säkerhet, miljö eller andra samhällsintressen som bör beaktas i en sådan prövning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:160 Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kustenMotion 2025/26:3971 · 25 mars 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:160 Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kusten.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med lagstiftning som pekar ut lämpliga områden för kärnkraft och havsvindkraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:166 Riksrevisionens rapport om utbildning på vetenskaplig grundMotion 2025/26:3970 · 25 mars 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta en myndighet ta huvudansvaret för systematisk sammanställning av forskning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) i uppdrag att fokusera på kunskapsstöd i stället för forskningskommunikation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge en lämplig aktör i uppdrag att utveckla metoder för att dokumentera, värdera och sammanställa beprövad erfarenhet inom skolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:174 Utökade registerkontroller i skolväsendetMotion 2025/26:3969 · 25 mars 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kontrollerna i belastningsregistret behöver stärkas i enlighet med motionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:137 Riksrevisionens rapport om förvar i migrationsprocessenMotion 2025/26:3968 · 25 mars 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en handlingsplan för hur styrningen och uppföljningen av förvarsverksamheten ska förbättras för att uppnå ökad effektivitet, måluppfyllelse och rättssäkerhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska vidta åtgärder som säkerställer en förbättrad samverkan mellan Migrationsverket och Polismyndigheten när det gäller förvarsverksamheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av åtgärder för att säkerställa att kompetensförsörjningen i förvarsverksamheten motsvarar behoven och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av åtgärder för att säkerställa barnperspektivet samt åtgärder för andra utsatta grupper i förvarsverksamheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:159 Nytt mål för effektiv energianvändning och genomförande av det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestandaMotion 2025/26:3950 · 18 mars 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med kvantitativa mål för energieffektivisering samt politiska åtgärder som ger förutsättningar att nå dem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en kontrollstation ska upprättas tre år efter det att regelverket för energideklarationer trätt i kraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:153 Riksrevisionens rapport om internationella klimatinsatserMotion 2025/26:3949 · 18 mars 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åtgärder enligt artikel 6 i Parisavtalet inte bör ersätta nödvändiga utsläppsminskningar i Sverige och att sådana åtgärder endast bör användas i begränsad omfattning och i enlighet med Miljömålsberedningens förslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att internationella klimatprojekt bidrar till långsiktig omställning i värdländer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att administrativa kostnader och alternativkostnader ska redovisas tydligt vid internationella klimatinvesteringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:136 Kvalificering till socialförsäkringenMotion 2025/26:3936 · 11 mars 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:136 utom i den del som avser kravet på laglig vistelse i 5 kap. 2 § socialförsäkringsbalken.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:142 Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskapMotion 2025/26:3935 · 11 mars 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en fullständig konsekvens- och kostnadsanalys av reformens effekter för kommuner, regioner och fastighetsägare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att kommuner endast tilldelas nya uppgifter inom befolkningsskyddet när de också ges nödvändiga ekonomiska och organisatoriska förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:134 ILO:s konvention om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet och ILO:s konvention om en säker och hälsosam arbetsmiljöMotion 2025/26:3934 · 11 mars 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ett förtydligande i arbetsmiljölagen om att arbetsmiljön ska vara fri från våld och trakasserier och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:138 En särskild straffbestämmelse för psykiskt våldMotion 2025/26:3933 · 11 mars 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalisera ekonomiskt våld och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av utbildningsinsatser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:141 En ny vapenlagMotion 2025/26:3919 · 4 mars 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen antar regeringens förslag till vapenlag med den ändringen att punkten 6 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha den lydelse som framgår av motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om följdändringar som innebär att en enskild person som tidigare beviljats tillstånd att inneha ett skjutvapen som avses i förslaget till 4 kap. 11 § vapenlagen måste lämna in detta vapen mot ersättning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till lagändringar som innebär att femårstillstånden för helautomatiska skjutvapen och enhandsvapen för flerskott återinförs och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:110 Riksrevisionens rapport om Polisreformen 2015Motion 2025/26:3918 · 4 mars 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av fler lokalt närvarande poliser i yttre tjänst och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett moratorium för ytterligare nedläggningar av polisstationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör tillsättas en utredning om reglerad inställelsetid för polisen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:113 Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställningMotion 2025/26:3914 · 26 februari 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med en plan med konkreta åtgärder för att ge jordbruket stabila förutsättningar att ställa om och klara de uppsatta klimatmålen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med styrmedel för att möjliggöra fler kostnadseffektiva klimatåtgärder i jordbruket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:118 Tillståndsprövning enligt förnybartdirektivetMotion 2025/26:3912 · 19 februari 2026 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om användning av kortast möjliga tidsfrister och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändringstillstånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppgradering av vindkraftverk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om reglerna för användning av kommunalt veto och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nya regler för etablering av havsvindkraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:119 Utveckling av makrotillsynsområdetMotion 2025/26:3911 · 19 februari 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en utvärdering av förändringen av bolånereglerna för att säkerställa att de genomförda åtgärderna leder till att fler har möjlighet att komma in på bostadsmarknaden och inte enbart leder till högre priser, högre skuldsättning och ökade ränteinbetalningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärderingen även bör se över andra förändringar som föreslås i propositionen, för att uppmuntra till en sund amorteringskultur och säkerställa en god finansiell stabilitet, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:108 Reformering av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinningMotion 2025/26:3906 · 18 februari 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med förslag till åtgärder som säkerställer att vi klarar målen för materialåtervinning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utreda hur det finansiella producentansvaret för verksamheters förpackningar och annat avfall skulle kunna förtydligas och skärpas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med en analys och utvärdering av riskerna med att avreglera visst kommunalt avfall, enligt propositionens förslag, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa miljötillsynen och prioritera den uppsökande tillsynen för att komma åt den illegala avfallshanteringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:106 Identitetskrav vid lagfart och åtgärder mot kringgåenden av bostadsrättslagenMotion 2025/26:3905 · 18 februari 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag om hur faktisk identitetskontroll kan införas i lag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncernerMotion 2025/26:3904 · 11 februari 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:91 Ett undantag i kupongskattelagen för utländska staterMotion 2025/26:3903 · 11 februari 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydligare, tidssatt uppföljning av reformens effekter, inklusive konsekvenser för de offentliga finanserna och Skatteverkets kontrollmöjligheter, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:92 Ett ställföreträdarskap att lita påMotion 2025/26:3897 · 28 januari 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överförmyndare ska ha en omedelbar anmälningsskyldighet till polis eller åklagare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förmyndare även ska informera yngre barn om det bedöms vara till barnets bästa och att om detta inte görs av förordnade förmyndare ska det motiveras i årsberättelsen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som på grund av sin anställning åtar sig uppdrag som god man eller förvaltare ska få förordnas som sådan ställföreträdare, om det finns särskilda skäl och endast inom kommunala förvaltarenheter eller andra icke-vinstdrivande organisationer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kontrollstation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:89 Riksrevisionens rapport om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandlingMotion 2025/26:3896 · 27 januari 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska vara tydliga i regleringsbrev till fler upphandlande myndigheter om att man ska säkerställa skäliga arbetsrättsliga villkor i offentligt upphandlade verksamheter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska arbeta för att upphandlande myndigheter får nödvändigt stöd i fråga om arbetsrättsliga villkor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att arbetet med arbetsrättsliga villkor följs upp i högre utsträckning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:83 Riksrevisionens rapport om statens arbete med Agenda 2030Motion 2025/26:3876 · 15 januari 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en plan för hur den ska skärpa sitt arbete med Agenda 2030-målen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:86 Nya regler för att underlätta noteringar av värdepapperMotion 2025/26:3875 · 15 januari 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en utvärdering av effekterna av det nya systemet för att säkerställa att propositionens förslag inte leder till negativa effekter för konsumenter eller till en högre grad av brottslighet och bedrägerier och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:87 Nya regler för arbetskraftsinvandringMotion 2025/26:3874 · 15 januari 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beviljandet av arbetstillstånd vid arbetskraftsinvandring ska baseras på en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning i samverkan med arbetsmarknadens parter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det höjda lönekravet som införs ska göras dispositivt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kravet på heltäckande sjukförsäkring ska vara ett ansvar för arbetsgivaren och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avvisa förslaget om att förlänga tillstånd för säsongsarbete till nio månader och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:72 Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättningMotion 2025/26:3872 · 14 januari 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av förordningen (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa ja
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:67 Riksrevisionens rapport om likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsynMotion 2025/26:3863 · 10 december 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om Skolinspektionen även ska ha allt tillsynsansvar samt ansvar för att bevilja tillstånd för förskolor och pedagogisk omsorg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolinspektionen ska få skarpare redskap att granska och kontrollera förskolans likvärdighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:47 Riksrevisionens rapport om systemet för lärarlegitimationMotion 2025/26:3851 · 26 november 2025 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska ge Skolverket möjlighet att göra kontroll i belastningsregistret i samband med ansökan om legitimation för lärare och förskollärare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska införa krav på huvudmän att anmäla allvarliga fall med olämpliga och oskickliga lärare till Skolinspektionen, inklusive lärare som inte har legitimation, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omedelbart ska inleda en översyn av disciplinpåföljderna för lärare och förskollärare i syfte att säkerställa att de är effektiva och även omfattar icke legitimerade lärare och förskollärare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska tillsätta en utredning med uppdrag att se över legitimationssystemet och hur andelen behöriga lärare kan öka, samtidigt som det säkerställs att elever inte undervisas av olämpliga lärare, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska avskaffa undantaget som gör att svenska skolor med undervisning på engelska inte behöver anställa behöriga lärare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:56 Riksrevisionens rapport om statens arbete med att förbättra förutsättningarna för cykeltrafikenMotion 2025/26:3850 · 26 november 2025 · 14 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ökad och säker cykling kan bidra till att minska resandets miljöpåverkan och trängsel samt bidra till en bättre folkhälsa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en uppdaterad cykelstrategi med tydlig ansvarsfördelning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett ambitiöst nationellt mål för ökad cykling ska antas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör låta utreda statliga principer eller krav för var en grundläggande framkomlighet för cykeltrafiken ska upprätthållas så att tydligare statliga prioriteringar av den sammanhållna cykelinfrastrukturen kan göras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera trafiksäkerhet, trygga skolvägar och jämlik tillgång till cykelmöjligheter i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Trafikverkets uppdrag i fråga om planering, samordning och byggande av cykelinfrastruktur av nationell betydelse och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen till riksdagen ska lämna förslag som i större utsträckning gör det möjligt att bygga friliggande statliga cykelvägar, framför allt genom att åtgärda de begränsningar som följer av tolkningen av begreppet allmän samfärdsel, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Trafikverket i uppdrag att se över den interna principen som styr bedömningen av var statlig cykelinfrastruktur kan byggas, inte minst hur kravet på funktionellt samband mellan cykelväg och statlig väg har tolkats, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör låta utreda hur den statliga planerings- och genomförandeprocessen för mindre och medelstora infrastrukturåtgärder kan effektiviseras så att de cykelåtgärder som planeras också genomförs och tillkännager detta för regeringen.
med anledning av prop. 2025/26:45 Ett förbättrat resegarantisystemMotion 2025/26:3849 · 26 november 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska återkomma med ett förslag till en resegarantifond som innehåller en statlig garanti under uppbyggnadsfasen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:34 Skärpta regler för villkorlig frigivningMotion 2025/26:3835 · 29 oktober 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ordning med villkorlig frigivning efter tre fjärdedelar av strafftiden vid straff kortare än sex år inte bör införas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett eventuellt framtida införande av en ordning med villkorlig frigivning efter tre fjärdedelar av strafftiden även vid straff kortare än sex år bör ske genom en proposition till riksdagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:22 Ytterligare kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncernerMotion 2025/26:3829 · 29 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en konsekvensanalys av implementeringen av lagen om tilläggsskatt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:23 Riksrevisionens rapport om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationerMotion 2025/26:3827 · 24 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver ta Riksrevisionens kritik på allvar och skyndsamt återkomma med en förnyad åtgärdsplan som tydliggör hur man avser att agera för att minska det ekonomiska våldet i nära relationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:27 Ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvårdMotion 2025/26:3821 · 15 oktober 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kommuntypstillägg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvärdering och uppföljning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:26 Regelverket för framtidens el- och gasnätMotion 2025/26:3816 · 15 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av principer för värdering av elnätens kapitalstruktur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskningMotion 2025/26:3810 · 7 oktober 2025 · 123 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett etableringsstopp ska införas för vinstdrivande skolor och förskolor som ska gälla fram till att en lösning för att stoppa vinstjakten i skolan är på plats, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa bindande regler för det som är viktigast för att höja kvaliteten i skolan, såsom lärartäthet, klassernas storlek och elevhälsa, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett sektorsbidrag med ökade resurser ska införas för att kommunerna ska kunna leva upp till de höjda kraven på god skolgång åt alla, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner ska ha vetorätt vid ansökningar om utökning och nyetablering av friskolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska lägga fram förslag för att skolpengen ska sluta överkompensera fristående förskolor, grundskolor och gymnasier och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ge Skolinspektionen i uppdrag att särskilt granska skolor som avviker i sin betygsättning från t.ex. resultat på nationella prov och inrätta en visselblåsarfunktion för betygsfiffel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa kännbara sanktioner mot skolor som uppvisar brister i sin betygsättning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska bli möjligt även för offentliga lärosäten att vid antagning kräva säkring av kunskaper med högskoleprov och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedelMotion 2025/26:3733 · 7 oktober 2025 · 86 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja mindre och glest befolkade kommuners näringslivsutveckling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jordbruket i norra Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en livsmedelsstrategi som säkerställer ett lönsamt, robust och hållbart jordbruk, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom EU:s gemensamma jordbrukspolitik stärka hållbarheten och robustheten i Sveriges jordbruk och därmed försörjningsförmågan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för att det svenska jordbruket ges rätt förutsättningar för att ställa om till ett socialt hållbart och miljömässigt konkurrenskraftigt jordbruk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att underlätta generationsväxlingar och förbättra kompetensförsörjningen inom jordbruket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattebefrielsen för biogas bör förlängas för att skapa långsiktiga planeringsförutsättningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att stärka forskning och innovation inom jordbruket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna och utveckla det svenska beteskravet för att säkerställa djurvälfärd, öppna landskap och biologisk mångfald och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och naturMotion 2025/26:3732 · 7 oktober 2025 · 86 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att driva en rättvis klimatomställning för vanligt folk i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta kraftfulla åtgärder för att ställa om till ett fossilfritt välfärdsland i linje med Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska återkomma med en strategi för att Sverige ska klara klimatmålen till 2030 och nettonollutsläpp till 2045 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa det klimatpolitiska ramverket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att komplettera det klimatpolitiska ramverket med sektorsvisa omställningsplaner som utvärderas löpande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskningens betydelse för att öka tempot i den gröna omställningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska driva på för en ambitiös och effektiv klimatpolitik i EU och internationellt i linje med Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en europeisk klimatpolitik som förenar effektiv omställning, social rättvisa och framväxten av nya jobb och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att driva på för ett bindande utsläppsmål i EU om minst 95 procents minskning av koldioxidutsläppen till 2040 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det nya utsläppshandelssystemet ETS2 och tillkännager detta för regeringen.
Utgiftsområde 15 StudiestödMotion 2025/26:3730 · 7 oktober 2025 · 12 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka studiemedelssystemet och på sikt höja bidragsdelen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den av regeringen aviserade översynen av studiestödssystemet ska ske genom en parlamentarisk kommitté, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den högre bidragsnivån inom studiemedlet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka implementeringen av omställningsstudiestödet genom att hålla ihop arbetet över departementsgränserna och säkerställa en god samverkan och dialog med alla inblandade myndigheter samt arbetsmarknadens parter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att CSN har tillräckliga ekonomiska resurser för att korta väntetiderna och klara handläggningen av ansökningar till omställningsstudiestödet inom rimlig tid, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återigen sänka trösklarna för att påbörja studier efter att studiestartsstödet lagts ned, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ett nytt studiestöd kan utformas för kortutbildade i behov av utbildning efter att studiestartsstödet avskaffats, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över inackorderingstillägget och förutsättningarna för gymnasieelever som studerar på annan ort, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som ökar tryggheten för studenter vid sjukdom, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Utgiftsområde 1 Rikets styrelseMotion 2025/26:3721 · 7 oktober 2025 · 29 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan för ökat valdeltagande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av tillgängligheten kopplat till röstförfarandet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om valbarheten i kommuner och regioner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en handlingsplan för att motverka hat och hot mot journalister och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sociala medier-plattformars ansvar för användarkännedom och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur fungerande åldersgränser på sociala medier-plattformar kan införas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydligare krav på algoritmer riktade till minderåriga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en rimligare anslagsökning till Regeringskansliet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda statsråd och statssekreterare att själva handla med enskilda aktier och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka transparensen kring riksdagens ekonomiska register och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att länsstyrelsernas uppdrag att samordna måste kompletteras med motsvarande uppdrag för berörda myndigheter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Transportpolitik för Sveriges trygghet, konkurrenskraft och jämlikhetMotion 2025/26:3653 · 7 oktober 2025 · 108 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av långsiktighet i infrastrukturpolitiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett väl fungerande och starkt transportsystem är en förutsättning för jobb, tillväxt och grön omställning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om byggandet av nya stambanor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de olika trafikslagen måste komplettera varandra, hänga ihop och förstärka varandra – för det är så vi bygger ett riktigt effektivt och flexibelt transportsystem, där knutpunkter, noder och intermodalitet måste vara ledord i alla trafik- och infrastruktursatsningar – och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etappmålet för inrikes transporter inom miljömålssystemet, som innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter, utom flyg, ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010, bör ligga fast och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att takten i transportsektorns omställning till fossilfrihet kraftigt måste ökas för att det ska vara möjligt att nå såväl klimatmålet för transportsektorn som målet om nettonollutsläpp av växthusgaser till atmosfären 2045 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av tydliga incitament att driva på omställningen till el och andra gröna drivmedel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av långsiktigt och blocköverskridande samarbete inom infrastrukturpolitiken, och därmed behovet av att inrätta en bred politiskt sammansatt grupp för detta syfte, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de transportpolitiska målen är viktiga för genomförandet av Agenda 2030 och för att nå de globala målen för hållbar utveckling och tillkännager detta för regeringen.
En digital politik som bygger jämlikhet och tillväxtMotion 2025/26:3652 · 7 oktober 2025 · 23 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en viktig ambition i digitaliseringspolitiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att utveckla digitaliseringens möjligheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bejaka teknikutveckling som bidrar till att öka hållbarheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en socialt ansvarsfull digitalisering kräver både satsningar på digital infrastruktur och kompetens, liksom tydliga regler kring datalagring, användning och integritetsskydd, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att staten ser till att undanröja hinder för utveckling och implementering av AI-lösningar till följd av kompetensbrist, resursbrist samt oklarheter av tolkningar av EU-direktiv och lagar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra digitaliseringsutredningens förslag om att statliga myndigheter, kommuner och regioner ska vara skyldiga att skicka myndighetspost till enskilda som har en digital brevlåda och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver fortsätta beakta stöd för utbyggnad av bredband i områden där marknadskrafterna inte räcker till och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den nationella bredbandsstrategin behöver uppdateras och anpassas till det förändrade säkerhetsläget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kompetensbristen inom bl.a. systemutveckling, artificiell intelligens, it-säkerhet och användbarhetsdesign måste åtgärdas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbyggnaden av 5G och utvecklingen av 6G och 7G måste vara en högt prioriterad fråga och tillkännager detta för regeringen.
Utgiftsområde 22 KommunikationerMotion 2025/26:3651 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
BostadspolitikMotion 2025/26:3650 · 7 oktober 2025 · 52 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en aktiv bostadspolitik som fokuserar på goda bostäder åt alla i stället för särlösningar som hotar att splittra vårt land, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bostaden som social rättighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skillnaderna i boendekostnader mellan dem som hyr och dem som äger behöver minska och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ny samlad bostadsförsörjningslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna ska kunna åläggas planering och byggande så att invånarna har tillgång till bra och hållbara bostäder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de kommuner som överlåter bostadsförsörjningsansvaret till grannkommunerna inte ska kunna ta för givet att kunna räkna hem statens stöd för andra satsningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten tydligare ska visa den politiska viljeinriktningen och hantera bostadsförsörjningen som den tvärsektoriella fråga den är och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell handlingsplan för bostadsförsörjning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell Sverigeförhandling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda formerna för att staten ska kunna bidra med fler aktiva åtgärder inom bostadspolitiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en statlig byggstimulans och tillkännager detta för regeringen.
KonsumentpolitikMotion 2025/26:3649 · 7 oktober 2025 · 23 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett generellt förbud mot telefonförsäljning i enlighet med Konsumentverkets förslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i andra hand ersätta dagens Nixregister med ett opt-in-system och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om obligatorisk konsumentvägledning i varje kommun och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur en obligatorisk konsumentvägledning kan genomföras och finansieras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om Konsumentverket har tillräckliga resurser och rätt kompetens för att klara tillsynen vad gäller bedrägerier på nätet, orimliga avtalsvillkor, bluffakturor m.m. och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att stärka Konsumentverkets kompetens inom AI för effektivare tillsyn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökat anslag till Konsumentverket för fler kontroller och nya verktyg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna civilsamhällets viktiga roll och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återställa anslaget till konsumentorganisationerna till 2023 års nivå och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skuldsanering bör beviljas tidigare och omfatta fler och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förkorta skuldsaneringstiden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
AssociationsrättMotion 2025/26:3648 · 7 oktober 2025 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska återkomma med proposition om höjning av minsta tillåtna aktiekapital i aktiebolag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska återkomma med proposition om att återinföra revisionsplikten för fler aktiebolag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om fler brott ska leda till näringsförbud, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Bolagsverket ska tillföras extra resurser för de uppgifter och handlingsmöjligheter som verket får genom de antagna lagändringarna i propositionen Bolag och brott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitikMotion 2025/26:3647 · 7 oktober 2025 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget 99:4 Statlig byggstimulans ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 3 miljarder kronor.Riksdagen sa nej
- Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2026 ta upp lån i Riksgäldskontoret för statliga byggkrediter som uppgår till 5,12 miljarder kronor.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
FamiljerättMotion 2025/26:3646 · 7 oktober 2025 · 28 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn kring systemfelen i civilrätten inom den familjerättsliga lagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till föräldraskap och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja kunskapsnivån om barn och våldsutsatthet inom socialtjänst, familjerätt och rättsvårdande myndigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja kunskapsnivån om hedersrelaterat våld och förtryck, inom socialtjänst, familjerätt och rättsvårdande myndigheter, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den nationella strategin för att förebygga och bekämpa våld mot barn också ska inkludera familjerätten med tillhörande myndigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka barnrättsperspektivet i mål om vårdnad, boende och umgänge och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över införandet av juridiska ombud för barn i ärenden som rör vårdnad, boende och umgänge och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över införandet av en särskild stödperson för barn i ärenden som rör vårdnad, boende och umgänge och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen måste tillförsäkra att Sveriges kommuner har kännedom, och implementerar, lagstiftningen om vårdnadsöverflyttning vid våld i familjen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över en utvidgning av lagstiftningen om vårdnadsöverflyttning, med syfte att våldsutövaren inte heller ska kunna ha umgänge med barnet, och tillkännager detta för regeringen.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorgMotion 2025/26:3645 · 7 oktober 2025 · 179 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt det förslag som framgår av tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bottenplatta för välfärden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en beredning för välfärdens personalförsörjning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta åtgärder mot välfärdskriminalitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att peka ut, och inrätta ett nationellt register över, oseriösa välfärdsföretag som varit föremål för åtgärder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga vårdens uppdrag till att också omfatta innovationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om riktade medel för innovationsarbete i vården på samma sätt som för utbildning och forskning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en lämplig myndighet bör ges i uppdrag att ta fram ett nationellt ledarskapsprogram för chefer inom hälso- och sjukvård och tandvård och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vårdens huvudmän bör skapa bättre förutsättningar för att följa verksamheternas systematiska arbetsmiljöarbete och tillkännager detta för regeringen.
Internationell samverkanMotion 2025/26:3623 · 7 oktober 2025 · 72 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara en stark röst globalt och en aktiv internationell kraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges militära, ekonomiska och humanitära stöd till Ukraina ska fortsätta och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska fortsätta att stödja de insatser som görs för att samla in bevis och bygga åtal mot de ryska förövarna och beslutsfattarna för att kunna ställa dem till svars för deras förbrytelser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sanktionerna mot Ryssland bör skärpas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska vidta åtgärder för att stoppa kringgående av sanktionerna och uppdra åt rättsvårdande myndigheter att prioritera ärenden som rör sanktionsbrott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen måste vidta åtgärder för att stoppa skuggflottan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hur ryska frysta tillgångar kan användas i återuppbyggnaden av Ukraina och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige och EU ska stärka handeln med Ukraina så att Ukraina i ökad utsträckning får tillgång till EU:s inre marknad, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Ukraina hör hemma i EU och Ukrainas väg mot EU-medlemskap bör klargöras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en omedelbar vapenvila i kriget mellan Hamas och Israel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Utgiftsområde 7 Internationellt biståndMotion 2025/26:3622 · 7 oktober 2025 · 37 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara en stark global röst och föra en solidarisk, rättvis och jämställd biståndspolitik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att biståndet ska vara en av flera viktiga delar av en ny progressiv, bred och långsiktig Afrikastrategi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en stegvis återgång till enprocentsmålet för biståndet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa OECD-Dacs riktlinjer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samstämmighet i utvecklingssamarbetet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) fortsatt ska vara ett prioriterat område inom svensk utvecklingspolitik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra och utveckla den feministiska utrikespolitiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett ökat klimatbistånd är centralt i det internationella arbetet och att Sverige ska bidra till fonden för klimatrelaterade skador och förluster, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ökad prioritet att säkra människors tillgång till rent vatten, sanitet och hygien bör ges vid klimatinvesteringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka civilsamhällets och fackförbunds möjligheter att verka globalt och tillkännager detta för regeringen.
Utgiftsområde 19 Regional utvecklingMotion 2025/26:3595 · 7 oktober 2025 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram ett program för ny- och omlokalisering av statliga myndigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att löpande följa upp myndigheternas lokalisering av funktioner, som tidigare skedde enligt uppdrag till Arbetsgivarverket, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 21 EnergiMotion 2025/26:3594 · 7 oktober 2025 · 26 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att under 2026 och 2027 besluta om lån om statligt stöd för investeringar i ny fossilfri elproduktion för förväntade investeringskostnader som uppgår till högst 220 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2026–2045.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av långsiktighet i energipolitiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av mål för mer fossilfri el till 2030 och 2035 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regeringens ansvar att försvara mekanismer i EU:s regelverk som möjliggör flexibel användning av s.k. flaskhalsintäkter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av tillgång till stabila och rimliga priser för elkonsumenter i hushåll, s.k. folkhemsel, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anpassa det föreslagna högkostnadsskyddet för höga elpriser till de prisnivåer och hushåll som anges i motionen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om elnätsutbyggnad och intäktsregleringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny modell för anvisade avtal och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om snabbare och effektivare tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändringstillstånd ska vara regeln vid ändringsprövningar för miljötillstånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Utgiftsområde 24 NäringslivMotion 2025/26:3593 · 7 oktober 2025 · 54 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en industripakt med näringslivet m.fl. och nya samverkansprogram för att stärka svensk konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att under 2026 ställa ut kreditgarantier för gröna investeringar som, inklusive tidigare utfärdade garantier, uppgår till högst 80 000 000 000 kronor.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nytt system för korttidsarbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja arbetet med ”gender due diligence” genom att integrera jämställdhetsarbetet i innovationssatsningar för att fler innovationer ska kommersialiseras och bidra till att stärka vår konkurrenskraft, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge riktade uppdrag till Vinnova, Almi och Saminvest för att stärka kvinnors företagande och tillgång till riskkapital och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för en nationell plattform för startups och scaleups och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett mål för life science-export och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa bättre förutsättningar för att fler kliniska prövningar ska hamna i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell samordning för introduktionen av nya läkemedel och behandlingar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell innovationsstrategi och tillkännager detta för regeringen.
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhetMotion 2025/26:3592 · 7 oktober 2025 · 10 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka etableringen och bryta segregationen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om effektiv integration och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa EBO-lagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jämställdhet och mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrad etablering för utrikes födda kvinnor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att individualisera etableringstillägget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bekämpa alla former av diskriminering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av strukturell diskriminering på arbetsmarknaden med särskilt fokus på etnisk bakgrund samt en översyn kring hur man ska minska diskrimineringen och främja en mer inkluderande arbetsmarknad, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet mot diskrimineringen av äldre på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Jämställdhet och mäns våld mot kvinnorMotion 2025/26:3591 · 7 oktober 2025 · 48 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en jämställd ekonomi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja kvinnors karriärmöjligheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en stark välfärd som fundament för ett jämställt samhälle och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av gedigen jämställdhetsanalys i samband med budget- och lagstiftningsarbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett jämställt arbetsliv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hur utrikes födda kvinnor ska komma i arbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa sexuella trakasserier i arbetslivet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jämställdhet inom Försvarsmakten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jämställdhet inom skogsnäringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en jämställd föräldraförsäkring och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av jämställda pensioner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sjukförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetsskadeförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetslivMotion 2025/26:3590 · 7 oktober 2025 · 91 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slå vakt om den svenska modellen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en aktiv arbetsmarknadspolitik som både erbjuder stöd och ställer krav på den arbetssökande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tredubbla antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildningarna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner ska ha möjlighet att anvisa personer med försörjningsstöd till arbetsmarknadsutbildningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att styra mot ett mer jämställt utbud av arbetsmarknadsutbildningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetsmarknadsutbildningarna ska anpassas utifrån regionala behov och att utbudet och inriktningen ska tas fram regionalt i samverkan med näringsliv, kommuner och parterna på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa statliga beredskapsjobb och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell plan för en bättre fungerande kompetensförsörjning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka anslagen till insatserna för att få fler människor i jobb och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Arbetsförmedlingen förutsättningar att ha god fysisk närvaro i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barnMotion 2025/26:3589 · 7 oktober 2025 · 11 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka familjepolitiken och stötta barnfamiljerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka bostadsbidraget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer jämställd och individualiserad föräldraförsäkring och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp införandet av överlåtelse av föräldrapenning mot bakgrund av riskerna för välfärdskriminalitet och fusk vid överlåtelse av dagar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa den s.k. snabbhetspremien i föräldraförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över flerbarnstillägget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modernisera och förenkla reglerna för tillfällig föräldrapenning för vårdåtgärder i skolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra förslagen från den s.k. BUMS-utredningen om användning av s.k. månadsuppgifter vid beräkning av bostadsbidrag och underhållsstöd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa fusket i välfärden och införa ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett kvinnofridsstöd vid våld i nära relationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättningMotion 2025/26:3588 · 7 oktober 2025 · 15 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förenklat intygande vid kortare sjukskrivningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av hur drivkrafterna för arbetsgivare att arbeta förebyggande kan öka och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetsgivarens ansvar för att ta fram en plan för att snabbt få tillbaka sjukskrivna medarbetare i arbete och förstärka möjligheterna till rehabilitering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om försöksverksamhet med sociala utfallskontrakt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bredda uppdraget för den finansiella samordningen (Finsam) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrade regelverk i sjuk- och aktivitetsersättningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersättningarna inom sjuk- och aktivitetsersättningen bör höjas så att de bättre speglar kostnadsutvecklingen i samhället och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra stödet till arbetshjälpmedel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sjukförsäkringsskyddet för gravida och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Utgiftsområde 8 MigrationMotion 2025/26:3587 · 7 oktober 2025 · 17 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell 1.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återupprätta arbetet med att ta tillbaka kontrollen över arbetskraftsinvandringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att etablera en arbetsmarknadsprövning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka kontrollen av A1-intygen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa språk- och samhällskunskapskrav för att få ett permanent uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla EBO fullt ut och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna intentionerna i bosättningslagen med ett jämnt mottagande i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet med återvändande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka insatserna för ett effektivare mottagande och återvändande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etablera bättre samarbeten om återtagande med tredjeländer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett ordnat mottagande av ukrainare på flykt undan Putins krig och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om de ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenserna för kommuner och regioner med anledning av förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd och tillkännager detta för regeringen.
Utgiftsområde 4 RättsväsendetMotion 2025/26:3586 · 7 oktober 2025 · 144 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samhället ska vara organiserat så att kriminalitet så långt som möjligt förebyggs och så att medborgare skyddas från brott och ges upprättelse ifall de ändå utsätts, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalpolitiska åtgärder ska vara rättssäkra och träffsäkra och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att för varje extra krona som satsas på rättsväsendet också lägga en krona på det förebyggande arbetet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nytt riskfamiljsprogram för barn och familjer med riskfaktorer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete behöver följas upp för att säkerställa att alla kommuner ges tillräcklig statlig finansiering för att klara uppdraget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge skolan ett tydligare brottsförebyggande uppdrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolan, polisen och socialtjänsten bör informera och utbilda om gängkriminalitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skolsocionomer och strukturerat våldsförebyggande arbete på skolor med tuffast förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett ledarskapsprogram som garanterar fler utbildade föreningsledare och fler aktiviteter särskilt riktat mot eftersatta bostadsområden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerMotion 2025/26:3560 · 7 oktober 2025 · 16 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att indexera de generella statsbidragen enligt juni-KPI och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur andelen vinstdrivande verksamheter ska minska kraftigt och hur vinststopp kan införas i förskola, skola och sfi samt om att utveckla icke-vinstdrivande alternativ till de marknads- och valmodeller som införts inom offentlig sektor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en bred välfärdsutredning för att ta fram konkreta förslag på hur den demokratiska kontrollen ska återtas och läckaget av resurser kan stoppas samt om att ta fram förslag på en ny lag för behovsstyrd etableringsrätt som kan ersätta lagen om valfrihetssystem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla möjligheterna till samverkan mellan idéburna organisationer och kommuner, regioner och statliga myndigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på en garantimodell för kommunala intäkter vid djupa konjunkturnedgångar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett kompetenscentrum för specialkompetens som kan avropas av kommunerna vid behov och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningar på kompetensutveckling för att säkra kompetensförsörjningen inom välfärdsområdet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av offentlighets- och sekretesslagen i syfte att stärka samverkan mellan statliga myndigheter och kommunerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Finansiell stabilitet, finansmarknadsfrågor och betalningssystemetMotion 2025/26:3559 · 7 oktober 2025 · 19 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda och återkomma med förslag på åtgärder i syfte att stärka konsumenternas ställning och rörligheten på bolånemarknaden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda och återkomma med förslag på åtgärder i syfte att stärka de ekonomiska incitamenten för konsumenter att ha längre räntebindningstider och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en utvärdering av effekterna av det nya ränteskillnadsersättningssystemet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra SBAB:s uppdrag till att genom en effektiv verksamhet bidra till mångfald, konkurrens och prispress på marknaden för bolån, att utreda SBAB:s avkastningskrav i syfte att förbättra konkurrensförhållandena på bolånemarknaden samt att ge SBAB möjlighet att tillhandahålla lönekonton, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett förbud mot användningen av listräntor vid bolån och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ny statistik över hushållens tillgångar och skulder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett skuld- och kreditgivningsregister samt genomföra andra åtgärder för att minska överskuldsättningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra revisionsplikten för fler aktiebolag, se över om fler brott ska leda till näringsförbud, ställa högre krav på personlig inställelse samt höja kravet på minsta aktiekapital och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ytterligare åtgärder för att motverka ekonomisk brottslighet, bl.a. genom ett tydligare arbete med värdekedjor, samt att införa ett nytt straff för synnerligen grova ekonomiska brott och skärpa maxstraffet från sex till tio år och tillkännager detta för regeringen.
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltningMotion 2025/26:3558 · 7 oktober 2025 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör fortsätta utveckla de lokala servicekontoren samt utreda hur Statens servicecenter kan medverka till att möjliggöra mötesplatser mellan finansservice och lokala aktörer i småkommuner utan fysiskt bankkontor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt måste ta fram åtgärder för att staten genom sitt fastighetsbestånd inte ska underlätta för kriminella aktörer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka verktygen och styrningen av de myndigheter som arbetar mot ekonomisk brottslighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Offentlig upphandlingMotion 2025/26:3557 · 7 oktober 2025 · 9 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa antalet underentreprenörsled till två som huvudregel i branscher med stor risk för arbetslivskriminalitiet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att företag som fuskar vid offentlig upphandling ska kunna svartlistas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka användningen av AI-teknologi och ny teknologi för att bekämpa välfärdsbrotten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna för att utesluta leverantörer från att delta i valfrihetssystem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över vilka åtgärder som kan vidtas för att öka effektiviteten och minska felaktigheterna vid offentlig upphandling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över hur innovationsupphandlingar kan användas för att driva på teknikutvecklingen och innovationen i offentlig sektor samt fungera som efterfrågestimulans för vissa branscher och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att villkor enligt kollektivavtal ska gälla vid offentlig upphandling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att man skyndsamt bör återkomma till riksdagen om hur nationell säkerhet kan beaktas vid offentlig upphandling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen om offentlig upphandling (LOU) inte ska tillämpas för allmännyttiga bostadsföretag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Totalförsvarets beredskapMotion 2025/26:3556 · 7 oktober 2025 · 103 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett starkt totalförsvar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka försvarsutgifterna med ett starkt fokus på ökad operativ militär förmåga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och införa en beredskapsskatt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är prioriterat att den samlade krigsorganisationen fortsätter att öka, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta två nya armébrigader efter 2030 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta ett nytt regemente i Kiruna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta ett nytt regemente i Kvarn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta en ny operativ amfibiebataljon på Gotland och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etablera brigadluftvärn på Gotland och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla Sveriges luftvärn för både basskydd och befolkningsskydd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla långräckviddig förmåga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att antalet värnpliktiga år 2030 bör uppgå till 12 000 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Tull och gränsöverskridande brottslighetMotion 2025/26:3555 · 7 oktober 2025 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökat tullsamarbete med våra grannländer och inom EU i syfte att stoppa utförseln av stöldgods och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inköp av kroppskameror, vapen och annan skyddsutrustning samt om att utbilda Tullverkets personal i dessas användning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tulltjänstemäns befogenheter i gränsnära områden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att implementering av EU-lagstiftning inte ska leda till konkurrensnackdelar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Skatteflykt och internationella skattefrågorMotion 2025/26:3554 · 7 oktober 2025 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka arbetet mot skattefusk och skatteundandragande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkta regelverk för att motverka medhjälp till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en moderniserad källskatt på utdelningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en modern lagstiftning och ett effektivare regelverk för kapitalbeskattning av fysiska personer som flyttar ut och upphör att vara obegränsat skattskyldiga i Sverige eller som enligt ett skatteavtal får hemvist i en annan avtalsslutande stat, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
SkattepolitikMotion 2025/26:3553 · 7 oktober 2025 · 35 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattesystemet ska vara enhetligt, neutralt och likformigt med så få undantag och särregler som möjligt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en skattereform måste genomföras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid en skattereform se över mer långsiktigt hur de med de högsta inkomsterna och tillgångarna ska kunna bidra mer till den generella välfärden, vilket ökar skattesystemets legitimitet, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att mervärdesskatten som grundregel ska vara enhetlig och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och införa en beredskapsskatt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en enhetlig beskattning av förvärvsinkomster ska eftersträvas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fackföreningsavgiften ska vara avdragsgill och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en rättvis skattesänkning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beskattningen av kapitalinkomster måste ses över och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en tillfällig skatt på bankernas övervinster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn av beskattningen av kapitalförsäkringar bör göras, i syfte att öka förutsebarheten i regelverket, motverka skatteundandragande och klargöra gränserna för vad som får ingå i en kapitalförsäkring, och tillkännager detta för regeringen.
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekutionMotion 2025/26:3552 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Ny riktning för SverigeMotion 2025/26:3551 · 7 oktober 2025 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2026–2028 enligt förslaget i bilaga 6 i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2026 enligt förslaget i bilaga 4 i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2027 och 2028 enligt förslaget i bilaga 5 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.Riksdagen sa nej
- Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2026 enligt förslaget i bilaga 2 i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2027 och 2028 enligt förslaget i bilaga 3 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:16 Förbättrad utformning av EU:s elmarknadMotion 2025/26:3550 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma till riksdagen med ett förslag om upphandling av anvisade elavtal av samma typ som gäller i Norge, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritidMotion 2025/26:3459 · 7 oktober 2025 · 92 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den kulturella bildningen och det gemensamma språket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om konstnärlig frihet och armlängds avstånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hur staten kan bidra till att stärka kulturskolan i Sverige, vad gäller kompetensförsörjning och frågan om tillgång till utbildade kulturskolelärare, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över alla barns jämlika förutsättningar att delta i kulturskolans verksamhet och säkra tillgången till kulturskola i alla kommuner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kulturskolans anslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kulturgaranti för barn och unga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den regionala kulturen och ökat anslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga frågan om att Myndigheten för kulturanalys ska få ett utökat uppdrag att ta fram statistik över den ideella kultursektorn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till dansens förutsättningar och organisering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över musikområdets förutsättningar och organisering och tillkännager detta för regeringen.
med anledning av prop. 2025/26:10 Skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi)Motion 2025/26:319 · 25 september 2025 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätten till sfi, i linje med Klivautredningens förslag, ska gälla i fyra år med möjlighet till förlängning med ett år i taget om det finns särskilda skäl och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett tydligare kommunalt språkansvar där kommuner har långtgående skyldighet att identifiera, söka upp, kontakta och motivera personer med behov av sfi att delta i utbildningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheterna att kombinera sfi med yrkesutbildning måste fortsätta förstärkas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den lärarledda undervisningstiden i sfi ska kunna ökas ytterligare, särskilt när det gäller de språksvaga eleverna, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en särskild uppsökande verksamhet ska riktas mot elever som skrivs ut från eller hoppar av sfi-undervisningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2024/25:140 2025 års redogörelse för företag med statligt ägandeMotion 2025/26:217 · 24 september 2025 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om valberedningsarbetet i de statliga bolagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om redovisning av medlemsavgifter till näringslivsorganisationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om styrningen av Swedavia och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av uppföljning med anledning av utförsäljningen av Aktiebolaget Svensk Bilprovning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2024/25:203 Förbudet mot utvinning av uran tas bortMotion 2025/26:216 · 24 september 2025 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2024/25:203 Förbudet mot utvinning av uran tas bort.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bibehålla det kommunala vetot och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som enbart möjliggör sekundär utvinning av uran och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2024/25:193 Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige – innovation, produktion och samarbeteMotion 2025/26:76 · 17 september 2025 · 8 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om längre och förutsägbara kontrakt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om exportstöd som stärker industrins konkurrenskraft, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kompetensutveckling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sjysta arbetsvillkor i hela försörjningskedjan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om anpassningar i upphandlingsreglerna för att värna säkerhetsintressen som säkerställer svensk rådighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statliga kreditgarantier för nya produktionslinjer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga gemensamma försvarsindustriella projekt med övriga nordiska länder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheter till direktupphandlingar av försvarsmateriel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag att knyta uppehållstillstånd i fråga om barn till vårdnaden kan tyckas rimligt men i praktiken får det skadliga effekter som inte har beaktats tillräckligt. Förslaget kan få negativa konsekvenser särskilt för kvinnor, eftersom kvinnors möjlighet att få rättslig vårdnad om barn är begränsad i vissa länder. Regeringens förslag riskerar att skapa en strukturell diskriminering av kvinnor, något vi inte kan acceptera.
Vi anser att regeringens förslag till lag om ändringar i utlänningslagen i de delar det avser att ställa krav på vårdnad för uppehållstillstånd för barn bör avslås. Regeringen bör vidare återkomma till riksdagen med eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 3–3 f och 3 h §§ med den ändringen att – uttrycket ”, om barnet står under dennes vårdnad” i 5 kap. 3 § 3 och 4 ska utgå, – uttrycket ”, om barnet står under dennes vårdnad” i 5 kap. 3 a § första stycket 3 och 4 och tredje stycket 3 och 4 ska utgå, – orden ”och vårdnadshavare för” i 5 kap. 3 e § 1 ska utgå, – uttrycket ”, om barnet står under utlänningens vårdnad” i 5 kap. 3 f § tredje stycket ska utgå,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen om följdändringar och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 4 och 9 i denna del, bifaller delvis proposition 2025/26:301 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 3, båda i denna del, och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1, 6, 7 och 23 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S) och Niels Paarup-Petersen (C).
Krav på vistelsetid – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att väntetiden för anhöriginvandring begränsas till ett år i stället för regeringens förslag, och att väntetiden räknas från att anknytningspersonen ansöker om skydd i Sverige.
- De menar att regeringens förslag inte är proportionerligt och att väntetiden i stället bör begränsas till ett år.
Visa vad de skrev
”Vi anser därför att regeringens förslag inte är proportionerligt och föreslår i stället att väntetiden begränsas till ett år.”
- De menar, i likhet med EU-kommissionen, att väntetiden ska räknas från att anknytningspersonen ansöker om internationellt skydd eller på annat sätt har laglig vistelse i Sverige.
Visa vad de skrev
”Vi anser också, i likhet med EU-kommissionen, att väntetiden ska börja löpa från den tidpunkt då anknytningspersonen ansöker om internationellt skydd eller på annat sätt har legaliserat sin vistelse i Sverige.”
- De menar att det är otänkbart för de flesta att leva i mer än två år utan sina barn eller utan sina föräldrar om man själv är ett barn.
Visa vad de skrev
”Att leva i mer än två år utan sina barn eller utan sina föräldrar om man själv är ett barn är för de flesta otänkbart.”
- De menar att väntetiden redan i dag kan bli lång och att försörjningskravet kan göra den ännu längre.
Visa vad de skrev
”Vi kan dock konstatera att väntetiden redan i dag kan bli lång och att försörjningskravet kan leda till att väntetiden ytterligare förlängs.”
- De menar att de senaste årens rekordlånga handläggningstider och kritiken mot Migrationsverket från Justitieombudsmannen och Justitiekanslern gör en kortare väntetid viktig.
Visa vad de skrev
”Till detta ska läggas de senaste årens rekordlånga handläggningstider i familjeåterföreningsärenden och den kritik som riktats mot Migrationsverket från både Justitieombudsmannen och Justitiekanslern.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
När det gäller kravet på vistelsetid anser vi att det bör finnas en viss väntetid för att ge nödvändig tid för att försäkra sig om att en familjeåterförening kan ske under goda villkor. Vi kan dock konstatera att väntetiden redan i dag kan bli lång och att försörjningskravet kan leda till att väntetiden ytterligare förlängs. Till detta ska läggas de senaste årens rekordlånga handläggningstider i familjeåterföreningsärenden och den kritik som riktats mot Migrationsverket från både Justitieombudsmannen och Justitiekanslern. Att leva i mer än två år utan sina barn eller utan sina föräldrar om man själv är ett barn är för de flesta otänkbart. Vi anser därför att regeringens förslag inte är proportionerligt och föreslår i stället att väntetiden begränsas till ett år. Vi anser också, i likhet med EU-kommissionen, att väntetiden ska börja löpa från den tidpunkt då anknytningspersonen ansöker om internationellt skydd eller på annat sätt har legaliserat sin vistelse i Sverige.
Vi anser därför att riksdagen bör anta vårt förslag till ändringar i den aktuella bestämmelsen. Regeringen bör vidare återkomma till riksdagen med eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 3 i § med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen om följdändringar och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 9 i denna del, 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 6, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 3 i denna del och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 23 i denna del, bifaller delvis proposition 2025/26:301 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 i denna del och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 2 och 17.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Försörjningskrav – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till ändringarna av försörjningskravet för anhöriginvandring som reservationen föreslår, i stället för regeringens förslag, och att regeringen ska återkomma till riksdagen med ändringar som följer av detta.
- De menar att försörjningskravet redan i dag är ett av de största hindren för familjeåterförening.
Visa vad de skrev
”Försörjningskravet är redan i dag ett av de största hindren för familjeåterförening.”
- De menar att eftersom försörjningskravet enligt regeringens förslag också ska gälla när tillstånd ska förlängas, kommer även familjer som redan lever tillsammans och har etablerat sig i Sverige att splittras.
Visa vad de skrev
”Eftersom försörjningskravet enligt regeringens förslag också ska gälla i förlängningssituationer kommer även familjer som redan lever tillsammans och som etablerat sig i Sverige att splittras.”
- De menar att det är inhumant och orimligt att någon ska behöva välja bort ett äldre barn bara för att en lillebror föds och familjen inte får större lägenhet eller högre lön.
Visa vad de skrev
”Det är inhumant och orimligt. Ingen ska behöva välja bort ett av sina äldre barn bara för att en lillebror föds och familjen inte får en större lägenhet eller högre lön.”
- De menar att familjer som är etablerade inte ska dras isär bara för att en förälder blir av med jobbet, får cancer eller vidareutbildar sig.
Visa vad de skrev
”Familjer som är etablerade ska inte dras isär bara för att en förälder blir av med jobbet, får cancer eller vidareutbildar sig.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Försörjningskravet är redan i dag ett av de största hindren för familjeåterförening. Eftersom försörjningskravet enligt regeringens förslag också ska gälla i förlängningssituationer kommer även familjer som redan lever tillsammans och som etablerat sig i Sverige att splittras. Det är inhumant och orimligt. Ingen ska behöva välja bort ett av sina äldre barn bara för att en lillebror föds och familjen inte får en större lägenhet eller högre lön. Familjer som är etablerade ska inte dras isär bara för att en förälder blir av med jobbet, får cancer eller vidareutbildar sig.
Vi anser därför att riksdagen bör anta vårt förslag till ändringar i den aktuella bestämmelsen. Regeringen bör vidare återkomma till riksdagen med eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 3 j § med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen om följdändringar och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 3 i denna del och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 19 och 23 i denna del, bifaller delvis proposition 2025/26:301 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 10, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 i denna del och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Försörjningskrav för familjemedlemmar till forskare – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om försörjningskrav (krav på egen försörjning) för familjemedlemmar till forskare och att regeringen ska återkomma med eventuella följdändringar.
- De menar att ett försörjningskrav för forskare kan göra det svårare för Sverige att locka till sig och behålla internationell kompetens.
Visa vad de skrev
”Att låta forskare omfattas av ett försörjningskrav kan, som flera remissinstanser påpekar, få negativa effekter på Sveriges möjligheter att attrahera och behålla internationell kompetens.”
- De menar att förslaget motverkar Sveriges ambition att vara en ledande kunskapsnation och minskar Sveriges attraktivitet för internationell spetskompetens.
Visa vad de skrev
”Förslaget motverkar Sveriges ambition att vara en ledande kunskapsnation och kommer att minska Sveriges attraktivitet för internationell spetskompetens och bör därför avslås.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Att låta forskare omfattas av ett försörjningskrav kan, som flera remissinstanser påpekar, få negativa effekter på Sveriges möjligheter att attrahera och behålla internationell kompetens. Förslaget motverkar Sveriges ambition att vara en ledande kunskapsnation och kommer att minska Sveriges attraktivitet för internationell spetskompetens och bör därför avslås. Regeringen bör vidare återkomma till riksdagen med eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 b kap. 19 §,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen om följdändringar och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 8 och 9 i denna del, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 3, båda i denna del, och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 3 och 23, båda i denna del, och avslår proposition 2025/26:301 punkt 1 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Möjlighet till uppehållstillstånd – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag som gör reglerna för personer med subsidiärt skydd (en annan skyddsgrund än flyktingstatus) tvingande i stället för valfria, ger kvinnor och män samma förutsättningar att vara anknytningspersoner i fall där barn inte är gemensamma, begränsar väntetiden till högst ett år när barn är inblandade, behåller möjligheten för universitetsstuderande som studerat länge i Sverige att vara anknytningspersoner, behåller vissa arbetsrelaterade inkomster i försörjningskravet, undantar forskare och doktorander från försörjningskravet och ser över övergångsreglerna.
- De menar att reglerna för personer med subsidiärt skydd inte ska vara valfria, eftersom det skapar en oacceptabel rättsosäkerhet för en redan utsatt grupp och gör skillnad mellan olika skyddsbehov.
Visa vad de skrev
”Detta skapar en oacceptabel rättsosäkerhet för en redan utsatt grupp och en åtskillnad mellan olika skyddsbehov som vi inte kan ställa oss bakom.”
- De menar att barns möjlighet att leva med sina föräldrar inte ska bero på vilken skyddsgrund föräldrarna har.
Visa vad de skrev
”Att låta barns möjlighet att leva med sina föräldrar bero på skyddsgrund är oacceptabelt.”
- De menar att kravet på vårdnad kan drabba kvinnor särskilt hårt, eftersom kvinnors möjlighet att få rättslig vårdnad om barn är begränsad i vissa länder.
Visa vad de skrev
”Det kan få negativa konsekvenser särskilt för kvinnor, eftersom kvinnors möjlighet att få rättslig vårdnad om barn är begränsad i vissa länder.”
- De menar att väntetiden i ärenden där barn är inblandade ska vara högst ett år, så att barn inte är skilda från sina vårdnadshavare längre än nödvändigt.
Visa vad de skrev
”För att ytterligare förkorta den tid som barn är skilda från sina vårdnadshavare bör väntetiden i ärenden där barn är inblandade utformas som ett tak och begränsas till maximalt ett år.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Uppehållstillstånd på grund av anknytning föreslås i propositionen även fortsättningsvis ges till make, sambo och barn inom kärnfamiljen om det följer av familjeåterföreningsdirektivet. För anknytningspersoner som är subsidiärt skyddsbehövande föreslås reglerna vara fakultativt utformade. Det innebär att rätten till anhöriginvandring för denna grupp ändras till enbart en möjlighet. Detta skapar en oacceptabel rättsosäkerhet för en redan utsatt grupp och en åtskillnad mellan olika skyddsbehov som vi inte kan ställa oss bakom. Att låta barns möjlighet att leva med sina föräldrar bero på skyddsgrund är oacceptabelt. EU-kommissionen har i sina riktlinjer för tillämpning av familjeåterföreningsdirektivet uppmanat medlemsstaterna att ge personer med subsidiärt skydd liknande rättigheter som flyktingar. EU-domstolen har också i några domar gett uttryck för samma inställning. Vi anser därför att reglerna för subsidiärt skyddsbehövande inte ska vara fakultativa utan tvingande.
För uppehållstillstånd på grund av anknytning föreslår regeringen i fråga om barn som inte är gemensamma att det ska införas krav på att anknytningspersonen eller anknytningspersonens make eller sambo är vårdnadshavare för barnet. Det kan få negativa konsekvenser särskilt för kvinnor, eftersom kvinnors möjlighet att få rättslig vårdnad om barn är begränsad i vissa länder. Vi anser att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att vara anknytningspersoner i fall där barn inte är gemensamma.
Det är vidare så att vistelsetiden i familjeåterföreningsärenden redan utan den väntetid om två år som regeringen föreslår kan bli lång till följd av de långa handläggningstiderna hos Migrationsverket. Som framgått ovan föreslår vi att väntetiden ska kortas. För att ytterligare förkorta den tid som barn är skilda från sina vårdnadshavare bör väntetiden i ärenden där barn är inblandade utformas som ett tak och begränsas till maximalt ett år.
Regeringen anser också att studenters möjligheter att vara anknytningspersoner vid anhöriginvandring bör tas bort i andra fall än de som omfattas av tvingande EU-regler. För doktorander menar regeringen att det fortsatt bör finnas en möjlighet att vara anknytningsperson. Regeringen avser att bereda och återkomma med förslag på sådana förordningsändringar. De parallella regelverk som sådana förslag innebär medför en risk för tolknings- och tillämpningssvårigheter. Utöver det bör man också beakta att äldre studenter i större utsträckning har familjebildningar. Vi anser därför att universitetsstuderande som har studerat i Sverige en längre tid ska kunna vara anknytningspersoner för anhöriginvandring.
I fråga om försörjningskravet bör, i likhet med vad som gäller i dag, olika arbetsrelaterade inkomster och ersättningar, t.ex. arbetslöshetsersättning och inkomst av subventionerade anställningar, beaktas vid beräkning av försörjningskravet. Vidare bör, för att inte skada Sveriges konkurrenskraft och vår möjlighet att vara en attraktiv forskarnation, inte endast forskare undantas från försörjningskravet utan kretsen bör vara något bredare och även omfatta doktorander.
Uppehållstillstånd för unga vuxna i vissa situationer – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att regeringen skyndsamt utreder hur den som har vistats lång tid i Sverige och har starkare anknytning till Sverige än till något annat land inte ska utvisas, och hur uppehållstillstånd i större utsträckning ska kunna följa med föräldrarnas.
- De menar att regeringens förslag är otillräckligt och bara ger en kortare respit för de berörda personerna.
Visa vad de skrev
”regeringens förslag för att stoppa utvisningar av unga vuxna från deras familjer i Sverige är otillräckligt och endast kommer att innebära en kortare respit för de berörda personerna.”
- De menar att risken är att unga vuxna med stark anknytning till Sverige ändå kommer att utvisas.
Visa vad de skrev
”Risken med förslaget är att unga vuxna som har en stark anknytning till Sverige, bott här i många år, skött sig och gjort allt rätt, ändå kommer att utvisas.”
- De menar att det snabbt behöver utredas hur den som har bott länge i Sverige och har starkare anknytning hit än till något annat land inte ska utvisas.
Visa vad de skrev
”det behöver snabbutredas hur den som vistats i vårt land under lång tid och som har starkare anknytning till Sverige än till något annat land inte ska utvisas”
- De menar att uppehållstillstånd i större utsträckning ska kunna följa med föräldrarnas.
Visa vad de skrev
”hur uppehållstillstånden i större utsträckning kan följa med föräldrarnas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi konstaterar i likhet med flera remissinstanser att regeringens förslag för att stoppa utvisningar av unga vuxna från deras familjer i Sverige är otillräckligt och endast kommer att innebära en kortare respit för de berörda personerna. Risken med förslaget är att unga vuxna som har en stark anknytning till Sverige, bott här i många år, skött sig och gjort allt rätt, ändå kommer att utvisas. Vi menar därför att det behöver snabbutredas hur den som vistats i vårt land under lång tid och som har starkare anknytning till Sverige än till något annat land inte ska utvisas samt hur uppehållstillstånden i större utsträckning kan följa med föräldrarnas.
Därtill innebär dagens regler när det gäller rätten till uppehållstillstånd på grund av studier att studierna ska vara det huvudsakliga syftet med vistelsen. För personer som vill fortsätta leva med sin familj i Sverige kan anknytningen till landet i praktiken bli ett hinder i ansökan. Dessutom riskerar de att behöva betala mycket höga studieavgifter trots att de vuxit upp i Sverige.
Regeringen bör vidta de åtgärder som krävs med anledning av det anförda.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 12 och 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Frågor om försörjningskravet – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 13)
Att riksdagen säger ja till att behålla ett försörjningskrav (krav på viss inkomst) med en viss höjning, men att höjningen begränsas till 1,10 gånger normalbeloppet vid utmätning av lön och bostadskostnaden.
- De menar att regeringens höjning är oproportionerligt stor och kommer att leda till stora svårigheter för familjeåterförening om anknytningspersoner inte har en mycket hög lön.
Visa vad de skrev
”Regeringens höjning är dock oproportionerligt stor och kommer att leda till stora svårigheter för familjeåterförening om anknytningspersoner inte har en mycket hög lön.”
- De menar att höjningen därför bör begränsas till 1,10 gånger normalbeloppet vid utmätning av lön och bostadskostnaden.
Visa vad de skrev
”Vi anser därför att höjningen bör begränsas till 1,10 gånger normalbeloppet vid utmätning av lön och bostadskostnaden.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det även fortsättningsvis ska finnas ett försörjningskrav och att det kan vara motiverat med en viss höjning. Regeringens höjning är dock oproportionerligt stor och kommer att leda till stora svårigheter för familjeåterförening om anknytningspersoner inte har en mycket hög lön. Vi anser därför att höjningen bör begränsas till 1,10 gånger normalbeloppet vid utmätning av lön och bostadskostnaden.
Regeringen bör vidta de åtgärder som svarar mot detta.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 8 och avslår motion 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 7.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S) och Arber Gashi (S).
Utvärdering och översyn av lagförslagen – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 15)
Att riksdagen säger ja till att regeringen gör en allmän översyn av ventilerna i lagstiftningen, följer upp och utvärderar de nya reglerna och säkerställer att DNA-analyser inte leder till diskriminering eller orimliga konsekvenser.
- De menar att det behövs en allmän översyn av ventilerna i lagstiftningen, inte minst med tanke på problemen med de tonåringar som utvisats.
Visa vad de skrev
”särskilt mot bakgrund av de problem som uppstått i samband med hanteringen av ärenden där tonåringar utvisats, menar vi att det bör göras en allmän översyn av ventilerna i lagstiftningen”
- De menar att det finns en risk att frivilligheten urholkas om den som inte samtycker till DNA-analys riskerar att nekas familjeåterförening.
Visa vad de skrev
”Samtidigt finns en risk att frivilligheten urholkas om den som inte ger sitt medgivande till DNA-analys riskerar att nekas familjeåterförening.”
- De menar att DNA-analyser inte får bli en generell kontrollåtgärd och att det måste säkerställas att de inte leder till diskriminering.
Visa vad de skrev
”Möjligheten till DNA-analys får inte missbrukas eller normaliseras till en generell kontrollåtgärd.”
- De menar att de många och svåröverskådliga lagändringarna gör att de beslutade förändringarna genast behöver följas upp på ett systematiskt sätt.
Visa vad de skrev
”De beslutade förändringarna behöver därför bli föremål för en omedelbar och systematisk uppföljning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att det även fortsättningsvis ska finnas en ventil som ger möjlighet att bevilja uppehållstillstånd på grund av särskild anknytning till Sverige om det finns synnerliga skäl. Vi delar uppfattningen att en sådan behövs. Men mot bakgrund av de oförutsedda svårigheter som kan uppstå vid tillämpningen av nya lagar och särskilt mot bakgrund av de problem som uppstått i samband med hanteringen av ärenden där tonåringar utvisats, menar vi att det bör göras en allmän översyn av ventilerna i lagstiftningen. I den översynen är det viktigt att man säkerställer tydliga förarbeten samt att det som behövs regleras i lag.
När det gäller DNA-analyser kan sådana vara viktiga för personer som saknar fungerande identitetshandlingar. DNA-analys kan i vissa fall hjälpa familjer som saknar handlingar som bekräftar deras släktskap, t.ex. när de splittras under flykten eller kommer från länder där fungerande folkbokföring saknas. Samtidigt finns en risk att frivilligheten urholkas om den som inte ger sitt medgivande till DNA-analys riskerar att nekas familjeåterförening. Det kan också uppstå svåra situationer, exempelvis om ett barn blivit till av ett sexuellt övergrepp och det har förknippats med livsfara för modern att röja den omständigheten. Det finns även en risk för att analyserna leder till diskriminering genom att personer från vissa länder riskerar att behöva genomgå DNA-analys oftare än andra. Möjligheten till DNA-analys får inte missbrukas eller normaliseras till en generell kontrollåtgärd. Det måste tydligt framgå att en helhetsbedömning av familjeliv och barnets bästa ska göras. Det behöver därför säkerställas att DNA-analyser inte leder till diskriminering eller orimliga konsekvenser för exempelvis hbtqi-familjer, andra familjer utan genetiskt släktskap eller barn som tillkommit genom övergrepp.
Det är vidare svårt att få en överblick över de många förändringarna av lagstiftningen inom migrationsområdet och det är svårt att avgöra vilken den sammantagna effekten kommer att bli. Lagstiftningsprocesserna har varit svåröverblickbara och lagförslagen har presenterats i en ordning som är bakvänd och otillfredsställande, vilket riskerar att leda till en bristfällig lagstiftning. Regeringens arbetssätt har gjort det svårt att granska och bedöma konsekvenserna av alla dessa lagändringar på ett tillförlitligt sätt. Det finns risk för att de effekter vi har erfarit med de s.k. tonårsutvisningarna kan återupprepas inom flera av migrationspolitikens delar. De beslutade förändringarna behöver därför bli föremål för en omedelbar och systematisk uppföljning.
Regeringen bör återkomma med uppföljningar och utvärderingar i enlighet med det anförda.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 5, 12 och 14 samt 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 20 och 22.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Ett nytt straffrättsligt påföljdssystemProp. 2025/26:297 · beslutad 13 augusti 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om ett nytt straffrättsligt påföljdssystem.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå propositionen. Vi utvecklar våra respektive skäl för detta i våra särskilda yttranden 1–4.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4213 av Teresa Carvalho m.fl. (S), 2025/26:4223 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1, 2025/26:4229 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) och 2025/26:4230 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) samt avslår proposition 2025/26:297 punkterna 1–33.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C), Ulrika Westerlund (MP), Sanna Backeskog (S) och Lars Isacsson (S).
För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande för vård av barn och ungaProp. 2025/26:294 · beslutad 13 augusti 2026
Krav på samtycke från barn som fyllt 15 år – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att ett barn som fyllt 15 år själv måste samtycka till att omhändertas för vård på grund av anknytning till familjehemmet, och att regeringen skyndsamt ska återkomma med ett sådant förslag.
- De menar att det inte kan vara barnets bästa att ett barn som fyllt 15 år tvingas bo kvar i ett familjehem mot sin vilja, om de brister i hemförhållandena som låg bakom placeringen inte längre finns.
Visa vad de skrev
”Inte heller vi anser att det kan vara till barnets bästa att ett barn som har fyllt 15 år tvingas bo kvar i ett familjehem mot sin vilja om de brister i hemförhållandena”
- De menar att det vore fel att låta anknytningen till familjehemmet bli en egen grund för tvångsomhändertagande, eftersom det i praktiken stärker familjehemmets ställning på bekostnad av barnets rätt till familjeliv och egen vilja.
Visa vad de skrev
”Det vore fel att låta anknytningen till familjehemmet bli en självständig grund för tvångsomhändertagande som i praktiken stärker familjehemmets ställning på bekostnad av barnets rätt till familjeliv och barnets egen vilja.”
- De menar att flera remissinstanser kritiserade att beslut om omhändertagande på grund av anknytning kan fattas mot ett barns vilja när barnet fyllt 15 år.
Visa vad de skrev
”I remissförfarandet framförde ett antal remissinstanser kritik mot att det ska kunna fattas beslut om ett omhändertagande på grund av anknytning mot barnets vilja när barnet har fyllt 15 år.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En förutsättning för ett omhändertagande för vård på grund av anknytning till familjehemmet ska enligt regeringens förslag vara att det kan antas att placeringen i familjehemmet inte kan fortsätta med samtycke av barnets vårdnadshavare och, om barnet har fyllt 15 år, av barnet själv.
I remissförfarandet framförde ett antal remissinstanser kritik mot att det ska kunna fattas beslut om ett omhändertagande på grund av anknytning mot barnets vilja när barnet har fyllt 15 år. Socialstyrelsen och Rädda Barnen framförde t.ex. att det inte kan vara till barnets bästa att bo kvar om det inte längre finns något vårdbehov och barnet inte vill stanna kvar i familjehemmet.
Inte heller vi anser att det kan vara till barnets bästa att ett barn som har fyllt 15 år tvingas bo kvar i ett familjehem mot sin vilja om de brister i hemförhållandena som var anledningen till den ursprungliga placeringen i familjehemmet inte längre finns. Det vore fel att låta anknytningen till familjehemmet bli en självständig grund för tvångsomhändertagande som i praktiken stärker familjehemmets ställning på bekostnad av barnets rätt till familjeliv och barnets egen vilja.
Vi motsätter oss således regeringens förslag i denna del och anser att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att barnets samtycke ska vara en förutsättning för ett omhändertagande för vård på grund av anknytning till familjehemmet när omhändertagandet avser ett barn som har fyllt 15 år.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4218 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4231 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Gustaf Lantz (S), Karin Rågsjö (V), Agneta Nilsson (S), Dzenan Cisija (S), Ulrika Westerlund (MP) och Martina Johansson (C).
Stöd till vårdnadshavare och föräldrar – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till reservationen: partierna välkomnar det stärkta stödet till vårdnadshavare och föräldrar, men vill att regeringen också återkommer med förslag som stärker kontakten mellan barnet och dess biologiska föräldrar när det är till barnets bästa.
- De menar att stöd till vårdnadshavare och föräldrar kan ha stor betydelse för att de ska finnas kvar i barnets liv och att det förbättrar möjligheterna till återförening på sikt.
Visa vad de skrev
”Att vårdnadshavare och föräldrar får stöd kan ha stor betydelse för att de ska finnas kvar i det omhändertagna barnets liv, vilket bidrar till förutsättningarna för en återförening på sikt.”
- De menar att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som stärker möjligheten till kontakt mellan barnet och dess biologiska föräldrar när det är till barnets bästa.
Visa vad de skrev
”bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag som stärker möjligheten till kontakt mellan barnet och dess biologiska föräldrar när det är till barnets bästa.”
- De menar att det saknas en viktig aspekt i regeringens förslag: att stödet fullt ut måste utgå från barnets bästa och barnets rätt till en uppväxt fri från våld.
Visa vad de skrev
”En aspekt som saknas i regeringens förslag om stärkt stöd till vårdnadshavare och föräldrar är att stödet fullt ut måste utgå från barnets bästa och barnets rätt till en uppväxt fri från våld.”
- De menar att regeringen utöver sitt myndighetsuppdrag bör vidta åtgärder för att öka socialnämndens kunskap om våld och våldsutsatthet.
Visa vad de skrev
”Utöver detta bör regeringen vidta åtgärder för att öka socialnämndens kunskap om våld och våldsutsatthet som ett led i arbetet med att stärka stödet till vårdnadshavare och föräldrar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Skärpta villkor för friskolesektornProp. 2025/26:292 · beslutad 13 augusti 2026
Förbud mot vinstutdelning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen omedelbart tillsätter en ny utredning med uppdrag att utreda ett verkligt förbud mot vinstutdelning i skolan och förskolan.
- De menar att regeringen förbjöd utredaren att ens utreda ett fullständigt vinstförbud.
Visa vad de skrev
”När Tidöregeringen tillträdde förbjöd man utredaren att ens utreda ett fullständigt vinstförbud genom de nya direktiv (dir. 2023:109) till Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08) som beslutades den 6 juli 2023.”
- De menar att det därför saknas en samlad utredning om vilka vägar som finns för att införa ett vinstförbud i skolan.
Visa vad de skrev
”På grund av detta saknas nu en samlad utredning om vilka olika vägar det finns för att införa ett vinstförbud i skolan.”
- De menar att regeringens förslag inte räcker för att få bort vinstjakt och problem med marknadsskolan.
Visa vad de skrev
”Av en rad skäl är regeringens förslag i propositionen otillräckliga för att få bort vinstjakt och marknadsskolans avarter.”
- De menar att vinstuttag i skolan och förskolan måste förbjudas.
Visa vad de skrev
”Vinstuttagen i skolan och förskolan måste förbjudas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen och Sverigedemokraterna försöker med den aktuella propositionen ge sken av att man nu tar itu med vinstjakten i skolan och förskolan, men det stämmer inte. Faktum är att regeringen i själva verket hindrat vinstutredningen från att ens utreda verkliga vinstförbud. I juni 2022 tillsatte den socialdemokratiska regeringen utredningen En skola utan vinstintresse (dir. 2022:102), som skulle redovisas senast den 29 februari 2024. Direktiven innehöll bl.a. uppdrag om att utreda och föreslå hur ett förbud mot vinstutdelning från enskilda huvudmän kan genomföras.
När Tidöregeringen tillträdde förbjöd man utredaren att ens utreda ett fullständigt vinstförbud genom de nya direktiv (dir. 2023:109) till Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08) som beslutades den 6 juli 2023. På grund av detta saknas nu en samlad utredning om vilka olika vägar det finns för att införa ett vinstförbud i skolan. Regeringen och Sverigedemokraterna detaljstyrde i stället utredningen mot förslag som snarare gynnar de etablerade skolkoncernerna än hindrar vinstjakt.
Vi är djupt kritiska till att regeringen stympade vinstutredningen. Det har gjort det omöjligt att införa ett vinstförbud under den här mandatperioden, vilket innebär att ytterligare flera miljarder kommer att läcka från skolan. Det är ett litet steg framåt att Tidöpartierna nu erkänt att marknadsskolan och vinstjakten är ett allvarligt problem i svensk skola, men det gör samtidigt deras misslyckande och svek desto större med tanke på att man inte vidtar några åtgärder som på ett verkningsfullt sätt kommer att ta itu med dessa problem. Av en rad skäl är regeringens förslag i propositionen otillräckliga för att få bort vinstjakt och marknadsskolans avarter. Vi anser att grundproblemet kvarstår, och skolkoncerner kommer fortsatt att kunna göra vinst på bekostnad av barns och ungas utbildning. Därför vill vi att förbud mot vinstutdelning ska utredas snarast.
Mot denna bakgrund föreslår vi att regeringen omedelbart tillsätter en ny utredning med uppdrag att utreda ett verkligt vinstförbud i skolan och förskolan. Vinstuttagen i skolan och förskolan måste förbjudas.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1 och 4 samt 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Robert Olesen (S) och Mats Berglund (MP).
Värdeöverföringsförbud utan begränsningar – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till ett generellt förbud mot värdeöverföringar – att skolans pengar förs över till ägarna – i skola och förskola, i stället för regeringens begränsade förbud, som bara är ett steg i rätt riktning.
- De menar att regeringens förslag inte är något verkligt vinstförbud, bara begränsningar i vissa fall, så vinstjakten finns kvar.
Visa vad de skrev
”I regeringens proposition föreslås inget verkligt vinstförbud, bara begränsningar i vissa fall.”
- De menar att skolans resurser även i fortsättningen kan användas till annat än skolverksamhet, som lyxbilar, våffelstugor eller utdelningar.
Visa vad de skrev
”Detta innebär att vinstjakten blir kvar och att det i praktiken även i fortsättningen kommer att vara möjligt att använda skolans resurser till annat än skolverksamhet”
- De menar att vinstdrivande skolor även fortsättningsvis kan använda skolans resurser för att växa genom att köpa upp andra skolor och starta nya.
Visa vad de skrev
”Vinstdrivande skolor kommer även fortsättningsvis att kunna använda skolans resurser för att expandera genom uppköp och nyetableringar.”
- De menar att pengarna behövs till fler lärare, mindre undervisningsgrupper, en stärkt elevhälsa och bättre stöd till de elever som behöver det mest.
Visa vad de skrev
”Resurserna behövs för fler lärare, mindre undervisningsgrupper, en stärkt elevhälsa och bättre stöd till de elever som behöver det mest.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Sverige är i dag det enda landet i världen som tillåter obegränsade vinstuttag inom den offentligt finansierade utbildningssektorn. Regeringens proposition är ett steg i rätt riktning, men den gör för lite för att komma till rätta med de problem som friskolesystemet skapar. Lagstiftningen i andra länder är betydligt mindre generös mot privata vinstintressen inom skolväsendet. I en del länder är visserligen olika bolagsformer tillåtna, men det finns ett krav på att alla offentliga medel ska komma eleverna till godo. Det finns inget annat land i världen där aktiebolag och riskkapitalbolag kan göra så stora vinster på att bedriva utbildningsverksamheter med offentliga medel, och så kommer det att fortsätta vara efter att den föreslagna lagstiftningen i propositionen trätt i kraft.
Krav på återbetalning vid värdeöverföring – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att införa ett krav på återbetalning för friskolor som bryter mot förbudet mot att föra över pengar från skolan till ägarna.
- De menar att lagen ska ändras så att skolans pengar stannar kvar i skolan.
Visa vad de skrev
”Lagstiftningen ska ändras så att skolans pengar stannar i skolan.”
- De menar att kravet på återbetalning är ett sätt att stoppa jakten på vinster, och att det är en åtgärd som skulle kunna genomföras snabbt.
Visa vad de skrev
”Det är en åtgärd för att stoppa vinstjakten som vi menar skulle kunna genomföras snabbt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Lagstiftningen ska ändras så att skolans pengar stannar i skolan. Det är en åtgärd för att stoppa vinstjakten som vi menar skulle kunna genomföras snabbt. Det ska därför införas ett krav på återbetalning på friskolor som bryter mot förbud mot värdeöverföringar.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Robert Olesen (S) och Mats Berglund (MP).
Anpassad reglering för idéburna organisationer och mindre huvudmän – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med förslag som anpassar ekonomiska krav och tillståndsprövning så att idéburna skolor utan vinstsyfte och mindre skolhuvudmän inte missgynnas jämfört med stora skolkoncerner.
- De menar att förslagen gynnar redan etablerade skolkoncerner och att regeringen därmed cementerar skolmarknaden och driver på bildandet av ett oligopol.
Visa vad de skrev
”Vi menar att förslagen i propositionen gynnar redan etablerade skolkoncerner, vilket gör att regeringen i praktiken cementerar skolmarknaden och driver på bildandet av ett oligopol.”
- De menar att redan etablerade skolkoncerner inte träffas av de tillfälliga begränsningarna och kan fortsätta föra skolpeng till andra kommuner och länder.
Visa vad de skrev
”Redan etablerade skolkoncerner berörs inte av tillfälliga begränsningar och får fortsätta slussa skolpeng till andra kommuner och länder.”
- De menar att kapitalstarka skolkoncerner får fördelar medan mindre huvudmän och idéburna aktörer får svårare att etablera sig och utveckla sin verksamhet.
Visa vad de skrev
”Kapitalstarka skolkoncerner som byggt upp stora tillgångar under flera år av vinstjakt får fördelar, medan mindre huvudmän och idéburna aktörer får svårare att etablera sig och utveckla sina verksamheter.”
- De menar att ett förbud mot att föra över värden för alla enskilda huvudmän riskerar att drabba idéburna verksamheter som inte skapar de problem som regleringen ska motverka.
Visa vad de skrev
”Ett värdeöverföringsförbud som omfattar samtliga enskilda huvudmän riskerar därför att träffa även verksamheter som inte ger upphov till de problem som regleringen syftar till att motverka.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Skärpta regler om uppsikt och förvar
Ett betänkande om 2 propositioner (beslutad 17 juni 2026): 2025/26:229, 2025/26:265
Regeringens lagförslag i de delar som avser vilandeförklaring – röstade nej
En ny mottagandelagProp. 2025/26:229 · beslutad 17 juni 2026
Undantag från krav på arbetstillstånd – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att asylsökande bara ska få arbeta utan arbetstillstånd efter en viss tid i Sverige.
- De menar att förslaget kan leda till sämre integration och etablering.
Visa vad de skrev
”Förslaget om att asylsökande endast ska ges rätt att arbeta utan arbetstillstånd först efter en viss tid i Sverige kan leda till försämrad integration och etablering.”
- De menar att det är viktigt att ny lagstiftning inte leder till mer gängkriminalitet och utnyttjande av svart arbetskraft.
Visa vad de skrev
”Dessutom är det viktigt att ny lagstiftning inte leder till att gängkriminalitet och utnyttjande av svart arbetskraft ökar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Förslaget om att asylsökande endast ska ges rätt att arbeta utan arbetstillstånd först efter en viss tid i Sverige kan leda till försämrad integration och etablering. Dessutom är det viktigt att ny lagstiftning inte leder till att gängkriminalitet och utnyttjande av svart arbetskraft ökar. Regeringens förslag i den del som avser undantag från kravet på arbetstillstånd bör därmed avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till mottagandelag i de delar det avser 5 kap. 5 §.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4080 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 5 och avslår proposition 2025/26:229 punkt 1 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Madeleine Atlas (C), Annika Hirvonen (MP) och Magdalena Sundqvist (S).
Eget boende – reservation, röstade nej (partiets ledamöter röstade olika)
Vad ville S i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med lagförslag som avskaffar eget boende för asylsökande och personer med avlägsnandebeslut, utom i mycket begränsade undantagsfall.
- De menar att regeringens förslag inte går tillräckligt långt för att eget boende ska försvinna på riktigt.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag går inte tillräckligt långt för att eget boende som alternativ för asylsökande och utlänningar med avlägsnandebeslut ska försvinna på riktigt.”
- De menar att många fortfarande väljer eget boende trots att de inte längre får dagersättning.
Visa vad de skrev
”Många väljer fortfarande eget boende trots att de inte längre får dagersättning.”
- De menar att det är förvånande att regeringen inte tydligt avskaffar eget boende och bara behåller möjligheten i mycket begränsade undantagsfall.
Visa vad de skrev
”Det är förvånande att regeringen inte väljer att gå längre och tydligt avskaffar eget boende och behåller möjligheten endast i mycket begränsade undantagsfall.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag går inte tillräckligt långt för att eget boende som alternativ för asylsökande och utlänningar med avlägsnandebeslut ska försvinna på riktigt. Många väljer fortfarande eget boende trots att de inte längre får dagersättning. Det är förvånande att regeringen inte väljer att gå längre och tydligt avskaffar eget boende och behåller möjligheten endast i mycket begränsade undantagsfall. Regeringen bör återkomma med lagförslag som avskaffar eget boende som en möjlighet utom i undantagsfall.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4080 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 4.
Privat drift av asylboenden – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att Migrationsverket ska driva boenden och att regeringen ska återkomma med förslag som i regel inte tillåter privata eller vinstdrivande aktörer inom området.
- De menar att Migrationsverket ska driva boendena eftersom verksamheten är ett slags myndighetsutövning.
Visa vad de skrev
”Det är Migrationsverket som ska driva boenden eftersom verksamheten är att betrakta som ett slags myndighetsutövning.”
- De menar att privatiseringar eller vinstdrivande verksamheter i regel inte ska tillåtas inom området.
Visa vad de skrev
”Privatiseringar eller vinstdrivande verksamheter ska i regel inte tillåtas inom detta område.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen håller enligt förslagen öppet för att lämna över driften av boenden till privata aktörer. Det är Migrationsverket som ska driva boenden eftersom verksamheten är att betrakta som ett slags myndighetsutövning. Privatiseringar eller vinstdrivande verksamheter ska i regel inte tillåtas inom detta område. Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med detta.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4080 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Annika Hirvonen (MP) och Magdalena Sundqvist (S).
Anvisning till kommuner – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 7)
Att riksdagen ställer sig bakom att det vid en anvisning till en kommun att ordna boende vid extraordinära situationer bör tydliggöras att utsatta områden i kommuner ska kunna undantas och att undantaget i vissa fall kan omfatta hela kommuner, samt att kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens ansvar bör tydliggöras när det gäller skyldigheten att ordna boende efter en anvisning för ensamkommande barn, utlänningar med tillfälligt skydd och asylsökande, och att regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med detta.
- De menar att det är orimligt att kommuner smiter från sitt ansvar och att alla måste hjälpa till i extraordinära situationer för att integrationen ska fungera.
Visa vad de skrev
”Det är orimligt att kommuner smiter från sitt ansvar, alla måste hjälpa till i extraordinära situationer för att integrationen ska fungera.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vid en anvisning till en kommun att ordna boende vid extraordinära situationer bör det tydliggöras att utsatta områden i kommuner ska kunna undantas och att undantaget i vissa fall kan omfatta hela kommuner. Även kommunfullmäktiges och kommunstyrelses ansvar bör tydliggöras när det gäller skyldigheten för kommuner att ordna boende efter en anvisning för ensamkommande barn, utlänningar med tillfälligt skydd samt asylsökande vid extraordinära situationer. Det är orimligt att kommuner smiter från sitt ansvar, alla måste hjälpa till i extraordinära situationer för att integrationen ska fungera. Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med detta.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4080 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 2 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S) och Magdalena Sundqvist (S).
Stickprovsinsamling av uppgifter om hushållens skulderProp. 2025/26:255 · beslutad 16 juni 2026
Stickprovsinsamling av uppgifter om hushållens skulder – reservation, röstade nej (partiets ledamöter röstade olika)
Vad ville S och V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att ändra lagen om behandling av personuppgifter i det fördelningsanalytiska statistiksystemet för inkomster och transfereringar (Fasitlagen).
- De menar att det inte finns skäl att göra ändringarna i Fasitlagen.
Visa vad de skrev
”Vi anser inte att det finns skäl att göra ändringarna i lagen om behandling av personuppgifter i det fördelningsanalytiska statistiksystemet för inkomster och transfereringar”
- De menar att lagförslaget inte räcker för att uppnå de syften som det är tänkt att göra.
Visa vad de skrev
”Vi anser att lagförslaget är otillräckligt för att uppnå de syften som avses.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser inte att det finns skäl att göra ändringarna i lagen om behandling av personuppgifter i det fördelningsanalytiska statistiksystemet för inkomster och transfereringar (Fasitlagen). Vi anser att lagförslaget är otillräckligt för att uppnå de syften som avses. Riksdagen bör därför avslå regeringens lagförslag.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4185 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:255.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gunilla Carlsson (S), Joakim Sandell (S), Ingela Nylund Watz (S), Peder Björk (S) och Andreas Lennkvist Manriquez (V).
Lagstiftningens framtida utformning – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger till regeringen att studera förutsättningarna för att införa ett krav på att både hushållens skulder och tillgångar ska omfattas av statistikinsamlingen.
- De menar att regeringens förslag att bygga ut Statistiska centralbyråns beräkningsmodell Fasit inte räcker för att nå syftet med statistiken.
Visa vad de skrev
”Det förslag som lagts fram för att lösa detta, dvs. att utöka SCB:s mikrosimuleringsmodell Fasit är otillräckligt för att uppnå syftet.”
- De menar att statistiken även behöver omfatta hushållens tillgångar, inte bara skulderna.
Visa vad de skrev
”Därför bör regeringen studera förutsättningarna för att införa ett krav på att både hushållens skulder och tillgångar ska omfattas av statistikinsamlingen.”
- De menar att Riksbanken också ska få tillgång till de uppgifter som samlas in i Fasit.
Visa vad de skrev
”I sammanhanget vill vi också framhålla vikten av att Riksbanken också ska få tillgång till de insamlade data som finns i Fasit.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Möjligheten för hushåll att ta krediter för konsumtion och bostadsköp är viktig både för enskilda individer och för den ekonomiska utvecklingen. Samtidigt kan hög skuldsättning skapa sårbarhet för den enskilda individen, för det finansiella systemet och för samhällsekonomin i stort.
Det finns ett stort värde för stora delar av den ekonomiska politiken, inte minst penningpolitiken, i att det finns god statistik över hushållens skulder. Det förslag som lagts fram för att lösa detta, dvs. att utöka SCB:s mikrosimuleringsmodell Fasit är otillräckligt för att uppnå syftet.
Vi delar regeringens uppfattning att all uppgiftsinsamling är integritetskränkande och därför ska inskränkas till det absolut nödvändiga. Vi är dock oense om vad som faktiskt är nödvändig information för att uppnå de syften som avses. För de syftena behövs även data över hushållens tillgångar. Därför bör regeringen studera förutsättningarna för att införa ett krav på att både hushållens skulder och tillgångar ska omfattas av statistikinsamlingen.
Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbrukProp. 2025/26:242 · beslutad 16 juni 2026
Hanteringen av underrättelser om skogsbruksåtgärder – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att behålla sex veckors tid mellan en avverkningsanmälan och en avverkning, i stället för att korta den till tre veckor.
- De menar att kortare tid riskerar att försämra myndighetens möjligheter att göra fullgoda bedömningar och fullgöra sitt tillsynsuppdrag.
Visa vad de skrev
”Detta riskerar att försämra myndighetens möjligheter att göra fullgoda bedömningar och fullgöra sitt tillsynsuppdrag.”
- De menar att förslaget minskar utrymmet för bedömningar och tillsyn i stället för att regeringen åtgärdar de materiella bristerna i regelverket.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag innebär att utrymmet för bedömningar och tillsyn minskar, i stället för att regeringen åtgärdar de materiella bristerna i det regelverk som regeringen själv har möjlighet att förändra.”
- De menar att förslaget riskerar att göra det enklare att kringgå regelverket.
Visa vad de skrev
”Förslaget riskerar därmed att göra det enklare att kringgå regelverket.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen gör i propositionen bedömningen att Skogsstyrelsens handläggningstid för avverkningsanmälningar bör kortas ned från sex veckor till tre veckor. Detta riskerar att försämra myndighetens möjligheter att göra fullgoda bedömningar och fullgöra sitt tillsynsuppdrag. Regeringens förslag innebär att utrymmet för bedömningar och tillsyn minskar, i stället för att regeringen åtgärdar de materiella bristerna i det regelverk som regeringen själv har möjlighet att förändra. Förslaget riskerar därmed att göra det enklare att kringgå regelverket. Vi anser därför att regeringen inte ska korta ned tiden mellan en avverkningsanmälan och en avverkning från sex veckor till tre veckor. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4144 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Åsa Westlund (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S) och Aida Birinxhiku (S).
Konsekvensanalys och uppföljning – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska ta fram en samlad konsekvensanalys av regelförändringarna på skogsområdet, redogöra för hur de påverkar Sveriges åtaganden för biologisk mångfald och följa upp effekterna av att samrådsplikten frikopplas från avverkningsanmälan.
- De menar att regeringen har presenterat många olika utredningar och förslag, vilket gör det svårt att överblicka konsekvenserna av förslagen i sin helhet.
Visa vad de skrev
”Regeringen har i stället presenterat en mängd olika utredningar och förslag som gör det svårt att överblicka konsekvenserna av förslagen i sin helhet.”
- De menar att regeringen inte har tagit det långsiktiga och breda helhetsgrepp som behövs för att skapa tydliga förutsättningar.
Visa vad de skrev
”Regeringen har inte heller tagit det långsiktiga och breda helhetsgrepp som hade behövts för att skapa tydliga förutsättningar.”
- De menar att regeringen har skrivit under internationella förpliktelser för att skydda biologisk mångfald, men att propositionen inte redogör för hur detta ska hanteras.
Visa vad de skrev
”Regeringen har under mandatperioden för svensk räkning skrivit under internationella förpliktelser för att skydda biologisk mångfald. Trots detta saknas en redogörelse i propositionen för hur detta ska hanteras.”
- De menar att regeringen också behöver följa upp och utvärdera effekterna av att samrådsplikten frikopplas från avverkningsanmälan.
Visa vad de skrev
”regeringen också behöver följa upp och utvärdera effekterna av att frikoppla samrådsplikten från avverkningsanmälan.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen har under våren 2026 presenterat tre olika dokument med förslag till regelförändringar som berör skogsbruket. Utöver den aktuella propositionen har regeringen presenterat promemorian Skyddet genom nationell fridlysning anpassas till arternas skyddsbehov och andra angelägna intressen (KN 2025/01529) och proposition 2025/26:230 Ersättning vid rådighetsinskränkningar till följd av artskyddet.
Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillståndProp. 2025/26:264 · beslutad 15 juni 2026
Begreppet vandel – reservation, röstade nej
Vad ville S och C i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag om att använda begreppet skötsamt och hederligt levnadssätt i stället för vandel vid krav på levnadssätt för uppehållstillstånd.
- De menar att begreppet vandel inte är ett vedertaget juridiskt begrepp och är diffust, oklart och ålderdomligt, vilket skapar rättsosäkerhet för den enskilde.
Visa vad de skrev
”Begreppet vandel är inte ett vedertaget juridiskt begrepp och det är även politiskt diffust, oklart och ålderdomligt. Detta skapar en betydande rättsosäkerhet för den enskilde.”
- De menar att samma begrepp kan användas för krav på levnadssätt vid uppehållstillstånd och att det är rimligt att sträva efter en mer enhetlig och förutsebar begreppsanvändning.
Visa vad de skrev
”Samma begrepp kan användas för krav på levnadssätt vid uppehållstillstånd. Det är rimligt att sträva efter en mer enhetlig och förutsebar begreppsanvändning i migrationslagstiftningen.”
- De menar att praxis har kunnat utvecklas mer kring innebörden av ett skötsamt och hederligt levnadssätt och att förarbetena till det begreppet var mer utförliga än de som nu redovisas för vandelsbegreppet.
Visa vad de skrev
”Praxis har i större utsträckning kunnat utvecklas kring innebörden av ett ”skötsamt och hederligt levnadssätt” och motiven i förarbetena till propositionen om skärpta krav på svenskt medborgarskap var dessutom mer utförliga än de som nu redovisas för vandelsbegreppet.”
- De menar att en stram migrationslagstiftning inte bör innehålla tveksamma inslag som bygger på skiftande moraluppfattningar.
Visa vad de skrev
”En stram migrationslagstiftning gynnas inte av inslag som är tveksamma ur rättssäkerhetssynpunkt och som bygger på skiftande moraluppfattningar om vad som ska anses lämpligt eller olämpligt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Begreppet vandel är inte ett vedertaget juridiskt begrepp och det är även politiskt diffust, oklart och ålderdomligt. Detta skapar en betydande rättsosäkerhet för den enskilde. En stram migrationslagstiftning gynnas inte av inslag som är tveksamma ur rättssäkerhetssynpunkt och som bygger på skiftande moraluppfattningar om vad som ska anses lämpligt eller olämpligt.
Riksdagen har nyligen beslutat att begreppet ”skötsamt och hederligt levnadssätt” ska utgöra grunden för prövningen av förvärv av svenskt medborgarskap. Samma begrepp kan användas för krav på levnadssätt vid uppehållstillstånd. Det är rimligt att sträva efter en mer enhetlig och förutsebar begreppsanvändning i migrationslagstiftningen. Praxis har i större utsträckning kunnat utvecklas kring innebörden av ett ”skötsamt och hederligt levnadssätt” och motiven i förarbetena till propositionen om skärpta krav på svenskt medborgarskap var dessutom mer utförliga än de som nu redovisas för vandelsbegreppet. Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med detta.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4154 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4161 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S) och Niels Paarup-Petersen (C).
Vandelsprövningen – reservation, avstod
Vad ville S i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett förslag om objektiva kriterier för kravet på ett skötsamt och hederligt levnadssätt för uppehållstillstånd, samtidigt som det är bra att regeringen har klargjort att ett yttrande som inte är straffbart inte ska ligga till grund för vandelsbedömningen.
- De menar att Lagrådet har kritiserat regeringen för att det borde vara möjligt att i lag ange vilka slags vandelsbrister som omfattas.
Visa vad de skrev
”Lagrådet har kritiserat regeringens förslag utifrån att det inte borde vara omöjligt att i lag ange de slag av vandelsbrister eller misskötsamhet som omfattas.”
- De menar att vandelsbegreppet bör vara definierat och objektivt, och att Lagrådets förslag har klara fördelar.
Visa vad de skrev
”Precis som Lagrådet gör gällande bör vandelsbegreppet vara definierat och objektivt, och det finns klara fördelar med det förslag som Lagrådet skissar på i sitt yttrande.”
- De menar att en uppräkning av alla kategorier av vandelsbrister skulle bli uttömmande och ge tydliga kriterier.
Visa vad de skrev
”En sådan uppräkning skulle bli uttömmande, vilket Lagrådet ser som en klar fördel eftersom tydliga kriterier är önskvärt.”
- De menar att det är en allvarlig brist att regeringens förslag saknar en tydlig och avgränsad definition.
Visa vad de skrev
”Att regeringens förslag saknar en tydlig och avgränsad definition är en allvarlig brist.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Lagrådet har kritiserat regeringens förslag utifrån att det inte borde vara omöjligt att i lag ange de slag av vandelsbrister eller misskötsamhet som omfattas. En möjlighet som tas upp av Lagrådet är att ange samtliga kategorier av vandelsbrister som enligt propositionen ska omfattas i lag, dvs. att en utlänning begått brott, utgör ett hot mot allmän ordning eller säkerhet, har brustit i regelefterlevnad, försörjer sig oärligt eller har obetalda skulder. En sådan uppräkning skulle bli uttömmande, vilket Lagrådet ser som en klar fördel eftersom tydliga kriterier är önskvärt. Precis som Lagrådet gör gällande bör vandelsbegreppet vara definierat och objektivt, och det finns klara fördelar med det förslag som Lagrådet skissar på i sitt yttrande. Att regeringens förslag saknar en tydlig och avgränsad definition är en allvarlig brist.
Uppföljning och översyn – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen följer upp de många migrationspolitiska förslagen och gör en översyn av dem i förhållande till kommande EU-lagstiftning.
- De menar att det är omöjligt att överblicka helheten när regeringen lämnat många migrationsförslag samtidigt som svensk rätt ska anpassas till EU:s migrations- och asylpakt.
Visa vad de skrev
”Regeringen har på kort tid lämnat ett stort antal propositioner med förslag som rör migrationspolitikens olika områden. Samtidigt ska svensk rätt anpassas till EU:s migrations- och asylpakt.”
- De menar att förslagen har lagts fram i bakvänd ordning, vilket riskerar att försvåra en fullgod lagstiftning.
Visa vad de skrev
”Förslagen har presenterats i en ordning som är bakvänd, vilket är otillfredsställande och riskerar att försvåra en fullgod lagstiftning.”
- De menar att regeringens arbetssätt, enligt Lagrådet, gör det svårt att granska och bedöma lagändringarnas konsekvenser på ett tillförlitligt sätt.
Visa vad de skrev
”Precis som Lagrådet har pekat på gör regeringens arbetssätt det svårt att granska och bedöma konsekvenserna av lagändringarna på ett tillförlitligt sätt.”
- De menar att det finns stor risk att den nya lagstiftningen snart visar sig ha stora brister som kan drabba enskilda människor negativt.
Visa vad de skrev
”Risken är stor att det mycket snart kommer att visa sig att den nya lagstiftningen innehåller stora brister som kan få negativa effekter för enskilda människor.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen har på kort tid lämnat ett stort antal propositioner med förslag som rör migrationspolitikens olika områden. Samtidigt ska svensk rätt anpassas till EU:s migrations- och asylpakt. Det är för remissinstanserna, rättsväsendet, riksdagen och de människor som berörs omöjligt att överblicka helheten. Förslagen har presenterats i en ordning som är bakvänd, vilket är otillfredsställande och riskerar att försvåra en fullgod lagstiftning. Precis som Lagrådet har pekat på gör regeringens arbetssätt det svårt att granska och bedöma konsekvenserna av lagändringarna på ett tillförlitligt sätt. Risken är stor att det mycket snart kommer att visa sig att den nya lagstiftningen innehåller stora brister som kan få negativa effekter för enskilda människor. Det finns alltså risk för att de effekter som har erfarits med de s.k. tonårsutvisningarna kan återupprepas inom flera av migrationspolitikens områden. Nya regler måste tas fram med ett helhetsgrepp. Mot bakgrund av vad som har förts fram finns det behov av såväl en grundlig uppföljning av regeringens lagförslag som en översyn av förslaget i förhållande till kommande EU-lagstiftning på migrationsområdet. Regeringen bör vidta lämpliga åtgärder för att en sådan uppföljning och översyn genomförs.
Stärkt återvändandeverksamhetProp. 2025/26:263 · beslutad 15 juni 2026
Nya uppgiftsskyldigheter – reservation, röstade nej
Vad ville S och C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till uppgiftsskyldigheten med två ändringar: att det ska krävas starka skäl att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige och att så kallad sidoinformation inte ska omfattas.
- De menar att beviskravet ”anledning att anta” är för lågt ställt och riskerar att öppna för godtyckliga bedömningar av vilka personer uppgifter ska lämnas om.
Visa vad de skrev
”Som regeringen har utformat förslaget riskerar det att öppna för en godtycklig bedömning av vilka personer uppgifter ska lämnas om.”
- De menar att så kallad sidoinformation, alltså information som inte är direkt relevant för ärendet, inte ska omfattas av uppgiftsskyldigheten.
Visa vad de skrev
”Vi motsätter oss detta och anser således att regeringens förslag bör ändras så att sidoinformation inte omfattas av uppgiftsskyldigheten.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket får en ny skyldighet att lämna uppgifter till Polismyndigheten när det finns anledning att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige. Förslaget om att uppgiftsskyldigheten ska gälla när det finns anledning att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige innebär dock ett lågt ställt beviskrav. Som regeringen har utformat förslaget riskerar det att öppna för en godtycklig bedömning av vilka personer uppgifter ska lämnas om. Vi föreslår därför att uttrycket ”anledning att anta” i regeringens lagförslag byts ut mot ”starka skäl att anta”.
Ett annat allvarligt problem med regeringens förslag är att s.k. sidoinformation ska omfattas av uppgiftsskyldigheten. Sidoinformation kan t.ex. handla om iakttagelser som görs av utlänningen i samband med en inspektion eller förrättning inom ramen för ett särskilt ärende som inte är av direkt relevans för ändamålet med inspektionen eller förrättningen. Vi motsätter oss detta och anser således att regeringens förslag bör ändras så att sidoinformation inte omfattas av uppgiftsskyldigheten.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen antar 17 kap. 6 § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) med den ändringen att
a) uttrycket ”anledning att anta” ska bytas ut mot ”starka skäl att anta”,
b) orden ”som de förfogar över” ska utgå.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4152 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:4159 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och 2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 5, bifaller delvis proposition 2025/26:263 punkt 3 i denna del och avslår motionerna 2025/26:4150 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 i denna del och 2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 i denna del, 2 och 6 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S) och Niels Paarup-Petersen (C).
Ansvaret för att uppgifter lämnas ut och behandlingen av sidoinformation – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med lagförslag som flyttar ansvaret från enskilda tjänstemän och begränsar och tydliggör sidoinformation.
- De menar att ansvar på enskilda tjänstemän riskerar att ge en ohållbar arbetsmiljö, försvåra rekrytering och skada förtroendet mellan medborgare och offentliganställda.
Visa vad de skrev
”Om enskilda tjänstemän blir skyldiga att lämna information riskerar det att skapa en ohållbar arbetsmiljö, försvåra rekrytering till viktiga samhällsfunktioner och skada det grundläggande förtroendet mellan medborgare och offentliganställda.”
- De menar att en arbetsordning kan ändras och därför inte ger det skydd som behövs.
Visa vad de skrev
”En arbetsordning kan dock ändras och ger inte det skydd som krävs.”
- De menar att tolkningsutrymmet måste minskas för att skydda den personliga integriteten och hindra att känslig information sprids i onödan.
Visa vad de skrev
”Tolkningsutrymmet måste minimeras för att värna den personliga integriteten och förhindra att känslig information sprids i onödan.”
- De menar att det behövs särskilda hänsyn för att skydda barns integritet och sätta barnets bästa först.
Visa vad de skrev
”Särskilda hänsyn måste tas för att skydda barns integritet och säkerställa att barnets bästa alltid sätts i första rummet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Om enskilda tjänstemän blir skyldiga att lämna information riskerar det att skapa en ohållbar arbetsmiljö, försvåra rekrytering till viktiga samhällsfunktioner och skada det grundläggande förtroendet mellan medborgare och offentliganställda. Om regeringens lagförslag om nya uppgiftsskyldigheter antas måste ansvaret därför ligga högre upp än på enskilda tjänstemän. Regeringen menar att frågorna får regleras i respektive myndighets arbetsordning samt att den nya uppgiftsskyldigheten inte ger anledning till någon annan ordning i fråga om enskilda tjänstemäns ansvar än den som gäller i dag. En arbetsordning kan dock ändras och ger inte det skydd som krävs. Regeringen bör därför återkomma med ett lagförslag som innebär att en arbetsordning inte får innebära att enskilda tjänstemän ska bära ansvaret för informationsdelningen.
Omhändertagande av elektronisk kommunikationsutrustning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag som begränsar tiden för omhändertagande av mobiltelefoner till som mest en månad, med undantag för Säkerhetspolisen som ska få tre månader, och som gör att en mindre ingripande åtgärd alltid används om den räcker.
- De menar att tidsgränsen på tre månader främst verkar vara motiverad av de långa väntetiderna hos Polismyndigheten.
Visa vad de skrev
”Den föreslagna tid som en mobiltelefon som längst ska kunna vara omhändertagen – tre månader – verkar främst vara motiverad av de långa väntetiderna hos Polismyndigheten.”
- De menar att Lagrådet anser att förslaget i för hög grad öppnar för omhändertaganden som inte uppfyller kravet på proportionalitet.
Visa vad de skrev
”Lagrådet menar att förslaget i alltför hög utsträckning öppnar för omhändertaganden som inte kommer att uppfylla kravet på proportionalitet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Den föreslagna tid som en mobiltelefon som längst ska kunna vara omhändertagen – tre månader – verkar främst vara motiverad av de långa väntetiderna hos Polismyndigheten. Lagrådet menar att förslaget i alltför hög utsträckning öppnar för omhändertaganden som inte kommer att uppfylla kravet på proportionalitet. En omhändertagandetid om förslagsvis högst en månad framstår som rimligare, dock med undantag för Säkerhetspolisen som bör få omhänderta telefoner i tre månader i enlighet med regeringens förslag. Regeringen bör återkomma med förslag om att begränsa omhändertagandetiden och om att en mindre ingripande åtgärd alltid ska användas om den är tillräcklig.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2025/26:4152 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:4159 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
En mer sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillståndProp. 2025/26:251 · beslutad 15 juni 2026
Finansiering av reformen – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med ett förslag där reformen finansieras fullt ut genom omfördelning av medel mellan kommuner och regioner och genom statlig finansiering av de extra kostnader som uppstår för huvudmännen.
- De menar att regeringen bör se till att det finns en tydlig ekonomisk struktur för den omfördelning av resurser som reformen innebär.
Visa vad de skrev
”Enligt vår mening bör regeringen se till att det finns en tydlig ekonomisk struktur för den omfördelning av resurser som reformen innebär.”
- De menar att en tydlig finansiering behövs för att säkerställa en jämlik vård i hela landet och för att en ändrad ansvarsfördelning ska kunna ske.
Visa vad de skrev
”För att säkerställa en jämlik vård i hela landet och för att en ändrad ansvarsfördelning ska kunna ske”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Enligt vår mening bör regeringen se till att det finns en tydlig ekonomisk struktur för den omfördelning av resurser som reformen innebär. För att säkerställa en jämlik vård i hela landet och för att en ändrad ansvarsfördelning ska kunna ske, anser vi att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att reformen fullt ut finansieras genom omfördelning av medel mellan kommuner och regioner samt genom statlig finansiering av de extra kostnader som uppstår för huvudmännen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4155 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:4158 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 1, 2025/26:4177 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 4 och 2025/26:4181 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Nils Seye Larsen (MP), Agneta Nilsson (S), Dzenan Cisija (S), Maj Karlsson (V) och Martina Johansson (C).
En nationell stöd- och samordningsfunktion – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ger Socialstyrelsen eller en annan lämplig myndighet ett tydligt och långsiktigt uppdrag att inrätta en nationell stöd- och samordningsfunktion.
- De menar att det behövs en nationell stöd- och samordningsfunktion för att genomföra reformen.
Visa vad de skrev
”Vi anser att det behövs en nationell stöd- och samordningsfunktion för genomförandet av reformen.”
- De menar att funktionen ska ge vägledning, sprida goda exempel och erbjuda konkret stöd till de ansvariga under hela införandeprocessen.
Visa vad de skrev
”Funktionen ska kunna ge vägledning, sprida goda exempel och erbjuda konkret stöd till huvudmännen under hela införandeprocessen.”
- De menar att en sådan funktion skulle göra att reformen genomförs mer likvärdigt och effektivt över hela landet, med hänsyn till lokala och regionala förutsättningar.
Visa vad de skrev
”Det skulle säkerställa att reformen genomförs på ett mer likvärdigt och effektivt sätt över hela landet, med hänsyn till lokala och regionala förutsättningar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det behövs en nationell stöd- och samordningsfunktion för genomförandet av reformen. Regeringen bör därför ge Socialstyrelsen eller en annan lämplig myndighet ett tydligt och långsiktigt uppdrag att inrätta en sådan funktion. Funktionen ska kunna ge vägledning, sprida goda exempel och erbjuda konkret stöd till huvudmännen under hela införandeprocessen. Det skulle säkerställa att reformen genomförs på ett mer likvärdigt och effektivt sätt över hela landet, med hänsyn till lokala och regionala förutsättningar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4155 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4158 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 2.
Barnkonsekvensanalys – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma till riksdagen med en fördjupad barnkonsekvensanalys och en särskild plan för barn- och ungdomspsykiatrin (bup) och första linjens vård (den vård som först tar emot patienter).
- De menar att regeringens barnkonsekvensanalys är otillräcklig.
Visa vad de skrev
”Vi anser att regeringens barnkonsekvensanalys är otillräcklig.”
- De menar att regeringen bör återkomma till riksdagen med en fördjupad barnkonsekvensanalys och en särskild plan för barn- och ungdomspsykiatrin (bup) och första linjens vård.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med en fördjupad barnkonsekvensanalys och en särskild plan för bup och första linjens vård.”
- De menar att analysen bör omfatta barn som är anhöriga, barn och unga med eget skadligt bruk eller beroende, barn i situationer med HVB (hem för vård eller boende), Sis (Statens institutionsstyrelse) och LVU (lagen om vård av unga), samt barns tillgång till integrerade medicinska och sociala insatser.
Visa vad de skrev
”Analysen bör omfatta barn som är anhöriga, barn och unga med eget skadligt bruk eller beroende, barn i HVB‑, Sis- och LVU-situationer samt barns tillgång till integrerade medicinska och sociala insatser.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att regeringens barnkonsekvensanalys är otillräcklig. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med en fördjupad barnkonsekvensanalys och en särskild plan för bup och första linjens vård. Analysen bör omfatta barn som är anhöriga, barn och unga med eget skadligt bruk eller beroende, barn i HVB‑, Sis- och LVU-situationer samt barns tillgång till integrerade medicinska och sociala insatser.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Uppföljning och utvärdering av reformen – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att regeringen följer upp reformen mycket noggrant med fokus på resurser, samordning, tillgänglighet, ansvar och finansiering.
- De menar att regeringen bör följa upp reformen mycket noggrant eftersom det finns farhågor om resurser, avsaknad av en nationell stödstruktur och snäva tidsramar.
Visa vad de skrev
”regeringen bör följa upp reformen mycket noggrant mot bakgrund av de farhågor som kommit fram om säkerställande av resurser, avsaknaden av en nationell stödstruktur och de snäva tidsramarna för genomförandet.”
- De menar att uppföljningen ska visa om de avsedda effekterna nås och om personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd faktiskt får mer samordnade insatser.
Visa vad de skrev
”Uppföljningen bör fokusera på om de avsedda effekterna uppnås samt om personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd faktiskt får mer samordnade insatser.”
- De menar att uppföljningen också ska visa om tillgängligheten förbättras och om vård- och stödkedjorna blir mer sammanhållna.
Visa vad de skrev
”Uppföljningen bör också fokusera på om tillgängligheten förbättras samt om vård- och stödkedjorna blir mer sammanhållna.”
- De menar att uppföljningen ska omfatta undanträngningseffekter inom psykiatrin eller socialtjänsten, om ansvarsfördelningen fungerar i praktiken och om finansieringen motsvarar huvudmännens faktiska kostnader.
Visa vad de skrev
”Vidare bör uppföljningen omfatta om reformen leder till undanträngningseffekter inom psykiatrin eller socialtjänsten, om ansvarsfördelningen fungerar i praktiken samt om finansieringen motsvarar huvudmännens faktiska kostnader.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att regeringen bör följa upp reformen mycket noggrant mot bakgrund av de farhågor som kommit fram om säkerställande av resurser, avsaknaden av en nationell stödstruktur och de snäva tidsramarna för genomförandet. Uppföljningen bör fokusera på om de avsedda effekterna uppnås samt om personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd faktiskt får mer samordnade insatser. Uppföljningen bör också fokusera på om tillgängligheten förbättras samt om vård- och stödkedjorna blir mer sammanhållna. Vidare bör uppföljningen omfatta om reformen leder till undanträngningseffekter inom psykiatrin eller socialtjänsten, om ansvarsfördelningen fungerar i praktiken samt om finansieringen motsvarar huvudmännens faktiska kostnader. Reformen bör genomföras och följas upp med ett tydligt jämställdhets- och antidiskrimineringsperspektiv.
ANDTS-strategi – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 11)
Att riksdagen säger ja till att regeringen bör återkomma till riksdagen med en ny, samlad och kunskapsbaserad ANDTS-strategi (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel).
- De menar att Sverige behöver en ny, samlad och kunskapsbaserad ANDTS-strategi som samlar förebyggande arbete, skadereducering, tidiga insatser, tillgänglig vård, sociala stödinsatser och minskad dödlighet.
Visa vad de skrev
”Vi anser att Sverige behöver en ny, samlad och kunskapsbaserad ANDTS-strategi som förenar förebyggande arbete, skadereducering, tidiga insatser, tillgänglig vård, sociala stödinsatser och minskad dödlighet.”
- De menar att regeringens åtgärder inte räcker för att riksdagens tidigare uppmaningar till regeringen ska anses uppfyllda och avslutade.
Visa vad de skrev
”Vi delar inte denna uppfattning och anser inte att tillkännagivandena kan anses vara tillgodosedda och slutbehandlade.”
- De menar att regeringen bör återkomma till riksdagen med en ny, samlad och kunskapsbaserad ANDTS-strategi.
Visa vad de skrev
”Enligt vår mening bör regeringen återkomma till riksdagen med en ny, samlad och kunskapsbaserad ANDTS-strategi.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att Sverige behöver en ny, samlad och kunskapsbaserad ANDTS-strategi som förenar förebyggande arbete, skadereducering, tidiga insatser, tillgänglig vård, sociala stödinsatser och minskad dödlighet. I propositionen anför regeringen att bl.a. den nya lagstiftningen och den kommande myndighetsgemensamma planen för bättre beroendevård och stärkt förebyggande arbete är åtgärder som tillgodoser behovet av en ny ANDTS-strategi. Vi delar inte denna uppfattning och anser inte att tillkännagivandena kan anses vara tillgodosedda och slutbehandlade. Enligt vår mening bör regeringen återkomma till riksdagen med en ny, samlad och kunskapsbaserad ANDTS-strategi.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Nya lagar om elsystemetProp. 2025/26:240 · beslutad 15 juni 2026
Anvisade elavtal – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett nytt system för anvisade elavtal, utformat efter en norsk modell, i stället för att bara avskaffa dagens system.
- De menar att systemet med anvisade elavtal gör elen dyrare för utsatta kunder som inte kan eller vill välja leverantör, och att det dessutom är problematiskt för konkurrensen.
Visa vad de skrev
”Detta system gör att elen blir dyrare för de inte sällan utsatta elkunder som inte kan eller vill välja elleverantör, och systemet är dessutom problematiskt ur ett konkurrensperspektiv.”
- De menar att det inte är en rimlig lösning att den som inte själv tecknar avtal blir utan el, eftersom det kan få både ekonomiska och hälsomässiga konsekvenser.
Visa vad de skrev
”Detta anser vi inte är en rimlig lösning eftersom den kan få såväl ekonomiska som rent hälsomässiga konsekvenser.”
- De menar att den norska modellen, med regelbunden upphandling där alla elhandelsföretag får konkurrera om kunderna, bör pressa ner priserna samtidigt som kunderna garanteras elleverans.
Visa vad de skrev
”Detta bör medföra att priserna i dessa avtal pressas nedåt, samtidigt som elkunderna är garanterade elleverans.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi ser positivt på att regeringen föreslår att systemet med s.k. anvisade elavtal ska avskaffas. Detta system gör att elen blir dyrare för de inte sällan utsatta elkunder som inte kan eller vill välja elleverantör, och systemet är dessutom problematiskt ur ett konkurrensperspektiv.
Tyvärr väljer regeringen att byta ut detta system mot ett som ställer krav på att elanvändare aktivt tecknar avtal med en elleverantör för att få leverans av el över huvud taget. Den som inte tecknar ett sådant avtal blir alltså utan el. Detta anser vi inte är en rimlig lösning eftersom den kan få såväl ekonomiska som rent hälsomässiga konsekvenser. Vi förordar i stället en reglering som liknar den i Norge. Den norska modellen innebär bl.a. krav på regelbunden upphandling av anvisat elhandelsföretag där alla elhandelsföretag får konkurrera om dessa kunder. Detta bör medföra att priserna i dessa avtal pressas nedåt, samtidigt som elkunderna är garanterade elleverans. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till ett nytt system för s.k. anvisade elavtal i linje med det som har redovisats här.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4129 av Fredrik Olovsson m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP).
Ny myndighet för miljöprövningProp. 2025/26:238 · beslutad 15 juni 2026
Riksdagens tillkännagivanden – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att meddela regeringen att frågan om myndigheternas roll vid tillståndsprocesser fortfarande är relevant och inte är färdigbehandlad, samtidigt som de andra tillkännagivandena anses färdigbehandlade.
- De menar att frågorna om myndigheternas roll vid tillståndsprocesser fortfarande är relevanta och att tillkännagivandet därför inte kan anses vara slutbehandlat.
Visa vad de skrev
”Vi bedömer att dessa frågor fortfarande är relevanta och att tillkännagivandet därför inte kan anses vara slutbehandlat.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som näringsutskottet anför om myndigheternas roll vid tillståndsprocesser (bet. 2022/23:NU13 punkt 5, rskr. 2022/23:160). Av tillkännagivandet följer att det behöver bli tydligare i vilket skede olika delar av prövningen ska göras och att kontakter mellan företag och myndigheter behöver förenklas och arbetssättet bli mer lösningsorienterat. Vidare följer att myndigheter bör arbeta mer rådgivande och lösningsorienterat än tidigare (bet. 2022/23:NU13 s. 15). Vi bedömer att dessa frågor fortfarande är relevanta och att tillkännagivandet därför inte kan anses vara slutbehandlat.
När det gäller övriga tillkännagivanden (bet. 2016/17:MJU22 punkt 2, rskr. 2016/17:289 och bet. 2018/19:MJU18 punkt 4, rskr. 2018/19:275) instämmer vi i bedömningen att dessa är slutbehandlade i och med de lagändringar som regeringen föreslagit i propositionen och de åtgärder i övrigt som regeringen redogjort för i propositionen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4124 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Åsa Westlund (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S) och Aida Birinxhiku (S).
Myndighetens organisation, kompetensförsörjning och finansiering – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen säkerställer en ordnad övergång, långsiktig kompetensförsörjning, regional närvaro och tillräckliga resurser för den nya miljöprövningsmyndigheten.
- De menar att regeringen behöver se till att övergången sker smidigt och att tiden med parallella system begränsas.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför säkerställa en ordnad process där genomförandet sker så smidigt som möjligt och där perioden med parallella system begränsas.”
- De menar att bristande kompetensförsörjning kan göra att reformen får motsatt effekt och leder till längre handläggningstider.
Visa vad de skrev
”Om kompetensförsörjningen brister finns det en påtaglig risk att reformen får motsatt effekt och leder till längre handläggningstider.”
- De menar att den nya myndigheten behöver regional närvaro, till exempel regionala kontor, för att ta tillvara lokala och regionala förutsättningar.
Visa vad de skrev
”Det är därför angeläget att den fortsatta organiseringen säkerställer en regional närvaro, exempelvis genom regionala kontor.”
- De menar att en underfinansierad myndighet riskerar att försvåra och fördröja processerna ytterligare.
Visa vad de skrev
”En underfinansierad ny myndighet kommer sannolikt bara att försvåra och fördröja processerna eftersom myndigheten samtidigt behöver hantera alla andra utmaningar som uppstart av en ny myndighet innebär.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För att klara klimatomställningen och stärka konkurrenskraften behöver miljötillståndsprocesserna bli mer effektiva, förutsägbara och rättssäkra samtidigt som ett högt miljöskydd bibehålls. Mot denna bakgrund ser vi att en ny prövningsmyndighet, rätt utformad, kan bidra till en mer enhetlig och förutsägbar process oavsett var i landet en verksamhet bedrivs. En sådan ordning kan vidare bidra till en mer samlad styrning och uppföljning av tillståndsprocesserna. Samtidigt finns det enligt vår mening flera frågor som regeringen behöver ta ansvar för och hantera för att reformen ska få avsedd effekt. Om dessa inte hanteras finns det en påtaglig risk att reformen inte fyller sitt syfte utan i stället får motsatt effekt.
Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalorProp. 2025/26:218 · beslutad 15 juni 2026
Skärpta straff m.m. – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att införa en ny nivå, synnerligen grovt brott, för flera ekonomiska brott och höja det högsta fängelsestraffet till tio år.
- De menar att det behöver införas en ny nivå, synnerligen grovt brott, för ett antal ekonomiska brott.
Visa vad de skrev
”Vi anser att det för ett antal ekonomiska brott behöver införas en ny nivå, synnerligen grovt brott.”
- De menar att det högsta fängelsestraffet för dessa synnerligen grova brott bör höjas från sex år till tio år.
Visa vad de skrev
”För dessa synnerligen grova brott bör det maximala fängelsestraffet höjas från dagens sex år till tio år.”
- De menar att koppling till organiserad brottslighet eller mycket stora belopp ska kunna göra att ett brott ses som synnerligen grovt.
Visa vad de skrev
”Som skäl för att se ett brott som synnerligen grovt ska t.ex. koppling till organiserad brottslighet beaktas, eller om det rör väldigt stora belopp.”
- De menar att arbetet mot ekonomisk brottslighet måste intensifieras för att komma åt den organiserade brottslighetens alltmer komplexa verksamhet.
Visa vad de skrev
”För att komma åt den organiserade brottslighetens alltmer komplexa verksamhet måste arbetet mot den ekonomiska brottsligheten intensifieras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För att komma åt den organiserade brottslighetens alltmer komplexa verksamhet måste arbetet mot den ekonomiska brottsligheten intensifieras. En del i det arbetet är att straffen för ekonomisk brottslighet behöver höjas. Vi anser att det för ett antal ekonomiska brott behöver införas en ny nivå, synnerligen grovt brott. Det gäller skattebrott, bokföringsbrott, bedrägeri, svindleri, förskingring, bidragsbrott samt penningtvättsbrott. För dessa synnerligen grova brott bör det maximala fängelsestraffet höjas från dagens sex år till tio år. Som skäl för att se ett brott som synnerligen grovt ska t.ex. koppling till organiserad brottslighet beaktas, eller om det rör väldigt stora belopp.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3559 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 9 och 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 39, bifaller delvis motionerna 2025/26:3581 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 3 och 2025/26:4119 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1 och avslår motionerna 2025/26:1277 av Josefin Malmqvist (M) yrkande 1, 2025/26:1410 av Johanna Rantsi (M), 2025/26:1412 av Ann-Sofie Lifvenhage och Ann-Sofie Alm (båda M), 2025/26:1672 av Katarina Tolgfors m.fl. (M) delyrkande 2, 2025/26:2604 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) delyrkande 1, 2025/26:2845 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 3, 2025/26:3022 av Markus Wiechel m.fl. (SD), 2025/26:3027 av Noria Manouchi (M) yrkandena 1, 2 och 4, 2025/26:3121 av Kjell-Arne Ottosson (KD), 2025/26:3571 av Christian Carlsson (KD) yrkande 1, 2025/26:3581 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 26 och 2025/26:4111 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S) och Lars Isacsson (S).
Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvarProp. 2025/26:217 · beslutad 15 juni 2026
Missbruk av offentlig ställning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag att införa brotten missbruk av offentlig ställning och grovt missbruk av offentlig ställning.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag i den del det gäller införandet av brotten missbruk av offentlig ställning respektive grovt missbruk av offentlig ställning (20 kap. 2 § brottsbalken och 22 d § lagen om offentlig anställning). Vi utvecklar våra skäl för detta i våra särskilda yttranden 1, 2 och 3.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår
a) regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 20 kap. 2 §,
b) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4099 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4112 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:217 punkterna 1 i denna del och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C), Ulrika Westerlund (MP) och Lars Isacsson (S).
Undantag för tvingande samhällsintresse – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett förtydligande eller en ventil så att enskilda tjänstemän inte kan dömas till straffansvar när de bryter mot upphandlingsregler på grund av ett tvingande samhällsintresse.
- De menar att det behövs en ventil för situationer där tjänstemän bryter mot upphandlingsregler på grund av ett tvingande samhällsintresse.
Visa vad de skrev
”En särskild fråga för det nya brottet missbruk av offentlig ställning gäller behovet av en ventil för situationer när det handlar om tjänstemän som bryter mot upphandlingsregelverket till följd av att det finns ett s.k. tvingande samhällsintresse.”
- De menar att det finns en risk att fall som ambulanshelikoptrarna i Region Stockholm omfattas av straffansvar, eftersom det inte strikt är en felbedömning och inköpet gynnar en leverantör framför andra.
Visa vad de skrev
”Det finns annars en risk för att exempel likt det med ambulanshelikoptrarna i Region Stockholm kan falla inom straffansvaret eftersom det inte i strikt mening rör sig om en felbedömning och inköpet gynnar den vinnande parten och missgynnar andra leverantörer.”
- De menar att det är orimligt att enskilda tjänstemän kan dömas till straffansvar i en sådan situation.
Visa vad de skrev
”Vi anser att det i en sådan typ av situation är orimligt om enskilda tjänstemän kan dömas till straffansvar.”
- De menar att regeringen därför bör återkomma med ett förtydligande eller en ventil som klargör att enskilda tjänstemän inte ska kunna dömas till straffansvar i sådana situationer.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför återkomma med ett förtydligande eller en ventil som klargör att enskilda tjänstemän under sådana förutsättningar inte ska kunna dömas till straffansvar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En särskild fråga för det nya brottet missbruk av offentlig ställning gäller behovet av en ventil för situationer när det handlar om tjänstemän som bryter mot upphandlingsregelverket till följd av att det finns ett s.k. tvingande samhällsintresse. Detta kan t.ex. ske på grund av att man inom en myndighet påbörjar en upphandling för sent eller av något annat skäl hamnar i ett nödläge och behöver direktupphandla för att inte något samhällsintresse ska hotas.
Ett aktuellt och illustrativt exempel på en sådan situation är Region Stockholms direktupphandling av ambulanshelikoptrar där regionen riskerade att hamna i en situation där patienter med livshotande tillstånd inte skulle kunna få vård om man inte bröt mot regelverket. Regionens hantering har prövats i domstol som slog fast att det rörde sig om en otillåten direktupphandling – för vilket regionen tvingades betala upphandlingsskadeavgift – men att avtalet ändå skulle bestå till följd av hänsyn till det tvingande samhällsintresset. Vi anser att det i en sådan typ av situation är orimligt om enskilda tjänstemän kan dömas till straffansvar.
Regeringen skriver i propositionen att en förutsättning för det nya straffansvaret är att gärningen ska ha skett ”uppsåtligen i strid med lag eller annan författning”. Det innebär att direkta rättsliga felbedömningar faller utanför det straffbara området. Det krävs också att gärningspersonen vidtagit eller underlåtit att vidta åtgärden ”för att få en otillbörlig förmån eller för att någon annan ska få en sådan förmån” alternativt ”för att otillbörligt missgynna någon annan”. Detta krav ska enligt propositionen inte vara begränsat till egennyttiga syften utan anses uppfyllt om någon medvetet åsidosätter lag ”för att någon ska få” en förmån som utan åtgärden inte hade tillkommit honom eller henne.
Vi anser att det finns ett behov av förtydliganden i lagstiftningen. Det finns annars en risk för att exempel likt det med ambulanshelikoptrarna i Region Stockholm kan falla inom straffansvaret eftersom det inte i strikt mening rör sig om en felbedömning och inköpet gynnar den vinnande parten och missgynnar andra leverantörer. Regeringen bör därför återkomma med ett förtydligande eller en ventil som klargör att enskilda tjänstemän under sådana förutsättningar inte ska kunna dömas till straffansvar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4099 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Gudrun Nordborg (V) och Lars Isacsson (S).
Tidsbegränsat boende för vissa nyanlända invandrare – en ny lag om bosättningProp. 2025/26:215 · beslutad 15 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att kommunernas önskemål ska beaktas vid fördelningen av nyanlända mellan kommuner, men säger ja till lagförslaget i övrigt.
- De menar att om kommunernas önskemål får en tydligare roll riskerar det att undergräva syftet med bosättningslagen.
Visa vad de skrev
”Att nu ge kommuners önskemål en tydligare roll riskerar att undergräva lagens syfte.”
- De menar att fördelningen även fortsatt bör bygga på objektiva kriterier som ger en rättvis ansvarsfördelning och goda etableringsmöjligheter, inte på kommunernas egna önskemål.
Visa vad de skrev
”vi anser att fördelningen även fortsatt bör bygga på objektiva kriterier som säkerställer både rättvis ansvarsfördelning och goda etableringsmöjligheter, inte på kommuners egna önskemål.”
- De menar att bosättningslagen infördes för att bryta en ordning där mottagandet i hög grad var beroende av kommunernas frivillighet.
Visa vad de skrev
”Bosättningslagen infördes för att bryta en ordning där mottagandet i hög grad var beroende av kommuners frivillighet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att propositionen innehåller delar som går i rätt riktning. Dock saknas det svar i propositionen när det gäller vissa farhågor. En sådan farhåga är regeringens förslag om att kommunernas önskemål ska beaktas vid fördelningen av nyanlända mellan kommuner. Bosättningslagen infördes för att bryta en ordning där mottagandet i hög grad var beroende av kommuners frivillighet. Att nu ge kommuners önskemål en tydligare roll riskerar att undergräva lagens syfte. Till skillnad från utskottet anser vi att detta är fel väg att gå och vi anser att fördelningen även fortsatt bör bygga på objektiva kriterier som säkerställer både rättvis ansvarsfördelning och goda etableringsmöjligheter, inte på kommuners egna önskemål.
Med det anförda anser vi att riksdagen bör avslå 8 § i regeringens förslag till lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår 8 § regeringens förslag till lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare och antar lagförslaget i övrigt,
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i jordabalken,
2. lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten,
3. lag om ändring i mottagandelagen (2026:000).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:215 punkterna 2–4 och motion 2025/26:4079 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 3, bifaller delvis proposition 2025/26:215 punkt 1 och avslår motionerna 2025/26:4077 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 3 och 4 samt 2025/26:4086 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ardalan Shekarabi (S), Adrian Magnusson (S), Johanna Haraldsson (S), Serkan Köse (S) och Sofia Amloh (S).
Lagstiftningens framtida utformning – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag om hur fördelningen av nyanlända mellan kommuner ska utformas, så att kommuner inte kan undandra sig ansvar och segregationen inte ökar.
- De menar att det finns en risk att kriteriet om bostadssituationen tillämpas så att kommuner med goda möjligheter att ta emot nyanlända ändå slipper ansvar med hänvisning till bostadssituationen.
Visa vad de skrev
”att vissa kommuner, som i övrigt har goda förutsättningar att ta emot nyanlända genom en stark arbetsmarknad och ett mindre omfattande tidigare mottagande, i praktiken kan undandra sig ansvar med hänvisning till bostadssituationen.”
- De menar att lagen ska bidra till att kommuner tar ett aktivt ansvar för bostadsförsörjningen och inte öppna för att bostadsbrist används som skäl att ta emot färre nyanlända.
Visa vad de skrev
”Lagstiftningen bör därför bidra till att kommuner tar ett aktivt ansvar för bostadsförsörjningen och inte öppnar för att bostadsbrist kan användas som argument för att minska mottagandet.”
- De menar att kriteriet om utanförskap inte får vara så vagt att mottagandet fortsätter att koncentreras till kommuner och stadsdelar med djup segregation.
Visa vad de skrev
”När det gäller regeringen föreslagna kriterium om utanförskap anser vi att det inte får bli så vagt att mottagandet i praktiken fortsatt koncentreras till kommuner och stadsdelar där segregationen redan är djup.”
- De menar att tidigare mottagande och förekomsten av utsatta områden måste väga tungt i fördelningen, så att nyanlända inte hänvisas till områden som redan är segregerade.
Visa vad de skrev
”Tidigare mottagande och förekomsten av utsatta områden måste därför väga tungt och tydligt i fördelningen, så att anvisningar inte leder till fortsatt koncentration av nyanlända till utsatta områden och områden med socioekonomisk segregation.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnenProp. 2025/26:168 · beslutad 15 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade ja
Vad ville S i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till regeringens lagförslag, men med en motivering som lyfter fram att uranutvinning är ekonomiskt olönsam, att det kommunala inflytandet minskar och att ansvaret för räddningstjänst flyttas till kommunen.
- De menar att förslaget tar bort kravet på regeringens tillåtlighetsprövning och kommunens tillstyrkan för utvinning och bearbetning av uran.
Visa vad de skrev
”Genom regeringens föreslagna ändringar i strålskyddslagen, där både utvinning och bearbetning definieras som kärnteknisk verksamhet i stället för kärnteknisk anläggning, kommer varken regeringens tillåtlighetsprövning eller kommunens tillstyrkan längre att krävas för att sådana verksamheter ska kunna bedrivas.”
- De menar att ansvaret för räddningstjänst vid utsläpp och sanering flyttas från länsstyrelsen till kommunen.
Visa vad de skrev
”Propositionen innebär dessutom att ansvaret för räddningstjänst vid utsläpp och sanering från verksamheter för utvinning och bearbetning av kärnämnen överförs från länsstyrelsen till kommunen.”
- De menar att uranutvinning i Sverige är ekonomiskt olönsam eftersom tillgångarna är låghaltiga.
Visa vad de skrev
”Sveriges berggrund generellt är rik på uran. Tillgångarna är dock i huvudsak låghaltiga, och utvinning av uran i Sverige har därför under lång tid bedömts vara ekonomiskt olönsam.”
- De menar att det kan vara motiverat att klassa bearbetning för koncentration av utvunna kärnämnen som kärnteknisk verksamhet.
Visa vad de skrev
”När det gäller bearbetning för koncentration av utvunna kärnämnen kan det enligt vår uppfattning dock – i enlighet med propositionens förslag – vara motiverat att denna process klassificeras som kärnteknisk verksamhet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Med anledning av den proposition som riksdagen tar ställning till i detta avsnitt vill vi inledningsvis framhålla att Sveriges berggrund generellt är rik på uran. Tillgångarna är dock i huvudsak låghaltiga, och utvinning av uran i Sverige har därför under lång tid bedömts vara ekonomiskt olönsam. Hösten 2025 beslutade riksdagen att upphäva det gällande förbudet mot utvinning av uran i Sverige. I den bakomliggande propositionen beskrevs samtidigt den mycket begränsade betydelse som eventuellt brytbara fyndigheter bedöms ha för bränsleförsörjningen till svensk kärnkraft (bet. 2025/26:NU7, prop. 2024/25:203, rskr. 2025/26:40).
Beslutet att avskaffa förbudet kan ses som ett första steg i regeringens ambition att underlätta för uranutvinning i Sverige, men får i sig betraktas som i huvudsak symboliskt. Den proposition som behandlas i detta betänkande får ses som det andra steget i denna process, där regeringen i praktiken föreslår att det lokala inflytandet över såväl utvinning som bearbetning av uran ska avskaffas. Genom regeringens föreslagna ändringar i strålskyddslagen, där både utvinning och bearbetning definieras som kärnteknisk verksamhet i stället för kärnteknisk anläggning, kommer varken regeringens tillåtlighetsprövning eller kommunens tillstyrkan längre att krävas för att sådana verksamheter ska kunna bedrivas.
Vi kan dessvärre konstatera att regeringen därmed väljer att inskränka det kommunala inflytandet när det gäller etablering av verksamheter för utvinning av uran. Propositionen innebär dessutom att ansvaret för räddningstjänst vid utsläpp och sanering från verksamheter för utvinning och bearbetning av kärnämnen överförs från länsstyrelsen till kommunen. I båda dessa avseenden är vi kritiska till regeringens utformning av propositionen, vilket vi återkommer till i det följande.
När det gäller bearbetning för koncentration av utvunna kärnämnen kan det enligt vår uppfattning dock – i enlighet med propositionens förslag – vara motiverat att denna process klassificeras som kärnteknisk verksamhet. Detta ligger också i linje med vad vi tidigare har framfört i andra sammanhang, nämligen att det bör vara möjligt att utvinna och omhänderta uran som biprodukt från befintliga gruvor i stället för att materialet blir föremål för deponi.
Därmed tillstyrks propositionen och motionsyrkandena avstyrks.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S) och Daniel Vencu Öhrlund Castro (S).
Kommunalt inflytande när det gäller utvinning av kärnämnen – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med ett nytt förslag som behåller det kommunala vetot vid utvinning av uran.
- De menar att regeringen går för långt när den helt tar bort det kommunala vetot för utvinning av uran.
Visa vad de skrev
”regeringen går för långt när den väljer att helt ta bort det kommunala vetot när det gäller utvinning av uran”
- De menar att urangruvor kan skapa stor lokal oro och att förslaget inskränker det kommunala självstyret och tar ifrån lokalbefolkningen dess inflytande.
Visa vad de skrev
”Urangruvor riskerar att skapa stor lokal oro, och vi är kritiska till att regeringen på detta sätt inskränker det kommunala självstyret och fråntar lokalbefolkningen dess inflytande.”
- De menar att kommuner, kommunförbund och andra organisationer också är mycket negativa till att det kommunala inflytandet vid uranutvinning inskränks.
Visa vad de skrev
”Denna kritik framförs även av kommuner, kommunförbund och andra organisationer, som är mycket negativt inställda till att det kommunala inflytandet vid utvinning av uran inskränks”
- De menar att den här delen av regeringens förslag varken är motiverad eller proportionerlig.
Visa vad de skrev
”Denna del av regeringens förslag är enligt vår uppfattning varken motiverad eller proportionerlig.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Som framgår av det föregående har vi olika uppfattningar om huruvida riksdagen bör anta regeringens lagförslag. Vi har redogjort för våra skäl i olika reservationer. I detta sammanhang vill vi dock gemensamt understryka att regeringen går för långt när den väljer att helt ta bort det kommunala vetot när det gäller utvinning av uran. Urangruvor riskerar att skapa stor lokal oro, och vi är kritiska till att regeringen på detta sätt inskränker det kommunala självstyret och fråntar lokalbefolkningen dess inflytande.
Kostnader för räddningstjänst – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att staten betalar hela kommunernas kostnad för det utökade ansvaret för räddningstjänst vid olyckor och sanering som rör kärnämnen.
- De menar att ansvaret i stor utsträckning flyttas till kommunal räddningstjänst och att det ger kommunerna ökade kostnader.
Visa vad de skrev
”När utvinning och bearbetning inte längre klassificeras som kärntekniska anläggningar kommer ansvaret, till skillnad från tidigare, i stor utsträckning att ligga på den kommunala räddningstjänsten. Detta medför ökade kostnader för kommunerna.”
- De menar att det är orimligt att kommunerna ska bära kostnaderna utan full statlig finansiering.
Visa vad de skrev
”Vi anser att det är orimligt att kommunerna ska bära dessa kostnader utan full statlig finansiering.”
- De menar att staten bör ta det ekonomiska ansvaret när staten genom lagstiftning ändrar ansvarsfördelningen.
Visa vad de skrev
”Om staten genom lagstiftning förändrar ansvarsfördelningen är det enligt vår uppfattning rimligt att staten också tar det ekonomiska ansvaret för de konsekvenser som förändringen medför.”
- De menar att kommunernas ekonomi inte ska belastas med nya uppgifter inom ett område med särskilda risker som traditionellt har varit ett statligt ansvar.
Visa vad de skrev
”Kommunernas ekonomi ska inte belastas med nya uppgifter inom ett område som präglas av särskilda risker och som traditionellt har varit ett statligt ansvar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Förutom att det kommunala vetot tas bort när det gäller utvinning och bearbetning av kärnämnen innebär regeringens förslag även en förändrad ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna för räddningstjänst vid olyckor och sanering som rör kärnämnen. När utvinning och bearbetning inte längre klassificeras som kärntekniska anläggningar kommer ansvaret, till skillnad från tidigare, i stor utsträckning att ligga på den kommunala räddningstjänsten. Detta medför ökade kostnader för kommunerna. Vi anser att det är orimligt att kommunerna ska bära dessa kostnader utan full statlig finansiering.
Förbud mot utvinning av uran – reservation, röstade ja
Vad ville S i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger nej till förslaget om förbud mot utvinning av uran, men att kommunerna även fortsättningsvis ska kunna stoppa uranbrytning.
- De menar att det inte finns något behov av storskaliga urangruvor.
Visa vad de skrev
”Vi anser dock att det inte finns något behov av storskaliga urangruvor.”
- De menar att storskalig uranutvinning varken är motiverad av ekonomiska eller energipolitiska skäl eller nödvändig för driften av svenska kärnreaktorer.
Visa vad de skrev
”En sådan verksamhet är enligt vår uppfattning inte motiverad av vare sig ekonomiska eller energipolitiska skäl. Den är inte heller nödvändig för driften av svenska kärnreaktorer.”
- De menar att det kommunala vetot mot uranbrytning även fortsättningsvis ska ha lagstöd.
Visa vad de skrev
”Det är därför, enligt vår uppfattning, av största vikt att det kommunala vetot mot uranbrytning även fortsättningsvis har lagstöd.”
- De menar att sekundär utvinning av uran och återvinning av metaller och mineral, inklusive uran, bör vara möjlig vid befintliga gruvor.
Visa vad de skrev
”det bör vara möjligt med såväl sekundär utvinning av uran som återvinning av metaller och mineral, inklusive uran, ur lakvatten, sandmagasin och gråbergsupplag vid befintliga gruvor.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi kan inledningsvis konstatera att riksdagen hösten 2025 ställde sig bakom regeringens förslag att ta bort förbudet mot utvinning av uran. Sedan den 1 januari 2026 är det därmed möjligt att bevilja bearbetningskoncession och att bedriva storskalig utvinning av uran i Sverige.
I samband med utskottets beredning av propositionen framhöll vi att det, mot bakgrund av nyindustrialiseringen och den gröna omställningen, finns ett behov av att underlätta brytning av kritiska mineral och metaller samt att kunna hantera utvinning av uran som biprodukt. Vi anser dock att det inte finns något behov av storskaliga urangruvor. En sådan verksamhet är enligt vår uppfattning inte motiverad av vare sig ekonomiska eller energipolitiska skäl. Den är inte heller nödvändig för driften av svenska kärnreaktorer.
Förbud mot brytning i alunskiffer – reservation, röstade ja
Vad ville S i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger nej till att införa ett nationellt förbud mot brytning i alunskiffer.
- De menar att brytning i alunskiffer är förenad med betydande risker och att viktiga dricksvattentäkter kan hotas om det inte finns tillräckliga skyddsåtgärder.
Visa vad de skrev
”Dessvärre innebär alunskifferns särskilda egenskaper att brytning är förenad med betydande risker. Därtill kan viktiga dricksvattentäkter hotas om brytning sker utan tillräckliga skyddsåtgärder.”
- De menar att ett totalt förbud inte är rätt väg, utan att all gruvbrytning i alunskiffer i stället ska stoppas så länge den inte kan ske på ett bevisat säkert sätt.
Visa vad de skrev
”Vi delar inte motionärernas uppfattning om ett totalt förbud, men anser att all gruvbrytning i alunskiffer bör stoppas så länge den inte kan ske på ett bevisat säkert sätt och med tillräckliga skyddsåtgärder.”
- De menar att det kommunala självstyret är viktigt och att berörda kommuner måste kunna påverka beslut som förändrar livsvillkoren under lång tid.
Visa vad de skrev
”Vi vill vidare framhålla att vi värnar det kommunala självstyret, rent dricksvatten och berörda medborgares rätt att påverka beslut som kan förändra livsvillkoren för lång tid framåt.”
- De menar att kommunernas inflytande och vetorätt är särskilt viktig när det gäller brytning och sekundär utvinning av uran ur alunskiffer.
Visa vad de skrev
”Vi vill samtidigt understryka att kommunernas inflytande och vetorätt är av största vikt vid gruvverksamhet som rör brytning och sekundär utvinning av uran ur alunskiffer.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Fyndigheter av alunskiffer finns på flera platser i Sverige och innehåller flera kritiska och strategiskt viktiga metaller och mineral, däribland uran. Dessvärre innebär alunskifferns särskilda egenskaper att brytning är förenad med betydande risker. Därtill kan viktiga dricksvattentäkter hotas om brytning sker utan tillräckliga skyddsåtgärder. Det är därför nödvändigt att all form av brytning och utvinning i alunskiffer sker med stor försiktighet och med särskild hänsyn till dricksvattentäkterna.
Kommunalt inflytande när det gäller brytning i alunskiffer – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att införa ett kommunalt veto mot brytning i alunskiffer och tillkännager för regeringen att den skyndsamt ska återkomma med en tidsplan för när reglerna kan vara på plats.
- De menar att brytning i alunskiffer kan få stora konsekvenser för närområdet och skapa stor lokal oro.
Visa vad de skrev
”Brytning i alunskiffer är en verksamhet som kan få betydande konsekvenser för närområdet och skapa stor lokal oro.”
- De menar att lokalbefolkningen självklart ska ha inflytande, och att kommunerna därför ska få ett veto som avgör om sådan verksamhet får bedrivas.
Visa vad de skrev
”Vi anser därför att det bör införas ett kommunalt veto som avgör om sådana verksamheter ska få bedrivas.”
- De menar att regeringen trots löften om en utredning ännu inte har lagt fram några konkreta åtgärder.
Visa vad de skrev
”Vi kan konstatera att regeringen hittills inte har presenterat några konkreta åtgärder för att infria detta åtagande.”
- De menar att regeringen snabbt bör återkomma till riksdagen med en tydlig tidsplan för när reglerna kan vara på plats.
Visa vad de skrev
”ett kommunalt veto bör införas mot brytning i alunskiffer och att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med en tydlig tidsplan”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Brytning i alunskiffer är en verksamhet som kan få betydande konsekvenser för närområdet och skapa stor lokal oro. Därför bör det vara en självklarhet att lokalbefolkningen har inflytande över eventuell brytning i alunskiffer i närområdet. Vi anser därför att det bör införas ett kommunalt veto som avgör om sådana verksamheter ska få bedrivas.
När den proposition som behandlas i detta betänkande överlämnades till riksdagen aviserade företrädare för regeringen att en utredning skulle tillsättas för att se över kommunernas veto och inflytande vid brytning i alunskiffer. Vi kan konstatera att regeringen hittills inte har presenterat några konkreta åtgärder för att infria detta åtagande. Det visar, beklagligt nog, regeringens låga ambition i denna fråga.
Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kustenProp. 2025/26:160 · beslutad 15 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att ta bort förbudet mot kärnkraftsanläggningar längs delar av kusten och skärgårdarna.
- De menar att ett ensidigt fokus på kärnkraft kan bli dyrt för staten, näringslivet och hushållen och tränga undan investeringar i annan fossilfri el.
Visa vad de skrev
”regeringens ensidiga fokus på utbyggnaden av kärnkraft riskerar att bli onödigt kostsamt för staten, näringslivet och hushållen samtidigt som den tränger undan nödvändiga investeringar i annan fossilfri elproduktion.”
- De ifrågasätter regeringens bedömning att det finns ett faktiskt behov av att öppna hela de skyddade kust- och skärgårdsområdena för kärntekniska anläggningar.
Visa vad de skrev
”Vi ifrågasätter regeringens bedömning att det finns ett faktiskt behov av att öppna hela de skyddade kust- och skärgårdsområdena för kärntekniska anläggningar.”
- De menar att kärnkraftsetablering i dessa miljöer kan skada den biologiska mångfalden och lokala näringar som turism och fiske.
Visa vad de skrev
”Vi anser att om dessa miljöer öppnas upp för kärnkraftsetablering riskerar det att skada den biologiska mångfalden och viktiga lokala näringar såsom turism och fiske.”
- De menar att det är ett problem att så närliggande förslag har lämnats i omgångar och behandlas som helt separata förslag.
Visa vad de skrev
”I likhet med ett flertal remissinstanser är vi kritiska till att så närliggande förslag överlämnats i omgångar och därmed behandlas som helt separata förslag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå propositionen. För att klara klimatomställningen, elektrifieringen och den ökade efterfrågan på el är det centralt att trygga elförsörjningen och bygga ut produktionskapaciteten. Regeringen förslag är dock inte rätt väg framåt. Vi menar att regeringens ensidiga fokus på utbyggnaden av kärnkraft riskerar att bli onödigt kostsamt för staten, näringslivet och hushållen samtidigt som den tränger undan nödvändiga investeringar i annan fossilfri elproduktion.
I propositionen föreslår regeringen att förbudet mot etablering av kärnkraftsanläggningar längs delar av kusten och skärgårdarna ska tas bort. Vi ifrågasätter regeringens bedömning att det finns ett faktiskt behov av att öppna hela de skyddade kust- och skärgårdsområdena för kärntekniska anläggningar. Vidare syftar de bestämmelser som regeringen vill ändra till att värna viktiga natur-, kultur- och friluftsvärden. Vi anser att om dessa miljöer öppnas upp för kärnkraftsetablering riskerar det att skada den biologiska mångfalden och viktiga lokala näringar såsom turism och fiske.
Vi kan vidare konstatera att regeringen har överlämnat flera olika propositioner till riksdagen som handlar om kärnkraft och dess utbyggnad. I likhet med ett flertal remissinstanser är vi kritiska till att så närliggande förslag överlämnats i omgångar och därmed behandlas som helt separata förslag. Vi menar att ett sådant förfarande försvårar en samlad bedömning av lagförslagen och deras sammantagna konsekvenser för energipolitiken som helhet.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör avslå regeringens förslag.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3961 av Birger Lahti m.fl. (V), 2025/26:3971 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3979 av Rickard Nordin m.fl. (C) och 2025/26:3984 av Katarina Luhr m.fl. (MP) samt avslår proposition 2025/26:160.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP).
Områden för kärnkraft och havsvindkraft – reservation, avstod
Vad ville S i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag till lagstiftning som gör att staten samlat pekar ut lämpliga områden för både kärnkraft och havsbaserad vindkraft.
- De menar att regeringens förslag att öppna för kärnkraft på fler platser längs kusten saknar den statliga styrning och samlade avvägning av lämpliga platser som krävs.
Visa vad de skrev
”Vi menar dessutom att regeringens förslag att öppna upp för kärnkraftsetableringar på fler platser längs kusten saknar den statliga styrning och samlade avvägning av lämpliga platser som krävs.”
- De menar att förslaget inte stärker förtroendet för kärnkraften och inte heller påskyndar utbyggnaden.
Visa vad de skrev
”Förslaget stärker därför inte förtroendet för kärnkraften och påskyndar inte heller utbyggnaden.”
- De menar att ett samlat statligt utpekande ger en mer styrd och planerad process där målkonflikter kan hanteras samlat.
Visa vad de skrev
”Det ger en mer styrd och planerad process, där aktuella målkonflikter kan hanteras samlat av staten.”
- De menar att en sådan ordning för havsbaserad vindkraft redan har föreslagits i ett statligt betänkande och att förslagen där kan ligga till grund för det fortsatta arbetet.
Visa vad de skrev
”För havsbaserad vindkraft har en sådan ordning föreslagits i betänkandet Vindkraft i havet – En övergång till ett auktionssystem (SOU 2024:89) och förslagen i betänkandet bör kunna ligga till grund för det fortsatta arbetet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi motsätter oss förslaget i propositionen av de skäl som nämnts tidigare i betänkandet. Vi menar dessutom att regeringens förslag att öppna upp för kärnkraftsetableringar på fler platser längs kusten saknar den statliga styrning och samlade avvägning av lämpliga platser som krävs. Förslaget stärker därför inte förtroendet för kärnkraften och påskyndar inte heller utbyggnaden. Vi anser i stället att staten bör ta ett samlat ansvar för att peka ut lämpliga områden för både kärnkraft och havsbaserad vindkraft. Det ger en mer styrd och planerad process, där aktuella målkonflikter kan hanteras samlat av staten. För havsbaserad vindkraft har en sådan ordning föreslagits i betänkandet Vindkraft i havet – En övergång till ett auktionssystem (SOU 2024:89) och förslagen i betänkandet bör kunna ligga till grund för det fortsatta arbetet. Vi anser därför att regeringen bör återkomma med förslag till lagstiftning som möjliggör ett samlat utpekande av lämpliga områden för både kärnkraft och havsbaserad vindkraft.
Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattningProp. 2025/26:243 · beslutad 11 juni 2026
Koncernintern uthyrning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen snarast återkommer med ett förslag om obegränsad koncernintern uthyrning av egna fartyg, så kallad koncernintern bareboat, och i övrigt säger ja till förslagen i propositionen.
- De menar att det är en brist i propositionen att rederier inte kan disponera sina fartyg fritt inom samma koncern, så kallad koncernintern bareboat.
Visa vad de skrev
”Vi ser det dock som en brist i propositionen att möjligheten för rederier att fritt disponera sina fartyg inom en och samma koncern, dvs. koncernintern bareboat, saknas.”
- De menar att EU-kommissionens beslut visar att begränsningarna för bareboat inte behöver gälla för uthyrning inom samma rederikoncern inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
Visa vad de skrev
”Kommissionens beslutspraxis (bl.a. Malta 2017, Portugal 2018 och Irland 2003) visar att begränsningarna när det gäller bareboat inte behöver gälla för uthyrning inom en och samma rederikoncern inom EES.”
- De menar att svenska rederier missgynnas systematiskt jämfört med konkurrenter med hemmahamn i bland annat Irland och Malta, eftersom Sverige inte utnyttjar möjligheten.
Visa vad de skrev
”Att Sverige inte utnyttjar denna möjlighet innebär att svenska rederier systematiskt missgynnas i förhållande till konkurrenter med hemmahamn i bl.a. Irland och Malta.”
- De menar att regeringen medger att frågan är relevant men inte hanterar den med hänvisning till att en koncerndefinition kräver ytterligare analys.
Visa vad de skrev
”I propositionen medger regeringen att frågan är relevant men väljer att inte hantera den med hänvisning till att en koncerndefinition kräver ytterligare analys.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Socialdemokraterna införde i regeringsställning tonnagebeskattning, och ser positivt på de förslag som förs fram i propositionen. För att stärka den svenska handelsflottan, öka rådigheten över viktiga varuflöden och säkerställa beredskapen behöver svensk sjöfarts konkurrenskraft förbättras. Vi ser det dock som en brist i propositionen att möjligheten för rederier att fritt disponera sina fartyg inom en och samma koncern, dvs. koncernintern bareboat, saknas. Kommissionens beslutspraxis (bl.a. Malta 2017, Portugal 2018 och Irland 2003) visar att begränsningarna när det gäller bareboat inte behöver gälla för uthyrning inom en och samma rederikoncern inom EES. Kommissionen har godtagit att fartygsägande och sjötransportverksamhet kan separeras mellan bolag i en koncern utan att detta strider mot statsstödsreglerna. Att Sverige inte utnyttjar denna möjlighet innebär att svenska rederier systematiskt missgynnas i förhållande till konkurrenter med hemmahamn i bl.a. Irland och Malta. I propositionen medger regeringen att frågan är relevant men väljer att inte hantera den med hänvisning till att en koncerndefinition kräver ytterligare analys. Vi föreslår därför att regeringen snarast ska återkomma med ett förslag om obegränsad koncernintern uthyrning av egna fartyg, s.k. koncernintern bareboat.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4128 av Niklas Karlsson m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niklas Karlsson (S), Marie Olsson (S), Kalle Olsson (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S), Ilona Szatmári Waldau (V), Helena Vilhelmsson (C) och Mohamed Yassin (MP).
En ny lag om kommunal hamnverksamhetProp. 2025/26:234 · beslutad 11 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag till ny lag om kommunal hamnverksamhet.
- De menar att hamnarna är en del av totalförsvaret och att förslaget därför borde ta större hänsyn till säkerhet och beredskap.
Visa vad de skrev
”Sveriges hamnar är inte bara en del av transportsystemet, de är också en del av totalförsvaret.”
- De menar att förslaget lägger för stor vikt vid konkurrensneutralitet och organisationsformer, men saknar ett helhetsgrepp om hamnarnas roll för beredskapen.
Visa vad de skrev
”Vi menar att det är en allvarlig brist att propositionen i hög grad fokuserar på konkurrensneutralitet och organisatoriska former, men saknar ett tydligt helhetsgrepp om hamnarnas roll i Sveriges beredskap.”
- De menar att kravet på bolagisering inte tydligt motiveras av EU-rätten och riskerar att slå hårt mot mindre och regionalt viktiga hamnar.
Visa vad de skrev
”Det är en långtgående förändring som vi menar inte tydligt motiveras av EU-rätten och som riskerar att slå särskilt hårt mot mindre och regionalt viktiga hamnar.”
- De menar att regeringen inte har analyserat förslagets konsekvenser för totalförsvaret tillräckligt.
Visa vad de skrev
”Vi menar att regeringen inte heller har analyserat förslagets konsekvenser för totalförsvaret i tillräcklig utsträckning”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi motsätter oss regeringens förslag till ny lag om kommunal hamnverksamhet. I likhet med vad som framförs i de här aktuella motionerna ser vi betydande problem med lagförslaget och dess konsekvenser. Vi konstaterar att även Lagrådet liksom flera remissinstanser i sina remissyttranden har uppmärksammat aspekter som rör säkerhets- och beredskapsbehov och även ifrågasatt lämpligheten i att genomföra det aktuella lagförslaget i det rådande säkerhetsläget.
Vi menar att det behövs samhällelig kontroll och styrning av kritisk infrastruktur, inte minst i det hotfulla internationella klimat som Sverige befinner sig i. Att regeringen nu går fram med ett förslag som går stick i stäv med Sveriges akuta och långsiktiga säkerhets- och beredskapsbehov anser vi vara direkt skadligt.
Sveriges hamnar är inte bara en del av transportsystemet, de är också en del av totalförsvaret. Vi menar att i ett säkerhetspolitiskt läge som är mer allvarligt än på länge är fungerande hamnar avgörande för att säkra försörjning, industri, handel och militär rörlighet. De är noder för energi, livsmedel, råvaror och export och ska fungera i såväl vardag som i kris och krig. Mot den bakgrunden anser vi att det är anmärkningsvärt att regeringens förslag till ny lag om kommunal hamnverksamhet i så begränsad utsträckning tar sin utgångspunkt i just totalförsvaret. Vi menar att det är en allvarlig brist att propositionen i hög grad fokuserar på konkurrensneutralitet och organisatoriska former, men saknar ett tydligt helhetsgrepp om hamnarnas roll i Sveriges beredskap.
Vi anser att ett centralt problem i förslaget är kravet på att kommunal hamnverksamhet som bedrivs i konkurrens ska bolagiseras. Det är en långtgående förändring som vi menar inte tydligt motiveras av EU-rätten och som riskerar att slå särskilt hårt mot mindre och regionalt viktiga hamnar. Dessa hamnar är ofta avgörande i ett beredskapsperspektiv eftersom de skapar redundans, sprider kapacitet över landet och minskar sårbarheten i transportsystemet. Om dessa hamnar pressas av ökade administrativa krav och kostnader riskerar vi att tappa funktioner som är svåra eller omöjliga att snabbt bygga upp igen. Det är inte bara en regionalpolitisk fråga, det är en fråga om nationell säkerhet.
Vi menar att regeringen inte heller har analyserat förslagets konsekvenser för totalförsvaret i tillräcklig utsträckning och att det saknas en tydlig genomlysning av hur förändringarna påverkar robusthet, tillgänglighet och uthållighet i transportsystemet. I ett läge där Sverige bygger upp totalförsvaret igen är det anmärkningsvärt att denna dimension inte väger tyngre i lagstiftningsarbetet. Vi anser att lagstiftningen måste ta sin utgångspunkt i att hamnar är en samhällsviktig och i många fall säkerhetskänslig infrastruktur, vilket kräver ett annat angreppssätt än det regeringen nu presenterar. Regelverket bör därför utformas så att det stärker, inte försvagar, redundans och geografisk spridning av hamnkapacitet. Vi menar att kommuner måste ges möjlighet att organisera sin verksamhet på ett sätt som fungerar i praktiken, utan tvingande och generella krav som riskerar att slå fel lokalt.
Sverige behöver hamnar som fungerar i hela landet i fred, kris och krig och då krävs en lagstiftning som tar totalförsvaret på allvar. Vi konstaterar att regeringens förslag inte gör det i tillräcklig utsträckning.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör avslå regeringens förslag till ny lag om kommunal hamnverksamhet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4103 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:4125 av Aylin Nouri m.fl. (S) och 2025/26:4135 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) samt avslår proposition 2025/26:234.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Aylin Nouri (S), Mattias Ottosson (S), Åsa Karlsson (S), Carina Ödebrink (S), Malin Östh (V), Linus Lakso (MP) och Zara Leghissa (S).
Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpaktProp. 2025/26:262 · beslutad 9 juni 2026
Alternativ till permanent uppehållstillstånd – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att införa ett etableringstillstånd i stället för permanent uppehållstillstånd för berörda grupper, behålla permanent uppehållstillstånd för kvotflyktingar och att regeringen återkommer med förslag.
- De menar att ett etableringstillstånd skulle ge en tydligare väg till svenskt medborgarskap och stärka integrationen genom att uppmuntra människor att lära sig språket, jobba och satsa på ett liv i Sverige.
Visa vad de skrev
”Det skulle ge personer som etablerar sig i Sverige en tydligare väg till svenskt medborgarskap och stärka integrationen genom att uppmuntra till att lära sig språket, jobba och våga satsa på ett liv i Sverige.”
- De menar att dagens system kan ge permanent uppehållstillstånd utan en tydlig väg till svenskt medborgarskap och en fastare anknytning till Sverige, vilket riskerar att försvaga incitamenten att etablera sig.
Visa vad de skrev
”Med dagens system kan en person få permanent uppehållstillstånd utan en tydlig väg mot svenskt medborgarskap och en fastare anknytning till Sverige. Det riskerar att försvaga incitamenten för etablering.”
- De menar att regeringens förslag är slarvigt utformat och riskerar att skapa ett otryggt och ineffektivt system.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag är dock slarvigt utformat och riskerar att skapa ett otryggt och ineffektivt system”
- De menar att permanent uppehållstillstånd behöver finnas kvar för kvotflyktingar, eftersom de är de mest utsatta och Sverige aktivt har valt att ta emot dem via FN:s flyktingorgan UNHCR.
Visa vad de skrev
”Vi anser dock att permanent uppehållstillstånd behöver finnas kvar för kvotflyktingar, som är de allra mest utsatta och som Sverige aktivt har valt att ta emot via FN:s flyktingorgan UNHCR.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Med dagens system kan en person få permanent uppehållstillstånd utan en tydlig väg mot svenskt medborgarskap och en fastare anknytning till Sverige. Det riskerar att försvaga incitamenten för etablering. Dessutom är det inom EU endast ytterst få länder som beviljar permanenta uppehållstillstånd. En förändring är motiverad. Regeringens förslag är dock slarvigt utformat och riskerar att skapa ett otryggt och ineffektivt system och måste också ses i ljuset av de skärpta kraven för medborgarskap, där tiden för hemvist som huvudregel föreslås öka från fem till åtta år. När någon inte vet om han eller hon får stanna eller inte minskar drivkrafterna att investera i en framtid här, dvs. att lära sig språket, utbilda sig eller etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringens förslag riskerar därmed att få negativa konsekvenser för integrationen. Kraftig kritik har riktats mot förslaget, som dessutom innebär att antalet ärenden hos Migrationsverket kommer att öka.
I stället för regeringens förslag behöver det skapas en ersättning för permanent uppehållstillstånd för berörda grupper i en mer ordnad form. Etableringstillstånd behöver därför införas, för att den som lever upp till vissa språk- och samhällskrav, jobbar och gör rätt för sig snabbt ska komma in i en samlad process för svenskt medborgarskap. Det skulle ge personer som etablerar sig i Sverige en tydligare väg till svenskt medborgarskap och stärka integrationen genom att uppmuntra till att lära sig språket, jobba och våga satsa på ett liv i Sverige. Ett etableringstillstånd ska vara ett längre tidsbegränsat uppehållstillstånd för personer som uppfyller krav på språkfärdigheter, samhällskunskap, försörjning samt ett skötsamt och hederligt levnadssätt. Undantag från kraven ska kunna göras; t.ex. ska försörjningskravet inte gälla för grupper som saknar realistiska möjligheter att uppfylla det, som barn utan föräldrar i Sverige. Det bör som huvudregel vara möjligt att söka tillståndet efter tre års laglig vistelse i Sverige. Etableringstillståndet ska gälla till dess att personen i fråga kan ansöka om och beviljas medborgarskap.
Vi anser dock att permanent uppehållstillstånd behöver finnas kvar för kvotflyktingar, som är de allra mest utsatta och som Sverige aktivt har valt att ta emot via FN:s flyktingorgan UNHCR.
Regeringen bör återkomma med förslag i frågan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4153 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1 och bifaller delvis motion 2025/26:4157 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 1 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Ola Möller (S) och Magdalena Sundqvist (S).
Rätten till offentligt biträde – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att behålla nuvarande regler för offentligt biträde (juridisk hjälp i migrationsärenden), med ett tillägg för ärenden enligt EU:s asylprocedurförordning och asyl- och migrationshanteringsförordning, och att regeringen ska utreda och återkomma med ett förslag.
- De menar att förslaget innebär att rätten till offentligt biträde ska utgå från EU:s miniminivå och att det blir strikta begränsningar av betald rådgivningstid hos Migrationsverket.
Visa vad de skrev
”Ändringarna, som bl.a. handlar om att rätten till offentligt biträde ska utgå från EU:s miniminivå, innebär t.ex. strikta begränsningar av ersättningsberättigad rådgivningstid hos Migrationsverket.”
- De menar att asylprocessen är komplex och att den enskilde, som ofta är i en utsatt situation, behöver professionell hjälp för att kunna presentera sina skyddsskäl korrekt och fullständigt.
Visa vad de skrev
”Asylprocessen är komplex och för den enskilde, som ofta befinner sig i en utsatt situation, är det avgörande att få professionell hjälp för att kunna presentera sina skyddsskäl på ett korrekt och fullständigt sätt.”
- De menar att Lagrådet kritiserar förslaget och anser att det finns gränser för hur långt miniminivån får drivas i det enskilda fallet, inte minst för barn.
Visa vad de skrev
”Lagrådet kritiserar den föreslagna regleringen och anser att det finns gränser för hur långt minimilinjen får drivas i det enskilda fallet, inte minst när det gäller barn.”
- De menar att flera remissinstanser varnar för att förslaget får stora negativa konsekvenser för rättssäkerheten och flyttar tyngdpunkten i processen till domstolarna.
Visa vad de skrev
”Vidare varnar flera remissinstanser för att förslaget kommer att få stora negativa konsekvenser för rättssäkerheten och leda till att tyngdpunkten i processen förskjuts till domstolarna.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och C i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till motionen och ger regeringen i uppdrag att förtydliga hur det nya kravet på välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd ska tolkas.
- De menar att det är oklart hur det nya kravet ska tolkas och att det leder till rättsosäkerhet.
Visa vad de skrev
”Det är oklart hur detta ska tolkas, vilket kommer att leda till rättsosäkerhet.”
- De menar att regeringen därför bör återkomma med ett förtydligande av hur kravet ska tolkas.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför återkomma med ett förtydligande av hur detta nya krav ska tolkas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att kravet på permanent uppehållstillstånd för att få medborgarskap ska ersättas med ett krav på välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd. Det är oklart hur detta ska tolkas, vilket kommer att leda till rättsosäkerhet. Regeringen bör därför återkomma med ett förtydligande av hur detta nya krav ska tolkas.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4157 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Ola Möller (S), Madeleine Atlas (C) och Magdalena Sundqvist (S).
Uppföljning av de nya reglerna – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen följer upp de nya reglerna så att enskilda människor inte drabbas.
- De menar att regeringens förslag sammantaget är omfattande och djupgående.
Visa vad de skrev
”De stora förändringar som regeringen vill genomföra rymmer inte bara den nu aktuella propositionen utan även andra förslag som sammantaget är omfattande och djupgående.”
- De menar att området är svåröverskådligt och att en förenklad syn på flyktinginvandring har lett till förslag som är otillräckligt genomlysta och brister i demokratisk förankring.
Visa vad de skrev
”Materian är svåröverblickbar, och en förenklad syn på flyktinginvandring har lett till förslag som är otillräckligt genomlysta och brister i den demokratiska förankring som remissförfarandet är avsett att säkerställa.”
- De menar att migrationsområdet förtjänar en grundligare och demokratiskt förankrad översyn inom en inte alltför avlägsen framtid.
Visa vad de skrev
”Migrationsområdet förtjänar en grundligare och demokratiskt förankrad översyn inom en inte alltför avlägsen framtid.”
- De menar att lagändringarna måste följas upp för att förhindra att enskilda människor drabbas.
Visa vad de skrev
”De lagändringar som regeringen nu avser att driva igenom måste därför följas upp för att förhindra att enskilda människor drabbas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
De stora förändringar som regeringen vill genomföra rymmer inte bara den nu aktuella propositionen utan även andra förslag som sammantaget är omfattande och djupgående. Materian är svåröverblickbar, och en förenklad syn på flyktinginvandring har lett till förslag som är otillräckligt genomlysta och brister i den demokratiska förankring som remissförfarandet är avsett att säkerställa. Till följd av migrations- och asylpakten är det dock inte ett alternativ att låta det rådande rättsläget bestå i avvaktan på ett omtag. Migrationsområdet förtjänar en grundligare och demokratiskt förankrad översyn inom en inte alltför avlägsen framtid. De lagändringar som regeringen nu avser att driva igenom måste därför följas upp för att förhindra att enskilda människor drabbas.
Vindkraft i kommunerProp. 2025/26:239 · beslutad 9 juni 2026
Hanteringen av vindkraftsersättningen – reservation, röstade nej
Vad ville S, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till regeringens förslag till en ny lag om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar, men också till att ersättningen till närboende betalas ut automatiskt i stället för att de ska behöva ansöka varje år.
- De menar att ansökningsförfarandet varje år skapar onödig administration för både fastighetsägare och verksamhetsutövare och kan göra att vissa fastighetsägare missar ersättning de har rätt till.
Visa vad de skrev
”Vår uppfattning är att detta ansökningsförfarande skapar en onödig administrativ börda både för den enskilde fastighetsägaren och för verksamhetsutövaren och riskerar att medföra att vissa fastighetsägare går miste om den ersättning som de är berättigade till.”
- De menar att det behövs ekonomiska incitament till kommuner och närboende för att öka acceptansen för ny vindkraft.
Visa vad de skrev
”Det finns därför ett stort behov av ekonomiska incitament, både till kommuner och till närboende, för att öka acceptansen för nybyggnation av vindkraftverk.”
- De menar att en lagstadgad rätt till ersättning för närboende och kommuner är nödvändig för fortsatt utbyggnad av vindkraft.
Visa vad de skrev
”Att i lag garantera rätten till ersättning för såväl närboende som kommuner är nödvändigt för att skapa incitament till en fortsatt utbyggnad av vindkraftverk.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Utbyggnaden av vindkraft i Sverige har under denna regering helt stannat av. Det finns därför ett stort behov av ekonomiska incitament, både till kommuner och till närboende, för att öka acceptansen för nybyggnation av vindkraftverk. Att i lag garantera rätten till ersättning för såväl närboende som kommuner är nödvändigt för att skapa incitament till en fortsatt utbyggnad av vindkraftverk. Propositionen är ett steg i rätt riktning, och vi har därför ställt oss bakom regeringens förslag till en ny lag om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar. Däremot anser vi att de lösningar som föreslås både är otillräckliga och skapar onödig administrativ börda.
Regeringens förslag innebär att ägare av bostadsbyggnader som vill ta del av vindkraftsersättningen skriftligen ska anmäla sitt anspråk på ersättning till verksamhetsutövaren varje år. Vår uppfattning är att detta ansökningsförfarande skapar en onödig administrativ börda både för den enskilde fastighetsägaren och för verksamhetsutövaren och riskerar att medföra att vissa fastighetsägare går miste om den ersättning som de är berättigade till. Ersättningen till närboende bör i stället betalas ut automatiskt, och verksamhetsutövaren bör kunna identifiera de fastighetsägare som är berättigade till ersättningen med hjälp av uppgifter från fastighetsregistret.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4126 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4137 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:4104 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Snabbhetsbonus – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att införa en så kallad snabbhetsbonus till kommuner som godkänner en vindkraftsetablering eller som ändrar ett tidigare veto mot vindkraftsparker till ett positivt beslut.
- De menar att mer måste göras än regeringens förslag om vindkraftsersättning för att få igång vindkraftsbyggnationen.
Visa vad de skrev
”Utöver de förslag om vindkraftsersättning som regeringen lägger fram i propositionen måste mer göras för att få igång vindkraftsbyggnationen.”
- De menar att den landbaserade vindkraften har stor potential att snabbt leverera el till låg kostnad och att den potentialen behöver tas till vara.
Visa vad de skrev
”Den landbaserade vindkraften har stor potential att snabbt leverera el till låg kostnad. Den potentialen behöver tas till vara.”
- De menar att bonusen skulle innebära en rättvis omfördelning av offentliga resurser från staten till kommuner som vill bidra till förnybar elproduktion och klimatomställningen.
Visa vad de skrev
”En sådan bonus skulle även innebära en rättvis omfördelning av offentliga resurser från staten till de kommuner som vill bidra till förnybar elproduktion och till klimatomställningen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Utöver de förslag om vindkraftsersättning som regeringen lägger fram i propositionen måste mer göras för att få igång vindkraftsbyggnationen. Den landbaserade vindkraften har stor potential att snabbt leverera el till låg kostnad. Den potentialen behöver tas till vara. Vi anser därför att det bör införas en s.k. snabbhetsbonus till de kommuner som tillstyrker en vindkraftsetablering eller som ändrar ett tidigare fattat beslut som innebär ett veto mot vindkraftsparker till ett positivt beslut. En sådan bonus skulle även innebära en rättvis omfördelning av offentliga resurser från staten till de kommuner som vill bidra till förnybar elproduktion och till klimatomställningen.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Övrigt om ersättning till kommuner – reservation, avstod
Vad ville S i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att en långsiktig lösning med ersättning till kommunerna kommer på plats, liknande ersättningen för 2025 och 2026.
- De menar att en långsiktig ersättning behövs för att öka kommunernas incitament att godkänna nya vindkraftsetableringar.
Visa vad de skrev
”För att öka kommunernas incitament att godkänna nya vindkraftsetableringar anser vi att en långsiktig lösning med ersättning till kommunerna behöver komma på plats.”
- De menar att ersättningen bör likna den som kommunerna fick 2025 och 2026, vilken motsvarade fastighetsskatten för elproducerande fastigheter.
Visa vad de skrev
”Ersättningen bör likna den ersättning som kommunerna har fått för 2025 och 2026 och som motsvarade fastighetsskatten för elproducerande fastigheter.”
- De menar att regeringen har utlovat en sådan långsiktig lösning i propositionen men ännu inte genomfört den.
Visa vad de skrev
”En sådan långsiktig lösning har regeringen utlovat i propositionen men ännu inte genomfört.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För att öka kommunernas incitament att godkänna nya vindkraftsetableringar anser vi att en långsiktig lösning med ersättning till kommunerna behöver komma på plats. Ersättningen bör likna den ersättning som kommunerna har fått för 2025 och 2026 och som motsvarade fastighetsskatten för elproducerande fastigheter. En sådan långsiktig lösning har regeringen utlovat i propositionen men ännu inte genomfört.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4126 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 3 och avslår motionerna 2025/26:4104 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:4132 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2.
Stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvårdProp. 2025/26:216 · beslutad 9 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till att kommuner ska få anställa läkare för patientnära kliniskt arbete, men säger ja till förslaget att regeringen ska få meddela föreskrifter om hur avtal om läkarmedverkan mellan regioner och kommuner ska utformas.
- De menar att förslaget har fått stark och omfattande kritik från en majoritet av remissinstanserna.
Visa vad de skrev
”Propositionen har emellertid mottagit stark och omfattande kritik från en majoritet av remissinstanserna.”
- De menar att förslaget att kommuner ska få anställa läkare för patientnära kliniskt arbete riskerar att skapa dubbla och ineffektiva strukturer, urholka regionernas ansvar och leda till mer ojämlik vård i landet.
Visa vad de skrev
”regeringens förslag om att kommuner ska få anställa läkare för patientnära kliniskt arbete riskerar att skapa dubbla och ineffektiva strukturer, urholka regionernas ansvar och leda till en mer ojämlik vård i landet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Patienter i den kommunala hälso- och sjukvården tillhör de mest sköra och har ofta komplexa vårdbehov. Vi delar därför regeringens ambition om att stärka den medicinska kompetensen i kommunal hälso- och sjukvård. Propositionen har emellertid mottagit stark och omfattande kritik från en majoritet av remissinstanserna. Vi instämmer i den oro som dessa aktörer framför och anser bl.a. att regeringens förslag om att kommuner ska få anställa läkare för patientnära kliniskt arbete riskerar att skapa dubbla och ineffektiva strukturer, urholka regionernas ansvar och leda till en mer ojämlik vård i landet. Därför anser vi att riksdagen bör avslå propositionen i de delar som avser 12 kap. 1 och 3 §§ hälso- och sjukvårdslagen.
Vi anser att riksdagen bör anta regeringens förslag om ett bemyndigande att meddela föreskrifter om utformningen av avtal om läkarmedverkan mellan regioner och kommuner. Genom tydligare och mer enhetliga avtal kan vi säkerställa att regionerna tar sitt ansvar utan att skapa splittrade organisationer.
bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) i de delar det avser 12 kap. 1 och 3 §§ och antar lagförslaget i övrigt.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4081 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) och 2025/26:4094 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) samt bifaller delvis proposition 2025/26:216.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Karin Rågsjö (V), Christofer Bergenblock (C) och Nils Seye Larsen (MP).
Bättre förutsättningar för yrkesutbildningProp. 2025/26:198 · beslutad 9 juni 2026
Förutsättningar för yrkesutbildning på entreprenad – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till motionen och ber regeringen att införa striktare och tydligare ramar, bättre uppföljning och kontroll samt rättsliga möjligheter att utkräva ansvar för yrkesutbildning på entreprenad, och att kalla det branschskolor.
- De menar att regeringen går för långt när den gör det lättare att lägga ut yrkesutbildning på entreprenad.
Visa vad de skrev
”Här menar vi att regeringen går för långt.”
- De menar att om entreprenad används för brett och som ett självändamål finns en risk att utbildningen splittras och att kvaliteten blir mer ojämn.
Visa vad de skrev
”Men om det används för brett och som ett självändamål finns en risk att utbildningen splittras och att kvaliteten blir ännu mer ojämn än vad den är i dag.”
- De menar att det behövs striktare och tydligare ramar samt bättre uppföljning och kontroll.
Visa vad de skrev
”Därför menar vi att det behövs striktare och tydligare ramar samt bättre uppföljning och kontroll.”
- De menar att staten behöver rättsliga möjligheter att utkräva ansvar av dem som utför utbildning på entreprenad.
Visa vad de skrev
”När entreprenad och nya system införs behöver det finnas författningsrättsliga möjligheter för staten att utkräva ansvar av dem som utför utbildning på entreprenad.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Yrkesutbildningen är en central del av utbildningssystemet. Vi vill att fler unga ska välja ett yrkesprogram och känna att yrkesutbildningarna leder till riktiga jobb, vidare studier och utveckling i arbetslivet. Det kräver utbildningar av hög kvalitet, med tydliga kunskapskrav och med en stark koppling till arbetsmarknadens parter och andra relevanta aktörer i arbetslivet. Det kräver också att utbildningarna är likvärdiga och håller en god nivå oavsett var i landet de ges.
En central del i propositionen är att det ska bli lättare att lägga ut yrkesutbildning på entreprenad. Här menar vi att regeringen går för långt. Entreprenad kan fungera i vissa fall, t.ex. när det är svårt att ordna utbildning lokalt. Men om det används för brett och som ett självändamål finns en risk att utbildningen splittras och att kvaliteten blir ännu mer ojämn än vad den är i dag. Det är varken bra för elever eller arbetsgivare. Därför menar vi att det behövs striktare och tydligare ramar samt bättre uppföljning och kontroll. När entreprenad och nya system införs behöver det finnas författningsrättsliga möjligheter för staten att utkräva ansvar av dem som utför utbildning på entreprenad. Det behöver också ställas höga krav på staten att följa upp och säkra kvaliteten i hela landet. Vi anser dessutom att branschskolor är ett bättre namn än yrkesutbildning på entreprenad eftersom branschskolor är ett vedertaget begrepp.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4021 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Införandet av yrkesprov – reservation, röstade nej
Vad ville S och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att införa yrkesprov i nära samarbete med arbetsmarknadens parter och att införandet sker stegvis.
- De menar att reformen måste förankras hos både fack och arbetsgivare.
Visa vad de skrev
”Reformen att införa yrkesprov måste vara förankrad hos arbetsmarknadens parter, hos både fack och arbetsgivare.”
- De menar att yrkesproven ska utformas i nära samarbete med arbetsmarknadens parter i varje bransch och införas stegvis.
Visa vad de skrev
”Vi menar därför att yrkesproven måste utformas i nära samarbete med arbetsmarknadens parter i respektive bransch och införas stegvis.”
- De menar att förutsättningarna ser olika ut i olika yrken och att det därför måste få ta tid att göra rätt.
Visa vad de skrev
”Förutsättningarna ser olika ut i olika yrken, och det måste få ta tid att göra rätt.”
- De menar att skolan har ett bredare uppdrag att ge eleverna kunskaper, utvecklingsmöjligheter och trygghet i yrkesrollen över tid.
Visa vad de skrev
”Skolan har ett bredare uppdrag – att ge elever kunskaper, utvecklingsmöjligheter och trygghet i sin yrkesroll över tid.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Reformen att införa yrkesprov måste vara förankrad hos arbetsmarknadens parter, hos både fack och arbetsgivare. Arbetsgivare och arbetstagare har ett gemensamt intresse av att yrkesutbildningarna är utformade så att de är gångbara inom respektive bransch. Vi menar därför att yrkesproven måste utformas i nära samarbete med arbetsmarknadens parter i respektive bransch och införas stegvis. Förutsättningarna ser olika ut i olika yrken, och det måste få ta tid att göra rätt.
Samtidigt vill vi betona att det är viktigt att yrkesutbildningen inte reduceras till att enbart svara mot arbetsmarknadens kortsiktiga behov. Skolan har ett bredare uppdrag – att ge elever kunskaper, utvecklingsmöjligheter och trygghet i sin yrkesroll över tid. Det kräver utbildningar som är hållbara och som ger eleverna möjlighet att växa i sitt yrke, inte bara matchas mot dagens bristyrken.
Tid för undervisningsuppdragetProp. 2025/26:196 · beslutad 9 juni 2026
Dialog med arbetsmarknadens parter – reservation, röstade nej
Vad ville S, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen samarbetar med arbetsmarknadens parter när den kommande förordningen om undervisningsuppdraget utformas.
- De menar att reformen inte har föregåtts av tillräcklig dialog med arbetsmarknadens parter eller förankring hos riksdagens partier.
Visa vad de skrev
”Vi är kritiska till att reformen inte föregåtts av vare sig tillräcklig dialog med arbetsmarknadens parter, vilket är brukligt inom den svenska modellen, eller parlamentarisk förankring bland riksdagens partier.”
- De menar att reformen därför sannolikt har utformats svagare och att riskerna för problem i genomförandet ökar.
Visa vad de skrev
”Det innebär att reformen sannolikt utformats på ett svagare sätt än vad som annars vore möjligt och att riskerna för problem i genomförandet ökar.”
- De menar att staten därmed går in i ett område som ligger nära arbetsmarknadens parters ansvar.
Visa vad de skrev
”Det innebär att staten går in i ett område som ligger nära arbetsmarknadens parters ansvar.”
- De menar att regeringen bör samarbeta med arbetsmarknadens parter när den kommande förordningen utformas, så att regleringen blir så ändamålsenlig och gynnsam som möjligt.
Visa vad de skrev
”Vi anser därför att det är angeläget att regeringen samarbetar med arbetsmarknadens parter vid utformningen av den kommande förordningen, så att regleringen blir så ändamålsenlig och gynnsam som möjligt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi är kritiska till att reformen inte föregåtts av vare sig tillräcklig dialog med arbetsmarknadens parter, vilket är brukligt inom den svenska modellen, eller parlamentarisk förankring bland riksdagens partier. Det innebär att reformen sannolikt utformats på ett svagare sätt än vad som annars vore möjligt och att riskerna för problem i genomförandet ökar.
Propositionens utformning leder också till flera frågor. Regeringen föreslår att undervisningsuppdraget ska regleras i skollagen och att regeringen ska bemyndigas att meddela föreskrifter om omfattningen av tiden för de olika delarna av uppdraget. Det innebär att staten går in i ett område som ligger nära arbetsmarknadens parters ansvar. Av propositionen framgår också att remissinstanser har efterfrågat klargöranden om hur regleringen förhåller sig till annan arbetstid, såsom förtroendearbetstid, och om vem som ska besluta om tidsfördelningen i praktiken. Här är det uppenbart att reformen, i linje med den svenska modellen, borde ha utformats i närmare dialog med parterna än vad som nu skett. För oss är det centralt att förbättringar av lärarnas arbetsvillkor sker med respekt för den svenska modellen. Vi anser därför att det är angeläget att regeringen samarbetar med arbetsmarknadens parter vid utformningen av den kommande förordningen, så att regleringen blir så ändamålsenlig och gynnsam som möjligt.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3 och 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Ekonomiska konsekvenser – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen genomför reformen ansvarsfullt med tillräckliga resurser och utan nedskärningar av skolans anslag, så att den kan genomföras i hela landet.
- De menar att regeringen underfinansierar reformen och att skolor i hela landet, även på landsbygd och i glesbygd, behöver tillräckliga resurser för en likvärdig utbildning av hög kvalitet.
Visa vad de skrev
”Det finns anledning till oro över att regeringen underfinansierar reformen. För att utbildningen ska vara likvärdig och hålla hög kvalitet behöver skolor i hela landet, även på landsbygd och i glesbygd, ha tillräckliga resurser.”
- De menar att regeringen måste genomföra reformen på ett ansvarsfullt sätt och inte genom nedskärningar av anslagen till skolan.
Visa vad de skrev
”Vi kräver därför att regeringen genomför reformen på ett ansvarsfullt sätt och inte genom nedskärningar av anslagen till skolan.”
- De menar att om reformen finansieras med nedskärningar på andra anslag inom skolan riskerar resurser att flyttas från de skolor och elever som har störst behov av stöd.
Visa vad de skrev
”Om reformen dessutom finansieras med nedskärningar på andra anslag inom skolan är risken överhängande att resurser flyttas från de skolor och elever som har allra störst behov av stöd.”
- De menar att regeringen måste säkerställa att kommuner av olika storlek har möjlighet att genomföra reformen på riktigt.
Visa vad de skrev
”När regeringen arbetar vidare med att se till att de ekonomiska förutsättningarna är tillräckliga behöver det säkerställas att kommuner av olika storlek har möjlighet att genomföra reformen på riktigt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det finns anledning till oro över att regeringen underfinansierar reformen. För att utbildningen ska vara likvärdig och hålla hög kvalitet behöver skolor i hela landet, även på landsbygd och i glesbygd, ha tillräckliga resurser.
Konsekvenser för lärarbristen – reservation, röstade nej
Vad ville S, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till motionerna och tillkännager för regeringen att reformen ska genomföras ansvarsfullt och följas av särskilda satsningar för att öka andelen behöriga lärare i hela landet.
- De menar att det behövs särskilda satsningar för att öka andelen behöriga lärare i hela landet.
Visa vad de skrev
”Vi menar därför att det också behöver genomföras särskilda satsningar för att öka andelen behöriga lärare i hela landet.”
- De menar att regeringen ska genomföra reformen så att den inte leder till större barngrupper eller en högre andel obehöriga lärare.
Visa vad de skrev
”Vi förutsätter att regeringen förvaltar det ansvar som riksdagen ger och genomför reformen på ett sätt som inte leder till större barngrupper eller en högre andel obehöriga lärare.”
- De menar att ett dåligt genomförande riskerar att både fler lektioner leds av obehörig personal och att fler lektioner ställs in.
Visa vad de skrev
”Om den här reformen brister i genomförande riskerar priset för bättre arbetsvillkor bli att fler lektioner leds av obehörig personal och att fler lektioner ställs in.”
- De menar att riskerna är särskilt påtagliga på landsbygd och i glesbygd.
Visa vad de skrev
”Riskerna är särskilt påtagliga på landsbygd och i glesbygd.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Ett av förslagen i propositionen är att regeringen ska bemyndigas att meddela föreskrifter kring tidsintervall och andra uppgifter som är väsentliga för genomförandet av reformen. Det innebär att det kommer att vila ett tungt ansvar på regeringen att reformen genomförs på ett ansvarsfullt sätt. Det är fortsatt oklart om regeringen kommer att använda sig av de tidsintervall som föreslås i betänkandet Tid för undervisningsuppdraget – åtgärder för god undervisning och läraryrkets attraktivitet (SOU 2025:26). Det är också oklart vilken effekt andra reformer som exempelvis den om stödundervisning kommer att få på lärares undervisningstid, och vilken effekt de särskilda skäl som regeringen diskuterar i propositionen kommer att få för det framtida behovet av lärare. Vi förutsätter att regeringen förvaltar det ansvar som riksdagen ger och genomför reformen på ett sätt som inte leder till större barngrupper eller en högre andel obehöriga lärare. Om den här reformen brister i genomförande riskerar priset för bättre arbetsvillkor bli att fler lektioner leds av obehörig personal och att fler lektioner ställs in. Riskerna är särskilt påtagliga på landsbygd och i glesbygd. Vi menar därför att det också behöver genomföras särskilda satsningar för att öka andelen behöriga lärare i hela landet.
Uppföljning och utvärdering – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och C i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska följa upp och utvärdera reformen brett och kontinuerligt, och vidta åtgärder utifrån det.
- De menar att reformen behöver följas upp noggrant och kontinuerligt.
Visa vad de skrev
”Vi ser ett behov av att reformen följs upp noggrant och kontinuerligt.”
- De menar att uppföljningen inte bara ska mäta om mer tid frigörs, utan också om tiden faktiskt används till bättre undervisning, om arbetsmiljön förbättras och om elevernas kunskapsutveckling stärks.
Visa vad de skrev
”Den bör inte bara mäta om mer tid frigörs, utan också om tiden faktiskt används till bättre undervisning, om arbetsmiljön förbättras, om elevernas kunskapsutveckling stärks”
- De menar att uppföljningen också ska analysera hur andra faktorer som klasstorlekar och andel behöriga lärare påverkas.
Visa vad de skrev
”och hur andra faktorer som klasstorlekar och andel behöriga lärare påverkas”
- De menar att reformens konsekvenser för små kommuner, landsbygdskommuner och huvudmän med stora kompetensförsörjningsutmaningar särskilt behöver analyseras och beaktas.
Visa vad de skrev
”Även reformens konsekvenser för små kommuner, landsbygdskommuner och huvudmän med stora kompetensförsörjningsutmaningar behöver särskilt analyseras och beaktas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi ser ett behov av att reformen följs upp noggrant och kontinuerligt. Regeringen anger själv att regleringen behöver följas upp för att säkerställa att den får avsedd effekt. Det är ett steg på vägen. Men uppföljningen bör enligt oss vara bredare än så. Den bör inte bara mäta om mer tid frigörs, utan också om tiden faktiskt används till bättre undervisning, om arbetsmiljön förbättras, om elevernas kunskapsutveckling stärks och hur andra faktorer som klasstorlekar och andel behöriga lärare påverkas. Även reformens konsekvenser för små kommuner, landsbygdskommuner och huvudmän med stora kompetensförsörjningsutmaningar behöver särskilt analyseras och beaktas.
Dialog mellan skola och vårdnadshavare – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen vidtar åtgärder för att minska onödig dokumentation i skolan med urskiljning, så att skolan kan upptäcka stödbehov i tid och kontakten med vårdnadshavare inte försvagas.
- De menar att det är viktigt att minska onödig dokumentation i skolan.
Visa vad de skrev
”Vi anser att det är viktigt att minska onödig dokumentation i skolan.”
- De menar att skolan även fortsättningsvis måste kunna upptäcka elever som behöver stöd i tid och att vårdnadshavare måste få relevant och tillräcklig information om barnets utveckling.
Visa vad de skrev
”Skolan måste även i fortsättningen ha goda möjligheter att identifiera elever som behöver stöd i tid, och vårdnadshavare måste få relevant och tillräcklig information om barnets utveckling.”
- De menar att om kontakten mellan skola och hem försvagas för mycket riskerar det att påverka elevernas kunskapsutveckling negativt.
Visa vad de skrev
”Om relationen mellan skola och hem försvagas alltför mycket finns risken att det drabbar elevernas kunskapsutveckling negativt.”
- De menar att minskad administration inte får leda till att kontakten mellan skola och hem försvagas eller att tidiga signaler om kunskapstapp och stödbehov missas.
Visa vad de skrev
”En minskning av administrationen får inte innebära att kontakten mellan skola och hem försvagas eller att tidiga signaler om kunskapstapp och stödbehov missas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det är viktigt att minska onödig dokumentation i skolan. Propositionen föreslår bl.a. att information om barnets eller elevens utveckling ska ges vid tillfällen som personalen bestämmer, att utvecklingssamtal ska hållas minst en gång per läsår i stället för en gång per termin och att de skriftliga planerna ska fokusera på elevers kunskapsutveckling. Det kan frigöra tid. Men genomförandet måste enligt oss ske med urskiljning. Skolan måste även i fortsättningen ha goda möjligheter att identifiera elever som behöver stöd i tid, och vårdnadshavare måste få relevant och tillräcklig information om barnets utveckling. Om relationen mellan skola och hem försvagas alltför mycket finns risken att det drabbar elevernas kunskapsutveckling negativt. En minskning av administrationen får inte innebära att kontakten mellan skola och hem försvagas eller att tidiga signaler om kunskapstapp och stödbehov missas.
Behovet av att samordna betygssystemet med behörighetsregler – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till motionen och uppmanar regeringen att, utöver att avskaffa betyget F som spärrgräns, säkerställa att det nya betygssystemet samordnas med rimliga behörighetsregler och övergångar till gymnasiet.
- De menar att betygssystemet ska vara rättvist och pålitligt och inte bidra till utslagning eller påverkas av vinstjakt och betygsfiffel.
Visa vad de skrev
”Vi vill ha ett rättvist och pålitligt betygssystem som varken bidrar till utslagning från skolan eller korrumperas av vinstjakt och betygsfiffel.”
- De menar att det nya betygssystemet måste samordnas med rimliga behörighetsregler för att utslagningen mellan grundskolan och gymnasiet inte ska bestå.
Visa vad de skrev
”Det krävs att det nya betygssystemet samordnas med rimliga behörighetsregler till gymnasiala utbildningar.”
- De menar att gymnasieskolan i grunden bör bli obligatorisk och att skolplikten bör förlängas, men att utformningen behöver utredas vidare.
Visa vad de skrev
”I grunden vill vi se att gymnasieskolan blir obligatorisk och att skolplikten förlängs.”
- De menar att regeringen bör återkomma med en samlad plan för hur betygssystemet ska samordnas med behörighetsregler och övergångar till gymnasiet.
Visa vad de skrev
”regeringen återkommer med en samlad plan för hur betygssystemet ska samordnas med behörighetsregler och övergångar till gymnasiet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi vill ha ett rättvist och pålitligt betygssystem som varken bidrar till utslagning från skolan eller korrumperas av vinstjakt och betygsfiffel. Dagens betygssystem är ett historiskt misslyckande som många skolelever har tvingats att betala dyrt för. År 1994 infördes en gräns för godkänt och 2011 drev den moderatledda regeringen igenom det underkända betygssteget F som bidragit till massutslagning av unga mellan grundskolan och gymnasiet.
Vi välkomnar att regeringen efter en lång tids förnekelse av problemet är beredd att avskaffa betyget F som spärrgräns till gymnasiet. Det krävs dock mer för att säkerställa att utslagningen mellan grundskolan och gymnasiet inte består. Det krävs att det nya betygssystemet samordnas med rimliga behörighetsregler till gymnasiala utbildningar. I grunden vill vi se att gymnasieskolan blir obligatorisk och att skolplikten förlängs. Den exakta utformningen av detta och hur det samverkar med behörighetsregler till olika utbildningar behöver utredas vidare. Vi vill att det säkerställs att det nya betygssystemet inte leder till fortsatt utslagning från skolan och att regeringen återkommer med en samlad plan för hur betygssystemet ska samordnas med behörighetsregler och övergångar till gymnasiet.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Digitala nationella slutprov – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska säkerställa att digitala nationella slutprov är robusta och fungerar innan de införs fullt ut, kartlägga Skolverkets resurser, följa upp provens påverkan på undervisningen och utreda tillgängliga prov, inklusive översättning till teckenspråk.
- De menar att införandet av digitala nationella prov har präglats av tekniska problem, inställda prov och kritik från professionen, vilket visar på betydande risker.
Visa vad de skrev
”Införandet av digitala nationella prov har präglats av återkommande tekniska problem, inställda prov och omfattande kritik från professionen.”
- De menar att det är oklart om Skolverket har tillräckliga resurser och att regeringen därför bör låta Skolverket kartlägga om myndigheten har resurser att ta fram och administrera digitala nationella slutprov.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför ge Skolverket i uppgift att kartlägga om myndigheten har tillräckliga resurser för att ta fram och administrera digitala nationella slutprov.”
- De menar att det finns en risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven.
Visa vad de skrev
”Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven.”
- De menar att regeringen i förordningsarbetet bör utreda förutsättningarna för tillgängliga slutprov och översättning till teckenspråk.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför i förordningsarbetet utreda förutsättningarna för tillgängliga slutprov och översättning till teckenspråk.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det finns risker med nationella slutprov.
Den föreslagna betygsreformen bygger i hög grad på att digitala och centralt rättade nationella slutprov fungerar i praktiken. Här har regeringen uppvisat betydande brister. Införandet av digitala nationella prov har präglats av återkommande tekniska problem, inställda prov och omfattande kritik från professionen. Regeringen har till slut tvingats att skjuta upp införandet efter att systemet inte fungerat som avsett, trots långvarigt utvecklingsarbete. Det finns alltså betydande risker som inte får underskattas. När centrala delar av betygssystemet görs beroende av en infrastruktur som inte är tillförlitlig riskerar hela reformens legitimitet att undergrävas. Det är därför nödvändigt att säkerställa att genomförandet av digitala nationella slutprov är robust och fungerande innan systemet införs fullt ut.
Genomförande, uppföljning och utvärdering – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tillsätter en parlamentarisk kommitté som följer genomförandet av betygssystemet, och att förändringarna följs upp och utvärderas.
- De menar att det är viktigt att stora förändringar förbereds, att kompletterande utredningar görs och att genomförandet följs upp, utvärderas och justeras vid behov.
Visa vad de skrev
”Det är av stor vikt att förändringar förbereds, att kompletterande utredningar görs och att genomförandet följs upp, utvärderas och vid behov justeras.”
- De menar att eleverna som berörs inte får några andra chanser till slutprov och meritvärden, så systemet måste fungera redan för första kullen.
Visa vad de skrev
”De elever som berörs av de här förändringarna får inte andra chanser till slutprov och meritvärden; det är viktigt att det är ett välfungerande system som sjösätts och det behöver fungera även för första kullen elever.”
- De menar att ett betygssystem behöver vara långsiktigt stabilt och att bristande bred politisk förankring riskerar att försämra både kvaliteten och legitimiteten.
Visa vad de skrev
”Ett betygssystem behöver vara långsiktigt stabilt. Utan bred politisk förankring riskerar systemet att förlora i både kvalitet och legitimitet.”
- De menar att det är olyckligt att regeringen genomförde reformen utan bred parlamentarisk förankring.
Visa vad de skrev
”Det är olyckligt att regeringen valde att genomföra reformen utan bred parlamentarisk förankring.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen sjösätter nu en mängd stora reformer som kommer att påverka svensk skola under lång tid. Det är av stor vikt att förändringar förbereds, att kompletterande utredningar görs och att genomförandet följs upp, utvärderas och vid behov justeras. De elever som berörs av de här förändringarna får inte andra chanser till slutprov och meritvärden; det är viktigt att det är ett välfungerande system som sjösätts och det behöver fungera även för första kullen elever. Det behövs en kontinuerlig uppföljning och utvärdering. Det är olyckligt att regeringen valde att genomföra reformen utan bred parlamentarisk förankring. Ett betygssystem behöver vara långsiktigt stabilt. Utan bred politisk förankring riskerar systemet att förlora i både kvalitet och legitimitet. En parlamentarisk kommitté bör därför tillsättas för att följa genomförandet av betygssystemet.
Processen för kalibrering av betygsvärden – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen förenklar och ser över processen för kalibrering av betyg före införandet.
- De menar att processen för kalibrering behöver vara enkel och tydlig och gå att tillämpa i praktiken utan mer administration eller otydlighet.
Visa vad de skrev
”Processen för kalibrering behöver vara enkel, transparent och möjlig att tillämpa i praktiken utan att skapa ökad administration eller otydlighet.”
- De menar att lärarens samlade bedömning över tid fångar fler sidor av elevernas kunskaper än enskilda prov.
Visa vad de skrev
”Lärarens samlade bedömning bygger på ett brett underlag över tid och fångar fler dimensioner av elevernas kunskaper än enskilda prov.”
- De menar att ett minskat genomslag för lärarens betygssättning till förmån för standardiserade prov kan försämra bedömningens kvalitet och försvaga lärarens roll och auktoritet.
Visa vad de skrev
”Om lärarens betygssättning får minskat genomslag till förmån för standardiserade prov riskerar det inte bara att försämra bedömningens kvalitet, utan också att undergräva lärarens roll och auktoritet i klassrummet.”
- De menar att det finns en risk att nationella prov styr undervisningen så mycket att den anpassas efter proven.
Visa vad de skrev
”Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi instämmer med regeringen att betygsinflationen måste motverkas. Men de åtgärder som nu föreslås riskerar att skapa nya problem. Processen för kalibrering behöver vara enkel, transparent och möjlig att tillämpa i praktiken utan att skapa ökad administration eller otydlighet. Lärarens samlade bedömning bygger på ett brett underlag över tid och fångar fler dimensioner av elevernas kunskaper än enskilda prov. Om lärarens betygssättning får minskat genomslag till förmån för standardiserade prov riskerar det inte bara att försämra bedömningens kvalitet, utan också att undergräva lärarens roll och auktoritet i klassrummet.
Betygssystemets anpassning till komvux – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tillsätter en utredning om hur det nya betygssystemet ska genomföras och användas inom den kommunala vuxenutbildningen.
- De menar att vuxenutbildningen har andra förutsättningar än gymnasieskolan, med löpande antagning, individuell studietakt och en mycket blandad elevgrupp.
Visa vad de skrev
”Vuxenutbildningen har andra förutsättningar än gymnasieskolan, med kontinuerlig antagning, individuell studietakt och en mycket heterogen elevgrupp.”
- De menar att flera remissinstanser, bland dem Vuxenutbildning i Samverkan, har pekat på att förslagen riskerar att fungera sämre i vuxenutbildningen.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser, däribland Vuxenutbildning i Samverkan, har pekat på att förslagen riskerar att fungera sämre i denna kontext.”
- De menar att det är särskilt problematiskt att meritvärderingen i hög grad ska bygga på nationella slutprov, eftersom det kan tränga undan lärarens bedömning, minska motivationen och missgynna vuxna studerande.
Visa vad de skrev
”Särskilt problematiskt är att meritvärderingen i hög grad ska bygga på nationella slutprov. Det riskerar att tränga undan lärarens bedömning, minska motivationen och missgynna vuxna studerande.”
- De menar att slutprov vid samma tidpunkter som i gymnasieskolan kan minska flexibiliteten, skapa väntetider och bli en flaskhals i utbildningar som är viktiga för kompetensförsörjningen.
Visa vad de skrev
”Förslaget om att genomföra slutprov vid samma tidpunkter som i gymnasieskolan riskerar dessutom att minska flexibiliteten, skapa väntetider och fungera som en flaskhals i utbildningar som är avgörande för kompetensförsörjningen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En viktig fråga som inte har behandlats tillräckligt är hur betygssystemet ska fungera inom den kommunala vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen har andra förutsättningar än gymnasieskolan, med kontinuerlig antagning, individuell studietakt och en mycket heterogen elevgrupp.
PrivatkopieringsersättningProp. 2025/26:184 · beslutad 9 juni 2026
Allmänt om immaterialrättsliga frågor – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ser över förutsättningarna för ett nationellt kompetenscentrum för immaterialrätt och stärker arbetet mot intrång i immateriella rättigheter.
- De menar att kunskapen om immaterialrätt som strategisk tillgång behöver öka, särskilt bland små och medelstora företag och på universitet och högskolor.
Visa vad de skrev
”Vi menar att kunskapen om immaterialrätt som strategisk tillgång behöver öka, särskilt bland små och medelstora företag samt inom universitet och högskolor.”
- De menar att regeringen bör se över förutsättningarna för att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för immaterialrätt.
Visa vad de skrev
”Mot denna bakgrund menar vi att regeringen bör se över förutsättningarna för att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för immaterialrätt.”
- De menar att arbetet mot intrång i immateriella rättigheter behöver stärkas, både nationellt och inom EU.
Visa vad de skrev
”För att möta det växande problemet med intrång i immateriella rättigheter behöver mer göras, både nationellt och inom EU.”
- De menar att ett viktigt nästa steg är att göra det enklare att stoppa illegala tjänster, stärka informationen och öka medvetenheten om konsekvenserna av intrång.
Visa vad de skrev
”Ett viktigt nästa steg är att göra det enklare att stoppa illegala tjänster, stärka informationsinsatserna och öka medvetenheten om konsekvenserna av intrången.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi menar att kunskapen om immaterialrätt som strategisk tillgång behöver öka, särskilt bland små och medelstora företag samt inom universitet och högskolor. Mindre innovatörer saknar ofta grundläggande kunskap om hur och när innovationer bör skyddas. Även offentlig upphandling behöver präglas av högre kunskap om hantering av immateriella tillgångar. Mot denna bakgrund menar vi att regeringen bör se över förutsättningarna för att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för immaterialrätt. Syftet med ett sådant centrum skulle vara att fungera som en kunskapshubb som inte bara höjer kvaliteten på forskningsinsatser utan även bidrar till att stärka kompetensen i hela samhället i stort.
Vidare behöver arbetet mot intrång i immateriella rättigheter stärkas. För att möta det växande problemet med intrång i immateriella rättigheter behöver mer göras, både nationellt och inom EU. Det gäller oavsett om det handlar om exempelvis illegal ip-tv, varumärkesförfalskning eller piratkopiering av film och dataspel. Alla former av intrång i immateriella rättigheter är stöld. Även om varje enskilt intrång kan framstå som harmlöst, handlar det sammantaget om miljardbelopp som omsätts illegalt och som finansierar organiserad kriminell verksamhet. Konsekvenserna är uteblivna skatteintäkter, förlorade svenska arbetstillfällen och företag samt kulturskapare som tvingas att lägga ned sin verksamhet. Vi är stolta över de straffskärpningar som den tidigare regeringen genomförde när det gäller de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång. Ett viktigt nästa steg är att göra det enklare att stoppa illegala tjänster, stärka informationsinsatserna och öka medvetenheten om konsekvenserna av intrången.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3593 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 48, 49 och 51 samt avslår motionerna 2025/26:2724 av Markus Wiechel (SD) och 2025/26:2831 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S) och Birger Lahti (V).
Upphovsrättsliga frågor – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen noga följer utvecklingen på upphovsrättsområdet, håller en dialog med branschen och vidtar de åtgärder som behövs.
- De menar att utvecklingen inom AI och digitalisering går snabbt medan reglerna på området inte hänger med, och att regelverket därför behöver moderniseras och bli mer enhetligt.
Visa vad de skrev
”Utvecklingen inom AI och digitalisering sker snabbt, medan det immaterialrättsliga regelverket i viss mån släpar efter.”
- De menar att en fungerande upphovsrätt är avgörande för ett levande kulturliv, för svenska jobb och för svensk export.
Visa vad de skrev
”Vi menar att en fungerande upphovsrätt är avgörande för ett dynamiskt kulturliv, fler svenska jobb och en starkare svensk export.”
- De menar att det måste säkerställas att de som har rättigheter inte får sämre möjligheter att hävda dem.
Visa vad de skrev
”Det behöver därför säkerställas att rättighetshavares möjligheter att utöva sina rättigheter inte urholkas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Utvecklingen inom AI och digitalisering sker snabbt, medan det immaterialrättsliga regelverket i viss mån släpar efter. Den nya tekniska verkligheten innebär att befintliga utmaningar kopplade till de immateriella rättigheterna förstärks. Vi menar att en fungerande upphovsrätt är avgörande för ett dynamiskt kulturliv, fler svenska jobb och en starkare svensk export. För att möta den snabba utvecklingen inom AI och digitalisering behövs ett välfungerande regelverk även på den digitala marknaden. Vi anser därför att det är viktigt att regelverket moderniseras och harmoniseras så att det kan hålla jämna steg med utvecklingen inom AI.
Mot denna bakgrund kan vi konstatera att den kulturella och kreativa sektorn, som är grundläggande för svensk ekonomi och svenskt kulturliv, står inför betydande utmaningar. Det behöver därför säkerställas att rättighetshavares möjligheter att utöva sina rättigheter inte urholkas. Vi förordar därför att regeringen noga följer utvecklingen inom upphovsrättsområdet, upprätthåller en dialog med branschen och vidtar nödvändiga åtgärder.
Patentfrågor – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger till regeringen att utreda ett snabbspår för patentansökningar inom grön teknik och en frivillig privat försäkring mot patentintrång, och att Sverige bör använda patentinformation mer systematiskt och strategiskt.
- De menar att regeringen bör utreda hur ett snabbspår för patentansökningar inom grön teknik kan utformas i Sverige.
Visa vad de skrev
”Vi menar att regeringen bör utreda förutsättningarna för hur ett sådant snabbspår för grön teknik skulle kunna utformas i Sverige.”
- De menar att Sverige bör använda patentinformation mer systematiskt och strategiskt för att få mer nytta av innovationssatsningar.
Visa vad de skrev
”Sverige behöver börja använda patentinformation på ett mer systematiskt och strategiskt sätt för att öka utväxlingen av innovationssatsningar.”
- De menar att små och medelstora företag och enskilda forskare har svårt att försvara sina patent i domstol på grund av höga processkostnader.
Visa vad de skrev
”Därtill har små och medelstora företag samt enskilda forskare begränsade möjligheter att försvara sina patent i domstol till följd av höga processkostnader,”
- De menar att regeringen bör utreda en frivillig privat försäkring mot patentintrång.
Visa vad de skrev
”Vi anser därför att regeringen bör utreda förutsättningarna för en frivillig privat försäkring mot patentintrång.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Patenträtten är grundläggande för att företag och andra ska våga och vilja investera i forskning och innovation. Genom ett fungerande patenträttsligt skydd ges företag och forskare förutsättningar att exploatera och kommersialisera sina innovationer både nationellt och internationellt, vilket skapar tillväxt och nya jobb. Patenträtten spelar vidare en viktig roll i industrins gröna omställning eftersom den skapar förutsättningar för att utveckla klimatsmarta tjänster och grön teknik. Vi kan konstatera att flera länder har initierat olika program för snabbare handläggning och beslut när det gäller patentansökningar inom grön teknik. Vi menar att regeringen bör utreda förutsättningarna för hur ett sådant snabbspår för grön teknik skulle kunna utformas i Sverige.
2026 års ekonomiska vårpropositionProp. 2025/26:100 · beslutad 9 juni 2026
Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och ja till de riktlinjer som partierna föreslår.
- De menar att den svenska ekonomin utvecklas negativt med försvagad köpkraft, låg tillväxt, hög arbetslöshet och förlängd lågkonjunktur.
Visa vad de skrev
”Hushållens köpkraft har försvagats, tillväxten är låg, arbetslösheten hög och lågkonjunkturen har förlängts.”
- De menar att minskade stöd till bostadsbyggande, arbetsmarknad och hushåll och skattesänkningar som gynnar höginkomsttagare har bidragit till svag konsumtion, budgetunderskott och ökade framtida kostnader för hushållen.
Visa vad de skrev
”Minskade stöd till bostadsbyggande, arbetsmarknad och hushåll, liksom skattesänkningar som i hög utsträckning gynnar höginkomsttagare, har bidragit till svag konsumtion, budgetunderskott och ökade framtida kostnader för hushållen.”
- De menar att det behövs en långsiktig näringspolitik med strukturella reformer för att stärka produktivitet, sysselsättning, tillväxt och löneutveckling.
Visa vad de skrev
”För att stärka ekonomin och öka välståndet krävs en långsiktig och framtidsinriktad näringspolitik med strukturella reformer som främjar produktivitet, sysselsättning, tillväxt och löneutveckling.”
- De menar att vanliga människors ekonomi ska prioriteras framför omfattande skattesänkningar för dem med högst inkomster.
Visa vad de skrev
”Vanligt folks ekonomi ska prioriteras framför omfattande skattesänkningar för de med högst inkomster.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Krig, höga energipriser, hot om tullar och brist på viktiga insatsvaror pressar världsekonomin och påverkar Sverige genom högre bränslepriser, ökade kostnader för företag och risk för förnyad inflation. Sveriges beroende av fossil energi gör dessutom ekonomin särskilt sårbar.
Samtidigt utvecklas den svenska ekonomin i en negativ riktning. Hushållens köpkraft har försvagats, tillväxten är låg, arbetslösheten hög och lågkonjunkturen har förlängts. Minskade stöd till bostadsbyggande, arbetsmarknad och hushåll, liksom skattesänkningar som i hög utsträckning gynnar höginkomsttagare, har bidragit till svag konsumtion, budgetunderskott och ökade framtida kostnader för hushållen. Dessutom har välfärden försvagats, med en sjukvård under press och en fortsatt allvarlig gängkriminalitet. Med en annan politik hade Sverige haft ett starkare utgångsläge för att hantera det ekonomiska läget.
Den ekonomiska politiken behöver därför en förändrad inriktning. Den bör fokusera på reformer som stärker den svenska ekonomin, ökar hushållens ekonomiska utrymme, värnar välfärden och bidrar till ett tryggare och säkrare samhälle.
För att stärka ekonomin och öka välståndet krävs en långsiktig och framtidsinriktad näringspolitik med strukturella reformer som främjar produktivitet, sysselsättning, tillväxt och löneutveckling. Politiken ska därför inriktas på att genomföra en svensk tillväxtpakt, där staten och näringslivet samverkar i strategiskt viktiga frågor för att stärka Sveriges konkurrenskraft och skapa fler företag och jobb. Vidare ska politiken prioritera satsningar på bl.a. järnvägsunderhåll, fungerande infrastruktur, vuxenutbildning, omställningsstudiestöd, ett jobbkontrakt för unga, investeringsstöd, byggkrediter samt på åtgärder för att skydda små och medelstora företag från höga sjuklönekostnader.
Under de senaste åren har reallönerna minskat samtidigt som priserna har stigit. Det finns nu en risk för en ny inflationsuppgång, med högre drivmedels- och energipriser samt stigande räntor. Politiken ska därför inriktas på åtgärder som stärker hushållens ekonomi, exempelvis genom höjt barn- och studiebidrag, ett permanent förstärkt bostadsbidrag samt lägre kostnader för mediciner och tandvård för unga. Vanligt folks ekonomi ska prioriteras framför omfattande skattesänkningar för de med högst inkomster.
Välfärden är samtidigt underfinansierad. Vårdens väntetider är långa, skolans resurser ansträngda och det förekommer att skattemedel förs ut ur välfärdens verksamheter. Dessutom finns allvarliga problem med kriminella inslag i viss verksamhet, såsom HVB-hem. Politiken ska därför inriktas på att stärka resurserna till sjukvården och skolan samt på att indexera de generella statsbidragen till kommuner och regioner, så att långsiktiga planeringsförutsättningar förbättras. Den demokratiska kontrollen över välfärden behöver stärkas för att säkerställa att skattemedel används till avsedda ändamål. Vidare måste kompetensförsörjningen säkras genom satsningar på utbildning och bättre matchning på arbetsmarknaden.
Vårändringsbudget för 2026Prop. 2025/26:99 · beslutad 9 juni 2026
Vårändringsbudget för 2026 – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag att minska anslagen till innovationsfrämjande och exportfrämjande verksamhet och nej till att regeringen får ingå avtal om finansiering av kärnavfall med Videberg Kraft AB.
- De menar att båda förslagen handlar om investeringar över mycket lång tid och därför behöver bred förankring hos riksdagens partier.
Visa vad de skrev
”Båda förslagen rör investeringar över en mycket lång tidshorisont och visar på vikten av en bred förankring hos riksdagens partier.”
- De menar att det inte är seriöst att behandla frågan om slutförvar för kärnavfall i en vårändringsbudget några månader före ett riksdagsval.
Visa vad de skrev
”Att behandla frågan om slutförvar för kärnavfall – en fråga som har finansiella effekter i över hundra år – i en vårändringsbudget några månader före ett riksdagsval är inte ett seriöst sätt att hantera frågan.”
- De menar att regeringens förslag kan innebära kostnader och fördyringar på upp till 183 miljarder kronor som belastar statens budget fram till 2159.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag innebär kostnader och möjliga fördyringar som kan uppgå till 183 miljarder kronor och som beräknas belasta statens budget fram till 2159.”
- De menar att det är fel att minska anslagen till innovationsfrämjande och exportfrämjande verksamhet.
Visa vad de skrev
”Mot denna bakgrund är det enligt vår mening felaktigt att, som regeringen föreslår, minska anslagen till såväl innovationsfrämjande som exportfrämjande verksamhet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Videberg Kraft I vårändringsbudgeten föreslås att regeringen bemyndigas att förvärva aktier i Videberg Kraft AB samt ingå avtal om kärnavfallsfinansiering. Båda förslagen rör investeringar över en mycket lång tidshorisont och visar på vikten av en bred förankring hos riksdagens partier. Vi har varit drivande i att få på plats en bred energiöverenskommelse, något som statsministern med stöd av Sverigedemokraterna tyvärr har stoppat. Det ökar osäkerheten för svensk elproduktion och riskerar att hindra att ny elproduktion kommer på plats. Vi är positiva till att det byggs kärnkraft tillsammans med annan fossilfri elproduktion. Vi motsätter oss inte principen om statligt ägande av vare sig ny eller befintlig kärnkraft. Även annan storskalig fossilfri elproduktion eller andelar i sådana företag skulle kunna vara aktuella för att säkra investeringar i ytterligare elproduktion. Att behandla frågan om slutförvar för kärnavfall – en fråga som har finansiella effekter i över hundra år – i en vårändringsbudget några månader före ett riksdagsval är inte ett seriöst sätt att hantera frågan. Regeringens förslag innebär kostnader och möjliga fördyringar som kan uppgå till 183 miljarder kronor och som beräknas belasta statens budget fram till 2159. Vi kan inte ställa oss bakom att ett sådant förfarande, utan anser att frågan bör lösas inom ramen för en blocköverskridande energiöverenskommelse som omfattar all fossilfri kraftproduktion.
Vidare vill vi anföra att vi delar uppfattningen att Sverige står inför ett omfattande behov av ny fossilfri elproduktion till följd av elektrifieringen av industrin och transportsektorn samt ett växande behov av ett stabilt och robust energisystem. För att säkra svensk konkurrenskraft, jobb och klimatomställning krävs långsiktiga investeringar i energiinfrastruktur och elproduktion med hög leveranssäkerhet. Vidare konstaterar vi att ny kärnkraft kännetecknas av mycket höga investeringskostnader, långa ledtider och betydande finansiella risker. Mot den bakgrunden finns det en förståelse för att staten kan behöva ta ansvar för att möjliggöra investeringar i ny kärnkraftsproduktion, särskilt i ett läge där energiförsörjningen bedöms vara av strategisk betydelse för Sverige. Samtidigt vill vi understryka att det är angeläget att investeringar i kärnkraft inte görs på bekostnad av nödvändiga satsningar på elnät, energieffektivisering och annan fossilfri elproduktion.
Anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv Vi anser att Sverige i en tid präglad av hårdnande internationell konkurrens, omfattande klimatomställning och ökad geopolitisk osäkerhet behöver stärka förutsättningarna för innovation, forskning och export. Sveriges konkurrenskraft bygger i hög grad på ett starkt innovationsklimat och på svenska företags möjlighet att utveckla och exportera nya hållbara produkter och tekniker till växande internationella marknader. Mot denna bakgrund är det enligt vår mening felaktigt att, som regeringen föreslår, minska anslagen till såväl innovationsfrämjande som exportfrämjande verksamhet. Regeringen föreslår bl.a. att anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling minskas med 10 800 000 kronor samt att anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet minskas med 11 150 000 kronor inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Vi anser att detta är en orimlig prioritering i ett läge där svenska företag behöver stärkt stöd för innovation, omställning och export till nya marknader, inte minst mot bakgrund av nya frihandelsavtal och den gröna industriomställningen. Sverige behöver investeringar som stärker konkurrenskraften och bidrar till fler jobb och ökad tillväxt, inte neddragningar på strategiskt viktiga områden.
Investeringar i det militära och civila försvaret – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att investeringar i det militära och civila försvaret som ryms inom de överenskomna 300 miljarderna kronor ska beslutas gemensamt av de partier som står bakom försvarsöverenskommelsen.
- De menar att regeringen redan i budgetpropositionen för 2026 lade förslag om investeringar inom överenskommelsen utan att tydligt och strukturerat informera om och förankra dem.
Visa vad de skrev
”Trots det lämnade regeringen redan i samband med budgetpropositionen för 2026 förslag på investeringar inom ramen för överenskommelsen utan att på ett tydligt och strukturerat sätt ha informerat om och förankrat förslagen.”
- De menar att det är olyckligt och förvånande att regeringen inte har förankrat nödvändiga investeringar trots att riksdagens partier är eniga.
Visa vad de skrev
”Det är både olyckligt och förvånande att regeringen, trots bred enighet bland riksdagens partier, inte har orkat med att i linje med överenskommelsen förankra nödvändiga investeringar.”
- De menar att om man frångår det som överenskommits kan det skada förtroendet för den fortsatta processen och göra det svårare att nå liknande överenskommelser i framtiden.
Visa vad de skrev
”Att frångå vad som har överenskommits riskerar att skada förtroendet för den fortsatta processen och försvåra möjligheterna till liknande överenskommelser i framtiden.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi är i ett väldigt allvarligt säkerhetspolitiskt läge där Sverige och Europa snabbt behöver stärka sin försvarsförmåga. Totalförsvaret måste byggas ut genom en ökad militär kapacitet och omfattande satsningar på civilt försvar. Sverige ska nå upp till de mål som är överenskomna inom Nato. Mot bakgrund av det allvarliga läget är det en styrka att vi har en bred överenskommelse om försvaret som samtliga riksdagspartier står bakom, som innebär att upp till 300 miljarder kronor för försvarsutbyggnaden kan lånefinansieras, varav 50 miljarder kronor ska användas för utbyggnaden av det civila försvaret. Det innebär att tempot i försvarsutbyggnaden kan öka, parallellt med successivt ökade försvarsanslag. Av överenskommelsen framgår tydligt att användningen av de 300 miljarderna ska beslutas gemensamt av de partier som står bakom överenskommelsen. Trots det lämnade regeringen redan i samband med budgetpropositionen för 2026 förslag på investeringar inom ramen för överenskommelsen utan att på ett tydligt och strukturerat sätt ha informerat om och förankrat förslagen. Vi noterar vidare att regeringen i vårändringsbudgeten ytterligare preciserar ramarna för investeringarna i det civila försvaret. Det är både olyckligt och förvånande att regeringen, trots bred enighet bland riksdagens partier, inte har orkat med att i linje med överenskommelsen förankra nödvändiga investeringar. Att frångå vad som har överenskommits riskerar att skada förtroendet för den fortsatta processen och försvåra möjligheterna till liknande överenskommelser i framtiden. Vi vill därför understryka vikten av att investeringar i det militära och civila försvaret som ryms inom de överenskomna 300 miljarderna ska beslutas gemensamt av de partier som ingår i överenskommelsen.
Ersättningsregler med brottsoffret i fokusProp. 2025/26:222 · beslutad 3 juni 2026
En särskild brottsofferlag – reservation, röstade nej (partiets ledamöter röstade olika)
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska utreda en särskild brottsofferlag.
- De menar att regelverket om ersättning till brottsoffer finns i olika lagar och kan uppfattas som svåröverskådligt.
Visa vad de skrev
”Regelverket om ersättning till brotts-offer vid brott och olika aktörers ansvar när det gäller brottsoffers rättigheter finns dock i dag i olika lagar, vilket kan uppfattats som svåröverskådligt.”
- De menar att en särskild brottsofferlag skulle öka förutsebarheten och underlätta för brottsoffer att tillvarata sina rättigheter.
Visa vad de skrev
”En särskild brottsofferlag skulle öka förutsebarheten och underlätta för brottsoffer att tillvarata sina rättigheter.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Den socialdemokratiskt ledda regeringen genomförde under den föregående mandatperioden ett flertal reformer när det gäller brottsoffers rätt till ersättning vid brott, bl.a. höjdes nivåerna på kränkningsersättningen till brottsoffer. En ny särskild anhörigersättning infördes även för efterlevande anhöriga till personer som dödats genom brott. Mot den bakgrunden välkomnar vi regeringens lagförslag i propositionen. Regelverket om ersättning till brotts-offer vid brott och olika aktörers ansvar när det gäller brottsoffers rättigheter finns dock i dag i olika lagar, vilket kan uppfattats som svåröverskådligt. För att ytterligare underlätta för brottsoffer att orientera sig bland de regler som gäller bör det enligt vår mening införas en samlad lagstiftning för brottsoffer. En särskild brottsofferlag skulle öka förutsebarheten och underlätta för brottsoffer att tillvarata sina rättigheter. Regeringen bör därför låta utreda en särskild brottsofferlag enligt vad vi redovisar ovan. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4078 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Utvärdering av lagstiftningen – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till förslaget, men också till att regeringen följer upp lagändringarnas effekter och överväger om fler reformer behövs.
- De menar att lagändringarna behöver följas upp och utvärderas, särskilt det utökade principalansvaret (arbetsgivarens ansvar för anställdas handlingar), som flera remissinstanser har ifrågasatt.
Visa vad de skrev
”Det är dock angeläget att de lagändringar som nu genomförs följs upp och att effekterna utvärderas. Detta gäller särskilt det utökade principalansvaret, som har ifrågasatts av ett flertal remissinstanser.”
- De menar att reglerna i skadeståndslagen om att jämka (sätta ned) skadestånd är avgörande för att undvika orimliga resultat och för att ekonomiskt utsatta familjer inte ska drabbas oskäligt.
Visa vad de skrev
”I detta sammanhang anser vi att de jämkningsregler som finns i skadeståndslagen, och hur de tillämpas i praxis, är av avgörande betydelse för att motverka orimliga resultat och för att inte ekonomiskt utsatta familjer ska drabbas på ett oskäligt sätt.”
- De menar att regeringen bör följa upp effekterna av lagändringarna och överväga om det behövs fler reformer.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför göra en uppföljning av lagändringarnas effekter och överväga om ytterligare reformer är motiverade.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det råder en bred politisk enighet om behovet av att stärka brottsoffers rättigheter, och vi har tidigare i betänkandet ställt oss bakom regeringens förslag. Det är dock angeläget att de lagändringar som nu genomförs följs upp och att effekterna utvärderas. Detta gäller särskilt det utökade principalansvaret, som har ifrågasatts av ett flertal remissinstanser. I detta sammanhang anser vi att de jämkningsregler som finns i skadeståndslagen, och hur de tillämpas i praxis, är av avgörande betydelse för att motverka orimliga resultat och för att inte ekonomiskt utsatta familjer ska drabbas på ett oskäligt sätt. Regeringen bör därför göra en uppföljning av lagändringarnas effekter och överväga om ytterligare reformer är motiverade. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Stärkt kontroll av fusk i livsmedelskedjanProp. 2025/26:206 · beslutad 3 juni 2026
Straff och sanktionsavgifter – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen skyndsamt ska återkomma med förslag om skärpta och effektiva sanktioner mot fusk i livsmedelskedjan.
- De menar att propositionen är bra i grunden men att dagens system inte räcker, eftersom få överträdelser leder till någon påföljd, vilket kan minska förtroendet för livsmedelskedjan och slå mot seriösa företag.
Visa vad de skrev
”Få överträdelser leder till påföljd vilket riskerar att undergräva förtroendet för livsmedelskedjan och snedvrida konkurrensen till nackdel för seriösa aktörer.”
- De menar att regeringen borde ha gått vidare med förslag om sanktionsavgifter i stället för att bara låta frågan beredas vidare, eftersom man då saknar verktyg för att skärpa konsekvenserna för den som bryter mot reglerna.
Visa vad de skrev
”Det innebär i praktiken att man saknar verktyg för att skärpa konsekvenserna för den som bryter mot regelverket.”
- De menar att det inte räcker att öka chansen att bli upptäckt, utan att det också måste finnas tydliga och kännbara påföljder, särskilt eftersom fusk i livsmedelskedjan ibland är kopplat till organiserad brottslighet.
Visa vad de skrev
”För att arbetet mot fusk ska vara verkningsfullt räcker det inte att öka sannolikheten att bli upptäckt; det måste också finnas tydliga och kännbara påföljder.”
- De menar att Livsmedelsverkets kritik av den föreslagna sanktionsmodellen talar för att utforma sanktionerna bättre, inte för att avstå från dem.
Visa vad de skrev
”Att den föreslagna modellen behöver utvecklas är inte ett argument för att avstå från sanktioner utan för att utforma dem bättre.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Syftet med regeringens proposition är i grunden positivt. En bättre samordning mellan myndigheter och ökade möjligheter att dela information är viktiga förutsättningar för att kunna upptäcka och hantera mer avancerade former av fusk. Samtidigt är det tydligt att dagens system inte är tillräckligt. Få överträdelser leder till påföljd vilket riskerar att undergräva förtroendet för livsmedelskedjan och snedvrida konkurrensen till nackdel för seriösa aktörer. I sitt remissvar framhåller Livsmedelsverket att dagens sanktionssystem kan ifrågasättas när det gäller effektivitet och avskräckande verkan. Myndigheten påtalar också brister i den sanktionsavgiftsmodell som föreslås i utredningsbetänkandet, bl.a. när det gäller rättssäkerhet och förutsebarhet.
Att den föreslagna modellen behöver utvecklas är inte ett argument för att avstå från sanktioner utan för att utforma dem bättre. I stället har regeringen valt att inte gå vidare med förslag om sanktionsavgifter utan anger att frågan bereds vidare. Det innebär i praktiken att man saknar verktyg för att skärpa konsekvenserna för den som bryter mot regelverket. För att arbetet mot fusk ska vara verkningsfullt räcker det inte att öka sannolikheten att bli upptäckt; det måste också finnas tydliga och kännbara påföljder. Detta är särskilt viktigt mot bakgrund av att fusk i livsmedelskedjan i vissa fall är kopplat till organiserad brottslighet.
Sammantaget anser vi att propositionen innehåller viktiga steg i rätt riktning när det gäller kontroll och samordning men att den är otillräcklig i sin nuvarande form. För att på allvar komma åt fusket i livsmedelskedjan krävs att regeringen skyndsamt återkommer med förslag om skärpta och effektiva sanktioner.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4020 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP), Sofia Skönnbrink (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S), Kajsa Fredholm (V) och Aida Birinxhiku (S).
Förbättrat stöd i skolanProp. 2025/26:195 · beslutad 3 juni 2026
Stödet till eleverna i skolan – reservation, avstod
Vad ville S i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska säkerställa mer resurser, kompetens och kontinuitet i skolans stöd till eleverna.
- De menar att problemet inte är brist på system utan brist på resurser, kompetens och kontinuitet, särskilt för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Visa vad de skrev
”för många elever, inte minst elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, är problemet i dag inte brist på system utan brist på resurser, kompetens och kontinuitet.”
- De menar att det finns en risk att förändringen sker för snabbt och utan tillräcklig analys av konsekvenserna.
Visa vad de skrev
”Samtidigt finns det en risk att förändringen sker för snabbt och utan tillräcklig analys av konsekvenserna.”
- De menar att standardiserade tester kan vara ett komplement men inte ersätta lärarens professionella bedömning eller det löpande arbetet i klassrummet.
Visa vad de skrev
”de föreslagna standardiserade testerna kan vara ett komplement, men de kan inte ersätta lärarens professionella bedömning eller det löpande arbetet i klassrummet.”
- De menar att förändringarna riskerar att leda till ökad utsortering av elever i mindre undervisningsgrupper i stället för att undervisningen anpassas inom den vanliga undervisningen.
Visa vad de skrev
”Förändringarna riskerar även att leda till ökad utsortering av elever, t.ex. genom fler placeringar i mindre undervisningsgrupper, i stället för att undervisningen anpassas inom den ordinarie verksamheten.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens proposition syftar till att förbättra stödet till elever i skolan. Vi anser att ambitionen att fler elever ska få stöd i tid är viktig, men för många elever, inte minst elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, är problemet i dag inte brist på system utan brist på resurser, kompetens och kontinuitet. Fler speciallärare och specialpedagoger, en utbyggd elevhälsa och bättre möjligheter till anpassade lärmiljöer är centrala delar för att alla elever ska kunna lyckas.
Avskaffandet av garantin för tidiga stödinsatser och extra anpassningar innebär inte att elevernas behov av stöd försvinner. Det är därför viktigt att förändringen följs noggrant. Samtidigt finns det en risk att förändringen sker för snabbt och utan tillräcklig analys av konsekvenserna. Tidiga och flexibla insatser är ofta avgörande för att elever ska klara sin skolgång och vi anser därför att det behöver säkerställas att elevers behov fortfarande kan identifieras och mötas i tid även i ett nytt system.
Vidare anser vi att de föreslagna standardiserade testerna kan vara ett komplement, men de kan inte ersätta lärarens professionella bedömning eller det löpande arbetet i klassrummet. Det finns en risk att fokus flyttas från undervisning och relationer till mätning och administration.
Förändringarna riskerar även att leda till ökad utsortering av elever, t.ex. genom fler placeringar i mindre undervisningsgrupper, i stället för att undervisningen anpassas inom den ordinarie verksamheten. Om reformen inte följs av ökade resurser riskerar den att förstärka skillnader snarare än att minska dem.
Vi anser även att det är problematiskt att regeringen föreslår att bestämmelsen i skollagens syftesparagraf om att elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt ska tas bort. Det är en grundläggande princip för en jämlik kunskapsskola och bör ligga fast.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4019 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1, 3 och 4 samt avslår motionerna 2025/26:3994 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 2 och 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Stödet till eleverna inom kommunal vuxenutbildning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska utreda och återkomma med förslag om stärkt individuellt stöd inom kommunal vuxenutbildning (komvux).
- De menar att komvux är den enda skolformen där eleverna inte har en tydlig rätt till stöd, och att det inte är rimligt.
Visa vad de skrev
”I dag är kommunal vuxenutbildning (komvux) den enda skolform där elever saknar en tydlig rätt till stöd. Det är inte rimligt.”
- De menar att möjligheten att utbilda sig senare i livet är avgörande, särskilt för dem som tidigare inte fick det stöd de behövde i skolan.
Visa vad de skrev
”Möjligheten att utbilda sig senare i livet är avgörande – inte minst för dem som tidigare inte fått det stöd de behövt i skolan.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I dag är kommunal vuxenutbildning (komvux) den enda skolform där elever saknar en tydlig rätt till stöd. Det är inte rimligt. Möjligheten att utbilda sig senare i livet är avgörande – inte minst för dem som tidigare inte fått det stöd de behövt i skolan. Vi anser därför att regeringen ska utreda och återkomma med förslag om stärkt individuellt stöd inom komvux.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4019 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Finansieringen av regeringens förslag – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 8)
Att riksdagen ställer sig bakom reservationens förslag och säger till regeringen att vidta åtgärder för att finansiera det förbättrade stödet i skolan, så att pengarna går till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev.
- De menar att det finns en uppenbar risk att det förbättrade stödet bara blir en möjlighet på papperet om inte verksamheten får tillräcklig finansiering.
Visa vad de skrev
”Utan tillräcklig finansiering av verksamheten finns det en uppenbar risk att förbättrat stöd till elever blir en teoretisk möjlighet snarare än en verklig förändring.”
- De menar att ambitionerna om bättre stöd riskerar att inte få genomslag i praktiken utan fler lärare, stärkt elevhälsa och ökad tillgång till specialpedagogisk kompetens.
Visa vad de skrev
”Men utan fler lärare, stärkt elevhälsa och ökad tillgång till specialpedagogisk kompetens riskerar dessa ambitioner att inte få genomslag i praktiken.”
- De menar att många av förändringarna bara byter ut ett system mot ett annat, och att vardagen i klassrummen riskerar att vara densamma om inte resurserna ökar.
Visa vad de skrev
”Många av förändringarna handlar i grunden om att ersätta ett system med ett annat, medan verkligheten i klassrummen riskerar att förbli densamma om inte resurserna ökar.”
- De menar att skolans pengar ska gå till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev i stället för till vinster.
Visa vad de skrev
”Skolans pengar ska gå till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev – inte till vinster.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Propositionen innehåller delar som går i rätt riktning, t.ex. tidigare utredning av behov av särskilt stöd. Men utan fler lärare, stärkt elevhälsa och ökad tillgång till specialpedagogisk kompetens riskerar dessa ambitioner att inte få genomslag i praktiken. Många av förändringarna handlar i grunden om att ersätta ett system med ett annat, medan verkligheten i klassrummen riskerar att förbli densamma om inte resurserna ökar.
Nya läroplaner – för en stark kunskapsskolaProp. 2025/26:194 · beslutad 3 juni 2026
Elevinflytande – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att elevinflytandet ska värnas och säkerställas i nya föreskrifter och läroplaner, samtidigt som läraren ska leda och planera undervisningen.
- De menar att elever har en lagstadgad rätt till inflytande över sin utbildning och att detta tydligt bör framgå även i läroplanerna.
Visa vad de skrev
”Elever har dessutom en lagstadgad rätt till inflytande över sin utbildning, och detta behöver tydligt framgå även i läroplanerna.”
- De menar att barn och unga redan i tidig ålder behöver få förståelse för det demokratiska samtalet och vad det innebär att ta ansvar och göra sin röst hörd.
Visa vad de skrev
”Det är viktigt att barn och unga redan i tidig ålder får en förståelse för det demokratiska samtalet och vad det innebär att ta ansvar och göra sin röst hörd.”
- De menar att det inte är motiverat att tona ned elevinflytandet på det sätt som regeringen gör i flera propositioner.
Visa vad de skrev
”Mot denna bakgrund är det inte motiverat att tona ned elevinflytandet på det sätt som regeringen nu gör i flera propositioner.”
- De menar att riksdagen bör markera att föreskrifter och läroplaner måste tas fram med full respekt för bestämmelserna.
Visa vad de skrev
”Just därför bör riksdagen markera att framtagandet av föreskrifter och läroplaner måste ske med full respekt för dessa bestämmelser.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att elevinflytandet ska värnas och säkerställas i arbetet med att ta fram föreskrifter samt i de nya läroplanerna. Vi delar uppfattningen att läraren ska leda och planera undervisningen. Samtidigt står lärares bestämmanderätt inte i motsats till elevers inflytande över utbildningen eller deras ansvarstagande för sin utbildning. Skickliga lärare har förmåga att ge elever inflytande utifrån deras ålder och mognad. Elever har dessutom en lagstadgad rätt till inflytande över sin utbildning, och detta behöver tydligt framgå även i läroplanerna. Det är viktigt att barn och unga redan i tidig ålder får en förståelse för det demokratiska samtalet och vad det innebär att ta ansvar och göra sin röst hörd. Mot denna bakgrund är det inte motiverat att tona ned elevinflytandet på det sätt som regeringen nu gör i flera propositioner. I propositionen hänvisar regeringen till att elevers rätt till inflytande, samråd och information regleras i skollagen, samtidigt som regeringen bedömer att mer balanserade skrivningar om elevinflytande är positiva. Just därför bör riksdagen markera att framtagandet av föreskrifter och läroplaner måste ske med full respekt för dessa bestämmelser.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Undervisningsmetoder och undervisningsstrategier – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska vidta åtgärder för att tydligt hålla fast vid att lärare själva bestämmer undervisningsmetoderna.
- De menar att frågor om hur undervisningen ska bedrivas bör avgöras av lärarna utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, inte genom politisk detaljstyrning.
Visa vad de skrev
”Annars finns en uppenbar risk för politisk detaljstyrning av didaktiska frågor som i stället bör avgöras av professionen utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”
- De menar att det finns risker med en alltför långtgående detaljstyrning i läroplanen.
Visa vad de skrev
”Det är också viktigt att belysa riskerna med en alltför långtgående detaljstyrning i läroplanen.”
- De menar att om specifika vetenskapliga metoder fastställs genom politiska beslut, så kräver även ändringar utifrån nya vetenskapliga rön politiska beslut.
Visa vad de skrev
”När specifika vetenskapliga metoder i läroplaner fastställs genom politiska beslut innebär det att även ändringar till följd av nya eller mer lämpliga vetenskapliga rön kräver politiska beslut.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Propositionen innehåller förslag om att kursplanerna ska innehålla undervisningsstrategier, definierade som ämnesspecifika strategier för hur undervisningen ska bedrivas. Regeringen anger samtidigt att det är lärarna som bestämmer valet av specifika undervisningsmetoder inom ramen för dessa strategier. Vi anser att det är en viktig avgränsning, men den behöver hållas fast med stor tydlighet. Annars finns en uppenbar risk för politisk detaljstyrning av didaktiska frågor som i stället bör avgöras av professionen utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är också viktigt att belysa riskerna med en alltför långtgående detaljstyrning i läroplanen. När specifika vetenskapliga metoder i läroplaner fastställs genom politiska beslut innebär det att även ändringar till följd av nya eller mer lämpliga vetenskapliga rön kräver politiska beslut.
Icke-konfessionell undervisning – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och C i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att undervisningens icke-konfessionella karaktär uttryckligen ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna.
- De menar att principen om en icke-konfessionell undervisning är grundläggande för den svenska skolan och måste värnas.
Visa vad de skrev
”Principen om en icke-konfessionell undervisning är grundläggande för den svenska skolan och måste värnas.”
- De menar att Skolverket och Skolinspektionen i sina remissvar har sagt att det för tydlighetens skull är en fördel att behålla en skrivning om att undervisningen ska vara icke-konfessionell.
Visa vad de skrev
”Både Skolverket och Skolinspektionen har i sina remissvar anfört att det, för tydlighetens skull, finns en fördel med att behålla en skrivning om att undervisningen ska vara icke-konfessionell.”
- De menar att regeringen själv säger att frågan behöver analyseras vidare, vilket visar att den inte är tillräckligt säkrad i reformen.
Visa vad de skrev
”Regeringen skriver uttryckligen att det behöver analyseras vidare om det bör stå kvar att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Det visar att frågan ännu inte är tillräckligt säkrad i reformen.”
- De menar att skrivningarna om icke-konfessionell undervisning inte får tas bort.
Visa vad de skrev
”Vi kan inte acceptera att skrivningarna tas bort.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att undervisningens icke-konfessionella karaktär uttryckligen ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna. Principen om en icke-konfessionell undervisning är grundläggande för den svenska skolan och måste värnas. Både Skolverket och Skolinspektionen har i sina remissvar anfört att det, för tydlighetens skull, finns en fördel med att behålla en skrivning om att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Regeringen skriver uttryckligen att det behöver analyseras vidare om det bör stå kvar att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Det visar att frågan ännu inte är tillräckligt säkrad i reformen. Vi anser att detta inte bör lämnas öppet. Vi kan inte acceptera att skrivningarna tas bort.
Kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck även fortsättningsvis ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna, och att regeringen ska vidta åtgärder för det.
- De menar att det finns en risk att flytta områdena från läroplanernas inledande delar eftersom det kan försvaga helhetsperspektivet och göra skolans ansvar mindre tydligt.
Visa vad de skrev
”Att helt flytta dessa områden från läroplanernas inledande delar riskerar att försvaga helhetsperspektivet och minska tydligheten i skolans ansvar.”
- De menar att området behöver stärkas aktivt i ett läge där frågor om sexualitet, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck inte bör tonas ned.
Visa vad de skrev
”Detta görs även i ett läge där frågor om sexualitet, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck aktivt behöver stärkas, inte tonas ned.”
- De menar att regeringens argument för att minska kunskapsområdet inte bygger på kunskap om vad som är viktigt för elever och lärare.
Visa vad de skrev
”Regeringens argumentation för att tunna ut kunskapsområdet bygger inte på kunskap om vad som är viktigt för elever och lärare.”
- De menar att strukturen för området förstärktes så sent som 2022, bland annat genom examensmål i lärarutbildningen och tydligare skrivningar om rektors ansvar.
Visa vad de skrev
”Strukturen förstärktes så sent som 2022 med examensmål i lärarutbildningen och tydligare skrivningar i läroplanens uppdrag till rektor att ha ansvar för området sexualitet, samtycke och relationer samt genom att området förekommer i ett flertal kursplaner.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Historiskt har Sverige varit ett land i framkant när det gäller sexualundervisning. Frågor om sexualitet, samtycke, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck är inte enbart ämnesstoff. De hör också till skolans demokratiska, förebyggande och värdegrundsskapande uppdrag.
Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolanProp. 2025/26:193 · beslutad 3 juni 2026
Förväntansdokument – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger nej till att införa förväntansdokument i skolan, det vill säga skriftliga förväntningar på elever och vårdnadshavare.
- De menar att berörda vårdnadshavares fostransansvar inte brister på grund av okunskap om förväntningar i skolan, utan på grund av andra förutsättningar och livssituationer.
Visa vad de skrev
”Berörda vårdnadshavares fostransansvar brister inte på grund av okunskap om förväntningar på beteende i skolan utan på grund av andra förutsättningar och livssituationer.”
- De menar att kravet på förväntansdokument riskerar att öka administrationen och detaljstyrningen i skolan utan att bidra till bättre studiero eller kunskapsresultat.
Visa vad de skrev
”När det gäller kravet på förväntansdokument ser vi sammantaget en risk att detta snarare ökar administrationen och detaljstyrningen i skolan ytterligare utan att bidra till bättre studiero eller kunskapsresultat.”
- De menar att lärare behöver mer tid för undervisning och relationsskapande, inte fler dokument att hantera.
Visa vad de skrev
”Lärare behöver mer tid för undervisning och relationsskapande, inte fler dokument att hantera.”
- De menar att risken är att dokumentet bara blir en symbolisk pappersprodukt och inte ett verktyg för att få en tryggare och bättre skola.
Visa vad de skrev
”Risken är att dokumentet endast blir en symbolisk pappersprodukt och inte ett verktyg för att få en tryggare och bättre skola.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Svensk skola är till för alla barn. För att möjliggöra en trygg arbetsmiljö för både lärare och elever är åtgärder som underlättar för skolans personal välkomna. Vi ställer oss dock tveksamma till regeringens förslag om att skolans förväntningar på elever och vårdnadshavare ska tydliggöras genom krav på att införa förväntansdokument. Berörda vårdnadshavares fostransansvar brister inte på grund av okunskap om förväntningar på beteende i skolan utan på grund av andra förutsättningar och livssituationer. Elever som behöver stöd möter i dag ofta en skola där tiden inte räcker till, där elevhälsan är underbemannad och där lärare saknar förutsättningar att anpassa undervisningen. Alla barn ska mötas av höga förväntningar och få den hjälp de behöver för att lyckas. Läraren ska vara klassrummets självklara ledare. För att det ska vara möjligt måste läraren också ges rätt förutsättningar, med tid, arbetsro och stöd i sitt uppdrag. När det gäller kravet på förväntansdokument ser vi sammantaget en risk att detta snarare ökar administrationen och detaljstyrningen i skolan ytterligare utan att bidra till bättre studiero eller kunskapsresultat. Att minska dokumentationskrav kan i vissa fall vara motiverat, men det förändrar inte i grunden förutsättningarna i klassrummet. Lärare behöver mer tid för undervisning och relationsskapande, inte fler dokument att hantera. Med det som nämnts ovan som grund anser vi att förväntansdokument inte ska införas. Risken är att dokumentet endast blir en symbolisk pappersprodukt och inte ett verktyg för att få en tryggare och bättre skola.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4018 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4050 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Tillfällig omplacering och akutskolor på entreprenad – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger nej till att akutskolor ska kunna drivas på entreprenad och säger till regeringen att vidta åtgärder för bättre trygghet och studiero i skolan.
- De menar att akutskolor på entreprenad riskerar att förstärka marknadsskolans misslyckanden och leda till ökad utsortering och att ansvaret för elever med större behov flyttas bort från huvudmännen.
Visa vad de skrev
”Det riskerar att förstärka marknadsskolans misslyckanden och leda till ökad utsortering och en skola där ansvaret för elever med större behov förskjuts bort från huvudmännen.”
- De menar att resurser som borde gå till elevernas stöd och undervisning i stället kan hamna som vinster och aktieutdelningar hos privata skolkoncerner.
Visa vad de skrev
”Resurser som borde gå till elevernas stöd och undervisning kan i stället hamna som vinster och aktieutdelningar hos privata skolkoncerner.”
- De menar att regeringen i stället för att stärka den gemensamma skolan öppnar för att lägga ut nya delar av verksamheten på entreprenad.
Visa vad de skrev
”I stället för att stärka den gemensamma skolan öppnar regeringen för att lägga ut nya delar av verksamheten på entreprenad.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen gick till val på att ta tag i problemen i svensk skola, men löftena om att ta itu med marknadsskolan har inte infriats. Skolans pengar ska gå till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev – inte till vinster. Vi behöver förbättra tryggheten och studieron i skolan. Lärare och rektorer ska ha tydliga befogenheter att upprätthålla ordning, och elever som utgör en fara för andra ska kunna hanteras på ett sätt som värnar tryggheten för alla. Det är därför avgörande att skolan har tillräckliga resurser och rätt kompetens.
Vi motsätter oss förslaget om att akutskolor ska kunna drivas på entreprenad. Det riskerar att förstärka marknadsskolans misslyckanden och leda till ökad utsortering och en skola där ansvaret för elever med större behov förskjuts bort från huvudmännen. I stället för att stärka den gemensamma skolan öppnar regeringen för att lägga ut nya delar av verksamheten på entreprenad. Resurser som borde gå till elevernas stöd och undervisning kan i stället hamna som vinster och aktieutdelningar hos privata skolkoncerner.
Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssättProp. 2025/26:199 · beslutad 27 maj 2026
Tillsyn och ingripande – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger till regeringen att snarast återkomma med förslag om en tillsynsmekanism för den nya lagen om att livsmedelsbutiker och apotek ska ta emot kontanter.
- De menar att när en ny lag införs med krav på att ta emot kontanter, är det rimligt att den också följs av ett lämpligt sätt att utöva tillsyn.
Visa vad de skrev
”Vi menar att det när en ny lagstiftning med krav på skyldigheter att ta emot kontanter införs är rimligt att denna åtföljs av en lämplig tillsynsmekanism.”
- De menar att regeringen därför snarast bör återkomma till riksdagen med ett förslag på hur tillsynen ska gå till.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med förslag om en lämplig tillsynsmekanism för hur den nya lagen i fråga om livsmedelsbutiker och apotek följs.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi menar att det när en ny lagstiftning med krav på skyldigheter att ta emot kontanter införs är rimligt att denna åtföljs av en lämplig tillsynsmekanism. Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med förslag om en lämplig tillsynsmekanism för hur den nya lagen i fråga om livsmedelsbutiker och apotek följs.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4013 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 2 och bifaller delvis motionerna 2025/26:4043 av Martin Ådahl m.fl. (C) i denna del och 2025/26:4061 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gunilla Carlsson (S), Joakim Sandell (S), Ingela Nylund Watz (S), Ida Gabrielsson (V), Patrik Lundqvist (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Lagstiftningens framtida utformning i övrigt – reservation, avstod
Vad ville S i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till fler åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt.
- De menar att även den som saknar betalkonto eller lever i digitalt utanförskap måste kunna sköta sina privatekonomiska åtaganden, och att regeringen därför bör utreda hur fler ska kunna betala räkningar och ta emot utbetalningsavier med kontanter.
Visa vad de skrev
”Också de som saknar betalkonto eller lever i digitalt utanförskap måste kunna sköta sina privatekonomiska åtaganden. Regeringen bör därför utreda förutsättningarna för att utöka möjligheterna att kontant betala räkningar och ta emot utbetalningsavier.”
- De menar att det behövs en beloppsgräns för kontanta betalningar för att motverka penningtvätt.
Visa vad de skrev
”Vi ser därför att det finns ett behov av en beloppsgräns för kontanta betalningar för att motverka penningtvätt.”
- De menar att statens och de privata aktörernas ansvar för att upprätthålla en robust transportinfrastruktur för kontanter behöver utredas.
Visa vad de skrev
”ser vi ett behov av att utreda statens respektive de privata aktörernas ansvar för att upprätthålla en robust transportinfrastruktur för kontanterna.”
- De menar att regeringen bör initiera ett arbete för att utveckla lösningar för digital inkludering på betalningsmarknaden.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför initiera ett arbete för att utveckla lösningar för digital inkludering på betalningsmarknaden.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi står bakom regeringens lagförslag men menar att det finns behov av fler åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt.
Också de som saknar betalkonto eller lever i digitalt utanförskap måste kunna sköta sina privatekonomiska åtaganden. Regeringen bör därför utreda förutsättningarna för att utöka möjligheterna att kontant betala räkningar och ta emot utbetalningsavier.
Förenklad leverantörskontroll vid upphandlingProp. 2025/26:177 · beslutad 27 maj 2026
Uteslutningsgrunder – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen tillkännager för regeringen att den samordnade registerkontrollen bör omfatta alla uppgifter som kan leda till uteslutning enligt de obligatoriska och frivilliga uteslutningsgrunderna.
- De menar att den samordnade registerkontrollen bör omfatta alla uppgifter som kan leda till uteslutning enligt de obligatoriska och frivilliga uteslutningsgrunderna.
Visa vad de skrev
”Den samordnade registerkontrollen bör omfatta samtliga uppgifter som skulle kunna leda till uteslutning enligt de obligatoriska och frivilliga uteslutningsgrunderna.”
- De menar att det är beklagligt att Bolagsverket får till 2028 på sig att upprätta registret, eftersom arbetet då går långsammare än de vill.
Visa vad de skrev
”Vi beklagar att Bolagsverket ges ända fram till 2028 för att upprätta registret. Det innebär att arbetet går långsammare än vad vi önskar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar att regeringen föreslår att det inrättas ett system för samordnad registerkontroll som ska tillämpas vid upphandling och vid användning av valfrihetssystem. Ett sådant register gör att upphandlande myndigheter och enheter får en bättre kontroll på de företag som lämnar in anbud. Systemet kommer förhoppningsvis att motverka arbetslivskriminalitet och att offentliga medel tillfaller kriminella eller oseriösa företag. Det är vår förhoppning att systemet kommer att bidra till att skapa förutsättningar för en sund konkurrens i offentlig upphandling. I sitt remissvar på utredningen (SOU 2023:43) som ligger till grund för propositionen anser LO att förslaget inte är tillräckligt långtgående eftersom kontrollen inte omfattar samtliga uppgifter som skulle kunna leda till uteslutning enligt de obligatoriska och frivilliga uteslutningsgrunderna. Vi delar denna uppfattning. Den samordnade registerkontrollen bör omfatta samtliga uppgifter som skulle kunna leda till uteslutning enligt de obligatoriska och frivilliga uteslutningsgrunderna. Vi beklagar att Bolagsverket ges ända fram till 2028 för att upprätta registret. Det innebär att arbetet går långsammare än vad vi önskar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4000 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:4014 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gunilla Carlsson (S), Joakim Sandell (S), Ingela Nylund Watz (S), Ida Gabrielsson (V), Janine Alm Ericson (MP), Patrik Lundqvist (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Överväganden av åtgärderna – reservation, avstod
Vad ville S och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen på sikt ersätter LOV, lagen om valfrihetssystem, med en etableringsrätt som utgår från behov, och i väntan på det kopplar regeln om andra missförhållanden till en personkrets och överväger att hämta uppgifter från Arbetsmiljöverket.
- De menar att problemen med LOV behöver angripas mer övergripande och att LOV bör ersättas med en etableringsrätt som utgår från behov.
Visa vad de skrev
”Vi menar att man måste angripa problemen med LOV mer övergripande och ersätta denna med en behovsstyrd etableringsrätt.”
- De menar att regeln om andra missförhållanden i en sökandes verksamhet ska kopplas till en bestämd personkrets.
Visa vad de skrev
”Vi anser att den föreslagna texten om ”missförhållanden i övrigt i fråga om en sökandes verksamhet” ska kopplas till en personkrets.”
- De menar att regeringen också bör överväga att hämta uppgifter från Arbetsmiljöverket.
Visa vad de skrev
”Vi anser också att regeringen bör överväga att även låta Arbetsmiljöverket vara en av de myndigheter från vilka uppgifter ska inhämtas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar att bestämmelserna om uteslutning av leverantörer i lagen om offentlig upphandling (LOU) i huvudsak även ska gälla vid uteslutning av sökande i lagen om valfrihetssystem (LOV). Men även i dessa delar menar vi att regeringen borde ha gått längre. Vi menar att man måste angripa problemen med LOV mer övergripande och ersätta denna med en behovsstyrd etableringsrätt. I väntan på detta kan man dock förbättra förslagen i propositionen. Flera av remissinstanserna vill att den personkrets som ska kontrolleras när det gäller uteslutningsgrunden brott ska utvidgas så att den täcker alla som kan agera företrädare för bolaget. Vi anser att den föreslagna texten om ”missförhållanden i övrigt i fråga om en sökandes verksamhet” ska kopplas till en personkrets.
Vi anser också att regeringen bör överväga att även låta Arbetsmiljöverket vara en av de myndigheter från vilka uppgifter ska inhämtas.
Utökade registerkontroller i skolväsendetProp. 2025/26:174 · beslutad 27 maj 2026
Stärkta registerkontroller – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att stärka registerkontrollerna i skolväsendet ytterligare, utöver regeringens förslag.
- De menar att regelverket behöver stärkas ytterligare så att personer som visat sig olämpliga att arbeta med barn och unga inte kan fortsätta arbeta i skolan.
Visa vad de skrev
”Samtidigt anser vi att det finns skäl att stärka regelverket ytterligare för att säkerställa att personer som visat sig olämpliga att arbeta med barn och unga inte ska kunna fortsätta att arbeta i skolan.”
- De menar att Riksrevisionens granskningar visar att dagens system inte alltid fångar upp eller hanterar olämpliga lärare tillräckligt väl.
Visa vad de skrev
”Granskningar från Riksrevisionen har visat att dagens system inte alltid fångar upp eller hanterar olämpliga lärare tillräckligt väl.”
- De menar att risken behöver minska för att personer som visat sig olämpliga kan fortsätta arbeta i andra skolor utan att den nya arbetsgivaren känner till tidigare missförhållanden.
Visa vad de skrev
”Vi behöver minska risken för att personer som visat sig olämpliga kan fortsätta arbeta i andra skolor utan att den nya arbetsgivaren känner till tidigare missförhållanden.”
- De menar att kontrollerna i belastningsregistret bör stärkas ytterligare för att inga lärare som gjort sig skyldiga till allvarliga brott ska arbeta i skolan.
Visa vad de skrev
”För att säkerställa att inga lärare som gjort sig skyldiga till allvarliga brott arbetar i skolan bör kontrollerna i belastningsregistret stärkas ytterligare.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar i huvudsak regeringens förslag. Förslagen kan bidra till ett starkare skydd för elever och en mer ändamålsenlig kontroll av personer som arbetar i skolan. Samtidigt anser vi att det finns skäl att stärka regelverket ytterligare för att säkerställa att personer som visat sig olämpliga att arbeta med barn och unga inte ska kunna fortsätta att arbeta i skolan. Granskningar från Riksrevisionen har visat att dagens system inte alltid fångar upp eller hanterar olämpliga lärare tillräckligt väl. Vi behöver minska risken för att personer som visat sig olämpliga kan fortsätta arbeta i andra skolor utan att den nya arbetsgivaren känner till tidigare missförhållanden. Arbetsgivarens skyldighet att begära utdrag ur belastningsregistret är begränsad till nyanställningar. För att säkerställa att inga lärare som gjort sig skyldiga till allvarliga brott arbetar i skolan bör kontrollerna i belastningsregistret stärkas ytterligare. Genom att utveckla registerkontrollen kan skyddet för barn och elever i skolan förbättras ytterligare. Regeringens förslag är ett steg i rätt riktning, men det finns skäl att skärpa regelverket för att säkerställa att systemet fungerar fullt ut.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3969 av Anders Ygeman m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP), Niklas Sigvardsson (S) och Madeleine Atlas (C).
Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstödProp. 2025/26:207 · beslutad 26 maj 2026
Aktivitetskravets omfattning för föräldrar med barn under 8 år – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ser över möjligheten att införa en skyldighet för kommuner att tillhandahålla både aktivitet på heltid och fullständig barnomsorg för föräldrar med barn under 8 år.
- De menar att en kommunal skyldighet att ordna aktiviteter för personer med försörjningsstöd bör följas av en skyldighet att erbjuda barnomsorg i den omfattning som behövs för att föräldrarna ska kunna delta.
Visa vad de skrev
”Enligt vår mening bör en kommunal skyldighet att anordna aktiviteter för grupper med försörjningsstöd åtföljas av en skyldighet att erbjuda barnomsorg i den omfattning som krävs för att föräldrar ska kunna delta i aktiviteterna.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Enligt vår mening bör en kommunal skyldighet att anordna aktiviteter för grupper med försörjningsstöd åtföljas av en skyldighet att erbjuda barnomsorg i den omfattning som krävs för att föräldrar ska kunna delta i aktiviteterna. Regeringen bör därför se över möjligheten att införa en skyldighet för kommuner att tillhandahålla både en aktivitet på heltid och fullständig barnomsorg för föräldrar med barn under 8 år.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4016 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S) och Nils Seye Larsen (MP).
Risken för oseriösa aktörer – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag som ser till att arbetsplatsförlagda aktiviteter inte kan utnyttjas av oseriösa aktörer eller aktörer kopplade till organiserad brottslighet.
- De menar att det är viktigt att se till att organiserad brottslighet stängs ute från aktiviteter som hör till reformen när den genomförs.
Visa vad de skrev
”Enligt vår mening är det viktigt att man i genomförandefasen av reformen säkerställer att den organiserade brottsligheten utestängs från aktiviteter kopplade till reformen.”
- De menar att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som skyddar utförandet av arbetsplatsförlagda aktiviteter från att utnyttjas av oseriösa aktörer eller aktörer kopplade till organiserad brottslighet.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför återkomma med förslag till riksdagen som säkerställer att utförandet av arbetsplatsförlagda aktiviteter inte kan utnyttjas av oseriösa aktörer eller aktörer kopplade till organiserad brottslighet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Enligt vår mening är det viktigt att man i genomförandefasen av reformen säkerställer att den organiserade brottsligheten utestängs från aktiviteter kopplade till reformen. Regeringen bör därför återkomma med förslag till riksdagen som säkerställer att utförandet av arbetsplatsförlagda aktiviteter inte kan utnyttjas av oseriösa aktörer eller aktörer kopplade till organiserad brottslighet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4016 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S) och Gustaf Lantz (S).
Tillsynsmyndighet – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska överväga andra tillsynsmyndigheter än Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) och återkomma till riksdagen med förslag.
- De menar att tillsynen över verksamheten borde skötas av en organisation med arbetsmarknads- och utbildningspolitisk kompetens.
Visa vad de skrev
”Enligt vår mening vore det bättre om tillsynen över verksamheten sköttes av en organisation som har arbetsmarknads- och utbildningspolitisk kompetens.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I propositionen föreslås att Ivo ska utöva tillsyn för att motverka brister när aktivitetskravet genomförs. Enligt vår mening vore det bättre om tillsynen över verksamheten sköttes av en organisation som har arbetsmarknads- och utbildningspolitisk kompetens. Regeringen bör därmed överväga andra tillsynsmyndigheter än Ivo att utöva tillsyn över reformen och återkomma till riksdagen med förslag.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4016 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S) och Nils Seye Larsen (MP).
Tillsynens utformning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ser över tillsynen så att den blir förutsägbar och proportionerlig och att sanktionsavgifter inte tillämpas.
- De menar att sanktionsavgifter inte är ett rimligt eller proportionerligt verktyg och därför inte ska tillämpas.
Visa vad de skrev
”Sanktionsavgifter är vare sig ett rimligt eller ett proportionerligt verktyg, och vi menar att det därför inte heller ska tillämpas.”
- De menar att tillsynen över kommunerna måste vara förutsägbar och proportionerlig.
Visa vad de skrev
”Det är enligt vår mening viktigt att tillsynen över kommunerna är förutsägbar och proportionerlig.”
- De menar att kommunerna i första hand ska få stöd och vägledning genom dialog för att leva upp till lagens krav.
Visa vad de skrev
”Utgångspunkten måste vara att via dialog ge kommunerna stöd och vägledning i arbetet med att leva upp till lagens krav kring aktiviteter.”
- De menar att regeringen bör se över hur tillsynen kan utformas enligt detta.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör se över hur tillsynen kan utformas i enlighet med vad vi anfört ovan.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är enligt vår mening viktigt att tillsynen över kommunerna är förutsägbar och proportionerlig. Utgångspunkten måste vara att via dialog ge kommunerna stöd och vägledning i arbetet med att leva upp till lagens krav kring aktiviteter. Sanktionsavgifter är vare sig ett rimligt eller ett proportionerligt verktyg, och vi menar att det därför inte heller ska tillämpas. Regeringen bör se över hur tillsynen kan utformas i enlighet med vad vi anfört ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövningProp. 2025/26:202 · beslutad 26 maj 2026
Uppföljning och återredovisning av de nya reglerna – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till motionen och tillkännager för regeringen att den ska följa upp och återredovisa hur undantagen används och vilka konsekvenser de får för vattenmiljö, biologisk mångfald och elsystemet.
- De menar att riksdagen löpande bör få en samlad bild av hur undantagen används och vilka konsekvenser de får för vattenmiljö, biologisk mångfald och elsystemet.
Visa vad de skrev
”Samtidigt bör riksdagen löpande få en samlad bild av hur undantagsbestämmelserna används och vilka konsekvenser de får för vattenmiljö, biologisk mångfald och elsystemets funktion.”
- De menar att varje undantag bör föregås av en individuell proportionalitetsbedömning och bygga på ett tillräckligt beslutsunderlag.
Visa vad de skrev
”Varje undantag bör därför föregås av en individuell proportionalitetsbedömning och bygga på ett tillräckligt beslutsunderlag.”
- De menar att nationell vägledning och metodstöd kan ge en mer effektiv och likformig tillämpning.
Visa vad de skrev
”Nationell vägledning och metodstöd kan bidra till en mer effektiv och likformig tillämpning.”
- De menar att den osäkerhet som länge fått råda snabbt behöver vändas till tydlighet och förutsägbarhet.
Visa vad de skrev
”Den osäkerhet som länge fått råda behöver därför snarast vändas till tydlighet och förutsägbarhet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi ställer oss bakom regeringens lagförslag och delar bedömningen att Sverige fullt ut bör kunna använda de undantagsmöjligheter som följer av EU-rätten i samband med vattenkraftens omprövning. Vattenkraften är en central del av Sveriges fossilfria elsystem som bidrar med reglerförmåga, effektbalans och systemstabilitet. Samtidigt har den historiska utbyggnaden haft stora konsekvenser för vattenmiljöer, vandrande fiskbestånd och biologisk mångfald i våra vattendrag. Reformen om moderna miljövillkor syftar till att hantera denna påverkan genom nödvändiga miljöanpassningar samtidigt som vattenkraftens betydelse för elsystemet värnas.
För oss är det centralt att säkerställa en rimlig balans mellan miljönytta och elsystemets behov. Varje undantag bör därför föregås av en individuell proportionalitetsbedömning och bygga på ett tillräckligt beslutsunderlag. Nationell vägledning och metodstöd kan bidra till en mer effektiv och likformig tillämpning. Samtidigt bör riksdagen löpande få en samlad bild av hur undantagsbestämmelserna används och vilka konsekvenser de får för vattenmiljö, biologisk mångfald och elsystemets funktion. De kompensationsåtgärder som aktualiseras vid undantag ska vara effektiva och säkerställa faktisk miljönytta.
Den nationella planeringsramen om högst 1,5 terawattimme årlig produktionspåverkan har varit en grundläggande förutsättning för reformen och bör ligga fast som samlad nationell ram. Samtidigt ersätter denna ram inte den individuella prövning som följer av EU-rätten. Det ska vidare poängteras att genomförandetakten i omprövningen har bromsats under den nuvarande valperioden. Enligt riksdagens utredningstjänst (RUT 2025:1658) har regeringens hantering bidragit till att fördröja processen, vilket riskerar att både skapa osäkerhet för energisystemet och fördröja nödvändiga miljöåtgärder. Den osäkerhet som länge fått råda behöver därför snarast vändas till tydlighet och förutsägbarhet.
Det är regeringens uppgift att vidta nödvändiga åtgärder enligt det vi anför ovan. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4009 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkandena 1–3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).
Reformerat försörjningsstöd – bidragstak och ökade möjligheter till arbeteProp. 2025/26:201 · beslutad 26 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag att sänka försörjningsstödet, men säger ja till lagförslaget i övrigt.
- De menar att förslagen saknar ordentliga konsekvensbeskrivningar, vilket gör det omöjligt för riksdagen att veta vilka effekter de får.
Visa vad de skrev
”Det innebär att det inte finns några ordentliga konsekvensbeskrivningar av förslagen. Det gör det omöjligt för riksdagen att veta vilka effekter förändringarna kommer att få.”
- De menar att det snarast är en from förhoppning att en sänkning av samhällets yttersta skyddsnät skulle göra att fler människor börjar arbeta.
Visa vad de skrev
”Att en sänkning av samhällets yttersta skyddsnät skulle göra att fler människor börjar arbeta framstår snarast som en from förhoppning.”
- De menar att barnfattigdomen kommer att öka med regeringens förslag.
Visa vad de skrev
”Barnfattigdomen kommer med regeringens förslag att öka.”
- De menar att förslagen syftar till att sänka försörjningsstödet från en redan låg nivå.
Visa vad de skrev
”Lagförslagen har i dessa delar till syfte att försörjningsstödet ska sänkas från en redan låg nivå.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen i de delar det avser 12 kap. 7 § andra stycket och 7 a §. Lagförslagen har i dessa delar till syfte att försörjningsstödet ska sänkas från en redan låg nivå. Hur förslagen ska utformas ska beslutas av regeringen. Det innebär att det inte finns några ordentliga konsekvensbeskrivningar av förslagen. Det gör det omöjligt för riksdagen att veta vilka effekter förändringarna kommer att få. Att en sänkning av samhällets yttersta skyddsnät skulle göra att fler människor börjar arbeta framstår snarast som en from förhoppning. Barnfattigdomen kommer med regeringens förslag att öka.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400),
b) avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400) i de delar det avser 12 kap. 7 § andra stycket och 7 a § och antar lagförslaget i övrigt med den ändringen att rubriken närmast före 12 kap. 2 a § ska skrivas med rak fetstil.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:201 punkt 1 och motion 2025/26:4017 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 1, bifaller delvis proposition 2025/26:201 punkt 2 och avslår motionerna 2025/26:4028 av Maj Karlsson m.fl. (V) och 2025/26:4051 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S) och Gustaf Lantz (S).
Motverka fusk – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag som kraftfullt motverkar fusk genom skenseparation.
- De menar att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som kraftfullt motverkar fusk genom skenseparation.
Visa vad de skrev
”Vi anser att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som kraftfullt motverkar fusk genom skenseparation.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som kraftfullt motverkar fusk genom skenseparation.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4017 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S) och Gustaf Lantz (S).
Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän i skolväsendetProp. 2025/26:191 · beslutad 26 maj 2026
Lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att begränsa lättnaderna för enskilda huvudmän så att de inte omfattar medelstora huvudmän.
- De menar att det finns problem med bristande transparens i delar av friskolesektorn, med tystnadskultur och incitament att visa en tillrättalagd bild, och att offentlighetsprincipen är ett effektivt verktyg mot detta.
Visa vad de skrev
”Flera aktörer vittnar om en tystnadskultur där problem inte lyfts, samtidigt som konkurrensen om skolpengen skapar incitament att visa upp en tillrättalagd bild av verksamheten.”
- De menar att förslaget är otillräckligt eftersom undantagen och lättnaderna är alltför generöst utformade och riskerar att urholka reformens syfte.
Visa vad de skrev
”Men förslaget är otillräckligt. De undantag och lättnader som föreslås är alltför generöst utformade och riskerar att urholka reformens syfte.”
- De menar att när även relativt stora huvudmän omfattas av lättnader kan en betydande del av verksamheten fortsatt undantas från insyn.
Visa vad de skrev
”När även relativt stora huvudmän omfattas av lättnader innebär det att en betydande del av verksamheten fortsatt kan undantas från insyn.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det finns i dag tydliga problem med bristande transparens i delar av friskolesektorn. Flera aktörer vittnar om en tystnadskultur där problem inte lyfts, samtidigt som konkurrensen om skolpengen skapar incitament att visa upp en tillrättalagd bild av verksamheten. Offentlighetsprincipen är ett av de mest effektiva verktygen vi har för att motverka detta och säkerställa att missförhållanden kan granskas.
Regeringens proposition innebär att offentlighetsprincipen införs hos enskilda huvudmän i skolväsendet. Det är i grunden ett steg i rätt riktning. Offentligt finansierad verksamhet ska präglas av öppenhet och insyn, oavsett driftsform. Men förslaget är otillräckligt. De undantag och lättnader som föreslås är alltför generöst utformade och riskerar att urholka reformens syfte. När även relativt stora huvudmän omfattas av lättnader innebär det att en betydande del av verksamheten fortsatt kan undantas från insyn.
Vi menar att offentlighetsprincipen ska omfatta samtliga enskilda huvudmän i skolväsendet utan alltför generösa undantag. Vi anser att de föreslagna lättnaderna för enskilda huvudmän bör begränsas så att de inte omfattar medelstora huvudmän.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4024 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt avslår motion 2025/26:4049 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Offentlighetsprincipens omfattning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen tillkännager för regeringen att offentlighetsprincipen ska omfatta även fristående anordnare inom komvux och tillämpas fullt ut, utan undantag för affärshemligheter.
- De menar att fristående anordnare inom komvux ska omfattas av offentlighetsprincipen.
Visa vad de skrev
”Vi menar att fristående anordnare inom komvux ska omfattas av offentlighetsprincipen.”
- De menar att hemlighållna affärs- och driftsförhållanden gör att allmänheten inte fullt ut kan se hur skattemedel används.
Visa vad de skrev
”Det är problematiskt att affärs- och driftsförhållanden i stor utsträckning fortsatt kan hållas hemliga. Det innebär att centrala frågor om hur skattemedel används inte fullt ut blir tillgängliga för allmänheten.”
- De menar att det utan redovisning på skolenhetsnivå blir svårt att granska överkompensation och att pengar läcker ur skolan.
Visa vad de skrev
”Utan krav på redovisning på skolenhetsnivå blir det svårt att granska överkompensation och pengaläckage ur skolan.”
- De menar att offentlighetsprincipen bör tillämpas fullt ut, utan undantag för affärshemligheter.
Visa vad de skrev
”Vi anser att offentlighetsprincipen bör tillämpas fullt ut, utan undantag för affärshemligheter.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det är anmärkningsvärt att fristående anordnare inom komvux inte omfattas av regeringens lagförslag i propositionen. Även vuxenutbildning finansieras med offentliga medel och bör omfattas av samma krav på insyn och transparens. Vi menar att fristående anordnare inom komvux ska omfattas av offentlighetsprincipen.
Det är problematiskt att affärs- och driftsförhållanden i stor utsträckning fortsatt kan hållas hemliga. Det innebär att centrala frågor om hur skattemedel används inte fullt ut blir tillgängliga för allmänheten. I praktiken riskerar barns rätt till en bra utbildning att fortsatt vägas mot bolagens intresse av sekretess.
Lag om hyrköp av bostadProp. 2025/26:188 · beslutad 26 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag till lag om hyrköp av bostad, men säger ja till förslagen om skärpta regler för boende i ägarlägenheter och om förvaltning av samfälligheter.
- De menar att Lagrådet har ifrågasatt om lagen ger ett tillräckligt konsumentskydd.
Visa vad de skrev
”Vi vill understryka att Lagrådet bl.a. har ifrågasatt om lagen ger ett tillräckligt konsumentskydd.”
- De menar att remissinstanserna har pekat på att hyrköpsregleringen innebär ekonomiska risker som kan vara svåra för konsumenten att överblicka.
Visa vad de skrev
”Även remissinstanserna har uttryckt kritik mot lagförslagen och bl.a. pekat på att den föreslagna hyrköpsregleringen innebär ekonomiska risker som kan vara svåra att överblicka för hyrköparen som konsument.”
- De menar att det finns en risk att hyrköpsavgiften blir orimligt hög och att hyrköparen inte har utrymme att spara.
Visa vad de skrev
”Vidare finns det en risk att hyrköpsavgiften blir orimligt hög och att hyrköparen inte har utrymme till ett sparande.”
- De menar att modellen kan användas för att kringgå hyreslagens regler om skälig hyra.
Visa vad de skrev
”Vi befarar också att modellen kan användas för att kringgå hyreslagens regler om skälig hyra.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar fler vägar in på bostadsmarknaden och att fler ska få möjlighet att äga sitt boende. Regeringens förslag till lag om hyrköp av bostad har dock så allvarliga brister att riksdagen bör avslå propositionen i den delen.
Vi vill understryka att Lagrådet bl.a. har ifrågasatt om lagen ger ett tillräckligt konsumentskydd. Enligt Lagrådet är det svårt att tänka sig att personer som förstår omfattningen av riskerna skulle vilja ingå ett hyrköpsavtal enligt den föreslagna regleringen. Lagrådet menar även att det är troligt att de som ingår dessa avtal inte kommer att inse eller överväga riskerna. Vi delar Lagrådets farhågor. Även remissinstanserna har uttryckt kritik mot lagförslagen och bl.a. pekat på att den föreslagna hyrköpsregleringen innebär ekonomiska risker som kan vara svåra att överblicka för hyrköparen som konsument. Vidare finns det en risk att hyrköpsavgiften blir orimligt hög och att hyrköparen inte har utrymme till ett sparande. Vi befarar också att modellen kan användas för att kringgå hyreslagens regler om skälig hyra.
Vi står bakom förslagen om skärpta regler för boende i ägarlägenheter men föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om hyrköp av bostad.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till
1. lag om hyrköp av bostad,
2. lag om ändring i jordabalken i de delar det avser 4 kap. 6 a §,
3. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyres-nämnder,
4. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),
5. lag om ändring i lagen (1994:831) om rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt,
6. lag om ändring i lagen (2026:000) om hyrköp av bostad,
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i jordabalken i övriga delar,
2. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:188 punkt 4 och motion 2025/26:4012 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1, bifaller delvis proposition 2025/26:188 punkt 2 och motion 2025/26:4004 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) och avslår proposition 2025/26:188 punkterna 1, 3 och 5–7.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Lagstiftningens framtida utformning – reservation, röstade nej
Vad ville S och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett reviderat förslag till modell för hyrköp av bostad som ger ett starkt konsumentskydd och inte innebär samma risker för hyrköparen.
- De menar att både Lagrådet och remissinstanserna har varit kritiska och att Lagrådet har sagt att förslaget inte uppfyller regeringens egen ambition om ett tryggt regelsystem med gott konsumentskydd.
Visa vad de skrev
”Såväl Lagrådet som remissinstanserna har lämnat kritiska synpunkter på regeringens lagförslag, och Lagrådet har bl.a. uttalat att förslaget inte uppfyller regeringens egen ambition att skapa ett tryggt regelsystem med ett gott konsumentskydd.”
- De menar att det finns särskilda risker för hyrköparen kopplade till förändringar under avtalstiden, till exempel ändrade ekonomiska förhållanden.
Visa vad de skrev
”Man lyfter särskilt fram risker för hyrköparen kopplat till förändringar som kan ske under hyrköpsavtalets löptid, t.ex. att hyrköparens ekonomiska förhållanden ändras.”
- De menar att riskerna kan vara svåra för en konsument att uppfatta, vilket är särskilt olyckligt eftersom avtalstypen främst riktar sig till personer som har få andra möjligheter att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden.
Visa vad de skrev
”Lagrådet påpekar också att riskerna kan vara svåra att uppfatta för en konsument, vilket är särskilt olyckligt eftersom avtalstypen i första hand riktar sig till personer som har få andra möjligheter att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden.”
- De menar att vissa remissinstanser har påpekat att hyrköpsavgiften riskerar att bli orimligt hög.
Visa vad de skrev
”Vissa remissinstanser har även påpekat att hyrköpsavgiften riskerar att bli orimligt hög.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att fler ska ha möjlighet att äga sitt boende och välkomnar fler vägar in på bostadsmarknaden. Vi vill även att det ska råda jämlika villkor för olika boendeformer – ägt, hyrt eller blandformer. Rätt utfört kan en modell för hyrköp komplettera bostadsmarknaden med en ny möjlighet att köpa ett eget boende. Men utformningen av regeringens förslag till lag om hyrköp av bostad är förenad med alltför stora brister, och som framgår av reservation 1 föreslår vi att riksdagen avslår förslaget.
Förenklade regler vid ändring av en byggnadProp. 2025/26:180 · beslutad 26 maj 2026
Regler om tillgänglighet för bostäder på vind och i suterräng – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen, trots att delar av regeringens förslag välkomnas, säger nej till lättnaderna i tillgänglighetskraven för bostäder på vind och i suterräng och säger ja till att regeringen återkommer med nödvändiga följdändringar.
- De menar att förslagen riskerar att få negativa konsekvenser för jämlikheten i samhället.
Visa vad de skrev
”Vi delar flera remissinstansers farhågor att förslagen kommer att få negativa konsekvenser för jämlikheten i samhället.”
- De menar att de utökade undantagen för bostäder på vind och i suterräng är särskilt problematiska.
Visa vad de skrev
”De utökade undantagen för bostäder på vindar och i suterräng är särskilt problematiska.”
- De menar att förslaget kan leda till bostäder med lägre standard och att nya brister byggs in i det befintliga beståndet.
Visa vad de skrev
”Detta förslag innebär att grundläggande krav på tillgänglighet och användbarhet kan sättas åt sidan, vilket riskerar att leda till bostäder med lägre standard och att vi bygger in nya brister i det befintliga beståndet.”
- De menar att regeringen behöver återkomma med förslag på nödvändiga följdändringar efter ett nej.
Visa vad de skrev
”Som en konsekvens av detta behöver regeringen återkomma med förslag på de följdändringar som krävs med anledning av avslaget.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar delar av regeringens förslag men ställer oss kritiska till lättnaderna i kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Vi delar flera remissinstansers farhågor att förslagen kommer att få negativa konsekvenser för jämlikheten i samhället. De utökade undantagen för bostäder på vindar och i suterräng är särskilt problematiska. Detta förslag innebär att grundläggande krav på tillgänglighet och användbarhet kan sättas åt sidan, vilket riskerar att leda till bostäder med lägre standard och att vi bygger in nya brister i det befintliga beståndet. Vi anser därför att regeringens förslag ska avslås i de delar det avser 8 kap. 7 §.
Som en konsekvens av detta behöver regeringen återkomma med förslag på de följdändringar som krävs med anledning av avslaget. Det är regeringens uppgift att vidta nödvändiga åtgärder. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) i de delar det avser 8 kap. 7 §,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4010 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4059 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 3 i denna del och avslår proposition 2025/26:180 punkt 1 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Regler om tillgänglighet – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 3)
Att riksdagen, samtidigt som förenklingarna välkomnas, säger ja till att regeringen ska säkerställa att lättnaderna i regelverket inte leder till försämrad tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
- De menar att flera remissinstanser är oroade för vilka konsekvenser förslagen kan få.
Visa vad de skrev
”Vi delar dock flera remissinstansers oro för förslagens konsekvenser.”
- De menar att förenklingar inte får ske på bekostnad av grundläggande krav på tillgänglighet och användbarhet, hälsa och god boendestandard.
Visa vad de skrev
”Förenklingar behövs men får inte ske på bekostnad av grundläggande krav på bl.a. tillgänglighet och användbarhet, hälsa och god boendestandard.”
- De menar att regelverket måste spegla att bostaden inte är vilken vara som helst.
Visa vad de skrev
”Regelverket måste spegla att bostaden inte är vilken vara som helst.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar förslagen i de delar de innebär förenklingar som underlättar ombyggnad och därmed också ett mer effektivt utnyttjande av det befintliga byggnadsbeståndet. Det är rimligt att regelverket moderniseras och görs mer flexibelt och förutsägbart. Det är också positivt att regelverket blir tydligare, bl.a. genom att begreppet ”ombyggnad” ersätts med ”större byggnadsändring”.
Vi delar dock flera remissinstansers oro för förslagens konsekvenser. Förenklingar behövs men får inte ske på bekostnad av grundläggande krav på bl.a. tillgänglighet och användbarhet, hälsa och god boendestandard. Regelverket måste spegla att bostaden inte är vilken vara som helst. Mot denna bakgrund anser vi att regeringen ska säkerställa att lättnaderna i regelverket inte leder till försämrad tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Det är regeringens uppgift att vidta de åtgärder som behövs med anledning av vårt förslag. Det vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Åtgärdande av väsentliga brister och resurshushållning – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen vidtar åtgärder så att begränsningen av möjligheten att ställa följdkrav inte leder till att väsentliga brister i byggnader kvarstår.
- De menar att det finns en risk att förenklingar i regelverket går ut över den grundläggande kvaliteten i byggandet.
Visa vad de skrev
”I likhet med flera remissinstanser ser vi en risk för att förenklingar i regelverket kommer att gå ut över den grundläggande kvaliteten i byggandet.”
- De menar att när möjligheten att ställa följdkrav begränsas finns en påtaglig risk att viktiga brister inte åtgärdas vid större förändringar.
Visa vad de skrev
”När möjligheten att ställa följdkrav på hela byggnaden begränsas finns det en påtaglig risk att viktiga brister inte åtgärdas i samband med större förändringar.”
- De menar att det kan leda till bostäder med lägre standard och att nya brister byggs in i det befintliga beståndet.
Visa vad de skrev
”Det gäller t.ex. sådant som boendekvalitet och långsiktig hållbarhet, vilket riskerar att leda till bostäder med lägre standard och att vi bygger in nya brister i det befintliga beståndet.”
- De menar att regeringen behöver säkerställa att regelverket inte tillåter att väsentliga brister i byggnader kvarstår.
Visa vad de skrev
”Begränsningen av möjligheten att ställa följdkrav ska inte kunna leda till att väsentliga brister i byggnader kvarstår och regeringen behöver vidta åtgärder för att säkerställa att regelverket inte tillåter det.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I ett läge där bostadsbyggandet bromsar in är det avgörande att vi använder de hus vi redan har på ett smartare och mer resurseffektivt sätt. I likhet med flera remissinstanser ser vi en risk för att förenklingar i regelverket kommer att gå ut över den grundläggande kvaliteten i byggandet. När möjligheten att ställa följdkrav på hela byggnaden begränsas finns det en påtaglig risk att viktiga brister inte åtgärdas i samband med större förändringar. Det gäller t.ex. sådant som boendekvalitet och långsiktig hållbarhet, vilket riskerar att leda till bostäder med lägre standard och att vi bygger in nya brister i det befintliga beståndet. Begränsningen av möjligheten att ställa följdkrav ska inte kunna leda till att väsentliga brister i byggnader kvarstår och regeringen behöver vidta åtgärder för att säkerställa att regelverket inte tillåter det.
Uppföljning och utvärdering – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen följer upp och utvärderar konsekvenserna av de ändrade reglerna för byggnader.
- De menar att staten behöver ta ansvar för att utvärdera vad som händer när regelverket ändras så att balansen mellan kostnadseffektivitet och kvalitetskrav påverkas.
Visa vad de skrev
”När regelverket förändras på ett sätt som påverkar balansen mellan kostnadseffektivitet och kvalitetskrav behöver staten ta ansvar för att utvärdera utfallet.”
- De menar att uppföljningen särskilt bör gälla effekterna på bostadskvalitet, tillgänglighet och hälsa, och hur reglerna tillämpas i praktiken.
Visa vad de skrev
”Det gäller särskilt effekterna på bostadskvalitet, tillgänglighet och hälsa, men också hur regelverket tillämpas i praktiken.”
- De menar att det är regeringens uppgift att se till att en sådan uppföljning görs.
Visa vad de skrev
”Det är regeringens uppgift att se till att en sådan uppföljning kommer till stånd.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det finns skäl att noga följa konsekvenserna av regeringens förslag. När regelverket förändras på ett sätt som påverkar balansen mellan kostnadseffektivitet och kvalitetskrav behöver staten ta ansvar för att utvärdera utfallet. Det gäller särskilt effekterna på bostadskvalitet, tillgänglighet och hälsa, men också hur regelverket tillämpas i praktiken. Lagändringarnas konsekvenser bör därför följas upp.
Det är regeringens uppgift att se till att en sådan uppföljning kommer till stånd. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4010 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 5.
Lag om avgift för områdessamverkanProp. 2025/26:157 · beslutad 26 maj 2026
Lag om avgift för områdessamverkan – reservation, röstade nej (partiets ledamöter röstade olika)
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om en lag om avgift för områdessamverkan.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser inte att det finns skäl att införa en lag om avgift för områdessamverkan, och riksdagen bör därför avslå propositionen. Vi utvecklar våra skäl för detta i våra särskilda yttranden 1 respektive 2.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3966 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V), 2025/26:3974 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:3981 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:157.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Andra åtgärder för trygghet i den byggda miljön – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag som stärker statens ansvar för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete och som säkerställer att trygghetsarbetet inte finansieras genom pålagor som kan drabba hyresgäster i socioekonomiskt utsatta områden.
- De menar att trygghet är det offentligas ansvar och inte ska överlåtas till privata aktörer, eftersom det annars kan leda till att ekonomiskt svaga hushåll får betala genom höjda boendekostnader.
Visa vad de skrev
”Tryggheten är det offentligas ansvar. Det är inte något som ska överlåtas till privata aktörer så att man i förlängningen låter de ekonomiskt svagaste hushållen betala för insatserna genom höjda boendekostnader.”
- De menar att staten behöver prioritera polisens närvaro, socialt förebyggande arbete och insatser mot brott och otrygghet.
Visa vad de skrev
”Staten behöver prioritera polisens närvaro, ett socialt förebyggande arbete samt insatser riktade mot brott och otrygghet.”
- De menar att regeringen bör återkomma med förslag som tydligt stärker statens ansvar för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete och som säkerställer att trygghetsarbetet inte finansieras genom pålagor som kan drabba hyresgäster i socioekonomiskt utsatta områden.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför återkomma med förslag som tydligt stärker statens ansvar för det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet samt säkerställer att trygghetsarbetet inte finansieras genom pålagor som riskerar att drabba hyresgäster i socioekonomiskt utsatta områden.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Tryggheten är det offentligas ansvar. Det är inte något som ska överlåtas till privata aktörer så att man i förlängningen låter de ekonomiskt svagaste hushållen betala för insatserna genom höjda boendekostnader.
Staten behöver prioritera polisens närvaro, ett socialt förebyggande arbete samt insatser riktade mot brott och otrygghet. Regeringen bör därför återkomma med förslag som tydligt stärker statens ansvar för det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet samt säkerställer att trygghetsarbetet inte finansieras genom pålagor som riskerar att drabba hyresgäster i socioekonomiskt utsatta områden.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3974 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2 och bifaller delvis motion 2025/26:3981 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).
En mer flexibel hyresmarknadProp. 2025/26:187 · beslutad 20 maj 2026
Utökade möjligheter för bostadsrättshavare att upplåta sin lägenhet i andra hand – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till att utöka bostadsrättshavares möjligheter att hyra ut sin lägenhet i andra hand.
- De menar att reglerna redan i dag är generösa och att det inte finns något behov av att utöka möjligheterna till andrahandsuthyrning.
Visa vad de skrev
”Kritiken handlar huvudsakligen om att reglerna redan i dag är generösa och att det inte finns behov av att utöka möjligheterna till andrahandsupplåtelse.”
- De menar att myndigheter som Boverket och Tillväxtverket har ifrågasatt förslaget och varnat för spekulationsköp av bostadsrätter.
Visa vad de skrev
”Även myndigheter som Boverket och Tillväxtverket har ifrågasatt förslaget och varnat för bl.a. spekulationsköp av bostadsrätter.”
- De menar att Fastighetsägarna har avstyrkt förslaget på grund av risken för spekulativt beteende och negativa konsekvenser för föreningarnas funktion och grannarnas trygghet.
Visa vad de skrev
”Fastighetsägarna har också avstyrkt förslaget med hänvisning till risken för spekulativt beteende och negativa konsekvenser för föreningarnas funktion och grannarnas trygghet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Förslaget om att utöka bostadsrättshavares möjligheter att upplåta sina lägenheter i andra hand har fått kritik av flera remissinstanser. Kritiken handlar huvudsakligen om att reglerna redan i dag är generösa och att det inte finns behov av att utöka möjligheterna till andrahandsupplåtelse. Även myndigheter som Boverket och Tillväxtverket har ifrågasatt förslaget och varnat för bl.a. spekulationsköp av bostadsrätter. Fastighetsägarna har också avstyrkt förslaget med hänvisning till risken för spekulativt beteende och negativa konsekvenser för föreningarnas funktion och grannarnas trygghet. Vi instämmer i remissinstansernas kritik, och för oss väger dessa invändningar tyngre än de skäl för förslaget som regeringen anför i propositionen. Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag om utökade möjligheter till andrahandsuthyrning i bostadsrättslagen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614) i de delar det avser 7 kap. 11 §.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3995 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 2, 2025/26:4011 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4065 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:187 punkt 5 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
En ny modell för blockhyra – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att utöka undantagen från besittningsskydd, införa anpassad hyra, göra så att bulvanregeln inte gäller och tillåta uthyrning till en juridisk person för vidareuthyrning vid blockhyra.
- De menar att det finns risk för missbruk om möjligheterna att göra undantag från besittningsskyddet utökas.
Visa vad de skrev
”Kritiken handlar bl.a. om att det finns risk för missbruk om möjligheterna att göra undantag från besittningsskyddet utökas”
- De menar att den nya modellen för hyressättning leder till att hyresgästerna tvingas betala marknadshyror.
Visa vad de skrev
”den nya modellen för hyressättning leder till att hyresgästerna tvingas att betala marknadshyror”
- De menar att förslaget att tillåta uthyrning till en juridisk person för vidareuthyrning ökar riskerna för otrygga boendeförhållanden och stigande hyror.
Visa vad de skrev
”Förslaget i denna del innebär ökade risker för otrygga boendeförhållanden och stegrande hyror.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Förslaget om nya regler om blockhyra innebär bl.a. att det för företagsbostäder införs en utökad möjlighet att avtala om avstående från besittningsskyddet mellan blockhyresgäster och andrahandshyresgäster. En blockhyresgäst och andrahandshyresgäst får vidare avtala om en s.k. anpassad hyra för andrahandshyresgästen. Dessa förslag har fått kritik av flera remissinstanser. Kritiken handlar bl.a. om att det finns risk för missbruk om möjligheterna att göra undantag från besittningsskyddet utökas och om att den nya modellen för hyressättning leder till att hyresgästerna tvingas att betala marknadshyror. Vi instämmer i huvudsak i den kritik som framförts. Vi är även negativa till förslaget om att tillstånd ska kunna ges till blockhyra när en blockhyresgäst ska upplåta lägenheter till en juridisk person. Förslaget i denna del innebär ökade risker för otrygga boendeförhållanden och stegrande hyror. Sammanfattningsvis anser vi att övervägande skäl talar emot flera av de ändringar som regeringen föreslår.
Effektiv och säker byggprocessProp. 2025/26:172 · beslutad 20 maj 2026
Lagförslaget i övrigt – reservation, röstade nej
Vad ville S och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till de delar som handlar om förstärkt byggkontroll, men säger nej till att utöka systemet med certifierade byggprojekteringsföretag och behåller den offentliga kontrollen över byggandet.
- De menar att flytta kontroll från offentlig verksamhet till privata aktörer kan leda till otydliga ansvarsförhållanden och negativa beroenden mellan beställare och kontrollaktörer.
Visa vad de skrev
”Att flytta kontroll-funktioner från offentlig verksamhet till privata aktörer kan leda till otydliga ansvarsförhållanden, och det kan uppstå negativa beroendeförhållanden mellan beställare och kontrollaktörer.”
- De menar att det kan försvaga tilliten till kontrollsystemet och skapa ekonomiska incitament som ökar risken för korruption.
Visa vad de skrev
”Det kan i sin tur försvaga tilliten till kontrollsystemet och skapa ekonomiska incitament som ökar risken för korruption.”
- De menar att byggprocesserna inte ska effektiviseras på bekostnad av rättssäkerheten och den offentliga tillsynen.
Visa vad de skrev
”Vi anser dock inte att byggprocesserna ska effektiviseras på bekostnad av rättssäkerheten och den offentliga tillsynen.”
- De menar att regeringen i stället bör återkomma med ett nytt förslag som effektiviserar byggprocessen och minskar byråkratin utan att samhället förlorar kontrollen över byggandet.
Visa vad de skrev
”I stället för att utvidga systemet med certifierade byggprojekteringsföretag bör regeringen därför återkomma med ett nytt förslag som kan effektivisera byggprocessen, minska onödig byråkrati och förkorta ledtiderna samtidigt som samhället behåller kontrollen över byggandet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Till grund för förslagen i propositionen ligger dels Boverkets förslag i rapporten Uppdrag att utveckla reformen med certifierade byggprojekteringsföretag (rapport 2025:2), dels förslagen i utredningsbetänkandet Ordning och reda – förstärkt och tillförlitlig byggkontroll (SOU 2023:70).
Vi har inga invändningar mot de lagförslag som grundas på utrednings-betänkandet SOU 2023:70 och som bl.a. handlar om att införa en förstärkt kontroll av att vissa tekniska egenskapskrav uppfylls samt att tydliggöra att certifieringsverksamhet kan innefatta myndighetsutövning och att sådana beslut får överklagas.
Däremot är vi negativa till de förslag om att utöka av systemet med certifierade byggprojekteringsföretag som regeringen gått vidare med som bygger på Boverkets rapport 2025:2. De lagändringar som regeringen föreslår i den delen innebär att certifierade privata aktörer i större utsträckning ska kunna utföra kontroller som i dag ligger hos kommunerna. Flera remissinstanser har pekat på risken med en sådan modell. Att flytta kontroll-funktioner från offentlig verksamhet till privata aktörer kan leda till otydliga ansvarsförhållanden, och det kan uppstå negativa beroendeförhållanden mellan beställare och kontrollaktörer. Det kan i sin tur försvaga tilliten till kontrollsystemet och skapa ekonomiska incitament som ökar risken för korruption. Riksdagen bör därför avslå propositionen i dessa delar.
För att få fram fler bostäder är det förvisso viktigt att förkorta ledtiderna och effektivisera processerna i byggandet. Vi anser dock inte att byggprocesserna ska effektiviseras på bekostnad av rättssäkerheten och den offentliga tillsynen. För oss är det viktigt att samhället även i fortsättningen har möjlighet att säkerställa kvalitet och säkerhet och att regelverket följs. I stället för att utvidga systemet med certifierade byggprojekteringsföretag bör regeringen därför återkomma med ett nytt förslag som kan effektivisera byggprocessen, minska onödig byråkrati och förkorta ledtiderna samtidigt som samhället behåller kontrollen över byggandet.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) i de delar det avser 10 kap. 13 och 14, 27, 29 och 30 §§ och 11 kap. 19 § samt antar lagförslaget i övrigt, med den ändringen att 9 kap. 105 §, 10 kap. 1, 19, 23a, 24, 31, 32 och 34 §§ samt 16 kap. 9 § ska ha den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3975 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt bifaller delvis proposition 2025/26:172 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Nytt mål för effektiv energianvändning och genomförande av det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestandaProp. 2025/26:159 · beslutad 20 maj 2026
Nytt mål för effektiv energianvändning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag till nytt mål för effektiv energianvändning.
- De menar att regeringens förslag är ett icke bindande kvalitativt mål som inte går att mäta, samtidigt som stöden för energieffektivisering har tagits bort.
Visa vad de skrev
”Regeringen föreslår nu ett icke förpliktigande kvalitativt mål som inte är mätbart samtidigt som stöden för energieffektivisering har tagits bort sedan tidigare.”
- De menar att det nuvarande kvantitativa målet, till skillnad från regeringens förslag, stöder Sveriges möjlighet att bidra till att nå EU:s samlade mål.
Visa vad de skrev
”till skillnad från regeringens förslag så stöder det nuvarande kvantitativa målet Sveriges möjlighet att bidra till att nå EU:s samlade målbild.”
- De menar, i likhet med flera remissinstanser, att målet bör ha kvantitativa formuleringar för att kunna styra och följas upp.
Visa vad de skrev
”I likhet med ett flertal remissinstanser är vi av uppfattningen att målet bör innehålla kvantitativa målformuleringar för att vara styrande och kunna följas upp.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Energieffektivisering är viktigt och det är en utgångspunkt i EU:s energipolitik. Det skapar också resurseffektivitet och är av stor betydelse för att bygga ett mer hållbart samhälle med ökad elektrifieringstakt och stärkt konkurrenskraft.
Regeringen föreslår nu ett icke förpliktigande kvalitativt mål som inte är mätbart samtidigt som stöden för energieffektivisering har tagits bort sedan tidigare. Vi konstaterar också att till skillnad från regeringens förslag så stöder det nuvarande kvantitativa målet Sveriges möjlighet att bidra till att nå EU:s samlade målbild. I likhet med ett flertal remissinstanser är vi av uppfattningen att målet bör innehålla kvantitativa målformuleringar för att vara styrande och kunna följas upp.
Mot denna bakgrund anser vi att regeringens förslag till nytt mål för effektiv energianvändning bör avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till nytt mål för effektiv energianvändning.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3946 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:3965 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:159 punkt 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Amanda Palmstierna (MP).
Ett kvantitativt mål för effektiv energianvändning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett nytt mål för effektiv energianvändning som är kvantitativt, mätbart och uppföljningsbart och som gör att Sverige kan leva upp till sina klimatåtaganden.
- De menar att ett kvalitativt mål är otydligt, försvårar styrning och prioritering och saknar mätbara indikatorer för uppföljning.
Visa vad de skrev
”Vi instämmer med de remissinstanser som påtalat att ett kvalitativt mål innebär en otydlighet som kommer att försvåra för styrning och prioritering på området. Det saknas också mätbara indikatorer som gör att målet går att följa upp.”
- De menar att det nya målet kan göra det svårare för Sverige att leva upp till sina klimatåtaganden inom EU och internationellt.
Visa vad de skrev
”Vi ser också en risk för att det nya målet kommer att göra det svårare för Sverige att leva upp till sina åtaganden på klimatområdet inom EU och internationellt.”
- De menar att regeringens politik på området inte är tillräcklig och att det behövs kvantitativa mål för att främja energieffektiviseringen i samhället.
Visa vad de skrev
”Vi kan konstatera att regeringens politik på området inte är tillräcklig. Det behövs kvantitativa målformuleringar för att främja energieffektiviseringen i samhället.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Energieffektivisering skapar resurseffektivitet och är av stor betydelse för att bygga ett mer hållbart samhälle med ökad elektrifieringstakt, stärkt konkurrenskraft och sänkta elkostnader. Därför anser vi att det nya kvalitativa målet för en effektiv energianvändning är problematiskt av flera skäl.
Vi instämmer med de remissinstanser som påtalat att ett kvalitativt mål innebär en otydlighet som kommer att försvåra för styrning och prioritering på området. Det saknas också mätbara indikatorer som gör att målet går att följa upp.
Vi ser också en risk för att det nya målet kommer att göra det svårare för Sverige att leva upp till sina åtaganden på klimatområdet inom EU och internationellt.
Utveckling och utvärdering av systemet med energideklarationer – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att en kontrollstation ska upprättas tre år efter att de nya reglerna i lagen om energideklarationer har trätt i kraft.
- De menar att flera remissinstanser har påpekat att det är otydligt vad som räknas som ombyggnad och att avgränsningen är för snäv.
Visa vad de skrev
”flera remissinstanser påpekat att det är otydligt vad som räknas som ombyggnad och att det är en alltför snäv avgränsning.”
- De menar att flera remissinstanser har framfört att det finns risk att viss energipåverkan missas och att ändringarna kan leda till otydligheter för dem som tillämpar lagen samt problem med tillsyn och bevisning.
Visa vad de skrev
”Vidare har de framfört att det finns risk för att viss energipåverkan missas och att ändringarna leder till otydligheter för de som tillämpar lagen samt problem med tillsyn och bevisning.”
- De menar att det är regeringens uppgift att göra den utvärdering de efterfrågar.
Visa vad de skrev
”Det är regeringens uppgift att utföra en sådan utvärdering som vi efterfrågar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
När det gäller regeringens förslag till ändringar i LED har flera remissinstanser påpekat att det är otydligt vad som räknas som ombyggnad och att det är en alltför snäv avgränsning. Vidare har de framfört att det finns risk för att viss energipåverkan missas och att ändringarna leder till otydligheter för de som tillämpar lagen samt problem med tillsyn och bevisning. Därför föreslår vi att en kontrollstation ska upprättas tre år efter det att de nya reglerna i LED har trätt i kraft.
Det är regeringens uppgift att utföra en sådan utvärdering som vi efterfrågar. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Hela Sverige ska fungera – politik för starkare landsbygderProp. 2025/26:158 · beslutad 20 maj 2026
Ett starkt lokalsamhälle och en effektiv landsbygdspolitik – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till motionen, bland annat om att regeringen bör säkra grundläggande service på landsbygden, uppdatera det kommunala utjämningssystemet och införa ett glesbygdspaket, samt att politiken behöver landsbygdssäkras.
- De menar att staten under lång tid har dragit sig tillbaka från landsbygden och lämnat för mycket till marknadslösningar som inte alltid fungerar där avstånden är långa.
Visa vad de skrev
”Under lång tid har staten dragit sig tillbaka från lands- och glesbygden och lämnat över alltför mycket till marknadslösningar, något som inte alltid har fungerat där avstånden är långa och befolkningsunderlaget litet.”
- De menar att regeringen behöver motverka marknadsmisslyckanden och säkra grundläggande service på landsbygden och i glesbygd, från drivmedel till medicin.
Visa vad de skrev
”Vi anser att regeringen behöver vidta åtgärder mot de marknadsmisslyckanden som drabbat Sveriges landsbygder och säkra tillgången till grundläggande service på landsbygden och i glesbygd, från drivmedel till medicin.”
- De menar att det kommunala utjämningssystemet bör uppdateras enligt Utjämningskommitténs förslag för att ge mer likvärdig service och välfärd i hela landet.
Visa vad de skrev
”Vi förordar ett uppdaterat, mer utjämnande utjämningssystem för en mer likvärdig service och välfärd i hela landet baserat på det förslag som Utjämningskommittén har lämnat.”
- De menar att all politik behöver landsbygdssäkras, så att nya förslag analyseras utifrån hur de påverkar människor, företag och service på landsbygden.
Visa vad de skrev
”Vidare anser vi att politiken i alla delar behöver landsbygdssäkras. Det innebär att nya förslag ska analyseras utifrån hur de påverkar människor, företag och service på landsbygden.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Att hela Sverige ska leva och att landsbygderna behöver ges förutsättningar att stärkas och utvecklas är en av vårt lands viktigaste framtidsfrågor. Vi har ingen annan åsikt än regeringen när det gäller propositionens förslag om regionernas samrådsskyldighet, men vi menar att det är anmärkningsvärt och ambitionslöst att propositionen saknar andra förslag inom glesbygds- och landsbygdsutvecklingsområdet.
Under lång tid har staten dragit sig tillbaka från lands- och glesbygden och lämnat över alltför mycket till marknadslösningar, något som inte alltid har fungerat där avstånden är långa och befolkningsunderlaget litet. Om det ska gå att bo, arbeta och driva företag i hela Sverige går det inte att service såsom bensinstationer, apotek, veterinärverksamhet eller bilprovning försvinner, för då blir det svårare att klara vardagen, rekrytera personal, investera och behålla verksamhet. Vi anser att regeringen behöver vidta åtgärder mot de marknadsmisslyckanden som drabbat Sveriges landsbygder och säkra tillgången till grundläggande service på landsbygden och i glesbygd, från drivmedel till medicin. Staten bör ta ett större ansvar när marknaden inte levererar den infrastruktur som företag och människor är beroende av.
Kommuner och regioner är grunden för Sveriges decentraliserade välfärdsmodell. Det lokala självstyret ger stor frihet att utforma och ansvara för verksamheten utifrån lokala behov. Det är en bra och välfungerande modell. Men skillnaderna är alltjämt för stora och värst är det för små glesbygdskommuner och för kommuner med låg skattekraft. Eftersom välfärdskostnaderna ofta är relativt sett större i glesbygd och i kommuner med stora socioekonomiska utmaningar, samtidigt som den finansiella bärkraften är låg, anser vi att det kommunala utjämningssystemet bör uppdateras så att det speglar verkligheten. Vi förordar ett uppdaterat, mer utjämnande utjämningssystem för en mer likvärdig service och välfärd i hela landet baserat på det förslag som Utjämningskommittén har lämnat. Sverige tjänar inte på att landet glider isär. Det handlar om att skapa likvärdiga förutsättningar för alla kommuner och regioner så att hela Sverige kan leva och växa. Det är för oss en fråga om rättvisa. Det behövs även riktade åtgärder mot kommuner i glesbygd så att en bra samhällsservice och en god välfärd kan garanteras. Därför vill vi se ett glesbygdspaket, där en del är ökade satsningar på små och glesbefolkade kommuner. Det är särskilt viktigt i avvaktan på ett nytt utjämningssystem.
Vidare anser vi att politiken i alla delar behöver landsbygdssäkras. Det innebär att nya förslag ska analyseras utifrån hur de påverkar människor, företag och service på landsbygden. Vi anser även att regeringen bör arbeta vidare med en lösning som bibehåller den regionala förankring som finns i strukturfondspartnerskapen.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Civilsamhällets organisationer – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till motionen och ger regeringen till känna att den bör återkomma med besked om ökad finansiering för att stärka civilsamhällets deltagande i regional utveckling.
- De menar att regeringen inte ger civilsamhället ökad finansiering utan i stället har skurit ned på medel till civilsamhället.
Visa vad de skrev
”Vi är däremot mycket kritiska till att regeringen inte möter upp förslaget med ökad finansiering och konstaterar att regeringen snarare har skurit ned på medel till civilsamhället.”
- De menar att regeringen lyfter fram civilsamhällets roll men inte ger organisationerna förutsättningar att bära ansvaret.
Visa vad de skrev
”Vår uppfattning är att regeringen i propositionen lyfter fram civilsamhällets roll, men utan att ge organisationerna förutsättningar att bära ansvaret.”
- De menar att regeringen har gjort omfattande nedskärningar på viktiga delar av civilsamhället, som service, studieförbund och kooperativ utveckling.
Visa vad de skrev
”Regeringen har tvärtom gjort omfattande nedskärningar på viktiga delar av civilsamhället, såsom service, studieförbund och kooperativ utveckling.”
- De menar att nedskärningar i budgeten för Statens servicecenter har lett till att många lokala servicekontor har stängt.
Visa vad de skrev
”Regeringen har även skurit ned i budgeten för Statens servicecenter, vilket resulterat i omfattande stängningar av lokala servicekontor.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi är positiva till propositionens enda konkreta förslag som innebär att regionerna i sin roll som regionalt utvecklingsansvariga har skyldighet att samråda med företrädare för det civila samhällets organisationer och enskilda utbildningsanordnare inom högskoleområdet. Vi är däremot mycket kritiska till att regeringen inte möter upp förslaget med ökad finansiering och konstaterar att regeringen snarare har skurit ned på medel till civilsamhället. Vår uppfattning är att regeringen i propositionen lyfter fram civilsamhällets roll, men utan att ge organisationerna förutsättningar att bära ansvaret. Regeringen har därmed inte tagit till sig av den kritik som har framförts när det gäller bristen på finansiering kopplat till förslaget. Regeringen har tvärtom gjort omfattande nedskärningar på viktiga delar av civilsamhället, såsom service, studieförbund och kooperativ utveckling. Exempelvis beslutade regeringen i december 2025 att upphäva förordningen (2001:1194) om statsbidrag till kooperativ utveckling. Detta beslut hotar bl.a. Coompanion, vars verksamhet stärker civilsamhället genom att främja kooperativt entreprenörskap, social innovation och samverkan för hållbar lokal utveckling. Regeringen har även skurit ned i budgeten för Statens servicecenter, vilket resulterat i omfattande stängningar av lokala servicekontor. Trots detta framhåller regeringen i propositionen att den lokala statliga servicen måste säkras och att lokala servicekontor är en viktig verksamhet för att erbjuda personlig service från statliga myndigheter. Det är en tydlig skillnad mellan regeringens ord och handling. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med besked om ökad finansiering för att stärka civilsamhällets deltagande i regional utveckling.
Företagande och investeringar – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till ett landsbygdslyft med riktade stöd till näringslivsutveckling i glesbygd, utvecklade regionala exportcentrum, krav på kortare betaltider och stärkta förutsättningar för skogsnäringen.
- De menar att regeringens låga ambitioner för näringslivsutvecklingen särskilt drabbar gles- och landsbygdsområdena.
Visa vad de skrev
”Vi anser att regeringens låga ambitioner för näringslivsutvecklingen särskilt drabbar gles- och landsbygdsområdena.”
- De menar att stöd till mindre och glest befolkade kommuners näringslivsutveckling skapar förutsättningar för lokal tillväxt och bättre möjligheter för små och medelstora företag.
Visa vad de skrev
”Genom att stödja mindre och glest befolkade kommuners näringslivsutveckling skapas förutsättningar för lokal tillväxt och bättre möjligheter för små och medelstora företag.”
- De menar att de regionala exportcentren behöver utvecklas så att små och medelstora företag får bättre stöd att nå nya marknader.
Visa vad de skrev
”Vi vill även utveckla de regionala exportcentren för att stödja det regionala exportfrämjandet, så att små och medelstora företag får bättre stöd att nå nya marknader.”
- De menar att förutsättningarna för en framgångsrik skogsnäring behöver stärkas, med ökad förädlingsnivå och fler jobb.
Visa vad de skrev
”Vidare menar vi att förutsättningarna för en framgångsrik skogsnäring behöver stärkas, med ökad förädlingsnivå och fler jobb.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Hela landet behöver hålla ihop. Vi anser att regeringens låga ambitioner för näringslivsutvecklingen särskilt drabbar gles- och landsbygdsområdena. Vi anser att ett landsbygdslyft behöver genomföras så att det är möjligt att leva, arbeta och bygga sin framtid i hela landet. Genom att stödja mindre och glest befolkade kommuners näringslivsutveckling skapas förutsättningar för lokal tillväxt och bättre möjligheter för små och medelstora företag. Näringslivet på landsbygden och i glesbygd behöver även ges bättre förutsättningar för att skapa och behålla jobb genom riktade stöd till utveckling. Vi vill även utveckla de regionala exportcentren för att stödja det regionala exportfrämjandet, så att små och medelstora företag får bättre stöd att nå nya marknader. Investeringsfrämjandet ska inriktas på att utveckla styrkeområden, driva den gröna och digitala omställningen, främja jobb och tillväxt i hela landet samt stärka svensk motståndskraft. Därutöver vill vi se krav på kortare betaltider och att myndighetskontakter underlättas.
Kompetensförsörjning och utbildning – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att utforma arbetsmarknadsutbildningar efter lokala kompetensbehov och bygga ut dem så att fler kan utbilda sig till yrken där det råder lokal brist på arbetskraft.
- De menar att det behövs bättre förutsättningar för jobb i hela landet.
Visa vad de skrev
”Det behövs bättre förutsättningar för jobb i hela landet.”
- De menar att arbetsmarknadsutbildningar bör utformas efter lokala kompetensbehov och byggas ut så att fler kan utbilda sig till yrken där det råder lokal brist på arbetskraft.
Visa vad de skrev
”Arbetsmarknadsutbildningar bör utformas utifrån lokala kompetensbehov och byggas ut så att fler kan utbilda sig till yrken där det råder lokal brist på arbetskraft.”
- De menar att en bättre arbetsmarknadspolitik kan bidra till att fler kan ta de nya jobben som växer fram.
Visa vad de skrev
”Med en bättre arbetsmarknadspolitik kan politiken bidra till att fler kan ta de nya jobben som växer fram.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det behövs bättre förutsättningar för jobb i hela landet. Arbetsmarknadsutbildningar bör utformas utifrån lokala kompetensbehov och byggas ut så att fler kan utbilda sig till yrken där det råder lokal brist på arbetskraft. Med en bättre arbetsmarknadspolitik kan politiken bidra till att fler kan ta de nya jobben som växer fram.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 30.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Offentlig och kommersiell service – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att staten tar ett större ansvar för att det finns grundläggande service i hela landet, till exempel apotek, post, bilbesiktning och statliga servicekontor.
- De menar att det är dags att se över apoteksmarknaden i grunden, eftersom 2009 års avreglering har spelat ut sin roll.
Visa vad de skrev
”det är därför dags för en genomgripande översyn av apoteksmarknaden”
- De menar att posttjänster ska finnas i hela landet, både i stad och på landsbygd, och att postväsendet inte helt ska lämnas till marknaden.
Visa vad de skrev
”Vidare bör tillgången till posttjänster finnas i hela landet, i såväl stad som landsbygd. Det är därför viktigt att postväsendet i sin helhet inte överlåts till marknaden.”
- De menar att fler myndigheter och statliga jobb ska ligga utanför storstäderna, att statliga servicekontor ska utvecklas och att bredband ska byggas ut i hela Sverige.
Visa vad de skrev
”Därför vill vi att fler myndigheter och statliga jobb ska lokaliseras utanför storstäderna, att statliga servicekontor ska utvecklas och att bredband ska byggas ut”
- De menar att regeringen bör utreda hur Statens servicecenter kan göra det möjligt för banker och lokala aktörer att mötas i kommuner som saknar bankkontor.
Visa vad de skrev
”Vi menar att regeringen därför bör utreda hur Statens servicecenter kan medverka till att möjliggöra mötesplatser mellan finansservice och lokala aktörer i kommuner utan fysiskt bankkontor.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För att människor och företag ska kunna leva och verka på landsbygden och i glesbygd måste grundläggande kommersiell service säkerställas. På få områden visar sig marknadsmisslyckandena så tydligt som på landsbygderna, där marknadskrafterna styr verksamheter från glesbygder till tätorter och storstadsområden. Exempelvis är det uppenbart att tiden sprungit ifrån 2009 års apoteksavreglering och det är därför dags för en genomgripande översyn av apoteksmarknaden. Det är även viktigt att det finns tillgång till bilbesiktning i hela landet. Därför är det nödvändigt att se över möjligheterna till ökad statlig kontroll över besiktningsmarknaden. Vidare bör tillgången till posttjänster finnas i hela landet, i såväl stad som landsbygd. Det är därför viktigt att postväsendet i sin helhet inte överlåts till marknaden.
Kultur, folkbibliotek och studieförbund – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att motverka avvecklingen av studieförbund i glesbygd och på landsbygd, värna den regionala kulturen och göra en konsekvensanalys av nedläggningar av folkbibliotek.
- De menar att regeringens nedskärningar på studieförbunden har drabbat kultur och bildning särskilt hårt i glesbygd och på landsbygden.
Visa vad de skrev
”Under denna valperiod har regeringen gjort olyckliga neddragningar på studieförbunden, vilket särskilt har drabbat infrastrukturen för kultur och bildning i glesbygd och på landsbygden.”
- De menar att avvecklingen av studieförbund i glesbygd och på landsbygd måste motverkas och att den regionala kulturen behöver värnas.
Visa vad de skrev
”Vi anser att avvecklingen av studieförbunden i glesbygds- och landsbygdsområden måste motverkas och att den regionala kulturen behöver värnas.”
- De menar att det behövs en omfattande konsekvensanalys av nedläggningarna av folkbibliotek.
Visa vad de skrev
”Det behövs också en omfattande konsekvensanalys av nedläggningarna av folkbibliotek.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Under denna valperiod har regeringen gjort olyckliga neddragningar på studieförbunden, vilket särskilt har drabbat infrastrukturen för kultur och bildning i glesbygd och på landsbygden. Vi anser att avvecklingen av studieförbunden i glesbygds- och landsbygdsområden måste motverkas och att den regionala kulturen behöver värnas. Det behövs också en omfattande konsekvensanalys av nedläggningarna av folkbibliotek.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 31–33.
Kultur- och föreningsliv – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 11)
Att riksdagen säger ja till att stärka kultur- och föreningslivet på landsbygden genom satsningar på studieförbund och lokala arrangörer och genom att vidareutveckla och stärka kultursamverkansmodellen.
- De menar att kultur- och föreningslivet på landsbygden bör stärkas genom satsningar på studieförbund och lokala arrangörer samt genom att vidareutveckla och stärka kultursamverkansmodellen.
Visa vad de skrev
”Det är vår uppfattning att kultur- och föreningslivet på landsbygden bör stärkas genom satsningar på studieförbund och lokala arrangörer samt genom att vidareutveckla och stärka kultursamverkansmodellen.”
- De menar att civilsamhället bär en stor del av kulturen i mindre orter och på landsbygden och därför bör få långsiktigt stöd för att fortsätta vara en grund för kulturens utveckling.
Visa vad de skrev
”Civilsamhället bär en stor del av kulturen i mindre orter och på landsbygden och bör ges långsiktigt stöd för att fortsätta vara fundament till kulturens utveckling.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För en hållbar samhällsutveckling på landsbygden och i glesbygd krävs förbättrade förutsättningar för investeringar, bostäder, samhällsservice, civilsamhälle och kultur. Det är vår uppfattning att kultur- och föreningslivet på landsbygden bör stärkas genom satsningar på studieförbund och lokala arrangörer samt genom att vidareutveckla och stärka kultursamverkansmodellen. Civilsamhället bär en stor del av kulturen i mindre orter och på landsbygden och bör ges långsiktigt stöd för att fortsätta vara fundament till kulturens utveckling.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4055 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Transportsystem och infrastruktur – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 12)
Att riksdagen säger ja till förslagen om bättre vägunderhåll och järnväg, starkare kollektivtrafik och flyg, utbyggd laddinfrastruktur, en lösning för Gotlandstrafiken samt bättre bredband och digital post i hela landet.
- De menar att bilen är nödvändig i stora delar av landet eftersom kollektivtrafiken är begränsad och avstånden till arbete, service och utbildning är långa.
Visa vad de skrev
”I stora delar av landet är bilen en nödvändighet, kollektivtrafiken begränsad och avstånden till arbete, service och utbildning långa.”
- De menar att kollektivtrafiken måste vara tillgänglig i hela landet och vara prisvärd, klimatsmart och jämlik.
Visa vad de skrev
”Kollektivtrafiken måste vara tillgänglig över hela landet och den ska vara prisvärd, klimatsmart och jämlik.”
- De menar att det behövs bättre vägunderhåll på landsbygden och i glesbygd, en starkare järnväg, kvarvarande nattåg och skydd för de regionala flygplatserna.
Visa vad de skrev
”Vi vill alltså sammantaget se bättre vägunderhåll på landsbygden och i glesbygd, stärka järnvägen, stoppa nattågsdöden, och värna de regionala flygplatserna.”
- De menar att laddinfrastrukturen behöver byggas ut i hela landet och att vinterväghållningen behöver förbättras så att infrastrukturen fungerar även där färre människor bor.
Visa vad de skrev
”Vi vill även bygga ut laddinfrastrukturen i hela landet och förbättra vinterväghållningen så att infrastrukturen fungerar i hela landet, inte bara där flest människor bor.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I stora delar av landet är bilen en nödvändighet, kollektivtrafiken begränsad och avstånden till arbete, service och utbildning långa. När vägar förfaller, tåg- och flyglinjer försvinner och laddinfrastrukturen brister drabbar det inte alla lika utan slår mot vanligt folk, företag och lokalsamhällen som är beroende av fungerande kommunikationer. Kollektivtrafiken måste vara tillgänglig över hela landet och den ska vara prisvärd, klimatsmart och jämlik. För att stärka kollektivtrafikens attraktivitet bör ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige införas på sikt. Vidare behöver statens förmåga och ambition att upphandla såväl tåg- som flygförbindelser stärkas. Det är även viktigt med fortsatta satsningar på vägunderhåll och att arbetet med att öka bärigheten i det svenska vägnätet fortsätter för att säkerställa vägnätets robusthet och kapacitet.
En särskild straffbestämmelse för psykiskt våldProp. 2025/26:138 · beslutad 20 maj 2026
Ekonomiskt våld – reservation, röstade nej
Vad ville S och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen, utöver att säga ja till förslaget om en särskild straffbestämmelse för psykiskt våld, säger ja till att ekonomiskt våld kriminaliseras och att en utredning tillsätts för att föreslå ett straffrättsligt ansvar.
- De menar att vissa frågor om ekonomiskt våld riskerar att hamna utanför den nya straffbestämmelsens tillämpningsområde.
Visa vad de skrev
”Det kan dock konstateras att vissa frågor om ekonomiskt våld riskerar att hamna utanför den nya straff-bestämmelsens tillämpningsområde.”
- De menar att en utredning behövs eftersom det saknas en enhetlig definition av ekonomiskt våld och beteendena behöver preciseras för att kunna kriminaliseras.
Visa vad de skrev
”Regeringen har angett att det i dag saknas en enhetlig definition av begreppet ekonomiskt våld och att aktuella beteenden inom detta spektrum skulle behöva preciseras för att kunna kriminaliseras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Den socialdemokratiskt ledda regeringen har drivit på den nu aktuella lagstiftningen om en särskild straffbestämmelse för psykiskt våld och tillsatte den utredning som ligger till grund för propositionen. Vi har därför tidigare i betänkandet ställt oss bakom lagförslaget. Det kan dock konstateras att vissa frågor om ekonomiskt våld riskerar att hamna utanför den nya straff-bestämmelsens tillämpningsområde. Regeringen har angett att det i dag saknas en enhetlig definition av begreppet ekonomiskt våld och att aktuella beteenden inom detta spektrum skulle behöva preciseras för att kunna kriminaliseras. Vi anser därför att ekonomiskt våld bör kriminaliseras och att en utredning bör tillsättas med uppdrag att lämna förslag på ett sådant straffrättsligt ansvar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 56, 2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 19 i denna del och 2025/26:3933 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 1 och bifaller delvis motion 2025/26:1576 av Jonathan Svensson (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Mattias Vepsä (S), Ulrika Westerlund (MP) och Sanna Backeskog (S).
Omvändelseförsök – reservation, röstade nej (partiets ledamöter röstade olika)
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till förslaget om psykiskt våld men också till att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som förbjuder omvändelseförsök.
- De menar att det finns en uppenbar risk att den föreslagna regleringen inte blir tillräckligt träffsäker och att vissa former av omvändelseförsök därför faller utanför den.
Visa vad de skrev
”Vi ser därför en uppenbar risk att regleringen inte blir tillräckligt träffsäker och att vissa former av omvändelseförsök faller utanför regleringen.”
- De menar att den föreslagna straffbestämmelsen inte omfattar alla situationer som kan vara omvändelseförsök, till exempel när någon uttrycker en åsikt om hur en annan person bör uttrycka sin könsidentitet eller sexuella läggning.
Visa vad de skrev
”Den avser inte heller alla situationer som kan utgöra omvändelseförsök, t.ex. när någon uttrycker en åsikt om hur en annan person bör ge uttryck för sin könsidentitet eller sexuella läggning.”
- De menar att lagstiftningen, precis som vid hedersrelaterad brottslighet, bör fånga inte bara de enskilda handlingarna utan också syftet med dem.
Visa vad de skrev
”Precis som vid hedersrelaterad brottslighet finns ett värde i att lagstiftningen inte bara fångar de enskilda handlingarna utan också själva syftet med dem”
- De menar att ett särskilt brott för omvändelseförsök skulle kunna ha en normerande effekt och tydligt visa hur allvarligt lagstiftaren ser på handlingarna.
Visa vad de skrev
”Vi anser dessutom att ett särskilt omvändelsebrott skulle kunna få en viktig normerande effekt och tydligt markera hur allvarligt lagstiftaren ser på dessa handlingar samt bidra till ökad kännedom om att omvändelseförsök är oacceptabla och kränkande.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Utbildning och uppföljning – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska ge relevanta myndigheter i uppdrag att ta fram utbildningsmaterial till kommuner och regioner, att Polismyndigheten ska komplettera polisutbildningen och att utbildningsmaterial för rättsväsendet tas fram i samverkan med relevanta aktörer.
- De menar att flera remissinstanser har lyft fram att det behövs utbildnings- och informationsinsatser för att den nya lagstiftningen ska fungera och få avsedd effekt.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser har lyft fram behovet av utbildnings- och informations-insatser för att den nya lagstiftningen ska fungera och få avsedd effekt.”
- De menar att psykiskt våld kan vara svårt för samhällets aktörer att upptäcka och att det krävs förståelse för hur kön, genus, makt och våld påverkar kvinnor och män olika i ett ojämställt samhälle.
Visa vad de skrev
”Psykiskt våld kan vara svårt för samhällets aktörer att upptäcka och det krävs en särskild förståelse för hur kön, genus, makt och våld påverkar kvinnor och män på olika sätt i ett samhälle som inte är jämställt.”
- De menar att det utan sådan kunskap finns risk att förövare använder den nya lagstiftningen som ett verktyg mot sitt offer.
Visa vad de skrev
”Utan sådan kunskap finns t.ex. risker för att förövare som utövar psykiskt våld kan komma att använda den nya lagstiftningen som ett verktyg mot sitt offer.”
- De menar att det behövs kunskapshöjande insatser i kommuner och regioner för att våldet ska kunna förebyggas, upptäckas och stoppas.
Visa vad de skrev
”Dessutom anser vi att det behövs kunskapshöjande insatser också i kommuner och regioner för att våldet ska kunna förebyggas, upptäckas och stoppas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Flera remissinstanser har lyft fram behovet av utbildnings- och informations-insatser för att den nya lagstiftningen ska fungera och få avsedd effekt. Psykiskt våld kan vara svårt för samhällets aktörer att upptäcka och det krävs en särskild förståelse för hur kön, genus, makt och våld påverkar kvinnor och män på olika sätt i ett samhälle som inte är jämställt. Vi anser att det krävs kompetenshöjande insatser i hela rättskedjan. Utan sådan kunskap finns t.ex. risker för att förövare som utövar psykiskt våld kan komma att använda den nya lagstiftningen som ett verktyg mot sitt offer. Dessutom anser vi att det behövs kunskapshöjande insatser också i kommuner och regioner för att våldet ska kunna förebyggas, upptäckas och stoppas. Det är särskilt angeläget i fall som rör barn som utsätts för psykiskt våld och kontroll. Viktiga aktörer som lärare, socionomer och hälso- och sjukvårdspersonal behöver kunna inhämta stöd i dels hur lagstiftningen kan användas normbildande och förebyggande, dels hur indikatorer på psykiskt våld från en förövare eller utsatthet hos ett brottsoffer kan identifieras.
Kvalificering till socialförsäkringenProp. 2025/26:136 · beslutad 20 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till regeringens förslag om krav på laglig vistelse för att vara försäkrad, men säger nej till regeringens förslag i övrigt om kvalificering till socialförsäkringen.
- De menar att regeringens förslag om kvalificeringsregler kommer att öka barnfattigdomen.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om kvalificeringsregler medför att barnfattigdomen kommer att öka.”
- De menar att även personer med funktionsnedsättning kommer att drabbas negativt.
Visa vad de skrev
”Även personer med funktionsnedsättning kommer att påverkas negativt.”
- De menar att det är djupt orättvist att personer med högre inkomster ska kunna kvalificera sig snabbare, och att det går emot syftet med de bosättningsbaserade förmånerna.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om att personer med högre inkomster ska kunna kvalificera sig snabbare är djupt orättvist och går emot det grundläggande syftet med de bosättningsbaserade socialförsäkringsförmånerna.”
- De menar att förslaget drabbar kommunernas ekonomi och att regeringen inte tänker kompensera dem för det.
Visa vad de skrev
”Vidare kommer förslaget att drabba kommunernas finanser, vilket regeringen inte har för avsikt att kompensera för.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Den som är stadigvarande boende i Sverige, arbetar och betalar skatt ska få del av välfärdssamhällets alla delar. Kvalificeringsregler kan behöva användas i större utsträckning än i dag, men sådana reformer får inte leda till att barns ekonomiska utsatthet ökar. Regeringens förslag om kvalificeringsregler medför att barnfattigdomen kommer att öka. Även personer med funktionsnedsättning kommer att påverkas negativt. Dessutom finns risker för ökad brottslighet. Regeringens förslag om att personer med högre inkomster ska kunna kvalificera sig snabbare är djupt orättvist och går emot det grundläggande syftet med de bosättningsbaserade socialförsäkringsförmånerna. Vidare kommer förslaget att drabba kommunernas finanser, vilket regeringen inte har för avsikt att kompensera för. Förtydligandet i lagstiftningen om krav på laglig vistelse för att vara försäkrad för bosättningsbaserade förmåner är dock rimligt. Regeringens förslag i den del som avser kravet på laglig vistelse bör därmed bifallas och förslagen i övrigt avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken i den del det avser 5 kap. 2 § och avslår lagförslaget i övrigt.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3936 av Ida Karkiainen m.fl. (S) och bifaller delvis proposition 2025/26:136 och motionerna 2025/26:3932 av Tony Haddou m.fl. (V) och 2025/26:3942 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Ola Möller (S) och Arber Gashi (S).
Ett undantag i kupongskattelagen för utländska staterProp. 2025/26:91 · beslutad 20 maj 2026
Uppföljning och konsekvensanalys – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen, samtidigt som man anpassar kupongskattelagen, säger ja till motionen och uppmanar regeringen att följa upp reformen på ett tydligt och tidsbestämt sätt, bland annat för de offentliga finanserna och Skatteverkets kontroll, samt att återkomma med ett förslag om en moderniserad källskatt på utdelning.
- De menar att det behövs en tydligare och tidsbestämd uppföljning av reformens effekter, inklusive konsekvenser för de offentliga finanserna och Skatteverkets kontrollmöjligheter.
Visa vad de skrev
”föreslår vi en tydligare, tidsbestämd uppföljning av reformens effekter, inklusive konsekvenser för de offentliga finanserna och Skatteverkets kontrollmöjligheter.”
- De menar att det behövs praktiskt användbar vägledning för att bedöma när ett utländskt subjekt kan anses motsvara ett skattebefriat svenskt offentligrättsligt subjekt.
Visa vad de skrev
”Sveriges advokatsamfund har därtill efterfrågat tydligare vägledning för bedömningen av när ett utländskt subjekt kan anses motsvara ett skattebefriat svenskt offentligrättsligt subjekt.”
- De menar att gränsdragningen mellan offentligrättsliga organ och offentligt ägda bolag är viktig för både rättstillämpningen och de aktörer som ska avgöra om kupongskatt ska tas ut.
Visa vad de skrev
”Detta är en viktig gränsdragning för såväl rättstillämpningen som de aktörer som ska avgöra om kupongskatt ska tas ut eller inte.”
- De menar att regeringen bör återkomma med ett förslag om en moderniserad källskatt på utdelningar.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför återkomma med ett förslag på en moderniserad källskatt på utdelningar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi ser behovet av en EU-rättsligt hållbar ordning och tillstyrker därmed att kupongskattelagen anpassas. Samtidigt är det angeläget att den föreslagna regleringen blir förutsebar i tillämpningen, rättssäker och möjlig att kontrollera.
I propositionen anförs att det under en övergångstid kan uppstå ökad administration för aktörer som hanterar utdelning och kupongskatt, samt ett ökat antal återbetalningsärenden hos Skatteverket. Undantaget kommer i praktiken att behöva tillämpas på fler mottagartyper än ”staten under eget namn”. Till följd av detta är det av stor vikt att centrala avgränsningar är tydliga. I författningskommentaren anges att termen utländsk stat även avser offentligrättsliga organ som ingår som en del av staten (exempelvis myndigheter och offentligrättsliga pensionsinstitut) men att offentligt ägda bolag inte omfattas. Detta är en viktig gränsdragning för såväl rättstillämpningen som de aktörer som ska avgöra om kupongskatt ska tas ut eller inte.
Sveriges advokatsamfund har därtill efterfrågat tydligare vägledning för bedömningen av när ett utländskt subjekt kan anses motsvara ett skattebefriat svenskt offentligrättsligt subjekt. Regeringen avstår från att precisera sådana kriterier och hänvisar till rättstillämpningen med hänvisning till EU-rättsliga överväganden. Även om det finns skäl att undvika alltför snäva definitioner, kvarstår behovet av praktiskt tillämpbar vägledning för att minska osäkerhet, fel och onödiga kostnader i hanteringen.
Vidare konstaterar regeringen att effekter av den nya regleringen kan följas upp löpande men att en utvärdering kan göras först några år efter ikraftträdandet. Mot bakgrund av att kupongskatteintäkterna bedöms ha uppgått till ca 11 miljarder kronor 2024 samt att återbetalningar av kupongskatt redan i dag uppgår till ett stort antal ärenden årligen, föreslår vi en tydligare, tidsbestämd uppföljning av reformens effekter, inklusive konsekvenser för de offentliga finanserna och Skatteverkets kontrollmöjligheter.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2022 att kupongskattelagen borde upphävas och ersättas av en ny lag om källskatt på utdelning. Dessvärre valde regeringen att inte gå vidare med förslaget. En moderniserad lagstiftning skulle förbättra förutsättningarna för ett effektivt, rättssäkert och systematiskt arbete med kupongskatten. Regeringen bör därför återkomma med ett förslag på en moderniserad källskatt på utdelningar.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3903 av Niklas Karlsson m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niklas Karlsson (S), Marie Olsson (S), Kalle Olsson (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S), Ilona Szatmári Waldau (V) och Annika Hirvonen (MP).
Stärkta insatser för äldre och för de som vårdar eller stöder närståendeProp. 2025/26:60 · beslutad 20 maj 2026
Kompetensförsörjning – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska göra det mer attraktivt att utbilda sig till och arbeta som undersköterska, bland annat genom förstärkta satsningar på Äldreomsorgslyftet, bättre arbetsvillkor och bättre arbetsmiljö.
- De menar att bristen på undersköterskor i landets mindre kommuner är akut och långvarig.
Visa vad de skrev
”Undersköterskebristen i landets mindre kommuner är akut och långvarig.”
- De menar att regeringens förslag om att den fasta omsorgskontakten i särskilda boenden ska vara undersköterska innebär att fler måste vilja utbilda sig samtidigt som dagens undersköterskor behöver stanna kvar i yrket.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om att den fasta omsorgskontakten i särskilda boenden ska vara undersköterska innebär att fler måste vilja utbilda sig till undersköterska samtidigt som dagens undersköterskor stannar kvar i yrket.”
- De menar att regeringen behöver agera för att göra det mer attraktivt att utbilda sig till och arbeta som undersköterska.
Visa vad de skrev
”regeringen behöver agera för att öka attraktiviteten i att utbilda sig till och jobba som undersköterska”
- De menar att fler behöver utbilda sig till undersköterska genom förstärkta satsningar på Äldreomsorgslyftet, bättre arbetsvillkor och en bättre arbetsmiljö.
Visa vad de skrev
”fler utbildar sig till undersköterska genom förstärkta satsningar på Äldreomsorgslyftet, förbättrade arbetsvillkor och en förbättrad arbetsmiljö för undersköterskor.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Undersköterskebristen i landets mindre kommuner är akut och långvarig. Regeringens förslag om att den fasta omsorgskontakten i särskilda boenden ska vara undersköterska innebär att fler måste vilja utbilda sig till undersköterska samtidigt som dagens undersköterskor stannar kvar i yrket. Vi anser därför att regeringen behöver agera för att öka attraktiviteten i att utbilda sig till och jobba som undersköterska och återkomma med ett förslag som säkerställer att fler utbildar sig till undersköterska genom förstärkta satsningar på Äldreomsorgslyftet, förbättrade arbetsvillkor och en förbättrad arbetsmiljö för undersköterskor.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3860 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Lundh Sammeli (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Agneta Nilsson (S) och Maj Karlsson (V).
Slopat matkrav för serveringstillståndProp. 2025/26:221 · beslutad 7 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till att ta bort kravet på att cateringföretag har ett eget kök för att få ett stadigvarande serveringstillstånd, men säger ja till regeringens lagförslag i övrigt.
- De menar att skyddet för folkhälsan ska vara grunden för svensk alkoholpolitik, men att regeringen i stället helt har utgått från näringspolitiska intressen.
Visa vad de skrev
”I motsats till detta har regeringen i sitt lagförslag helt och hållet utgått från näringspolitiska intressen.”
- De menar att förslaget bygger på en undermålig utredning och att viktiga konsekvensanalyser saknas.
Visa vad de skrev
”Däremot är vi starkt kritiska till att förslaget har baserats på en undermålig utredning och vi anser att viktiga konsekvensanalyser saknas.”
- De menar att när kravet på matservering tas bort för tillfälliga tillstånd, samtidigt som kravet på eget kök tas bort, öppnas en möjlighet att tillåta catering av enbart alkohol.
Visa vad de skrev
”Samtidigt avskaffas kravet på matservering för att bevilja ett tillfälligt serveringstillstånd i slutna sällskap. Därmed öppnas ett utrymme för att tillåta catering av enbart alkohol.”
- De menar att kommunerna kan komma att tillämpa bestämmelsen olika och att det i förlängningen kan hota det svenska detaljhandelsmonopolet.
Visa vad de skrev
”Vi ser det inte som uteslutet att kommunerna kommer att tillämpa denna bestämmelse olika och att det kan leda till nya krav på förtydliganden och förenklingar av lagstiftningen, vilket i förlängningen skulle kunna innebära ett hot mot det svenska detaljhandelsmonopolet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Skyddet för folkhälsan ska enligt oss vara grunden för den svenska alkohol-politiken. I motsats till detta har regeringen i sitt lagförslag helt och hållet utgått från näringspolitiska intressen. Detta urholkar alkohollagstiftningens syfte som skyddslagstiftning. Det avviker också från uttalanden i tidigare förarbeten om att alkoholpolitiska hänsyn bör ges företräde om dessa ställs mot företagsekonomiska eller näringspolitiska hänsyn.
Det finns behov av att reformera den svenska alkohollagstiftningen och vi motsätter oss inte hela regeringens förslag. Däremot är vi starkt kritiska till att förslaget har baserats på en undermålig utredning och vi anser att viktiga konsekvensanalyser saknas. Ett exempel är konsekvenserna av förslaget om att avskaffa kravet på att cateringsverksamheter ska ha ett eget kök för tillredning av mat för att få ett stadigvarande serveringstillstånd. Ett stadigvarande tillstånd ska även fortsättningsvis förutsätta att cateringverksamheten omfattar servering av färdiglagad mat. Samtidigt avskaffas kravet på matservering för att bevilja ett tillfälligt serveringstillstånd i slutna sällskap. Därmed öppnas ett utrymme för att tillåta catering av enbart alkohol. Vi ser det inte som uteslutet att kommunerna kommer att tillämpa denna bestämmelse olika och att det kan leda till nya krav på förtydliganden och förenklingar av lagstiftningen, vilket i förlängningen skulle kunna innebära ett hot mot det svenska detaljhandelsmonopolet.
Vi anser att risken för en sådan utveckling bör undvikas och föreslår därför att riksdagen ska avslå regeringens förslag i den del det avser att avskaffa kravet i 8 kap. 4 § alkohollagen på att den som bedriver cateringverksamhet ska ha ett eget kök för tillredning av mat för att få ett stadigvarande serveringstillstånd.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i alkohollagen (2010:1622) i de delar det avser 8 kap. 4 § och antar lagförslaget i övrigt.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4075 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 1 och bifaller delvis proposition 2025/26:221.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Karin Rågsjö (V), Nils Seye Larsen (MP) och Dzenan Cisija (S).
Tidsbegränsning – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att de avskaffade kraven på eget kök och matservering för serveringstillstånd återställs från 1 juni 2028, efter en tillfällig lagändring med två års giltighet och utvärdering.
- De menar att förslaget i själva verket innebär en genomgripande omläggning av svensk alkoholpolitik, inte bara en okomplicerad regelförenkling.
Visa vad de skrev
”I själva verket innebär regeländringen en genomgripande omläggning av den svenska alkoholpolitiken.”
- De menar att ändringen görs utan en djupare analys av hur den kan skada folkhälsan, ordningen och säkerheten samt leda till sociala skadeverkningar.
Visa vad de skrev
”Denna omläggning görs utan någon djupare analys av konsekvenserna i form av skadlig inverkan på folkhälsan, risken för försämrad ordning och säkerhet samt sociala skadeverkningar.”
- De menar att det finns en risk att fler oseriösa och kriminella aktörer tar sig in på marknaden och snedvrider konkurrensen i branschen.
Visa vad de skrev
”Det finns också risk för att fler oseriösa och kriminella aktörer tar sig in på marknaden och snedvrider konkurrensen i branschen.”
- De menar att regeringen borde ha föreslagit en tillfällig lagändring som gäller i två år, eftersom beredningen var bristfällig och konsekvenserna kan bli omfattande.
Visa vad de skrev
”Vi anser att regeringen med tanke på förslagets bristfälliga beredning och potentiellt omfattande konsekvenser borde ha föreslagit en temporär lagändring med en inledande giltighetstid på två år.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen beskriver sitt förslag som en okomplicerad regelförenkling med enbart marginell påverkan på den totala alkoholkonsumtionen. I själva verket innebär regeländringen en genomgripande omläggning av den svenska alkoholpolitiken. Denna omläggning görs utan någon djupare analys av konsekvenserna i form av skadlig inverkan på folkhälsan, risken för försämrad ordning och säkerhet samt sociala skadeverkningar. Det finns också risk för att fler oseriösa och kriminella aktörer tar sig in på marknaden och snedvrider konkurrensen i branschen.
Utvärdering – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till en mer omfattande och långsiktig uppföljning och utvärdering av de slopade matkraven – regeringens aviserade uppföljning är bra men otillräcklig – och till en snabb utvärdering redan efter de första tre månaderna.
- De menar att uppföljningen och utvärderingen behöver bli mer omfattande och pågå under längre tid än vad regeringen aviserar i propositionen.
Visa vad de skrev
”Vi skulle dock vilja ha en mer omfattande och långsiktig uppföljning och utvärdering än den som aviseras i propositionen.”
- De menar att en sådan utvärdering behövs för att väga upp att regeringens konsekvensanalys är bristfällig och för att kunna följa effekterna över en längre tid.
Visa vad de skrev
”Det skulle behövas både för att kompensera för regeringens bristfälliga konsekvensanalys och för att kunna följa effekterna över en längre tid.”
- De menar att regeringen också bör göra en snabb första utvärdering av erfarenheterna från de första tre månaderna med de nya reglerna, direkt efter augusti 2026.
Visa vad de skrev
”Utöver detta föreslår vi att regeringen gör en första snabb utvärdering av erfarenheterna från de första tre månaderna med de nya reglerna”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I propositionen aviserar regeringen uppdrag till en eller flera myndigheter att följa upp och utvärdera avskaffandet av köks- och matkraven för alkoholservering. Det är positivt att regeringen ser behovet av uppföljning och utvärdering. Vi skulle dock vilja ha en mer omfattande och långsiktig uppföljning och utvärdering än den som aviseras i propositionen. Det skulle behövas både för att kompensera för regeringens bristfälliga konsekvensanalys och för att kunna följa effekterna över en längre tid.
Utöver detta föreslår vi att regeringen gör en första snabb utvärdering av erfarenheterna från de första tre månaderna med de nya reglerna, dvs. omedelbart efter utgången av augusti 2026. Denna snabba utvärdering behövs oavsett hur riksdagen ställer sig till den utvärdering under de första två åren inom ramen för en temporär lagändring som vi föreslår i betänkandets reservation 2.
Nya verktyg för stärkt konkurrens i privat och offentlig verksamhetProp. 2025/26:203 · beslutad 6 maj 2026
Lag om offentlig säljverksamhet – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag till ny lag om offentlig säljverksamhet.
- De menar att det är otydligt vilka offentliga säljverksamheter som ska anses otillbörliga och därför kunna påverka privata företags möjligheter att agera på samma marknad.
Visa vad de skrev
”Vi menar att förslaget är otydligt när det gäller vilka säljverksamheter som kommer att anses vara otillbörliga och därmed skulle kunna påverka privata aktörers möjligheter att agera på samma marknad.”
- De menar att det blir svårt att avgöra om offentliga aktörers säljverksamhet ligger inom det kommuner får göra.
Visa vad de skrev
”Vidare kommer det att vara svårt att avgöra om offentliga aktörers säljverksamhet faller inom ramen för den kommunala kompetensen.”
- De menar att lagen kan begränsa offentliga aktörers möjligheter att agera och motverka marknadsmisslyckanden där det saknas privata aktörer som tillhandahåller samhällsviktig verksamhet.
Visa vad de skrev
”Vi vill vidare lyfta fram att den föreslagna lagen även riskerar att begränsa offentliga aktörers möjligheter att agera och motverka marknadsmisslyckanden inom områden där det saknas privata aktörer som tillhandahåller samhällsviktig verksamhet.”
- De menar att det sammantaget kan leda till att samhällsservice uteblir på många mindre orter, att angelägna offentliga initiativ hämmas och att samhällets robusthet och beredskap försvagas.
Visa vad de skrev
”Enligt vår mening riskerar detta sammantaget att i förlängningen leda till att samhällsservice uteblir på många mindre orter, till att angelägna offentliga initiativ hämmas och till att samhällets robusthet och beredskap försvagas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi motsätter oss regeringens förslag till ny lag om offentlig säljverksamhet. I likhet med vad som framförs i de här aktuella motionerna ser vi flera problem med lagförslaget och dess konsekvenser. Vi menar att förslaget är otydligt när det gäller vilka säljverksamheter som kommer att anses vara otillbörliga och därmed skulle kunna påverka privata aktörers möjligheter att agera på samma marknad. Vidare kommer det att vara svårt att avgöra om offentliga aktörers säljverksamhet faller inom ramen för den kommunala kompetensen. Vi vill vidare lyfta fram att den föreslagna lagen även riskerar att begränsa offentliga aktörers möjligheter att agera och motverka marknadsmisslyckanden inom områden där det saknas privata aktörer som tillhandahåller samhällsviktig verksamhet. Enligt vår mening riskerar detta sammantaget att i förlängningen leda till att samhällsservice uteblir på många mindre orter, till att angelägna offentliga initiativ hämmas och till att samhällets robusthet och beredskap försvagas. Den nya lagen riskerar även att få negativ påverkan på det privata näringslivet och på konkurrensen.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör avslå regeringens förslag till ny lag om offentlig säljverksamhet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om offentlig säljverksamhet.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3992 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 2, 2025/26:4015 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4057 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:203 punkt 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
Lagförslagen i övrigt – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till regeringens lagförslag i övrigt och samtidigt ger regeringen till känna att den bör återkomma med nödvändiga följdändringar i konkurrenslagen och offentlighets- och sekretesslagen.
- De menar att ändringarna i konkurrenslagen och offentlighets- och sekretesslagen hänger samman med förslaget om en ny lag om offentlig säljverksamhet, som de vill säga nej till, och att regeringen därför bör återkomma med nödvändiga följdändringar.
Visa vad de skrev
”Med anledning av detta och vårt förslag till avslag menar vi att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till nödvändiga följdändringar i konkurrenslagen och i offentlighets- och sekretesslagen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi har i det föregående förordat att riksdagen ska avslå regeringens förslag om en ny lag om offentlig säljverksamhet. Som en följd av förslaget till ny lag föreslås i propositionen även ett antal ändringar i konkurrenslagen och offentlighets- och sekretesslagen. Med anledning av detta och vårt förslag till avslag menar vi att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till nödvändiga följdändringar i konkurrenslagen och i offentlighets- och sekretesslagen. I övrigt står vi bakom förslagen i propositionen.
Vi anser att riksdagen bör anta regeringens lagförslag och tillkännage för regeringen att den bör återkomma med nödvändiga ändringsförslag. Därmed tillstyrker vi propositionen och motionsyrkandena.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.,
2. lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579),
3. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:203 punkterna 2–4 och motionerna 2025/26:3992 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:4015 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4057 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 2.
Ålägganden om krav på avyttring av egendom – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att Konkurrensverket, som en del av ett nytt konkurrensverktyg, ska kunna kräva att företag säljer av egendom.
- De menar att långtgående strukturella åtgärder ibland kan vara det enda sättet att lösa ett konkurrensproblem på lång sikt.
Visa vad de skrev
”Vi menar att det kan finnas omständigheter där långtgående strukturella åtgärder är det enda sättet att långsiktigt lösa ett konkurrensproblem.”
- De menar att krav på att sälja av egendom kan vara motiverat ur allmän synpunkt och att ett sådant krav kan prövas rättsligt genom överklagande.
Visa vad de skrev
”Krav på avyttring kan också vara motiverat ur allmän synpunkt och skulle även kunna bli föremål för rättslig prövning genom överklagande.”
- De menar att strukturella åtgärder över tid kan minska behovet av reglering.
Visa vad de skrev
”Strukturella åtgärder kan dessutom komma att minska behovet av reglering över tid.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi har i det föregående ställt oss bakom regeringens förslag om behovet av ett nytt konkurrensverktyg. Däremot anser vi, i likhet med vad som föreslogs av den utredning som ligger till grund för propositionen, att strukturella åtgärder ytterst även bör kunna omfatta ett krav på att avyttra egendom. Vi menar att det kan finnas omständigheter där långtgående strukturella åtgärder är det enda sättet att långsiktigt lösa ett konkurrensproblem. Krav på avyttring kan också vara motiverat ur allmän synpunkt och skulle även kunna bli föremål för rättslig prövning genom överklagande. Strukturella åtgärder kan dessutom komma att minska behovet av reglering över tid. Det nya konkurrensverktyget bör därför innefatta en möjlighet för Konkurrensverket att ålägga företag att avyttra egendom.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningarProp. 2025/26:171 · beslutad 6 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om en ny prövningsordning för kärntekniska anläggningar.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det finns flera olika skäl till att regeringens förslag om en ny prövningsordning för kärntekniska anläggningar inte bör genomföras. I det följande utvecklar vi vår syn på dem i särskilda yttranden.
Regeringens proposition avstyrks därmed.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3960 av Birger Lahti m.fl. (V), 2025/26:3972 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:3985 av Katarina Luhr m.fl. (MP) samt avslår proposition 2025/26:171 punkterna 1–6 och motion 2025/26:3977 av Anders Ådahl m.fl. (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
Övrigt om prövning av kärntekniska anläggningar – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och C i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer till riksdagen med ett nytt förslag som på riktigt förenklar prövningen av kärntekniska anläggningar och samtidigt säkerställer höga krav på säkerhet, miljö och andra viktiga samhällsintressen.
- De menar att prövningssystemet för kärntekniska anläggningar måste ge berörda aktörer stabila och förutsägbara villkor och trygga förtroendet för säkerhets- och miljöprövningen.
Visa vad de skrev
”För oss är det avgörande att prövningssystemet för kärntekniska anläggningar ger berörda aktörer stabila och förutsägbara villkor, samtidigt som processen är utformad så att allmänhetens och aktörernas förtroende för säkerhets- och miljöprövningen tryggas.”
- De menar att regeringens förslag inte når upp till de grundläggande kraven och därför inte bör genomföras i sin nuvarande form.
Visa vad de skrev
”Eftersom regeringens förslag enligt vår uppfattning inte når upp till dessa grundläggande krav har vi tidigare i betänkandet motsatt oss att det genomförs i sin nuvarande form.”
- De menar att regeringen bör återkomma med ett nytt förslag som på riktigt förenklar prövningen och samtidigt säkerställer höga krav på säkerhet, miljö och andra viktiga samhällsintressen.
Visa vad de skrev
”Vi anser dock att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag som på riktigt förenklar prövningen och samtidigt säkerställer att höga krav i fråga om säkerhet, miljö och andra viktiga samhällsintressen garanteras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För oss är det avgörande att prövningssystemet för kärntekniska anläggningar ger berörda aktörer stabila och förutsägbara villkor, samtidigt som processen är utformad så att allmänhetens och aktörernas förtroende för säkerhets- och miljöprövningen tryggas. Eftersom regeringens förslag enligt vår uppfattning inte når upp till dessa grundläggande krav har vi tidigare i betänkandet motsatt oss att det genomförs i sin nuvarande form.
Vi anser dock att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag som på riktigt förenklar prövningen och samtidigt säkerställer att höga krav i fråga om säkerhet, miljö och andra viktiga samhällsintressen garanteras.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3972 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
ILO:s konvention om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet och ILO:s konvention om en säker och hälsosam arbetsmiljöProp. 2025/26:134 · beslutad 6 maj 2026
Förtydligande i arbetsmiljölagen – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag om att förtydliga arbetsmiljölagen så att arbetsmiljön ska vara fri från våld och trakasserier.
- De menar att det inte räcker att Sverige ansluter sig till ILO:s konvention, utan att det också krävs ett starkare skydd mot våld och trakasserier, bland annat från tredje man.
Visa vad de skrev
”Samtidigt menar vi att ratificeringen inte är tillräcklig för att fullt ut möta de problem som finns i arbetslivet.”
- De menar att det inte är tillräckligt att regeringen kanske återkommer i frågan längre fram, utan lagändringen behöver komma på plats nu.
Visa vad de skrev
”Till skillnad mot utskottet anser vi inte att det är tillräckligt att regeringen eventuellt återkommer i frågan till riksdagen i framtiden, utan vi anser att en sådan lagändring behöver komma på plats nu.”
- De menar att ett tydligare stöd i lagen skulle göra arbetsgivarnas ansvar klarare och ge bättre stöd för att förebygga våld och trakasserier i arbetslivet.
Visa vad de skrev
”Vi menar att ett tydligare lagstöd skulle bidra till att tydliggöra arbetsgivarnas ansvar och ge ett starkare stöd för det förebyggande arbetet mot våld och trakasserier i arbetslivet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar att Sverige nu ansluter sig till ILO:s konvention nr 190 och anser att det skickar en viktig signal om att våld och trakasserier i arbetslivet är oacceptabelt. Samtidigt menar vi att ratificeringen inte är tillräcklig för att fullt ut möta de problem som finns i arbetslivet. För att komma åt problemen krävs ett stärkt förebyggande arbetsmiljöarbete och skyddet mot våld och trakasserier från tredje man behöver stärkas. Vi anser därför att det förslag om ett förtydligande i arbetsmiljölagen som föreslogs i betänkandet ILO:s konvention om våld och trakasserier i arbetslivet bör genomföras. Till skillnad mot utskottet anser vi inte att det är tillräckligt att regeringen eventuellt återkommer i frågan till riksdagen i framtiden, utan vi anser att en sådan lagändring behöver komma på plats nu. Vi menar att ett tydligare lagstöd skulle bidra till att tydliggöra arbetsgivarnas ansvar och ge ett starkare stöd för det förebyggande arbetet mot våld och trakasserier i arbetslivet.
Vi anser därför att regeringen bör återkomma med förslag som innebär ett förtydligande i arbetsmiljölagen om att arbetsmiljön ska vara fri från våld och trakasserier.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3934 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ardalan Shekarabi (S), Adrian Magnusson (S), Serkan Köse (S), Ciczie Weidby (V), Leila Ali Elmi (MP), Jonathan Svensson (S) och Leif Nysmed (S).
Frihetsberövande påföljder för barn och ungaProp. 2025/26:132 · beslutad 6 maj 2026
Särskild utskrivningsprövning för unga som begår särskilt allvarliga brott – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 3)
Att riksdagen uppmanar regeringen att införa en möjlighet för unga i åldern 15–18 år som begår särskilt allvarliga brott och döms till en frihetsberövande påföljd med hög risk för återfall att förena straffet med en särskild utskrivningsprövning.
- De menar att unga i åldern 15–18 år som begår särskilt allvarliga brott i många fall har en betydande risk att återfalla i grov brottslighet.
Visa vad de skrev
”Unga i åldern 15–18 år som begår särskilt allvarliga brott löper i många fall en betydande risk att återfalla i grov brottslighet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Unga i åldern 15–18 år som begår särskilt allvarliga brott löper i många fall en betydande risk att återfalla i grov brottslighet. Därför vill vi införa en möjlighet, för unga i denna ålder som döms till en frihetsberövande påföljd och bedöms ha hög risk för återfall, att förena straffet med en särskild utskrivningsprövning.
Riksdagen bör därför rikta ett tillkännagivande till regeringen om att det bör införas en särskild utskrivningsprövning för unga som begår särskilt allvarliga brott och riskerar återfall.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 25.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S) och Mattias Vepsä (S).
Skärpta krav för svenskt medborgarskapProp. 2025/26:175 · beslutad 29 april 2026
Behovet av övergångsbestämmelser – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till övergångsbestämmelser för de nya kraven för svenskt medborgarskap, enligt förslagen i betänkandet Skärpta krav för svenskt medborgarskap.
- De menar att regeringen avfärdar kritiken mot att införa reglerna utan övergångsbestämmelser utan att göra någon analys.
Visa vad de skrev
”regeringen inte tar till sig av denna kritik, utan avfärdar behovet av övergångsbestämmelser utan att ha gjort någon analys”
- De menar att övergångsbestämmelser behövs för att skydda den enskildes tilltro till rättsordningen och berättigade förväntan.
Visa vad de skrev
”hänsynstagande till den enskildes tilltro till rättsordningens robusthet och till sökandens berättigade förväntan”
- De menar att en ordning utan övergångsbestämmelser skulle bryta mot förutsebarheten och undergräva tilliten till systemet.
Visa vad de skrev
”En ordning utan övergångsbestämmelser skulle vara ett brott mot förutsebarheten och skulle undergräva tilliten till systemet.”
- De menar att en sådan ordning riskerar att förlänga de redan oacceptabelt långa handläggningstiderna för medborgarskap.
Visa vad de skrev
”En sådan ordning riskerar även att förlänga de redan oacceptabelt långa handläggningstiderna för medborgarskap.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Lagrådet har i sitt yttrande till regeringen avrått från en ordning där de föreslagna regleringarna införs utan övergångsbestämmelser. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte tar till sig av denna kritik, utan avfärdar behovet av övergångsbestämmelser utan att ha gjort någon analys av hur skälen som talar för att lagstiftningen ska tillämpas omedelbart förhåller sig till de skäl som talar för att pågående ärenden och överklaganden bör avgöras enligt nuvarande regelverk. Behovet av övergångsbestämmelser handlar i detta fall om hänsynstagande till den enskildes tilltro till rättsordningens robusthet och till sökandens berättigade förväntan att den reglering som låg till grund för en ansökan eller för att överklaga ett beslut inte undergrävs genom att regleringen under handläggningstiden avsevärt förändras till nackdel för den enskilde. En ordning utan övergångsbestämmelser skulle vara ett brott mot förutsebarheten och skulle undergräva tilliten till systemet. En sådan ordning riskerar även att förlänga de redan oacceptabelt långa handläggningstiderna för medborgarskap. Riksdagen bör därför besluta om att införa övergångsbestämmelser i enlighet med de förslag som har lämnats i betänkandet Skärpta krav för svenskt medborgarskap (SOU 2025:1).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen antar reservanternas förslag i bilaga 3 till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap (regeringens lagförslag 2.1).
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3989 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3, 2025/26:3990 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:3991 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 10 och bifaller delvis motion 2025/26:3987 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Anders W Jonsson (C), Malte Tängmark Roos (MP) och Arber Gashi (S).
Försörjningskravet – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett förslag där även arbetslöshetsersättning, ersättning från arbetsmarknadspolitiska program och stöd för nyföretagande räknas in i kravet på självförsörjning.
- De menar att även arbetslöshetsersättning bör räknas med vid beräkningen av årsinkomsten.
Visa vad de skrev
”Däremot bör även arbetslöshetsersättning beaktas vid beräkningen av årsinkomsten”
- De menar att ersättning från arbetsmarknadspolitiska program, som aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning, också bör räknas med.
Visa vad de skrev
”och detsamma gäller ersättning som lämnas vid deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program, som aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning.”
- De menar att stöd för nyföretagande också bör få räknas med vid beräkningen av årsinkomsten.
Visa vad de skrev
”På motsvarande sätt bör även stöd för nyföretagande få beaktas vid beräkningen av årsinkomsten.”
- De menar att försörjningskravet inte bör vara för högt ställt och att regeringens förslag därför kan anses vara rimligt.
Visa vad de skrev
”Försörjningskravet bör inte vara för högt ställt och regeringens förslag kan anses vara rimligt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är motiverat att införa någon form av krav på självförsörjning vid ansökan om svenskt medborgarskap. Försörjningskravet bör inte vara för högt ställt och regeringens förslag kan anses vara rimligt. Däremot bör även arbetslöshetsersättning beaktas vid beräkningen av årsinkomsten, och detsamma gäller ersättning som lämnas vid deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program, som aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning. På motsvarande sätt bör även stöd för nyföretagande få beaktas vid beräkningen av årsinkomsten. Regeringen bör återkomma med ett sådant förslag.
Åldersgräns för kunskapskrav – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ser över åldersgränsen för kunskapskravet för svenskt medborgarskap och återkommer med ett förslag om att den ska vara 18 år.
- De menar att en rimligare åldersgräns för kunskapskraven är myndighetsåldern 18 år.
Visa vad de skrev
”En rimligare åldersgräns för kunskapskraven är myndighetsåldern 18 år.”
- De menar att en åldersgräns på 18 år ligger i linje med vad som gäller för inkomstkravet.
Visa vad de skrev
”Detta är även i likhet med vad som gäller för inkomstkravet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En rimligare åldersgräns för kunskapskraven är myndighetsåldern 18 år. Detta är även i likhet med vad som gäller för inkomstkravet. Regeringen bör se över åldersgränsen för kunskapskravet och återkomma med ett förslag i enlighet med det som har förts fram.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3990 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Anders W Jonsson (C), Malte Tängmark Roos (MP) och Arber Gashi (S).
Uppföljning och översyn – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och C i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger ja till att regeringen vidtar de åtgärder som krävs för att noggrant följa upp förslaget så att det är förenligt med principen om barnets bästa enligt barnkonventionen.
- De menar att remissinstanser har ifrågasatt om regeringens förslag är förenligt med principen om barnets bästa, eftersom barn riskerar att hamna i ett sämre läge än i dag.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag har dock kritiserats av ett antal remissinstanser som har ifrågasatt förslagets förenlighet med principen om barnets bästa då barn riskerar att hamna i ett sämre läge jämfört med dagens reglering.”
- De menar att regeringen bör vidta de åtgärder som krävs för att noggrant följa upp förslaget i denna del, så att förändringarna är förenliga med principen om barnets bästa enligt barnkonventionen.
Visa vad de skrev
”För att säkerställa att de föreslagna förändringarna är förenliga med principen om barnets bästa, enligt barnkonventionen, bör regeringen vidta de åtgärder som krävs för att noggrant följa upp förslaget i denna del.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Utifrån att anmälningsförfarandet har ändrat karaktär är det rimligt att naturalisationsförfarandet blir det huvudsakliga förfarandet för att förvärva svenskt medborgarskap. Det är också rimligt att det införs en rätt för barn att självständigt förvärva svenskt medborgarskap. Regeringens förslag har dock kritiserats av ett antal remissinstanser som har ifrågasatt förslagets förenlighet med principen om barnets bästa då barn riskerar att hamna i ett sämre läge jämfört med dagens reglering. För att säkerställa att de föreslagna förändringarna är förenliga med principen om barnets bästa, enligt barnkonventionen, bör regeringen vidta de åtgärder som krävs för att noggrant följa upp förslaget i denna del.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3990 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:3989 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 4.
Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskapProp. 2025/26:142 · beslutad 29 april 2026
Förutsättningar för genomförbarheten av lagförslaget – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med en fullständig konsekvens- och kostnadsanalys och säkerställa att kommuner och regioner får ekonomiska och organisatoriska förutsättningar för de nya uppgifterna.
- De menar att remissvaren visar att det behövs en mer genomarbetad konsekvensanalys av reformens effekter.
Visa vad de skrev
”Ett återkommande tema i remissvaren är behovet av en mer genomarbetad konsekvensanalys av reformens effekter.”
- De menar att de nya planeringsuppgifterna kräver organisatorisk uppbyggnad, kompetens och återkommande övningar.
Visa vad de skrev
”De nya planeringsuppgifterna kopplade till utrymning, inkvartering och skyddade utrymmen kommer att kräva både organisatorisk uppbyggnad, kompetens och återkommande övningar.”
- De menar att nya krav i bygglovs- och planprocessen kan leda till ökade kostnader och mer komplicerade processer för bostadsbyggande.
Visa vad de skrev
”Samtidigt finns det en uppenbar risk att nya krav i bygglovs- och planprocessen leder till ökade kostnader och mer komplicerade processer för bostadsbyggande.”
- De menar att staten måste redovisa hur ansvar och kostnader ska fördelas och säkerställa att kommuner och andra berörda aktörer har realistiska förutsättningar att genomföra uppgifterna.
Visa vad de skrev
”För att reformen ska få legitimitet och fungera i praktiken krävs det att staten redovisar hur ansvar och kostnader ska fördelas och säkerställer att kommuner och andra berörda aktörer har realistiska förutsättningar att genomföra uppgifterna.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Ett stärkt befolkningsskydd är en central del av totalförsvaret, men det måste byggas på realistiska förutsättningar. Ett återkommande tema i remissvaren är behovet av en mer genomarbetad konsekvensanalys av reformens effekter. Flera remissinstanser pekar på att de förslag som nu läggs fram innebär betydande nya uppgifter för kommuner, regioner och fastighetsägare samtidigt som de ekonomiska konsekvenserna inte är tillräckligt belysta. Detta är särskilt problematiskt mot bakgrund av att kommunerna redan i dag bär ett växande ansvar inom det civila försvaret. Att ytterligare utöka detta ansvar utan en tydlig analys av kostnader, organisatoriska behov och resursfördelning riskerar att skapa ett system som i praktiken blir svårt att genomföra.
De nya planeringsuppgifterna kopplade till utrymning, inkvartering och skyddade utrymmen kommer att kräva både organisatorisk uppbyggnad, kompetens och återkommande övningar. Detta innebär i praktiken nya kostnader och ett mer omfattande ansvar för kommunerna. Om staten menar allvar med att stärka befolkningsskyddet måste detta också åtföljas av realistiska bedömningar av vilka resurser som krävs för att reformen ska fungera i praktiken. Samma problematik gäller för integreringen av skyddsrumsfrågor i plan- och byggprocessen. Ambitionen att stärka befolkningsskyddet i den fysiska planeringen är i grunden rimlig. Samtidigt finns det en uppenbar risk att nya krav i bygglovs- och planprocessen leder till ökade kostnader och mer komplicerade processer för bostadsbyggande. Sverige befinner sig redan i ett läge där bostadsbyggandet bromsar in kraftigt, och reformer som ytterligare fördyrar byggandet eller riskerar att skapa nya stoppklossar i processen måste analyseras mycket noggrant.
Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att regeringen i propositionen inte redovisar en mer heltäckande konsekvensanalys. För att reformen ska få legitimitet och fungera i praktiken krävs det att staten redovisar hur ansvar och kostnader ska fördelas och säkerställer att kommuner och andra berörda aktörer har realistiska förutsättningar att genomföra uppgifterna.
Frågan om kommunernas ansvar och förutsättningar inom det civila försvaret behöver också ses i ett större sammanhang. Under de senaste åren har kommunerna successivt fått ett större ansvar i uppbyggnaden av det civila försvaret. Var och en av de uppgifterna kan vara motiverad i sig, men tillsammans innebär de en betydande utvidgning av kommunernas roll. Om staten inte samtidigt säkerställer tydliga ekonomiska ramar och en realistisk ansvarsfördelning finns det en uppenbar risk att kommunernas uppdrag växer snabbare än deras faktiska förutsättningar.
En långsiktigt hållbar uppbyggnad av det civila försvaret förutsätter att staten tar ett tydligt ansvar för helheten och säkerställer att kommunerna inte lämnas ensamma med ett växande ansvar. För att reformen ska fungera i praktiken krävs det att regeringen i det fortsatta arbetet redovisar en tydligare samlad modell för ansvarsfördelning, finansiering och genomförande mellan staten, kommunerna och andra berörda aktörer.
Andra åtgärder för ett starkare befolkningsskydd – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att stärka civilsamhället och samlingslokalerna, återinföra ett system för befolkningsskydd och rusta upp skyddsrummen.
- De menar att ett starkt civilsamhälle är en bärande del av det civila försvaret.
Visa vad de skrev
”En bärande del av det civila försvaret är ett starkt civilsamhälle.”
- De menar att samlingslokaler är viktiga för civilsamhällets organisering, att upprustningen av dem länge har varit bristfällig och att regeringen bör utreda hur samhället kan vända utvecklingen.
Visa vad de skrev
”Samlingslokaler är en viktig del för civilsamhällets organisering, och under alldeles för lång tid har upprustning och tillvaratagande av ändamålsenliga samlingslokaler varit bristfälligt. Regeringen bör utreda hur vi som samhälle kan vända denna utveckling.”
- De menar att skyddet av civilbefolkningen bör stärkas eftersom det är centralt för försvarsviljan, och att innebörden av begreppet befolkningsskydd bör återinföras tillsammans med ett system för befolkningsskydd.
Visa vad de skrev
”Särskilt bör dock betonas att skyddet av civilbefolkningen bör stärkas, då det är helt centralt för försvarsviljan. Innebörden av begreppet befolkningsskydd togs bort ur svensk lagstiftning 2006 och bör nu återinföras tillsammans med ett system för befolkningsskydd.”
- De menar att skyddsrummen behöver rustas upp för att öka skyddseffekten och antalet tillgängliga platser.
Visa vad de skrev
”Skyddsrummen behöver rustas upp för att öka skyddseffekten och antalet tillgängliga platser.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En bärande del av det civila försvaret är ett starkt civilsamhälle. En befolkning som är välorganiserad bidrar i allra högsta grad till att stärka samhällsfunktionerna under kris och krig. En medveten befolkning är ytterst det som bär demokratin och möjligheten att motstå desinformation. Därför är det framtida stödet till utvecklingen av det svenska civilsamhällets strukturer av högsta vikt. Samlingslokaler är en viktig del för civilsamhällets organisering, och under alldeles för lång tid har upprustning och tillvaratagande av ändamålsenliga samlingslokaler varit bristfälligt. Regeringen bör utreda hur vi som samhälle kan vända denna utveckling. Allt detta är viktiga punkter när framtidens civila försvar ska byggas. Särskilt bör dock betonas att skyddet av civilbefolkningen bör stärkas, då det är helt centralt för försvarsviljan. Innebörden av begreppet befolkningsskydd togs bort ur svensk lagstiftning 2006 och bör nu återinföras tillsammans med ett system för befolkningsskydd. Ett sådant system bör bestå av tydliga ansvarsförhållanden, organisation och bemanning, motsvarande det tidigare hemskyddet. Skyddsrummen behöver rustas upp för att öka skyddseffekten och antalet tillgängliga platser.
En ny vapenlagProp. 2025/26:141 · beslutad 29 april 2026
Övergångsregler för vissa tillståndskrav – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till övergångsreglerna med en ändring som gör att förbudet mot vissa halvautomatiska vapen för jakt också gäller tillstånd som redan beviljats, och att regeringen får i uppdrag att se till att den som har ett sådant tillstånd måste lämna in vapnet mot ersättning.
- De menar att förbudet och inlösen också bör omfatta AR-15 och liknande halvautomatiska vapen som redan finns i omlopp efter tidigare jaktillstånd.
Visa vad de skrev
”Vi vill dock gå längre än regeringen och även förbjuda samt lösa in de halvautomatiska vapen av typen AR-15 och liknande som redan finns i omlopp i och med att tillstånd tidigare beviljats för jakt.”
- De menar att det inte finns några prestandaskäl för att tillåta AR-vapen och ingen anledning att vara i skogen med vapen som för tankarna till krig och skolskjutningar.
Visa vad de skrev
”Det finns inga prestandaskäl att tillåta AR‑vapen och ingen anledning att vara i skogen med vapen som för tankarna till krig och skolskjutningar.”
- De menar att sådana vapen ger jägarkåren dåligt rykte och kan spä på motsättningarna kring jakt.
Visa vad de skrev
”Det ger inte jägarkåren gott rykte och det riskerar att i stället spä på motsättningarna kring jakt.”
- De menar att vapnets utformning och egenskaper har gjort det populärt bland kriminella och andra våldsbejakande personer.
Visa vad de skrev
”Dess utformning och egenskaper har gjort det populärt bland kriminella och andra våldsbejakande personer.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I och med förändringen av Naturvårdsverkets föreskrifter i augusti 2023 ändrades polisens tillämpning och ett stort antal enskilda ansökte om, och beviljades, tillstånd för jakt med vapen som tidigare varit förbjudna. Det gäller bl.a. det omtalade vapnet AR-15. Det är ett halvautomatiskt gevär med löstagbart magasin som i sitt originalutförande ser ut som en militär automatkarbin. Dess utformning och egenskaper har gjort det populärt bland kriminella och andra våldsbejakande personer. Internationellt har AR-15 använts vid flera masskjutningar och terrordåd. Det är enkelt att i AR-15 sätta in stora löstagbara magasin, med många kulor, som primärt är avsedda för militär användning. När vapnet försetts med större magasin ökar dess eldhastighet och elduthållighet. Vapnet är därutöver till sin konstruktion sådant att det är enkelt att byta ut även andra delar, vilket innebär att innehavaren kan modifiera vapnet och göra det ännu farligare. I dag är det enkelt att få tag på färdiga delar för sådan omvandling, och utvecklingen av 3D-skrivare har ytterligare förenklat denna typ av modifiering.
Efter skolskjutningen på Risbergska i Örebro uttalade företrädare för Tidöpartierna att man avsåg att presentera förslag om att förbjuda innehav av denna typ av halvautomatiska vapen för jakt. I juni 2025 meddelade regeringen att detta förbud, i enlighet med vapenutredningens förslag, skulle komma att omfatta även tidigare beviljade tillstånd. Samtliga ägare av de aktuella vapnen skulle därmed bli tvungna att lösa in dessa mot ersättning. Vapenutredningen hade uppskattat att detta skulle beröra omkring 3 500 jägare.
Regeringen har nu backat och föreslår i propositionen att förbudet mot innehav av dessa halvautomatiska gevär för jakt och avlivning av fällfångade djur endast ska gälla framåt. För tidigare beviljade tillstånd erbjuds en frivillig möjlighet till inlösen.
Vi står bakom att ett förbud införs mot dessa halvautomatiska vapen och att de som löser in sina vapen ersätts fullt ut. Vi vill dock gå längre än regeringen och även förbjuda samt lösa in de halvautomatiska vapen av typen AR-15 och liknande som redan finns i omlopp i och med att tillstånd tidigare beviljats för jakt. Det finns inga prestandaskäl att tillåta AR‑vapen och ingen anledning att vara i skogen med vapen som för tankarna till krig och skolskjutningar. Det är stor skillnad om man på hundpromenaden eller svampturen möter en jägare med brutet vapen eller slutstycket i hölstret, jämfört med om man ser någon med ett vapen som för tankarna till skolskjutningar. Det ger inte jägarkåren gott rykte och det riskerar att i stället spä på motsättningarna kring jakt.
Sammanfattningsvis bör riksdagen dels anta punkt 6 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna med en ändring som innebär att förbudet mot att inneha vissa halvautomatiska vapen för jakt m.m. även ska gälla för tillstånd som redan beviljats, dels rikta ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med följdändringar som innebär att en enskild person som tidigare beviljats ett sådant tillstånd måste lämna in vapnet mot ersättning.
Femårstillstånden – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen, efter att ha ställt sig bakom vissa ändrade regler för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott, säger ja till att ordningen med femårstillstånd för dessa vapen återinförs.
- De menar att Polismyndigheten har sagt att ordningen har utvecklats på goda grunder med hänsyn till vapnens farlighet och samhällets intresse av att kontrollera att innehavarna har behov av vapnen.
Visa vad de skrev
”Polismyndigheten har framfört att denna ordning har utvecklats på goda grunder med hänsyn till vapnens farlighet och samhällets intresse av att så långt som möjligt kontrollera att de som innehar dessa vapen också har behov av dem.”
- De menar att Polisen har understrukit i sitt remissvar att den skärpta tillsyn som ska ersätta femårstillstånden kommer att medföra betydande olägenheter för både allmänheten och myndigheten.
Visa vad de skrev
”Polisen har också i sitt remissvar understrukit att den skärpta tillsyn som nu ska ersätta femårstillstånden kommer att medföra betydande olägenheter för både allmänheten och myndigheten.”
- De menar att den nya ordningen där polisen genom förelägganden ska kontrollera att vapeninnehavaren fortfarande har behov av sina vapen är mindre ändamålsenlig än femårstillstånden.
Visa vad de skrev
”Vi anser att den nya ordningen som innebär att polisen genom förelägganden ska kontrollera om vapeninnehavaren fortfarande har behov av sina vapen är mindre ändamålsenlig än femårstillstånden.”
- De menar att de helautomatiska vapnens och enhandsvapnen för flerskotts särskilda farlighet gör det motiverat med tidsbegränsade tillstånd.
Visa vad de skrev
”Utifrån de helautomatiska vapnens och enhandsvapnen för flerskotts särskilda farlighet är det motiverat med tidsbegränsade tillstånd.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Reformering av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinningProp. 2025/26:108 · beslutad 29 april 2026
Behov av åtgärder för att nå målen för materialåtervinning – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 2)
Att riksdagen, samtidigt som den delar behovet av åtgärder för att förebygga avfall och öka materialåtervinningen, säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag på åtgärder som säkerställer att målen för materialåtervinning nås och utreda hur det finansiella producentansvaret (ansvaret att betala för avfallet) för verksamheters förpackningar och annat avfall kan förtydligas och skärpas.
- De menar att det inte är självklart att regeringens förslag leder till ökad återvinning och bättre utsortering, trots att det är reformens syfte.
Visa vad de skrev
”Däremot anser vi att det inte är självklart att regeringens förslag faktiskt kommer att leda till en ökad återvinning och bättre utsortering, trots att det är hela syftet med reformen.”
- De menar att det saknas reformer som på ett tydligt sätt styr mot en ökad materialåtervinning.
Visa vad de skrev
”Det saknas reformer som på ett tydligt sätt styr mot en ökad materialåtervinning.”
- De menar att insamlingen av verksamheters förpackningsavfall behöver förbättras och att propositionen saknar förslag som klargör producenternas skyldigheter.
Visa vad de skrev
”För att vi ska klara de uppsatta återvinningsmålen krävs vidare bl.a. att insamlingen av verksamheters förpackningsavfall förbättras. Propositionen saknar dock förslag som klargör producenternas skyldigheter vad gäller förpackningsavfall från verksamheter.”
- De menar att producenter i dag kan tjäna pengar på plast och samtidigt slippa ansvar, medan kostnaden vältras över på vanliga hushåll, vilket de anser är orimligt och orättvist.
Visa vad de skrev
”I dag kan producenter sätta plast på marknaden och tjäna pengar på detta, och samtidigt slippa undan ansvar. I praktiken vältras kostnaden över på vanliga hushåll. Det är varken rimligt eller rättvist.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi delar regeringens bedömning att det behövs åtgärder för att förebygga att avfall över huvud taget uppstår och öka materialåtervinningen i Sverige. Vi välkomnar därför åtgärder som leder i denna riktning. Däremot anser vi att det inte är självklart att regeringens förslag faktiskt kommer att leda till en ökad återvinning och bättre utsortering, trots att det är hela syftet med reformen. Det saknas reformer som på ett tydligt sätt styr mot en ökad materialåtervinning. Regeringen bör därför återkomma med förslag på åtgärder som säkerställer att vi klarar målen för materialåtervinning.
För att vi ska klara de uppsatta återvinningsmålen krävs vidare bl.a. att insamlingen av verksamheters förpackningsavfall förbättras. Propositionen saknar dock förslag som klargör producenternas skyldigheter vad gäller förpackningsavfall från verksamheter. I dag kan producenter sätta plast på marknaden och tjäna pengar på detta, och samtidigt slippa undan ansvar. I praktiken vältras kostnaden över på vanliga hushåll. Det är varken rimligt eller rättvist. Regeringen bör därför även utreda hur det finansiella producentansvaret för verksamheters förpackningar och annat avfall skulle kunna förtydligas och skärpas.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3906 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Åsa Westlund (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S), Aida Birinxhiku (S) och Andrea Andersson Tay (V).
Tillsyn och illegal avfallshantering – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska skärpa tillsynen och prioritera den uppsökande tillsynen för att komma åt den illegala avfallshanteringen.
- De menar att det finns ett särskilt behov av tillräcklig tillsyn för att komma åt de oseriösa aktörerna inom avfallshanteringen, inte minst den uppsökande tillsynen.
Visa vad de skrev
”För att komma åt de oseriösa aktörerna inom avfallshanteringen finns ett särskilt behov av tillräcklig tillsyn, inte minst när det gäller den uppsökande tillsynen.”
- De menar att dagens tillsyn inte fungerar på ett effektivt och enhetligt sätt.
Visa vad de skrev
”Tyvärr fungerar dagens tillsyn inte på ett effektivt och enhetligt sätt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För att komma åt de oseriösa aktörerna inom avfallshanteringen finns ett särskilt behov av tillräcklig tillsyn, inte minst när det gäller den uppsökande tillsynen. Tyvärr fungerar dagens tillsyn inte på ett effektivt och enhetligt sätt. Regeringen måste därför skärpa tillsynen och prioritera den uppsökande tillsynen för att komma åt den illegala avfallshanteringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3906 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 4 och avslår motionerna 2025/26:3907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 3 och 2025/26:3909 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Åsa Westlund (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S) och Aida Birinxhiku (S).
Utvärdering och uppföljning – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med en analys och utvärdering av riskerna med förslagen om andrahandsansvar för kommunerna och avregleringen av visst kommunalt avfall.
- De menar att propositionen inte tillräckligt tar upp riskerna med den ändrade ansvarsfördelningen mellan kommuner och privata aktörer.
Visa vad de skrev
”Propositionen adresserar inte på ett tillräckligt sätt de tydliga risker som finns med förslaget om förändringar i ansvarsfördelningen mellan kommunerna och privata aktörer.”
- De menar att avfallsföretag kan välja att bara erbjuda tjänster där det är lätt att tjäna pengar, medan kommunerna blir kvar med mindre lönsamma kunder.
Visa vad de skrev
”För det första riskerar det att leda till en situation där avfallsföretag kan välja att endast erbjuda sina tjänster till kunder eller områden där det är lätt att tjäna pengar.”
- De menar att kommunerna kan tvingas bära en stor ekonomisk risk om ett avfallsföretag plötsligt slutar och kommunen snabbt måste ta över eller avveckla verksamheten.
Visa vad de skrev
”Om ett företag som hanterar avfall plötsligt slutar att erbjuda sina tjänster måste kommunerna vara redo att rycka in med kort varsel.”
- De menar att risken för avfallsbrottslighet kan öka när fler aktörer är inblandade och kontrollen blir svagare.
Visa vad de skrev
”När fler aktörer är inblandade och kontrollen blir svagare finns det större utrymme för oseriösa företag att hantera avfall på fel sätt, t.ex. genom illegal dumpning eller bristande sortering.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Propositionen adresserar inte på ett tillräckligt sätt de tydliga risker som finns med förslaget om förändringar i ansvarsfördelningen mellan kommunerna och privata aktörer. Regeringen har föreslagit en avreglering som innebär att ansvaret för delar av det kommunala avfallet flyttas från kommunerna till avfallsproducenterna. Samtidigt föreslår regeringen att kommunerna ska ges ett andrahandsansvar under förutsättning att den som ger upphov till avfallet kan visa att det finns ett bristande utbud av tjänster för avfallshanteringen, att transportavstånden är orimligt långa eller att avfallshanteringstjänsterna erbjuds med oskäliga avtalsvillkor.
Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstödProp. 2025/26:236 · beslutad 22 april 2026
Utformning av elstöd – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tar fram en väl utformad modell för elstöd som tar hänsyn till träffsäkerhet och hur stödet fördelas.
- De menar att utformningen av elstödet i budgetpropositionen för 2026 innebar en betydande risk att stödet aldrig skulle aktiveras.
Visa vad de skrev
”Utformningen av det elstöd som presenterades i budgetpropositionen för 2026 medförde en betydande risk för att stödet aldrig skulle aktiveras.”
- De menar att det nya tillfälliga stödet gör att många hushåll blir utan stöd, eftersom det bara betalas ut till privatpersoner som har ett elnätsavtal.
Visa vad de skrev
”Samtidigt innebär det nya tillfälliga stödet att många hushåll blir utan stöd eftersom det endast betalas ut till fysiska personer som har ett elnätsavtal.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Utformningen av det elstöd som presenterades i budgetpropositionen för 2026 medförde en betydande risk för att stödet aldrig skulle aktiveras. Samtidigt innebär det nya tillfälliga stödet att många hushåll blir utan stöd eftersom det endast betalas ut till fysiska personer som har ett elnätsavtal. Regeringen bör därför ta fram en väl utformad modell för elstöd som beaktar träffsäkerhet och fördelningseffekter.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4082 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Mikael Damberg (S), Joakim Sandell (S), Eva Lindh (S), Ida Gabrielsson (V), Peder Björk (S) och Patrik Lundqvist (S).
Användning av de s.k. flaskhalsintäkterna – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen bevakar och underlättar en flexiblare användning av svenska flaskhalsintäkter i EU.
- De menar att regeringen bör bevaka och underlätta en flexiblare användning av svenska flaskhalsintäkter i EU, eftersom det undantag i EU:s regelverk som tidigare möjliggjorde finansiering av elstöd inte finns kvar.
Visa vad de skrev
”Mot bakgrund av att det undantag i EU:s regelverk som Sverige har haft och som möjliggjort finansiering av elstöd inte längre finns kvar bör regeringen bevaka och underlätta en flexiblare användning av svenska flaskhalsintäkter i EU.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Mot bakgrund av att det undantag i EU:s regelverk som Sverige har haft och som möjliggjort finansiering av elstöd inte längre finns kvar bör regeringen bevaka och underlätta en flexiblare användning av svenska flaskhalsintäkter i EU.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4082 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Mikael Damberg (S), Joakim Sandell (S), Eva Lindh (S), Ida Gabrielsson (V), Peder Björk (S) och Patrik Lundqvist (S).
Tillståndsprövning enligt förnybartdirektivetProp. 2025/26:118 · beslutad 22 april 2026
Tidsplan och samordning – reservation, röstade nej
Vad ville S och C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen, samtidigt som den instämmer i att ett effektivt genomförande av EU-rätten är viktigt, säger ja till att regeringen bör redovisa en tydligare tidsplan för det reviderade förnybartdirektivet och bättre samordna det med de nationella reformerna av tillståndsprocesserna.
- De menar att det väcker frågetecken att EU-kommissionen har stämt Sverige för att förnybartdirektivet införts för sent och ofullständigt.
Visa vad de skrev
”Bara det faktum att kommissionen har valt att stämma Sverige för saktfärdigt och ofullständigt införande av förnybartdirektivets bestämmelser väcker frågetecken.”
- De menar att det fortfarande är oklart när och hur regeringen ska svara EU-kommissionen, vilket skapar osäkerhet för marknadens aktörer och kan försämra Sveriges konkurrenskraft.
Visa vad de skrev
”Oklarheterna om när och hur regeringen har för avsikt att svara upp mot kommissionens krav är fortfarande betydande. Detta skapar i sin tur osäkerhet för marknadens aktörer och riskerar att hämma den svenska konkurrenskraften.”
- De menar att det saknas en helhetssyn på och nödvändig samordning mellan genomförandet av EU-reglerna och de nationella reformerna av miljöprövningen.
Visa vad de skrev
”Enligt vår uppfattning saknas såväl en helhetssyn på och en nödvändig samordning av dessa olika delar av förändringsarbetet.”
- De menar att bristande samordning riskerar att leda till fragmenterade och kortsiktiga regeländringar som skapar osäkerhet, administration och förseningar.
Visa vad de skrev
”Detta riskerar i sin tur att leda till fragmenterade och kortsiktiga regeländringar som skapar en ännu större osäkerhet, administrativ belastning och i värsta fall ytterligare förseningar”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi instämmer i regeringens uppfattning att ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av EU-rätten är avgörande för Sveriges konkurrenskraft, klimatomställning och rättssäkerhet. Därför är vi skeptiska till hur regeringen har tagit sig an arbetet med att inarbeta den här aktuella EU-rättsakten i det svenska miljöprövningssystemet. Bara det faktum att kommissionen har valt att stämma Sverige för saktfärdigt och ofullständigt införande av förnybartdirektivets bestämmelser väcker frågetecken. Oklarheterna om när och hur regeringen har för avsikt att svara upp mot kommissionens krav är fortfarande betydande. Detta skapar i sin tur osäkerhet för marknadens aktörer och riskerar att hämma den svenska konkurrenskraften.
Till detta kommer också att regeringen parallellt med att införa EU-rättsliga bestämmelser bedriver ett omfattande arbete med att reformera de svenska miljöprövningsprocesserna. Det handlar bl.a. om att realisera vittgående förslag från Miljötillståndsutredningen och andra utredningar som i grunden påverkar samma prövningsprocesser. Enligt vår uppfattning saknas såväl en helhetssyn på och en nödvändig samordning av dessa olika delar av förändringsarbetet. Detta riskerar i sin tur att leda till fragmenterade och kortsiktiga regeländringar som skapar en ännu större osäkerhet, administrativ belastning och i värsta fall ytterligare förseningar i prövningen av projekt som kan bidra till att uppnå angelägna energi- och klimatpolitiska målsättningar. Enligt vår uppfattning är ett samlat och långsiktigt angreppssätt nödvändigt för att stärka både rättssäkerheten och Sveriges förmåga att genomföra den så viktiga gröna omställningen.
Med hänvisning till detta anser vi att regeringen bör återkomma till riksdagen med en tydligare redovisning av hur genomförandet av det reviderade förnybartdirektivet tidsmässigt ska slutföras. Regeringen bör också säkerställa att genomförandet av EU-regler och nationella reformer av tillståndsprocesserna samordnas bättre.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3908 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 1 och 2, bifaller delvis motion 2025/26:3913 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 4 och avslår motion 2025/26:3913 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Catarina Deremar (C).
Kortast möjliga tidsfrister – reservation, röstade nej (partiets ledamöter röstade olika)
Vad ville S, V och C i stället? (reservation 3)
Att riksdagen uppmanar regeringen att använda de kortast möjliga tidsfristerna i det reviderade förnybartdirektivet.
- De menar att utdragna och oförutsebara tillståndsprocesser är ett av de största hindren för en effektiv utbyggnad av ett fossilfritt energisystem.
Visa vad de skrev
”utdragna och oförutsebara tillståndsprocesser är ett av de största hindren för en effektiv utbyggnad av ett fossilfritt energisystem.”
- De menar att regeringen inte har lyckats införa EU:s bestämmelser om tillståndsprocesser trots ett högre tonläge från kommissionen.
Visa vad de skrev
”regeringen – trots ett allt högre tonläge från kommissionen – inte har lyckats införa de bestämmelser i EU:s reviderade förnybartdirektiv som gäller tillståndsprocesser”
- De menar att EU-direktivet inte hindrar Sverige från att införa kortare och mer effektiva tidsfrister än förslaget, även för vindkraft och storskalig solkraft.
Visa vad de skrev
”Vi ser inget i direktivet som hindrar Sverige från att införa kortare och mer effektiva tidsfrister än de som föreslås i propositionen även för vindkraft och storskalig solkraft, oavsett om s.k. accelerationsområden pekas ut eller inte.”
- De menar att det behövs en grundlig analys av vilka tidsfrister för olika delar av prövningen som ger en effektivare process utan fler avvisningar och avslag.
Visa vad de skrev
”det behövs en grundlig analys av vilka tidsfrister för olika delar av prövningen som skulle resultera i en effektivare prövningsprocess utan att det leder till fler avvisningar och avslag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att Sverige även fortsättningsvis ska ha EU:s lägsta elpriser. Det kräver att alla konkurrenskraftiga fossilfria kraftslag släpps loss och att de tillståndsprocesser som är förknippade med energiproduktion är snabba och ändamålsenliga eftersom utdragna och oförutsebara tillståndsprocesser är ett av de största hindren för en effektiv utbyggnad av ett fossilfritt energisystem. Vi ser därför positivt på att EU agerar för att snabba på dessa tillståndsprocesser, bl.a. genom att sätta upp tidsfrister för hur länge en miljöprövning får pågå.
Ändringstillstånd – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att genomföra Miljöprövningsutredningens förslag om ändringstillstånd som huvudregel, så att det blir lättare för verksamheter att ändra sina tillstånd, och tillkännager det för regeringen.
- De menar att dagens lagreglering gör att myndigheternas bedömningar styr när det är olämpligt att begränsa tillståndet till att bara avse en ändring av verksamheten.
Visa vad de skrev
”Vi menar att den gällande lagregleringen vidmakthåller en situation där myndigheternas bedömningar förblir styrande för när det är olämpligt att tillståndet begränsas till att enbart avse ändring av verksamheten.”
- De menar att lämplighetsbedömningen är svår att göra och sinkar prövningen, och att myndigheter därför kan göra en mer omfattande prövning än nödvändigt.
Visa vad de skrev
”Denna lämplighetsbedömning är inte bara vansklig att göra, utan den sinkar också prövningen och kan resultera i att myndigheter väljer att göra en mer omfattande prövning”
- De menar att regeringen fortfarande inte har gått vidare med Miljöprövningsutredningens förslag att införa ändringstillstånd som huvudregel för att göra det lättare för verksamheter att ändra sina tillstånd.
Visa vad de skrev
”Vi konstaterar exempelvis att regeringen fortfarande inte har gått vidare med Miljöprövningsutredningens förslag om att införa ändringstillstånd som huvudregel, i syfte att göra det lättare för verksamheter att ändra sina tillstånd.”
- De menar att regeringen säger sig prioritera effektivare och kortare tillståndsprocesser, men att steget från ord till handling ofta har varit långt.
Visa vad de skrev
”Regeringen har vid upprepade tillfällen hävdat att den prioriterar att effektivisera och förkorta tillståndsprocesser. Steget mellan ord och handling har dock ofta varit svårbegripligt långt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det kommunala vetot och vindkraft – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att reformera det kommunala vetot för vindkraft och uppmanar regeringen att lägga ett nytt förslag om tidigt kommunalt ställningstagande, helst med ersättning till kommuner och närboende.
- De menar att det kommunala vetot har stoppat en betydande andel av ansökningarna som behövs för att bygga ut vindkraften.
Visa vad de skrev
”har på senare år stoppat en betydande andel av de ansökningar om tillstånd som behövs för att bygga ut vindkraften i Sverige.”
- De menar att det är mycket bekymmersamt eftersom mer fossilfri kraft behövs för att nå klimatmålen och långt innan eventuell ny kärnkraft kan tas i drift.
Visa vad de skrev
”Detta ser vi som mycket bekymmersamt i en tid när mer fossilfri kraftproduktion behövs för att det ska vara möjligt att nå angelägna klimatmål och långt innan eventuell ny kärnkraft kan tas i drift.”
- De menar att det kommunala vetot måste reformeras för att få fart på utbyggnaden, helst tillsammans med en modell för ersättning till kommuner och närboende.
Visa vad de skrev
”För att åter få fart på utbyggnaden anser vi därför att det är nödvändigt att reformera det kommunala vetot, och då helst i kombination med att få en modell för ersättning till kommuner och närboende på plats.”
- De menar att förslagen om tidigt kommunalt ställningstagande bör genomföras och att regeringen därför på nytt bör lägga förslag med den inriktningen.
Visa vad de skrev
”Vi anser att dessa förslag bör genomföras och att riksdagen därför bör uppmana regeringen att på nytt lägga förslag med denna inriktning på riksdagens bord.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Kravet på kommunal tillstyrkan av vindkraftsanläggningar – vanligen refererat till som det kommunala vetot – har på senare år stoppat en betydande andel av de ansökningar om tillstånd som behövs för att bygga ut vindkraften i Sverige. Detta ser vi som mycket bekymmersamt i en tid när mer fossilfri kraftproduktion behövs för att det ska vara möjligt att nå angelägna klimatmål och långt innan eventuell ny kärnkraft kan tas i drift.
Övriga frågor om vindkraft – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till en ny modell för tillståndsprocessen för havsbaserad vindkraft, där lämpliga områden pekas ut och tillstånd fördelas genom auktion, och till att underlätta generationsväxling av vindkraftverk.
- De menar att långa och svåröverskådliga tillståndsprocesser är ett av de största hindren för en effektiv utbyggnad av ett fossilfritt energisystem.
Visa vad de skrev
”Långa och svåröverskådliga tillståndsprocesser är ett av de största hindren för en effektiv utbyggnad av ett fossilfritt energisystem.”
- De menar att en snabbare och mer förutsägbar tillståndsprocess för förnybar energi är viktig för klimatet, den svenska konkurrenskraften och välfärden samt för säkerhet och beredskap.
Visa vad de skrev
”En snabbare och mer förutsägbar tillståndsprocess för förnybar energi är viktig för klimatet, den svenska konkurrenskraften och välfärden samt för säkerhet och beredskap.”
- De menar att tillståndsprocessen för havsbaserad vindkraft bör likna modellen i många andra länder, där lämpliga områden pekas ut först och tillstånd sedan fördelas genom auktion.
Visa vad de skrev
”Inriktningen bör vara en modell som mer liknar den som används i många andra länder, där lämpliga områden först pekas ut varefter tillstånd fördelas genom ett auktionsförfarande.”
- De menar att generationsväxling av vindkraftverk bör omfattas av begreppet uppgradering i den nya lagen och därmed av förenklade tillståndsförfaranden med kortare tidsfrister.
Visa vad de skrev
”Vi anser att en sådan generationsväxling bör omfattas av begreppet uppgradering i den nya lag som föreslås och därmed även av förenklade tillståndsförfaranden med kortare tidsfrister.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Långa och svåröverskådliga tillståndsprocesser är ett av de största hindren för en effektiv utbyggnad av ett fossilfritt energisystem. En snabbare och mer förutsägbar tillståndsprocess för förnybar energi är viktig för klimatet, den svenska konkurrenskraften och välfärden samt för säkerhet och beredskap.
Identitetskrav vid lagfart och åtgärder mot kringgåenden av bostadsrättslagenProp. 2025/26:106 · beslutad 22 april 2026
Lagstiftningens framtida utformning – reservation, röstade nej
Vad ville S och C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen, utöver de skärpta identitetskraven vid lagfart, säger ja till att införa krav på faktisk id-kontroll och styrkt identitet och att regeringen återkommer med förslag om det.
- De menar att regeringen bortser från remissinstanser som säger att verklig identifiering krävs för att motverka organiserad brottslighet och missbruk av samordningsnummer.
Visa vad de skrev
”Samtidigt bortser regeringen från remissinstansers synpunkter om att verklig identifiering krävs för att motverka organiserad brottslighet och missbruk av samordningsnummer.”
- De menar att regeringen borde ha gjort de nödvändiga övervägandena i stället för att avstå, för att få lagstiftning som motverkar organiserad brottslighet.
Visa vad de skrev
”Vi anser att regeringen i stället borde ha fokuserat på att göra just dessa nödvändiga överväganden i syfte att åstadkomma en lagstiftning som motverkar den organiserade brottsligheten.”
- De menar att regeringens passivitet försämrar möjligheten att hindra penningtvätt, falska identiteter och systematiskt missbruk av fastighetsförvärv.
Visa vad de skrev
”Regeringens passivitet försämrar möjligheten att hindra penningtvätt, användning av falska identiteteter och systematiskt missbruk av fastighetsförvärv.”
- De menar att krav på faktisk id-kontroll och styrkt identitet bör införas i lag.
Visa vad de skrev
”Vår uppfattning är att krav på faktisk id-kontroll och styrkt identitet bör införas i lag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi har tidigare i betänkandet ställt oss bakom regeringens lagförslag och välkomnar skärpta krav på att ange en identitetsbeteckning vid ansökan om lagfart. Vi anser dock att förslaget inte går tillräckligt långt.
Regeringen anför i propositionen att förslaget ska skärpa identitetskontrollen. Samtidigt bortser regeringen från remissinstansers synpunkter om att verklig identifiering krävs för att motverka organiserad brottslighet och missbruk av samordningsnummer.
Trots remissinstansers synpunkter avstår regeringen från att gå vidare med förslag om åtgärder för att sökanden ska identifiera sig och hänvisar till att sådana förslag kräver ytterligare överväganden. Vi anser att regeringen i stället borde ha fokuserat på att göra just dessa nödvändiga överväganden i syfte att åstadkomma en lagstiftning som motverkar den organiserade brottsligheten. Regeringens passivitet försämrar möjligheten att hindra penningtvätt, användning av falska identiteteter och systematiskt missbruk av fastighetsförvärv.
För att effektivt motverka organiserad brottslighet bör lagfartsärenden alltid innehålla en verifierad identitet, och inte enbart uppgifter om person- och samordningsnummer. Vår uppfattning är att krav på faktisk id-kontroll och styrkt identitet bör införas i lag. Regeringen bör därför återkomma med förslag som tillgodoser det.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3905 av Joakim Järrebring m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C) och Markus Kallifatides (S).
En ny hyresförvärvslag – reservation, röstade nej
Vad ville S och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till en ny hyresförvärvslag, alltså en lag om förvärv av hyresfastigheter, och att regeringen återkommer till riksdagen med ett förslag till en sådan lag.
- De menar att det i dag är för lätt att ta över ansvaret för en hyresfastighet utan prövning, sedan den tidigare lagen upphävdes.
Visa vad de skrev
”Lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. upphävdes 2010 under en tidigare borgerlig regering, och i dag kan vem som helst ta över fastighetsägaransvaret för en flerfamiljsfastighet utan att någon prövning sker.”
- De menar att det är mycket svårt att komma åt oseriösa fastighetsägare och att boende kan vittna om fastigheter som närmast förfaller.
Visa vad de skrev
”Det är mycket svårt att komma åt oseriösa fastighetsägare. Boende kan vittna om fastighetsägare som lämnar hyresgäster i fastigheter som närmast förfaller.”
- De menar att utredningens förslag skulle göra att de flesta förvärv får klartecken snabbt, samtidigt som kontrollen kan riktas mot förvärv där det finns goda skäl.
Visa vad de skrev
”Det helt övervägande antalet förvärv kommer därmed att få klartecken mycket snabbt, och prövningen kan riktas in mot de förvärv där det finns goda skäl för en närmare kontroll.”
- De menar att det är viktigt att följa upp effekterna av den nya hyresförvärvslagen.
Visa vad de skrev
”I likhet med Boverket anser vi vidare att det är viktigt att följa upp effekterna av den nya hyresförvärvslagen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. upphävdes 2010 under en tidigare borgerlig regering, och i dag kan vem som helst ta över fastighetsägaransvaret för en flerfamiljsfastighet utan att någon prövning sker.
Det är mycket svårt att komma åt oseriösa fastighetsägare. Boende kan vittna om fastighetsägare som lämnar hyresgäster i fastigheter som närmast förfaller.
Ett ställföreträdarskap att lita påProp. 2025/26:92 · beslutad 22 april 2026
Ställföreträdarutredningens förslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till regeringens förslag och dessutom till att regeringen överväger fler lagändringar så att reglerna om ställföreträdare och överförmyndare blir moderna och rättssäkra.
- De menar att det är angeläget att ytterligare lagändringar övervägs, även om det är välkommet att utredningens förslag har tagits vidare.
Visa vad de skrev
”Det är välkommet att utredningens förslag tagits vidare, men vi anser att det är angeläget att ytterligare lagändringar övervägs.”
- De menar att det är avgörande att regeringen fortsätter att följa frågorna och vidtar lämpliga åtgärder för att reglerna ska vara moderna och rättssäkra.
Visa vad de skrev
”Det är därför avgörande att regeringen fortsätter att följa frågorna och vidtar adekvata åtgärder i syfte att säkerställa att reglerna om ställföreträdare och överförmyndare är moderna och rättssäkra.”
- De menar att det är mycket viktigt att systemet med ställföreträdare och överförmyndare fungerar och är rättssäkert.
Visa vad de skrev
”Vi delar naturligtvis utskottets uppfattning att det är av yttersta vikt att systemet med ställföreträdare och överförmyndare är fungerande och rättssäkert.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi har tidigare i betänkandet ställt oss bakom regeringens förslag, som bygger på Ställföreträdarutredningens betänkande Gode män och förvaltare – en översyn (SOU 2021:36). Det är välkommet att utredningens förslag tagits vidare, men vi anser att det är angeläget att ytterligare lagändringar övervägs. Vi delar naturligtvis utskottets uppfattning att det är av yttersta vikt att systemet med ställföreträdare och överförmyndare är fungerande och rättssäkert. Det är därför avgörande att regeringen fortsätter att följa frågorna och vidtar adekvata åtgärder i syfte att säkerställa att reglerna om ställföreträdare och överförmyndare är moderna och rättssäkra.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2025/26:320 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 17, 2025/26:498 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2, 2025/26:2149 av Sten Bergheden (M), 2025/26:2726 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 1, 2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 78 och 2025/26:3646 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 27.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C), Amanda Palmstierna (MP), Markus Kallifatides (S) och Andreas Lennkvist Manriquez (V).
Anmälningsplikt vid misstanke om brott – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att överförmyndare ska vara skyldiga att polisanmäla alla misstänkta brott som en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare kan ha begått, utan att behöva underrätta om anmälan när det är olämpligt, och att regeringen ska återkomma med lagförslag.
- De menar att anmälningsskyldigheten ska gälla alla misstänkta brott, inte bara de brott som regeringen pekar ut.
Visa vad de skrev
”Vi instämmer i denna bedömning men anser att anmälningsskyldigheten ska omfatta alla misstänkta brott, inte enbart dem som regeringen pekar ut.”
- De menar att en ställföreträdare som misstänks för brott alltid måste polisanmälas, oavsett vilket brott det handlar om.
Visa vad de skrev
”En ställföreträdare som misstänks för brott måste polisanmälas oavsett vilket brott det är fråga om.”
- De menar att misstankar mot en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare bör polisanmälas oavsett om brottet riktar sig mot huvudmannen och oavsett vilket straff som kan följa.
Visa vad de skrev
”Om en överförmyndare har anledning att misstänka att en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare begått ett brott bör det polisanmälas, oavsett om det är ett brott mot huvudmannen eller ej och vilken påföljd som är föreskriven för brottet.”
- De menar att misstankar om barnpornografibrott hos en ställföreträdare är en risk för huvudmannen om denne är ett barn, även om brottet inte har samband med uppdraget.
Visa vad de skrev
”Om en ställföreträdare exempelvis misstänks ha begått barnpornografibrott innebär det en riskfaktor för huvudmannen om denne är ett barn, även om huvudmannen i ett inledande skede inte misstänks vara målsägande eller om brottet inte har begåtts i samband med verksamheten.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Förordnade förmyndares informationsskyldighet – reservation, röstade nej
Vad ville S och C i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att förordnade förmyndare ska informera även yngre barn om uppdraget när det bedöms vara barnets bästa, och att det ska motiveras i årsberättelsen om ett yngre barn inte har informerats.
- De menar att åldersgränsen på 16 år riskerar att leda till att yngre barns rättigheter inte respekteras.
Visa vad de skrev
”Åldersgränsen på 16 år riskerar nämligen att medföra att de yngre barnens rättigheter inte kommer att respekteras, varför barnens rättigheter måste förtydligas.”
- De menar att det inte räcker med ett uttalande i förarbetena, med tanke på barnens utsatta ställning i förhållande till vuxna och ställföreträdaren.
Visa vad de skrev
”Med beaktande av de enskilda barnens utsatta ställning i förhållande till vuxenvärlden och ställföreträdaren, är det enligt vår mening inte tillräckligt med ett sådant förarbetsuttalande.”
- De menar att barns rättigheter måste tydliggöras.
Visa vad de skrev
”Vi anser dock att barns rättigheter måste tydliggöras.”
- De menar att barn enligt barnkonventionen har rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem.
Visa vad de skrev
”Enligt artikel 12 ska konventionsstaterna tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Barnkonventionen är sedan den 1 januari 2020 svensk lag. Vid ärenden som rör barn ska enligt artikel 3 i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Rättigheterna i konventionen ska ses som en helhet, och barnets bästa kan inte frikopplas från övriga rättigheter. Enligt artikel 12 ska konventionsstaterna tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
Anställda ställföreträdare – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att bara anställda inom kommunala förvaltarenheter eller andra icke vinstdrivande organisationer ska få förordnas som ställföreträdare, och att regeringen ska ta fram nödvändiga lagförslag.
- De menar att vinstdrivande privata företag inte ska få tjäna pengar på utsatta individer, eftersom det förstör enskildas liv.
Visa vad de skrev
”Vi delar regeringens bedömning att anställda ställföreträdare behövs i vissa fall men motsätter oss att vinstdrivande privata aktörer ska tillåtas fortsätta tjäna pengar på utsatta individer eftersom det förstör enskildas liv.”
- De menar att det inte är rimligt att företag tjänar pengar på detta sätt, särskilt eftersom verksamheten finansieras helt med svenska skattemedel.
Visa vad de skrev
”Det är inte rimligt att företag kan tjäna pengar på det här sättet, särskilt som det finansieras helt med svenska skattemedel.”
- De menar att problemet har blivit tydligt genom flera uppmärksammade fall de senaste åren.
Visa vad de skrev
”Problemet har blivit väl synligt genom flera uppmärksammade fall de senaste åren.”
- De menar att det är uppseendeväckande att regeringen ställer sig på företagens sida och vill att de ska få fortsätta tjäna pengar på utsatta individer.
Visa vad de skrev
”Det är uppseendeväckande att regeringen ställer sig på de här företagens sida och anser att de ska få fortsätta tjäna pengar på utsatta individer.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Systemet med gode män och förvaltare bygger på människors ideella engagemang, dvs. att det finns personer som på sin fritid och mot en relativt låg ersättning tar hand om en annan persons ekonomiska och personliga angelägenheter. Vi delar regeringens bedömning att det ideella engagemanget är en styrka för samhället och viktigt att bevara. Det finns dock personer med ett stort hjälpbehov som får vänta länge på en ställföreträdare. Det förekommer även att överförmyndaren inte alls kan hitta en lämplig ställföreträdare för den som behöver hjälp. Även om den enskilde i dessa fall ofta har andra hjälp- och stödinsatser från det allmänna, kan avsaknaden av en ställföreträdare medföra stora problem. Exempelvis kan den enskilde stå utan någon som ser till att hans eller hennes räkningar blir betalda, ansöker om de insatser som han eller hon behöver eller följer upp om beslutade insatser fungerar som förväntat.
Uppföljning av lagstiftningen – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen om tre till fem år följer upp de genomförda lagändringarna om ställföreträdare och bedömer om fler lagändringar behövs.
- De menar att det är angeläget att följa upp om och hur lagändringarna får effekt och att överväga om ytterligare lagändringar är motiverade.
Visa vad de skrev
”I förlängningen är det dock angeläget att följa upp om och hur lagändringarna får effekt, samt överväga om ytterligare lagändringar är motiverade.”
- De menar att erfarenheten visar att de verkliga konsekvenserna av lagändringar om ställföreträdarskap ofta visar sig först när lagen tillämpas.
Visa vad de skrev
”Erfarenheten visar att de verkliga konsekvenserna av lagändringar om ställföreträdarskap ofta visar sig först i tillämpningen.”
- De menar att en uppföljning som tar in både yrkesverksammas och civilsamhällets erfarenheter kan vara avgörande för att tidigt fånga både positiva effekter och oavsiktliga konsekvenser.
Visa vad de skrev
”En uppföljning som beaktar både praktikers och civilsamhällets erfarenheter kan därför vara avgörande för att tidigt fånga upp både positiva effekter och oavsiktliga konsekvenser.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det var den socialdemokratiskt ledda regeringen som 2019 tillsatte Ställföreträdarutredningen, vars betänkande ligger till grund för propositionen, och som vi nämnt tidigare är det välkommet att lagstiftningen nu ändras. I förlängningen är det dock angeläget att följa upp om och hur lagändringarna får effekt, samt överväga om ytterligare lagändringar är motiverade.
Erfarenheten visar att de verkliga konsekvenserna av lagändringar om ställföreträdarskap ofta visar sig först i tillämpningen. En uppföljning som beaktar både praktikers och civilsamhällets erfarenheter kan därför vara avgörande för att tidigt fånga upp både positiva effekter och oavsiktliga konsekvenser.
Vi tycker därför att regeringen om tre till fem år bör göra en översyn av genomförda lagändringar och deras effekter samt bedöma om ytterligare reformer är motiverade. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncernerProp. 2025/26:102 · beslutad 25 mars 2026
Konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till ändringarna i propositionen och samtidigt säger till regeringen att göra en samlad konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt (en extra skatt för stora företagskoncerner).
- De menar att den komplicerade implementeringen och det omfattande regelverket riskerar att underminera syftet med den globala minimiskatten.
Visa vad de skrev
”Samtidigt ser vi med oro på att den komplicerade implementeringsprocessen och det omfattande regelverket riskerar att underminera själva syftet med den globala minimiskatten.”
- De menar att om reglerna upplevs som orimligt betungande för företag som redan gör rätt för sig, samtidigt som möjligheterna till skatteflykt finns kvar, kan förtroendet för systemet skadas.
Visa vad de skrev
”Om reglerna upplevs som orimligt betungande för företag som redan gör rätt för sig, samtidigt som möjligheterna till skatteflykt kvarstår, riskerar förtroendet för systemet att skadas.”
- De menar att lagen måste fungera som det var tänkt: stoppa avancerad internationell skatteplanering samtidigt som företagens kostnader för att följa regelverket hålls på en rimlig nivå.
Visa vad de skrev
”För att undvika detta är det nödvändigt att säkerställa att lagen fungerar som det var tänkt, dvs. att den sätter stopp för avancerad internationell skatteplanering, samtidigt som företagens kostnader för att uppfylla regelverket hålls på en rimlig nivå.”
- De menar att lagstiftningen redan vid beredningen i flera delar inte var fullt genomarbetad.
Visa vad de skrev
”Redan under beredningen av propositionen framhöll vi att lagstiftningen i flera delar inte var fullt genomarbetad.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi står bakom de ändringar som föreslås i propositionen, eftersom de syftar till att komplettera och anpassa svensk lagstiftning till de internationella överenskommelserna. Det är viktigt att Sverige uppfyller sina åtaganden och bidrar till en globalt rättvis beskattning. Samtidigt har implementeringen av regelverken kantats av problem. När lagen om tilläggsskatt infördes genom proposition 2023/24:32 skedde det i mycket snabb takt, något som inte hör till vanligheterna och som inte heller bör vara norm i lagstiftningsarbetet.
Redan under beredningen av propositionen framhöll vi att lagstiftningen i flera delar inte var fullt genomarbetad. Detta påpekade också flera remissinstanser.
Lagen kompletterades med ytterligare bestämmelser i slutet av 2024. Vi framhöll då att det sannolikt finns behov av fler justeringar, vilket också flera remissinstanser gav uttryck för. Att regeringen har uppdaterat, och fortsätter att uppdatera, lagstiftningen i linje med de internationella riktlinjerna är rimligt. Samtidigt ser vi med oro på att den komplicerade implementeringsprocessen och det omfattande regelverket riskerar att underminera själva syftet med den globala minimiskatten. Om reglerna upplevs som orimligt betungande för företag som redan gör rätt för sig, samtidigt som möjligheterna till skatteflykt kvarstår, riskerar förtroendet för systemet att skadas. För att undvika detta är det nödvändigt att säkerställa att lagen fungerar som det var tänkt, dvs. att den sätter stopp för avancerad internationell skatteplanering, samtidigt som företagens kostnader för att uppfylla regelverket hålls på en rimlig nivå. Vi föreslår därför att regeringen gör en samlad konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt. Den bör omfatta regelverket, en redovisning av de administrativa kostnaderna för de berörda företagen samt en utredning av möjligheter till förenklingar.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3904 av Niklas Karlsson m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Marie Olsson (S), Kalle Olsson (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S), Ilona Szatmári Waldau (V), Annika Hirvonen (MP), Blåvitt Elofsson (S) och Daniel Bäckström (C).
Hund under kontrollProp. 2025/26:57 · beslutad 19 mars 2026
Hundavel och hundsmuggling – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen gör en översyn av hundaveln, stärker tillsynen och inför åtgärder mot hundsmuggling enligt förslag från Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Tullverket.
- De menar att hundsmuggling och olaglig hundavel har blivit en viktig inkomstkälla för de kriminella gängen.
Visa vad de skrev
”Hundsmuggling och olaglig hundavel har blivit en viktig inkomstkälla för de kriminella gängen.”
- De menar att det finns risk att farliga sjukdomar som rabies sprids till Sverige om hundsmugglingen inte stoppas.
Visa vad de skrev
”När det gäller hundsmugglingen finns det risker att farliga sjukdomar som rabies sprids till Sverige om smugglingen inte stoppas.”
- De menar att tillsynen och kontrollerna av hundaveln bör stärkas för att säkerställa god hälsa och avelsegenskaper hos tikarna och undvika lidande från osunda avelsrutiner.
Visa vad de skrev
”Vi förordar även en stärkt tillsyn och kontroller av hundaveln för att säkerställa god hälsa och avelsegenskaper bland tikarna och undvika lidande kopplat till osunda avelsrutiner.”
- De menar att förslag från Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Tullverket om utökad samverkan, skärpta kontroller och utökad registrering av hundar bör införas för att komma åt de kriminella gängen och skydda människors och djurs hälsa.
Visa vad de skrev
”Bland annat föreslår myndigheterna en utökad myndighetssamverkan, skärpta kontroller och utökad registrering av hundar. Dessa förslag bör införas för att komma åt de kriminella gängen och skydda människors och djurs hälsa.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Hundsmuggling och olaglig hundavel har blivit en viktig inkomstkälla för de kriminella gängen. Det handlar om mångmiljonbelopp som går direkt till de kriminellas plånböcker. Det är positivt att det finns viss nationell reglering för att förebygga hundsmuggling och olaglig hundavel samt att en ny EU-förordning kommer att träda i kraft. Vi välkomnar även att regeringen har tillsatt en bokstavsutredare med uppdrag att analysera och lämna förslag på åtgärder mot illegal införsel av sällskapsdjur. Samtidigt finns det fortfarande svåra utmaningar inom båda områdena som kräver åtgärder.
I fråga om hundaveln anser vi att regeringen bör göra en översyn av hundaveln i Sverige för att säkerställa att den är förenlig med djurskyddslagstiftningen. Vi förordar även en stärkt tillsyn och kontroller av hundaveln för att säkerställa god hälsa och avelsegenskaper bland tikarna och undvika lidande kopplat till osunda avelsrutiner.
När det gäller hundsmugglingen finns det risker att farliga sjukdomar som rabies sprids till Sverige om smugglingen inte stoppas. Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Tullverket har tillsammans tagit fram förslag på hur det kan uppnås. Bland annat föreslår myndigheterna en utökad myndighetssamverkan, skärpta kontroller och utökad registrering av hundar. Dessa förslag bör införas för att komma åt de kriminella gängen och skydda människors och djurs hälsa.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3733 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 40–42.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Åsa Westlund (S), Sofia Skönnbrink (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S) och Jytte Guteland (S).
Skärpningar av regelverket för invasiva främmande arterProp. 2025/26:41 · beslutad 19 mars 2026
Nationalparker och naturreservat – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger ja till att skötseln och skyddet av värdefull natur säkerställs, och säger det till regeringen.
- De menar att regeringens stora nedskärningar i miljöbudgeten skadar naturvården.
Visa vad de skrev
”Vi är mycket bekymrade över de konsekvenser som regeringens drastiska nedskärningar i miljöbudgeten leder till för vår naturvård.”
- De menar att ekosystem som mår bra bättre kan stå emot klimatförändringarna och binda mer koldioxid.
Visa vad de skrev
”Välmående ekosystem kan också bättre stå emot klimatförändringarna och absorbera mer koldioxid.”
- De menar att skötsel av naturen är viktig för friluftslivet och för att skapa nya jobb.
Visa vad de skrev
”Dessutom är naturvårdande skötsel viktig för att främja friluftsliv och skapa nya jobbtillfällen.”
- De menar att Riksrevisionens larm 2024 om eftersatt skötsel av Sveriges mest värdefulla naturområden visar hur allvarligt läget är.
Visa vad de skrev
”Under 2024 larmade Riksrevisionen om att skötseln av Sveriges mest värdefulla naturområden är eftersatt, vilket ytterligare visar på allvaret i situationen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi är mycket bekymrade över de konsekvenser som regeringens drastiska nedskärningar i miljöbudgeten leder till för vår naturvård. Naturvården är avgörande för att skydda våra naturområden, arter och ekosystem som står inför allt större hot. Välmående ekosystem kan också bättre stå emot klimatförändringarna och absorbera mer koldioxid. Dessutom är naturvårdande skötsel viktig för att främja friluftsliv och skapa nya jobbtillfällen. Men med regeringens nedskärningar riskerar vårt rika friluftsliv att kraftigt försämras.
Under 2024 larmade Riksrevisionen om att skötseln av Sveriges mest värdefulla naturområden är eftersatt, vilket ytterligare visar på allvaret i situationen. Vi kan inte nog betona vikten av att säkerställa skötsel och skydd av värdefull natur.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 80 och avslår motionerna 2025/26:200 av Per-Arne Håkansson och Ewa Pihl Krabbe (båda S), 2025/26:553 av Caroline Helmersson Olsson m.fl. (S), 2025/26:775 av Lena Bäckelin och Anna-Caren Sätherberg (båda S), 2025/26:881 av Magnus Manhammar (S) och 2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 16.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Åsa Westlund (S), Sofia Skönnbrink (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S) och Jytte Guteland (S).
Allemansrätten – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 12)
Att riksdagen säger ja till att öka kunskapen om allemansrätten genom information och kommunikation, och att regeringen får veta det.
- De menar att allemansrätten riskerar att urholkas när naturen privatiseras och hägnas in.
Visa vad de skrev
”Men med ökad privatisering och inhägnande av naturen riskerar allemansrätten att urholkas.”
- De menar att strandskyddsutredningen ser ut att bana väg för att privatisera stränderna, vilket de ser som ett direkt hot mot allemansrätten och som något som ökar utsattheten för översvämningar.
Visa vad de skrev
”Utredningsuppdraget ser ut att bana väg för att privatisera våra stränder. Det utgör ett direkt hot mot allemansrätten och ökar utsattheten för översvämningar.”
- De menar att bristande kunskap kan leda till oavsiktliga överträdelser som skadar miljön eller till konflikter mellan markägare och allmänheten.
Visa vad de skrev
”Bristande kunskap är ett annat hot som kan leda till oavsiktliga överträdelser som skadar miljön eller till konflikter mellan markägare och allmänheten.”
- De menar att strandskyddsreglerna bör anpassas efter tillgången på sjöar och stränder, befolkningstäthet och exploateringstryck, med starkare skydd i tätbefolkade områden och ökade möjligheter att bygga nära stränder i glesbygd.
Visa vad de skrev
”För att värna både strandskyddet och landsbygdens utvecklingsmöjligheter vill vi socialdemokrater differentiera reglerna kring strandskydd efter landets varierande tillgång till sjöar och stränder, liksom efter befolkningstäthet och exploateringstryck.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Allemansrätten är bland det svenskaste vi har och säkerställer att alla människor har möjlighet att vistas ute i naturen. Det stärker såväl demokrati som hälsa och väl befinnande. Skog, vatten, öppna landskap och fjäll är också viktiga delar av vårt kulturarv. Men med ökad privatisering och inhägnande av naturen riskerar allemansrätten att urholkas. Bristande kunskap är ett annat hot som kan leda till oavsiktliga överträdelser som skadar miljön eller till konflikter mellan markägare och allmänheten. För att värna allemansrätten vill vi öka kunskapen om allemansrätten genom information och kommunikation.
Sanering av förorenade områden – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 16)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tillsätter en utredning om hur principen att förorenaren betalar ska följas vid sanering av PFAS-förorenade områden och tar initiativ för att stimulera innovation och utveckling av nya saneringsmetoder.
- De menar att PFAS-förorenade områden är ett växande problem och att Naturvårdsverket varnar för att de är en av de största källorna till fortsatt spridning till dricksvatten.
Visa vad de skrev
”Naturvårdsverket varnar för att dessa områden är en av de största källorna till fortsatt spridning till vårt dricksvatten.”
- De menar att en effektiv och rättvis ansvarsfördelning kräver att principen att förorenaren betalar följs, och att en utredning därför bör tillsättas.
Visa vad de skrev
”För en effektiv och rättvis ansvarsfördelning är det viktigt att säkerställa att principen om att förorenaren betalar följs. Vi vill därför tillsätta en utredning som ser över hur vi på bästa och snabbast möjliga sätt säkerställer detta.”
- De menar att innovation och utveckling av nya saneringsmetoder behöver stimuleras för att påskynda sanering och bättre ta vara på avsatta medel.
Visa vad de skrev
”För att påskynda sanering och bättre ta vara på de medel som avsätts behöver innovation och utveckling av nya saneringsmetoder stimuleras.”
- De menar att regeringen bör ta initiativ till sådana åtgärder.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför ta initiativ till sådana åtgärder.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
PFAS-förorenade områden är ett växande problem i vårt samhälle. Idag finns närmare 90 000 identifierade områden där marken är förorenad av miljögifter, varav en stor del kan vara förorenade av PFAS. Naturvårdsverket varnar för att dessa områden är en av de största källorna till fortsatt spridning till vårt dricksvatten. Det är av största vikt att dessa områden tas om hand. För en effektiv och rättvis ansvarsfördelning är det viktigt att säkerställa att principen om att förorenaren betalar följs. Vi vill därför tillsätta en utredning som ser över hur vi på bästa och snabbast möjliga sätt säkerställer detta. För att påskynda sanering och bättre ta vara på de medel som avsätts behöver innovation och utveckling av nya saneringsmetoder stimuleras. Regeringen bör därför ta initiativ till sådana åtgärder.
Strandskydd – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 24)
Att riksdagen säger ja till ett differentierat strandskydd som är starkare i tätbefolkade områden och ger större möjligheter att bygga strandnära i glesbygd.
- De menar att reglerna om strandskydd bör differentieras efter bland annat tillgången till sjöar och stränder, befolkningstäthet och exploateringstryck.
Visa vad de skrev
”För att värna både strandskyddet och landsbygdens utvecklingsmöjligheter bör reglerna om strandskydd differentieras utifrån landets varierande tillgång till sjöar och stränder, liksom efter befolkningstäthet och exploateringstryck.”
- De menar att strandskyddet måste vara starkare i tätbefolkade områden och att möjligheterna att bygga strandnära måste öka i glesbefolkade områden.
Visa vad de skrev
”I tätbefolkade områden måste strandskyddet vara starkare än i dag. I glesbefolkade områden måste möjligheterna att bygga strandnära utökas.”
- De menar att hänsyn måste tas till riskerna med strandnära bygge, inte minst med klimatförändringarna.
Visa vad de skrev
”Hänsyn måste tas till de risker som finns med strandnära bygge, inte minst i klimatförändringarnas spår.”
- De menar att strandskyddsutredningen ser ut att bana väg för att privatisera stränderna, vilket de ser som ett hot mot allemansrätten och något som ökar utsattheten för översvämningar.
Visa vad de skrev
”Utredningsuppdraget ser ut att bana väg för att privatisera våra stränder. Det utgör ett direkt hot mot allemansrätten och ökar utsattheten för översvämningar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För att värna både strandskyddet och landsbygdens utvecklingsmöjligheter bör reglerna om strandskydd differentieras utifrån landets varierande tillgång till sjöar och stränder, liksom efter befolkningstäthet och exploateringstryck. I tätbefolkade områden måste strandskyddet vara starkare än i dag. I glesbefolkade områden måste möjligheterna att bygga strandnära utökas. Hänsyn måste tas till de risker som finns med strandnära bygge, inte minst i klimatförändringarnas spår.
Kalkning – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 29)
Att riksdagen säger till regeringen att säkerställa att den nödvändiga kalkningen av försurade sjöar och vattendrag kan fortsätta.
- De menar att den kontinuerliga kalkningen har varit avgörande för att ekosystemen ska fungera igen och fiskbestånden återhämta sig.
Visa vad de skrev
”Den kontinuerliga kalkningen av försurade sjöar och vattendrag har därför varit avgörande för att fungerande ekosystem har kunnat återskapas och fiskbestånden kunnat återhämta sig.”
- De menar att regeringens nedskärningar i anslaget till kalkning har gjort att budgeten inte räckt till för att täcka behoven.
Visa vad de skrev
”Regeringens nedskärningar i anslaget till kalkning har lett till att budgeten inte räckt till för att täcka behoven.”
- De menar att flera årtionden av naturvårdsarbete riskerar att gå förlorade.
Visa vad de skrev
”Flera årtionden av naturvårdsarbete riskerar nu att kastas bort.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En stor del andel av våra sjöar och vattendrag är drabbade av försurning. Den kontinuerliga kalkningen av försurade sjöar och vattendrag har därför varit avgörande för att fungerande ekosystem har kunnat återskapas och fiskbestånden kunnat återhämta sig. Regeringens nedskärningar i anslaget till kalkning har lett till att budgeten inte räckt till för att täcka behoven. Flera årtionden av naturvårdsarbete riskerar nu att kastas bort. Vi socialdemokrater kräver därför att regeringen säkerställer att den nödvändiga kalkningen av försurade sjöar och vattendrag kan fortsätta.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 74 och avslår motion 2025/26:778 av Lena Bäckelin (S).
Nya regler för arbetskraftsinvandringProp. 2025/26:87 · beslutad 18 mars 2026
Arbetsmarknadsprövning – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att återinföra en prövning där myndigheterna tillsammans med arbetsmarknadens parter bedömer om det finns behov av arbetskraftsinvandring inom ett yrke, och säger till regeringen att återkomma med ett förslag om det.
- De menar att det nuvarande marknadsbaserade systemet leder till utnyttjande av utländska arbetstagare och till att löner och arbetsvillkor pressas ned.
Visa vad de skrev
”Det nuvarande marknadsbaserade systemet för arbetskraftsinvandring leder till många problem, bl.a. utnyttjande av utländska arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden och dumpning av löner och arbetsvillkor.”
- De menar att arbetskraftsinvandring bara ska vara möjlig när det inte går att hitta rätt person i Sverige.
Visa vad de skrev
”Arbetskraftsinvandring bör därför bara vara möjlig i de fall det inte går att hitta rätt person i Sverige.”
- De menar att ansvariga myndigheter tillsammans med arbetsmarknadens parter ska bedöma behovet av arbetskraftsinvandring inom varje yrkesområde.
Visa vad de skrev
”Bedömningen av behovet av arbetskraftsinvandring inom respektive yrkesområde bör göras av ansvariga myndigheter tillsammans med arbetsmarknadens parter.”
- De menar att en arbetsmarknadsprövning tar bort behovet av undantag på många yrkesområden och risken att arbetskraftsinvandrare används för att pressa ned lönerna.
Visa vad de skrev
”Genom en arbetsmarknadsprövning elimineras också behovet av att införa undantag på en mängd yrkesområden och därmed risken att på det viset få tillbaka en arbetsmarknad där arbetskraftsinvandrare används för att pressa ned lönerna.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det nuvarande marknadsbaserade systemet för arbetskraftsinvandring leder till många problem, bl.a. utnyttjande av utländska arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden och dumpning av löner och arbetsvillkor. Arbetskraftsinvandring bör därför bara vara möjlig i de fall det inte går att hitta rätt person i Sverige. Bedömningen av behovet av arbetskraftsinvandring inom respektive yrkesområde bör göras av ansvariga myndigheter tillsammans med arbetsmarknadens parter. Genom en arbetsmarknadsprövning elimineras också behovet av att införa undantag på en mängd yrkesområden och därmed risken att på det viset få tillbaka en arbetsmarknad där arbetskraftsinvandrare används för att pressa ned lönerna. Den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen bör följaktligen återinföras och regeringen bör återkomma med ett förslag om detta.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:307 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 30.4, 2025/26:449 av Serkan Köse (S), 2025/26:675 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S), 2025/26:676 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S), 2025/26:1428 av Teresa Carvalho m.fl. (S), 2025/26:3584 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkande 14, 2025/26:3587 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 3, 2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 91 och 2025/26:3874 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S) och Arber Gashi (S).
Utformningen av lönekravet och undantagen från kravet – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att göra lönekravet anpassningsbart, så att lägre lönekrav kan tillåtas där arbetsmarknadens parter har tecknat kollektivavtal, och att regeringen återkommer med ett förslag.
- De menar att lägre lönekrav ska kunna tillåtas när arbetsmarknadens parter har tecknat kollektivavtal, så att arbetskraftsinvandring kan användas även i yrken med lägre lön.
Visa vad de skrev
”lägre lönekrav kan tillåtas där ett kollektivavtal har tecknats mellan arbetsmarknadens parter, som gör att arbetskraftsinvandring även kan användas inom yrkesområden där lönenivån är lägre än lönekravet”
- De menar att ett lönekrav som kan anpassas behövs för att kunna tillgodose varierande behov och ta hänsyn till olika förutsättningar i landet.
Visa vad de skrev
”Ett dispositivt lönekrav är också viktigt för att kunna tillgodose varierande behov och ta hänsyn till olika förutsättningar i landet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Lönekravet i lagstiftningen bör göras dispositivt. Det innebär att lägre lönekrav kan tillåtas där ett kollektivavtal har tecknats mellan arbetsmarknadens parter, som gör att arbetskraftsinvandring även kan användas inom yrkesområden där lönenivån är lägre än lönekravet men där parterna anser att det kan fungera utan att det snedvrider konkurrensen och stör lönebildningen. Ett dispositivt lönekrav är också viktigt för att kunna tillgodose varierande behov och ta hänsyn till olika förutsättningar i landet. Regeringen bör återkomma med ett förslag i frågan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:781 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S) och 2025/26:3874 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2 och avslår motion 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 8.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S) och Arber Gashi (S).
Kravet på sjukförsäkring för arbetstillstånd – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett förslag där det tydligt framgår att arbetsgivaren ansvarar för sjukförsäkringen när arbetstillståndet är kortare än ett år.
- De menar att det tydligt bör framgå att det är arbetsgivaren som har ansvaret för försäkringen när arbetstillståndet är kortare än ett år.
Visa vad de skrev
”Det bör dock framgå tydligt att det är arbetsgivaren som i dessa fall ska ha ansvaret för försäkringen.”
- De menar att regeringen bör återkomma med ett förslag om detta.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör återkomma med ett sådant förslag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag till krav på heltäckande sjukförsäkring för att en utlänning ska kunna beviljas arbetstillstånd som är kortare än ett år är rimligt. Det bör dock framgå tydligt att det är arbetsgivaren som i dessa fall ska ha ansvaret för försäkringen. Regeringen bör återkomma med ett sådant förslag.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3874 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 3 och 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 7.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Malte Tängmark Roos (MP) och Arber Gashi (S).
Sammanlagd tillståndstid för säsongsarbete – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger nej till den föreslagna förlängningen av tillståndstiden för säsongsarbetare.
- De menar att en förlängning riskerar att göra tillstånd för säsongsarbete till en ersättningskanal för yrken som inte når upp till lönekravet för arbetstillstånd.
Visa vad de skrev
”Den föreslagna förlängningen av tillståndstiden för säsongsarbetare medför en risk att tillstånd för säsongsarbete blir en ersättningskanal för vissa yrken som inte når upp till lönekravet för arbetstillstånd.”
- De menar att en förlängning kan kräva att fler kontroll- och skyddsregler införs.
Visa vad de skrev
”Därtill finns det en risk för att det kommer att kräva att fler kontroll- och skyddsregler införs.”
- De menar att den nuvarande maximala tillståndstiden är tillräcklig, möjligen kompletterad med ett mer förenklat ansökningsförfarande.
Visa vad de skrev
”Nuvarande maximala tillståndstid är tillräcklig, möjligen kompletterad med ett mer förenklat ansökningsförfarande än vad som finns i dag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Den föreslagna förlängningen av tillståndstiden för säsongsarbetare medför en risk att tillstånd för säsongsarbete blir en ersättningskanal för vissa yrken som inte når upp till lönekravet för arbetstillstånd. Därtill finns det en risk för att det kommer att kräva att fler kontroll- och skyddsregler införs. Nuvarande maximala tillståndstid är tillräcklig, möjligen kompletterad med ett mer förenklat ansökningsförfarande än vad som finns i dag. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3874 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 4.
Övriga frågor om lagstiftningens utformning – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 13)
Att riksdagen säger ja till att införa en ny typ av brott, exploatering av utländsk arbetskraft, enligt förslagen i Statens offentliga utredningar (SOU) 2021:88 och säger till regeringen att göra det.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En ny brottsrubricering, exploatering av utländsk arbetskraft, bör införas, i enlighet med förslagen i SOU 2021:88. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 86 och avslår motionerna 2025/26:3543 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 17 och 2025/26:3890 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda -) yrkandena 3 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S) och Arber Gashi (S).
Elektronisk inlämning av bouppteckningarProp. 2025/26:46 · beslutad 11 mars 2026
Riksdagens tillkännagivande om kvalitetssäkring i vårdnadsutredningar – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till motionen om kvalitetssäkring i vårdnadsutredningar, men samtidigt konstaterar att tillkännagivandet inte är slutbehandlat.
- De menar att regeringens uppdrag till Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd och Socialstyrelsen inte är konstitutionellt sett tillräckligt för att uppfylla det som riksdagen efterfrågade i tillkännagivandet.
Visa vad de skrev
”Vi anser nämligen inte att det uppdrag till Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd och Socialstyrelsen som regeringen hänvisar till i propositionen är konstitutionellt sett tillräckligt för att tillgodose det som utskottet och riksdagen efterfrågade i tillkännagivandet.”
- De menar att uppdraget fortfarande pågår och inte ska slutredovisas förrän den 15 december 2027, och att tillkännagivandet därför inte kan anses vara slutbehandlat.
Visa vad de skrev
”Detta myndighetsuppdrag pågår fortfarande, och det ska inte slutredovisas förrän den 15 december 2027. Tillkännagivandet kan därmed inte anses vara slutbehandlat.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi ser inte skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av förslaget i motion 2025/26:3848 (C) yrkande 1. I likhet med utskottet anser vi alltså att motionsyrkandet bör avslås.
När det gäller tillkännagivandet om kvalitetssäkring i vårdnadsutredningar i betänkande 2020/21:CU17 punkt 12 gör vi dock en annan bedömning än regeringen och utskottet. Vi anser nämligen inte att det uppdrag till Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd och Socialstyrelsen som regeringen hänvisar till i propositionen är konstitutionellt sett tillräckligt för att tillgodose det som utskottet och riksdagen efterfrågade i tillkännagivandet. Detta myndighetsuppdrag pågår fortfarande, och det ska inte slutredovisas förrän den 15 december 2027. Tillkännagivandet kan därmed inte anses vara slutbehandlat.
Därutöver vidhåller vi det som vi anförde om det aktuella tillkännagivandet i vårt särskilda yttrande i betänkande 2024/25:CU4 Tryggare hem för barn (s. 20–21).
Tillkännagivandet om kvalitetssäkring i vårdnadsutredningar i betänkande 2020/21:CU17 punkt 12 kan sammanfattningsvis inte anses vara tillgodosett och slutbehandlat genom de åtgärder som regeringen redovisat. Vi emotser regeringens kommande redogörelse för tillkännagivandet i skrivelse 75. I det sammanhanget får vi och utskottet tillfälle att återkomma till frågan om tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat eller inte.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).
Utveckling av makrotillsynsområdetProp. 2025/26:119 · beslutad 4 mars 2026
Utvärdering av åtgärderna – reservation, röstade nej
Vad ville S och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen, utöver att säga ja till de föreslagna lättnaderna för bolån, ber regeringen att återkomma med en utvärdering av förändringarna av bolånereglerna.
- De menar att lättade kreditregler kan leda till högre bostadspriser, ökad skuldsättning och ökade vinster för bankerna när det byggs för få bostäder.
Visa vad de skrev
”När det byggs för få bostäder riskerar kreditlättnader att leda till högre priser, ökad skuldsättning och ökade vinster för bankerna.”
- De menar att det är viktigt att de genomförda förändringarna faktiskt leder till att fler kan komma in på bostadsmarknaden, och inte bara till högre priser, högre skuldsättning och högre räntebetalningar.
Visa vad de skrev
”Det är viktigt att de genomförda förändringarna faktiskt leder till att fler har möjlighet att komma in på bostadsmarknaden”
- De menar att utvärderingen också bör ta upp hur de andra förändringarna, som flyttat ansvar mellan Finansinspektionen och Riksbanken, påverkar den finansiella stabiliteten och amorteringskulturen.
Visa vad de skrev
”Den ovannämnda utvärderingen bör därför även innefatta hur dessa förändringar påverkar den finansiella stabiliteten och amorteringskulturen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi är i grunden positiva till de förenklingar av bolånereglerna som föreslås. Om trösklarna in på den ägda bostadsmarknaden kan sänkas på ett ansvarsfullt sätt kan det hjälpa fler människor att ta steget till ett eget hem.
Samtidigt finns det risker med lättade makrotillsynsåtgärder. När det byggs för få bostäder riskerar kreditlättnader att leda till högre priser, ökad skuldsättning och ökade vinster för bankerna. Det är viktigt att de genomförda förändringarna faktiskt leder till att fler har möjlighet att komma in på bostadsmarknaden och inte enbart till högre priser, högre skuldsättning och ökade ränteinbetalningar. Därför vill vi att regeringen återkommer med en utvärdering av förändringarna av bolånereglerna med fokus på dessa frågor. I regeringens proposition finns även en rad andra förändringar, bl.a. kopplat till att ansvaret för bolånereglerna flyttas från Finansinspektionen och att delar av makrotillsynen flyttas till Riksbanken. Det är viktigt att vi har ett system som uppmuntrar till en sund amorteringskultur och bibehåller en god finansiell stabilitet, inte minst mot bakgrund av svenska hushålls höga skuldsättningsnivå. Den ovannämnda utvärderingen bör därför även innefatta hur dessa förändringar påverkar den finansiella stabiliteten och amorteringskulturen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3911 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Mikael Damberg (S), Gunilla Carlsson (S), Joakim Sandell (S), Ingela Nylund Watz (S), Eva Lindh (S) och Janine Alm Ericson (MP).
Nya regler för att underlätta noteringar av värdepapperProp. 2025/26:86 · beslutad 25 februari 2026
En utvärdering av konsekvenserna av det nya tröskelvärdet för prospektskyldighet – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska utvärdera effekterna av den nya gränsen för när företag måste ta fram ett prospekt (ett dokument med information till investerare) och presentera utvärderingen för riksdagen.
- De menar att förslaget har mött kritik från tunga remissinstanser som Finansinspektionen, Ekobrottsmyndigheten och Konsumentverket.
Visa vad de skrev
”ett förslag som mötts av kritik från tunga remissinstanser som Finansinspektionen, Ekobrottsmyndigheten och Konsumentverket”
- De menar att myndigheterna pekar på risker för konsumentskydd, investeringsskydd och investeringsvilja.
Visa vad de skrev
”Remissinstanserna pekar på risker kopplat till konsumentskydd, investeringsskydd och investeringsvilja.”
- De menar att det är avgörande att genomförandet inte ger sämre skydd för konsumenter eller leder till mer brottslighet och fler bedrägerier.
Visa vad de skrev
”För oss är det av yttersta vikt att genomförandet av lagförslaget inte leder till negativa effekter för konsumenter eller till en högre grad av brottslighet och bedrägerier.”
- De menar att regeringen behöver säkerställa att genomförandet inte får de negativa effekter som myndigheterna varnar för.
Visa vad de skrev
”behöver regeringen säkerställa att propositionens genomförande inte leder till de negativa effekter som myndigheterna varnar för”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att tröskelvärdet för prospektskyldighet ska höjas, ett förslag som mötts av kritik från tunga remissinstanser som Finansinspektionen, Ekobrottsmyndigheten och Konsumentverket. Remissinstanserna pekar på risker kopplat till konsumentskydd, investeringsskydd och investeringsvilja. Ekobrottsmyndigheten lyfter även fram det brottsförebyggande perspektivet. Myndigheterna riktar allvarlig kritik mot förslaget och det är viktiga orosområden som ringas in. För oss är det av yttersta vikt att genomförandet av lagförslaget inte leder till negativa effekter för konsumenter eller till en högre grad av brottslighet och bedrägerier. Vi är oroliga över att regeringen inte beaktat den kritik som kommit in från remissinstanserna. Mot bakgrund av den kritik som Finansinspektionen, Ekobrottsmyndigheten och Konsumentverket framfört behöver regeringen säkerställa att propositionens genomförande inte leder till de negativa effekter som myndigheterna varnar för. Vi kräver därför att regeringen återkommer med en utvärdering av effekterna av det nya systemet och presenterar den för riksdagen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3875 av Mikael Damberg m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gunilla Carlsson (S), Joakim Sandell (S), Ingela Nylund Watz (S), Ida Gabrielsson (V), Janine Alm Ericson (MP), Peder Björk (S) och Patrik Lundqvist (S).
Anpassning av svensk rätt till EU:s nya förordning om skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedelProp. 2025/26:77 · beslutad 25 februari 2026
Ursprungsmärkning av kött och information om kött på restauranger och i storkök – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med krav på att restauranger och storkök skriftligt och synligt visar var köttet kommer ifrån, utan att konsumenten behöver fråga.
- De menar att problemet med de nya reglerna är att informationen bara behöver ges på begäran.
Visa vad de skrev
”Problemet med de nya reglerna är att informationen bara behöver ges på begäran.”
- De menar att korrekt märkning och information behövs för att konsumenter ska kunna göra medvetna val.
Visa vad de skrev
”Korrekt märkning och information är en viktig förutsättning för att ge konsumenterna möjlighet att göra medvetna val.”
- De menar att svensk mat är hållbar, trygg och bra för vår försörjningsförmåga.
Visa vad de skrev
”Svensk mat är hållbar, trygg och bra för vår försörjningsförmåga.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi vill se mer svenskt och lokalproducerat på tallriken och i glasen. Det vill även en stor del av det svenska folket. Svensk mat är hållbar, trygg och bra för vår försörjningsförmåga. Därför föreslår vi en rad åtgärder för att ge svensk livsmedelsproduktion rätt förutsättningar att växa. Korrekt märkning och information är en viktig förutsättning för att ge konsumenterna möjlighet att göra medvetna val. Under den tidigare socialdemokratiska regeringen lämnade vi därför in en anmälan till kommissionen om att få tillstånd att införa obligatorisk ursprungsmärkning av kött på restaurang. Vi välkomnar att den nuvarande regeringen fortsatt detta arbete genom att införa ett nytt regelverk. Problemet med de nya reglerna är att informationen bara behöver ges på begäran.
För att reglerna ska göra skillnad på riktigt föreslår vi att regeringen återkommer med krav på att det ska finnas skriftlig och synlig information om köttets ursprung, utan att konsumenten ska behöva ställa frågan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3733 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 22 och avslår motionerna 2025/26:641 av Heléne Björklund (S), 2025/26:2404 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2, 2025/26:2833 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 23, 2025/26:2856 av Markus Wiechel (SD) yrkande 3, 2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 13, 2025/26:3432 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 49 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Åsa Westlund (S), Malin Larsson (S), Jytte Guteland (S), Kajsa Fredholm (V), Johan Löfstrand (S) och Aida Birinxhiku (S).
Dricksvattenberedskap – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 11)
Att riksdagen säger ja till att stärka kunskapen om livsmedelssäkerhet och dricksvattenberedskap hos producenter och konsumenter och att detta ska framföras till regeringen.
- De menar att det är avgörande att ha tillgång till mat vid kris eller krig.
Visa vad de skrev
”I händelse av kris eller ytterst krig är det A och O att vi har tillgång till mat.”
- De menar att det förändrade omvärldsläget har visat på sårbarheter i livsmedelskedjan.
Visa vad de skrev
”Det förändrade omvärldsläget har visat på sårbarheter i livsmedelskedjan.”
- De menar att Sverige behöver trygga en säker dricksvattenförsörjning.
Visa vad de skrev
”Sverige behöver trygga en säker dricksvattenförsörjning.”
- De menar att kunskapen om livsmedelssäkerhet och dricksvattenberedskap behöver stärkas hos både producenter och konsumenter.
Visa vad de skrev
”Bland annat anser vi att kunskapen om livsmedelssäkerhet och dricksvattenberedskap behöver stärkas hos både producenter och konsumenter.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I händelse av kris eller ytterst krig är det A och O att vi har tillgång till mat. Det förändrade omvärldsläget har visat på sårbarheter i livsmedelskedjan. Sverige behöver trygga en säker dricksvattenförsörjning.
Bland annat anser vi att kunskapen om livsmedelssäkerhet och dricksvattenberedskap behöver stärkas hos både producenter och konsumenter. Ett samarbete med branschorganisationer, myndigheter och forskningsinstitut är viktigt för att uppnå detta.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Livsmedelspriser – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 14)
Att riksdagen säger ja till att förbättra insynen i livsmedelsföretagens kostnader och vinster och att göra märkningen av livsmedel i butiker tydligare och säkrare när det gäller priser, varor som blir mindre utan att priset sänks, hållbarhet och hälsa.
- De menar att de höga matpriserna beror på dålig konkurrens och marknadsmisslyckanden.
Visa vad de skrev
”Samtidigt är det tydligt att de höga priserna är en följd av dålig konkurrens och marknadsmisslyckanden.”
- De menar att bättre insyn gör att aktörerna måste konkurrera hårdare, vilket skulle gynna både hushåll och lantbrukare.
Visa vad de skrev
”Om myndigheter och politiker kan spåra var oskäliga prishöjningar uppstår kommer aktörerna att behöva konkurrera hårdare i framtiden. Det skulle gynna både svenska hushåll, som får betala mindre i butik, och lantbrukare, som får ett starkare förhandlingsläge.”
- De menar att märkningen i butiker bör förtydligas och kvalitetssäkras när det gäller prisförändringar, varor som blir mindre utan att priset sänks, hållbarhet och hälsa.
Visa vad de skrev
”Vidare bör märkningen av livsmedel i butiker förtydligas och kvalitetssäkras vad gäller prisförändringar, krympflation, hållbarhet och hälsa.”
- De menar att livsmedlens hälsoinnehåll bör framgå tydligare så att konsumenter kan göra informerade val.
Visa vad de skrev
”Dessutom bör livsmedlens hälsoinnehåll framgå tydligare för att hjälpa konsumenter att göra informerade val.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Svenska folket fortsätter att brottas med höga matpriser. Varannan ensamstående förälder med lägre inkomst har inte råd att sätta näringsrik mat på bordet. Samtidigt är det tydligt att de höga priserna är en följd av dålig konkurrens och marknadsmisslyckanden. Det är viktigt att agera nu.
Konkurrens och handelsmetoder inom jordbruks- och livsmedelskedjan – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 15)
Att riksdagen säger ja till att stärka konkurrensen i livsmedelskedjan, bland annat i grossistledet och mot de stora livsmedelskoncernernas marknadsmakt.
- De menar att den låga konkurrensen i grossistledet leder till högre priser och gör det svårare för nya grossister att etablera sig.
Visa vad de skrev
”Den låga konkurrensen leder till höjda priser och försvårar för nya grossister att etablera sig på marknaden.”
- De vill öka konkurrensen i grossistledet genom att till exempel skärpa kraven på butikskedjor att sälja varor till sina konkurrenter eller begränsa avtal som låser in aktörer.
Visa vad de skrev
”Vi vill öka konkurrensen i grossistled genom att t.ex. skärpa kraven på butikskedjor att sälja varor till sina konkurrenter eller begränsa inlåsande avtal.”
- De menar att de stora koncernernas marknadsmakt behöver begränsas, inte minst för att pressa matpriserna.
Visa vad de skrev
”Vidare behöver de stora koncernernas marknadsmakt begränsas, inte minst för att pressa matpriserna.”
- De menar att ett fåtal aktörer kontrollerar både distribution och butikshyllor, vilket tränger undan lokalproducerad och hållbar mat.
Visa vad de skrev
”Ett fåtal aktörer kontrollerar både distribution och butikshyllor. Det gör att lokalproducerad och hållbar mat trängs undan.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi ser behov av stärkta insatser för att främja livsmedelsindustrin. Till att börja med finns det i Sverige endast ett fåtal grossister. De tre matjättarna äger varsin grossist som de köper majoriteten av sina varor från och det finns bara en fullsortimentsgrossist som säljer till fristående butiker. Det innebär att lite eller ingen försäljning sker mellan koncernerna. Den låga konkurrensen leder till höjda priser och försvårar för nya grossister att etablera sig på marknaden. Vi vill öka konkurrensen i grossistled genom att t.ex. skärpa kraven på butikskedjor att sälja varor till sina konkurrenter eller begränsa inlåsande avtal.
Ett förbättrat resegarantisystemProp. 2025/26:45 · beslutad 25 februari 2026
Resegarantifondens konstruktion – reservation, röstade nej
Vad ville S och C i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med förslag om en resegarantifond som har en statlig garanti under uppbyggnadsfasen.
- De menar att den nya resegarantifondens konstruktion gör att fonden byggs upp alltför långsamt.
Visa vad de skrev
”Vi är kritiska till den nya resegarantifondens konstruktion eftersom den medför att uppbyggnaden av fonden kommer att gå alltför långsamt.”
- De menar att det utökade skyddet för konsumenter träder i kraft först när fonden är fullt uppbyggd.
Visa vad de skrev
”Det innebär att det utökade skyddet för konsumenter kommer att träda i kraft först när fonden är fullt uppbyggd.”
- De menar att staten ska gå in som garant för fonden, inte som finansiär.
Visa vad de skrev
”Vi menar att staten ska gå in som garant, inte som finansiär.”
- De menar att regeringens argument om fördröjning väger lätt jämfört med att den nuvarande konstruktionen fördröjer fondens uppbyggnad i flera år.
Visa vad de skrev
”Detta argument väger dock lätt i sammanhanget, särskilt med beaktande av att resegarantifondens nuvarande konstruktion innebär flera års fördröjning innan fonden är fullt uppbyggd.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi är kritiska till den nya resegarantifondens konstruktion eftersom den medför att uppbyggnaden av fonden kommer att gå alltför långsamt. Fonden kommer inte att ge någon trygghet förrän efter en lång uppbyggnadsfas. Det nya resegarantisystemet innebär visserligen ett utökat skydd för resenärer eftersom även återbetalningskrav och vissa värdebevis omfattas av garantin. Arrangörernas nuvarande individuella garantier har dock inte beräknats utifrån att även denna typ av fordringar ska vara täckta. Det innebär att det utökade skyddet för konsumenter kommer att träda i kraft först när fonden är fullt uppbyggd.
Vi anser att regeringen borde ha lyssnat till de konstruktiva förslag som remissinstanserna framförde och dragit lärdomar av det arbete som gjorts i andra europeiska länder. Som exempel kan nämnas Tyskland, som har infört ett liknande resegarantisystem men där staten har garanterat fonden under uppbyggnadsfasen – vilket innebar att hela det nya systemet kunde träda i kraft från början.
Regeringen har i propositionen anfört att en statlig garanti skulle medföra en fördröjning av reformen, bl.a. eftersom det förutsätter ett bemyndigande från riksdagen och hantering i en budgetproposition eller ändringsproposition. Detta argument väger dock lätt i sammanhanget, särskilt med beaktande av att resegarantifondens nuvarande konstruktion innebär flera års fördröjning innan fonden är fullt uppbyggd. Regeringens argument om att staten inte ska finansiera resegarantisystemet stämmer inte heller eftersom det de facto skulle innebära att staten fick en fordran gentemot fonden.
Vi menar att staten ska gå in som garant, inte som finansiär. En fond med en statlig garanti skulle ge trygghet för resenärerna och förutsägbarhet för företagen samt stärka förtroendet för hela systemet. En sådan modell skulle dämpa riskerna, och när fonden är stark nog att stå på egna ben skulle statens garanti avvecklas.
Av dessa skäl bör regeringen återkomma med förslag om en resegarantifond som innehåller en statlig garanti under uppbyggnadsfasen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2025/26:3181 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 21, 2025/26:3849 av Joakim Järrebring m.fl. (S) och 2025/26:3854 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Alireza Akhondi (C).
Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till ett annat förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i stället för regeringens.
- De menar att den ekonomiska politiken måste inriktas på långsiktiga investeringar och strukturella reformer för att öka tillväxten och stärka välståndet.
Visa vad de skrev
”Den ekonomiska politiken måste inriktas på långsiktiga investeringar och strukturella reformer för att tillväxten ska öka och välståndet stärkas.”
- De vill genomföra en tillväxtpakt där staten och näringslivet samarbetar och där företag får långsiktiga förutsättningar att bedriva verksamhet och göra nya investeringar.
Visa vad de skrev
”Inriktningen ska vara att genomföra en tillväxtpakt där staten och näringslivet krokar arm och där långsiktiga förutsättningar ska ges för företag att bedriva verksamhet och göra nya investeringar.”
- De menar att målet för den ekonomiska politiken ska vara full sysselsättning.
Visa vad de skrev
”Målet för den ekonomiska politiken ska vara full sysselsättning.”
- De menar att de generella statsbidragen till välfärden ska räknas upp i takt med inflationen och att den demokratiska kontrollen över välfärden ska tas tillbaka.
Visa vad de skrev
”Vi vill därför se ett systemskifte där de generella statsbidragen räknas upp i takt med inflationen samtidigt som den demokratiska kontrollen över välfärden tas tillbaka”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Världen har förändrats, säkerhetsläget är allvarligt och den globala ekonomin är i gungning. Samtidigt går Sverige i fel riktning, med en tillväxt i EU:s bottenliga, 100 000 fler arbetslösa än när regeringen tillträdde, familjer som kämpar med att få ekonomin att gå ihop, reallöner som har fallit, ett bostadsbyggande som har avstannat och en underfinansierad välfärd. Den ekonomiska politiken måste inriktas på långsiktiga investeringar och strukturella reformer för att tillväxten ska öka och välståndet stärkas. Vi vill se en mer tillväxtorienterad politik som skapar förutsättningar för att långsiktigt kunna finansiera investeringar och stärka välfärden. Inriktningen ska vara att genomföra en tillväxtpakt där staten och näringslivet krokar arm och där långsiktiga förutsättningar ska ges för företag att bedriva verksamhet och göra nya investeringar. Den ska också säkerställa att investeringar görs i bl.a. infrastruktur och bostäder samt att en blocköverskridande energiöverenskommelse nås med såväl kärnkraft som vindkraft och annan fossilfri el, att skattesystemet blir effektivare, rättvisare och att det vilar på bredare skattebaser, att fler utbildas inom relevanta områden, att tillståndsprocesser blir effektivare och snabbare samt att svenska företag har goda förutsättningar att konkurrera med andra länder. För att påbörja denna tillväxtpakt ska resurser avsättas motsvarande 1 miljard kronor, bl.a. för en saminvestering mellan staten och näringslivet i framtidsteknik som AI och ny industriteknik, för det s.k. Industriklivet samt för en snabbhetsbonus för vindkraft för att på sätt få fram mer fossilfri el snabbt. Resurser ska också avsättas för gröna krediter.
Export- och industrifrämjande insatser ska också prioriteras liksom att införa högkostnadsskydd mot höga sjuklönekostnader för att skydda små och medelstora företag mot höga sjuklöner. Svenska vägar och järnvägar ska rustas upp och resurser för detta ska prioriteras. Vidare ska ett statligt investeringsstöd och statliga byggkrediter införas så att fler bostäder kan byggas.
Målet för den ekonomiska politiken ska vara full sysselsättning. Det kräver fler arbetstillfällen och tydliga krav på att alla som kan arbeta ska arbeta. Ett krav på aktivitetsplikt i försörjningsstödet ska därför införas och arbetsmarknadsutbildningarna ska byggas ut och extratjänster återinföras. Ett jobbpaket riktat mot unga ska också införas, bl.a. med traineeprogram inom staten.
Politiken ska vidare inriktas på åtgärder som förbättrar de ekonomiska förutsättningarna för vanligt folk, bl.a. genom höjt barnbidrag, permanent förstärkning av bostadsbidraget för barnfamiljer, en mer rättvis skattesänkning än den regeringen föreslår, billigare mediciner och slopat karensavdrag.
Sveriges yttre och inre säkerhet måste också stärkas, och för att bidra till den långsiktiga uthålligheten av försvarsutbyggnaden ska en beredskapsskatt utredas och införas.
Gängkriminaliteten fortsätter att skörda liv och sprida rädsla i vårt land. Det behövs ett nytt angreppssätt för att vända utvecklingen. Politiken ska prioritera både en maffialag och ökade resurser till bl.a. Skatteverket. För att bryta nyrekrytering måste politiken inriktas på att införa ett socialtjänstlyft med s.k. riskfamiljprogram och punktmarkering av unga samt utöka resurserna till bl.a. Kriminalvården och brottsofferjourer.
Rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 5)
Att riksdagen, utöver det partierna håller med utskottet om, säger ja till deras egna förslag till utgiftsramar för 2026, beräkning av inkomsterna i statens budget för 2026 och preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2027 och 2028.
- De menar att deras förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak, utgiftsramar och inkomstberäkning.
Visa vad de skrev
”Socialdemokraternas föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2026–2028 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2026.”
- De menar att även de preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2027 och 2028 bör utgå från deras riktlinjer.
Visa vad de skrev
”De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2027 och 2028 bör också utgå från dessa riktlinjer.”
- De menar att regeringen bör återkomma med förslag om ytterligare ändringar i skatte- och avgiftsregler som stämmer med deras beräkning av inkomsterna i statens budget för 2026.
Visa vad de skrev
”Riksdagen bör också ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Socialdemokraternas beräkning av inkomsterna i statens budget för 2026”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Socialdemokraternas föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2026–2028 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2026. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2027 och 2028 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställande av utgiftsramar för utgiftsområden och beräkningen av inkomster för 2026 ska därmed göras i enlighet med Socialdemokraternas förslag i bilaga 4 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2027 och 2028 ska godkännas i enlighet med vårt förslag i bilaga 5 i betänkandet. Riksdagen bör också ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Socialdemokraternas beräkning av inkomsterna i statens budget för 2026 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännage detta för regeringen.
Budgetpropositionen för 2026Prop. 2025/26:1 · beslutad 16 december 2025
Övriga grundorganisationsfrågor – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att upprätta två nya regementen, ett i Kiruna och ett i Kvarn.
- De menar att det finns ett behov av att långsiktigt etablera utbildningsorter för soldater på dessa orter, göra säkerhetspolitiska markeringar och förstärka krigsorganisationen med en förbättrad förbandsproduktion.
Visa vad de skrev
”Bakgrunden till att vi vill inrätta två nya organisationsenheter (regementen) är att vi ser ett behov av att långsiktigt etablera utbildningsorter för soldater på dessa orter, men också göra säkerhetspolitiska markeringar och förstärka krigsorganisationen med en förbättrad förbandsproduktion.”
- De menar att Kiruna blir särskilt viktigt eftersom stormaktsintressen ställs mot varandra i det skärpta säkerhetsläget i Arktisregionen.
Visa vad de skrev
”I det skärpta säkerhetsläget i Arktisregionen ställs i dag stormaktsintressen mot varandra varför Kiruna blir särskilt viktigt.”
- De menar att Kvarn är ett lämpligt centrum för att utveckla förbandsproduktionen och stegvis öka utbildningsvolymen av värnpliktiga, eftersom infrastruktur med övningsfält och anläggning för strid i bebyggelse finns på plats.
Visa vad de skrev
”Eftersom infrastrukturen finns på plats med övningsfält och en anläggning för strid i bebyggelse anser vi att Kvarn är ett lämpligt centrum för att utveckla förbandsproduktionen till krigsförbanden och för en stegvis ökande utbildningsvolym av värnpliktiga.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta två nya regementen, dels i Kiruna, dels i Kvarn, och tillkännage detta för regeringen. Bakgrunden till att vi vill inrätta två nya organisationsenheter (regementen) är att vi ser ett behov av att långsiktigt etablera utbildningsorter för soldater på dessa orter, men också göra säkerhetspolitiska markeringar och förstärka krigsorganisationen med en förbättrad förbandsproduktion. I det skärpta säkerhetsläget i Arktisregionen ställs i dag stormaktsintressen mot varandra varför Kiruna blir särskilt viktigt. Kvarn utanför Linköping är i dag hemvist för både markstridsskolan och divisionsledning. Eftersom infrastrukturen finns på plats med övningsfält och en anläggning för strid i bebyggelse anser vi att Kvarn är ett lämpligt centrum för att utveckla förbandsproduktionen till krigsförbanden och för en stegvis ökande utbildningsvolym av värnpliktiga.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 6 och 7, bifaller delvis motionerna 2025/26:1069 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:1367 av Johan Löfstrand m.fl. (S) samt avslår motionerna 2025/26:105 av Björn Tidland (SD), 2025/26:400 av Gudrun Brunegård (KD), 2025/26:966 av Daniel Persson (SD), 2025/26:1908 av Anna Wallentheim (S) och 2025/26:3443 av Ludvig Ceimertz m.fl. (M) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Peter Hultqvist (S), Helén Pettersson (S), Hanna Westerén (S), Erik Ezelius (S) och Markus Selin (S).
Budgetpropositionen för 2026Prop. 2025/26:1 · beslutad 16 december 2025
Mål för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att ändra det riksdagsbundna målet för handelspolitiken så att det omfattar en fri, hållbar och rättvis handel.
- De menar att det är en självklarhet att den globala handelns fördelar måste komma alla till del och bygga på rättvisa grunder.
Visa vad de skrev
”Vi anser att det är en självklarhet att den globala handelns fördelar måste komma alla till del och baseras på rättvisa grunder.”
- De menar att Sverige bör och kan vara en tydlig röst för en ansvarsfull världshandel som tar hänsyn till miljö, klimat, social trygghet och anständiga arbetsvillkor.
Visa vad de skrev
”Sverige bör och kan vara en tydlig röst för en ansvarsfull världshandel som tar hänsyn till miljö, klimat, social trygghet och anständiga arbetsvillkor.”
- De menar att en sådan inriktning stärker legitimiteten för global handel och skapar möjligheter att komma till rätta med den orättvisa fördelningen av nyttan som globaliseringen för med sig.
Visa vad de skrev
”Vi menar att en sådan inriktning förstärker och förankrar legitimiteten för global handel och skapar möjligheter att komma till rätta med den orättvisa fördelningen av nyttan som globaliseringen för med sig.”
- De menar att Sverige tidigare har visat att det går att förena en fri och öppen handel med höga miljökrav och ett stärkt skydd för arbetstagarnas rättigheter.
Visa vad de skrev
”Sverige har tidigare visat att det är möjligt att förena en fri och öppen handel med exempelvis höga miljökrav och ett stärkt skydd för arbetstagarnas rättigheter.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det är en självklarhet att den globala handelns fördelar måste komma alla till del och baseras på rättvisa grunder. Sverige bör och kan vara en tydlig röst för en ansvarsfull världshandel som tar hänsyn till miljö, klimat, social trygghet och anständiga arbetsvillkor. Sverige behöver därför både bedriva och stå upp för en rättvis världshandel som bidrar till att målen i Agenda 2030 nås. Vi menar att en sådan inriktning förstärker och förankrar legitimiteten för global handel och skapar möjligheter att komma till rätta med den orättvisa fördelningen av nyttan som globaliseringen för med sig. Sverige har tidigare visat att det är möjligt att förena en fri och öppen handel med exempelvis höga miljökrav och ett stärkt skydd för arbetstagarnas rättigheter. Vi anser därför att det riksdagsbundna målet för handelspolitiken bör ändras så att det innefattar en fri, hållbar och rättvis handel.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3593 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 23.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
Budgetpropositionen för 2026Prop. 2025/26:1 · beslutad 16 december 2025
Mål för utgiftsområde 15 – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att återinföra de tidigare målen för utgiftsområde 15, så att studiestödet ska utjämna skillnader mellan individer och grupper och bidra till ökad social rättvisa.
- De menar att samhällsklass, var man bor och bakgrund fortfarande spelar stor roll för om man påbörjar en utbildning.
Visa vad de skrev
”Tyvärr spelar fortfarande samhällsklass, var i landet du bor och bakgrund stor roll för om man ska påbörja en viss utbildning eller ej.”
- De menar att ett generöst och flexibelt studiestödssystem är viktigt för att bryta dessa mönster och göra utbildning tillgänglig för fler.
Visa vad de skrev
”Ett generöst och flexibelt studiestödssystem har en central roll för att bryta dessa mönster och för att göra kunskap och utbildning tillgängligt för fler.”
- De menar att fler människor behöver få möjlighet att utbilda sig och skola om sig när arbetsmarknaden förändras.
Visa vad de skrev
”Vi behöver ge fler människor möjlighet till utbildning och att skola om sig i takt med att arbetsmarknaden förändras.”
- De menar att regeringen ändrade målet i grunden utan beredning, vilket de tycker är mycket anmärkningsvärt.
Visa vad de skrev
”Med detta förändrade regeringen, till synes helt utan beredning, i grunden att studiestödssystemet ska verka utjämnande. Det är mycket anmärkningsvärt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi behöver ge fler människor möjlighet till utbildning och att skola om sig i takt med att arbetsmarknaden förändras. Tyvärr spelar fortfarande samhällsklass, var i landet du bor och bakgrund stor roll för om man ska påbörja en viss utbildning eller ej. Ett generöst och flexibelt studiestödssystem har en central roll för att bryta dessa mönster och för att göra kunskap och utbildning tillgängligt för fler. I budgetpropositionen för 2024 föreslog regeringen plötsligt att målet för studiestödssystemet skulle ändras och riksdagsmajoriteten beslutade i enlighet med detta. Lydelsen att studiestödet ska utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa ströks ur målformuleringen. Med detta förändrade regeringen, till synes helt utan beredning, i grunden att studiestödssystemet ska verka utjämnande. Det är mycket anmärkningsvärt.
Vi vill att studiestödet ska ha som mål att utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa, dvs. att de tidigare målen för utgiftsområdet ska återinföras.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:323 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:3519 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2 och 2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 11.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Ett starkt skydd för nätverks- och informationssystem – en ny cybersäkerhetslagProp. 2025/26:28 · beslutad 10 december 2025
Cyberpolitikens utveckling – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att stärka det svenska cyberförsvaret och den gemensamma beredskapen mot cyberangrepp.
- De menar att cyberangreppen från kriminella aktörer blir fler och att angreppen från främmande stater ökar i omfattning och komplexitet.
Visa vad de skrev
”Vi ser hur cyberangreppen från kriminella aktörer blir fler, samtidigt som angreppen från främmande stater ökar i omfattning och komplexitet.”
- De menar att cyberattacker i värsta fall kan få lika allvarliga effekter som ett konventionellt väpnat angrepp.
Visa vad de skrev
”Effekterna av cyberattacker kan i värsta fall bli lika allvarliga som ett konventionellt väpnat angrepp.”
- De menar att myndigheter, kommuner och företag behöver bedriva ett systematiskt och ansvarsfullt informationssäkerhetsarbete.
Visa vad de skrev
”I en tid när digitaliseringen genomsyrar hela samhället är det viktigare än någonsin att myndigheter, kommuner och företag bedriver ett systematiskt och ansvarsfullt informationssäkerhetsarbete.”
- De menar att samhällets robusthet också handlar om betalnings- och kontanthanteringssystemen och att redundansen behöver stärkas.
Visa vad de skrev
”En del av samhällets robusthet handlar också om något så grundläggande som våra betalnings- och kontanthanteringssystem. Här behöver Sverige fortsätta att stärka redundansen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det svenska cyberförsvaret och vår gemensamma beredskap mot cyberangrepp måste stärkas. I en tid när digitaliseringen genomsyrar hela samhället är det viktigare än någonsin att myndigheter, kommuner och företag bedriver ett systematiskt och ansvarsfullt informationssäkerhetsarbete. Det handlar om att skydda människor, välfärd och samhällsservice. Därför är det av särskild vikt att både it- och cybersäkerheten utvecklas, liksom samhällets förmåga att möta allt mer avancerade och asymmetriska cyberhot.
Vi ser hur cyberangreppen från kriminella aktörer blir fler, samtidigt som angreppen från främmande stater ökar i omfattning och komplexitet. Dessa aktörer har resurser att skada samhällsviktiga funktioner som livsmedelsförsörjning, betalningssystem, elförsörjning och sjukvård, vilket i förlängningen riskerar att slå hårt mot tryggheten i människors vardag. Effekterna av cyberattacker kan i värsta fall bli lika allvarliga som ett konventionellt väpnat angrepp. Därför måste statens ansvar och förmåga inom cybersäkerhet fortsätta att byggas ut och fördjupas.
Utvecklingen inom svensk cyberpolitik visar att viktiga steg redan har tagits. Under den S-ledda regeringen 2020 etablerades Nationellt cybersäkerhetscentrum, Centrum för cyberförsvar och informationssäkerhet vid KTH samt en spetsutbildning inom Försvarsmakten där den första kullen cybersoldater ryckte in. Det är exempel på satsningar som stärker både kompetens och kapacitet, och som måste fortsätta att utvecklas. Cyberangrepp behöver förebyggas, upptäckas och hanteras på ett samordnat och kraftfullt sätt. I dag är cyberförsvar en självklar och integrerad del av det militära försvaret och utgör en militärstrategisk resurs som kan genomföra både offensiva och defensiva operationer. Försvarsmakten har förmåga att upptäcka, identifiera och avvärja hot från de mest kvalificerade aktörerna.
En del av samhällets robusthet handlar också om något så grundläggande som våra betalnings- och kontanthanteringssystem. Här behöver Sverige fortsätta att stärka redundansen. Vi ligger långt fram internationellt när det gäller elektroniska betalningar, men vi har också betydligt färre kontanttransaktioner än många EU-länder. Medan kontanter fortfarande dominerar i flera andra länder blir de alltmer ovanliga här hemma. Det gör det än viktigare att våra betalningssystem är trygga, tillförlitliga och motståndskraftiga och det även i kris.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage detta för regeringen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 97.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Peter Hultqvist (S), Helén Pettersson (S), Hanna Westerén (S), Erik Ezelius (S) och Markus Selin (S).
Skärpta regler för villkorlig frigivningProp. 2025/26:34 · beslutad 3 december 2025
De framtida höjningarna av kvotdelen – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen inte inför villkorlig frigivning efter tre fjärdedelar av strafftiden för den som döms till kortare straff än sex år, eller att en sådan ordning i så fall först beslutas av riksdagen efter en ny proposition.
- De menar att förslaget gör det möjligt för regeringen att införa den nya ordningen utan att riksdagen får bedöma konsekvenserna av den.
Visa vad de skrev
”Förutom vår principiella invändning innebär förslaget att riksdagen inte får praktisk möjlighet att bedöma konsekvenserna av en sådan förändring.”
- De är i grunden skeptiska till att använda villkorlig frigivning för att genomföra generella straffskärpningar.
Visa vad de skrev
”I grunden är vi och vårt parti dock skeptiska till att använda systemet med villkorlig frigivning för att genomföra generella straffskärpningar.”
- De menar att straff i stället främst bör höjas genom ändrade straffskalor för enskilda brott eller genom ändrade regler för straffmätning.
Visa vad de skrev
”I de fall det finns skäl att höja straffen anser vi att det främst bör göras genom justeringar av enskilda straffskalor eller genom förändringar av regelverket för straffmätning.”
- De menar att förslaget kommer i ett läge när Kriminalvården redan är mycket hårt ansträngd.
Visa vad de skrev
”Detta i ett läge när Kriminalvården är mycket hårt ansträngd.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi har tidigare i betänkandet ställt oss bakom regeringens lagförslag om bl.a. höjningarna av kvotdelen för villkorlig frigivning. Detta mot bakgrund av den exceptionella utvecklingen vi har sett i Sverige de senaste åren, där just den allra grövsta brottsligheten ökat kraftigt. I grunden är vi och vårt parti dock skeptiska till att använda systemet med villkorlig frigivning för att genomföra generella straffskärpningar. I de fall det finns skäl att höja straffen anser vi att det främst bör göras genom justeringar av enskilda straffskalor eller genom förändringar av regelverket för straffmätning. Den villkorliga frigivningen har också andra motiv som inte bör undergrävas.
När det gäller personer som döms till kortare fängelsestraff än sex år innebär regeringens förslag att dessa personer ska omfattas av villkorlig frigivning efter tre fjärdedelar av strafftiden i en ospecificerad framtid, dvs. den dag som regeringen bestämmer. I praktiken lämnas det därmed öppet för regeringen att, utan någon ytterligare riksdagsbehandling av frågan, besluta om att införa en sådan ordning. Förutom vår principiella invändning innebär förslaget att riksdagen inte får praktisk möjlighet att bedöma konsekvenserna av en sådan förändring. Detta i ett läge när Kriminalvården är mycket hårt ansträngd.
Mot denna bakgrund anser vi att riksdagen bör tillkännage för regeringen att inte införa en ordning med villkorlig frigivning efter tre fjärdedelar av strafftiden vid straff kortare än sex år eller att det åtminstone ska ske genom att en ny proposition överlämnas till riksdagen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3835 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S) och Mattias Vepsä (S).
Ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvårdProp. 2025/26:27 · beslutad 3 december 2025
Tillgången till tandvård – reservation, röstade nej
Vad ville S och C i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att en tandvårdsreform med ett utvecklat högkostnadsskydd kombineras med stöd till glesbygdskommuner och blandade kommuner, och att regeringen snart återkommer med förslag som förbättrar tillgången till tandvård i hela landet.
- De menar att en tandvårdsreform med ett utvecklat högkostnadsskydd måste kombineras med stöd till glesbygdskommuner och blandade kommuner.
Visa vad de skrev
”Vi anser att en tandvårdsreform med utvecklat högkostnadsskydd måste kombineras med stöd till glesbygdskommuner och blandade kommuner.”
- De menar att det är angeläget att regeringen snart återkommer med förslag som förbättrar tillgången till tandvård i hela landet.
Visa vad de skrev
”Det är angeläget att regeringen i närtid återkommer med förslag som förbättrar tillgången till tandvård i hela landet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att en tandvårdsreform med utvecklat högkostnadsskydd måste kombineras med stöd till glesbygdskommuner och blandade kommuner. Därför är det bra att utredningen som ligger till grund för regeringens proposition föreslår ett s.k. kommuntypstillägg. Det är angeläget att regeringen i närtid återkommer med förslag som förbättrar tillgången till tandvård i hela landet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3821 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:3825 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S) och Christofer Bergenblock (C).
Uppföljning och utvärdering av reformen – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger till regeringen att utvärdera och följa upp reformen av tandvårdsstödet inom kort.
- De menar att flera remissinstanser varnar för olika konsekvenser av regeringens förslag.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser varnar för olika konsekvenser av regeringens förslag.”
- De menar att utvärderingen och uppföljningen inte bara ska gälla dem som får det förstärkta tandvårdsstödet, utan även andra grupper.
Visa vad de skrev
”En utvärdering och uppföljning bör innefatta inte bara de som omfattas av det förstärkta tandvårdsstödet utan även andra grupper.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att regeringen bör göra en utvärdering och uppföljning av reformen i närtid. Flera remissinstanser varnar för olika konsekvenser av regeringens förslag. En utvärdering och uppföljning bör innefatta inte bara de som omfattas av det förstärkta tandvårdsstödet utan även andra grupper.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2025/26:3821 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2, 2025/26:3824 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 2 och 2025/26:3825 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Karin Rågsjö (V), Christofer Bergenblock (C) och Nils Seye Larsen (MP).
Ytterligare kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncernerProp. 2025/26:22 · beslutad 3 december 2025
Konsekvensanalys av implementeringen av lagen om tilläggsskatt – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen genomför en samlad konsekvensanalys av implementeringen av lagen om tilläggsskatt, i linje med att Sverige ska uppfylla sina åtaganden för en globalt rättvis beskattning.
- De menar att implementeringen av regelverket har kantats av problem och att lagen om tilläggsskatt infördes i mycket snabb takt.
Visa vad de skrev
”Samtidigt har implementeringen av regelverket kantats av problem. När lagen om tilläggsskatt infördes skedde det i mycket snabb takt.”
- De menar att lagstiftningen i flera delar inte var fullt genomarbetad redan under beredningen och att flera remissinstanser påpekade detta.
Visa vad de skrev
”Redan under beredningen av propositionen framhöll vi att lagstiftningen i flera delar inte var fullt genomarbetad, vilket också påpekades av flera remissinstanser.”
- De menar att den komplicerade implementeringsprocessen och det omfattande regelverket riskerar att underminera syftet med den globala minimiskatten.
Visa vad de skrev
”Vi ser med oro på att den komplicerade implementeringsprocessen och det omfattande regelverket riskerar att underminera själva syftet med den globala minimiskatten.”
- De menar att det måste säkerställas att lagen fungerar så att den stoppar avancerad internationell skatteplanering samtidigt som företagens kostnader för att följa regelverket hålls på en rimlig nivå.
Visa vad de skrev
”För att undvika detta måste det säkerställas att lagen fungerar som det var tänkt, dvs. att den sätter stopp för avancerad internationell skatteplanering, samtidigt som företagens kostnader för att uppfylla regelverket hålls på en rimlig nivå.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är viktigt att Sverige uppfyller sina åtaganden och bidrar till en globalt rättvis beskattning. Samtidigt har implementeringen av regelverket kantats av problem. När lagen om tilläggsskatt infördes skedde det i mycket snabb takt. Detta är något som inte hör till vanligheterna och inte heller bör vara norm vid lagstiftningsarbetet. Redan under beredningen av propositionen framhöll vi att lagstiftningen i flera delar inte var fullt genomarbetad, vilket också påpekades av flera remissinstanser.
Lagen kompletterades med ytterligare bestämmelser i slutet av 2024. Vi framhöll då att det sannolikt finns behov av fler justeringar, vilket också flera remissinstanser gav uttryck för. Vi ser med oro på att den komplicerade implementeringsprocessen och det omfattande regelverket riskerar att underminera själva syftet med den globala minimiskatten. Om reglerna upplevs som orimligt betungande för företag som redan gör rätt för sig, samtidigt som möjligheterna till skatteflykt kvarstår, riskerar förtroendet för systemet att skadas. För att undvika detta måste det säkerställas att lagen fungerar som det var tänkt, dvs. att den sätter stopp för avancerad internationell skatteplanering, samtidigt som företagens kostnader för att uppfylla regelverket hålls på en rimlig nivå. Vi föreslår därför att regeringen bör genomföra en samlad konsekvensanalys av implementeringen av lagen om tilläggsskatt. Den bör omfatta regelverket, en redovisning av de administrativa kostnaderna för de berörda företagen samt en utredning av möjligheten till förenklingar.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3829 av Niklas Karlsson m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niklas Karlsson (S), Marie Olsson (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S), Ilona Szatmári Waldau (V), Malte Tängmark Roos (MP) och Lena Bäckelin (S).
Regelverket för framtidens el- och gasnätProp. 2025/26:26 · beslutad 26 november 2025
Övriga förslag om elmarknaden – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen överväger en ny modell för att beräkna nätbolagens intäktsramar, med lägre avkastning för nätbolagen men som premierar effektiv nätanvändning och innovativa lösningar.
- De menar att det finns skäl att överväga en ny modell för beräkningen av nätbolagens intäktsramar som sänker avkastningen för nätbolagen men som premierar en effektiv nätanvändning och innovativa lösningar.
Visa vad de skrev
”en ny modell för beräkningen av nätbolagens intäktsram som innebär att avkastningen sänks för nätbolagen men som premierar en effektiv nätanvändning och innovativa lösningar.”
- De menar att en ny modell till exempel bör kunna omfatta en bredare definition av begreppet kapitalbas.
Visa vad de skrev
”Enligt vår uppfattning bör en ny modell t.ex. kunna innefatta en breddad definition av begreppet kapitalbas.”
- De menar att det kan finnas skäl att överväga en annan metod för att värdera anläggningarna, till exempel anskaffningsvärde justerat med konsumentprisindex i stället för nuanskaffningsvärde justerat med byggkostnadsindex.
Visa vad de skrev
”Vidare anser vi att det kan finnas skäl att överväga en annan metod för att värdera anläggningarna, t.ex. anskaffningsvärde justerat med konsumentprisindex i stället för nuanskaffningsvärde justerat med byggkostnadsindex.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att Sverige behöver ett robust elsystem som på sikt klarar av att producera och leverera upp till dubbelt så mycket el som i dag. Staten behöver därför möjliggöra omfattande investeringar i alla fossilfria kraftslag och i elnätet. Utbyggnaden behöver gå snabbt och vara kostnadseffektiv, samtidigt som kostnaderna är rimliga för elkunderna, oavsett var i landet de bor eller verkar.
När Energimarknadsinspektionen genom de föreslagna lagändringarna får en mer självständig roll när det bl.a. gäller att fastställa elnätsföretagens intäktsramar och att godkänna överförings- och anslutningstariffer finns det enligt vår uppfattning skäl att överväga en ny modell för beräkningen av nätbolagens intäktsram som innebär att avkastningen sänks för nätbolagen men som premierar en effektiv nätanvändning och innovativa lösningar.
Enligt vår uppfattning bör en ny modell t.ex. kunna innefatta en breddad definition av begreppet kapitalbas. Det kan exempelvis handla om att anläggningar som håller på att uppföras eller som är färdiga men som ännu inte har tagits i drift tillåts ingå i beräkningsunderlaget. Vidare anser vi att det kan finnas skäl att överväga en annan metod för att värdera anläggningarna, t.ex. anskaffningsvärde justerat med konsumentprisindex i stället för nuanskaffningsvärde justerat med byggkostnadsindex.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3816 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) och avslår motion 2025/26:3823 av Rickard Nordin (C) yrkandena 2–5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S) och Aida Birinxhiku (S).
Förbättrad utformning av EU:s elmarknadProp. 2025/26:16 · beslutad 26 november 2025
Anvisade elleverantörer – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att införa ett krav på att anvisade elleverantörer – de företag som levererar el till kunder som inte själva väljer – upphandlas regelbundet, liknande systemet i Norge, och att regeringen återkommer med förslag.
- De menar att inte alla kunder har möjlighet eller vill välja elleverantör och att det inte är rimligt att dessa kunder ofta får betala betydligt mer än de som gör ett aktivt val.
Visa vad de skrev
”inte alla kunder har möjlighet eller vill välja elleverantör och att det inte är rimligt att dessa kunder ofta får betala betydligt mer för sin el än de som gör ett aktivt val.”
- De menar att priserna för anvisade elavtal har ökat jämfört med rörliga avtal och att klagomålen från kunderna har blivit fler.
Visa vad de skrev
”priserna för anvisade elavtal har ökat jämfört med priserna för rörliga avtal och att klagomålen från kunderna har blivit fler.”
- De menar att Sverige bör införa en reglering liknande den i Norge, med ett krav på att anvisade elhandelsföretag upphandlas regelbundet.
Visa vad de skrev
”Sverige bör införa en reglering liknande den som finns i Norge, dvs. att det ska finnas ett krav på att anvisade elhandelsföretag upphandlas regelbundet.”
- De menar att en sådan ordning skulle göra att företagen konkurrerar om de kunder som inte själva gjort ett val och att priserna därmed sänks för dessa kunder.
Visa vad de skrev
”En sådan ordning skulle innebära att företagen fick konkurrera om de kunder som inte själva gjort ett val och att priserna därmed skulle sänkas för dessa kunder.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Elmarknadens avreglering bygger på att elkunderna ska vara aktiva och själva välja de elavtal som passar dem bäst.
Lokala nätmonopolbolag, som har leveransplikt för el, tillämpar sedan länge ett system med s.k. anvisade avtal för kunder som av olika skäl inte aktivt väljer en elleverantör. Det kan t.ex. gälla äldre personer som nyligen har flyttat. Syftet med systemet är att elbolagen ska få betalt för den el som används och att även passiva kunder ska få el levererad.
Vi har i det föregående ställt oss bakom propositionen där regeringen föreslår regler om att nätföretag ska välja ut anvisade elleverantörer på ett rättvist, transparent och icke-diskriminerande sätt. Vi är samtidigt medvetna om att det för närvarande pågår en översyn av elmarknaden där bl.a. systemet med anvisade elleverantörer ingår. I detta sammanhang vill vi därför understryka att inte alla kunder har möjlighet eller vill välja elleverantör och att det inte är rimligt att dessa kunder ofta får betala betydligt mer för sin el än de som gör ett aktivt val. Vi kan också konstatera att priserna för anvisade elavtal har ökat jämfört med priserna för rörliga avtal och att klagomålen från kunderna har blivit fler.
Därför anser vi att Sverige bör införa en reglering liknande den som finns i Norge, dvs. att det ska finnas ett krav på att anvisade elhandelsföretag upphandlas regelbundet. En sådan ordning skulle innebära att företagen fick konkurrera om de kunder som inte själva gjort ett val och att priserna därmed skulle sänkas för dessa kunder. Vi anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i linje med det anförda.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3550 av Fredrik Olovsson m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
Skarpare verktyg till Inspektionen för vård och omsorgProp. 2025/26:15 · beslutad 19 november 2025
Återkommande registerkontroll – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och C i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen bör se över frågan om att införa återkommande registerkontroller.
- De menar att det inte räcker med registerkontroll bara vid anställning eller när ny personal anlitas.
Visa vad de skrev
”Det gäller dock bara vid anställning eller när ny personal anlitas, vilket vi anser är otillräckligt.”
- De vill införa regelbundna, återkommande kontroller under pågående anställning eller uppdrag för att skydda särskilt utsatta grupper.
Visa vad de skrev
”Vi vill införa regelbundna, återkommande kontroller under pågående anställning eller vid uppdrag i verksamheterna för att skydda särskilt utsatta grupper.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att regeringen bör se över frågan om att införa återkommande registerkontroller. Förslaget innebär en förstärkt registerkontroll av anställda och annan personal. Det gäller dock bara vid anställning eller när ny personal anlitas, vilket vi anser är otillräckligt. Vi vill införa regelbundna, återkommande kontroller under pågående anställning eller vid uppdrag i verksamheterna för att skydda särskilt utsatta grupper.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:1964 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Agneta Nilsson (S) och Anders W Jonsson (C).
Tillstånd – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett förslag om att en ny ägare måste ansöka om nytt tillstånd för att fortsätta driva HVB-hem (hem för vård eller boende).
- De menar att det behövs för att hindra kriminella från att sälja HVB-hem på internet.
Visa vad de skrev
”Syftet med detta är att undvika att kriminella kan sälja HVB-hem på internet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen om att i lagen tydligt ange att en ny ägare måste ansöka om ett nytt tillstånd för att kunna fortsätta bedriva HVB-verksamhet. Syftet med detta är att undvika att kriminella kan sälja HVB-hem på internet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:1038 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Karin Rågsjö (V), Nils Seye Larsen (MP) och Agneta Nilsson (S).
Skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi)Prop. 2025/26:10 · beslutad 19 november 2025
Rätten till sfi – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om tre års rätt till sfi och säger ja till att rätten ska gälla i fyra år med möjlighet till förlängning ett år i taget.
- De menar att en treårsgräns är för snäv och dåligt underbyggd och riskerar att bli kontraproduktiv.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag att begränsa rätten till sfi till tre år är för snävt och dåligt underbyggt och riskerar att bli kontraproduktivt.”
- De menar att en kort tidsgräns kan skapa ett A- och B-lag där de som behöver mest stöd lämnas efter.
Visa vad de skrev
”Det riskerar att skapa ett A- och B-lag där personer med god studievana och gynnsamma förutsättningar klarar den korta tidsgränsen, medan de som behöver mest stöd lämnas efter.”
- De menar att rätten till sfi bör gälla i fyra år med möjlighet till förlängning ett år i taget, som utredningen föreslog.
Visa vad de skrev
”Utredningen föreslog att rätten till sfi ska gälla i fyra år med möjlighet till förlängning med ett år i taget.”
- De menar att förslaget inte tar tillräcklig hänsyn till personer med funktionsnedsättning eller perioder av sjukdom som behöver anpassad studietakt.
Visa vad de skrev
”Förslaget tar heller inte tillräcklig hänsyn till de behov som personer med funktionsnedsättningar eller perioder av sjukdom har av en anpassad studietakt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Svenska för invandrare (sfi) utgör en central och viktig del av utbildningssystemet. Svenska språket är helt avgörande för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden och för att bli en del av det svenska samhället. Att kunna tala, skriva och läsa på svenska är ett krav inom många yrken och ofta nödvändigt för att kunna delta i utbildning. Språket lägger grunden för självständighet och delaktighet, en fungerande integration och är även en förutsättning för vårt gemensamma välstånd och vår gemensamma välfärd. Det har länge funnits behov av att skärpa villkoren och höja kvaliteten i sfi så att utrikesfödda snabbare ska få tillräckliga språkkunskaper för att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden. Att neka människor denna möjlighet genom en alltför skarp och kort tidsgräns är att aktivt skapa utanförskap.
Regeringens förslag att begränsa rätten till sfi till tre år är för snävt och dåligt underbyggt och riskerar att bli kontraproduktivt. I avsaknad av offensiva satsningar på kvaliteten i sfi riskerar regeringens förslag på en alltför rigid och svag treårsgräns att leda till både sämre genomströmning och sämre likvärdighet. Det riskerar att skapa ett A- och B-lag där personer med god studievana och gynnsamma förutsättningar klarar den korta tidsgränsen, medan de som behöver mest stöd lämnas efter. Förslaget innebär heller inte per automatik en effektivisering eller garanti för ökad genomströmning, särskilt som regeringen ignorerar många av de förslag som Kliva-utredningen lämnade i syfte att stärka kvaliteten i sfi.
Utredningen föreslog att rätten till sfi ska gälla i fyra år med möjlighet till förlängning med ett år i taget. Syftet var att sfi, likt andra skolformer, skulle fokusera på att öka elevens möjligheter till lärande under en fastställd tidsperiod och inte under obegränsad tid. I grunden är det ett bra förslag som skapar både bättre planeringsförutsättningar och tydligare krav för såväl eleverna som huvudmannen.
Regeringens förslag avviker dock från utredningens utan att regeringen presenterar en övertygande motivering. Förutom att korta tidsgränsen till tre år föreslås onödigt snäva regler om att huvudmannen måste besluta om att förlänga den tid som personen har rätt att delta i utbildningen innan tidsperioden löpt ut. Många elever inom sfi har kort utbildningsbakgrund och behov av omfattande utbildningsinsatser. Förslaget tar heller inte tillräcklig hänsyn till de behov som personer med funktionsnedsättningar eller perioder av sjukdom har av en anpassad studietakt. Med en treårsgräns ökar risken att fler elever tvingas till förlängningar. Det riskerar att leda till en omfattande administration och godtycklighet, snarare än ett reellt stöd. Möjligheten till förlängning är otillräcklig och huvudmän kommer sannolikt att göra olika bedömningar. Den skapar en rättsosäkerhet och utgör en risk för minskande likvärdighet i sfi. Rätten till sfi bör, i linje med Kliva-utredningens förslag, gälla i fyra år med möjlighet till förlängning med ett år i taget om det finns särskilda skäl.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:319 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:357 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 74.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Camilla Hansén (MP) och Nadja Awad (V).
Sfi och yrkesutbildning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen vidtar åtgärder för ett mer flexibelt sfi-system och för att förstärka möjligheterna att kombinera sfi med yrkesutbildning.
- De menar att kvaliteten och genomströmningen i sfi behöver förbättras så att fler nyanlända snabbare får tillräckliga språkkunskaper för att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden.
Visa vad de skrev
”Vi anser att kvaliteten behöver höjas och att genomströmningen behöver förbättras i sfi-systemet för att fler nyanlända snabbare ska få tillräckliga språkkunskaper för att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden.”
- De menar att regeringens förslag om en mer strikt treårsgräns riskerar att försämra flexibiliteten och sfi:s och yrkesutbildningarnas förmåga att bidra till kompetensförsörjning, jobb och integration.
Visa vad de skrev
”Här riskerar regeringens förslag om en mer rigid treårsgräns att försämra flexibiliteten och därmed också sfi och yrkesutbildningarnas förmåga att bidra till kompetensförsörjning, jobb och integration.”
- De menar att systemet måste vara flexibelt för att inte skapa inlåsningseffekter, där individer väljer bort arbete för att inte förlora rätten till sfi.
Visa vad de skrev
”För att inte skapa inlåsningseffekter, där individer väljer bort arbete för att inte förlora sin rätt till sfi, måste systemet vara flexibelt.”
- De menar att möjligheterna att kombinera sfi med yrkesutbildning har visat sig vara en framgångsrik väg till både jobb och integration och till att möta kompetensbehovet i samhället och näringslivet.
Visa vad de skrev
”Möjligheter att kombinera sfi med yrkesutbildning har visat sig vara en framgångsrik väg till både jobb och integration men också för att möta kompetensbehovet i samhälle och näringsliv.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Kommunalt språkansvar och uppsökande verksamhet – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till ett tydligare kommunalt språkansvar än det som propositionen föreslår, där kommunerna får en långtgående skyldighet att hitta, söka upp och motivera personer som behöver sfi.
- De menar att kommunerna ska ha en långtgående skyldighet att identifiera, söka upp och kontakta personer som behöver sfi och motivera dem att delta.
Visa vad de skrev
”Vi anser dock också att det ska införas ett tydligare kommunalt språkansvar där kommuner har en långtgående skyldighet att identifiera, söka upp och kontakta personer med behov av sfi samt att motivera dem att delta i utbildningen.”
- De menar att uppsökande verksamhet också ska riktas mot elever som skrivs ut från eller hoppar av sfi.
Visa vad de skrev
”En uppsökande verksamhet bör också riktas mot elever som skrivs ut från eller hoppar av sfi-undervisningen.”
- De menar att samhället inte ska släppa taget när en elev hoppar av sfi eller när en kommun överväger att skriva ut en elev på grund av bristande språkutveckling.
Visa vad de skrev
”Samhället ska inte släppa taget när en elev hoppar av sfi eller en kommun överväger att skriva ut en elev på grund av bristande språkprogression.”
- De menar att det ska finnas en tydlig förväntan på alla att lära sig svenska och att svenska ska vara både en rättighet och en skyldighet.
Visa vad de skrev
”Det måste finnas en tydlig förväntan på alla att lära sig svenska språket. Det ska vara både en rättighet och en skyldighet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Socialdemokraterna har länge drivit frågan om ett kommunalt språkansvar. Därför anser vi att det är bra att propositionen innehåller förslag som går i denna riktning. Vi anser dock också att det ska införas ett tydligare kommunalt språkansvar där kommuner har en långtgående skyldighet att identifiera, söka upp och kontakta personer med behov av sfi samt att motivera dem att delta i utbildningen. Det måste finnas en tydlig förväntan på alla att lära sig svenska språket. Det ska vara både en rättighet och en skyldighet. En uppsökande verksamhet bör också riktas mot elever som skrivs ut från eller hoppar av sfi-undervisningen. Samhället ska inte släppa taget när en elev hoppar av sfi eller en kommun överväger att skriva ut en elev på grund av bristande språkprogression. I stället ska samhället erbjuda integrationsspår, motivationshöjande insatser och samhällsorientering.
Lärarledd undervisningstid – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att undervisningstiden i svenska för invandrare ska kunna utökas, särskilt för elever som är språksvaga, och att regeringen ska vidta åtgärder för det.
- De menar att undervisningstiden ska kunna utökas för att förbättra genomströmningen, det vill säga att fler elever fullföljer utbildningen, och för att utbildningen bättre ska leda till jobb, särskilt för språksvaga elever.
Visa vad de skrev
”I syfte att förbättra genomströmningen i sfi och stärka dess förmåga att leda till jobb vill vi att undervisningstiden ska kunna utökas, särskilt när det gäller språksvaga elever.”
- De menar att det nuvarande undantaget inte alltid är tillräckligt för elever som är ytterst språksvaga, ofta även på sitt modersmål.
Visa vad de skrev
”Det är bra men inte alltid tillräckligt för elever som är ytterst språksvaga, ofta även på sitt modersmål.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I syfte att förbättra genomströmningen i sfi och stärka dess förmåga att leda till jobb vill vi att undervisningstiden ska kunna utökas, särskilt när det gäller språksvaga elever. Skollagen anger att huvudmannen ska erbjuda 15 timmars undervisningstid i veckan. Det finns i dag undantag för målgruppen nyanlända med kort tidigare utbildning som inte bedöms kunna matchas mot ett arbete under tiden i etableringsprogrammet där man kan erbjudas 23 timmar sammanhållen undervisningstid. Det är bra men inte alltid tillräckligt för elever som är ytterst språksvaga, ofta även på sitt modersmål.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:319 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 76 och 77.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S) och Nadja Awad (V).
Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att bilbesiktning finns tillgänglig över hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur ökad statlig kontroll över besiktningsmarknaden i Sverige ska kunna gå till och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på sikt införa ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja mindre och glest befolkade kommuners näringslivsutveckling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka den lokala konkurrensen på landsbygden genom att bl.a. använda EU-medel från regionalstödet för att säkra livsmedelsbutiker och service och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör arbeta vidare med en lösning som bibehåller den regionala förankring som finns i strukturfondspartnerskapen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla det regionala exportfrämjandet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att små och medelstora företag ska få bättre stöd att nå nya marknader, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att investeringsfrämjandet ska inriktas på att utveckla styrkeområden, driva den gröna och digitala omställningen, främja jobb och tillväxt i hela landet samt stärka svensk motståndskraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett uppdaterat, mer utjämnande utjämningssystem för en mer likvärdig service och välfärd i hela landet baserat på Utjämningskommitténs förslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av särskilda beredskapssjukhus, där Gotland och Norra Sverige bör prioriteras, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tiden sprungit ifrån 2009 års apoteksavreglering och att det är dags för en genomgripande översyn av apoteksmarknaden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa inställelsetid för polisen så att människor i hela landet – oavsett postnummer – ska kunna räkna med att få hjälp i tid, eftersom det inte bara handlar om trygghet utan också om rättvisa, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre konnektivitet inklusive bredband i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra förslagen i Utredningen om digital post – om att statliga myndigheter, kommuner och regioner ska vara skyldiga att skicka myndighetspost till enskilda som har en digital brevlåda – och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver fortsätta att beakta stöd för utbyggnad av bredband i områden där marknadskrafterna inte räcker till, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den nationella bredbandsstrategin behöver uppdateras och anpassas till det förändrade säkerhetsläget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbyggnaden av 5G och utvecklingen av 6G och 7G måste vara en högt prioriterad fråga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillgång till posttjänster ska gälla i hela landet, såväl stad som landsbygd, samt att postväsendet i sin helhet inte bör få överlåtas till marknaden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetsmarknadsutbildningarna ska byggas ut så att fler kan utbilda sig till yrken där det råder lokal brist på arbetskraft, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den regionala kulturen och ökat anslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en konsekvensanalys av nedläggningar av folkbibliotek och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motverka avvecklingen av studieförbunden i gles- och landsbygd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka skogens roll som motor för jobb, investeringar och ekonomisk trygghet på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om landsbygdssäkring av politiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverket behöver utveckla analysverktyg för samhällsekonomiska bedömningar av cykelåtgärder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverket behöver utveckla förmågan att se var framkomligheten för cykling brister och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Transportstyrelsen ett tydligare ansvar för att ta hänsyn till fyrstegsprincipen vid utvecklingen av regler som berör transportsystemet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Transportstyrelsen i uppdrag att utveckla arbetet med analyser av konsekvenser baserat på empiriskt grundade resultat såsom forskningsresultat och utvärderingar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla nationell statistik, indikatorer och uppföljningssystem för cykling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolbyten som huvudregel ska ske vid terminsstart samt att ersättningen ska följa eleven med två månaders fördröjning vid byte under terminen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentlighetsprincipen även ska omfatta friskolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska införa enhetsredovisning för fristående skolor och ett stopp för skolpengsflykt från kommunerna så att de resurser som kommuner avsatt till skolan inte flyttas över till andra kommuner eller länder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett totalförbud mot värdeöverföringar från skolenheter till andra verksamheter inom en skolkoncern ska införas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bryta upp skolkoncernerna och begränsa hur många skolor som får ingå i en koncern och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett gemensamt offentligt administrerat skolvalssystem, där alla väljer skola inom samma tidsperiod, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa kötid som urvalskriterium till friskolorna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att huvudmän ska verka för att uppnå en allsidig social sammansättning av elever på sina skolenheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vinstuttag i skolan, förskolan och gymnasieskolan ska förbjudas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett förbud mot religiösa friskolor och förskolor utan att det inkräktar på nationella minoriteters rättigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner ska få mandat att kunna ta över och tvångsförvalta förskolor med allvarliga brister och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bindande regler ska införas för bemanning i förskolan för att öka styrningen mot kvalitet och jämlikhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna ska få mer långtgående mandat att snabbare stänga ned förskolor med allvarliga brister och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att språkkrav för pedagogisk personal i förskolan ska införas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barnomsorg på kvällar, nätter och helger ska finnas för dem som behöver det, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga behovet av att genomföra ett förskolelyft motsvarande Äldreomsorgslyftet för att skapa trygga anställningar och höja kompetensen i förskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att allmän förskola bör införas från två års ålder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kunskapsbidraget ska byggas ut och om att regeringen ska säkerställa att kunskapsbidraget fortsatt ska ha en fördelningsprofil som syftar till att öka skolans likvärdighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolmyndigheterna bör säkra likvärdig kvalitet i utbildningen genom att stötta kvalitetsarbetet via regionala kontor i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta insatser för att motverka lärarbristen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett system med läraraspiranter för att underlätta för obehöriga lärare som redan arbetar i skolan att utbilda sig till behörighet och jobba parallellt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Center mot våldsbejakande extremism bör få i uppdrag att utgöra stödfunktion till kommuner, myndigheter och andra aktörer för att stärka lokal operativ samverkan vid skolattacker och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka skolans arbete med att motverka hedersrelaterat förtryck och att barn gifts bort, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta stärka skolans arbete med trygghet och studiero samt möjlighet att sätta in samordnade insatser och helt mobilfri skola och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elever som utgör hot mot säkerheten och tryggheten i skolan ska kunna nekas tillträde och tas om hand på annat sätt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa och värna elevernas inflytande i svensk skola och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av samordnade insatser mellan skola, socialtjänst och polis för att stoppa nyrekryteringen till gängen och bryta negativ social utveckling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla samverkan mellan fritidshem och föreningsliv så att fler barn kan få ägna sig åt fritidsaktiviteter på eftermiddagarna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätten till fritidshem successivt behöver utvidgas till att omfatta alla elever och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla fritidshem bör erbjuda läxläsning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att stärka skolelevernas motståndskraft mot desinformation och modernisera undervisningen i källkritiskt förhållningssätt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolverket bör få i uppdrag att stärka skolans arbete för att motverka antisemitism och säkerställa lärarnas tillgång till undervisningsmaterial kopplat till detta och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att betyget F som spärrgräns till gymnasiet ska avskaffas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur utslagningen från skolan och den psykiska ohälsan kan minska, samtidigt som betygen blir mer rättvisande genom förändringar i betygssystemet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka pojkars skolresultat och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka modersmålsundervisningen och den nationella minoritetsspråksundervisningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler speciallärare och specialpedagoger behöver utbildas och anställas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att alla elever får rätt stöd i rätt tid genom att rikta mer resurser mot tidiga insatser och att fler kommunala resursskolor ska finnas för de elever som har ett särskilt stort behov av stöd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kraftigt förbättra stödet för elever med neuropsykiatriska funktionshinder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge alla elever stimulans genom att t.ex. möjliggöra för elever att läsa i en snabbare takt och/eller på en annan nivå och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolverket ska få i uppdrag att följa upp utvecklingen och konsekvenserna av och riskerna med det nya systemet med spetsutbildningar vad gäller volym, kvalitet, målgrupper samt huvudmän och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda orsakerna till den ökande psykiska ohälsan och ökat antal neuropsykiatriska diagnoser bland unga samt åtgärder för att motverka psykisk ohälsa inom skolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla det förebyggande arbetet för att förhindra lång och problematisk skolfrånvaro och att samtidigt utveckla stödet från kommuner och regioner till både skolor och föräldrar för att elever ska komma tillbaka till skolan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenska ska vara huvudspråk i svensk skola och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minimikravet på andelen undervisning som ska vara på svenska i grundskolan bör höjas till minst 75 procent i skolor med svensk läroplan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undantag som möjliggör för engelskspråkiga skolor att anställa obehöriga lärare bör tas bort och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att grundregeln ska vara att svenska ska vara huvudspråk i gymnasieskolan och att regelverken för detta ska utredas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs ett ökat statligt ansvar också för en mer likvärdig gymnasieskola och att medel för ökad likvärdighet på sikt också bör omfatta gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om hur skolplikten kan förlängas och gymnasieskolan bli obligatorisk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statens styrning och dimensioneringen av gymnasieskolans olika program behöver öka och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att yrkespaketen ska fortsätta utvecklas som studieväg som leder till jobb, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om hur vinstjakten kan stoppas inom gymnasieskolan och kvaliteten säkerställas inom yrkes- och lärlingsutbildningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra tillgången till vuxenutbildning som kräver miljöer som är investeringstunga på alla nivåer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur stödet och kvaliteten inom komvux bättre kan anpassas till målgruppen för att förbättra genomströmning och etablering på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om hur statens och huvudmännens kontroll över vuxenutbildningen med särskilt fokus på komvux och sfi kan öka och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utreda stöd- och elevhälsoinsatser på komvux och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt tillgång och förtydligad rätt till kostnadsfria läromedel för elever inom sfi och vuxenutbildning på grundläggande nivå och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en utredning gällande finansiering av studier inom komvux som anpassad utbildning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler utbildningsplatser och höjd kvalitet i regionalt yrkesvux och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett mer långsiktigt grundbidrag till yrkesvux och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska införas en möjlighet till extra tilldelning av statsbidrag för yrkesvux från Skolverket för att möta snabbt uppkomna utbildningsbehov regionalt och lokalt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla kombinationsutbildningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka utbildningen i svenska för invandrare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett tydligare kommunalt språkansvar där kommuner har långtgående skyldighet att identifiera, söka upp, kontakta och motivera personer med behov av sfi att delta i utbildningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätten till sfi, i linje med Klivautredningens förslag, ska gälla i fyra år med möjlighet till förlängning med ett år i taget om det finns särskilda skäl, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheterna att kombinera sfi med yrkesutbildning måste fortsätta att förstärkas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att öka den lärarledda undervisningstiden i sfi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den lärarledda undervisningstiden i sfi ska kunna ökas ytterligare när det gäller ytterst språksvaga elever och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att särskild uppsökande verksamhet ska riktas mot elever som skrivs ut från eller hoppar av sfi-undervisningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att distansundervisning inom sfi ska regleras hårdare samt att närundervisning ska vara huvudregel inom sfi-undervisningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett åtgärdsprogram för stärkt kvalitet i sfi ska genomföras med bl.a. ökad reglering av distansundervisningen och ökad styrning mot fler behöriga lärare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vinstjakten måste bort och att all undervisning inom sfi ska vara icke-vinstdrivande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga ut yrkeshögskolan med fler utbildningsplatser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett mer stadigvarande utbildningsutbud inom yrkeshögskolan för att tillgodose arbetsmarknadens långsiktiga behov och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett gemensamt system för ansökan till yrkeshögskolan bör införas samt att Myndigheten för yrkeshögskolan bör få i uppdrag att genomföra en förstudie tillsammans med relevanta myndigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla yrkeshögskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga ut lärcentrum i fler delar av landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studenter ska kunna examineras i sina distansstudier i närheten av där de bor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrad tillgång till decentraliserad utbildning och lärcentrum för att säkra näringslivets och välfärdens kompetensförsörjning även på mindre orter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska införas en pott med stimulansmedel till lärosäten i syfte att dessa ska bidra med ytterligare kompetens och spets till lärcentrum och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att ha fortsatt god tillgång på platser i den högre utbildningen i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning av högskolans resurstilldelningssystem som har bred parlamentarisk förankring och syftar till att säkra utbildning av hög kvalitet och en dimensionering som är anpassad till arbetsmarknadens behov, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka tillgången på VFU-platser genom att såväl offentliga som privata verksamheter ska åläggas att ta emot VFU-studenter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla studenthälsan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om anpassade läromedel och om att säkerställa att studenter som har rätt till anpassad kurslitteratur har det vid kursstart och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över högskoleförordningen gällande politiska studentförbund och deras tillträde till lärosäten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över högskolors och universitets uppdrag och resurser för att utveckla och anordna kurser och utbildningar för att möta efterfrågan från yrkesverksamma som omställningsstudiestödet skapar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av kurser motsvarande en eller två terminers heltidsstudier på avancerad nivå för att skapa nya vägar in i bristyrken eller tillföra spetskompetens och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bredda rekryteringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa anpassade utbildningsvägar för personer som har en gymnasial utbildning inom vård eller teknik och som efter några år i arbetslivet vill studera vidare på högskolan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetslivserfarenhet återigen ska ses som meriterande vid ansökan till högskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förlänga försöksverksamheten med ett nationellt prov som möter grundläggande behörighet till högskolestudier, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om lärosätena ska ges öronmärkta resurser för validering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att myndigheterna inom utbildningsområdet följer utvecklingen med AI inom sina områden och bygger kunskap och förmåga att hantera möjligheter och risker med AI och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör övervägas att ge ett lärosäte i uppdrag att leda ett resurscentrum för AI-utveckling i syfte att forska kring AI samt dess användande inom utbildningssektorn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna den akademiska friheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den akademiska friheten ska stärkas men högskolesektorn inte ska privatiseras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna forskningens frihet såväl i Sverige som internationellt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att forskare bör ges tryggare anställningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förekomsten av staplingar av tidsbegränsade anställningar inom högre utbildning och forskning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nya karriärvägar mellan högskolan och det omgivande samhället och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jämställdheten ska förbättras inom den högre utbildningen och forskningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till öppen vetenskap och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av forskning på svenska om svenska förhållanden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att andelen svenskspråkiga studenter som doktorerar och går vidare till forskaranställningar vid lärosätena ska öka, liksom andelen avhandlingar som skrivs på svenska, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av forskning och innovation som både svarar upp mot samhällsutmaningar och drivs av nyfikenhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad forskning för bättre brottsprevention och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mer forskning för att öka tempot i den gröna omställningen och om vikten av kraftfulla satsningar på klimatforskning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad forskning om tillämpning av artificiell intelligens för högre kvalitet och ökad effektivitet i välfärden och näringslivet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av mer arbetsmiljöforskning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av rymdforskning för säkerhet och klimat och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en ny rymdlag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av resurser till rymdforskning och behovet av att ett nytt satellitprogram etableras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av polarforskning för klimat och säkerhet samt betydelsen av ett nytt polarforskningsfartyg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja hållbar lamm- och nötköttsproduktion på naturbetesmarker och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevara fäbodbruket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att driva på för utveckling och användning av virtuella stängsel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att påskynda lagstiftningsförslaget i EU om nya genomiska tekniker och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa bättre förutsättningar för att odla mer ärtor, bönor och andra proteingrödor på svenska gårdar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa krav på ökad transparens om livsmedelsföretagens kostnader och vinster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka den lokala konkurrensen på landsbygden genom att bl.a. använda EU-medel från regionalstödet för att säkra livsmedelsbutiker och service och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka konkurrensen i livsmedelskedjans grossistled och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla nyetableringar av matbutiker t.ex. genom att begränsa konkurrenshämmande avtal och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att märkningen av livsmedel i butiker bör förtydligas och kvalitetssäkras vad gäller prisförändringar, krympflation, hållbarhet och hälsa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra förbud mot otillbörlig användning av marknadsmakt och förenkla för små och medelstora livsmedelsproducenter att verka på marknaden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra den obligatoriska ursprungsmärkningen av kött på restaurang skriftlig och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka den svenska livsmedelsproduktionen genom att stödja svenska lammproducenter, exempelvis genom ett nationellt program, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid offentlig upphandling av animaliska livsmedel göra det obligatoriskt att ställa krav på att produktionen har skett i enlighet med svensk standard gällande exempelvis antibiotikaanvändning och djurvälfärd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att utreda och underlätta regelverket för primärproducenter vad gäller hemslakt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att utreda och underlätta regelverket för primärproducenter vad gäller försäljning av kött från den egna gården direkt till konsument och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att öka likvärdigheten i den svenska livsmedelskontrollen i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kontrollmyndighetens rådgivning till små företag vad gäller livsmedelslagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka Sveriges resiliens, försörjningsförmåga och beredskap när det gäller livsmedel, insatsvaror, vattenreningsutrustning och andra essentiella resurser i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett ökat samarbete mellan branschorganisationer, myndigheter och forskningsinstitut vad gäller livsmedelssäkerhet och dricksvattenberedskap och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska matsvinnet i livsmedelskedjans alla led och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att öka antalet småskaliga gårdsslakterier och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för digital veterinär besiktning i fråga om småskalig gårdsslakt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att djurskyddskontrollen ska vara regelbunden, likvärdig, effektiv och rättssäker och att resurserna ska riktas dit där de gör mest nytta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kamerabevakning ska införas på slakterier som ett komplement till fysiska besök från kontrollmyndigheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för mer forskning gällande smärtfria metoder för bedövning vid slakt av djur, främst fågel, gris och fisk, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att även sjötransporter av djur inom EU ska begränsas i tid så att en god djurvälfärd kan upprätthållas, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en skärpning av EU:s djurskyddslagstiftning så att den motsvarar svensk standard, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att veterinärer ska kunna slå larm vid misstanke om hundsmuggling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en översyn rörande hundaveln i Sverige för att säkerställa att den är förenlig med djurskyddslagstiftningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka samverkan och förbättra informationsutbytet mellan myndigheter för att bekämpa den illegala hundsmugglingen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka tillsyn och kontroller av den illegala hunduppfödningen och smugglingen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att skapa en tydligare ansvarsfördelning och förbättrad ärendehantering vad gäller lagen om tillsyn över hundar och katter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av straffskalorna för djurplågeri och brott som begås med hundar som brottsverktyg inom ramen för organiserad brottslighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av straffskalorna för brott kopplade till illegal djurverksamhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett striktare regelverk med förbud mot import och uppfödning av varghybrider och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera en fortsatt låg antibiotikaanvändning i den svenska djuruppfödningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att EU ska förbjuda behandling med antibiotika av hela djurgrupper i enlighet med svensk lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra veterinärbolagens ansvar med krav på ökad pristransparens och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa krav på bättre jämförelseverktyg mellan försäkringsbolag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheterna till regelverk liknande de i Tyskland och Frankrike för att begränsa vinstintresset i djursjukvården och återföra makten till veterinärerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa veterinär beredskap dygnet runt, året runt i hela landet bl.a. genom att ställa ökade krav på privata aktörer i fråga om jour och beredskap och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna fiskets utveckling och de blå värdekedjorna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av hållbar fiskuppfödning med höga miljökrav som kan skydda vilda bestånd av fisk och skapa jobb på landsbygden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att där det är möjligt och rimligt skapa vandringsvägar för fiskar vid sidan av dammar och vattenkraftverk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hänsyn ska tas till yrkesfisket vid vindkraftsetableringar till havs och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna det småskaliga kustnära fisket som leder till mer svenskt på tallriken och stärker vår beredskap, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa det storskaliga industrifisket till dess att vi ser en tydlig återhämtning av sill, strömming och andra arter som är hårt pressade eller delvis försvunnit i Östersjön, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur vi kan förbättra det nationella kvotsystemet genom att fördela kvoterna mer rättvist och göra det svårare att sälja dessa vidare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda känsliga områden från bottentrålning och stimulera mindre miljöpåverkande fiskeredskap i Östersjön och Västerhavet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samarbeta med övriga länder för att permanent flytta ut trålgränsen i Östersjön till förmån för humankonsumtionsfiske och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att insjöfisket bidrar till en hållbar livsmedelsförsörjning och att vi därför måste säkerställa att insjöfiskets resurser kan brukas utan att förbrukas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att EU skärper sina krav för ålfiske och att det även inkluderar länder som fiskar efter s.k. glasål, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa skärpta kontroller och straff vid avsiktlig felrapportering av fiskefångster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samförvaltning av alla vilda klövdjur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jägare och markägare bör vara representerade i lika antal samt att det bör utses en oberoende ordförande i ÄFO och ÄFG och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta straff vid medveten överskjutning av tilldelat vilt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att antalet vargar i Sverige ska ned till 170–270 individer samtidigt som gynnsam bevarandestatus bibehålls, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beslut om skyddsjakt efter varg måste effektiviseras exempelvis när husdjur eller tamboskap är hotade, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska vildsvinsstammen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en effektiv förvaltning och kraftig minskning av skarv med exempelvis licensjakt på skarv och oljering av skarvägg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en etisk förvaltning av säl, där EU även ska tillåta handel med sälprodukter, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka skogsägandets roll som motor för jobb, investeringar och ekonomisk trygghet på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att värna de två jämställda målen om produktion och miljö i skogen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skydd av värdefull skog och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla skogens roll i klimatarbetet och dess bidrag till en växande bioekonomi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skogsbruket ska bedrivas med rätt träd på rätt plats och med rätt avverkningsmetod för att uppnå miljö‑, klimat- och produktionsmål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ständigt utveckla effektiva och hållbara skogsbruksmetoder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta vara på mer grot från skogen utan att störa den biologiska mångfalden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Skogsstyrelsens uppdrag att klimatanpassa skogen och bekämpa granbarkborre, törskate och andra skogsskadegörare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att stärka forskning och innovation med fokus på hållbara brukningsmetoder, klimatanpassning, virkeskvalitet och skogens roll i bioekonomin och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av rådgivning till skogsägare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kompetensförsörjning, arbetsvillkor och jämställdhet inom skogsnäringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa statliga beredskapsjobb, i linje med den tidigare satsningen på naturnära jobb, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att värna och stärka rådgivningen för ökad tillväxt i skogen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en livskraftig rennäring och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för investeringar och reinvesteringar i va-nätet och undanröja väsentliga hinder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera ekodesign av vattenprodukter inom ramen för EU:s gröna omställning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att justera subventionsgraden i rotavdraget till förmån för ett förhöjt rotavdrag för energieffektivisering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att nyttja byggnadstaken bättre för elproduktion, dagvattenhantering och ekosystemtjänster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverken för jordbruket för att underlätta klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om klimatsäkring av strategisk infrastruktur och byggnader och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en försäkringslösning som säkerställer att fastighetsägare och boende i områden med stor risk för översvämningar och andra extremväder även fortsättningsvis har möjlighet att teckna en försäkring som man har råd med och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera klimatanpassning i det klimatpolitiska ramverket och klimatlagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att öka insatserna för forskning, samordning och utvärdering av klimatanpassningsarbetet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla och skapa stabila förutsättningar för Klimatklivet för att underlätta klimatomställning för vanligt folk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka och utveckla Industriklivet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effektivisera, förenkla och skynda på tillståndsprocesser med fortsatt höga miljökrav och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra ändringstillstånd till huvudregel i miljötillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett tidigare kommunalt ställningstagande för vindkraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kommuners incitament att medverka till utbyggd vindkraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja och påskynda öppnandet av nya gruvor i Sverige med fortsatt hänsyn till skydd av miljön och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga bestämmelser som gör det möjligt att finansiera och planera för framtida restaurering av de områden som blivit påverkade av gruvverksamheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla klimatdeklarationer för byggnader i koldioxidupptagande material för att bidra till ökat upptag av koldioxid och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att standardisera metoder för att bedöma effekterna av markanvändningsförändringar på nettoupptaget av koldioxid och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att återställandet och anläggandet av våtmarker intensifieras och att miljöhänsyn tas vid eventuell exploatering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige tydligare bör redovisa både Sveriges skogliga naturtillgångar och träprodukters kolinlagring gentemot EU och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skynda på utbyggnaden av laddinfrastruktur i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett system med stöd till elbilsleasing för att göra elbilen tillgänglig för vanligt folk i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ny modell för inblandning av biodrivmedel enligt ”Sverigebränslet” och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att EU fortsätter att skattemässigt gynna biodrivmedel och biogas framför fossila alternativ, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för mer hållbara bränslen till flyget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att främja elflyg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att ställa om till fossilfri sjöfart och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör driva på med full kraft inom EU för skärpta kemikalielagar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att verka för en skyndsam implementering av EU:s kemikaliestrategi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en internationell expertpanel för kemikalier och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Kemikalieinspektionens tillsyn av produkter som vi dagligen kommer i kontakt med, inte minst de som importeras, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att driva på för att säkerställa att alla företag som säljer varor i EU också omfattas av produktsäkerhets- och miljölagstiftningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta systematiskt för att fasa ut PFAS inom alla användningsområden i dialog med industrin för att åstadkomma ett nationellt totalförbud mot PFAS-kemikalier så snart det är möjligt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att säkerställa ett effektivt återställande av förorenade områden där förorenaren har betalningsansvaret, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera innovation och utveckling av nya saneringsmetoder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla företag i förlängningen måste ta fram resurssnåla produkter som är enkla att återanvända och återvinna för mer cirkulära materialflöden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett utökat producentansvar för gamla mobiltelefoner och småelektronik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett producentansvar för textilier i Sverige utan dröjsmål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att producentansvaret för textilier ska utformas för att främja innovation, hållbara affärsmodeller och teknikutveckling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta initiativ till en nationell plan för textilåtervinning tillsammans med kommuner, företag, välgörenhetsorganisationer och civilsamhälle och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge tydlig vägledning om insamling och hantering av textilier till kommuner och ideella aktörer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att producentansvaret för verksamhetsavfall bör förtydligas, utvecklas och styras mer mot cirkularitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla förpackningar, även om de slängs, ska ingå i producentansvaret och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla som sätter en förpackning på marknaden ska betala förpackningsavgift och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa kvotplikt och stimulans på återvunnet material i vissa byggprodukter vid upphandling av nybyggnation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återanvänt material ska kunna användas vid hållbart byggande av bostäder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över definitionen av avfall för att lättare kunna få avfall att bli nyttiga resurser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid en framtida skatteöversyn ta hänsyn till övergången från ett linjärt synsätt till ett cirkulärt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda utformningen av regelverk som främjar innovation, nya affärsmodeller och teknikutveckling inom cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att offentliga upphandlingar minskar utsläppen och främjar cirkulära lösningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att integrera cirkulär ekonomi i skola och utbildning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla samarbetsmodeller mellan stat, industri och universitet för att främja cirkulär ekonomi och hållbar innovation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta kraftfulla åtgärder för att bekämpa avfallsbrottsligheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera den uppsökande tillsynen mot misstänkt olaglig avfallshantering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att stärka miljötillsynen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt kontantförbud för handel med järn- och metallavfall och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda att införa brottsrubriceringen ”synnerligen grovt miljöbrott” och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ökad cirkularitet i gödselanvändningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av en kvotplikt för återvunnen fosfor och återvunnet kväve i mineralgödsel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av kalkning så att våra sjöar och vattendrag förblir livskraftiga ekosystem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa kamerabevakning på fiskefartygen i kombination med fler fysiska besök från kontrollmyndigheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa spridningen av mikroplaster till haven bl.a. genom att minska användningen av fossil plast och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förena höga miljökrav med fungerande förutsättningar för framtidens småskaliga vattenkraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trygga en säker dricksvattenförsörjning genom att stärka det lagliga skyddet för våra dricksvattentäkter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige snabbt bör implementera EU:s nya avloppsdirektiv för att förbättra avloppsvattenreningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna för skötsel av naturreservat, nationalparker, vandringsleder m.m. och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevara förekomsten av sammanlänkade skyddade naturområden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att stärka arbetet med skydd och skötsel av värdefull natur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med att bekämpa invasiva främmande arter på både land och vatten samt beteckna nya sådana arter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en långsiktig miljöövervakning genom exempelvis nya metoder för övervakning och mätning av biologisk mångfald och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna allemansrätten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om strandskyddet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett mål för studiestödssystemet ska vara att det verkar utjämnande samt bidrar till social rättvisa, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av att se över den ekonomiska situationen för studerande med barn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gå vidare med förslagen från SOU 2025:52 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare stärka regelverket kring övergångar från offentliga uppdrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa möjligheten att göra mycket känsliga personuppgifter sökbara och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om omlokalisering av statliga jobb och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en fortsatt etablering av statliga servicekontor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mediestödets storlek och att det också ska tillfalla nischtidningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en parlamentarisk utredning för framtidens mediepolitik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om anslagen till minoritetspolitiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra och permanenta satsningen på språkcentrum och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att permanenta satsningarna på resursbibliotek och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta till sig Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaisets betänkande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inrättandet av ett samiskt riksarkiv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om repatriering av samiska kvarlevor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om älvdalskans språkstatus och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om säkerhetshöjande åtgärder för organisationer inom civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot rasistiska och nazistiska organisationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att transportförsörjningen ska vara samhällsekonomiskt effektiv och transportköparen ska betala också för de externa kostnader som uppstår, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de internationella resornas och transporternas ökade betydelse gör att den gränsöverskridande planeringen behöver utvecklas både relativt EU och med våra nordiska grannar och möjligheterna att bygga ihop länder med hjälp av infrastruktur utnyttjas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Trafikverket i uppdrag att säkerställa den gränsöverskridande järnvägstrafikens fulla potential i ljuset av det förändrade geopolitiska läget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en välfungerande, trygg, komfortabel, klimatsmart, tillgänglig och väl utbyggd kollektivtrafik är en grundförutsättning för att klara både arbetspendling och resor både i rusningstrafik och på obekväma arbetstider och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kollektivtrafik ska vara tillgänglig över hela landet och att den ska vara prisvärd, klimatsmart och jämlik, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kollektivtrafikens stora betydelse och roll i kris och ytterst krig och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det omedelbara behovet av att rusta upp den svenska järnvägen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen måste återkomma till riksdagen med en plan för när järnvägens eftersatta underhåll ska vara åtgärdat och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska ha tillgång till egna maskiner och resurser för planerade järnvägsarbeten, för att öka robustheten, minska kostnaderna och säkerställa beredskap, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett välutbyggt och välunderhållet vägnät och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kollektivtrafiken måste göras mer tillgänglig för personer med funktionsvariationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbyggnaden av laddinfrastruktur måste ske i sådan takt att den inte blir ett hinder för elektrifieringen av transportsektorn, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att samordna information om elbilsladdare längs vägarna för att underlätta för användarna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att samordningen i den fysiska planeringen mellan lokal, regional och nationell nivå förbättras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den nationella betydelsen av goda förbindelser till och från Gotland, inbegripet rimliga transportkostnader, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska vara ett absolut krav att Gotlandstrafiken är svenskflaggad och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ökad och säker cykling kan bidra till att minska resandets miljöpåverkan och trängsel i tätorter samt bidra till en bättre folkhälsa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett ambitiöst nationellt mål för ökad cykling ska antas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska driva frågan om förbud mot skrubbning av tankar på internationellt vatten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsningar på järnvägs- och vägunderhåll kan bidra till att stärka konjunkturen, öka sysselsättningen och bidra till att Sverige håller samman, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka anslaget till väg- och järnvägsunderhåll med 500 miljoner kronor för att möjliggöra mer av förebyggande underhåll och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur staten i ökad utsträckning ska bedriva järnvägsunderhåll i egen regi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att järnvägen har en nyckelroll för Sverige i att klara ett ökande transportbehov och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kostnadskontrollen vid infrastrukturinvesteringar kraftigt måste skärpas och att det pågående arbetet med ökad kostnadskontroll behöver följas upp med förslag på åtgärder som sedan noga följs upp om de ger avsedd effekt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att byggandet av nya stambanor måste återupptas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka statens förmåga och ambition att upphandla såväl tåg- som flygförbindelser för att binda samman vårt geografiskt stora land och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna och bygga ut nattågsförbindelser mellan norra och södra Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en förändring av järnvägssäkerhetslagen så att det kan bli möjligt med andra befogenheter vid friförklaring vid spårspring och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheten till CSN-lån för att ta B‑körkort är ett viktigt verktyg för både kompetensförsörjningen i transportsektorn och den enskildes möjlighet och väg till arbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att CSN-lån för körkort också ska gälla för tung trafik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att likställa mopedbilar i klass 1 och A‑traktorer avseende hastighet och att denna ska vara 45 km/tim för båda och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa en utbildning för körkort gällande fyrhjuliga A‑traktorer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast se över hur manipulation av hastigheten hos A‑traktorer skulle kunna stoppas helt för att minska risken för olyckor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av fortsatta satsningar på vägunderhåll, inte minst på landsbygden och i det finmaskiga vägnätet i glesbygden, och om att arbetet med att öka bärigheten i det svenska vägnätet måste fortsätta för att säkerställa vägnätets robusthet och kapacitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om de enskilda vägarnas stora betydelse, varför samordningen och det övergripande ansvaret för enskilda vägar behöver ses över och en nationell strategi för de enskilda vägarna tas fram, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vinterväghållningen behöver förbättras och Trafikverkets roll och ansvar noga analyseras och förtydligas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trafiksäkerhetsområdets nollvision om antal döda i trafiken bör utökas med ett ambitiöst mål om att minska antalet döda av trafiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det obligatoriskt att ha varselväst i varje bil som ett sätt att öka trafiksäkerheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett ökat säkerhetsarbete för att förhindra olyckor vid trafikarbeten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta ideella organisationer att komma åt anonymiserad information i Strada och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att längre lastbilar innebär en vinst för klimatet samt kan stärka svensk industri att arbetet därmed behöver öka för att de svenska vägarna ska nå den högre bärighetsklassen BK4 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenska löner och villkor inom yrkestrafiken ska gälla, så att sjysta villkor och rättvis konkurrens ska kunna råda inom yrkestrafiken, samt att tillsyn och vägkontroller av yrkestrafik för ökad trafiksäkerhet och mer rättvis konkurrens ska bedrivas, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska genomföra mobilitetspaketet så att arbetsmarknadens parter – utifrån de nya utstationeringsreglerna – ska kunna ingå kollektivavtal med utländska transportföretag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa ett nationellt båtregister för att öka brottsuppklaringen och stävja den illegala exporten av fritidsbåtar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en yrkestrafikinspektion med ansvar för att öka inspektionerna inom taxi, godstransporter och bussbranschen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att som nationellt mål för kollektivtrafiken sätta upp att fyra av tio motoriserade resor ska vara kollektiva till år 2030 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av hela taxibranschen för att komma till rätta med de strukturella problem som omgärdar den, inklusive att utreda vilka ytterligare regel- och kontrollåtgärder som behöver genomföras för att motverka fusk och kriminalitet inom taxibranschen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att bilbesiktning finns tillgänglig över hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur en återreglering av besiktningsmarknaden i Sverige ska kunna gå till och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att över 50 år gamla veteranbilar fortsatt ska vara besiktningsfria och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det systematiska och förebyggande arbetet för ökad trafiksäkerhet, såsom förbättringar av fordon, infrastruktur och övervakning, måste fortsätta att utvecklas i syfte att färre ska omkomma eller skadas i trafiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökade befogenheter för polisen för att lättare kunna upptäcka drograttfyllor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverkets arbete med en handlingsplan för ökad säkerhet vid vägarbeten ska slutföras och utvärderas och en ny handlingsplan tas fram för den kommande mandatperioden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att personalbristen inom i princip hela trafik- och infrastrukturbranschen måste åtgärdas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att stärka förutsättningarna för cirkulär ekonomi, inklusive en utvecklad delningsekonomi inom trafikområdet, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta framväxten av bildelningstjänster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att ändra parkeringslagstiftningen, bl.a. för att underlätta för kommunerna att differentiera parkeringstaxorna i miljöstyrande riktning inklusive främja bildelningstjänster, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta de kapacitetsutmaningar som järnvägsnätet ställs inför när Fehmarn Bält-förbindelsen står färdig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av förstärkt nationell samordning av luftfartens infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att främja elflyg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra Sverige till föregångsland för utveckling och användande av fossilfritt flyg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en nationell strategi för förnybara drivmedel för luftfarten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att forskningen och utvecklingen rörande förnybart flygbränsle måste skyndas på i syfte att få ned fossilbränsleanvändningen i flygverksamheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för hög flygsäkerhet med effektiva målbaserade regelverk som omfattar drönartrafik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att förbättra förutsättningarna för samhällsnyttig drönartrafik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillse att vi har tillräckligt med beredskapsflygplatser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att redovisa de ekonomiska konsekvenserna för Swedavia av att Bromma flygplats fortsätter drivas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Arlandas utveckling, bl.a. genom att överföra flygtrafiken från Bromma, samt att se över hur Arlanda skulle kunna få bättre och mer prisvärda kommunikationer med Stockholm och andra inmatningsorter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kraftfullt arbeta mot utflaggningen av fartygsflottan och dess negativa konsekvenser som utgör ett hot mot vår nationella försörjningsförmåga, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den svenska sjöfartens konkurrenskraft och klimatarbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vi bör se till att vi har en god infrastruktur till och från våra hamnar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utarbeta en hamnstrategi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av moderna isbrytare för sjöfarten, industrins försörjningskedjor och Sveriges konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för hamnarna att utvecklas som energihubbar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder för att stärka och utveckla sjöfarten på de inre vattenvägarna, dvs. på kanaler och insjöar och i älvar och kusttrafik, och därmed påskynda utvecklingen av inlandssjöfarten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att minska lots- och farledsavgifter i syfte att ge likvärdiga villkor till transportslagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att räddningshelikopterverksamheten är civil räddningsverksamhet som ska vara kvar i Sjöfartsverkets regi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för skärgårdstrafikens konvertering till el eller andra klimatvänliga drivmedel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av välplanerade och säkra cykelvägar, framför allt för barnens skull, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en gemensam standard för elcyklar inom EU och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av utökad forskning kring brandorsakerna bland cykelbatterier och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av att inrätta ett cykelregister för att motverka cykelstölder och annan organiserad kriminalitet riktad mot cykelägare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en tydligare och mer effektiv statlig styrning av cykelpolitiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta och uppföljningsbara mål för ökad och trafiksäker cykling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska lämna förslag till riksdagen som i större utsträckning än i dag möjliggör byggande av friliggande statliga cykelvägar, framför allt genom att åtgärda de begränsningar som uppstått vid tolkningen av begreppet allmän samfärdsel, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över statliga principer eller krav i fråga om var en grundläggande framkomlighet för cykeltrafiken ska upprätthållas, i syfte att möjliggöra tydligare statliga prioriteringar av en sammanhållen cykelinfrastruktur, samt att tilldela Trafikverket ett ansvar för att upprätthålla en sådan framkomlighet inom det statliga väghållaransvaret, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur den statliga planerings- och genomförandeprocessen för mindre eller medelstora infrastrukturåtgärder kan effektiviseras så att planerade cykelåtgärder också genomförs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att EU fortsätter att skattemässigt gynna biodrivmedel framför fossila drivmedel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om grön vätgas och elektrobränslen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på sikt införa ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om gratis kollektivtrafik för 12–19-åringar i grundskola och gymnasium på kvällar, helger och lov samt för heltidsstudenter upp till 24 år vid universitet och högskola under terminen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att rusta upp rastplatser för ökad säkerhet samt om faciliteter för det snabbt ökande antalet kvinnliga yrkeschaufförer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av utökad utförarkompetens inom Trafikverket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och överväga delning av Trafikverket i en banverksdel och en vägverksdel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en fortsatt utbyggnad av alkobommar i hamnar med färjetrafik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att möjliggöra att lätta motorcyklar får framföras med B-körkort och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att kontroller av alkohol och narkotika i trafiken är tillförlitliga och rättssäkra och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver låta granska och förändra den modell för samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning som Trafikverket använder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av förstärkt nordiskt samarbete för gränsöverskridande trafik och för infrastrukturplanering av gemensamt intresse och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Myndigheten för digital förvaltning bör främja offentliga aktörers förmåga att dela och nyttiggöra data och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur tillgången till data kan öka då det är avgörande för teknikutvecklingen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdateringen av AI-strategin måste innehålla perspektiven klass och rättvisa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till utbildning i AI för medborgare samt möjligheten till omställning när arbetsuppgifter förändras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör ta nästa steg för att införa ett statligt nationellt övergripande elektroniskt identifieringssystem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över tillgången till digitala betaltjänster för att garantera att inte grupper exkluderas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen måste följa utvecklingen och vidta åtgärder för att en miniminivå ska finnas för kontanters användningsmöjligheter, av likvärdighetsskäl men också av krisberedskapsskäl, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en genomgripande översyn av sekretesslagstiftningen som gör det möjligt att komma till rätta med arbetslivskriminalitet, fusk med bidragssystem och annan brottslighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en offensiv politik mot cyberattacker och dataintrång och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sociala medier-plattformars ansvar för användarkännedom och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur fungerande åldersgränser kan införas på sociala medier-plattformar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydligare krav på algoritmer riktade till minderåriga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stadsnätens stora betydelse för medborgare, företag och samhället i stort och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillgång till posttjänster ska gälla i hela landet, såväl stad som landsbygd, samt att postväsendet i sin helhet inte bör få överlåtas till marknaden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga 10 000 nya studentbostäder under de närmaste fyra åren och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa statliga byggkrediter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett statligt fastighetsbolag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samla bransch, parter och politiken i en bostadskommission för att på ett konstruktivt sätt gemensamt möta utmaningarna på såväl kort som lång sikt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett statligt startlån för förstagångsköpare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera och stärka bostadsbidraget som ett viktigt bostadspolitiskt verktyg för ekonomiskt svaga hushåll och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt användning av kommunala hyresgarantier och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydliga begränsningar av användning av förturer och reglering av inkomstkrav och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en modern förköpslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kontroll av fastighetsägare vid förvärv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning av extra insatser inom Lantmäteriet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av återbruk och att se över förutsättningarna för att sänka bygg- och fastighetssektorns klimatavtryck och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om energieffektivisering av flerbostadshus och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna bör ges rätt att i detaljplan ange upplåtelseform och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en långsammare och längre infasningsperiod för hyreshöjningar vid renovering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett stärkt besittningsskydd vid uthyrning av privatbostäder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lyxrenoveringar i syfte att byta hyresgäster i det befintliga hyresbeståndet måste stoppas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begreppet ”skäligt” bör införas som bedömningsgrund för överklaganden i hyresnämnden gällande renoveringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvärdering av genomförda lagändringar gällande hyresgästers ansvar för trygghet i bostadsområdet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att också bostadsrättslagen bör ändras på ett sätt som motsvarar de förändringar i hyreslagen gällande bristande skötsamhet och störningar i boendet som införs genom propositionen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en nationell plan för bostadsförsörjning som inkluderar hänsyn till den utvidgade möjligheten till förverkande av hyresrätt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av hyreslagen för att undvika oförutsedda och kraftiga hyreshöjningar, t.ex. i samband med bruksvärdesprövningar, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen om offentlig upphandling (LOU) inte ska tillämpas för allmännyttiga bostadsföretag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av enskildas skydd och att motverka oseriösa aktörers spelrum inom ramen för processen att bilda bostadsrättsförening och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utveckla en hyr/köp-modell där hushållen hyr sin villa eller sitt radhus mot ett bindande löfte att få köpa denna bostad, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa möjligheter till ett socialt och tryggt boende med inflytande för de boende genom den kooperativa hyresrätten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över de ekonomiska förutsättningarna för den kooperativa hyresrätten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet att fortsätta arbetet med regelförenklingar inom plan- och bygglagen utifrån redan tillsatta utredningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av forskning kring hur vi människor påverkas av vår boendemiljö, den goda bostaden, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en bortre tidsgräns för delgivning i en överklagandeprocess och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av frågeställningarna kring en begränsning av möjligheterna till överklaganden av detaljplaner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gå vidare med arbetet att se över vilka områden som ska vara riksintresse med ambitionen att minska antalet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga bort bostadsbristen och skapa en balans som kan bidra till att lösa trångboddheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åter tillsätta en utredning som kan föreslå åtgärder för att motverka social dumpning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av hur en person som har varit utsatt för brott i en nära relation ska kunna behålla det gemensamma boendet, oavsett boendeform, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av bostadsrättslagen med syfte att göra motsvarande förändringar som gjorts i den hyresrättsliga regleringen för att våldsutsatta ska kunna behålla det gemensamma boendet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en nationell bostadskö och andra åtgärder för att hjälpa våldsutsatta barn och vuxna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avsevärt korta handläggningstiderna i hyresnämnderna avseende olovlig andrahandsuthyrning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en reglering av andrahandshyresmarknaden som förhindrar oskäliga skatteavdrag, ockerhyror och andra orättfärdiga inkomster på bekostnad av de bostadssökande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till ett entreprenadavdrag inom byggbranschen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera och uppdatera den nationella strategin mot arbetslivskriminalitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka incitament för arbete under saneringsperioden genom ett fast återbetalningsbelopp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny huvudregel om avräkning vid utmätning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett skuld- och kreditgivningsregister och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler åtgärder mot oseriösa kreditgivningsföretag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snabblåneföretag som brister i kreditprövning bör stå för en större kostnad vid verkställighet hos Kronofogden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa en karenstid för utbetalning av snabblån/sms-lån och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen måste se över och utvärdera Bankföreningens frivilliga åtgärdspaket för bedrägerier och vid behov komma med förslag på lagstiftning på området och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga åtgärder för att öka skyddet mot bankbedrägerier också för småföretag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mer kännbara sanktioner och avgifter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om abonnemang och kundtjänst och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka konsumenternas rätt till hemförsäkringar med rättsskydd som är tillämpligt direkt efter en separation eller skilsmässa eller att den försäkrade har lämnat en relation, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om markering av manipulerade bilder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över en utvidgning av när vårdnadsöverflyttning ska initieras vid våld i familjen, inklusive vid hedersrelaterat våld och förtryck, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagändringarna i ”Tryggare hem för barn” bör följas upp och utvärderas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska se över umgängesformen umgänge med umgängesstöd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att öka resurserna till kommunerna för att kunna erbjuda umgänge med umgängesstöd när domstolarna efterfrågar detta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om våld mot syskon och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om våld i nära relation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn ska göras för att inom lagstiftningen tydliggöra ansvarsförhållandena vid våld i nära relation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn för att förebygga och stoppa institutionellt, myndighetsunderstött och rättsligt våld och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hedersrelaterat våld och förtryck och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla medlingsinstrumentet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den nationella åtgärdsplanen mot våld i nära relation också ska inkludera åtgärder för att kartlägga, förebygga och bekämpa att våld i familjen osynliggörs inom det familjerättsliga området, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en tidsgräns vid bodelning, och att regeringen ska återkomma till riksdagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa formkrav för fullmakter och att regeringen ska återkomma om det till riksdagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn kring skärpning av lagstiftningen om framtidsfullmakter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av införandet av ett nationellt register för framtidsfullmakter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av ett nationellt testamentsregister och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av förbättrad reglering och tillsyn av gode män och ställföreträdare och att regeringen ska återkomma till riksdagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en familjerättslig lagstiftning för alla och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av möjligheterna till nationell samordning av och vårdgivares skyldighet till fortbildning för vårdens professioner, t.ex. via ett vårdprofessionslyft, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheterna till kompetensutveckling och karriärvägar för respektive profession bör förbättras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att s.k.VULF-avtal, (vårdvetenskaplig utbildning, lärande och forskning) bör införas för vissa hälso- och sjukvårdsutbildningar i högskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte avakademisera sjukvårdens legitimationsgrundande utbildningar med tanke på behovet av personal med hög kompetens och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en permanent satsning på hälso- och sjukvårdens medarbetare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsning på kvinnors hälsa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Ivo utökade befogenheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bindande riktvärden för vårdplatser och beläggningsgrad – beläggningen ska inte överstiga 85 procent inom den oplanerade vården och 95 procent inom den planerade vården – och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en nollvision i vården mot dödsfall på grund av vårdplatsbrist och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka takten i omställningen till en god och nära vård och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett kansli för omställningen till en god och nära vård vid Socialstyrelsen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om målet att alla invånare som huvudregel bör ha en fast läkarkontakt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nya etappmål för andelen invånare med fast läkare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bindande riktvärden om 1 100 invånare per läkare inom primärvården och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fast läkare för personer som bor på särskilt boende respektive i en LSS-bostad, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om dokumenterad överenskommelse och individuell plan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra Samsjuklighetsutredningens förslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa vårdvalet inom missbruksvården och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell vårdförmedling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att dagens oöverskådliga och dyra nätläkarsystem ska styras upp till att bli ett komplement till vårdcentralerna och knytas till dem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om strängare lagstiftning vad gäller marknadsföring av hälso- och sjukvård och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidareutveckla 1177 i offentlig regi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att användningen av bemanningsbolagen ska begränsas kraftigt med målet att välfärden ska bli oberoende av dem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en barnmorska per födande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra upp med marknadsmisslyckanden inom hälso- och sjukvården och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot privata sjukvårdsförsäkringar inom den offentligt finansierade vården och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förhindra utförsäljning av akutsjukhus och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vårdgivare inte ska få äga apotek och att apotek inte ska få äga vårdgivare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samma krav ska ställas på privata aktörer som på offentliga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att privata vårdgivare ska vara skyldiga att ställa sina resurser till förfogande i kris och krig och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att privata vård- och omsorgsföretag ska omfattas av offentlighetsprincipen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa tvångs-LOV och i stället införa en målstyrd etableringsrätt med vetorätt för regioner och kommuner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja idéburen välfärd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en generell tillståndsplikt inom hälso- och sjukvårdens verksamheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre tillgång till hälsodata vad gäller kvalitetsuppföljning samt ombuds tillgång till vård- och omsorgsuppgifter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en färdplan för den nationella digitala infrastrukturen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra förslagen från Ds 2023:26 om elektronisk åtkomst till barns uppgifter inom hälso- och sjukvården och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta regioner begära in och granska privata utförares patientjournaler och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inrättande av ett nationellt nackskadecentrum och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt ansvar för hjärtstartare på offentliga platser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av de nationella riktlinjerna för endometrios och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt kunskapsstöd för stärkt klimakterievård och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny handlingsplan för den nationella strategin inom området psykisk hälsa och suicidprevention, som adresserar viktiga områden för den psykiska hälsan som jämlik vård, socioekonomiska förutsättningar, arbete och civilsamhällets roll, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om personliga ombud och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en haverikommission efter suicid och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samverkan mellan skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska utvecklas, köerna till barn- och ungdomspsykiatrin minskas och vården blir mer jämlik, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationellt kunskapsstöd för hela vårdkedjan vad gäller barn och ungas psykiska hälsa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning av de bakomliggande orsakerna till svenska barn och ungas psykiska ohälsa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer jämlik cancersjukvård i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utrota livmoderhalscancer genom särskilda ansträngningar för att nå målgrupper som har lägre screeningmedverkan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny nationell strategi för sällsynta diagnoser och sjukdomar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell samordningsfunktion för sällsynta diagnoser och sjukdomar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av skärpt lagstiftning och av att ge Ivo ytterligare verktyg för att styra upp marknaden för estetiska ingrepp och behandlingar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa kvacksalveriet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetet med att förbättra hälso- och sjukvårdens beredskap behöver fortsätta med full kraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av särskilda beredskapssjukhus, där Gotland och Norrbotten bör prioriteras, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska redovisa för riksdagen hur kvarvarande förslag från Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap avses tas om hand och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om aborträtten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hemaborter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att homosexuella i en fast relation ska ha möjlighet att ge blod som andra och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa informationsplikten för hivsmittade och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta den nationella anhörigstrategin vidare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utbildningsfrågor för företagsläkare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av valideringsprocessen i fråga om utländska legitimationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Socialstyrelsen bör få i uppdrag att säkra att vårdpersonal som fått sin legitimation återkallad inte fortsätter arbeta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tiden sprungit ifrån 2009 års apoteksavreglering och att det är dags för en genomgripande översyn av apoteksmarknaden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återställa högkostnadsskyddet för läkemedel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta riksapotek och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvidgade möjligheter till byte av förpackningsstorlek, styrka och dosering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjlighet för apoteksanställda farmaceuter att besluta om extra receptexpeditioner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för farmaceut på distans i syfte att i högre grad möjliggöra apoteksnärvaro i glesbygd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en ny läkemedelsutredning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av vaccination mot TBE i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vaccinationsprogram för äldre och riskgrupper och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta kontroll över marknaden för privata vaccinationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt digitalt vaccinationskort och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om begränsningar av läkares förskrivningsrätt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om reklam och hänvisningar på apotek och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och analysera hur ålderism kommer till uttryck och lämna förslag på åtgärder för att motverka ålderism och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsning på att bryta äldres ensamhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det obligatoriskt med kommunala och regionala pensionärsråd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etablera ett nationellt äldrehälsovårdsprogram och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om undernäring bland äldre och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om framtidens äldreomsorg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anställda inom äldreomsorgen bör ges goda förutsättningar till bra arbetsmiljö och villkor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om permanentat och förstärkt äldreomsorgslyft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad bemanning i äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra förslagen från Utredningen om en äldreomsorgslag och stärkt medicinsk kompetens i kommuner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillgången till medicinsk kompetens på äldreboenden och inom hemtjänsten måste förstärkas med läkare och sjuksköterskor dygnet runt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kvinnor och män som jobbar i offentlig sektor ska ha tillgång till såväl arbetskläder som arbetsskor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att yrkestiteln för undersköterska fortsatt bör skyddas och kompetens kopplas till ansvar samt att språkkunskaper bör förbättras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om språkkrav och språkträning i äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av fortsatta satsningar vad gäller information till all personal inom äldreomsorgen vad gäller grundläggande vårdhygien och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om kommunernas avgifter för äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att välfärdsteknik bör införas brett och rättssäkert som ett komplement till personalen och att staten bör stödja kommunerna för att undanröja juridiska hinder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en samordnare för stabil personalförsörjning inom socialtjänsten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner behöver tilldelas resurser för att finansiera långsiktigt förebyggande och främjande arbete mot brottsligheten i vårt land och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett socialtjänstlyft mot kriminalitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om U‑svängsprogram för att hindra barn och unga från att hamna i gängkriminalitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge socialtjänsten fler verktyg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en stärkt barn- och familjehälsovård samt nytt stöd till riskfamiljer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skolsocionomer på skolorna med tuffast förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka samarbetet mellan skolan och socialtjänsten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om föräldraskapsstöd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrad samhällsvård för unga och genomförandet av förslagen från utredningsbetänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationellt register över jour- och familjehem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationell adoption och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det offentliga bör överta all HVB-hemsvård av ungdomar som placerats på grund av brottslig verksamhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade befogenheter för personal på HVB och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en insatsstyrka till hjälp för Ivo och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om omvänd bevisbörda, strängare krav, tillståndsprövning och utvecklat näringsförbud för drift av HVB-hem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur polisen ska kunna akutstänga HVB-hem och om HVB-hem ska kunna tvångsförvaltas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fortsatt utveckling av Statens institutionsstyrelse och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett förbud mot ensamarbete i klientnära kontakter inom Statens institutionsstyrelse och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ungdomsfängelser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om aktivitetsplikt i försörjningsstödet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner bör ges möjlighet att neka sökande ekonomiskt bistånd vid otillåten andrahandshyra och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om social bostadspolitik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nollvision för mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reservera driften av upphandlade skyddade boenden till endast idéburna organisationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur husdjur bättre kan tas om hand på skyddade boenden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kartläggning av kommunernas insatser för våldsutsatta och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa oskuldskontroller, oskuldsintyg och hymenrekonstruktioner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot omvändelseförsök och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett stegvis utvecklat högkostnadsskydd för tandvård liknande hälso- och sjukvårdens, med start för de äldre, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avvisa regeringens ensidiga nedskärning inom tandvården och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett utvecklat högkostnadsskydd måste kombineras med stöd till kommuner utanför storstadskommunerna, som det kommuntypstillägg som föreslås i tiotandvårdsutredningen, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbildningsmöjligheterna till tandläkare behöver öka och göras mer tillgängliga för hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett helhetsgrepp om kompetensförsörjningen inom tandvården behöver tas, t.ex. av Nationella vårdkompetensrådet, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behöver ses över hur privata tandvårdsutförare som tar del av det offentliga tandvårdsstödet tydligare kan ta ett befolkningsansvar tillsammans med regionerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förslagen om att tandvård för skador efter våld i nära relationer inte ska kosta mer än ett vanligt läkarbesök ska tas vidare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra såväl tandvårdsstödet upp till 23 år som det dubbla tandvårdsbidraget för unga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tandvård för placerade ungdomar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillståndsplikt för tandvårdsverksamheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skyddad yrkestitel för tandsköterskor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka det svenska folkhälsoarbetet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avvisa delar av regeringens satsning på fritidskort till förmån för satsningar inom utgiftsområde 17 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp och utvärdera fritidskortet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bredda fritidskortets användningsområde för att möjliggöra för barn och unga att också köpa resor med kollektivtrafik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för samisk hälsa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påbörja arbetet med en ny ANDTS-strategi för perioden efter 2025 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i nästa ANDTS-strategi införa ett nationellt mål för dödlighet kopplat till missbruk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra förslaget från utredning SOU 2024:3 om ett förbud mot kommersiellt främjande av detaljhandel med och privatinförsel av alkoholdrycker och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett rökfritt Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att portionsförpackade tobaksfria nikotinprodukter ska innehålla minst 20 portioner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en högsta tillåtna nikotinhalt om 12 milligram per gram i portionsförpackade tobaksfria nikotinprodukter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett langningsförbud för tobaksvaror, e-cigaretter, påfyllningsbehållare och tobaksfria nikotinprodukter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av förutsättningarna för att förbjuda smaktillsatser i vitt snus och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det långsiktiga målet för den svenska narkotikapolitiken bör ligga fast och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda för- och nackdelar med brukarrum och s.k. drug checking och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att noga följa utvecklingen i Tyskland vad gäller bruket av narkotika, ökad drogturism och ökad import och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla det systematiska arbetet kring funktionshinderspolitiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återställa rätten till assistans och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga bestämmelserna om föräldraavdrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra Huvudmannaskapsutredningens förslag (SOU 2023:9) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om grundläggande behov innan huvudmannaskapet för personlig assistans övergår i statlig regi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast påbörja den översyn av modellen för uppräkning av assistansersättningen som riksdagen beslutat om och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en särskild del av timbeloppet bör vara öronmärkt för kompetensutveckling för personliga assistenter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt ställföreträdarregister för gode män och förvaltare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagreglera habiliteringsersättningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra förslagen från 2020 års tolktjänstutredning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast påbörja den översyn av förutsättningarna för avgiftsfri ledsagning och för att reglera insatsen i en särskild lag som riksdagen beslutat om och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta vidare förslagen från utredningsbetänkandet Ett enklare bilstöd (SOU 2023:81) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ny, bredare hjälpmedelsutredning bör tillsättas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nollvision mot barnfattigdom och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barnombud och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Adoptionskommissionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bosättarvåldet på Västbanken måste upphöra och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ockupationen av palestinsk mark och Israels folkrättsligt illegala bosättningspolitik omedelbart bör upphöra och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att aktivt stödja det internationella rättsväsendet och dess processer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska stödja det arbete som görs inom ramen för ICC, med ekonomiska resurser och personal, för att samla in bevis och utreda krigsbrott begångna av såväl Israel som Hamas i samband med kriget i Gaza och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utländska journalister måste få omedelbart tillträde till Gaza och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ICJ behöver skynda på sin utredning om huruvida Israel begår folkmord i Gaza och komma med sitt utslag så fort som möjligt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en omedelbar vapenvila och att gisslan bör friges och mer nödhjälp släppas in i Gaza och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att pausa EU:s associeringsavtal med Israel så länge landet inte följer ICJ:s utlåtanden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU:s sanktioner mot bosättarrörelsen måste utvidgas avsevärt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla varor från Israels illegala bosättningar bör stoppas från EU:s inre marknad och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ta initiativ för att införa en nationell lagstiftning som förbjuder import av bosättarvaror till Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omedelbart måste återuppta stödet till UNRWA och det palestinska civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de israelisk-palestinska fredssamtalen bör återupptas med siktet inställt på en tvåstatslösning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige måste öka sitt stöd till det demokratiska palestinska ledarskapet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara pådrivande för ett engagemang i regionen Mellanöstern och Nordafrika för att säkerställa en fredlig och demokratisk utveckling samt mänskliga rättigheter för att förhindra krig och förtryck och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förhindra barnäktenskap och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Sveriges Natomedlemskap och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i Nato ska driva på för ömsesidig kärnvapennedrustning, respekt för folkrätten och mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i Nato särskilt ska lyfta frågor om kvinnor, fred och säkerhet genom att driva en feministisk säkerhetspolitik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den samlade europeiska försvarsförmågan samt EU:s handlingsförmåga som säkerhetspolitisk aktör och förmåga att ta ansvar för unionens och närområdets säkerhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det krävs tydliga och konkreta utfästelser gällande stöd till Ukraina från EU och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU ska ta ansvar för att Ukraina får en styrkeposition i förhandlingarna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beslut ska kunna tas med kvalificerad majoritet i stället för enhällighet i vissa utrikespolitiska frågor, t.ex. sanktionsbeslut och frågor som rör mänskliga rättigheter, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att i EU införa en sanktionstrappa som gör att EU ytterst kan utesluta ett land som fullbordat en nedmontering av demokratin, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att grundlagsskydda aborträtten i hela EU genom att skriva in rätten till säker och trygg abort i EU:s rättighetsstadga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en fortsatt utvidgning av EU måste göras på ett ansvarsfullt sätt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en bred, aktiv och progressiv strategi för Afrika och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det nordiska samarbetet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett permanent transportministerråd i Nordiska ministerrådet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission bör tillsättas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Arktis är en viktig del av vårt närområde och att Sveriges engagemang för området bör öka och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett marint reservat i Arktis och förhindra olje- och gasutvinning i området och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stå upp för det multilaterala systemet och att Sverige ska fortsätta att vara en ansvarsfull och engagerad medlem av dessa organisationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige måste stå upp för den regelbaserade världsordningen och knyta tätare band och närmare kontakter med likasinnade länder även utanför EU och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU bör aktivera den s.k. blockerande stadgan för att motverka USA:s sanktioner mot ICC och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att FN utgör navet i det globala samarbetet för internationell fred och säkerhet och spelar en viktig roll för fred och säkerhet, folkrätten, mänskliga rättigheter och utveckling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det internationella fredsfrämjande arbetet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anslaget till Sipri bör återställas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en internationell jämlikhetskommission inom FN-systemet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara ledande i Agenda 2030-arbetet och driva på Parisavtalets genomförande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att driva på för höjda klimatambitioner i Sverige, EU och FN och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska driva på arbetet för att säkerställa att fler kvinnor deltar i förhandlingsdelegationerna till klimattoppmötena och andra klimat- och miljösamarbeten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att storskalig miljöförstöring (ekocid) bör läggas till i Romstadgan och därmed erkännas som ett brott mot mänskligheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vårt mål är en värld utan kärnvapen och att Sverige ska fortsätta arbetet med att åstadkomma konkreta steg för kärnvapennedrustning inom ramen för icke-spridningsfördraget (NPT) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara pådrivande för att journalister, människorättsförsvarare, parlamentsledamöter och andra politiska fångar som har fängslats på orättfärdiga grunder omedelbart måste släppas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara pådrivande för att de svenska politiska fångarna Gui Minhai, Dawit Isaak och Ahmadreza Djalali omedelbart ska släppas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla och återinföra den feministiska utrikespolitiken och arbetet för alla kvinnors och flickors rättigheter inklusive SRHR och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska kvinnliga medlingsnätverket ska återstartas och dess roll utvecklas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i FN ska verka för att könsapartheid ska klassas som ett brott mot mänskligheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska permanenta den globala ambassadören mot människohandel, växla upp arbetet och utöka resurserna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Sveriges internationella arbete för ökad jämställdhet genom att införa en ambassadör för global jämställdhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att all diskriminering, utnyttjande och exploatering av barn ska motarbetas och att åtgärder som rör barn ska ha sin utgångspunkt i barnkonventionen och den internationella humanitära rätten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara pådrivande för att Moskvamekanismen även ska åberopas när hot mot hbtqi-personer anses vara överhängande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör inrätta ett särskilt sändebud för hbtqi-rättigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska fortsätta arbetet för att stärka OSSE:s roll som plattform för dialog, konfliktlösning och ansvarsutkrävande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en fri, hållbar och rättvis handel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att WTO måste stärkas och moderniseras för att kunna möta de utmaningar som det multilaterala handelssystemet står inför och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att fler strategiskt viktiga frihandelsavtal ingås, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att användningen av AI bör regleras globalt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara drivande i arbetet för en öppen, fri och säker digital framtid för alla och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om cyberhot och desinformation samt om att arbetet mot cyberhot och desinformation bör stärkas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja de demokratiska krafterna i Iran och att terrorlista det islamiska revolutionsgardet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att biståndet ska bidra till kapacitetsutveckling i samarbetsländerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att handelsbiståndet tydligt bör kopplas till Agenda 2030 och målen i Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hbtqi-personers rättigheter ska garanteras internationellt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara en progressiv global kraft inte minst gällande jämställdhet i multilaterala organisationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Världsbankens och IMF:s stödprogram och insatser ska främja långsiktigt hållbar utveckling och jämställdhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera kärnstöden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om folkrörelsebiståndet och civilsamhällets roll och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det bistånd som förmedlas via det svenska civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Folke Bernadotteakademin är ett viktigt verktyg för att bidra till internationell fredsfrämjande verksamhet och i genomförandet av biståndet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska fortsätta att uthålligt stödja Ukraina, samtidigt som vi bekämpar fattigdom och hungersnöd i andra delar av världen, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en omedelbar vapenvila, att gisslan omedelbart släpps och att nödhjälp omgående släpps in i Gaza och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade sanktioner mot bosättarna och de israeliska politiska och militära beslutsfattare som tillåter våldet på Västbanken, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige omedelbart bör återuppta stödet till UNRWA och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om organiserandet av en internationell räddningsflotta och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utländska journalister omedelbart måste få tillträde till Gaza och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska återuppta stödet till Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka stödet till Palestina och den palestinska myndigheten och vara med och stötta en demokratisk utveckling samt delta i återuppbyggnaden av Gaza och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en särskild Palestinastrategi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätthålla biståndet till organisationer som verkar i Afghanistan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige fortsatt ska motsätta sig exploateringen av naturresurser på ockuperad västsaharisk mark och vatten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ta initiativ för att FN-styrkan Minurso ska få mandat att rapportera brott mot mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör säkerställa ett fortsatt svenskt bistånd till västsahariska flyktingläger även efter utgången av 2025 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det stöd Sverige ger i form av humanitärt stöd och utvecklingsbistånd till Sudan bör upprätthållas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i EU och FN bör driva på för fredsförhandlingar mellan de stridande parterna i Sudan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige, tillsammans med EU och FN, måste intensifiera sitt stöd till östra Kongo och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör upprätthålla biståndet till och utöka handeln med Latinamerika och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vattenkraften och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnäts tidigare uppdrag för anslutning av havsbaserad vindkraft ska återupptas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vindkraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fjärr- och kraftvärmens villkor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om solel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kärnkraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utformningen av politiken för energieffektivisering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hållbara fossilfria transporter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om biodrivmedel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell strategi för vätgas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statlig vätgasinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi och regelverk för fusionskraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inriktning av arbetet med geotermisk energi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utse Svenska kraftnät till systemoperatör för vätgas, en s.k. TSO, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tryggt och säkert elsystem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över på vilket sätt fler testbäddar kan inrättas i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för fler industriprojekt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utforma gemensamma färdplaner för den gröna och digitala omställningen av industrin för att stärka svensk konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Business Swedens möjligheter att främja svenska startups och scaleups internationella affärer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett mål för ökad digitalisering hos myndigheter i syfte att underlätta kontakten mellan näringsidkare och myndighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att inrätta en konkursakut och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för deeptech och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkta insatser för att främja livsmedelsindustrin och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa mål för turistnäringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om besöksnäringen som en del i den gröna omställningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett kunskapsprogram för kooperativt företagande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att målet för handelspolitiken ska vara en fri, hållbar och rättvis handel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en ny utrikeshandelsstrategi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka exportfrämjande insatser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Team Sweden ett utvidgat uppdrag som även omfattar importfrämjande insatser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fördjupa och utveckla EU:s inre marknad och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU ska bedriva en öppen handels- och investeringspolitik gentemot omvärlden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla det regionala exportfrämjandet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att små och medelstora företag ska få bättre stöd att nå nya marknader, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en stödfunktion för svenska företag som drabbats av tullar och andra handelshinder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för nya frihandelsavtal och andra typer av handelssamarbeten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modernisera WTO:s regelverk och återupprätta ett fungerande tvistlösningssystem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka handeln med Ukraina och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa kringgåendet av sanktioner mot Ryssland och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska driva på för att utveckla det globala partnerskapet Global Deal och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i alla EU:s handelsavtal ska verka för höga krav på mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöskydd och antikorruption och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att handelspolitiken ska bidra till genomförandet av Agenda 2030 och Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa handelshinder för klimatsmarta lösningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka den svenska exportens bidrag till global klimatnytta och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att integrera innovationspolitiken i handelsfrämjande insatser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta ett samlat och strategiskt grepp för att öka kommersialiseringen och exporten av svenska innovationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Sveriges position inom strategiska och framväxande teknikområden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla och fördjupa strategiska internationella forsknings- och innovationssamarbeten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka Sveriges attraktionskraft för internationella investeringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att investeringsfrämjandet ska inriktas på att utveckla styrkeområden, driva den gröna och digitala omställningen, främja jobb och tillväxt i hela landet samt stärka svensk motståndskraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över systemet för granskning av utländska direktinvesteringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kunskapen om immaterialrätt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för ett nationellt kunskapscentrum för immaterialrätt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka användningen av patentinformation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet mot intrång i immateriella rättigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en fungerande upphovsrätt i ljuset av utvecklingen inom AI och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för ett snabbspår för handläggning av patentansökningar inom grön teknik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för en frivillig privat försäkring mot patentintrång och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett jämställt näringsliv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvinnors företagande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en jämställd kollektivtrafik och stärkt trafiksäkerhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nollvision om mäns våld mot kvinnor och barn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalisera psykiskt våld och ekonomiskt våld och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om säkerhetsstraff för återfallsvåldtäktsmän och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om släppsamtal och åtgärder i samband med permission eller frigivning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre stöd till våldsutsatta kvinnor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om trygga skyddade boenden utan vinstdrift och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om svårigheten att hitta nytt boende och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationell bostadskö för våldsutsatta kvinnor och barn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvinnofridsstöd vid våld i nära relationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om geografiska kontaktförbudsområden vid extra stor hotbild och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barnahus i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om våld i ungas parrelationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hedersrelaterat våld och förtryck och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om prostitution och människohandel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att polisen behöver ha spetskompetens och rätt verktyg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om dokumenterade sexuella övergrepp och pornografi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barns rätt till skydd från umgänge med en våldsam förälder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om finansieringen av kvinnojourer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt skydd för skyddade uppgifter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska föra en feministisk utrikespolitik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jämställdhetsarbetet i Nato och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om FN:s säkerhetsagenda 1325 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jämställdhet inom forskningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förskola och skola för ett jämställt samhälle och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett rättvist betygssystem, stoppad utslagning och förlängd skolplikt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en barnmorska per födande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utvärdering av de nationella riktlinjerna för endometrios och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationellt kunskapsstöd för stärkt klimakterievård och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utrota livmoderhalscancer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda aborträtten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hemaborter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får snabbt, effektivt och individanpassat stöd för att komma i arbete eller utbildning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en ny hjälpmedelsutredning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utformningen av merkostnadsersättningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Samhall ska ta större hänsyn till arbetstagares individuella förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett bättre informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och Samhall och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning i syfte att se över huruvida Samhall har en ändamålsenlig organisationsform och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa traineeprogram för nyexaminerade studenter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ett nytt studiestöd kan utformas för kortutbildade i behov av utbildning efter att studiestartsstödet avskaffats och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en arbetarepension och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny princip för flexiblare resursanvändning av Arbetsförmedlingens anslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Arbetsförmedlingen ska stärka sin närvaro i områden med socioekonomiska utmaningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska anvisningsvolymerna till privata matchningstjänster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn i syfte att utvärdera LOV-systemets resultat och effekter kopplat till den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att tillvarata möjligheterna med AI på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om algoritmisk arbetsledning och arbetsmiljöansvar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utreda effekterna av att den förlängda ersättningsperioden för barnfamiljer tagits bort ur a‑kassan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetslöshetsförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa den nya brantare avtrappningen i arbetslöshetsförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att justera tak och ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett förtydligande av plattformsföretagens arbetsmiljöansvar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning i syfte att kartlägga och åtgärda problemen inom plattformsekonomin och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppfylla ILO:s rekommendation om antalet arbetsmiljöinspektörer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en nationell kriskommission mot dödsolyckor i arbetslivet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ansvaret för arbetsmiljön på arbetsställen med uppstyckade entreprenader kan förtydligas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka ansvaret för huvudentreprenören gällande lön för inhyrd personal i linje med vad som föreslås i SOU 2023:26 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Statens haverikommission i uppdrag att utreda fler allvarliga arbetsolyckor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över sanktionsavgifterna kopplat till arbetsmiljöregler och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa stegrande sanktionsavgifter för arbetsgivare som återkommande bryter mot arbetsmiljöregler, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur storleken på sanktionsavgifterna kan kopplas till företagens omsättning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att arbetsmiljöreglerna ska ge samma skydd för kvinnor och män oavsett yrke, bransch eller sektor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Arbetsmiljöverkets bemyndigande att föreskriva om sanktionsavgifter bör utökas i enlighet med förslagen i SOU 2022:45 med avsikt att införa sanktionsavgifter kopplat till fler föreskrifter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om omvänd bevisbörda vid arbetsorsakad sjukdom och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka antalet arbetsplatsinspektioner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att Arbetsmiljöverket har inspektörer med specialistkunskaper och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kännedomen om Arbetsmiljöverkets tipsfunktion samt göra den tillgänglig på fler språk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen kring arbetsmiljöbrott så att fler kan lagföras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen kring arbetsmiljöbrott kopplat till skydd mot kemiska och biologiska risker som kan orsaka sjukdom, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka Arbetsmiljöverkets mandat genom att möjliggöra för myndigheten att yrka på näringsförbud i samband med åtal om arbetsmiljöbrott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge regionala skyddsombud tillträdesrätt till alla arbetsställen där det finns kollektivavtal i enlighet med förslagen i SOU 2022:47 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Arbetsmiljöverket möjlighet att utdöma sanktioner mot arbetsgivare som utestänger eller på annat sätt hindrar fackliga skyddsombud från att delta i riskbedömningar eller inspektioner kopplat till arbetsplatsen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett utökat rådighetsansvar i enlighet med förslagen i SOU 2022:45 Steg framåt, med arbetsmiljön i fokus, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på utbildning och innehåll i utbildning för den som fått i uppdrag att utföra uppgifter i arbetsmiljöarbetet för arbetsgivarens räkning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa krav på arbetsmiljökörkort för företag som vill utstationera arbetskraft till svenska arbetsplatser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över införandet av ett skyddsombudsregister hos Arbetsmiljöverket samt skyldighet för myndigheten att följa upp att skyddsombud utses i enlighet med arbetsmiljölagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast ratificera ILO:s konvention 190 om våld och trakasserier i arbetslivet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att skärpa regelverk kring ensamarbete i syfte att minska utsattheten för hot och våld och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla svenska gymnasieelever ska utbildas i arbetslivskunskap och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en jämställd tillgång till arbetskläder och arbetsskor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de regler som i dag gäller för skyddsutrustning behöver breddas till att även omfatta skor och kläder som t.ex. förhindrar förslitningsskador och begränsar smitta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra i arbetsmiljölagen i linje med förslagen i SOU 2022:45 i syfte att förbättra tillgången till företagshälsovård och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn i syfte att säkra en adekvat samordning och långsiktig finansiering av utbildningen till företagsläkare och företagssköterska och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn kring att ge en myndighet i uppdrag och erforderliga resurser för att anordna och finansiera ST-utbildning för företagsläkare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om certifiering av utbildningsanordnare och krav på innehåll i utbildningar för arbetstagare som hanterar risker med särskilda utbildningskrav och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kunskapsprov och examination av utbildning för arbetstagare som hanterar risker med särskilda utbildningskrav och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av fler och mer effektiva verktyg för att säkerställa att regelverket kring asbest följs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten och behovet av att införa skärpta regler kring hantering av kvarts och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kartläggning av och risker med nya kemikalier och deras cocktaileffekter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bekämpa arbetslivskriminalitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utesluta för låga anbud från att delta i offentlig upphandling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa antalet underentreprenörsled och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka kraven på och kontrollen av företag som mottar lönesubventioner, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motverka fusk med rut, rot och andra skattesubventionerade tjänster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kunna utesluta företag från LOV-system, offentlig upphandling och tillträde till stöd och subventioner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka informationsdelningen och minska sekretessen mellan myndigheter, kommuner, regioner och arbetsmarknadens parter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka det statliga ansvaret för personalidentifierings- och personalliggarsystem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra kontrollen av europeiska socialförsäkringsintyg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återinförd revisionsplikt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka möjligheterna till och längden på näringsförbud och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa reglerna mot taktiska konkurser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera och uppdatera den nationella strategin mot arbetslivskriminalitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur AI och dataanalys av företagsuppgifter kan användas för att effektivisera arbetet mot arbetslivskriminalitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och upprätta ett system för svartlistning av företag som upprepade gånger ertappas med att bryta mot arbetsmiljöregler, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ny brottsrubricering – exploatering av utländsk arbetskraft – i enlighet med förslagen i SOU 2021:88 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa fusket inom de subventionerade anställningarna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att krav på kollektivavtal ska omfatta alla arbetsgivare som anställer arbetstagare inom ramen för de olika subventionerade anställningarna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beslut om nystartsjobb ska föregås av en arbetsmarknadsprövning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omedelbart pausa alla nya beslut om nystartsjobb i väntan på att tillräckliga kontrollmekanismer finns på plats, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för återinförd arbetsmarknadsprövning i samband med arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer förutsägbar och likvärdig arbetsskadeförsäkring och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa fusket och införa ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påskynda arbetet med att använda artificiell intelligens (AI) vid handläggningen av socialförsäkringsärenden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återupprätta en god styrning av Försäkringskassan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att korta handläggningstiderna hos Migrationsverket, framför allt gällande medborgarskapsärenden, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om begreppet bristande vandel i lagstiftning som rör migration och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att informationsplikten inte ska gälla i verksamheter där det finns en rätt till utbildning eller hälso- och sjukvård och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökat informationsutbyte mellan myndigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa fusket och införa ett tydligare ansvar i arbetet med att förebygga välfärdsbrott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det offentliga bör överta all HVB-hemsvård av ungdomskriminella och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade befogenheter för personal på HVB och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om punktmarkering av unga, genom antingen följeslagare eller fotboja, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning med uppdraget att se över hur vi kan utveckla och förstärka den nationella kompetensen för utvärdering och kunskapsinhämtning inom kriminalpolitiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska tillsätta en utredning för en ny svensk maffialag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa dubbla straff för gängkriminella enligt förslaget i SOU 2025:66 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en ny ordning med begränsningsåtgärder för gängkriminella och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera och se över möjligheten att ytterligare skärpa straffen för rekrytering av barn till gängkriminalitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att polisen bör ges rätt att beordra nedtagning av annonser om kriminella uppdrag och annat kriminellt material online på samma sätt som terrormaterial i dag kan hanteras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kännbara böter och viten ska kunna utdömas mot onlineaktörer som inte tar sitt ansvar för att motarbeta förmedling av kriminella uppdrag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör arbeta tätare med civilsamhället och branschaktörer i exempelvis dataspelsbranschen för att bygga upp en motståndskraft mot hat, hot och kriminalitet online och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om strängare straff för köp av narkotika av barn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nya straff och påföljder för unga som begår grova brott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att generella sänkningar av straffbarhetsåldern bör avvisas men att en tillfällig sänkning vid allvarliga brott kan prövas och utvärderas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om särskild utskrivningsprövning för unga som begår särskilt allvarliga brott och riskerar återfall, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om säkerställd skolgång och möjligheterna till individuellt utformad verksamhet för minderåriga som avtjänar straff inom kriminalvården, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera arbetet med snabbare lagföring av unga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt avhopparprogram och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om särskilda insatser för att synliggöra och bemöta tjejer inom den organiserade brottsligheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vapenamnesti och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tipspengar för information om vapen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen om tillträdesförbud till butiker, badanläggningar och bibliotek ska breddas till att även omfatta gallerior och att lagens begränsning till personer över 15 år bör avskaffas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en förverkandefond och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en task force vid sprängningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nollvision om öppna drogscener och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpt kontroll av sådana narkotikaklassade läkemedel som ofta används vid grova våldsdåd, t.ex. Tramadol, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det för skattebrott bör införas en ny nivå, synnerligen grovt brott, för vilken maxstraffet ska vara tio års fängelse, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det för bidragsbrott bör införas en ny nivå, synnerligen grovt brott, för vilken maxstraffet ska vara tio års fängelse och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det för bokföringsbrott, bedrägeri, svindleri, förskingring och penningtvättsbrott bör införas en ny nivå, synnerligen grovt brott, för vilken maxstraffet ska vara tio års fängelse och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt tillsyn och höjda sanktionsavgifter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om svartlistning av fuskande företag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uteslutande av orimligt låga anbud vid offentliga upphandlingar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om begränsning av antalet underentreprenörsled i riskbranscher och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utveckling av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska återkomma med proposition om höjning av minsta tillåtna aktiekapital i aktiebolag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska återkomma med proposition om att återinföra revisionsplikten för fler aktiebolag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om fler brott ska leda till näringsförbud och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Utbetalningsmyndigheten tillgång till Polismyndighetens underrättelser gällande gängkriminella och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Utbetalningsmyndigheten mandat att interimistiskt stoppa utbetalningar i väntan på slutgiltigt besked från ansvarig myndighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges kommuner bör ges resurser och rätt förutsättningar för det brottsförebyggande arbetet, däribland möjlighet till utvidgade bakgrundskontroller på blivande anställda och befintlig personal, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en nollvision om mäns våld mot kvinnor och barn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt våldsförebyggande program och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett program för män som utövar våld, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kriskommission för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalisera psykiskt våld och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalisera ekonomiskt våld och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en särskild utredning gällande eftervåld och eftervåldets olika uttryck och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av säkerhetsstraff och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att brottsutsatta kvinnor själva ska få välja hur de vill ta emot information inför det att gärningsmän beviljas permission eller friges, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Kriminalvården och polisen bör ta fram en ordning för standardiserad informationsdelning inför permissioner eller frigivningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om s.k. släppsamtal och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till våldsutsatta kvinnor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lex Lotta och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om våldsutsatta kvinnors rätt till bostad och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om våldsutsatta kvinnors förtur till allmännyttiga bostäder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till kvinnor med skyddade personuppgifter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om våld mot äldre kvinnor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om trygga skyddade boenden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reservera driften av upphandlade skyddade boenden till endast idéburna organisationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över dagens kontaktförbudslagstiftning vad gäller möjligheterna att inrätta geografiska områden som förövaren inte får lämna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur barnahusens verksamhet kan förstärkas och tillgången till barnahus säkerställas i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa certifiering av barnahus och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barns rätt till skydd från umgänge med en våldsam förälder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ökad forskning och utbildning gällande våld i ungas parrelationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hedersrelaterat våld och förtryck och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagstiftning mot omvändelseterapi och omvändelseförsök och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt förebyggande program som riktar sig mot unga som befinner sig i sammanhang där strukturer och normer kring heder är tonsättande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om prostitution och människohandel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta slutsatserna från SOU 2023:97 vidare vad gäller brister i Sveriges internationella åtaganden gentemot personer som utsätts för prostitution eller människohandel, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de som utsätts för sexköp bör ges status som brottsoffer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de nya bestämmelserna om kriminalisering av sexköp på distans bör följas upp och att de plattformar som erbjuder livesända sexuella handlingar bör stängas ned och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sexköp bör bli ett s.k. artbrott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort kravet på dubbel straffbarhet vid köp av sexuell tjänst utomlands och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en stödlinje inriktad på att hjälpa barn att få bort sexuellt övergreppsmaterial från internet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Brottsoffermyndigheten i uppdrag att genomföra en förstudie om hur en verksamhet som hjälper vuxna att ta ned material från plattformar på internet kan organiseras och utvecklas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att kriminalisera deepfake-pornografi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av pubertetsutvecklingsrekvisitet i barnpornografibrottet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sociala medier-företag ska ta större ansvar för att förebygga och bekämpa att barn utsätts för sexuell exploatering på deras plattformar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom åldersverifiering begränsa barns tillgång till våldsglorifierande pornografi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka brottsoffrens ställning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samhällets ansvar för stöd till brottsoffer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en särskild brottsofferlag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att brottsoffer lättare och snabbare ska kunna få brottskadeersättning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ideella organisationers viktiga arbete med stöd till brottsoffer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Brottsoffermyndigheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta Trygghetsberedningens förslag vidare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Trygghetsberedningens förslag gällande fotboja, förbättrad tillgång till återfallsförebyggande hälso- och sjukvård, en förstärkt samverkan för unga lagöverträdare liksom åtgärder för att förbättra de intagnas möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa mängdrabatten vid brott som inneburit ett angrepp mot någons liv, hälsa eller trygghet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa åklagarnas möjligheter att använda sig av förundersökningsbegränsning eller åtalseftergift när målsägandeintresset gör sig särskilt starkt gällande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning av nuvarande delgivningsregler för att bl.a. kriminalisera att hålla sig undan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell tillståndsplikt för idrottsagenter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en offentlig förteckning över godkända idrottsagenter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att penningtvättslagen också bör omfatta idrottsagenter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av bestämmelserna om olaga förföljelse för att säkerställa att de lett till de straffskärpningar för stalkning som avsetts och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att militärliknande, halvautomatiska vapen ska förbjudas för jakt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över dagens ordning för beviljande av nya vapenlicenser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Säkerhetspolisen och Center mot våldsbejakande extremism (CVE) måste ha tillräckliga resurser och verktyg för att kunna upptäcka, förhindra och bekämpa våldsbejakande extremism och terrorism och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av insatser för att bryta den våldsbejakande radikaliseringen i slutna digitala nätverk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en kartläggning av aktivklubbar, högerextremism samt övriga extremiströrelser i syfte att stärka det demokratiska samhällets motståndskraft och för att undersöka behovet av skärpt lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återkallelse av medborgarskap vid allvarlig brottslighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna principerna bakom Polismyndighetens omorganisation och styra resurser mot lokalpolisområdesnivån och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Polismyndigheten år 2032 ska ha 50 000 anställda, varav minst 34 000 ska vara poliser, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en långsiktigt och kontinuerligt närvarande polis och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett moratorium för ytterligare nedläggningar av polisstationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör tillsättas en utredning om reglerad inställelsetid för polisen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre möjligheter att anmäla brott och komma i kontakt med polisen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den polisiära närvaron i såväl utsatta områden som glesbygd ska öka och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler och bättre verktyg till polisen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning av polisens nya verktyg i brottsbekämpningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med lagförslag som tillgodoser polisens behov av att kunna använda det nya biometriregistret för realtidskameraövervakning med ansiktsigenkänning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att åtgärda brister vad gäller polisers grundläggande utrustning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att polisernas arbetsvillkor ska fortsätta att förbättras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medarbetarskyddet för polisanställda ska förbättras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Polismyndigheten och Plikt- och prövningsverket bör ges i uppdrag att intensifiera arbetet för att poliskåren ska återspegla befolkningen avseende kön och etnicitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om polisiär grundforskning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta särskilda ”nätpoliser”, dvs. enheter inom polisen som ska arbeta mot kriminalitet i onlinemiljö, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av spetskompetens vad gäller mäns våld mot kvinnor inom Polismyndigheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att handlägga brott i nära relation på samma sätt som andra grova brott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket kring hemliga tvångsmedel vad gäller polisens arbete vid mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återupprätta prostitutionsgrupper i varje polisregion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte avveckla utan i stället satsa på Ekobrottsmyndigheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Specialfastigheter AB ett samhällsuppdrag att stödja Kriminalvårdens utbyggnad av nya anstaltsplatser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Kriminalvården ska finnas i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör inleda en fördjupad dialog med kommuner som är intresserade av ny- eller utbyggnation av anstalter och häkten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att maximalt nyttja projekterade och planerade anstaltsbyggen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Kriminalvårdens medarbetare behöver tillförsäkras en god arbetsmiljö och långsiktiga förutsättningar för att utföra sitt arbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nytt mål för Kriminalvården enligt vilket 90 procent av klienterna med en strafftid överstigande ett år ska påbörja ett behandlingsprogram under sin verkställighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av samverkan mellan Kriminalvården och Arbetsförmedlingen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en sammanhållen vårdkedja vid frigivning och stärkt återfallsförebyggande hälso- och sjukvård och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om situationen på kvinnoanstalterna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till barn som har en anhörig i fängelse, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Kriminalvårdens särskilda ungdomsavdelningar för unga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om modernisering av regelverket för Säkerhetspolisens informationshantering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka offentlighetsprincipen så att den gäller likvärdigt och oinskränkt för alla verksamheter som finansieras av skattemedel, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning som ser över alla möjligheter att stoppa välfärdsbrottsligheten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning som kan föreslå åtgärder för att motverka social dumpning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett tillväxtpaket för snabbväxande kommuner vid nyindustrialisering med statliga krediter till kommunerna vid stora industrietableringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett uppdaterat, mer utjämnande utjämningssystem för en mer likvärdig service och välfärd i hela landet baserat på Utjämningskommitténs förslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillföra ökade resurser till kommuner i glesbygd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en socialt ansvarsfull digitalisering kräver satsningar på både digital infrastruktur och kompetens, liksom tydliga regler kring datalagring, användning och integritetsskydd, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen måste göra en översyn av de branscher där ekonomisk brottslighet och penningtvätt är särskilt framträdande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen måste utvärdera Bankföreningens och bankernas åtgärdspaket för bedrägerier och vid behov komma med förslag på lagstiftning på området och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda behovet av att införa ny lagstiftning i syfte att tydliggöra bankernas återbetalningsansvar vid bank- och kortbedrägerier och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Ekobrottsmyndigheten bör ges möjligheter att använda bättre verktyg och arbetsmetoder samt att möjligheten att inrätta en nationell insatsstyrka mot ekobrott bör utredas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt bereda förslag från utredningen om möjligheten att betala med kontanter för livsnödvändiga varor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska genomföra en utvärdering av den kontantkris som drabbat Sverige sommaren 2025 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med förslag på hur bankers respektive statens ansvar för att upprätthålla värdetransporterna i kontantkedjan kan regleras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utvärdera och utreda om det finns anledning att i lag reglera bankernas ansvar för att erbjuda privatpersoner tjänsten insättning av kontanter i syfte att stärka kontanternas ställning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör utreda hur möjligheterna att genomföra kontanta betalningar av räkningar och inlösen av utbetalningsavier kan förbättras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör utreda möjligheten att i lag reglera bankernas ansvar för att erbjuda konton med begränsat tjänsteutbud och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka förmåga till mobilisering i det militära försvaret och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att som ett mer långsiktigt mål uttala fullföljandet av 20 000 värnpliktiga per år och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regelbundna repetitionsövningar för krigsplacerade värnpliktiga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att personalreserv utnyttjas effektivt för krigsplacering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för en senareläggning av det tredje utbildningsåret på officersutbildningen så att trupptjänstgöring infaller direkt efter andra året och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att andelen reservofficerare som används vid värnpliktsutbildning utökas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till att samarbeta med den finska försvarsmakten när det gäller utbildning av värnpliktiga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta ett avtal med Finland om officerare i värnpliktsutbildningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en visselblåsarfunktion för värnpliktiga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den fysiska förmågan hos befolkningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa förutsättningar för Försvarsmakten att ge de anställda goda villkor för att kunna rekrytera officerare, soldater och sjömän och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att GSS/K- och GSS/T-soldater i ökad utsträckning bör användas vid värnpliktsutbildning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja Försvarsmakten i att undanröja hinder för reservofficerare och tidvis anställd personal att tjänstgöra i Försvarsmakten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge reservofficerare rätt till tjänstledighet från civilt arbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de värnpliktigas dagersättning bör höjas i enlighet med förslag ifrån SOU 2025:86 Redo! Utredning om personalförsörjningen av det militära försvaret och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över kadetters villkor och ersättning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en snabb översyn av ersättningssystemet inom hemvärnet bör genomföras i syfte att förbättra möjligheterna till rekrytering och tjänstgöring och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av operativ samordning mellan Sverige, Finland och Norge när det gäller försvaret av Nordkalotten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna för ett gemensamt finsk-svenskt amfibieförband som kan agera i kustnära områden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta territorialförsvarsförband syftande till försvar av försörjningslinjer, underhåll och logistik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på ökad förmåga till basskydd inom flygvapnet och marinen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidareutveckla en bred drönarkompetens och utvecklingsprogram inom Försvarsmakten som syftar till att ha en integrerad kompetens i förbanden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snabbutreda vilka satsningar som krävs för att marinen i ökad utsträckning ska kunna upprätthålla sjökontroll och agera i ett vidgat operationsområde samt kunna utöva sjöfartsskydd i kris och krig och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna transportmöjligheter till Finland, Baltikum och Polen i händelse av kris eller krig och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värdera frågor som rör volymerna av fartyg, helikopter samt drönar- och luftvärnskapaciteter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värdera effekter av samarbete med andra länder gällande fartyg, helikopter samt drönar- och luftvärnskapaciteter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stegvis utöka förmågan till ubåtsjakt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att initiera produktion av ytterligare en svensk ubåt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid sidan om Natos planering prioritera en förstärkt roll för Joint Expeditionary Force (JEF) i Norden-Baltikum, såväl armén, flygvapnet som marinen, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom JEF (coalition of the willing) bygga förmåga till insatser med kort varsel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sträva efter att kontinuerligt bidra i fredsbevarande FN-missioner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna svensk rådighet över utvecklingen av nästa generations stridsflyg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökad samexistens mellan Försvarsmakten och samhället i övrigt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja Försvarsmakten i att aktivt arbeta med jämställdhet och inkludering för strävan mot en än mer diversifierad personalsammansättning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uttala som målsättning att 40 procent av Försvarsmaktens anställda ska utgöras av kvinnor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för hemvärnssoldater genom utökade övningsmöjligheter, stärkt materielförsörjning och höjd ersättning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla en samlad nationell strategi för veteranpolitiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa en likvärdig samverkan mellan Försvarsmakten, kommuner och regioner kring veteraner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra frivilligorganisationernas roll i totalförsvaret i nära dialog med MSB och länsstyrelserna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge frivilligorganisationerna långsiktiga och stabila ekonomiska förutsättningar med treåriga avtal och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka och bredda rekryteringen till hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisationerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att instruktörer i frivilliga försvarsorganisationer bör ha rätt till tjänstledighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd och materiel till Ukraina och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta en samlad plan för ersättning av den militära materiel som utgör stöd till Ukraina och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att direkta statliga ekonomiska garantier uttalas för produktion med inriktning på att stödja de ukrainska krigsansträngningarna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det måste ske en effektiv uppföljning av de omfattande materielbeställningarna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på en snabb översyn av reglerna för upphandling av försvarsmateriel syftande till att underlätta direktupphandling från svensk försvarsindustri och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta en försvarsindustriell avsiktsförklaring med Finland och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga rätt logistiska förutsättningar för Sveriges särskilda roll som transitland för trupp och materiel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inrättandet av en ny svensk exportstödsmyndighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inrättandet av en nationell försvarsindustrisamordnare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett statligt delägande i Saab initieras i förhållande till nuvarande ägarstrukturer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statligt delägande uttalas vara en strategisk möjlighet att utveckla och stabilisera svensk försvarsindustri och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenska staten långsiktigt bör garantera sig om inflytande och kontroll över samtliga väsentliga säkerhetsintressen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Sveriges civila försvar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad beredskap i transportsektorn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad beredskap i energisektorn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge MSB tillsammans med berörda aktörer uppdraget att inleda etableringen av beredskapslagring för ett antal prioriterade områden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Trafikverket i uppdrag att planera för nationell försörjning och prioritering av transporter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka civilsamhällets strukturer som en del i befolkningens motståndskraft och till värn för demokratiska värden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om riksapotek för att säkra läkemedelsberedskapen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om VMA i mobiltelefoner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla verksamheten och stödet för civila insatspersoner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge kommunerna rätt förutsättningar för att rusta sin beredskap och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den gemensamma nordiska beredskapen och samverkan vid kris och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheter inom ramen för krisberedskapen fortsatt aktivt ska utveckla planerings-, beredskaps- och övningsverksamheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utbyggnaden av samlingsplatser och skyddsrum och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utbyggnad av civilplikt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nytt och förtydligat uppdrag för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppföljning bör genomföras av MSB:s nya samordnande roll för kommunernas tillstånds- och tillsynsverksamhet för explosiva varor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn för en nationell id-bricka och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka landets räddningstjänster och deras rekrytering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett nytt system för befolkningsskydd bör införas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn av lagen om skydd mot olyckor bör göras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatanpassa krisberedskapen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Myndigheten för totalförsvarsanalys uppdrag bör utökas till att också följa upp målen för samhällets krisberedskap och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett nytt statligt räddningsverk bör inrättas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ny myndighet för ekonomiskt försvar och näringslivets integrering i totalförsvaret bör inrättas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inrättande av beredskapssjukhus och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka landets psykologiska försvar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en bildad befolkning för ökad motståndskraft och nationell säkerhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna svensk signalspaningsverksamhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla den nationella förmågan i rymdfrågor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modernisera upphandlingsprocesser inom rymddomänen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa utvecklingen för den svenska cyberpolitiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa Sveriges strategiska roll i teknikutvecklingen och säkerhet kring kritiska komponenter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenska statens kontroll över molntjänster och servrar där känslig information lagras säkras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt förmåga och redundans i de svenska betalnings- och kontanthanteringssystemen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klassa GPS-störningar som terrorbrott samt koppla det till internationella efterlysningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snabbutreda möjligheten att förbjuda ryska staten och dess nätverk och intressen att äga företag, fastigheter och infrastruktur i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kraftigt försvåra och begränsa utfärdandet av ryska turistvisum till Sverige så att det i praktiken liknar ett förbud och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett skuld- och kreditgivningsregister och andra åtgärder för att motverka överskuldsättning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ny statistik över hushållens tillgångar och skulder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om 3:12-reglerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den skattemässiga behandlingen av inkomster som härrör från särskild vinstandel, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet mot den ekonomiska brottsligheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja straffen för ekonomisk brottslighet, återinföra revisionsplikten, öka kontrollerna av styrelseledamöter och öka kravet på aktiekapital för att få starta bolag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motverka fusk i rut och rot och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att systematiskt förstärka arbetet mot arbetslivskriminalitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till ett entreprenadavdrag inom byggbranschen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av taximarknaden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en effektutvärdering av DAC 7 avseende skatteundandragande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett tydligare uppdrag till Skatteverket att jobba mot fusk och kriminalitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt folkbokföring och brottsbekämpning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalisera främjande av oriktig folkbokföring och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förhindra momsbedrägerier och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om neutralitet i beskattning och andra villkor mellan de olika upplåtelseformerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en reglering av andrahandshyresmarknaden som förhindrar oskäliga skatteavdrag, ockerhyror och andra orättfärdiga inkomster på bekostnad av de bostadssökande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att justera subventionsgraden i rotavdraget till förmån för ett förhöjt rotavdrag för energieffektivisering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra lagen om riskskatt för kreditinstitut och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av svensk sjöfart och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över utformningen av elektronikskatten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt skydd för skyddade uppgifter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten för barn att vara folkbokförda på två adresser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn av beskattning vid prostitution bör göras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om AI:s påverkan på musikområdet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om cirkusens förutsättningar och organisering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en konsekvensanalys av nedskärningarna på de nationella scenerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Kungliga Operan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om dansbandsmomsen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en översyn av hur man kan stödja och främja litteratur och läsning i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en konsekvensanalys av nedläggningar av folkbibliotek och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt lägga fram en proposition på grundval av utredningen Arkivering av det digitala kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny modern lag om pliktmaterial för att säkra insamling av och tillgång till såväl tryckt som digitalt material och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en aktiv politik för minoritets- och urfolk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en fortsatt satsning på nationella minoriteters bibliotek och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en fortsatt satsning på språkcentrum och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Giron Sámi Teáhter och Tornedalsteatern och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om strategin Judiskt liv i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fortsatt stöd till den judiska minoriteten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en svensk kulturkanon och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bildkonst, arkitektur och design och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fotografiets infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om de kulturella och kreativa branscherna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationellt center för keramisk konst och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om enprocentsregeln och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Form/Design Centers nationella uppdrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hemslöjd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om konstnärernas villkor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om SGI-utredningen om att fortsätta det påbörjade arbetet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om illegal ip-tv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om scenkonstallianserna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om de kulturellt yrkesverksamma och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stötta Icorn-programmet och andra lokala fristadssystem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa utvecklingen på upphovsrättsområdet och vidta nödvändiga åtgärder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att internationellt lyfta frågan om konstnärlig frihet och fristäder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna, främja och utveckla Sveriges kulturmiljöer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utifrån Arkivutredningens betänkande skyndsamt lägga fram en proposition och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om breddat deltagande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om översyn av kulturmiljöområdet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kulturarvet ska vara tillgängligt för alla och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samlingsförvaltningarna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetslivsmuseerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om de svenska världsarven och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det kyrkliga kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kulturarvet i händelse av kris och krig och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett råd för skydd av kulturarvet och dess finansiering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om repatriering av samiska kvarlevor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statliga kulturfastigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sammanslagningen av Myndigheten för stöd till trossamfund och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utländsk finansiering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om demokrativillkor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om filmpolitikens framtid och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om audiovisuell avgift och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sänkt biografmoms och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om produktionsincitament och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om spelbranschen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en parlamentarisk utredning om mediepolitiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om public service och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om marknätet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ungdomspolitik som stärker ungdomars levnadsvillkor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka ungas politiska delaktighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram riktlinjer för att värna civilsamhällets särart och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag som motverkar fusk och felaktigt utnyttjande av bidrag inom civilsamhället, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om allmänna samlingslokaler och ökat anslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökat stöd till idrotten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till elitidrottare och ökat stöd till elitidrotten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökat stöd till parasporten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fritidskortet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om parasport för barn och unga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätt till rörelse och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om elitidrottares villkor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av renovering och nybyggnation av idrottsanläggningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om 51-procentsregeln och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om e‑sport och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rättvisa villkor för sponsring inom idrotten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om internmoms inom idrotten, civilsamhället och folkbildningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om friluftslivspolitik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bidrag till folkbildningen och studieförbunden samt ökade anslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en spelpolitik som värnar spelarna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om olicensierade spel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om problemspelande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Spelpaus och bank-id vid spel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en aktör likt IQ inom spelområdet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om spellicenser och avgifter för små föreningsdrivna lotterier och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRegeringen bör mot denna bakgrund återkomma med förslag som innebär att reglerna för subsidiärt skyddsbehövande ska vara tvingande och inte fakultativa, att kvinnor och män får förutsättningar att vara anknytningspersoner i fall där barn inte är gemensamma och att väntetiden vid ansökan om anhöriginvandring då barn är inblandade utformas som ett tak och begränsas till maximalt ett år. Vidare bör regeringen bibehålla möjligheten för universitetsstuderande som har studerat i Sverige en längre tid att vara anknytningspersoner för anhöriginvandring. Regeringen bör också återkomma med förslag som innebär att vissa arbetsrelaterade inkomster även i fortsättningen betraktas som godtagbara inkomster vid beräkning av försörjningskravet och se till att såväl forskare som doktorander undantas från försörjningskravet.
Slutligen kan vi konstatera att utredningen bakom förslagen gör bedömningen att ett direkt ikraftträdande kan leda till att lika ärenden behandlas olika beroende på handläggningstid, att redan beredda ärenden kan behöva kompletteras, att belastningen på Migrationsverket kan väntas öka och att enskilda som överklagar beslut i enlighet med de äldre reglerna hamnar i ett sämre läge genom överklagandet. Trots det bedömer både utredningen och regeringen att de nya reglerna bör tillämpas direkt, för att få snabbt genomslag. Människor måste kunna lita på att livsavgörande myndighetsbeslut prövas likvärdigt och enligt förutsebara regler. En samstämmig bild från remissinstanserna är att införandet av de nya bestämmelserna kräver noggrant utformade övergångsregler. Utan sådana regler riskeras både rättssäkerheten för individer och förtroendet för det offentliga.
Vi kan inte överblicka alla de omständigheter som kan uppkomma med de nya förslagen till lagändringar. Regeringen bör se över frågan om övergångsbestämmelser ytterligare och återkomma till riksdagen i frågan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 3, 5, 6 och 10, 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 1–3, 7, 9, 11 och 13, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 6 och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 15 och 24 samt avslår motion 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Vid omhändertaganden för vård av barn med placering i en annan familj finns som huvudregel en intention att barnet och vårdnadshavarna ska återförenas. Att vårdnadshavare och föräldrar får stöd kan ha stor betydelse för att de ska finnas kvar i det omhändertagna barnets liv, vilket bidrar till förutsättningarna för en återförening på sikt. Det är därför välkommet att regeringen har föreslagit att stödet till vårdnadshavare och föräldrar ska stärkas genom en ny bestämmelse om att socialnämnden ska erbjuda vårdnadshavare och föräldrar stöd som kan bidra till att de blir delaktiga i vården av barnet eller utvecklas i sitt föräldraskap. För att stödja kommunernas socialtjänst i arbetet med att stötta vårdnadshavare och föräldrar bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag som stärker möjligheten till kontakt mellan barnet och dess biologiska föräldrar när det är till barnets bästa.
En aspekt som saknas i regeringens förslag om stärkt stöd till vårdnadshavare och föräldrar är att stödet fullt ut måste utgå från barnets bästa och barnets rätt till en uppväxt fri från våld. För att säkerställa en sådan utgångspunkt måste socialnämnden ha en god förmåga att upptäcka och förhindra våld och övergrepp. Detta kräver insatser för att höja socialnämndens kunskap om olika typer av våld och övergrepp mot barn, hur signaler om våldsutsatthet kan fångas upp och tolkas samt vilket stöd och vilka insatser som krävs i olika situationer. Regeringen har, som framgår av propositionen, fattat beslut om ett myndighetsuppdrag om stärkt föräldraskapsstöd före, under och efter en placering av barn utanför det egna hemmet. Utöver detta bör regeringen vidta åtgärder för att öka socialnämndens kunskap om våld och våldsutsatthet som ett led i arbetet med att stärka stödet till vårdnadshavare och föräldrar.
Omtanke om och aktning för barnets eller den unges person och egenart
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4218 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkandena 1 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Gustaf Lantz (S), Karin Rågsjö (V), Agneta Nilsson (S), Dzenan Cisija (S), Ulrika Westerlund (MP) och Martina Johansson (C).
I regeringens proposition föreslås inget verkligt vinstförbud, bara begränsningar i vissa fall. Detta innebär att vinstjakten blir kvar och att det i praktiken även i fortsättningen kommer att vara möjligt att använda skolans resurser till annat än skolverksamhet, som lyxbilar, våffelstugor eller utdelningar. Vinstdrivande skolor kommer även fortsättningsvis att kunna använda skolans resurser för att expandera genom uppköp och nyetableringar. Regeringens förslag innebär därför inte det systemskifte som krävs för att säkerställa att skattebetalarnas pengar används till elevernas utbildning.
För oss är det självklart att hela utbildningsväsendet ska vara fritt från vinstintressen utan undantag. Svenska skattepengar ska gå till barnens utbildning och inte till skolägarnas vinster. Resurserna behövs för fler lärare, mindre undervisningsgrupper, en stärkt elevhälsa och bättre stöd till de elever som behöver det mest. Vi ser därför inget skäl till att låta det nuvarande systemet bestå i så pass stor omfattning som regeringen föreslår. Experimentet med vinstdrivande fristående skolor har tillåtits pågå alltför länge, på bekostnad av tusentals elevers skolgång och framtid.
Vi föreslår därför att det ska införas ett generellt förbud mot värdeöverföringar inom skola och förskola.
Regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att det införs ett generellt värdeöverföringsförbud.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4209 av Isabell Mixter m.fl. (V) och 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V) och Robert Olesen (S).
Vi menar att förslagen i propositionen gynnar redan etablerade skolkoncerner, vilket gör att regeringen i praktiken cementerar skolmarknaden och driver på bildandet av ett oligopol. Redan etablerade skolkoncerner berörs inte av tillfälliga begränsningar och får fortsätta slussa skolpeng till andra kommuner och länder. Det blir dessutom svårare för nya konkurrenter och idéburna skolor att uppfylla förslagen på skärpta regler för ekonomiska krav på huvudmän. Kapitalstarka skolkoncerner som byggt upp stora tillgångar under flera år av vinstjakt får fördelar, medan mindre huvudmän och idéburna aktörer får svårare att etablera sig och utveckla sina verksamheter. Regeringens förslag driver därmed skolmarknaden mot ökad konsolidering och ett oligopol av skolkoncerner snarare än att motverka vinstjakt.
Vi vill lyfta fram risken för att värdeöverföringsförbud får oproportionerliga konsekvenser för idéburna huvudmän. Dessa bedriver verksamhet utan vinstsyfte och har i regel inte möjlighet att dela ut överskott till ägare. Ett värdeöverföringsförbud som omfattar samtliga enskilda huvudmän riskerar därför att träffa även verksamheter som inte ger upphov till de problem som regleringen syftar till att motverka. Regeringen bör därför analysera konsekvenserna för idéburna huvudmän särskilt och överväga undantag eller en anpassad reglering som tar hänsyn till deras associationsform och verksamhetens särart.
Vi föreslår att regeringen återkommer med förslag som säkerställer att ekonomiska krav och tillståndsprövning inom friskolesektorn utformas så att idéburna aktörer och mindre huvudmän inte missgynnas i förhållande till stora skolkoncerner.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5 och 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Niels Paarup-Petersen (C), Robert Olesen (S) och Mats Berglund (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S) och Magdalena Sundqvist (S).
I sammanhanget vill vi också framhålla vikten av att Riksbanken också ska få tillgång till de insamlade data som finns i Fasit.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4185 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 2 och avslår motion 2025/26:4186 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gunilla Carlsson (S), Joakim Sandell (S), Ingela Nylund Watz (S), Peder Björk (S) och Andreas Lennkvist Manriquez (V).
Det är välkommet att regeringen till slut har tagit vidare det arbete som påbörjades under den förra mandatperioden för att förändra artskyddet och klargöra skogsägares ersättningsrätt, men tyvärr har det dröjt nästan en hel mandatperiod för regeringen att ta fram konkreta förslag. Regeringen har inte heller tagit det långsiktiga och breda helhetsgrepp som hade behövts för att skapa tydliga förutsättningar. Ett sådant helhetsgrepp hade krävts för att få till en hållbar balans mellan brukande och miljöhänsyn. Regeringen har i stället presenterat en mängd olika utredningar och förslag som gör det svårt att överblicka konsekvenserna av förslagen i sin helhet.
Regeringen bör därför återkomma med en samlad konsekvensanalys av de regelförändringar på skogsområdet som regeringen har presenterat under mandatperioden. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Regeringen har under mandatperioden för svensk räkning skrivit under internationella förpliktelser för att skydda biologisk mångfald. Trots detta saknas en redogörelse i propositionen för hur detta ska hanteras. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med en redogörelse för hur de regeländringar som föreslås i propositionen påverkar Sveriges åtaganden om biologisk mångfald. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Regeringens förslag om att frikoppla samrådsskyldigheten från avverkningsanmälan kräver noggrann uppföljning. När samrådsskyldigheten bara ska gälla i de fall regeringen beslutar om det flyttas mer ansvar över på den enskilda skogsägaren att själv avgöra vad som gäller. Det är också svårt att förutse konsekvenserna av den föreslagna förändringen eftersom regeringens kommande föreskrifter om dess utformning också kan påverka om Sverige uppfyller EU-rätten i fråga om artskydd och förnybartdirektivet. Regeringen har i propositionen aviserat att den avser att ge Skogsstyrelsen i uppdrag att följa upp den förkortade tidsfristen. Det är bra, men utifrån det som anförs ovan anser vi att regeringen också behöver följa upp och utvärdera effekterna av att frikoppla samrådsplikten från avverkningsanmälan. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4144 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1, 3 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Åsa Westlund (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S) och Aida Birinxhiku (S).
Det är bra att regeringen har bemödat sig att tydliggöra och bemöta flera av de farhågor som väckts under utrednings- och beredningstiden av förslaget. Särskilt det som anges i propositionen om att ett yttrande som inte är straffbart inte ska kunna ligga till grund för bedömningen att en utlänning brister i sin vandel är ett viktigt klargörande eftersom det förekommit svårfattliga uttalanden om detta från regeringsföreträdare.
Mot bakgrund av vad som har förts fram bör regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag till objektiva kriterier för kravet på ett skötsamt och hederligt levnadssätt för uppehållstillstånd i enlighet med vad Lagrådet föreslår.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4154 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2 och avslår motionerna 2025/26:4161 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och 2025/26:4168 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S) och Ola Möller (S).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4154 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 3 och 2025/26:4175 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S) och Annika Hirvonen (MP).
Regeringen bör vidare återkomma med ett förslag som begränsar och tydliggör vilken sidoinformation som får delas. Tolkningsutrymmet måste minimeras för att värna den personliga integriteten och förhindra att känslig information sprids i onödan. Särskilda hänsyn måste tas för att skydda barns integritet och säkerställa att barnets bästa alltid sätts i första rummet. För att säkerställa att lagförslaget inte innebär att sidoinformation omfattas av uppgiftsskyldigheten föreslår vi att den aktuella bestämmelsen utformas enligt följande: ”När det finns starka skäl att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige ska Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket när de innehar uppgifter om personer som enligt 2 kap. utlänningslagen saknar rätt att lagligen vistas i Sverige på eget initiativ lämna följande uppgifter till Polismyndigheten […]”.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2025/26:4152 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 2 och 3 samt 2025/26:4159 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 2 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Nils Seye Larsen (MP), Agneta Nilsson (S), Dzenan Cisija (S), Maj Karlsson (V) och Martina Johansson (C).
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4177 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Nils Seye Larsen (MP), Agneta Nilsson (S), Dzenan Cisija (S) och Maj Karlsson (V).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4155 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 3, 2025/26:4158 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 3, 2025/26:4177 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 6 och 2025/26:4181 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Nils Seye Larsen (MP), Agneta Nilsson (S), Dzenan Cisija (S), Maj Karlsson (V) och Martina Johansson (C).
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4177 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 9.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Nils Seye Larsen (MP), Agneta Nilsson (S), Dzenan Cisija (S) och Maj Karlsson (V).
Regeringen bedömer att reformen på sikt leder till en mer effektiv och förutsägbar process men konstaterar samtidigt att förändringen under en övergångsperiod kan innebära längre handläggningstider. Vi anser att det är av stor vikt att denna risk hanteras för att minimera fördröjningar i ett läge där investeringar behöver komma på plats snabbt. En utdragen övergång riskerar att bromsa investeringar och takten i industrins omställning. Regeringen bör därför säkerställa en ordnad process där genomförandet sker så smidigt som möjligt och där perioden med parallella system begränsas. Med hänsyn till reformens omfattning är det viktigt att den utvärderas löpande och att det finns beredskap att vidta ytterligare åtgärder, inklusive nödvändiga författningsändringar. En ny myndighetsstruktur löser inte i sig de grundläggande utmaningarna i tillståndsprocesserna. Även om en samlad prövning kan bidra till ökad enhetlighet behöver det parallellt med den organisatoriska förändringen genomföras ytterligare systemreformer för att förkorta handläggningstiderna, öka förutsägbarheten och på riktigt förbättra tillståndsprocesserna.
När det gäller frågan om kompetensförsörjning anser vi att det är avgörande att rätt kompetens kan säkras långsiktigt i den nya myndigheten. Om kompetensförsörjningen brister finns det en påtaglig risk att reformen får motsatt effekt och leder till längre handläggningstider. Det bör samtidigt understrykas att kompetensutmaningarna redan i dag är påtagliga och att det rapporteras om att personal med relevant kompetens lämnar länsstyrelserna till följd av den kommande reformen. Inom ramen för uppdraget att inrätta den nya myndigheten bör regeringen därför säkerställa att det skyndsamt vidtas nödvändiga åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen. De fackliga parterna har också en viktig roll i detta arbete.
Införandet av den nya miljöprövningsmyndigheten innebär en centralisering jämfört med dagens situation. En ny miljöprövningsmyndighet kan göra prövningsprocesserna mer förutsägbara och enhetliga, handläggarkompetens kan användas mer resurseffektivt och risken för korruption kan minska med en central myndighet. För att reformen ska få avsedd effekt krävs det dock att den nya myndigheten ges en organisation som tillvaratar befintlig kunskap om lokala och regionala förutsättningar. Den lokala och regionala förankringen är central i miljöprövningen och bidrar till kvalitet i besluten och acceptans hos näringslivet. Regeringen har hittills meddelat att myndighetens säte ska vara i Stockholm men har inte lämnat besked om hur verksamhet på flera orter i landet kan säkerställas. Det är därför angeläget att den fortsatta organiseringen säkerställer en regional närvaro, exempelvis genom regionala kontor.
En avgörande faktor för snabba och ändamålsenliga tillståndsprocesser är resurstilldelningen. Vi anser därför att regeringen behöver säkerställa att miljöprövningen, såväl vid den nya myndigheten som i övrigt, ges tillräckliga resurser över tid. En underfinansierad ny myndighet kommer sannolikt bara att försvåra och fördröja processerna eftersom myndigheten samtidigt behöver hantera alla andra utmaningar som uppstart av en ny myndighet innebär. Detta riskerar i sin tur att medföra omfattande negativa konsekvenser för klimatomställningen, miljön och näringslivet i stort.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4124 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1–4, 2025/26:4131 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 1–3 och 2025/26:4139 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP), Åsa Westlund (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S), Aida Birinxhiku (S), Andrea Andersson Tay (V) och Helena Lindahl (C).
Läs hela reservationen
Vi har vissa farhågor när det gäller regeringens förslag om att förutsättningarna i kommunen för långsiktig etablering på bostadsmarknaden ska beaktas vid fördelningen av nyanlända mellan kommuner. Vi ser nämligen en risk att kriteriet kommer att tillämpas på ett sätt som innebär att vissa kommuner, som i övrigt har goda förutsättningar att ta emot nyanlända genom en stark arbetsmarknad och ett mindre omfattande tidigare mottagande, i praktiken kan undandra sig ansvar med hänvisning till bostadssituationen.
Alla kommuner har ett bostadsförsörjningsansvar. Lagstiftningen bör därför bidra till att kommuner tar ett aktivt ansvar för bostadsförsörjningen och inte öppnar för att bostadsbrist kan användas som argument för att minska mottagandet. Det är också av största vikt att fördelningen av nyanlända utformas så att den motverkar, snarare än förstärker, framväxten av utsatta områden.
När det gäller regeringen föreslagna kriterium om utanförskap anser vi att det inte får bli så vagt att mottagandet i praktiken fortsatt koncentreras till kommuner och stadsdelar där segregationen redan är djup. Tidigare mottagande och förekomsten av utsatta områden måste därför väga tungt och tydligt i fördelningen, så att anvisningar inte leder till fortsatt koncentration av nyanlända till utsatta områden och områden med socioekonomisk segregation.
Vi anser därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om • att kriteriet om bostadssituationen vid fördelningen av nyanlända ska utformas så att inte kommuner med goda etableringsförutsättningar kan undandra sig ansvar • att tidigare mottagande och förekomsten av utsatta områden ska ges större vikt vid fördelningen av nyanlända för att motverka segregation.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4079 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt avslår motionerna 2025/26:4077 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4086 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkandena 1, 4 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ardalan Shekarabi (S), Adrian Magnusson (S), Johanna Haraldsson (S), Serkan Köse (S) och Sofia Amloh (S).
Denna kritik framförs även av kommuner, kommunförbund och andra organisationer, som är mycket negativt inställda till att det kommunala inflytandet vid utvinning av uran inskränks genom att kommunfullmäktiges tillstyrkan inte längre ska krävas. Denna del av regeringens förslag är enligt vår uppfattning varken motiverad eller proportionerlig.
Vi anser därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag som säkerställer det kommunala inflytandet vid utvinning av uran genom att det kommunala vetot behålls.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3973 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP).
Om staten genom lagstiftning förändrar ansvarsfördelningen är det enligt vår uppfattning rimligt att staten också tar det ekonomiska ansvaret för de konsekvenser som förändringen medför. Kommunernas ekonomi ska inte belastas med nya uppgifter inom ett område som präglas av särskilda risker och som traditionellt har varit ett statligt ansvar.
I enlighet med det anförda anser vi att kommunerna ska ha full kostnadstäckning för det utökade ansvaret för räddningstjänst.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3973 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S) och Daniel Vencu Öhrlund Castro (S).
Möjligheten att öppna urangruvor kan skapa stor oro på många platser i landet. Det är därför, enligt vår uppfattning, av största vikt att det kommunala vetot mot uranbrytning även fortsättningsvis har lagstöd. Samtidigt vill vi framhålla att det bör vara möjligt med såväl sekundär utvinning av uran som återvinning av metaller och mineral, inklusive uran, ur lakvatten, sandmagasin och gråbergsupplag vid befintliga gruvor.
Motionsyrkandet avstyrks därmed.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S) och Daniel Vencu Öhrlund Castro (S).
Vi vill vidare framhålla att vi värnar det kommunala självstyret, rent dricksvatten och berörda medborgares rätt att påverka beslut som kan förändra livsvillkoren för lång tid framåt. För oss är det avgörande att berörda kommuner kan påverka sin egen framtid.
I en motion framförs att det bör införas ett nationellt förbud mot brytning i alunskiffer. Vi delar inte motionärernas uppfattning om ett totalt förbud, men anser att all gruvbrytning i alunskiffer bör stoppas så länge den inte kan ske på ett bevisat säkert sätt och med tillräckliga skyddsåtgärder. Vi vill samtidigt understryka att kommunernas inflytande och vetorätt är av största vikt vid gruvverksamhet som rör brytning och sekundär utvinning av uran ur alunskiffer.
Därmed avstyrks motionsyrkandet.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S) och Daniel Vencu Öhrlund Castro (S).
Sammanfattningsvis anser vi att ett kommunalt veto bör införas mot brytning i alunskiffer och att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med en tydlig tidsplan för när sådana regler kan vara på plats.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3973 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 4 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP).
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3971 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S) och Daniel Vencu Öhrlund Castro (S).
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår ändringar i bestämmelserna om offentligt biträde. Ändringarna, som bl.a. handlar om att rätten till offentligt biträde ska utgå från EU:s miniminivå, innebär t.ex. strikta begränsningar av ersättningsberättigad rådgivningstid hos Migrationsverket. Detta är en dramatisk försämring. Asylprocessen är komplex och för den enskilde, som ofta befinner sig i en utsatt situation, är det avgörande att få professionell hjälp för att kunna presentera sina skyddsskäl på ett korrekt och fullständigt sätt. Lagrådet kritiserar den föreslagna regleringen och anser att det finns gränser för hur långt minimilinjen får drivas i det enskilda fallet, inte minst när det gäller barn. Lagrådet pekar också på det orimliga i de strikta tidsgränserna, som strider mot god advokatsed och riskerar att lämna människor i nöd utan det stöd de har rätt till. Lagrådet ser ett behov av en ventil men avstår från att lämna konkreta förslag. Hur en sådan ventil ska vara utformad behöver sannolikt utredas. Vidare varnar flera remissinstanser för att förslaget kommer att få stora negativa konsekvenser för rättssäkerheten och leda till att tyngdpunkten i processen förskjuts till domstolarna.
De nuvarande reglerna bör få bestå med den ändringen att även ärenden enligt asylprocedurförordningen och asyl- och migrationshanteringsförordningen ska omfattas av 18 kap. 1 § utlänningslagen. Regeringen bör utreda och återkomma med ett sådant förslag
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4153 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4157 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Ola Möller (S), Madeleine Atlas (C), Annika Hirvonen (MP) och Magdalena Sundqvist (S).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4153 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Ola Möller (S) och Magdalena Sundqvist (S).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4126 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4132 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4021 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 3 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Camilla Hansén (MP), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Vi kräver därför att regeringen genomför reformen på ett ansvarsfullt sätt och inte genom nedskärningar av anslagen till skolan. Reformen riskerar annars att leda till ökad lärarbrist och nedskärningar. En sådan utveckling skulle direkt motverka reformens syfte och riskera att försämra både undervisningens kvalitet och elevernas och lärarnas arbetsmiljö. Om reformen dessutom finansieras med nedskärningar på andra anslag inom skolan är risken överhängande att resurser flyttas från de skolor och elever som har allra störst behov av stöd.
Vidare anser vi att regeringen måste säkerställa att reformen kan genomföras i hela landet. När regeringen arbetar vidare med att se till att de ekonomiska förutsättningarna är tillräckliga behöver det säkerställas att kommuner av olika storlek har möjlighet att genomföra reformen på riktigt. Annars riskerar det slå hårt mot kommuner med svag ekonomi, glesbygdskommuner eller skolhuvudmän som redan i dag har svårt att rekrytera behöriga lärare.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3 och bifaller delvis motion 2025/26:4033 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 4 och 5 samt avslår motion 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 6 och avslår motion 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V) och Niklas Sigvardsson (S).
Det är oklart om Skolverket har förmåga att säkerställa de digitala systemen för att hantera det stora antalet elever som ska göra många olika prov vid samma tid. Det finns därför behov av att utreda om Skolverket har tillräckliga personella och ekonomiska resurser för att införa de digitala nationella slutprov som behöver genomföras för att betygssystemet ska fungera. Regeringen bör därför ge Skolverket i uppgift att kartlägga om myndigheten har tillräckliga resurser för att ta fram och administrera digitala nationella slutprov.
Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven. Det kan komma att påverka lärares undervisningsmetoder och leda till att undervisningen utformas för att prestera goda resultat på provet, i stället för att hålla fokus på hela ämnets bredd och olika sätt att visa kunskap på. Det kan leda till ökad stress och att viktiga delar av kunskapsuppdraget trängs undan. Det är därför nödvändigt att regeringen följer upp att det nya betygssystemet inte leder till att de nationella provens ökade betydelse leder till försämrad undervisning när ökat fokus läggs på att förbereda elever för att prestera på prov.
Av likvärdighets- och legitimitetsskäl är det viktigt att elever i specialskolan kan genomföra de nationella slutproven och att proven konstrueras så att de är tillgängliga för alla elever. Ett sätt att öka tillgängligheten för döva och hörselskadade elever är att slutproven översätts till svenskt teckenspråk. Regeringen bör därför i förordningsarbetet utreda förutsättningarna för tillgängliga slutprov och översättning till teckenspråk.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4001 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 2, 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 2 och 4 samt 2025/26:4058 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 6 och 2025/26:4058 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven. Det kan leda till ökad stress och att viktiga delar av kunskapsuppdraget trängs undan. Det är därför nödvändigt att följa upp hur provens betydelse påverkar undervisningen och elevernas arbetsmiljö. Vi ser dock att delar av det föreslagna betygssystemet kommer att kunna justeras; det kan exempelvis handla om att justera processen för kalibrering och i vilken grad nationella prov styr meritvärden i takt med att betygsinflationen av strukturella skäl minskar.
Vi anser mot denna bakgrund att processen för kalibrering av betyg behöver förenklas och ses över före införandet.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Flera remissinstanser, däribland Vuxenutbildning i Samverkan, har pekat på att förslagen riskerar att fungera sämre i denna kontext. Särskilt problematiskt är att meritvärderingen i hög grad ska bygga på nationella slutprov. Det riskerar att tränga undan lärarens bedömning, minska motivationen och missgynna vuxna studerande. Förslaget om att genomföra slutprov vid samma tidpunkter som i gymnasieskolan riskerar dessutom att minska flexibiliteten, skapa väntetider och fungera som en flaskhals i utbildningar som är avgörande för kompetensförsörjningen. Det finns alltså fortsatt frågor om det nya betygssystemets genomförande på den kommunala vuxenutbildningen. Regeringen bör därför tillsätta en utredning av hur det nya betygssystemet ska genomföras och användas på den kommunala vuxenutbildningen.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4001 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 42 och 2025/26:3593 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 52 och avslår motionerna 2025/26:901 av Mirja Räihä och Per-Arne Håkansson (båda S), 2025/26:2301 av Per-Arne Håkansson (S), 2025/26:2832 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 16, 2025/26:3425 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 5, 2025/26:3561 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 7, 2025/26:3665 av Magnus Berntsson (KD) och 2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 32.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S) och Isak From (S).
Vidare är vi av uppfattningen att Sverige behöver börja använda patentinformation på ett mer systematiskt och strategiskt sätt för att öka utväxlingen av innovationssatsningar. På så sätt kan man undvika dubbelforskning, påskynda utvecklingen av nödvändiga innovationer och analysera utvecklingstendenser runt om i världen. Vidare kan man genom att använda patentinformation i forskning och beslutsfattande avgöra var Sverige har störst möjlighet att konkurrera och bidra med nya klimatsmarta lösningar. Forskningsmedel kan på så vis riktas till de områden där de gör störst nytta.
Därtill har små och medelstora företag samt enskilda forskare begränsade möjligheter att försvara sina patent i domstol till följd av höga processkostnader, vilket begränsar deras möjligheter att exploatera och kommersialisera sina innovationer. Vi anser därför att regeringen bör utreda förutsättningarna för en frivillig privat försäkring mot patentintrång. En sådan försäkring skulle sannolikt fungera avskräckande för potentiella patentintrång samt öka intresset för patentering bland små och medelstora företag.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3593 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 50, 53 och 54 samt avslår motion 2025/26:3641 av Lili André (KD) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S) och Birger Lahti (V).
Politiken ska vidare inriktas på att stärka Sveriges yttre och inre säkerhet genom satsningar på försvarsindustrin, ökad beredskap och en väl fungerande infrastruktur.
För att minska kriminaliteten ska politiken också inriktas på omfattande reformer där kriminalpolitiken samverkar med en stram migrationspolitik och med förebyggande åtgärder för att bryta nyrekryteringen till kriminalitet. Det handlar bl.a. om att tillföra socialtjänsten ökade resurser samt att skapa fler sommar- och extrajobb för unga.
Som en del av finansieringen av den politiska inriktningen ska en tillfällig skatt på bankernas övervinster införas. Politiken ska även inriktas på att motverka slöseri med skattemedel utifrån fem principer: disciplin i de offentliga finanserna, begränsning av vinstuttag i välfärden, bekämpning av den kriminella ekonomin, förbättrad offentlig upphandling samt åtgärder för att frigöra tid och resurser i välfärden.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen godkänner Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i enlighet med vad som anförs i reservationen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4101 av Magdalena Andersson m.fl. (S) och avslår proposition 2025/26:100 punkt 1 och motionerna 2025/26:617 av Markus Kallifatides (S), 2025/26:1048 av Jamal El-Haj (-) yrkandena 2–5, 2025/26:1146 av Anders Karlsson (C), 2025/26:2493 av Jesper Skalberg Karlsson (M), 2025/26:2496 av Jesper Skalberg Karlsson (M), 2025/26:3150 av Malin Danielsson m.fl. (L) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3421 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 40, 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 23, 2025/26:4108 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V), 2025/26:4110 av Martin Ådahl m.fl. (C) och 2025/26:4118 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gunilla Carlsson (S), Joakim Sandell (S), Eva Lindh (S), Peder Björk (S) och Jim Svensk Larm (S).
Visa deras formella förslag till beslut
Ändrade ramar och ändrade anslag Riksdagen
a) avslår regeringens förslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv om minskning av anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling med 10 800 000 kronor och om minskning av anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet med 11 150 000 kronor samt godkänner ändrad ram för utgiftsområde 24 i enlighet med detta,
b) godkänner i övrigt ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar nya och ändrade anslag enligt propositionens förslag med den ändringen att ramen för utgiftsområde 21 Energi ska uppgå till 10 414 815 000 kronor.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:99 punkt 25 och motion 2025/26:4100 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkandena 3 och 4 samt bifaller delvis proposition 2025/26:99 punkt 21.
Ändrade beställningsbemyndiganden =utskottet Avgift för anslutning till Försäkringskassans system för statligt tandvårdsstöd =utskottet Utgiftsområde 1 Rikets styrelse =utskottet Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning =utskottet Utgiftsområde 4 Rättsväsendet =utskottet Utgiftsområde 5 Internationell samverkan =utskottet Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Riksdagen a)=utskottet b)=utskottet c)=utskottet
d) avslår regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten ingå ekonomiska åtaganden i form av avtal med Videberg Kraft AB om fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram,
e) avslår regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten ingå ekonomiska åtaganden i form av avtal med Videberg Kraft AB om fördyringar av fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram,
f) avslår regeringens förslag om användning av anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:99 punkterna 6–8 och motion 2025/26:4100 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt avslår proposition 2025/26:99 punkterna 9–11.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg =utskottet Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid =utskottet Utgiftsområde 22 Kommunikationer =utskottet Utgiftsområde 24 Näringsliv =utskottet
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gunilla Carlsson (S), Joakim Sandell (S), Eva Lindh (S), Peder Björk (S) och Jim Svensk Larm (S).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4100 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gunilla Carlsson (S), Joakim Sandell (S), Eva Lindh (S), Peder Björk (S) och Jim Svensk Larm (S).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4078 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).
Utan tillräcklig finansiering av verksamheten finns det en uppenbar risk att förbättrat stöd till elever blir en teoretisk möjlighet snarare än en verklig förändring. För att verkligen förbättra stödet i skolan krävs ett tydligt fokus på resurser, kompetens och elevernas faktiska behov. Vi anser att alla elever ska få rätt stöd i rätt tid – inte i teorin utan i praktiken. Skolans pengar ska gå till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev – inte till vinster. Alla barn ska mötas av höga förväntningar och få den hjälp de behöver för att lyckas.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4019 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 och avslår motion 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3 och avslår motion 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 4, 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C) och Niklas Sigvardsson (S).
Skolinspektionen har granskat undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer och konstaterar att kvaliteten behöver bli bättre. Granskningen visar bl.a. att eleverna får undervisning som inte är tillräckligt nära deras vardag och att de sällan möter fördjupad undervisning om hedersrelaterat våld och förtryck. Strukturen förstärktes så sent som 2022 med examensmål i lärarutbildningen och tydligare skrivningar i läroplanens uppdrag till rektor att ha ansvar för området sexualitet, samtycke och relationer samt genom att området förekommer i ett flertal kursplaner. Att helt flytta dessa områden från läroplanernas inledande delar riskerar att försvaga helhetsperspektivet och minska tydligheten i skolans ansvar. Detta görs även i ett läge där frågor om sexualitet, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck aktivt behöver stärkas, inte tonas ned. Regeringens argumentation för att tunna ut kunskapsområdet bygger inte på kunskap om vad som är viktigt för elever och lärare. Vi delar invändningarna som flera remissinstanser uttrycker. För att nå ett jämställt samhälle behöver alla ha grundläggande kunskaper om hur olika relationer påverkar vårt samhälle.
Vi vill att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck även fortsättningsvis ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 4 och avslår motion 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4018 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:4041 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Kontanthantering är inte oproblematiskt. Rån och andra tillgreppsbrott har visserligen minskat, men det är fortfarande kontanter som oftast används vid olagliga transaktioner eftersom digitala transaktioner lämnar spår. Vi ser därför att det finns ett behov av en beloppsgräns för kontanta betalningar för att motverka penningtvätt.
Som bl.a. Riksbanken framhållit finns det sårbarheter i kontantförsörjningen till bankomater och handel. Eftersom kontantmarknaden är privatiserad och bankerna har det huvudsakliga ansvaret för att kunderna ska kunna sätta in och ta ut kontanter ser vi ett behov av att utreda statens respektive de privata aktörernas ansvar för att upprätthålla en robust transportinfrastruktur för kontanterna.
Slutligen anser vi att samhället samtidigt som åtgärder vidtas för att stärka kontanternas funktionssätt måste sträva efter att fler ska inkluderas i den digitala betalningsmarknaden. Regeringen bör därför initiera ett arbete för att utveckla lösningar för digital inkludering på betalningsmarknaden.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4013 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 3–6 och avslår motionerna 2025/26:3993 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkandena 1–4 och 6 samt 2025/26:4043 av Martin Ådahl m.fl. (C) i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gunilla Carlsson (S), Joakim Sandell (S), Ingela Nylund Watz (S), Patrik Lundqvist (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4014 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 2 och 3 samt avslår motion 2025/26:4000 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gunilla Carlsson (S), Joakim Sandell (S), Ingela Nylund Watz (S), Janine Alm Ericson (MP), Patrik Lundqvist (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4032 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Christofer Bergenblock (C), Nils Seye Larsen (MP) och Maj Karlsson (V).
I dag saknas dessutom i många fall tillräcklig insyn i hur skattemedel används inom friskolekoncerner. Det gäller inte minst i fråga om hur resurser flyttas mellan skolor och hur vinster uppstår. Utan krav på redovisning på skolenhetsnivå blir det svårt att granska överkompensation och pengaläckage ur skolan. Offentlighetsprincipen är därför inte bara en fråga om insyn, utan en förutsättning för att kunna säkerställa att resurser används rätt och att alla elever ges likvärdiga förutsättningar.
Regeringen har under lång tid lovat att öka insynen i friskolesektorn. Det som nu presenteras är dock en halvmesyr. I stället för en tydlig och konsekvent offentlighetsprincip väljer regeringen en modell med undantag och lättnader som riskerar att skapa kryphål. För att på allvar stärka förtroendet för skolan krävs en mer genomgripande politik. Offentligt finansierad utbildning ska ha öppna böcker, resurser ska kunna följas på skolnivå och vinstintresset ska inte tillåtas att stå i vägen för transparens och kvalitet. Sammantaget är det positivt att offentlighetsprincipen nu föreslås införas, men reformen behöver skärpas. Offentligt finansierad utbildning ska präglas av full insyn – inte av undantag som riskerar att dölja hur skattemedel används. Vi anser att offentlighetsprincipen bör tillämpas fullt ut, utan undantag för affärshemligheter.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4024 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 3 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Såväl Lagrådet som remissinstanserna har lämnat kritiska synpunkter på regeringens lagförslag, och Lagrådet har bl.a. uttalat att förslaget inte uppfyller regeringens egen ambition att skapa ett tryggt regelsystem med ett gott konsumentskydd. Man lyfter särskilt fram risker för hyrköparen kopplat till förändringar som kan ske under hyrköpsavtalets löptid, t.ex. att hyrköparens ekonomiska förhållanden ändras. Lagrådet påpekar också att riskerna kan vara svåra att uppfatta för en konsument, vilket är särskilt olyckligt eftersom avtalstypen i första hand riktar sig till personer som har få andra möjligheter att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden. Vissa remissinstanser har även påpekat att hyrköpsavgiften riskerar att bli orimligt hög.
Vi menar därför att regeringen bör återkomma med ett reviderat förslag till modell för hyrköp av bostad som förenas med ett starkt konsumentskydd och som inte innebär samma risker för hyrköparen.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4012 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4064 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4010 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).
Det är regeringens uppgift att ta de initiativ som krävs med anledning av vårt förslag. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4010 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 4 och avslår motion 2025/26:4059 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).
Riksdagen bör därför avslå regeringens lagförslag i de delar som avser att möjligheterna att göra undantag från besittningsskyddet i efterföljande led vid blockhyra utökas, att reglerna om anpassad hyra införs och att den s.k. bulvanregeln inte ska gälla vid blockhyra. Vidare bör den del av lagförslaget som avser uthyrning till en juridisk person för vidareuthyrning till en juridisk person avslås (12 kap. 1 e § andra stycket 1 b jordabalken).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår 12 kap. 1 e § andra stycket 1 b regeringens förslag till lag om ändring i jordabalken och antar paragrafen i övrigt med den ändringen att ordet "eller" ska införas efter "personer," i andra stycket 1 a.
b) avslår regeringens förslag till lag om ändring i jordabalken i de delar det avser 7 kap. 31 § och 12 kap. 45 a, 55, 55 b och 55 f §§.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3995 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:4011 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4065 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3 samt bifaller delvis proposition 2025/26:187 punkt 2 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Vi kan konstatera att regeringens politik på området inte är tillräcklig. Det behövs kvantitativa målformuleringar för att främja energieffektiviseringen i samhället. Därför anser vi att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag på ett nytt mål för effektiv energianvändning. Det målet ska ha en kvantitativ målformulering som möjliggör mätbarhet och uppföljning samt att Sverige ska kunna leva upp till sina åtaganden på klimatområdet.
Det ankommer på regeringen att vidta de åtgärder som behövs med anledning av vårt förslag. Det vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2025/26:3946 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 2, 2025/26:3950 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3955 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 1 och 2025/26:3965 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Amanda Palmstierna (MP).
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3950 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2 och avslår motionerna 2025/26:3955 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 2 och 2025/26:3965 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S) och Anna-Belle Strömberg (S).
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 1, 16, 20 och 35 samt avslår motionerna 2025/26:4038 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4055 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4055 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Vidare menar vi att förutsättningarna för en framgångsrik skogsnäring behöver stärkas, med ökad förädlingsnivå och fler jobb. Skogens roll som motor för jobb, investeringar och ekonomisk trygghet på landsbygden är avgörande. Vi vill även framhålla att Sverige behöver stå upp för ett svenskt hållbart skogsbruk i EU. Med förbättrad skogsskötsel, variationsrikt skogsbruk och växtförädling kan kolinlagring, biologisk mångfald och virkestillväxt öka. Rådgivning och forskning möjliggör hållbart brukande, samtidigt som skogsägare behöver bättre ersättning när skyddsvärd skog bevaras.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 14, 17–19 och 34.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Vi anser att staten ska ta ett större ansvar när marknaden inte levererar den infrastruktur som företag och människor är beroende av. När staten drar sig undan drar också kapital och investeringar vidare. Därför vill vi att fler myndigheter och statliga jobb ska lokaliseras utanför storstäderna, att statliga servicekontor ska utvecklas och att bredband ska byggas ut så att företag kan etablera sig, expandera och skapa jobb i hela Sverige. Vi anser att servicekontor som har stängts ned ska öppnas upp igen och att servicekontoren ska fortsätta utvecklas.
För att stimulera det lokala näringslivet behövs en lokalt förankrad bank- och finansmarknad. I många delar av landet finns det inte längre någon lokal bankverksamhet, vilket medför sämre förutsättningar för att starta och driva företag. Detta medför även sämre regional utveckling och färre företag. En lösning är att låta statens servicekontor fungera som mötesplats mellan finansiella institutioner och lokalsamhälle. Vi menar att regeringen därför bör utreda hur Statens servicecenter kan medverka till att möjliggöra mötesplatser mellan finansservice och lokala aktörer i kommuner utan fysiskt bankkontor.
Även jordbrukets förutsättningar behöver förbättras. Vi vill se en livsmedelsstrategi som säkerställer ett lönsamt, robust och hållbart jordbruk. Genom att bl.a. använda EU-medel från regionalstödet för att säkra livsmedelsbutiker kan den lokala konkurrensen på landsbygden ökas.
Vi vill utreda s.k. inställelsetid för polisen som innebär att polis ska kunna vara på plats i rimlig tid oavsett var i landet man bor, på samma sätt som det fungerar för räddningstjänsten. Människor i hela landet – oavsett postnummer – ska kunna räkna med att få hjälp i tid. Det handlar inte bara om trygghet utan också om rättvisa.
Vi anser även att det behöver inrättas särskilda beredskapssjukhus, och att Gotland och norra Sverige bör prioriteras för detta.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 2–4, 11, 12, 15, 21–23 och 29 samt avslår motionerna 2025/26:4038 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 3 och 2025/26:4055 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Vi vill alltså sammantaget se bättre vägunderhåll på landsbygden och i glesbygd, stärka järnvägen, stoppa nattågsdöden, och värna de regionala flygplatserna. Vi vill även bygga ut laddinfrastrukturen i hela landet och förbättra vinterväghållningen så att infrastrukturen fungerar i hela landet, inte bara där flest människor bor. När människor och företag i glesbygd och på landsbygden kan lita på att transporter, pendling och resor fungerar, då förbättrar vi både vardagen för vanligt folk och Sveriges konkurrenskraft. Satsningar på järnvägs- och vägunderhåll kan bidra till att stärka konjunkturen, öka sysselsättningen och bidra till att Sverige håller samman.
Gotland har speciella utmaningar. De höga kostnaderna för Gotlandstrafiken, för enskilda och för företag, måste få en lösning. Vid sidan om den viktiga frågan om rimliga kostnader för färjetrafiken är det också av stor vikt att frågan ses ur ett beredskapsperspektiv. Förbindelserna måste fungera även i ett försämrat säkerhetsläge.
Bättre konnektivitet, inklusive bredband, är grundläggande i hela landet. I många områden räcker dock inte marknadskrafterna till. Stöd för bredbandsutbyggnad behöver finnas så att människor och företag på landsbygden och i glesbygd kan bo, arbeta och driva verksamhet. Den nationella bredbandsstrategin behöver uppdateras och anpassas till det förändrade säkerhetsläget. Därutöver måste utbyggnaden av 5G och utvecklingen av 6G och 7G vara en högt prioriterad fråga. För glesbygdens skull är det även hög tid att genomföra förslagen från Utredningen om digital post (SOU 2024:47) om att statliga myndigheter, kommuner och regioner ska vara skyldiga att skicka myndighetspost till enskilda som har en digital brevlåda.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 5–10, 13 och 24–28.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Vi har tidigare i betänkandet ställt oss bakom lagförslaget om en särskild straffbestämmelse för psykiskt våld men anser att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att omvändelseförsök förbjuds.
Omvändelseförsök kan definieras som påtryckningar och tvång som syftar till att få någon att förändra, permanent dölja eller avstå från att leva i enlighet med sin sexuella läggning eller könsidentitet eller uttrycka kön på det sätt personen själv vill.
Vi tar starkt avstånd från att det förekommer omvändelseförsök inom bl.a. vissa religiösa samfund, inom vissa familjer men också inom skolan, socialtjänsten och annan offentlig verksamhet i Sverige.
Regeringen anser att de kränkningar som omfattas av förslaget till en särskild straffbestämmelse för psykiskt våld även kan avse omvändelseförsök samt att befintliga straffbestämmelser som olaga tvång, misshandel och olaga hot redan i dag ger goda möjligheter att ingripa mot olika former av omvändelseförsök. Samtidigt är det tydligt att den föreslagna straffbestämmelsen främst tar sikte på upprepade kränkningar, hot eller otillbörligt tvång. Den avser inte heller alla situationer som kan utgöra omvändelseförsök, t.ex. när någon uttrycker en åsikt om hur en annan person bör ge uttryck för sin könsidentitet eller sexuella läggning.
Vi ser därför en uppenbar risk att regleringen inte blir tillräckligt träffsäker och att vissa former av omvändelseförsök faller utanför regleringen.
Precis som vid hedersrelaterad brottslighet finns ett värde i att lagstiftningen inte bara fångar de enskilda handlingarna utan också själva syftet med dem, bl.a. att förneka en person rätten till sitt sexuella och kroppsliga självbestämmande. Vi anser dessutom att ett särskilt omvändelsebrott skulle kunna få en viktig normerande effekt och tydligt markera hur allvarligt lagstiftaren ser på dessa handlingar samt bidra till ökad kännedom om att omvändelseförsök är oacceptabla och kränkande.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:320 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 16, 2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 56, 2025/26:3528 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP), 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 76, 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 135 och 2025/26:3943 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Mattias Vepsä (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Westerlund (MP), Sanna Backeskog (S) och Daniel Bäckström (C).
Vi anser sammanfattningsvis att regeringen ska ge relevanta myndigheter i uppdrag att ta fram utbildningsmaterial till kommuner och regioner och vidare ge Polismyndigheten i uppdrag att komplettera polisutbildningen med avsnitt om den nya straffbestämmelsen. Vi anser också att ett utbildningsmaterial för rättsväsendet bör tas fram i samverkan med relevanta aktörer.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3933 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 2 och avslår motion 2025/26:3943 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Mattias Vepsä (S) och Sanna Backeskog (S).
Vi anser att regeringen med tanke på förslagets bristfälliga beredning och potentiellt omfattande konsekvenser borde ha föreslagit en temporär lagändring med en inledande giltighetstid på två år. Genom att följa upp och utvärdera effekterna under den temporära tillämpningen skulle riksdagen få ett mer gediget underlag för att kunna ta ställning till en eventuellt förlängd prövotid eller en permanent lagändring.
Regeringen bör följaktligen återkomma skyndsamt till riksdagen med ett lagförslag som innebär en återställning fr.o.m. den 1 juni 2028 av de krav som avskaffas i och med den nu aktuella propositionen. Under den temporära tillämpningen kan riksdagen besluta att senarelägga eller helt upphäva återställningen om det bedöms lämpligt med tanke på resultaten av utvärderingen av effekterna av de slopade kraven. Denna metod tillämpas i införandet av gårdsförsäljningen. Metoden bör tillämpas även när kraven på eget kök och matservering för att bevilja serveringstillstånd avskaffas.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4075 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Karin Rågsjö (V) och Dzenan Cisija (S).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4075 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Karin Rågsjö (V) och Dzenan Cisija (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3992 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:4015 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3990 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2 och avslår motion 2025/26:3987 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ida Karkiainen (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S) och Arber Gashi (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ida Karkiainen (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Anders W Jonsson (C) och Arber Gashi (S).
Vi anser således att regeringen bör återkomma med en fullständig konsekvens- och kostnadsanalys av reformens effekter för kommuner, regioner och fastighetsägare och säkerställa att kommuner och regioner ges ekonomiska och organisatoriska förutsättningar för de nya uppgifterna.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3935 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Peter Hultqvist (S), Johan Andersson (S), Hanna Westerén (S), Erik Ezelius (S), Hanna Gunnarsson (V) och Markus Selin (S).
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage detta för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 79 och 85 samt avslår motionerna 2025/26:227 av Björn Tidland (SD), 2025/26:1965 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och 2025/26:1969 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Peter Hultqvist (S), Johan Andersson (S), Hanna Westerén (S), Erik Ezelius (S) och Markus Selin (S).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) antar punkt 6 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna i regeringens förslag till vapenlag med den ändringen att uttrycket ”4 kap. 5–8 och 11 §§” ska bytas ut mot ”4 kap. 5–8 §§”,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3919 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:3923 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt bifaller delvis proposition 2025/26:141 punkt 1 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Teresa Carvalho (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Mattias Vepsä (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Westerlund (MP) och Lars Isacsson (S).
Vi har tidigare i betänkandet ställt oss bakom regeringens lagförslag om vissa förändringar i reglerna när det gäller tillstånd till innehav av helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott och att särskilda tillsynsregler ska gälla för dessa skjutvapen. I grunden är vi dock skeptiska till att ordningen med tidsbegränsade tillstånd, de s.k. femårtillstånden, upphör. Polismyndigheten har framfört att denna ordning har utvecklats på goda grunder med hänsyn till vapnens farlighet och samhällets intresse av att så långt som möjligt kontrollera att de som innehar dessa vapen också har behov av dem. Polisen har också i sitt remissvar understrukit att den skärpta tillsyn som nu ska ersätta femårstillstånden kommer att medföra betydande olägenheter för både allmänheten och myndigheten.
Vi anser att den nya ordningen som innebär att polisen genom förelägganden ska kontrollera om vapeninnehavaren fortfarande har behov av sina vapen är mindre ändamålsenlig än femårstillstånden. Utifrån de helautomatiska vapnens och enhandsvapnen för flerskotts särskilda farlighet är det motiverat med tidsbegränsade tillstånd. Därför anser vi att riksdagen bör tillkännage för regeringen att ordningen med femårstillstånd för helautomatiska skjutvapen och enhandsvapen för flerskott ska återinföras.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3919 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Teresa Carvalho (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Mattias Vepsä (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Westerlund (MP) och Lars Isacsson (S).
Med en sådan ansvarsförändring kan det vara nödvändigt med ett kommunalt andrahandsansvar för att exempelvis mindre företag i glesbygd och på landsbygden ska kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet. Att förändra ansvaret på det sätt som regeringen föreslår medför dock samtidigt flera risker.
För det första riskerar det att leda till en situation där avfallsföretag kan välja att endast erbjuda sina tjänster till kunder eller områden där det är lätt att tjäna pengar. Det kan exempelvis vara stora företag eller städer. Då kan privata aktörer ”plocka russinen ur kakan” medan kommunerna är kvar med de kunder som är mindre lönsamma, exempelvis på grund av långa avstånd. Detta kan i slutändan göra avfallshanteringen dyrare för hela kundkollektivet, eftersom kommunerna ändå måste bygga upp och anpassa sin verksamhet för att ta hand om de mer kostsamma kunderna.
För det andra ser vi med oro på att kommunerna tvingas att bära en betydande ekonomisk risk. Om ett företag som hanterar avfall plötsligt slutar att erbjuda sina tjänster måste kommunerna vara redo att rycka in med kort varsel. Antingen behöver de snabbt kunna ta över den avfallshantering som blir kvar eller så kan de snabbt behöva avveckla sin verksamhet om ett nytt företag ska ta över. I båda fallen innebär det en stor kostnad och osäkerhet.
För det tredje kan risken för avfallsbrottslighet öka till följd av den föreslagna ansvarsförändringen. När fler aktörer är inblandade och kontrollen blir svagare finns det större utrymme för oseriösa företag att hantera avfall på fel sätt, t.ex. genom illegal dumpning eller bristande sortering. Denna typ av brottslighet kan innebära stora skador på miljön. Exempelvis kan farliga ämnen spridas till våra vatten, marken förorenas eller avfall börja brinna och därmed öka spridningen av farliga ämnen.
Mot denna bakgrund anser vi att regeringen måste återkomma med en analys och utvärdering av riskerna kopplade till förslagen om andrahandsansvar för kommunerna och avregleringen av visst kommunalt avfall.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3906 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 3 och avslår motion 2025/26:3909 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Åsa Westlund (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S), Aida Birinxhiku (S) och Andrea Andersson Tay (V).
Mot denna bakgrund beklagar vi att regeringen – trots ett allt högre tonläge från kommissionen – inte har lyckats införa de bestämmelser i EU:s reviderade förnybartdirektiv som gäller tillståndsprocesser, inklusive de delar som gäller maximala tidsfrister för olika prövningar.
De tidsfrister som föreslås i propositionen är väsentligt längre än de tidsfrister som föreslogs av Miljöprövningsutredningen, och vi anser därför att det behövs en grundlig analys av vilka tidsfrister för olika delar av prövningen som skulle resultera i en effektivare prövningsprocess utan att det leder till fler avvisningar och avslag.
Vi ser inget i direktivet som hindrar Sverige från att införa kortare och mer effektiva tidsfrister än de som föreslås i propositionen även för vindkraft och storskalig solkraft, oavsett om s.k. accelerationsområden pekas ut eller inte. Sammantaget finns det därför skäl för riksdagen att uppmana regeringen att använda de kortast möjliga tidsfristerna i det reviderade förnybartdirektivet.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3912 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Catarina Deremar (C).
Regeringen har vid upprepade tillfällen hävdat att den prioriterar att effektivisera och förkorta tillståndsprocesser. Steget mellan ord och handling har dock ofta varit svårbegripligt långt. Vi konstaterar exempelvis att regeringen fortfarande inte har gått vidare med Miljöprövningsutredningens förslag om att införa ändringstillstånd som huvudregel, i syfte att göra det lättare för verksamheter att ändra sina tillstånd. Vi menar att den gällande lagregleringen vidmakthåller en situation där myndigheternas bedömningar förblir styrande för när det är olämpligt att tillståndet begränsas till att enbart avse ändring av verksamheten. Denna lämplighetsbedömning är inte bara vansklig att göra, utan den sinkar också prövningen och kan resultera i att myndigheter väljer att göra en mer omfattande prövning än vad som egentligen behövs i stället för att välja en sådan mer begränsad prövning som gäller för ändringstillstånd. Vi anser att Miljöprövningsutredningens förslag om ändringstillstånd ska genomföras.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3912 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:3913 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
För att åter få fart på utbyggnaden anser vi därför att det är nödvändigt att reformera det kommunala vetot, och då helst i kombination med att få en modell för ersättning till kommuner och närboende på plats. Ett redan färdigberett förslag om tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft finns i proposition 2021/22:210 som dessvärre avslogs av riksdagen i juni 2022 (bet. 2021/22:MJU28). Vi anser att dessa förslag bör genomföras och att riksdagen därför bör uppmana regeringen att på nytt lägga förslag med denna inriktning på riksdagens bord.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3912 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:3913 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
Sverige har en lång kustlinje och goda förutsättningar för produktion av havsbaserad vindkraft. Denna resurs är emellertid sällsynt illa omhändertagen av regeringen. Därför vill vi se en ny modell för den tillståndsprocess som föregår etableringen av en havsvindpark i linje med vad som redan har utretts. Inriktningen bör vara en modell som mer liknar den som används i många andra länder, där lämpliga områden först pekas ut varefter tillstånd fördelas genom ett auktionsförfarande.
Vidare vill vi underlätta för s.k. generationsväxling av vindkraftverk, dvs. när äldre verk byts ut mot nyare. Vi anser att en sådan generationsväxling bör omfattas av begreppet uppgradering i den nya lag som föreslås och därmed även av förenklade tillståndsförfaranden med kortare tidsfrister.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3912 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 3 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
Utredningen om skärpta kontroller vid fastighetsförvärv har i sitt betänkande Vem äger fastigheten (SOU 2023:55) lämnat förslag på hur en modern och effektiv förhandsprövning av förvärv av hyresfastigheter kan utformas. Utredningens förslag till ny hyresförvärvslag innebär att fastighetsförsäljningar ska anmälas till kommunen som sedan ska ta beslut inom 25 arbetsdagar. Om kommunen anser att ärendet behöver granskas ska ärendet lämnas vidare till hyresnämnden. Det helt övervägande antalet förvärv kommer därmed att få klartecken mycket snabbt, och prövningen kan riktas in mot de förvärv där det finns goda skäl för en närmare kontroll.
Vi anser i likhet med utredningen att det behöver införas en ny hyresförvärvslag, och det är en uppgift för regeringen att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag. Förslaget ska vara baserat på utredningens ursprungliga förslag men även beakta relevanta synpunkter från remissinstanserna och vara anpassat till nuvarande förhållanden. Flera remissinstanser lyfter t.ex. oklarheter i fråga om hur förvärv genom aktieöverlåtelser ska omfattas av regleringen eftersom sådana fastighetsaffärer inte genererar ett lagfartsärende. Det behöver tydliggöras hur detta ska hanteras i praktiken.
I likhet med Boverket anser vi vidare att det är viktigt att följa upp effekterna av den nya hyresförvärvslagen. Syftet med regleringen är att hindra oseriösa överlåtelser av hyresfastigheter, men det är samtidigt viktigt att seriösa förvärvare inte drabbas negativt genom ökad administration och fördröjning av lagfartsprocessen. Det är en uppgift för regeringen att se till att en uppföljning görs när lagstiftningen har kommit på plats.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3910 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Inom andra tillsynsområden är det vanligt att tillsynsmyndigheten har en uttrycklig skyldighet att anmäla misstänkta brott för utredning. Regeringen skriver i propositionen att det är naturligt att överförmyndaren också får en sådan skyldighet. Regeringen framhåller att överförmyndaren i många fall kan antas ha bättre förutsättningar än en ny ställföreträdare när det kommer till att avgöra om en anmälan om misstänkt brottslighet bör göras, särskilt sett till att överförmyndaren är en professionell aktör som har i uppgift att granska hur ställföreträdaren sköter sitt uppdrag. Vi instämmer i denna bedömning men anser att anmälningsskyldigheten ska omfatta alla misstänkta brott, inte enbart dem som regeringen pekar ut. En ställföreträdare som misstänks för brott måste polisanmälas oavsett vilket brott det är fråga om. Att avstå från att polisanmäla vore inte minst ett svek mot ställföreträdarens huvudmän.
Förordnade förmyndare, gode män och förvaltare har huvudmän som ofta är mycket utsatta, och många är dessutom barn. Om en överförmyndare har anledning att misstänka att en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare begått ett brott bör det polisanmälas, oavsett om det är ett brott mot huvudmannen eller ej och vilken påföljd som är föreskriven för brottet. Det framstår som märkligt att överförmyndare, som de kommunala och offentliga organ de är, inte ska vara skyldiga att anmäla alla brott, dvs. även sådana för vilka fängelse inte är föreskrivet och sådana som inte har samband med verksamheten.
Om en ställföreträdare exempelvis misstänks ha begått barnpornografibrott innebär det en riskfaktor för huvudmannen om denne är ett barn, även om huvudmannen i ett inledande skede inte misstänks vara målsägande eller om brottet inte har begåtts i samband med verksamheten. Ett annat exempel är om en ställföreträdare har ägnat sig åt bedrägerier och förskingring. Misstankar om sådana brott bör polisanmälas även om de inte direkt gäller huvudmannen. Människor som begått brott ska som regel inte parallellt vara ställföreträdare för utsatta människor.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att överförmyndare som har anledning att misstänka att en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare har begått ett brott, omedelbart ska anmäla detta oavsett om det är fråga om ett brott mot huvudmannen och oavsett vilken påföljd som är föreskriven för brottet. Överförmyndaren ska inte vara skyldig att underrätta ställföreträdaren eller den enskilde om att en anmälan har gjorts, om det är olämpligt.
Det är regeringens uppgift att återkomma med lagförslag som tillgodoser det vi anfört. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3897 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).
Vi välkomnar och har ställt oss bakom regeringens lagförslag som medför ökad insyn för den enskilde i ställföreträdarens verksamhet. Vi anser dock att barns rättigheter måste tydliggöras.
Enligt regeringens lagförslag ska gode män och förvaltare löpande hålla huvudmannen informerad om uppdraget, om det inte finns särskilda skäl mot det. Även förordnade förmyndare ska ha en sådan skyldighet i förhållande till barn som har fyllt 16 år. Regeringen har i propositionen framhållit att förmyndaren ska informera även ett yngre barn, om det bedöms vara till barnets bästa. Med beaktande av de enskilda barnens utsatta ställning i förhållande till vuxenvärlden och ställföreträdaren, är det enligt vår mening inte tillräckligt med ett sådant förarbetsuttalande. Åldersgränsen på 16 år riskerar nämligen att medföra att de yngre barnens rättigheter inte kommer att respekteras, varför barnens rättigheter måste förtydligas.
Vi anser mot denna bakgrund att det bör regleras i lag att förordnade förmyndare ska informera även yngre barn om uppdraget, om det bedöms vara till barnets bästa. Om den förordnade förmyndaren inte har informerat ett yngre barn ska det motiveras varför i årsberättelsen. Det är regeringens uppgift att återkomma med nödvändiga lagförslag. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3897 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C) och Markus Kallifatides (S).
Sedan några år tillbaka finns det ett antal privata företag som tillhandahåller ställföreträdare. För att möta behovet av ställföreträdare i komplicerade ärenden har vissa kommuner inrättat en s.k. förvaltarenhet. Justitieombudsmannen har i olika sammanhang uppmärksammat att kommunala förvaltarenheter kan fylla en funktion när överförmyndaren har brist på ställföreträdare som är beredda att åta sig nya och särskilt krävande uppdrag.
Vi delar regeringens bedömning att anställda ställföreträdare behövs i vissa fall men motsätter oss att vinstdrivande privata aktörer ska tillåtas fortsätta tjäna pengar på utsatta individer eftersom det förstör enskildas liv. Problemet har blivit väl synligt genom flera uppmärksammade fall de senaste åren. Det är inte rimligt att företag kan tjäna pengar på det här sättet, särskilt som det finansieras helt med svenska skattemedel. Det är uppseendeväckande att regeringen ställer sig på de här företagens sida och anser att de ska få fortsätta tjäna pengar på utsatta individer.
Mot denna bakgrund anser vi att möjligheten till anställda ställföreträdare bör begränsas på så sätt att endast anställda inom kommunala förvaltarenheter eller andra icke vinstdrivande organisationer ska få förordnas som ställföreträdare. Det är regeringens uppgift att återkomma med nödvändiga lagförslag. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3897 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3897 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).
Allemansrätten är bland det svenskaste vi har och säkerställer att alla människor har möjlighet att vistas ute i naturen. Det stärker såväl demokrati som hälsa och väl befinnande. Skog, vatten, öppna landskap och fjäll är också viktiga delar av vårt kultur arv. Men med ökad privatisering och inhägnad av naturen riskerar allemansrätten att urholkas. Bristande kunskap är ett annat hot som kan leda till oavsiktliga överträdelser som skadar miljön eller konflikter mellan markägare och allmänheten. För att värna allemansrätten vill vi öka kunskapen om allemansrätten genom information och kommunikation. För att värna både strandskyddet och landsbygdens utvecklingsmöjligheter vill vi socialdemokrater differentiera reglerna kring strandskydd efter landets varierande tillgång till sjöar och stränder, liksom efter befolkningstäthet och exploateringstryck. I tätbefolkade områden måste strandskyddet vara starkare än idag. I glesbefolkade områden måste möjligheterna att bygga strandnära utökas. Hänsyn måste tas till de risker som finns med strandnära bygge, inte minst i klimatförändringarnas spår. Mot denna bakgrund ser vi stora farhågor med den strandskyddsutredning (dir. 2025:59) som SD-regeringen tillsatte i juni 2025. Utredningsuppdraget ser ut att bana väg för att privatisera våra stränder. Det utgör ett direkt hot mot allemansrätten och ökar utsattheten för översvämningar. Under den tidigare socialdemokratiska regeringen presenterade vi ett förslag som både värnade allemansrätten och gav landsbygden möjlighet att utvecklas. Förslaget möjliggjorde strandnära bostäder och företagande på landsbygden, samtidigt som vi stärkte skyddet där trycket är högt, exempelvis i storstäder och områden med höga naturvärden.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 85 och avslår motionerna 2025/26:1529 av Emma Ahlström Köster (M) yrkande 2.2 och 2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Åsa Westlund (S), Sofia Skönnbrink (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S) och Jytte Guteland (S).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 47 och 48 samt avslår motionerna 2025/26:324 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 8 och 2025/26:3419 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 19.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Åsa Westlund (S), Sofia Skönnbrink (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S) och Jytte Guteland (S).
Mot denna bakgrund ser vi stora farhågor med den strandskyddsutredning (dir. 2025:59) som regeringen tillsatte i juni 2025. Utredningsuppdraget ser ut att bana väg för att privatisera våra stränder. Det utgör ett direkt hot mot allemansrätten och ökar utsattheten för översvämningar.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen presenterade ett förslag som både värnade allemansrätten och gav landsbygden möjlighet att utvecklas. Förslaget möjliggjorde strandnära bostäder och företagande på landsbygden, samtidigt som skyddet där trycket är högt, exempelvis i storstäder och områden med höga naturvärden, stärktes.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 86 och avslår motionerna 2025/26:1736 av Marie Nicholson (M), 2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 7 och 8, 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 23, 2025/26:3329 av Camilla Brunsberg (M) yrkandena 2 och 4, 2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 38 och 39 samt 2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Åsa Westlund (S), Sofia Skönnbrink (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S) och Jytte Guteland (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Åsa Westlund (S), Sofia Skönnbrink (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S) och Jytte Guteland (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S) och Arber Gashi (S).
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3733 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 30 och avslår motionerna 2025/26:1527 av Emma Ahlström Köster (M) yrkande 3, 2025/26:2825 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 1, 2025/26:3332 av Marléne Lund Kopparklint (M) och 2025/26:3421 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 23.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Åsa Westlund (S), Malin Larsson (S), Jytte Guteland (S), Johan Löfstrand (S) och Aida Birinxhiku (S).
Till att börja med måste transparensen kring livsmedelsföretagens kostnader och vinster förbättras. Om myndigheter och politiker kan spåra var oskäliga prishöjningar uppstår kommer aktörerna att behöva konkurrera hårdare i framtiden. Det skulle gynna både svenska hushåll, som får betala mindre i butik, och lantbrukare, som får ett starkare förhandlingsläge.
Vidare bör märkningen av livsmedel i butiker förtydligas och kvalitetssäkras vad gäller prisförändringar, krympflation, hållbarhet och hälsa. Det behöver bli tydligare för konsumenterna vad de faktiskt betalar för, och det ska vara enkelt att se rabatter, kampanjpriser och vad priserna varit den senaste månaden. Det ska också tydligt framgå om en vara blir mindre utan att priset sänks. Dessutom bör livsmedlens hälsoinnehåll framgå tydligare för att hjälpa konsumenter att göra informerade val. Konsumenter ska enkelt kunna ta reda på om en produkt exempelvis är sockerfri, har låg andel mättat fett eller innehåller små mängder salt. Detta gör det möjligt för alla konsumenter att välja mat som är både prisvärd och hälsosam.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3733 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 16 och 20 samt avslår motion 2025/26:2912 av Lars Beckman (M).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Åsa Westlund (S), Malin Larsson (S), Jytte Guteland (S), Johan Löfstrand (S) och Aida Birinxhiku (S).
Vidare behöver de stora koncernernas marknadsmakt begränsas, inte minst för att pressa matpriserna. Vi vill tydliggöra förbud mot otillbörlig användning av marknadsmakt. Vidare vill vi se över Sveriges genomförande av EU:s direktiv om regler för otillbörliga handelsmetoder (UTP), som i nuläget ger ökad makt till globala leverantörer på den svenska marknadens bekostnad. Samtidigt har små och medelstora producenter allt svårare att nå ut. Ett fåtal aktörer kontrollerar både distribution och butikshyllor. Det gör att lokalproducerad och hållbar mat trängs undan. Vi vill förenkla för små och medelstora producenter att ta plats på marknaden, stärka konkurrensen och göra upp med marknadsmisslyckandet inom livsmedelskedjan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3593 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 19 och 2025/26:3733 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 18 och 21 samt avslår motion 2025/26:2833 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 21.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Åsa Westlund (S), Malin Larsson (S), Jytte Guteland (S), Johan Löfstrand (S) och Aida Birinxhiku (S).
Vidare är välfärden underfinansierad, väntetiderna i vården är oacceptabelt långa, klassrummen överfulla och skattepengar försvinner till riskkapitalbolag, i stället för att gå till elever och patienter. Vi vill därför se ett systemskifte där de generella statsbidragen räknas upp i takt med inflationen samtidigt som den demokratiska kontrollen över välfärden tas tillbaka så att skattepengar som ska gå till skolbarn och sjukvård inte går till riskkapitalister och kriminella. Utökade resurser till skolan och förskolan ska också prioriteras så att fler lärare kan anställas, och för att korta vårdköerna ska resurser avsättas för en satsning på mer personal.
Politiken ska också inriktas på åtgärder som skapar bättre förutsättningar att leva och bo på landsbygden.
För att finansiera inriktningen på politiken ska bl.a. en tillfällig bankskatt på övervinster införas. Regeringens avisering om att sänka arbetsgivaravgifterna för unga bör inte genomföras och återvandringsbidraget ska inte höjas.
Sammanfattningsvis tillstyrks Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen godkänner Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i enlighet med vad som anförs i reservationen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 2 och motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Mikael Damberg (S), Gunilla Carlsson (S), Eva Lindh (S), Peder Björk (S) och Patrik Lundqvist (S).
Med hänvisning till detta tillstyrks Socialdemokraternas förslag till rambeslut.
Visa deras formella förslag till beslut
a) Målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande =utskottet
b) Utgiftstak för staten 2026–2028 =utskottet
c) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2026 Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2026 i enlighet med Socialdemokraternas förslag i bilaga 4.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 5 och avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 8 och motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5, 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 6 och 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 3.
d) Övriga utgifter i statens budget 2026 =utskottet
e) Beräkningen av inkomster i statens budget 2026 Riksdagen godkänner beräkningen av inkomster i statens budget för 2026 i enlighet med Socialdemokraternas förslag i bilaga 4.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 i denna del och avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 6 och motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3 i denna del, 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 4 i denna del och 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 5 i denna del.
f) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:1 och 2025/26:16 punkt 2.2 Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med Socialdemokraternas beräkning av inkomsterna i statens budget för 2026 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2025/26:1 finansplanen punkterna 18–36 och 2025/26:16 punkt 2.2 och motion 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 i denna del och avslår motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3 i denna del, 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 4 i denna del och 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 5 i denna del.
g) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2024/25:168 =utskottet
h) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2024/25:188 =utskottet
i) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:31 =utskottet
j) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:32 =utskottet
k) Ålderspensionssystemets utgifter 2026 =utskottet
l) Preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2027 och 2028 Riksdagen godkänner preliminära utgiftsramar för utgiftsområdena och preliminära beräkningar av inkomster i statens budget för 2027 och 2028 i enlighet med Socialdemokraternas förslag i bilaga 5.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkandena 4 och 6 samt avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkterna 7 och 11 samt motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 4 och 6, 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 5 och 7 samt 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 4 och 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Mikael Damberg (S), Gunilla Carlsson (S), Eva Lindh (S), Peder Björk (S) och Patrik Lundqvist (S).
Regeringen föreslår i proposition 2025/26:10 en rad skärpningar av kraven inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi). Vi anser att kvaliteten behöver höjas och att genomströmningen behöver förbättras i sfi-systemet för att fler nyanlända snabbare ska få tillräckliga språkkunskaper för att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden. Här riskerar regeringens förslag om en mer rigid treårsgräns att försämra flexibiliteten och därmed också sfi och yrkesutbildningarnas förmåga att bidra till kompetensförsörjning, jobb och integration. För att inte skapa inlåsningseffekter, där individer väljer bort arbete för att inte förlora sin rätt till sfi, måste systemet vara flexibelt. Möjligheter att kombinera sfi med yrkesutbildning har visat sig vara en framgångsrik väg till både jobb och integration men också för att möta kompetensbehovet i samhälle och näringsliv. Vi menar att dessa möjligheter måste fortsätta att förstärkas.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:319 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 3, 2025/26:357 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2 och 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 75.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Camilla Hansén (MP) och Nadja Awad (V).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:319 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 2 och 5 samt 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 73 och 78.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S) och Nadja Awad (V).