Laddar…
- Röstade för utskottets förslag
- 26 %
- 82 av 310 omröstningar
- På den vinnande sidan
- 32 %
- 83 av 261 omröstningar där partiet röstade ja eller nej
- Fick igenom sin linje mot utskottet
- 1 av 179
- omröstningar där partiet röstade nej och utskottets förslag föll
- Reservationer
- 322
- av 695 beslutspunkter hade partiet ett eget förslag
- Ville stoppa hela propositionen
- 3
- gånger
Partiets egna förslag
Motioner som Miljöpartiet har lagt i partiets namn under riksmötet 2025/26: 248 motioner med 2263 yrkanden. Riksdagen har beslutat om 2245 av yrkandena och sagt ja till 2. Partier som ingår i regeringen lägger sällan egna motioner, eftersom de i stället påverkar regeringens förslag inifrån. Därför säger antalet motioner inte hur aktivt ett parti är.
Ville stoppa hela förslaget
Här röstade MP för, eller reserverade sig för, att riksdagen skulle säga nej till hela propositionen.
Där partiet ville något annat
Beslutspunkter där MP röstade nej till utskottets förslag eller lämnade en reservation. Det kan betyda att partiet ville stoppa, ändra eller gå längre än förslaget. Öppna propositionen för att se omröstningen.
Följde utskottet på alla punkter
Visa 120 ärenden där MP varken röstade nej eller reserverade sig
Så läser du siffrorna
I kammaren röstar riksdagen alltid om utskottets förslag. Ja betyder att man stöder utskottets förslag och nej att man stöder ett motförslag. Utskottets förslag är oftast att anta regeringens proposition, men inte alltid.
En reservation är ett annat förslag till beslut som ett eller flera partier lämnar i utskottet. Många punkter avgörs utan omröstning; då syns partiets hållning bara genom reservationen.
Partiets röst är det som flest av dess ledamöter röstade. Ibland behandlar utskottet flera propositioner i samma betänkande; då visas de tillsammans och varje beslutspunkt räknas en gång.
Riksdagen sa nej
Riksdagen antar 5 kap. 18 b § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som framgår av motionens bilaga.Riksdagen sa nejRiksdagen antar 5 b kap. 15 a § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som framgår av motionens bilaga.Riksdagen sa nejRiksdagen antar 6 a kap. 4 b § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som framgår av motionens bilaga.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast återinföra den grund för särskilt ömmande omständigheter som gäller personer som har en särskild anknytning till Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de som haft uppehållstillstånd på grund av anknytning som barn och som fått ett utvisningsbeslut som vunnit laga kraft och lämnat Sverige bör få en möjlighet att återvända hem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reglerna om uppehållstillstånd på grund av anknytning som barn inte bör vara fakultativa utan tvingande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att justera rätten till studiestöd från CSN och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen antar 5 kap. 3 i § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som framgår av motionens bilaga.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en utvärdering av Migrationsverkets handläggningstider och hur de redan i dag påverkar vistelsetiden och familjers möjlighet att återförenas i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen antar 5 kap. 3 j § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som framgår av motionens bilaga.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att reglerna om DNA-analys inte leder till diskriminering av hbtqi-familjer eller andra familjer utan genetiskt släktskap och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till lagändring som innebär att andra familjeband än biologiska erkänns tydligare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en utvärdering av om de nya reglerna om DNA-analys lett till orimliga konsekvenser för barn, hbtqi-familjer och barn som tillkommit genom övergrepp, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa övergångsbestämmelser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en samlad översyn av förslagen på migrationsområdet, för att säkerställa en samlad analys och harmonisering, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejmed anledning av prop. 2025/26:292 Skärpta villkor för friskolesektornMotion 2025/26:4225 · 10 juli 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning snarast ska föreslå hur ett förbud mot vinstutdelning från enskilda huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem, samt gymnasieskola och gymnasiesärskola, kan införas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna idéburna skolenheters särart och omfattningen av ett värdeöverföringsförbud och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om idéburna skolenheter och särredovisning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning och utvärdering av lagens konsekvenser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:297 Ett nytt straffrättsligt påföljdssystemMotion 2025/26:4223 · 10 juli 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens proposition 2025/26:297 Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en ny översyn av brottsbalken, med brett mandat och ordentligt med tid att föreslå förbättringar och bara sådana straffskärpningar som bedöms motiverade, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:293 Skärpta regler för unga lagöverträdareMotion 2025/26:4222 · 10 juli 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag i de delar det avser en sänkning av straffbarhetsåldern till 14 år.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 29 kap. 7 §.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om nödvändiga följdändringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en översyn av reglerna om ungdomsreduktion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:294 För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande för vård av barn och ungaMotion 2025/26:4221 · 10 juli 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:294 För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast ska återkomma med förslag, motsvarande det i proposition 2025/26:294, om en ny grund för omhändertagande för vård på grund av barnets anknytning till familjehemmet inarbetat i nuvarande LVU och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvärdering av den nya grunden för omhändertagande för vård på grund av barnets anknytning till familjehemmet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:290 Sveriges utrikes underrättelsetjänstMotion 2025/26:4208 · 3 juli 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa en tydlig ansvarsfördelning, fungerande samordning och tillräckliga resurser mellan Sveriges utrikes underrättelsetjänst, Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt, Säkerhetspolisen och andra berörda myndigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten och Integritetsskyddsmyndigheten har tillräckliga resurser för tillsyn över Sveriges utrikes underrättelsetjänst och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa särskilt strikta skyddsåtgärder vid direktåtkomst för utländska underrättelse- eller säkerhetstjänster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:268 Sveriges strategi för ett fredligt, säkert och hållbart ArktisMotion 2025/26:4204 · 16 juni 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatkrisen, Parisavtalet och skyddet för biologisk mångfald ska vara styrande för Sveriges Arktispolitik och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att folkrätten, de mänskliga rättigheterna, urfolks rättigheter, demokrati och rättsstatens principer ska ges en tydligare och mer styrande roll i Sveriges Arktispolitik, inklusive i arbetet för fred, säkerhet, stabilitet, dialog och riskminimering i regionen, och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ekonomisk utveckling, infrastruktur, sjöfart och nyttjande av naturresurser i Arktis ska ske inom ramen för Agenda 2030, stark miljöprövning, cirkulär ekonomi och reellt inflytande för urfolk och lokalsamhällen och tillkännager detta för regeringen.
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:275 Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i MellanösternMotion 2025/26:4199 · 12 juni 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag om ytterligare tillfälligt sänkt koldioxidskatt på bensin och omärkt diesel.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om 400 miljoner kronor till utökat stöd till flyget.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att krisstöd till hushåll och företag ska vara träffsäkra och rättvisa och inte öka Sveriges fossilberoende, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utformningen av stöd i fråga om yrkesfisket ska premiera småskaligt och kustnära fiske som går till humankonsumtion, inte storskaligt foderfiske, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:271 En förändrad abortlagMotion 2025/26:4198 · 10 juni 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att abortlagen bör förtydligas så att kvinnor synliggörs samtidigt som lagen också uttryckligen bör omfatta den som är gravid, oavsett juridiskt kön, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformen med hemaborter måste följas av tydliga rutiner och strategier för att upptäcka och hantera mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och annan utsatthet och tillkännager detta för regeringen.
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:276 Nya möjligheter att bekämpa onlinerekryteringMotion 2025/26:4195 · 3 juni 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom fem år bör utvärdera den nya lagens tillämpning, träffsäkerhet, proportionalitet, resursbehov och eventuella konsekvenser för yttrande- och informationsfriheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:267 Stärkt skydd mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshotMotion 2025/26:4192 · 22 maj 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:267 i de delar som innebär att förvarstiderna för barn förlängs och att barn kan placeras på säkerhetsavdelning, dvs. 3 kap. 9, 10 och 19 §§ lagen (1922:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som stärker rättssäkerheten vid säkerhetsärenden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förslaget till lag om särskild kontroll av vissa utlänningar bör utvärderas, med särskilt fokus på förslagen om sänkta beviskrav och de längre förvarstiderna, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:261 Utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamhetenMotion 2025/26:4191 · 22 maj 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag som säkerställer att personer som är bosatta i Sverige men saknar stadigvarande bostad eller praktisk möjlighet att ange en folkbokföringsadress kan folkbokföras på ett rättssäkert sätt och inte av detta skäl förlorar tillgången till rättigheter och samhällsservice som är knutna till bosättning i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en fördjupad analys av hur de utökade kontrollbefogenheterna inom folkbokföringsverksamheten påverkar den personliga integriteten och principen om likabehandling, särskilt för personer i social utsatthet och personer med utländsk bakgrund, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Visa alla 248 motioner
med anledning av prop. 2025/26:248 Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidanMotion 2025/26:4190 · 21 maj 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:248 Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU bör verka för att fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtal med länder där demokratin försvagas ska förenas med tydliga, mätbara och uppföljningsbara krav på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att EU:s samarbete med Kirgizistan särskilt prioriterar skyddet för fria medier, oberoende civilsamhälle, politisk opposition, kvinnorättsorganisationer och människorättsförsvarare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen årligen bör återrapportera till riksdagen hur Sverige och EU använder samarbetet med Kirgizistan för att främja demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och rättsstatens principer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:249 Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidanMotion 2025/26:4189 · 21 maj 2026 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag om att godkänna avtalet om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU bör verka för att fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtal med auktoritära stater inte ska ingås utan tydliga, mätbara och uppföljningsbara krav på demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att EU:s samarbete med Uzbekistan villkoras av konkreta förbättringar för fria medier, ett oberoende civilsamhälle, mänskliga rättighetsförsvarare, verklig politisk opposition och rättsstatens principer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att EU:s handel samt energi- och råvarusamarbeten inte leder till nya strategiska beroenden av auktoritära regimer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kvinnorättsorganisationer, oberoende civilsamhällesorganisationer, fackliga organisationer och människorättsförsvarare ska ges en tydlig och meningsfull roll i uppföljningen av EU:s samarbete med Uzbekistan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen årligen bör återrapportera till riksdagen hur Sverige och EU använder samarbetet med Uzbekistan för att främja demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och rättsstatens principer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:255 Stickprovsinsamling av uppgifter om hushållens skulderMotion 2025/26:4186 · 20 maj 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att statistikinsamlingen även ska omfatta uppgifter om hushållens tillgångar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:259 Nationell planering för transportinfrastrukturen 2026–2037Motion 2025/26:4178 · 13 maj 2026 · 49 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det övergripande transportpolitiska målet först kan uppnås genom att funktionsmålet nås inom hänsynsmålets ramar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett transporteffektivt samhälle ska utgöra en ny transportpolitisk princip och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avsatta medel för väginvesteringar i större utsträckning behöver riktas mot åtgärder för högre trafiksäkerhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fyrstegsprincipens bärande ambitioner bättre uppnås genom ett ökat fokus på steg 1- och steg 2-åtgärder i den nationella planen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksdagens beslutade klimatmål för inrikes transporter till år 2030 ska nås och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att redan i samband med klimathandlingsplanen redovisa vilka ekonomiska styrmedel för transporter som ska ligga till grund för den kommande nationella planen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att så fort rimligt möjligt återta allt eftersatt järnvägsunderhåll, dock senast 2037, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det i högre utsträckning behövs innovation, metodutveckling och storskalig användning av effektiva maskiner för ett mer effektivt järnvägsunderhåll, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att strategiska investeringar i järnvägen tidigt kan bedömas och planeras utifrån att kunna bibehålla tillräckligt med kapacitet och tillförlitlighet under pågående järnvägsunderhåll, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
med anledning av prop. 2025/26:251 En mer sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillståndMotion 2025/26:4177 · 13 maj 2026 · 9 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som tydligt anger att regionerna ska ha huvudmannaskap för att erbjuda vård och behandling för skadligt bruk eller beroende och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en införandelag eller tydliga övergångsbestämmelser som säkerställer ansvarsfördelning, kontinuitet och att inga pågående vård- eller behandlingsinsatser avbryts och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen före ikraftträdandet av propositionen bör återkomma till riksdagen med en genomföranderedovisning av hela samsjuklighetsreformen, inklusive de delar som återstår från utredningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillräcklig statlig finansiering av samsjuklighetsreformen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en fördjupad barnkonsekvensanalys av samsjuklighetsreformen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samsjuklighetsreformen behöver genomföras och följas upp med ett tydligt jämställdhets- och antidiskrimineringsperspektiv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla regioner ska erbjuda sprututbyte och skadereducerande lågtröskelverksamheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppsökande arbete, egenerfaren kompetens och brukarinflytande bör skrivas in som centrala delar i den samordnade vård- och stödverksamheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en samlad och kunskapsbaserad ANDTS-strategi och tillkännager detta för regeringen.
med anledning av prop. 2025/26:254 Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbeteMotion 2025/26:4176 · 13 maj 2026 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i 2 § lagen (2020:782) om operativt militärt samarbete i den del det avser att regeringen ska få besluta att Nato, eller en stat som är medlem i Nato eller EU, vid genomförandet av militär verksamhet för avskräckning och försvar får vidta militära försvarsåtgärder på svenskt territorium, med anledning av att förbud mot kärnvapen inom svenskt territorium saknas.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i 6 § lagen (2020:782) om operativt militärt samarbete i den del det avser att utländsk militär personal som utövar myndighet i Sverige enligt 3, 4 eller 5 § ska vara skyddad enligt 17 kap. 3 § brottsbalken.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beslut om militära försvarsåtgärder på svenskt territorium som kan få långtgående säkerhetspolitiska konsekvenser ska omfattas av tydlig demokratisk kontroll och inte genom breda bemyndiganden flyttas från riksdagen till regeringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att befogenheter för utländsk militär personal att upprätthålla ordning och säkerhet måste vara tydligt avgränsade, proportionerliga och förenliga med svenska rättsstatliga principer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Försvarsmakten bör verka för att kamerabevakning som bedrivs av utländska militära styrkor används på ett sätt som är rimligt och proportionerligt samt att upplysning om bevakningen ges när så är möjligt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:264 Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillståndMotion 2025/26:4175 · 13 maj 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:264 Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av förslagen i propositionen i förhållande till kommande EU-reglering på migrationsområdet, för att säkerställa en samlad analys och harmonisering, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:262 Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpaktMotion 2025/26:4174 · 13 maj 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:262 Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast ska återkomma med ett förslag på genomförande av EU:s migrations- och asylpakt som lever upp till asylrätten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:263 Stärkt återvändandeverksamhetMotion 2025/26:4173 · 13 maj 2026 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:263 Stärkt återvändandeverksamhet med undantag för de förslag som gäller verkställighetshinder och rätt till biträde (avsnitt 8–10 i propositionen).Riksdagen sa nej
- Riksdagen antar 17 kap. 6 § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) med den ändringen att den föreslagna uppgiftsskyldigheten på eget initiativ inte ska införas och att uppgiftsskyldighet för berörda myndigheter endast ska gälla på begäran av Polismyndigheten, Migrationsverket eller Säkerhetspolisen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en uppföljning av konsekvenserna av de nya reglerna om verkställighetshinder vid misstanke om brott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att offentligt biträde bör förordnas redan under Polismyndighetens handläggning av frågan om avvisning och även om utlänningen inte har begärt det, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen antar 17 kap. 6 § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) med den lydelse som framgår av motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:265 Skärpta regler om uppsikt och förvarMotion 2025/26:4172 · 13 maj 2026 · 12 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 10 kap. 11 och 12 §§.
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 10 kap. 4, 6, 7, 13, 17 §§ samt 10 a kap. 10 och 13 §§.
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 10 kap. 1 § 3 och 4.
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 10 kap. 2, 3 och 18 §§ samt 10 a kap. 2 §.
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 11 kap. 4 §.
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 11 kap. 7 a §.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en mer fördjupad analys av förslaget om förstärkt uppsikt med elektronisk övervakning och därefter återkomma med ett förslag om det kan visas vara nödvändigt, effektivt och proportionerligt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentligt biträde alltid ska förordnas för förvarstagna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att externplacering bara får ske vid utvisning på grund av brott eller i säkerhetsärenden och att det aldrig ska ske i polisarrest, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka rättssäkerheten vid förvar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Migrationsverket och Polismyndigheten bör säkerställa att beslut om förvar enbart sker efter att andra alternativ har beaktats, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:246 Skärpta regler för unga lagöverträdareMotion 2025/26:4148 · 4 maj 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag i de delar det avser en sänkning av straffbarhetsåldern till 13 år.
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken (1962:700) i de delar det avser 29 kap. 7 §.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om nödvändiga följdändringar och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en översyn av reglerna om ungdomsreduktion och tillkännager detta för regeringen.
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:242 Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbrukMotion 2025/26:4147 · 4 maj 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens proposition 2025/26:242 Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:239 Vindkraft i kommunerMotion 2025/26:4132 · 29 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ett omedelbart och kraftfullt incitament för kommunerna att låta vindkraftsansökningar gå vidare till miljöprövning, exempelvis genom en snabbhetsbonus, i kombination med en långsiktigt säkrad ersättning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa förslagen från SOU 2023:18 om ersättning till lokalsamhällen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringens förslag bör förtydligas så att inte boende i flerfamiljshus eller hyresgäster missgynnas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:238 Ny myndighet för miljöprövningMotion 2025/26:4131 · 29 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag till uppdrag och bemyndigande för en ny miljöprövningsmyndighet samt till hur de negativa konsekvenserna ska hanteras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkra att regional och lokal förankring, kompetensförsörjning och närvaro inte försämras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkra att en ny miljöprövningsmyndighet får tillräcklig finansiering och att processen med uppstart och övergång till det nya systemet inte leder till försämrade eller fördröjda miljöprövningsprocesser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:240 Nya lagar om elsystemetMotion 2025/26:4130 · 29 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa bättre förutsättningar för att etablera och utveckla energigemenskaper, inklusive tydligare ekonomiska incitament, samt att införa en definition av energigemenskaper i svensk lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:100 2026 års ekonomiska vårpropositionMotion 2025/26:4118 · 28 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap och utgiftsområde 5 Internationell samverkan.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:230 Ersättning vid rådighetsinskränkningar till följd av artskyddetMotion 2025/26:4117 · 28 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att närmare analysera förslagens koppling till EU:s statsstödsregler samt EU-domstolens praxis för vad som kan anses utgöra normala driftskostnader för företag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen vid satsningar i budgeten på ersättningar i artskyddsärenden även bör ta hänsyn till andra viktiga naturvårdssatsningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:217 Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvarMotion 2025/26:4116 · 28 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:217 Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:114 Strategisk exportkontroll 2025 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområdenMotion 2025/26:4115 · 28 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett förbud bör införas mot export av krigsmateriel till diktaturer, krigförande länder och länder där allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer, inklusive följdleveranser, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att se över hur exportkontrollen av produkter med dubbla användningsområden kan skärpas ytterligare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringens årliga skrivelse om strategisk exportkontroll bör innehålla en bredare omvärldsanalys som också omfattar global autokratisering, utvecklingen för mänskliga rättigheter, folkrättens ställning samt antalet väpnade konflikter i världen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:218 Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalorMotion 2025/26:4114 · 28 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens proposition 2025/26:218 Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en ny översyn av brottsbalken, med brett mandat och ordentligt med tid att föreslå nödvändiga förbättringar och straffskärpningar, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:236 Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstödMotion 2025/26:4098 · 17 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår förslaget om sänkt skatt på drivmedel.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stöd till hushåll i det rådande kostnadsläget ska vara träffsäkra och rättvisa och tillkännager detta för regeringen.
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:235 Skärpta regler om utvisning på grund av brottMotion 2025/26:4097 · 16 april 2026 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:235 Skärpta regler om utvisning på grund av brott, förutom de delar som avser 20 kap. 2 och 5 §§.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att en utlänning ska utvisas ur Sverige om skälen som talar för utvisning väger tyngre än skälen som talar emot, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en utvärdering av om 2022 års skärpta regler om utvisning på grund av brott fått effekt, med ett brett mandat att analysera hur dagens regler tillämpas, och därefter föreslå nödvändiga förändringar för att stärka och förtydliga regelverket, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som skärper brottsofferperspektivet vid våld i nära relation där familjen som blivit utsatt kan behöva leva med skyddad identitet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur det särskilda skyddet för personer som kom till Sverige före 15 års ålder kan ses över för att åstadkomma en reglering som tydligare kan ta hänsyn till varje enskilt fall och där tröskeleffekterna blir mindre, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur verkställighetshinder ska beaktas på ett rättssäkert och ändamålsenligt sätt vid ett beslut om utvisning på grund av brott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:228 Ett modernt och anpassat regelverk för krigsmaterielMotion 2025/26:4096 · 16 april 2026 · 7 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett förbud bör införas mot export av krigsmateriel, inklusive följdleveranser, till diktaturer, krigförande länder och länder som begår omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att risken för att krigsmateriel, programvara, teknik eller tekniskt kunnande förs vidare till tredjeland alltid ska vägas in vid tillståndsprövningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om nya bedömningsgrunder i riktlinjerna för utförsel och annan utlandssamverkan i alla delar förutom borttagandet av hänvisningen till neutralitetsrätten.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om en ny sekretessbestämmelse för uppgifter om programvara, teknik eller tekniskt bistånd i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast ska återkomma med ett tydligare förslag till sekretessbestämmelse för uppgifter om programvara, teknik eller tekniskt bistånd som tar hänsyn till remissinstansernas och Lagrådets synpunkter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om att Sverige ska ansluta sig till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett fördjupat europeiskt försvarssamarbete med respekt för svenskt regelverk för krigsmaterielexport och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:229 En ny mottagandelagMotion 2025/26:4087 · 15 april 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:229 En ny mottagandelag.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Migrationsverkets boenden bör reformeras till mindre enheter eller enskilda lägenheter insprängda i ordinarie bostadsbestånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om höjd dagersättning för asylsökande och andra som omfattas av mottagandelagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med en ny översyn av mottagandet av asylsökande med utgångspunkt i rättssäkerhet, integration, psykisk hälsa och barnkonventionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:215 Tidsbegränsat boende för vissa nyanlända invandrare – en ny lag om bosättningMotion 2025/26:4086 · 15 april 2026 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att etableringsboende ska kunna erbjudas med större flexibilitet utifrån individuella behov och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare i den del det avser 13 § första stycket 1 och 2.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att stärka rättssäkerheten och skyddet för den enskilde i etableringsboendet, genom möjlighet till besittningsskydd, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett tydligt barnperspektiv ska genomsyra lagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:222 Ersättningsregler med brottsoffret i fokusMotion 2025/26:4085 · 15 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:222 i den del som handlar om att vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott, det s.k. principalansvaret, ska skärpas.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:227 Bättre möjligheter att utreda brott av unga lagöverträdare och några andra processrättsliga frågorMotion 2025/26:4074 · 9 april 2026 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare i de delar som avser 36 c §.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett tidsbegränsat förslag om utökade möjligheter att använda fler tvångsmedel mot barn under 15 år vid misstanke om vissa allvarliga brott (36 § lagen [1964:167] med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare och 6 kap. 5 § lagen [2024:782] om förfarandet vid förverkande av egendom och åläggande av företagsbot) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare i de delar det avser 36 k–36 m §§ och övergångsbestämmelsen i punkt 2 samt ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i rättegångsbalken i de delar som avser 23 kap. 8 a och 8 b §§.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en samlad översyn av de i ärendet ändrade bestämmelserna om tvångsmedel för att utreda brott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:226 Riksrevisionens rapport om Sidas arbete med det humanitära biståndetMotion 2025/26:4072 · 8 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att arbetet med att effektivisera det humanitära biståndet utgår från att de humanitära principerna fortsatt värnas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med en samlad redovisning av hur Riksrevisionens iakttagelser följs upp i hela den statliga hanteringen av det humanitära biståndet, inklusive Utrikesdepartementets eget arbete, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att arbetet med lokalisering och förenkling i praktiken stärker lokala civilsamhällesorganisationers, däribland kvinnorättsorganisationers, möjligheter att få tillgång till humanitärt stöd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:205 Beredskapslager i livsmedelskedjanMotion 2025/26:4069 · 7 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt komplettera både regeringens bredare arbete med beredskapsplanering och det specifika förslaget om beredskapslager, med utgångspunkten att livsmedelsberedskap och hållbarhetsomställning ska behandlas som sammanlänkade policyområden, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:211 Förenklingar i jaktlagstiftningenMotion 2025/26:4068 · 7 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag om jakt på allmänt vatten och jakt på säl.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det vid införandet av förvaltningsmärkning ska finnas tydliga kriterier på plats och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det vid införandet av förslag om avlivning av djurskyddsskäl ska finnas kriterier på plats samt en satsning mot illegal jakt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:212 Kommunala hyresgarantier för en socialt hållbar bostadsförsörjningMotion 2025/26:4067 · 7 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma om en reglering av vilka krav en hyresvärd får ställa på en ny hyresgäst, i enlighet med förslaget från SOU 2022:14, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:196 Tid för undervisningsuppdragetMotion 2025/26:4066 · 1 april 2026 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att andelen behöriga lärare stadigt ökar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver samverka med arbetsmarknadens parter i förordningsarbetet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa arbetstidsreformens genomförande i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvecklingssamtal, plan för kunskapsutveckling och kontakt med vårdnadshavare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning och utvärdering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:187 En mer flexibel hyresmarknadMotion 2025/26:4065 · 1 april 2026 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag om utökade möjligheter till andrahandsuthyrning i 7 kap. 11 § bostadsrättslagen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om utökade möjligheter att göra undantag från besittningsskyddet i efterföljande led vid blockhyra av bostäder till företag i 12 kap. 45 a § jordabalken.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om anpassad hyra vid blockhyra av bostäder till företag i 12 kap. 55, 55 b och 55 f §§ jordabalken.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med ett nytt förslag på utformning med en juridisk definition av delningsboenden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska ligga på kommuner att godkänna vilka bostäder som ska upplåtas inom kategorin delningsboenden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med ett nytt förslag på utformning i fråga om skäliga hyror med utgångspunkt i bruksvärdesprincipen samt utifrån de särskilda förutsättningar som delningsboenden grundar sig på och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:188 Lag om hyrköp av bostadMotion 2025/26:4064 · 1 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med ett reviderat förslag på en lag om hyrköp av bostad med ett starkt konsumentskydd för de hyrköpare som ingår avtal med en hyrsäljare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:185 Tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlandsMotion 2025/26:4063 · 1 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:185 Tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den föreslagna lagen bör tidsbegränsas och utvärderas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:181 Ett förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brottMotion 2025/26:4062 · 1 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår dels regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken (1962:700) i de delar som avser 17 kap. 12, 12 a och 16 §§ samt 21 kap. 7 och 15 §§, dels regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:199 Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssättMotion 2025/26:4061 · 1 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda en mer långtgående skyldighet att ta emot kontanter, inklusive för offentligrättsliga tjänster samt tjänster av offentligrättslig karaktär, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa ja
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en plan för hur skyldigheten att ta emot kontanter kan förenas med ändamålsenlig tillsyn och sanktioner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:209 En snabbare utbyggnad av kriminalvårdsanstalter och häktenMotion 2025/26:4060 · 1 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag att införa en ny paragraf 16 kap. 12 a § i plan- och bygglagen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:180 Förenklade regler vid ändring av en byggnadMotion 2025/26:4059 · 1 april 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anpassningsgrunden resurshushållning även ska kunna användas för att underlätta möjligheten att använda begagnat material från andra byggnader, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att resurshushållning även bör inbegripa andra resurser utöver materialresurser, t.ex. energi och vatten, och att regeringen ska utreda och återkomma till riksdagen med ett förslag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) i de delar det avser 8 kap. 2 a, 5 b och 7 §§.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som återställer de krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga som gäller enligt den nuvarande lagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:197 Ett likvärdigt betygssystemMotion 2025/26:4058 · 1 april 2026 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om riskerna med nationella slutprov och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om resurser till information om det nya betygssystemet och meritvärdena och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att särskilt värna de konstnärliga och övriga praktisk-estetiska ämnenas särart och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av alternativa urvalsmetoder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare utreda tillgängligheten till slutprov och översättning till teckenspråk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kontinuerlig uppföljning och utvärdering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:203 Nya verktyg för stärkt konkurrens i privat och offentlig verksamhetMotion 2025/26:4057 · 1 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår propositionen i de delar som avser nya regler för offentlig säljverksamhet (kapitel 6 i propositionen).Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:192 Överlämnande av uppgifter mellan skolor i brottsförebyggande syfteMotion 2025/26:4056 · 1 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolor ska ha möjlighet att lämna över uppgifter avseende elever till en annan skola i brottsförebyggande syfte och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en tydligare konsekvensanalys för lärares yrkesetik och arbetsbelastning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning med fördjupad barnkonsekvensanalys och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:158 Hela Sverige ska fungera – politik för starkare landsbygderMotion 2025/26:4055 · 1 april 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med besked om ökad finansiering för att stärka civilsamhällets deltagande i regional utveckling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett landsbygdsavtal och om att förbättra tillgången till offentlig och kommersiell service och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kultur- och föreningslivet på landsbygder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återbäring till lokalsamhällen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:194 Nya läroplaner – för en stark kunskapsskolaMotion 2025/26:4054 · 1 april 2026 · 8 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett bredare syfte med utbildningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka läroplanens skrivningar om diskriminering genom att benämna diskrimineringsgrunderna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka läroplanens skrivningar om nationella minoriteter genom att benämna dem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undervisning om sexualitet, samtycke och relationer ska framgå av läroplanens inledande delar, i rektorsuppdrag och i en bredd av kursplaner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna och tydliggöra elevinflytandet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna vårdnadshavares inflytande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga uppdraget i fråga om lärande för hållbar utveckling i läroplanens inledning, skolans mål och övriga styrdokument och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka och modernisera läroplanens skrivningar om digitalisering och AI och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:163 Attraktiva platser – bredare genomslag för politiken för arkitektur, form och designMotion 2025/26:4053 · 1 april 2026 · 7 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ökad tydlighet om vad den nya inriktningen innebär och hur den ska uppfyllas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett uttalat barnrättsperspektiv på politikområdet för gestaltad livsmiljö och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att öka tillgången till ett rikt kulturliv och musikscener och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kulturarvets kommersialisering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med konkreta förslag som stärker de kulturella och kreativa branscherna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om trygga och säkra platser i det offentliga rummet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en nationell anläggningsfond och kunskapsnod som stöd för kommunerna i planering och byggande av hållbara anläggningar för idrott och fritid och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:210 Bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringenMotion 2025/26:4052 · 1 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår propositionen i sin helhet.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:201 Reformerat försörjningsstöd – bidragstak och ökade möjligheter till arbeteMotion 2025/26:4051 · 1 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:201 i dess helhet.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolanMotion 2025/26:4050 · 1 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvisning och kvarsittning behöver dokumenteras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på förväntansdokument och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning av mobilförbud och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:191 Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän i skolväsendetMotion 2025/26:4049 · 1 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentlighetsprincipen ska gälla för alla skolhuvudmän utan undantag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arkiveringsskyldigheter ska gälla för alla skolhuvudmän och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:195 Förbättrat stöd i skolanMotion 2025/26:4048 · 1 april 2026 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av tidigt stöd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av hög kvalitet på stödinsatser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bristande finansiering som en risk med regeringens reformer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att anpassa stödet efter elevernas behov ur ett barnrätts- och funktionsrättsperspektiv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av kontinuerlig uppföljning av arbetet med standardiserade tester och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:202 Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövningMotion 2025/26:4047 · 1 april 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:202 Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avsätta resurser för att länsstyrelserna ska kunna arbeta systematiskt med uppföljning av att de miljöåtgärder som sätts in verkligen gör nytta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa tydliga krav på kraftbolagen att redovisa påverkan på vattenmiljön lokalt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda minimitappning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:175 Skärpta krav för svenskt medborgarskapMotion 2025/26:3989 · 26 mars 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen antar regeringens förslag till ändring i medborgarskapslagen (2001:82) i de delar som avser 10 § första och andra styckena samt 14 § men avslår propositionen i övrigt.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är åldern vid ansökan som bör läggas till grund för prövningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen beslutar om ikraftträdande- och övergångsbestämmelser med den lydelse som framgår av motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av förslagen i propositionen i förhållande till kommande EU-reglering på migrationsområdet, för att säkerställa en samlad analys och harmonisering, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:90 Nordiskt samarbete 2025Motion 2025/26:3986 · 25 mars 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det nordiska samarbetet ska vara en drivande kraft i den gröna omställningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fördjupa det nordiska samarbetet inom krisberedskap och civilt försvar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka det nordiska och internationella samarbetet kring Arktis i syfte att värna klimat, biologisk mångfald, urfolks rättigheter samt fred och stabilitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att all form av utvinning av fossila bränslen i Arktis och i haven utanför förbjuds och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:171 En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningarMotion 2025/26:3985 · 25 mars 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:171 En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningar.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:160 Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kustenMotion 2025/26:3984 · 25 mars 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:160 Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kusten.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:137 Riksrevisionens rapport om förvar i migrationsprocessenMotion 2025/26:3983 · 25 mars 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka rättssäkerheten vid förvar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omedelbart åtgärda de rekommendationer, i sin helhet, som framförs av Riksrevisionen och Riksdagens ombudsmän, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:168 Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnenMotion 2025/26:3982 · 25 mars 2026 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:168 Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra förbudet mot all brytning av uran och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt förbud mot brytning i alunskiffer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett kommunalt veto mot brytning i alunskiffer bör införas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omgående ska återkomma till riksdagen med en tidsplan för när ett kommunalt veto mot brytning i alunskiffer kommer att införas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:157 Lag om avgift för områdessamverkanMotion 2025/26:3981 · 25 mars 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår propositionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utreda andra, mer efterfrågade åtgärder för att stärka områdessamverkan och förutsättningar för ökad trygghet och aktivering av det offentliga rummet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:152 Riksrevisionens rapport om Statens fastighetsverks fastighetsförvaltningMotion 2025/26:3980 · 25 mars 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska utreda och återkomma med förslag till en reformerad beräkningsmodell för Statens fastighetsverks (SFV) avkastningskrav och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ta fram en ny, ändamålsenlig modell för hyressättning av kulturfastigheter och fastigheter med kulturell verksamhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringens uppdrag till SFV när det gäller fastighetsbeståndet ska omprövas så att kulturens och kulturarvets värden ges företräde, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:159 Nytt mål för effektiv energianvändning och genomförande av det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestandaMotion 2025/26:3965 · 20 mars 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår propositionens förslag om ett nytt mål för effektiv energianvändning.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag på ett nytt mål för effektiv energianvändning med kvantitativa mål i linje med överenskommelsen på COP 28 och EU:s energieffektiviseringsdirektiv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Energimyndigheten och Boverket bör få i uppdrag att utveckla såväl energideklarationer som tillsyn för att säkerställa att ändamålsenliga åtgärder för energieffektivisering genomförs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att definitionen av hållbar mobilitet ska kunna inrymma fler åtgärder för hållbar mobilitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:151 Verksamheten inom Nato under helåret 2025Motion 2025/26:3963 · 19 mars 2026 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska föra en självständig utrikes- och säkerhetspolitik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom Nato ska verka för ökad transparens, parlamentarisk förankring och ett tydligt demokratikrav och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inga permanenta Natotrupper eller baser ska etableras på svenskt territorium och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom Nato ska verka för att alliansen tillämpar principen om no first use av kärnvapen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kärnvapen inte ska få förekomma på svenskt territorium samt att en lagstiftning som förbjuder införsel av kärnvapen i Sverige i freds- och krigstid ska införas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom Nato ska verka för att kvinnor och unga ges ett meningsfullt deltagande i freds- och säkerhetsprocesser, i enlighet med FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet samt unga, fred och säkerhet, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:97 Fördjupad resultatredovisning av internationellt bistånd – UkrainaMotion 2025/26:3962 · 19 mars 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i det fortsatta biståndet till Ukraina systematiskt ska integrera jämställdhet och kvinnors rättigheter som en bärande del av återuppbyggnaden, reformarbetet och Ukrainas närmande till EU, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att stöd till ukrainska kvinnors organisationer, kvinnors politiska deltagande, skydd mot könsrelaterat våld samt kvinnors ekonomiska egenmakt stärks inom biståndet till Ukraina, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande resultatredovisningar tydligt ska redovisa hur stor andel av biståndet till Ukraina som har jämställdhet som huvud- eller delsyfte och vilka resultat som uppnås för kvinnors rättigheter och egenmakt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett starkt bistånd för minröjning i Ukraina bör kombineras med ett arbete för att upprätthålla förbudet mot personminor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:148 Ökade möjligheter till hemmaladdning av elfordonMotion 2025/26:3954 · 18 mars 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fastighetsägaren ska stå för de kostnader som laddinfrastrukturen medför och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att boendes rätt till laddinfrastruktur bör begränsas till laddning med låg effekt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att även parkeringsplatser som är gemensamhetsanläggningar och delas mellan två eller flera bostadsrättsföreningar ska omfattas av bestämmelserna för ökade möjligheter till hemmaladdning av elfordon, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:150 Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtidMotion 2025/26:3953 · 18 mars 2026 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en säkrare tillståndsprövning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till ett stärkt skydd för integritet, information och rättigheter i lagen om användning av AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för brottsbekämpande ändamål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen om användning av AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för brottsbekämpande ändamål bör tidsbegränsas och tillämpningen utvärderas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en tydligare reglering av hur proportionalitetsbedömningen ska göras i varje enskilt fall och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som innebär att användning av AI-system för ansiktsigenkänning i realtid vid utredning och lagföring av brott som huvudregel ska förutsätta att personen är misstänkt på sannolika skäl, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:153 Riksrevisionens rapport om internationella klimatinsatserMotion 2025/26:3952 · 18 mars 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sätta tydliga mål för vad Sverige ska uppnå genom förvärv av utsläppskrediter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:146 Bättre migrationsrättsliga regler för forskare och doktorander samt åtgärder för att motverka missbruk av uppehållstillstånd för studierMotion 2025/26:3945 · 11 mars 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa möjligheterna att arbeta med uppehållstillstånd för studier till 20 timmar per vecka under terminerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med tydligare besked om att arbete inom studentkårer och studentorganisationer och andra bisysslor som är godkända av lärosätet bör undantas från begränsningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:142 Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskapMotion 2025/26:3944 · 11 mars 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka och förtydliga Myndigheten för civilt försvars uppdrag att säkerställa rättigheterna för personer med funktionsnedsättning i nära dialog med funktionshindersorganisationerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuners informationsskyldighet även ska innefatta att tillgängliggöra information om skyddsrum på sådana vis att personer med funktionsnedsättning kan tillgodogöra sig informationen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:138 En särskild straffbestämmelse för psykiskt våldMotion 2025/26:3943 · 11 mars 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma med en ny proposition om ett särskilt förbud mot omvändelseförsök av hbtqi-personer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en utvärdering av reformen om straffbestämmelse för psykiskt våld och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:136 Kvalificering till socialförsäkringenMotion 2025/26:3942 · 11 mars 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:136 Kvalificering till socialförsäkringen i sin helhet.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:145 Inhibition av verkställigheten – en ny ordning för vissa utlänningar vid tillfälliga verkställighetshinderMotion 2025/26:3930 · 6 mars 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:145 Inhibition av verkställigheten – en ny ordning för vissa utlänningar vid tillfälliga verkställighetshinder.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast ska återkomma med en ny proposition där endast utlänningar som har utvisats på grund av grova brott eller som bedöms utgöra en säkerhetsrisk ska kunna meddelas inhibition av verkställighetshinder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en fördjupad och samlad konsekvensanalys av boendekravet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av förslagen på migrationsområdet, för att säkerställa en samlad analys och harmonisering, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:132 Frihetsberövande påföljder för barn och ungaMotion 2025/26:3929 · 6 mars 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:132 Frihetsberövande påföljder för barn och unga.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sluten ungdomsvård för 15–17-åringar bör kunna bestämmas till längre tid än fyra år för de allvarligaste brotten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att se över frågan om att införa villkorlig frigivning för sluten ungdomsvård och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Stopplag för tonårsutvisningar (väckt enligt 9 kap. 15 § riksdagsordningen med anledning av en händelse av större vikt)Motion 2025/26:3926 · 6 mars 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att med största skyndsamhet ta fram ett moratorium – en stopplag – för tonårsutvisningar och tillkännager detta för regeringen.Lagd till handlingarna
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:122 Riksrevisionens rapport om statens arbete med underlag och utvärdering inom det klimatpolitiska ramverketMotion 2025/26:3924 · 4 mars 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Naturvårdsverket ska få i uppdrag att stärka arbetet med underlag till klimatredovisning och klimathandlingsplan så att arbetet och avvägningarna blir tydliga och transparenta och, när det kan skilja sig mellan alternativ, olika scenarier redovisas tydligt och transparent och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Naturvårdsverket ska få tillräckliga resurser för att färdigställa högkvalitativa underlag för klimatredovisningarna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen tydligt ska redovisa vad den baserar sina bedömningar i klimatredovisning och klimathandlingsplan på och, om den väljer ett särskilt scenario, tydligt redovisa varför den valt detta scenario, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:141 En ny vapenlagMotion 2025/26:3923 · 4 mars 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen antar regeringens förslag till vapenlag med den ändringen att punkten 6 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha den lydelse som framgår av motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om följdändringar som innebär att en enskild person som tidigare beviljats tillstånd att inneha ett skjutvapen som avses i förslaget till 4 kap. 11 § vapenlagen måste lämna in detta vapen mot ersättning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:113 Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställningMotion 2025/26:3917 · 3 mars 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i samverkan med lämpliga aktörer skyndsamt ska ta fram en plan med mål för utsläppsminskningar och åtgärder för jordbrukets klimatomställning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och utveckla den styrmedelsmix som krävs för att planen ska kunna genomföras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att stöd som införs är långsiktigt förutsägbara så att omställningen ska kunna ske enligt plan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omgående ska ta vidare förslagen från SOU 2021:67 Vägen mot fossiloberoende jordbruk om att växla den nedsatta skatten på jordbruksdiesel mot ett grönt jordbruksavdrag samt införa en biopremie och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:118 Tillståndsprövning enligt förnybartdirektivetMotion 2025/26:3913 · 23 februari 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör säkerställa ett fullständigt genomförande av EU-direktivet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra förslagen om tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft i proposition 2021/22:210 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra Miljöprövningsutredningens förslag om ändringstillstånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av bättre samordning i genomförandet av regelverk som påverkar tillståndsprocesser samt behovet av att värna ett bibehållet starkt miljöskydd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:106 Identitetskrav vid lagfart och åtgärder mot kringgåenden av bostadsrättslagenMotion 2025/26:3910 · 18 februari 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med ett förslag på en ny hyresförvärvslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:108 Reformering av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinningMotion 2025/26:3909 · 18 februari 2026 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utifrån en nollvision för avfall göra en bred översyn och utveckling av hela avfallslagstiftningen i syfte att förebygga avfall, öka återanvändningen av produkter, minska avfallsmängderna och öka materialåtervinningen av avfallet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag på ändrad avfallslagstiftning för att öka den cirkulära ekonomin och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de lagändringar som föreslås i propositionen bör följas upp när det gäller påverkan på illegal avfallshantering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka tillsynen på avfallsområdet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår förslaget om att ändra nuvarande reglering med en definition av ursprunglig avfallsproducent.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:95 Säkerhetsförvaring – en ny tidsobestämd frihetsberövande påföljdMotion 2025/26:3902 · 6 februari 2026 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen antar 33 kap. 1 § regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som framgår av motionens bilaga.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma med förslag på en lagändring som innebär att prövningarna om villkorad utslussning och förlängning av säkerhetsförvaring ska koncentreras till en eller ett fåtal domstolar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen antar 33 kap. 3 § regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som framgår av motionens bilaga.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma med förslag på en tydlig brottskatalog över vilka brott som kan leda till säkerhetsförvaring och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma med förslag på hur ramtiden kan anpassas så att den blir mer rättssäker, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den nya lagstiftningen om säkerhetsförvaring bör tidsbegränsas och därefter utvärderas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:93 Ett språkkrav inom äldreomsorgenMotion 2025/26:3899 · 4 februari 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett språkkrav måste förenas med ett statligt ansvar för finansiering av språkutvecklande insatser i äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att språksatsningar aldrig får ställas över andra avgörande kvalitetsaspekter i äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en konsekvensutredning bör genomföras efter att lagen har trätt i kraft som utvärderar möjligheterna för personal inom äldrevården att nå nivå B2 i svenska språket och vad det kan få för konsekvenser för kompetensförsörjning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att föreskrifter om den kunskapsnivå i svenska som är relevant för att genomföra insatser i äldreomsorgen bör fastställas av en expertmyndighet, exempelvis Socialstyrelsen, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:78 En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskapMotion 2025/26:3893 · 22 januari 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att aborträtten inte enbart ska ges ett formellt grundlagsskydd utan också ett reellt innehåll, i linje med Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i 2 kap. 24 § regeringsformen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i 2 kap. 7 § regeringsformen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:72 Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättningMotion 2025/26:3887 · 16 januari 2026 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning blir effektivt och ändamålsenligt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en översyn av förordningen (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga i syfte att stärka effektivitet och likvärdighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa ja
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att Arbetsförmedlingen kan erbjuda ett nära och individanpassat stöd med hög kontinuitet (t.ex. fast kontaktperson/handläggarteam) för arbetssökande med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att säkerställa enhetliga och likvärdiga bedömningar av funktionsnedsättning och stödbehov samt att fysiska möten används mer systematiskt när det behövs och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen säkerställer erforderliga resurser till Arbetsförmedlingen för arbetet med denna målgrupp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:82 Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2024Motion 2025/26:3886 · 16 januari 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram statistik på hur många som underrättats om att de utsatts för hemliga tvångsmedel, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden bör förstärkas för att säkerställa en effektiv tillsyn av användningen av hemliga tvångsmedel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:87 Nya regler för arbetskraftsinvandringMotion 2025/26:3885 · 16 januari 2026 · 10 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 1.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 2.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 b kap. 1 § första stycket 2 och 3.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 b kap. 2 § första stycket 1 och 2.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 c kap. 2 § första stycket 1.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kravet på heltäckande sjukförsäkring vid anställningar ska vara ett arbetsgivaransvar och att arbetsgivaren ska stå för kostnaden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lönekrav på arbetstillstånd ska utgå från nivåerna i kollektivavtal och branschpraxis och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att försörjningskrav för utlänningar som omfattas av internationella avtal ska utformas proportionerligt, tydligt och rättssäkert och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att en längre tillståndstid för EU-blåkort inte försvårar vägen till permanent uppehållstillstånd och att regelverket tillämpas tydligt och rättssäkert, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:62 Riksrevisionens rapport om statens främjande av de nationella minoritetsspråkenMotion 2025/26:3884 · 16 januari 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om språkcentrumens behov av stabil finansiering över tid och långsiktiga uppdrag som möjliggör en strukturerad utveckling, vilket behöver återspeglas i kommande budgetpropositioner och regleringsbrev, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skolverket ett instruktionsenligt uppdrag att främja läromedelsproduktion och samordna undervisning i minoritetsspråk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra uppföljnings- och stöduppdraget långsiktigt och föra in det i berörda myndigheters instruktioner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:83 Riksrevisionens rapport om statens arbete med Agenda 2030Motion 2025/26:3883 · 16 januari 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör agera på samtliga rekommendationer från Riksrevisionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ta fram en handlingsplan för hur den ska arbeta med att uppnå de globala målen både nationellt och internationellt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:66 Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringarMotion 2025/26:3870 · 12 december 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:66 Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att resurserna i stället ska användas till mer träffsäkra och kostnadseffektiva åtgärder för ungas etablering på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:69 Förbättrat regelverk om beskattning av skogMotion 2025/26:3869 · 12 december 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tidsfristen för vilken pengar får sparas på naturvårdskonto bör motsvara löptiden på naturvårdsavtalet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förslaget om skattefri ersättning från SOU 2020:73 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:67 Riksrevisionens rapport om likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsynMotion 2025/26:3866 · 10 december 2025 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att det statliga stödet till förskolor blir tillgängligt och användbart för alla huvudmän och verksamheter, särskilt de som har störst behov, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att reformera tillsyn och uppföljning av förskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en nationell förskolekommission och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:57 Hund under kontrollMotion 2025/26:3858 · 3 december 2025 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa tillräckliga resurser till länsstyrelserna för genomförande av propositionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydligare lagregler kring hur polisens avlivningsbeslut verkställs och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga ”andra särskilda skäl” som grund för avlivning av omhändertagna hundar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ägare med djur- eller hundförbud inte ska få omplacera djur själva och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:56 Riksrevisionens rapport om statens arbete med att förbättra förutsättningarna för cykeltrafikenMotion 2025/26:3857 · 28 november 2025 · 10 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den nationella cykelstrategin ska uppdateras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda statliga principer för eller krav på var en grundläggande framkomlighet för cykeltrafiken ska upprätthållas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tilldela Trafikverket ett ansvar för att upprätthålla en grundläggande framkomlighet för cykeltrafiken inom det statliga väghållaransvaret och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur den statliga planerings- och genomförandeprocessen för mindre eller medelstora infrastrukturåtgärder kan effektiviseras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Transportstyrelsen ett tydligare ansvar för att ta hänsyn till fyrstegsprincipen vid utvecklingen av regler som berör transportsystemet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör lämna förslag till riksdagen som gör det möjligt att bygga friliggande statliga cykelvägar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda vilka juridiska hinder som finns för att anlägga cykelbanor på arbetsvägar för byggande av ny järnväg när järnvägen väl är färdigbyggd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör möjliggöra för cykeltrafik i båda riktningarna där det är enkelriktat för motorfordon och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör möjliggöra ett undantag för cyklister från reglerna om stopplikt vid röd signal när cyklisten gör en högersväng, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
med anledning av prop. 2025/26:53 Arbetsprövning med bibehållen sjukpenningMotion 2025/26:3852 · 26 november 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen beslutar att prövoperioden för arbetsprövning ska kunna uppgå till fyra veckor.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:32 Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättningMotion 2025/26:3840 · 30 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens lagförslag i de delar som gäller jobbskatteavdraget och det förhöjda grundavdraget.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:28 Ett starkt skydd för nätverks- och informationssystem – en ny cybersäkerhetslagMotion 2025/26:3834 · 29 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en fördjupad analys av lagens ekonomiska konsekvenser för offentlig sektor och säkerställa tillräcklig finansiering för kommuner och regioner, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:23 Riksrevisionens rapport om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationerMotion 2025/26:3833 · 29 oktober 2025 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om ekonomiskt våld i nära relationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kategorisera ekonomiskt våld som en egen form av mäns våld mot kvinnor i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökat stöd till kvinnor som utsatts för ekonomiskt våld och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:27 Ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvårdMotion 2025/26:3824 · 17 oktober 2025 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tandvårdsreformen bör ha ett tydligare förebyggande fokus på unga för att uppnå målen i tandvårdslagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Socialstyrelsen bör få i uppdrag att utvärdera hur samtliga grupper, inte minst socioekonomiskt utsatta, påverkas av reformen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidare utreda hur tandvårdens högkostnadsskydd kan utvecklas för att mer efterlikna det i övrig vård och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:11 Ett nytt förbud mot spel på kreditMotion 2025/26:3820 · 15 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undanta spel för allmännyttiga ändamål från förbudet mot spel på kredit och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:21 Uppskjutet krav på att hållbarhetsrapportera för vissa företagMotion 2025/26:3819 · 15 oktober 2025 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp lagstiftningens konsekvenser för svenska företags konkurrenskraft som en följd av minskat omställningstryck och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp uppskjutandets påverkan på transparens vad gäller mänskliga rättigheter, klimat och miljö och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att driva på i EU för att dra tillbaka uppskjutandet av hållbarhetsrapporteringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 24 NäringslivMotion 2025/26:3782 · 7 oktober 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen fortsatt ska ställa ut kreditgarantier till gröna investeringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 ställa ut kreditgarantier för gröna investeringar som, inklusive tidigare utfärdade garantier, uppgår till högst 100 miljarder kronor.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 19 Regional utvecklingMotion 2025/26:3781 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling enligt förslaget i tabell A i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Restaurering och återförvildning av naturenMotion 2025/26:3780 · 7 oktober 2025 · 7 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att basera Sveriges nationella plan för restaurering på vetenskap och fakta, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra ansvaret mellan olika relevanta aktörer inom rewilding och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa ekonomiska incitament för rewilding och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdatera relevant lagstiftning i linje med restaureringslagens intention för att underlätta en effektiv implementering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att involvera svenska djurparker i arbetet med att stärka svenska hotade populationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur arter såsom visent, skogsvildren och svart stork kan återintroduceras till Sveriges natur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att driva på inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik för att kunna gynna markägare som utför restaureringsåtgärder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Bonus malus-system i skogsbruketMotion 2025/26:3777 · 7 oktober 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett bonus malus-system inom skogsbruket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta att utbetalning till skogsägare som får ersättning för naturvård i skogen ska ske kontinuerligt, skattefritt och till skogskontot, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
FriluftspolitikMotion 2025/26:3776 · 7 oktober 2025 · 29 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ta fram ett friluftspolitiskt program i bred samverkan med relevanta aktörer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsningar på kunskap, infrastruktur och information för ökat friluftsliv ska förstärkas, särskilt för grupper med sämre tillgång till naturupplevelser, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det undantag i socialavgiftslagen för ledarersättningar som gäller för medlemmar i Riksidrottsförbundet även ska gälla friluftsorganisationerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det statliga anslaget till friluftsorganisationerna ska höjas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Naturvårdsverket och länsstyrelserna ska ges i uppdrag att långsiktigt säkerställa att allemansrätten värnas, tillämpas och efterlevs, särskilt i områden med högt besökstryck, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att strandskyddet ska bevaras och stärkas som ett skydd för både biologisk mångfald och friluftsliv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyddet för den biologiska mångfalden i våra skogar behöver stärkas för att inte riskera att minska tillgången till upplevelserika och artrika skogsområden för friluftslivet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statens medel via Naturvårdsverket för LONA-bidragen och dess fokus på satsningar som främjar attraktiv tätortsnära natur, friluftsliv och folkhälsa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Naturvårdsverket ska ges i uppdrag att prioritera stöd till kommuner för utveckling av friluftsinfrastruktur och naturvård i tätortsnära områden och tillkännager detta för regeringen.
Kultur och bildningMotion 2025/26:3775 · 7 oktober 2025 · 80 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kulturens ekosystem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om principen om armlängds avstånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Kulturrådet i uppdrag att bidra med kunskapshöjande insatser om armlängds avstånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka principen om armlängds avstånd i bibliotekslagen och kultursamverkansmodellen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna för folkbildningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta vidare slutsatserna från utredningen om folkbildning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om anslagen till folkbildningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka folkhögskolornas förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka studieförbunden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka hela kedjan av kompetensförsörjning för kultursektorn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om konstnärlig högre utbildning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om omställningsstudiestöd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en skolkulturutredning och tillkännager detta för regeringen.
Levande hav och vattenMotion 2025/26:3774 · 7 oktober 2025 · 55 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en havsmiljölag i enlighet med Miljömålsberedningens förslag i betänkande SOU 2020:83 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör inrätta ett havspolitiskt råd för att belysa effekter av beslutade och föreslagna styrmedel från ett brett samhällsperspektiv och identifiera politikområden där fler åtgärder behövs för att miljökvalitetsmålen Hav i balans samt Levande kust och skärgård ska kunna nås, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det havspolitiska rådet ska utvärdera om inriktningen inom olika relevanta politikområden bidrar till eller motverkar möjligheten att nå Hav i balans samt Levande kust och skärgård, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett riksdagsbundet övergripande mål om att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030, i enlighet med det övergripande målet i Kunming-Montreal-ramverket inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att besluta om ett etappmål för skydd av marina områden om att minst 30 procent av Sveriges territorialvatten och ekonomiska zon ska vara skyddat genom formellt områdesskydd eller andra effektiva bevarandeåtgärder till 2030 och att minst 10 procent ska ha strikt skydd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anslå tillräcklig finansiering för att takten i genomförandet av åtgärdsprogrammen ska öka för att dessa ska kunna genomföras i utsatt tid, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör komplettera 5 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket med ett bemyndigande för Jordbruksverket att meddela föreskrifter om vilka kustområden och länsdelar som är övergödningskänsliga områden med hänsyn till risk för att miljökvalitetsnormer enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660) inte nås, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
En tryggare studietid för studenterMotion 2025/26:3771 · 7 oktober 2025 · 14 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra deltidssjukskrivning för studenter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt Arbetsmiljöverket att ta fram tydliga riktlinjer för lärosätenas rehabiliteringsansvar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge nyexaminerade studenter rätt till a‑kassa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studenter som tar ut föräldraledighet ska kunna behålla sina inkomster i nivå med studiemedlet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja tilläggsbidraget för studerande med barn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för båda studerande föräldrar att få tilläggsbidrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra tilläggslånet tillgängligt för alla studerande föräldrar utan inkomstkrav och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det möjligt för studerande föräldrar att överlåta vård av barn till en annan försäkrad person och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge gravida studenter möjlighet att få ersättning när studier inte kan genomföras på grund av exponering för risker vid exempelvis praktik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra studiemedel SGI-grundande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte ha något fribelopp på sommaren och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Sverige förtjänar bättre – Miljöpartiets budgetmotion för 2026Motion 2025/26:3770 · 7 oktober 2025 · 7 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2026–2028 enligt förslaget i tabell E i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att balansmålet för den offentliga förvaltningens sparande ska kompletteras med ett investeringsmål och ett särskilt investeringsutrymme för att möjliggöra investeringar i grön omställning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2026 enligt förslaget i tabell C i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2027 och 2028 enligt förslaget i tabell D i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.Riksdagen sa nej
- Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2026 enligt förslaget i tabell A i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2027 och 2028 enligt förslaget i tabell B som riktlinje för regeringens budgetarbete.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedelMotion 2025/26:3549 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Cirkulär ekonomiMotion 2025/26:3548 · 7 oktober 2025 · 153 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara pådrivande inom EU för att höja ambitionerna på området cirkulär ekonomi med fokus på kemikaliesmarta och giftfria resursflöden, cirkulär design och att minska den totala användningen av primära råvaror och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sätta ett nationellt mål om att till 2040 uppnå en helt cirkulär resursanvändning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt siffersatt mål om att minska förbrukningen av primära råvaror och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nollvision för avfall och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sätta siffersatta, nationella mål om ökat återbruk samt att driva på för detsamma på EU-nivå och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att komplettera Sveriges långsiktiga klimatmål med ett mål för konsumtionsbaserade utsläpp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att komplettera EU:s mål om att dubbla andelen cirkulär materialanvändning till 2030 jämfört med 2020 med skärpta mål för 2035 respektive 2040 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att driva på för att EU ska sätta ett siffersatt mål om att minska den totala förbrukningen av primära råvaror och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram nationella delmål och nyckeltal för de i Sveriges strategi för cirkulär ekonomi sex prioriterade strömmarna (plast, textil, livsmedel, förnybara och biobaserade råvaror, bygg- och fastighetssektorn samt innovationskritiska metaller och mineral) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrad statistik över avfallsströmmar, återbruk och återvinning och tillkännager detta för regeringen.
Energieffektivisering för SverigeMotion 2025/26:3547 · 7 oktober 2025 · 16 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa långsiktighet i energianvändningen genom att snarast ta fram en nationell handlingsplan för energieffektivisering av byggnader, bostäder och lokaler som också ligger i linje med direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD), och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Energimyndighetens arbete med energi- och klimatrådgivare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla energiförvaltningen i flerbostadshus genom både informationsinsatser och enklare tillgång till stöd för driftsoptimering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fastighetsägare bör ges rätt att ta del av förbrukningsstatistik för all energi som levereras till fastigheten, inklusive hyresgästers förbrukning av uppvärmningsenergi, komfortkyla samt hushålls- och verksamhetsel på aggregerad nivå, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nytt statligt energieffektiviseringsstöd som löper över en flerårsperiod, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillse att alla typer av byggnader ska omfattas av ett statligt stöd för energieffektivisering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och införa ett långsiktigt system för omfattande energieffektiviseringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att staten ska ge ägardirektiv till SBAB att erbjuda skräddarsydda hypotekskrediter för energieffektivisering och statliga kreditgarantier för banker som vill erbjuda skräddarsydda hypotekskrediter för energieffektivisering, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna till ett klimatrotavdrag för energieffektivisering som kan utformas för bredare grupper än i dag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Klimatmål och åtgärder för minskade utsläpp från konsumtionMotion 2025/26:3546 · 7 oktober 2025 · 8 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt klimatmål för minskade utsläpp från konsumtion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt mål för minskade klimatutsläpp från offentlig upphandling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en skyldighet att ställa klimatkrav i offentlig upphandling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka transporteffektiviteten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka energieffektiviteten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa klimatregleringen av byggsektorn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om grön skatteväxling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om cirkulär ekonomi för minskad resursförbrukning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Åtgärder för en bättre bostadsförsörjningMotion 2025/26:3545 · 7 oktober 2025 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett råd för socialt hållbar bostadsförsörjning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om gemensamt mål och ansvar mellan aktörer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationell handlingsplan för bostadsförsörjning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kommunal bostadsförmedling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skyldighet att lämna bostadsgarantier och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skäliga krav på hyresgäster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Förbättrad psykisk hälsa och stärkt folkhälsaMotion 2025/26:3544 · 7 oktober 2025 · 31 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en folkhälsolag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla vårdcentraler ska ha psykologisk eller psykosocial kompetens samt erbjuda möjlighet till samtalsstöd utan remiss och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja kunskapen om neuropsykiatriska diagnoser i primärvården och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om allmänläkare ska kunna skriva ut adhd-medicin och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att händelseanalyser även ska göras vid suicidförsök, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återkommande utbildning i suicidprevention för vård- och omsorgspersonal samt systematiskt arbete med säkerhetsplaner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla mobila team inom psykiatrin i alla regioner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om långsiktig finansiering av civilsamhällets arbete inom suicidprevention och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utifrån den nationella strategin för psykisk hälsa ta fram en handlingsplan för psykisk hälsa och suicidprevention och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att integrera Hjälplinjen i 1177 och utveckla fler kontaktvägar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningar för att motverka ofrivillig ensamhet genom fler mötesplatser och uppsökande verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
Ett samhälle för alla – stärkt funktionsrätt, trygg personlig assistans och rätt till ledsagningMotion 2025/26:3543 · 7 oktober 2025 · 17 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge regeringen i uppdrag att utreda hur FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kan bli till lag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som förbjuder handel med tillstånd för att bedriva personlig assistans och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över behovsbedömningen så att i synnerhet grundläggande behov, men även övriga behov, blir assistansgrundande i sin helhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag om indexuppräkning av schablonersättningen för personlig assistans baserad på löneindex och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör åtgärda problemen med dubbla föräldraavdrag vid bedömning av barns rätt till personlig assistans och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör införa koordinatorstöd för föräldrar till barn med funktionsnedsättning i deras myndighetskontakter och ansökningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över lagstiftningen så att barn får rätt till personlig assistans även i skolan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över 65-årsgränsen för rätten till personlig assistans och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör möjliggöra personlig assistans vid sjukhusvistelse och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör möjliggöra personlig assistans i daglig verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
Stärkt hälso- och sjukvård i hela landetMotion 2025/26:3542 · 7 oktober 2025 · 44 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärkta resurser till sjukvården behövs för att minska personalbristen, förbättra arbetsmiljön samt utveckla vårdens kvalitet och effektivitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs stärkta resurser för att förbättra omställningen till en god och nära vård med primärvården som nav och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med konkreta förslag för att stärka primärvården och omställningen till en god och nära vård utifrån slutsatserna och rekommendationerna i rapporten Omtag omställning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med konkreta förslag för att stärka primärvården och omställningen till en god och nära vård utifrån slutsatserna i Socialstyrelsens delredovisning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om hur kompetensförsörjningen inom primärvården i hela landet kan stärkas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med konkreta förslag för att minska arbetsbelastningen och det administrativa arbetet för allmänläkare utifrån rapporten Vården ur primärläkarnas perspektiv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell handlingsplan för hur kompetensförsörjning inom vård och omsorg kan säkras på kort och lång sikt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett särskilt fokus i denna nationella plan för kompetensförsörjning inom vård och omsorg ska läggas på hur kompetensförsörjningen kan säkerställas i glest befolkade regioner och kommuner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell samordnare för kompetensförsörjning inom vård och omsorg och tillkännager detta för regeringen.
Stärkt beredskaps- och akutsjukvård i norra SverigeMotion 2025/26:3541 · 7 oktober 2025 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att ta fram en särskild nationell strategi för att stärka beredskaps- och akutsjukvården i norra Sverige, med särskilt fokus på långsiktig personalförsörjning och beredskapskapacitet, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom ramen för strategin bör ges i uppdrag att redovisa konkreta förslag på incitament för rekrytering av vårdpersonal i norra Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i samverkan med berörd region bör verka för att Sollefteå sjukhus fortsatt kan verka som akut- och beredskapssjukhus och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att analysera konsekvenserna för kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården av regeringens restriktiva migrationspolitik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Ett Sverige utan barnfattigdomMotion 2025/26:3538 · 7 oktober 2025 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja och inflationssäkra barnbidraget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inflationssäkra underhållsstödet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja och reformera bostadsbidraget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en kriskommission mot barnfattigdom och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Högre pensionerMotion 2025/26:3537 · 7 oktober 2025 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja garantipensionerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för sambor att överlåta pensionsrätter mellan sig och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja pensionsavgiften och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skarpare hållbarhetskrav på AP-fonderna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Adopterades rättigheterMotion 2025/26:3536 · 7 oktober 2025 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta bereda förslagen från Sveriges internationella adoptionsverksamhet – lärdomar och vägen framåt (SOU 2025:61), med hänsyn tagen till remissinstansernas svar, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur adopterades personakter skulle kunna flyttas från organisationer och andra privata sammanhang till ett nationellt hållet arkiv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur adopterade skulle kunna erbjudas gratis DNA-testning och hur en nationell DNA-databas skulle kunna inrättas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att adekvat stöd till adopterade, adopterades barn och de som adopterat kommer att fortsätta erbjudas så länge behov finns och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påskynda processen med att ratificera konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden, ICPPED, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning i syfte att utreda frågan om skadestånd till adopterade och adopterades familjer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Förbättrade rättigheter för personer som tillkommit genom könscellsdonationMotion 2025/26:3535 · 7 oktober 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gå vidare med arbetet att införa internationella begränsningar gällande hur många barn som en enskild donator kan ge upphov till och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning i syfte att se över regelverket gällande när information om en donators identitet kan göras känd för den som tillkommit genom donationen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Hbtqi-personers rättigheter globaltMotion 2025/26:3533 · 7 oktober 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att utse ett hbtqi-sändebud eller en hbtqi-ambassadör och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige borde inleda samtal med andra givarländer i syfte att mildra konsekvenserna av USA:s indragna bistånd till arbetet för hbtqi-rättigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Åtgärder mot hat och hotMotion 2025/26:3532 · 7 oktober 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att rättsväsendets aktörer, särskilt åklagarväsendet, har rätt kompetens för att kunna bekämpa hatbrott, inklusive hets mot folkgrupp, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en sammanhållen handlingsplan mot hatbrott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Stärkt barnrättsperspektiv i socialtjänstens arbeteMotion 2025/26:3531 · 7 oktober 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att i socialtjänstlagen införa en reglering som ger barn rätt att ha enskilda samtal vid kontakter med socialtjänsten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra att nya metoder för att ge barn och unga rätt till effektivt och anpassat stöd kan utvecklas och implementeras, t.ex. genom riktade bidrag, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Ingen sänkt straffmyndighetsålder eller införande av barnfängelserMotion 2025/26:3530 · 7 oktober 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte sänka straffmyndighetsåldern till 13 år, ens vid vissa typer av brott, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte införa barnfängelser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Förbättrade levnadsvillkor för människor som lever med hiv genom ett stärkt civilsamhälleMotion 2025/26:3529 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera och se över stödet till de organisationer som arbetar för rättigheter för människor som lever med hiv i syfte att säkerställa att detta är ändamålsenligt och tillräckligt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Förbud mot omvändelseförsökMotion 2025/26:3528 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att som tillägg till den föreslagna kommande lagstiftningen gällande psykiskt våld också införa ett mer explicit förbud mot omvändelseförsök i lagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Sveriges arbete med mänskliga rättigheterMotion 2025/26:3527 · 7 oktober 2025 · 8 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning i syfte att göra konventionen om rättigheter för människor med funktionsnedsättningar, CRPD, till svensk lag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om att ratificera konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden, ICPPED, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om att ratificera tilläggsprotokollet till konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, ICESCR, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning i syfte att ratificera tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en nationell mekanism för strukturerad uppföljning och rapportering av hur arbetet med de olika åtagandena och accepterade rekommendationerna går och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdatera den nationella strategin för mänskliga rättigheter, samt komplettera den med en handlingsplan, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa oberoendet och finansieringen för Institutet för mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om regeringen ska åläggas en lagreglerad skyldighet att för riksdagen redovisa arbetet med att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhetMotion 2025/26:3526 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet enligt förslaget i tabell A i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetslivMotion 2025/26:3525 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabell A i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltningMotion 2025/26:3524 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 7 Internationellt biståndMotion 2025/26:3523 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt förslaget i tabell A i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerMotion 2025/26:3522 · 7 oktober 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om indexering av statsbidragen till kommunsektorn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskapMotion 2025/26:3521 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap enligt förslaget i tabell A i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritidMotion 2025/26:3520 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell A i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 15 StudiestödMotion 2025/26:3519 · 7 oktober 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt förslaget i tabell A i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att målet för studiestödet ska kompletteras med att verka utjämnande samt bidra till social rättvisa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskningMotion 2025/26:3518 · 7 oktober 2025 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt förslaget i tabell A i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det forskningspolitiska målet ska innehålla delmål om jämställdhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det forskningspolitiska målet ska innehålla delmål om samverkan och samhällspåverkan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen beslutar att anslaget 1:15 ska benämnas Statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 22 KommunikationerMotion 2025/26:3517 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabell A i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 1 Rikets styrelseMotion 2025/26:3516 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabell A i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 5 Internationell samverkanMotion 2025/26:3515 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt förslaget i tabell A i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitikMotion 2025/26:3514 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik enligt förslaget i tabell A i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorgMotion 2025/26:3513 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt förslaget i tabell A i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättningMotion 2025/26:3512 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning enligt förslaget i tabell A i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barnMotion 2025/26:3511 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt förslaget i tabell A i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 4 RättsväsendetMotion 2025/26:3510 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabell A i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Feminism, fred och frihet – ett rättvist bistånd för en säkrare och mer resilient världMotion 2025/26:3509 · 7 oktober 2025 · 65 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att biståndets grundläggande utgångspunkter ska vara mänskliga rättigheter, fattigdomsbekämpning, miljöhänsyn och jämställdhet och att biståndet ska utgå från ett konsekvent fattigdoms- och rättighetsperspektiv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Agenda 2030 och Parisavtalet ska styra utvecklingspolitikens utformning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att integrera ett jämställdhetsperspektiv i allt utvecklingssamarbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svensk politik samstämmigt bör bidra till att uppfylla utvecklingspolitikens mål om en rättvis och hållbar global utveckling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bistånd som en säkerhetspolitisk investering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige och EU ska öka stödet för hållbar utveckling, demokrati och fri- och rättigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra ett mål om minst 1 procent av BNI till bistånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara ett föregångsland i att arbeta för klimaträttvisa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka klimatbiståndet för att stötta utvecklingsländer i att genomföra Parisavtalet och bygga hållbara samhällen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minst hälften av Sveriges klimatbistånd ska gå till klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Utgiftsområde 8 MigrationMotion 2025/26:3508 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell A i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 21 EnergiMotion 2025/26:3507 · 7 oktober 2025 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om att regeringen bemyndigas att under 2026 och 2027 besluta om lån i Riksgäldskontoret enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft för förväntade investeringskostnader som uppgår till högst 220 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2026–2045.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om att regeringen bemyndigas att under 2026 och 2027 besluta om en riskreserv för ytterligare lån i Riksgäldskontoret vid oväntade fördyringar till företag som fått lån enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft som uppgår till högst 220 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2026–2045.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om att regeringen bemyndigas att under 2026 och 2027 för anslaget 1:14 Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer ingå ekonomiska åtaganden enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft i form av dubbelriktade differenskontrakt som medför behov av framtida anslag på högst 400 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2035–2085.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och naturMotion 2025/26:3506 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Beroendevården och arbetet med ANDTSMotion 2025/26:3505 · 7 oktober 2025 · 10 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ansvaret för beroendevården bör samlas hos regionerna för att det ska skapas bättre förutsättningar för personer med samsjuklighet och för likvärdig vård och forskning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa möjlighet till självinläggning för avgiftning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beroendevården bör nivåstruktureras för att bättre möta olika behov och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en nationell strategi för att utrota hepatit C ska antas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillgången till Naloxon måste säkerställas i hela landet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra tillbaka målet för ANDT-politiken så att minskat tobaksbruk fortsatt är ett tydligt mål, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reklam för pengaspel bör begränsas i linje med alkoholreklam, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka stödet till civilsamhällets organisationer som hjälper människor ur beroende, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge civilsamhällets organisationer bättre förutsättningar att delta i det förebyggande arbetet mot beroende, t.ex. genom skolbesök och informationsinsatser, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett främjandeförbud mot distanshandel av alkohol och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Inrätta en nationell äldreombudsman och verka för en äldrekonventionMotion 2025/26:3504 · 7 oktober 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmana regeringen att se till att Sverige tar en ledande roll i FN:s arbete med att ta fram en äldrekonvention och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att inrätta en nationell äldreombudsman och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Ett höjt och reformerat bostadsbidragMotion 2025/26:3503 · 7 oktober 2025 · 7 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att permanent återinföra det tillfälliga bostadsbidraget för barnfamiljer tills en reform av bostadsbidraget genomförts, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja maxbeloppet i bostadsbidraget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja och indexera inkomstgränserna och bostadskostnadstaket i bostadsbidraget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett nytt familjepolitiskt mål för bostadsbidraget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa ålderstaket för att få bostadsbidrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för inneboende att få bostadsbidrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett förhandsbesked om bostadsbidrag från Försäkringskassan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Bättre och tryggare socialförsäkringarMotion 2025/26:3502 · 7 oktober 2025 · 16 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa ett sömlöst trygghetssystem vid arbetslöshet och sjukdom och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa en mer heltäckande sjukförsäkring som gäller alla, inklusive kulturarbetare, studenter, egenföretagare och gigarbetare, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om steglösa nivåer i sjukförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett stopp mot att nekas sjukpenning retroaktivt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa karensavdraget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett stopp mot att utförsäkras på grund av försenad rehabilitering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna sjukas rehabilitering genom en förändrad rehabiliteringstrappa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidga rätten till sjuk- och aktivitetsersättning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska beviskraven för aktivitetsersättning för förlängd skolgång och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja garantiersättningen i sjuk- och aktivitetsersättningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra den vilande ersättningen för människor med sjuk- eller aktivitetsersättning mer flexibel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade möjligheter till ideellt arbete med bibehållen ersättning och tillkännager detta för regeringen.
En jämlik och jämställd föräldraförsäkringMotion 2025/26:3501 · 7 oktober 2025 · 8 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tredela föräldraförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning med uppdrag att ge förslag på reformer för att göra uttaget av föräldraledighet och föräldrapenning mer jämställt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja ersättningen på de 90 lägstanivådagarna och knyta hälften av dem till respektive förälder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt Försäkringskassan att i samverkan med andra relevanta myndigheter utveckla en tjänst för att möjliggöra för föräldrar att göra mer medvetna val kring sin föräldraledighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt Försäkringskassan att i samverkan med andra relevanta myndigheter samla in statistik kring den obetalda föräldraledigheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att underlätta föräldraledighet i ensamföretag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt utreda en förlängning av skyddet för föräldrapenningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ny ersättning inom ramen för föräldraförsäkringen för ledighet från arbete vid insatser från socialtjänsten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Politik för tornedalingar, kväner och lantalaisetMotion 2025/26:3437 · 6 oktober 2025 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en status för tornedalingar, kväner och lantalaiset som urfolk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att synliggöra tornedalingars kultur och historia och stärka rätten till meänkieli och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gå vidare med de olika förslagen om en kultursamlande verksamhet för tornedalingar, kväner och lantalaiset och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Riksantikvarieämbetet bör ges i uppdrag att analysera och beskriva förutsättningar för att identifiera och återbörda kvarlevor och föremål från tornedalingar, kväner och lantalaiset, på samma sätt som Riksantikvarieämbetet utrett frågan om återbördande av samiska kvarlevor, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Forum för levande historia bör ges ett utökat uppdrag i syfte att synliggöra historiska övergrepp och kränkningar av minoriteten tornedalingar, kväner och lantalaiset och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en handlingsplan för genomförandet av förslag i Sanningskommissionens betänkande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Politik för romerMotion 2025/26:3436 · 6 oktober 2025 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka romers inkludering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en oberoende sanningskommission som kan ge romer och resande upprättelse och återställa förtroendet för svenska myndigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bekämpa antiziganism och diskriminering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp de satsningar som gjorts avseende utbildning och andra projekt för den romska minoriteten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett nationellt centrum för romska frågor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Politik för Sveriges nationella minoriteterMotion 2025/26:3435 · 6 oktober 2025 · 15 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökade möjligheter till undervisning i minoritetsspråk för alla de obligatoriska skolformerna, för gymnasieskolan och anpassade skolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa nationellt minoritetsspråk som eget ämne i skolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en permanent finansiering av minoritetsspråkens språkcentrum efter 2024 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en långsiktig finansiering av resursbibliotek för de nationella minoriteterna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka public services programutbud på de nationella minoritetsspråken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att inrätta förvaltningsområden även för romska och jiddisch och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna till gränsöverskridande samarbete mellan Sverige, Finland och Norge vad gäller tidningar på finska, meänkieli och samiska och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta informationscenter om judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett kunskapslyft riktat till offentliganställda och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla kommuner ska få stöd för att kunna leva upp till sina skyldigheter enligt grundskyddet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om språk ska införas som diskrimineringsgrund och tillkännager detta för regeringen.
Statlig närvaro i regioner och kommunerMotion 2025/26:3434 · 6 oktober 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningar för och konsekvenser av statlig närvaro i regioner och kommuner, bl.a. med avseende på jämställdhet, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att öka antalet servicecenter runt om i landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Åtgärder för att minska köttkonsumtionenMotion 2025/26:3432 · 6 oktober 2025 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ursprungsmärkning på de animaliska livsmedel som serveras på restaurang och i storkök, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka den offentliga konsumtionen av ekologiska livsmedel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att animaliska livsmedel och andra produkter som kommer från djur som behandlats på ett sätt som skulle vara förbjudet i Sverige eller tagits fram i strid med gällande EU-lagstiftning inte ska kunna serveras eller användas inom offentliga verksamheter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrikta konsumtionen av animaliska produkter på minskad mängd och bättre djurhållning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Naturpolitiskt ramverkMotion 2025/26:3430 · 6 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utforma och anta ett naturpolitiskt ramverk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Skydd för viltlevande djurMotion 2025/26:3429 · 6 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införliva viltlevande djur i samma djurskyddslag som de djur som hålls av människan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Ett motståndskraftigt och hållbart svenskt lantbrukMotion 2025/26:3428 · 6 oktober 2025 · 57 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa halverade arbetsgivaravgifter inom jordbruks- och livsmedelssektorn för att förbättra lönsamheten och möjliggöra bättre arbetsvillkor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och införa ett system för avbytartjänst inom lantbruket, likt den finska modellen, för att stärka lantbrukarnas möjlighet till semester och återhämtning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett generellt jordbruksavdrag för att förbättra lantbrukarnas ekonomiska villkor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en biopremie som kompenserar lantbrukare för prisskillnaden mellan fossil diesel och förnybara drivmedel, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka investeringsstödet för klimatanpassningsåtgärder inom lantbruket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett förberett system för krisstöd till lantbrukare vid extremväder, såsom torka eller översvämningar, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka självförsörjningsgraden av livsmedel till 80 procent, inklusive insatsvaror, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram en ny livsmedelsstrategi med tydlig utgångspunkt i de nationella miljömålen och där mål för ekologisk produktion återinförs, folkhälsoperspektivet och konsumenternas roll integreras samt jordbrukets klimatanpassning och vattenhushållning ges en central plats, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av etableringslån riktat till unga lantbrukare som vill starta eller ta över gårdar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Sverige behöver klimatanpassas för extremväderMotion 2025/26:3427 · 6 oktober 2025 · 7 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten måste ta ett större ansvar för att samordna klimatanpassningen och finansiera de investeringar som krävs, inte minst i transportinfrastrukturen där skogen spelar en central roll, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga miljöbalkens hänsynsregler genom att införa tydliga krav på klimatanpassning inom skogsbruket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa krav på samråd för samtliga skogsbruksåtgärder i utpekade riskområden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett tillståndsförfarande för avverkning i branta och instabila områden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skogsstyrelsen utökat bemyndigande och resurser för att ställa krav på klimatanpassning vid skogsbruksåtgärder samt stärkt tillsyn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av nuvarande lagstiftning i syfte att identifiera och åtgärda hinder för ett effektivt klimatanpassningsarbete i skogsbruket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en bred rådgivningskampanj riktad till skogsägare om klimatanpassning och naturnära skogsbruksmetoder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Jaktetik och ekosystembaserad jaktMotion 2025/26:3426 · 6 oktober 2025 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla jakt- och viltförvaltningen till att bli ekosystembaserad viltförvaltning och om att den ekosystembaserade förvaltningen ska genomsyra hela viltpolitiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slå vakt om jaktetiken och vara mycket restriktiv med att tillåta skyddsjakt utanför ordinarie jakttider och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs krafttag mot illegal jakt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla älgförvaltningen utifrån älgens ekologi, i samverkan med berörda parter, i syfte att återskapa förtroende för systemet och få en sund älgpopulation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
En grön AI-politikMotion 2025/26:3425 · 6 oktober 2025 · 8 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för och stödja utvecklingen av lösningar för större transparens och möjligheter till ansvarsutkrävande, såväl på nationell som på europeisk nivå, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett samordnat arbete avseende data- och AI-användning inom svensk förvaltning för att säkerställa att AI används på ett sätt som inte kränker mänskliga rättigheter och personlig integritet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i EU ska verka för en säker användning av AI som inte kränker integritet och rättigheter och som inte används för utveckling av vapensystem, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kraftfull satsning på utbildning, inklusive fort- och vidareutbildning för yrkesverksamma, för ökad förståelse och kompetens inom AI-området för breda grupper och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagstiftning för att säkra upphovsmakares rättigheter, nationellt och internationellt, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i EU och inom ramen för EU AI Acts fortsatta utveckling ska verka för en säker utveckling av AI, även inom områden som s.k. transformative AI, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmärksamma de möjligheter tekniken ger för att exempelvis analysera och nyttiggöra stora datamängder inom klimatområdet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om de stora klimat- och miljökostnader som AI-utvecklingen för med sig och om att verka för att begränsa skadeverkningar och gynna återvinning av elektronik, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Politik för urfolket samernaMotion 2025/26:3424 · 6 oktober 2025 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en svensk ratificering av ILO-konvention 169 om urfolkens rättigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa förutsättningar för en långsiktig inriktning vad gäller samernas rätt till mark och vatten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur utvecklingen av markanvändningen i Sápmi påverkar samernas rättigheter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillförsäkra samerna rättigheter vad gäller samtycke och konsultation fullt ut i pågående och kommande processer för tillstånd för samtliga gruvprojekt, såväl de strategiska inom EU:s CRMA som övriga, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur utvecklingen av markanvändningen i Sápmi påverkar samernas rättigheter och hur intäkter från exempelvis gruvverksamhet kan komma även samerna till godo och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett snart tillsättande av en ny utredning för att ta vidare de frågor som lämnades när Renmarkskommittén upplöstes och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Judiskt liv i SverigeMotion 2025/26:3423 · 6 oktober 2025 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja judiskt liv i Sverige, bekämpa antisemitism och synliggöra judisk kultur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en strategi för ett starkt judiskt liv i Sverige bör ges tillräckliga resurser och tydliga mandat och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rollen som nationell samordnare och det mandat samordnaren behöver och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om säkerheten för den judiska minoriteten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett kunskapslyft för att synliggöra judisk kultur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ekonomiska förutsättningar och långsiktighet i det offentligas åtaganden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
En grön klimathandlingsplan 2026Motion 2025/26:3422 · 6 oktober 2025 · 220 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med en ny klimathandlingsplan med åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser under innevarande mandatperiod och som beskriver hur regeringen avser att nå de av riksdagen och EU beslutade klimatmålen till 2030, 2040 respektive 2045, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga ut det klimatpolitiska ramverket med en årlig bindande utsläppsbudget för Sverige fram till 2040 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att regeringen beräknar och fördelar den nationella koldioxidbudgeten på motsvarande sätt som regeringen i dag kontrollerar den ekonomiska budgeten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt utsläppshandelssystem med utdelning för att klara klimatmålen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behöver tas fram en åtgärdsplan för att öka Sveriges negativa utsläpp och nationella mål för negativa utsläpp för år 2030, 2035, 2040 och därefter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta mål för de konsumtionsbaserade utsläppen i linje med vad vetenskapen visar krävs för att klara Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en konkret integrering av klimatmålen i alla politikområden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en nationell samordnare för genomförandet av Sveriges klimatmål inom ramen för LULUCF-förordningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att formulera alla relevanta samhällsmål så att de bidrar till, och inte motverkar, uppfyllandet av klimatmålen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Klimatanpassning av Sverige 2026Motion 2025/26:3421 · 6 oktober 2025 · 50 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en bred parlamentarisk grupp som kan skapa långsiktighet i klimatanpassningsarbetet och därmed även skapa långsiktiga spelregler för privata aktörer, myndigheter, regioner och kommuner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statsbidraget för att finansiera klimatanpassningsåtgärder ska vara långsiktigt och förutsägbart och behöver ökas kraftfullt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheter behöver utbildas om klimatrelaterade risker och deras roll och ansvar tydliggöras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra ansvarsförhållanden när det gäller genomförandet av förebyggande klimatanpassningsåtgärder men även för uppkomna skador och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Boverket ska få i uppdrag att administrera ett långsiktigt särskilt stöd som kan sökas av kommuner och privata aktörer för olika typer av klimatanpassningsåtgärder i bebyggd miljö och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Boverket tillsammans med kommunerna ska utreda hur Boverket på bästa sätt kan vara ett stöd för kommunernas pågående arbete med klimatanpassning i bebyggd miljö och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge kommuner i uppdrag att kartlägga och dokumentera klimatrelaterade risker inom kommunen, inklusive värmeöar som kan utgöra hälsorisker för kommuninvånare vid värmebölja, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra grönytefaktor till ett krav i all nyproduktion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa en faktor för att reglera andel hårdgjord yta inom tomtmark, kvartersmark och allmän platsmark och tillkännager detta för regeringen.
En prioriteringsordning för nödvattenförsörjning vid kris och krigMotion 2025/26:3420 · 6 oktober 2025 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en nationell prioriteringsordning för nödvattenförsörjning i händelse av kris, krig eller hybridhot, som tar hänsyn till geografiska, geologiska och regionala förutsättningar för vattenförsörjningen, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en nationell prioriteringsordning av nödvattenförsörjning bör tas fram i samråd med berörda myndigheter såsom Livsmedelsverket, Jordbruksverket, länsstyrelserna, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)/Myndigheten för civilt försvar, Försvarsmakten samt de kommuner som ansvarar för den lokala vattenförsörjningen i krissituationer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstifta om att alla kommuner ska anta en nödvattenförsörjningsplan med en prioriteringsordning baserat på den nationella prioriteringsordningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att en prioriteringsordning beaktar både lokala och regionala behov, så att omfördelning sker effektivt, exempelvis mellan områden med överskott och områden med brist och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Kraftsamling mot PFASMotion 2025/26:3419 · 6 oktober 2025 · 32 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lex Kallinge och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att polluter pays principle (principen om att förorenaren betalar) ska gälla även vid hälsoskador och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten snabbt ska kunna stötta privatpersoner som PFAS-förgiftats genom sina livsmedel med ekonomisk, juridisk och medicinsk hjälp innan ansvarsförhållandet är fastslaget, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett snabbt agerande när indikationer finns på att boende riskerar att förgiftas av miljögifter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska förbereda åtgärder för att hantera situationer där människor blivit förgiftade av ett miljögift i sitt dricksvatten eller livsmedel, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en haverikommission som baserat på det som hänt i Kallinge tar fram åtgärder för att det som hänt där inte ska kunna ske igen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta nationellt och internationellt för att ett brett förbud för PFAS-molekyler och liknande ämnen ska införas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en märkning av produkter som innehåller PFAS, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prissättningen av PFAS bör återspegla samhällets totala kostnad och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att företag som sätter ut PFAS på marknaden ska bidra till en skadeståndsfond och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
En mer hållbar metall- och mineralförsörjningMotion 2025/26:3418 · 6 oktober 2025 · 17 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en strategi för en hållbar mineral- och metallförsörjning med fokus på cirkularitet och resurseffektivitet, utveckling av alternativa material och världens mest hållbara gruvnäring nationellt samt säkerställa hållbara värdekedjor globalt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för en cirkulär ekonomi för mineral och metaller och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja innovation av nya material och resurseffektivitet för att minska behovet av att utvinna jungfruliga material och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha världens bästa gruvnäring ur ett socialt och ekologiskt perspektiv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att EU:s regelverk ska stimulera gruvnäringen och dess värdekedjor att konkurrera utifrån bästa möjliga prestanda när det kommer till miljö, klimat och mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan för en utvinning av mineral och metall i Sverige, i syfte att möta behoven i den gröna omställningen samtidigt som lokalsamhällets roll stärks med målsättningen att Sverige ska ha världens bästa gruvnäring ur ekologisk och social hållbarhetssynpunkt, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för att utvinna metall och mineral ur sekundära resurser som övergiven infrastruktur och avfallsdepåer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett produktionsstöd för återvinning av särskilt strategiska material och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur en del av de ekonomiska vinsterna från energiproduktion och gruvnäring skulle kunna återföras till de kommuner och regioner där utvinning sker, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Kina – mänskliga rättigheter, miljö och geopolitikMotion 2025/26:3411 · 6 oktober 2025 · 34 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta en genomtänkt och långsiktig strategi för hur Sverige ska förhålla sig till Kina och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges och EU:s utrikespolitik ska verka för att förhindra folkmord på uigurer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Kina omedelbart måste frige alla personer som frihetsberövats enbart på grund av sin religiösa tillhörighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige, tillsammans med övriga EU-länder, ska fördöma Kinas förföljelse av uigurer och kräva att omskolningsläger stängs ned omedelbart och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige aktivt bör verka för att EU genast sätter ett totalförbud mot utveckling, produktion och försäljning av ansiktsigenkänningsteknik till auktoritära och icke-demokratiska stater och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör definiera Tibet som ett ockuperat territorium och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska kräva journalistisk frihet och rörelsefrihet i Tibet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör fördöma folkrättsbrotten i Tibet och verka för att EU ökar pressen på Kina att garantera tibetanernas rättigheter på ockuperad mark och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör komma med en strategi som möjliggör tibetanernas rätt till fullt inflytande över beslut som fattas angående Tibets mark, resurser och framtid och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige tillsammans med EU-länder ska stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter i Hongkong och tillkännager detta för regeringen.
Ökad försvarsförmågaMotion 2025/26:3410 · 6 oktober 2025 · 17 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av en flerårig och systematisk plan för det ekonomiska, civila och militära stödet till Ukraina och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att det inrättas en särskild tribunal för krigsbrotten i Ukraina, inklusive för ekocid, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att Ukraina välkomnas som EU-medlem och stötta Ukraina i att leva upp till Köpenhamnskriterierna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att EU snarast ska upphöra med import av rysk energi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att totalförsvaret ska växa på ett balanserat sätt mellan verkan och stöd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka svenskt luftvärn till skydd av civilbefolkningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Sveriges unika marina förmågor för att upprätthålla fria sjövägar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka det militära försvarets förmåga att möta attacker och sabotage mot undervattensinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Försvarsmakten i uppdrag att snarast stärka Sveriges förmåga att möta och bekämpa UAS/UAV (drönare) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett förbud mot kärnvapen inom svenskt territorium och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ansluta sig till FN:s konvention om ett globalt kärnvapenförbud och tillkännager detta för regeringen.
Försvarsmakten – en trygg och jämställd arbetsmiljöMotion 2025/26:3409 · 6 oktober 2025 · 11 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka attraktiviteten i att tjänstgöra inom Försvarsmakten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minst 40 procent av Försvarsmaktens personal till år 2030 ska utgöras av kvinnor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Försvarsmakten ska arbeta aktivt med jämställdhet och inkludering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Försvarsmakten löpande ska utvärdera förbanden i fråga om deras jämställdhets- och likabehandlingsarbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Försvarsmakten ska säkerställa att kvinnliga soldater har tillgång till utrustning och skydd som inte hämmar deras rörelser och begränsar deras förmåga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa och utvärdera de arbetsrättsliga förhållandena inom Försvarsmakten sett till säkerhet i arbetet och frihet från trakasserier och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om attraktiva villkor, hög säkerhet i arbetet samt möjlighet till kompetensutveckling i tjänsten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att indexreglera värnpliktigas dagersättning för att det smidigt ska följa samhällets prisutveckling på samma sätt som exempelvis CSN-bidrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade möjligheter för totalförsvarspliktiga som uppbär ersättning att arbeta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Försvarsmakten ska säkerställa att befäl på alla nivåer har erforderlig kompetens vad gäller psykisk hälsa och suicidprevention, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Försvarets klimat- och miljöpåverkanMotion 2025/26:3408 · 6 oktober 2025 · 13 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Försvarsmakten i uppdrag att återkomma med en plan för hur utvecklingen av försvaret ska kunna genomföras utan negativ påverkan på klimat och miljö och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att planera för att även Försvarsmaktens fordon ska kunna fungera som en del av totalförsvaret i framtidens energisystem som baseras på el och förnybara bränslen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att klargöra vilka effekter svenska och internationella övningar på svenskt territorium har på miljön och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge FOI i uppdrag att utreda hur man på bästa sätt kan röja minor och klusterbomber efter krig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge FOI i uppdrag att undersöka hur man på bästa sätt kan hantera föroreningar av kollapsade byggnader som läcker ut i grundvatten under krig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att försvarets utbildningar bör innehålla perspektiv på miljöeffekter i krig och hur miljöpåverkan vid militärövningar kan undvikas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda Vätterns vatten genom ett överordnat riksintresse och se till att krav på tillräckliga vattenskyddsområden införs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska tillse att sanering av Försvarsmaktens förorenade områden inklusive Karlsborgs flygplats kan ske och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska prioritera forskning, utveckling och genomförande av tekniker för rening av PFAS från mark och vatten i sin kommande forskningsproposition och tillkännager detta för regeringen.
Exportkontroll, försvarsindustrins förutsättningar och reglering av autonoma vapenMotion 2025/26:3407 · 6 oktober 2025 · 9 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett förbud mot export av vapen och materiel till diktaturer, krigförande länder (utan att det för den skull hindrar militärt stöd till angripna länder som Ukraina) eller länder där allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer, inklusive följdleveranser, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att se över hur kontroll av import av krigsmateriel ska införas och integreras inom nuvarande regelverk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en materielförsörjningsstrategi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att öka det statliga ägarskapet inom försvarsindustrin och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att se över hur exportkontrollen av produkter med dubbla användningsområden kan skärpas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klassa rödpunktssikten som försvarsmateriel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om striktare regleringar av artificiell intelligens i vapensystem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett internationellt förbud mot helautonoma vapen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av ökad forskning kring skydd mot autonoma vapensystem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Inrättande av en ny försvarsmusikkårMotion 2025/26:3406 · 6 oktober 2025 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Försvarsmusiken bör tillföras en värnpliktig försvarsmusikkår i Norrland och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla och stärka Försvarsmusiken som en del av de stora investeringarna i vårt militära försvar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om långsiktiga kontrakt för avtalsmusikkårerna – Göteborg Wind Orchestra och Gotlandsmusiken (Gotlands regementes musikkår) – och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Ökad civil försvarsförmåga och stärkt krisberedskapMotion 2025/26:3405 · 6 oktober 2025 · 70 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ha en bred syn på säkerhet som tar i beaktande militära hot såväl som andra hot, exempelvis klimatförändringar, pandemier och naturkatastrofer, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka det civila försvaret och krisberedskapen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge FOI ett tydligt uppdrag och medel till att bredda och fördjupa forskningen kring det civila försvaret och krisberedskapen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökat nordiskt samarbete inom ramen för civilt försvar och krisberedskap och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka takten med att klimatanpassa hela samhället inklusive totalförsvaret för att möta effekterna av klimatförändringarna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en parlamentarisk grupp som kan leda arbetet med klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bekämpa invasiva arter och stärka den biologiska mångfalden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga offentliga byggnader som kan skydda människor vid värmeböljor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vård- och omsorgsverksamheten bör arbeta med att klimatanpassa sin verksamhet, t.ex. ha tillgång till kylanläggningar för värmeböljor, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka cybersäkerheten i både offentlig och privat sektor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ett slut på ockupationen av PalestinaMotion 2025/26:3372 · 6 oktober 2025 · 25 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en permanent vapenvila mellan Israel och Hamas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att få till stånd en hållbar fredsprocess som leder till en rättvis tvåstatslösning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att gisslan och andra illegalt frihetsberövade personer som hålls av Hamas och Israel återförenas med sina familjer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att EU pausar associeringsavtalet med Israel då de tydligt bryter mot kriterierna för mänskliga rättigheter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att EU inför handelssanktioner mot Israel på grund av brotten mot internationell rätt som begås i Palestina, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att EU inför sanktioner mot den israeliska regeringen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör undersöka möjligheten för EU att terrorklassa våldsamma bosättare och bosättarorganisationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa varor från Israels illegala bosättningar på Västbanken, inklusive östra Jerusalem och Golanhöjderna, från att komma in på EU:s inre marknad och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör belägga det israeliska styret och militären med inreseförbud och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stoppad visumfrihet till Sverige för israeliska bosättare och tillkännager detta för regeringen.
Förbud mot sms-lån och telefonförsäljningMotion 2025/26:3371 · 6 oktober 2025 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och om möjligt förbjuda sms-lån och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda telefonförsäljning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstifta om obligatorisk konsumentvägledning och utreda vilket stöd kommuner behöver för det och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Stärkande av naturen i våra urbana miljöerMotion 2025/26:3370 · 6 oktober 2025 · 8 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka insatserna för att integrera mer natur i urbana miljöer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kommunernas ansvar för att öka andelen skyddad natur och antalet skyddade biotoper och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner behöver ha en samlad grön infrastrukturplanering för ekosystemtjänster, klimatanpassning, stärkt biologisk mångfald och rekreativa värden, och upprätta tydliga planer för detta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på hälsofrämjande miljöer genom att underlätta för sociala aktiviteter, utomhusvistelse och vardagsmotion där människor lever, arbetar, studerar eller leker, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja initiativ för stadsodlingar som kan bidra till lokal matproduktion och stärka gemenskapen i lokalområdet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstiftningen ska anpassas för att underlätta för kommuner att ställa krav på relevant kompensation för grönstruktur (naturvärden och rekreationsvärden) när oexploaterad mark tas i anspråk för bebyggelse eller infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra grönytefaktor till ett krav i all nyproduktion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödet för grönare städer ska utvecklas så att det bidrar till att bibehålla och stärka urbana ekosystemtjänster och den biologiska mångfalden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
En översyn av lagstiftningen om delningsboendenMotion 2025/26:3369 · 6 oktober 2025 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen för att underlätta delningsboende och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hyreslagen för att tydligare definiera och reglera delningsboende och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för fler typer av kompiskontrakt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för gemensamt ägt delningsboende och möjliggöra en större flexibilitet för fler att äga ett boende tillsammans och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Ett va-system för nutid och framtidMotion 2025/26:3368 · 6 oktober 2025 · 20 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra tillgången till dricksvatten och avloppsrening i hela landet genom att bistå kommuner med att säkra invånarnas vattenförsörjning och vattenrening, hindra att vatten förorenas och öka den vattenhållande förmågan genom olika klimatanpassningsåtgärder, t.ex. genom att anlägga våtmarker, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagkrav på kommunerna att inrikta förnyelsetakt och utbyggnad av va-nätet så att det inte äventyrar kvaliteten på dricksvatten och avloppsrening och inte heller lägger för stor skuld hos framtidens kommuninvånare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vilka krav som ska ställas på va-huvudmannens servicenivå och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka vatten- och avloppsnäten så att skador eller elavbrott inte leder till längre avbrott i vattenförsörjningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka katastrofberedskapen i kommunerna för akuta vattenrelaterade kriser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över tillsynsavgifter för vattenverksamhet i syfte att nå kostnadstäckning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna i lagen om allmänna vattentjänster och möjliggöra för kommuner att använda va-avgiften både för reinvesteringar och för att fondera kommande investeringsbehov i befintliga anläggningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa en obligatorisk kommunal dagvattentaxa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda lånemöjligheterna, t.ex. genom statliga lån eller lånegarantier, för fastighetsägare som har svårt att finansiera en godkänd avloppsanläggning eller anslutning till kommunalt va, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Idrott och rörelse för allaMotion 2025/26:3367 · 6 oktober 2025 · 45 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om långsiktigt stöd för idrottsrörelsen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödet till barn- och ungdomsorganisationer ska höjas och permanentas på en hög nivå och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillgång till idrott och rörelse för alla och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka insatserna för att alla barn och unga tidigt i livet ska få möjlighet till rörelse och idrott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka äldres tillgång till fysisk aktivitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en jämlik och inkluderande idrott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra möjligheterna till spontanidrott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om riktade insatser för idrottsverksamhet i områden med lägre socioekonomisk status och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp och gå vidare med förslagen från Kommittén för främjande av fysisk aktivitet samt att resurser bör tilldelas för att genomföra förslagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för det samlade arbetet för att främja fysisk aktivitet och motverka stillasittande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa bättre förutsättningar för och tillgång till idrott för personer med funktionshinder och tillkännager detta för regeringen.
Kulturljudzoner och bättre villkor för livekulturenMotion 2025/26:3366 · 6 oktober 2025 · 11 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att stärka livekulturens förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kulturljudzoner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler spelplatser och livescener och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om livekulturens infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arrangörsledet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till riksorganisationerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om replokaler och musikhus och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av stärkta folkhögskolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kulturskolans centrala roll för livekulturen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om artisters och kulturarbetares villkor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om andrahandsförsäljning av biljetter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Livslångt lärande och forskning för ett hållbart samhälleMotion 2025/26:3365 · 6 oktober 2025 · 33 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att politiken bör skapa starka förutsättningar för ett livslångt lärande för att kunna hantera de globala megatrenderna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka vuxenutbildning och yrkeshögskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kvaliteten på sfi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett grönt kunskapslyft för att underlätta omställning till en hållbar arbetsmarknad, motverka arbetslöshet och skapa hållbara jobb för unga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lärcentrum för att ge tillgång till högre utbildning i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge ukrainska flyktingar bättre möjligheter till utbildning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka skyddet för den akademiska friheten i grundlag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om högre utbildning som en kraft för omställningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att produktivitetsavdraget ska avvecklas för att stärka lärosätenas finansiering och oberoende och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda lärosätenas ökade kostnader för lokaler och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskningspolitikens mål för jämställdhet och samverkan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Förskola och skola för en hållbar framtidMotion 2025/26:3364 · 6 oktober 2025 · 65 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en likvärdig och jämlik skola för alla och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka statens ansvar för skolans finansiering och likvärdighet genom ett sektorsbidrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motverka skolsegregationen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningar på skolor i glesbygder och skärgårdar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka möjligheten till fjärrundervisning via länk i glesbygden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett förbud mot konfessionella friskolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot vinstutdelande aktiebolagsskolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om etableringsstopp för nya vinstutdelande förskolor och skolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa möjligheter för kommuner till återkrävande av skolpeng från misskötta fristående förskolor och skolor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolpengssystemet bör göras om så att de kommunala skolorna kompenseras ekonomiskt för det lagstadgade ansvar de har, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att befintligt utbud ska väga tyngre vid beslut om etablering av nya skolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast återinföra offentlighetsprincipen för alla förskolor och skolor och tillkännager detta för regeringen.
En human och rättssäker politik för människor på flyktMotion 2025/26:3362 · 6 oktober 2025 · 51 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barnkonventionen ska få fullt genomslag i utlänningslagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid alla tillfällen ha barnets bästa i centrum och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barnspecifika asylskäl och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka asylsökande barns rätt att återförenas med sina föräldrar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte splittra familjer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återuppta utredningen gällande medicinska åldersbedömningar samt stärka rättssäkerheten för medicinska åldersbedömningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beslut gällande uppehållstillstånd ska utgå från ansökningstillfälle och inte beslutstillfälle när det gäller om personen ska betraktas som barn eller inte, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att unga personer med stark anknytning till Sverige ska ges större möjligheter till uppehållstillstånd i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra de förslag som lagts fram i SOU 2017:84 gällande praktiska verkställighetshinder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja dagersättningen för asylsökande och ukrainska flyktingar som får skydd enligt massflyktsdirektivet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en kriskommission mot barnfattigdom och tillkännager detta för regeringen.
Människor som utnyttjas i prostitutionMotion 2025/26:3361 · 6 oktober 2025 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att människor som utnyttjas i prostitution alltid ska betraktas som brottsoffer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra lagen så att ersättningen som människor får när de utnyttjas i prostitution inte betraktas som beskattningsbar inkomst av arbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att människor som utnyttjas i prostitution inte ska straffas för t.ex. bokföringsbrott på grund av detta och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att människor som utnyttjas i prostitution inte ska betraktas ha ”dålig vandel” och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att människor som utnyttjas i prostitution och som dessutom kommer från andra länder alltid ska ges goda förutsättningar att delta i rättsprocesser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att människor som utnyttjas i prostitution och som dessutom kommer från andra länder alltid ska ges goda förutsättningar att få hjälp med traumabearbetning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Inkludering av ekocid i RomstadganMotion 2025/26:3358 · 6 oktober 2025 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ansluta sig till förslaget om att komplettera Romstadgan med ett femte brott om ekocid (storskalig miljöförstöring) vid det kommande årliga mötet för statsparterna för Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör understödja Ukrainas och Palestinas sanering och restaurering av miljön och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör samordna åtgärder för att stödja efterkrigstidens gröna omställning i hela Ukraina och Palestina och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Splittring av familjer när barnen fyller 18 årMotion 2025/26:3316 · 6 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte splittra familjer när barn fyller 18 år, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Stopp för handel med utrotningshotade djurMotion 2025/26:3314 · 6 oktober 2025 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa brottsrubriceringen Citesbrott för de brott som relaterar till överträdelser av de straffsanktionerade förbuden i Citesförordningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Tullverket ökade befogenhet gällande Citesarter vid Sveriges inre gräns, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på kunskapsuppbyggnad om de regler som gäller för handel med vilda djur och växter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att artbestämning av vilda arter av djur och växter som omfattas av artskyddsförordningen samt delar och produkter av dessa fortsatt ska ske vid varje importtillfälle och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Styrning för att öka Sveriges förmåga att nå negativa utsläppMotion 2025/26:3284 · 6 oktober 2025 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en åtgärdsplan för att öka Sveriges negativa utsläpp ska tas fram och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till relevanta myndigheter att lägga förslag på åtgärder som kan ske inom Sveriges gränser och som kan ge negativa utsläpp genom att permanent binda koldioxid, och att utforma bokföringsregler för dessa åtgärder, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utforma nationella mål för negativa utsläpp för år 2030, 2035, 2040 och därefter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utforma etappmål för nettoupptag av koldioxid i markanvändningssektorn som kan bidra till att vi styr tydligt mot att uppnå våra åtaganden inom LULUCF-sektorn och att markanvändningssektorn även på längre sikt ökar upptaget av koldioxid, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att målkurvan för att uppnå ökade negativa utsläpp ska följas upp i regeringens årliga klimatredovisning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Minskade metanutsläpp för ParisavtaletMotion 2025/26:3283 · 6 oktober 2025 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett mål om att minska utsläppen av metan från svensk konsumtion med 30 procent till 2030 jämfört med 2020, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta en handlingsplan för att minska utsläppen av metan till följd av svensk konsumtion med 30 procent till 2030 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att minska de territoriella utsläppen av metan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra redovisningen av olika växthusgaser i syfte att bättre kunna följa utvecklingen av metanutsläpp och andra växthusgaser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Ett grönt och konkurrenskraftigt näringsliv under omställningMotion 2025/26:3282 · 6 oktober 2025 · 31 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmuntra, stötta och mana på den gröna industrirevolutionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga vidare på samarbeten med och inom näringslivet för att lösa klimatfrågan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta stötta och utveckla initiativet Fossilfritt Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om implementering av de olika branschernas färdplaner för fossilfri konkurrenskraft som tagits fram inom ramen för Fossilfritt Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Industriklivet och Klimatklivet långsiktigt ska stärkas och utökas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge tydliga och långsiktiga förutsättningar för näringslivet att ställa om till fossilfrihet i snabb takt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka incitament för utbyggnad av förnybar energi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påskynda investeringar i befintligt elnät och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja och utveckla reduktionsplikten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statliga stöd och garantier för kommuner som möjliggör stora industrietableringar genom stora bostads- och infrastrukturinvesteringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åtgärda den underhållsskuld som finns i viktig infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
En kollektivtrafik i världsklassMotion 2025/26:3281 · 6 oktober 2025 · 12 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fyra av tio motoriserade resor ska ske med kollektivtrafiken 2030 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska ta ett större samordnande och finansiellt ansvar för regional kollektivtrafik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en nationell kollektivtrafikmyndighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införande av ett Sverigekort för kollektivtrafik och regional trafik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett helt avskaffande av beskattningen på kollektivtrafikkort som förmån och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett nytt finansieringssystem för kollektivtrafiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regionalisera befintliga trängselskatter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öppna upp möjligheten för regioner och kommuner att införa trängselskatter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en konkurrensneutral försäljningskanal för kollektivtrafik och fjärrtåg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett landsbygdsavtal samt återinföra stadsmiljöavtalen och elbusspremien och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ett utsläppsfritt och transporteffektivt samhälleMotion 2025/26:3278 · 6 oktober 2025 · 21 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för att främja transporteffektivitet, bl.a. genom att Trafikverket ska arbeta målstyrt i stället för prognosbaserat, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett vägtrafikminskningsmål som utgår från klimatmålen, där storstäder och större städer med sina bättre förutsättningar tar en huvudsaklig del av vägtrafikminskningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Sveriges kommuner bättre förutsättningar för minskad vägtrafik genom större rådighet över trängselskatten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trängselskattesystemet ska decentraliseras i enlighet med den möjlighet som redovisas i vägtullsutredningen (SOU 2013:3) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i Trelleborg överväga en vägtull som finansiering för att betala av byggkostnader för tunnel för hamnens godstrafik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatanpassa transportinfrastrukturen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att premiera steg 1- och steg 2-åtgärder samt upprustning av befintlig väginfrastruktur framför nya vägar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksdagens beslut om nytt reseavdrag (bet. 2021/22:SkU29) ska genomföras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra en bonus för elfordon och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera en ökning av andelen ellastbilar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
En tryggare och trevligare trafikmiljöMotion 2025/26:3277 · 6 oktober 2025 · 9 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en breddad nollvision som innefattar även dem som dör och skadas av trafiken, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge kommunerna rätten att sätta upp egna hastighetskameror och integrera dem i polisens system och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge kommunerna rätt att delfinansiera polisens administration av fortkörningsbilder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge kommunerna rätten att kräva fordon med geofencing avseende hastighet inom givna områden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa fortkörningssystem med snitthastighetsövervakning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ägaransvar vid hastighetsöverträdelser på bötesnivå och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka bashastigheten i tätort till 40 km/tim och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge kommunerna rätten att införa kommunala trafikövervakare med rätt att ta över övervakning och lagföring av vissa trafikrelaterade brott inom tätbebyggt område och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda vilka trafikrelaterade avgifter eller böter som i dag är fasta men som det vore lämpligt att göra inkomstbaserade och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Cykling på rätt villkorMotion 2025/26:3276 · 6 oktober 2025 · 12 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett fördubblingsmål för cyklande till 2035 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kraftsamla för att förverkliga intentionerna i den europeiska cykeldeklarationen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gång- och cykelmöjligheter ska vara standard på och i anslutning till det nationella och regionala vägnätet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en standard för hur cykel ska kunna tas med på tåg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till Trafikverket att utforma en standardlösning för säkra cykelgarage vid svenska stationslägen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gång- och cykelmöjligheter inte får försämras vid trafiksäkerhetshöjande åtgärder eller upprustning av befintligt nationellt och regionalt vägnät och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra väglagen så att det säkerställs likvärdig markåtkomst för cykelvägar så som gäller för vägar för motorfordonstrafik, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa servicenära cykelinfrastruktur på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det möjligt att söka medel för ”enskild gång- och cykelväg” och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa möjligheten till användning av hänsynsregel vid cykling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa en enhetlig färgkodex för cykelbanor och tillkännager detta för regeringen.
Flyget i en ohållbar tidMotion 2025/26:3275 · 6 oktober 2025 · 9 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att förbjuda privatjetflygplan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla flyglinjer på sträckor där samma sträcka med tåg tar under tre timmar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort Bromma flygplats från det nationella basutbudet av flygplatser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast avveckla Bromma flygplats och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återta Arlanda express i nationell regi och avveckla extraavgifterna för spårbunden trafik till Arlanda och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av flygets undervägsavgifter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra och dubbla den avvecklade flygskatten samt lägga en särskild skatt på privatjet om 20 000 kronor per flygning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa krav på klimatupplysning vid annonsering om och försäljning av flygbiljetter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa behovsstyrd hinderbelysning som standard vid etablerande av vindkraftverk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
För en framtidssäkrad och hållbar svensk järnvägMotion 2025/26:3274 · 6 oktober 2025 · 52 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en kriskommission för Sveriges järnvägar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en parlamentarisk infrastrukturberedning för järnvägen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återta hela underhållsskulden på järnväg till år 2037 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverket bör återta järnvägsunderhållet i egen regi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett uppdelande av Trafikverket i ett banverk och ett vägverk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vinstkravet på SJ AB bör tas bort och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att SJ AB bör tilldelas särskilt beslutade samhällsuppdrag avseende tåglinjer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom Trafikverket även kunna driva järnvägsprojekt i bolagsform och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att projektfinansiera stora järnvägsprojekt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenska tåg ska komma och gå i tid och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa snabb internetuppkoppling på tåg i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att implementera ERTMS på de sträckor som är färdiga för 250 km/tim och tillkännager detta för regeringen.
Ett miljövänligt, robust och konkurrenskraftigt energisystemMotion 2025/26:3273 · 6 oktober 2025 · 60 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett mål om ett 100 procent fossilfritt energisystem till 2035 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta och genomföra en nationell plan för utfasning av fossil energi, inklusive ett slutdatum för användning, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att erbjuda statliga elektrifieringsavtal i syfte att möjliggöra en plan för utfasning av fossil energi samt stimulera en utbyggnad av kraftproduktion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla alla fossila subventioner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klassa torv som ett fossilt bränsle och fasa ut brytning och användning av torv för energiproduktion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett planeringsmål för att kunna tillgängliggöra mer el till 2030 och 2035 årligen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett planeringsmål för grön baskraft till 2030 om 10 GW genom effekthöjningar, energilagring och flexibilitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett energisäkerhetsmål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett mål om att Sverige ska vara självförsörjande på förnybara bränslen år 2030, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett mål om att Sverige ska producera 10 TWh biogas och 33 TWh fossilfri vätgas per år till 2030 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga solceller på alla lämpliga offentliga byggnader och tillkännager detta för regeringen.
Utfasning av miljöskadliga subventionerMotion 2025/26:1637 · 2 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att identifiera och fasa ut miljöskadliga subventioner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utfasning av torvbrytningMotion 2025/26:1636 · 2 oktober 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda öppnandet av nya torvtäkter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fasa ut den pågående torvbrytningen och återställa torvtäkterna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Förbud för smällare, raketer och fyrverkerier för privatpersonerMotion 2025/26:1620 · 2 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hantering av smällare, raketer och fyrverkerier ska förbjudas för privatpersoner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Rösträtt för 16-åringarMotion 2025/26:1619 · 2 oktober 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheter och förutsättningar för att sänka rösträttsåldern till 16 år och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheter och förutsättningar för en försöksverksamhet på kommunal nivå i ett antal kommuner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Politik för sverigefinnarMotion 2025/26:1618 · 2 oktober 2025 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på sverigefinnarnas rätt till språk och kultur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra och revitalisera användningen av det finska språket bland sverigefinnarna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa en långsiktig finansiering av Finlandsinstitutets resursbibliotek och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta utreda möjligheterna att inkludera språk som diskrimineringsgrund i lagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka utbudet på minoritetsspråk i public service-medier och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna till gränsöverskridande samarbete mellan Sverige, Norge och Finland avseende nyhetsmedier på finska, meänkieli och samiska och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
En välfungerande taximarknadMotion 2025/26:514 · 30 september 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder på taximarknadsområdet för att bl.a. säkerställa en rättvis konkurrenssituation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Sveriges ansvar för personal som bistått svenska styrkor utomlandsMotion 2025/26:509 · 30 september 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast ska fatta de beslut som krävs för att personal som arbetat för de svenska styrkorna i Afghanistan och deras familjer ska få skydd i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram en ordning som säkerställer skydd för utländsk personal som bistår svenska styrkor utomlands, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Om att undanta idéburna icke vinstdrivna organisationer från beskattning av deras återinvesterade vinst/överskottMotion 2025/26:508 · 30 september 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur vinst/överskott i idéburna organisationer som är registrerade hos Kammarkollegiet som idéburna organisationer med ett allmännyttigt syfte kan undantas från beskattning av återinvesterat överskott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Grundlagsskydd för äktenskap och föräldraskap för allaMotion 2025/26:506 · 30 september 2025 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra ett tillägg i regeringsformen för att inkludera könsidentitet och könsuttryck i 1 kap. 2 § och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra ett tillägg i regeringsformen för att inkludera könsidentitet och könsuttryck i 2 kap. 12 § och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning i syfte att grundlagsskydda rätten att ändra juridiskt kön samt att ingå äktenskap och vara vårdnadshavare tillsammans oavsett juridiskt kön och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
En bättre narkotikapolitik – för fler räddade livMotion 2025/26:505 · 30 september 2025 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över det narkotikapolitiska målet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta Polismyndigheten utveckla verktyget rapporteftergift vid ingripande mot personer med beroende eller vid överdostillfällen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning som förutsättningslöst får se över lagstiftningen på narkotikaområdet och föreslå nödvändiga förändringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om att införa generisk klassificering av narkotika och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
En balanserad och rättssäker användning av hemliga tvångsmedelMotion 2025/26:504 · 30 september 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom regelbunden utvärdering säkerställa att tillämpningen av hemliga tvångsmedel sker rättssäkert och proportionerligt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ny lagstiftning om hemliga tvångsmedel alltid ska möta högt ställda krav på rättssäkerhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
En inkluderande abortlagstiftningMotion 2025/26:503 · 30 september 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att en framtida utformning av lagstiftning inkluderar alla berörda oavsett kön, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Stärkta rättigheter för arbetskraftsinvandrareMotion 2025/26:502 · 30 september 2025 · 20 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att värna en efterfrågestyrd arbetskraftsinvandring till Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera arbetet mot utnyttjande av migrantarbetare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillträde för regionala skyddsombud och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en rättighet för arbetstagare att få information om vilka rättigheter anställda har på den svenska arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt tillsyn och samarbete mellan myndigheter för att upptäcka utnyttjande av arbetstagare som kommit till Sverige för att arbeta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sluta straffa arbetstagare för arbetsgivarens fel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta sanktioner mot arbetsgivare som fuskar med reglerna om arbetskraftsinvandring, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en möjlighet för arbetstagaren att få skadestånd om arbetsgivaren avsiktligt inte levt upp till villkor som gäller enligt lag, kollektivavtal eller det anställningsavtal som legat till grund för arbetstillståndet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetstagare bör ha möjlighet att stanna i Sverige under den tid som krävs för att genomföra en rättslig tvisteprocess och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör bli möjligt för arbetskraftsinvandrare att byta arbetsgivare och yrke, även under den första tillståndsperioden, och tillkännager detta för regeringen.
Utveckling av rätten till utevistelser för djurMotion 2025/26:501 · 30 september 2025 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla betesrätten så att andra djur såsom tjurar, grisar, får och höns inkluderas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja ribban för djurvälfärd inom hela EU genom bl.a. den gemensamma jordbrukspolitiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla djurvälfärdsersättningen inom EU och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Förbättring av polisens antirasistiska arbeteMotion 2025/26:499 · 30 september 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Polismyndigheten i uppdrag att förbättra den antirasistiska kompetensen inom polisen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Bättre villkor för ställföreträdare och de som behöver företrädasMotion 2025/26:498 · 30 september 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt ställföreträdarregister och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att efter sedvanlig hantering gå vidare med andra förslag från Gode män och förvaltare – en översyn (SOU 2021:36) samt överväga om ytterligare åtgärder behövs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:6 En tydlig beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvarMotion 2025/26:358 · 26 september 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår propositionen i de delar som avser förslag till lag om ändring i lagen (2020:782) om operativt militärt stöd vad gäller 1 § andra och tredje styckena.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:10 Skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi)Motion 2025/26:357 · 26 september 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätten att delta i sfi ska gälla i fyra år med möjlighet till förlängning om det finns särskilda skäl och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheterna att kombinera sfi med yrkesutbildning måste fortsätta förstärkas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2024/25:204 Regler om avstängning av statligt anställdaMotion 2025/26:303 · 24 september 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att frågan om avstängning för statligt anställda omfattas av förhandlingsskyldigheten i medbestämmandelagen, förkortad MBL, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Säkra zoner för pyroteknik på idrottsarenorMotion 2025/26:302 · 24 september 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra införandet av säkra zoner för användning av godkänd pyroteknik på elitidrottsarenor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Framtidsfullmakt – ett viktigt verktyg med tydliga bristerMotion 2025/26:301 · 24 september 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av översyn och förbättringar av hur lagen om framtidsfullmakt fungerar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2024/25:195 Skärpta krav för offentliga biträden och höjda kompetenskrav för tolkar i migrationsärendenMotion 2025/26:211 · 24 september 2025 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett system med obligatoriska och återkommande kunskapstester för jurister som vill åta sig uppdrag som offentliga biträden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att flytta förordnandet av offentliga biträden i migrationsärenden från Migrationsverket till migrationsdomstolen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa särskilda kompetenskrav i lagtext för offentliga biträden som företräder barn eller andra sårbara grupper, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2024/25:192 En förbättrad modell för presumtionshyraMotion 2025/26:210 · 24 september 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen beslutar att punkt 2 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna i regeringens lagförslag ska lyda: Äldre bestämmelser ska gälla för hyresavtal och förhandlingsöverenskommelser om presumtionshyra som ingåtts före ikraftträdandet.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2024/25:208 Ett mer heltäckande straffansvar vid angrepp på företagshemligheterMotion 2025/26:209 · 24 september 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område som innebär att en biometrisk jämförelse ska få göras mot Migrationsverkets register över fingeravtryck och fotografier.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2024/25:203 Förbudet mot utvinning av uran tas bortMotion 2025/26:208 · 24 september 2025 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2024/25:203 Förbudet mot utvinning av uran tas bort.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minerallagen bör ändras så att ett nationellt förbud mot brytning i alunskiffer införs och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna det kommunala vetot när det gäller uranbrytning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
En kulturell allemansrätt för barn och ungaMotion 2025/26:190 · 23 september 2025 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en skolkulturutredning för att stärka barns och ungas tillgång till kultur och införa en kulturell allemansrätt för alla barn och unga i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en kartläggning av barns och ungas tillgång till kultur och kulturupplevelser såsom scenkonst och besök på museer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta skapande skola med en statlig kulturgaranti och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över barns inflytande över beslut som påverkar dem i deras närmiljö och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att estetiska ämnen ska vara obligatoriska i hela skolsystemet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kulturskolan och inrätta en kulturskolelag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Antibiotikaskatt för att förebygga antibiotikaresistensMotion 2025/26:189 · 23 september 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast påbörja arbetet med att ta fram ett förslag på antibiotikaskatt för att främja minimal antibiotikaanvändning i djuruppfödningen inom EU och globalt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Återinförande av spårbyteMotion 2025/26:188 · 23 september 2025 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra möjligheten till spårbyte och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att personer som redan etablerat sig och arbetar i Sverige ska få fortsätta att arbeta här och förnya sina arbets- och uppehållstillstånd från Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera systemet för att förebygga missbruk av spårbyte och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Ett modernt skydd för den personliga integriteten i arbetslivetMotion 2025/26:187 · 23 september 2025 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en samlad utredning om integritet i arbetslivet med uppdrag att föreslå ett modernt, sammanhållet regelverk för arbetsgivares övervakning och kontroll av arbetstagare, inklusive digital övervakning, programvara och kamerabevakning, med krav på nödvändighet, proportionalitet och insyn, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka rättsskyddet för anställda och arbetssökande som ifrågasätter otillåten övervakning eller kontroll, inklusive ett uttryckligt repressalieförbud samt utökad facklig talerätt i integritetsärenden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa arbetsgivares möjligheter till alkohol- och drogtester till situationer med tydligt syfte, säker metod och dokumenterat säkerhets- eller riskmotiv samt om att generella eller rutinmässiga slumpmässiga tester utan sådan motivering inte ska tillåtas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda oreglerad hantering av uppgifter om brott (t.ex. utdrag ur belastningsregistret) utan särskilt lagstöd, med tydliga undantag endast för yrken där det är nödvändigt, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reglera bakgrundskontroller så att de endast får omfatta uppgifter som är direkt relevanta för den sökta eller innehavda tjänsten samt om att breda sökningar i sociala medier eller uppgifter utan yrkeskoppling inte ska tillåtas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Integritetsskyddsmyndigheten (Imy) i uppdrag att regelbundet kartlägga omfattningen av övervakning och kontroll i arbetslivet och årligen redovisa utvecklingen till riksdagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2024/25:193 Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige – innovation, produktion och samarbeteMotion 2025/26:79 · 17 september 2025 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om effektiva tillståndsprocesser för att säkra att försvarsindustrins utveckling är i linje med Sveriges klimat- och miljömål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa svensk rådighet över produktion av kritisk försvarsmateriel, t.ex. genom att verka för ökat statligt ägarskap i strategiskt viktiga delar av försvarsindustrin, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett förbud mot export av vapen och materiel, inklusive följdleveranser, till diktaturer, krigförande länder (utan att det för den skull hindrar militärt stöd till angripna länder som Ukraina) eller länder där allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2024/25:155 Stärkt konstitutionell beredskapMotion 2025/26:78 · 17 september 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i regeringsformen i de delar det avser 16 kap. 3 och 4 §§ som bl.a. innebär att regeringen i allvarliga fredstida krissituationer kan införa begränsningar av fri- och rättigheter eller på civilrättens område utan något aktiveringsbeslut från riksdagen eller stöd i lag som beslutats av riksdagen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
”Vidare bör regeringen återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Genom regeringens förslag kommer fler familjemedlemmar att tvingas att leva skilda från varandra, och fler som lever tillsammans här kommer att skiljas åt när kraven för att få stanna och leva tillsammans skärps. Förslagen står i konflikt med Europakonventionen, EU:s rättighetsstadga och EU:s familjeåterföreningsdirektiv, som betonar att familjeåterförening är en grundläggande mänsklig rättighet. Reglerna om familjeåterförening ska därför vara tvingande och inte, som regeringen föreslår, fakultativa. Det gäller bl.a. anhöriga till svenska medborgare, nordiska medborgare, personer med permanent uppehållsrätt och subsidiärt skyddsbehövande.
Sammantaget anser vi att regeringens förslag om uppehållstillstånd • på grund av anknytning till bl.a. svenska medborgare • på grund av anknytning till personer med uppehållstillstånd i Sverige • för barn som adopteras • på grund av anknytning till barn • på grund av anknytning i särskilda situationer • på grund av särskild anknytning till Sverige bör avslås. Vidare bör regeringen återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 3–3 f och 3 h §§,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen om följdändringar och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 3, båda i denna del, och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 23 i denna del och avslår proposition 2025/26:301 punkt 1 i denna del och motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 4 och 9 i denna del och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 6 och 7.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Krav på vistelsetid – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att väntetiden för anhöriginvandring begränsas till ett år i stället för regeringens förslag, och att väntetiden räknas från att anknytningspersonen ansöker om skydd i Sverige.
- De menar att regeringens förslag inte är proportionerligt och att väntetiden i stället bör begränsas till ett år.
Visa vad de skrev
”Vi anser därför att regeringens förslag inte är proportionerligt och föreslår i stället att väntetiden begränsas till ett år.”
- De menar, i likhet med EU-kommissionen, att väntetiden ska räknas från att anknytningspersonen ansöker om internationellt skydd eller på annat sätt har laglig vistelse i Sverige.
Visa vad de skrev
”Vi anser också, i likhet med EU-kommissionen, att väntetiden ska börja löpa från den tidpunkt då anknytningspersonen ansöker om internationellt skydd eller på annat sätt har legaliserat sin vistelse i Sverige.”
- De menar att det är otänkbart för de flesta att leva i mer än två år utan sina barn eller utan sina föräldrar om man själv är ett barn.
Visa vad de skrev
”Att leva i mer än två år utan sina barn eller utan sina föräldrar om man själv är ett barn är för de flesta otänkbart.”
- De menar att väntetiden redan i dag kan bli lång och att försörjningskravet kan göra den ännu längre.
Visa vad de skrev
”Vi kan dock konstatera att väntetiden redan i dag kan bli lång och att försörjningskravet kan leda till att väntetiden ytterligare förlängs.”
- De menar att de senaste årens rekordlånga handläggningstider och kritiken mot Migrationsverket från Justitieombudsmannen och Justitiekanslern gör en kortare väntetid viktig.
Visa vad de skrev
”Till detta ska läggas de senaste årens rekordlånga handläggningstider i familjeåterföreningsärenden och den kritik som riktats mot Migrationsverket från både Justitieombudsmannen och Justitiekanslern.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
När det gäller kravet på vistelsetid anser vi att det bör finnas en viss väntetid för att ge nödvändig tid för att försäkra sig om att en familjeåterförening kan ske under goda villkor. Vi kan dock konstatera att väntetiden redan i dag kan bli lång och att försörjningskravet kan leda till att väntetiden ytterligare förlängs. Till detta ska läggas de senaste årens rekordlånga handläggningstider i familjeåterföreningsärenden och den kritik som riktats mot Migrationsverket från både Justitieombudsmannen och Justitiekanslern. Att leva i mer än två år utan sina barn eller utan sina föräldrar om man själv är ett barn är för de flesta otänkbart. Vi anser därför att regeringens förslag inte är proportionerligt och föreslår i stället att väntetiden begränsas till ett år. Vi anser också, i likhet med EU-kommissionen, att väntetiden ska börja löpa från den tidpunkt då anknytningspersonen ansöker om internationellt skydd eller på annat sätt har legaliserat sin vistelse i Sverige.
Vi anser därför att riksdagen bör anta vårt förslag till ändringar i den aktuella bestämmelsen. Regeringen bör vidare återkomma till riksdagen med eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 3 i § med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen om följdändringar och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 9 i denna del, 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 6, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 3 i denna del och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 23 i denna del, bifaller delvis proposition 2025/26:301 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 i denna del och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 2 och 17.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Försörjningskrav – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till ändringarna av försörjningskravet för anhöriginvandring som reservationen föreslår, i stället för regeringens förslag, och att regeringen ska återkomma till riksdagen med ändringar som följer av detta.
- De menar att försörjningskravet redan i dag är ett av de största hindren för familjeåterförening.
Visa vad de skrev
”Försörjningskravet är redan i dag ett av de största hindren för familjeåterförening.”
- De menar att eftersom försörjningskravet enligt regeringens förslag också ska gälla när tillstånd ska förlängas, kommer även familjer som redan lever tillsammans och har etablerat sig i Sverige att splittras.
Visa vad de skrev
”Eftersom försörjningskravet enligt regeringens förslag också ska gälla i förlängningssituationer kommer även familjer som redan lever tillsammans och som etablerat sig i Sverige att splittras.”
- De menar att det är inhumant och orimligt att någon ska behöva välja bort ett äldre barn bara för att en lillebror föds och familjen inte får större lägenhet eller högre lön.
Visa vad de skrev
”Det är inhumant och orimligt. Ingen ska behöva välja bort ett av sina äldre barn bara för att en lillebror föds och familjen inte får en större lägenhet eller högre lön.”
- De menar att familjer som är etablerade inte ska dras isär bara för att en förälder blir av med jobbet, får cancer eller vidareutbildar sig.
Visa vad de skrev
”Familjer som är etablerade ska inte dras isär bara för att en förälder blir av med jobbet, får cancer eller vidareutbildar sig.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Försörjningskravet är redan i dag ett av de största hindren för familjeåterförening. Eftersom försörjningskravet enligt regeringens förslag också ska gälla i förlängningssituationer kommer även familjer som redan lever tillsammans och som etablerat sig i Sverige att splittras. Det är inhumant och orimligt. Ingen ska behöva välja bort ett av sina äldre barn bara för att en lillebror föds och familjen inte får en större lägenhet eller högre lön. Familjer som är etablerade ska inte dras isär bara för att en förälder blir av med jobbet, får cancer eller vidareutbildar sig.
Vi anser därför att riksdagen bör anta vårt förslag till ändringar i den aktuella bestämmelsen. Regeringen bör vidare återkomma till riksdagen med eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 3 j § med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen om följdändringar och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 3 i denna del och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 19 och 23 i denna del, bifaller delvis proposition 2025/26:301 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 10, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 i denna del och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Försörjningskrav för familjemedlemmar till forskare – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om försörjningskrav (krav på egen försörjning) för familjemedlemmar till forskare och att regeringen ska återkomma med eventuella följdändringar.
- De menar att ett försörjningskrav för forskare kan göra det svårare för Sverige att locka till sig och behålla internationell kompetens.
Visa vad de skrev
”Att låta forskare omfattas av ett försörjningskrav kan, som flera remissinstanser påpekar, få negativa effekter på Sveriges möjligheter att attrahera och behålla internationell kompetens.”
- De menar att förslaget motverkar Sveriges ambition att vara en ledande kunskapsnation och minskar Sveriges attraktivitet för internationell spetskompetens.
Visa vad de skrev
”Förslaget motverkar Sveriges ambition att vara en ledande kunskapsnation och kommer att minska Sveriges attraktivitet för internationell spetskompetens och bör därför avslås.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Att låta forskare omfattas av ett försörjningskrav kan, som flera remissinstanser påpekar, få negativa effekter på Sveriges möjligheter att attrahera och behålla internationell kompetens. Förslaget motverkar Sveriges ambition att vara en ledande kunskapsnation och kommer att minska Sveriges attraktivitet för internationell spetskompetens och bör därför avslås. Regeringen bör vidare återkomma till riksdagen med eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 b kap. 19 §,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen om följdändringar och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 8 och 9 i denna del, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 3, båda i denna del, och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 3 och 23, båda i denna del, och avslår proposition 2025/26:301 punkt 1 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Lagförslaget i övrigt – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger nej till resten av regeringens förslag, men säger ja till vissa delar och till att regeringen återkommer med eventuella följdändringar.
- De menar att förslagen medvetet monterar ned rätten till familjeliv, som skyddas av internationella konventioner och svensk lag.
Visa vad de skrev
”Det är en medveten nedmontering av rätten till familjeliv, som skyddas av såväl internationella konventioner som svensk lag.”
- De menar att förslagen försvagar barns rätt till sina föräldrar och försämrar förutsättningarna för integration i Sverige.
Visa vad de skrev
”Förslagen försvagar barns rätt till sina föräldrar och försämrar förutsättningarna för integration i Sverige.”
- De menar att möjligheten till fortsatt uppehållstillstånd på grund av särskild anknytning ska finnas kvar enligt dagens ordning och är en nödvändig rättssäkerhetsventil.
Visa vad de skrev
”möjligheten till fortsatt uppehållstillstånd på grund av särskild anknytning till Sverige ska finnas kvar enligt den ordning som gäller i dag. Det är en nödvändig rättssäkerhetsventil.”
- De menar att DNA-analys även fortsättningsvis ska vara frivillig och användas restriktivt när annan dokumentation inte räcker.
Visa vad de skrev
”DNA-analys även fortsättningsvis ska vara frivillig och användas restriktivt när annan dokumentation inte räcker.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag är en familjesplittringslag. Det är en medveten nedmontering av rätten till familjeliv, som skyddas av såväl internationella konventioner som svensk lag. Förslagen försvagar barns rätt till sina föräldrar och försämrar förutsättningarna för integration i Sverige. I stället utgår de från en politisk vilja att kraftigt försämra möjligheten för människor att återförenas och leva tillsammans med sina närmaste i Sverige. På punkt efter punkt sätter regeringen upp nya hinder mellan föräldrar och barn, mellan makar, mellan sambor och mellan unga människor och det land där de har vuxit upp. Jag och mitt parti står upp för en human och rättssäker migrationspolitik som bygger på att människor som söker skydd i Sverige eller som studerar, arbetar eller vill återförenas med sin familj här ska kunna bygga ett liv här. Det är inte bara en fråga om medmänsklighet och grundläggande fri- och rättigheter. Det stärker också integrationen och tilliten till det offentliga och Sverige som land. Regeringens förslag gör det motsatta. Det tvingar in människor i långvarig osäkerhet vad gäller om de och deras familjer får stanna och krossar därmed förutsättningarna för att de ska våga planera för en framtid här.
Jag står inte bakom majoriteten av regeringens förslag, men i några delar tycker jag att förslagen innebär förbättringar. Det gäller bl.a. förslaget om att slopa kravet på att barn ska vara ogifta för att omfattas av reglerna om anknytning. Sverige varken tillåter eller erkänner barnäktenskap. Det är inte acceptabelt att barnäktenskap då ska få den rättsliga följden att barnet inte får leva med sina föräldrar. Jag välkomnar även att den kraftiga opinionen gjort att regeringen till slut tvingas agera mot de orättvisa tonårsutvisningarna. Dessvärre är regeringens förslag otillräckligt men det är ett steg i rätt riktning som jag står bakom nu. Lagstiftningen måste snarast förbättras avsevärt för att på riktigt hindra att unga som vuxit upp i Sverige utvisas. Utöver detta anser jag att övriga lagförslag bör avslås. Regeringen bör vidare återkomma till riksdagen med eventuella följdändringar.
Utveckling av mina ställningstaganden till frågor om uppehållstillstånd på grund av anknytning, krav på vistelsetid, försörjningskrav samt försörjningskrav för familjemedlemmar till forskare finns i de reservationer jag står bakom tidigare i detta betänkande. Därutöver vill jag särskilt kommentera att jag anser att det är särskilt allvarligt att regeringen tar bort möjligheten till fortsatt uppehållstillstånd på grund av särskild anknytning till Sverige när en anknytningsgrundande relation upphör. I dag kan den bestämmelsen få betydelse för personer som etablerat sig i Sverige genom arbete, språk, familj och vänner. Den kan också vara avgörande för personer som behöver lämna en relation men inte kan bevisa våld eller allvarliga kränkningar på det sätt som krävs. Ingen ska tvingas att stanna i en relation av rädsla för utvisning. Jag anser att möjligheten till fortsatt uppehållstillstånd på grund av särskild anknytning till Sverige ska finnas kvar enligt den ordning som gäller i dag. Det är en nödvändig rättssäkerhetsventil.
När det gäller regeringens förslag om skärpta krav för att bevisa biologiska släktskap anser jag att DNA-analys även fortsättningsvis ska vara frivillig och användas restriktivt när annan dokumentation inte räcker. Det är viktigt att denna möjlighet inte missbrukas eller normaliseras till en generell kontrollåtgärd. Det skulle få allvarliga konsekvenser, inte minst för kvinnor som blivit gravida genom övergrepp, och riskera att leda till en ordning där familjeband som inte är genetiska inte erkänns i samma omfattning som andra familjeband. Det måste tydligt framgå att en helhetsbedömning av familjeliv och barnets bästa ska göras.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 3 g § med den ändring som framgår av bilaga 3, 5 kap. 3 m §, 5 kap. 17 §, 5 kap. 18 b § med den ändring som framgår av bilaga 3, 5 b kap. 15 a § med den ändring som framgår av bilaga 3, 6 kap. 4 §, 6 a kap. 4 b § med den ändring som framgår av bilaga 3, 7 kap. 3 b och 3 c §§, 12 kap. 12 c §, 12 kap. 18 § och 21 kap. 4 § samt avslår lagförslaget i övrigt,
2. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) med den ändringen i ingressen att upphörandet av 5 kap. 18 b §, 5 b kap. 15 a § och 6 a kap. 4 b § utgår,
3. lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395),
4. lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap,
5. lag om ändring i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare,
6. lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i utlänningslagen (2005:716),
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen om följdändringar och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:301 punkterna 3–6 och motion 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 3 i denna del, 4, 5, 9–12 och 23 i denna del, bifaller delvis proposition 2025/26:301 punkterna 1 i denna del och 2 samt motion 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 i denna del och avslår motionerna 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 3 i denna del och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 8.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Annika Hirvonen (MP).
Möjlighet till uppehållstillstånd – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag som gör reglerna för personer med subsidiärt skydd (en annan skyddsgrund än flyktingstatus) tvingande i stället för valfria, ger kvinnor och män samma förutsättningar att vara anknytningspersoner i fall där barn inte är gemensamma, begränsar väntetiden till högst ett år när barn är inblandade, behåller möjligheten för universitetsstuderande som studerat länge i Sverige att vara anknytningspersoner, behåller vissa arbetsrelaterade inkomster i försörjningskravet, undantar forskare och doktorander från försörjningskravet och ser över övergångsreglerna.
- De menar att reglerna för personer med subsidiärt skydd inte ska vara valfria, eftersom det skapar en oacceptabel rättsosäkerhet för en redan utsatt grupp och gör skillnad mellan olika skyddsbehov.
Visa vad de skrev
”Detta skapar en oacceptabel rättsosäkerhet för en redan utsatt grupp och en åtskillnad mellan olika skyddsbehov som vi inte kan ställa oss bakom.”
- De menar att barns möjlighet att leva med sina föräldrar inte ska bero på vilken skyddsgrund föräldrarna har.
Visa vad de skrev
”Att låta barns möjlighet att leva med sina föräldrar bero på skyddsgrund är oacceptabelt.”
- De menar att kravet på vårdnad kan drabba kvinnor särskilt hårt, eftersom kvinnors möjlighet att få rättslig vårdnad om barn är begränsad i vissa länder.
Visa vad de skrev
”Det kan få negativa konsekvenser särskilt för kvinnor, eftersom kvinnors möjlighet att få rättslig vårdnad om barn är begränsad i vissa länder.”
- De menar att väntetiden i ärenden där barn är inblandade ska vara högst ett år, så att barn inte är skilda från sina vårdnadshavare längre än nödvändigt.
Visa vad de skrev
”För att ytterligare förkorta den tid som barn är skilda från sina vårdnadshavare bör väntetiden i ärenden där barn är inblandade utformas som ett tak och begränsas till maximalt ett år.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Uppehållstillstånd på grund av anknytning föreslås i propositionen även fortsättningsvis ges till make, sambo och barn inom kärnfamiljen om det följer av familjeåterföreningsdirektivet. För anknytningspersoner som är subsidiärt skyddsbehövande föreslås reglerna vara fakultativt utformade. Det innebär att rätten till anhöriginvandring för denna grupp ändras till enbart en möjlighet. Detta skapar en oacceptabel rättsosäkerhet för en redan utsatt grupp och en åtskillnad mellan olika skyddsbehov som vi inte kan ställa oss bakom. Att låta barns möjlighet att leva med sina föräldrar bero på skyddsgrund är oacceptabelt. EU-kommissionen har i sina riktlinjer för tillämpning av familjeåterföreningsdirektivet uppmanat medlemsstaterna att ge personer med subsidiärt skydd liknande rättigheter som flyktingar. EU-domstolen har också i några domar gett uttryck för samma inställning. Vi anser därför att reglerna för subsidiärt skyddsbehövande inte ska vara fakultativa utan tvingande.
För uppehållstillstånd på grund av anknytning föreslår regeringen i fråga om barn som inte är gemensamma att det ska införas krav på att anknytningspersonen eller anknytningspersonens make eller sambo är vårdnadshavare för barnet. Det kan få negativa konsekvenser särskilt för kvinnor, eftersom kvinnors möjlighet att få rättslig vårdnad om barn är begränsad i vissa länder. Vi anser att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att vara anknytningspersoner i fall där barn inte är gemensamma.
Det är vidare så att vistelsetiden i familjeåterföreningsärenden redan utan den väntetid om två år som regeringen föreslår kan bli lång till följd av de långa handläggningstiderna hos Migrationsverket. Som framgått ovan föreslår vi att väntetiden ska kortas. För att ytterligare förkorta den tid som barn är skilda från sina vårdnadshavare bör väntetiden i ärenden där barn är inblandade utformas som ett tak och begränsas till maximalt ett år.
Regeringen anser också att studenters möjligheter att vara anknytningspersoner vid anhöriginvandring bör tas bort i andra fall än de som omfattas av tvingande EU-regler. För doktorander menar regeringen att det fortsatt bör finnas en möjlighet att vara anknytningsperson. Regeringen avser att bereda och återkomma med förslag på sådana förordningsändringar. De parallella regelverk som sådana förslag innebär medför en risk för tolknings- och tillämpningssvårigheter. Utöver det bör man också beakta att äldre studenter i större utsträckning har familjebildningar. Vi anser därför att universitetsstuderande som har studerat i Sverige en längre tid ska kunna vara anknytningspersoner för anhöriginvandring.
I fråga om försörjningskravet bör, i likhet med vad som gäller i dag, olika arbetsrelaterade inkomster och ersättningar, t.ex. arbetslöshetsersättning och inkomst av subventionerade anställningar, beaktas vid beräkning av försörjningskravet. Vidare bör, för att inte skada Sveriges konkurrenskraft och vår möjlighet att vara en attraktiv forskarnation, inte endast forskare undantas från försörjningskravet utan kretsen bör vara något bredare och även omfatta doktorander.
Familjeåterförening utan biologiskt släktskap – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag som innebär att andra familjeband än biologiska erkänns tydligare.
- De menar att familjer inte alltid är biologiska, utan att barn kan ha vuxit upp med en social förälder, en styvförälder, en släkting eller i en hbtqi-familj.
Visa vad de skrev
”Familjer är inte alltid biologiska. Barn kan ha vuxit upp med en social förälder, en styvförälder eller en släkting eller i en hbtqi-familj.”
- De menar att en lagstiftning som lägger för stor vikt vid biologiskt släktskap riskerar att drabba familjer som skiljer sig från normen.
Visa vad de skrev
”En lagstiftning som fäster för stor vikt vid biologiskt släktskap riskerar att drabba familjekonstellationer som skiljer sig från normen.”
- De menar att barn kan ha tillkommit genom övergrepp eller i situationer där det biologiska släktskapet inte motsvarar barnets faktiska familjeliv.
Visa vad de skrev
”Barn kan ha tillkommit genom övergrepp eller i situationer där biologiskt släktskap inte motsvarar barnets faktiska familjeliv.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Familjer är inte alltid biologiska. Barn kan ha vuxit upp med en social förälder, en styvförälder eller en släkting eller i en hbtqi-familj. Barn kan ha tillkommit genom övergrepp eller i situationer där biologiskt släktskap inte motsvarar barnets faktiska familjeliv. En lagstiftning som fäster för stor vikt vid biologiskt släktskap riskerar att drabba familjekonstellationer som skiljer sig från normen.
Regeringen bör återkomma med förslag som innebär att andra familjeband än biologiska erkänns tydligare.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 21.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Uppehållstillstånd för unga vuxna i vissa situationer – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att regeringen skyndsamt utreder hur den som har vistats lång tid i Sverige och har starkare anknytning till Sverige än till något annat land inte ska utvisas, och hur uppehållstillstånd i större utsträckning ska kunna följa med föräldrarnas.
- De menar att regeringens förslag är otillräckligt och bara ger en kortare respit för de berörda personerna.
Visa vad de skrev
”regeringens förslag för att stoppa utvisningar av unga vuxna från deras familjer i Sverige är otillräckligt och endast kommer att innebära en kortare respit för de berörda personerna.”
- De menar att risken är att unga vuxna med stark anknytning till Sverige ändå kommer att utvisas.
Visa vad de skrev
”Risken med förslaget är att unga vuxna som har en stark anknytning till Sverige, bott här i många år, skött sig och gjort allt rätt, ändå kommer att utvisas.”
- De menar att det snabbt behöver utredas hur den som har bott länge i Sverige och har starkare anknytning hit än till något annat land inte ska utvisas.
Visa vad de skrev
”det behöver snabbutredas hur den som vistats i vårt land under lång tid och som har starkare anknytning till Sverige än till något annat land inte ska utvisas”
- De menar att uppehållstillstånd i större utsträckning ska kunna följa med föräldrarnas.
Visa vad de skrev
”hur uppehållstillstånden i större utsträckning kan följa med föräldrarnas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi konstaterar i likhet med flera remissinstanser att regeringens förslag för att stoppa utvisningar av unga vuxna från deras familjer i Sverige är otillräckligt och endast kommer att innebära en kortare respit för de berörda personerna. Risken med förslaget är att unga vuxna som har en stark anknytning till Sverige, bott här i många år, skött sig och gjort allt rätt, ändå kommer att utvisas. Vi menar därför att det behöver snabbutredas hur den som vistats i vårt land under lång tid och som har starkare anknytning till Sverige än till något annat land inte ska utvisas samt hur uppehållstillstånden i större utsträckning kan följa med föräldrarnas.
Därtill innebär dagens regler när det gäller rätten till uppehållstillstånd på grund av studier att studierna ska vara det huvudsakliga syftet med vistelsen. För personer som vill fortsätta leva med sin familj i Sverige kan anknytningen till landet i praktiken bli ett hinder i ansökan. Dessutom riskerar de att behöva betala mycket höga studieavgifter trots att de vuxit upp i Sverige.
Regeringen bör vidta de åtgärder som krävs med anledning av det anförda.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 12 och 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Andra frågor om uppehållstillstånd för unga vuxna – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 11)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag som ger unga vuxna ökade möjligheter till uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen, samtidigt som höjningen av åldersgränsen till 21 år välkomnas.
- De menar att många unga stoppas av lönekrav, studieavgifter eller andra villkor som är omöjliga att uppfylla i deras situation.
Visa vad de skrev
”Många unga kommer fortfarande att stoppas av lönekrav, studieavgifter eller andra villkor som är omöjliga att uppfylla i deras situation.”
- De menar att möjligheten att förlänga uppehållstillstånd på grund av anknytning även bör omfatta dem som redan har lämnat Sverige på grund av utvisning enligt tidigare lagstiftning, och att det ska vara möjligt att ansöka från utlandet.
Visa vad de skrev
”även bör omfatta dem som redan har lämnat Sverige på grund av utvisning enligt tidigare lagstiftning och att det ska vara möjligt att ansöka om man befinner sig utanför Sverige.”
- De menar att den som har fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till en förälder före 21 års ålder bör kunna få förlängt uppehållstillstånd oavsett ålder, utan krav på ett särskilt beroendeförhållande.
Visa vad de skrev
”Den som har fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till någon av sina föräldrar innan 21 års ålder bör därför kunna få förlängt uppehållstillstånd på grund av anknytning oavsett ålder, och utan något krav på ett särskilt beroendeförhållande.”
- De menar att det fortfarande saknas en möjlighet att väga in stark anknytning till Sverige, familjesituation och andra humanitära omständigheter, vilket de anser är nödvändigt för att stoppa tonårsutvisningarna.
Visa vad de skrev
”Slutligen kan vi konstatera att det fortfarande saknas en möjlighet att väga in stark anknytning till Sverige, familjesituation och andra humanitära omständigheter, något som är nödvändigt för att stoppa tonårsutvisningarna på riktigt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi har under lång tid uppmärksammat konsekvenserna av de s.k. tonårsutvisningarna, där unga människor som vuxit upp i Sverige, gått i svensk skola och har sin familj här riskerar att utvisas när de fyller 18 år. Vi välkomnar regeringens förslag att höja åldersgränsen till 21 år. Samtidigt kvarstår betydande problem. Barn och unga kommer att fortsätta växa upp i Sverige med en ständig osäkerhet om huruvida får stanna i det land som de ser som sitt hem.
För att få stanna efter 21 års ålder krävs i praktiken ofta arbete eller studier som grund för uppehållstillstånd. Där möter många unga hinder som är svåra eller omöjliga att övervinna. Många unga kommer fortfarande att stoppas av lönekrav, studieavgifter eller andra villkor som är omöjliga att uppfylla i deras situation. Det är orimligt att kräva att dessa ungdomar ska beviljas uppehållstillstånd genom arbete eller studier som om de aldrig bott i Sverige. Personer som vuxit upp i Sverige måste kunna stanna här genom anknytningen till Sverige.
Regeringen har inte heller lyckats presentera någon lösning för de som redan har utvisats och lämnat Sverige på grund av nu gällande lagstiftning. Vi anser därför att utvidgningen av möjligheterna att förlänga ett uppehållstillstånd på grund av anknytning även bör omfatta dem som redan har lämnat Sverige på grund av utvisning enligt tidigare lagstiftning och att det ska vara möjligt att ansöka om man befinner sig utanför Sverige.
Det är vidare så att relationen mellan föräldrar och barn är livslång för de flesta, och det är orimligt att kräva att den ska avslutas oavsett om det beror på att barnet hunnit fylla 18 eller 21 år. Den som har fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till någon av sina föräldrar innan 21 års ålder bör därför kunna få förlängt uppehållstillstånd på grund av anknytning oavsett ålder, och utan något krav på ett särskilt beroendeförhållande.
Slutligen kan vi konstatera att det fortfarande saknas en möjlighet att väga in stark anknytning till Sverige, familjesituation och andra humanitära omständigheter, något som är nödvändigt för att stoppa tonårsutvisningarna på riktigt. Den reglering av särskilt ömmande omständigheter som regeringen tog bort 2023 tog sikte på anknytning till Sverige och hade sannolikt lett till att en stor del av de tonåringar som utvisats hade fått stanna.
Regeringen bör återkomma med förslag som innebär ökade möjligheter till uppehållstillstånd för unga vuxna i enlighet med det ovan anförda.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 1 och 11, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 4 och 5 samt 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 13 och 14.
Rätt till studiestöd – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 12)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med förslag om att ändra studiestödslagen så att personer med uppehållstillstånd på grund av anknytning till vissa arbetstillståndshavare kan beviljas studiemedel.
- De menar att många unga fortfarande kommer att stoppas av lönekrav, studieavgifter eller andra villkor som är omöjliga att uppfylla i deras situation.
Visa vad de skrev
”Många unga kommer fortfarande att stoppas av lönekrav, studieavgifter eller andra villkor som är omöjliga att uppfylla i deras situation.”
- De menar att den som vill studera kan behöva betala studieavgifter på över hundratusen kronor per år, eftersom personer med tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning som huvudregel inte har rätt till svenskt studiestöd.
Visa vad de skrev
”Den som vill studera kan behöva betala studieavgifter på över hundratusen kronor per år, eftersom personer med tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning som huvudregel inte har rätt till svenskt studiestöd.”
- De menar att det är anmärkningsvärt att regeringen inte justerar studiestödslagen så att även personer med uppehållstillstånd på grund av anknytning till vissa tillståndshavare ska kunna beviljas studiemedel.
Visa vad de skrev
”Det är anmärkningsvärt att regeringen inte justerar studiestödslagen i denna del så att även personer med uppehållstillstånd på grund av anknytning till personer med arbetstillstånd, EU-blåkort, ICT-tillstånd eller tillstånd som forskare ska kunna beviljas studiemedel.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För att få stanna i Sverige med de nya reglerna efter det att man fyllt 21 år krävs fortfarande att unga som vuxit upp här uppfyller samma villkor som personer som ansöker om att komma hit från utlandet. Många unga kommer fortfarande att stoppas av lönekrav, studieavgifter eller andra villkor som är omöjliga att uppfylla i deras situation. Den som vill studera kan behöva betala studieavgifter på över hundratusen kronor per år, eftersom personer med tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning som huvudregel inte har rätt till svenskt studiestöd. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte justerar studiestödslagen i denna del så att även personer med uppehållstillstånd på grund av anknytning till personer med arbetstillstånd, EU-blåkort, ICT-tillstånd eller tillstånd som forskare ska kunna beviljas studiemedel.
Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med det ovan sagda.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 16.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Frågor om försörjningskravet – reservation, ingen omröstning
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 14)
Att riksdagen säger nej till att höja försörjningskravet och tillkännager för regeringen att det inte ska höjas.
- De menar att försörjningskravet inte bör höjas.
Visa vad de skrev
”Vi motsätter oss att försörjningskravet höjs.”
- De menar att höjningen till 1,30 gånger normalbeloppet är oproportionerligt stor och blir ett oöverstigligt hinder för många.
Visa vad de skrev
”Regeringens föreslagna höjning till 1,30 gånger normalbeloppet är oproportionerligt stor och kommer att utgöra ett oöverstigligt hinder för många.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi motsätter oss att försörjningskravet höjs. Regeringens föreslagna höjning till 1,30 gånger normalbeloppet är oproportionerligt stor och kommer att utgöra ett oöverstigligt hinder för många.
Regeringen bör vidta de åtgärder som svarar mot detta.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 7 och avslår motion 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 8.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Utvärdering och översyn av lagförslagen – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 15)
Att riksdagen säger ja till att regeringen gör en allmän översyn av ventilerna i lagstiftningen, följer upp och utvärderar de nya reglerna och säkerställer att DNA-analyser inte leder till diskriminering eller orimliga konsekvenser.
- De menar att det behövs en allmän översyn av ventilerna i lagstiftningen, inte minst med tanke på problemen med de tonåringar som utvisats.
Visa vad de skrev
”särskilt mot bakgrund av de problem som uppstått i samband med hanteringen av ärenden där tonåringar utvisats, menar vi att det bör göras en allmän översyn av ventilerna i lagstiftningen”
- De menar att det finns en risk att frivilligheten urholkas om den som inte samtycker till DNA-analys riskerar att nekas familjeåterförening.
Visa vad de skrev
”Samtidigt finns en risk att frivilligheten urholkas om den som inte ger sitt medgivande till DNA-analys riskerar att nekas familjeåterförening.”
- De menar att DNA-analyser inte får bli en generell kontrollåtgärd och att det måste säkerställas att de inte leder till diskriminering.
Visa vad de skrev
”Möjligheten till DNA-analys får inte missbrukas eller normaliseras till en generell kontrollåtgärd.”
- De menar att de många och svåröverskådliga lagändringarna gör att de beslutade förändringarna genast behöver följas upp på ett systematiskt sätt.
Visa vad de skrev
”De beslutade förändringarna behöver därför bli föremål för en omedelbar och systematisk uppföljning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att det även fortsättningsvis ska finnas en ventil som ger möjlighet att bevilja uppehållstillstånd på grund av särskild anknytning till Sverige om det finns synnerliga skäl. Vi delar uppfattningen att en sådan behövs. Men mot bakgrund av de oförutsedda svårigheter som kan uppstå vid tillämpningen av nya lagar och särskilt mot bakgrund av de problem som uppstått i samband med hanteringen av ärenden där tonåringar utvisats, menar vi att det bör göras en allmän översyn av ventilerna i lagstiftningen. I den översynen är det viktigt att man säkerställer tydliga förarbeten samt att det som behövs regleras i lag.
När det gäller DNA-analyser kan sådana vara viktiga för personer som saknar fungerande identitetshandlingar. DNA-analys kan i vissa fall hjälpa familjer som saknar handlingar som bekräftar deras släktskap, t.ex. när de splittras under flykten eller kommer från länder där fungerande folkbokföring saknas. Samtidigt finns en risk att frivilligheten urholkas om den som inte ger sitt medgivande till DNA-analys riskerar att nekas familjeåterförening. Det kan också uppstå svåra situationer, exempelvis om ett barn blivit till av ett sexuellt övergrepp och det har förknippats med livsfara för modern att röja den omständigheten. Det finns även en risk för att analyserna leder till diskriminering genom att personer från vissa länder riskerar att behöva genomgå DNA-analys oftare än andra. Möjligheten till DNA-analys får inte missbrukas eller normaliseras till en generell kontrollåtgärd. Det måste tydligt framgå att en helhetsbedömning av familjeliv och barnets bästa ska göras. Det behöver därför säkerställas att DNA-analyser inte leder till diskriminering eller orimliga konsekvenser för exempelvis hbtqi-familjer, andra familjer utan genetiskt släktskap eller barn som tillkommit genom övergrepp.
Det är vidare svårt att få en överblick över de många förändringarna av lagstiftningen inom migrationsområdet och det är svårt att avgöra vilken den sammantagna effekten kommer att bli. Lagstiftningsprocesserna har varit svåröverblickbara och lagförslagen har presenterats i en ordning som är bakvänd och otillfredsställande, vilket riskerar att leda till en bristfällig lagstiftning. Regeringens arbetssätt har gjort det svårt att granska och bedöma konsekvenserna av alla dessa lagändringar på ett tillförlitligt sätt. Det finns risk för att de effekter vi har erfarit med de s.k. tonårsutvisningarna kan återupprepas inom flera av migrationspolitikens delar. De beslutade förändringarna behöver därför bli föremål för en omedelbar och systematisk uppföljning.
Regeringen bör återkomma med uppföljningar och utvärderingar i enlighet med det anförda.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 5, 12 och 14 samt 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 20 och 22.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Behov av övrig utvärdering och översyn – reservation, ingen omröstning
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 16)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska utvärdera hur Migrationsverkets handläggningstider påverkar vistelsetiden och familjers möjlighet att återförenas, och göra en samlad översyn av förslagen på migrationsområdet.
- De menar att regeringens förslag om vistelsetid för ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning starkt bidrar till att hålla familjer isär under orimligt lång tid, försämrar integrationen och ökar den psykiska belastningen för människor som redan är sårbara.
Visa vad de skrev
”Det kommer att starkt bidra till att hålla familjer isär under en orimligt lång tid, försämra integrationen och öka den psykiska belastningen för människor som redan befinner sig i en sårbar och utsatt situation.”
- De menar att det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör en ordentlig analys av att Migrationsverkets handläggningstider redan i dag innebär en väntetid.
Visa vad de skrev
”Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör en ordentlig analys av hur Migrationsverkets handläggningstider redan i dag utgör en väntetid.”
- De delar remissinstansernas kritik att den höga reformtakten gör det svårt att överblicka de sammantagna konsekvenserna av regeringens reformer på migrationsområdet.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser har återkommande varnat för att den höga reformtakten gör det svårt att överblicka de sammantagna konsekvenserna och att skapa sig en helhetsbild av alla de förestående förändringarna av det migrationsrättsliga systemet.”
- De menar att det behövs en översyn av förslagen på migrationsområdet för att få en samlad analys och harmonisering.
Visa vad de skrev
”Det behöver göras en översyn av förslagen på migrationsområdet för att säkerställa en samlad analys och harmonisering.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vad gäller regeringens förslag om vistelsetid för ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning är vi mycket kritiska till detta. Det kommer att starkt bidra till att hålla familjer isär under en orimligt lång tid, försämra integrationen och öka den psykiska belastningen för människor som redan befinner sig i en sårbar och utsatt situation. Enligt Migrationsverkets egen statistik är handläggningstiden i anknytningsärenden i genomsnitt 15 månader för att bo med en partner, 18 månader för barn som ska bo med en förälder och 24 månader för föräldrar till barn i Sverige. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör en ordentlig analys av hur Migrationsverkets handläggningstider redan i dag utgör en väntetid.
Vidare kan det konstateras att regeringen på kort tid har drivit igenom flera stora reformer på migrationsrättens område. Flera remissinstanser har återkommande varnat för att den höga reformtakten gör det svårt att överblicka de sammantagna konsekvenserna och att skapa sig en helhetsbild av alla de förestående förändringarna av det migrationsrättsliga systemet. Vi delar den kritiken. Det nu aktuella förslaget utgör ytterligare ett exempel på hur regeringen lämnar ett utredningsuppdrag där uppgiften är avgränsad men rättsfrågorna vidsträckta. Det behöver göras en översyn av förslagen på migrationsområdet för att säkerställa en samlad analys och harmonisering.
Regeringen bör återkomma med en utvärdering av hur Migrationsverkets handläggningstider påverkar vistelsetiden och familjers möjlighet att återförenas i Sverige samt en samlad översyn av förslagen på migrationsområdet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 18 och 25.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Skyldighet att betala för tandvård – nya regler för vissa utlänningarProp. 2025/26:300 · beslutad 13 augusti 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om ändrade regler för tandvårdsavgifter och subvention av tandvård, men säger ja till ändringen i patientsäkerhetslagen.
- De menar att den ändrade ordningen medför negativa konsekvenser för munhälsan och tandvårdspersonalens arbetsmiljö.
Visa vad de skrev
”Vi menar att den ändrade ordningen medför bl.a. negativa konsekvenser för munhälsan och tandvårdspersonalens arbetsmiljö”
- De menar att ändringarna ökar komplexiteten och den administrativa bördan för myndigheterna och har andra negativa samhällsekonomiska effekter.
Visa vad de skrev
”ökad komplexitet och administrativ börda för myndigheterna samt andra negativa samhällsekonomiska effekter”
- De menar att ändringarna kan befaras medföra betydande praktiska problem.
Visa vad de skrev
”Ändringarna kan befaras medföra betydande praktiska problem.”
- De ifrågasätter om den föreslagna ordningen är proportionerlig.
Visa vad de skrev
”Vi ifrågasätter även att den föreslagna ordningen är proportionerlig.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I likhet med i stort sett samtliga remissinstanser, däribland Migrationsverket och Socialstyrelsen, avstyrker vi förslagen om ändrade regler för tandvårdsavgifter och subvention av tandvård. Vi menar att den ändrade ordningen medför bl.a. negativa konsekvenser för munhälsan och tandvårdspersonalens arbetsmiljö, ökad komplexitet och administrativ börda för myndigheterna samt andra negativa samhällsekonomiska effekter. Ändringarna kan befaras medföra betydande praktiska problem. Migrationsverket har i sammanhanget bl.a. lyft fram svårigheter med att bedöma vad som ska anses vara skälig ersättning enligt de nya regler som föreslås. Vi ifrågasätter även att den föreslagna ordningen är proportionerlig. Vi anser att riksdagen därmed bör avslå regeringens förslag i dessa delar.
I likhet med majoriteten anser vi att riksdagen bör anta förslaget om ändring i patientsäkerhetslagen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.,
2. lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400),
b) antar regeringens förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:300 punkt 2 och motionerna 2025/26:4210 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkandena 1 och 2, 2025/26:4212 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) och 2025/26:4217 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkandena 1 och 2 samt avslår proposition 2025/26:300 punkterna 1 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Rågsjö (V), Ulrika Westerlund (MP) och Martina Johansson (C).
Ett nytt straffrättsligt påföljdssystemProp. 2025/26:297 · beslutad 13 augusti 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om ett nytt straffrättsligt påföljdssystem.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå propositionen. Vi utvecklar våra respektive skäl för detta i våra särskilda yttranden 1–4.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4213 av Teresa Carvalho m.fl. (S), 2025/26:4223 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1, 2025/26:4229 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) och 2025/26:4230 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) samt avslår proposition 2025/26:297 punkterna 1–33.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C), Ulrika Westerlund (MP), Sanna Backeskog (S) och Lars Isacsson (S).
Ny översyn av brottsbalken – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen gör en ny översyn av brottsbalken med ett brett mandat och ordentligt med tid.
- De menar att bristerna i regeringens förslag hänger ihop med hur underlaget till reformen togs fram.
Visa vad de skrev
”Vi menar att bristerna i regeringens förslag hör ihop med hur underlaget till reformen har tagits fram.”
- De menar att arbetet främst fick inriktas på lagtekniskt fungerande förslag i stället för en fullständig analys av brottsbalken.
Visa vad de skrev
”att ta fram lagtekniskt fungerande författningsförslag som svarade mot direktivets önskemål om en högre repressionsnivå, snarare än att göra en fullständig och förutsättningslös analys av brottsbalken”
- De menar att det inte gick att förutse konsekvenserna för kriminalpolitiken eller för lagöverträdare.
Visa vad de skrev
”Experterna framhöll också att det inte var möjligt att förutse konsekvenserna för kriminalpolitiken eller för lagöverträdare.”
- De menar att en utredning som inte hinner bedöma konsekvenserna och om straffskärpningar minskar brottsligheten inte bör ligga till grund för ny lagstiftning.
Visa vad de skrev
”En utredning som saknar tid att bedöma förslagens samlade konsekvenser, och om straffskärpningarna kommer att leda till minskad brottslighet, bör inte ligga till grund för ny lagstiftning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Som framgår av vår reservation 1 ovan anser vi att propositionen ska avslås. Vi menar att bristerna i regeringens förslag hör ihop med hur underlaget till reformen har tagits fram. Utredningen hade 22 månader på sig att ta fram ett mycket omfattande underlag på nästan 2 000 sidor. Utredningstiden förkortades dessutom med två månader. Tre av utredningens experter ansåg att tidsbristen innebar att arbetet i huvudsak fick inriktas på att ta fram lagtekniskt fungerande författningsförslag som svarade mot direktivets önskemål om en högre repressionsnivå, snarare än att göra en fullständig och förutsättningslös analys av brottsbalken. Experterna framhöll också att det inte var möjligt att förutse konsekvenserna för kriminalpolitiken eller för lagöverträdare.
En utredning som saknar tid att bedöma förslagens samlade konsekvenser, och om straffskärpningarna kommer att leda till minskad brottslighet, bör inte ligga till grund för ny lagstiftning. Särskilt inte på ett område där flera parallella och nyligen genomförda reformer påverkar den samlade effekten. Straffrätten måste hanteras utifrån ett helhetsperspektiv. Vi anser därför att regeringen bör göra en ny översyn av brottsbalken. Denna bör ha ett brett mandat och ordentligt med tid att dels analysera och föreslå förbättringar och bara sådana straffskärpningar som kan vara motiverade, dels bedöma konsekvenserna. Det handlar om att föreslå reformer som faktiskt kan bidra till att minska brottsligheten och minska risken för återfall i brott. Sverige behöver en straffrätt som är både tydlig, genomtänkt och träffsäker.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4223 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Förebyggande insatser inom socialtjänsten till skydd för barn och unga vid bristande medverkanProp. 2025/26:295 · beslutad 13 augusti 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till större delen av regeringens lagförslag om socialtjänstens insatser när samtycke saknas, men säger ja till ändringarna om tillfällig föräldrapenning.
- De menar att regeringens förslag bygger för mycket på tvång, kontroll och sanktioner i stället för på tillit, relationer och fungerande socialt arbete.
Visa vad de skrev
”Men regeringens förslag bygger i alltför stor utsträckning på tvång, kontroll och sanktioner snarare än på tillit, relationer och fungerande socialt arbete.”
- De menar att elektronisk övervakning av barn och unga kraftigt begränsar deras frihet och integritet.
Visa vad de skrev
”Att barn och unga ska kunna åläggas att vistas i bostaden under vissa tider och kontrolleras med elektronisk övervakning innebär en långtgående begränsning av barnets frihet och integritet.”
- De menar att drogtester och polisens tillfälliga omhändertaganden är stora intrång i den personliga integriteten och kan skada tilliten till socialtjänsten.
Visa vad de skrev
”Vi motsätter oss bl.a. förslagen om att socialnämnden ska kunna besluta om drogtester och om polisens tillfälliga omhändertaganden. De utgör ett betydande intrång i den personliga integriteten och riskerar undergräva tilliten till socialtjänsten.”
- De menar att vite för insatser till vårdnadshavare riskerar att drabba barnen och redan utsatta familjer.
Visa vad de skrev
”Vidare är vi kritiska till förslaget att socialnämnden ska kunna förena beslut om insatser till vårdnadshavare med vite. Förslaget riskerar att ytterst drabba barnen och redan ekonomiskt och socialt utsatta familjer.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå proposition 2025/26:295, utom i den del som avser ändringar i socialförsäkringsbalken och lagen (2025:1478) om ändring i socialförsäkringsbalken angående tillfällig föräldrapenning.
Vi delar regeringens uppfattning att socialtjänsten måste ha goda förutsättningar att sätta in tidiga, förebyggande och verkningsfulla insatser för barn och unga. Barn som far illa, riskerar att fara illa eller dras in i kriminalitet måste få stöd tidigt. Men regeringens förslag bygger i alltför stor utsträckning på tvång, kontroll och sanktioner snarare än på tillit, relationer och fungerande socialt arbete. Förslagen riskerar att underminera tilliten till socialtjänsten och försvåra det förebyggande arbetet.
Vi motsätter oss bl.a. förslagen om att socialnämnden ska kunna besluta om drogtester och om polisens tillfälliga omhändertaganden. De utgör ett betydande intrång i den personliga integriteten och riskerar undergräva tilliten till socialtjänsten. Vidare är vi kritiska till förslaget att socialnämnden ska kunna förena beslut om insatser till vårdnadshavare med vite. Förslaget riskerar att ytterst drabba barnen och redan ekonomiskt och socialt utsatta familjer.
Vi ser särskilt allvarligt på förslaget om elektronisk övervakning. Att barn och unga ska kunna åläggas att vistas i bostaden under vissa tider och kontrolleras med elektronisk övervakning innebär en långtgående begränsning av barnets frihet och integritet. Vidare innebär det en risk för stigmatisering, har tveksam brottsförebyggande effekt och saknar vetenskapligt stöd. Det är en åtgärd som riskerar att upplevas som straff snarare än stöd, och som kan vara särskilt problematisk för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller psykisk ohälsa. Åtgärden riskerar att stå i strid med regeringsformen, Europakonventionen och barnkonventionen.
Förslaget om att socialtjänsten ska hålla allvarssamtal med unga vid misstanke om brott är enligt vår mening ytterligare en åtgärd som saknar evidens. Dessutom finns redan liknande möjligheter inom befintlig lagstiftning.
Enligt vår mening är det genom tidiga, frivilliga och väl utformade insatser som socialtjänsten bygger förtroende och når fler familjer. Tvång ska inte ersätta bristen på resurser, relationer och rätt stöd.
Vi välkomnar dock den del av propositionen som innebär att en förälder ska kunna få tillfällig föräldrapenning när han eller hon deltar i vissa insatser enligt socialtjänstlagen eller den nya lagen om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas (regeringens förslag till riksdagsbeslut 5 och 6). Det är rimligt att föräldrar inte ska förlora inkomst när de deltar i insatser som syftar till att stärka barnets situation.
Slutligen anser vi att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Utredning om att vilja ta emot stöd från socialtjänsten – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tillsätter en utredning om hur vårdnadshavare kan motiveras att ta emot stöd från socialtjänsten, och om varför de tackar nej.
- De menar att tidiga, frivilliga och väl utformade insatser bygger förtroende och når fler familjer, och att en utredning därför bör ta fram forskningsbaserade förslag.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför tillsätta en utredning som tar fram forskningsbaserade förslag på hur vårdnadshavare kan motiveras och ges verkliga förutsättningar att ta emot stöd från socialtjänsten.”
- De menar att utredningen bland annat bör belysa hur socialtjänsten kan arbeta mer tillitsbyggande, göra insatser mer tillgängliga och stärka barns delaktighet.
Visa vad de skrev
”En sådan utredning bör bl.a. belysa hur socialtjänsten kan arbeta mer tillitsbyggande, hur insatser kan göras mer tillgängliga och relevanta, hur barns delaktighet kan stärkas”
- De menar att regeringens underlag har brister när det gäller hur stor andel föräldrar och barn som tackar nej till insatser.
Visa vad de skrev
”Jag anser även att det finns brister i regeringens underlag när det gäller andelen föräldrar och barn som tackar nej till insatser.”
- De menar att det är viktigt att förstå varför vårdnadshavare tackar nej innan nya repressiva metoder införs, eftersom sådana metoder kan motverka tillit och relationsskapande arbete.
Visa vad de skrev
”Det är viktigt att gå till botten med varför vårdnadshavare tackar nej, innan nya repressiva metoder införs som riskerar att motverka grunden om tillit och relationsskapande arbete i den nya socialtjänstlagen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Enligt min mening är det genom tidiga, frivilliga och väl utformade insatser som socialtjänsten bygger förtroende och når fler familjer. Regeringen bör därför tillsätta en utredning som tar fram forskningsbaserade förslag på hur vårdnadshavare kan motiveras och ges verkliga förutsättningar att ta emot stöd från socialtjänsten. En sådan utredning bör bl.a. belysa hur socialtjänsten kan arbeta mer tillitsbyggande, hur insatser kan göras mer tillgängliga och relevanta, hur barns delaktighet kan stärkas och hur hinder som psykisk ohälsa, ekonomisk utsatthet, tidigare negativa myndighetserfarenheter eller bristande kunskap om socialtjänsten kan hanteras.
Uppföljning och utvärdering av den nya lagen m.m. – reservation, röstade nej
Vad ville C och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen noggrant och systematiskt följer upp den nya lagen och annan socialtjänstlagstiftning för att utvärdera konsekvenser för barn och föräldrar, deltagande och förebyggande arbete.
- De menar att en sådan uppföljning är helt nödvändig för att säkerställa att lagstiftningen inte får negativa effekter.
Visa vad de skrev
”En sådan uppföljning är helt nödvändig för att säkerställa att lagstiftningen inte får negativa effekter”
- De menar att uppföljningen behövs för att ge riksdagen kunskapsbaserat underlag för framtida justeringar.
Visa vad de skrev
”för att ge riksdagen kunskapsbaserat underlag för framtida justeringar”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Enligt vår mening bör regeringen noga och systematiskt följa upp den nya lagen och annan lagstiftning inom socialtjänstområdet för att utvärdera dess konsekvenser för barn och föräldrar, utfall i deltagande och effekter på det förebyggande arbetet. En sådan uppföljning är helt nödvändig för att säkerställa att lagstiftningen inte får negativa effekter och för att ge riksdagen kunskapsbaserat underlag för framtida justeringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4227 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP) och Martina Johansson (C).
För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande för vård av barn och ungaProp. 2025/26:294 · beslutad 13 augusti 2026
Regeringens lagförslag – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens lagförslag och säger till regeringen att snarast återkomma med ett förslag om en ny grund för omhändertagande i LVU, lagen om vård av unga.
- De menar att propositionen som helhet brister i beredning och barnrättslig analys.
Visa vad de skrev
”Jag välkomnar initiativet till en genomgripande översyn av LVU men anser att propositionen som helhet brister i såväl beredning som barnrättslig analys.”
- De menar att remisstiden i praktiken blev kortare eftersom den låg över jul och nyår.
Visa vad de skrev
”Eftersom remisstiden sträckte sig över jul och nyår, då remissinstanserna kan antas ha haft begränsad bemanning, blev den sju veckor långa remisstiden i praktiken betydligt kortare.”
- De menar att regeringen snarast ska återkomma med ett förslag om en ny grund för omhändertagande i nuvarande LVU när barnet har anknytning till familjehemmet.
Visa vad de skrev
”Vidare anser jag att regeringen snarast ska återkomma med förslag, motsvarande det i propositionen, om att en ny grund för omhändertagande för vård på grund av barnets anknytning till familjehemmet ska inarbetas i nuvarande LVU.”
- De menar att barnets rätt till kontinuitet, stabilitet och nära relationer måste kunna väga tyngre än i dag.
Visa vad de skrev
”Enligt min mening måste barnets rätt till kontinuitet, stabilitet och nära relationer kunna väga tyngre än i dag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Inledningsvis anser jag att riksdagen bör avslå proposition 2025/26:294 För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga. Jag välkomnar initiativet till en genomgripande översyn av LVU men anser att propositionen som helhet brister i såväl beredning som barnrättslig analys. Jag vill bl.a. lyfta fram att utkastet till lagrådsremiss remitterades den 1 december 2025 med sista svarsdag den 19 januari 2026. Eftersom remisstiden sträckte sig över jul och nyår, då remissinstanserna kan antas ha haft begränsad bemanning, blev den sju veckor långa remisstiden i praktiken betydligt kortare.
Vidare anser jag att regeringen snarast ska återkomma med förslag, motsvarande det i propositionen, om att en ny grund för omhändertagande för vård på grund av barnets anknytning till familjehemmet ska inarbetas i nuvarande LVU. För ett barn som har varit placerat under lång tid kan familjehemmet vara barnets tryggaste och mest stabila omsorgsmiljö. Ett abrupt uppbrott kan få allvarliga konsekvenser för barnets hälsa och utveckling. Enligt min mening måste barnets rätt till kontinuitet, stabilitet och nära relationer kunna väga tyngre än i dag.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4221 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4233 av Lorena Delgado Varas m.fl. (-) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:294 punkterna 1–4, 5.1, 6.1 och 7–31 samt motion 2025/26:4233 av Lorena Delgado Varas m.fl. (-) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).
Krav på samtycke från barn som fyllt 15 år – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att ett barn som fyllt 15 år själv måste samtycka till att omhändertas för vård på grund av anknytning till familjehemmet, och att regeringen skyndsamt ska återkomma med ett sådant förslag.
- De menar att det inte kan vara barnets bästa att ett barn som fyllt 15 år tvingas bo kvar i ett familjehem mot sin vilja, om de brister i hemförhållandena som låg bakom placeringen inte längre finns.
Visa vad de skrev
”Inte heller vi anser att det kan vara till barnets bästa att ett barn som har fyllt 15 år tvingas bo kvar i ett familjehem mot sin vilja om de brister i hemförhållandena”
- De menar att det vore fel att låta anknytningen till familjehemmet bli en egen grund för tvångsomhändertagande, eftersom det i praktiken stärker familjehemmets ställning på bekostnad av barnets rätt till familjeliv och egen vilja.
Visa vad de skrev
”Det vore fel att låta anknytningen till familjehemmet bli en självständig grund för tvångsomhändertagande som i praktiken stärker familjehemmets ställning på bekostnad av barnets rätt till familjeliv och barnets egen vilja.”
- De menar att flera remissinstanser kritiserade att beslut om omhändertagande på grund av anknytning kan fattas mot ett barns vilja när barnet fyllt 15 år.
Visa vad de skrev
”I remissförfarandet framförde ett antal remissinstanser kritik mot att det ska kunna fattas beslut om ett omhändertagande på grund av anknytning mot barnets vilja när barnet har fyllt 15 år.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En förutsättning för ett omhändertagande för vård på grund av anknytning till familjehemmet ska enligt regeringens förslag vara att det kan antas att placeringen i familjehemmet inte kan fortsätta med samtycke av barnets vårdnadshavare och, om barnet har fyllt 15 år, av barnet själv.
I remissförfarandet framförde ett antal remissinstanser kritik mot att det ska kunna fattas beslut om ett omhändertagande på grund av anknytning mot barnets vilja när barnet har fyllt 15 år. Socialstyrelsen och Rädda Barnen framförde t.ex. att det inte kan vara till barnets bästa att bo kvar om det inte längre finns något vårdbehov och barnet inte vill stanna kvar i familjehemmet.
Stöd till vårdnadshavare och föräldrar – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till reservationen: partierna välkomnar det stärkta stödet till vårdnadshavare och föräldrar, men vill att regeringen också återkommer med förslag som stärker kontakten mellan barnet och dess biologiska föräldrar när det är till barnets bästa.
- De menar att stöd till vårdnadshavare och föräldrar kan ha stor betydelse för att de ska finnas kvar i barnets liv och att det förbättrar möjligheterna till återförening på sikt.
Visa vad de skrev
”Att vårdnadshavare och föräldrar får stöd kan ha stor betydelse för att de ska finnas kvar i det omhändertagna barnets liv, vilket bidrar till förutsättningarna för en återförening på sikt.”
- De menar att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som stärker möjligheten till kontakt mellan barnet och dess biologiska föräldrar när det är till barnets bästa.
Visa vad de skrev
”bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag som stärker möjligheten till kontakt mellan barnet och dess biologiska föräldrar när det är till barnets bästa.”
- De menar att det saknas en viktig aspekt i regeringens förslag: att stödet fullt ut måste utgå från barnets bästa och barnets rätt till en uppväxt fri från våld.
Visa vad de skrev
”En aspekt som saknas i regeringens förslag om stärkt stöd till vårdnadshavare och föräldrar är att stödet fullt ut måste utgå från barnets bästa och barnets rätt till en uppväxt fri från våld.”
- De menar att regeringen utöver sitt myndighetsuppdrag bör vidta åtgärder för att öka socialnämndens kunskap om våld och våldsutsatthet.
Visa vad de skrev
”Utöver detta bör regeringen vidta åtgärder för att öka socialnämndens kunskap om våld och våldsutsatthet som ett led i arbetet med att stärka stödet till vårdnadshavare och föräldrar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Översyn av särskilda befogenheter – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tar initiativ till en särskild översyn av de särskilda befogenheterna inom den statliga barn- och ungdomsvården, i stället för att bara flytta över dagens regler till en ny lag.
- De menar att det inte räcker att bara flytta över dagens regler om särskilda befogenheter till en ny lag utan att först göra en bredare översyn.
Visa vad de skrev
”föra över de nuvarande bestämmelserna om särskilda befogenheter för den statliga barn- och ungdomsvården till en ny lag utan att göra en bredare översyn”
- De menar att flera remissinstanser har påpekat att tillsynsmyndigheter och civilsamhällesorganisationer gång på gång har kritiserat hur Sis använder de särskilda befogenheterna.
Visa vad de skrev
”inom ramen för remissförfarandet har flera remissinstanser också påtalat att både tillsynsmyndigheter och civilsamhällesorganisationer återkommande har kritiserat Sis tillämpning av de särskilda befogenheterna.”
- De menar att det är ett problem att regeringen inte har något beredningsunderlag för en översyn av de särskilda befogenheterna.
Visa vad de skrev
”Vi menar att detta är ett problem.”
- De menar att en sådan översyn bland annat bör analysera hur tvångsåtgärder används i praktiken, hur barns rättigheter tillgodoses, hur funktionsrätts- och diskrimineringsperspektivet säkerställs, vilka förebyggande alternativ som finns och hur tvångsåtgärder kan minska.
Visa vad de skrev
”En sådan översyn bör bl.a. analysera hur tvångsåtgärder används i praktiken, hur barns rättigheter tillgodoses, hur funktionsrätts- och diskrimineringsperspektivet säkerställs, vilka förebyggande alternativ som finns och hur tvångsåtgärder kan minska.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det är otillräckligt att göra som regeringen föreslår i propositionen och föra över de nuvarande bestämmelserna om särskilda befogenheter för den statliga barn- och ungdomsvården till en ny lag utan att göra en bredare översyn av om dessa är nödvändiga, proportionerliga, rättssäkra och förenliga med barnets rättigheter. Vi vill peka på att inom ramen för remissförfarandet har flera remissinstanser också påtalat att både tillsynsmyndigheter och civilsamhällesorganisationer återkommande har kritiserat Sis tillämpning av de särskilda befogenheterna. I propositionen konstaterar regeringen att det inte finns något beredningsunderlag i detta lagstiftningsärende för en översyn av de särskilda befogenheterna. Vi menar att detta är ett problem. Vi anser därför att regeringen bör ta initiativ till en särskild översyn av de särskilda befogenheterna inom den statliga barn- och ungdomsvården. En sådan översyn bör bl.a. analysera hur tvångsåtgärder används i praktiken, hur barns rättigheter tillgodoses, hur funktionsrätts- och diskrimineringsperspektivet säkerställs, vilka förebyggande alternativ som finns och hur tvångsåtgärder kan minska.
Uppföljning och utvärdering – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen följer upp och utvärderar den nya grunden för omhändertagande för vård på grund av barnets anknytning till familjehemmet fem år efter ikraftträdandet.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag anser att regeringen bör se över frågan om utvärdering av den nya grunden för omhändertagande för vård på grund av barnets anknytning till familjehemmet. Jag anser att den nya grunden för omhändertagande bör följas upp och utvärderas fem år efter ikraftträdandet. En sådan utvärdering bör exempelvis kunna analysera antalet beslut som fattats med stöd av den nya grunden, barns erfarenheter och regionala skillnader.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4221 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).
Sänkt straffbarhetsålder till 14 år för allvarliga brott – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till att sänka straffbarhetsåldern till 14 år.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag i de delar som handlar om en sänkning av straffbarhetsåldern till 14 år. Vi utvecklar våra skäl för detta i våra särskilda yttranden 2, 3 och 4.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår
a) regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 1 kap. 6 §,
b) regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken,
c) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare i de delar det avser 1 a, 38 e och 38 f §§ och rubriken närmast före 38 e §,
d) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,
e) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:621) om misstankeregister,
f) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:621) om misstankeregister,
g) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,
h) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,
i) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet,
j) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet,
k) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område,
l) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område,
m) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning i de delar det avser 7 b §,
n) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning,
o) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4211 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:4222 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:4228 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:293 punkterna 1 i denna del, 2, 4 i denna del, 5, 10, 11, 13, 14, 18, 19, 23, 24, 25 i denna del, 26 och 27.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C) och Ulrika Westerlund (MP).
Förslag om ungdomsreduktion och straffmaximum m.m. – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till att avskaffa ungdomsreduktionen för unga myndiga och till att minska ungdomsreduktionen och höja straffmaximum till 18 års fängelse för lagöverträdare under 18 år, och att regeringen i stället ska återkomma med nödvändiga följdändringar.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag om att avskaffa ungdomsreduktionen för unga myndiga och om att ungdomsreduktionen minskas och straffmaximum höjs till fängelse i 18 år för lagöverträdare under 18 år. Riksdagen bör också tillkännage för regeringen att den ska återkomma till riksdagen med lagförslag om nödvändiga följdändringar i linje med avslaget, som att unga myndiga ska kunna dömas till ungdomsvård och särbehandlas i domstol samt i Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet. Vi utvecklar våra skäl för detta i våra särskilda yttranden 5 och 6.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 29 kap. 7 §,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4211 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 2 och 3, 2025/26:4222 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3 samt 2025/26:4228 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 2 och avslår proposition 2025/26:293 punkt 1 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Förslag om ungdomsvård – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger nej till att ta bort ungdomsvård för unga myndiga och till att avskaffa möjligheten att förena ungdomsvård med ungdomstjänst eller böter, och att regeringen återkommer med lagförslag om följdändringar.
- De menar att det är fel att ta bort ungdomsvård för unga myndiga och att avskaffa möjligheten att förena ungdomsvård med ungdomstjänst eller böter.
Visa vad de skrev
”Vi anser att det är fel att ta bort ungdomsvård för unga myndiga samt att avskaffa möjligheten att förena ungdomsvård med ungdomstjänst eller böter.”
- De menar, liksom Åklagarmyndigheten, att påföljdssystemet behöver ge utrymme att välja påföljder som är väl avvägda efter den enskildes behov, inte minst för att förhindra återfall i brott.
Visa vad de skrev
”I likhet med Åklagarmyndigheten ser vi ett behov av att påföljdssystemet ger utrymme att välja påföljder som är väl avvägda i förhållande till den enskildes behov, inte minst i syfte att förhindra återfall i brottslighet.”
- De menar att möjligheten att använda vård enligt LVU, lagen om vård av unga, som grund för ungdomsvård talar för att behålla påföljden.
Visa vad de skrev
”att sådan vård kan användas som grund för påföljden ungdomsvård, talar därtill för att behålla möjligheten att använda denna påföljd.”
- De menar att en person som begår brott efter 18 års ålder men före 21 års ålder kan behöva en samlad vårdinsats för att förebygga återfall.
Visa vad de skrev
”En person som begår brott efter det att han eller hon fyllt 18 år men innan 21 års ålder kan därmed ha behov av en samlad vårdinsats i återfallsförebyggande syfte.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det är fel att ta bort ungdomsvård för unga myndiga samt att avskaffa möjligheten att förena ungdomsvård med ungdomstjänst eller böter. I likhet med Åklagarmyndigheten ser vi ett behov av att påföljdssystemet ger utrymme att välja påföljder som är väl avvägda i förhållande till den enskildes behov, inte minst i syfte att förhindra återfall i brottslighet. Att det är möjligt att besluta om vård enligt LVU för den som har fyllt 18 år men inte 20 år, och att sådan vård kan användas som grund för påföljden ungdomsvård, talar därtill för att behålla möjligheten att använda denna påföljd. Vi noterar även att socialtjänsten har ansvar för unga personer fram till dess att de fyller 21 år. En person som begår brott efter det att han eller hon fyllt 18 år men innan 21 års ålder kan därmed ha behov av en samlad vårdinsats i återfallsförebyggande syfte.
Förslag om registrering av en fällande dom i mål om bevistalan – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger nej till att en fällande dom i mål om bevistalan registreras i belastningsregistret, och i stället ber regeringen utreda ett nationellt register för sådana domar enligt LUL, lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.
- De menar att en registrering i belastningsregistret får mycket negativa konsekvenser för individen och allvarligt kan försvåra återanpassningen till samhället, bland annat genom att begränsa möjligheterna till utbildning och arbete.
Visa vad de skrev
”I likhet med Civil Rights Defenders anser vi att en registrering i belastningsregistret har mycket negativa konsekvenser för individen och allvarligt kan hämma återanpassningen till samhället, bl.a. genom att begränsa möjligheterna till utbildning och arbete.”
- De vill i stället ha ett nationellt register för domar i mål om bevistalan enligt LUL, för att kunna samordna sociala insatser, till exempel mellan kommuner.
Visa vad de skrev
”I syfte att samordna sociala insatser, exempelvis mellan kommuner, vill vi i stället se ett nationellt register för domar i mål om bevistalan enligt LUL.”
- De menar att det bör utredas vilken myndighet som lämpligen bör ansvara för ett sådant nytt register om bevistalan.
Visa vad de skrev
”Det bör utredas vilken myndighet som lämpligen bör ha ansvaret för ett sådant nytt register om bevistalan.”
- De menar att ett sådant register skulle kunna göra det möjligt att ge adekvat stöd från samhället.
Visa vad de skrev
”Ett sådant register skulle kunna möjliggöra adekvat stöd från samhället.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi kan inte ställa oss bakom förslaget om att en dom i vilken domstolen funnit det utrett att barnet har begått brottet ska registreras i belastningsregistret. I likhet med Civil Rights Defenders anser vi att en registrering i belastningsregistret har mycket negativa konsekvenser för individen och allvarligt kan hämma återanpassningen till samhället, bl.a. genom att begränsa möjligheterna till utbildning och arbete. I syfte att samordna sociala insatser, exempelvis mellan kommuner, vill vi i stället se ett nationellt register för domar i mål om bevistalan enligt LUL. Ett sådant register skulle kunna möjliggöra adekvat stöd från samhället. Det bör utredas vilken myndighet som lämpligen bör ha ansvaret för ett sådant nytt register om bevistalan. Sammanfattningsvis bör riksdagen därför avslå regeringens förslag i den del som handlar om att en fällande dom i mål om bevistalan ska registreras i belastningsregistret. Samtidigt bör riksdagen rikta ett tillkännagivande till regeringen om att tillsätta en utredning om ett nationellt register för domar i mål om bevistalan enligt LUL.
En översyn av reglerna om ungdomsreduktion – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att nuvarande regler om ungdomsreduktion (att unga får lindrigare straff) ses över och utvärderas innan nya ändringar görs.
- De menar att dagens regelverk för ungdomsreduktion först bör ses över och utvärderas innan det görs nya ändringar.
Visa vad de skrev
”Innan nya ändringar görs av ungdomsreduktionen bör nuvarande regelverk ses över och utvärderas”
- De menar att en översyn behövs för att eventuella skärpningar ska träffa rätt och vara proportionerliga.
Visa vad de skrev
”så att eventuella skärpningar kan göras träffsäkra och proportionerliga”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Innan nya ändringar görs av ungdomsreduktionen bör nuvarande regelverk ses över och utvärderas så att eventuella skärpningar kan göras träffsäkra och proportionerliga. Det vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4211 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 4 och 2025/26:4222 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Skärpta villkor för friskolesektornProp. 2025/26:292 · beslutad 13 augusti 2026
Förbud mot vinstutdelning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen omedelbart tillsätter en ny utredning med uppdrag att utreda ett verkligt förbud mot vinstutdelning i skolan och förskolan.
- De menar att regeringen förbjöd utredaren att ens utreda ett fullständigt vinstförbud.
Visa vad de skrev
”När Tidöregeringen tillträdde förbjöd man utredaren att ens utreda ett fullständigt vinstförbud genom de nya direktiv (dir. 2023:109) till Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08) som beslutades den 6 juli 2023.”
- De menar att det därför saknas en samlad utredning om vilka vägar som finns för att införa ett vinstförbud i skolan.
Visa vad de skrev
”På grund av detta saknas nu en samlad utredning om vilka olika vägar det finns för att införa ett vinstförbud i skolan.”
- De menar att regeringens förslag inte räcker för att få bort vinstjakt och problem med marknadsskolan.
Visa vad de skrev
”Av en rad skäl är regeringens förslag i propositionen otillräckliga för att få bort vinstjakt och marknadsskolans avarter.”
- De menar att vinstuttag i skolan och förskolan måste förbjudas.
Visa vad de skrev
”Vinstuttagen i skolan och förskolan måste förbjudas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen och Sverigedemokraterna försöker med den aktuella propositionen ge sken av att man nu tar itu med vinstjakten i skolan och förskolan, men det stämmer inte. Faktum är att regeringen i själva verket hindrat vinstutredningen från att ens utreda verkliga vinstförbud. I juni 2022 tillsatte den socialdemokratiska regeringen utredningen En skola utan vinstintresse (dir. 2022:102), som skulle redovisas senast den 29 februari 2024. Direktiven innehöll bl.a. uppdrag om att utreda och föreslå hur ett förbud mot vinstutdelning från enskilda huvudmän kan genomföras.
När Tidöregeringen tillträdde förbjöd man utredaren att ens utreda ett fullständigt vinstförbud genom de nya direktiv (dir. 2023:109) till Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08) som beslutades den 6 juli 2023. På grund av detta saknas nu en samlad utredning om vilka olika vägar det finns för att införa ett vinstförbud i skolan. Regeringen och Sverigedemokraterna detaljstyrde i stället utredningen mot förslag som snarare gynnar de etablerade skolkoncernerna än hindrar vinstjakt.
Vi är djupt kritiska till att regeringen stympade vinstutredningen. Det har gjort det omöjligt att införa ett vinstförbud under den här mandatperioden, vilket innebär att ytterligare flera miljarder kommer att läcka från skolan. Det är ett litet steg framåt att Tidöpartierna nu erkänt att marknadsskolan och vinstjakten är ett allvarligt problem i svensk skola, men det gör samtidigt deras misslyckande och svek desto större med tanke på att man inte vidtar några åtgärder som på ett verkningsfullt sätt kommer att ta itu med dessa problem. Av en rad skäl är regeringens förslag i propositionen otillräckliga för att få bort vinstjakt och marknadsskolans avarter. Vi anser att grundproblemet kvarstår, och skolkoncerner kommer fortsatt att kunna göra vinst på bekostnad av barns och ungas utbildning. Därför vill vi att förbud mot vinstutdelning ska utredas snarast.
Mot denna bakgrund föreslår vi att regeringen omedelbart tillsätter en ny utredning med uppdrag att utreda ett verkligt vinstförbud i skolan och förskolan. Vinstuttagen i skolan och förskolan måste förbjudas.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1 och 4 samt 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Robert Olesen (S) och Mats Berglund (MP).
Krav på återbetalning vid värdeöverföring – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att införa ett krav på återbetalning för friskolor som bryter mot förbudet mot att föra över pengar från skolan till ägarna.
- De menar att lagen ska ändras så att skolans pengar stannar kvar i skolan.
Visa vad de skrev
”Lagstiftningen ska ändras så att skolans pengar stannar i skolan.”
- De menar att kravet på återbetalning är ett sätt att stoppa jakten på vinster, och att det är en åtgärd som skulle kunna genomföras snabbt.
Visa vad de skrev
”Det är en åtgärd för att stoppa vinstjakten som vi menar skulle kunna genomföras snabbt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Lagstiftningen ska ändras så att skolans pengar stannar i skolan. Det är en åtgärd för att stoppa vinstjakten som vi menar skulle kunna genomföras snabbt. Det ska därför införas ett krav på återbetalning på friskolor som bryter mot förbud mot värdeöverföringar.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Robert Olesen (S) och Mats Berglund (MP).
Anpassad reglering för idéburna organisationer och mindre huvudmän – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med förslag som anpassar ekonomiska krav och tillståndsprövning så att idéburna skolor utan vinstsyfte och mindre skolhuvudmän inte missgynnas jämfört med stora skolkoncerner.
- De menar att förslagen gynnar redan etablerade skolkoncerner och att regeringen därmed cementerar skolmarknaden och driver på bildandet av ett oligopol.
Visa vad de skrev
”Vi menar att förslagen i propositionen gynnar redan etablerade skolkoncerner, vilket gör att regeringen i praktiken cementerar skolmarknaden och driver på bildandet av ett oligopol.”
- De menar att redan etablerade skolkoncerner inte träffas av de tillfälliga begränsningarna och kan fortsätta föra skolpeng till andra kommuner och länder.
Visa vad de skrev
”Redan etablerade skolkoncerner berörs inte av tillfälliga begränsningar och får fortsätta slussa skolpeng till andra kommuner och länder.”
- De menar att kapitalstarka skolkoncerner får fördelar medan mindre huvudmän och idéburna aktörer får svårare att etablera sig och utveckla sin verksamhet.
Visa vad de skrev
”Kapitalstarka skolkoncerner som byggt upp stora tillgångar under flera år av vinstjakt får fördelar, medan mindre huvudmän och idéburna aktörer får svårare att etablera sig och utveckla sina verksamheter.”
- De menar att ett förbud mot att föra över värden för alla enskilda huvudmän riskerar att drabba idéburna verksamheter som inte skapar de problem som regleringen ska motverka.
Visa vad de skrev
”Ett värdeöverföringsförbud som omfattar samtliga enskilda huvudmän riskerar därför att träffa även verksamheter som inte ger upphov till de problem som regleringen syftar till att motverka.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Undantag från kravet på särredovisning för idéburna organisationer – reservation, röstade nej
Vad ville C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att undanta idéburna skolor från kravet på särredovisning, men att deras redovisning ska vara öppen och transparent, samtidigt som särredovisning behövs för att kontrollera värdeöverföringar.
- De menar att ett generellt krav på särredovisning för alla huvudmän med flera enheter är symbolpolitik som skapar onödig administration utan att lösa det egentliga problemet.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om ett generellt särredovisningskrav för alla huvudmän som driver mer än en enhet är dock ett exempel på symbolpolitik som skapar onödig administration utan att träffa det verkliga problemet.”
- De menar att idéburna skolor inte är vinstdrivande och därför liknar kommunala huvudmän, som är undantagna från kravet.
Visa vad de skrev
”Idéburna skolor är per definition inte vinstdrivande, i likhet med kommunala huvudmän som är undantagna från kravet.”
- De menar att kravet för idéburna aktörer bara innebär ökad administration och kostnader som måste tas från den pedagogiska verksamheten.
Visa vad de skrev
”För dem medför kravet i stället enbart en ökad administrativ börda och kostnader som måste tas från den pedagogiska verksamheten.”
- De menar att nedläggningar av små idéburna skolor skulle vara förödande, särskilt på landsbygden där skolorna ofta är ryggraden i lokalsamhället och ibland det enda skolalternativet.
Visa vad de skrev
”Detta skulle vara förödande, särskilt för landsbygden där dessa skolor ofta är ryggraden i lokalsamhället och många gånger är det enda skolalternativet eller en av få valmöjligheter.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi ser ett behov av förslaget om särredovisning för att kontrollera värdeöverföringar. Särredovisning är en förutsättning för ökad transparens och för att kunna utöva tillsyn. Regeringens förslag om ett generellt särredovisningskrav för alla huvudmän som driver mer än en enhet är dock ett exempel på symbolpolitik som skapar onödig administration utan att träffa det verkliga problemet. Idéburna skolor är per definition inte vinstdrivande, i likhet med kommunala huvudmän som är undantagna från kravet. Idéburna skolor drivs oftast av stiftelser eller föreningar vars syfte är att återinvestera eventuella överskott i verksamheten. De har sällan de komplexa koncernstrukturer som kravet på särredovisning är avsett att granska. Det finns därför inte samma behov av särredovisning för dessa aktörer.
Utvärdering av lagändringarnas konsekvenser – reservation, röstade nej
Vad ville C och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen utvärderar lagändringarnas konsekvenser för marknadsstrukturen och för små aktörers fortlevnad två år efter att lagen trätt i kraft, under 2029.
- De menar att de skärpta kraven ökar den administrativa bördan och riskerar att påverka stora och små aktörer olika.
Visa vad de skrev
”De skärpta kraven i propositionen medför en ökad administrativ börda. Det finns en stor risk att stora och små aktörer påverkas olika av regeringens förslag.”
- De menar att större aktörer och koncerner med mer resurser och juridisk kompetens sannolikt klarar lagändringarna bättre, vilket kan slå ut mindre huvudmän.
Visa vad de skrev
”Större aktörer och koncerner med större administrativa resurser, juridisk kompetens och stordriftsfördelar kommer sannolikt att klara av dessa lagändringar bättre än små, idéburna eller lokalt förankrade aktörer.”
- De menar att förslaget riskerar att cementera den befintliga skolmarknaden och leda till att ett fåtal stora koncerner dominerar friskolemarknaden.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag riskerar leda till en cementering av den befintliga skolmarknaden. Resultatet skulle kunna bli en oligopolbildning där ett fåtal stora koncerner dominerar friskolemarknaden.”
- De menar att en sådan utveckling vore förödande för valfriheten och skulle motverka den mångfald av pedagogiska inriktningar som friskolereformen var tänkt att ge.
Visa vad de skrev
”Det vore förödande ur ett valfrihetsperspektiv och skulle motverka den mångfald av pedagogiska inriktningar som friskolereformen ursprungligen syftade till.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
De skärpta kraven i propositionen medför en ökad administrativ börda. Det finns en stor risk att stora och små aktörer påverkas olika av regeringens förslag. Större aktörer och koncerner med större administrativa resurser, juridisk kompetens och stordriftsfördelar kommer sannolikt att klara av dessa lagändringar bättre än små, idéburna eller lokalt förankrade aktörer. Detta kan leda till en utslagning av mindre huvudmän.
Sveriges utrikes underrättelsetjänstProp. 2025/26:290 · beslutad 13 augusti 2026
Direktåtkomst – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen säkerställer särskilt strikta skyddsåtgärder för direktåtkomst och möjlighet att avbryta åtkomsten.
- De menar att direktåtkomst för utländska underrättelse- eller säkerhetstjänster är särskilt känsligt, även om internationellt underrättelsesamarbete är nödvändigt.
Visa vad de skrev
”Internationellt underrättelsesamarbete är nödvändigt, men direktåtkomst för utländska underrättelse- eller säkerhetstjänster är särskilt känsligt.”
- De menar att direktåtkomst skiljer sig från vanligt utlämnande genom att mottagaren själv kan söka i uppgifterna, vilket ställer mycket höga krav på behörighetsstyrning, dokumentation och kontroll.
Visa vad de skrev
”Direktåtkomst skiljer sig från ett vanligt utlämnande genom att mottagaren själv kan söka i uppgifter inom ramen för den tekniska tillgång som medgetts. Detta ställer mycket höga krav på behörighetsstyrning, dokumentation och kontroll.”
- De menar att det i efterhand måste vara möjligt att granska vem som haft tillgång till vilka uppgifter, för vilket ändamål och på vilken grund.
Visa vad de skrev
”Det måste i efterhand vara möjligt att granska vem som haft tillgång till vilka uppgifter, för vilket ändamål och på vilken grund.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Internationellt underrättelsesamarbete är nödvändigt, men direktåtkomst för utländska underrättelse- eller säkerhetstjänster är särskilt känsligt. Direktåtkomst skiljer sig från ett vanligt utlämnande genom att mottagaren själv kan söka i uppgifter inom ramen för den tekniska tillgång som medgetts. Detta ställer mycket höga krav på behörighetsstyrning, dokumentation och kontroll. Det måste i efterhand vara möjligt att granska vem som haft tillgång till vilka uppgifter, för vilket ändamål och på vilken grund. Regeringen bör därför säkerställa att sådan direktåtkomst omgärdas av särskilt strikta skyddsåtgärder och att det finns möjlighet att avbryta åtkomsten.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4208 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Håkan Svenneling (V) och Jacob Risberg (MP).
Samordning mellan Sveriges underrättelsemyndigheter – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen säkerställer en tydlig ansvarsfördelning och följer upp hur samverkan mellan den nya civila underrättelsemyndigheten, Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt (FRA) och Säkerhetspolisen fungerar i praktiken.
- De menar att regeringen inte har redovisat hur Försvarsmakten ska kompenseras för personal som flyttas till den nya civila underrättelsemyndigheten.
Visa vad de skrev
”Regeringen har inte redovisat hur Försvarsmakten ska kompenseras för de förlorade personalresurserna.”
- De menar att hotbild, behov och underrättelseproduktion inte går att dela upp i en civil och en militär underrättelsetjänst.
Visa vad de skrev
”Utifrån omvärlds- och teknikutveckling är det inte möjligt att dela upp varken hotbilden, behov eller underrättelseproduktion utifrån dessa begrepp.”
- De menar att regeringen bör säkerställa en tydlig ansvarsfördelning och följa upp samverkan för att undvika dubbelarbete, parallella analyser och att information faller mellan stolarna.
Visa vad de skrev
”För att undvika dubbelarbete, parallella analyser, otydliga beställarroller och en risk för att information faller mellan stolarna bör regeringen säkerställa en tydlig ansvarsfördelning och följa upp hur samverkan kommer fungera i praktiken.”
- De menar att det behöver säkerställas att Försvarets radioanstalt (FRA) har tillräckliga resurser för att hantera alla inriktande myndigheters behov.
Visa vad de skrev
”Regeringen gör bedömningen att undanträngningseffekterna är begränsade, men det behöver säkerställas att FRA har tillräckliga resurser för att omhänderta samtliga inriktande myndigheters behov.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Inrättandet av en ny civil underrättelsetjänst kommer att innebära en omfattande omfördelning av uppgifter, förmågor och sannolikt även personal från Försvarsmakten till den nya civila underrättelsemyndigheten. Samtidigt ska Försvarsmakten fortsätta att ha ansvar för militärstrategisk, operativ, taktisk och militärteknisk underrättelseverksamhet. I sitt remissvar över betänkandet bedömer Försvarsmakten att den förmåga som överförs till en civil underrättelsetjänst i allt väsentligt kommer att behöva återuppbyggas inom Försvarsmakten. Regeringen har inte redovisat hur Försvarsmakten ska kompenseras för de förlorade personalresurserna. Återuppbyggnad av kompetenser och etablering av infrastruktur, materiel och samverkan är kostsamt och tar lång tid. I praktiken innebär uppstarten av en ny civil utrikesunderrättelsemyndighet att två organisationer ska byggas upp parallellt – Und och Försvarsmaktens återuppbyggnad av sin organisation för att göra sitt jobb. I bästa fall kan detta innebära en utökning av det totala antalet resurser och en överlappning inom underrättelsesystemet som är till godo. I värsta fall kan det innebära en dränering av Försvarsmaktens viktiga och helt nödvändiga arbete.
Övriga frågor – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska se till att Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun) och Integritetsskyddsmyndigheten (Imy) får tillräckliga resurser och ändamålsenliga befogenheter för tillsyn över den nya myndigheten, och att regeringen ska pröva att inrätta ett insynsråd för den nya myndigheten.
- De menar att Siun själva anser att de behöver mer pengar för sina nya uppgifter, och att regeringen inte lyssnar på det.
Visa vad de skrev
”Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun) anser att de nya uppgifter som de får genom lagförslagen innebär att de bör tillföras ytterligare medel för att fullgöra sitt uppdrag.”
- De menar att det inte räcker att tillsynen ska bedrivas ungefär som tidigare, eftersom reformen innebär att ytterligare en myndighet ska granskas.
Visa vad de skrev
”Jag anser att det inte är tillräckligt att konstatera att tillsynen i huvudsak ska bedrivas som tidigare när reformen innebär att det tillkommer ytterligare en myndighet vars verksamhet och personuppgiftsbehandling ska granskas.”
- De menar att regeringen måste se till att både Siun och Imy har tillräckliga resurser och rätt befogenheter för att granska den nya myndigheten.
Visa vad de skrev
”Jag anser att regeringen måste säkerställa att Siun och Integritetsskyddsmyndigheten (Imy) har tillräckliga resurser och ändamålsenliga befogenheter för att utöva tillsyn över den nya myndigheten.”
- De menar att regeringen bör pröva att inrätta ett insynsråd eller liknande för särskild demokratisk insyn i Und, eftersom den höga sekretessen försvårar allmänhetens insyn.
Visa vad de skrev
”Jag anser vidare att regeringen bör pröva om ett insynsråd eller motsvarande ordning för särskild demokratisk insyn bör inrättas för Und, med hänsyn till att verksamhetens höga sekretesskrav försvårar allmänhetens insyn.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Nya möjligheter att bekämpa onlinerekryteringProp. 2025/26:276 · beslutad 17 juni 2026
Utvärdering av den nya lagstiftningen – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen inom fem år utvärderar den nya lagen för att bekämpa rekrytering via internet, samtidigt som förslaget i övrigt stöds.
- De menar att det finns risk för att icke-brottsliga uttryck online tas bort och att vissa bestämmelser blir för brett tillämpade.
Visa vad de skrev
”Det handlar bl.a. om risker för att icke-brottsliga uttryck online kan tas bort och att vissa bestämmelser kan få ett alltför brett tillämpningsområde.”
- De menar att Lagrådet har haft synpunkter på hur lagen avgränsas.
Visa vad de skrev
”Även Lagrådet har haft synpunkter på lagens avgränsning.”
- De menar att det finns en risk att den nya lagen inte backas upp med tillräckliga resurser för Polismyndigheten.
Visa vad de skrev
”Ytterligare en risk med regeringens förslag är att den nya lagen inte backas upp med tillräckliga resurser för Polismyndigheten.”
- De menar att det finns starka skäl att noggrant följa och kontrollera hur lagen tillämpas i praktiken.
Visa vad de skrev
”Mot den bakgrunden anser vi och våra partier att det finns starka skäl att noggrant följa och kontrollera hur lagen kommer att tillämpas i praktiken.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi och våra partier står bakom regeringens förslag till nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering. Rättsväsendet ska ha effektiva verktyg för att förhindra allvarlig brottslighet, men nya befogenheter måste vara rättssäkra, träffsäkra och proportionerliga. Mot den bakgrunden vill vi uppmärksamma vissa invändningar mot förslaget som lyfts fram av några remissinstanser. Det handlar bl.a. om risker för att icke-brottsliga uttryck online kan tas bort och att vissa bestämmelser kan få ett alltför brett tillämpningsområde. Även Lagrådet har haft synpunkter på lagens avgränsning. Ytterligare en risk med regeringens förslag är att den nya lagen inte backas upp med tillräckliga resurser för Polismyndigheten.
Mot den bakgrunden anser vi och våra partier att det finns starka skäl att noggrant följa och kontrollera hur lagen kommer att tillämpas i praktiken. Därför uppmanar vi regeringen att inom en femårsperiod utvärdera lagen. På så sätt får vi möjlighet att följa lagens tillämpning och kontrollera att den fått avsedd effekt.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4195 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i MellanösternProp. 2025/26:275 · beslutad 17 juni 2026
Extra ändringsbudget för 2026 - Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel, nej till skattebefrielse för jetbensin, nej till regeringens användning av anslaget till Transportstyrelsen och nej till regeringens ändrade inkomstberäkning, men säger ja till stöd till Ukraina och vissa andra stödåtgärder enligt reservationens förslag.
- De menar att en tillfällig sänkt skatt på bensin och diesel motverkar utfasningen av fossila bränslen och gör det svårare att nå Sveriges klimatmål.
Visa vad de skrev
”Förslaget om ytterligare en tillfällig sänkt skatt på bensin och diesel motverkar utfasningen av fossila bränslen och försvårar våra möjligheter att nå Sveriges antagna klimatmål.”
- De menar att en generell fossilsubvention i form av sänkt bensin- och dieselskatt tar stora resurser i anspråk och har låg träffsäkerhet.
Visa vad de skrev
”En generell fossilsubvention i form av ytterligare en tillfällig sänkt skatt på bensin och diesel tar också stora resurser i anspråk och har låg träffsäkerhet.”
- De menar att skattebetalarna inte ska behöva betala flygets kostnader för säkerhetskontroll av passagerare och bagage.
Visa vad de skrev
”Vi delar inte regeringens inställning att skattebetalarna ska bjuda på flygets kostnader för säkerhetskontroll av passagerare och bagage.”
- De menar att det finns bättre alternativ för att stötta hushåll och företag utan att förvärra parallella och framtida kriser och samtidigt främja klimatomställningen.
Visa vad de skrev
”Det finns betydligt bättre alternativ för att stötta hushåll och företag utan att förvärra parallella och framtida kriser, samtidigt som vi främjar klimatomställningen”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge behöver Sverige bidra till Ukrainas försvarsförmåga, till Europas samlade motståndskraft och till att auktoritära stater inte tillåts vinna genom militärt våld. Av den anledningen ger vi fullt stöd till att skänka materiel till Ukraina i form av bl.a. Jas 39 Gripen och i övrigt utökade bemyndiganden till gagn för Ukraina. Vi delar också uppfattningen att staten behöver agera när krig, oro och störningar på globala energimarknader driver upp kostnaderna för hushåll och företag och stöder regeringens förslag om att utöka el- och gasprisstödet (utgiftsområde 21, anslaget 1:12) och regeringens analys att lantbruket befinner sig i ett mycket pressat läge. Därmed står vi bakom stödet till lantbruket för att kompensera för ökade kostnader inom växtodlingen. Vi välkomnar att regeringen föreslår medel för sänkta priser i kollektivtrafiken, men konstaterar att stöd till kollektivtrafik behöver ges på ett sätt som långsiktigt sänker priserna på resor över hela landet och som erbjuder regioner och kommuner rimliga planeringsförutsättningar, ett s.k. Sverigekort.
Den avgörande frågan är inte om människor ska få stöd genom krisen eller inte utan om staten ska använda krisen till att göra Sverige mer beroende av den fossila energi som har gjort oss sårbara från början. Förslaget om ytterligare en tillfällig sänkt skatt på bensin och diesel motverkar utfasningen av fossila bränslen och försvårar våra möjligheter att nå Sveriges antagna klimatmål. En generell fossilsubvention i form av ytterligare en tillfällig sänkt skatt på bensin och diesel tar också stora resurser i anspråk och har låg träffsäkerhet. Därför anser vi att regeringens lagförslag ska avslås. Det finns betydligt bättre alternativ för att stötta hushåll och företag utan att förvärra parallella och framtida kriser, samtidigt som vi främjar klimatomställningen, t.ex. ett riktat transportstöd till de hushåll som drabbas hårdast av höga bensin- och dieselpriser och stöd för köp och leasing av nya och begagnade elbilar. Förslaget till utskottsinitiativ om punktskattebefrielse för jetbensin står vi inte bakom.
Förslaget om att tillföra 400 miljoner kronor till anslaget 1:12 Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ska avslås. Vi delar inte regeringens inställning att skattebetalarna ska bjuda på flygets kostnader för säkerhetskontroll av passagerare och bagage.
Jordbruket är i dag i mycket hög grad beroende av fossila bränslen, för drivmedel och för produktion av insatsmedel, som mineralgödsel. När priset på fossila bränslen går upp till följd av krig och kriser i omvärlden drabbas lantbruket hårt. Jordbrukets beroende av fossila bränslen utgör en djupgående sårbarhet i livsmedelsproduktionen. Vi står därmed bakom stödet till lantbruket för att kompensera för ökade kostnader inom växtodlingen. För att stärka Sveriges beredskap och bygga upp motståndskraften inom livsmedelsproduktionen är det samtidigt nödvändigt att fasa ut fossila bränslen från jordbruket, och från hela livsmedelskedjan. När det gäller krisstödet till yrkesfisket och vattenbruket är det viktigt att utformningen i fråga om yrkesfisket premierar småskaligt och kustnära fiske som går till humankonsumtion, inte storskaligt foderfiske.
Krisstöd till hushåll och företag – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen utformar träffsäkra och rättvisa krisstöd som inte ökar Sveriges fossilberoende, även om man delar uppfattningen att hushåll och företag kan behöva stöd när omvärldsläget höjer kostnaderna.
- De menar att staten inte ska använda krisen till att göra Sverige mer beroende av den fossila energi som gjorde landet sårbart från början.
Visa vad de skrev
”frågan är om staten ska använda krisen till att göra Sverige mer beroende av den fossila energi som har gjort oss sårbara från början.”
- De menar att det finns betydligt bättre sätt att stötta hushåll och företag som inte förvärrar andra och framtida kriser och som samtidigt främjar klimatomställningen.
Visa vad de skrev
”Det finns betydligt bättre alternativ för att stötta hushåll och företag utan att förvärra parallella och framtida kriser samtidigt som klimatomställningen främjas”
- De menar att bättre alternativ till exempel kan vara riktade transportstöd till människor med lägre inkomst i glesbygd och landsbygd och stöd för köp och leasing av nya och begagnade elbilar.
Visa vad de skrev
”genom riktade transportstöd till människor med lägre inkomst i glesbygd och landsbygd som drabbas hårdast av höga bensin- och dieselpriser och genom stöd för köp och leasing av nya och begagnade elbilar”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi delar regeringens och utskottets uppfattning att hushåll och företag kan behöva stöd när omvärldsläget höjer kostnaderna drastiskt. Den avgörande frågan är inte om människor ska få stöd genom krisen eller inte, utan frågan är om staten ska använda krisen till att göra Sverige mer beroende av den fossila energi som har gjort oss sårbara från början. Det finns betydligt bättre alternativ för att stötta hushåll och företag utan att förvärra parallella och framtida kriser samtidigt som klimatomställningen främjas, t.ex. genom riktade transportstöd till människor med lägre inkomst i glesbygd och landsbygd som drabbas hårdast av höga bensin- och dieselpriser och genom stöd för köp och leasing av nya och begagnade elbilar. Regeringen bör därför i det rådande kostnadsläget utforma träffsäkra, rättvisa krisstöd som inte ökar Sveriges fossilberoende.
Stärkt skydd mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshotProp. 2025/26:267 · beslutad 17 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till att förlänga tiden som barn får hållas i förvar och till att barn får placeras på säkerhetsavdelning, men säger ja till lagförslaget i övrigt.
- De menar att arbetet mot säkerhetshot måste ske med respekt för rättsstatens principer, proportionalitet och grundläggande fri- och rättigheter.
Visa vad de skrev
”Sverige ska ha ett starkt skydd mot allvarliga säkerhetshot. Arbetet mot säkerhetshot måste dock bedrivas med respekt för rättsstatens principer, proportionalitet och grundläggande fri- och rättigheter.”
- De menar att principen om barnets bästa i barnkonventionen inte är förenlig med att sätta barn i förvar, oavsett varför.
Visa vad de skrev
”Principen om barnets bästa i barnkonventionen kan enligt vår mening inte vara förenlig med att sätta barn i förvar, oavsett vad bakgrunden till förvarstagandet är.”
- De menar att längre frihetsberövanden och placering på säkerhetsavdelning riskerar att allvarligt skada barns hälsa, utveckling och trygghet.
Visa vad de skrev
”Att då öppna för längre frihetsberövanden och placering på säkerhetsavdelning riskerar att allvarligt skada barns hälsa, utveckling och trygghet.”
- De menar att barn enligt barnkonventionen bara får frihetsberövas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid.
Visa vad de skrev
”Barn får bara frihetsberövas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid enligt barnkonventionen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Sverige ska ha ett starkt skydd mot allvarliga säkerhetshot. Arbetet mot säkerhetshot måste dock bedrivas med respekt för rättsstatens principer, proportionalitet och grundläggande fri- och rättigheter. I samband med frihetsberövanden och tvångsmedel måste rättighetsskyddet stå starkt, både för barn och vuxna. Principen om barnets bästa i barnkonventionen kan enligt vår mening inte vara förenlig med att sätta barn i förvar, oavsett vad bakgrunden till förvarstagandet är. Att då öppna för längre frihetsberövanden och placering på säkerhetsavdelning riskerar att allvarligt skada barns hälsa, utveckling och trygghet. Jag delar den oro som framförs av några remissinstanser om att regeringen återkommande föreslår allt mer ingripande åtgärder utan tillräckliga barnrättsliga analyser och utan att visa att åtgärderna är nödvändiga och proportionerliga.
Barn får bara frihetsberövas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid enligt barnkonventionen. FN:s barnrättskommitté har tydligt uppmanat Sverige att förbjuda och förhindra att barn placeras i förvar på grund av barnens eller deras föräldrars migrationsstatus. Samtidigt kan det finnas specifika fall där barn som bedöms utgöra ett kvalificerat säkerhetshot kan behöva frihetsberövas. I sådana fall bör barnet inte placeras i Migrationsverkets förvar eller på säkerhetsavdelning, utan i en verksamhet som är anpassad för barn. Min och mitt partis uppfattning är att Statens institutionsstyrelse (SiS), trots sina brister, har bäst förutsättningar att möta barn. SiS har lång erfarenhet av att erbjuda barn och unga rehabilitering, vård och inte minst skolgång.
Mot denna bakgrund anser jag att propositionen ska avslås i de delar som innebär att förvarstiderna för barn förlängs och att barn kan placeras på säkerhetsavdelning.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar i de delar det avser 3 kap. 9, 10 och 19 §§ samt antar lagförslaget i övrigt.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4192 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 och bifaller delvis proposition 2025/26:267 och motion 2025/26:4188 av Gudrun Nordborg m.fl. (V).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).
Rättssäkerhet och utvärdering – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag om stärkt rättssäkerhet i säkerhetsärenden och se till att de sänkta beviskraven och längre förvarstiderna följs upp i en utvärdering inom fem år.
- De menar att staten alltid ska ställa höga krav på proportionalitet, rättssäkerhet och medmänsklighet när människor tas i förvar.
Visa vad de skrev
”När människor tas i förvar ska det alltid ställas höga krav på proportionalitet, rättssäkerhet och medmänsklighet.”
- De menar att det är svårt att bedöma behovet av ändringar eftersom lagen har varit i kraft relativt kort tid.
Visa vad de skrev
”Samtidigt går det inte att bortse från att LSU varit i kraft relativt kort tid, vilket påverkar möjligheterna att bedöma behovet av ändringar i den befintliga lagstiftningen.”
- De menar att sänkta beviskrav och borttagna tidsgränser för frihetsberövanden gör att kraven på rättssäkerhet, proportionalitet, insyn och effektiv kontroll ökar.
Visa vad de skrev
”När beviskrav sänks och tidsgränser för frihetsberövanden tas bort ökar kraven på rättssäkerhet, proportionalitet, insyn och effektiv kontroll.”
- De menar att uppföljningen särskilt bör visa hur reglerna påverkar rättssäkerheten, risken för oskäligt långa frihetsberövanden och Sveriges internationella åtaganden.
Visa vad de skrev
”inklusive hur reglerna påverkar rättssäkerheten, risken för oskäligt långa frihetsberövanden och Sveriges internationella åtaganden.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Att frihetsberöva en människa är en av statens mest ingripande åtgärder. I en rättsstat ska det som huvudregel vara förbehållet situationer där någon dömts för brott, vid misstanke om allvarlig brottslighet eller för att skydda en människa från att allvarligt skada sig själv på grund av svår psykisk sjukdom eller missbruk.
Skärpta regler om uppsikt och förvar
Ett betänkande om 2 propositioner (beslutad 17 juni 2026): 2025/26:229, 2025/26:265
Regeringens lagförslag i de delar som avser vilandeförklaring – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om förvar eller elektronisk övervakning av barn, utökade tidsgränser för vuxna i förvar, boende- och vistelseskyldighet, besöksbegränsningar vid smitta samt fängsel vid förflyttning, och säger ja till lagförslagen i övrigt.
- De menar att det är en av statens mest ingripande åtgärder att frihetsberöva en människa.
Visa vad de skrev
”Att frihetsberöva en människa är en av statens mest ingripande åtgärder.”
- De menar att de som frihetsberövas genom förvar oftast inte har begått något brott.
Visa vad de skrev
”De människor som frihetsberövas genom förvar har typiskt sett inte begått något brott.”
- De menar att förvar borde minskas till ett minimum och att mindre ingripande alternativ borde användas som huvudregel.
Visa vad de skrev
”Regeringens utgångspunkt borde vara att minska användningen av förvar till ett minimum och säkerställa att mindre ingripande alternativ till förvar används som huvudregel.”
- De menar att förvar av barn borde förbjudas.
Visa vad de skrev
”Dessutom bör förvar av barn förbjudas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Att frihetsberöva en människa är en av statens mest ingripande åtgärder. De människor som frihetsberövas genom förvar har typiskt sett inte begått något brott. De frihetsberövas för att beslut om att de inte får fortsätta leva i Sverige ska verkställas. Det ställer mycket höga krav på proportionalitet, rättssäkerhet och medmänsklighet. Situationen på förvaren i dag är djupt problematisk. Återkommande rapporter har vittnat om bl.a. långa förvarstider och människor som hålls frihetsberövade utan att veta när de kan friges. Larm har också kommit om övergrepp och allvarliga kränkningar av människors rättigheter, inte minst barns. Regeringens utgångspunkt borde vara att minska användningen av förvar till ett minimum och säkerställa att mindre ingripande alternativ till förvar används som huvudregel. Dessutom bör förvar av barn förbjudas. Barn ska inte separeras från sina föräldrar eller övervakas elektroniskt.
Regeringens förslag om bl.a. förvar eller elektronisk övervakning av barn, utökade tidsgränser för vuxna i förvar, boende- och vistelseskyldighet, besöksbegränsningar vid smitta samt fängsel vid t.ex. förflyttning bör därför avslås.
Slutligen bör regeringen återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till
1. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 10 kap. 1–4, 6, 7, 11–13, 17 och 18 §§, 10 a kap. 2, 10 och 13 §§, 11 kap. 4 och 7 a §§ och antar lagförslaget i övrigt,
2. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 10 kap. 3, 4, 11 och 13 §§ och antar lagförslaget i övrigt,
3. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 10 kap. 2, 3, 5, 6, 8, 13–16 och 18 §§, 10 a kap. 2 och 11 §§ och antar lagförslaget i övrigt,
4. lag om ändring i i lagen om (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. i de delar det avser 4 §,
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2005:754) om transitering av tredjelandsmedborgare,
2. lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.,
3. lag om ändring i skollagen (2010:800).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:265 punkterna 4–6 och motion 2025/26:4172 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1–7, bifaller delvis proposition 2025/26:265 punkterna 1–3 och motionerna 2025/26:4167 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) yrkande 1 och 2025/26:4182 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:229 punkt 9.2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Annika Hirvonen (MP).
Översyn – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med ett nytt förslag till lagstiftning om uppsikt och förvar.
- De menar att regeringen bör återkomma med ett nytt lagförslag som är tydligt, förutsägbart och bygger på noggranna bedömningar av rättssäkerheten.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör återkomma med ett nytt förslag på lagstiftning som präglas av tydlighet, förutsägbarhet och noggranna rättssäkerhetsbedömningar”
- De menar att det nya förslaget bland annat bör handla om att uppsikt ska användas i första hand, att beslut om uppsikt och förvar ska prövas på nytt, om offentligt biträde och om att en placering inte ska vara mer ingripande än nödvändigt.
Visa vad de skrev
”bl.a. om att uppsikt ska användas i första hand, om ny prövning av beslut om uppsikt och förvar, om offentligt biträde och om att en placering av en förvarstagen inte ska vara mer ingripande än nödvändigt.”
- De menar att det är oklart om förstärkt uppsikt blir en effektiv åtgärd och att den riskerar att bli mer ingripande än tänkt.
Visa vad de skrev
”Det kan vidare ifrågasättas om regeringens förslag om förstärkt uppsikt blir en effektiv åtgärd. Den riskerar också att bli mer ingripande än tänkt.”
- De menar att regeringen först bör göra en fördjupad analys och bara återkomma med förslaget om det visar sig nödvändigt, effektivt och proportionerligt.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför göra en mer fördjupad analys av förslaget om förstärkt uppsikt med elektronisk övervakning och därefter återkomma med ett förslag om det kan visas vara nödvändigt, effektivt och proportionerligt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen bör återkomma med ett nytt förslag på lagstiftning som präglas av tydlighet, förutsägbarhet och noggranna rättssäkerhetsbedömningar bl.a. om att uppsikt ska användas i första hand, om ny prövning av beslut om uppsikt och förvar, om offentligt biträde och om att en placering av en förvarstagen inte ska vara mer ingripande än nödvändigt.
Barn och andra utsatta personer – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska se till att förvar som används för barn är trygga och anpassade för barn, att Migrationsverket får i uppdrag att se till att barn på förvar får sin rätt till lek och familjeliv, och att regeringen bör säkerställa villkoren för kvinnor och hbtqi-personer i förvar.
- De menar att regeringens förslag inte fullt ut lever upp till barnkonventionens krav att barn bara får frihetsberövas i absoluta undantagsfall och under kortast möjliga tid.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag lever inte fullt ut upp till de höga krav som barnkonventionen ställer på att frihetsberövande av barn endast får ske i absoluta undantagsfall och under kortast möjliga tid.”
- De menar att om ett barn ändå måste tas i förvar så måste lokalerna vara trygga, anpassade och stimulerande, med tillgång till utemiljö och meningsfulla aktiviteter.
Visa vad de skrev
”Lokalerna måste vara trygga, anpassade och stimulerande. Det måste finnas tillgång till utemiljö och natur och möjlighet till meningsfulla aktiviteter.”
- De menar att regeringen bör ge Migrationsverket i uppdrag att se till att barn på förvar får sin rätt till lek och familjeliv tillgodosedd.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför ge Migrationsverket i uppdrag att säkerställa att barn som befinner sig på ett förvar får sin rätt till lek och familjeliv tillgodosedd.”
- De menar att regeringen också bör säkerställa villkoren för kvinnor och hbtqi-personer i förvaren, bland annat genom personal med hög kompetens och säkra boendealternativ vid hot.
Visa vad de skrev
”Det handlar om att säkerställa personal med hög kompetens om hbtqi-personers livsvillkor och våldsutsatthet samt att det finns tillgång till säkra boendealternativ inom förvaren som kan separera individer vid en hotbild.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Rättssäkerhet m.m. – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till säkerhetsavdelningar på förvaren för vuxna, men också säger ja till att stärka rättssäkerheten vid förvar, bland annat så att förvar bara används som en sista utväg.
- De menar att det är mycket ingripande att ta någon i förvar, och att åtgärden därför alltid måste vara proportionerlig och användas med stor restriktivitet.
Visa vad de skrev
”Åtgärden att ta en person i förvar är mycket ingripande och måste därför alltid vara proportionerlig och väl motiverad och användas med stor restriktivitet.”
- De menar att regeringen bör se till att Migrationsverket och Polismyndigheten bara beslutar om förvar efter att andra alternativ har beaktats.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör vidta åtgärder för att säkerställa att Migrationsverket och Polismyndigheten enbart fattar beslut om förvar efter att andra alternativ har beaktats.”
- De menar att ett offentligt biträde alltid bör förordnas för förvarstagna, och att regeringen bör se till att de får skriftlig och begriplig information på ett språk de förstår.
Visa vad de skrev
”Ett offentligt biträde bör alltid förordnas för förvarstagna och regeringen bör säkerställa skriftlig och begriplig information på ett språk som den förvarstagne förstår.”
- De menar att regeringen bara ska tillåta att förvarstagna placeras hos Kriminalvården vid utvisning på grund av brott eller i säkerhetsärenden.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför säkerställa att externplacering bara få ske vid utvisning på grund av brott eller i säkerhetsärenden.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Åtgärden att ta en person i förvar är mycket ingripande och måste därför alltid vara proportionerlig och väl motiverad och användas med stor restriktivitet. Förvar ska användas som en sista utväg, endast när det är nödvändigt och under så kort tid som möjligt. Regeringen bör vidta åtgärder för att säkerställa att Migrationsverket och Polismyndigheten enbart fattar beslut om förvar efter att andra alternativ har beaktats.
Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbeteProp. 2025/26:254 · beslutad 17 juni 2026
Förutsättningar för operativt militärt samarbete – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till att regeringen får besluta att Nato eller en medlemsstat i Nato eller EU får vidta militära försvarsåtgärder på svenskt territorium och därmed låta Nato eller staten sköta vissa förvaltningsuppgifter, men säger ja till förslaget i övrigt.
- De menar att Sverige först måste ha en tydlig lag som förbjuder kärnvapen på svenskt territorium innan så långtgående förvaltningsuppgifter överlåts till Nato eller vissa stater.
Visa vad de skrev
”ett så långtgående överlåtande av förvaltningsuppgifter till Nato eller vissa stater utan att Sverige först får på plats en tydlig lagstiftning som förbjuder kärnvapen på svenskt territorium.”
- De anser att kärnvapen aldrig ska få finnas på svenskt territorium, varken i freds- eller krigstid.
Visa vad de skrev
”Jag anser att kärnvapen aldrig ska få finnas på svenskt territorium, varken i freds- eller krigstid.”
- De menar att kärnvapen på svensk mark skulle göra Sverige till en måltavla, höja hotnivån och kunna ses som en eskalering.
Visa vad de skrev
”Kärnvapen på svensk mark skulle också göra Sverige till en måltavla, höja hotnivån och kunna ses som en eskalering.”
- De menar att kärnvapen har en förödande effekt och att ett större krig med sådana vapen skulle kunna förstöra förutsättningarna för mänskligt liv.
Visa vad de skrev
”Kärnvapen har en förödande effekt. Ett större krig med dessa vapen inblandade skulle kunna förstöra förutsättningarna för mänskligt liv.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag står bakom ett stärkt totalförsvar, civilt såväl som militärt, och behovet av att Sverige stärker sin förmåga att samverka med våra allierade. En följd av Sveriges Natomedlemskap och deltagande i Natos gemensamma försvarsplanering är att rättsliga och praktiska arrangemang för utländska styrkor på svenskt territorium behöver finnas på plats. Med det sagt ska Sveriges försvar vara krigsavhållande. Diplomati, avspänning och internationell rätt måste vara bärande delar av svensk säkerhetspolitik. När det gäller regeringens förslag kan jag inte acceptera ett så långtgående överlåtande av förvaltningsuppgifter till Nato eller vissa stater utan att Sverige först får på plats en tydlig lagstiftning som förbjuder kärnvapen på svenskt territorium. Jag anser att kärnvapen aldrig ska få finnas på svenskt territorium, varken i freds- eller krigstid. Kärnvapen har en förödande effekt. Ett större krig med dessa vapen inblandade skulle kunna förstöra förutsättningarna för mänskligt liv. Kärnvapen på svensk mark skulle också göra Sverige till en måltavla, höja hotnivån och kunna ses som en eskalering.
Mot bakgrund av detta anser jag att riksdagen bör avslå regeringens förslag till ändring i lagen om operativt militärt samarbete i den del som avser att regeringen få besluta att Nato, eller en stat som är medlem i den organisationen eller i Europeiska unionen, vid genomförandet av militär verksamhet för avskräckning och försvar får vidta militära försvarsåtgärder i enlighet med internationell rätt på svenskt territorium och i och med det beslutet överlåta förvaltningsuppgifter till Nato eller den staten.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:782) om operativt militärt samarbete i de delar det avser 2 §.
b) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:782) om operativt militärt samarbete i de delar det avser att 3 a § ska betecknas 3 §, den nya 3 § i övrigt och 4–5 §§.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4176 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 1 och bifaller delvis proposition 2025/26:254 punkt 4 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Berginger (MP).
Utförsel av krigsmateriel – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag att ändra lagen om krigsmateriel så att regeringen får göra undantag från kravet på tillstånd för export av krigsmateriel och tekniskt stöd till Nato eller Natomedlemmar.
- De menar att ett svenskt Natomedlemskap inte får innebära att demokrati, mänskliga rättigheter eller Sveriges folkrättsliga förpliktelser får lägre vikt i exportkontrollen.
Visa vad de skrev
”Sveriges Natomedlemskap får inte innebära att demokrati, mänskliga rättigheter eller Sveriges folkrättsliga förpliktelser ges lägre vikt i exportkontrollen.”
- De menar att undantaget nu utvidgas till hela Nato och att fler länder därmed omfattas, bland annat Albanien, Kanada, Montenegro, Nordmakedonien, Storbritannien och Turkiet.
Visa vad de skrev
”Nu utvidgas den till att gälla hela Nato och i praktiken innebär detta att ytterligare länder omfattas. Det gäller Albanien, Kanada, Montenegro, Nordmakedonien, Storbritannien och Turkiet.”
- De menar att det finns en risk att hänsyn till alliansen eller dess medlemmar får väga över när man bedömer export till odemokratiska stater.
Visa vad de skrev
”Organisationen pekar särskilt på risken att hänsyn till alliansen eller dess medlemmar får väga över i bedömningen av om krigsmateriel ska få exporteras till odemokratiska stater”
- De menar att svensk export av krigsmateriel ska vara restriktiv och inte urholkas genom undantag som i praktiken skapar kryphål.
Visa vad de skrev
”Vi delar denna oro och anser att svensk krigsmaterielexport ska vara restriktiv och inte urholkas genom undantag som i praktiken skapar kryphål.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att bemyndigandet i lagen om krigsmateriel ska ändras så att regeringen får meddela föreskrifter om undantag från kravet på tillstånd för utförsel av krigsmateriel och lämnande av tekniskt bistånd till Nato eller en stat som är medlem i Nato. Vi motsätter oss detta. Sveriges Natomedlemskap får inte innebära att demokrati, mänskliga rättigheter eller Sveriges folkrättsliga förpliktelser ges lägre vikt i exportkontrollen. Tidigare gällde regeringens föreskriftsrätt om undantag USA och länder inom EES. Nu utvidgas den till att gälla hela Nato och i praktiken innebär detta att ytterligare länder omfattas. Det gäller Albanien, Kanada, Montenegro, Nordmakedonien, Storbritannien och Turkiet. Stockholms universitet framhåller i sitt remissvar att export av krigsmateriel till dessa länder i vissa fall kan fall strida mot internationella förpliktelser och Svenska Freds varnar för att förslaget riskerar att urholka och i praktiken underminera den svenska krigsmateriellagstiftningen och dess grundläggande värden. Organisationen pekar särskilt på risken att hänsyn till alliansen eller dess medlemmar får väga över i bedömningen av om krigsmateriel ska få exporteras till odemokratiska stater, stater som allvarligt kränker mänskliga rättigheter eller länder i väpnad konflikt eller med risk för väpnad konflikt. Vi delar denna oro och anser att svensk krigsmaterielexport ska vara restriktiv och inte urholkas genom undantag som i praktiken skapar kryphål. Riksdagen bör således avslå regeringens förslag till ändring i lagen om krigsmateriel.
Lagförslaget i övrigt – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger nej till att utvidga det förstärkta straffrättsliga skyddet till utländsk militär personal, även om personal som utför myndighetsuppgifter i Sverige självklart ska skyddas mot våld och hot, men säger ja till lagförslaget i övrigt.
- De menar att straffskärpningar ska vara evidensbaserade och proportionerliga, och att de därför motsatte sig regeringens breda straffskärpningar i en tidigare proposition.
Visa vad de skrev
”Personer som utför myndighetsuppgifter i Sverige ska självklart skyddas mot våld och hot men mitt parti Miljöpartiet motsatte sig regeringens breda straffskärpningar i proposition 2024/25:141, bl.a. eftersom straffskärpningar ska vara evidensbaserade och proportionerliga.”
- De menar att regeringen inte visade med tillräcklig tydlighet att de föreslagna straffskärpningarna var ändamålsenliga eller hade stöd i forskning och erfarenhet.
Visa vad de skrev
”Regeringen visade inte med tillräcklig tydlighet att de föreslagna straffskärpningarna var ändamålsenliga eller hade stöd i forskning och erfarenhet.”
- De menar att de står fast vid samma principiella hållning när regeringen nu vill utvidga samma straffrättsliga skydd till utländsk militär personal.
Visa vad de skrev
”När regeringen nu vill utvidga samma straffrättsliga skydd till utländsk militär personal står Miljöpartiet fast vid samma principiella hållning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att utländsk militär personal som utövar myndighet i Sverige enligt lagen om operativt militärt samarbete ska vara skyddad enligt 17 kap. 1–4 §§ brottsbalken på motsvarande sätt som om det hade varit fråga om svensk myndighetsutövning. Detta innebär bl.a. att det nya brottet förolämpning mot tjänsteman ska omfattas. Personer som utför myndighetsuppgifter i Sverige ska självklart skyddas mot våld och hot men mitt parti Miljöpartiet motsatte sig regeringens breda straffskärpningar i proposition 2024/25:141, bl.a. eftersom straffskärpningar ska vara evidensbaserade och proportionerliga. Regeringen visade inte med tillräcklig tydlighet att de föreslagna straffskärpningarna var ändamålsenliga eller hade stöd i forskning och erfarenhet. När regeringen nu vill utvidga samma straffrättsliga skydd till utländsk militär personal står Miljöpartiet fast vid samma principiella hållning. Jag anser därför att riksdagen bör avslå propositionen i den del som avser det utökade förstärkta straffrättsliga skyddet för utländsk militär personal.
Beslutsordning för vissa militära försvarsåtgärder på svenskt territorium – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att beslut om militära försvarsåtgärder på svenskt territorium som kan få långtgående säkerhetspolitiska konsekvenser ska omfattas av tydlig demokratisk kontroll.
- De menar att regeringens förslag ger regeringen ett brett bemyndigande att låta Nato eller en Nato- eller EU-stat vidta militära försvarsåtgärder på svenskt territorium.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag innebär att regeringen ges ett brett bemyndigande att besluta att Nato eller en stat som är medlem i Nato eller EU får vidta militära försvarsåtgärder på svenskt territorium.”
- De menar att Sveriges säkerhet inte stärks av otydliga bemyndiganden eller minskad demokratisk kontroll.
Visa vad de skrev
”Sveriges säkerhet stärks inte av otydliga bemyndiganden eller minskad demokratisk kontroll.”
- De menar att Sverige visserligen behöver kunna samarbeta militärt med allierade, men att det ska ske inom tydliga rättsliga ramar, med respekt för svensk suveränitet och med riksdagen som central demokratisk aktör.
Visa vad de skrev
”Sverige behöver kunna samarbeta militärt med allierade, men det ska ske inom tydliga rättsliga ramar, med respekt för svensk suveränitet och med riksdagen som central demokratisk aktör.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag anser att beslut om militära försvarsåtgärder på svenskt territorium som kan få långtgående säkerhetspolitiska konsekvenser måste omfattas av tydlig demokratisk kontroll. Regeringens förslag innebär att regeringen ges ett brett bemyndigande att besluta att Nato eller en stat som är medlem i Nato eller EU får vidta militära försvarsåtgärder på svenskt territorium. I detta sammanhang vill jag understryka att syftet med försvars- och säkerhetspolitiken ska vara att skydda Sverige genom att verka krigsavhållande och främja fred, avspänning, demokrati och folkrätt. Sveriges säkerhet stärks inte av otydliga bemyndiganden eller minskad demokratisk kontroll. Sverige behöver kunna samarbeta militärt med allierade, men det ska ske inom tydliga rättsliga ramar, med respekt för svensk suveränitet och med riksdagen som central demokratisk aktör. Riksdagen bör ställa sig bakom detta och tillkännage det för regeringen.
Utländsk militär personals verksamhet och befogenheter – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen, samtidigt som den står bakom regeringens förslag om att utländsk militär personal ska kunna upprätthålla ordning inom den egna styrkan och bevaka skyddsobjekt under tydliga former, säger ja till att regeringen ska säkerställa att befogenheterna blir tydligt avgränsade, proportionerliga och rättssäkra och att Försvarsmakten ska verka för återhållsam och transparent kamerabevakning.
- De menar att regeringen måste se till att utländska militära befogenheter blir tydligt avgränsade, proportionerliga och rättssäkra, och att utländsk militär personal inte ska få otydliga befogenheter att ingripa mot svenska civila.
Visa vad de skrev
”Regeringen behöver säkerställa att befogenheterna blir tydligt avgränsade, proportionerliga och rättssäkra. Utländsk militär personal ska inte ges otydliga befogenheter att ingripa mot svensk civilbefolkning.”
- De menar att det måste säkerställas att personalen förstår svenska lagar, proportionalitetsprinciper och begränsningar, och att en ordning med myndighetsutövande befogenheter kräver tydliga ansvarsförhållanden, fungerande samverkan med svenska myndigheter och möjlighet till uppföljning.
Visa vad de skrev
”Det måste också säkerställas att personalen förstår svenska lagar, proportionalitetsprinciper och begränsningar. En ordning där utländsk militär personal ges myndighetsutövande befogenheter i Sverige kräver tydliga ansvarsförhållanden, fungerande samverkan med svenska myndigheter och möjlighet till uppföljning.”
- De menar att Försvarsmakten bör verka för att kamerabevakning från utländska militära styrkor används på ett rimligt och proportionerligt sätt och att information om bevakningen ges när det är möjligt.
Visa vad de skrev
”Försvarsmakten bör verka för att kamerabevakning som bedrivs av utländska militära styrkor används på ett sätt som är rimligt och proportionerligt och att upplysning om bevakningen ges när så är möjligt.”
- De menar att Försvarsmakten bör ha ett tydligt ansvar att verka för proportionalitet, återhållsamhet och transparens där det är möjligt, även när lagen tillåter undantag.
Visa vad de skrev
En ny mottagandelagProp. 2025/26:229 · beslutad 17 juni 2026
Avslag på propositionen – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om en ny mottagandelag.
- De menar att regeringens förslag innebär en stor omläggning av mottagandet i en restriktiv och kontrollerande riktning med mer kontroll, sanktioner och begränsningar.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag innebär dock en genomgripande omläggning av mottagandesystemet i en restriktiv och kontrollerande riktning där mottagandet bygger på ökad kontroll, sanktioner och begränsningar.”
- De menar att förslagen allvarligt inskränker asylsökandes och andra migranters fri- och rättigheter och riskerar att försämra deras levnadsvillkor, undergräva rättssäkerheten och motverka integration.
Visa vad de skrev
”Förslagen innebär allvarliga inskränkningar av asylsökandes och andra migranters fri- och rättigheter och riskerar att försämra de enskildas levnadsvillkor, undergräva rättssäkerheten och motverka integration.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Nuvarande lagstiftning är föråldrad, och det finns tydliga behov av ett mer modernt, rättssäkert och sammanhållet regelverk för mottagandet av asylsökande. Regeringens förslag innebär dock en genomgripande omläggning av mottagandesystemet i en restriktiv och kontrollerande riktning där mottagandet bygger på ökad kontroll, sanktioner och begränsningar. Förslagen innebär allvarliga inskränkningar av asylsökandes och andra migranters fri- och rättigheter och riskerar att försämra de enskildas levnadsvillkor, undergräva rättssäkerheten och motverka integration. Regeringens förslag bör mot denna bakgrund avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4076 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:4087 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Undantag från krav på arbetstillstånd – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att asylsökande bara ska få arbeta utan arbetstillstånd efter en viss tid i Sverige.
- De menar att förslaget kan leda till sämre integration och etablering.
Visa vad de skrev
”Förslaget om att asylsökande endast ska ges rätt att arbeta utan arbetstillstånd först efter en viss tid i Sverige kan leda till försämrad integration och etablering.”
- De menar att det är viktigt att ny lagstiftning inte leder till mer gängkriminalitet och utnyttjande av svart arbetskraft.
Visa vad de skrev
”Dessutom är det viktigt att ny lagstiftning inte leder till att gängkriminalitet och utnyttjande av svart arbetskraft ökar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Förslaget om att asylsökande endast ska ges rätt att arbeta utan arbetstillstånd först efter en viss tid i Sverige kan leda till försämrad integration och etablering. Dessutom är det viktigt att ny lagstiftning inte leder till att gängkriminalitet och utnyttjande av svart arbetskraft ökar. Regeringens förslag i den del som avser undantag från kravet på arbetstillstånd bör därmed avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till mottagandelag i de delar det avser 5 kap. 5 §.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4080 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 5 och avslår proposition 2025/26:229 punkt 1 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Madeleine Atlas (C), Annika Hirvonen (MP) och Magdalena Sundqvist (S).
Områdesbegränsning – reservation, ingen omröstning
Vad ville C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger nej till förslaget om områdesbegränsning i den nya mottagandelagen.
- De menar att förslaget om områdesbegränsning är oproportionerligt och utgör en oacceptabel inskränkning av rörelsefriheten och rätten till privat- och familjeliv.
Visa vad de skrev
”Förslaget om områdesbegränsning är oproportionerligt och utgör en oacceptabel inskränkning av rörelsefriheten och rätten till privat- och familjeliv.”
- De menar att närvarokontroller och anmälningsskyldighet är tillräckliga för att nå syftet, så områdesbegränsning behövs inte.
Visa vad de skrev
”Förslagen om närvarokontroller och anmälningsskyldighet är tillräckliga i detta syfte.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Dagens system för mottagande av asylsökande har brister som bidrar till segregation och utanförskap. Att skapa ett mer ordnat mottagande där staten tar ett tydligare helhetsansvar och där boendet som huvudregel sker på anläggningsboenden är nödvändigt och ett steg i rätt riktning. Regeringens förslag är därför i grunden välkomna. Förslaget till ny mottagandelag innehåller dock delar som är problematiska och som riskerar att motverka syftet om ett humant och rättssäkert mottagande. Förslaget om områdesbegränsning är oproportionerligt och utgör en oacceptabel inskränkning av rörelsefriheten och rätten till privat- och familjeliv. Förslagen om närvarokontroller och anmälningsskyldighet är tillräckliga i detta syfte. Regeringens förslag i den del som avser områdesbegränsning bör därmed avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till mottagandelag i de delar det avser 4 kap. 1 och 2 §§.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4089 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2 och avslår proposition 2025/26:229 punkt 1 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Madeleine Atlas (C) och Annika Hirvonen (MP).
Privat drift av asylboenden – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att Migrationsverket ska driva boenden och att regeringen ska återkomma med förslag som i regel inte tillåter privata eller vinstdrivande aktörer inom området.
- De menar att Migrationsverket ska driva boendena eftersom verksamheten är ett slags myndighetsutövning.
Visa vad de skrev
”Det är Migrationsverket som ska driva boenden eftersom verksamheten är att betrakta som ett slags myndighetsutövning.”
- De menar att privatiseringar eller vinstdrivande verksamheter i regel inte ska tillåtas inom området.
Visa vad de skrev
”Privatiseringar eller vinstdrivande verksamheter ska i regel inte tillåtas inom detta område.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen håller enligt förslagen öppet för att lämna över driften av boenden till privata aktörer. Det är Migrationsverket som ska driva boenden eftersom verksamheten är att betrakta som ett slags myndighetsutövning. Privatiseringar eller vinstdrivande verksamheter ska i regel inte tillåtas inom detta område. Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med detta.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4080 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Annika Hirvonen (MP) och Magdalena Sundqvist (S).
Utformning av asylboenden – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att Migrationsverket bör eftersträva att erbjuda asylsökande bostäder som bidrar till mer blandade bostadsområden, och att Migrationsverkets boenden bör reformeras till mindre enheter eller enskilda lägenheter i det ordinarie bostadsbeståndet över hela landet.
- De menar att segregationen måste motverkas genom att minska ekonomiska skillnader och utveckla bostadsmarknaden med blandade upplåtelseformer och bostadsstorlekar.
Visa vad de skrev
”Segregationen måste motverkas genom att utjämna den ekonomiska ojämlikheten och utveckla bostadsmarknaden med en blandning av olika upplåtelseformer och storlekar på bostäder.”
- De menar att Migrationsverket bör försöka erbjuda asylsökande bostäder på ett sätt som ger mer blandade bostadsområden.
Visa vad de skrev
”Migrationsverket bör eftersträva att erbjuda asylsökande bostäder på ett sätt som bidrar till mer blandade bostadsområden.”
- De menar att Migrationsverkets boenden bör göras om till mindre enheter eller enskilda lägenheter i det vanliga bostadsbeståndet och finnas över hela landet.
Visa vad de skrev
”Migrationsverkets boenden bör reformeras till mindre enheter eller enskilda lägenheter insprängda i ordinarie bostadsbestånd, och dessa bör finnas över hela landet.”
- De menar att regeringen bör återkomma med förslag om hur boendena ska ändras.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör återkomma med förslag om detta.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Segregationen måste motverkas genom att utjämna den ekonomiska ojämlikheten och utveckla bostadsmarknaden med en blandning av olika upplåtelseformer och storlekar på bostäder. Migrationsverket bör eftersträva att erbjuda asylsökande bostäder på ett sätt som bidrar till mer blandade bostadsområden. Migrationsverkets boenden bör reformeras till mindre enheter eller enskilda lägenheter insprängda i ordinarie bostadsbestånd, och dessa bör finnas över hela landet. Regeringen bör återkomma med förslag om detta.
Dagersättning – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger till regeringen att höja dagersättningen för asylsökande, den dagliga ersättning de får, till samma nivå som riksnormen för försörjningsstöd.
- De menar att det är beklagligt att regeringen inte har passat på att se över nivån på dagersättningen till asylsökande.
Visa vad de skrev
”Det är beklagligt att regeringen inte har tagit tillfället i akt att se över nivån på dagersättningen till asylsökande.”
- De menar att nivån inte har ändrats sedan 1994 och att den i dag är mycket låg.
Visa vad de skrev
”Nivån har inte ändrats sedan 1994 och ligger i dag mycket lågt.”
- De menar att dagersättningen bör höjas till motsvarande nivå som riksnormen för försörjningsstöd.
Visa vad de skrev
”Dagersättningen bör höjas till motsvarande nivå som riksnormen för försörjningsstöd.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är beklagligt att regeringen inte har tagit tillfället i akt att se över nivån på dagersättningen till asylsökande. Nivån har inte ändrats sedan 1994 och ligger i dag mycket lågt. Dagersättningen bör höjas till motsvarande nivå som riksnormen för försörjningsstöd. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4087 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen – reservation, ingen omröstning
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag som ger kommunerna en lagstadgad och tydlig rätt att bevilja ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen, bland annat i akuta situationer.
- De menar att kommunerna behöver en lagstadgad och tydlig rätt att bevilja ekonomiskt bistånd, bland annat i akuta situationer.
Visa vad de skrev
”Kommuner behöver ha en lagstadgad och tydlig rätt att kunna bevilja ekonomiskt bistånd i bl.a. akuta situationer.”
- De menar att det skapar osäkerhet att regeringen vill ta bort kommunernas möjlighet, även om kommunerna ska kunna ge frivilligt bistånd.
Visa vad de skrev
”Även om regeringen anser att kommuner ska ha kvar en möjlighet att ge frivilligt bistånd skapar detta en osäkerhet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att kommunernas möjlighet att bevilja ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen ska tas bort för personer som omfattas av mottagandelagen. Även om regeringen anser att kommuner ska ha kvar en möjlighet att ge frivilligt bistånd skapar detta en osäkerhet. Kommuner behöver ha en lagstadgad och tydlig rätt att kunna bevilja ekonomiskt bistånd i bl.a. akuta situationer. Regeringen bör återkomma med förslag om detta.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4089 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Madeleine Atlas (C) och Annika Hirvonen (MP).
Översyn av mottagandet – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska göra en översyn och återkomma med ett förslag på ett reformerat mottagandesystem.
- De menar att det finns ett tydligt behov av att se över och reformera mottagandesystemet.
Visa vad de skrev
”Det finns ett tydligt behov av att göra en översyn och reformera mottagandesystemet.”
- De menar att en ny lagstiftning ger en möjlighet att stärka rättighetsskyddet och modernisera systemet.
Visa vad de skrev
”En ny lagstiftning ger en möjlighet att stärka rättighetsskyddet och modernisera systemet.”
- De menar att en ny mottagandelag måste bygga på rättssäkerhet och värdighet.
Visa vad de skrev
”En ny mottagandelag måste bygga på rättssäkerhet och värdighet.”
- De menar att regeringen bör återkomma med ett förslag som bland annat garanterar värdiga levnadsvillkor, stärker mänskliga rättigheter och främjar tidig etablering och integration.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör återkomma med ett förslag på ett reformerat mottagandesystem med utgångspunkt i att bl.a. garantera värdiga levnadsvillkor, stärka mänskliga rättigheter och främja tidig etablering och möjlighet till integration.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det finns ett tydligt behov av att göra en översyn och reformera mottagandesystemet. En ny lagstiftning ger en möjlighet att stärka rättighetsskyddet och modernisera systemet. En ny mottagandelag måste bygga på rättssäkerhet och värdighet. Regeringen bör återkomma med ett förslag på ett reformerat mottagandesystem med utgångspunkt i att bl.a. garantera värdiga levnadsvillkor, stärka mänskliga rättigheter och främja tidig etablering och möjlighet till integration.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Stickprovsinsamling av uppgifter om hushållens skulderProp. 2025/26:255 · beslutad 16 juni 2026
Lagstiftningens framtida utformning – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att regeringen ska återkomma med ett förslag om att statistikinsamlingen även ska omfatta hushållens tillgångar, samtidigt som det är bra att uppgifter om hushållens skulder nu samlas in.
- De menar att skulder bara är ena sidan av hushållens ekonomi och att man också behöver veta vad hushållen äger för att förstå hur sårbara de är.
Visa vad de skrev
”För att förstå hushållens ekonomiska sårbarhet krävs också kunskap om deras tillgångar.”
- De menar att en avgränsning till enbart skulder riskerar att ge ett ofullständigt och delvis missvisande underlag för beslut.
Visa vad de skrev
”Att avgränsa insamlingen till enbart skulder riskerar därför att ge ett ofullständigt och delvis missvisande beslutsunderlag.”
- De menar att kunskap om tillgångar behövs för att förstå och bekämpa ekonomisk ojämlikhet.
Visa vad de skrev
”Kunskap om tillgångar är också nödvändig för att förstå och bekämpa ekonomisk ojämlikhet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag välkomnar att SCB:s mikrosimuleringsmodell Fasit ska utökas med uppgifter om hushållens skulder och skuldbetalningar eftersom det innebär att steg tas för att förbättra kunskapen om hushållens skuldsättning. Det är viktigt att kunna analysera hur hushåll påverkas av t.ex. räntehöjningar, inkomstbortfall och ökade levnadskostnader.
Skulder är dock bara den ena sidan av hushållens balansräkning. För att förstå hushållens ekonomiska sårbarhet krävs också kunskap om deras tillgångar. Ett hushåll med stora lån men betydande finansiella buffertar befinner sig i en helt annan situation än ett hushåll med motsvarande skulder men utan sparande. Att avgränsa insamlingen till enbart skulder riskerar därför att ge ett ofullständigt och delvis missvisande beslutsunderlag. Regeringen bör därför återkomma med ett förslag om att statistikinsamlingen även ska omfatta uppgifter om hushållens tillgångar.
Kunskap om tillgångar är också nödvändig för att förstå och bekämpa ekonomisk ojämlikhet. Om staten saknar grundläggande uppgifter om hur tillgångar och förmögenheter är fördelade blir det svårare att utforma och utvärdera ekonomisk politik.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4186 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) och avslår motion 2025/26:4185 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Janine Alm Ericson (MP).
Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbrukProp. 2025/26:242 · beslutad 16 juni 2026
Avslag på propositionen – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk.
- De menar att förslaget leder skogspolitiken mot mer intensiv produktion utan tillräcklig hänsyn till natur, miljö och klimat.
Visa vad de skrev
”Propositionen tar skogspolitiken i en riktning mot en mer intensiv produktion utan tillräcklig hänsyn till natur, miljö och klimat.”
- De menar att riksdagen inte bör godkänna förslaget om samråd eftersom det är bristfälligt beskrivet och utrett.
Visa vad de skrev
”Det är inte rimligt att begära att riksdagen ska godkänna ett så bristfälligt beskrivet och utrett förslag.”
- De menar att den kortare tiden för avverkningsanmälan försvagar naturskyddet och Skogsstyrelsens möjligheter att utöva tillsyn.
Visa vad de skrev
”Även regeringens förslag innebär dock en omfattande försvagning av naturskyddet. Skogsstyrelsens möjligheter att utöva tillsyn försämras.”
- De menar att förslaget om att begränsa markägares kostnader för kunskap om skogsbrukets påverkan är otillräckligt utrett och inte passar med miljöbalkens systematik.
Visa vad de skrev
”Förslaget om att i miljöbalken införa en begränsning av markägarens kostnader för kunskapsinhämtning om en skogsbruksåtgärds påverkan på arter och natur- och miljövärden är otillräckligt analyserat och krockar med miljöbalkens systematik.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Propositionen tar skogspolitiken i en riktning mot en mer intensiv produktion utan tillräcklig hänsyn till natur, miljö och klimat. Den innebär en förstärkning av den rådande inriktningen på skogsbruket, som utgör ett hot mot en stor mängd arter och unika ekosystem, och som gör skogarna mer sårbara för klimatförändringarna, medför omfattande kolförluster och förbiser rennäringens behov.
Dagens skogspolitik främjar inte variation inom skogsbruket och bygger därmed inte mer motståndskraftiga skogar. Politiken utgår inte från värden som klimatanpassning, mångfunktionalitet och hänsyn till samernas rättigheter. Dagens skogspolitik bibehåller och stärker inte heller den biologiska mångfalden i tillräcklig utsträckning för att stoppa och vända förlusten av arter och unika ekosystem. Den säkrar inte heller långsiktig tillgång till skogsråvara och bidrar inte till ett högre förädlingsvärde inom skogsbruket.
För skogslandskapet som helhet innebär regeringens proposition därför en klar försämring, från ett dåligt utgångsläge. Dessutom ökar propositionen kraftigt risken för att våra biologiskt sett mest värdefulla skogar – urskogar, naturskogar, kontinuitetsskogar och nyckelbiotoper – går förlorade. Förslagen innebär sammantaget en försämring som riskerar att vara mer omfattande än de enskilda delarna var för sig, eftersom förslagen förstärker varandra.
Regeringen föreslår att samrådsskyldigheten enligt 12 kap. 6 § första stycket miljöbalken ska gälla endast i de fall regeringen bestämmer det i föreskrifter. Regeringen uppger i propositionen att man mot bakgrund av kritiken inte avser att genomföra utredningens förslag om en uttömmande lista. I stället presenterar man ett förslag på en annan lösning, som avhandlas på totalt fem meningar. Det är inte möjligt att förstå hur regeringen avser att utforma det nya systemet. Det automatiska samrådsförfarandet är i dagsläget en central del för både markägarens rättssäkerhet och skyddet av naturmiljön. Om det förfarandet ska upphävas till förmån för ett nytt system, behöver regeringen beskriva det nya systemet på mer än fem meningar. Det saknas dessutom beredningsunderlag. Det är inte rimligt att begära att riksdagen ska godkänna ett så bristfälligt beskrivet och utrett förslag. Dessutom saknas en konsekvensanalys, vilket är ett grundläggande beredningskrav.
Regeringen anför i propositionen att tiden mellan det att en avverkningsanmälan har kommit in till Skogsstyrelsen och tidpunkten när åtgärden får påbörjas bör kortas från sex veckor till tre veckor. Efter kritik från remissinstanserna har regeringen föreslagit att tiden ska kortas något mindre än enligt skogsutredningens förslag på tio dagar. Även regeringens förslag innebär dock en omfattande försvagning av naturskyddet. Skogsstyrelsens möjligheter att utöva tillsyn försämras. Den demokratiska förankringen och möjligheterna till kommunicering, delgivning och rätt till inflytande för civilsamhället och samebyarna försvagas. Regeringen förbiser att tidsfristen inte enbart syftar till att Skogsstyrelsen ska göra sin bedömning utan även till att andra intressenter ska kunna ta del av ärendet. Kritiken mot utredningens förslag om tio dagar kvarstår i sak, och regeringen redogör inte för hur förslaget om tre veckor substantiellt skiljer sig från förslaget om tio dagar i nämnda avseenden.
Regeringen för fram en rad andra förslag och bedömningar i propositionen. Dessa måste analyseras mot bakgrund av de ovannämnda förslagen, som innebär en stor risk för en omfattande försvagning av natur- och miljöskyddet och den demokratiska förankringen, och en alltmer intensiv produktion. Regeringens förslag och bedömningar måste också analyseras mot bakgrund av övriga förslag inom skogspolitiken.
Förslaget om att i miljöbalken införa en begränsning av markägarens kostnader för kunskapsinhämtning om en skogsbruksåtgärds påverkan på arter och natur- och miljövärden är otillräckligt analyserat och krockar med miljöbalkens systematik. Det är av stor vikt att staten stöttar markägarna i att uppfylla lagstiftningens kunskapskrav. Det bör dock göras på ett bättre sätt.
Jag delar regeringens analys att den föreslagna förändringen i överklagandetiden för miljöorganisationer riskerar att medföra att ideella miljöorganisationer som inte känner till beslutet kan förlora möjligheten att överklaga. Till skillnad från regeringen anser jag dock att en sådan konsekvens som regeringen beskriver inte är acceptabel och att konsekvenserna av förslaget inte är tillräckligt utredda.
Mot denna bakgrund anser jag att riksdagen bör avslå regeringens förslag.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4147 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP).
Skärpta regler om utvisning på grund av brottProp. 2025/26:235 · beslutad 16 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till regeringens förslag om skärpta straff för den som vistas i Sverige trots återreseförbud och för den som anställer en utlänning som saknar rätt att vistas här, men säger nej till lagförslaget i övrigt.
- De menar att det behövs en bred analys och utvärdering av reglerna som gällt sedan 2022, och att det har gått för kort tid sedan reformen genomfördes.
Visa vad de skrev
”Jag står bakom de regler som gäller sedan 2022, men det behövs en bred analys och utvärdering av den reformen.”
- De menar att regeringens förslag inte är proportionerligt.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag brister också i proportionalitet.”
- De menar att det behövs utrymme för att sätta straff som bättre speglar omständigheterna, eftersom grov organiserad brottslighet utnyttjar människor i en utsatt position.
Visa vad de skrev
”Eftersom den grova organiserade brottsligheten utnyttjar människor som är i en utsatt position är det rimligt att skapa utrymme för en mer nyanserad straffmätning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är viktigt för trovärdigheten för såväl rättssäkerheten som migrationspolitiken med en effektiv lagföring av personer som begår brott och att icke-medborgare som gjort sig skyldiga till allvarlig eller upprepad brottslighet kan utvisas ur Sverige. Jag står bakom de regler som gäller sedan 2022, men det behövs en bred analys och utvärdering av den reformen. Det har dessutom gått för kort tid sedan reformen genomfördes. Regeringens förslag brister också i proportionalitet.
Eftersom den grova organiserade brottsligheten utnyttjar människor som är i en utsatt position är det rimligt att skapa utrymme för en mer nyanserad straffmätning. Jag ställer mig därför bakom regeringens förslag om skärpta straff för vistelse i strid med återreseförbud på grund av brott och för anställning av en utlänning som saknar rätt att vistas i Sverige eller föreskrivet arbetstillstånd.
Mot bakgrund av ovanstående bör regeringens förslag avslås förutom i fråga om de delar som handlar om skärpta straff.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 20 kap. 2 och 5 §§ och avslår lagförslaget i övrigt.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4097 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1 och bifaller delvis proposition 2025/26:235 och motionerna 2025/26:4090 av Tony Haddou m.fl. (V) och 2025/26:4095 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Annika Hirvonen (MP).
Utlänningar som kom till Sverige innan de fyllde 15 år – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen gör en översyn av regelverket för utlänningar som kom till Sverige innan de fyllde 15 år, i stället för att ta bort det särskilda skyddet.
- De menar att det finns ett behov av att se över den nuvarande ordningen så att regleringen tydligare kan ta hänsyn till varje enskilt fall.
Visa vad de skrev
”finns ett behov av att se över den nuvarande ordningen för att åstadkomma en reglering som tydligare kan ta hänsyn till varje enskilt fall”
- De menar att domstolen vid bedömningen av skäl för och emot utvisning bör beakta inte bara om personen kom till Sverige före 15 års ålder, utan också hur tidigt personen kom hit och hur länge personen levt i Sverige.
Visa vad de skrev
”Vid bedömningen av skälen för och emot utvisning bör domstolen kunna beakta inte bara om den dömde kom till Sverige före 15 års ålder, utan också hur tidigt personen kom hit och hur lång tid personen levt i Sverige.”
- De menar att regeringen bör göra en översyn av regelverket och återkomma med förslag.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör låta göra en översyn av regelverket och återkomma med förslag om detta.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
När det gäller regeringens förslag om att ta bort det särskilda skyddet för personer som kom till Sverige före 15 års ålder finns ett behov av att se över den nuvarande ordningen för att åstadkomma en reglering som tydligare kan ta hänsyn till varje enskilt fall och där tröskeleffekterna blir mindre. Vid bedömningen av skälen för och emot utvisning bör domstolen kunna beakta inte bara om den dömde kom till Sverige före 15 års ålder, utan också hur tidigt personen kom hit och hur lång tid personen levt i Sverige. Regeringen bör låta göra en översyn av regelverket och återkomma med förslag om detta.
Visa deras formella förslag till beslut
Utvärdering – reservation, ingen omröstning
Vad ville C och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska utvärdera de skärpta reglerna från 2022 om utvisning på grund av brott och hur regeringens nuvarande förslag förhåller sig till andra ändringar inom migrationsområdet.
- De menar att regeringen bör utvärdera om de skärpta reglerna från 2022 har fått effekt, med ett brett mandat att analysera hur reglerna tillämpas, och sedan föreslå nödvändiga förändringar.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör återkomma med en utvärdering av om 2022 års skärpta regler om utvisning på grund av brott fått effekt”
- De menar också att regeringen bör utvärdera hur det nuvarande förslaget förhåller sig till andra ändringar inom migrationsområdet, för att kunna överblicka konsekvenserna.
Visa vad de skrev
”Vidare bör regeringen låta genomföra en utvärdering av hur regeringens nu aktuella förslag förhåller sig till övriga ändringar inom migrationsområdet för att överblicka konsekvenser av dem”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen bör återkomma med en utvärdering av om 2022 års skärpta regler om utvisning på grund av brott fått effekt, med ett brett mandat att analysera hur dagens regler tillämpas, och därefter föreslå nödvändiga förändringar för att stärka och förtydliga regelverket.
Vidare bör regeringen låta genomföra en utvärdering av hur regeringens nu aktuella förslag förhåller sig till övriga ändringar inom migrationsområdet för att överblicka konsekvenser av dem.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4095 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 5 och 2025/26:4097 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Intresseavvägning och verkställighetshinder – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med förslag om att skärpa brottsofferperspektivet vid våld i nära relation och om hur hinder för att genomföra en utvisning ska beaktas rättssäkert.
- De menar att en gärningsmans familjeband inte ska väga tyngre än skälen för utvisning när familjen behöver skyddade personuppgifter på grund av våld och hot.
Visa vad de skrev
”När familjen behöver leva med skyddade personuppgifter på grund av våld och hot från en familjemedlem bör anknytningen som gärningsmannen har till medlemmar i samma familj inte kunna väga tyngre än skälen för utvisning.”
- De menar att skyddet för brottsoffer och deras trygghet bör väga tyngre när domstolarna väger skäl för och emot utvisning.
Visa vad de skrev
”Skyddet för brottsoffer och brottsoffers trygghet bör ha större betydelse i avvägningen av skälen för och emot utvisning.”
- De menar att om domstolar inte längre beaktar hinder för att genomföra en utvisning kan dömda inte försörja sig och därför fortsätta begå brott.
Visa vad de skrev
”Vad gäller regeringens förslag om att verkställighetshinder inte längre ska beaktas av allmänna domstolar kan detta leda till att dömda inte kan försörja sig och därmed till att de fortsätter att begå brott.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
När det gäller den intresseavvägning som domstolarna ska göra vid en prövning av frågan om utvisning på grund av brott finns det fall där skälen för utvisning bör väga tyngre. Detta gäller särskilt när någon har begått allvarliga brott mot en familjemedlem eller närstående men inte utvisas med hänvisning till anknytning till samma familj. När familjen behöver leva med skyddade personuppgifter på grund av våld och hot från en familjemedlem bör anknytningen som gärningsmannen har till medlemmar i samma familj inte kunna väga tyngre än skälen för utvisning. Skyddet för brottsoffer och brottsoffers trygghet bör ha större betydelse i avvägningen av skälen för och emot utvisning. Regeringen bör därför återkomma med förslag som skärper brottsofferperspektivet vid våld i nära relation, där familjen som blivit utsatt kan behöva leva med skyddad identitet.
Ersättning vid rådighetsinskränkningar till följd av artskyddetProp. 2025/26:230 · beslutad 16 juni 2026
Förhållandet till EU:s statsstödsregler samt tidpunkten för ikraftträdande – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen snarast återkommer till riksdagen med klargöranden om förslagets förhållande till EU:s statsstödsregler.
- De menar att förslagets koppling till EU:s statsstödsregler inte är tillräckligt belyst, vilket bland annat Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har påpekat.
Visa vad de skrev
”det är beklagligt att förslagets koppling till statsstödsreglerna inte är tillräckligt belyst, vilket påpekats av ett antal remissinstanser, bl.a. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen.”
- De menar att det i värsta fall kan riktas återbetalningskrav mot enskilda markägare, vilket de ser som mycket olyckligt.
Visa vad de skrev
”I värsta fall kan återbetalningskrav komma att riktas mot enskilda markägare, vilket vore mycket olyckligt.”
- De menar att det saknas en analys av om förslaget är förenligt med EU-domstolens praxis att lagstadgade miljöskyldigheter ska ingå i ett företags normala driftskostnader.
Visa vad de skrev
”Därtill saknas det en analys av förslagets förenlighet med EU-domstolens praxis om att lagstadgade skyldigheter som syftar till att skydda miljön ska ingå bland ett företags normala driftskostnader.”
- De menar att det kan vara ett betydande hinder som gör att förslaget inte kan genomföras, inte bara en mindre konflikt med EU-lagen.
Visa vad de skrev
”Risken är att det inte handlar om en mindre konflikt mellan regeringens lagförslag och befintlig EU-lag, utan ett betydande hinder som hindrar förslagets genomförbarhet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Frågan om artskyddet i skogen har under lång tid varit föremål för olika utredningar och en mängd ärenden i domstol. Mitt parti och jag välkomnar att regeringen presenterar ett förslag för ersättning till markägare som drabbas av inskränkningar i sitt skogsbruk till följd av bestämmelserna om skydd för djur och växter. Mitt parti har länge drivit att denna möjlighet ska införas i lagen, i stället för att frågan upprepade gånger lämnas till domstolarna att avgöra. Det finns en logisk poäng i att ersättningarna vid artskydd respektive områdesskydd blir likartade. Det är bra att staten i ökad utsträckning tar ansvar för att öka förutsägbarheten för enskilda skogsägare och klargöra vad som gäller i skogen. Däremot anser jag och mitt parti att regeringens proposition är ofullständig i ett antal avseenden, vilket riskerar att underminera förslagens genomförbarhet och ytterligare öka osäkerheten för enskilda skogsägare. Regeringen bör därför uppmanas att snarast återkomma till riksdagen med ett antal klargöranden.
Det är som sagt välkommet att regeringen presenterar ett förslag om ersättning till markägare i artskyddsärenden, men det är beklagligt att förslagets koppling till statsstödsreglerna inte är tillräckligt belyst, vilket påpekats av ett antal remissinstanser, bl.a. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. I värsta fall kan återbetalningskrav komma att riktas mot enskilda markägare, vilket vore mycket olyckligt. Därtill saknas det en analys av förslagets förenlighet med EU-domstolens praxis om att lagstadgade skyldigheter som syftar till att skydda miljön ska ingå bland ett företags normala driftskostnader. Ersättning som betalas ut för att företag ska följa sådana lagstadgade miljöhänsyn kan anses vara en ekonomisk fördel som företag inte anses kunna göra anspråk på. Propositionens förenlighet med statsstödsreglerna och nämnda rättspraxis är nödvändig att analysera omgående. Risken är att det inte handlar om en mindre konflikt mellan regeringens lagförslag och befintlig EU-lag, utan ett betydande hinder som hindrar förslagets genomförbarhet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4117 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:4113 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP).
Finansiering av ersättning – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen i kommande budgetpropositioner bör beakta att ersättningar i artskyddsärenden inte får leda till minskade anslag för andra naturvårdssatsningar eller minskat skydd av skog med höga naturvärden.
- De menar att ersättningar i artskyddsärenden inte får leda till minskade anslag för andra naturvårdssatsningar eller minskat skydd av skog med höga naturvärden.
Visa vad de skrev
”Mot bakgrund av de förväntade kraftigt ökade kostnaderna för staten är det också nödvändigt att satsningar i budgeten på ersättningar i artskyddsärenden inte får leda till minskade anslag för andra naturvårdssatsningar och minskat skydd av skog med höga naturvärden.”
- De menar att den avsatta summan på 100 miljoner kronor är långt ifrån tillräcklig för att täcka behovet av ersättningar vid nekade artskyddsdispenser.
Visa vad de skrev
”Den summa som regeringen har avsatt i budgeten, 100 miljoner kronor, bedöms vara långt ifrån tillräcklig för att täcka behovet av ersättningar vid nekade artskyddsdispenser.”
- De menar att regeringens ekonomiska konsekvensanalys är bristfällig och att det behövs en bredare analys av förslagets ekonomiska konsekvenser för staten.
Visa vad de skrev
”Regeringens ekonomiska konsekvensanalys är alltså mycket bristfällig; det är uppenbart att det behövs en bredare analys för att förstå förslagets ekonomiska konsekvenser för staten fullt ut.”
- De menar att regeringen omgående behöver lägga fram ett förslag som tar ett helhetsgrepp om artskyddet i skogen, säkrar livskraftiga populationer av arter och höjer den lagstadgade miljöhänsynen inom skogsbruket.
Visa vad de skrev
”Därför anser vi att regeringen omgående behöver lägga fram ett förslag som tar ett helhetsgrepp om artskyddet i skogen, säkrar det långsiktiga bevarandet av livskraftiga populationer av arter och även höjer den lagstadgade miljöhänsynen inom skogsbruket.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Kärnämneskontroll och bedömningar av överensstämmelse med säkerhets- och strålskyddskrav i verksamhet med strålningProp. 2025/26:167 · beslutad 16 juni 2026
Kärnkraftsaktörers ansvar för kostnader – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att kärnkraftsaktörer alltid själva ska bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring och att de ska reservera kraftigt ökade belopp för detta.
- De menar att en långsiktig utbyggnad av kärnkraft förutsätter att den, liksom andra energikällor, fullt ut kan bära sina egna kostnader.
Visa vad de skrev
”en långsiktig utbyggnad av kärnkraft förutsätter att den, liksom andra energikällor, fullt ut kan bära sina egna kostnader.”
- De menar att den som vill bygga kärnkraft på marknadsmässiga villkor ska vara fri att göra det, men alltid själv bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring.
Visa vad de skrev
”Den aktör som vill bygga kärnkraftverk på marknadsmässiga villkor ska därför vara fri att göra det, men ska alltid själv bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring.”
- De menar att det krävs kraftigt ökade avsättningar, alltså reserverade pengar, från kärnkraftsaktörerna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring.
Visa vad de skrev
”Detta kräver enligt vår uppfattning kraftigt ökade avsättningar från kärnkraftsaktörerna för dessa ändamål.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
När det gäller utbyggnaden av den svenska energiförsörjningen vill vi inledningsvis framhålla att fokus bör ligga på att bygga ut de kraftslag som är billigast och snabbast går att få på plats. Det är dock tydligt att kärnkraften – som inte hör till dessa kraftslag – kommer att vara en del av det framtida energisystemet.
Mot denna bakgrund vill vi understryka att en långsiktig utbyggnad av kärnkraft förutsätter att den, liksom andra energikällor, fullt ut kan bära sina egna kostnader. Den aktör som vill bygga kärnkraftverk på marknadsmässiga villkor ska därför vara fri att göra det, men ska alltid själv bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring. Detta kräver enligt vår uppfattning kraftigt ökade avsättningar från kärnkraftsaktörerna för dessa ändamål.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 33.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Hanna Gunnarsson (V), Mikael Larsson (C) och Emma Berginger (MP).
Kärnkraft och totalförsvaret – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen gör ytterligare riskbedömningar av kärnkraften ur ett totalförsvarsperspektiv, särskilt med hänsyn till erfarenheterna från kriget i Ukraina.
- De menar att kriget i Ukraina och attackerna mot kärnkraftverket i Zaporizjzja tydligt har visat stora säkerhetsrisker med kärnkraft.
Visa vad de skrev
”Kriget i Ukraina och attackerna mot kärnkraftverket i Zaporizjzja har på många sätt tydligt visat de stora säkerhetsrisker som kärnkraften innebär.”
- De menar att det är mycket dyrt att bygga kärnkraftverk och att tillgången till uran är avgörande för driften.
Visa vad de skrev
”kostnaderna för att bygga kärnkraftverk är mycket höga och att tillgången till uran är avgörande för att driva dem.”
- De menar att Ryssland och Kina har avgörande roller för att finansiera byggandet och tillhandahålla bränsle till driften.
Visa vad de skrev
”I detta sammanhang har dessvärre Ryssland och Kina avgörande roller när det gäller både att finansiera byggandet och att tillhandahålla bränsle för själva driften.”
- De menar att antidemokratiska stater har en expansiv geopolitisk och ekonomisk agenda och att kärnkraft har fått en nyckelroll i deras maktstrategi.
Visa vad de skrev
”det inte är någon nyhet att dessa antidemokratiska stater har en expansiv geopolitisk och ekonomisk agenda, och att kärnkraft fått en nyckelroll i deras maktstrategi.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Kriget i Ukraina och attackerna mot kärnkraftverket i Zaporizjzja har på många sätt tydligt visat de stora säkerhetsrisker som kärnkraften innebär.
Utöver de risker som rör strålsäkerhet vill jag framhålla att kostnaderna för att bygga kärnkraftverk är mycket höga och att tillgången till uran är avgörande för att driva dem. I detta sammanhang har dessvärre Ryssland och Kina avgörande roller när det gäller både att finansiera byggandet och att tillhandahålla bränsle för själva driften. Jag kan konstatera att de flesta nya reaktorer som byggs på ett eller annat sätt är beroende av den kinesiska eller ryska staten.
Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillståndProp. 2025/26:264 · beslutad 15 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd.
- De menar att den otydliga definitionen av bristande vandel gör att människor riskerar att bedömas utifrån livssituation snarare än rättsligt fastställda handlingar.
Visa vad de skrev
”Människor riskerar att bedömas utifrån livssituation snarare än utifrån rättsligt fastställda handlingar, vilket suddar ut gränsen mellan objektiva fakta och subjektiva bedömningar.”
- De menar att ett krav på utlänningars vandel bidrar till ett samhälle där människor delas upp i olika rättsliga kategorier med olika trygghet och skydd.
Visa vad de skrev
”Ett krav på utlänningars vandel bidrar till ett samhälle där människor delas upp i olika rättsliga kategorier, med olika trygghet och olika skydd mot statens ingripanden.”
- De menar att förslaget riskerar att inskränka rätten till privat- och familjeliv, splittra familjer och åsidosätta barns rättigheter.
Visa vad de skrev
”Särskilt allvarlig är risken för inskränkningar i rätten till privat- och familjeliv, liksom risken för familjesplittring och att barns rättigheter åsidosätts.”
- De menar att övergångsbestämmelserna är problematiska eftersom äldre omständigheter kan vägas in om det finns någon omständighet efter ikraftträdandet, vilket ger förslaget ett retroaktivt inslag.
Visa vad de skrev
”Även regeringens förslag på övergångsbestämmelser är problematiska eftersom de innebär att äldre omständigheter kan vägas in i bedömningen av en persons bristande vandel om det också finns någon omständighet efter ikraftträdandet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är anmärkningsvärt att regeringen väljer att gå vidare med förslaget om nya krav på vandel för uppehållstillstånd, mot bakgrund av den massiva kritik som har riktats mot förslaget från flera remissinstanser och även Lagrådet. Regeringen har visserligen bemödat sig om att möta flera av de farhågor som framförts av remissinstanserna. Samtidigt kvarstår i praktiken både risker och oklarheter när det gäller t.ex. prostitution, tiggeri, skadligt bruk av alkohol och droger samt påverkan på yttrandefriheten.
Det finns delar av regeringens förslag som är särskilt anmärkningsvärda. Regeringen föreslår bl.a. inte någon tydlig definition av vad bristande vandel innebär i lagtext, och vandelsprövningen har getts en mycket vid och otydlig innebörd. Människor riskerar att bedömas utifrån livssituation snarare än utifrån rättsligt fastställda handlingar, vilket suddar ut gränsen mellan objektiva fakta och subjektiva bedömningar. Det är särskilt allvarligt att regeringen uttryckligen vill frångå principen att det ska krävas brottslighet för att ingripande åtgärder ska vidtas. Att en person ska kunna utvisas baserat på ett otydligt definierat begrepp är oacceptabelt. Det bör vara en självklarhet att alla som lever i Sverige med uppehållstillstånd ska kunna läsa lagen och förstå vilka eventuella ageranden och handlingar som kan innebära att deras uppehållstillstånd dras tillbaka. Myndigheter och domstolar måste ha tydliga ramar för sin prövning, så att lika fall behandlas lika. Regeringens förslag saknar de mest grundläggande element av rättssäkerhet och innebär en medveten förskjutning bort från rättsstatens principer och respekten för mänskliga rättigheter, vilket inte kan accepteras. Även regeringens förslag på övergångsbestämmelser är problematiska eftersom de innebär att äldre omständigheter kan vägas in i bedömningen av en persons bristande vandel om det också finns någon omständighet efter ikraftträdandet. Förslaget får därmed ett retroaktivt inslag.
Det går inte att stödja den syn på invandrare som präglar förslaget. Ett krav på utlänningars vandel bidrar till ett samhälle där människor delas upp i olika rättsliga kategorier, med olika trygghet och olika skydd mot statens ingripanden. Konsekvenserna av att bli av med ett uppehållstillstånd måste också allmänt anses vara mer ingripande än många formella straff. Även de konsekvenser för grundläggande fri- och rättigheter som förslagen kan medföra väcker stor oro. Särskilt allvarlig är risken för inskränkningar i rätten till privat- och familjeliv, liksom risken för familjesplittring och att barns rättigheter åsidosätts. Risken är stor att lagstiftningen leder till ökad otrygghet och minskat förtroende för myndigheter, vilket i förlängningen kan bidra till ökad marginalisering och ett växande skuggsamhälle.
Regeringens förslag bör mot denna bakgrund avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Uppföljning och översyn – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen följer upp de många migrationspolitiska förslagen och gör en översyn av dem i förhållande till kommande EU-lagstiftning.
- De menar att det är omöjligt att överblicka helheten när regeringen lämnat många migrationsförslag samtidigt som svensk rätt ska anpassas till EU:s migrations- och asylpakt.
Visa vad de skrev
”Regeringen har på kort tid lämnat ett stort antal propositioner med förslag som rör migrationspolitikens olika områden. Samtidigt ska svensk rätt anpassas till EU:s migrations- och asylpakt.”
- De menar att förslagen har lagts fram i bakvänd ordning, vilket riskerar att försvåra en fullgod lagstiftning.
Visa vad de skrev
”Förslagen har presenterats i en ordning som är bakvänd, vilket är otillfredsställande och riskerar att försvåra en fullgod lagstiftning.”
- De menar att regeringens arbetssätt, enligt Lagrådet, gör det svårt att granska och bedöma lagändringarnas konsekvenser på ett tillförlitligt sätt.
Visa vad de skrev
”Precis som Lagrådet har pekat på gör regeringens arbetssätt det svårt att granska och bedöma konsekvenserna av lagändringarna på ett tillförlitligt sätt.”
- De menar att det finns stor risk att den nya lagstiftningen snart visar sig ha stora brister som kan drabba enskilda människor negativt.
Visa vad de skrev
”Risken är stor att det mycket snart kommer att visa sig att den nya lagstiftningen innehåller stora brister som kan få negativa effekter för enskilda människor.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen har på kort tid lämnat ett stort antal propositioner med förslag som rör migrationspolitikens olika områden. Samtidigt ska svensk rätt anpassas till EU:s migrations- och asylpakt. Det är för remissinstanserna, rättsväsendet, riksdagen och de människor som berörs omöjligt att överblicka helheten. Förslagen har presenterats i en ordning som är bakvänd, vilket är otillfredsställande och riskerar att försvåra en fullgod lagstiftning. Precis som Lagrådet har pekat på gör regeringens arbetssätt det svårt att granska och bedöma konsekvenserna av lagändringarna på ett tillförlitligt sätt. Risken är stor att det mycket snart kommer att visa sig att den nya lagstiftningen innehåller stora brister som kan få negativa effekter för enskilda människor. Det finns alltså risk för att de effekter som har erfarits med de s.k. tonårsutvisningarna kan återupprepas inom flera av migrationspolitikens områden. Nya regler måste tas fram med ett helhetsgrepp. Mot bakgrund av vad som har förts fram finns det behov av såväl en grundlig uppföljning av regeringens lagförslag som en översyn av förslaget i förhållande till kommande EU-lagstiftning på migrationsområdet. Regeringen bör vidta lämpliga åtgärder för att en sådan uppföljning och översyn genomförs.
Stärkt återvändandeverksamhetProp. 2025/26:263 · beslutad 15 juni 2026
Nya uppgiftsskyldigheter – reservation, röstade nej (partiets ledamöter röstade olika)
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till den nya uppgiftsskyldigheten för sex myndigheter och tillkännager för regeringen att den ska återkomma med lagförslag om eventuella följdändringar.
- De menar att rädslan för att kontakta myndigheter kan öka, även när människor behöver hjälp eller skydd.
Visa vad de skrev
”Rädslan för kontakt med myndigheter riskerar att öka, även i situationer där människor behöver hjälp eller skydd.”
- De menar att personer som utsatts för grova brott eller våldsutsatta barn kan bli ännu mindre benägna att söka hjälp.
Visa vad de skrev
”Den som är utsatt för grova brott som människohandel, tvångsäktenskap, hedersrelaterat våld och förtryck eller våld i nära relation eller som är ett våldsutsatt barn kan bli ännu mindre benägen att söka hjälp.”
- De menar att beviskravet riskerar att leda till godtyckliga och diskriminerande bedömningar.
Visa vad de skrev
”Beviskravet i regeringens förslag – ”när det finns anledning att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige” – riskerar att leda till godtyckliga och diskriminerande bedömningar.”
- De menar att förslaget kan leda till att det så kallade skuggsamhället växer och att utsattheten ökar för några av de mest utsatta i samhället.
Visa vad de skrev
”Förslaget kan väntas leda till att det s.k. skuggsamhället växer och att utsattheten hos några av de mest utsatta i vårt samhälle ökar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Den uppgiftsskyldighet som regeringen föreslår gäller sex förvaltningsmyndigheter. För många människor är det dock inte självklart vilka myndigheter som omfattas eller vilka uppgifter som kan lämnas vidare.
Rädslan för kontakt med myndigheter riskerar att öka, även i situationer där människor behöver hjälp eller skydd. Den som är utsatt för grova brott som människohandel, tvångsäktenskap, hedersrelaterat våld och förtryck eller våld i nära relation eller som är ett våldsutsatt barn kan bli ännu mindre benägen att söka hjälp. Det gör människor mer utsatta och försvagar samhällets möjligheter att upptäcka och motverka utnyttjande. Redan i dag finns stora problem med att personer som behöver vård inte vågar vända sig till vården. Lagförslaget riskerar att förstärka den rädslan.
Beviskravet i regeringens förslag – ”när det finns anledning att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige” – riskerar att leda till godtyckliga och diskriminerande bedömningar. Förslaget kan väntas leda till att det s.k. skuggsamhället växer och att utsattheten hos några av de mest utsatta i vårt samhälle ökar. Förutom att lagändringarna kommer att drabba människor som lever i Sverige utan tillstånd mycket hårt kommer de också att leda till en ökad oro bland anställda inom de myndigheter som berörs. Det riskerar att skapa misstro mellan människor. Regeringens förslag i denna del bör därför avslås. Vid bifall till denna reservation bör regeringen återkomma till riksdagen med lagförslag som omhändertar behovet av eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår 17 kap. 6 § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716),
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4150 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 i denna del och 2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 6, båda i denna del, och avslår proposition 2025/26:263 punkt 3 i denna del och motionerna 2025/26:4152 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:4159 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och 2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 2 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Lagförslaget i övrigt – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag i övrigt, men säger ja till förslagen om verkställighetshinder och rätt till biträde.
- De menar att förslagen inte löser problemen med skuggsamhället och att rädslan för kontakt med myndigheter kan öka, även när människor behöver hjälp och skydd.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag löser inte problemen med skuggsamhället. Rädslan för kontakt med myndigheter riskerar att öka, även i situationer där människor behöver hjälp, skydd eller grundläggande stöd.”
- De menar att skärpta inre utlänningskontroller riskerar att leda till fler godtyckliga kontroller av personer med utländsk bakgrund, även av personer som har rätt att vistas i Sverige.
Visa vad de skrev
”Förslaget om skärpta inre utlänningskontroller medför en risk för att det utförs fler godtyckliga kontroller av personer med utländsk bakgrund, vilket även riskerar att drabba personer som har rätt att vistas i Sverige.”
- De menar att den sänkta tröskeln för inre utlänningskontroller och uppgiftsskyldigheten öppnar för rasprofilering och etnisk profilering.
Visa vad de skrev
”Den sänkta tröskeln för inre utlänningskontroller och den uppgiftsskyldighet som regeringen föreslår öppnar för uppenbara risker för rasprofilering och etnisk profilering.”
- De menar att det är orimligt och oproportionerligt att hålla kvar sådan utrustning i upp till tre månader för att klargöra en persons identitet.
Visa vad de skrev
”Att sådan utrustning ska kunna hållas kvar under så lång tid som tre månader är orimligt och oproportionerligt i förhållande till syftet att klargöra en persons identitet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag löser inte problemen med skuggsamhället. Rädslan för kontakt med myndigheter riskerar att öka, även i situationer där människor behöver hjälp, skydd eller grundläggande stöd. Det gör människor mer utsatta och försvagar samhällets möjlighet att upptäcka och motverka utnyttjande.
Ansvaret för att uppgifter lämnas ut och behandlingen av sidoinformation – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med lagförslag som flyttar ansvaret från enskilda tjänstemän och begränsar och tydliggör sidoinformation.
- De menar att ansvar på enskilda tjänstemän riskerar att ge en ohållbar arbetsmiljö, försvåra rekrytering och skada förtroendet mellan medborgare och offentliganställda.
Visa vad de skrev
”Om enskilda tjänstemän blir skyldiga att lämna information riskerar det att skapa en ohållbar arbetsmiljö, försvåra rekrytering till viktiga samhällsfunktioner och skada det grundläggande förtroendet mellan medborgare och offentliganställda.”
- De menar att en arbetsordning kan ändras och därför inte ger det skydd som behövs.
Visa vad de skrev
”En arbetsordning kan dock ändras och ger inte det skydd som krävs.”
- De menar att tolkningsutrymmet måste minskas för att skydda den personliga integriteten och hindra att känslig information sprids i onödan.
Visa vad de skrev
”Tolkningsutrymmet måste minimeras för att värna den personliga integriteten och förhindra att känslig information sprids i onödan.”
- De menar att det behövs särskilda hänsyn för att skydda barns integritet och sätta barnets bästa först.
Visa vad de skrev
”Särskilda hänsyn måste tas för att skydda barns integritet och säkerställa att barnets bästa alltid sätts i första rummet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Om enskilda tjänstemän blir skyldiga att lämna information riskerar det att skapa en ohållbar arbetsmiljö, försvåra rekrytering till viktiga samhällsfunktioner och skada det grundläggande förtroendet mellan medborgare och offentliganställda. Om regeringens lagförslag om nya uppgiftsskyldigheter antas måste ansvaret därför ligga högre upp än på enskilda tjänstemän. Regeringen menar att frågorna får regleras i respektive myndighets arbetsordning samt att den nya uppgiftsskyldigheten inte ger anledning till någon annan ordning i fråga om enskilda tjänstemäns ansvar än den som gäller i dag. En arbetsordning kan dock ändras och ger inte det skydd som krävs. Regeringen bör därför återkomma med ett lagförslag som innebär att en arbetsordning inte får innebära att enskilda tjänstemän ska bära ansvaret för informationsdelningen.
Omhändertagande av elektronisk kommunikationsutrustning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag som begränsar tiden för omhändertagande av mobiltelefoner till som mest en månad, med undantag för Säkerhetspolisen som ska få tre månader, och som gör att en mindre ingripande åtgärd alltid används om den räcker.
- De menar att tidsgränsen på tre månader främst verkar vara motiverad av de långa väntetiderna hos Polismyndigheten.
Visa vad de skrev
”Den föreslagna tid som en mobiltelefon som längst ska kunna vara omhändertagen – tre månader – verkar främst vara motiverad av de långa väntetiderna hos Polismyndigheten.”
- De menar att Lagrådet anser att förslaget i för hög grad öppnar för omhändertaganden som inte uppfyller kravet på proportionalitet.
Visa vad de skrev
”Lagrådet menar att förslaget i alltför hög utsträckning öppnar för omhändertaganden som inte kommer att uppfylla kravet på proportionalitet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Den föreslagna tid som en mobiltelefon som längst ska kunna vara omhändertagen – tre månader – verkar främst vara motiverad av de långa väntetiderna hos Polismyndigheten. Lagrådet menar att förslaget i alltför hög utsträckning öppnar för omhändertaganden som inte kommer att uppfylla kravet på proportionalitet. En omhändertagandetid om förslagsvis högst en månad framstår som rimligare, dock med undantag för Säkerhetspolisen som bör få omhänderta telefoner i tre månader i enlighet med regeringens förslag. Regeringen bör återkomma med förslag om att begränsa omhändertagandetiden och om att en mindre ingripande åtgärd alltid ska användas om den är tillräcklig.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2025/26:4152 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:4159 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Rätt till offentligt biträde – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med förslag om att ett offentligt biträde ska förordnas redan när Polismyndigheten handlägger frågan om avvisning, även om personen inte har begärt det.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen bör återkomma med förslag om att offentligt biträde bör förordnas redan under Polismyndighetens handläggning av frågan om avvisning och även om utlänningen inte har begärt det.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4150 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 3 och 2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Uppföljning av lagförslagets konsekvenser m.m. – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska följa upp konsekvenserna av de nya reglerna om verkställighetshinder (hinder mot att genomföra ett utvisningsbeslut) vid misstanke om brott.
- De menar att regeringen bör följa upp vad de nya reglerna om verkställighetshinder vid misstanke om brott får för konsekvenser.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör göra en uppföljning av konsekvenserna av de nya reglerna om verkställighetshinder vid misstanke om brott.”
- De menar att det framför allt är konsekvenserna för den berörda gruppens rätt till ekonomiskt bistånd och hälso- och sjukvård som bör följas upp.
Visa vad de skrev
”Det är främst konsekvenserna för den berörda gruppens rätt till ekonomiskt bistånd och hälso- och sjukvård som bör följas upp.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen bör göra en uppföljning av konsekvenserna av de nya reglerna om verkställighetshinder vid misstanke om brott. Det är främst konsekvenserna för den berörda gruppens rätt till ekonomiskt bistånd och hälso- och sjukvård som bör följas upp.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4150 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 2 och 2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3 och avslår motion 2025/26:4169 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) yrkandena 2–5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
En mer sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillståndProp. 2025/26:251 · beslutad 15 juni 2026
Huvudmannaskap – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med förslag som tydligt anger att regionerna ska ha huvudmannaskap för att erbjuda vård och behandling för skadligt bruk eller beroende.
- De menar att propositionen inte tillräckligt tydligt slår fast att regionerna har behandlingsansvaret.
Visa vad de skrev
”I propositionen skärps inte hälso- och sjukvårdslagen på ett sätt som tydligt anger att regionerna har behandlingsansvaret.”
- De menar att otydligheten riskerar att finnas kvar.
Visa vad de skrev
”Dagens otydlighet riskerar därmed att bestå.”
- De menar att det tydligt behöver slås fast i lagstiftningen att regionerna tar över huvudmannaskapet.
Visa vad de skrev
”Det behöver tydligt slås fast i lagstiftningen att regionerna tar över huvudmannaskapet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Enligt min mening bör regeringen återkomma med förslag som tydligt anger att regionerna ska ha huvudmannaskap för att erbjuda vård och behandling för skadligt bruk eller beroende. I propositionen skärps inte hälso- och sjukvårdslagen på ett sätt som tydligt anger att regionerna har behandlingsansvaret. Dagens otydlighet riskerar därmed att bestå. Det behöver tydligt slås fast i lagstiftningen att regionerna tar över huvudmannaskapet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4177 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Nils Seye Larsen (MP).
Regionernas sprututbytesverksamhet – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska vidta åtgärder så att alla regioner erbjuder sprututbyte (utbyte av sprutor för personer som injicerar droger) och skadereducerande lågtröskelverksamheter.
- De menar att om verksamheten fortsatt bara får bedrivas i stället för att den ska bedrivas, riskerar tillgången att bero på var i landet personen bor.
Visa vad de skrev
”När verksamheten även fortsättningsvis får bedrivas, i stället för att den ska bedrivas, riskerar tillgången att bli beroende av var i landet en person bor.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag anser att regeringen bör vidta åtgärder för att alla regioner ska erbjuda sprututbyte och skadereducerande lågtröskelverksamheter. När verksamheten även fortsättningsvis får bedrivas, i stället för att den ska bedrivas, riskerar tillgången att bli beroende av var i landet en person bor.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4177 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 7.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Nils Seye Larsen (MP).
Centrala delar i den samordnade vård- och stödverksamheten – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska se till att uppsökande arbete, egenerfaren kompetens och brukarinflytande blir centrala delar i den samordnade vård- och stödverksamheten.
- De menar att uppsökande arbete, egenerfaren kompetens och brukarinflytande skulle stärka tilliten, förbättra träffsäkerheten och göra det lättare att nå personer som annars riskerar att falla mellan stolarna.
Visa vad de skrev
”Det skulle stärka tilliten, förbättra träffsäkerheten och öka möjligheten att nå personer som annars fortsättningsvis riskerar att falla mellan stolarna.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Enligt min mening bör uppsökande arbete, egenerfaren kompetens och brukarinflytande skrivas in som centrala delar i den samordnade vård- och stödverksamheten. Det skulle stärka tilliten, förbättra träffsäkerheten och öka möjligheten att nå personer som annars fortsättningsvis riskerar att falla mellan stolarna. Regeringen bör vidta åtgärder för att uppnå detta.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4177 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 8.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Nils Seye Larsen (MP).
Övergångsbestämmelser – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen uppmanar regeringen att återkomma med ett förslag till en införandelag eller tydliga övergångsbestämmelser.
- De menar att övergångsbestämmelserna måste säkra ansvarsfördelning och kontinuitet, så att pågående vård- och behandlingsinsatser inte avbryts.
Visa vad de skrev
”Jag anser att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag till en införandelag eller tydliga övergångsbestämmelser som säkerställer ansvarsfördelning, kontinuitet och att inga pågående vård- eller behandlingsinsatser avbryts.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag anser att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag till en införandelag eller tydliga övergångsbestämmelser som säkerställer ansvarsfördelning, kontinuitet och att inga pågående vård- eller behandlingsinsatser avbryts.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4177 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Nils Seye Larsen (MP).
Finansiering av reformen – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med ett förslag där reformen finansieras fullt ut genom omfördelning av medel mellan kommuner och regioner och genom statlig finansiering av de extra kostnader som uppstår för huvudmännen.
- De menar att regeringen bör se till att det finns en tydlig ekonomisk struktur för den omfördelning av resurser som reformen innebär.
Visa vad de skrev
”Enligt vår mening bör regeringen se till att det finns en tydlig ekonomisk struktur för den omfördelning av resurser som reformen innebär.”
- De menar att en tydlig finansiering behövs för att säkerställa en jämlik vård i hela landet och för att en ändrad ansvarsfördelning ska kunna ske.
Visa vad de skrev
”För att säkerställa en jämlik vård i hela landet och för att en ändrad ansvarsfördelning ska kunna ske”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Enligt vår mening bör regeringen se till att det finns en tydlig ekonomisk struktur för den omfördelning av resurser som reformen innebär. För att säkerställa en jämlik vård i hela landet och för att en ändrad ansvarsfördelning ska kunna ske, anser vi att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att reformen fullt ut finansieras genom omfördelning av medel mellan kommuner och regioner samt genom statlig finansiering av de extra kostnader som uppstår för huvudmännen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4155 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:4158 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 1, 2025/26:4177 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 4 och 2025/26:4181 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Nils Seye Larsen (MP), Agneta Nilsson (S), Dzenan Cisija (S), Maj Karlsson (V) och Martina Johansson (C).
En nationell stöd- och samordningsfunktion – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ger Socialstyrelsen eller en annan lämplig myndighet ett tydligt och långsiktigt uppdrag att inrätta en nationell stöd- och samordningsfunktion.
- De menar att det behövs en nationell stöd- och samordningsfunktion för att genomföra reformen.
Visa vad de skrev
”Vi anser att det behövs en nationell stöd- och samordningsfunktion för genomförandet av reformen.”
- De menar att funktionen ska ge vägledning, sprida goda exempel och erbjuda konkret stöd till de ansvariga under hela införandeprocessen.
Visa vad de skrev
”Funktionen ska kunna ge vägledning, sprida goda exempel och erbjuda konkret stöd till huvudmännen under hela införandeprocessen.”
- De menar att en sådan funktion skulle göra att reformen genomförs mer likvärdigt och effektivt över hela landet, med hänsyn till lokala och regionala förutsättningar.
Visa vad de skrev
”Det skulle säkerställa att reformen genomförs på ett mer likvärdigt och effektivt sätt över hela landet, med hänsyn till lokala och regionala förutsättningar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det behövs en nationell stöd- och samordningsfunktion för genomförandet av reformen. Regeringen bör därför ge Socialstyrelsen eller en annan lämplig myndighet ett tydligt och långsiktigt uppdrag att inrätta en sådan funktion. Funktionen ska kunna ge vägledning, sprida goda exempel och erbjuda konkret stöd till huvudmännen under hela införandeprocessen. Det skulle säkerställa att reformen genomförs på ett mer likvärdigt och effektivt sätt över hela landet, med hänsyn till lokala och regionala förutsättningar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4155 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4158 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 2.
Genomföranderedovisning – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer till riksdagen med en samlad och tidsatt plan för hela samsjuklighetsreformen, inklusive de delar som återstår från utredningen.
- De menar att det inte räcker att regeringen nu lägger fram en proposition som bara omfattar delar av reformen.
Visa vad de skrev
”Enligt min mening är det inte tillräckligt att regeringen nu lägger fram en proposition som endast omfattar delar av reformen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Enligt min mening är det inte tillräckligt att regeringen nu lägger fram en proposition som endast omfattar delar av reformen. Därför anser jag att regeringen bör återkomma till riksdagen med en samlad och tidsatt plan för hela samsjuklighetsreformen, inklusive de delar som återstår från utredningen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4177 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Nils Seye Larsen (MP).
Barnkonsekvensanalys – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma till riksdagen med en fördjupad barnkonsekvensanalys och en särskild plan för barn- och ungdomspsykiatrin (bup) och första linjens vård (den vård som först tar emot patienter).
- De menar att regeringens barnkonsekvensanalys är otillräcklig.
Visa vad de skrev
”Vi anser att regeringens barnkonsekvensanalys är otillräcklig.”
- De menar att regeringen bör återkomma till riksdagen med en fördjupad barnkonsekvensanalys och en särskild plan för barn- och ungdomspsykiatrin (bup) och första linjens vård.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med en fördjupad barnkonsekvensanalys och en särskild plan för bup och första linjens vård.”
- De menar att analysen bör omfatta barn som är anhöriga, barn och unga med eget skadligt bruk eller beroende, barn i situationer med HVB (hem för vård eller boende), Sis (Statens institutionsstyrelse) och LVU (lagen om vård av unga), samt barns tillgång till integrerade medicinska och sociala insatser.
Visa vad de skrev
”Analysen bör omfatta barn som är anhöriga, barn och unga med eget skadligt bruk eller beroende, barn i HVB‑, Sis- och LVU-situationer samt barns tillgång till integrerade medicinska och sociala insatser.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att regeringens barnkonsekvensanalys är otillräcklig. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med en fördjupad barnkonsekvensanalys och en särskild plan för bup och första linjens vård. Analysen bör omfatta barn som är anhöriga, barn och unga med eget skadligt bruk eller beroende, barn i HVB‑, Sis- och LVU-situationer samt barns tillgång till integrerade medicinska och sociala insatser.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Uppföljning och utvärdering av reformen – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att regeringen följer upp reformen mycket noggrant med fokus på resurser, samordning, tillgänglighet, ansvar och finansiering.
- De menar att regeringen bör följa upp reformen mycket noggrant eftersom det finns farhågor om resurser, avsaknad av en nationell stödstruktur och snäva tidsramar.
Visa vad de skrev
”regeringen bör följa upp reformen mycket noggrant mot bakgrund av de farhågor som kommit fram om säkerställande av resurser, avsaknaden av en nationell stödstruktur och de snäva tidsramarna för genomförandet.”
- De menar att uppföljningen ska visa om de avsedda effekterna nås och om personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd faktiskt får mer samordnade insatser.
Visa vad de skrev
”Uppföljningen bör fokusera på om de avsedda effekterna uppnås samt om personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd faktiskt får mer samordnade insatser.”
- De menar att uppföljningen också ska visa om tillgängligheten förbättras och om vård- och stödkedjorna blir mer sammanhållna.
Visa vad de skrev
”Uppföljningen bör också fokusera på om tillgängligheten förbättras samt om vård- och stödkedjorna blir mer sammanhållna.”
- De menar att uppföljningen ska omfatta undanträngningseffekter inom psykiatrin eller socialtjänsten, om ansvarsfördelningen fungerar i praktiken och om finansieringen motsvarar huvudmännens faktiska kostnader.
Visa vad de skrev
”Vidare bör uppföljningen omfatta om reformen leder till undanträngningseffekter inom psykiatrin eller socialtjänsten, om ansvarsfördelningen fungerar i praktiken samt om finansieringen motsvarar huvudmännens faktiska kostnader.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att regeringen bör följa upp reformen mycket noggrant mot bakgrund av de farhågor som kommit fram om säkerställande av resurser, avsaknaden av en nationell stödstruktur och de snäva tidsramarna för genomförandet. Uppföljningen bör fokusera på om de avsedda effekterna uppnås samt om personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd faktiskt får mer samordnade insatser. Uppföljningen bör också fokusera på om tillgängligheten förbättras samt om vård- och stödkedjorna blir mer sammanhållna. Vidare bör uppföljningen omfatta om reformen leder till undanträngningseffekter inom psykiatrin eller socialtjänsten, om ansvarsfördelningen fungerar i praktiken samt om finansieringen motsvarar huvudmännens faktiska kostnader. Reformen bör genomföras och följas upp med ett tydligt jämställdhets- och antidiskrimineringsperspektiv.
ANDTS-strategi – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 11)
Att riksdagen säger ja till att regeringen bör återkomma till riksdagen med en ny, samlad och kunskapsbaserad ANDTS-strategi (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel).
- De menar att Sverige behöver en ny, samlad och kunskapsbaserad ANDTS-strategi som samlar förebyggande arbete, skadereducering, tidiga insatser, tillgänglig vård, sociala stödinsatser och minskad dödlighet.
Visa vad de skrev
”Vi anser att Sverige behöver en ny, samlad och kunskapsbaserad ANDTS-strategi som förenar förebyggande arbete, skadereducering, tidiga insatser, tillgänglig vård, sociala stödinsatser och minskad dödlighet.”
- De menar att regeringens åtgärder inte räcker för att riksdagens tidigare uppmaningar till regeringen ska anses uppfyllda och avslutade.
Visa vad de skrev
”Vi delar inte denna uppfattning och anser inte att tillkännagivandena kan anses vara tillgodosedda och slutbehandlade.”
- De menar att regeringen bör återkomma till riksdagen med en ny, samlad och kunskapsbaserad ANDTS-strategi.
Visa vad de skrev
”Enligt vår mening bör regeringen återkomma till riksdagen med en ny, samlad och kunskapsbaserad ANDTS-strategi.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att Sverige behöver en ny, samlad och kunskapsbaserad ANDTS-strategi som förenar förebyggande arbete, skadereducering, tidiga insatser, tillgänglig vård, sociala stödinsatser och minskad dödlighet. I propositionen anför regeringen att bl.a. den nya lagstiftningen och den kommande myndighetsgemensamma planen för bättre beroendevård och stärkt förebyggande arbete är åtgärder som tillgodoser behovet av en ny ANDTS-strategi. Vi delar inte denna uppfattning och anser inte att tillkännagivandena kan anses vara tillgodosedda och slutbehandlade. Enligt vår mening bör regeringen återkomma till riksdagen med en ny, samlad och kunskapsbaserad ANDTS-strategi.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Nya lagar om elsystemetProp. 2025/26:240 · beslutad 15 juni 2026
Flexibilitet och obalanser – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen skyndar på införandet av rollen som leverantör av balanstjänster, dämpar svängningarna i kostnaderna för obalanser i elsystemet och tar fram en enklare modell för efterfrågeflexibilitet, där elanvändare anpassar sin förbrukning efter elnätets behov.
- De menar att rollen som leverantör av balanstjänster måste införas fullt ut för att frigöra flexibilitet från batterier, elbilsladdare och industriprocesser.
Visa vad de skrev
”Denna roll behöver vara fullt införd för att det på allvar ska vara möjligt att frigöra potentialen hos tusentals distribuerade flexibilitetsresurser – såsom batterier, elbilsladdare och industriprocesser.”
- De menar att höga och oförutsägbara kostnader för obalanser i elsystemet gör att en del elproducenter ibland avstår från att producera el.
Visa vad de skrev
”Sedan en ny marknadslösning infördes har dessa kostnader blivit så extremt volatila och oförutsägbara att producenter emellanåt t.o.m. väljer att avstå från att producera el.”
- De menar att regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att skyndsamt utreda och införa åtgärder som dämpar de extrema svängningarna och skapar ett mer förutsägbart system för balansavräkning, det vill säga hur kostnader för obalanser fördelas.
Visa vad de skrev
”Vi anser därför att regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att, i nära samverkan med berörda marknadsaktörer, skyndsamt utreda och införa åtgärder som kan dämpa den extrema volatiliteten och skapa ett mer förutsägbart och stabilt system för balansavräkning.”
- De menar att Svenska kraftnäts modell för ersättning vid efterfrågeflexibilitet är komplex och oklar och riskerar att fördröja utvecklingen av flexibilitet.
Visa vad de skrev
”Den modellen kännetecknas av komplexitet och oklarheter för marknadsaktörerna, vilket riskerar att skapa nya hinder och att fördröja flexibilitetsutvecklingen ytterligare.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det behövs ny lagstiftning på elområdet som ett svar på marknadens snabba utveckling och för att kunna leverera el som möter morgondagens behov. Samtidigt finns det svagheter i arbetet med att ta tillvara möjligheterna till flexibilitet i elsystemet. Det handlar t.ex. om det försenade införandet av rollen som leverantör av balanstjänster (balancing service provider, BSP). Denna roll behöver vara fullt införd för att det på allvar ska vara möjligt att frigöra potentialen hos tusentals distribuerade flexibilitetsresurser – såsom batterier, elbilsladdare och industriprocesser. Den behövs också för att oberoende aggregatorer ska kunna verka på marknaden och bidra till systembalansen. Vi anser därför att regeringen bör vidta omedelbara åtgärder för att påskynda ett fullständigt införande av rollen som BSP och därtill hörande marknadsmodeller.
En annan sak som har en negativ påverkan, inte minst på befintliga eller potentiella mindre elproducenters vilja att leverera viktig förnybar el, är de höga och mycket lynniga obalanskostnaderna. Sedan en ny marknadslösning infördes har dessa kostnader blivit så extremt volatila och oförutsägbara att producenter emellanåt t.o.m. väljer att avstå från att producera el. Vi anser därför att regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att, i nära samverkan med berörda marknadsaktörer, skyndsamt utreda och införa åtgärder som kan dämpa den extrema volatiliteten och skapa ett mer förutsägbart och stabilt system för balansavräkning.
Vi är också mycket tveksam till den kompensationsmodell för efterfrågeflexibilitet som Svenska kraftnät har föreslagit. Den modellen kännetecknas av komplexitet och oklarheter för marknadsaktörerna, vilket riskerar att skapa nya hinder och att fördröja flexibilitetsutvecklingen ytterligare. Förslaget riskerar att hämma utvecklingen av aggregerings- och flexibilitetstjänster i en situation med snabbt ökande elektrifiering och volatila elpriser och då dessa tjänster blir allt viktigare. Resultatet blir att de stora samhällsekonomiska vinster som flexibilitet kan skapa går om intet, samtidigt som hushållens och företagens elräkningar blir allt högre.
Vad som behövs är i stället en enkel och transparent modell som inte skapar onödiga trösklar. Förslaget behöver även justeras ytterligare för att det ska vara möjligt att på ett korrekt sätt fastställa omfattning och beräkningsmetod för den ekonomiska ersättning som ska betalas till elleverantörer för att täcka sådana kostnader som uppstår vid aktivering av efterfrågeflexibilitet. Vi anser att Svenska kraftnät bör få ett nytt uppdrag att ta fram ett regelverk i dessa delar som är inspirerat av länder som framgångsrikt integrerar flexibilitet på marknaden, t.ex. Storbritannien och Estland.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Anvisade elavtal – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett nytt system för anvisade elavtal, utformat efter en norsk modell, i stället för att bara avskaffa dagens system.
- De menar att systemet med anvisade elavtal gör elen dyrare för utsatta kunder som inte kan eller vill välja leverantör, och att det dessutom är problematiskt för konkurrensen.
Visa vad de skrev
”Detta system gör att elen blir dyrare för de inte sällan utsatta elkunder som inte kan eller vill välja elleverantör, och systemet är dessutom problematiskt ur ett konkurrensperspektiv.”
- De menar att det inte är en rimlig lösning att den som inte själv tecknar avtal blir utan el, eftersom det kan få både ekonomiska och hälsomässiga konsekvenser.
Visa vad de skrev
”Detta anser vi inte är en rimlig lösning eftersom den kan få såväl ekonomiska som rent hälsomässiga konsekvenser.”
- De menar att den norska modellen, med regelbunden upphandling där alla elhandelsföretag får konkurrera om kunderna, bör pressa ner priserna samtidigt som kunderna garanteras elleverans.
Visa vad de skrev
”Detta bör medföra att priserna i dessa avtal pressas nedåt, samtidigt som elkunderna är garanterade elleverans.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi ser positivt på att regeringen föreslår att systemet med s.k. anvisade elavtal ska avskaffas. Detta system gör att elen blir dyrare för de inte sällan utsatta elkunder som inte kan eller vill välja elleverantör, och systemet är dessutom problematiskt ur ett konkurrensperspektiv.
Tyvärr väljer regeringen att byta ut detta system mot ett som ställer krav på att elanvändare aktivt tecknar avtal med en elleverantör för att få leverans av el över huvud taget. Den som inte tecknar ett sådant avtal blir alltså utan el. Detta anser vi inte är en rimlig lösning eftersom den kan få såväl ekonomiska som rent hälsomässiga konsekvenser. Vi förordar i stället en reglering som liknar den i Norge. Den norska modellen innebär bl.a. krav på regelbunden upphandling av anvisat elhandelsföretag där alla elhandelsföretag får konkurrera om dessa kunder. Detta bör medföra att priserna i dessa avtal pressas nedåt, samtidigt som elkunderna är garanterade elleverans. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till ett nytt system för s.k. anvisade elavtal i linje med det som har redovisats här.
Energigemenskaper – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till förslag om att främja energigemenskaper, bland annat genom en tydlig definition i svensk lag, fler ekonomiska incitament och lägre nättariffer.
- De menar att det behövs en tydlig definition av energigemenskap i svensk lag för att lättare kunna utveckla regelstöd och andra insatser.
Visa vad de skrev
”För att främja energigemenskaper ser vi ett behov av att det införs en tydlig definition av vad en energigemenskap är i den svenska lagstiftningen.”
- De menar att det behövs fler ekonomiska incitament för energigemenskaper, till exempel en skatteöversyn för skattefri virtuell delning av el.
Visa vad de skrev
”Vi anser också att det behövs fler ekonomiska incitament till stöd för energigemenskaper. Det behövs t.ex. en skatteöversyn som gör det möjligt att skattefritt dela el virtuellt.”
- De menar att nyttorna som energigemenskaper bidrar med för elsystemet bör återspeglas i lägre nättariffer.
Visa vad de skrev
”De nyttor för elsystemet som energigemenskaper bidrar med bör också återspeglas i lägre nättariffer.”
- De menar att energigemenskaper kan göra människor delaktiga och därmed öka acceptansen för omställningen.
Visa vad de skrev
”Lärdomar från andra länder visar att när människor görs delaktiga i omställningen, ökar också deras acceptans för den.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I propositionen finns vissa förslag som ska skapa bättre förutsättningar för genomförandet av EU-lagstiftning om energidelning. Det anser vi är positivt. Det går dock att göra betydligt mer för att främja egenmakt och lokal förankring inom elsystemet. Det handlar om att skapa förutsättningar för att kunna bygga upp ett stabilt och robust elsystem underifrån.
Enligt vår uppfattning skulle energigemenskaper kunna fylla en viktig funktion i det sammanhanget. Lärdomar från andra länder visar att när människor görs delaktiga i omställningen, ökar också deras acceptans för den. Energigemenskaper kan också skapa möjligheter till ödrift i vissa delar av det lokala nätet, vilket ökar leveranssäkerheten.
Ny myndighet för miljöprövningProp. 2025/26:238 · beslutad 15 juni 2026
Myndighetens organisation, kompetensförsörjning och finansiering – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen säkerställer en ordnad övergång, långsiktig kompetensförsörjning, regional närvaro och tillräckliga resurser för den nya miljöprövningsmyndigheten.
- De menar att regeringen behöver se till att övergången sker smidigt och att tiden med parallella system begränsas.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför säkerställa en ordnad process där genomförandet sker så smidigt som möjligt och där perioden med parallella system begränsas.”
- De menar att bristande kompetensförsörjning kan göra att reformen får motsatt effekt och leder till längre handläggningstider.
Visa vad de skrev
”Om kompetensförsörjningen brister finns det en påtaglig risk att reformen får motsatt effekt och leder till längre handläggningstider.”
- De menar att den nya myndigheten behöver regional närvaro, till exempel regionala kontor, för att ta tillvara lokala och regionala förutsättningar.
Visa vad de skrev
”Det är därför angeläget att den fortsatta organiseringen säkerställer en regional närvaro, exempelvis genom regionala kontor.”
- De menar att en underfinansierad myndighet riskerar att försvåra och fördröja processerna ytterligare.
Visa vad de skrev
”En underfinansierad ny myndighet kommer sannolikt bara att försvåra och fördröja processerna eftersom myndigheten samtidigt behöver hantera alla andra utmaningar som uppstart av en ny myndighet innebär.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För att klara klimatomställningen och stärka konkurrenskraften behöver miljötillståndsprocesserna bli mer effektiva, förutsägbara och rättssäkra samtidigt som ett högt miljöskydd bibehålls. Mot denna bakgrund ser vi att en ny prövningsmyndighet, rätt utformad, kan bidra till en mer enhetlig och förutsägbar process oavsett var i landet en verksamhet bedrivs. En sådan ordning kan vidare bidra till en mer samlad styrning och uppföljning av tillståndsprocesserna. Samtidigt finns det enligt vår mening flera frågor som regeringen behöver ta ansvar för och hantera för att reformen ska få avsedd effekt. Om dessa inte hanteras finns det en påtaglig risk att reformen inte fyller sitt syfte utan i stället får motsatt effekt.
Regeringen bedömer att reformen på sikt leder till en mer effektiv och förutsägbar process men konstaterar samtidigt att förändringen under en övergångsperiod kan innebära längre handläggningstider. Vi anser att det är av stor vikt att denna risk hanteras för att minimera fördröjningar i ett läge där investeringar behöver komma på plats snabbt. En utdragen övergång riskerar att bromsa investeringar och takten i industrins omställning. Regeringen bör därför säkerställa en ordnad process där genomförandet sker så smidigt som möjligt och där perioden med parallella system begränsas. Med hänsyn till reformens omfattning är det viktigt att den utvärderas löpande och att det finns beredskap att vidta ytterligare åtgärder, inklusive nödvändiga författningsändringar. En ny myndighetsstruktur löser inte i sig de grundläggande utmaningarna i tillståndsprocesserna. Även om en samlad prövning kan bidra till ökad enhetlighet behöver det parallellt med den organisatoriska förändringen genomföras ytterligare systemreformer för att förkorta handläggningstiderna, öka förutsägbarheten och på riktigt förbättra tillståndsprocesserna.
När det gäller frågan om kompetensförsörjning anser vi att det är avgörande att rätt kompetens kan säkras långsiktigt i den nya myndigheten. Om kompetensförsörjningen brister finns det en påtaglig risk att reformen får motsatt effekt och leder till längre handläggningstider. Det bör samtidigt understrykas att kompetensutmaningarna redan i dag är påtagliga och att det rapporteras om att personal med relevant kompetens lämnar länsstyrelserna till följd av den kommande reformen. Inom ramen för uppdraget att inrätta den nya myndigheten bör regeringen därför säkerställa att det skyndsamt vidtas nödvändiga åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen. De fackliga parterna har också en viktig roll i detta arbete.
Införandet av den nya miljöprövningsmyndigheten innebär en centralisering jämfört med dagens situation. En ny miljöprövningsmyndighet kan göra prövningsprocesserna mer förutsägbara och enhetliga, handläggarkompetens kan användas mer resurseffektivt och risken för korruption kan minska med en central myndighet. För att reformen ska få avsedd effekt krävs det dock att den nya myndigheten ges en organisation som tillvaratar befintlig kunskap om lokala och regionala förutsättningar. Den lokala och regionala förankringen är central i miljöprövningen och bidrar till kvalitet i besluten och acceptans hos näringslivet. Regeringen har hittills meddelat att myndighetens säte ska vara i Stockholm men har inte lämnat besked om hur verksamhet på flera orter i landet kan säkerställas. Det är därför angeläget att den fortsatta organiseringen säkerställer en regional närvaro, exempelvis genom regionala kontor.
Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalorProp. 2025/26:218 · beslutad 15 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor.
- De menar att Lagrådet avstyrker förslaget i sin helhet och anser att det brister så mycket i kvalitet att det inte har förutsättningar att bli ny lag.
Visa vad de skrev
”Lagrådet avstyrker regeringens förslag i sin helhet och skriver att det brister så mycket i kvalitet att det inte har förutsättningar att bli ny lag.”
- De menar att förslaget om dubbla straff för brott i kriminella nätverk riskerar att göra rättstillämpningen osäker och att drabba personer som själva har utnyttjats i kriminella miljöer oproportionerligt hårt.
Visa vad de skrev
”Detta riskerar att leda till rättsosäkerhet och till att personer som själva har utnyttjats i kriminella miljöer, inte minst flickor, kvinnor och barn, drabbas oproportionerligt hårt.”
- De menar att översynen av straffskalorna inte har en konsekvent princip för hur överlappningen mellan olika svårhetsgrader ska hanteras.
Visa vad de skrev
”Det är i grunden välkommet att straffskalorna ses över, men utredningen och i förlängningen propositionen har inte landat i någon konsekvent princip för hur överlappningen mellan olika svårhetsgrader ska hanteras.”
- De menar att förslaget om livstids fängelse vid upprepade grova vålds- och sexualbrott riskerar att lika fall behandlas olika beroende på om brotten prövas i samma eller olika processer.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser har påtalat risken för att lika fall behandlas olika beroende på om brotten prövas i samma eller i olika processer.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Den grova brottsligheten i Sverige är ett mycket allvarligt samhällsproblem. Skjutningar, sprängningar, ekonomisk brottslighet, våld i nära relationer och sexualbrott skapar stor otrygghet både i hemmet, på gator och torg och i samhället i stort. Samhället måste göra mer för att förebygga kriminalitet och skydda människor från brott. Brottsoffer ska få upprättelse, och den som begår allvarliga brott ska mötas av tydliga men proportionerliga och rättssäkra straff.
Jag och mitt parti har inte någon principiell invändning mot skärpta straff i sig. Tvärtom kan straffskärpningar vara motiverade när de är väl avvägda, rättssäkra, träffsäkra och förankrade i ett tydligt behov. Jag kan dock konstatera att de straffskärpningar som regeringen nu föreslår är osammanhängande, otillräckliga och i flera delar direkt undermåliga. Det menar även flera tunga remissinstanser och Lagrådet, som beskriver regeringens förslag som ett hastverk. Regeringen går trots det fram med kraftiga straffskärpningar utan att på ett övertygande sätt visa att de kommer att minska brottsligheten, öka tryggheten eller ge ett mer sammanhängande påföljdssystem.
När det gäller förslaget om dubbla straff för brott i kriminella nätverk går regeringen längre än utredningens förslag, vilket innebär att alla brott i kriminella nätverk som utgångspunkt ska straffas dubbelt så högt. En majoritet av remissinstanserna avstyrker förslaget.
Jag anser att förslaget kommer att innebära svårigheter att definiera vad som avses med ett kriminellt nätverk och att bevisa en sådan koppling i det enskilda fallet. Detta riskerar att leda till rättsosäkerhet och till att personer som själva har utnyttjats i kriminella miljöer, inte minst flickor, kvinnor och barn, drabbas oproportionerligt hårt. Förslaget riskerar också att relativt sett nedvärdera annan allvarlig brottslighet, exempelvis våld i nära relationer. Det kan vidare ifrågasättas om det ens behövs en ny reglering, eftersom gällande straffskärpningsbestämmelser framstår som tillräckliga.
Inte heller regeringens förslag om ett femtiotal skärpta straffskalor framstår som tillräckligt genomarbetat. Det är i grunden välkommet att straffskalorna ses över, men utredningen och i förlängningen propositionen har inte landat i någon konsekvent princip för hur överlappningen mellan olika svårhetsgrader ska hanteras. Vissa straffskalor får stor överlappning, andra mindre och vissa ingen alls. Förslaget innebär att straffen för olika slags brott inte kommer att stå i rimlig proportion till varandra.
Förslaget om livstids fängelse vid vissa upprepade grova vålds- och sexualbrott väcker också betydande invändningar. Flera remissinstanser invänder att det inte tillräckligt tydligt framgår i vilka situationer livstidsstraffet faktiskt ska kunna komma i fråga. Regeringens redogörelse för bestämmelsens tillämpning lämnar ett betydande tolkningsutrymme. Flera remissinstanser har påtalat risken för att lika fall behandlas olika beroende på om brotten prövas i samma eller i olika processer. Därtill överlappar förslaget delvis med den nya påföljden säkerhetsförvaring, något regeringen själv medger. Det gör att även detta förslag framstår som otillräckligt underbyggt.
Översyn av brottsbalken och utvärdering – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger ja till en ny översyn av brottsbalken med brett mandat och ordentligt med tid.
- De menar att regeringens översyn inte har varit tillräcklig och att regeringens hastverk inte duger.
Visa vad de skrev
”Regeringens översyn har dock inte varit tillräcklig. Sverige behöver en straffrätt som är både tydlig, genomtänkt och träffsäker. Då duger inte regeringens hastverk.”
- De menar att en ny översyn av brottsbalken bör ha ett brett mandat och ordentligt med tid att analysera straffskalornas proportionalitet.
Visa vad de skrev
”Jag anser att en ny översyn av brottsbalken bör ha ett brett mandat och ordentligt med tid att analysera straffskalornas proportionalitet till varandra”
- De menar att straffskalorna överlappar varandra och att påföljdssystemet inte hänger samman.
Visa vad de skrev
”Detta har lett till att påföljdssystemet inte är helt sammanhängande och framför allt att straffskalorna överlappar varandra i hög utsträckning.”
- De menar att de hade välkomnat vissa straffskärpningar om underlaget till förslaget hade varit godtagbart.
Visa vad de skrev
”Regeringen föreslår en del straffskärpningar som jag hade välkomnat – om underlaget till förslaget var godtagbart.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag delar uppfattningen att det behövs en översyn av brottsbalken. Många straffskalor har varit oförändrade under lång tid. Detta har lett till att påföljdssystemet inte är helt sammanhängande och framför allt att straffskalorna överlappar varandra i hög utsträckning. Regeringen föreslår en del straffskärpningar som jag hade välkomnat – om underlaget till förslaget var godtagbart. Det gäller bl.a. förslagen om skärpta straff för involverande av minderårig i kriminalitet, grov och synnerligen grov misshandel, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn samt kontakt för att träffa barn i sexuellt syfte.
Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvarProp. 2025/26:217 · beslutad 15 juni 2026
Avslag på propositionen – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar.
- De menar att det redan finns ett väl etablerat system för ansvarsutkrävande genom straffrätt, arbetsrätt, disciplinansvar och tillsyn, och att flera remissinstanser har avstyrkt förslaget.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser har avstyrkt förslaget och anför att det redan i dag finns ett väl etablerat system för ansvarsutkrävande genom straffrätt, arbetsrätt, disciplinansvar och tillsyn.”
- De menar att dagens problem i offentlig verksamhet inte löses genom att flytta över ett större straffrättsligt ansvar på enskilda tjänstepersoner.
Visa vad de skrev
”Dagens problem i offentlig verksamhet löses inte genom att flytta över ett större straffrättsligt ansvar på enskilda tjänstepersoner.”
- De menar att ett utvidgat straffansvar kan skapa oro bland anställda, rädsla för att delta i handläggning eller fatta beslut och leda till rekryteringsproblem.
Visa vad de skrev
”Ett utvidgat straffansvar kan dessutom skapa oro bland anställda och rädsla för att delta i handläggning eller fatta beslut samt leda till rekryteringsproblem.”
- De menar att bestämmelsen om missbruk av offentlig ställning har fått en alltför vid och otydlig utformning och riskerar att skapa osäkerhet om vilka handlingar som är straffbara.
Visa vad de skrev
”den föreslagna bestämmelsen om missbruk av offentlig ställning fått en alltför vid och otydlig utformning som riskerar att skapa osäkerhet om vilka handlingar som faktiskt är straffbara”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag delar regeringens uppfattning att korruption, maktmissbruk och otillåten påverkan i offentlig verksamhet måste bekämpas kraftfullt. För att göra detta måste lagstiftningen vara träffsäker, rättssäker och proportionerlig. Regeringens förslag om ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar lever dock inte upp till dessa krav.
Flera remissinstanser har avstyrkt förslaget och anför att det redan i dag finns ett väl etablerat system för ansvarsutkrävande genom straffrätt, arbetsrätt, disciplinansvar och tillsyn. Dagens problem i offentlig verksamhet löses inte genom att flytta över ett större straffrättsligt ansvar på enskilda tjänstepersoner. Tvärtom riskerar fokus att då flyttas från bristande organisation, otillräckliga resurser och svaga kontrollsystem till den enskilda handläggaren. För att bekämpa korruption behövs i stället bättre kontrollmekanismer hos myndigheterna, liksom mer förebyggande arbete med utbildningsinsatser. Jag välkomnar ökade kontroller och en ökad transparens för att upptäcka felaktigheter och brottslighet i samband med t.ex. upphandlingar och utförsäljning av gemensam egendom.
Ett utvidgat straffansvar kan dessutom skapa oro bland anställda och rädsla för att delta i handläggning eller fatta beslut samt leda till rekryteringsproblem. Det kan också leda till minskad effektivitet och handlingskraft samt bli kontraproduktivt om arbetstagare i högre utsträckning än i dag kommer att dölja misstag i stället för att åtgärda dem. Det riskerar i sin tur att ge längre handläggningstider, mer detaljstyrning och sämre möjligheter att rekrytera och behålla kompetent personal i offentlig sektor.
Jag anser vidare att den föreslagna bestämmelsen om missbruk av offentlig ställning fått en alltför vid och otydlig utformning som riskerar att skapa osäkerhet om vilka handlingar som faktiskt är straffbara och som öppnar för svåra gränsdragningar. Det är inte en hållbar väg i straffrätten. Som remissinstanserna Landsorganisationen i Sverige (LO) och Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) varnar för kan förslaget bli oproportionerligt i förhållande till de problem som utredningen har identifierat, och Tjänstemännens centralorganisation (TCO) pekar på risken för godtyckliga bedömningar och ett större tryck på rättsväsendet.
Avslutningsvis konstaterar jag att en stark demokrati behöver självständiga och professionella tjänstepersoner som vågar använda sin kunskap och sitt omdöme, inte en ordning som driver fram tystnadskultur och defensivt beslutsfattande.
Sammanfattningsvis anser jag att regeringens förslag inte kommer att lösa dagens problem i offentlig verksamhet och att den föreslagna bestämmelsen inte är utformad på ett rättssäkert sätt. Jag anser därför att regeringens förslag bör avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4107 av Samuel Gonzalez Westling m.fl. (V), 2025/26:4116 av Mats Berglund m.fl. (MP) och 2025/26:4123 av Daniel Riazat m.fl. (-).
Missbruk av offentlig ställning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag att införa brotten missbruk av offentlig ställning och grovt missbruk av offentlig ställning.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag i den del det gäller införandet av brotten missbruk av offentlig ställning respektive grovt missbruk av offentlig ställning (20 kap. 2 § brottsbalken och 22 d § lagen om offentlig anställning). Vi utvecklar våra skäl för detta i våra särskilda yttranden 1, 2 och 3.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår
a) regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 20 kap. 2 §,
b) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4099 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4112 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:217 punkterna 1 i denna del och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C), Ulrika Westerlund (MP) och Lars Isacsson (S).
Tidsbegränsat boende för vissa nyanlända invandrare – en ny lag om bosättningProp. 2025/26:215 · beslutad 15 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger nej till de delar av den nya lagen om bosättning för vissa nyanlända invandrare som villkorar rätten till boende, säger ja till lagen i övrigt och till de andra lagändringarna, samt att regeringen ska återkomma med eventuella följdändringar.
- De menar att flera tunga remissinstanser har riktat allvarlig kritik mot centrala delar av förslaget.
Visa vad de skrev
”Flera tunga remissinstanser har riktat allvarlig kritik mot centrala delar av förslaget till nytt system för bosättning av nyanlända.”
- De menar att rätten till boende villkoras på ett sätt som kan få långtgående konsekvenser för redan utsatta grupper.
Visa vad de skrev
”Jag anser att rätten till boende i regeringens förslag villkoras på ett sätt som kan få långtgående konsekvenser för redan utsatta grupper.”
- De menar att det finns en uppenbar risk att människor förlorar sitt boende utan realistiska möjligheter att ordna ett nytt, vilket kan leda till ökade sociala problem och högre kostnader för kommunerna.
Visa vad de skrev
”Det finns en uppenbar risk att människor förlorar sitt boende utan att ha realistiska möjligheter att ordna ett nytt, vilket kan leda till ökade sociala problem och högre kostnader för kommunerna.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Flera tunga remissinstanser har riktat allvarlig kritik mot centrala delar av förslaget till nytt system för bosättning av nyanlända. Remisskritiken visar bl.a. på riskerna med villkorat boende. Jag anser att rätten till boende i regeringens förslag villkoras på ett sätt som kan få långtgående konsekvenser för redan utsatta grupper. Det finns en uppenbar risk att människor förlorar sitt boende utan att ha realistiska möjligheter att ordna ett nytt, vilket kan leda till ökade sociala problem och högre kostnader för kommunerna.
Med det anförda anser jag att riksdagen bör avslå 13 § första stycket punkterna 1 och 2 i regeringens förslag till lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare. Riksdagen bör vidare tillkännage för regeringen att den bör återkomma med eventuella följdändringar med anledning av avslaget.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår 13 § första stycket punkterna 1 och 2 regeringens förslag till lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare och antar lagförslaget i övrigt,
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i jordabalken,
2. lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten,
3. lag om ändring i mottagandelagen (2026:000),
c) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:215 punkterna 2–4 och motion 2025/26:4086 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3, bifaller delvis proposition 2025/26:215 punkt 1 och avslår motionerna 2025/26:4077 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 3 och 4 samt 2025/26:4079 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Leila Ali Elmi (MP).
Lagstiftningens framtida utformning – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med förslag om ett flexiblare system för etableringsboende, med större hänsyn till individuella behov, besittningsskydd och ett tydligt barnperspektiv.
- De menar att integration börjar med trygghet, stabila levnadsförhållanden och reella möjligheter att komma in i arbete, utbildning och samhällsliv.
Visa vad de skrev
”Integration börjar med trygghet, stabila levnadsförhållanden och reella möjligheter att komma in i arbete, utbildning och samhällsliv.”
- De menar att en fast tidsgräns utan tillräcklig hänsyn till individuella förutsättningar riskerar att skapa otrygghet i stället för integration.
Visa vad de skrev
”Att införa en fast tidsgräns utan tillräcklig hänsyn till individuella förutsättningar riskerar att skapa otrygghet snarare än integration.”
- De menar att det är särskilt allvarligt att barn riskerar att drabbas av upprepade flyttar och bristande stabilitet.
Visa vad de skrev
”Särskilt allvarligt är det att barn riskerar att drabbas av upprepade flyttar och bristande stabilitet.”
- De menar att etableringsinsatser behöver vara individanpassade och kunna pågå olika länge beroende på människors skilda förutsättningar.
Visa vad de skrev
”Etableringsinsatser behöver vara individanpassade, kunna pågå olika länge beroende på människors skilda förutsättningar och utformas med ett tydligt jämställdhetsperspektiv.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag till ett nytt system för bosättning av nyanlända innebär ett skifte; från ett öppnare ansvar till ett system där boendet är tillfälligt och kopplat till krav på individen. Jag delar inte regeringens syn på vad som skapar en god etablering. Integration börjar med trygghet, stabila levnadsförhållanden och reella möjligheter att komma in i arbete, utbildning och samhällsliv. Etableringsinsatser behöver vara individanpassade, kunna pågå olika länge beroende på människors skilda förutsättningar och utformas med ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Språk, praktik, utbildning och matchning mot arbetsmarknaden ska stärkas, inte undergrävas av boendeosäkerhet.
Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnenProp. 2025/26:168 · beslutad 15 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens lagförslag om säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen.
- De menar att förslaget kringgår kravet på kommunal tillstyrkan och i praktiken kraftigt försvagar kommunernas inflytande över uranbrytning.
Visa vad de skrev
”Därmed kringgås bl.a. kravet på kommunal tillstyrkan för att sådana verksamheter ska få bedrivas, och i praktiken försvagas det kommunala inflytandet över uranbrytning kraftigt.”
- De menar att uranbrytning och hela kärnkraftens produktionskedja medför betydande miljö- och hälsorisker, utöver allvarliga säkerhetsutmaningar.
Visa vad de skrev
”uranbrytning och kärnkraftens hela produktionskedja, utöver allvarliga säkerhetsutmaningar, är förknippade med betydande miljö- och hälsorisker.”
- De menar att ny kärnkraft har mycket höga kostnader, långa ledtider och stora ekonomiska risker för staten och skattebetalarna.
Visa vad de skrev
”Därtill är ny kärnkraft förenad med mycket höga kostnader, långa ledtider och stora ekonomiska risker för staten och skattebetalarna.”
- De menar att förslaget är en del av regeringens ensidiga strävan att underlätta en utbyggnad av kärnkraften i Sverige.
Visa vad de skrev
”Den aktuella propositionen är en del av regeringens ensidiga iver att underlätta en utbyggnad av kärnkraften i Sverige.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Den aktuella propositionen är en del av regeringens ensidiga iver att underlätta en utbyggnad av kärnkraften i Sverige. Till att börja med vill vi framhålla att uranbrytning och kärnkraftens hela produktionskedja, utöver allvarliga säkerhetsutmaningar, är förknippade med betydande miljö- och hälsorisker. Detta gäller från brytning av uran till hantering av radioaktivt avfall. Därtill är ny kärnkraft förenad med mycket höga kostnader, långa ledtider och stora ekonomiska risker för staten och skattebetalarna. Ny kärnkraft riskerar samtidigt att tränga undan snabbare och billigare förnybara alternativ.
I propositionen föreslås att verksamheter för utvinning och bearbetning av kärnämnen klassificeras om från kärnteknisk anläggning till kärnteknisk verksamhet. Därmed kringgås bl.a. kravet på kommunal tillstyrkan för att sådana verksamheter ska få bedrivas, och i praktiken försvagas det kommunala inflytandet över uranbrytning kraftigt. Därmed tas ännu ett beklagligt steg mot att urangruvor etableras i Sverige. En sådan inskränkning av det kommunala självstyret är enligt vår mening inte acceptabel.
Regeringens proposition avstyrks därmed.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3959 av Birger Lahti m.fl. (V) och 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:168 punkterna 1–3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Birger Lahti (V) och Linus Lakso (MP).
Kommunalt inflytande när det gäller utvinning av kärnämnen – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med ett nytt förslag som behåller det kommunala vetot vid utvinning av uran.
- De menar att regeringen går för långt när den helt tar bort det kommunala vetot för utvinning av uran.
Visa vad de skrev
”regeringen går för långt när den väljer att helt ta bort det kommunala vetot när det gäller utvinning av uran”
- De menar att urangruvor kan skapa stor lokal oro och att förslaget inskränker det kommunala självstyret och tar ifrån lokalbefolkningen dess inflytande.
Visa vad de skrev
”Urangruvor riskerar att skapa stor lokal oro, och vi är kritiska till att regeringen på detta sätt inskränker det kommunala självstyret och fråntar lokalbefolkningen dess inflytande.”
- De menar att kommuner, kommunförbund och andra organisationer också är mycket negativa till att det kommunala inflytandet vid uranutvinning inskränks.
Visa vad de skrev
”Denna kritik framförs även av kommuner, kommunförbund och andra organisationer, som är mycket negativt inställda till att det kommunala inflytandet vid utvinning av uran inskränks”
- De menar att den här delen av regeringens förslag varken är motiverad eller proportionerlig.
Visa vad de skrev
”Denna del av regeringens förslag är enligt vår uppfattning varken motiverad eller proportionerlig.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Som framgår av det föregående har vi olika uppfattningar om huruvida riksdagen bör anta regeringens lagförslag. Vi har redogjort för våra skäl i olika reservationer. I detta sammanhang vill vi dock gemensamt understryka att regeringen går för långt när den väljer att helt ta bort det kommunala vetot när det gäller utvinning av uran. Urangruvor riskerar att skapa stor lokal oro, och vi är kritiska till att regeringen på detta sätt inskränker det kommunala självstyret och fråntar lokalbefolkningen dess inflytande.
Förbud mot utvinning av uran – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att återinföra ett nationellt och tydligt förbud mot all uranbrytning.
- De menar att uranbrytning innebär stora risker för miljön och människors hälsa.
Visa vad de skrev
”Uranbrytning innebär betydande risker för miljön och människors hälsa.”
- De menar att det i dag saknas säkra och beprövade tekniker för att hantera riskerna vid storskalig brytning.
Visa vad de skrev
”I dag saknas säkra och beprövade tekniker som kan garantera att dessa risker kan hanteras på ett tillfredsställande sätt vid storskalig brytning.”
- De menar att Sveriges uranfyndigheter har mycket låg halt, så brytning skulle innebära stora ingrepp i naturen utan att ge någon nämnvärd energinytta.
Visa vad de skrev
”Sverige har dessutom uranfyndigheter med mycket låg halt, vilket innebär att brytning är förenad med omfattande ingrepp i naturmiljön utan att ge någon nämnvärd energinytta.”
- De menar att de negativa konsekvenserna för lokalsamhällen, biologisk mångfald, vattenresurser och markanvändning väger tyngre än eventuella påstådda fördelar.
Visa vad de skrev
”De negativa konsekvenserna för lokalsamhällen, biologisk mångfald, vattenresurser och markanvändning väger enligt vår mening betydligt tyngre än eventuella påstådda fördelar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Uranbrytning innebär betydande risker för miljön och människors hälsa. Vid såväl brytning i alunskiffer som i urberg frigörs radioaktiva ämnen och tungmetaller som kan läcka ut i mark, vatten och ekosystem och orsaka långsiktiga skador. I dag saknas säkra och beprövade tekniker som kan garantera att dessa risker kan hanteras på ett tillfredsställande sätt vid storskalig brytning.
Sverige har dessutom uranfyndigheter med mycket låg halt, vilket innebär att brytning är förenad med omfattande ingrepp i naturmiljön utan att ge någon nämnvärd energinytta. De negativa konsekvenserna för lokalsamhällen, biologisk mångfald, vattenresurser och markanvändning väger enligt vår mening betydligt tyngre än eventuella påstådda fördelar.
Förbud mot brytning i alunskiffer – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till ett förbud mot all gruvbrytning i alunskiffer.
- De menar att all brytning i alunskiffer innebär stora risker för naturen, ekosystemen och den biologiska mångfalden.
Visa vad de skrev
”all brytning i alunskiffer innebär stora risker för naturen, ekosystemen och den biologiska mångfalden”
- De menar att brytning frigör tungmetaller och radioaktiva ämnen som kan läcka ut i vattendrag och sjöar och skada människors hälsa.
Visa vad de skrev
”När alunskiffer bryts frigörs tungmetaller och radioaktiva ämnen. Dessa kan läcka ut i närliggande vattendrag och sjöar, skada naturen på andra sätt och orsaka betydande skador på människors hälsa.”
- De menar att det i dag saknas säkra och beprövade tekniker för storskalig brytning som kan garantera att svavelsyra, tungmetaller och radioaktiva ämnen inte läcker ut.
Visa vad de skrev
”Samtidigt saknas i dag säkra och beprövade tekniker för storskalig brytning som kan garantera att svavelsyra, tungmetaller och radioaktiva ämnen inte läcker ut och förorenar omgivande miljöer, vattendrag, sjöar och samhällen.”
- De menar att brytning i alunskiffer leder till omfattande koldioxidutsläpp till följd av förkolningsprocesser.
Visa vad de skrev
”Beräkningar visar dessutom att brytning i alunskiffer leder till omfattande koldioxidutsläpp till följd av förkolningsprocesser.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi kan inledningsvis konstatera att all brytning i alunskiffer innebär stora risker för naturen, ekosystemen och den biologiska mångfalden. När alunskiffer bryts frigörs tungmetaller och radioaktiva ämnen. Dessa kan läcka ut i närliggande vattendrag och sjöar, skada naturen på andra sätt och orsaka betydande skador på människors hälsa.
Kommunalt inflytande när det gäller brytning i alunskiffer – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att införa ett kommunalt veto mot brytning i alunskiffer och tillkännager för regeringen att den skyndsamt ska återkomma med en tidsplan för när reglerna kan vara på plats.
- De menar att brytning i alunskiffer kan få stora konsekvenser för närområdet och skapa stor lokal oro.
Visa vad de skrev
”Brytning i alunskiffer är en verksamhet som kan få betydande konsekvenser för närområdet och skapa stor lokal oro.”
- De menar att lokalbefolkningen självklart ska ha inflytande, och att kommunerna därför ska få ett veto som avgör om sådan verksamhet får bedrivas.
Visa vad de skrev
”Vi anser därför att det bör införas ett kommunalt veto som avgör om sådana verksamheter ska få bedrivas.”
- De menar att regeringen trots löften om en utredning ännu inte har lagt fram några konkreta åtgärder.
Visa vad de skrev
”Vi kan konstatera att regeringen hittills inte har presenterat några konkreta åtgärder för att infria detta åtagande.”
- De menar att regeringen snabbt bör återkomma till riksdagen med en tydlig tidsplan för när reglerna kan vara på plats.
Visa vad de skrev
”ett kommunalt veto bör införas mot brytning i alunskiffer och att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med en tydlig tidsplan”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Brytning i alunskiffer är en verksamhet som kan få betydande konsekvenser för närområdet och skapa stor lokal oro. Därför bör det vara en självklarhet att lokalbefolkningen har inflytande över eventuell brytning i alunskiffer i närområdet. Vi anser därför att det bör införas ett kommunalt veto som avgör om sådana verksamheter ska få bedrivas.
När den proposition som behandlas i detta betänkande överlämnades till riksdagen aviserade företrädare för regeringen att en utredning skulle tillsättas för att se över kommunernas veto och inflytande vid brytning i alunskiffer. Vi kan konstatera att regeringen hittills inte har presenterat några konkreta åtgärder för att infria detta åtagande. Det visar, beklagligt nog, regeringens låga ambition i denna fråga.
Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kustenProp. 2025/26:160 · beslutad 15 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att ta bort förbudet mot kärnkraftsanläggningar längs delar av kusten och skärgårdarna.
- De menar att ett ensidigt fokus på kärnkraft kan bli dyrt för staten, näringslivet och hushållen och tränga undan investeringar i annan fossilfri el.
Visa vad de skrev
”regeringens ensidiga fokus på utbyggnaden av kärnkraft riskerar att bli onödigt kostsamt för staten, näringslivet och hushållen samtidigt som den tränger undan nödvändiga investeringar i annan fossilfri elproduktion.”
- De ifrågasätter regeringens bedömning att det finns ett faktiskt behov av att öppna hela de skyddade kust- och skärgårdsområdena för kärntekniska anläggningar.
Visa vad de skrev
”Vi ifrågasätter regeringens bedömning att det finns ett faktiskt behov av att öppna hela de skyddade kust- och skärgårdsområdena för kärntekniska anläggningar.”
- De menar att kärnkraftsetablering i dessa miljöer kan skada den biologiska mångfalden och lokala näringar som turism och fiske.
Visa vad de skrev
”Vi anser att om dessa miljöer öppnas upp för kärnkraftsetablering riskerar det att skada den biologiska mångfalden och viktiga lokala näringar såsom turism och fiske.”
- De menar att det är ett problem att så närliggande förslag har lämnats i omgångar och behandlas som helt separata förslag.
Visa vad de skrev
”I likhet med ett flertal remissinstanser är vi kritiska till att så närliggande förslag överlämnats i omgångar och därmed behandlas som helt separata förslag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå propositionen. För att klara klimatomställningen, elektrifieringen och den ökade efterfrågan på el är det centralt att trygga elförsörjningen och bygga ut produktionskapaciteten. Regeringen förslag är dock inte rätt väg framåt. Vi menar att regeringens ensidiga fokus på utbyggnaden av kärnkraft riskerar att bli onödigt kostsamt för staten, näringslivet och hushållen samtidigt som den tränger undan nödvändiga investeringar i annan fossilfri elproduktion.
I propositionen föreslår regeringen att förbudet mot etablering av kärnkraftsanläggningar längs delar av kusten och skärgårdarna ska tas bort. Vi ifrågasätter regeringens bedömning att det finns ett faktiskt behov av att öppna hela de skyddade kust- och skärgårdsområdena för kärntekniska anläggningar. Vidare syftar de bestämmelser som regeringen vill ändra till att värna viktiga natur-, kultur- och friluftsvärden. Vi anser att om dessa miljöer öppnas upp för kärnkraftsetablering riskerar det att skada den biologiska mångfalden och viktiga lokala näringar såsom turism och fiske.
Vi kan vidare konstatera att regeringen har överlämnat flera olika propositioner till riksdagen som handlar om kärnkraft och dess utbyggnad. I likhet med ett flertal remissinstanser är vi kritiska till att så närliggande förslag överlämnats i omgångar och därmed behandlas som helt separata förslag. Vi menar att ett sådant förfarande försvårar en samlad bedömning av lagförslagen och deras sammantagna konsekvenser för energipolitiken som helhet.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör avslå regeringens förslag.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3961 av Birger Lahti m.fl. (V), 2025/26:3971 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3979 av Rickard Nordin m.fl. (C) och 2025/26:3984 av Katarina Luhr m.fl. (MP) samt avslår proposition 2025/26:160.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP).
Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattningProp. 2025/26:243 · beslutad 11 juni 2026
Koncernintern uthyrning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen snarast återkommer med ett förslag om obegränsad koncernintern uthyrning av egna fartyg, så kallad koncernintern bareboat, och i övrigt säger ja till förslagen i propositionen.
- De menar att det är en brist i propositionen att rederier inte kan disponera sina fartyg fritt inom samma koncern, så kallad koncernintern bareboat.
Visa vad de skrev
”Vi ser det dock som en brist i propositionen att möjligheten för rederier att fritt disponera sina fartyg inom en och samma koncern, dvs. koncernintern bareboat, saknas.”
- De menar att EU-kommissionens beslut visar att begränsningarna för bareboat inte behöver gälla för uthyrning inom samma rederikoncern inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
Visa vad de skrev
”Kommissionens beslutspraxis (bl.a. Malta 2017, Portugal 2018 och Irland 2003) visar att begränsningarna när det gäller bareboat inte behöver gälla för uthyrning inom en och samma rederikoncern inom EES.”
- De menar att svenska rederier missgynnas systematiskt jämfört med konkurrenter med hemmahamn i bland annat Irland och Malta, eftersom Sverige inte utnyttjar möjligheten.
Visa vad de skrev
”Att Sverige inte utnyttjar denna möjlighet innebär att svenska rederier systematiskt missgynnas i förhållande till konkurrenter med hemmahamn i bl.a. Irland och Malta.”
- De menar att regeringen medger att frågan är relevant men inte hanterar den med hänvisning till att en koncerndefinition kräver ytterligare analys.
Visa vad de skrev
”I propositionen medger regeringen att frågan är relevant men väljer att inte hantera den med hänvisning till att en koncerndefinition kräver ytterligare analys.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Socialdemokraterna införde i regeringsställning tonnagebeskattning, och ser positivt på de förslag som förs fram i propositionen. För att stärka den svenska handelsflottan, öka rådigheten över viktiga varuflöden och säkerställa beredskapen behöver svensk sjöfarts konkurrenskraft förbättras. Vi ser det dock som en brist i propositionen att möjligheten för rederier att fritt disponera sina fartyg inom en och samma koncern, dvs. koncernintern bareboat, saknas. Kommissionens beslutspraxis (bl.a. Malta 2017, Portugal 2018 och Irland 2003) visar att begränsningarna när det gäller bareboat inte behöver gälla för uthyrning inom en och samma rederikoncern inom EES. Kommissionen har godtagit att fartygsägande och sjötransportverksamhet kan separeras mellan bolag i en koncern utan att detta strider mot statsstödsreglerna. Att Sverige inte utnyttjar denna möjlighet innebär att svenska rederier systematiskt missgynnas i förhållande till konkurrenter med hemmahamn i bl.a. Irland och Malta. I propositionen medger regeringen att frågan är relevant men väljer att inte hantera den med hänvisning till att en koncerndefinition kräver ytterligare analys. Vi föreslår därför att regeringen snarast ska återkomma med ett förslag om obegränsad koncernintern uthyrning av egna fartyg, s.k. koncernintern bareboat.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4128 av Niklas Karlsson m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niklas Karlsson (S), Marie Olsson (S), Kalle Olsson (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S), Ilona Szatmári Waldau (V), Helena Vilhelmsson (C) och Mohamed Yassin (MP).
En ny lag om kommunal hamnverksamhetProp. 2025/26:234 · beslutad 11 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag till ny lag om kommunal hamnverksamhet.
- De menar att hamnarna är en del av totalförsvaret och att förslaget därför borde ta större hänsyn till säkerhet och beredskap.
Visa vad de skrev
”Sveriges hamnar är inte bara en del av transportsystemet, de är också en del av totalförsvaret.”
- De menar att förslaget lägger för stor vikt vid konkurrensneutralitet och organisationsformer, men saknar ett helhetsgrepp om hamnarnas roll för beredskapen.
Visa vad de skrev
”Vi menar att det är en allvarlig brist att propositionen i hög grad fokuserar på konkurrensneutralitet och organisatoriska former, men saknar ett tydligt helhetsgrepp om hamnarnas roll i Sveriges beredskap.”
- De menar att kravet på bolagisering inte tydligt motiveras av EU-rätten och riskerar att slå hårt mot mindre och regionalt viktiga hamnar.
Visa vad de skrev
”Det är en långtgående förändring som vi menar inte tydligt motiveras av EU-rätten och som riskerar att slå särskilt hårt mot mindre och regionalt viktiga hamnar.”
- De menar att regeringen inte har analyserat förslagets konsekvenser för totalförsvaret tillräckligt.
Visa vad de skrev
”Vi menar att regeringen inte heller har analyserat förslagets konsekvenser för totalförsvaret i tillräcklig utsträckning”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi motsätter oss regeringens förslag till ny lag om kommunal hamnverksamhet. I likhet med vad som framförs i de här aktuella motionerna ser vi betydande problem med lagförslaget och dess konsekvenser. Vi konstaterar att även Lagrådet liksom flera remissinstanser i sina remissyttranden har uppmärksammat aspekter som rör säkerhets- och beredskapsbehov och även ifrågasatt lämpligheten i att genomföra det aktuella lagförslaget i det rådande säkerhetsläget.
Vi menar att det behövs samhällelig kontroll och styrning av kritisk infrastruktur, inte minst i det hotfulla internationella klimat som Sverige befinner sig i. Att regeringen nu går fram med ett förslag som går stick i stäv med Sveriges akuta och långsiktiga säkerhets- och beredskapsbehov anser vi vara direkt skadligt.
Sveriges hamnar är inte bara en del av transportsystemet, de är också en del av totalförsvaret. Vi menar att i ett säkerhetspolitiskt läge som är mer allvarligt än på länge är fungerande hamnar avgörande för att säkra försörjning, industri, handel och militär rörlighet. De är noder för energi, livsmedel, råvaror och export och ska fungera i såväl vardag som i kris och krig. Mot den bakgrunden anser vi att det är anmärkningsvärt att regeringens förslag till ny lag om kommunal hamnverksamhet i så begränsad utsträckning tar sin utgångspunkt i just totalförsvaret. Vi menar att det är en allvarlig brist att propositionen i hög grad fokuserar på konkurrensneutralitet och organisatoriska former, men saknar ett tydligt helhetsgrepp om hamnarnas roll i Sveriges beredskap.
Vi anser att ett centralt problem i förslaget är kravet på att kommunal hamnverksamhet som bedrivs i konkurrens ska bolagiseras. Det är en långtgående förändring som vi menar inte tydligt motiveras av EU-rätten och som riskerar att slå särskilt hårt mot mindre och regionalt viktiga hamnar. Dessa hamnar är ofta avgörande i ett beredskapsperspektiv eftersom de skapar redundans, sprider kapacitet över landet och minskar sårbarheten i transportsystemet. Om dessa hamnar pressas av ökade administrativa krav och kostnader riskerar vi att tappa funktioner som är svåra eller omöjliga att snabbt bygga upp igen. Det är inte bara en regionalpolitisk fråga, det är en fråga om nationell säkerhet.
Vi menar att regeringen inte heller har analyserat förslagets konsekvenser för totalförsvaret i tillräcklig utsträckning och att det saknas en tydlig genomlysning av hur förändringarna påverkar robusthet, tillgänglighet och uthållighet i transportsystemet. I ett läge där Sverige bygger upp totalförsvaret igen är det anmärkningsvärt att denna dimension inte väger tyngre i lagstiftningsarbetet. Vi anser att lagstiftningen måste ta sin utgångspunkt i att hamnar är en samhällsviktig och i många fall säkerhetskänslig infrastruktur, vilket kräver ett annat angreppssätt än det regeringen nu presenterar. Regelverket bör därför utformas så att det stärker, inte försvagar, redundans och geografisk spridning av hamnkapacitet. Vi menar att kommuner måste ges möjlighet att organisera sin verksamhet på ett sätt som fungerar i praktiken, utan tvingande och generella krav som riskerar att slå fel lokalt.
Sverige behöver hamnar som fungerar i hela landet i fred, kris och krig och då krävs en lagstiftning som tar totalförsvaret på allvar. Vi konstaterar att regeringens förslag inte gör det i tillräcklig utsträckning.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör avslå regeringens förslag till ny lag om kommunal hamnverksamhet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4103 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:4125 av Aylin Nouri m.fl. (S) och 2025/26:4135 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) samt avslår proposition 2025/26:234.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Aylin Nouri (S), Mattias Ottosson (S), Åsa Karlsson (S), Carina Ödebrink (S), Malin Östh (V), Linus Lakso (MP) och Zara Leghissa (S).
Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidanProp. 2025/26:249 · beslutad 10 juni 2026
Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till att godkänna avtalet om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och Uzbekistan.
- De menar att samarbete med auktoritära stater måste användas för att tydligt främja mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.
Visa vad de skrev
”Men samarbete med auktoritära stater måste användas för att tydligt främja mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.”
- De menar att det inte räcker att avtalet innehåller allmänna skrivningar om mänskliga rättigheter, demokrati och civilsamhälle.
Visa vad de skrev
”Det räcker därför inte att avtalet innehåller allmänna skrivningar om mänskliga rättigheter, demokrati och civilsamhälle.”
- De menar att avtalet måste följas av tydliga krav, uppföljning och konsekvenser om utvecklingen går åt fel håll.
Visa vad de skrev
”Dessa måste följas av tydliga krav, uppföljning och konsekvenser om utvecklingen går åt fel håll.”
- De menar att EU bör använda sin politiska och ekonomiska tyngd för att kräva konkreta förbättringar, som fria medier, skydd för civilsamhället och oberoende domstolar.
Visa vad de skrev
”EU bör använda sin politiska och ekonomiska tyngd för att kräva konkreta förbättringar: stärkta fria medier, skydd för civilsamhället, rätt för oppositionen att verka, oberoende domstolar och ett slut på trakasserier mot människorättsförsvarare.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Miljöpartiet är inte emot samarbete med Uzbekistan. Tvärtom behöver EU bygga relationer som stärker hållbar utveckling och rättvis handel. Men samarbete med auktoritära stater måste användas för att tydligt främja mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. EU:s relationer med omvärlden måste bygga på unionens grundläggande värden: respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter.
Det räcker därför inte att avtalet innehåller allmänna skrivningar om mänskliga rättigheter, demokrati och civilsamhälle. Dessa måste följas av tydliga krav, uppföljning och konsekvenser om utvecklingen går åt fel håll. EU bör använda sin politiska och ekonomiska tyngd för att kräva konkreta förbättringar: stärkta fria medier, skydd för civilsamhället, rätt för oppositionen att verka, oberoende domstolar och ett slut på trakasserier mot människorättsförsvarare.
Miljöpartiet anser därför att riksdagen bör avslå propositionen. Sverige ska vara en tydlig röst för demokrati och mänskliga rättigheter också när EU:s geopolitiska intressen i Centralasien växer.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4189 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:249.
Ordagrant ur utskottets betänkande.
Demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att Sverige inom EU ska verka för att avtal med auktoritära stater inte ingås utan tydliga krav på demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, och att regeringen årligen rapporterar till riksdagen.
- De menar att avtalet är ett försakat tillfälle att stärka fria medier, ett oberoende civilsamhälle, politisk opposition, kvinnorättsorganisationer och människorättsförsvarare.
Visa vad de skrev
”Även om jag är positiv till stärkandet av politiska och ekonomiska band med Uzbekistan är avtalet enligt mig ett försakat tillfälle när det gäller stärkandet av fria medier, ett oberoende civilsamhälle, politisk opposition, kvinnorättsorganisationer och människorättsförsvarare.”
- De menar att Sverige inom EU bör verka för att fördjupade avtal med auktoritära stater inte ska ingås utan tydliga, mätbara och uppföljningsbara krav på demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.
Visa vad de skrev
”Jag anser att Sverige inom EU bör verka för att fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtal med auktoritära stater inte ska ingås utan tydliga, mätbara och uppföljningsbara krav på demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.”
- De menar att Sverige bör verka för att EU:s handel samt energi- och råvarusamarbeten inte leder till nya strategiska beroenden av auktoritära regimer.
Visa vad de skrev
”Sverige bör även verka för att EU:s handel samt energi- och råvarusamarbeten inte leder till nya strategiska beroenden av auktoritära regimer.”
- De menar att regeringen årligen bör rapportera till riksdagen hur Sverige och EU använder samarbetet med Uzbekistan för att främja demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör vidare årligen rapportera till riksdagen hur Sverige och EU använder samarbetet med Uzbekistan för att främja dessa.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidanProp. 2025/26:248 · beslutad 10 juni 2026
Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till att godkänna avtalet mellan Europeiska unionen (EU) och Kirgizistan.
- De menar att allmänna skrivningar om mänskliga rättigheter, demokrati och civilsamhälle inte räcker, utan måste följas av tydliga krav, uppföljning och konsekvenser om utvecklingen går åt fel håll.
Visa vad de skrev
”Det räcker därför inte att avtalet innehåller allmänna skrivningar om mänskliga rättigheter, demokrati och civilsamhälle. Dessa måste följas av tydliga krav, uppföljning och konsekvenser om utvecklingen går åt fel håll.”
- De menar att samarbete med länder där demokratin försvagas måste användas för att tydligt främja mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.
Visa vad de skrev
”Men samarbete med länder där demokratin försvagas måste användas för att tydligt främja mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.”
- De menar att EU bör använda sin politiska och ekonomiska tyngd för att kräva konkreta förbättringar, som fria medier, skydd för civilsamhället, rätt för oppositionen att verka, oberoende domstolar och ett slut på trakasserier mot människorättsförsvarare.
Visa vad de skrev
”EU bör använda sin politiska och ekonomiska tyngd för att kräva konkreta förbättringar: stärkta fria medier, skydd för civilsamhället, rätt för oppositionen att verka, oberoende domstolar och ett slut på trakasserier mot människorättsförsvarare.”
- De menar att Sverige ska vara en tydlig röst för demokrati och mänskliga rättigheter också när EU:s geopolitiska intressen i Centralasien växer.
Visa vad de skrev
”Sverige ska vara en tydlig röst för demokrati och mänskliga rättigheter också när EU:s geopolitiska intressen i Centralasien växer.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Miljöpartiet är inte emot samarbete med Kirgizistan. Tvärtom behöver EU bygga relationer som stärker hållbar utveckling och rättvis handel. Men samarbete med länder där demokratin försvagas måste användas för att tydligt främja mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. EU:s relationer med omvärlden måste bygga på unionens grundläggande värden: respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter.
Det räcker därför inte att avtalet innehåller allmänna skrivningar om mänskliga rättigheter, demokrati och civilsamhälle. Dessa måste följas av tydliga krav, uppföljning och konsekvenser om utvecklingen går åt fel håll. EU bör använda sin politiska och ekonomiska tyngd för att kräva konkreta förbättringar: stärkta fria medier, skydd för civilsamhället, rätt för oppositionen att verka, oberoende domstolar och ett slut på trakasserier mot människorättsförsvarare.
Miljöpartiet anser därför att riksdagen bör avslå propositionen. Sverige ska vara en tydlig röst för demokrati och mänskliga rättigheter också när EU:s geopolitiska intressen i Centralasien växer.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4190 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:248.
Ordagrant ur utskottets betänkande.
Demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen ger regeringen i uppdrag att verka för att Sverige inom EU särskilt prioriterar skyddet för fria medier, ett oberoende civilsamhälle, politisk opposition, kvinnorättsorganisationer och människorättsförsvarare i samarbetet med Kirgizistan, och att avtal med länder där demokratin försvagas ska innehålla tydliga krav på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.
- De menar att Sverige inom EU särskilt bör prioritera skyddet för fria medier, ett oberoende civilsamhälle, politisk opposition, kvinnorättsorganisationer och människorättsförsvarare i samarbetet med Kirgizistan.
Visa vad de skrev
”Jag anser att Sverige inom EU bör verka för att samarbetet med Kirgizistan särskilt prioriterar skyddet för fria medier, ett oberoende civilsamhälle, politisk opposition, kvinnorättsorganisationer och människorättsförsvarare.”
- De menar att avtal mellan EU och länder där demokratin försvagas ska innehålla tydliga, mätbara och uppföljningsbara krav på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.
Visa vad de skrev
”avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan EU och länder där demokratin försvagas ska förenas med tydliga, mätbara och uppföljningsbara krav på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer”
- De menar att regeringen årligen bör rapportera till riksdagen hur Sverige och EU använder samarbetet med Kirgizistan för att främja dessa frågor.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör vidare årligen rapportera till riksdagen hur Sverige och EU använder samarbetet med Kirgizistan för att främja dessa.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag anser att Sverige inom EU bör verka för att samarbetet med Kirgizistan särskilt prioriterar skyddet för fria medier, ett oberoende civilsamhälle, politisk opposition, kvinnorättsorganisationer och människorättsförsvarare.
Jag anser vidare att Sverige bör verka för att avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan EU och länder där demokratin försvagas ska förenas med tydliga, mätbara och uppföljningsbara krav på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Regeringen bör vidare årligen rapportera till riksdagen hur Sverige och EU använder samarbetet med Kirgizistan för att främja dessa.
Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpaktProp. 2025/26:262 · beslutad 9 juni 2026
Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att ta bort permanenta uppehållstillstånd och anpassa svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt.
- De menar att regeringen använder EU:s migrations- och asylpakt som ett sätt att införa en mer restriktiv migrationspolitik än EU-rätten kräver.
Visa vad de skrev
”I praktiken använder regeringen EU:s migrations- och asylpakt som hävstång för att genomföra en långt mer restriktiv migrationspolitik än vad EU-rätten kräver.”
- De menar att Lagrådet har allvarlig kritik mot beredningen och att det behövs en grundligare och mer demokratiskt förankrad översyn.
Visa vad de skrev
”Lagrådet menar att beredningen har allvarliga brister och framhåller att detta viktiga rättsområde förtjänar en grundligare och mer demokratiskt förankrad översyn.”
- De menar att permanenta uppehållstillstånd bör vara huvudregel eftersom det ger bäst förutsättningar för långsiktig integration och minskat utanförskap.
Visa vad de skrev
”Permanent uppehållstillstånd ska vara huvudregel i Sverige, eftersom det skapar de bästa förutsättningarna för en fungerande och långsiktig integration samt ett minskat utanförskap.”
- De menar att ett strikt minimisystem riskerar att stänga ute personer som faktiskt har rätt till internationellt skydd.
Visa vad de skrev
”Inte heller behandlar man risken att ett strikt minimisystem kan komma att utestänga personer som i själva verket har rätt till internationellt skydd”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens proposition innebär långtgående försämringar av asylrätten i Sverige, rättssäkerheten i asylprövningen, barns rättigheter och möjligheten för människor med skyddsbehov att bygga en trygg framtid i Sverige. Framför allt bygger den på en uttalad ambition om att svensk rätt ska anpassas efter EU:s miniminivå, i stället för att förutsättningslöst ta fram en hållbar, human och rättssäker lagstiftning.
I praktiken använder regeringen EU:s migrations- och asylpakt som hävstång för att genomföra en långt mer restriktiv migrationspolitik än vad EU-rätten kräver. Att regeringen försatt riksdagen i ett läge där valet sägs stå mellan att rösta igenom en undermålig och hårt kritiserad lagstiftning eller riskera ett försenat genomförande, kan inte frånta riksdagen ansvaret för att värna grundläggande rättigheter. Om valet står mellan att anta lagstiftning som riskerar att bryta mot asylrätten och att Sverige blir försenat med delar av genomförandet måste asylrätten väga tyngst.
Lagrådets yttrande över förslaget är omfattande och skarpt kritiskt. Lagrådet konstaterar att materian är svåröverblickbar och att konsekvenserna av och nödvändigheten i förslagen är otillräckligt genomlysta. Lagrådet menar att beredningen har allvarliga brister och framhåller att detta viktiga rättsområde förtjänar en grundligare och mer demokratiskt förankrad översyn. Förslagen brister också i den demokratiska förankring som remissförfarandet är avsett att säkerställa.
Det saknas vidare en självständig och kunskapsbaserad utredning. De synpunkter som remissinstanserna trots det styrda beredningsunderlaget har framfört bemöts endast i begränsad utsträckning och avfärdas oftast enbart med hänvisning till EU-rättens miniminivå. Regeringen tycks genomgående sakna ett tydligt flyktingperspektiv och beaktar inte i tillräcklig utsträckning den enskilda människans situation. Regeringen analyserar inte alls om en mer human flyktingpolitik skulle kunna bidra till förbättrad integration och minskat utanförskap. Inte heller behandlar man risken att ett strikt minimisystem kan komma att utestänga personer som i själva verket har rätt till internationellt skydd och regeringen har inte ens övervägt hur många färre som skulle beviljas skydd om förslaget går igenom.
Stabilitet och förutsebarhet är grundläggande rättsstatsprinciper. Med regeringens förslag försvåras möjligheten för den enskilde att bygga ett självständigt och långsiktigt liv, vilket i sin tur försämrar förutsättningarna för integration. En rättsordning som bygger på återkommande tillståndsprövningar utan varaktig trygghet drabbar också barn särskilt hårt. Förslaget riskerar dessutom att leda till ökad administrativ belastning för berörda myndigheter samt till större inslag av godtycke i prövningarna, vilket i förlängningen innebär ökad rättsosäkerhet. Permanent uppehållstillstånd ska vara huvudregel i Sverige, eftersom det skapar de bästa förutsättningarna för en fungerande och långsiktig integration samt ett minskat utanförskap.
Rätten till offentligt biträde – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att behålla nuvarande regler för offentligt biträde (juridisk hjälp i migrationsärenden), med ett tillägg för ärenden enligt EU:s asylprocedurförordning och asyl- och migrationshanteringsförordning, och att regeringen ska utreda och återkomma med ett förslag.
- De menar att förslaget innebär att rätten till offentligt biträde ska utgå från EU:s miniminivå och att det blir strikta begränsningar av betald rådgivningstid hos Migrationsverket.
Visa vad de skrev
”Ändringarna, som bl.a. handlar om att rätten till offentligt biträde ska utgå från EU:s miniminivå, innebär t.ex. strikta begränsningar av ersättningsberättigad rådgivningstid hos Migrationsverket.”
- De menar att asylprocessen är komplex och att den enskilde, som ofta är i en utsatt situation, behöver professionell hjälp för att kunna presentera sina skyddsskäl korrekt och fullständigt.
Visa vad de skrev
”Asylprocessen är komplex och för den enskilde, som ofta befinner sig i en utsatt situation, är det avgörande att få professionell hjälp för att kunna presentera sina skyddsskäl på ett korrekt och fullständigt sätt.”
- De menar att Lagrådet kritiserar förslaget och anser att det finns gränser för hur långt miniminivån får drivas i det enskilda fallet, inte minst för barn.
Visa vad de skrev
”Lagrådet kritiserar den föreslagna regleringen och anser att det finns gränser för hur långt minimilinjen får drivas i det enskilda fallet, inte minst när det gäller barn.”
- De menar att flera remissinstanser varnar för att förslaget får stora negativa konsekvenser för rättssäkerheten och flyttar tyngdpunkten i processen till domstolarna.
Visa vad de skrev
”Vidare varnar flera remissinstanser för att förslaget kommer att få stora negativa konsekvenser för rättssäkerheten och leda till att tyngdpunkten i processen förskjuts till domstolarna.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Vindkraft i kommunerProp. 2025/26:239 · beslutad 9 juni 2026
Hanteringen av vindkraftsersättningen – reservation, röstade nej
Vad ville S, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till regeringens förslag till en ny lag om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar, men också till att ersättningen till närboende betalas ut automatiskt i stället för att de ska behöva ansöka varje år.
- De menar att ansökningsförfarandet varje år skapar onödig administration för både fastighetsägare och verksamhetsutövare och kan göra att vissa fastighetsägare missar ersättning de har rätt till.
Visa vad de skrev
”Vår uppfattning är att detta ansökningsförfarande skapar en onödig administrativ börda både för den enskilde fastighetsägaren och för verksamhetsutövaren och riskerar att medföra att vissa fastighetsägare går miste om den ersättning som de är berättigade till.”
- De menar att det behövs ekonomiska incitament till kommuner och närboende för att öka acceptansen för ny vindkraft.
Visa vad de skrev
”Det finns därför ett stort behov av ekonomiska incitament, både till kommuner och till närboende, för att öka acceptansen för nybyggnation av vindkraftverk.”
- De menar att en lagstadgad rätt till ersättning för närboende och kommuner är nödvändig för fortsatt utbyggnad av vindkraft.
Visa vad de skrev
”Att i lag garantera rätten till ersättning för såväl närboende som kommuner är nödvändigt för att skapa incitament till en fortsatt utbyggnad av vindkraftverk.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Utbyggnaden av vindkraft i Sverige har under denna regering helt stannat av. Det finns därför ett stort behov av ekonomiska incitament, både till kommuner och till närboende, för att öka acceptansen för nybyggnation av vindkraftverk. Att i lag garantera rätten till ersättning för såväl närboende som kommuner är nödvändigt för att skapa incitament till en fortsatt utbyggnad av vindkraftverk. Propositionen är ett steg i rätt riktning, och vi har därför ställt oss bakom regeringens förslag till en ny lag om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar. Däremot anser vi att de lösningar som föreslås både är otillräckliga och skapar onödig administrativ börda.
Regeringens förslag innebär att ägare av bostadsbyggnader som vill ta del av vindkraftsersättningen skriftligen ska anmäla sitt anspråk på ersättning till verksamhetsutövaren varje år. Vår uppfattning är att detta ansökningsförfarande skapar en onödig administrativ börda både för den enskilde fastighetsägaren och för verksamhetsutövaren och riskerar att medföra att vissa fastighetsägare går miste om den ersättning som de är berättigade till. Ersättningen till närboende bör i stället betalas ut automatiskt, och verksamhetsutövaren bör kunna identifiera de fastighetsägare som är berättigade till ersättningen med hjälp av uppgifter från fastighetsregistret.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4126 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4137 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:4104 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Ersättning till boende i flerfamiljshus – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen ger regeringen till känna att den, vid sidan av att fastighetsägaren får rätt till vindkraftsersättningen, bör återkomma med förslag som även tar hänsyn till hushåll i flerfamiljshus.
- De menar att regeringen inte bemöter remissinstansernas oro för att boende i flerfamiljshus riskerar att missgynnas av förslaget.
Visa vad de skrev
”det är beklagligt att regeringen i propositionen inte bemöter den oro som flera remissinstanser har uttryckt om att boende i flerfamiljshus riskerar att missgynnas av förslaget”
- De menar att förslaget riskerar att leda till orättvisor, konflikter och lägre acceptans för utbyggnad av vindkraft.
Visa vad de skrev
”Detta riskerar att ge upphov till orättvisor, konflikter och lägre acceptans för vindkraftsutbyggnad.”
- De menar att de hushåll som inte får någon ersättning sannolikt upplever konsekvenserna som betydligt mer problematiska än vad regeringen räknar med.
Visa vad de skrev
”konsekvenserna upplevs sannolikt betydligt mer problematiska av de hushåll som inte kommer att omfattas av vindkraftsersättningen”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
När det gäller regeringens förslag om att det är fastighetsägaren som ska ha rätt till vindkraftsersättningen anser jag att det är beklagligt att regeringen i propositionen inte bemöter den oro som flera remissinstanser har uttryckt om att boende i flerfamiljshus riskerar att missgynnas av förslaget. Enligt regeringen bedöms det vara ett begränsat problem, men konsekvenserna upplevs sannolikt betydligt mer problematiska av de hushåll som inte kommer att omfattas av vindkraftsersättningen. Detta riskerar att ge upphov till orättvisor, konflikter och lägre acceptans för vindkraftsutbyggnad. Regeringen bör därför återkomma med förslag som även tar hänsyn till dessa hushåll.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen tillkänna.
Snabbhetsbonus – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att införa en så kallad snabbhetsbonus till kommuner som godkänner en vindkraftsetablering eller som ändrar ett tidigare veto mot vindkraftsparker till ett positivt beslut.
- De menar att mer måste göras än regeringens förslag om vindkraftsersättning för att få igång vindkraftsbyggnationen.
Visa vad de skrev
”Utöver de förslag om vindkraftsersättning som regeringen lägger fram i propositionen måste mer göras för att få igång vindkraftsbyggnationen.”
- De menar att den landbaserade vindkraften har stor potential att snabbt leverera el till låg kostnad och att den potentialen behöver tas till vara.
Visa vad de skrev
”Den landbaserade vindkraften har stor potential att snabbt leverera el till låg kostnad. Den potentialen behöver tas till vara.”
- De menar att bonusen skulle innebära en rättvis omfördelning av offentliga resurser från staten till kommuner som vill bidra till förnybar elproduktion och klimatomställningen.
Visa vad de skrev
”En sådan bonus skulle även innebära en rättvis omfördelning av offentliga resurser från staten till de kommuner som vill bidra till förnybar elproduktion och till klimatomställningen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Utöver de förslag om vindkraftsersättning som regeringen lägger fram i propositionen måste mer göras för att få igång vindkraftsbyggnationen. Den landbaserade vindkraften har stor potential att snabbt leverera el till låg kostnad. Den potentialen behöver tas till vara. Vi anser därför att det bör införas en s.k. snabbhetsbonus till de kommuner som tillstyrker en vindkraftsetablering eller som ändrar ett tidigare fattat beslut som innebär ett veto mot vindkraftsparker till ett positivt beslut. En sådan bonus skulle även innebära en rättvis omfördelning av offentliga resurser från staten till de kommuner som vill bidra till förnybar elproduktion och till klimatomställningen.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Övrigt om ersättning till kommuner – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger ja till att göra de frivilliga systemen med bygdemedel formella, utöver ersättningen till närboende.
- De menar att regeringen tidigare har sagt att förslagen om ersättning till lokalsamhällen ska genomföras, men att propositionen nu bara handlar om ersättning till närboende.
Visa vad de skrev
”Regeringen har tidigare aviserat att de förslag som lämnades i betänkandet Värdet av vinden (SOU 2023:18) om ersättning till lokalsamhällen ska genomföras. Trots detta omfattar propositionens förslag nu endast ersättningen till närboende.”
- De menar att en formalisering av de frivilliga systemen med bygdemedel skulle göra det tydligare vad som gäller.
Visa vad de skrev
”Jag menar att en formalisering av befintliga och frivilliga system med bygdemedel”
- De menar att en sådan formalisering skulle öka rättssäkerheten och stärka lokalsamhällenas självständighet, lokala organisering och självförsörjning.
Visa vad de skrev
”skulle öka rättssäkerheten och främja lokalsamhällens självständighet, lokala organisering och självförsörjning”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen har tidigare aviserat att de förslag som lämnades i betänkandet Värdet av vinden (SOU 2023:18) om ersättning till lokalsamhällen ska genomföras. Trots detta omfattar propositionens förslag nu endast ersättningen till närboende. Jag menar att en formalisering av befintliga och frivilliga system med bygdemedel, såsom det föreslås i det nyssnämnda betänkandet, skulle öka rättssäkerheten och främja lokalsamhällens självständighet, lokala organisering och självförsörjning.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Ett modernt och anpassat regelverk för krigsmaterielProp. 2025/26:228 · beslutad 9 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till den nya sekretessbestämmelsen för uppgifter om programvara, teknik eller tekniskt bistånd, men säger ja till lagförslagen i övrigt.
- De menar att den föreslagna sekretessbestämmelsen är otydlig och kan försvåra för myndigheterna som ska tillämpa den.
Visa vad de skrev
”Jag anser att den föreslagna sekretessbestämmelsen för uppgifter om programvara, teknik eller tekniskt bistånd i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska avslås eftersom den är otydlig och det kan försvåra för tillämpande myndigheter.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag anser att den föreslagna sekretessbestämmelsen för uppgifter om programvara, teknik eller tekniskt bistånd i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska avslås eftersom den är otydlig och det kan försvåra för tillämpande myndigheter.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) i de delar det avser 18 kap. 12 c och 19 §§ och antar lagförslaget i övrigt,
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel,
2. lag om ändring i vapenlagen (2026:000).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:228 punkterna 1 och 3 samt motion 2025/26:4096 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 4, bifaller delvis proposition 2025/26:228 punkt 2 och avslår motion 2025/26:4091 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Jacob Risberg (MP).
Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger nej till att godkänna Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet.
- De menar att avtalet riskerar att försvaga demokratikriteriet i svensk lag om krigsmateriel.
Visa vad de skrev
”Vi anser att avtalet om exportkontroll riskerar att underminera demokratikriteriet i svensk krigsmateriellagstiftning.”
- De menar att de andra länderna har svagare exportregler, vilket kan öppna en väg runt den svenska regleringen.
Visa vad de skrev
”Eftersom de andra avtalsparterna (Frankrike, Tyskland, Spanien och Storbritannien) har svagare regelverk för krigsmaterielexport skulle en anslutning till avtalet möjliggöra ett kryphål för dem som vill undkomma den svenska regleringen.”
- De menar att Sverige behöver skydda sina nationella exportregler och inte låta andra länder bedöma svensk krigsmateriel, även svenska vapenkomponenter.
Visa vad de skrev
”Sverige behöver värna de nationella regler som finns för krigsmaterielexport och inte överlåta till andra stater att göra bedömningar som gäller svenskt krigsmateriel. Det gäller även svensktillverkade vapenkomponenter.”
- De menar att fördelar med sambeställningar inte får gå före integriteten i den svenska exportkontrollen.
Visa vad de skrev
”Men sådana fördelar får inte uppnås på bekostnad av den svenska exportkontrollens integritet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen ska avslå regeringens förslag om att riksdagen ska godkänna Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet.
Enligt FN:s vapenhandelsfördrag som Sverige ratificerade 2024 är Sverige skyldig att införa och upprätthålla nationell kontroll över export av krigsmateriel. EU:s medlemsstater har nationella regler för krigsmaterielexport. Vi anser att avtalet om exportkontroll riskerar att underminera demokratikriteriet i svensk krigsmateriellagstiftning. Eftersom de andra avtalsparterna (Frankrike, Tyskland, Spanien och Storbritannien) har svagare regelverk för krigsmaterielexport skulle en anslutning till avtalet möjliggöra ett kryphål för dem som vill undkomma den svenska regleringen.
Riktlinjerna – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till reservationens förslag om ändrade riktlinjer för krigsmateriel, bland annat att ta bort hänvisningen till neutralitetsrätten och införa ett exportförbud till diktaturer.
- De menar att det bara finns behov av att ta bort hänvisningen till neutralitetsrätten, inte av de långtgående ändringarna av riktlinjerna.
Visa vad de skrev
”Jag kan se behovet av att ta bort hänvisningen till neutralitetsrätten. Men i övrigt ser jag inte behovet av de långtgående förslagen till ändringar av riktlinjerna.”
- De menar att Sverige måste fortsätta föra en självständig utrikespolitik och göra en noggrann bedömning i varje enskilt fall.
Visa vad de skrev
”För mig är det viktigt att Sverige fortsätter föra en självständig utrikespolitik och att Sverige står fast i försvaret av folkrätten. Därför anser jag att en noggrann bedömning behöver göras i varje enskilt fall även framöver.”
- De menar att det behövs ett exportförbud till diktaturer, krigförande länder och länder som begår omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter.
Visa vad de skrev
”Miljöpartiet har därför länge drivit kravet på ett exportförbud till diktaturer, krigförande länder och länder som begår omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter.”
- De menar att risken för vidareföring behöver ges en tydligare och mer självständig betydelse i tillståndsprövningen.
Visa vad de skrev
”En sådan risk för vidareföring behöver ges en tydligare och mer självständig betydelse i tillståndsprövningen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Natomedlemskapet medförde inga krav på åtaganden när det gäller krigsmateriel. Jag kan se behovet av att ta bort hänvisningen till neutralitetsrätten. Men i övrigt ser jag inte behovet av de långtgående förslagen till ändringar av riktlinjerna. Det finns redan utrymme att ta en bredare säkerhetspolitisk hänsyn vid den helhetsbedömning som görs vid tillståndsgivning.
Förslag till sekretessbestämmelse – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett tydligare förslag till sekretessbestämmelse som beaktar både remissinstansernas och Lagrådets synpunkter.
- De menar att det är otydligt vad skillnaden mellan teknik och tekniskt bistånd innebär.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser har påpekat att det är otydligt vad skillnaden mellan teknik och tekniskt bistånd innebär.”
- De menar att otydligheten kan leda till osäkerhet och onödiga fördröjningar i handläggningen.
Visa vad de skrev
”Denna otydlighet kan leda till osäkerhet och onödiga fördröjningar i handläggningen.”
- De menar att synpunkterna är särskilt viktiga eftersom sekretessbestämmelsen saknar tidsgräns.
Visa vad de skrev
”Därtill bär dessa synpunkter en särskild vikt eftersom sekretessbestämmelsen saknar tidsgräns.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag anser att regeringen bör återkomma med ett tydligare förslag till sekretessbestämmelse som beaktar både remissinstansernas och Lagrådets synpunkter. Flera remissinstanser har påpekat att det är otydligt vad skillnaden mellan teknik och tekniskt bistånd innebär. Denna otydlighet kan leda till osäkerhet och onödiga fördröjningar i handläggningen. Därtill bär dessa synpunkter en särskild vikt eftersom sekretessbestämmelsen saknar tidsgräns.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4096 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Jacob Risberg (MP).
Stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvårdProp. 2025/26:216 · beslutad 9 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till att kommuner ska få anställa läkare för patientnära kliniskt arbete, men säger ja till förslaget att regeringen ska få meddela föreskrifter om hur avtal om läkarmedverkan mellan regioner och kommuner ska utformas.
- De menar att förslaget har fått stark och omfattande kritik från en majoritet av remissinstanserna.
Visa vad de skrev
”Propositionen har emellertid mottagit stark och omfattande kritik från en majoritet av remissinstanserna.”
- De menar att förslaget att kommuner ska få anställa läkare för patientnära kliniskt arbete riskerar att skapa dubbla och ineffektiva strukturer, urholka regionernas ansvar och leda till mer ojämlik vård i landet.
Visa vad de skrev
”regeringens förslag om att kommuner ska få anställa läkare för patientnära kliniskt arbete riskerar att skapa dubbla och ineffektiva strukturer, urholka regionernas ansvar och leda till en mer ojämlik vård i landet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Patienter i den kommunala hälso- och sjukvården tillhör de mest sköra och har ofta komplexa vårdbehov. Vi delar därför regeringens ambition om att stärka den medicinska kompetensen i kommunal hälso- och sjukvård. Propositionen har emellertid mottagit stark och omfattande kritik från en majoritet av remissinstanserna. Vi instämmer i den oro som dessa aktörer framför och anser bl.a. att regeringens förslag om att kommuner ska få anställa läkare för patientnära kliniskt arbete riskerar att skapa dubbla och ineffektiva strukturer, urholka regionernas ansvar och leda till en mer ojämlik vård i landet. Därför anser vi att riksdagen bör avslå propositionen i de delar som avser 12 kap. 1 och 3 §§ hälso- och sjukvårdslagen.
Vi anser att riksdagen bör anta regeringens förslag om ett bemyndigande att meddela föreskrifter om utformningen av avtal om läkarmedverkan mellan regioner och kommuner. Genom tydligare och mer enhetliga avtal kan vi säkerställa att regionerna tar sitt ansvar utan att skapa splittrade organisationer.
bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) i de delar det avser 12 kap. 1 och 3 §§ och antar lagförslaget i övrigt.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4081 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) och 2025/26:4094 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) samt bifaller delvis proposition 2025/26:216.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Karin Rågsjö (V), Christofer Bergenblock (C) och Nils Seye Larsen (MP).
Bättre förutsättningar för yrkesutbildningProp. 2025/26:198 · beslutad 9 juni 2026
Förutsättningar för yrkesutbildning på entreprenad – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till motionen och ber regeringen att införa striktare och tydligare ramar, bättre uppföljning och kontroll samt rättsliga möjligheter att utkräva ansvar för yrkesutbildning på entreprenad, och att kalla det branschskolor.
- De menar att regeringen går för långt när den gör det lättare att lägga ut yrkesutbildning på entreprenad.
Visa vad de skrev
”Här menar vi att regeringen går för långt.”
- De menar att om entreprenad används för brett och som ett självändamål finns en risk att utbildningen splittras och att kvaliteten blir mer ojämn.
Visa vad de skrev
”Men om det används för brett och som ett självändamål finns en risk att utbildningen splittras och att kvaliteten blir ännu mer ojämn än vad den är i dag.”
- De menar att det behövs striktare och tydligare ramar samt bättre uppföljning och kontroll.
Visa vad de skrev
”Därför menar vi att det behövs striktare och tydligare ramar samt bättre uppföljning och kontroll.”
- De menar att staten behöver rättsliga möjligheter att utkräva ansvar av dem som utför utbildning på entreprenad.
Visa vad de skrev
”När entreprenad och nya system införs behöver det finnas författningsrättsliga möjligheter för staten att utkräva ansvar av dem som utför utbildning på entreprenad.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Yrkesutbildningen är en central del av utbildningssystemet. Vi vill att fler unga ska välja ett yrkesprogram och känna att yrkesutbildningarna leder till riktiga jobb, vidare studier och utveckling i arbetslivet. Det kräver utbildningar av hög kvalitet, med tydliga kunskapskrav och med en stark koppling till arbetsmarknadens parter och andra relevanta aktörer i arbetslivet. Det kräver också att utbildningarna är likvärdiga och håller en god nivå oavsett var i landet de ges.
En central del i propositionen är att det ska bli lättare att lägga ut yrkesutbildning på entreprenad. Här menar vi att regeringen går för långt. Entreprenad kan fungera i vissa fall, t.ex. när det är svårt att ordna utbildning lokalt. Men om det används för brett och som ett självändamål finns en risk att utbildningen splittras och att kvaliteten blir ännu mer ojämn än vad den är i dag. Det är varken bra för elever eller arbetsgivare. Därför menar vi att det behövs striktare och tydligare ramar samt bättre uppföljning och kontroll. När entreprenad och nya system införs behöver det finnas författningsrättsliga möjligheter för staten att utkräva ansvar av dem som utför utbildning på entreprenad. Det behöver också ställas höga krav på staten att följa upp och säkra kvaliteten i hela landet. Vi anser dessutom att branschskolor är ett bättre namn än yrkesutbildning på entreprenad eftersom branschskolor är ett vedertaget begrepp.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4021 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Införandet av yrkesprov – reservation, röstade nej
Vad ville S och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att införa yrkesprov i nära samarbete med arbetsmarknadens parter och att införandet sker stegvis.
- De menar att reformen måste förankras hos både fack och arbetsgivare.
Visa vad de skrev
”Reformen att införa yrkesprov måste vara förankrad hos arbetsmarknadens parter, hos både fack och arbetsgivare.”
- De menar att yrkesproven ska utformas i nära samarbete med arbetsmarknadens parter i varje bransch och införas stegvis.
Visa vad de skrev
”Vi menar därför att yrkesproven måste utformas i nära samarbete med arbetsmarknadens parter i respektive bransch och införas stegvis.”
- De menar att förutsättningarna ser olika ut i olika yrken och att det därför måste få ta tid att göra rätt.
Visa vad de skrev
”Förutsättningarna ser olika ut i olika yrken, och det måste få ta tid att göra rätt.”
- De menar att skolan har ett bredare uppdrag att ge eleverna kunskaper, utvecklingsmöjligheter och trygghet i yrkesrollen över tid.
Visa vad de skrev
”Skolan har ett bredare uppdrag – att ge elever kunskaper, utvecklingsmöjligheter och trygghet i sin yrkesroll över tid.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Reformen att införa yrkesprov måste vara förankrad hos arbetsmarknadens parter, hos både fack och arbetsgivare. Arbetsgivare och arbetstagare har ett gemensamt intresse av att yrkesutbildningarna är utformade så att de är gångbara inom respektive bransch. Vi menar därför att yrkesproven måste utformas i nära samarbete med arbetsmarknadens parter i respektive bransch och införas stegvis. Förutsättningarna ser olika ut i olika yrken, och det måste få ta tid att göra rätt.
Samtidigt vill vi betona att det är viktigt att yrkesutbildningen inte reduceras till att enbart svara mot arbetsmarknadens kortsiktiga behov. Skolan har ett bredare uppdrag – att ge elever kunskaper, utvecklingsmöjligheter och trygghet i sin yrkesroll över tid. Det kräver utbildningar som är hållbara och som ger eleverna möjlighet att växa i sitt yrke, inte bara matchas mot dagens bristyrken.
Tid för undervisningsuppdragetProp. 2025/26:196 · beslutad 9 juni 2026
Dialog med arbetsmarknadens parter – reservation, röstade nej
Vad ville S, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen samarbetar med arbetsmarknadens parter när den kommande förordningen om undervisningsuppdraget utformas.
- De menar att reformen inte har föregåtts av tillräcklig dialog med arbetsmarknadens parter eller förankring hos riksdagens partier.
Visa vad de skrev
”Vi är kritiska till att reformen inte föregåtts av vare sig tillräcklig dialog med arbetsmarknadens parter, vilket är brukligt inom den svenska modellen, eller parlamentarisk förankring bland riksdagens partier.”
- De menar att reformen därför sannolikt har utformats svagare och att riskerna för problem i genomförandet ökar.
Visa vad de skrev
”Det innebär att reformen sannolikt utformats på ett svagare sätt än vad som annars vore möjligt och att riskerna för problem i genomförandet ökar.”
- De menar att staten därmed går in i ett område som ligger nära arbetsmarknadens parters ansvar.
Visa vad de skrev
”Det innebär att staten går in i ett område som ligger nära arbetsmarknadens parters ansvar.”
- De menar att regeringen bör samarbeta med arbetsmarknadens parter när den kommande förordningen utformas, så att regleringen blir så ändamålsenlig och gynnsam som möjligt.
Visa vad de skrev
”Vi anser därför att det är angeläget att regeringen samarbetar med arbetsmarknadens parter vid utformningen av den kommande förordningen, så att regleringen blir så ändamålsenlig och gynnsam som möjligt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi är kritiska till att reformen inte föregåtts av vare sig tillräcklig dialog med arbetsmarknadens parter, vilket är brukligt inom den svenska modellen, eller parlamentarisk förankring bland riksdagens partier. Det innebär att reformen sannolikt utformats på ett svagare sätt än vad som annars vore möjligt och att riskerna för problem i genomförandet ökar.
Propositionens utformning leder också till flera frågor. Regeringen föreslår att undervisningsuppdraget ska regleras i skollagen och att regeringen ska bemyndigas att meddela föreskrifter om omfattningen av tiden för de olika delarna av uppdraget. Det innebär att staten går in i ett område som ligger nära arbetsmarknadens parters ansvar. Av propositionen framgår också att remissinstanser har efterfrågat klargöranden om hur regleringen förhåller sig till annan arbetstid, såsom förtroendearbetstid, och om vem som ska besluta om tidsfördelningen i praktiken. Här är det uppenbart att reformen, i linje med den svenska modellen, borde ha utformats i närmare dialog med parterna än vad som nu skett. För oss är det centralt att förbättringar av lärarnas arbetsvillkor sker med respekt för den svenska modellen. Vi anser därför att det är angeläget att regeringen samarbetar med arbetsmarknadens parter vid utformningen av den kommande förordningen, så att regleringen blir så ändamålsenlig och gynnsam som möjligt.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3 och 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Ekonomiska konsekvenser – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen genomför reformen ansvarsfullt med tillräckliga resurser och utan nedskärningar av skolans anslag, så att den kan genomföras i hela landet.
- De menar att regeringen underfinansierar reformen och att skolor i hela landet, även på landsbygd och i glesbygd, behöver tillräckliga resurser för en likvärdig utbildning av hög kvalitet.
Visa vad de skrev
”Det finns anledning till oro över att regeringen underfinansierar reformen. För att utbildningen ska vara likvärdig och hålla hög kvalitet behöver skolor i hela landet, även på landsbygd och i glesbygd, ha tillräckliga resurser.”
- De menar att regeringen måste genomföra reformen på ett ansvarsfullt sätt och inte genom nedskärningar av anslagen till skolan.
Visa vad de skrev
”Vi kräver därför att regeringen genomför reformen på ett ansvarsfullt sätt och inte genom nedskärningar av anslagen till skolan.”
- De menar att om reformen finansieras med nedskärningar på andra anslag inom skolan riskerar resurser att flyttas från de skolor och elever som har störst behov av stöd.
Visa vad de skrev
”Om reformen dessutom finansieras med nedskärningar på andra anslag inom skolan är risken överhängande att resurser flyttas från de skolor och elever som har allra störst behov av stöd.”
- De menar att regeringen måste säkerställa att kommuner av olika storlek har möjlighet att genomföra reformen på riktigt.
Visa vad de skrev
”När regeringen arbetar vidare med att se till att de ekonomiska förutsättningarna är tillräckliga behöver det säkerställas att kommuner av olika storlek har möjlighet att genomföra reformen på riktigt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det finns anledning till oro över att regeringen underfinansierar reformen. För att utbildningen ska vara likvärdig och hålla hög kvalitet behöver skolor i hela landet, även på landsbygd och i glesbygd, ha tillräckliga resurser.
Konsekvenser för lärarbristen – reservation, röstade nej
Vad ville S, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till motionerna och tillkännager för regeringen att reformen ska genomföras ansvarsfullt och följas av särskilda satsningar för att öka andelen behöriga lärare i hela landet.
- De menar att det behövs särskilda satsningar för att öka andelen behöriga lärare i hela landet.
Visa vad de skrev
”Vi menar därför att det också behöver genomföras särskilda satsningar för att öka andelen behöriga lärare i hela landet.”
- De menar att regeringen ska genomföra reformen så att den inte leder till större barngrupper eller en högre andel obehöriga lärare.
Visa vad de skrev
”Vi förutsätter att regeringen förvaltar det ansvar som riksdagen ger och genomför reformen på ett sätt som inte leder till större barngrupper eller en högre andel obehöriga lärare.”
- De menar att ett dåligt genomförande riskerar att både fler lektioner leds av obehörig personal och att fler lektioner ställs in.
Visa vad de skrev
”Om den här reformen brister i genomförande riskerar priset för bättre arbetsvillkor bli att fler lektioner leds av obehörig personal och att fler lektioner ställs in.”
- De menar att riskerna är särskilt påtagliga på landsbygd och i glesbygd.
Visa vad de skrev
”Riskerna är särskilt påtagliga på landsbygd och i glesbygd.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Ett av förslagen i propositionen är att regeringen ska bemyndigas att meddela föreskrifter kring tidsintervall och andra uppgifter som är väsentliga för genomförandet av reformen. Det innebär att det kommer att vila ett tungt ansvar på regeringen att reformen genomförs på ett ansvarsfullt sätt. Det är fortsatt oklart om regeringen kommer att använda sig av de tidsintervall som föreslås i betänkandet Tid för undervisningsuppdraget – åtgärder för god undervisning och läraryrkets attraktivitet (SOU 2025:26). Det är också oklart vilken effekt andra reformer som exempelvis den om stödundervisning kommer att få på lärares undervisningstid, och vilken effekt de särskilda skäl som regeringen diskuterar i propositionen kommer att få för det framtida behovet av lärare. Vi förutsätter att regeringen förvaltar det ansvar som riksdagen ger och genomför reformen på ett sätt som inte leder till större barngrupper eller en högre andel obehöriga lärare. Om den här reformen brister i genomförande riskerar priset för bättre arbetsvillkor bli att fler lektioner leds av obehörig personal och att fler lektioner ställs in. Riskerna är särskilt påtagliga på landsbygd och i glesbygd. Vi menar därför att det också behöver genomföras särskilda satsningar för att öka andelen behöriga lärare i hela landet.
Uppföljning och utvärdering – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen verkar för breda politiska överenskommelser om skolan och ser till att reformerna får tillräcklig finansiering och följs upp och utvärderas kontinuerligt.
- De menar att det är beklagligt att regeringen inte har visat större intresse för att lägga grunden för breda politiska överenskommelser som håller över tid.
Visa vad de skrev
”Jag menar att det är beklagligt att man inte har visat större intresse för att redan från början lägga grunden för breda politiska överenskommelser som står starka över tid.”
- De menar att reformerna behöver tillräcklig finansiering och kontinuerlig uppföljning och utvärdering för att nå avsedda effekter och kunna justeras vid behov.
Visa vad de skrev
”För att alla reformerna ska få positiva effekter är det viktigt med tillräcklig finansiering samt kontinuerlig uppföljning och utvärdering för att försäkra sig om att de avsedda effekterna nås och för att kunna göra justeringar om det behövs.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens samlade reformpaket har stor betydelse för hur svensk skola ska utvecklas de kommande decennierna. Jag menar att det är beklagligt att man inte har visat större intresse för att redan från början lägga grunden för breda politiska överenskommelser som står starka över tid. För att alla reformerna ska få positiva effekter är det viktigt med tillräcklig finansiering samt kontinuerlig uppföljning och utvärdering för att försäkra sig om att de avsedda effekterna nås och för att kunna göra justeringar om det behövs.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 5 och avslår motion 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 4 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).
Dialog mellan skola och vårdnadshavare – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till förslaget och att regeringen ska vidta åtgärder för att inte minska skolans åtagande om utvecklingssamtal, för att arbetet mot diskriminering och trakasserier ska dokumenteras i tillräcklig omfattning och för att de skriftliga planerna ska få ett bredare innehåll.
- De menar att färre utvecklingssamtal riskerar att göra tiden mellan samtalen för lång och drabba de elever som mest behöver dem.
Visa vad de skrev
”Det riskerar att gå för lång tid mellan samtalen och det drabbar de elever som mest behöver dem och som behöver en nära relation mellan skola och familj.”
- De menar att arbetet mot diskriminering och trakasserier måste dokumenteras i tillräcklig omfattning för att rätt insatser ska kunna genomföras på varje skola.
Visa vad de skrev
”vikten av att arbetet mot diskriminering och trakasserier dokumenteras i tillräcklig omfattning för att rätt insatser ska kunna genomföras på varje skola.”
- De menar att planen bör ha ett bredare innehåll och att rektorn som tidigare bör besluta om vad den ska innehålla.
Visa vad de skrev
”Planen bör enligt min mening ha ett bredare anslag, och det bör som tidigare vara rektorn som beslutar om innehållet i den.”
- De menar att lärarrollen inte får smalnas av så mycket att helhetssynen på barn och elever går förlorad.
Visa vad de skrev
”Jag anser att det är viktigt att lärarrollen, trots välbehövlig reglering för att värna undervisningsuppdraget, inte smalnas av för mycket så att helhetssynen på barn och elever riskerar att gå förlorad.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Miljöpartiet vill minska lärares onödiga administration, men vill samtidigt framhålla vikten av att arbetet mot diskriminering och trakasserier dokumenteras i tillräcklig omfattning för att rätt insatser ska kunna genomföras på varje skola.
Urval till vidare studier – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen finansierar större behov av alternativa urvalsmetoder för vidare studier efter både grundskola och gymnasium och gör stora informationsinsatser om det nya betygssystemet.
- De menar att det nya betygssystemet kan påverka konstnärliga ämnen negativt, både vid bedömning och antagning till vidare studier.
Visa vad de skrev
”Jag ser med oro på hur det nya systemet påverkar konstnärliga ämnen dels vad gäller bedömning, dels vad gäller antagning till vidare studier.”
- De menar att undervisningen behöver hålla hög kvalitet och att den som är intresserad ska ha goda möjligheter att välja och antas till estetiska utbildningar i Sverige och utomlands.
Visa vad de skrev
”Det är viktigt med hög kvalitet på undervisningen genom hela utbildningssystemet och att de som är intresserade har goda möjligheter att välja och antas till estetiska utbildningar på gymnasiet och folkhögskolor och högre utbildning i Sverige och utomlands.”
- De menar att regeringen behöver finansiera större behov av alternativa urvalsmetoder för vidare studier efter både grundskola och gymnasium.
Visa vad de skrev
”Det är därför viktigt att regeringen vid genomförandet av reformen finansierar större behov av alternativa urvalsmetoder för vidare studier efter både grundskola och gymnasium.”
- De menar att stora informationsinsatser om den tiogradiga betygsskalan och beräkningen av meritvärde behövs för att undvika onödig stress hos lärare och elever.
Visa vad de skrev
”Det behöver också göras stora informationsinsatser om det nya betygssystemets tiogradiga betygsskala och beräkning av meritvärde för att undvika onödig stress hos både lärare och elever.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är viktigt att man arbetar för att kulturen får en stark roll i skolan. Undervisning med inslag av estetik och kreativitet kan förbättra inlärning och förmåga till kritiskt tänkande. Det är även viktigt att elever som kommer från studieovana hem får tillfälle att lära känna estetiska ämnen. Undervisning i estetiska ämnen kan även bidra till att elever mår bättre, att stress minskar och att de får en mer positiv inställning till skola och lärande.
Jag ser med oro på hur det nya systemet påverkar konstnärliga ämnen dels vad gäller bedömning, dels vad gäller antagning till vidare studier. Det är viktigt med hög kvalitet på undervisningen genom hela utbildningssystemet och att de som är intresserade har goda möjligheter att välja och antas till estetiska utbildningar på gymnasiet och folkhögskolor och högre utbildning i Sverige och utomlands. Det är därför viktigt att regeringen vid genomförandet av reformen finansierar större behov av alternativa urvalsmetoder för vidare studier efter både grundskola och gymnasium. Det behöver också göras stora informationsinsatser om det nya betygssystemets tiogradiga betygsskala och beräkning av meritvärde för att undvika onödig stress hos både lärare och elever.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4058 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 2 och 4 samt avslår motion 2025/26:4044 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Jan Riise (MP).
Behovet av att samordna betygssystemet med behörighetsregler – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till motionen och uppmanar regeringen att, utöver att avskaffa betyget F som spärrgräns, säkerställa att det nya betygssystemet samordnas med rimliga behörighetsregler och övergångar till gymnasiet.
- De menar att betygssystemet ska vara rättvist och pålitligt och inte bidra till utslagning eller påverkas av vinstjakt och betygsfiffel.
Visa vad de skrev
”Vi vill ha ett rättvist och pålitligt betygssystem som varken bidrar till utslagning från skolan eller korrumperas av vinstjakt och betygsfiffel.”
- De menar att det nya betygssystemet måste samordnas med rimliga behörighetsregler för att utslagningen mellan grundskolan och gymnasiet inte ska bestå.
Visa vad de skrev
”Det krävs att det nya betygssystemet samordnas med rimliga behörighetsregler till gymnasiala utbildningar.”
- De menar att gymnasieskolan i grunden bör bli obligatorisk och att skolplikten bör förlängas, men att utformningen behöver utredas vidare.
Visa vad de skrev
”I grunden vill vi se att gymnasieskolan blir obligatorisk och att skolplikten förlängs.”
- De menar att regeringen bör återkomma med en samlad plan för hur betygssystemet ska samordnas med behörighetsregler och övergångar till gymnasiet.
Visa vad de skrev
”regeringen återkommer med en samlad plan för hur betygssystemet ska samordnas med behörighetsregler och övergångar till gymnasiet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi vill ha ett rättvist och pålitligt betygssystem som varken bidrar till utslagning från skolan eller korrumperas av vinstjakt och betygsfiffel. Dagens betygssystem är ett historiskt misslyckande som många skolelever har tvingats att betala dyrt för. År 1994 infördes en gräns för godkänt och 2011 drev den moderatledda regeringen igenom det underkända betygssteget F som bidragit till massutslagning av unga mellan grundskolan och gymnasiet.
Värna de konstnärliga och praktisk-estetiska ämnenas särart – reservation, ingen omröstning
Vad ville C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen i genomförandet av reformen särskilt ska värna de konstnärliga och praktisk-estetiska ämnenas särart.
- De menar att konst och kultur inte är ytlig dekoration utan sätt att förstå världen och arbeta kreativt och nyskapande.
Visa vad de skrev
”Konst och kultur är inte en ytlig smyckning eller enkel förströelse. Det är vägar till att förstå världen och att kunna arbeta kreativt och nyskapande med avancerade processer.”
- De menar att det eleverna lär sig i de estetiska ämnena hjälper lärandet i stort.
Visa vad de skrev
”Det vi lär oss i de estetiska ämnena hjälper lärandet i stort.”
- De menar att estetiska kunskaper bör få en större plats i utbildningen, från förskola till forskning.
Visa vad de skrev
”Estetiska kunskaper bör ges en större plats i utbildningen, från förskola till folkbildning, från kulturskola till konstnärliga högre utbildningar och forskning.”
- De menar att det är viktigt med hög kvalitet och goda möjligheter att välja och antas till estetiska utbildningar.
Visa vad de skrev
”Det är viktigt med hög kvalitet på undervisningen genom hela utbildningssystemet och att de som är intresserade har goda möjligheter att välja och antas till estetiska utbildningar på gymnasiet och folkhögskolor och högre utbildning i Sverige och utomlands.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Konst och kultur är inte en ytlig smyckning eller enkel förströelse. Det är vägar till att förstå världen och att kunna arbeta kreativt och nyskapande med avancerade processer. Det vi lär oss i de estetiska ämnena hjälper lärandet i stort. Estetiska kunskaper bör ges en större plats i utbildningen, från förskola till folkbildning, från kulturskola till konstnärliga högre utbildningar och forskning. Estetiska lärprocesser ska värnas genom hela utbildningskedjan, från förskola till lärarutbildning och konstnärliga högre utbildningar.
Digitala nationella slutprov – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska säkerställa att digitala nationella slutprov är robusta och fungerar innan de införs fullt ut, kartlägga Skolverkets resurser, följa upp provens påverkan på undervisningen och utreda tillgängliga prov, inklusive översättning till teckenspråk.
- De menar att införandet av digitala nationella prov har präglats av tekniska problem, inställda prov och kritik från professionen, vilket visar på betydande risker.
Visa vad de skrev
”Införandet av digitala nationella prov har präglats av återkommande tekniska problem, inställda prov och omfattande kritik från professionen.”
- De menar att det är oklart om Skolverket har tillräckliga resurser och att regeringen därför bör låta Skolverket kartlägga om myndigheten har resurser att ta fram och administrera digitala nationella slutprov.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför ge Skolverket i uppgift att kartlägga om myndigheten har tillräckliga resurser för att ta fram och administrera digitala nationella slutprov.”
- De menar att det finns en risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven.
Visa vad de skrev
”Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven.”
- De menar att regeringen i förordningsarbetet bör utreda förutsättningarna för tillgängliga slutprov och översättning till teckenspråk.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför i förordningsarbetet utreda förutsättningarna för tillgängliga slutprov och översättning till teckenspråk.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det finns risker med nationella slutprov.
Den föreslagna betygsreformen bygger i hög grad på att digitala och centralt rättade nationella slutprov fungerar i praktiken. Här har regeringen uppvisat betydande brister. Införandet av digitala nationella prov har präglats av återkommande tekniska problem, inställda prov och omfattande kritik från professionen. Regeringen har till slut tvingats att skjuta upp införandet efter att systemet inte fungerat som avsett, trots långvarigt utvecklingsarbete. Det finns alltså betydande risker som inte får underskattas. När centrala delar av betygssystemet görs beroende av en infrastruktur som inte är tillförlitlig riskerar hela reformens legitimitet att undergrävas. Det är därför nödvändigt att säkerställa att genomförandet av digitala nationella slutprov är robust och fungerande innan systemet införs fullt ut.
Genomförande, uppföljning och utvärdering – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tillsätter en parlamentarisk kommitté som följer genomförandet av betygssystemet, och att förändringarna följs upp och utvärderas.
- De menar att det är viktigt att stora förändringar förbereds, att kompletterande utredningar görs och att genomförandet följs upp, utvärderas och justeras vid behov.
Visa vad de skrev
”Det är av stor vikt att förändringar förbereds, att kompletterande utredningar görs och att genomförandet följs upp, utvärderas och vid behov justeras.”
- De menar att eleverna som berörs inte får några andra chanser till slutprov och meritvärden, så systemet måste fungera redan för första kullen.
Visa vad de skrev
”De elever som berörs av de här förändringarna får inte andra chanser till slutprov och meritvärden; det är viktigt att det är ett välfungerande system som sjösätts och det behöver fungera även för första kullen elever.”
- De menar att ett betygssystem behöver vara långsiktigt stabilt och att bristande bred politisk förankring riskerar att försämra både kvaliteten och legitimiteten.
Visa vad de skrev
”Ett betygssystem behöver vara långsiktigt stabilt. Utan bred politisk förankring riskerar systemet att förlora i både kvalitet och legitimitet.”
- De menar att det är olyckligt att regeringen genomförde reformen utan bred parlamentarisk förankring.
Visa vad de skrev
”Det är olyckligt att regeringen valde att genomföra reformen utan bred parlamentarisk förankring.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen sjösätter nu en mängd stora reformer som kommer att påverka svensk skola under lång tid. Det är av stor vikt att förändringar förbereds, att kompletterande utredningar görs och att genomförandet följs upp, utvärderas och vid behov justeras. De elever som berörs av de här förändringarna får inte andra chanser till slutprov och meritvärden; det är viktigt att det är ett välfungerande system som sjösätts och det behöver fungera även för första kullen elever. Det behövs en kontinuerlig uppföljning och utvärdering. Det är olyckligt att regeringen valde att genomföra reformen utan bred parlamentarisk förankring. Ett betygssystem behöver vara långsiktigt stabilt. Utan bred politisk förankring riskerar systemet att förlora i både kvalitet och legitimitet. En parlamentarisk kommitté bör därför tillsättas för att följa genomförandet av betygssystemet.
Processen för kalibrering av betygsvärden – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen förenklar och ser över processen för kalibrering av betyg före införandet.
- De menar att processen för kalibrering behöver vara enkel och tydlig och gå att tillämpa i praktiken utan mer administration eller otydlighet.
Visa vad de skrev
”Processen för kalibrering behöver vara enkel, transparent och möjlig att tillämpa i praktiken utan att skapa ökad administration eller otydlighet.”
- De menar att lärarens samlade bedömning över tid fångar fler sidor av elevernas kunskaper än enskilda prov.
Visa vad de skrev
”Lärarens samlade bedömning bygger på ett brett underlag över tid och fångar fler dimensioner av elevernas kunskaper än enskilda prov.”
- De menar att ett minskat genomslag för lärarens betygssättning till förmån för standardiserade prov kan försämra bedömningens kvalitet och försvaga lärarens roll och auktoritet.
Visa vad de skrev
”Om lärarens betygssättning får minskat genomslag till förmån för standardiserade prov riskerar det inte bara att försämra bedömningens kvalitet, utan också att undergräva lärarens roll och auktoritet i klassrummet.”
- De menar att det finns en risk att nationella prov styr undervisningen så mycket att den anpassas efter proven.
Visa vad de skrev
”Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi instämmer med regeringen att betygsinflationen måste motverkas. Men de åtgärder som nu föreslås riskerar att skapa nya problem. Processen för kalibrering behöver vara enkel, transparent och möjlig att tillämpa i praktiken utan att skapa ökad administration eller otydlighet. Lärarens samlade bedömning bygger på ett brett underlag över tid och fångar fler dimensioner av elevernas kunskaper än enskilda prov. Om lärarens betygssättning får minskat genomslag till förmån för standardiserade prov riskerar det inte bara att försämra bedömningens kvalitet, utan också att undergräva lärarens roll och auktoritet i klassrummet.
Betygssystemets anpassning till komvux – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tillsätter en utredning om hur det nya betygssystemet ska genomföras och användas inom den kommunala vuxenutbildningen.
- De menar att vuxenutbildningen har andra förutsättningar än gymnasieskolan, med löpande antagning, individuell studietakt och en mycket blandad elevgrupp.
Visa vad de skrev
”Vuxenutbildningen har andra förutsättningar än gymnasieskolan, med kontinuerlig antagning, individuell studietakt och en mycket heterogen elevgrupp.”
- De menar att flera remissinstanser, bland dem Vuxenutbildning i Samverkan, har pekat på att förslagen riskerar att fungera sämre i vuxenutbildningen.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser, däribland Vuxenutbildning i Samverkan, har pekat på att förslagen riskerar att fungera sämre i denna kontext.”
- De menar att det är särskilt problematiskt att meritvärderingen i hög grad ska bygga på nationella slutprov, eftersom det kan tränga undan lärarens bedömning, minska motivationen och missgynna vuxna studerande.
Visa vad de skrev
”Särskilt problematiskt är att meritvärderingen i hög grad ska bygga på nationella slutprov. Det riskerar att tränga undan lärarens bedömning, minska motivationen och missgynna vuxna studerande.”
- De menar att slutprov vid samma tidpunkter som i gymnasieskolan kan minska flexibiliteten, skapa väntetider och bli en flaskhals i utbildningar som är viktiga för kompetensförsörjningen.
Visa vad de skrev
”Förslaget om att genomföra slutprov vid samma tidpunkter som i gymnasieskolan riskerar dessutom att minska flexibiliteten, skapa väntetider och fungera som en flaskhals i utbildningar som är avgörande för kompetensförsörjningen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En viktig fråga som inte har behandlats tillräckligt är hur betygssystemet ska fungera inom den kommunala vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen har andra förutsättningar än gymnasieskolan, med kontinuerlig antagning, individuell studietakt och en mycket heterogen elevgrupp.
PrivatkopieringsersättningProp. 2025/26:184 · beslutad 9 juni 2026
Upphovsrättsliga frågor – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska stärka upphovsmakares rättigheter i förhållande till AI-utvecklingen och ta fram lagstiftning som skyddar dem, både i Sverige och internationellt.
- De menar att AI i dag tränas på stora mängder befintligt material och att det är svårt för den som har upphovsrätten till materialet att hävda sin rätt.
Visa vad de skrev
”AI tränas i dag på stora mängder befintligt material och det är svårt för upphovsrättsinnehavare att hävda sina rättigheter till materialet.”
- De menar att författares, konstnärers och andras verk används utan deras medgivande, och att pengarna som AI-verken drar in inte går till dem som skapat originalverken.
Visa vad de skrev
”vars verk och prestationer utnyttjas utan att de gett sitt medgivande och utan att de ekonomiska värden som skapas av de AI-genererade verken tillfaller upphovsrättsinnehavarna”
- De menar att det behövs lagstiftning både i Sverige och internationellt för att skydda upphovsmakarnas rättigheter.
Visa vad de skrev
”Det behövs lagstiftning både nationellt och internationellt för att säkra upphovsmakarnas rättigheter, och här var AI-förordningen ett steg i rätt riktning.”
- De menar att de kulturella och kreativa branscherna bör vara med i arbetet med AI-frågor, så att upphovsrätten tas till vara.
Visa vad de skrev
”De kulturella och kreativa branscherna bör involveras i detta arbete för att säkra upphovsrättsperspektivet i AI-arbetet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
AI har utvecklats snabbt de senaste åren. En mångfald av nya webbtjänster har tillkommit som tillgängliggör AI-tekniken för var och en. Detta har redan inneburit och kommer att innebära betydande förändringar och utmaningar, inte minst för kultursektorn. Förutom frågor om kulturens värde och funktion, konstnärlig kvalitet, etik och autenticitet är upphovsrättslagstiftningen helt central. AI tränas i dag på stora mängder befintligt material och det är svårt för upphovsrättsinnehavare att hävda sina rättigheter till materialet. Det handlar alltså om författare, bildkonstnärer, kompositörer, musiker, skådespelare och filmskapare vars verk och prestationer utnyttjas utan att de gett sitt medgivande och utan att de ekonomiska värden som skapas av de AI-genererade verken tillfaller upphovsrättsinnehavarna.
Kultursektorn har anpassat sig till teknisk utveckling förr och kan göra det igen, men politiken behöver stödja sektorn mer under denna förändring. Vi anser att det är nödvändigt att uppmärksamma och skydda det fundamentala värdet av det mänskliga skapandet och säkra förutsättningarna för bildkonstnärer, författare, musiker, skådespelare och filmskapare i Sverige och världen över. AI innebär många möjligheter, men utmaningarna måste tas på allvar. Sverige har inte råd att vänta och se, utan bör med utgångspunkt i upphovsrätten och värnandet av det kulturella skapandet vara aktivt i att söka lösningar i en ny tid. Det behövs lagstiftning både nationellt och internationellt för att säkra upphovsmakarnas rättigheter, och här var AI-förordningen ett steg i rätt riktning. Staten behöver också ta ett tydligare ansvar för att skydda upphovspersoners och utövande konstnärers rättigheter. De kulturella och kreativa branscherna bör involveras i detta arbete för att säkra upphovsrättsperspektivet i AI-arbetet. Mot denna bakgrund anser vi att regeringen bör stärka upphovsmakares rättigheter i relation till AI-utvecklingen och ta fram lagstiftning för att säkra upphovsmakares rättigheter, nationellt och internationellt.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3425 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 5 och 2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 32 och avslår motionerna 2025/26:901 av Mirja Räihä och Per-Arne Håkansson (båda S), 2025/26:2301 av Per-Arne Håkansson (S), 2025/26:2832 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 16, 2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 42, 2025/26:3561 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 7, 2025/26:3593 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 52 och 2025/26:3665 av Magnus Berntsson (KD).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Birger Lahti (V) och Katarina Luhr (MP).
2026 års ekonomiska vårpropositionProp. 2025/26:100 · beslutad 9 juni 2026
Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger nej till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och ja till riktlinjer som ska skapa trygghet, en rättvis klimatomställning och minskade klyftor.
- De menar att Sverige i ett läge med lågkonjunktur, hög arbetslöshet och pressade hushåll behöver en politik som skapar trygghet, framtidstro och riktning.
Visa vad de skrev
”I ett läge med lågkonjunktur, hög arbetslöshet och pressade hushåll behöver Sverige en politik som skapar trygghet, framtidstro och riktning.”
- De menar att politiken ska göra kollektivtrafiken billigare, enklare och tryggare att lita på genom bättre punktlighet, stärkt järnvägsunderhåll och subventionerade biljettpriser.
Visa vad de skrev
”Därför ska politiken inriktas på att göra kollektivtrafiken billigare, enklare och tryggare att lita på genom bättre punktlighet, stärkt järnvägsunderhåll och subventionerade biljettpriser.”
- De menar att Sverige vinner på att minska de ekonomiska klyftorna, stärka hushåll med små marginaler och förbättra barns uppväxtvillkor i stället för att prioritera skattesänkningar för dem som redan har mest.
Visa vad de skrev
”Sverige vinner på att minska de ekonomiska klyftorna, stärka hushåll med små marginaler och förbättra barns uppväxtvillkor i stället för att fortsätta att prioritera skattesänkningar för dem som redan har mest.”
- De menar att klimatkrisen motiverar ett modernare finanspolitiskt ramverk som både värnar stabila offentliga finanser och ger utrymme för nödvändiga investeringar i klimatomställningen.
Visa vad de skrev
”Klimatkrisen motiverar ett modernare finanspolitiskt ramverk, ett ramverk som både värnar stabila offentliga finanser och ger utrymme för nödvändiga investeringar i klimatomställningen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I ett läge med lågkonjunktur, hög arbetslöshet och pressade hushåll behöver Sverige en politik som skapar trygghet, framtidstro och riktning. Den ekonomiska politiken ska inriktas mot en rättvis klimatomställning från det fossilberoende samhället, en politik som minskar klyftorna, stärker hushållens trygghet, pressar tillbaka arbetslösheten och investerar i Sveriges långsiktiga konkurrenskraft och beredskap inför både ett mer osäkert omvärldsläge och klimatförändringar.
En rättvis grön omställning måste fungera i människors vardag, så när bränslepriserna stiger och hushållens ekonomi pressas behöver fler ha råd att resa hållbart. Det ska gå att pendla till jobbet, ta sig till skolan och komma till vård och fritidsaktiviteter utan att vara helt beroende av bilen. Därför ska politiken inriktas på att göra kollektivtrafiken billigare, enklare och tryggare att lita på genom bättre punktlighet, stärkt järnvägsunderhåll och subventionerade biljettpriser. Ett nationellt kollektivtrafikkort, ett Sverigekort, bör införas som ger tillgång till all regional och lokal kollektivtrafik i hela landet till ett enhetligt och lågt pris. Genom en sådan inriktning stärks även arbetsmarknaden eftersom större arbetsmarknadsområden gör det lättare att pendla till arbete och utbildning och gör det lättare för företag att hitta rätt kompetens.
I stället för att återkommande subventionera användningen av fossila drivmedel ska politiken inriktas på att göra Sverige mindre beroende av fossil olja och gas. Det är fullt möjligt och mycket mer effektivt att sänka priser i kollektivtrafiken, genomföra en elbilsoffensiv och satsa på inhemsk produktion av biodrivmedel. Ett transportstöd till människor i glesbygd och landsbygd med lägre inkomst är exempel på ett riktat och rättvist stöd till de människor som inte kan ställa om.
Klimatpolitiken behöver vila på två ben: fossila utsläpp ska prissättas och de gröna alternativen behöver byggas ut. För att bygga ut de gröna alternativen behövs det stora investeringar. Sverige vinner på att bygga ut järnvägen, energisystemet och den gröna industrin. På så sätt stärks både klimatomställningen och arbetsmarknaden. Det snabbaste och billigaste sättet att stärka Sveriges energisystem är att använda energin smartare, dvs. genom energieffektivisering.
En rättvis ekonomisk politik måste börja där behoven är som störst. Sverige vinner på att minska de ekonomiska klyftorna, stärka hushåll med små marginaler och förbättra barns uppväxtvillkor i stället för att fortsätta att prioritera skattesänkningar för dem som redan har mest. Det är helt ovärdigt för Sverige att barnfattigdomen ökar. Den ekonomiska politiken ska inriktas på reformer som stärker barns uppväxtvillkor, t.ex. genom ett högre barnbidrag. Det behövs en mer rättvis beskattning som låter dem som har störst ekonomiska resurser bidra mer till det gemensamma. En högre beskattning av miljardärer är särskilt angeläget i en tid när behoven av gemensamma investeringar är stora.
I Sverige har regeringens energipolitik i allt högre grad kommit att bli ett prestigeprojekt med kärnkraft som enda lösning för ny elproduktion. Detta ensidiga fokus på kärnkraft har gjort att investeringar i andra energislag stannat av, och därmed har svenska konsumenter fått högre elräkningar och möjligheten till en effektiv klimatomställning har försvårats.
Vårändringsbudget för 2026Prop. 2025/26:99 · beslutad 9 juni 2026
Vårändringsbudget för 2026 – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om ändrade anslag och ramar för utgiftsområdena 21 Energi och 24 Näringsliv, och nej till bemyndigandena om ett nytt kärnavfallsprogram och Videberg Kraft AB, men säger ja till vårändringsbudgeten i övrigt.
- De menar att regeringens prioriteringar riskerar att försvaga förutsättningarna för innovation, export och långsiktig konkurrenskraft i ett läge där Sverige behöver stärka klimatomställningen och investeringarna i framtidens gröna industriomställning.
Visa vad de skrev
”Jag anser att regeringens prioriteringar riskerar att försvaga förutsättningarna för innovation, export och långsiktig konkurrenskraft i ett läge där Sverige behöver stärka klimatomställningen och investeringarna i framtidens gröna industriomställning.”
- De menar att det är mycket anmärkningsvärt att regeringen i en vårändringsbudget begär riksdagens tillstånd för så stora, långvariga och osäkra ekonomiska åtaganden.
Visa vad de skrev
”Enligt min mening är det mycket anmärkningsvärt att regeringen i en vårändringsbudget begär riksdagens bemyndigande för så omfattande, långvariga och osäkra ekonomiska åtaganden.”
- De menar att förslaget innebär att staten tar på sig en betydande del av risken för nya kärnkraftsprojekt.
Visa vad de skrev
”Förslaget innebär att staten tar på sig en betydande del av risken för nya kärnkraftsprojekt”
- De menar att förslaget riskerar att minska det demokratiska handlingsutrymmet för kommande riksdagar och regeringar och flytta betydande ekonomiska risker från kärnkraftsaktörerna till staten.
Visa vad de skrev
”Det riskerar att minska det demokratiska handlingsutrymmet för kommande riksdagar och regeringar och flytta betydande ekonomiska risker från kärnkraftsaktörerna till staten.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Utgiftsområdena 21 Energi och 24 Näringsliv samt Videberg Kraft Jag ställer mig inte bakom regeringens förslag om ändrade ramar och anslagsnivåer för utgiftsområdena 21 Energi och 24 Näringsliv. Jag anser att regeringens prioriteringar riskerar att försvaga förutsättningarna för innovation, export och långsiktig konkurrenskraft i ett läge där Sverige behöver stärka klimatomställningen och investeringarna i framtidens gröna industriomställning.
Jag vill särskilt invända mot regeringens förslag om bemyndiganden för ett nytt kärnavfallsprogram. I vårändringsbudgeten föreslår regeringen att staten ska kunna ingå ekonomiska åtaganden om sammanlagt 183 miljarder kronor i 2026 års prisnivå för fasta kostnader och fördyringar kopplade till ett nytt kärnavfallsprogram för använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från nya kärnkraftsreaktorer. Åtagandena avser perioden 2035–2159 och är direkt kopplade till regeringens politik för ny kärnkraft och till Videberg Kraft AB planerade kärnkraftsprojekt.
Enligt min mening är det mycket anmärkningsvärt att regeringen i en vårändringsbudget begär riksdagens bemyndigande för så omfattande, långvariga och osäkra ekonomiska åtaganden. Förslaget innebär att staten tar på sig en betydande del av risken för nya kärnkraftsprojekt och att skattebetalarnas pengar används för att skapa förutsägbarhet för investeringar i en energiform som är dyr, tar lång tid att bygga ut och är förknippad med stora osäkerheter. Det gäller inte minst framtida kostnader för avfallshantering, slutförvaring, säkerhetskrav och eventuella fördyringar.
Jag anser att regeringens förslag innebär ett avsteg från en ansvarsfull hantering av offentliga medel. Regeringen söker genom civilrättsliga avtal och mycket långsiktiga bemyndiganden binda staten vid en kärnkraftspolitik som kan få konsekvenser under mer än ett sekel. Det riskerar att minska det demokratiska handlingsutrymmet för kommande riksdagar och regeringar och flytta betydande ekonomiska risker från kärnkraftsaktörerna till staten.
Jag delar inte regeringens uppfattning att detta är rätt väg för svensk energipolitik. Sverige behöver snabbt ett robust, hållbart och kostnadseffektivt energisystem. De offentliga resurser och det politiska fokus som regeringen nu riktar mot ny kärnkraft bör i stället användas för investeringar som kan ge resultat här och nu: förnybar elproduktion, energieffektivisering, flexibilitet, energilagring och förstärkta elnät. Det skulle stärka hushållens och företagens möjligheter till lägre elkostnader, öka takten i klimatomställningen och bidra till svensk konkurrenskraft.
Mot denna bakgrund kan jag inte ställa mig bakom den inriktning som regeringens förslag om bemyndiganden för ett nytt kärnavfallsprogram ger uttryck för. Förslaget är ytterligare ett exempel på hur regeringens ensidiga kärnkraftspolitik leder till mycket stora offentliga åtaganden, samtidigt som mer kostnadseffektiva och snabbare klimat- och energilösningar trängs undan.
Bättre möjligheter att utreda brott av unga lagöverträdare och några andra processrättsliga frågorProp. 2025/26:227 · beslutad 3 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till förlängd tid för att hålla kvar barn under 15 år vid kroppsbesiktning, till att ta biometriska underlag från barn under 15 år i registreringssyfte och till ett tvångsmedel för att hålla kvar en grupp personer för identifiering, säger ja till lagförslaget i övrigt och säger till regeringen att den bör återkomma med lagförslag om nödvändiga följdändringar.
- De menar att flera remissinstanser har invänt mot förlängningen eftersom polisen och sjukvården bör kunna organisera sig så att en kroppsbesiktning kan göras inom den befintliga maximala tiden.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser har invänt mot en förlängning med hänvisning bl.a. till att det bör vara möjligt för polisen och sjukvården att organisera sig så att en kroppsbesiktning kan genomföras inom den befintliga maximala tidsfristen.”
- De menar att registrering i biometriregistren är ett långtgående och mer varaktigt intrång i integriteten och riskerar att stigmatisera barn som inte är straffmyndiga.
Visa vad de skrev
”Registrering i biometriregistren innebär ett långtgående och mer varaktigt integritetsintrång. Det riskerar också att stigmatisera barn som inte ens har uppnått straffbar ålder.”
- De menar att tvångsmedel utan individuell misstanke ökar risken för godtycke och för att tillämpningen uppfattas som diskriminerande.
Visa vad de skrev
”När tvångsmedel används utan en individuell misstanke ökar risken för godtycke och för en tillämpning som är eller uppfattas som diskriminerande.”
- De menar att lagstiftning som rör barn måste uppfylla högt ställda krav på rättssäkerhet, proportionalitet och träffsäkerhet.
Visa vad de skrev
”Samtidigt måste lagstiftning som berör barn leva upp till högt ställda krav på rättssäkerhet, proportionalitet och träffsäkerhet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är mycket angeläget att brott kan utredas på ett effektivt sätt, att brottsoffer får upprättelse och att barn skyddas från att utnyttjas av kriminella. Samtidigt måste lagstiftning som berör barn leva upp till högt ställda krav på rättssäkerhet, proportionalitet och träffsäkerhet. Det gäller särskilt i frågor om bl.a. tvångsmedel.
Jag ser positivt på många av de förslag som regeringen lägger fram i propositionen. Det gäller bl.a. de förslag som handlar om en utvidgad rätt till juridiskt biträde vid en § 31-utredning och om en förtydligad rätt till offentlig försvarare vid en bevistalan. Det är viktiga förbättringar som stärker barnets ställning och minskar risken för att barns rättigheter åsidosätts i rättsprocessen.
Däremot ser jag negativt på regeringens förslag om förlängd tid för kvarhållande av barn under 15 år vid kroppsbesiktning i brottsutredande syfte och om en möjlighet att ta upp biometriska underlag i registreringssyfte från barn under 15 år. Gemensamt för dessa förslag är att de innebär mycket ingripande åtgärder mot barn som inte ens är straffmyndiga utan att regeringen tillräckligt tydligt har visat att nyttan väger tyngre än intrånget. Negativt är också förslaget om ett tvångsmedel för att hålla kvar en grupp av personer för identifiering.
När det närmare gäller förslaget om förlängd tid för kvarhållande vid kroppsbesiktning i brottsutredande syfte vill jag anföra följande. I dag gäller att barn under 15 år får hållas kvar i högst tre timmar för att genomföra en sådan kroppsbesiktning eller, om det finns synnerliga skäl, ytterligare tre timmar. Regeringens förslag innebär att den ytterligare tidsfristen vid synnerliga skäl ska utökas från tre till sex timmar. Flera remissinstanser har invänt mot en förlängning med hänvisning bl.a. till att det bör vara möjligt för polisen och sjukvården att organisera sig så att en kroppsbesiktning kan genomföras inom den befintliga maximala tidsfristen. Jag instämmer i detta. Vidare bör utgångspunkten vara att man ska se över resurser, organisation och prioritering i stället för att ge myndigheterna utökade möjligheter att hålla kvar barn. Barn ska inte behöva bära kostnaden för myndigheternas bristande kapacitet.
När det närmare gäller förslaget om biometriska underlag från barn under 15 år i registreringssyfte vill jag framhålla den avgörande skillnaden mellan att ta upp sådana underlag i brottsutredande syfte å ena sidan och i registreringssyfte å andra sidan. Att i ett enskilt fall, under högt ställda krav, kunna ta upp vissa underlag för att utreda ett allvarligt brott är en sak. Att därifrån gå till att registrera barn som inte är straffmyndiga i polisens register över misstänkta och dömda är något annat. Registrering i biometriregistren innebär ett långtgående och mer varaktigt integritetsintrång. Det riskerar också att stigmatisera barn som inte ens har uppnått straffbar ålder. Särskilt allvarligt är detta när det gäller registrering efter en bevistalan. Ett barn som inte är straffmyndigt ska inte behandlas som om han eller hon vore en dömd vuxen lagöverträdare. Flera remissinstanser har också riktat tydlig kritik mot förslaget. De har ifrågasatt dess förenlighet med Europakonventionen och barnkonventionen samt anfört att det innebär ett oproportionerligt ingrepp i barns rätt till privatliv och integritet. Jag instämmer i den kritiken.
Tidsbegränsning av vissa utökade möjligheter till tvångsmedel mot barn – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett lagförslag som tidsbegränsar de nya reglerna om att fler tvångsmedel får användas mot barn under 15 år och om att kravet på särskilda skäl tas bort för vissa tvångsmedel.
- De menar att den nya lagstiftningen innebär en ökad repression mot barn under straffbar ålder och därför inte bör gälla längre än nödvändigt.
Visa vad de skrev
”Vi anser att en tidsbegränsning på förslagsvis fem år vore lämplig, eftersom den nya lagstiftningen innebär en ökad repression mot barn under straffbar ålder och därför inte bör gälla längre än nödvändigt.”
- De menar att en tidsbegränsning skulle göra det möjligt att säkerställa att reformen faktiskt skyddar barn från att utnyttjas i allvarlig brottslighet och att lagstiftningen tillämpas rättssäkert och proportionerligt inför en eventuell förlängning.
Visa vad de skrev
”En tidsbegränsning skulle också göra det möjligt att säkerställa att reformen faktiskt leder till att barn skyddas från att utnyttjas i allvarlig brottslighet och att lagstiftningen tillämpas på ett rättssäkert och proportionerligt sätt inför en eventuell förlängning av giltighetstiden.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
De nya reglerna om bättre möjligheter att utreda brott av barn som inte uppnått straffbar ålder innebär bl.a. att fler tvångsmedel kommer att få användas än i dag. Det handlar närmare bestämt om att även kvarstad, förvar, avspärrning eller andra liknande åtgärder samt undersökning på annat ställe blir tillåtna mot brottsmisstänkta barn under 15 år. I en utredning om förverkande rör det sig i sin tur om kvarstad och förvar som tillkommande tvångsmedel mot barn under 15 år.
Genom den nya regleringen tas också kravet på särskilda skäl bort för vissa tvångsmedel som redan i dag får användas mot brottsmisstänkta barn under straffbar ålder. Det rör sig om tvångsmedlen beslag, husrannsakan och kroppsvisitation. (Något krav på särskilda skäl ställs inte heller upp för det tillkommande tvångsmedlet undersökning på annat ställe.) I en utredning om förverkande kommer på motsvarande sätt beslag, husrannsakan och kroppsvisitation att få användas mot barn som inte har fyllt 15 år utan något krav på särskilda skäl.
Översyn av de nya reglerna om tvångsmedel – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen gör en samlad utvärdering och översyn av de nya reglerna om tvångsmedel, bland annat hur de påverkar barn.
- De menar att de nya reglerna innebär att fler tvångsmedel får användas mot barn under straffbar ålder och att befintliga tvångsmedel blir tillåtna i fler fall.
Visa vad de skrev
”Genom de nya reglerna i detta ärende kommer fler tvångsmedel att få användas mot barn som inte uppnått straffbar ålder, och vissa befintliga tvångsmedel blir tillåtna i fler fall.”
- De menar att det är svårt eller omöjligt att bedöma vilka konsekvenser de nya reglerna får för enskildas personliga integritet, vilket flera remissinstanser har pekat på.
Visa vad de skrev
”Som flera remissinstanser har framhållit är det svårt, eller till och med omöjligt, att bedöma de enskilda och samlade konsekvenserna av den nya regleringen för enskildas personliga integritet.”
- De menar att det är särskilt allvarligt att åtgärderna träffar barn, eftersom barns rättigheter ska ha ett extra starkt skydd.
Visa vad de skrev
”Detta gäller inte minst i fråga om åtgärder som träffar barn, vilket är särskilt allvarligt eftersom barns rättigheter ska tillförsäkras ett extra starkt skydd.”
- De menar att biometriska underlag i större utsträckning får tas från barn.
Visa vad de skrev
”Biometriska underlag kommer också att få tas upp från barn i större utsträckning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Genom de nya reglerna i detta ärende kommer fler tvångsmedel att få användas mot barn som inte uppnått straffbar ålder, och vissa befintliga tvångsmedel blir tillåtna i fler fall. Biometriska underlag kommer också att få tas upp från barn i större utsträckning. Vidare införs det ett tvångsmedel för att hålla kvar en grupp av personer.
Ersättningsregler med brottsoffret i fokusProp. 2025/26:222 · beslutad 3 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till att skärpa vårdnadshavares skadeståndsansvar, det så kallade principalansvaret, för skador som deras barn orsakar genom brott, men säger ja till regeringens övriga förslag för att stärka brottsoffers ställning.
- De menar att utredningen ansåg att beloppet som ansvaret är begränsat till inte borde höjas och att det är tveksamt om ett skärpt ansvar skulle minska ungdomsbrottsligheten.
Visa vad de skrev
”Utredningen om ersättningsregler med brottsoffret i fokus i sitt betänkande Ersättningsregler med brottsoffret i fokus (SOU 2025:23) bedömde att det belopp som principalansvaret är begränsat till inte borde höjas”
- De menar att det saknas stöd för att ett skärpt ansvar skulle förebygga brott, vilket flera remissinstanser har påpekat.
Visa vad de skrev
”det saknas stöd för att en skärpning av principalansvaret får en brottspreventiv verkan”
- De menar att ett skärpt ansvar särskilt hårt skulle kunna drabba föräldrar med svag ekonomi.
Visa vad de skrev
”att det skulle kunna riskera att drabba ekonomiskt utsatta föräldrar särskilt hårt”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I propositionen föreslår regeringen flera lagändringar i syfte att stärka brottsoffers ställning och minska skadeverkningar av brott. Vi står i huvudsak bakom förslagen i propositionen. Regeringen föreslår dock att vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott, det s.k. principalansvaret, ska skärpas genom dels en höjning av det belopp som ansvaret är begränsat till, dels att ansvaret ska omfatta ren förmögenhetsskada. Vi konstaterar att Utredningen om ersättningsregler med brottsoffret i fokus i sitt betänkande Ersättningsregler med brottsoffret i fokus (SOU 2025:23) bedömde att det belopp som principalansvaret är begränsat till inte borde höjas och att det är tveksamt om ett skärpt principalansvar i förlängningen skulle minska ungdomsbrottsligheten. Lagförslaget har även fått kritik av flera remissinstanser. Kritiken handlar bl.a. om att det saknas stöd för att en skärpning av principalansvaret får en brottspreventiv verkan och att det skulle kunna riskera att drabba ekonomiskt utsatta föräldrar särskilt hårt. Vi instämmer i den kritik som förts fram. Riksdagen bör därför avslå regeringens lagförslag i den del som avser en skärpning av vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207),
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i rättegångsbalken,
2. lag om ändring i föräldrabalken,
3. lag om ändring i utsökningsbalken,
4. lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410),
5. lag om ändring i lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder,
6. lag om ändring i försäkringsavtalslagen (2005:104),
7. lag om ändring i brottsskadelagen (2014:322).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:222 punkterna 1–3 och 5–8 samt motionerna 2025/26:4084 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) och 2025/26:4085 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) samt avslår proposition 2025/26:222 punkt 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V) och Amanda Palmstierna (MP).
En särskild brottsofferlag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska utreda en särskild brottsofferlag.
- De menar att regelverket om ersättning till brottsoffer finns i olika lagar och kan uppfattas som svåröverskådligt.
Visa vad de skrev
”Regelverket om ersättning till brotts-offer vid brott och olika aktörers ansvar när det gäller brottsoffers rättigheter finns dock i dag i olika lagar, vilket kan uppfattats som svåröverskådligt.”
- De menar att en särskild brottsofferlag skulle öka förutsebarheten och underlätta för brottsoffer att tillvarata sina rättigheter.
Visa vad de skrev
”En särskild brottsofferlag skulle öka förutsebarheten och underlätta för brottsoffer att tillvarata sina rättigheter.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Den socialdemokratiskt ledda regeringen genomförde under den föregående mandatperioden ett flertal reformer när det gäller brottsoffers rätt till ersättning vid brott, bl.a. höjdes nivåerna på kränkningsersättningen till brottsoffer. En ny särskild anhörigersättning infördes även för efterlevande anhöriga till personer som dödats genom brott. Mot den bakgrunden välkomnar vi regeringens lagförslag i propositionen. Regelverket om ersättning till brotts-offer vid brott och olika aktörers ansvar när det gäller brottsoffers rättigheter finns dock i dag i olika lagar, vilket kan uppfattats som svåröverskådligt. För att ytterligare underlätta för brottsoffer att orientera sig bland de regler som gäller bör det enligt vår mening införas en samlad lagstiftning för brottsoffer. En särskild brottsofferlag skulle öka förutsebarheten och underlätta för brottsoffer att tillvarata sina rättigheter. Regeringen bör därför låta utreda en särskild brottsofferlag enligt vad vi redovisar ovan. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4078 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1.
Stärkt kontroll av fusk i livsmedelskedjanProp. 2025/26:206 · beslutad 3 juni 2026
Straff och sanktionsavgifter – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen skyndsamt ska återkomma med förslag om skärpta och effektiva sanktioner mot fusk i livsmedelskedjan.
- De menar att propositionen är bra i grunden men att dagens system inte räcker, eftersom få överträdelser leder till någon påföljd, vilket kan minska förtroendet för livsmedelskedjan och slå mot seriösa företag.
Visa vad de skrev
”Få överträdelser leder till påföljd vilket riskerar att undergräva förtroendet för livsmedelskedjan och snedvrida konkurrensen till nackdel för seriösa aktörer.”
- De menar att regeringen borde ha gått vidare med förslag om sanktionsavgifter i stället för att bara låta frågan beredas vidare, eftersom man då saknar verktyg för att skärpa konsekvenserna för den som bryter mot reglerna.
Visa vad de skrev
”Det innebär i praktiken att man saknar verktyg för att skärpa konsekvenserna för den som bryter mot regelverket.”
- De menar att det inte räcker att öka chansen att bli upptäckt, utan att det också måste finnas tydliga och kännbara påföljder, särskilt eftersom fusk i livsmedelskedjan ibland är kopplat till organiserad brottslighet.
Visa vad de skrev
”För att arbetet mot fusk ska vara verkningsfullt räcker det inte att öka sannolikheten att bli upptäckt; det måste också finnas tydliga och kännbara påföljder.”
- De menar att Livsmedelsverkets kritik av den föreslagna sanktionsmodellen talar för att utforma sanktionerna bättre, inte för att avstå från dem.
Visa vad de skrev
”Att den föreslagna modellen behöver utvecklas är inte ett argument för att avstå från sanktioner utan för att utforma dem bättre.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Syftet med regeringens proposition är i grunden positivt. En bättre samordning mellan myndigheter och ökade möjligheter att dela information är viktiga förutsättningar för att kunna upptäcka och hantera mer avancerade former av fusk. Samtidigt är det tydligt att dagens system inte är tillräckligt. Få överträdelser leder till påföljd vilket riskerar att undergräva förtroendet för livsmedelskedjan och snedvrida konkurrensen till nackdel för seriösa aktörer. I sitt remissvar framhåller Livsmedelsverket att dagens sanktionssystem kan ifrågasättas när det gäller effektivitet och avskräckande verkan. Myndigheten påtalar också brister i den sanktionsavgiftsmodell som föreslås i utredningsbetänkandet, bl.a. när det gäller rättssäkerhet och förutsebarhet.
Att den föreslagna modellen behöver utvecklas är inte ett argument för att avstå från sanktioner utan för att utforma dem bättre. I stället har regeringen valt att inte gå vidare med förslag om sanktionsavgifter utan anger att frågan bereds vidare. Det innebär i praktiken att man saknar verktyg för att skärpa konsekvenserna för den som bryter mot regelverket. För att arbetet mot fusk ska vara verkningsfullt räcker det inte att öka sannolikheten att bli upptäckt; det måste också finnas tydliga och kännbara påföljder. Detta är särskilt viktigt mot bakgrund av att fusk i livsmedelskedjan i vissa fall är kopplat till organiserad brottslighet.
Sammantaget anser vi att propositionen innehåller viktiga steg i rätt riktning när det gäller kontroll och samordning men att den är otillräcklig i sin nuvarande form. För att på allvar komma åt fusket i livsmedelskedjan krävs att regeringen skyndsamt återkommer med förslag om skärpta och effektiva sanktioner.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4020 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP), Sofia Skönnbrink (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S), Kajsa Fredholm (V) och Aida Birinxhiku (S).
Förbättrat stöd i skolanProp. 2025/26:195 · beslutad 3 juni 2026
Stödet till eleverna i skolan – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen vidtar åtgärder så att elever som behöver extra stöd får relevant stöd tidigt, och så att rätten till stöd i skolan inte minskar.
- De menar att relevant stöd ska sättas in tidigt för de elever som behöver extra stöd, och de välkomnar reformer som gör att elever får stöd så snart behovet upptäcks.
Visa vad de skrev
”Jag anser att relevant stöd ska sättas in tidigt för de elever som behöver extra stöd, och jag välkomnar reformer som underlättar för elever att få stöd så snart behov identifieras.”
- De menar att reformen måste leda till att fler får det stöd de har rätt till och inte minska rätten till stöd i skolan.
Visa vad de skrev
”Det är viktigt att reformen leder till att fler får det stöd de har rätt till och att den inte minskar rätten till stöd i skolan.”
- De menar att skolhuvudmännen själva måste få organisera stödundervisning, särskilda undervisningsgrupper och anpassad studiegång utifrån vilken personal som finns lokalt.
Visa vad de skrev
”att det är viktigt att skolhuvudmän har möjlighet att organisera stödundervisning, särskilda undervisningsgrupper och anpassad studiegång på bästa sätt utifrån lokala bemanningsmöjligheter.”
- De menar att skolan samtidigt måste arbeta med de negativa effekter som följer av att en elev får undervisning enskilt eller i en särskild grupp.
Visa vad de skrev
”Skolan behöver också parallellt arbeta med de negativa effekter som kommer av att få undervisning enskilt eller i särskild grupp.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag anser att relevant stöd ska sättas in tidigt för de elever som behöver extra stöd, och jag välkomnar reformer som underlättar för elever att få stöd så snart behov identifieras. Det är viktigt att reformen leder till att fler får det stöd de har rätt till och att den inte minskar rätten till stöd i skolan.
Vidare anser jag att det är viktigt att skolhuvudmän har möjlighet att organisera stödundervisning, särskilda undervisningsgrupper och anpassad studiegång på bästa sätt utifrån lokala bemanningsmöjligheter. I det sammanhanget är det viktigt att stödet anpassas efter elevens behov. Skolan behöver också parallellt arbeta med de negativa effekter som kommer av att få undervisning enskilt eller i särskild grupp. Att elevernas behov tas i beaktande på bästa sätt är särskilt viktigt med hänsyn till funktionsrättskonventionen och barnkonventionen.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 4 samt avslår motionerna 2025/26:3994 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 2 och 2025/26:4019 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1, 3 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).
Stödet till eleverna inom kommunal vuxenutbildning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska utreda och återkomma med förslag om stärkt individuellt stöd inom kommunal vuxenutbildning (komvux).
- De menar att komvux är den enda skolformen där eleverna inte har en tydlig rätt till stöd, och att det inte är rimligt.
Visa vad de skrev
”I dag är kommunal vuxenutbildning (komvux) den enda skolform där elever saknar en tydlig rätt till stöd. Det är inte rimligt.”
- De menar att möjligheten att utbilda sig senare i livet är avgörande, särskilt för dem som tidigare inte fick det stöd de behövde i skolan.
Visa vad de skrev
”Möjligheten att utbilda sig senare i livet är avgörande – inte minst för dem som tidigare inte fått det stöd de behövt i skolan.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I dag är kommunal vuxenutbildning (komvux) den enda skolform där elever saknar en tydlig rätt till stöd. Det är inte rimligt. Möjligheten att utbilda sig senare i livet är avgörande – inte minst för dem som tidigare inte fått det stöd de behövt i skolan. Vi anser därför att regeringen ska utreda och återkomma med förslag om stärkt individuellt stöd inom komvux.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4019 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Tillgången till behöriga lärare, speciallärare och specialpedagoger – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen vidtar åtgärder för att säkerställa att undervisningen, särskilt för elever som behöver mer stöd, bedrivs av behöriga och legitimerade lärare.
- De menar att risken är särskilt stor i kommuner med lärarbrist att elever i särskilda undervisningsgrupper inte undervisas av kvalificerade lärare.
Visa vad de skrev
”Risken att elever i särskilda undervisningsgrupper inte undervisas av kvalificerade lärare är särskilt stor i kommuner som redan har lärarbrist.”
- De menar att undervisningen måste bedrivas av behöriga och legitimerade lärare och bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet.
Visa vad de skrev
”En grundförutsättning för hög kvalitet på undervisningen i klassrummet är att den bedrivs av behöriga och legitimerade lärare baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet.”
- De menar att det finns en risk att reformen inte ger tillräckligt hög undervisningskvalitet för elever som behöver mer stöd.
Visa vad de skrev
”En oro för reformens genomförande är att kvaliteten på undervisningen för de elever som behöver mer stöd inte blir tillräckligt hög.”
- De menar att dagens särskilda undervisning ofta brister och i hög grad består av ensamarbete med skriftliga uppgifter.
Visa vad de skrev
”Skolinspektionens granskning av särskild undervisning i dag visar att viktiga delar av undervisningen som är centrala för elevers lärande inte genomförs, utan att undervisningen i hög grad består av ensamarbete med skriftliga uppgifter.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En grundförutsättning för hög kvalitet på undervisningen i klassrummet är att den bedrivs av behöriga och legitimerade lärare baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är viktigt att den undervisning som bedrivs i särskilda undervisningsgrupper eller enskilt också håller hög kvalitet. En oro för reformens genomförande är att kvaliteten på undervisningen för de elever som behöver mer stöd inte blir tillräckligt hög.
Finansieringen av regeringens förslag – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger ja till att regeringen vidtar åtgärder för att finansiera reformerna, bland annat genom investeringar i utbildning av lärare, speciallärare och specialpedagoger.
- De menar att bristande finansiering riskerar att göra att regeringens reformer inte får önskad effekt.
Visa vad de skrev
”Jag är oroad över att bristande finansiering riskerar att leda till att regeringens reformer inte får önskad effekt.”
- De menar att det krävs investeringar i utbildning av bland annat lärare, speciallärare och specialpedagoger för att genomföra regeringens förslag.
Visa vad de skrev
”För att genomföra det som regeringen föreslår krävs det investeringar i utbildningen för bl.a. lärare, speciallärare och specialpedagoger.”
- De menar att lärare behöver tid för planering och uppföljning för att kunna bedriva god undervisning.
Visa vad de skrev
”En grundförutsättning för att alla elever ska få det stöd de behöver är att lärare har möjlighet att bedriva god undervisning med tid för planering och uppföljning.”
- De menar att elever med behov av särskilt stöd behöver få hjälp av behöriga lärare som har tid för dem.
Visa vad de skrev
”Jag vill betona vikten av att elever med behov av särskilt stöd får den hjälp de behöver av behöriga lärare som har tid för eleverna.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag vill betona vikten av att elever med behov av särskilt stöd får den hjälp de behöver av behöriga lärare som har tid för eleverna. En grundförutsättning för att alla elever ska få det stöd de behöver är att lärare har möjlighet att bedriva god undervisning med tid för planering och uppföljning. För att genomföra det som regeringen föreslår krävs det investeringar i utbildningen för bl.a. lärare, speciallärare och specialpedagoger. Jag är oroad över att bristande finansiering riskerar att leda till att regeringens reformer inte får önskad effekt.
Genomförande av standardiserade tester – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 11)
Att riksdagen säger ja till att ersätta läsa-skriva-räkna-garantin och nationella prov i årskurs 3 med standardiserade tester på höstterminen, och att regeringen ska se till att resurser för stöd garanteras.
- De menar att det är viktigt att följa hur reformen utvecklas och snabbt göra de justeringar som behövs för att svensk skola ska ge tidigt stöd.
Visa vad de skrev
”Jag anser att det är viktigt att följa utvecklingen av den här reformen och snabbt göra de justeringar som krävs för att svensk skola verkligen ska ge tidigt stöd.”
- De menar att det finns en risk att reformen blir ännu en reform som bara håller några år och faller på att det stöd som identifieras inte verkställs.
Visa vad de skrev
”Jag är orolig för att det här ska bli ännu en reform som lever några år och faller på att det stöd som man identifierar behov av inte verkställs av olika skäl”
- De menar att resurserna för stöd måste garanteras om ett test visar att eleven behöver stödundervisning eller särskilt stöd.
Visa vad de skrev
”Om resultatet från ett test visar att eleven har behov av stödundervisning eller särskilt stöd måste resurserna för stödet garanteras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Läsa-skriva-räkna-garantin och nationella prov i årskurs 3 ersätts med standardiserade tester som genomförs på höstterminen för att identifiera elever som har behov av stöd i läs‑, skriv- och matematikutveckling. Jag anser att det är viktigt att följa utvecklingen av den här reformen och snabbt göra de justeringar som krävs för att svensk skola verkligen ska ge tidigt stöd. Jag är orolig för att det här ska bli ännu en reform som lever några år och faller på att det stöd som man identifierar behov av inte verkställs av olika skäl, bl.a. brist på medarbetare med rätt kompetens och brist på ekonomiska resurser. Om resultatet från ett test visar att eleven har behov av stödundervisning eller särskilt stöd måste resurserna för stödet garanteras.
Nya läroplaner – för en stark kunskapsskolaProp. 2025/26:194 · beslutad 3 juni 2026
Utbildningens syfte – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till ett bredare syfte med utbildningen i skollagen, där både skolans förmedling och elevernas eget inhämtande av kunskaper ingår.
- De menar att regeringens formulering bygger på en kunskapssyn där eleverna ses som passiva mottagare, i stället för aktiva i att ta till sig och bearbeta kunskap.
Visa vad de skrev
”Det signalerar en kunskapssyn där man föreställer sig att eleverna är passiva mottagare av kunskaper, i stället för att de själva också är aktiva i att ta till sig, behandla och bearbeta kunskap.”
- De menar att ett tudelat syfte bättre beskriver verkligheten: skolan ska förmedla och förankra kunskaper och värden, medan eleverna ska inhämta och utveckla kunskaper.
Visa vad de skrev
”Det ligger närmare verkligheten att beskriva ett tudelat syfte där en del handlar om skolans uppgift att förmedla och förankra kunskaper och värden, och den andra delen fokuserar på elevernas roll att inhämta och utveckla kunskaper.”
- De menar att elever behöver lära sig olika strategier för att skaffa sig nya kunskaper, eftersom det är en grund för livslångt lärande.
Visa vad de skrev
”Det är också av vikt att elever lär sig olika strategier för att skaffa sig nya kunskaper; det är en grund för det livslånga lärandet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag vill se ett bredare syfte med utbildningen i skollagen, än vad regeringen föreslår. Regeringen ändrar den tidigare lagtexten om att syftet med utbildningen är ”att eleverna ska inhämta och utveckla kunskaper och värden” till att utbildningen syftar till ”att förmedla och förankra kunskaper och värden hos barn och elever”. Det signalerar en kunskapssyn där man föreställer sig att eleverna är passiva mottagare av kunskaper, i stället för att de själva också är aktiva i att ta till sig, behandla och bearbeta kunskap. Det ligger närmare verkligheten att beskriva ett tudelat syfte där en del handlar om skolans uppgift att förmedla och förankra kunskaper och värden, och den andra delen fokuserar på elevernas roll att inhämta och utveckla kunskaper. Det är också av vikt att elever lär sig olika strategier för att skaffa sig nya kunskaper; det är en grund för det livslånga lärandet.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).
Elevinflytande – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att elevinflytandet ska värnas och säkerställas i nya föreskrifter och läroplaner, samtidigt som läraren ska leda och planera undervisningen.
- De menar att elever har en lagstadgad rätt till inflytande över sin utbildning och att detta tydligt bör framgå även i läroplanerna.
Visa vad de skrev
”Elever har dessutom en lagstadgad rätt till inflytande över sin utbildning, och detta behöver tydligt framgå även i läroplanerna.”
- De menar att barn och unga redan i tidig ålder behöver få förståelse för det demokratiska samtalet och vad det innebär att ta ansvar och göra sin röst hörd.
Visa vad de skrev
”Det är viktigt att barn och unga redan i tidig ålder får en förståelse för det demokratiska samtalet och vad det innebär att ta ansvar och göra sin röst hörd.”
- De menar att det inte är motiverat att tona ned elevinflytandet på det sätt som regeringen gör i flera propositioner.
Visa vad de skrev
”Mot denna bakgrund är det inte motiverat att tona ned elevinflytandet på det sätt som regeringen nu gör i flera propositioner.”
- De menar att riksdagen bör markera att föreskrifter och läroplaner måste tas fram med full respekt för bestämmelserna.
Visa vad de skrev
”Just därför bör riksdagen markera att framtagandet av föreskrifter och läroplaner måste ske med full respekt för dessa bestämmelser.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att elevinflytandet ska värnas och säkerställas i arbetet med att ta fram föreskrifter samt i de nya läroplanerna. Vi delar uppfattningen att läraren ska leda och planera undervisningen. Samtidigt står lärares bestämmanderätt inte i motsats till elevers inflytande över utbildningen eller deras ansvarstagande för sin utbildning. Skickliga lärare har förmåga att ge elever inflytande utifrån deras ålder och mognad. Elever har dessutom en lagstadgad rätt till inflytande över sin utbildning, och detta behöver tydligt framgå även i läroplanerna. Det är viktigt att barn och unga redan i tidig ålder får en förståelse för det demokratiska samtalet och vad det innebär att ta ansvar och göra sin röst hörd. Mot denna bakgrund är det inte motiverat att tona ned elevinflytandet på det sätt som regeringen nu gör i flera propositioner. I propositionen hänvisar regeringen till att elevers rätt till inflytande, samråd och information regleras i skollagen, samtidigt som regeringen bedömer att mer balanserade skrivningar om elevinflytande är positiva. Just därför bör riksdagen markera att framtagandet av föreskrifter och läroplaner måste ske med full respekt för dessa bestämmelser.
Inflytande för vårdnadshavare – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen i det fortsatta arbetet med förordningar värnar vårdnadshavares inflytande.
- De menar att vårdnadshavares inflytande är särskilt viktigt under de tidiga skolåren och för barn som har behov av stöd.
Visa vad de skrev
”Det är särskilt viktigt i de tidiga skolåren men också för barn som har behov av stöd.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag uppmanar regeringen att i det fortsatta förordningsarbetet värna vårdnadshavares inflytande. Det är särskilt viktigt i de tidiga skolåren men också för barn som har behov av stöd.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).
Undervisningsmetoder och undervisningsstrategier – reservation, ingen omröstning
Vad ville C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att riksdagen inte ska lagstifta om specifika undervisningsmetoder i kursplanerna, samtidigt som metoder som phonics inte ifrågasätts.
- De menar att det är ett kraftigt avsteg från principen om tillit till professionen att riksdagen ska lagstifta om specifika undervisningsmetoder.
Visa vad de skrev
”Däremot anser vi att det är ett kraftigt avsteg från principen om tillit till professionen att riksdagen ska lagstifta om specifika undervisningsmetoder.”
- De menar att förslaget riskerar att begränsa lärarnas professionella autonomi och handlingsutrymme.
Visa vad de skrev
”Förslaget riskerar att begränsa lärarnas professionella autonomi och handlingsutrymme.”
- De menar att ansvaret för att ta fram och sprida forskning om effektiva undervisningsmetoder ligger på Skolforskningsinstitutet, och att ansvaret för kunskapsstöd ligger på Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Visa vad de skrev
”Ansvaret för att ta fram och sprida forskning om effektiva undervisningsmetoder vilar på Skolforskningsinstitutet, och ansvaret för att ta fram kunskapsstöd utifrån detta vilar på Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).”
- De menar att vägen till en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet går via en stärkt profession, inte genom politisk detaljstyrning.
Visa vad de skrev
”Vi vill se en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, men vägen dit går via en stärkt profession, inte genom politisk detaljstyrning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att kursplanerna ska innehålla specifika undervisningsstrategier som lärarna ska använda sig av. Som exempel lyfts det fram att läs- och skrivinlärning ska utgå från phonics (strukturerad ljudningsmetod). Vi ifrågasätter inte metoder som phonics; de har brett vetenskapligt stöd. Däremot anser vi att det är ett kraftigt avsteg från principen om tillit till professionen att riksdagen ska lagstifta om specifika undervisningsmetoder. Förslaget riskerar att begränsa lärarnas professionella autonomi och handlingsutrymme.
Diskriminering – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen vidtar åtgärder så att skrivningarna om att motverka diskriminering inte tonas ned i läroplanens inledande delar.
- De menar att regeringen har gått för långt i att förenkla läroplanen, så att viktigt innehåll försvinner, till exempel namnen på diskrimineringsgrunderna.
Visa vad de skrev
”Vi tycker dock att regeringen har gått för långt med den principen och det gör att texten tappar viktigt innehåll, t.ex. när det gäller att benämna diskrimineringsgrunderna.”
- De menar att skrivningarna om att motverka diskriminering inte får tonas ned i läroplanens inledande delar.
Visa vad de skrev
”Mot denna bakgrund kan vi inte acceptera att skrivningarna om att motverka diskriminering tonas ned i läroplanens inledande delar.”
- De menar att trygghet och arbetsro i skolan är en förutsättning för att eleverna ska kunna lära sig och utvecklas socialt.
Visa vad de skrev
”Att skolmiljön präglas av trygghet och arbetsro är en förutsättning för att eleverna ska kunna tillägna sig kunskap och utvecklas socialt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi instämmer delvis i principen att det bör vara en förenklad struktur i läroplanen som minskar upprepningar och inte blir alltför detaljerad. Vi tycker dock att regeringen har gått för långt med den principen och det gör att texten tappar viktigt innehåll, t.ex. när det gäller att benämna diskrimineringsgrunderna. Det står också i motsats till utredningens förslag om att ge mycket detaljerade instruktioner till lärare om hur de ska undervisa i senare delar av läroplanen.
Att skolmiljön präglas av trygghet och arbetsro är en förutsättning för att eleverna ska kunna tillägna sig kunskap och utvecklas socialt. Den kränkande behandling som alltför ofta förekommer i skolan måste motarbetas med kraft, och alla vuxna i skolan bär ett ansvar för detta. Mot denna bakgrund kan vi inte acceptera att skrivningarna om att motverka diskriminering tonas ned i läroplanens inledande delar.
Kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck även fortsättningsvis ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna, och att regeringen ska vidta åtgärder för det.
- De menar att det finns en risk att flytta områdena från läroplanernas inledande delar eftersom det kan försvaga helhetsperspektivet och göra skolans ansvar mindre tydligt.
Visa vad de skrev
”Att helt flytta dessa områden från läroplanernas inledande delar riskerar att försvaga helhetsperspektivet och minska tydligheten i skolans ansvar.”
- De menar att området behöver stärkas aktivt i ett läge där frågor om sexualitet, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck inte bör tonas ned.
Visa vad de skrev
”Detta görs även i ett läge där frågor om sexualitet, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck aktivt behöver stärkas, inte tonas ned.”
- De menar att regeringens argument för att minska kunskapsområdet inte bygger på kunskap om vad som är viktigt för elever och lärare.
Visa vad de skrev
”Regeringens argumentation för att tunna ut kunskapsområdet bygger inte på kunskap om vad som är viktigt för elever och lärare.”
- De menar att strukturen för området förstärktes så sent som 2022, bland annat genom examensmål i lärarutbildningen och tydligare skrivningar om rektors ansvar.
Visa vad de skrev
”Strukturen förstärktes så sent som 2022 med examensmål i lärarutbildningen och tydligare skrivningar i läroplanens uppdrag till rektor att ha ansvar för området sexualitet, samtycke och relationer samt genom att området förekommer i ett flertal kursplaner.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Historiskt har Sverige varit ett land i framkant när det gäller sexualundervisning. Frågor om sexualitet, samtycke, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck är inte enbart ämnesstoff. De hör också till skolans demokratiska, förebyggande och värdegrundsskapande uppdrag.
Vissa andra kunskapsområden – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 11)
Att riksdagen säger ja till att skolans uppdrag och läroplan tydligare ska omfatta lärande för hållbar utveckling och digital kompetens, att de nationella minoriteterna ska nämnas och att regeringen ska ta fram en strategi för digitalisering och AI i skolan.
- De menar att lärande för hållbar utveckling inte framgår tillräckligt tydligt i förslaget till ny läroplan.
Visa vad de skrev
”Det framgår inte i tillräcklig omfattning i Läroplansutredningens förslag till ny läroplan.”
- De menar att alla skolformer ska ha kunskap om hållbar utveckling med sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner som ett mål.
Visa vad de skrev
”vilket för alla skolformer, för både barn och vuxna, innebär att utbildningen ska ha kunskap om hållbar utveckling med dimensionerna social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet som ett mål.”
- De menar att regeringen har gått för långt när den förenklar texten, så att viktigt innehåll som namnen på de nationella minoriteterna försvinner.
Visa vad de skrev
”Jag tycker dock att regeringen har gått för långt med den principen, vilket gör att texten tappar viktigt innehåll, t.ex. att inte längre benämna de nationella minoriteterna.”
- De menar att regeringen saknar en egentlig strategi för digitalisering och AI i skolan, vilket gör att Sverige halkar efter andra länder i Europa.
Visa vad de skrev
”Regeringen har ingen egentlig strategi för hur digitalisering och AI ska hanteras i skolväsendet och det gör att Sverige halkar efter andra länder i Europa.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Inledningsvis instämmer jag i att det behövs en ordnad struktur för skolväsendets styrning och ett behov av att förnya de inledande delarna av läroplanen. Jag instämmer också delvis i principen att det bör vara en förenklad struktur som minskar upprepningar och inte blir alltför detaljerad. Jag tycker dock att regeringen har gått för långt med den principen, vilket gör att texten tappar viktigt innehåll, t.ex. att inte längre benämna de nationella minoriteterna. Detta står också i motsats till utredningens förslag om att ge mycket detaljerade instruktioner till lärare om hur de ska undervisa i senare delar av läroplanen.
Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolanProp. 2025/26:193 · beslutad 3 juni 2026
Dokumentationskrav vid utvisning ur undervisningslokalen och kvarsittning – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till att ta bort kravet på skriftlig dokumentation för kvarsittning och utvisning ur undervisningslokalen, även om propositionen i stort välkomnas.
- De menar att förslaget är feltänkt och riskerar att få allvarliga negativa konsekvenser för elevernas rättssäkerhet och möjlighet till stöd.
Visa vad de skrev
”Vi anser dock att detta specifika förslag är feltänkt och riskerar att få allvarliga negativa konsekvenser för elevernas rättssäkerhet och möjlighet till stöd.”
- De menar att förslaget försvårar uppföljning och upptäckt av om en elev återkommande stör eller uppträder olämpligt.
Visa vad de skrev
”Förslaget försvårar även uppföljning och upptäckt av om en elev återkommande stör eller uppträder olämpligt.”
- De menar att dokumentationen är ett viktigt underlag för att rektorn ska kunna fullgöra sin utredningsskyldighet vid upprepade ordningsstörningar och för att elevhälsan ska få tidiga signaler.
Visa vad de skrev
”ett viktigt underlag för att rektorn ska kunna fullgöra sin utredningsskyldighet vid upprepade ordningsstörningar, för att elevhälsan ska få tidiga signaler”
- De hänvisar till Skolverket som menar att ett beslut om en disciplinär åtgärd är myndighetsutövning mot en enskild och därför bör dokumenteras.
Visa vad de skrev
”Vidare framhåller Skolverket att ett beslut som utgör en disciplinär åtgärd innebär myndighetsutövning mot en enskild, vilket talar för att ett sådant beslut bör dokumenteras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar regeringens proposition Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (prop. 2025/26:193) och delar i stort problembilden att tryggheten och studieron i den svenska skolan har försämrats. För att möjliggöra en trygg arbetsmiljö för både lärare och elever är åtgärder som underlättar för skolans personal välkomna. Att lärare ska kunna hantera allvarliga ordningsstörningar är därför befogat i vissa situationer, genom exempelvis beslut om utvisning från klassrum eller kvarsittning. I propositionen föreslår regeringen att kravet på skriftlig dokumentation för åtgärderna kvarsittning och utvisning ur undervisningslokalen ska tas bort. Syftet anges vara att minska lärares administrativa börda. Vi anser dock att detta specifika förslag är feltänkt och riskerar att få allvarliga negativa konsekvenser för elevernas rättssäkerhet och möjlighet till stöd. Förslaget försvårar även uppföljning och upptäckt av om en elev återkommande stör eller uppträder olämpligt. Dokumentationen är i sammanhanget sålunda inte bara en administrativ uppgift utan ett viktigt underlag för att rektorn ska kunna fullgöra sin utredningsskyldighet vid upprepade ordningsstörningar, för att elevhälsan ska få tidiga signaler och för att skolan ska kunna identifiera behov av särskilt stöd. Dokumentation skapar också en helhetsbild över en elevs behov och bidrar till att skolan kan koordinera insatser. Vidare framhåller Skolverket att ett beslut som utgör en disciplinär åtgärd innebär myndighetsutövning mot en enskild, vilket talar för att ett sådant beslut bör dokumenteras. Sammantaget anser vi att dokumentationskravet för åtgärderna utvisning ur undervisningslokalen och kvarsittning bör kvarstå.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4041 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3 och 2025/26:4050 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP) och Madeleine Atlas (C).
Mobilfri skola – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen följer upp den befintliga lagstiftningen om mobiltelefoner i skolan; de delar bilden att grundskoleelevers skolgång ska vara fri från privat mobilanvändning.
- De menar att den befintliga lagstiftningen redan ger skolor möjlighet att vidta de åtgärder som ett nationellt förbud innebär.
Visa vad de skrev
”att den befintliga lagstiftningen redan möjliggjort för skolor att vidta de åtgärder som ett nationellt förbud innebär.”
- De menar att det är viktigt att följa upp lagstiftningen så att den får avsedd effekt och att de negativa effekterna inte blir för omfattande.
Visa vad de skrev
”Det är viktigt att lagstiftningen följs upp för att säkerställa att avsedd effekt uppnås och de negativa effekterna inte är för omfattande.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Svensk skola är till för alla barn. Det innebär att barns och elevers rätt till utbildning kommer i första hand, och att de ska kunna känna sig trygga i skolan. För att möjliggöra en trygg arbetsmiljö för både lärare och elever är åtgärder som underlättar för skolans personal välkomna. Tyvärr är några av de förslag som regeringen presenterar bristfälliga och riskerar att försämra elevers rättssäkerhet samt i vissa fall undergräva elevers rätt till stöd.
Jag delar bilden av att grundskoleelevers skolgång ska vara fri från privat användning av mobiltelefoner. Jag vill dock påpeka att den befintliga lagstiftningen redan möjliggjort för skolor att vidta de åtgärder som ett nationellt förbud innebär. Det är viktigt att lagstiftningen följs upp för att säkerställa att avsedd effekt uppnås och de negativa effekterna inte är för omfattande.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4050 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3 och avslår motion 2025/26:4041 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1.
Förväntansdokument – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger nej till att införa förväntansdokument i skolan, det vill säga skriftliga förväntningar på elever och vårdnadshavare.
- De menar att berörda vårdnadshavares fostransansvar inte brister på grund av okunskap om förväntningar i skolan, utan på grund av andra förutsättningar och livssituationer.
Visa vad de skrev
”Berörda vårdnadshavares fostransansvar brister inte på grund av okunskap om förväntningar på beteende i skolan utan på grund av andra förutsättningar och livssituationer.”
- De menar att kravet på förväntansdokument riskerar att öka administrationen och detaljstyrningen i skolan utan att bidra till bättre studiero eller kunskapsresultat.
Visa vad de skrev
”När det gäller kravet på förväntansdokument ser vi sammantaget en risk att detta snarare ökar administrationen och detaljstyrningen i skolan ytterligare utan att bidra till bättre studiero eller kunskapsresultat.”
- De menar att lärare behöver mer tid för undervisning och relationsskapande, inte fler dokument att hantera.
Visa vad de skrev
”Lärare behöver mer tid för undervisning och relationsskapande, inte fler dokument att hantera.”
- De menar att risken är att dokumentet bara blir en symbolisk pappersprodukt och inte ett verktyg för att få en tryggare och bättre skola.
Visa vad de skrev
”Risken är att dokumentet endast blir en symbolisk pappersprodukt och inte ett verktyg för att få en tryggare och bättre skola.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Svensk skola är till för alla barn. För att möjliggöra en trygg arbetsmiljö för både lärare och elever är åtgärder som underlättar för skolans personal välkomna. Vi ställer oss dock tveksamma till regeringens förslag om att skolans förväntningar på elever och vårdnadshavare ska tydliggöras genom krav på att införa förväntansdokument. Berörda vårdnadshavares fostransansvar brister inte på grund av okunskap om förväntningar på beteende i skolan utan på grund av andra förutsättningar och livssituationer. Elever som behöver stöd möter i dag ofta en skola där tiden inte räcker till, där elevhälsan är underbemannad och där lärare saknar förutsättningar att anpassa undervisningen. Alla barn ska mötas av höga förväntningar och få den hjälp de behöver för att lyckas. Läraren ska vara klassrummets självklara ledare. För att det ska vara möjligt måste läraren också ges rätt förutsättningar, med tid, arbetsro och stöd i sitt uppdrag. När det gäller kravet på förväntansdokument ser vi sammantaget en risk att detta snarare ökar administrationen och detaljstyrningen i skolan ytterligare utan att bidra till bättre studiero eller kunskapsresultat. Att minska dokumentationskrav kan i vissa fall vara motiverat, men det förändrar inte i grunden förutsättningarna i klassrummet. Lärare behöver mer tid för undervisning och relationsskapande, inte fler dokument att hantera. Med det som nämnts ovan som grund anser vi att förväntansdokument inte ska införas. Risken är att dokumentet endast blir en symbolisk pappersprodukt och inte ett verktyg för att få en tryggare och bättre skola.
Tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlandsProp. 2025/26:185 · beslutad 3 juni 2026
Godkännande av avtalet samt överlåtelse av myndighetsutövning – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till avtalet med Estland om att svenska fängelsestraff ska kunna verkställas där, och inte heller överlåter myndighetsutövning till Estland enligt avtalet.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag om att godkänna avtalet mellan Sverige och Estland om verkställighet av svenska fängelsestraff i Estland och om att överlåta rättskipnings- och förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning till Estland i enlighet med avtalet. Vi utvecklar våra skäl för detta i våra särskilda yttranden 1 respektive 2.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) godkänner inte avtalet mellan Konungariket Sverige och Republiken Estland om verkställighet av svenska fängelsestraff i Estland,
b) överlåter inte rättskipnings- och förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning till Republiken Estland i enlighet med avtalet mellan Konungariket Sverige och Republiken Estland om verkställighet av svenska fängelsestraff i Estland.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3997 av Samuel Gonzalez Westling m.fl. (V) i denna del och 2025/26:4063 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 i denna del och avslår proposition 2025/26:185 punkterna 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Lagförslaget – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till hela lagförslaget om tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands.
- De menar att riksdagen ska säga nej till avtalet mellan Sverige och Estland om att svenska fängelsestraff ska verkställas i Estland, eftersom de inte vill att Sverige överlämnar myndighetsutövning dit.
Visa vad de skrev
”anser vi att riksdagen ska avslå regeringens förslag om att godkänna avtalet mellan Sverige och Estland om verkställighet av svenska fängelsestraff i Estland”
- De menar att eftersom lagförslaget har tagits fram på grund av det avtalet, bör riksdagen också säga nej till lagförslaget i sin helhet.
Visa vad de skrev
”Regeringens lagförslag har tagits fram med anledning av det aktuella avtalet. Vi anser därför att riksdagen även bör avslå lagförslaget i dess helhet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Som framgår av vår reservation 1 ovan med tillhörande särskilda yttranden anser vi att riksdagen ska avslå regeringens förslag om att godkänna avtalet mellan Sverige och Estland om verkställighet av svenska fängelsestraff i Estland och om att överlåta rättskipnings- och förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning till Estland i enlighet med avtalet. Regeringens lagförslag har tagits fram med anledning av det aktuella avtalet. Vi anser därför att riksdagen även bör avslå lagförslaget i dess helhet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens lagförslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3997 av Samuel Gonzalez Westling m.fl. (V) i denna del och 2025/26:4063 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 i denna del och avslår proposition 2025/26:185 punkterna 3–14.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Tidsbegränsning och utvärdering av den nya regleringen – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att tidsbegränsa den nya lagen om tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands och att låta utvärdera den.
- De menar att den nya lagen bör tidsbegränsas, vilket Lagrådet har framfört.
Visa vad de skrev
”Lagrådet har i sitt yttrande framfört att den nya lagen om tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands bör tidsbegränsas.”
- De menar att flera remissinstanser har ansett att lagen bör följas upp med en ordentlig utvärdering.
Visa vad de skrev
”Dessutom har flera remissinstanser ansett att lagen bör följas upp med en ordentlig utvärdering.”
- De menar att en ny och ingripande reglering för intagna, anhöriga och skattebetalare kräver en tydlig mekanism för att granska den.
Visa vad de skrev
”När det införs en ny reglering som kommer att vara så pass ingripande för de intagna som berörs och deras anhöriga – men också svenska skattebetalare – måste det finnas en tydlig mekanism”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Lagrådet har i sitt yttrande framfört att den nya lagen om tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands bör tidsbegränsas. Dessutom har flera remissinstanser ansett att lagen bör följas upp med en ordentlig utvärdering. Detta är en rimlig och nödvändig ordning som vi ställer oss bakom. När det införs en ny reglering som kommer att vara så pass ingripande för de intagna som berörs och deras anhöriga – men också svenska skattebetalare – måste det finnas en tydlig mekanism för att granska om regleringen verkligen varit befogad, om den gett avsedda resultat och vilka konsekvenser den fått för rättssäkerheten och de grundläggande fri- och rättigheterna.
Regeringen bör därför dels återkomma med ett lagförslag som tidsbegränsar den nya lagen om tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands, dels låta utvärdera lagen.
Ett förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brottProp. 2025/26:181 · beslutad 3 juni 2026
Kriminalisering av rymning – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till att kriminalisera rymning från häkten och anstalter och till de ändringar som följer av förslaget.
- De menar att utredningen bedömde att det inte finns tillräckligt starka skäl att kriminalisera rymning.
Visa vad de skrev
”Utredningen som utredde frågan gjorde bedömningen att det inte finns tillräckligt starka skäl för att kriminalisera rymning.”
- De menar att Kriminalvården redan i dag har ett fungerande och effektivt sanktionssystem vid misskötsamhet under verkställigheten.
Visa vad de skrev
”Kriminalvården redan i dag har ett fungerande och effektivt sanktionssystem vid olika former av misskötsamhet under verkställigheten.”
- De menar att samtliga remissinstanser som yttrat sig ifrågasätter kriminaliseringens effektivitet.
Visa vad de skrev
”samtliga instanser som yttrat sig om förslaget ifrågasätter kriminaliseringens effektivitet.”
- De menar att Lagrådet anser att ett beslut att skjuta upp villkorlig frigivning har stora fördelar som reaktion på en rymning.
Visa vad de skrev
”Lagrådet anser att ett beslut att skjuta upp villkorlig frigivning har stora fördelar som reaktion på en rymning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att rymning från bl.a. häkten och anstalter ska kriminaliseras. Jag och mitt parti anser visserligen att det är rimligt att samhället reagerar när ett frihetsberövande inte fullföljs men ifrågasätter om en kriminalisering är den mest ändamålsenliga och effektiva vägen framåt.
Utredningen som utredde frågan gjorde bedömningen att det inte finns tillräckligt starka skäl för att kriminalisera rymning. Utredningen pekar bl.a. på att det är oklart i vilken utsträckning en kriminalisering faktiskt skulle innebära att intagna avhåller sig från att rymma och därmed förebygga rymningar. Man konstaterar också att antalet rymningar är lågt och att Kriminalvården redan i dag har ett fungerande och effektivt sanktionssystem vid olika former av misskötsamhet under verkställigheten. För att motverka rymningar och avvikelser har Kriminalvården under lång tid förstärkt säkerheten i verksamheten, bl.a. genom förbättrad säkerhet i lokaler och rastgårdar, skärpta rutiner för förflyttningar inom anstalterna, ökad kontroll av besök och fler visitationer. Dessutom görs riskbedömningar av återfall i brott för samtliga intagna. Avvikelser från öppna anstalter i säkerhetsklass 3 är ofta av impulsiv karaktär och kopplade till plötsligt uppkomna problem utanför anstalten, exempelvis i familjen. Vid sådan misskötsamhet kan Kriminalvården redan i dag ingripa snabbt och tydligt inom ramen för den pågående verkställigheten. Villkorlig frigivning kan skjutas upp, den intagne kan flyttas till en anstalt med högre säkerhetsklass, permissioner kan dras in och frigivningsförberedande åtgärder kan stoppas. Även studier, yrkesutbildning och möjligheter till kontakt med anhöriga kan påverkas. Om brott begås i samband med avvikelsen leder detta dessutom till förundersökning och dom med ny påföljd.
Förslaget har remissbehandlats och samtliga instanser som yttrat sig om förslaget ifrågasätter kriminaliseringens effektivitet. Remissinstanserna pekar på att det redan finns konsekvenser vid rymning och framhåller att det ofta är bättre, både för den enskilde och för samhället, att konsekvenserna hanteras inom ramen för den pågående verkställigheten i stället för genom ytterligare en brottmålsprocess. Kriminalvården anser att det saknas tillräckligt starka skäl för att kriminalisera rymning och att en sådan lagstiftning dessutom innebär tillämpningssvårigheter.
Trots utredningens bedömning och remissinstansernas synpunkter går regeringen nu vidare med förslaget. Som skäl för den bedömningen anges att det är av stor vikt för straffsystemets trovärdighet, legitimitet och effektivitet att intagna på anstalt eller häktade inte avviker. Det är ett resonemang som jag håller med om. Samtidigt visar utredningens slutsatser och remissinstansernas synpunkter att det är oklart i vilken utsträckning en kriminalisering skulle vara en effektiv åtgärd för att motverka rymningar, men också att antalet rymningar är lågt.
Lagrådet avstyrker förslaget och anför att det är mycket tveksamt om förslaget kommer att tillgodose det syfte som angetts, dvs. att mer effektivt än enligt nuvarande ordning motverka rymningar. Lagrådet anser att ett beslut att skjuta upp villkorlig frigivning har stora fördelar som reaktion på en rymning. Reaktionen kan komma snabbt och förfarandet är inte särskilt resurskrävande. En dom för rymning ska däremot föregås av en förundersökning och en domstolsprocess, vilket kräver betydligt mer tid och resurser. En sådan reaktion riskerar dessutom att komma så sent att den verkställs först efter att den intagne har blivit villkorligt frigiven.
Jag anser att regeringen inte har visat att en kriminalisering är den mest effektiva och proportionerliga vägen framåt. Det finns ett värde i tydliga reaktioner, men sådana reaktioner måste vara väl underbyggda och fungera i praktiken. Mot den bakgrunden anser jag att riksdagen bör avslå regeringens förslag i de delar som innebär att rymning kriminaliseras samt ändringar som följer av det förslaget.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår
a) regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 17 kap. 12, 12 a och 16 §§ samt 21 kap. 7 och 15 §§,
b) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4062 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) och avslår proposition 2025/26:181 punkterna 1 i denna del och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).
En ny konsumentkreditlagProp. 2025/26:223 · beslutad 27 maj 2026
Ytterligare ändringar i kreditupplysningslagen – reservation, ingen omröstning
Vad ville C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till ytterligare ändringar i kreditupplysningslagen om konsumentens rätt att begära rättelse.
- De menar att det är olyckligt att regeringen inte har föreslagit ändringar i kreditupplysningslagen om konsumentens rätt att begära rättelse.
Visa vad de skrev
”Vi anser att det är olyckligt att regeringen i propositionen inte har föreslagit några ändringar i kreditupplysningslagen när det gäller konsumentens rätt att begära rättelse.”
- De menar att betalningsanmärkningar kan få långtgående konsekvenser även om skälen till att de uppstått varierar kraftigt.
Visa vad de skrev
”Betalningsanmärkningar kan få långtgående konsekvenser även om skälen till att de uppstått varierar kraftigt.”
- De menar att inaktuella uppgifter eller anmärkningar som har undanröjts inte bör finnas kvar om det är orimligt för konsumenten.
Visa vad de skrev
”Inaktuella uppgifter eller anmärkningar som undanröjts bör därför inte kvarstå på ett sätt som är orimligt i förhållande till konsumentens situation.”
- De menar att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till sådana ändringar.
Visa vad de skrev
”Enligt vår mening bör regeringen därför återkomma till riksdagen med förslag till ytterligare ändringar i kreditupplysningslagen när det gäller de aktuella frågorna.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det är olyckligt att regeringen i propositionen inte har föreslagit några ändringar i kreditupplysningslagen när det gäller konsumentens rätt att begära rättelse. Betalningsanmärkningar kan få långtgående konsekvenser även om skälen till att de uppstått varierar kraftigt. Inaktuella uppgifter eller anmärkningar som undanröjts bör därför inte kvarstå på ett sätt som är orimligt i förhållande till konsumentens situation. Enligt vår mening bör regeringen därför återkomma till riksdagen med förslag till ytterligare ändringar i kreditupplysningslagen när det gäller de aktuella frågorna.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4088 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C) och Amanda Palmstierna (MP).
Uppföljning av den nya lagstiftningen – reservation, ingen omröstning
Vad ville C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen följer upp den nya konsumentkreditlagen, inklusive genomförandet av direktivet, och därefter tar fram förslag på nödvändiga lagändringar.
- De menar att det är svårt att bedöma om den nya konsumentkreditlagen fullt ut passar de förhållanden som gäller på kreditmarknaden i dag och i framtiden.
Visa vad de skrev
”Det är dock svårt att överblicka i vilken utsträckning den nya konsumentkreditlagen fullt ut är anpassad till de förutsättningar som råder på kreditmarknaden i dag och kan föreligga de kommande åren.”
- De menar att lagstiftningen behöver följas upp och att regeringen därefter bör lägga fram förslag på de lagändringar som behövs.
Visa vad de skrev
”Vi anser därför att det finns ett stort behov av en uppföljning av lagstiftningen. Därefter bör regeringen ta fram förslag till de lagändringar som behövs.”
- De menar att uppföljningen också bör omfatta genomförandet av direktivet och hur det påverkar både den svenska och den europeiska kreditmarknaden.
Visa vad de skrev
”Uppföljningen bör också omfatta genomförandet av direktivet. Det är viktigt att granska hur direktivet påverkar såväl den svenska kreditmarknaden som kreditmarknaden inom EU för att på så sätt möjliggöra att den svenska lagstiftningen utformas på ett ändamålsenligt sätt.”
- De menar att det är regeringens uppgift att se till att en sådan uppföljning görs.
Visa vad de skrev
”Det är regeringens uppgift att se till att en sådan uppföljning kommer till stånd.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är viktigt att ha en sammanhållen och tydlig lagstiftning när det gäller krediter. Vi tycker att det är positivt att ambitionen är att den nya lagstiftningen ska vara mer sammanhållen och i takt med tiden än den tidigare. De senaste decennierna har teknikutvecklingen varit snabb och de senaste åren har den accelererat. Regeringens proposition tar delvis hänsyn till detta, vilket vi välkomnar. Det är dock svårt att överblicka i vilken utsträckning den nya konsumentkreditlagen fullt ut är anpassad till de förutsättningar som råder på kreditmarknaden i dag och kan föreligga de kommande åren. Vi anser därför att det finns ett stort behov av en uppföljning av lagstiftningen. Därefter bör regeringen ta fram förslag till de lagändringar som behövs. Uppföljningen bör också omfatta genomförandet av direktivet. Det är viktigt att granska hur direktivet påverkar såväl den svenska kreditmarknaden som kreditmarknaden inom EU för att på så sätt möjliggöra att den svenska lagstiftningen utformas på ett ändamålsenligt sätt. Det är regeringens uppgift att se till att en sådan uppföljning kommer till stånd.
Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssättProp. 2025/26:199 · beslutad 27 maj 2026
Tillsyn och ingripande – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med en plan för hur skyldigheten att ta emot kontanter kan kombineras med ändamålsenlig tillsyn och sanktioner.
- De menar att regeringens förslag saknar en tillsynsstruktur för butiker och apotek, så att företagen själva får avgöra hur skyldigheten ska uppfyllas.
Visa vad de skrev
”I regeringens förslag finns ingen tillsynsstruktur för butiker och apotek, utan företagen ska själva avgöra hur skyldigheten ska uppfyllas.”
- De menar att en faktisk skyldighet att ta emot kontanter också måste gå att kontrollera och upprätthålla.
Visa vad de skrev
”Jag menar att om riksdagen vill skapa en faktisk skyldighet att ta emot kontanter måste den skyldigheten också vara möjlig att kontrollera och upprätthålla.”
- De menar att ett framtida lagförslag därför behöver kompletteras med tydlig tillsyn och sanktioner.
Visa vad de skrev
”Ett framtida lagförslag behöver därför kompletteras med tydlig tillsyn och sanktioner.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I regeringens förslag finns ingen tillsynsstruktur för butiker och apotek, utan företagen ska själva avgöra hur skyldigheten ska uppfyllas. Jag menar att om riksdagen vill skapa en faktisk skyldighet att ta emot kontanter måste den skyldigheten också vara möjlig att kontrollera och upprätthålla. Ett framtida lagförslag behöver därför kompletteras med tydlig tillsyn och sanktioner. Jag anser att regeringen bör återkomma med en plan för hur skyldigheten att ta emot kontanter kan förenas med ändamålsenlig tillsyn och sanktioner.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4061 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 2 och bifaller delvis motionerna 2025/26:4013 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4043 av Martin Ådahl m.fl. (C) i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Janine Alm Ericson (MP).
Överlämnande av uppgifter mellan skolor i brottsförebyggande syfteProp. 2025/26:192 · beslutad 27 maj 2026
Överlämnande av uppgifter, lärares arbetsbelastning och barnrättsperspektivet – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att skolor ska få lämna över uppgifter om elever till en annan skola för att förebygga brott, och uppmanar regeringen att ge tydligare vägledning och följa upp hur förslaget påverkar skolpersonal och barn.
- De menar att lagstiftningen bör ge skolor möjlighet att lämna över uppgifter om elever till en annan skola för att förebygga brott.
Visa vad de skrev
”Propositionens innehåll och syfte är i huvudsak positivt, men lagstiftningen bör ge skolor möjlighet att lämna över uppgifter om elever till en annan skola för att förebygga brott.”
- De menar att regeringens förslag riskerar att öka skolpersonalens arbetsbelastning och skapa etiska konflikter.
Visa vad de skrev
”Det finns en risk att regeringens förslag ytterligare ökar skolpersonalens arbetsbelastning och att etiska konflikter dessutom kan uppstå.”
- De menar att det behövs en tydligare analys av vilka krav reglerna ställer på skolpersonal, med hänsyn till arbetsbelastning och yrkesetiska överväganden.
Visa vad de skrev
”Därför behövs det en tydligare konsekvensanalys av vad bestämmelserna ställer för krav på skolpersonal, med hänsyn till arbetsbelastning och yrkesetiska överväganden.”
- De menar att det behövs tydligare direktiv om hur reglerna ska genomföras och följas upp, med en fördjupad analys av hur barn påverkas.
Visa vad de skrev
”Vi efterfrågar därför tydligare direktiv om genomförande och uppföljning med en fördjupad barnkonsekvensanalys som tar de synpunkterna i beaktande.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Skolan ska vara en trygg plats för skolans elever och personal. Alla åtgärder för att göra skolan till en tryggare och säkrare arbets- och utbildningsmiljö är välkomna. Ett fungerande informationsutbyte kan i rätt sammanhang vara avgörande för att samhället ska kunna agera i tid och förebygga allvarliga konsekvenser för både individer och samhället. Propositionens innehåll och syfte är i huvudsak positivt, men lagstiftningen bör ge skolor möjlighet att lämna över uppgifter om elever till en annan skola för att förebygga brott.
Många lärare och rektorer har redan i dag en hög arbetsbelastning och en omfattande uppgiftsskyldighet. Det finns en risk att regeringens förslag ytterligare ökar skolpersonalens arbetsbelastning och att etiska konflikter dessutom kan uppstå.
Lagrådet konstaterar att från rättssäkerhetssynpunkt är det centralt att prövningen genomförs av personer med tillräcklig kunskap och erfarenhet av de frågor som kan uppkomma. Därför behövs det en tydligare konsekvensanalys av vad bestämmelserna ställer för krav på skolpersonal, med hänsyn till arbetsbelastning och yrkesetiska överväganden. Om skolan inte får tillräckligt stöd och rätt vägledning riskerar skolans förtroende att undergrävas. Stöd och vägledning är särskilt viktigt ur ett barnrättsperspektiv. Vi efterfrågar därför tydligare direktiv om genomförande och uppföljning med en fördjupad barnkonsekvensanalys som tar de synpunkterna i beaktande.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4056 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 1–3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).
Förenklad leverantörskontroll vid upphandlingProp. 2025/26:177 · beslutad 27 maj 2026
Uteslutningsgrunder – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen tillkännager för regeringen att den samordnade registerkontrollen bör omfatta alla uppgifter som kan leda till uteslutning enligt de obligatoriska och frivilliga uteslutningsgrunderna.
- De menar att den samordnade registerkontrollen bör omfatta alla uppgifter som kan leda till uteslutning enligt de obligatoriska och frivilliga uteslutningsgrunderna.
Visa vad de skrev
”Den samordnade registerkontrollen bör omfatta samtliga uppgifter som skulle kunna leda till uteslutning enligt de obligatoriska och frivilliga uteslutningsgrunderna.”
- De menar att det är beklagligt att Bolagsverket får till 2028 på sig att upprätta registret, eftersom arbetet då går långsammare än de vill.
Visa vad de skrev
”Vi beklagar att Bolagsverket ges ända fram till 2028 för att upprätta registret. Det innebär att arbetet går långsammare än vad vi önskar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar att regeringen föreslår att det inrättas ett system för samordnad registerkontroll som ska tillämpas vid upphandling och vid användning av valfrihetssystem. Ett sådant register gör att upphandlande myndigheter och enheter får en bättre kontroll på de företag som lämnar in anbud. Systemet kommer förhoppningsvis att motverka arbetslivskriminalitet och att offentliga medel tillfaller kriminella eller oseriösa företag. Det är vår förhoppning att systemet kommer att bidra till att skapa förutsättningar för en sund konkurrens i offentlig upphandling. I sitt remissvar på utredningen (SOU 2023:43) som ligger till grund för propositionen anser LO att förslaget inte är tillräckligt långtgående eftersom kontrollen inte omfattar samtliga uppgifter som skulle kunna leda till uteslutning enligt de obligatoriska och frivilliga uteslutningsgrunderna. Vi delar denna uppfattning. Den samordnade registerkontrollen bör omfatta samtliga uppgifter som skulle kunna leda till uteslutning enligt de obligatoriska och frivilliga uteslutningsgrunderna. Vi beklagar att Bolagsverket ges ända fram till 2028 för att upprätta registret. Det innebär att arbetet går långsammare än vad vi önskar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4000 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:4014 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gunilla Carlsson (S), Joakim Sandell (S), Ingela Nylund Watz (S), Ida Gabrielsson (V), Janine Alm Ericson (MP), Patrik Lundqvist (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Överväganden av åtgärderna – reservation, avstod
Vad ville S och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen på sikt ersätter LOV, lagen om valfrihetssystem, med en etableringsrätt som utgår från behov, och i väntan på det kopplar regeln om andra missförhållanden till en personkrets och överväger att hämta uppgifter från Arbetsmiljöverket.
- De menar att problemen med LOV behöver angripas mer övergripande och att LOV bör ersättas med en etableringsrätt som utgår från behov.
Visa vad de skrev
”Vi menar att man måste angripa problemen med LOV mer övergripande och ersätta denna med en behovsstyrd etableringsrätt.”
- De menar att regeln om andra missförhållanden i en sökandes verksamhet ska kopplas till en bestämd personkrets.
Visa vad de skrev
”Vi anser att den föreslagna texten om ”missförhållanden i övrigt i fråga om en sökandes verksamhet” ska kopplas till en personkrets.”
- De menar att regeringen också bör överväga att hämta uppgifter från Arbetsmiljöverket.
Visa vad de skrev
”Vi anser också att regeringen bör överväga att även låta Arbetsmiljöverket vara en av de myndigheter från vilka uppgifter ska inhämtas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar att bestämmelserna om uteslutning av leverantörer i lagen om offentlig upphandling (LOU) i huvudsak även ska gälla vid uteslutning av sökande i lagen om valfrihetssystem (LOV). Men även i dessa delar menar vi att regeringen borde ha gått längre. Vi menar att man måste angripa problemen med LOV mer övergripande och ersätta denna med en behovsstyrd etableringsrätt. I väntan på detta kan man dock förbättra förslagen i propositionen. Flera av remissinstanserna vill att den personkrets som ska kontrolleras när det gäller uteslutningsgrunden brott ska utvidgas så att den täcker alla som kan agera företrädare för bolaget. Vi anser att den föreslagna texten om ”missförhållanden i övrigt i fråga om en sökandes verksamhet” ska kopplas till en personkrets.
Vi anser också att regeringen bör överväga att även låta Arbetsmiljöverket vara en av de myndigheter från vilka uppgifter ska inhämtas.
Utökade registerkontroller i skolväsendetProp. 2025/26:174 · beslutad 27 maj 2026
Stärkta registerkontroller – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att stärka registerkontrollerna i skolväsendet ytterligare, utöver regeringens förslag.
- De menar att regelverket behöver stärkas ytterligare så att personer som visat sig olämpliga att arbeta med barn och unga inte kan fortsätta arbeta i skolan.
Visa vad de skrev
”Samtidigt anser vi att det finns skäl att stärka regelverket ytterligare för att säkerställa att personer som visat sig olämpliga att arbeta med barn och unga inte ska kunna fortsätta att arbeta i skolan.”
- De menar att Riksrevisionens granskningar visar att dagens system inte alltid fångar upp eller hanterar olämpliga lärare tillräckligt väl.
Visa vad de skrev
”Granskningar från Riksrevisionen har visat att dagens system inte alltid fångar upp eller hanterar olämpliga lärare tillräckligt väl.”
- De menar att risken behöver minska för att personer som visat sig olämpliga kan fortsätta arbeta i andra skolor utan att den nya arbetsgivaren känner till tidigare missförhållanden.
Visa vad de skrev
”Vi behöver minska risken för att personer som visat sig olämpliga kan fortsätta arbeta i andra skolor utan att den nya arbetsgivaren känner till tidigare missförhållanden.”
- De menar att kontrollerna i belastningsregistret bör stärkas ytterligare för att inga lärare som gjort sig skyldiga till allvarliga brott ska arbeta i skolan.
Visa vad de skrev
”För att säkerställa att inga lärare som gjort sig skyldiga till allvarliga brott arbetar i skolan bör kontrollerna i belastningsregistret stärkas ytterligare.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar i huvudsak regeringens förslag. Förslagen kan bidra till ett starkare skydd för elever och en mer ändamålsenlig kontroll av personer som arbetar i skolan. Samtidigt anser vi att det finns skäl att stärka regelverket ytterligare för att säkerställa att personer som visat sig olämpliga att arbeta med barn och unga inte ska kunna fortsätta att arbeta i skolan. Granskningar från Riksrevisionen har visat att dagens system inte alltid fångar upp eller hanterar olämpliga lärare tillräckligt väl. Vi behöver minska risken för att personer som visat sig olämpliga kan fortsätta arbeta i andra skolor utan att den nya arbetsgivaren känner till tidigare missförhållanden. Arbetsgivarens skyldighet att begära utdrag ur belastningsregistret är begränsad till nyanställningar. För att säkerställa att inga lärare som gjort sig skyldiga till allvarliga brott arbetar i skolan bör kontrollerna i belastningsregistret stärkas ytterligare. Genom att utveckla registerkontrollen kan skyddet för barn och elever i skolan förbättras ytterligare. Regeringens förslag är ett steg i rätt riktning, men det finns skäl att skärpa regelverket för att säkerställa att systemet fungerar fullt ut.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3969 av Anders Ygeman m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP), Niklas Sigvardsson (S) och Madeleine Atlas (C).
Förenklingar i jaktlagstiftningenProp. 2025/26:211 · beslutad 26 maj 2026
Jakt på allmänt vatten och i Sveriges ekonomiska zon – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till att tillåta jakt på allmänt vatten efter anmälan och nej till att tillåta jakt på säl i Sveriges ekonomiska zon efter anmälan.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå förslagen till ändringar i jaktlagen och lagen om Sveriges ekonomiska zon i de delar som handlar om att tillåta jakt på allmänt vatten efter anmälan samt jakt på säl i Sveriges ekonomiska zon efter anmälan. Vi utvecklar våra skäl för detta i våra särskilda yttranden 1 respektive 2.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till
1. lag om ändring i jaktlagen (1987:259) i de delar det avser 1, 3, 12 och 12 a §§,
2. lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon,
b) antar 45 § regeringens förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259) med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4030 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4068 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 1, bifaller delvis proposition 2025/26:211 punkt 1 i denna del och avslår proposition 2025/26:211 punkt 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Kajsa Fredholm (V).
Förvaltningsmärkning och avlivning av djurskyddsskäl – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att vissa åtgärder i vargförvaltningen kan vara relevanta, men att märkning av varg för förvaltning inte ska vara aktuellt innan kriterier har tagits fram, och till att det införs kriterier för att söka efter och avliva skadat vilt av djurskyddsskäl.
- De menar att det finns en risk att mer individanpassade åtgärder, som märkning av varg för förvaltning, kan användas för att trycka ned vargstammen ännu mer.
Visa vad de skrev
”Jag och mitt parti ser dock en risk att mer individanpassade förvaltningsåtgärder, som förvaltningsmärkning, kan användas som ett verktyg för att trycka ned vargstammen ännu mer.”
- De menar att regeringens politik för att minska vargstammen bryter mot lagstiftningen och inte säkrar ett långsiktigt bevarande av arterna.
Visa vad de skrev
”Regeringens politik för att minska vargstammen bryter mot lagstiftningens krav och säkrar inte det långsiktiga bevarandet av arter.”
- De menar att förslaget kan leda till mer illegal jakt, särskilt på stora rovdjur, och att insatserna mot illegal jakt är mycket bristfälliga.
Visa vad de skrev
”Förslaget skulle kunna leda till ökad illegal jakt, särskilt på de stora rovdjuren. Illegal jakt är ett utbrett problem och insatserna för att stoppa den illegala jakten är mycket bristfälliga.”
- De menar att det behövs kriterier för när man får söka efter skadat vilt av djurskyddsskäl och för hur det avlivade viltet ska tas om hand.
Visa vad de skrev
”Det behöver införas kriterier för under vilka omständigheter eftersök av skadat vilt av djurskyddsskäl kan vara tillåtet och när det inte är lämpligt samt för hur det avlivade viltet ska tas om hand.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag delar Jaktlagstiftningsutredningens bedömning att vissa förvaltningsåtgärder, exempelvis märkning av vargar som vandrat in österifrån, kan vara relevanta att genomföra som ett led i arbetet med att stärka vargstammens genetik. Däremot ser jag risker med att regeringens förslag i dess nuvarande utformning kan användas för att trycka ned vargstammen ytterligare. Regeringens politik för att minska vargstammen bryter mot lagstiftningens krav och säkrar inte det långsiktiga bevarandet av arter. Det som behövs är att bygga upp vargstammen till långsiktigt livskraftiga nivåer, tillsammans med utökade satsningar på samexistens. Som ett led i regeringens arbete med att minska vargstammen har Naturvårdsverket fått i uppdrag att ge förslag på förvaltningsåtgärder för varg som kan vara mer individbaserade. Jag och mitt parti ser dock en risk att mer individanpassade förvaltningsåtgärder, som förvaltningsmärkning, kan användas som ett verktyg för att trycka ned vargstammen ännu mer. Jag anser därför att förvaltningsmärkning av varg inte ska vara aktuellt innan kriterier för sådan förvaltning tagits fram. Dessa kriterier ska säkra att denna typ av individanpassad förvaltning inte används som ett sätt att minska vargstammen ytterligare och kan inkludera djurförsöksetisk prövning enligt remissyttrandet från Sveriges lantbruksuniversitet över detta förslag.
Regeringen vill ge var och en rätt att avliva ett skadat vilt av djurskyddsskäl och göra det möjligt för jakträttshavaren att söka efter, spåra eller förfölja skadat vilt för avlivning. Jag ser att regeringens förslag skulle kunna vara till nytta av djurskyddsskäl, men tyvärr finns det risker med förslaget i dess nuvarande utformning. Förslaget skulle kunna leda till ökad illegal jakt, särskilt på de stora rovdjuren. Illegal jakt är ett utbrett problem och insatserna för att stoppa den illegala jakten är mycket bristfälliga. Så länge inte ett kraftfullt och systematiskt arbete vidtas parallellt för att stoppa den illegala jakten ser jag risker för rovdjurspopulationerna med förslaget i dess nuvarande utformning. Det behöver införas kriterier för under vilka omständigheter eftersök av skadat vilt av djurskyddsskäl kan vara tillåtet och när det inte är lämpligt samt för hur det avlivade viltet ska tas om hand.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4068 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP).
Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstödProp. 2025/26:207 · beslutad 26 maj 2026
Aktivitetskravets omfattning för föräldrar med barn under 8 år – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ser över möjligheten att införa en skyldighet för kommuner att tillhandahålla både aktivitet på heltid och fullständig barnomsorg för föräldrar med barn under 8 år.
- De menar att en kommunal skyldighet att ordna aktiviteter för personer med försörjningsstöd bör följas av en skyldighet att erbjuda barnomsorg i den omfattning som behövs för att föräldrarna ska kunna delta.
Visa vad de skrev
”Enligt vår mening bör en kommunal skyldighet att anordna aktiviteter för grupper med försörjningsstöd åtföljas av en skyldighet att erbjuda barnomsorg i den omfattning som krävs för att föräldrar ska kunna delta i aktiviteterna.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Enligt vår mening bör en kommunal skyldighet att anordna aktiviteter för grupper med försörjningsstöd åtföljas av en skyldighet att erbjuda barnomsorg i den omfattning som krävs för att föräldrar ska kunna delta i aktiviteterna. Regeringen bör därför se över möjligheten att införa en skyldighet för kommuner att tillhandahålla både en aktivitet på heltid och fullständig barnomsorg för föräldrar med barn under 8 år.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4016 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S) och Nils Seye Larsen (MP).
Tillsynsmyndighet – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska överväga andra tillsynsmyndigheter än Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) och återkomma till riksdagen med förslag.
- De menar att tillsynen över verksamheten borde skötas av en organisation med arbetsmarknads- och utbildningspolitisk kompetens.
Visa vad de skrev
”Enligt vår mening vore det bättre om tillsynen över verksamheten sköttes av en organisation som har arbetsmarknads- och utbildningspolitisk kompetens.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I propositionen föreslås att Ivo ska utöva tillsyn för att motverka brister när aktivitetskravet genomförs. Enligt vår mening vore det bättre om tillsynen över verksamheten sköttes av en organisation som har arbetsmarknads- och utbildningspolitisk kompetens. Regeringen bör därmed överväga andra tillsynsmyndigheter än Ivo att utöva tillsyn över reformen och återkomma till riksdagen med förslag.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4016 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S) och Nils Seye Larsen (MP).
Tillsynens utformning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ser över tillsynen så att den blir förutsägbar och proportionerlig och att sanktionsavgifter inte tillämpas.
- De menar att sanktionsavgifter inte är ett rimligt eller proportionerligt verktyg och därför inte ska tillämpas.
Visa vad de skrev
”Sanktionsavgifter är vare sig ett rimligt eller ett proportionerligt verktyg, och vi menar att det därför inte heller ska tillämpas.”
- De menar att tillsynen över kommunerna måste vara förutsägbar och proportionerlig.
Visa vad de skrev
”Det är enligt vår mening viktigt att tillsynen över kommunerna är förutsägbar och proportionerlig.”
- De menar att kommunerna i första hand ska få stöd och vägledning genom dialog för att leva upp till lagens krav.
Visa vad de skrev
”Utgångspunkten måste vara att via dialog ge kommunerna stöd och vägledning i arbetet med att leva upp till lagens krav kring aktiviteter.”
- De menar att regeringen bör se över hur tillsynen kan utformas enligt detta.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör se över hur tillsynen kan utformas i enlighet med vad vi anfört ovan.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är enligt vår mening viktigt att tillsynen över kommunerna är förutsägbar och proportionerlig. Utgångspunkten måste vara att via dialog ge kommunerna stöd och vägledning i arbetet med att leva upp till lagens krav kring aktiviteter. Sanktionsavgifter är vare sig ett rimligt eller ett proportionerligt verktyg, och vi menar att det därför inte heller ska tillämpas. Regeringen bör se över hur tillsynen kan utformas i enlighet med vad vi anfört ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Uppföljning och utvärdering – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen uppmanar regeringen att noga följa upp reformens effekter och återkomma med förslag på förändrade krav om aktiviteterna inte leder till arbete eller studier i tillräcklig utsträckning.
- De menar att reformens effekter noga måste följas upp, särskilt om aktiviteterna i tillräcklig utsträckning leder till arbete eller studier.
Visa vad de skrev
”reformens effekter noga följas upp när det gäller huruvida aktiviteterna i tillräcklig utsträckning leder till arbete eller studier”
- De menar att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på en reformerad kravställning om aktiviteterna inte leder till arbete eller studier.
Visa vad de skrev
”Om så inte är fallet bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag på en reformerad kravställning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Enligt min mening måste reformens effekter noga följas upp när det gäller huruvida aktiviteterna i tillräcklig utsträckning leder till arbete eller studier. Om så inte är fallet bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag på en reformerad kravställning.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4032 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:4032 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkandena 2 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Nils Seye Larsen (MP).
Beredskapslager i livsmedelskedjanProp. 2025/26:205 · beslutad 26 maj 2026
Livsmedelsberedskap och hållbarhet – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen skyndsamt kompletterar det bredare beredskapsarbetet och lagförslaget om beredskapslager, då förslaget i grunden välkomnas men livsmedelsberedskap och hållbarhetsomställning behöver behandlas som sammanlänkade områden.
- De menar att det kostsamma arbetet med beredskapslager inte får tränga undan andra nödvändiga satsningar för att bygga upp motståndskraft, lönsamhet och klara livsmedelskedjans hållbarhetsomställning.
Visa vad de skrev
”För det första är det centralt att det kostsamma arbetet med att inrätta beredskapslager inte tränger undan andra nödvändiga satsningar för att långsiktigt bygga upp resiliensen och lönsamheten och för att klara livsmedelskedjans hållbarhetsomställning.”
- De menar att lönsamma jordbruks- och livsmedelsföretag är grunden för beredskapsarbetet och kräver fortsatta investeringar och ett brett arbete med styrmedel och incitament.
Visa vad de skrev
”Lönsamma jordbruks- och livsmedelsföretag är grunden för beredskapsarbetet i livsmedelskedjan och kräver både fortsatta investeringar och ett brett arbete med styrmedel och incitament.”
- De menar att det statliga åtagandet behöver öka för att klara dessa utmaningar.
Visa vad de skrev
”Det statliga åtagandet behöver öka för att klara av dessa utmaningar.”
- De menar att regeringen saknar ett resonemang om hur beredskapsarbetet och förslaget om beredskapslager ska ingå i hållbarhetsomställningen, vilket kan leda till nya målkonflikter och ineffektivitet.
Visa vad de skrev
”Vi saknar ett resonemang från regeringen om hur både det bredare beredskapsarbetet och det specifika förslaget om beredskapslager i livsmedelskedjan ska utgöra en integrerad del av arbetet med hållbarhetsomställningen i livsmedelskedjan.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar förslaget om en ny lag om beredskapslagring av varor i livsmedelskedjan men vi anser att det är viktigt att förslaget kompletteras i två avseenden.
För det första är det centralt att det kostsamma arbetet med att inrätta beredskapslager inte tränger undan andra nödvändiga satsningar för att långsiktigt bygga upp resiliensen och lönsamheten och för att klara livsmedelskedjans hållbarhetsomställning. Lönsamma jordbruks- och livsmedelsföretag är grunden för beredskapsarbetet i livsmedelskedjan och kräver både fortsatta investeringar och ett brett arbete med styrmedel och incitament. Det statliga åtagandet behöver öka för att klara av dessa utmaningar.
För det andra behöver beredskapsarbetet så långt som möjligt bedrivas i synergi med det bredare hållbarhetsarbetet. Vi saknar ett resonemang från regeringen om hur både det bredare beredskapsarbetet och det specifika förslaget om beredskapslager i livsmedelskedjan ska utgöra en integrerad del av arbetet med hållbarhetsomställningen i livsmedelskedjan. En avsaknad av detta perspektiv kan leda till nya målkonflikter och ineffektivitet.
Mot denna bakgrund anser vi att regeringen skyndsamt bör komplettera både det bredare arbetet med beredskapsplanering och lagförslaget om beredskapslager utifrån utgångspunkten att livsmedelsberedskap och hållbarhetsomställning ska behandlas som sammanlänkade policyområden.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4069 av Emma Nohrén m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Kajsa Fredholm (V).
Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövningProp. 2025/26:202 · beslutad 26 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om undantag från EU:s regler för skydd av arter och livsmiljöer (art- och habitatdirektivet) vid vattenkraftens omprövning.
- De menar att förslaget gör undantag från art- och habitatdirektivets krav och minskar kraven på att skydda Natura 2000-områden.
Visa vad de skrev
”Med denna proposition tar regeringen ytterligare steg för att göra undantag från art- och habitatdirektivets krav och minimera kraven för att skydda Natura 2000-områden.”
- De menar att skyddet för vandrande fisk som lax, öring och ål och ekosystemen i sjöar och vattendrag kommer att väga lättare när vattenkraften ska få moderna miljövillkor.
Visa vad de skrev
”Nu kommer skyddet av vandrande fiskarter som lax, öring och ål och ekosystemen i sjöar och vattendrag att väga betydligt lättare i arbetet med att ge vattenkraften moderna miljövillkor.”
- De menar att förslagen inte är förenliga med EU-rätten, eftersom varje enskilt fall måste prövas och det måste finnas tillräckligt underlag för prövningen, vilket Naturvårdsverket och flera andra remissinstanser påpekar.
Visa vad de skrev
”Vi delar inte regeringens bedömning att förslagen är förenliga med EU-rätten. Som Naturvårdsverket och flera andra remissinstanser påpekar krävs det nämligen att varje enskilt fall prövas och att det finns tillräckligt underlag för sådan prövning.”
- De menar att vattenkraften inte behöver gynnas ytterligare genom förslag som bara marginellt bidrar till den nationella energiförsörjningen och påverkar miljön negativt.
Visa vad de skrev
”Vi värnar vattenkraftens betydelse för energiförsörjningen men anser inte att den behöver gynnas ytterligare genom förslag som endast marginellt bidrar till vår nationella energiförsörjning och som påverkar miljön negativt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Två tredjedelar av Sveriges vattendrag har inte god ekologisk status, och vattenkraftverk och dammar är en stor orsak till detta. Det var därför ett framsteg att det 2020 beslutades att svensk vattenkraft ska förses med moderna miljövillkor enligt den nationella plan för omprövning av vattenkraft som Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten och Svenska kraftnät tagit fram. Sverige hade därmed tagit viktiga steg för att vattenkraften skulle få moderna miljövillkor utan påtaglig påverkan på tillgången på vattenkraftsel.
Den nuvarande regeringen har missat viktiga chanser att få ut mer effekt från vattenkraften samtidigt som den aktivt och systematiskt arbetat med att försvaga miljökraven. Regeringen inledde med att helt enkelt pausa omprövningsprocessen i olika omgångar till den 1 juli 2025, vilket även ledde till kritik från EU-kommissionen. Regeringen har systematiskt maximerat alla tillgängliga kryphål för att försvaga miljöskyddet. Prövningsprocesserna stoppades innan de ens hann komma i gång ordentligt. Detta innebär att värdefull tid har gått förlorad för våra strömmande vatten. Det vilar ett tungt ansvar på regeringen när den undergräver en så bred överenskommelse som den nationella planen innebar.
Sommaren 2025 beslutade regeringen om en rad olika förordningsändringar, vilket försämrade möjligheterna att miljöanpassa vattenkraften i hela landet. Med denna proposition tar regeringen ytterligare steg för att göra undantag från art- och habitatdirektivets krav och minimera kraven för att skydda Natura 2000-områden.
Vi är kritiska till både de förordningsändringar som redan har genomförts och de försämrade förutsättningar för miljöanpassning som förslaget i propositionen innebär. Genom dessa förändringar frångår regeringen hela grundtanken med miljöanpassningen av vattenkraften – att göra miljön bättre. Oavsett storlek påverkar vattenkraftverken ekosystemen, och de behöver därför moderna miljövillkor. Älvar, forsar och bäckar är några av Sveriges artrikaste livsmiljöer och dessa miljöer är nödvändiga för många arter. Det handlar bl.a. om vandrande fisk som ål, öring och lax men också fåglar, insekter och musslor. Nu kommer skyddet av vandrande fiskarter som lax, öring och ål och ekosystemen i sjöar och vattendrag att väga betydligt lättare i arbetet med att ge vattenkraften moderna miljövillkor. Risken är också stor att lokala, unika bestånd av lax och öring slås ut. Vi värnar vattenkraftens betydelse för energiförsörjningen men anser inte att den behöver gynnas ytterligare genom förslag som endast marginellt bidrar till vår nationella energiförsörjning och som påverkar miljön negativt.
Vi delar inte regeringens bedömning att förslagen är förenliga med EU-rätten. Som Naturvårdsverket och flera andra remissinstanser påpekar krävs det nämligen att varje enskilt fall prövas och att det finns tillräckligt underlag för sådan prövning. Vi anser att naturen är grunden för vår framtida välfärd. En politik som värnar fungerande ekosystem och minskar klimatutsläppen gör Sverige starkare, hållbarare och tryggare. Att ensidigt gynna kortsiktiga särintressen ekonomiskt enligt regeringens förslag leder i motsatt riktning.
Vattenkraftens förutsättningar – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till förslagen om bättre uppföljning av miljöåtgärder, krav på att kraftbolag lämnar miljörapporter och en utredning om minimitappning.
- De menar att regeringen borde ha lagt fram åtgärder som bättre tjänar syftet i stället för att undergräva miljöanpassningen genom lagstiftning.
Visa vad de skrev
”Regeringen borde ha lagt fram förslag på åtgärder som bättre tjänar detta syfte, i stället för att undergräva miljöanpassningen genom lagstiftning.”
- De menar att regeringen bör avsätta resurser så att länsstyrelserna systematiskt kan följa upp att miljöåtgärder gör nytta.
Visa vad de skrev
”Jag anser att regeringen bör avsätta de resurser som behövs för att länsstyrelserna ska kunna arbeta systematiskt med uppföljning av att de miljöåtgärder som sätts in verkligen gör nytta.”
- De menar att kraftbolagen bör bli skyldiga att lämna miljörapporter.
Visa vad de skrev
”Därför bör kraftbolagen bli skyldiga att lämna miljörapporter.”
- De menar att regeringen bör tillsätta en utredning om minimitappning som verktyg för miljöanpassning och vilka effekter det kan få för elsystemet och miljön.
Visa vad de skrev
”Som ett första steg borde regeringen tillsätta en utredning som analyserar minimitappning som ett verktyg för miljöanpassning och vilka potentiella effekter det kan få för både elsystemet och miljön.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi befinner oss i inledningsfasen av miljöprövningarna, men vi vet redan nu att processerna skulle kunna underlättas och förbättras på många sätt. Utvidgade kunskaper om vattenkraftens miljöpåverkan skulle också stödja regeringens uttalade vilja att hitta effektiva miljöåtgärder. Regeringen borde ha lagt fram förslag på åtgärder som bättre tjänar detta syfte, i stället för att undergräva miljöanpassningen genom lagstiftning.
Reformerat försörjningsstöd – bidragstak och ökade möjligheter till arbeteProp. 2025/26:201 · beslutad 26 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, avstod
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om reformerat försörjningsstöd.
- De menar att förslaget bygger på en problembeskrivning som saknar empiriskt stöd och riskerar att öka fattigdom, ojämlikhet och social utsatthet, särskilt för barn, personer med funktionsnedsättning och redan marginaliserade grupper.
Visa vad de skrev
”Propositionen bygger på en problemformulering som saknar empiriskt stöd och riskerar att öka fattigdom, ojämlikhet och social utsatthet – särskilt för barn, personer med funktionsnedsättning och redan marginaliserade grupper.”
- De menar att förslagen riskerar att strida mot barnkonventionen och grundläggande sociala rättigheter.
Visa vad de skrev
”Vi bedömer att förslagen riskerar att stå i strid med såväl barnkonventionen som grundläggande sociala rättigheter.”
- De menar att staten inte säkerställer ett tillräckligt starkt nationellt golv och samtidigt begränsar kommunernas möjlighet att kompensera, vilket ökar otryggheten för människor i ekonomisk utsatthet.
Visa vad de skrev
”När staten underlåter att säkerställa ett tillräckligt starkt nationellt golv och samtidigt begränsar kommunernas möjlighet att kompensera för det, blir resultatet ökad otrygghet för människor i ekonomisk utsatthet.”
- De menar att försämrad ekonomisk trygghet inte leder till att fler börjar arbeta, utan till mer fattigdom, stress och ohälsa, vilket försvårar etablering på arbetsmarknaden.
Visa vad de skrev
”Att försämra den ekonomiska tryggheten kommer inte att leda till att fler börjar arbeta, utan i stället resultera i ökad fattigdom, stress och ohälsa. Detta försvårar i sin tur etablering på arbetsmarknaden.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå proposition 2025/26:201. Propositionen bygger på en problemformulering som saknar empiriskt stöd och riskerar att öka fattigdom, ojämlikhet och social utsatthet – särskilt för barn, personer med funktionsnedsättning och redan marginaliserade grupper. Vi bedömer att förslagen riskerar att stå i strid med såväl barnkonventionen som grundläggande sociala rättigheter. När staten underlåter att säkerställa ett tillräckligt starkt nationellt golv och samtidigt begränsar kommunernas möjlighet att kompensera för det, blir resultatet ökad otrygghet för människor i ekonomisk utsatthet. Att försämra den ekonomiska tryggheten kommer inte att leda till att fler börjar arbeta, utan i stället resultera i ökad fattigdom, stress och ohälsa. Detta försvårar i sin tur etablering på arbetsmarknaden.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4028 av Maj Karlsson m.fl. (V) och 2025/26:4051 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) samt avslår proposition 2025/26:201 punkterna 1 och 2 samt motion 2025/26:4017 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Nils Seye Larsen (MP) och Maj Karlsson (V).
Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän i skolväsendetProp. 2025/26:191 · beslutad 26 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till undantag från offentlighetsprincipen för vissa enskilda mindre huvudmän i skolväsendet och i övrigt säger ja till regeringens lagförslag.
- De menar att offentlighetsprincipen är central i en demokrati och att den bör omfatta alla skolor utan undantag.
Visa vad de skrev
”För oss är offentlighetsprincipen central i en demokrati, och den bör omfatta alla skolor utan undantag.”
- De menar att alla skolor som finansieras med offentliga medel bör vara skyldiga att följa samma regler för insyn och öppenhet.
Visa vad de skrev
”Vi instämmer i det Sveriges Lärare skriver i sitt remissvar om att alla skolor som finansieras med offentliga medel bör vara skyldiga att följa samma regler när det gäller insyn och öppenhet.”
- De menar att det finns en risk att lagen inte får önskad effekt om skolaktiebolag hävdar att uppgifter är affärshemligheter.
Visa vad de skrev
”Vi ser även en risk med att lagstiftningen inte kommer att få önskad effekt om skolaktiebolag gör bedömningen att uppgifter inte kan lämnas ut med hänvisning till att de utgör affärshemligheter.”
- De menar att det inte finns något behov av att skriva in lättnadsregler för vissa enskilda huvudmän i skollagen.
Visa vad de skrev
”Vi ser därför inte heller något behov av att i skollagen skriva in lättnadsregler för vissa enskilda huvudmän”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar att regeringen äntligen kommit till skott och lagt fram ett lagförslag om offentlighetsprincipen i fristående skolor. Vi instämmer i det Sveriges Lärare skriver i sitt remissvar om att alla skolor som finansieras med offentliga medel bör vara skyldiga att följa samma regler när det gäller insyn och öppenhet. Vi ser även en risk med att lagstiftningen inte kommer att få önskad effekt om skolaktiebolag gör bedömningen att uppgifter inte kan lämnas ut med hänvisning till att de utgör affärshemligheter. Vi kommer därför att fortsätta bevaka frågan och lagstiftningens tillämpning.
För oss är offentlighetsprincipen central i en demokrati, och den bör omfatta alla skolor utan undantag. Vi kan därför inte ställa oss bakom förslaget till lättnadsregler för vissa enskilda huvudmän i skolväsendet och vill inte att riksdagen beslutar om att medge några undantag från offentlighetsprincipen.
Mot denna bakgrund föreslår vi att riksdagen avslår 2 kap. 3 a § andra stycket i regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) om att lättnadsregler ska införas för enskilda mindre huvudmän.
Vi ser därför inte heller något behov av att i skollagen skriva in lättnadsregler för vissa enskilda huvudmän och föreslår att riksdagen även avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) i de delar det avser 29 kap. 1, 15–16 f och 18 §§.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår
1. 2 kap. 3 a § andra stycket regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och antar lagförslaget i övrigt,
2. regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) i de delar det avser 29 kap. 1, 15–16 f och 18 §§ och antar lagförslaget i övrigt med den ändringen att orden ”och 13” i ingressen i uttrycket ”punkt 3 och 13” ska utgå,
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i arkivlagen (1990:782),
2. lag om ändring i lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter,
3. lag om ändring i lagen (2021:443) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:191 punkterna 2, 4 och 5 samt motion 2025/26:3996 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt bifaller delvis proposition 2025/26:191 punkterna 1 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Isabell Mixter (V) och Camilla Hansén (MP).
Lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger nej till lättnadsregler för enskilda mindre skolhuvudmän och säger ja till att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolhuvudmän utan undantag.
- De menar att det inte finns något skäl att vänta med att införa offentlighetsprincipen på alla skolor i Sverige.
Visa vad de skrev
”Det finns inget skäl att inte omedelbart införa offentlighetsprincipen på alla skolor i Sverige.”
- De menar att affärshemligheter i ett offentligt finansierat utbildningssystem är skadligt och orättvist.
Visa vad de skrev
”Men i ett offentligt finansierat utbildningssystem är det inte bara konstigt utan skadligt och orättvist.”
- De menar att upp till cirka 70 procent av alla friskolehuvudmän skulle kunna omfattas av undantagsregler.
Visa vad de skrev
”Upp till ca 70 procent av alla friskolehuvudmän skulle kunna omfattas av undantagsregler.”
- De menar att ingen skolhuvudman ska kunna hemlighålla hur skattepengar spenderas eller hindra insyn i någon del av verksamheten.
Visa vad de skrev
”Ingen skolhuvudman ska kunna hemlighålla hur skattepengar spenderas eller hindra insyn i någon del av verksamheten.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I Sverige har vi en lång tradition av öppenhet och transparens när det gäller myndighetsutövning, och jag har länge efterfrågat att offentlighetsprincipen även ska omfatta friskolor.
En del av marknadens logik är affärshemligheter. I konkurrenssituationer är det inte konstigt att man vill hemlighålla receptet på framgång. Men i ett offentligt finansierat utbildningssystem är det inte bara konstigt utan skadligt och orättvist. Det finns inget skäl att inte omedelbart införa offentlighetsprincipen på alla skolor i Sverige. Att skolor som ägnar sig åt myndighetsutövning och förvaltar stora mängder skattepengar inte omfattas av offentlighetsprincipen fullt ut är orimligt. Ingen skolhuvudman ska kunna hemlighålla hur skattepengar spenderas eller hindra insyn i någon del av verksamheten.
Offentlighetsprincipens omfattning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen tillkännager för regeringen att offentlighetsprincipen ska omfatta även fristående anordnare inom komvux och tillämpas fullt ut, utan undantag för affärshemligheter.
- De menar att fristående anordnare inom komvux ska omfattas av offentlighetsprincipen.
Visa vad de skrev
”Vi menar att fristående anordnare inom komvux ska omfattas av offentlighetsprincipen.”
- De menar att hemlighållna affärs- och driftsförhållanden gör att allmänheten inte fullt ut kan se hur skattemedel används.
Visa vad de skrev
”Det är problematiskt att affärs- och driftsförhållanden i stor utsträckning fortsatt kan hållas hemliga. Det innebär att centrala frågor om hur skattemedel används inte fullt ut blir tillgängliga för allmänheten.”
- De menar att det utan redovisning på skolenhetsnivå blir svårt att granska överkompensation och att pengar läcker ur skolan.
Visa vad de skrev
”Utan krav på redovisning på skolenhetsnivå blir det svårt att granska överkompensation och pengaläckage ur skolan.”
- De menar att offentlighetsprincipen bör tillämpas fullt ut, utan undantag för affärshemligheter.
Visa vad de skrev
”Vi anser att offentlighetsprincipen bör tillämpas fullt ut, utan undantag för affärshemligheter.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det är anmärkningsvärt att fristående anordnare inom komvux inte omfattas av regeringens lagförslag i propositionen. Även vuxenutbildning finansieras med offentliga medel och bör omfattas av samma krav på insyn och transparens. Vi menar att fristående anordnare inom komvux ska omfattas av offentlighetsprincipen.
Det är problematiskt att affärs- och driftsförhållanden i stor utsträckning fortsatt kan hållas hemliga. Det innebär att centrala frågor om hur skattemedel används inte fullt ut blir tillgängliga för allmänheten. I praktiken riskerar barns rätt till en bra utbildning att fortsatt vägas mot bolagens intresse av sekretess.
Arkiveringsskyldighet – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att arkiveringsskyldigheter ska gälla för alla skolhuvudmän och att regeringen ska vidta åtgärder för det.
- De menar att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolhuvudmän i hela skolväsendet fullt ut.
Visa vad de skrev
”Jag står fast vid att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolhuvudmän i hela skolväsendet fullt ut.”
- De menar att det riskerar att försvaga offentlighetsprincipen i praktiken om enskilda mindre skolhuvudmän inte omfattas av arkivlagen på samma sätt som kommunala verksamheter.
Visa vad de skrev
”Skälen för att enskilda mindre huvudmän i skolsektorn inte ska omfattas av arkivlagen på samma sätt som kommunala verksamheter riskerar att undergräva offentlighetsprincipens funktion i praktiken.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår i propositionen en ökad insyn i friskolesektorn. Jag står fast vid att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolhuvudmän i hela skolväsendet fullt ut. Skälen för att enskilda mindre huvudmän i skolsektorn inte ska omfattas av arkivlagen på samma sätt som kommunala verksamheter riskerar att undergräva offentlighetsprincipens funktion i praktiken. Jag anser därför att arkiveringsskyldigheter ska gälla för alla skolhuvudmän.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4049 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).
En nationell utredningsfunktion för att förebygga suicidProp. 2025/26:190 · beslutad 26 maj 2026
Suicid bland barn och unga vuxna – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen ställer sig bakom att regeringen återkommer med ett reviderat lagförslag där åldersgränsen för den obligatoriska utredningsskyldigheten utökas till att omfatta barn och unga vuxna upp till 25 år.
- De menar att åldersgränsen för den obligatoriska utredningsskyldigheten är för snävt satt.
Visa vad de skrev
”Vi anser emellertid att åldersgränsen är för snävt satt”
- De menar att varje liv som går förlorat är ett misslyckande för samhället.
Visa vad de skrev
”Varje liv som går förlorat är ett misslyckande för samhället.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Varje liv som går förlorat är ett misslyckande för samhället. Vi välkomnar regeringens proposition om att inrätta en nationell utredningsfunktion för att förebygga suicid. Vi anser emellertid att åldersgränsen är för snävt satt och vill att regeringen återkommer till riksdagen med ett reviderat lagförslag där åldersgränsen för den obligatoriska utredningsskyldigheten utökas till att omfatta barn och unga vuxna upp till 25 år.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4045 av Christofer Bergenblock m.fl. (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Christofer Bergenblock (C), Nils Seye Larsen (MP) och Maj Karlsson (V).
Lag om hyrköp av bostadProp. 2025/26:188 · beslutad 26 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag till lag om hyrköp av bostad, men säger ja till förslagen om skärpta regler för boende i ägarlägenheter och om förvaltning av samfälligheter.
- De menar att Lagrådet har ifrågasatt om lagen ger ett tillräckligt konsumentskydd.
Visa vad de skrev
”Vi vill understryka att Lagrådet bl.a. har ifrågasatt om lagen ger ett tillräckligt konsumentskydd.”
- De menar att remissinstanserna har pekat på att hyrköpsregleringen innebär ekonomiska risker som kan vara svåra för konsumenten att överblicka.
Visa vad de skrev
”Även remissinstanserna har uttryckt kritik mot lagförslagen och bl.a. pekat på att den föreslagna hyrköpsregleringen innebär ekonomiska risker som kan vara svåra att överblicka för hyrköparen som konsument.”
- De menar att det finns en risk att hyrköpsavgiften blir orimligt hög och att hyrköparen inte har utrymme att spara.
Visa vad de skrev
”Vidare finns det en risk att hyrköpsavgiften blir orimligt hög och att hyrköparen inte har utrymme till ett sparande.”
- De menar att modellen kan användas för att kringgå hyreslagens regler om skälig hyra.
Visa vad de skrev
”Vi befarar också att modellen kan användas för att kringgå hyreslagens regler om skälig hyra.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar fler vägar in på bostadsmarknaden och att fler ska få möjlighet att äga sitt boende. Regeringens förslag till lag om hyrköp av bostad har dock så allvarliga brister att riksdagen bör avslå propositionen i den delen.
Vi vill understryka att Lagrådet bl.a. har ifrågasatt om lagen ger ett tillräckligt konsumentskydd. Enligt Lagrådet är det svårt att tänka sig att personer som förstår omfattningen av riskerna skulle vilja ingå ett hyrköpsavtal enligt den föreslagna regleringen. Lagrådet menar även att det är troligt att de som ingår dessa avtal inte kommer att inse eller överväga riskerna. Vi delar Lagrådets farhågor. Även remissinstanserna har uttryckt kritik mot lagförslagen och bl.a. pekat på att den föreslagna hyrköpsregleringen innebär ekonomiska risker som kan vara svåra att överblicka för hyrköparen som konsument. Vidare finns det en risk att hyrköpsavgiften blir orimligt hög och att hyrköparen inte har utrymme till ett sparande. Vi befarar också att modellen kan användas för att kringgå hyreslagens regler om skälig hyra.
Vi står bakom förslagen om skärpta regler för boende i ägarlägenheter men föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om hyrköp av bostad.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till
1. lag om hyrköp av bostad,
2. lag om ändring i jordabalken i de delar det avser 4 kap. 6 a §,
3. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyres-nämnder,
4. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),
5. lag om ändring i lagen (1994:831) om rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt,
6. lag om ändring i lagen (2026:000) om hyrköp av bostad,
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i jordabalken i övriga delar,
2. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:188 punkt 4 och motion 2025/26:4012 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1, bifaller delvis proposition 2025/26:188 punkt 2 och motion 2025/26:4004 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) och avslår proposition 2025/26:188 punkterna 1, 3 och 5–7.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Lagstiftningens framtida utformning – reservation, röstade nej
Vad ville S och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett reviderat förslag till modell för hyrköp av bostad som ger ett starkt konsumentskydd och inte innebär samma risker för hyrköparen.
- De menar att både Lagrådet och remissinstanserna har varit kritiska och att Lagrådet har sagt att förslaget inte uppfyller regeringens egen ambition om ett tryggt regelsystem med gott konsumentskydd.
Visa vad de skrev
”Såväl Lagrådet som remissinstanserna har lämnat kritiska synpunkter på regeringens lagförslag, och Lagrådet har bl.a. uttalat att förslaget inte uppfyller regeringens egen ambition att skapa ett tryggt regelsystem med ett gott konsumentskydd.”
- De menar att det finns särskilda risker för hyrköparen kopplade till förändringar under avtalstiden, till exempel ändrade ekonomiska förhållanden.
Visa vad de skrev
”Man lyfter särskilt fram risker för hyrköparen kopplat till förändringar som kan ske under hyrköpsavtalets löptid, t.ex. att hyrköparens ekonomiska förhållanden ändras.”
- De menar att riskerna kan vara svåra för en konsument att uppfatta, vilket är särskilt olyckligt eftersom avtalstypen främst riktar sig till personer som har få andra möjligheter att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden.
Visa vad de skrev
”Lagrådet påpekar också att riskerna kan vara svåra att uppfatta för en konsument, vilket är särskilt olyckligt eftersom avtalstypen i första hand riktar sig till personer som har få andra möjligheter att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden.”
- De menar att vissa remissinstanser har påpekat att hyrköpsavgiften riskerar att bli orimligt hög.
Visa vad de skrev
”Vissa remissinstanser har även påpekat att hyrköpsavgiften riskerar att bli orimligt hög.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att fler ska ha möjlighet att äga sitt boende och välkomnar fler vägar in på bostadsmarknaden. Vi vill även att det ska råda jämlika villkor för olika boendeformer – ägt, hyrt eller blandformer. Rätt utfört kan en modell för hyrköp komplettera bostadsmarknaden med en ny möjlighet att köpa ett eget boende. Men utformningen av regeringens förslag till lag om hyrköp av bostad är förenad med alltför stora brister, och som framgår av reservation 1 föreslår vi att riksdagen avslår förslaget.
Förenklade regler vid ändring av en byggnadProp. 2025/26:180 · beslutad 26 maj 2026
Regler om tillgänglighet för bostäder på vind och i suterräng – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen, trots att delar av regeringens förslag välkomnas, säger nej till lättnaderna i tillgänglighetskraven för bostäder på vind och i suterräng och säger ja till att regeringen återkommer med nödvändiga följdändringar.
- De menar att förslagen riskerar att få negativa konsekvenser för jämlikheten i samhället.
Visa vad de skrev
”Vi delar flera remissinstansers farhågor att förslagen kommer att få negativa konsekvenser för jämlikheten i samhället.”
- De menar att de utökade undantagen för bostäder på vind och i suterräng är särskilt problematiska.
Visa vad de skrev
”De utökade undantagen för bostäder på vindar och i suterräng är särskilt problematiska.”
- De menar att förslaget kan leda till bostäder med lägre standard och att nya brister byggs in i det befintliga beståndet.
Visa vad de skrev
”Detta förslag innebär att grundläggande krav på tillgänglighet och användbarhet kan sättas åt sidan, vilket riskerar att leda till bostäder med lägre standard och att vi bygger in nya brister i det befintliga beståndet.”
- De menar att regeringen behöver återkomma med förslag på nödvändiga följdändringar efter ett nej.
Visa vad de skrev
”Som en konsekvens av detta behöver regeringen återkomma med förslag på de följdändringar som krävs med anledning av avslaget.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar delar av regeringens förslag men ställer oss kritiska till lättnaderna i kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Vi delar flera remissinstansers farhågor att förslagen kommer att få negativa konsekvenser för jämlikheten i samhället. De utökade undantagen för bostäder på vindar och i suterräng är särskilt problematiska. Detta förslag innebär att grundläggande krav på tillgänglighet och användbarhet kan sättas åt sidan, vilket riskerar att leda till bostäder med lägre standard och att vi bygger in nya brister i det befintliga beståndet. Vi anser därför att regeringens förslag ska avslås i de delar det avser 8 kap. 7 §.
Som en konsekvens av detta behöver regeringen återkomma med förslag på de följdändringar som krävs med anledning av avslaget. Det är regeringens uppgift att vidta nödvändiga åtgärder. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) i de delar det avser 8 kap. 7 §,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4010 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4059 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 3 i denna del och avslår proposition 2025/26:180 punkt 1 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Regeringens lagförslag i övrigt – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om ändrade regler för tillgänglighet och användbarhet i plan- och bygglagen, säger ja till lagförslaget i övrigt och till lagförslagen om energideklaration och energimätning, och tillkännager för regeringen att den ska återkomma med förslag som återställer kraven.
- De menar att regeringen på nytt frångår den viktiga principen om universell utformning.
Visa vad de skrev
”Jag kan konstatera att regeringen därmed på nytt frångår den viktiga principen om universell utformning.”
- De menar att det inte är rimligt att sänka de allmänna tillgänglighetskraven vid ny- eller ombyggnad.
Visa vad de skrev
”Det är inte rimligt att sänka våra allmänna tillgänglighetskrav vid vare sig ny- eller ombyggnad.”
- De menar att även mindre avsteg får konsekvenser och att misslyckade omvandlingar blir svåra och dyra att rätta till i efterhand.
Visa vad de skrev
”Även mindre avsteg får konsekvenser, och misslyckade omvandlingar blir svåra och dyra att rätta till i efterhand.”
- De menar att förslagen går emot FN:s funktionsrättskonvention och delar remissinstansernas kritik.
Visa vad de skrev
”Jag anser i likhet med flera remissinstanser att förslagen går emot FN:s funktionsrättskonvention och jag delar remissinstansernas kritik.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag innebär lättnader i kraven när det gäller tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Jag kan konstatera att regeringen därmed på nytt frångår den viktiga principen om universell utformning. Senast det hände gällde det byggkrav för studentbostäder, och från mitt parti framfördes då att det inte var svårt att föreställa sig en utveckling där regeringen också börjar luckra upp regelverken för andra typer av bostäder med argumentationen att personer med funktionsnedsättning är en liten grupp i antal. Nu är vi redan där.
Åtgärdande av väsentliga brister och resurshushållning – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att återbrukat material från andra byggnader omfattas och till att begreppet resurshushållning även ska omfatta energi och vatten, vilket regeringen bör utreda.
- De menar att bygg- och fastighetssektorn står för ungefär en femtedel av Sveriges totala inhemska utsläpp av växthusgaser ur ett livscykelperspektiv.
Visa vad de skrev
”Bygg- och fastighetssektorn står för ungefär en femtedel av Sveriges totala inhemska utsläpp av växthusgaser ur ett livscykelperspektiv.”
- De menar att sektorns klimatpåverkan behöver minska för att Sverige ska nå uppsatta klimatmål.
Visa vad de skrev
”Det finns stora behov av att minska sektorns klimatpåverkan för att nå uppsatta klimatmål.”
- De menar att regeringen inte bara bör utgå från befintligt byggmaterial, utan också låta återbrukat material från andra byggnader omfattas.
Visa vad de skrev
”Jag anser dock att regeringen inte ska stanna vid att det är befintligt byggmaterial som ska avses. Återbrukat material från andra byggnader bör också omfattas.”
- De menar att begreppet resurshushållning också bör omfatta energi och vatten, inte bara material, för att förslagen ska ge positiva miljökonsekvenser.
Visa vad de skrev
”Vidare anser jag att begreppet resurshushållning även bör inbegripa annat än materialresurser, t.ex. energi och vatten, för att förslagen ska ha positiva konsekvenser för miljön.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Bygg- och fastighetssektorn står för ungefär en femtedel av Sveriges totala inhemska utsläpp av växthusgaser ur ett livscykelperspektiv. Dessutom bidrar sektorn till klimatpåverkan utomlands genom import av byggmaterial. Det finns stora behov av att minska sektorns klimatpåverkan för att nå uppsatta klimatmål. Därför är det positivt att regeringen föreslår resurshushållning som en anpassningsgrund i utformningskraven och i de tekniska egenskapskraven. Jag anser dock att regeringen inte ska stanna vid att det är befintligt byggmaterial som ska avses. Återbrukat material från andra byggnader bör också omfattas.
Lag om avgift för områdessamverkanProp. 2025/26:157 · beslutad 26 maj 2026
Lag om avgift för områdessamverkan – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om en lag om avgift för områdessamverkan.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser inte att det finns skäl att införa en lag om avgift för områdessamverkan, och riksdagen bör därför avslå propositionen. Vi utvecklar våra skäl för detta i våra särskilda yttranden 1 respektive 2.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3966 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V), 2025/26:3974 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:3981 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:157.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Andra åtgärder för trygghet i den byggda miljön – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen utreder fler efterfrågade åtgärder för att stärka områdessamverkan och öka tryggheten och användningen av offentliga platser.
- De menar att obligatorisk områdessamverkan kan ha liten effekt eller till och med försvaga en redan fungerande samverkan för en liten grupp fastighetsägare som inte vill delta.
Visa vad de skrev
”För dessa fastighetsägare skulle en obligatorisk områdessamverkan ha en liten effekt eller till och med riskera att försvaga en redan fungerande samverkan.”
- De menar att kommunerna bland annat bör få kommunal förköpsrätt, bättre möjligheter till tvångsförvaltning och möjlighet att ge vanskötta fastighetsägare nationellt näringsförbud.
Visa vad de skrev
”Till att börja med hade jag gärna sett en kommunal förköpsrätt och förbättrade möjligheter till tvångsförvaltning. En fastighetsägare som vansköter sina fastigheter bör vidare kunna få ett nationellt näringsförbud.”
- De menar att det finns ett önskemål om förändrade regler som gör det lättare att utveckla de offentliga ytorna.
Visa vad de skrev
”Det finns ett önskemål om förändrade regler som gör det lättare att utveckla de offentliga ytorna.”
- De menar att regeringen bör överväga ett pilotförsök där kommuner och andra aktörer beslutar om regler för hur allmänna platser får användas.
Visa vad de skrev
”Regeringen skulle också kunna överväga någon form av pilotförsök där kommunerna tillsammans med andra aktörer beslutar om förhållningsregler för nyttjande av allmänna platser.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I många kommuner upplever man att de flesta fastighetsägarna redan vill delta i samverkan. Genom att gå ut med information och visa på konkreta resultat av samverkan kan man få ännu fler att engagera sig.
Därutöver finns det en liten grupp fastighetsägare som inte är intresserade av att delta. För dessa fastighetsägare skulle en obligatorisk områdessamverkan ha en liten effekt eller till och med riskera att försvaga en redan fungerande samverkan. Det handlar om fastighetsägare som allvarligt brister i fastighetsunderhållet och missköter sig ekonomiskt eller till och med har kriminella kopplingar. Deras fastigheter är inte sällan viktiga för området, t.ex. centrumbyggnader. Jag anser att kommunerna behöver få bättre verktyg för att kunna agera mot den här typen av fastighetsägare. Till att börja med hade jag gärna sett en kommunal förköpsrätt och förbättrade möjligheter till tvångsförvaltning. En fastighetsägare som vansköter sina fastigheter bör vidare kunna få ett nationellt näringsförbud.
Utformningen av de allmänna ytorna och hur de används är en viktig del i områdessamverkan. Det finns ett önskemål om förändrade regler som gör det lättare att utveckla de offentliga ytorna. Regeringen skulle också kunna överväga någon form av pilotförsök där kommunerna tillsammans med andra aktörer beslutar om förhållningsregler för nyttjande av allmänna platser. Ett annat förslag är att kommunerna, i stället för polisen, beslutar om upplåtelse av allmän platsmark och tillsyn av upplåtelserna.
Regeringen bör därför utreda mer efterfrågade åtgärder för att stärka områdessamverkan och förutsättningarna för ökad trygghet och aktivering av det offentliga rummet.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3981 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 2 och bifaller delvis motion 2025/26:3974 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Amanda Palmstierna (MP).
Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtidProp. 2025/26:150 · beslutad 26 maj 2026
Tillståndsprövning, underrättelseskyldighet och integritetsskydd – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att all användning av artificiell intelligens (AI) för ansiktsigenkänning i realtid ska prövas av domstol och att skyddet för den enskilde stärks med offentligt ombud, information till den som identifierats och att uppgifterna stannar hos polisen.
- De menar att ansiktsigenkänning i realtid är ett långtgående övervakningsverktyg och att domstolar därför är bäst lämpade att pröva alla tillstånd.
Visa vad de skrev
”AI-teknik för ansiktsigenkänning i realtid är ett ingripande övervakningsverktyg. Ju mer ingripande övervakningen är, desto starkare måste de rättssäkerhetsgarantier vara som omger den. Domstolar är mest lämpade att hantera samtliga tillståndsprövningar.”
- De menar att det behövs offentliga ombud och möjlighet att överklaga tillståndsbeslut för att garantera rättssäkerheten.
Visa vad de skrev
”För att garantera rättssäkerhet anför flera remissinstanser att det dessutom behövs såväl offentliga ombud som möjligheter att överklaga beslut om tillstånd. Vi instämmer i detta.”
- De menar att den som har identifierats eller lokaliserats med tekniken som huvudregel ska få information, även när den används för att förebygga, förhindra eller upptäcka brott.
Visa vad de skrev
”Den som har identifierats eller lokaliserats genom den aktuella tekniken bör som huvudregel underrättas, inte bara i brottsutredande verksamhet utan även när tekniken har använts för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet.”
- De menar att informationen från tekniken måste stanna hos polisen och inte får spridas till eller användas av privata leverantörer.
Visa vad de skrev
”Det måste också säkerställas att den information som genereras genom användning av AI-system för ansiktsigenkänning i realtid stannar hos polisen. Data får under inga omständigheter riskera att spridas till eller användas av privata leverantörer.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att det ska göras en uppdelning av prövningsinstanser som ska pröva frågan om tillstånd till den aktuella AI-tekniken. AI-teknik för ansiktsigenkänning i realtid är ett ingripande övervakningsverktyg. Ju mer ingripande övervakningen är, desto starkare måste de rättssäkerhetsgarantier vara som omger den. Domstolar är mest lämpade att hantera samtliga tillståndsprövningar. All användning av aktuell AI-teknik bör därför föregås av prövning av allmän domstol, vilket även flera remissinstanser anför.
För att garantera rättssäkerhet anför flera remissinstanser att det dessutom behövs såväl offentliga ombud som möjligheter att överklaga beslut om tillstånd. Vi instämmer i detta. Avsaknaden av ett offentligt ombud innebär i praktiken att den enskilde inte har rätt till ett kontradiktoriskt förfarande. Det finns en risk att det strider mot rätten till en rättvis rättegång i bl.a. den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Skyddet för den enskilde måste stärkas på ytterligare punkter. Den som har identifierats eller lokaliserats genom den aktuella tekniken bör som huvudregel underrättas, inte bara i brottsutredande verksamhet utan även när tekniken har använts för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet. En rättsstat ska inte bygga ut möjligheterna till övervakning utan tydliga regler för information, insyn och möjlighet till efterhandskontroll.
Det måste också säkerställas att den information som genereras genom användning av AI-system för ansiktsigenkänning i realtid stannar hos polisen. Data får under inga omständigheter riskera att spridas till eller användas av privata leverantörer. När avancerade analys- och övervakningsverktyg köps in från privata aktörer krävs betydligt starkare skydd för information spårbarhet och oberoende kontroll än vad regeringen redovisar.
I syfte att säkerställa att användning av AI-systemet inte leder till bl.a. diskriminering och massövervakning bör obligatoriska och återkommande riskanalyser genomföras. Felaktig identifiering i en brottsbekämpande kontext kan få mycket allvarliga konsekvenser för den enskilde. Det måste därför finnas krav på löpande tester, dokumentation, extern granskning och uppföljning av teknikens träff- och rättssäkerhet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3947 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:3953 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Proportionalitet och misstankegrad – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till tydligare regler för proportionalitetsbedömningen vid tillståndsprövning och till att kräva sannolika skäl i stället för skäligen misstänkt för att använda AI för ansiktsigenkänning i realtid för att lokalisera eller identifiera misstänkta för allvarliga brott.
- De menar att regeringen måste återkomma med tydligare regler för proportionalitetsbedömningen vid tillståndsprövningen, bland annat vilka faktorer som ska vägas in och hur hänsyn ska tas till tid, plats och intrång i människors fri- och rättigheter.
Visa vad de skrev
”Av regleringen bör det på ett tydligare sätt framgå vilka faktorer som ska vägas in, hur avgränsningar ska göras i förhållande till tid och plats och hur intrånget i andra människors fri- och rättigheter ska beaktas.”
- De menar att proportionaliteten inte bara ska bedömas utifrån brottsbekämpningens intresse, utan också utifrån hur tekniken påverkar integritet och rörelsefrihet.
Visa vad de skrev
”Särskilt viktigt är att proportionaliteten inte bara bedöms utifrån brottsbekämpningens intresse, utan också utifrån teknikens påverkan på integritet och rörelsefrihet”
- De menar att skäligen misstänkt är en för låg misstankegrad för en så integritetskänslig metod.
Visa vad de skrev
”Att lägga ribban vid skäligen misstänkt är inte tillräckligt när det gäller en så integritetskänslig metod.”
- De menar att integritetsintresset, rättssäkerheten och teknikens felmarginaler talar för att användningen bör kräva sannolika skäl.
Visa vad de skrev
”Tvärtom talar integritetsintresset, rättssäkerheten och teknikens felmarginaler för att användningen i dessa fall bör förutsätta den högre misstankegraden på sannolika skäl.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Enligt AI-förordningen krävs en proportionalitetsbedömning i varje enskilt fall. Jag anser att regeringen måste återkomma med en tydligare reglering av den proportionalitetsbedömning som ska göras vid tillståndsprövningen. Av regleringen bör det på ett tydligare sätt framgå vilka faktorer som ska vägas in, hur avgränsningar ska göras i förhållande till tid och plats och hur intrånget i andra människors fri- och rättigheter ska beaktas. Särskilt viktigt är att proportionaliteten inte bara bedöms utifrån brottsbekämpningens intresse, utan också utifrån teknikens påverkan på integritet och rörelsefrihet och med hänsyn till att människor i allmänhet inte ska känna oro för att de riskerar att bli övervakade i det offentliga rummet.
Tidsbegränsning och utvärdering av den nya lagstiftningen – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att tidsbegränsa lagen om polisens AI för ansiktsigenkänning i realtid, förslagsvis till fem år, och att användningen utvärderas innan lagen kan permanentas.
- De menar att användningen måste utvärderas innan lagen kan permanentas, för att säkerställa att tekniken används rättssäkert, proportionerligt och lagligt.
Visa vad de skrev
”För att se till att AI-system för ansiktsigenkänning i realtid tillämpas på ett rättssäkert, proportionerligt och lagligt sätt behöver användningen utvärderas innan lagförslaget kan permanentas.”
- De menar att utvärderingen bland annat bör granska hur tekniken används, hur ofta den ger falska träffar och om vissa grupper drabbas oproportionerligt.
Visa vad de skrev
”En sådan utvärdering skulle t.ex. kunna omfatta hur ofta tekniken har använts, i vilka situationer, med vilka resultat, hur ofta falska träffar uppstått, hur proportionalitetsbedömningar gjorts, om vissa grupper drabbats oproportionerligt och hur underrättelseskyldigheten samt tillsynen fungerat.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För att se till att AI-system för ansiktsigenkänning i realtid tillämpas på ett rättssäkert, proportionerligt och lagligt sätt behöver användningen utvärderas innan lagförslaget kan permanentas. En sådan utvärdering skulle t.ex. kunna omfatta hur ofta tekniken har använts, i vilka situationer, med vilka resultat, hur ofta falska träffar uppstått, hur proportionalitetsbedömningar gjorts, om vissa grupper drabbats oproportionerligt och hur underrättelseskyldigheten samt tillsynen fungerat. Vi föreslår därför en tidsbegränsning på förslagsvis fem år.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3947 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 3 och 2025/26:3953 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 3.
En mer flexibel hyresmarknadProp. 2025/26:187 · beslutad 20 maj 2026
Utökade möjligheter för bostadsrättshavare att upplåta sin lägenhet i andra hand – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till att utöka bostadsrättshavares möjligheter att hyra ut sin lägenhet i andra hand.
- De menar att reglerna redan i dag är generösa och att det inte finns något behov av att utöka möjligheterna till andrahandsuthyrning.
Visa vad de skrev
”Kritiken handlar huvudsakligen om att reglerna redan i dag är generösa och att det inte finns behov av att utöka möjligheterna till andrahandsupplåtelse.”
- De menar att myndigheter som Boverket och Tillväxtverket har ifrågasatt förslaget och varnat för spekulationsköp av bostadsrätter.
Visa vad de skrev
”Även myndigheter som Boverket och Tillväxtverket har ifrågasatt förslaget och varnat för bl.a. spekulationsköp av bostadsrätter.”
- De menar att Fastighetsägarna har avstyrkt förslaget på grund av risken för spekulativt beteende och negativa konsekvenser för föreningarnas funktion och grannarnas trygghet.
Visa vad de skrev
”Fastighetsägarna har också avstyrkt förslaget med hänvisning till risken för spekulativt beteende och negativa konsekvenser för föreningarnas funktion och grannarnas trygghet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Förslaget om att utöka bostadsrättshavares möjligheter att upplåta sina lägenheter i andra hand har fått kritik av flera remissinstanser. Kritiken handlar huvudsakligen om att reglerna redan i dag är generösa och att det inte finns behov av att utöka möjligheterna till andrahandsupplåtelse. Även myndigheter som Boverket och Tillväxtverket har ifrågasatt förslaget och varnat för bl.a. spekulationsköp av bostadsrätter. Fastighetsägarna har också avstyrkt förslaget med hänvisning till risken för spekulativt beteende och negativa konsekvenser för föreningarnas funktion och grannarnas trygghet. Vi instämmer i remissinstansernas kritik, och för oss väger dessa invändningar tyngre än de skäl för förslaget som regeringen anför i propositionen. Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag om utökade möjligheter till andrahandsuthyrning i bostadsrättslagen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614) i de delar det avser 7 kap. 11 §.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3995 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 2, 2025/26:4011 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4065 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:187 punkt 5 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
En ny modell för blockhyra – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att utöka undantagen från besittningsskydd, införa anpassad hyra, göra så att bulvanregeln inte gäller och tillåta uthyrning till en juridisk person för vidareuthyrning vid blockhyra.
- De menar att det finns risk för missbruk om möjligheterna att göra undantag från besittningsskyddet utökas.
Visa vad de skrev
”Kritiken handlar bl.a. om att det finns risk för missbruk om möjligheterna att göra undantag från besittningsskyddet utökas”
- De menar att den nya modellen för hyressättning leder till att hyresgästerna tvingas betala marknadshyror.
Visa vad de skrev
”den nya modellen för hyressättning leder till att hyresgästerna tvingas att betala marknadshyror”
- De menar att förslaget att tillåta uthyrning till en juridisk person för vidareuthyrning ökar riskerna för otrygga boendeförhållanden och stigande hyror.
Visa vad de skrev
”Förslaget i denna del innebär ökade risker för otrygga boendeförhållanden och stegrande hyror.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Förslaget om nya regler om blockhyra innebär bl.a. att det för företagsbostäder införs en utökad möjlighet att avtala om avstående från besittningsskyddet mellan blockhyresgäster och andrahandshyresgäster. En blockhyresgäst och andrahandshyresgäst får vidare avtala om en s.k. anpassad hyra för andrahandshyresgästen. Dessa förslag har fått kritik av flera remissinstanser. Kritiken handlar bl.a. om att det finns risk för missbruk om möjligheterna att göra undantag från besittningsskyddet utökas och om att den nya modellen för hyressättning leder till att hyresgästerna tvingas att betala marknadshyror. Vi instämmer i huvudsak i den kritik som framförts. Vi är även negativa till förslaget om att tillstånd ska kunna ges till blockhyra när en blockhyresgäst ska upplåta lägenheter till en juridisk person. Förslaget i denna del innebär ökade risker för otrygga boendeförhållanden och stegrande hyror. Sammanfattningsvis anser vi att övervägande skäl talar emot flera av de ändringar som regeringen föreslår.
Den framtida regleringen av blockhyra – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med lagförslag om delningsbostäder med en tydlig juridisk definition, kommunalt godkännande och skäliga hyror enligt bruksvärdesprincipen.
- De menar att det finns bättre sätt att möta behoven av delningsbostäder än genom regeringens förslag.
Visa vad de skrev
”Enligt min mening finns det dock bättre sätt att möta behoven av delningsbostäder än genom regeringens förslag i ärendet.”
- De menar att det bör införas en tydlig juridisk definition av delningsbostäder, liknande den som finns för student- och seniorbostäder.
Visa vad de skrev
”Jag anser till att börja med att det bör införas en tydlig juridisk definition av delningsbostäder, liknande de som finns för studentbostäder och seniorbostäder.”
- De menar att kommunerna bör få ansvar för att godkänna vilka bostäder som ska få användas som delningsbostäder.
Visa vad de skrev
”Vidare bör kommunerna få ansvar för att godkänna vilka bostäder som ska upplåtas inom kategorin delningsbostäder.”
- De menar att hyrorna för delningsbostäder bör fastställas till skäliga hyror enligt bruksvärdesprincipen och de särskilda förutsättningar som gäller för delningsbostäder.
Visa vad de skrev
”Dessutom bör hyrorna för delningsbostäder fastställas till skäliga hyror utifrån bruksvärdesprincipen och utifrån de särskilda förutsättningar som gäller för delningsbostäder.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Delningsbostäder är en viktig del av bostadsbeståndet, inte minst för unga och studenter. Enligt min mening finns det dock bättre sätt att möta behoven av delningsbostäder än genom regeringens förslag i ärendet. Jag anser till att börja med att det bör införas en tydlig juridisk definition av delningsbostäder, liknande de som finns för studentbostäder och seniorbostäder. Vidare bör kommunerna få ansvar för att godkänna vilka bostäder som ska upplåtas inom kategorin delningsbostäder. Dessutom bör hyrorna för delningsbostäder fastställas till skäliga hyror utifrån bruksvärdesprincipen och utifrån de särskilda förutsättningar som gäller för delningsbostäder. Detta bör framgå av lagen.
Effektiv och säker byggprocessProp. 2025/26:172 · beslutad 20 maj 2026
Lagförslaget i övrigt – reservation, röstade nej
Vad ville S och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till de delar som handlar om förstärkt byggkontroll, men säger nej till att utöka systemet med certifierade byggprojekteringsföretag och behåller den offentliga kontrollen över byggandet.
- De menar att flytta kontroll från offentlig verksamhet till privata aktörer kan leda till otydliga ansvarsförhållanden och negativa beroenden mellan beställare och kontrollaktörer.
Visa vad de skrev
”Att flytta kontroll-funktioner från offentlig verksamhet till privata aktörer kan leda till otydliga ansvarsförhållanden, och det kan uppstå negativa beroendeförhållanden mellan beställare och kontrollaktörer.”
- De menar att det kan försvaga tilliten till kontrollsystemet och skapa ekonomiska incitament som ökar risken för korruption.
Visa vad de skrev
”Det kan i sin tur försvaga tilliten till kontrollsystemet och skapa ekonomiska incitament som ökar risken för korruption.”
- De menar att byggprocesserna inte ska effektiviseras på bekostnad av rättssäkerheten och den offentliga tillsynen.
Visa vad de skrev
”Vi anser dock inte att byggprocesserna ska effektiviseras på bekostnad av rättssäkerheten och den offentliga tillsynen.”
- De menar att regeringen i stället bör återkomma med ett nytt förslag som effektiviserar byggprocessen och minskar byråkratin utan att samhället förlorar kontrollen över byggandet.
Visa vad de skrev
”I stället för att utvidga systemet med certifierade byggprojekteringsföretag bör regeringen därför återkomma med ett nytt förslag som kan effektivisera byggprocessen, minska onödig byråkrati och förkorta ledtiderna samtidigt som samhället behåller kontrollen över byggandet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Till grund för förslagen i propositionen ligger dels Boverkets förslag i rapporten Uppdrag att utveckla reformen med certifierade byggprojekteringsföretag (rapport 2025:2), dels förslagen i utredningsbetänkandet Ordning och reda – förstärkt och tillförlitlig byggkontroll (SOU 2023:70).
Vi har inga invändningar mot de lagförslag som grundas på utrednings-betänkandet SOU 2023:70 och som bl.a. handlar om att införa en förstärkt kontroll av att vissa tekniska egenskapskrav uppfylls samt att tydliggöra att certifieringsverksamhet kan innefatta myndighetsutövning och att sådana beslut får överklagas.
Däremot är vi negativa till de förslag om att utöka av systemet med certifierade byggprojekteringsföretag som regeringen gått vidare med som bygger på Boverkets rapport 2025:2. De lagändringar som regeringen föreslår i den delen innebär att certifierade privata aktörer i större utsträckning ska kunna utföra kontroller som i dag ligger hos kommunerna. Flera remissinstanser har pekat på risken med en sådan modell. Att flytta kontroll-funktioner från offentlig verksamhet till privata aktörer kan leda till otydliga ansvarsförhållanden, och det kan uppstå negativa beroendeförhållanden mellan beställare och kontrollaktörer. Det kan i sin tur försvaga tilliten till kontrollsystemet och skapa ekonomiska incitament som ökar risken för korruption. Riksdagen bör därför avslå propositionen i dessa delar.
För att få fram fler bostäder är det förvisso viktigt att förkorta ledtiderna och effektivisera processerna i byggandet. Vi anser dock inte att byggprocesserna ska effektiviseras på bekostnad av rättssäkerheten och den offentliga tillsynen. För oss är det viktigt att samhället även i fortsättningen har möjlighet att säkerställa kvalitet och säkerhet och att regelverket följs. I stället för att utvidga systemet med certifierade byggprojekteringsföretag bör regeringen därför återkomma med ett nytt förslag som kan effektivisera byggprocessen, minska onödig byråkrati och förkorta ledtiderna samtidigt som samhället behåller kontrollen över byggandet.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) i de delar det avser 10 kap. 13 och 14, 27, 29 och 30 §§ och 11 kap. 19 § samt antar lagförslaget i övrigt, med den ändringen att 9 kap. 105 §, 10 kap. 1, 19, 23a, 24, 31, 32 och 34 §§ samt 16 kap. 9 § ska ha den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3975 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt bifaller delvis proposition 2025/26:172 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Nytt mål för effektiv energianvändning och genomförande av det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestandaProp. 2025/26:159 · beslutad 20 maj 2026
Nytt mål för effektiv energianvändning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag till nytt mål för effektiv energianvändning.
- De menar att regeringens förslag är ett icke bindande kvalitativt mål som inte går att mäta, samtidigt som stöden för energieffektivisering har tagits bort.
Visa vad de skrev
”Regeringen föreslår nu ett icke förpliktigande kvalitativt mål som inte är mätbart samtidigt som stöden för energieffektivisering har tagits bort sedan tidigare.”
- De menar att det nuvarande kvantitativa målet, till skillnad från regeringens förslag, stöder Sveriges möjlighet att bidra till att nå EU:s samlade mål.
Visa vad de skrev
”till skillnad från regeringens förslag så stöder det nuvarande kvantitativa målet Sveriges möjlighet att bidra till att nå EU:s samlade målbild.”
- De menar, i likhet med flera remissinstanser, att målet bör ha kvantitativa formuleringar för att kunna styra och följas upp.
Visa vad de skrev
”I likhet med ett flertal remissinstanser är vi av uppfattningen att målet bör innehålla kvantitativa målformuleringar för att vara styrande och kunna följas upp.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Energieffektivisering är viktigt och det är en utgångspunkt i EU:s energipolitik. Det skapar också resurseffektivitet och är av stor betydelse för att bygga ett mer hållbart samhälle med ökad elektrifieringstakt och stärkt konkurrenskraft.
Regeringen föreslår nu ett icke förpliktigande kvalitativt mål som inte är mätbart samtidigt som stöden för energieffektivisering har tagits bort sedan tidigare. Vi konstaterar också att till skillnad från regeringens förslag så stöder det nuvarande kvantitativa målet Sveriges möjlighet att bidra till att nå EU:s samlade målbild. I likhet med ett flertal remissinstanser är vi av uppfattningen att målet bör innehålla kvantitativa målformuleringar för att vara styrande och kunna följas upp.
Mot denna bakgrund anser vi att regeringens förslag till nytt mål för effektiv energianvändning bör avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till nytt mål för effektiv energianvändning.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3946 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:3965 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:159 punkt 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Amanda Palmstierna (MP).
Ett kvantitativt mål för effektiv energianvändning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett nytt mål för effektiv energianvändning som är kvantitativt, mätbart och uppföljningsbart och som gör att Sverige kan leva upp till sina klimatåtaganden.
- De menar att ett kvalitativt mål är otydligt, försvårar styrning och prioritering och saknar mätbara indikatorer för uppföljning.
Visa vad de skrev
”Vi instämmer med de remissinstanser som påtalat att ett kvalitativt mål innebär en otydlighet som kommer att försvåra för styrning och prioritering på området. Det saknas också mätbara indikatorer som gör att målet går att följa upp.”
- De menar att det nya målet kan göra det svårare för Sverige att leva upp till sina klimatåtaganden inom EU och internationellt.
Visa vad de skrev
”Vi ser också en risk för att det nya målet kommer att göra det svårare för Sverige att leva upp till sina åtaganden på klimatområdet inom EU och internationellt.”
- De menar att regeringens politik på området inte är tillräcklig och att det behövs kvantitativa mål för att främja energieffektiviseringen i samhället.
Visa vad de skrev
”Vi kan konstatera att regeringens politik på området inte är tillräcklig. Det behövs kvantitativa målformuleringar för att främja energieffektiviseringen i samhället.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Energieffektivisering skapar resurseffektivitet och är av stor betydelse för att bygga ett mer hållbart samhälle med ökad elektrifieringstakt, stärkt konkurrenskraft och sänkta elkostnader. Därför anser vi att det nya kvalitativa målet för en effektiv energianvändning är problematiskt av flera skäl.
Vi instämmer med de remissinstanser som påtalat att ett kvalitativt mål innebär en otydlighet som kommer att försvåra för styrning och prioritering på området. Det saknas också mätbara indikatorer som gör att målet går att följa upp.
Vi ser också en risk för att det nya målet kommer att göra det svårare för Sverige att leva upp till sina åtaganden på klimatområdet inom EU och internationellt.
Utveckling och utvärdering av systemet med energideklarationer – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att Energimyndigheten och Boverket får i uppdrag att utveckla både energideklarationer och tillsyn så att ändamålsenliga energieffektiviseringsåtgärder genomförs.
- De menar att energideklarationerna behöver utvecklas så att de leder till kostnadseffektiv och skräddarsydd energieffektivisering för varje byggnad.
Visa vad de skrev
”energideklarationerna behöver utvecklas så att de leder till en kostnadseffektiv och skräddarsydd energieffektivisering för respektive byggnad.”
- De menar att det inte är rimligt att kräva energirenoveringsplaner för alla byggnader, men att det är rimligt för byggnader som behöver omfattande åtgärder för att minska driftskostnaderna.
Visa vad de skrev
”Det vore inte rimligt att göra energirenoveringsplaner obligatoriskt för samtliga byggnader, men för de som behöver omfattande energieffektiviseringsåtgärder för att minska driftskostnaderna vore det fullt rimligt med ett krav.”
- De menar att kostnaden inte ska bli ett hinder och att både energideklarationer och energirenoveringsplaner bör subventioneras för sårbara hushåll.
Visa vad de skrev
”För att kostnaden inte ska bli ett hinder bör såväl energideklarationer som energirenoveringsplaner subventioneras för sårbara hushåll.”
- De menar att tillsynen behöver utvecklas och förstärkas, och att det behöver utredas hur efterlevnaden av EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) kan säkerställas och hur byggnadsägare som inte uppfyller kraven kan identifieras och informeras.
Visa vad de skrev
”Vidare behöver tillsynen utvecklas och förstärkas. Det behöver utredas dels hur efterlevnaden av EPBD kan säkerställas, dels hur byggnadsägare som inte uppfyller kraven kan identifieras och informeras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Begreppet hållbar mobilitet – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att definitionen av hållbar mobilitet ska kunna omfatta fler åtgärder, utöver de nya tekniska egenskapskrav som föreslås, och att regeringen ska vidta de åtgärder som behövs.
- De menar att begreppet hållbar mobilitet också bör omfatta reserverade platser för bilpooler, och att det även kan röra frågor om leveransskåp.
Visa vad de skrev
”I begreppet hållbar mobilitet bör även rymmas frågan om reserverade platser för bilpooler. Det kan även röra frågor om leveransskåp.”
- De menar att regeringen missar ett tillfälle att ta ett större grepp om hur utformningen av fastigheter kan bidra till hållbar mobilitet.
Visa vad de skrev
”Jag anser att regeringen missar ett tillfälle att ta ett större grepp om den roll som utformningen av fastigheter kan ha för den hållbara mobiliteten i samhället.”
- De menar att det är ologiskt att antalet bilparkeringsplatser ska avgöra om det ska finnas cykelparkeringsplatser.
Visa vad de skrev
”Enligt min mening är det dock ologiskt att antalet bilparkeringsplatser ska avgöra om det ska finnas cykelparkeringsplatser.”
- De menar att byggnadens läge, närhet till service och kollektivtrafik samt målgruppen för boendet borde avgöra både antalet bil- och cykelparkeringsplatser.
Visa vad de skrev
”Det bör snarare vara byggnadens geografiska läge, närheten till lokal service, kollektivtrafik och målgruppen för boendet som ligger till grund för både antalet bilparkeringsplatser och cykelparkeringsplatser.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är positivt att det införs nya tekniska egenskapskrav för hållbar mobilitet. I propositionen uppger regeringen att det enligt det omarbetade direktivet är antalet bilparkeringsplatser i anslutning till en byggnad som avgör om det ska finnas cykelparkeringsplatser. Enligt min mening är det dock ologiskt att antalet bilparkeringsplatser ska avgöra om det ska finnas cykelparkeringsplatser. Det bör snarare vara byggnadens geografiska läge, närheten till lokal service, kollektivtrafik och målgruppen för boendet som ligger till grund för både antalet bilparkeringsplatser och cykelparkeringsplatser. Det är vidare mer troligt att dessa två inte korrelerar till varandra än att de gör det. Sammanfattningsvis behövs det både laddplatser och cykelparkeringsplatser i tillräcklig mängd.
Hela Sverige ska fungera – politik för starkare landsbygderProp. 2025/26:158 · beslutad 20 maj 2026
Ett starkt lokalsamhälle och en effektiv landsbygdspolitik – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att kommuner och regioner ska få permanent återbäring från vind- och vattenkraft.
- De menar att landsbygderna länge har stått för en stor del av Sveriges resursutvinning utan att få en skälig del av värdena.
Visa vad de skrev
”De svenska landsbygderna har under lång tid stått för en stor del av Sveriges resursutvinning utan att få ta skälig del av de värden som genereras.”
- De menar att mineralutvinning och energiproduktion skapar stora värden för hela landet, men att de negativa effekterna märks på lokal nivå.
Visa vad de skrev
”Mineralutvinning och energiproduktion skapar stora värden för hela landet, men de negativa effekterna i form av påverkan på friluftsliv och miljö, naturturism och rennäring märks på lokal nivå.”
- De menar att regeringen har dröjt flera år med att ta förslagen vidare.
Visa vad de skrev
”Regeringen har nu dröjt flera år med att ta förslagen vidare.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
De svenska landsbygderna har under lång tid stått för en stor del av Sveriges resursutvinning utan att få ta skälig del av de värden som genereras. Mineralutvinning och energiproduktion skapar stora värden för hela landet, men de negativa effekterna i form av påverkan på friluftsliv och miljö, naturturism och rennäring märks på lokal nivå. Under Miljöpartiets tid i regering utreddes frågan om återbäring på vindkraften (SOU 2023:18 Värdet av vinden). Regeringen har nu dröjt flera år med att ta förslagen vidare. Jag anser att kommuner och regioner ska få permanent återbäring från vind- respektive vattenkraft.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4055 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 4 och avslår motionerna 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 1, 16, 20 och 35 samt 2025/26:4038 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Katarina Luhr (MP).
Civilsamhällets organisationer – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till motionen och ger regeringen till känna att den bör återkomma med besked om ökad finansiering för att stärka civilsamhällets deltagande i regional utveckling.
- De menar att regeringen inte ger civilsamhället ökad finansiering utan i stället har skurit ned på medel till civilsamhället.
Visa vad de skrev
”Vi är däremot mycket kritiska till att regeringen inte möter upp förslaget med ökad finansiering och konstaterar att regeringen snarare har skurit ned på medel till civilsamhället.”
- De menar att regeringen lyfter fram civilsamhällets roll men inte ger organisationerna förutsättningar att bära ansvaret.
Visa vad de skrev
”Vår uppfattning är att regeringen i propositionen lyfter fram civilsamhällets roll, men utan att ge organisationerna förutsättningar att bära ansvaret.”
- De menar att regeringen har gjort omfattande nedskärningar på viktiga delar av civilsamhället, som service, studieförbund och kooperativ utveckling.
Visa vad de skrev
”Regeringen har tvärtom gjort omfattande nedskärningar på viktiga delar av civilsamhället, såsom service, studieförbund och kooperativ utveckling.”
- De menar att nedskärningar i budgeten för Statens servicecenter har lett till att många lokala servicekontor har stängt.
Visa vad de skrev
”Regeringen har även skurit ned i budgeten för Statens servicecenter, vilket resulterat i omfattande stängningar av lokala servicekontor.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi är positiva till propositionens enda konkreta förslag som innebär att regionerna i sin roll som regionalt utvecklingsansvariga har skyldighet att samråda med företrädare för det civila samhällets organisationer och enskilda utbildningsanordnare inom högskoleområdet. Vi är däremot mycket kritiska till att regeringen inte möter upp förslaget med ökad finansiering och konstaterar att regeringen snarare har skurit ned på medel till civilsamhället. Vår uppfattning är att regeringen i propositionen lyfter fram civilsamhällets roll, men utan att ge organisationerna förutsättningar att bära ansvaret. Regeringen har därmed inte tagit till sig av den kritik som har framförts när det gäller bristen på finansiering kopplat till förslaget. Regeringen har tvärtom gjort omfattande nedskärningar på viktiga delar av civilsamhället, såsom service, studieförbund och kooperativ utveckling. Exempelvis beslutade regeringen i december 2025 att upphäva förordningen (2001:1194) om statsbidrag till kooperativ utveckling. Detta beslut hotar bl.a. Coompanion, vars verksamhet stärker civilsamhället genom att främja kooperativt entreprenörskap, social innovation och samverkan för hållbar lokal utveckling. Regeringen har även skurit ned i budgeten för Statens servicecenter, vilket resulterat i omfattande stängningar av lokala servicekontor. Trots detta framhåller regeringen i propositionen att den lokala statliga servicen måste säkras och att lokala servicekontor är en viktig verksamhet för att erbjuda personlig service från statliga myndigheter. Det är en tydlig skillnad mellan regeringens ord och handling. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med besked om ökad finansiering för att stärka civilsamhällets deltagande i regional utveckling.
Kompetensförsörjning och utbildning – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att utforma arbetsmarknadsutbildningar efter lokala kompetensbehov och bygga ut dem så att fler kan utbilda sig till yrken där det råder lokal brist på arbetskraft.
- De menar att det behövs bättre förutsättningar för jobb i hela landet.
Visa vad de skrev
”Det behövs bättre förutsättningar för jobb i hela landet.”
- De menar att arbetsmarknadsutbildningar bör utformas efter lokala kompetensbehov och byggas ut så att fler kan utbilda sig till yrken där det råder lokal brist på arbetskraft.
Visa vad de skrev
”Arbetsmarknadsutbildningar bör utformas utifrån lokala kompetensbehov och byggas ut så att fler kan utbilda sig till yrken där det råder lokal brist på arbetskraft.”
- De menar att en bättre arbetsmarknadspolitik kan bidra till att fler kan ta de nya jobben som växer fram.
Visa vad de skrev
”Med en bättre arbetsmarknadspolitik kan politiken bidra till att fler kan ta de nya jobben som växer fram.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det behövs bättre förutsättningar för jobb i hela landet. Arbetsmarknadsutbildningar bör utformas utifrån lokala kompetensbehov och byggas ut så att fler kan utbilda sig till yrken där det råder lokal brist på arbetskraft. Med en bättre arbetsmarknadspolitik kan politiken bidra till att fler kan ta de nya jobben som växer fram.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 30.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Offentlig och kommersiell service – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger ja till att införa ett landsbygdsavtal med statlig medfinansiering för att förbättra tillgången till offentlig och kommersiell service och minska långa transporter på landsbygden, och till att utveckla de statliga servicekontoren.
- De menar att det offentliga under lång tid har dragit sig tillbaka från landsbygderna, vilket har gett sämre tillgång till välfärd, service och infrastruktur.
Visa vad de skrev
”Men under lång tid har det offentliga dragit sig tillbaka från Sveriges landsbygder, vilket har lett till bristande tillgång till välfärd, service och infrastruktur.”
- De menar att ett landsbygdsavtal bör införas så att regioner och kommuner kan få statlig medfinansiering för åtgärder som görs tillsammans med näringsliv och civilsamhälle.
Visa vad de skrev
”Utöver detta anser jag att det bör införas ett landsbygdsavtal som likt de tidigare stadsmiljöavtalen ska ge regioner och kommuner möjligheten till statlig medfinansiering för åtgärder som genomförs i nära samarbete med näringsliv och civilsamhälle.”
- De menar att de statliga servicekontoren bör utvecklas och få mer resurser.
Visa vad de skrev
”De statliga servicekontoren bör också utvecklas och få förstärkta resurser.”
- De menar att all relevant politik måste utformas så att den fungerar på landsbygden, inte bara i städerna.
Visa vad de skrev
”För att förbättra förutsättningarna att bo och verka på landsbygden krävs att all relevant politik utformas för att fungera på landsbygder såväl som i städer.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Sveriges lands- och glesbygder har en enorm potential. Här finns starka och drivna lokalsamhällen, innovativa företag och entreprenörer samt förutsättningar för hållbart brukande av skog och mark, livsmedelsförsörjning, mer förnybar energi och stärkt krisberedskap. Men under lång tid har det offentliga dragit sig tillbaka från Sveriges landsbygder, vilket har lett till bristande tillgång till välfärd, service och infrastruktur. Enligt min uppfattning krävs det ett helhetsgrepp för att vända trenden och säkra en hållbar och rättvis samhällsutveckling i hela landet. Landsbygdspolitik får dock inte reduceras till att handla om ett fåtal enskilda frågor. För att förbättra förutsättningarna att bo och verka på landsbygden krävs att all relevant politik utformas för att fungera på landsbygder såväl som i städer.
Kultur, folkbibliotek och studieförbund – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att motverka avvecklingen av studieförbund i glesbygd och på landsbygd, värna den regionala kulturen och göra en konsekvensanalys av nedläggningar av folkbibliotek.
- De menar att regeringens nedskärningar på studieförbunden har drabbat kultur och bildning särskilt hårt i glesbygd och på landsbygden.
Visa vad de skrev
”Under denna valperiod har regeringen gjort olyckliga neddragningar på studieförbunden, vilket särskilt har drabbat infrastrukturen för kultur och bildning i glesbygd och på landsbygden.”
- De menar att avvecklingen av studieförbund i glesbygd och på landsbygd måste motverkas och att den regionala kulturen behöver värnas.
Visa vad de skrev
”Vi anser att avvecklingen av studieförbunden i glesbygds- och landsbygdsområden måste motverkas och att den regionala kulturen behöver värnas.”
- De menar att det behövs en omfattande konsekvensanalys av nedläggningarna av folkbibliotek.
Visa vad de skrev
”Det behövs också en omfattande konsekvensanalys av nedläggningarna av folkbibliotek.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Under denna valperiod har regeringen gjort olyckliga neddragningar på studieförbunden, vilket särskilt har drabbat infrastrukturen för kultur och bildning i glesbygd och på landsbygden. Vi anser att avvecklingen av studieförbunden i glesbygds- och landsbygdsområden måste motverkas och att den regionala kulturen behöver värnas. Det behövs också en omfattande konsekvensanalys av nedläggningarna av folkbibliotek.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 31–33.
Kultur- och föreningsliv – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 11)
Att riksdagen säger ja till att stärka kultur- och föreningslivet på landsbygden genom satsningar på studieförbund och lokala arrangörer och genom att vidareutveckla och stärka kultursamverkansmodellen.
- De menar att kultur- och föreningslivet på landsbygden bör stärkas genom satsningar på studieförbund och lokala arrangörer samt genom att vidareutveckla och stärka kultursamverkansmodellen.
Visa vad de skrev
”Det är vår uppfattning att kultur- och föreningslivet på landsbygden bör stärkas genom satsningar på studieförbund och lokala arrangörer samt genom att vidareutveckla och stärka kultursamverkansmodellen.”
- De menar att civilsamhället bär en stor del av kulturen i mindre orter och på landsbygden och därför bör få långsiktigt stöd för att fortsätta vara en grund för kulturens utveckling.
Visa vad de skrev
”Civilsamhället bär en stor del av kulturen i mindre orter och på landsbygden och bör ges långsiktigt stöd för att fortsätta vara fundament till kulturens utveckling.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För en hållbar samhällsutveckling på landsbygden och i glesbygd krävs förbättrade förutsättningar för investeringar, bostäder, samhällsservice, civilsamhälle och kultur. Det är vår uppfattning att kultur- och föreningslivet på landsbygden bör stärkas genom satsningar på studieförbund och lokala arrangörer samt genom att vidareutveckla och stärka kultursamverkansmodellen. Civilsamhället bär en stor del av kulturen i mindre orter och på landsbygden och bör ges långsiktigt stöd för att fortsätta vara fundament till kulturens utveckling.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4055 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
En särskild straffbestämmelse för psykiskt våldProp. 2025/26:138 · beslutad 20 maj 2026
Ekonomiskt våld – reservation, röstade nej
Vad ville S och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen, utöver att säga ja till förslaget om en särskild straffbestämmelse för psykiskt våld, säger ja till att ekonomiskt våld kriminaliseras och att en utredning tillsätts för att föreslå ett straffrättsligt ansvar.
- De menar att vissa frågor om ekonomiskt våld riskerar att hamna utanför den nya straffbestämmelsens tillämpningsområde.
Visa vad de skrev
”Det kan dock konstateras att vissa frågor om ekonomiskt våld riskerar att hamna utanför den nya straff-bestämmelsens tillämpningsområde.”
- De menar att en utredning behövs eftersom det saknas en enhetlig definition av ekonomiskt våld och beteendena behöver preciseras för att kunna kriminaliseras.
Visa vad de skrev
”Regeringen har angett att det i dag saknas en enhetlig definition av begreppet ekonomiskt våld och att aktuella beteenden inom detta spektrum skulle behöva preciseras för att kunna kriminaliseras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Den socialdemokratiskt ledda regeringen har drivit på den nu aktuella lagstiftningen om en särskild straffbestämmelse för psykiskt våld och tillsatte den utredning som ligger till grund för propositionen. Vi har därför tidigare i betänkandet ställt oss bakom lagförslaget. Det kan dock konstateras att vissa frågor om ekonomiskt våld riskerar att hamna utanför den nya straff-bestämmelsens tillämpningsområde. Regeringen har angett att det i dag saknas en enhetlig definition av begreppet ekonomiskt våld och att aktuella beteenden inom detta spektrum skulle behöva preciseras för att kunna kriminaliseras. Vi anser därför att ekonomiskt våld bör kriminaliseras och att en utredning bör tillsättas med uppdrag att lämna förslag på ett sådant straffrättsligt ansvar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 56, 2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 19 i denna del och 2025/26:3933 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 1 och bifaller delvis motion 2025/26:1576 av Jonathan Svensson (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Mattias Vepsä (S), Ulrika Westerlund (MP) och Sanna Backeskog (S).
Omvändelseförsök – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till förslaget om psykiskt våld men också till att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som förbjuder omvändelseförsök.
- De menar att det finns en uppenbar risk att den föreslagna regleringen inte blir tillräckligt träffsäker och att vissa former av omvändelseförsök därför faller utanför den.
Visa vad de skrev
”Vi ser därför en uppenbar risk att regleringen inte blir tillräckligt träffsäker och att vissa former av omvändelseförsök faller utanför regleringen.”
- De menar att den föreslagna straffbestämmelsen inte omfattar alla situationer som kan vara omvändelseförsök, till exempel när någon uttrycker en åsikt om hur en annan person bör uttrycka sin könsidentitet eller sexuella läggning.
Visa vad de skrev
”Den avser inte heller alla situationer som kan utgöra omvändelseförsök, t.ex. när någon uttrycker en åsikt om hur en annan person bör ge uttryck för sin könsidentitet eller sexuella läggning.”
- De menar att lagstiftningen, precis som vid hedersrelaterad brottslighet, bör fånga inte bara de enskilda handlingarna utan också syftet med dem.
Visa vad de skrev
”Precis som vid hedersrelaterad brottslighet finns ett värde i att lagstiftningen inte bara fångar de enskilda handlingarna utan också själva syftet med dem”
- De menar att ett särskilt brott för omvändelseförsök skulle kunna ha en normerande effekt och tydligt visa hur allvarligt lagstiftaren ser på handlingarna.
Visa vad de skrev
”Vi anser dessutom att ett särskilt omvändelsebrott skulle kunna få en viktig normerande effekt och tydligt markera hur allvarligt lagstiftaren ser på dessa handlingar samt bidra till ökad kännedom om att omvändelseförsök är oacceptabla och kränkande.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi har tidigare i betänkandet ställt oss bakom lagförslaget om en särskild straffbestämmelse för psykiskt våld men anser att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att omvändelseförsök förbjuds.
Utbildning och uppföljning – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen, samtidigt som den inför en särskild straffbestämmelse för psykiskt våld, säger ja till att regeringen noggrant följer hur lagen tillämpas och åtgärdar brister och oönskade konsekvenser.
- De menar att regeringen noggrant måste följa hur lagen tillämpas och se till att brister och oönskade konsekvenser åtgärdas.
Visa vad de skrev
”regeringen noggrant måste följa hur lagstiftningen tillämpas och säkerställa att eventuella brister och oönskade konsekvenser åtgärdas.”
- De menar att regeringen borde ha förtydligat lagens innebörd mer under beredningen, vilket flera remissinstanser också efterfrågade.
Visa vad de skrev
”Jag hade önskat, likt flera remissinstanser också efterfrågat, att regeringen i samband med beredningen av lagförslaget hade gjort fler förtydliganden av innebörden av lagen.”
- De delar oron från vissa remissinstanser att den nya bestämmelsen kan missbrukas, till exempel i vårdnadstvister eller för att bortförklara fysiskt våld.
Visa vad de skrev
”Jag står också bakom den oro som lyfts av vissa remissinstanser om att den nya straffbestämmelsen psykiskt våld kan komma att missbrukas, t.ex. i samband med vårdnadstvister eller för att bortförklara förekomsten av fysiskt våld.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag står, som framgår ovan, bakom förslaget att införa en särskild straff-bestämmelse för psykiskt våld, men jag anser att regeringen noggrant måste följa hur lagstiftningen tillämpas och säkerställa att eventuella brister och oönskade konsekvenser åtgärdas. Jag hade önskat, likt flera remissinstanser också efterfrågat, att regeringen i samband med beredningen av lagförslaget hade gjort fler förtydliganden av innebörden av lagen. Jag står också bakom den oro som lyfts av vissa remissinstanser om att den nya straffbestämmelsen psykiskt våld kan komma att missbrukas, t.ex. i samband med vårdnadstvister eller för att bortförklara förekomsten av fysiskt våld.
Kvalificering till socialförsäkringenProp. 2025/26:136 · beslutad 20 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, avstod
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om kvalificering till socialförsäkringen.
- De menar att förslaget innebär en kraftig nedmontering av välfärdsstaten och leder till ökad social utsatthet, ökad kriminalitet och fler barn i fattigdom.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag innebär en kraftig nedmontering av den svenska välfärdsstaten och leder till ökad social utsatthet, ökad kriminalitet och fler barn i fattigdom.”
- De menar att det saknas tillräcklig grund för att tro att reformen kommer att öka incitamenten till arbete.
Visa vad de skrev
”Det saknas tillräcklig grund för att anta att reformen kommer att öka incitamenten till arbete.”
- De menar att arbetsinkomstkravet gynnar dem som redan har starkast ställning på arbetsmarknaden, medan personer i samhällsbärande men lågavlönade yrken får svårare att kvalificera sig.
Visa vad de skrev
”Att kunna kvalificera sig genom arbetsinkomster gynnar dem som redan har starkast ställning på arbetsmarknaden, medan t.ex. människor i samhällsbärande men lågavlönade yrken får betydligt svårare att kvalificera sig.”
- De menar att förslagen riskerar att få betydande negativa konsekvenser för jämställdheten och inte är förenliga med FN:s barnkonvention.
Visa vad de skrev
”Förslagen riskerar också att få betydande negativa konsekvenser för jämställdheten och är inte heller förenliga med barnkonventionen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag innebär en kraftig nedmontering av den svenska välfärdsstaten och leder till ökad social utsatthet, ökad kriminalitet och fler barn i fattigdom. Det saknas tillräcklig grund för att anta att reformen kommer att öka incitamenten till arbete. Att kunna kvalificera sig genom arbetsinkomster gynnar dem som redan har starkast ställning på arbetsmarknaden, medan t.ex. människor i samhällsbärande men lågavlönade yrken får betydligt svårare att kvalificera sig. Förslagen riskerar också att få betydande negativa konsekvenser för jämställdheten och är inte heller förenliga med barnkonventionen. För personer med funktionsnedsättningar kan det vara omöjligt att uppfylla de arbetsbaserade kvalificeringskraven. Förslaget om att kunna förkorta kvalificeringstiden genom inkomster är vidare ett principiellt avsteg från skillnaden mellan bosättnings- och arbetsbaserade förmåner. Dessutom innebär förslaget att kostnader övervältras från staten till kommunerna. Regeringens förslag bör mot denna bakgrund avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3932 av Tony Haddou m.fl. (V) och 2025/26:3942 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP), bifaller delvis motion 2025/26:3936 av Ida Karkiainen m.fl. (S) och avslår proposition 2025/26:136.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Ett undantag i kupongskattelagen för utländska staterProp. 2025/26:91 · beslutad 20 maj 2026
Uppföljning och konsekvensanalys – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen, samtidigt som man anpassar kupongskattelagen, säger ja till motionen och uppmanar regeringen att följa upp reformen på ett tydligt och tidsbestämt sätt, bland annat för de offentliga finanserna och Skatteverkets kontroll, samt att återkomma med ett förslag om en moderniserad källskatt på utdelning.
- De menar att det behövs en tydligare och tidsbestämd uppföljning av reformens effekter, inklusive konsekvenser för de offentliga finanserna och Skatteverkets kontrollmöjligheter.
Visa vad de skrev
”föreslår vi en tydligare, tidsbestämd uppföljning av reformens effekter, inklusive konsekvenser för de offentliga finanserna och Skatteverkets kontrollmöjligheter.”
- De menar att det behövs praktiskt användbar vägledning för att bedöma när ett utländskt subjekt kan anses motsvara ett skattebefriat svenskt offentligrättsligt subjekt.
Visa vad de skrev
”Sveriges advokatsamfund har därtill efterfrågat tydligare vägledning för bedömningen av när ett utländskt subjekt kan anses motsvara ett skattebefriat svenskt offentligrättsligt subjekt.”
- De menar att gränsdragningen mellan offentligrättsliga organ och offentligt ägda bolag är viktig för både rättstillämpningen och de aktörer som ska avgöra om kupongskatt ska tas ut.
Visa vad de skrev
”Detta är en viktig gränsdragning för såväl rättstillämpningen som de aktörer som ska avgöra om kupongskatt ska tas ut eller inte.”
- De menar att regeringen bör återkomma med ett förslag om en moderniserad källskatt på utdelningar.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför återkomma med ett förslag på en moderniserad källskatt på utdelningar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi ser behovet av en EU-rättsligt hållbar ordning och tillstyrker därmed att kupongskattelagen anpassas. Samtidigt är det angeläget att den föreslagna regleringen blir förutsebar i tillämpningen, rättssäker och möjlig att kontrollera.
I propositionen anförs att det under en övergångstid kan uppstå ökad administration för aktörer som hanterar utdelning och kupongskatt, samt ett ökat antal återbetalningsärenden hos Skatteverket. Undantaget kommer i praktiken att behöva tillämpas på fler mottagartyper än ”staten under eget namn”. Till följd av detta är det av stor vikt att centrala avgränsningar är tydliga. I författningskommentaren anges att termen utländsk stat även avser offentligrättsliga organ som ingår som en del av staten (exempelvis myndigheter och offentligrättsliga pensionsinstitut) men att offentligt ägda bolag inte omfattas. Detta är en viktig gränsdragning för såväl rättstillämpningen som de aktörer som ska avgöra om kupongskatt ska tas ut eller inte.
Sveriges advokatsamfund har därtill efterfrågat tydligare vägledning för bedömningen av när ett utländskt subjekt kan anses motsvara ett skattebefriat svenskt offentligrättsligt subjekt. Regeringen avstår från att precisera sådana kriterier och hänvisar till rättstillämpningen med hänvisning till EU-rättsliga överväganden. Även om det finns skäl att undvika alltför snäva definitioner, kvarstår behovet av praktiskt tillämpbar vägledning för att minska osäkerhet, fel och onödiga kostnader i hanteringen.
Vidare konstaterar regeringen att effekter av den nya regleringen kan följas upp löpande men att en utvärdering kan göras först några år efter ikraftträdandet. Mot bakgrund av att kupongskatteintäkterna bedöms ha uppgått till ca 11 miljarder kronor 2024 samt att återbetalningar av kupongskatt redan i dag uppgår till ett stort antal ärenden årligen, föreslår vi en tydligare, tidsbestämd uppföljning av reformens effekter, inklusive konsekvenser för de offentliga finanserna och Skatteverkets kontrollmöjligheter.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2022 att kupongskattelagen borde upphävas och ersättas av en ny lag om källskatt på utdelning. Dessvärre valde regeringen att inte gå vidare med förslaget. En moderniserad lagstiftning skulle förbättra förutsättningarna för ett effektivt, rättssäkert och systematiskt arbete med kupongskatten. Regeringen bör därför återkomma med ett förslag på en moderniserad källskatt på utdelningar.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3903 av Niklas Karlsson m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niklas Karlsson (S), Marie Olsson (S), Kalle Olsson (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S), Ilona Szatmári Waldau (V) och Annika Hirvonen (MP).
En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskapProp. 2025/26:78 · beslutad 20 maj 2026
Grundlagsförslaget – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger nej till att ändra regeringsformen så att medborgarskap ska kunna återkallas vid vissa brott och föreningsfriheten begränsas för vissa sammanslutningar, men säger ja till grundlagsförslaget i övrigt.
- De menar att det är särskilt allvarligt att medborgarskap ska kunna återkallas vid brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen, eftersom formuleringen saknar tydlig avgränsning.
Visa vad de skrev
”Särskilt allvarligt är det att regeringen föreslår att medborgarskap ska kunna återkallas vid brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen, vilket är en formulering som saknar tydlig avgränsning.”
- De menar att formuleringen riskerar att leda till en farlig normförskjutning där staten kan omdefiniera medborgarskapets innebörd över tid.
Visa vad de skrev
”En sådan formulering riskerar att leda till en farlig normförskjutning där staten ges en möjlighet att omdefiniera medborgarskapets innebörd över tid.”
- De menar att begreppet allvarlig brottslighet som föreslås i grundlagen ger lagstiftaren ett mycket stort tolkningsutrymme.
Visa vad de skrev
”Begreppen som regeringen föreslår ska införas i grundlagen, såsom allvarlig brottslighet, lämnar ett mycket stort tolkningsutrymme till lagstiftaren.”
- De menar att regeringen inte har visat att en begränsning av föreningsfriheten är ett effektivt eller nödvändigt verktyg för att bekämpa den organiserade brottsligheten.
Visa vad de skrev
”Jag anser inte heller att regeringen har kunnat visa att en begränsning av föreningsfriheten är ett effektivt eller nödvändigt verktyg för att bekämpa den organiserade brottsligheten.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att det ska bli möjligt att meddela föreskrifter om att det svenska medborgarskapet ska kunna fråntas den som är medborgare i en annan stat och som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder och vid viss allvarlig brottslighet. Enligt min mening är förslaget alltför långtgående. Särskilt allvarligt är det att regeringen föreslår att medborgarskap ska kunna återkallas vid brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen, vilket är en formulering som saknar tydlig avgränsning. En sådan formulering riskerar att leda till en farlig normförskjutning där staten ges en möjlighet att omdefiniera medborgarskapets innebörd över tid. Enligt min mening bör regeringens förslag i denna del därför avslås.
Regeringen föreslår vidare att föreningsfriheten ska kunna begränsas i förhållande till sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för att uppnå ekonomisk eller annan otillbörlig vinning. Jag delar regeringens uppfattning att den organiserade brottsligheten är ett allvarligt samhällsproblem. Regeringens förslag innebär dock ett principiellt skifte som inte är tillräckligt analyserat eller rättssäkert. Begreppen som regeringen föreslår ska införas i grundlagen, såsom allvarlig brottslighet, lämnar ett mycket stort tolkningsutrymme till lagstiftaren. Ett sådant tolkningsutrymme är särskilt problematiskt när det rör sig om en reglering i grundlag eftersom synen på vad som är allvarlig brottslighet kan förändras över tid. Förslaget riskerar att leda till en godtycklig tillämpning och att legitima organisationer inom civilsamhället kan komma att omfattas av framtida inskränkningar. Jag anser inte heller att regeringen har kunnat visa att en begränsning av föreningsfriheten är ett effektivt eller nödvändigt verktyg för att bekämpa den organiserade brottsligheten. Regeringens förslag om att begränsa föreningsfriheten när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för att uppnå ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel bör därför avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen i de delar det avser 2 kap. 7 och 24 §§,
b) antar som vilande regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen i övrigt.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3893 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3 samt 2025/26:3895 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 2 och 3, bifaller delvis proposition 2025/26:78 och motion 2025/26:3894 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 1 och avslår motionerna 2025/26:3894 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 4 och 2025/26:3895 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Jan Riise (MP).
Skydd av aborträtten – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att skriva in ett uttryckligt skydd för aborträtten i regeringsformen och säger till regeringen att se till att skyddet får ett reellt innehåll.
- De menar att ett uttryckligt skydd i regeringsformen tydligt markerar att aborträtten är en grundläggande fri- och rättighet som inte ska kunna urholkas av politiska svängningar.
Visa vad de skrev
”Ett sådant skydd markerar tydligt att rätten till abort är en grundläggande fri- och rättighet som inte kan göras illusorisk genom politiska svängningar.”
- De menar att det föreslagna grundlagsskyddet riskerar att bli för tunt om lagstiftaren får för stort utrymme att inskränka aborträtten genom vanlig lag.
Visa vad de skrev
”det föreslagna grundlagsskyddet riskerar att bli alltför tunt i praktiken om lagstiftaren ges alltför stort utrymme att inskränka rättigheten genom vanlig lag.”
- De menar att regeringen i det fortsatta arbetet måste se till att aborträtten får ett reellt innehåll, inte bara ett formellt skydd, i linje med Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter.
Visa vad de skrev
”Det är därför av stor vikt att regeringen i det fortsatta lagstiftningsarbetet säkerställer att aborträtten inte endast ges ett formellt utan också ett reellt innehåll i enlighet med Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag delar bedömningen att aborträtten bör ges ett uttryckligt skydd i regeringsformen. Ett sådant skydd markerar tydligt att rätten till abort är en grundläggande fri- och rättighet som inte kan göras illusorisk genom politiska svängningar. Samtidigt instämmer jag i de synpunkter som flera remissinstanser har framfört om att det föreslagna grundlagsskyddet riskerar att bli alltför tunt i praktiken om lagstiftaren ges alltför stort utrymme att inskränka rättigheten genom vanlig lag. Det är därför av stor vikt att regeringen i det fortsatta lagstiftningsarbetet säkerställer att aborträtten inte endast ges ett formellt utan också ett reellt innehåll i enlighet med Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter.
Stärkta insatser för äldre och för de som vårdar eller stöder närståendeProp. 2025/26:60 · beslutad 20 maj 2026
Moderniserat språkbruk – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett förslag som moderniserar språket i lagtexten och ersätter uttryck som ”psykisk störning” och ”missbruk” med icke-stigmatiserande och moderna begrepp.
- De menar att propositionen innehåller begrepp som inte längre stämmer med dagens kunskapssyn, till exempel ”psykisk störning” och ”missbruk”.
Visa vad de skrev
”Propositionen innehåller en rad begrepp som inte längre är förenliga med dagens kunskapssyn, bl.a. ”psykisk störning” och ”missbruk”.”
- De menar att regioner, socialtjänst och civilsamhälle länge har arbetat för att ersätta orden med mer korrekta och mindre stigmatiserande termer.
Visa vad de skrev
”Både regioner, socialtjänst och civilsamhälle har under lång tid arbetat för att ersätta dessa ord med mer korrekta och mindre stigmatiserande termer.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Propositionen innehåller en rad begrepp som inte längre är förenliga med dagens kunskapssyn, bl.a. ”psykisk störning” och ”missbruk”. Både regioner, socialtjänst och civilsamhälle har under lång tid arbetat för att ersätta dessa ord med mer korrekta och mindre stigmatiserande termer. Regeringen bör därför enligt vår mening återkomma med ett förslag som moderniserar språket i lagtexten och ersätter uttryck som ”psykisk störning” och ”missbruk” med icke-stigmatiserande och moderna begrepp.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3860 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Nils Seye Larsen (MP) och Maj Karlsson (V).
Slopat matkrav för serveringstillståndProp. 2025/26:221 · beslutad 7 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till att ta bort kravet på att cateringföretag har ett eget kök för att få ett stadigvarande serveringstillstånd, men säger ja till regeringens lagförslag i övrigt.
- De menar att skyddet för folkhälsan ska vara grunden för svensk alkoholpolitik, men att regeringen i stället helt har utgått från näringspolitiska intressen.
Visa vad de skrev
”I motsats till detta har regeringen i sitt lagförslag helt och hållet utgått från näringspolitiska intressen.”
- De menar att förslaget bygger på en undermålig utredning och att viktiga konsekvensanalyser saknas.
Visa vad de skrev
”Däremot är vi starkt kritiska till att förslaget har baserats på en undermålig utredning och vi anser att viktiga konsekvensanalyser saknas.”
- De menar att när kravet på matservering tas bort för tillfälliga tillstånd, samtidigt som kravet på eget kök tas bort, öppnas en möjlighet att tillåta catering av enbart alkohol.
Visa vad de skrev
”Samtidigt avskaffas kravet på matservering för att bevilja ett tillfälligt serveringstillstånd i slutna sällskap. Därmed öppnas ett utrymme för att tillåta catering av enbart alkohol.”
- De menar att kommunerna kan komma att tillämpa bestämmelsen olika och att det i förlängningen kan hota det svenska detaljhandelsmonopolet.
Visa vad de skrev
”Vi ser det inte som uteslutet att kommunerna kommer att tillämpa denna bestämmelse olika och att det kan leda till nya krav på förtydliganden och förenklingar av lagstiftningen, vilket i förlängningen skulle kunna innebära ett hot mot det svenska detaljhandelsmonopolet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Skyddet för folkhälsan ska enligt oss vara grunden för den svenska alkohol-politiken. I motsats till detta har regeringen i sitt lagförslag helt och hållet utgått från näringspolitiska intressen. Detta urholkar alkohollagstiftningens syfte som skyddslagstiftning. Det avviker också från uttalanden i tidigare förarbeten om att alkoholpolitiska hänsyn bör ges företräde om dessa ställs mot företagsekonomiska eller näringspolitiska hänsyn.
Det finns behov av att reformera den svenska alkohollagstiftningen och vi motsätter oss inte hela regeringens förslag. Däremot är vi starkt kritiska till att förslaget har baserats på en undermålig utredning och vi anser att viktiga konsekvensanalyser saknas. Ett exempel är konsekvenserna av förslaget om att avskaffa kravet på att cateringsverksamheter ska ha ett eget kök för tillredning av mat för att få ett stadigvarande serveringstillstånd. Ett stadigvarande tillstånd ska även fortsättningsvis förutsätta att cateringverksamheten omfattar servering av färdiglagad mat. Samtidigt avskaffas kravet på matservering för att bevilja ett tillfälligt serveringstillstånd i slutna sällskap. Därmed öppnas ett utrymme för att tillåta catering av enbart alkohol. Vi ser det inte som uteslutet att kommunerna kommer att tillämpa denna bestämmelse olika och att det kan leda till nya krav på förtydliganden och förenklingar av lagstiftningen, vilket i förlängningen skulle kunna innebära ett hot mot det svenska detaljhandelsmonopolet.
Vi anser att risken för en sådan utveckling bör undvikas och föreslår därför att riksdagen ska avslå regeringens förslag i den del det avser att avskaffa kravet i 8 kap. 4 § alkohollagen på att den som bedriver cateringverksamhet ska ha ett eget kök för tillredning av mat för att få ett stadigvarande serveringstillstånd.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i alkohollagen (2010:1622) i de delar det avser 8 kap. 4 § och antar lagförslaget i övrigt.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4075 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 1 och bifaller delvis proposition 2025/26:221.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Karin Rågsjö (V), Nils Seye Larsen (MP) och Dzenan Cisija (S).
Kommunala hyresgarantier för en socialt hållbar bostadsförsörjningProp. 2025/26:212 · beslutad 6 maj 2026
Lagstiftningens framtida utformning – reservation, röstade nej
Vad ville C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen inte motsätter sig den obligatoriska kommunala hyresgarantin men säger ja till att regeringen återkommer med ett lagförslag om vilka krav hyresvärdar får ställa på nya hyresgäster, enligt utredningen Sänk tröskeln till en god bostad.
- De menar att det finns ett behov av att reglera vilka krav hyresvärdar får ställa på nya hyresgäster.
Visa vad de skrev
”Mot den bakgrunden finns det ett behov av att reglera vilka krav som hyresvärdar får ställa på nya hyresgäster.”
- De menar att hyresvärdars krav ibland är alltför höga och kan försvåra tillgången till en bostad.
Visa vad de skrev
”Ofta är kraven rimliga och välmotiverade, men i vissa fall är de alltför höga och kan försvåra tillgången till en bostad.”
- De menar att regeringen har dröjt alltför länge med lagförslaget.
Visa vad de skrev
”Vi motsätter oss inte förslaget som sådant men menar att regeringen har dröjt alltför länge.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Betänkandet Sänk tröskeln till en god bostad (SOU 2022:14) överlämnades till regeringen 2022. Det dröjde dock fyra år innan regeringen återkom med ett lagförslag om en obligatorisk kommunal hyresgaranti. Vi motsätter oss inte förslaget som sådant men menar att regeringen har dröjt alltför länge.
Kommunala hyresgarantier innebär att kommunen går i borgen för en hyresgäst som har tillräckligt god ekonomi för att betala sin hyra men som trots detta har svårt att få en hyresrätt med besittningsskydd. Frågan om hyresgarantier har ett tydligt samband med de krav som hyresvärdar ställer på hyresgäster eftersom båda rör bedömningen av hyresgästens betalningsförmåga. Hyresvärdar har rätt att ställa olika typer av krav på blivande hyresgäster för att ingå hyresavtal. Ofta är kraven rimliga och välmotiverade, men i vissa fall är de alltför höga och kan försvåra tillgången till en bostad. Mot den bakgrunden finns det ett behov av att reglera vilka krav som hyresvärdar får ställa på nya hyresgäster.
Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett lagförslag om vilka krav en hyresvärd får ställa på en ny hyresgäst i enlighet förslaget i SOU 2022:14. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4067 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C) och Amanda Palmstierna (MP).
Nya verktyg för stärkt konkurrens i privat och offentlig verksamhetProp. 2025/26:203 · beslutad 6 maj 2026
Lag om offentlig säljverksamhet – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag till ny lag om offentlig säljverksamhet.
- De menar att det är otydligt vilka offentliga säljverksamheter som ska anses otillbörliga och därför kunna påverka privata företags möjligheter att agera på samma marknad.
Visa vad de skrev
”Vi menar att förslaget är otydligt när det gäller vilka säljverksamheter som kommer att anses vara otillbörliga och därmed skulle kunna påverka privata aktörers möjligheter att agera på samma marknad.”
- De menar att det blir svårt att avgöra om offentliga aktörers säljverksamhet ligger inom det kommuner får göra.
Visa vad de skrev
”Vidare kommer det att vara svårt att avgöra om offentliga aktörers säljverksamhet faller inom ramen för den kommunala kompetensen.”
- De menar att lagen kan begränsa offentliga aktörers möjligheter att agera och motverka marknadsmisslyckanden där det saknas privata aktörer som tillhandahåller samhällsviktig verksamhet.
Visa vad de skrev
”Vi vill vidare lyfta fram att den föreslagna lagen även riskerar att begränsa offentliga aktörers möjligheter att agera och motverka marknadsmisslyckanden inom områden där det saknas privata aktörer som tillhandahåller samhällsviktig verksamhet.”
- De menar att det sammantaget kan leda till att samhällsservice uteblir på många mindre orter, att angelägna offentliga initiativ hämmas och att samhällets robusthet och beredskap försvagas.
Visa vad de skrev
”Enligt vår mening riskerar detta sammantaget att i förlängningen leda till att samhällsservice uteblir på många mindre orter, till att angelägna offentliga initiativ hämmas och till att samhällets robusthet och beredskap försvagas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi motsätter oss regeringens förslag till ny lag om offentlig säljverksamhet. I likhet med vad som framförs i de här aktuella motionerna ser vi flera problem med lagförslaget och dess konsekvenser. Vi menar att förslaget är otydligt när det gäller vilka säljverksamheter som kommer att anses vara otillbörliga och därmed skulle kunna påverka privata aktörers möjligheter att agera på samma marknad. Vidare kommer det att vara svårt att avgöra om offentliga aktörers säljverksamhet faller inom ramen för den kommunala kompetensen. Vi vill vidare lyfta fram att den föreslagna lagen även riskerar att begränsa offentliga aktörers möjligheter att agera och motverka marknadsmisslyckanden inom områden där det saknas privata aktörer som tillhandahåller samhällsviktig verksamhet. Enligt vår mening riskerar detta sammantaget att i förlängningen leda till att samhällsservice uteblir på många mindre orter, till att angelägna offentliga initiativ hämmas och till att samhällets robusthet och beredskap försvagas. Den nya lagen riskerar även att få negativ påverkan på det privata näringslivet och på konkurrensen.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör avslå regeringens förslag till ny lag om offentlig säljverksamhet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om offentlig säljverksamhet.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3992 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 2, 2025/26:4015 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4057 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:203 punkt 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
Lagförslagen i övrigt – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till regeringens lagförslag i övrigt och samtidigt ger regeringen till känna att den bör återkomma med nödvändiga följdändringar i konkurrenslagen och offentlighets- och sekretesslagen.
- De menar att ändringarna i konkurrenslagen och offentlighets- och sekretesslagen hänger samman med förslaget om en ny lag om offentlig säljverksamhet, som de vill säga nej till, och att regeringen därför bör återkomma med nödvändiga följdändringar.
Visa vad de skrev
”Med anledning av detta och vårt förslag till avslag menar vi att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till nödvändiga följdändringar i konkurrenslagen och i offentlighets- och sekretesslagen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi har i det föregående förordat att riksdagen ska avslå regeringens förslag om en ny lag om offentlig säljverksamhet. Som en följd av förslaget till ny lag föreslås i propositionen även ett antal ändringar i konkurrenslagen och offentlighets- och sekretesslagen. Med anledning av detta och vårt förslag till avslag menar vi att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till nödvändiga följdändringar i konkurrenslagen och i offentlighets- och sekretesslagen. I övrigt står vi bakom förslagen i propositionen.
Vi anser att riksdagen bör anta regeringens lagförslag och tillkännage för regeringen att den bör återkomma med nödvändiga ändringsförslag. Därmed tillstyrker vi propositionen och motionsyrkandena.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.,
2. lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579),
3. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:203 punkterna 2–4 och motionerna 2025/26:3992 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:4015 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4057 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 2.
Ålägganden om krav på avyttring av egendom – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att Konkurrensverket, som en del av ett nytt konkurrensverktyg, ska kunna kräva att företag säljer av egendom.
- De menar att långtgående strukturella åtgärder ibland kan vara det enda sättet att lösa ett konkurrensproblem på lång sikt.
Visa vad de skrev
”Vi menar att det kan finnas omständigheter där långtgående strukturella åtgärder är det enda sättet att långsiktigt lösa ett konkurrensproblem.”
- De menar att krav på att sälja av egendom kan vara motiverat ur allmän synpunkt och att ett sådant krav kan prövas rättsligt genom överklagande.
Visa vad de skrev
”Krav på avyttring kan också vara motiverat ur allmän synpunkt och skulle även kunna bli föremål för rättslig prövning genom överklagande.”
- De menar att strukturella åtgärder över tid kan minska behovet av reglering.
Visa vad de skrev
”Strukturella åtgärder kan dessutom komma att minska behovet av reglering över tid.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi har i det föregående ställt oss bakom regeringens förslag om behovet av ett nytt konkurrensverktyg. Däremot anser vi, i likhet med vad som föreslogs av den utredning som ligger till grund för propositionen, att strukturella åtgärder ytterst även bör kunna omfatta ett krav på att avyttra egendom. Vi menar att det kan finnas omständigheter där långtgående strukturella åtgärder är det enda sättet att långsiktigt lösa ett konkurrensproblem. Krav på avyttring kan också vara motiverat ur allmän synpunkt och skulle även kunna bli föremål för rättslig prövning genom överklagande. Strukturella åtgärder kan dessutom komma att minska behovet av reglering över tid. Det nya konkurrensverktyget bör därför innefatta en möjlighet för Konkurrensverket att ålägga företag att avyttra egendom.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningarProp. 2025/26:171 · beslutad 6 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om en ny prövningsordning för kärntekniska anläggningar.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det finns flera olika skäl till att regeringens förslag om en ny prövningsordning för kärntekniska anläggningar inte bör genomföras. I det följande utvecklar vi vår syn på dem i särskilda yttranden.
Regeringens proposition avstyrks därmed.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3960 av Birger Lahti m.fl. (V), 2025/26:3972 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:3985 av Katarina Luhr m.fl. (MP) samt avslår proposition 2025/26:171 punkterna 1–6 och motion 2025/26:3977 av Anders Ådahl m.fl. (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
ILO:s konvention om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet och ILO:s konvention om en säker och hälsosam arbetsmiljöProp. 2025/26:134 · beslutad 6 maj 2026
Förtydligande i arbetsmiljölagen – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag om att förtydliga arbetsmiljölagen så att arbetsmiljön ska vara fri från våld och trakasserier.
- De menar att det inte räcker att Sverige ansluter sig till ILO:s konvention, utan att det också krävs ett starkare skydd mot våld och trakasserier, bland annat från tredje man.
Visa vad de skrev
”Samtidigt menar vi att ratificeringen inte är tillräcklig för att fullt ut möta de problem som finns i arbetslivet.”
- De menar att det inte är tillräckligt att regeringen kanske återkommer i frågan längre fram, utan lagändringen behöver komma på plats nu.
Visa vad de skrev
”Till skillnad mot utskottet anser vi inte att det är tillräckligt att regeringen eventuellt återkommer i frågan till riksdagen i framtiden, utan vi anser att en sådan lagändring behöver komma på plats nu.”
- De menar att ett tydligare stöd i lagen skulle göra arbetsgivarnas ansvar klarare och ge bättre stöd för att förebygga våld och trakasserier i arbetslivet.
Visa vad de skrev
”Vi menar att ett tydligare lagstöd skulle bidra till att tydliggöra arbetsgivarnas ansvar och ge ett starkare stöd för det förebyggande arbetet mot våld och trakasserier i arbetslivet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar att Sverige nu ansluter sig till ILO:s konvention nr 190 och anser att det skickar en viktig signal om att våld och trakasserier i arbetslivet är oacceptabelt. Samtidigt menar vi att ratificeringen inte är tillräcklig för att fullt ut möta de problem som finns i arbetslivet. För att komma åt problemen krävs ett stärkt förebyggande arbetsmiljöarbete och skyddet mot våld och trakasserier från tredje man behöver stärkas. Vi anser därför att det förslag om ett förtydligande i arbetsmiljölagen som föreslogs i betänkandet ILO:s konvention om våld och trakasserier i arbetslivet bör genomföras. Till skillnad mot utskottet anser vi inte att det är tillräckligt att regeringen eventuellt återkommer i frågan till riksdagen i framtiden, utan vi anser att en sådan lagändring behöver komma på plats nu. Vi menar att ett tydligare lagstöd skulle bidra till att tydliggöra arbetsgivarnas ansvar och ge ett starkare stöd för det förebyggande arbetet mot våld och trakasserier i arbetslivet.
Vi anser därför att regeringen bör återkomma med förslag som innebär ett förtydligande i arbetsmiljölagen om att arbetsmiljön ska vara fri från våld och trakasserier.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3934 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ardalan Shekarabi (S), Adrian Magnusson (S), Serkan Köse (S), Ciczie Weidby (V), Leila Ali Elmi (MP), Jonathan Svensson (S) och Leif Nysmed (S).
Frihetsberövande påföljder för barn och ungaProp. 2025/26:132 · beslutad 6 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om ungdomsfängelser och i stället ber regeringen att se över längre vårdtid och villkorlig frigivning inom sluten ungdomsvård, det vill säga vård på särskilda ungdomshem.
- De menar att remissinstanserna är brett och kraftfullt emot förslaget och att ungdomsfängelser kan leda till att allt yngre barn dras in i kriminalitet.
Visa vad de skrev
”Motståndet bland remissinstanserna är brett och kraftfullt. Flera remissinstanser har tydligt pekat på att det är ett dåligt förslag att inrätta ungdomsfängelser och reformen bedöms kunna leda till att allt yngre barn dras in i kriminalitet.”
- De menar att ungdomsfängelser strider mot barnkonventionen eftersom Kriminalvården inte har erfarenhet eller kapacitet att ge barn utbildning, kontakt med anhöriga och en trygg miljö.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser framhåller också att inrättandet av ungdomsfängelser står i strid med barnkonventionen eftersom Kriminalvården saknar erfarenhet av och kapacitet att tillgodose barns rätt till bl.a. utbildning, kontakt med anhöriga, och en trygg och rehabiliterande miljö.”
- De menar att fängelse leder till marginalisering och stigmatisering, befäster en kriminell identitet och gör det svårare för barn att återgå till ett liv i frihet.
Visa vad de skrev
”Konsekvenserna av att frihetsberöva barn är väl belagda och flera remissinstanser, däribland barnrättsorganisationer, framhåller att fängelse leder till marginalisering och stigmatisering, befäster en kriminell identitet och gör det svårare att återgå till ett liv i frihet.”
- De menar att beredningen har stora brister och att Lagrådet anser att regeringen inte bör gå vidare med förslaget.
Visa vad de skrev
”Vidare finns det stora brister i regeringens beredning och Lagrådet bedömer att beredningen är så pass bristfällig att regeringen inte bör gå vidare med förslaget.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Samhället måste reagera kraftfullt mot grov brottslighet, även när barn begår mycket allvarliga brott. Men reaktionen måste vara träffsäker och effektiv och leda till att barnet får en reell chans till rehabilitering och återanpassning, och inte till att samhället cementerar en kriminell utveckling. Jag vill särskilt understryka att barn är barn. Barn och unga som begår brott ska hållas ansvariga, men på ett sätt som är förenligt med barnkonventionen och som bygger på barns utveckling, behov och vad som faktiskt minskar risken för att begå nya brott. Att sätta barn i fängelse är ett väsentligt avsteg från en lång svensk rättstradition av att särbehandla barn och unga i straffrättsligt hänseende.
Jag anser att regeringens förslag om att sätta barn i fängelse är djupt oroande av flera skäl. Motståndet bland remissinstanserna är brett och kraftfullt. Flera remissinstanser har tydligt pekat på att det är ett dåligt förslag att inrätta ungdomsfängelser och reformen bedöms kunna leda till att allt yngre barn dras in i kriminalitet. Flera remissinstanser framhåller också att inrättandet av ungdomsfängelser står i strid med barnkonventionen eftersom Kriminalvården saknar erfarenhet av och kapacitet att tillgodose barns rätt till bl.a. utbildning, kontakt med anhöriga, och en trygg och rehabiliterande miljö. Till detta står Kriminalvården inför en stor expansion och har redan i dag utmaningar med bl.a. platsbrist och kompetensförsörjning. Jag anser att det finns en uppenbar risk att barns rättigheter kränks på anstalterna. De anpassningar som regeringen föreslår för att värna barns rättigheter framstår som otillräckligt för att bemöta kritiken. För Miljöpartiet finns det en särskild oro för hur flickors rättigheter ska respekteras inom Kriminalvården och för att barn i fängelse inte ska få den skolgång som de har rätt till. Konsekvenserna av att frihetsberöva barn är väl belagda och flera remissinstanser, däribland barnrättsorganisationer, framhåller att fängelse leder till marginalisering och stigmatisering, befäster en kriminell identitet och gör det svårare att återgå till ett liv i frihet.
Vidare finns det stora brister i regeringens beredning och Lagrådet bedömer att beredningen är så pass bristfällig att regeringen inte bör gå vidare med förslaget.
Jag är väl medveten om de allvarliga problem som finns inom Sis, men anser att dessa problem inte kan vara ett argument för att ge Kriminalvården, som saknar tidigare erfarenhet av att omhänderta barn, ett så stort och komplext uppdrag. Jag föreslår i stället en genomgripande reform av Sis och myndigheten bör även ges ett vårdande uppdrag. Jag och mitt parti vill också att påföljden sluten ungdomsvård ska behållas och utvecklas. Jag anser att den maximala vårdtiden för sluten ungdomsvård bör förlängas från dagens fyra år. Jag vill även se över om påföljden sluten ungdomsvård bör omfattas av villkorlig frigivning för att skapa en tydlig, strukturerad och stödjande övergång från frihetsberövande till frihet och för att avhålla unga från att återfalla i brott samt ge dem stöd och möjlighet att integreras i samhället.
Skärpta krav för svenskt medborgarskapProp. 2025/26:175 · beslutad 29 april 2026
Skärpta krav för svenskt medborgarskap – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att slopa kravet att barn måste vara ogifta för att få svenskt medborgarskap och till att utlandssvenskar ska kunna återfå ett förlorat medborgarskap, men säger nej till de övriga skärpta kraven för svenskt medborgarskap.
- De menar att svenskt medborgarskap bidrar positivt till integrationen och att lagstiftningen därför bör främja integration i stället för att försvåra den.
Visa vad de skrev
”Svenskt medborgarskap bidrar positivt till individens integrationsprocess. Medborgarlagstiftningen bör därför främja och inte försvåra integrationen.”
- De menar att förslagen är tveksamma ur rättssäkerhetssynpunkt och att vissa delar kan strida mot barnkonventionen och principen om barnets bästa.
Visa vad de skrev
”Därutöver är regeringens förslag i många delar tveksamt ur ett rättssäkerhetsperspektiv och det kan ifrågasättas om det i vissa delar är förenligt med barnkonventionen och principen om barnets bästa.”
- De menar att kravet att en person ska ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt riskerar godtycklig tillämpning och etnisk diskriminering.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om att en person måste ha haft och förväntas komma att ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt för att han eller hon ska kunna beviljas svenskt medborgarskap innebär vidare en risk för godtycklig tillämpning och etnisk diskriminering.”
- De menar att ett försörjningskrav särskilt drabbar personer som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och riskerar att stänga ute dem.
Visa vad de skrev
”Ett försörjningskrav kommer att slå särskilt hårt mot personer som har svårt att etablera sig på den öppna arbetsmarknaden och medför därför en risk för utestängningseffekter.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Att den som lever i Sverige och arbetar, studerar, bildar familj och bygger sin framtid här ska ha en rimlig utsikt att bli svensk medborgare är en viktig del av människors möjlighet att fullt ut bli en del av det svenska samhället. Regeringens förslag går i motsatt riktning och syftar snarare till att förhindra och försvåra för människor som kommit till Sverige att få svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap bidrar positivt till individens integrationsprocess. Medborgarlagstiftningen bör därför främja och inte försvåra integrationen. Regeringens förslag bygger på en politik som gör vägen till svenskt medborgarskap längre, osäkrare och mer ojämlik. De förändringar som föreslås riskerar också att förstärka utanförskapet i stället för att minska det. Redan utsatta grupper i samhället riskerar att drabbas särskilt hårt.
Därutöver är regeringens förslag i många delar tveksamt ur ett rättssäkerhetsperspektiv och det kan ifrågasättas om det i vissa delar är förenligt med barnkonventionen och principen om barnets bästa.
En utmönstring av anmälningsförfarandet riskerar att förstärka utanförskapet och skapa hinder för integrationen, och förslaget kan inte anses vara förenligt med barnkonventionen. Även förslaget om att barn självständigt ska kunna förvärva svenskt medborgarskap efter ansökan, varvid det bl.a. ställs krav på styrkt identitet och hemvist, strider mot barnkonventionen. Kravet på styrkt identitet för barn kan leda till att vissa barn under lång tid blir exkluderade från att bli medborgare och att barn från vissa delar av världen blir diskriminerade. Det senare gäller även kravet på hemvist där regeringens skäl kopplat till säkerhetshotande verksamhet visar på ett skrämmande synsätt hur skillnader görs mellan barn från Norden och barn från länder utanför Norden. Alla barn, oavsett ålder, ska ha samma skyddsstandard.
Förslagen om förlängda hemvistkrav försämrar integrationen, riskerar att öka utanförskapet och minskar deltagandet i den demokratiska processen. Regeringens förslag om att en person måste ha haft och förväntas komma att ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt för att han eller hon ska kunna beviljas svenskt medborgarskap innebär vidare en risk för godtycklig tillämpning och etnisk diskriminering. Särskilt allvarligt är det att även barn som har fyllt 15 år ska omfattas, och regeringen frångår här helt barnkonventionens krav på att barn har särskilda rättigheter och ska behandlas som barn. Regeringen föreslår även att det ska införas ett försörjningskrav. Ett försörjningskrav kommer att slå särskilt hårt mot personer som har svårt att etablera sig på den öppna arbetsmarknaden och medför därför en risk för utestängningseffekter. Även ett krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället skulle missgynna vissa grupper, vilket kan ses som indirekt diskriminering.
Regeringens lagförslag bör mot denna bakgrund avslås i stora delar. Två av regeringens förslag innebär dock en tydlig modernisering av regelverket och stärker dess överensstämmelse med unionsrätten. Det handlar om förslaget om att slopa kravet på att ett barn behöver vara ogift för att barnet ska kunna få medborgarskap. Denna reglering fyller inte någon funktion eftersom Sverige inte tillåter eller erkänner att barn ingår äktenskap. Det handlar också om förslaget som möjliggör för utlandssvenskar att återfå ett förlorat svenskt medborgarskap. En sådan reglering är mer proportionerlig än dagens ordning. I dessa delar bör regeringens lagförslag antas.
Behovet av övergångsbestämmelser – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till övergångsbestämmelser för de nya kraven för svenskt medborgarskap, enligt förslagen i betänkandet Skärpta krav för svenskt medborgarskap.
- De menar att regeringen avfärdar kritiken mot att införa reglerna utan övergångsbestämmelser utan att göra någon analys.
Visa vad de skrev
”regeringen inte tar till sig av denna kritik, utan avfärdar behovet av övergångsbestämmelser utan att ha gjort någon analys”
- De menar att övergångsbestämmelser behövs för att skydda den enskildes tilltro till rättsordningen och berättigade förväntan.
Visa vad de skrev
”hänsynstagande till den enskildes tilltro till rättsordningens robusthet och till sökandens berättigade förväntan”
- De menar att en ordning utan övergångsbestämmelser skulle bryta mot förutsebarheten och undergräva tilliten till systemet.
Visa vad de skrev
”En ordning utan övergångsbestämmelser skulle vara ett brott mot förutsebarheten och skulle undergräva tilliten till systemet.”
- De menar att en sådan ordning riskerar att förlänga de redan oacceptabelt långa handläggningstiderna för medborgarskap.
Visa vad de skrev
”En sådan ordning riskerar även att förlänga de redan oacceptabelt långa handläggningstiderna för medborgarskap.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Lagrådet har i sitt yttrande till regeringen avrått från en ordning där de föreslagna regleringarna införs utan övergångsbestämmelser. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte tar till sig av denna kritik, utan avfärdar behovet av övergångsbestämmelser utan att ha gjort någon analys av hur skälen som talar för att lagstiftningen ska tillämpas omedelbart förhåller sig till de skäl som talar för att pågående ärenden och överklaganden bör avgöras enligt nuvarande regelverk. Behovet av övergångsbestämmelser handlar i detta fall om hänsynstagande till den enskildes tilltro till rättsordningens robusthet och till sökandens berättigade förväntan att den reglering som låg till grund för en ansökan eller för att överklaga ett beslut inte undergrävs genom att regleringen under handläggningstiden avsevärt förändras till nackdel för den enskilde. En ordning utan övergångsbestämmelser skulle vara ett brott mot förutsebarheten och skulle undergräva tilliten till systemet. En sådan ordning riskerar även att förlänga de redan oacceptabelt långa handläggningstiderna för medborgarskap. Riksdagen bör därför besluta om att införa övergångsbestämmelser i enlighet med de förslag som har lämnats i betänkandet Skärpta krav för svenskt medborgarskap (SOU 2025:1).
Åldersgräns för kunskapskrav – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ser över åldersgränsen för kunskapskravet för svenskt medborgarskap och återkommer med ett förslag om att den ska vara 18 år.
- De menar att en rimligare åldersgräns för kunskapskraven är myndighetsåldern 18 år.
Visa vad de skrev
”En rimligare åldersgräns för kunskapskraven är myndighetsåldern 18 år.”
- De menar att en åldersgräns på 18 år ligger i linje med vad som gäller för inkomstkravet.
Visa vad de skrev
”Detta är även i likhet med vad som gäller för inkomstkravet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En rimligare åldersgräns för kunskapskraven är myndighetsåldern 18 år. Detta är även i likhet med vad som gäller för inkomstkravet. Regeringen bör se över åldersgränsen för kunskapskravet och återkomma med ett förslag i enlighet med det som har förts fram.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3990 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Anders W Jonsson (C), Malte Tängmark Roos (MP) och Arber Gashi (S).
Ålder vid prövning – reservation, ingen omröstning
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att åldern vid ansökan om svenskt medborgarskap ska vara avgörande i stället för åldern vid prövningen, och att regeringen ska återkomma med ett sådant förslag.
- De menar att förslaget leder till en godtycklig tillämpning.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om att det ska vara åldern vid tidpunkten för prövningen som ska vara avgörande för vilka bestämmelser som en ansökan om svenskt medborgarskap ska prövas enligt leder till en godtycklig tillämpning.”
- De menar att när barnet är fött på året eller hur långa handläggningstiderna är riskerar att avgöra utfallet.
Visa vad de skrev
”Omständigheter såsom när barnet är fött på året eller hur långa myndigheternas handläggningstider är riskerar att få en avgörande betydelse för utfallet i mål och ärenden när beslut fattas.”
- De menar att en sådan ordning inte är proportionerlig och strider mot likabehandling.
Visa vad de skrev
”En sådan ordning är inte proportionerlig, och den strider mot principen om likabehandling.”
- De menar att åldern vid ansökan om medborgarskap i stället bör läggas till grund för prövningen.
Visa vad de skrev
”I stället bör åldern vid ansökan om medborgarskap läggas till grund för prövningen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag om att det ska vara åldern vid tidpunkten för prövningen som ska vara avgörande för vilka bestämmelser som en ansökan om svenskt medborgarskap ska prövas enligt leder till en godtycklig tillämpning. Omständigheter såsom när barnet är fött på året eller hur långa myndigheternas handläggningstider är riskerar att få en avgörande betydelse för utfallet i mål och ärenden när beslut fattas. En sådan ordning är inte proportionerlig, och den strider mot principen om likabehandling. I stället bör åldern vid ansökan om medborgarskap läggas till grund för prövningen. Regeringen bör mot bakgrund av detta återkomma med förslag i enlighet med det som har förts fram.
Uppföljning och översyn – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ser till att en översyn görs av förslagen i propositionen i förhållande till kommande EU-lagstiftning på migrationsområdet.
- De menar att EU:s migrations- och asylpakt träder i kraft under 2026 och att svensk rätt behöver anpassas till regelverket, och att det finns flera betänkligheter med att införa ny lagstiftning innan dess.
Visa vad de skrev
”EU:s s.k. migrations- och asylpakt träder i kraft under 2026. Svensk rätt kommer att behöva anpassas till detta regelverk och det finns flera betänkligheter med att införa ny lagstiftning innan så har skett.”
- De menar att det är svårt att få en helhetsbild av alla förestående förändringar på migrationsområdet eftersom de behandlas i flera parallella utredningar och lagstiftningsprocesser.
Visa vad de skrev
”Det är svårt att skapa sig en helhetsbild av alla förestående förändringar på migrationsområdet eftersom de behandlas i flera parallella utredningar och lagstiftningsprocesser.”
- De menar att det därför finns ett behov av en översyn av förslagen i propositionen i förhållande till kommande EU-lagstiftning på migrationsområdet.
Visa vad de skrev
”Det finns därför ett behov av en översyn av förslagen i propositionen i förhållande till kommande EU-lagstiftning på migrationsområdet.”
- De menar att regeringen bör se till att en sådan översyn görs.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör se till att en sådan översyn görs.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
EU:s s.k. migrations- och asylpakt träder i kraft under 2026. Svensk rätt kommer att behöva anpassas till detta regelverk och det finns flera betänkligheter med att införa ny lagstiftning innan så har skett. Det är svårt att skapa sig en helhetsbild av alla förestående förändringar på migrationsområdet eftersom de behandlas i flera parallella utredningar och lagstiftningsprocesser. Detta minskar överblickbarheten av de förändringar som föreslås. Det finns därför ett behov av en översyn av förslagen i propositionen i förhållande till kommande EU-lagstiftning på migrationsområdet. Regeringen bör se till att en sådan översyn görs.
Ökade möjligheter till hemmaladdning av elfordonProp. 2025/26:148 · beslutad 29 april 2026
Kostnaderna för installationen – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att laddinfrastruktur ska bekostas av fastighetsägarna i stället för av enskilda boende och att regeringen ska ta fram ett sådant lagförslag.
- De menar att det finns en risk att fastighetsägare i stället väntar på förfrågningar från boende och låter dem betala.
Visa vad de skrev
”Jag ser dock en tydlig risk i att fastighetsägare som i dag ansvarar för laddinfrastruktur framöver kan förhålla sig mer avvaktande och i stället vänta in förfrågningar från boende och låta dem stå för kostnaderna.”
- De menar att det mest effektiva är att fastighetsägaren bygger laddinfrastruktur vid ett och samma tillfälle och förbereder för fler platser.
Visa vad de skrev
”Det mest effektiva är att fastighetsägaren anlägger laddinfrastruktur vid ett och samma tillfälle och då även förbereder för ytterligare platser.”
- De menar att det varken är kostnadseffektivt eller ändamålsenligt att bygga laddplatser punktvis utifrån enskilda boendes önskemål.
Visa vad de skrev
”Att anlägga laddplatser punktvis utifrån enskilda boendes önskemål är varken kostnadseffektivt eller ändamålsenligt.”
- De menar att om boende själva får stå för kostnaden riskerar det att slå ut hushållens drivkraft.
Visa vad de skrev
”Att låta den boende stå för kostnaden riskerar att slå ut hushållens drivkraft.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag ser positivt på att laddinfrastruktur görs tillgänglig för fler människor. Jag ser dock en tydlig risk i att fastighetsägare som i dag ansvarar för laddinfrastruktur framöver kan förhålla sig mer avvaktande och i stället vänta in förfrågningar från boende och låta dem stå för kostnaderna. Det mest effektiva är att fastighetsägaren anlägger laddinfrastruktur vid ett och samma tillfälle och då även förbereder för ytterligare platser. Fastighetsägaren kan även planera långsiktigt och med ett helhetsperspektiv. Det ska också poängteras att den bostadsrättsförening eller hyresvärd som bygger laddinfrastruktur gör en långsiktig investering genom en värdehöjande åtgärd och kan dessutom ansöka om pengar från Klimatklivet för investeringen. Att anlägga laddplatser punktvis utifrån enskilda boendes önskemål är varken kostnadseffektivt eller ändamålsenligt.
Mot denna bakgrund anser jag att laddinfrastrukturen ska bekostas av fastighetsägarna och inte av enskilda boende. Att låta den boende stå för kostnaden riskerar att slå ut hushållens drivkraft. Det är regeringens uppgift att ta fram ett sådant lagförslag.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3954 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:3957 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Amanda Palmstierna (MP).
Lagstiftningens framtida utformning i övrigt – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tar fram lagförslag om att fastighetsägare bara ska behöva installera vanlig laddning (normalladdning), att även gemensamt ägda parkeringsplatser (gemensamhetsanläggningar) ska omfattas och att samfällighetsföreningar själva ska kunna besluta om laddinfrastruktur.
- De menar att en fastighetsägare bara ska behöva installera laddning för normalladdning, eftersom den oftast sker på natten när elpriserna är lägre och det finns gott om el.
Visa vad de skrev
”Därför anser jag att en fastighetsägare enbart ska vara skyldig att installera laddinfrastruktur för normalladdning, där laddningen oftast sker på natten när elpriserna är lägre och det finns gott om tillgänglig el.”
- De menar att även gemensamt ägda parkeringsplatser (gemensamhetsanläggningar) ska omfattas av de nya reglerna, så att alla bostadsrättsföreningar träffas.
Visa vad de skrev
”Jag anser vidare att även parkeringsplatser som är gemensamhetsanläggningar ska omfattas av de nya bestämmelserna, så att alla bostadsrättsföreningar omfattas.”
- De menar att förslaget att en samfällighetsförening själv ska kunna besluta om att installera laddinfrastruktur, utan krav på en ny förrättning, bör genomföras.
Visa vad de skrev
”Förslaget i SOU 2024:9 att en samfällighetsförening själv, utan krav på en ny förrättning, ska kunna besluta att installera laddinfrastruktur bör genomföras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det finns många möjligheter att hantera den belastning på elsystemet som installation av laddinfrastruktur kan medföra. Laddinfrastruktur med låg effekt ställer t.ex. inte lika höga krav på elen i en byggnad. Vidare kommer de parkeringsplatser som berörs av de nya reglerna till största delen att användas för laddning på natten. Om laddinfrastruktur byggs punktvis så kommer de som anlägger sin laddningspunkt sent att få stå för de eventuella kostnader som uppstår när effektfrågan inte har hanterats samlat. Därför anser jag att en fastighetsägare enbart ska vara skyldig att installera laddinfrastruktur för normalladdning, där laddningen oftast sker på natten när elpriserna är lägre och det finns gott om tillgänglig el.
Bättre migrationsrättsliga regler för forskare och doktorander samt åtgärder för att motverka missbruk av uppehållstillstånd för studierProp. 2025/26:146 · beslutad 29 april 2026
Arbeta med uppehållstillstånd för studier – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att studenter med uppehållstillstånd för studier får arbeta upp till 20 timmar per vecka under terminerna i stället för 15 timmar, med fortsatt undantag för sommarmånaderna, och att regeringen ska ge tydligare besked om undantag för arbete inom studentkårer, studentorganisationer och andra bisysslor som är godkända av lärosätet.
- De menar att en gräns på 15 timmar per vecka är för strikt och kan göra Sverige mindre attraktivt för studerande samt försvåra integration och kompetensförsörjning.
Visa vad de skrev
”Denna gräns är för strikt och riskerar att göra Sverige mindre attraktivt som studiedestination samt försvåra integration och kompetensförsörjning.”
- De menar att möjligheten att arbeta med uppehållstillstånd för studier bör begränsas till 20 timmar per vecka under terminerna.
Visa vad de skrev
”Möjligheterna att arbeta med uppehållstillstånd för studier bör begränsas till 20 timmar per vecka under terminerna.”
- De menar att begränsningen bör vara rimligt avvägd så att den både motverkar missbruk och ger studenter en verklig möjlighet till etablering och arbetslivserfarenhet.
Visa vad de skrev
”Begränsningen bör vara rimlig och väl avvägd för att kunna förena behovet av att motverka missbruk och av att samtidigt ge studenter en verklig möjlighet till etablering och arbetslivserfarenhet.”
- De menar att regeringen bör ge tydligare besked om att arbete inom studentkårer, studentorganisationer och andra bisysslor som är godkända av lärosätet bör undantas från begränsningen.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör vidare återkomma med tydligare besked om att arbete inom studentkårer, studentorganisationer och andra bisysslor som är godkända av lärosätet bör undantas från begränsningen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen avser att som utgångspunkt begränsa möjligheten att arbeta för utlänningar med uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning till 15 timmar per vecka under terminerna. Denna gräns är för strikt och riskerar att göra Sverige mindre attraktivt som studiedestination samt försvåra integration och kompetensförsörjning. Möjligheterna att arbeta med uppehållstillstånd för studier bör begränsas till 20 timmar per vecka under terminerna. Begränsningen bör vara rimlig och väl avvägd för att kunna förena behovet av att motverka missbruk och av att samtidigt ge studenter en verklig möjlighet till etablering och arbetslivserfarenhet. Det är rimligt att en student t.ex. ska kunna ha ett extrajobb på helgen och därutöver ta något kvällspass. Arbete under sommarmånaderna bör även fortsättningsvis vara undantaget. Regeringen bör säkerställa detta.
Regeringen bör vidare återkomma med tydligare besked om att arbete inom studentkårer, studentorganisationer och andra bisysslor som är godkända av lärosätet bör undantas från begränsningen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3945 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Annika Hirvonen (MP).
Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskapProp. 2025/26:142 · beslutad 29 april 2026
Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och anpassad information – reservation, avstod (partiets ledamöter röstade olika)
Vad ville MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att förstärka och förtydliga uppdraget för Myndigheten för civilt försvar (MCF) så att personer med funktionsnedsättning får ett starkare skydd, och att kommunernas informationsskyldighet omfattar information som är tillgänglig för dem.
- De menar att regeringen inte har beaktat skyddet för personer med funktionsnedsättning i tillräcklig utsträckning.
Visa vad de skrev
”Däremot beklagar jag att regeringen inte i tillräcklig utsträckning har beaktat skyddet för personer med funktionsnedsättning.”
- De menar att uppdraget till Myndigheten för civilt försvar behöver förstärkas och förtydligas för att säkerställa rättigheterna för personer med funktionsnedsättning när lagen genomförs.
Visa vad de skrev
”Jag föreslår därför att uppdraget till MCF ska förstärkas och förtydligas för att säkerställa rättigheterna för personer med funktionsnedsättning när lagen ska genomföras.”
- De menar att kommunernas informationsskyldighet inte bara ska gälla var tillgängliga skyddsrum finns, utan också att informationen ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning.
Visa vad de skrev
”Det är därför viktigt att informationsskyldigheten inte bara innefattar var tillgängliga skyddsrum finns utan att man understryker att kommuner ska beakta att informationen ska finnas tillgänglig på sätt som gör att personer med funktionsnedsättning kan tillgodogöra sig den.”
- De håller med om att alla skyddsrum inte kan garanteras bli tillgängliga, men menar att regeringens ambitionsnivå för tillgänglighetsanpassning är för låg.
Visa vad de skrev
”Jag delar regeringens bild att det inte går att garantera att alla skyddsrum ska tillgänglighetsanpassas, men regeringens ambitionsnivå i propositionen är för låg.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens lagförslag är ett viktigt steg för att stärka skyddet för civila vid kris och i krig. Jag står därför bakom huvudinriktningen i propositionen. Samtidigt vill jag understryka vikten av att staten tar ett stort ekonomiskt ansvar för genomförandet, vilket också har framhållits av ett flertal remissinstanser.
Däremot beklagar jag att regeringen inte i tillräcklig utsträckning har beaktat skyddet för personer med funktionsnedsättning.
Sverige är enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning skyldigt bl.a. att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa skydd och säkerhet för personer med funktionsnedsättning i risksituationer, däribland i väpnad konflikt, humanitära nödlägen och naturkatastrofer.
Få skyddsrum är dock i dag anpassade för personer med funktionsnedsättning. Regeringen konstaterar i propositionen att MCF:s uppdrag, enligt nuvarande förordning, att verka för att skyddsrum ska vara tillgängliga för personer med funktionshinder ska fortsätta att gälla. Samtidigt anför regeringen att det, utifrån hur dagens skyddsrumsbestånd ser ut, inte kan garanteras att samtliga befintliga skyddsrum är tillgänglighetsanpassade eller kan tillgänglighetsanpassas. Regeringen konstaterar också att det inte heller vid nybyggnad i varje enskilt fall kan garanteras att skyddsrum blir tillgänglighetsanpassade. Jag menar att det här finns en diskrepans mellan ambition och faktisk trygghet. Jag delar regeringens bild att det inte går att garantera att alla skyddsrum ska tillgänglighetsanpassas, men regeringens ambitionsnivå i propositionen är för låg. Om lagstiftningen ska ge ett starkare skydd för civilbefolkningen måste den också omfatta hela befolkningen. Jag föreslår därför att uppdraget till MCF ska förstärkas och förtydligas för att säkerställa rättigheterna för personer med funktionsnedsättning när lagen ska genomföras. Det är också viktigt att funktionshindersorganisationernas kunskap och expertis tas till vara i arbetet, och detta bör ingå i MCF:s uppdrag.
Regeringen lyfter i propositionen att kommunerna genom lagförslaget får en informationsskyldighet gentemot sina invånare och att de inom ramen för denna bör kunna lämna tillgänglig information om vilka skyddsrum som är anpassade för personer med funktionsnedsättning. Samtidigt vet vi att det redan i dag finns betydande brister i samhällets förmåga att nå personer med funktionsnedsättning med viktig information i kris. Det är därför viktigt att informationsskyldigheten inte bara innefattar var tillgängliga skyddsrum finns utan att man understryker att kommuner ska beakta att informationen ska finnas tillgänglig på sätt som gör att personer med funktionsnedsättning kan tillgodogöra sig den. Det kan exempelvis innebära information på lättläst svenska, teckenspråkstolkning, punktskrift eller uppläsning.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage detta för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
En ny vapenlagProp. 2025/26:141 · beslutad 29 april 2026
Övergångsregler för vissa tillståndskrav – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till övergångsreglerna med en ändring som gör att förbudet mot vissa halvautomatiska vapen för jakt också gäller tillstånd som redan beviljats, och att regeringen får i uppdrag att se till att den som har ett sådant tillstånd måste lämna in vapnet mot ersättning.
- De menar att förbudet och inlösen också bör omfatta AR-15 och liknande halvautomatiska vapen som redan finns i omlopp efter tidigare jaktillstånd.
Visa vad de skrev
”Vi vill dock gå längre än regeringen och även förbjuda samt lösa in de halvautomatiska vapen av typen AR-15 och liknande som redan finns i omlopp i och med att tillstånd tidigare beviljats för jakt.”
- De menar att det inte finns några prestandaskäl för att tillåta AR-vapen och ingen anledning att vara i skogen med vapen som för tankarna till krig och skolskjutningar.
Visa vad de skrev
”Det finns inga prestandaskäl att tillåta AR‑vapen och ingen anledning att vara i skogen med vapen som för tankarna till krig och skolskjutningar.”
- De menar att sådana vapen ger jägarkåren dåligt rykte och kan spä på motsättningarna kring jakt.
Visa vad de skrev
”Det ger inte jägarkåren gott rykte och det riskerar att i stället spä på motsättningarna kring jakt.”
- De menar att vapnets utformning och egenskaper har gjort det populärt bland kriminella och andra våldsbejakande personer.
Visa vad de skrev
”Dess utformning och egenskaper har gjort det populärt bland kriminella och andra våldsbejakande personer.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I och med förändringen av Naturvårdsverkets föreskrifter i augusti 2023 ändrades polisens tillämpning och ett stort antal enskilda ansökte om, och beviljades, tillstånd för jakt med vapen som tidigare varit förbjudna. Det gäller bl.a. det omtalade vapnet AR-15. Det är ett halvautomatiskt gevär med löstagbart magasin som i sitt originalutförande ser ut som en militär automatkarbin. Dess utformning och egenskaper har gjort det populärt bland kriminella och andra våldsbejakande personer. Internationellt har AR-15 använts vid flera masskjutningar och terrordåd. Det är enkelt att i AR-15 sätta in stora löstagbara magasin, med många kulor, som primärt är avsedda för militär användning. När vapnet försetts med större magasin ökar dess eldhastighet och elduthållighet. Vapnet är därutöver till sin konstruktion sådant att det är enkelt att byta ut även andra delar, vilket innebär att innehavaren kan modifiera vapnet och göra det ännu farligare. I dag är det enkelt att få tag på färdiga delar för sådan omvandling, och utvecklingen av 3D-skrivare har ytterligare förenklat denna typ av modifiering.
Efter skolskjutningen på Risbergska i Örebro uttalade företrädare för Tidöpartierna att man avsåg att presentera förslag om att förbjuda innehav av denna typ av halvautomatiska vapen för jakt. I juni 2025 meddelade regeringen att detta förbud, i enlighet med vapenutredningens förslag, skulle komma att omfatta även tidigare beviljade tillstånd. Samtliga ägare av de aktuella vapnen skulle därmed bli tvungna att lösa in dessa mot ersättning. Vapenutredningen hade uppskattat att detta skulle beröra omkring 3 500 jägare.
Regeringen har nu backat och föreslår i propositionen att förbudet mot innehav av dessa halvautomatiska gevär för jakt och avlivning av fällfångade djur endast ska gälla framåt. För tidigare beviljade tillstånd erbjuds en frivillig möjlighet till inlösen.
Vi står bakom att ett förbud införs mot dessa halvautomatiska vapen och att de som löser in sina vapen ersätts fullt ut. Vi vill dock gå längre än regeringen och även förbjuda samt lösa in de halvautomatiska vapen av typen AR-15 och liknande som redan finns i omlopp i och med att tillstånd tidigare beviljats för jakt. Det finns inga prestandaskäl att tillåta AR‑vapen och ingen anledning att vara i skogen med vapen som för tankarna till krig och skolskjutningar. Det är stor skillnad om man på hundpromenaden eller svampturen möter en jägare med brutet vapen eller slutstycket i hölstret, jämfört med om man ser någon med ett vapen som för tankarna till skolskjutningar. Det ger inte jägarkåren gott rykte och det riskerar att i stället spä på motsättningarna kring jakt.
Sammanfattningsvis bör riksdagen dels anta punkt 6 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna med en ändring som innebär att förbudet mot att inneha vissa halvautomatiska vapen för jakt m.m. även ska gälla för tillstånd som redan beviljats, dels rikta ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med följdändringar som innebär att en enskild person som tidigare beviljats ett sådant tillstånd måste lämna in vapnet mot ersättning.
Femårstillstånden – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen, efter att ha ställt sig bakom vissa ändrade regler för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott, säger ja till att ordningen med femårstillstånd för dessa vapen återinförs.
- De menar att Polismyndigheten har sagt att ordningen har utvecklats på goda grunder med hänsyn till vapnens farlighet och samhällets intresse av att kontrollera att innehavarna har behov av vapnen.
Visa vad de skrev
”Polismyndigheten har framfört att denna ordning har utvecklats på goda grunder med hänsyn till vapnens farlighet och samhällets intresse av att så långt som möjligt kontrollera att de som innehar dessa vapen också har behov av dem.”
- De menar att Polisen har understrukit i sitt remissvar att den skärpta tillsyn som ska ersätta femårstillstånden kommer att medföra betydande olägenheter för både allmänheten och myndigheten.
Visa vad de skrev
”Polisen har också i sitt remissvar understrukit att den skärpta tillsyn som nu ska ersätta femårstillstånden kommer att medföra betydande olägenheter för både allmänheten och myndigheten.”
- De menar att den nya ordningen där polisen genom förelägganden ska kontrollera att vapeninnehavaren fortfarande har behov av sina vapen är mindre ändamålsenlig än femårstillstånden.
Visa vad de skrev
”Vi anser att den nya ordningen som innebär att polisen genom förelägganden ska kontrollera om vapeninnehavaren fortfarande har behov av sina vapen är mindre ändamålsenlig än femårstillstånden.”
- De menar att de helautomatiska vapnens och enhandsvapnen för flerskotts särskilda farlighet gör det motiverat med tidsbegränsade tillstånd.
Visa vad de skrev
”Utifrån de helautomatiska vapnens och enhandsvapnen för flerskotts särskilda farlighet är det motiverat med tidsbegränsade tillstånd.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Reformering av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinningProp. 2025/26:108 · beslutad 29 april 2026
Avfallsproducentens ansvar – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att behålla den nuvarande regleringen med en definition av ursprunglig avfallsproducent och ansvaret för den, och att regeringen ska återkomma med nödvändiga lagändringar.
- De menar att ansvaret för ursprungliga avfallsproducenter gör det möjligt att vid misstankar om illegal avfallshantering kräva att de redovisar hur avfallet hanterats i efterföljande led.
Visa vad de skrev
”Med ett ansvar för ursprungliga avfallsproducenter är det t.ex. möjligt att vid misstankar om illegal avfallshantering förelägga den ursprungliga avfallsproducenten att redovisa hur avfallet har hanterats i efterföljande led.”
- De menar att det finns en stor risk att möjligheten att spåra avfallet från källan till fullständig behandling minskar om ansvaret tas bort, eftersom tillsynsmyndigheten då behöver identifiera flera aktörer i kedjan.
Visa vad de skrev
”Om ansvaret för den ursprungliga avfallsproducenten tas bort finns det en stor risk att möjligheten att spåra avfallet från källan till fullständig behandling minskar, eftersom tillsynsmyndigheten då behöver identifiera flera aktörer i kedjan.”
- De menar att regeringen därför bör återkomma med ett lagförslag med de ändringar som behövs för att behålla dagens reglering och ansvar.
Visa vad de skrev
”Med anledning av detta bör regeringen återkomma med ett lagförslag som innehåller de nödvändiga lagändringar som krävs för att behålla den nuvarande regleringen med en definition av ursprunglig avfallsproducent och det ansvar som gäller för den ursprungliga avfallsproducenten.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi instämmer i den kritik som bl.a. Avfall Sverige har riktat mot regeringens förslag att lyfta ut begreppet ursprunglig avfallsproducent ur definitionen av avfallsproducent. Den nuvarande regleringen med en definition av ursprunglig avfallsproducent, och det ansvar som följer den ursprungliga avfallsproducenten, bör behållas.
Med ett ansvar för ursprungliga avfallsproducenter är det t.ex. möjligt att vid misstankar om illegal avfallshantering förelägga den ursprungliga avfallsproducenten att redovisa hur avfallet har hanterats i efterföljande led. Om ansvaret för den ursprungliga avfallsproducenten tas bort finns det en stor risk att möjligheten att spåra avfallet från källan till fullständig behandling minskar, eftersom tillsynsmyndigheten då behöver identifiera flera aktörer i kedjan.
Med anledning av detta bör regeringen återkomma med ett lagförslag som innehåller de nödvändiga lagändringar som krävs för att behålla den nuvarande regleringen med en definition av ursprunglig avfallsproducent och det ansvar som gäller för den ursprungliga avfallsproducenten. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2025/26:3909 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V).
Behov av ytterligare förändringar av regelverket på avfallsområdet – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen genomför en bred översyn av hela avfallslagstiftningen med en nollvision för avfall, återkommer med ett bredare förslag för cirkulär ekonomi och utreder insamling av papper, plast, glas och metall som inte är förpackningsavfall, bygg- och rivningsavfall eller grovavfall.
- De menar att förslagen i propositionen innebär en mer avgränsad översyn, medan Naturvårdsverket har pekat på behovet av en bred översyn av hela avfallslagstiftningen för att förebygga avfall, öka återanvändningen, minska avfallsmängderna och öka materialåtervinningen.
Visa vad de skrev
”Naturvårdsverket har vid flera tillfällen lyft fram behovet av en bred översyn och utveckling av hela avfallslagstiftningen i syfte att förebygga avfall, öka återanvändningen av produkter, minska avfallsmängderna och öka materialåtervinningen. Förslagen i propositionen innebär dessvärre en mer avgränsad översyn.”
- De menar att det saknas förslag om styrmedel och regler som tydligare prioriterar förebyggande av avfall och återanvändning innan avfallet lämnas till kommunen.
Visa vad de skrev
”att det saknas förslag om styrmedel och reglering som tydligare prioriterar de översta stegen i avfallshierarkin, förebyggande av avfall och främjande av återanvändning innan överlämnande till kommunen”
- De menar att remissinstanser som Tekniska verken och Stockholm Vatten och Avfall efterlyste förslag som tar sikte på avfallshierarkins övre nivåer, och att Tekniska verken föreslog en utredning om att förebygga avfall genom pantsystem, ekodesignkrav och styrmedel för reparationer.
Visa vad de skrev
”Tekniska verken föreslog vidare en utredning av förutsättningarna för att förebygga avfall genom exempelvis utvecklade pantsystem, ekodesignkrav och styrmedel för att främja reparationer.”
- De menar att det behövs en utredning om insamling av papper, plast, glas och metall som inte samtidigt är förpackningsavfall eller bygg- och rivningsavfall och som inte heller är grovavfall.
Visa vad de skrev
”Det behöver även tillsättas en utredning som undersöker förutsättningarna för insamling av fraktioner av papper, plast, glas och metall som inte samtidigt är förpackningsavfall eller bygg- och rivningsavfall och som inte heller utgör grovavfall.”
Tillsyn och illegal avfallshantering – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till en kraftsamling på tillsynsområdet med ökad vägledning, samverkan och statlig finansiering för att förhindra illegal och miljöskadlig avfallshantering.
- De menar att det behövs en kraftsamling på tillsynsområdet med ökad vägledning, samverkan och statlig finansiering för att förhindra illegal och miljöskadlig avfallshantering.
Visa vad de skrev
”Med anledning av det som anförs ovan finns det behov av en kraftsamling på tillsynsområdet som omfattar såväl ökad vägledning och samverkan som statlig finansiering med fokus på att förhindra illegal och miljöskadlig avfallshantering.”
- De menar att flera remissinstanser har framhållit att de kommunala tillsynsmyndigheterna har ovärderlig lokalkännedom och kunskap som är avgörande för en effektiv tillsyn och inte bör underskattas.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser har även framhållit att de kommunala tillsynsmyndigheterna besitter ovärderlig lokalkännedom och kunskap om kommunernas verksamheter, aktörer och geografiska förhållanden samt att denna kompetens är avgörande för att bedriva en effektiv tillsyn och inte bör underskattas.”
- De menar att Länsstyrelsen i Stockholms län har föreslagit att den kommunala tillsynen ska fortsätta stärkas, bland annat med mer utvecklad central tillsynsvägledning.
Visa vad de skrev
”Länsstyrelsen i Stockholms län har föreslagit att den kommunala tillsynen ska fortsätta att stärkas med bl.a. mer utvecklad central tillsynsvägledning för att effektivisera tillsynen inom avfallsområdet.”
- De menar att det finns kvarstående frågetecken om vad förändringen egentligen kommer att innebära.
Visa vad de skrev
”Det är en förbättring i jämförelse med förslaget i promemorian, men vissa kvarstående frågetecken behöver rätas ut när det gäller vad förändringen egentligen kommer att innebära.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Utvärdering och uppföljning – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger ja till att de föreslagna lagändringarna följs upp när det gäller hur de påverkar den illegala avfallshanteringen.
- De menar att flera remissinstanser har pekat på att delar av förslagen ökar risken för oseriösa aktörer och illegal avfallshantering.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser har pekat på att delar av förslagen i propositionen ökar risken för oseriösa aktörer och illegal avfallshantering.”
- De menar att de föreslagna lagändringarna därför bör följas upp när det gäller deras påverkan på den illegala avfallshanteringen.
Visa vad de skrev
”Med anledning av det som anförs ovan bör de lagändringar som föreslås i propositionen följas upp när det gäller deras påverkan på den illegala avfallshanteringen.”
- De menar att det redan finns många exempel på fusk och bristfällig avfallshantering som har orsakat stora problem.
Visa vad de skrev
”Det finns i dagsläget många exempel på fusk och bristfällig avfallshantering som orsakat stora problem.”
- De menar att tillsynen på avfallsområdet är otillräcklig, vilket kan snedvrida konkurrensen och leda till stora miljöproblem.
Visa vad de skrev
”Flera myndigheter har tidigare konstaterat att tillsynen på avfallsområdet är otillräcklig, vilket kan leda till snedvriden konkurrens och i slutänden stor miljöproblematik.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det finns i dagsläget många exempel på fusk och bristfällig avfallshantering som orsakat stora problem. Det handlar exempelvis om förorenade massor som efter otillräckliga kontroller använts som marktäckning, och i vissa fall om rena miljökatastrofer såsom Think Pink-härvan. Flera myndigheter har tidigare konstaterat att tillsynen på avfallsområdet är otillräcklig, vilket kan leda till snedvriden konkurrens och i slutänden stor miljöproblematik. Den bristande tillsynen utnyttjas också ofta av aktörer med illegala avsikter.
Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstödProp. 2025/26:236 · beslutad 22 april 2026
Extra ändringsbudget för 2026 - Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till sänkt skatt på bensin och diesel och till regeringens ändrade beräkning av inkomster i statens budget, men säger ja till förslagen om anslag till energistöd och ändrad ram för utgiftsområde Energi.
- De menar att en lång rad remissinstanser varnar för att sänkt energiskatt på bensin och diesel kan motverka klimatomställningen, försämra villkoren för fossilfria drivmedel och skapa osäkerhet om långsiktiga investeringar.
Visa vad de skrev
”Som en lång rad remissinstanser anför riskerar förslaget om att sänka energiskatten på bensin och diesel att motverka klimatomställningen, försämra konkurrensförutsättningarna för fossilfria drivmedel samt skapa osäkerhet om långsiktiga investeringsvillkor.”
- De menar att åtgärden är dyr och inte träffar rätt.
Visa vad de skrev
”Dessutom är åtgärden kostsam och saknar tillräcklig träffsäkerhet.”
- De menar att stöd till hushållen i det rådande kostnadsläget ska vara träffsäkra och rättvisa.
Visa vad de skrev
”I det rådande kostnadsläget ska stöd till hushållen vara träffsäkra och rättvisa.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Som en lång rad remissinstanser anför riskerar förslaget om att sänka energiskatten på bensin och diesel att motverka klimatomställningen, försämra konkurrensförutsättningarna för fossilfria drivmedel samt skapa osäkerhet om långsiktiga investeringsvillkor. Dessutom är åtgärden kostsam och saknar tillräcklig träffsäkerhet. I det rådande kostnadsläget ska stöd till hushållen vara träffsäkra och rättvisa. Riksdagen bör därför avslå regeringens proposition i de delar som avser sänkt skatt på drivmedel.
Visa deras formella förslag till beslut
Ändringar i statens budget för 2026 Riksdagen
a) =utskottet,
b) =utskottet,
c) avslår regeringens förslag till ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2026.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:236 punkterna 5 och 6 samt avslår proposition 2025/26:236 punkt 7.
Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget Riksdagen bifaller motionerna 2025/26:4092 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) och 2025/26:4098 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:236 punkterna 1–4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ida Gabrielsson (V) och Janine Alm Ericson (MP).
Stöd till hushållen – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen i det rådande kostnadsläget utformar mer träffsäkra och rättvisa stöd till hushållen i stället för en sänkt drivmedelsskatt, även om de delar synen att hushåll kan behöva stöd när kostnaderna stiger.
- De menar att en sänkning av drivmedelsskatten är dyr och har dålig träffsäkerhet.
Visa vad de skrev
”en sänkning av drivmedelsskatten är dyrt, har dålig träffsäkerhet”
- De menar att en sänkt drivmedelsskatt riskerar att fördjupa Sveriges fossilberoende.
Visa vad de skrev
”och riskerar att fördjupa Sveriges fossilberoende”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi delar regeringens och utskottets uppfattning att hushåll och företag kan behöva stöd när omvärldsläget höjer kostnaderna drastiskt. Däremot anser vi att en sänkning av drivmedelsskatten är dyrt, har dålig träffsäkerhet och riskerar att fördjupa Sveriges fossilberoende. Regeringen bör därför i det rådande kostnadsläget utforma stöd till hushållen som är mer träffsäkra och rättvisa och som inte förstärker fossilberoendet.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4098 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ida Gabrielsson (V) och Janine Alm Ericson (MP).
Inhibition av verkställigheten – en ny ordning för vissa utlänningar vid tillfälliga verkställighetshinderProp. 2025/26:145 · beslutad 22 april 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om en ny ordning för att skjuta upp verkställigheten för vissa utlänningar.
- De menar att förslaget innebär alltför stora inskränkningar i enskildas mänskliga rättigheter.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag innebär alltför betydande inskränkningar i enskildas mänskliga rättigheter.”
- De menar att inskränkningarna inte är tydligt föreskrivna i lag och därför öppnar för godtyckliga bedömningar som kan drabba enskilda oproportionerligt och rättsosäkert.
Visa vad de skrev
”Inskränkningarna är inte tydligt föreskrivna i lag och öppnar därför för godtyckliga bedömningar som riskerar att drabba enskilda människor på ett oproportionerligt och rättsosäkert sätt.”
- De menar att förslaget att kunna skjuta upp verkställigheten i stället för att ge tidsbegränsat uppehållstillstånd vid särskilda omständigheter kopplade till personens levnadssätt inte uppfyller kravet på förutsebarhet.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om att en utlänning ska kunna få verkställigheten inhiberad i stället för att få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd vid särskilda omständigheter hänförliga till utlänningens levnadssätt uppfyller inte kravet på förutsebarhet i lagstiftningen”
- De menar att förslaget riskerar att bli en oproportionerlig bestraffning för utlänningar som dömts för mindre allvarlig brottslighet.
Visa vad de skrev
”Dessutom riskerar förslaget utgöra en oproportionerlig bestraffning för de utlänningar som dömts för mindre allvarlig brottslighet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag innebär alltför betydande inskränkningar i enskildas mänskliga rättigheter. För en rättssäker, förutsebar och enhetlig tillämpning behövs tydligare vägledning om när bestämmelsen är avsedd att tillämpas. Inskränkningarna är inte tydligt föreskrivna i lag och öppnar därför för godtyckliga bedömningar som riskerar att drabba enskilda människor på ett oproportionerligt och rättsosäkert sätt. Behovet av en så vid reglering är inte heller tydligt motiverat. Regeringens förslag om att en utlänning ska kunna få verkställigheten inhiberad i stället för att få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd vid särskilda omständigheter hänförliga till utlänningens levnadssätt uppfyller inte kravet på förutsebarhet i lagstiftningen, vilket är en grundläggande princip i svensk rättsordning och en förutsättning för en rättsstat. Analysen av förslagets konsekvenser brister också i flera avseenden. Dessutom riskerar förslaget utgöra en oproportionerlig bestraffning för de utlänningar som dömts för mindre allvarlig brottslighet. Vidare är det oklart om förslaget leder till den effektivisering som påstås. Regeringens proposition bör därför avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3928 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:3930 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:145 punkterna 1–11.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Översyn – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen gör en översyn av alla migrationsförslag som är aktuella just nu och återkommer med ett nytt förslag om inhibition som bara gäller grova brott eller säkerhetsrisk.
- De menar att det är rimligt att en utvisning tillfälligt inte verkställs om personen har utvisats för grova brott eller är en säkerhetsrisk, men inte med de breda och vaga formuleringar som föreslås.
Visa vad de skrev
”Det är rimligt att inhibition av verkställigheten ska kunna meddelas om utlänningen har utvisats på grund av grova brott eller om utlänningen utgör en säkerhetsrisk, men inte med de breda och vaga formuleringar som föreslås.”
- De menar att regeringens förslag är dåligt genomarbetat.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag är dessutom dåligt genomarbetat.”
- De menar att regeringen ska återkomma med ett nytt förslag där det tydligt framgår att bara personer som utvisats för grova brott eller bedöms vara en säkerhetsrisk ska kunna få inhibition.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför återkomma med ett nytt förslag där det tydligt framgår att endast utlänningar som har utvisats på grund av grova brott eller som bedöms utgöra en säkerhetsrisk ska kunna meddelas inhibition av verkställigheten.”
- De menar att regeringen innan nya begränsningar ska göra en översyn av alla aktuella migrationsförslag för att säkerställa att de passar med annan lagstiftning.
Visa vad de skrev
”Innan ytterligare begränsningar genomförs bör regeringen därför återkomma med en översyn av samtliga i närtid aktuella förslag på migrationsområdet i syfte att säkerställa en harmonisering med övrig berörd lagstiftning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är rimligt att inhibition av verkställigheten ska kunna meddelas om utlänningen har utvisats på grund av grova brott eller om utlänningen utgör en säkerhetsrisk, men inte med de breda och vaga formuleringar som föreslås. Regeringens förslag är dessutom dåligt genomarbetat. Regeringen bör därför återkomma med ett nytt förslag där det tydligt framgår att endast utlänningar som har utvisats på grund av grova brott eller som bedöms utgöra en säkerhetsrisk ska kunna meddelas inhibition av verkställigheten.
Boendekrav – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med en fördjupad och samlad konsekvensanalys av hur boendekravet påverkar människor i praktiken och hur det samverkar med andra föreslagna kontrollåtgärder.
- De menar att människor kan tvingas in i Migrationsverkets boendesystem under lång tid, och att regeringen därför behöver göra en fördjupad och samlad konsekvensanalys av boendekravet.
Visa vad de skrev
”Eftersom människor kan komma att tvingas in i Migrationsverkets boendesystem under lång tid bör regeringen återkomma med en fördjupad och samlad konsekvensanalys av hur boendekravet påverkar människor i praktiken och hur det samverkar med andra föreslagna kontrollåtgärder.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En utlänning som fått ett beslut om inhibition ska enligt regeringens förslag som huvudregel vara skyldig att bo på ett av Migrationsverkets boenden, och detta boendevillkor kopplas dessutom till rätten till ekonomiskt bistånd. Eftersom människor kan komma att tvingas in i Migrationsverkets boendesystem under lång tid bör regeringen återkomma med en fördjupad och samlad konsekvensanalys av hur boendekravet påverkar människor i praktiken och hur det samverkar med andra föreslagna kontrollåtgärder.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3930 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Slopat krav på introduktionsutbildning för övningskörningProp. 2025/26:127 · beslutad 22 april 2026
Uppföljning av lagändringarna – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att införa en kontrollstation (en uppföljning) och att regeringen inom fem år ska återkomma med en analys av konsekvenserna, samtidigt som partierna i huvudsak stöder regeringens förslag.
- De menar att det behövs djupare analyser än de som regeringen redovisar.
Visa vad de skrev
”Vi vill dock i likhet med vissa remissinstanser peka på behovet av djupare analyser än de som regeringen redovisar i sitt förslag.”
- De menar att ett slopande av kravet på introduktionsutbildning inte löser problemet med bristande kvalitet i utbildningarna.
Visa vad de skrev
”Vår bedömning är dock att ett slopande av kravet på introduktionsutbildning inte är att se som en lösning på bristande kvalitet i utbildningarna.”
- De menar att ökad mängdträning inte automatiskt blir en följd av reformen.
Visa vad de skrev
”Vi menar heller inte att ökad mängdträning per automatik blir en följd av den reform som regeringen föreslår.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi vill inledningsvis framhålla att möjligheten att på ett bra och säkert sätt utbilda sig och ta körkort har stor betydelse för den enskilda människans frihet. För många kan ett körkort vara viktigt för att klara livspusslet men även underlätta att ta sig in på arbetsmarknaden. De ekonomiska aspekterna av att ta körkort är viktiga, liksom säkerhetsaspekterna.
Kravet på introduktionsutbildning har funnits i drygt 20 år. Det har riktats kritik mot utbildningens kvalitet, och regeringen väljer nu att föreslå att kravet på introduktionsutbildning vid privat övningskörning för behörighet B slopas.
Vi har i huvudsak inga invändningar mot de förslag som regeringen presenterar i propositionen. Vi vill dock i likhet med vissa remissinstanser peka på behovet av djupare analyser än de som regeringen redovisar i sitt förslag. I sin konsekvensanalys konstaterar regeringen att förslaget kan medföra risker för att den privata övningskörningen blir mer ostrukturerad och att fler kommer sämre förberedda till proven. Regeringen menar att detta ska motverkas genom att trösklarna för att bli handledare sänks i och med att kravet på introduktionsutbildning tas bort. På så sätt menar regeringen att den som övningskör privat lättare kan hitta en handledare och få ökade möjligheter till mängdträning. Utifrån detta drar regeringen slutsatsen att fler ska kunna komma väl förberedda till körprovet.
Vår bedömning är dock att ett slopande av kravet på introduktionsutbildning inte är att se som en lösning på bristande kvalitet i utbildningarna. Vi menar heller inte att ökad mängdträning per automatik blir en följd av den reform som regeringen föreslår.
Därmed anser vi att den nya lagstiftningen måste förses med en kontrollstation och att regeringen inom fem år efter ikraftträdandet bör återkomma till riksdagen med en analys av vilka konsekvenser den ändrade lagstiftningen har fått.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3940 av Ulrika Heie m.fl. (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Heie (C), Malin Östh (V) och Linus Lakso (MP).
Översyn av förarutbildningen – reservation, röstade nej (partiets ledamöter röstade olika)
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen inte säger nej till regeringens lagförslag, men säger ja till att regeringen ska tillsätta en statlig offentlig utredning om hur förarutbildningen kan omformas och förbättras utifrån Transportstyrelsens förslag.
- De menar att både Transportstyrelsens rapport och remissvaren visar att förarutbildningssystemet behöver ses över.
Visa vad de skrev
”det av både Transportstyrelsens rapport och de efterföljande remissvaren framgår att det finns ett behov av att se över förarutbildningssystemet.”
- De menar att Transportstyrelsen bedömer att dagens introduktionsutbildning inte räcker för att förbereda handledarna.
Visa vad de skrev
”deras bedömning är att dagens introduktionsutbildning inte räcker för att förbereda handledarna för deras uppgift.”
- De menar att förslaget att helt slopa introduktionsutbildningen har kritiserats av remissinstanser som vill behålla en obligatorisk introduktions- eller handledarutbildning i någon form.
Visa vad de skrev
”förslaget om att helt slopa introduktionsutbildningen har kritiserats av flera remissinstanser som anser att en obligatorisk introduktions- eller handledarutbildning bör finnas kvar i någon form.”
- De menar att det inte är säkert att körkortet blir billigare, eftersom en handledare utan aktuell introduktionsutbildning kan lära ut dåligt uppdaterad eller felaktig kunskap.
Visa vad de skrev
”risken finns att den kunskap som en handledare utan en aktuell introduktionsutbildning lär ut är dåligt uppdaterad eller till och med felaktig.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi avstyrker inte regeringens lagförslag, men vill samtidigt uppmärksamma att det av både Transportstyrelsens rapport och de efterföljande remissvaren framgår att det finns ett behov av att se över förarutbildningssystemet.
Tillståndsprövning enligt förnybartdirektivetProp. 2025/26:118 · beslutad 22 april 2026
Tidsplan och samordning – reservation, avstod
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen omgående ska se till att EU:s förnybartdirektiv genomförs fullt ut och till att åtgärder för snabbare tillståndsprocesser inte får försämra miljöskyddet.
- De menar att regeringen har dragit ut genomförandet av EU:s förnybartdirektiv så länge att EU-kommissionen har stämt Sverige för förseningar.
Visa vad de skrev
”Vi vill inledningsvis beklaga det anmärkningsvärda faktum att regeringen har dragit genomförandet av EU:s förnybartdirektiv i en sådan långbänk att kommissionen har valt att stämma Sverige för att genomförandet av direktivet i vissa delar är försenat med flera år.”
- De menar att regeringen fortfarande inte är tydlig med när direktivets regler ska vara fullt genomförda.
Visa vad de skrev
”Att regeringen dessutom fortfarande inte är tydlig med när direktivets bestämmelser kommer att vara fullt genomförda gör saken än mer uppseendeväckande.”
- De menar att bristande samordning och helhetssyn kan leda till kortsiktiga och otydliga regler, vilket i stället kan ge mer osäkerhet och längre tillståndsprövningar.
Visa vad de skrev
”Enligt vår uppfattning finns det en betydande risk att bristen på samordning och helhetssyn leder till kortsiktiga förändringar och otydliga regelverk, vilket i sin tur riskerar att skapa stor osäkerhet och längre tillståndsprövningar.”
- De menar att åtgärder för snabbare tillståndsprocesser inte får försämra miljöskyddet.
Visa vad de skrev
”Vi vill i detta sammanhang även understryka att de åtgärder som vidtas för att åstadkomma snabbare tillståndsprocesser inte får medföra att miljöskyddet försämras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi vill inledningsvis beklaga det anmärkningsvärda faktum att regeringen har dragit genomförandet av EU:s förnybartdirektiv i en sådan långbänk att kommissionen har valt att stämma Sverige för att genomförandet av direktivet i vissa delar är försenat med flera år. Att regeringen dessutom fortfarande inte är tydlig med när direktivets bestämmelser kommer att vara fullt genomförda gör saken än mer uppseendeväckande.
Vi anser att regeringen omgående bör säkerställa ett fullständigt genomförande av det aktuella direktivet. Samtidigt kan vi konstatera att flera omfattande förändringar av de regelverk som rör tillståndsprocesser utreds eller är under beredning. Enligt vår uppfattning finns det en betydande risk att bristen på samordning och helhetssyn leder till kortsiktiga förändringar och otydliga regelverk, vilket i sin tur riskerar att skapa stor osäkerhet och längre tillståndsprövningar. Detta skulle således paradoxalt nog kunna motverka strävan efter att förkorta ledtider och åstadkomma mer effektiva prövningsprocesser. Vi vill i detta sammanhang även understryka att de åtgärder som vidtas för att åstadkomma snabbare tillståndsprocesser inte får medföra att miljöskyddet försämras.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3913 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 1 och 4, bifaller delvis motion 2025/26:3908 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 2 och avslår motion 2025/26:3908 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Birger Lahti (V) och Katarina Luhr (MP).
Ändringstillstånd – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att genomföra Miljöprövningsutredningens förslag om ändringstillstånd som huvudregel, så att det blir lättare för verksamheter att ändra sina tillstånd, och tillkännager det för regeringen.
- De menar att dagens lagreglering gör att myndigheternas bedömningar styr när det är olämpligt att begränsa tillståndet till att bara avse en ändring av verksamheten.
Visa vad de skrev
”Vi menar att den gällande lagregleringen vidmakthåller en situation där myndigheternas bedömningar förblir styrande för när det är olämpligt att tillståndet begränsas till att enbart avse ändring av verksamheten.”
- De menar att lämplighetsbedömningen är svår att göra och sinkar prövningen, och att myndigheter därför kan göra en mer omfattande prövning än nödvändigt.
Visa vad de skrev
”Denna lämplighetsbedömning är inte bara vansklig att göra, utan den sinkar också prövningen och kan resultera i att myndigheter väljer att göra en mer omfattande prövning”
- De menar att regeringen fortfarande inte har gått vidare med Miljöprövningsutredningens förslag att införa ändringstillstånd som huvudregel för att göra det lättare för verksamheter att ändra sina tillstånd.
Visa vad de skrev
”Vi konstaterar exempelvis att regeringen fortfarande inte har gått vidare med Miljöprövningsutredningens förslag om att införa ändringstillstånd som huvudregel, i syfte att göra det lättare för verksamheter att ändra sina tillstånd.”
- De menar att regeringen säger sig prioritera effektivare och kortare tillståndsprocesser, men att steget från ord till handling ofta har varit långt.
Visa vad de skrev
”Regeringen har vid upprepade tillfällen hävdat att den prioriterar att effektivisera och förkorta tillståndsprocesser. Steget mellan ord och handling har dock ofta varit svårbegripligt långt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det kommunala vetot och vindkraft – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att reformera det kommunala vetot för vindkraft och uppmanar regeringen att lägga ett nytt förslag om tidigt kommunalt ställningstagande, helst med ersättning till kommuner och närboende.
- De menar att det kommunala vetot har stoppat en betydande andel av ansökningarna som behövs för att bygga ut vindkraften.
Visa vad de skrev
”har på senare år stoppat en betydande andel av de ansökningar om tillstånd som behövs för att bygga ut vindkraften i Sverige.”
- De menar att det är mycket bekymmersamt eftersom mer fossilfri kraft behövs för att nå klimatmålen och långt innan eventuell ny kärnkraft kan tas i drift.
Visa vad de skrev
”Detta ser vi som mycket bekymmersamt i en tid när mer fossilfri kraftproduktion behövs för att det ska vara möjligt att nå angelägna klimatmål och långt innan eventuell ny kärnkraft kan tas i drift.”
- De menar att det kommunala vetot måste reformeras för att få fart på utbyggnaden, helst tillsammans med en modell för ersättning till kommuner och närboende.
Visa vad de skrev
”För att åter få fart på utbyggnaden anser vi därför att det är nödvändigt att reformera det kommunala vetot, och då helst i kombination med att få en modell för ersättning till kommuner och närboende på plats.”
- De menar att förslagen om tidigt kommunalt ställningstagande bör genomföras och att regeringen därför på nytt bör lägga förslag med den inriktningen.
Visa vad de skrev
”Vi anser att dessa förslag bör genomföras och att riksdagen därför bör uppmana regeringen att på nytt lägga förslag med denna inriktning på riksdagens bord.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Kravet på kommunal tillstyrkan av vindkraftsanläggningar – vanligen refererat till som det kommunala vetot – har på senare år stoppat en betydande andel av de ansökningar om tillstånd som behövs för att bygga ut vindkraften i Sverige. Detta ser vi som mycket bekymmersamt i en tid när mer fossilfri kraftproduktion behövs för att det ska vara möjligt att nå angelägna klimatmål och långt innan eventuell ny kärnkraft kan tas i drift.
Identitetskrav vid lagfart och åtgärder mot kringgåenden av bostadsrättslagenProp. 2025/26:106 · beslutad 22 april 2026
En ny hyresförvärvslag – reservation, röstade nej
Vad ville S och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till en ny hyresförvärvslag, alltså en lag om förvärv av hyresfastigheter, och att regeringen återkommer till riksdagen med ett förslag till en sådan lag.
- De menar att det i dag är för lätt att ta över ansvaret för en hyresfastighet utan prövning, sedan den tidigare lagen upphävdes.
Visa vad de skrev
”Lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. upphävdes 2010 under en tidigare borgerlig regering, och i dag kan vem som helst ta över fastighetsägaransvaret för en flerfamiljsfastighet utan att någon prövning sker.”
- De menar att det är mycket svårt att komma åt oseriösa fastighetsägare och att boende kan vittna om fastigheter som närmast förfaller.
Visa vad de skrev
”Det är mycket svårt att komma åt oseriösa fastighetsägare. Boende kan vittna om fastighetsägare som lämnar hyresgäster i fastigheter som närmast förfaller.”
- De menar att utredningens förslag skulle göra att de flesta förvärv får klartecken snabbt, samtidigt som kontrollen kan riktas mot förvärv där det finns goda skäl.
Visa vad de skrev
”Det helt övervägande antalet förvärv kommer därmed att få klartecken mycket snabbt, och prövningen kan riktas in mot de förvärv där det finns goda skäl för en närmare kontroll.”
- De menar att det är viktigt att följa upp effekterna av den nya hyresförvärvslagen.
Visa vad de skrev
”I likhet med Boverket anser vi vidare att det är viktigt att följa upp effekterna av den nya hyresförvärvslagen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. upphävdes 2010 under en tidigare borgerlig regering, och i dag kan vem som helst ta över fastighetsägaransvaret för en flerfamiljsfastighet utan att någon prövning sker.
Det är mycket svårt att komma åt oseriösa fastighetsägare. Boende kan vittna om fastighetsägare som lämnar hyresgäster i fastigheter som närmast förfaller.
Utredningen om skärpta kontroller vid fastighetsförvärv har i sitt betänkande Vem äger fastigheten (SOU 2023:55) lämnat förslag på hur en modern och effektiv förhandsprövning av förvärv av hyresfastigheter kan utformas. Utredningens förslag till ny hyresförvärvslag innebär att fastighetsförsäljningar ska anmälas till kommunen som sedan ska ta beslut inom 25 arbetsdagar. Om kommunen anser att ärendet behöver granskas ska ärendet lämnas vidare till hyresnämnden. Det helt övervägande antalet förvärv kommer därmed att få klartecken mycket snabbt, och prövningen kan riktas in mot de förvärv där det finns goda skäl för en närmare kontroll.
Vi anser i likhet med utredningen att det behöver införas en ny hyresförvärvslag, och det är en uppgift för regeringen att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag. Förslaget ska vara baserat på utredningens ursprungliga förslag men även beakta relevanta synpunkter från remissinstanserna och vara anpassat till nuvarande förhållanden. Flera remissinstanser lyfter t.ex. oklarheter i fråga om hur förvärv genom aktieöverlåtelser ska omfattas av regleringen eftersom sådana fastighetsaffärer inte genererar ett lagfartsärende. Det behöver tydliggöras hur detta ska hanteras i praktiken.
I likhet med Boverket anser vi vidare att det är viktigt att följa upp effekterna av den nya hyresförvärvslagen. Syftet med regleringen är att hindra oseriösa överlåtelser av hyresfastigheter, men det är samtidigt viktigt att seriösa förvärvare inte drabbas negativt genom ökad administration och fördröjning av lagfartsprocessen. Det är en uppgift för regeringen att se till att en uppföljning görs när lagstiftningen har kommit på plats.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3910 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Ett ställföreträdarskap att lita påProp. 2025/26:92 · beslutad 22 april 2026
Ställföreträdarutredningens förslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till regeringens förslag och dessutom till att regeringen överväger fler lagändringar så att reglerna om ställföreträdare och överförmyndare blir moderna och rättssäkra.
- De menar att det är angeläget att ytterligare lagändringar övervägs, även om det är välkommet att utredningens förslag har tagits vidare.
Visa vad de skrev
”Det är välkommet att utredningens förslag tagits vidare, men vi anser att det är angeläget att ytterligare lagändringar övervägs.”
- De menar att det är avgörande att regeringen fortsätter att följa frågorna och vidtar lämpliga åtgärder för att reglerna ska vara moderna och rättssäkra.
Visa vad de skrev
”Det är därför avgörande att regeringen fortsätter att följa frågorna och vidtar adekvata åtgärder i syfte att säkerställa att reglerna om ställföreträdare och överförmyndare är moderna och rättssäkra.”
- De menar att det är mycket viktigt att systemet med ställföreträdare och överförmyndare fungerar och är rättssäkert.
Visa vad de skrev
”Vi delar naturligtvis utskottets uppfattning att det är av yttersta vikt att systemet med ställföreträdare och överförmyndare är fungerande och rättssäkert.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi har tidigare i betänkandet ställt oss bakom regeringens förslag, som bygger på Ställföreträdarutredningens betänkande Gode män och förvaltare – en översyn (SOU 2021:36). Det är välkommet att utredningens förslag tagits vidare, men vi anser att det är angeläget att ytterligare lagändringar övervägs. Vi delar naturligtvis utskottets uppfattning att det är av yttersta vikt att systemet med ställföreträdare och överförmyndare är fungerande och rättssäkert. Det är därför avgörande att regeringen fortsätter att följa frågorna och vidtar adekvata åtgärder i syfte att säkerställa att reglerna om ställföreträdare och överförmyndare är moderna och rättssäkra.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2025/26:320 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 17, 2025/26:498 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2, 2025/26:2149 av Sten Bergheden (M), 2025/26:2726 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 1, 2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 78 och 2025/26:3646 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 27.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C), Amanda Palmstierna (MP), Markus Kallifatides (S) och Andreas Lennkvist Manriquez (V).
Ett språkkrav inom äldreomsorgenProp. 2025/26:93 · beslutad 1 april 2026
Finansiering av reformen – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att staten tar ansvar för att finansiera språkutvecklande insatser i äldreomsorgen, samtidigt som god kommunikation är en central del av en trygg och personcentrerad äldreomsorg.
- De menar att ett språkkrav måste förenas med ett statligt ansvar för att finansiera språkutvecklande insatser i äldreomsorgen.
Visa vad de skrev
”Enligt min mening måste ett språkkrav förenas med ett statligt ansvar för att finansiera språkutvecklande insatser i äldreomsorgen.”
- De menar att de kostnader som regeringen är beredd att låta staten stå för inte gäller själva språkutvecklingen, utan bland annat bedömning av medarbetares språkbehov, uppföljning av personal som deltagit i språkutvecklande åtgärder och framtagande av processer och rutiner.
Visa vad de skrev
”De kostnader som regeringen är beredd att låta staten stå för gäller dock inte själva språkutvecklingen utan bl.a. bedömning av medarbetares språkbehov, uppföljning av personal som deltagit i språkutvecklande åtgärder och framtagande av processer och rutiner.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag delar regeringens bedömning att god kommunikation är en central del av en trygg och personcentrerad äldreomsorg. De kostnader som regeringen är beredd att låta staten stå för gäller dock inte själva språkutvecklingen utan bl.a. bedömning av medarbetares språkbehov, uppföljning av personal som deltagit i språkutvecklande åtgärder och framtagande av processer och rutiner. Enligt min mening måste ett språkkrav förenas med ett statligt ansvar för att finansiera språkutvecklande insatser i äldreomsorgen. Regeringen bör vidta lämpliga åtgärder.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3899 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:3900 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Nils Seye Larsen (MP).
Språk och kvalitet – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska se till att satsningar på svenska språket inom äldreomsorgen inte får ställas över andra viktiga kvalitetsaspekter.
- De menar att problem med kommunikation inte kan ses isolerat från andra strukturella brister inom äldreomsorgen.
Visa vad de skrev
”Kommunikationsutmaningar kan inte ses isolerat från andra strukturella brister inom äldreomsorgen.”
- De menar att äldreomsorgens kvalitet och tryggheten för patienter och brukare beror på mycket mer än bara kunskap i svenska.
Visa vad de skrev
”Äldreomsorgens kvalitet och patienters och brukares trygghet beror på så mycket mer än enbart kunskap i det svenska språket.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Kommunikationsutmaningar kan inte ses isolerat från andra strukturella brister inom äldreomsorgen. Äldreomsorgens kvalitet och patienters och brukares trygghet beror på så mycket mer än enbart kunskap i det svenska språket. Jag menar därför att språksatsningar aldrig får ställas över andra avgörande kvalitetsaspekter i omsorgen. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3899 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Nils Seye Larsen (MP).
Relevant kunskapsnivå – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen låter utreda konsekvenserna av språkkravet och att en expertmyndighet, till exempel Socialstyrelsen, bestämmer vilken kunskapsnivå i svenska som ska krävas.
- De menar att den språknivå som regeringen anser är relevant kan vara för högt satt i förhållande till äldreomsorgens behov av kvalitet och personal, och att ett generellt krav på den nivån därför riskerar att bli orealistiskt.
Visa vad de skrev
”Den språknivå som regeringen bedömer är relevant för personal inom äldreomsorgen anser jag kan vara alltför högt satt i relation till äldreomsorgens kvalitets- och kompetensförsörjningsbehov.”
- De menar att det bör göras en konsekvensutredning efter att lagen har trätt i kraft, som utvärderar om personalen kan nå nivå B2 i svenska och vad det får för konsekvenser för kompetensförsörjningen.
Visa vad de skrev
”Det bör göras en konsekvensutredning efter att lagen har trätt i kraft, som utvärderar möjligheterna för personal inom äldrevården att nå nivå B2 i svenska språket och vad det kan få för konsekvenser för kompetensförsörjningen.”
- De menar att det är orimligt och riskerar att slå fel att regeringen, i stället för en myndighet som är nära verksamheten eller har språk som särskild kompetens, ska bestämma språknivån.
Visa vad de skrev
”Att regeringen ska bestämma språknivå snarare än en myndighet som är mer verksamhetsnära eller har språk som särskild kompetens, är orimligt och riskerar att slå fel.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Den språknivå som regeringen bedömer är relevant för personal inom äldreomsorgen anser jag kan vara alltför högt satt i relation till äldreomsorgens kvalitets- och kompetensförsörjningsbehov. Ett generellt krav på denna nivå riskerar därför att bli orealistiskt. Det bör göras en konsekvensutredning efter att lagen har trätt i kraft, som utvärderar möjligheterna för personal inom äldrevården att nå nivå B2 i svenska språket och vad det kan få för konsekvenser för kompetensförsörjningen. Regeringen behöver vidta åtgärder för att detta ska ske.
Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncernerProp. 2025/26:102 · beslutad 25 mars 2026
Konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till ändringarna i propositionen och samtidigt säger till regeringen att göra en samlad konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt (en extra skatt för stora företagskoncerner).
- De menar att den komplicerade implementeringen och det omfattande regelverket riskerar att underminera syftet med den globala minimiskatten.
Visa vad de skrev
”Samtidigt ser vi med oro på att den komplicerade implementeringsprocessen och det omfattande regelverket riskerar att underminera själva syftet med den globala minimiskatten.”
- De menar att om reglerna upplevs som orimligt betungande för företag som redan gör rätt för sig, samtidigt som möjligheterna till skatteflykt finns kvar, kan förtroendet för systemet skadas.
Visa vad de skrev
”Om reglerna upplevs som orimligt betungande för företag som redan gör rätt för sig, samtidigt som möjligheterna till skatteflykt kvarstår, riskerar förtroendet för systemet att skadas.”
- De menar att lagen måste fungera som det var tänkt: stoppa avancerad internationell skatteplanering samtidigt som företagens kostnader för att följa regelverket hålls på en rimlig nivå.
Visa vad de skrev
”För att undvika detta är det nödvändigt att säkerställa att lagen fungerar som det var tänkt, dvs. att den sätter stopp för avancerad internationell skatteplanering, samtidigt som företagens kostnader för att uppfylla regelverket hålls på en rimlig nivå.”
- De menar att lagstiftningen redan vid beredningen i flera delar inte var fullt genomarbetad.
Visa vad de skrev
”Redan under beredningen av propositionen framhöll vi att lagstiftningen i flera delar inte var fullt genomarbetad.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi står bakom de ändringar som föreslås i propositionen, eftersom de syftar till att komplettera och anpassa svensk lagstiftning till de internationella överenskommelserna. Det är viktigt att Sverige uppfyller sina åtaganden och bidrar till en globalt rättvis beskattning. Samtidigt har implementeringen av regelverken kantats av problem. När lagen om tilläggsskatt infördes genom proposition 2023/24:32 skedde det i mycket snabb takt, något som inte hör till vanligheterna och som inte heller bör vara norm i lagstiftningsarbetet.
Redan under beredningen av propositionen framhöll vi att lagstiftningen i flera delar inte var fullt genomarbetad. Detta påpekade också flera remissinstanser.
Lagen kompletterades med ytterligare bestämmelser i slutet av 2024. Vi framhöll då att det sannolikt finns behov av fler justeringar, vilket också flera remissinstanser gav uttryck för. Att regeringen har uppdaterat, och fortsätter att uppdatera, lagstiftningen i linje med de internationella riktlinjerna är rimligt. Samtidigt ser vi med oro på att den komplicerade implementeringsprocessen och det omfattande regelverket riskerar att underminera själva syftet med den globala minimiskatten. Om reglerna upplevs som orimligt betungande för företag som redan gör rätt för sig, samtidigt som möjligheterna till skatteflykt kvarstår, riskerar förtroendet för systemet att skadas. För att undvika detta är det nödvändigt att säkerställa att lagen fungerar som det var tänkt, dvs. att den sätter stopp för avancerad internationell skatteplanering, samtidigt som företagens kostnader för att uppfylla regelverket hålls på en rimlig nivå. Vi föreslår därför att regeringen gör en samlad konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt. Den bör omfatta regelverket, en redovisning av de administrativa kostnaderna för de berörda företagen samt en utredning av möjligheter till förenklingar.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3904 av Niklas Karlsson m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Marie Olsson (S), Kalle Olsson (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S), Ilona Szatmári Waldau (V), Annika Hirvonen (MP), Blåvitt Elofsson (S) och Daniel Bäckström (C).
Hund under kontrollProp. 2025/26:57 · beslutad 19 mars 2026
Finansiering – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska se till att länsstyrelserna får tillräckliga resurser för att genomföra förslagen – partierna ser propositionen som ett steg på vägen mot bättre kontroll, men tycker att mer behöver göras.
- De menar att flera remissinstanser inte håller med regeringen om att förslagen inte ger större kostnadsökningar för länsstyrelserna än vad som ryms i befintlig budget.
Visa vad de skrev
”Ett flertal remissinstanser håller inte med regeringen om att förslagen inte innebär större kostnadsökningar för länsstyrelserna än vad som kan hanteras inom befintliga budgetramar.”
- De instämmer i den kritiken och menar att regeringen måste se till att länsstyrelserna får tillräckliga resurser för att genomföra propositionen.
Visa vad de skrev
”Vi instämmer i den kritiken och anser att regeringen måste säkerställa tillräckliga resurser till länsstyrelserna för genomförande av propositionen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Propositionen är ett steg på vägen mot bättre kontroll men vi anser att mer behöver göras. Ett flertal remissinstanser håller inte med regeringen om att förslagen inte innebär större kostnadsökningar för länsstyrelserna än vad som kan hanteras inom befintliga budgetramar. Vi instämmer i den kritiken och anser att regeringen måste säkerställa tillräckliga resurser till länsstyrelserna för genomförande av propositionen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3858 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:3859 av Stina Larsson m.fl. (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Kajsa Fredholm (V).
Omplacering och avlivning av hundar – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att länsstyrelsen ska bestämma var en hund ska hamna när ägaren måste göra sig av med den, och till tydligare regler för avlivning av hundar.
- De menar att en ägare med hund- eller djurförbud inte själv ska få omplacera hunden, av hänsyn till hundens bästa.
Visa vad de skrev
”Det ska inte vara ägare med hund- eller djurförbud som ska få omplacera hunden själv, med hänsyn till hundens bästa.”
- De menar att det behövs tydligare regler för hur polisens beslut om avlivning verkställs, av djuretiska skäl, och att det till exempel bör ställas krav på veterinärkontakt.
Visa vad de skrev
”Jag anser vidare att det behövs tydligare lagregler om hur polisens avlivningsbeslut verkställs, av djuretiska skäl. Som exempel kan nämnas krav på veterinärkontakt.”
- De menar att uttrycket ”andra särskilda skäl” som grund för att avliva omhändertagna hundar är otydligt och bör förtydligas av djuretiska skäl.
Visa vad de skrev
”Uttrycket ”andra särskilda skäl” som rättslig grund för avlivning av omhändertagna hundar är otydligt. Jag anser att uttrycket bör tydliggöras av djuretiska skäl.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag anser att det är länsstyrelsen som bör vara den instans som beslutar om var en hund ska hamna efter att länsstyrelsen har förelagt en person att göra sig av med sin hund. Det ska inte vara ägare med hund- eller djurförbud som ska få omplacera hunden själv, med hänsyn till hundens bästa.
Jag anser vidare att det behövs tydligare lagregler om hur polisens avlivningsbeslut verkställs, av djuretiska skäl. Som exempel kan nämnas krav på veterinärkontakt.
Uttrycket ”andra särskilda skäl” som rättslig grund för avlivning av omhändertagna hundar är otydligt. Jag anser att uttrycket bör tydliggöras av djuretiska skäl.
Visa deras formella förslag till beslut
Skärpningar av regelverket för invasiva främmande arterProp. 2025/26:41 · beslutad 19 mars 2026
Insatser mot spridning av invasiva främmande arter – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att ansvara för nationell samordning av bekämpning av invasiva växter respektive vattenlevande organismer.
- De menar att invasiva främmande arter utgör ett växande hot mot ekosystemen, infrastrukturen, människors hälsa och jord- och skogsbruket.
Visa vad de skrev
”Dessa arter utgör ett växande hot mot ekosystemen, infrastruktur och människors hälsa, och de kan leda till betydande skador på jord- och skogsbruket.”
- De menar att det saknas nationell samordning och överblick på växt- och vattensidan, där varje länsstyrelse och markägare ansvarar för att utrota invasiva arter.
Visa vad de skrev
”Den samordningen och nationella överblicken saknas däremot på växt- och vattensidan där det är upp till varje länsstyrelse och markägare att utrota invasiva arter.”
- De menar att lokala eller regionala insatser kan bli verkningslösa om inte samma sak görs i närområdet.
Visa vad de skrev
”Det gör att arter riskerar att sprida sig och att insatser som görs lokalt eller regionalt blir ett slag i luften om det inte görs likadant i närområdet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Enligt Naturvårdsverket finns det 2 000 främmande arter i Sverige varav 257 har hög risk, dvs. är eller riskerar att bli invasiva. Dessa arter utgör ett växande hot mot ekosystemen, infrastruktur och människors hälsa, och de kan leda till betydande skador på jord- och skogsbruket. Ett exempel på en art som väckt oro är blomsterlupinen, vars spridning på åkrar och ängar hotar att utkonkurrera inhemska grödor och påverka biodiversiteten negativt. När det gäller bekämpning av invasiva ryggradsdjur på land finns det en nationell samordning, där Naturvårdsverket är uppdragsgivare och Jägarförbundet utförare. Den samordningen och nationella överblicken saknas däremot på växt- och vattensidan där det är upp till varje länsstyrelse och markägare att utrota invasiva arter. Det gör att arter riskerar att sprida sig och att insatser som görs lokalt eller regionalt blir ett slag i luften om det inte görs likadant i närområdet. Därför behöver Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten få i uppdrag att ansvara för nationell samordning av bekämpning av invasiva växter respektive vattenlevande organismer.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 55 och 2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 37 och avslår motionerna 2025/26:1856 av Johan Büser och Dzenan Cisija (båda S) yrkande 3, 2025/26:2824 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 14 och 2025/26:3845 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 1–3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP).
Påverkansarbete globalt och inom EU – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att Sverige ska ratificera det globala havsavtalet BBNJ och till att regeringen ska driva på för att EU:s kommande havslag blir så stark som möjligt, med en ekosystemansats som även omfattar jordbruket.
- De menar att havet är i akut kris med överfiske, att arter dör ut, att havet värms upp och att korallrev dör, samtidigt som det sprids miljögifter och plast.
Visa vad de skrev
”Vi ser en negativ spiral av överfiske, artutrotning, uppvärmning, döende korallrev, miljögifter och plastföroreningar.”
- De menar att den negativa utvecklingen måste vändas och att det kräver kraftfulla insatser från hela världssamfundet.
Visa vad de skrev
”Det är en utveckling som måste vändas och det kräver krafttag från hela världssamfundet.”
- De menar att Sverige måste ratificera BBNJ, det globala avtalet om skydd av biologisk mångfald i havet utanför ländernas egna vatten, och driva på för att EU:s havslag blir stark och bygger på ett helhetstänk där hela ekosystemet räknas in, även jordbruket.
Visa vad de skrev
”Sverige måste ratificera det globala avtalet BBNJ om skydd av biologisk mångfald bortom nationell jurisdiktion och driva på för att den havslag som EU-kommissionen annonserat för 2027 blir så stark som möjligt, och med en ekosystemansats där även jordbruket är inkluderat.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Havet täcker 70 procent av jordens yta och är livsavgörande för livet på vår planet: det reglerar klimatet, ger oss syre, och ger mat och försörjning för miljarder människor världen över. Men havet är i akut kris. Vi ser en negativ spiral av överfiske, artutrotning, uppvärmning, döende korallrev, miljögifter och plastföroreningar. Det är en utveckling som måste vändas och det kräver krafttag från hela världssamfundet. Sverige måste ratificera det globala avtalet BBNJ om skydd av biologisk mångfald bortom nationell jurisdiktion och driva på för att den havslag som EU-kommissionen annonserat för 2027 blir så stark som möjligt, och med en ekosystemansats där även jordbruket är inkluderat.
Naturpolitiskt ramverk – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att införa ett naturpolitiskt ramverk motsvarande det klimatpolitiska ramverket, med lagstiftning, mål och ett naturpolitiskt råd.
- De menar att krisen för biologisk mångfald kräver en omställning av hela samhället.
Visa vad de skrev
”För att möta krisen för biologisk mångfald och leva upp till våra åtaganden krävs en omställning av hela samhället.”
- De menar att ett naturpolitiskt ramverk behövs för att möta naturkrisen, på samma sätt som klimatpolitiska ramverket har antagits.
Visa vad de skrev
”Av samma skäl som riksdagen antagit ett klimatpolitiskt ramverk behövs ett naturpolitiskt ramverk för att möta denna naturkris.”
- De menar att ramverket bör innehålla lagstiftning, målsättningar och ett naturpolitiskt råd.
Visa vad de skrev
”Ramverket bör på samma sätt som det klimatpolitiska ramverket omfatta lagstiftning, målsättningar och ett naturpolitiskt råd.”
- De menar att varje regering ska ta fram en naturpolitisk handlingsplan vid en ny mandatperiod och årligen redovisa arbetet mot naturkrisen.
Visa vad de skrev
”Varje regering ska vid en ny mandatperiods början ta fram en naturpolitisk handlingsplan som redogör för vilka åtgärder som man avser vidta för att nå målen samt årligen redovisa hur arbetet mot naturkrisen fortlöper.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För att möta krisen för biologisk mångfald och leva upp till våra åtaganden krävs en omställning av hela samhället. Av samma skäl som riksdagen antagit ett klimatpolitiskt ramverk behövs ett naturpolitiskt ramverk för att möta denna naturkris. Ramverket bör på samma sätt som det klimatpolitiska ramverket omfatta lagstiftning, målsättningar och ett naturpolitiskt råd. Det långsiktiga målet i ramverket ska basera sig på Sveriges åtaganden globalt och inom EU. Varje regering ska vid en ny mandatperiods början ta fram en naturpolitisk handlingsplan som redogör för vilka åtgärder som man avser vidta för att nå målen samt årligen redovisa hur arbetet mot naturkrisen fortlöper. På samma sätt som Klimatpolitiska rådet ska det naturpolitiska rådet stödja arbetet samt utvärdera regeringens arbete. Sverige bör anta ett naturpolitiskt ramverk motsvarande det nuvarande klimatpolitiska ramverket.
Restaurering, återskapande och skötsel av natur – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tar fram en ordentlig nationell restaureringsplan med vetenskap som grund och uppdaterar relevant miljölagstiftning.
- De menar att förlusten av natur och arter är en allvarlig kris som kräver kraftfulla åtgärder.
Visa vad de skrev
”Förlusten av natur och arter är en allvarlig kris som kräver kraftfulla åtgärder.”
- De menar att regeringen har motsatt sig EU:s restaureringslag, både inom EU och i genomförandefasen.
Visa vad de skrev
”Tyvärr har Sveriges regering valt att motsätta sig lagen, först inom EU och nu i genomförandefasen.”
- De menar att det först måste tas fram en ordentlig restaureringsplan, utan restriktioner eller fiffel, med vetenskap som grund.
Visa vad de skrev
”Det första som måste till är att en ordentlig restaureringsplan tas fram, utan restriktioner eller fiffel, med vetenskap som grund.”
- De menar att all relevant lagstiftning bör uppdateras för att underlätta genomförandet av restaureringslagen.
Visa vad de skrev
”För att underlätta genomförandet av restaureringslagen bör också all relevant lagstiftning uppdateras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Förlusten av natur och arter är en allvarlig kris som kräver kraftfulla åtgärder. Enligt den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) riskerar 1 miljon arter globalt att utrotas inom de kommande decennierna. I Sverige är över 2 000 arter rödlistade. Vi behöver reparera trasiga ekosystem och stärka deras funktion. Det handlar om att nu rikta restaurerande åtgärder och jobba med rewilding för en mer levande och vild värld, för att återskapa natur och stärka arters populationer. Rewilding handlar om att återge naturen sin egen dynamik och självförnyande kapacitet. Genom att återskapa grundläggande ekologiska processer kan ekosystem återhämta sig, stärka biodiversiteten och bidra till klimatanpassning.
Nationalparker och naturreservat – reservation, avstod
Vad ville V och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att vända utvecklingen med minskade anslag till skydd och skötsel av natur och ger regeringen det beskedet.
- De menar att den statliga förvaltningen av skyddad natur inte är effektiv.
Visa vad de skrev
”att den statliga förvaltningen av skyddad natur inte är effektiv”
- De menar att anslagen för skydd och skötsel av natur har minskat med 1,2 miljarder sedan regeringen tillträdde.
Visa vad de skrev
”Sedan den nu sittande regeringen tillträdde har budgetposterna för skydd och skötsel av natur minskat med 1,2 miljarder – motsvarande en tredjedel av pengarna vid mandatperiodens början.”
- De menar att regeringens politik i de flesta fall riskerar att förvärra naturkrisen enligt Naturskyddsföreningens rapport.
Visa vad de skrev
”I Naturskyddsföreningen rapport Politik i strid med naturen (aug 2025) får regeringen med råge underkänt; i 13 av 19 fall riskerar regeringens politik att förvärra naturkrisen.”
- De menar att det är kortsiktigt och oansvarigt att skära ned på skötseln av skyddad natur när frilufts- och miljömålen riskerar att undermineras.
Visa vad de skrev
”Att i detta läge fortsätta skära ned på skötseln av skyddad natur är kortsiktigt och oansvarigt – och innebär att både friluftsmålen och miljömålen riskerar att undermineras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
De skyddade områdena behöver förvaltas och göras tillgängliga för friluftslivet. Tyvärr visade Riksrevisionens granskning (RiR 2024:11)2 att den statliga förvaltningen av skyddad natur inte är effektiv. Det finns stora risker att natur‑, kulturmiljö- och friluftslivsvärden inte upprätthålls och till och med går förlorade.
Sedan den nu sittande regeringen tillträdde har budgetposterna för skydd och skötsel av natur minskat med 1,2 miljarder – motsvarande en tredjedel av pengarna vid mandatperiodens början. Det är pengar som bl.a. ska gå till att skydda värdefulla skogar och sköta om våra nationalparker och naturreservat. I Naturskyddsföreningen rapport Politik i strid med naturen (aug 2025) får regeringen med råge underkänt; i 13 av 19 fall riskerar regeringens politik att förvärra naturkrisen. Inte i ett enda fall får regeringen betyget utmärkt. Den här utvecklingen behöver skyndsamt vända, men för att uppnå detta krävs politisk krisinsikt och beslutsamhet.
Allemansrätten – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 13)
Att riksdagen säger ja till att värna allemansrätten genom ökad kunskap och stärkt tillsyn, med långsiktig finansiering till friluftsorganisationer och tydligare ansvar för myndigheterna.
- De menar att allemansrätten hotas av politiska beslut som har minskat skyddet för skogar, stränder och vattendrag.
Visa vad de skrev
”Trots det hotas idag allemansrätten; genom politiska beslut har skyddet för våra skogar, stränder och vattendrag minskat kraftigt.”
- De menar att missbruk sker åt båda håll: vissa tar inte ansvar för naturen och markägare begränsar tillträde utan laglig grund.
Visa vad de skrev
”Missbruk sker i båda riktningar – dels genom att vissa använder allemansrätten utan att ta ansvar för naturen, dels genom att markägare utan laglig grund begränsar tillträde.”
- De menar att friluftsorganisationerna behöver långsiktig och trygg finansiering för att kunna sprida kunskap om allemansrätten, särskilt till barn, unga och nya naturbesökare.
Visa vad de skrev
”Friluftsorganisationerna spelar en nyckelroll i att sprida kunskap om allemansrätten – särskilt till barn, unga och nya naturbesökare – men behöver långsiktig och trygg finansiering för att klara det uppdraget.”
- De menar att Naturvårdsverket och länsstyrelserna behöver ett tydligare ansvar att följa upp och stoppa olagliga inskränkningar, särskilt i skyddade områden med högt besökstryck.
Visa vad de skrev
”Samtidigt behöver myndigheter som Naturvårdsverket och länsstyrelserna ett tydligare ansvar för att följa upp och förhindra olagliga inskränkningar i tillgången till naturen, särskilt i skyddade områden med högt besökstryck.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Med rötter i allemansrättens sedvanerätt har Sverige utvecklats till ett land där friluftslivet är utbrett och viktigt för människor. Allemansrätten är en del av våra fri- och rättigheter och utgör en grundförutsättning för ett fritt, levande och demokratiskt friluftsliv där alla människor har rätt att ta del av och vistas i vår natur. Enligt Naturvårdsverkets undersökning anser 96 procent av svenskarna att allemansrätten ska värnas. Trots det hotas idag allemansrätten; genom politiska beslut har skyddet för våra skogar, stränder och vattendrag minskat kraftigt. Värdefull naturmark utsätts för privat exploatering som slår ut den allmänna rätten att vistas i området och stängslar ut besökare. Det är en mycket oroande utveckling när äganderätten trumfar ut allemansrätten som långsamt eroderar.
Värnandet av friluftslivet – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 15)
Att riksdagen säger ja till att bättre ta tillvara friluftslivets behov i samhällsplaneringen och skydda ömtålig mark, bland annat genom bättre kunskapsunderlag.
- De menar att en god tillgång till naturen med mångfald och hög kvalitet över hela landet är en förutsättning för ett starkt och varierat friluftsliv.
Visa vad de skrev
”En god tillgång till naturen med mångfald och hög kvalitet över hela landet är en förutsättning för ett starkt och varierat friluftsliv.”
- De menar att samhällsplanering och markanvändning behöver ta hänsyn till friluftslivets behov och tillgång till attraktiva natur- och kulturlandskap.
Visa vad de skrev
”Samhällsplanering och markanvändning behöver därför ta hänsyn till friluftslivets behov och tillgång till attraktiva natur- och kulturlandskap.”
- De menar att det behövs ett juridiskt ramverk som skyddar ömtålig mark från missbruk och alltför hård exploatering och åverkan.
Visa vad de skrev
”För det behövs ett juridiskt ramverk som skyddar ömtålig mark från missbruk och alltför hård exploatering och åverkan.”
- De menar att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket behöver få i uppdrag att komplettera sina geografiska kunskapsunderlag så att tätortsnära skogars värden för friluftsliv och rekreation kan tas tillvara i fysisk planering.
Visa vad de skrev
”För att de tätortsnära skogarnas värden för friluftsliv och rekreation ska kunna tas tillvara i fysisk planering, behöver Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket få i uppdrag att komplettera sina geografiska kunskapsunderlag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En god tillgång till naturen med mångfald och hög kvalitet över hela landet är en förutsättning för ett starkt och varierat friluftsliv. Samhällsplanering och markanvändning behöver därför ta hänsyn till friluftslivets behov och tillgång till attraktiva natur- och kulturlandskap. För det behövs ett juridiskt ramverk som skyddar ömtålig mark från missbruk och alltför hård exploatering och åverkan.
Sanering av förorenade områden – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 18)
Att riksdagen säger ja till ett förbud mot att släppa ut PFAS till vattendrag och till ett skärpt skydd av dricksvattentäkter.
- De menar att PFAS som hamnar i sjöar, vattendrag och hav i stort sett omöjliggör vidare sanering, eftersom ämnena inte kan brytas ned.
Visa vad de skrev
”När PFAS hamnar i våra sjöar, vattendrag och hav kommer vidare sanering i stort sett att omöjliggöras, något som självklart är oacceptabelt med ämnen som inte kan brytas ned.”
- De menar att skyddet av dricksvattentäkter behöver skärpas, även i åsar och naturgrusavlagringar där grundvatten och ytvatten kan blandas.
Visa vad de skrev
”Skyddet av våra dricksvattentäkter behöver skärpas. Detta gäller förutom ytvattentäkter och grundvattentäkter även åsar och naturgrusavlagringar där grundvatten och ytvatten kan blandas och filtreras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag och mitt parti vill se ett förbud mot att släppa ut PFAS till våra vattendrag, exempelvis genom att dränera annan förorenad mark och därmed leda föroreningarna till närmaste vattendrag. När PFAS hamnar i våra sjöar, vattendrag och hav kommer vidare sanering i stort sett att omöjliggöras, något som självklart är oacceptabelt med ämnen som inte kan brytas ned. Skyddet av våra dricksvattentäkter behöver skärpas. Detta gäller förutom ytvattentäkter och grundvattentäkter även åsar och naturgrusavlagringar där grundvatten och ytvatten kan blandas och filtreras.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3419 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 19 och avslår motionerna 2025/26:324 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 8 och 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 47 och 48.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP).
Handlingsplan för sanering av PFAS – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 19)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tar fram en handlingsplan för att snabbare fasa ut PFAS och sanera PFAS i mark och vatten, och att regeringen arbetar internationellt för bredare förbud mot PFAS.
- De menar att det behövs en nationell kraftsamling i arbetet mot PFAS-föroreningar.
Visa vad de skrev
”Det behövs en nationell kraftsamling i arbetet mot PFAS-föroreningar.”
- De menar att regeringen behöver arbeta internationellt för att breda förbud mot PFAS-molekyler ska införas, och att det arbetet behöver gå snabbare än i dag.
Visa vad de skrev
”Regeringen behöver arbeta internationellt med att breda förbud mot PFAS-molekyler ska införas och denna process behöver gå snabbare än vad den gör idag.”
- De menar att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på en handlingsplan för hur Sverige genom nationella åtgärder kan påskynda utfasning av PFAS och sanering av PFAS i mark och vatten.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på en handlingsplan för hur Sverige genom nationella åtgärder kan påskynda utfasning av PFAS samt sanering av PFAS i mark och vatten.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det behövs en nationell kraftsamling i arbetet mot PFAS-föroreningar. Regeringen behöver arbeta internationellt med att breda förbud mot PFAS-molekyler ska införas och denna process behöver gå snabbare än vad den gör idag. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på en handlingsplan för hur Sverige genom nationella åtgärder kan påskynda utfasning av PFAS samt sanering av PFAS i mark och vatten. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen tillkänna.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Miljöövervakning – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 20)
Att riksdagen säger ja till att Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att fastställa miljökvalitetsnormer för undervattensbuller senast 2026 och att Sverige bland annat inför EU:s tröskelvärden och beaktar buller i havsplanering och tillståndsprövning.
- De menar att fiskar och marina däggdjur är beroende av ljud för att kommunicera, orientera sig och föröka sig, men att mänskligt buller stör deras livsmönster.
Visa vad de skrev
”Fiskar och marina däggdjur är beroende av ljud för kommunikation, orientering och reproduktion, men den bullermatta som skapats av mänskliga aktiviteter stör deras livsmönster.”
- De menar att fartygstrafiken i särskilt känsliga delar av Östersjön behöver styras om till mindre känsliga områden.
Visa vad de skrev
”Fartygstrafiken i särskilt känsliga delar av Östersjön behöver därför styras om till mindre känsliga områden.”
- De menar att Havs- och vattenmyndigheten bör få i uppdrag att fastställa miljökvalitetsnormer för både kontinuerligt undervattensbuller och impulsiva bullerkällor senast 2026.
Visa vad de skrev
”Miljöpartiet vill därför, i likhet med Miljömålsberedningen, att Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att fastställa miljökvalitetsnormer för både kontinuerligt undervattensbuller och impulsiva bullerkällor senast 2026.”
- De menar att Sverige omgående bör införa de tröskelvärden för undervattensbuller som har tagits fram på EU-nivå.
Visa vad de skrev
”Sverige bör också omgående implementera de tröskelvärden för undervattensbuller som tagits fram på EU-nivå.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Fiskar och marina däggdjur är beroende av ljud för kommunikation, orientering och reproduktion, men den bullermatta som skapats av mänskliga aktiviteter stör deras livsmönster. I värsta fall kan djur inte hitta föda eller partner. Fartygstrafiken i särskilt känsliga delar av Östersjön behöver därför styras om till mindre känsliga områden.
Strandskydd – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 25)
Att riksdagen säger ja till att stärka strandskyddet och återinföra strandskydd vid små insjöar, smala vattendrag och vatten som anlagts efter den 30 juni 1975.
- De menar att strandskyddet är avgörande för friska ekosystem och för att bevara allemansrätten.
Visa vad de skrev
”Strandskyddet är avgörande för friska ekosystem och för att bevara allemansrätten.”
- De menar att små sjöar och vattendrag nu står helt utan strandskydd efter den senaste lagändringen.
Visa vad de skrev
”Efter den senaste lagändringen står små sjöar och vattendrag helt utan strandskydd.”
- De menar att ett avskaffat generellt strandskydd är ett stort risktagande för framtida generationers tillgång till stränder och för växt- och djurlivet.
Visa vad de skrev
”Att avskaffa det generella strandskyddet är ett enormt risktagande i fråga om framtida generationers tillgång till stränder och för växt- och djurlivet.”
- De menar att strandskyddet behöver vara generellt för att få önskad effekt.
Visa vad de skrev
”Slutsatsen måste vara att strandskyddet behöver vara generellt för att få önskad effekt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Strandskyddet är avgörande för friska ekosystem och för att bevara allemansrätten. Det är ofta beskrivet som ett hinder för byggande eller som ett skydd för friluftslivet, men det är också en av Sveriges viktigaste miljölagar. Stränder är artrika miljöer som används av både land- och vattenlevande arter. Insekter behöver grunda vatten för äggläggning och yngelutveckling, och kommersiellt viktiga arter som torsk och rödspotta är beroende av grunda bottnar som barnkammare och skafferi. Vegetationen binder kol och skapar livsmiljöer. Vi anser därför att strandskyddet måste stärkas, inte försvagas – för ekosystemens överlevnad, klimatanpassning, allemansrätten och människors tillgång till stränder.
Skydd av ekosystem – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 28)
Att riksdagen säger ja till att stärka arbetet med att anlägga och restaurera våtmarker i klimatanpassningssyfte.
- De menar att ett stärkt arbete med att restaurera våtmarker kan ge många positiva effekter för klimatanpassningen.
Visa vad de skrev
”Ett stärkt arbete med att restaurera våtmarker kan ge många positiva effekter även när det gäller klimatanpassningsarbetet”
- De menar att våtmarker kan reglera grundvattennivåer och stärka befintliga dricksvattenresurser.
Visa vad de skrev
”inte minst för att reglera grundvattennivåer och stärka befintliga dricksvattenresurser”
- De menar att våtmarker kan reglera vattenflöden så att risken för översvämningar under blöta perioder och torka under torra perioder minskar.
Visa vad de skrev
”reglera vattenflöden för att minska risken för både översvämningar under blöta perioder och torka under torra perioder”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Ett stärkt arbete med att restaurera våtmarker kan ge många positiva effekter även när det gäller klimatanpassningsarbetet, inte minst för att reglera grundvattennivåer och stärka befintliga dricksvattenresurser men också för att reglera vattenflöden för att minska risken för både översvämningar under blöta perioder och torka under torra perioder. Jag och mitt parti anser därför att arbetet med att anlägga och restaurerar våtmarker i klimatanpassningssyfte behöver stärkas.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3421 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 25 och avslår motion 2025/26:1046 av Jamal El-Haj (-) yrkande 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP).
Säkerhetsförvaring – en ny tidsobestämd frihetsberövande påföljdProp. 2025/26:95 · beslutad 18 mars 2026
Regeringens lagförslag – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till regeringens förslag om säkerhetsförvaring, men bara efter två ändringar: att påföljden inte kan dömas ut när flera brott begåtts och att en särskild riskutredning alltid måste hämtas in.
- De menar att säkerhetsförvaring bara ska kunna dömas ut vid återfall, eftersom påföljden annars riskerar att frihetsberöva människor på obestämd tid för brott som ännu inte begåtts.
Visa vad de skrev
”En central rättssäkerhetsinvändning mot den nya påföljden är nämligen att den riskerar att innebära att människor frihetsberövas på obestämd tid i preventivt syfte för brott som ännu inte begåtts och som kanske aldrig skulle begås.”
- De menar att en särskild riskutredning alltid ska hämtas in, eftersom undantaget riskerar att leda till olika domstolspraxis.
Visa vad de skrev
”Undantaget riskerar att leda till en oenhetlig domstolspraxis där tröskeln tillämpas olika.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Liksom regeringen ser jag en lucka i dagens lagstiftning och därmed ett behov av ett bättre samhällsskydd mot personer som har en hög återfallsrisk i allvarlig brottslighet men som inte är aktuella för rättspsykiatrisk vård eller livstids fängelse. Behovet av ett ökat samhällsskydd måste dock tillgodoses på ett sätt som upprätthåller straffrättsliga principer om rättssäkerhet, förutsebarhet, proportionalitet och likabehandling. Detta är särskilt viktigt när det som här handlar om ett frihetsberövande som i praktiken motiveras preventivt. Utifrån dessa utgångspunkter är jag beredd att gå med på att regeringens lagförslag nu antas under förutsättning att riksdagen samtidigt åtgärdar vissa brister i det (se även res. 3–4 som gäller lagstiftningens framtida utformning samt tidsbegränsning och utvärdering av lagstiftningen).
Till att börja med anser jag att säkerhetsförvaring enbart ska kunna dömas ut i återfallssituationen och inte i flerbrottsfallet. En central rättssäkerhetsinvändning mot den nya påföljden är nämligen att den riskerar att innebära att människor frihetsberövas på obestämd tid i preventivt syfte för brott som ännu inte begåtts och som kanske aldrig skulle begås. Både remissinstanser och Lagrådet har pekat på att återfallsprognoser är osäkra. Den osäkerheten ökar när det handlar om personer som inte tidigare är dömda, vilket i sin tur minskar den straffrättsliga förutsebarheten. Mot den bakgrunden bedömer jag att den mest rättssäkra avgränsningen är att säkerhetsförvaring endast ska kunna dömas ut när en person tidigare faktiskt har dömts för en viss typ av allvarlig brottslighet och sedan återfaller i samma typ av allvarlig brottslighet.
Vidare anser jag att en särskild riskutredning alltid ska hämtas in innan säkerhetsförvaring döms ut och att det alltså inte ska finnas något undantag för situationer där det är ”uppenbart obehövligt”. Ett sådant undantag är nämligen olyckligt vid en så pass ingripande påföljd som bygger på att domstolen ska göra en kvalificerad bedömning av den framtida återfallsrisken. Undantaget riskerar att leda till en oenhetlig domstolspraxis där tröskeln tillämpas olika. Kraven på förutsebarhet och likabehandling kräver att beslutsunderlaget är robust och likartat i domstolarna.
Riksdagen bör därför anta regeringens lagförslag med den ändringen att riksdagen tar bort dels möjligheten att döma till säkerhetsförvaring i flerbrottsfallet, dels undantaget från kravet på att hämta in en särskild riskutredning inför att påföljden bestäms till säkerhetsförvaring.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om verkställighet av säkerhetsförvaring,
2. lag om ändring i brottsbalken med den ändringen att 33 kap. 1 och 3 §§ ska ha den lydelse som reservanten föreslår i bilaga 3,
3. lag om ändring i passlagen (1978:302),
4. lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister,
5. lag om ändring i lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder,
6. lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,
7. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
8. lag om ändring i lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen,
9. lag om ändring i lagen (2018:1250) om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande,
10. lag om ändring i strafftidslagen (2018:1251),
11. lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område,
12. lag om ändring i lagen (2018:1694) om Tullverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område,
13. lag om ändring i lagen (2025:520) om internationell verkställighet i brottmål,
14. lag om ändring i lagen (2025:798) om ändring i passlagen (1978:302).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:95 punkterna 1 och 3–14 samt motion 2025/26:3902 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3, bifaller delvis proposition 2025/26:95 punkt 2 och avslår motionerna 2025/26:3027 av Noria Manouchi (M) yrkande 8, 2025/26:3234 av Marléne Lund Kopparklint (M) yrkande 1, 2025/26:3477 av Marléne Lund Kopparklint (M), 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 58, 2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 20 och 2025/26:3901 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).
Vissa frågor om lagstiftningens framtida utformning – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen snarast återkommer med förslag om en tydlig brottskatalog, att prövningar om villkorad utslussning och förlängning samlas hos en eller ett fåtal domstolar och att möjligheten att förlänga ramtiden begränsas.
- De menar att kravet på förutsebarhet gör att det måste gå att förstå vilka gärningar som kan leda till säkerhetsförvaring.
Visa vad de skrev
”Kravet på förutsebarhet inom straffrätten medför att det måste gå att förstå vilka gärningar som kan leda till en så ingripande påföljd som säkerhetsförvaring.”
- De menar att prövningar om villkorad utslussning och förlängning bör samlas hos en eller ett fåtal domstolar för att bygga upp kompetens och få en mer likvärdig och rättssäker praxis.
Visa vad de skrev
”För att minska risken för en spretig praxis och för att stärka likvärdigheten och rättssäkerheten bör prövningarna därför koncentreras till en eller ett fåtal domstolar som ges möjlighet att bygga upp en särskild kompetens på området.”
- De menar att om möjligheten att förlänga ramtiden ska finnas kvar måste den vara snävt avgränsad.
Visa vad de skrev
”Det är därför min uppfattning att om möjligheten att förlänga ramtiden alls ska finnas kvar måste den vara snävt avgränsad.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag har tidigare i betänkandet drivit linjen att regeringens lagförslag om säkerhetsförvaring nu ska antas med ändringar som åtgärdar vissa brister i det (res. 2). Utöver detta är jag av den uppfattningen att vissa ytterligare förändringar av lagstiftningen är påkallade för framtiden.
Till att börja med anser jag att regeringen snarast bör återkomma med förslag på en tydlig brottskatalog över vilka brott som kan leda till säkerhetsförvaring. Kravet på förutsebarhet inom straffrätten medför att det måste gå att förstå vilka gärningar som kan leda till en så ingripande påföljd som säkerhetsförvaring. Den formulering som valts i lagtexten, ”brott som innefattar angrepp mot annans liv, hälsa, frihet eller frid”, är inte tillräckligt tydlig i fråga om avgränsning. Visserligen anges det i propositionen exempel på brottstyper (mord, grov misshandel, människorov, våldtäkt m.m.) och att det i huvudsak rör sig om brott enligt 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken. Just formuleringen ”i huvudsak” samt utrymmet för även andra brott med våld, hot om våld eller frihetsberövande som moment i gärningen skapar dock enligt min mening en risk för godtycke.
Tidsbegränsning och utvärdering av den nya lagstiftningen – reservation, ingen omröstning
Vad ville C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett lagförslag som tidsbegränsar den nya lagstiftningen om säkerhetsförvaring och att lagstiftningen därefter utvärderas innan den eventuellt görs permanent.
- De menar att säkerhetsförvaring innebär ett skifte i svensk straffrätt, eftersom den dömde hålls frihetsberövad längre tid än vad brottets straffvärde motiverar.
Visa vad de skrev
”Säkerhetsförvaring innebär ju ett skifte i svensk straffrätt genom att den dömde kommer att hållas frihetsberövad längre tid än vad som följer av brottslighetens straffmätningsvärde.”
- De menar att den nya påföljden utmanar grundläggande straffrättsliga principer om proportionalitet, likabehandling och förutsebarhet.
Visa vad de skrev
”Genom sitt preventiva inslag kopplat till återfallsprognoser utmanar den nya påföljden grundläggande straffrättsliga principer om proportionalitet, likabehandling och förutsebarhet.”
- De menar att en oberoende utredning måste säkerställa att reformen fungerar som tänkt och inte får oacceptabla bieffekter innan den permanentas.
Visa vad de skrev
”När staten inför en så pass ingripande påföljd måste en oberoende utredning säkerställa att reformen fungerar som det är tänkt och inte ger oacceptabla bieffekter innan regleringen permanentas.”
- De menar att en permanent ordning först bör övervägas när det finns ett gediget och oberoende underlag om reformens faktiska konsekvenser.
Visa vad de skrev
”Först när det finns ett gediget, oberoende underlag om reformens faktiska konsekvenser bör en permanent ordning kunna övervägas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som tidsbegränsar den nya lagstiftningen om säkerhetsförvaring samt därefter bör utvärdera lagstiftningen innan den eventuellt görs permanent. Säkerhetsförvaring innebär ju ett skifte i svensk straffrätt genom att den dömde kommer att hållas frihetsberövad längre tid än vad som följer av brottslighetens straffmätningsvärde. Genom sitt preventiva inslag kopplat till återfallsprognoser utmanar den nya påföljden grundläggande straffrättsliga principer om proportionalitet, likabehandling och förutsebarhet. När staten inför en så pass ingripande påföljd måste en oberoende utredning säkerställa att reformen fungerar som det är tänkt och inte ger oacceptabla bieffekter innan regleringen permanentas. En utredning skulle därför förslagsvis kunna följa upp 1) om säkerhetsförvaring i praktiken används restriktivt och för den avsedda målgruppen, 2) om tillämpningen är likvärdig över hela landet, 3) hur ofta och på vilka grunder ramtiden förlängs, 4) hur riskbedömningarna träffar – inklusive felmarginaler och risken för att personer frihetsberövas under längre tid än nödvändigt – och 5) vilka effekter reformen får för återfallsnivåer och för resurserna till rehabilitering, behandling och utslussning. Först när det finns ett gediget, oberoende underlag om reformens faktiska konsekvenser bör en permanent ordning kunna övervägas.
Nya regler för arbetskraftsinvandringProp. 2025/26:87 · beslutad 18 mars 2026
Ett nytt lönekrav för arbetstillstånd – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om ett nytt lönekrav för arbetstillstånd.
- De menar att regeringens förslag om ett nytt lönekrav inte är ändamålsenligt och skulle skada systemet för arbetskraftsinvandring.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om ett nytt lönekrav är dock inte ändamålsenligt och skulle dessutom skada systemet för arbetskraftsinvandring.”
- De menar att oseriösa arbetsgivare kan fortsätta att exploatera arbetskraftsinvandrare samtidigt som förslaget slår hårt mot verksamheter som redan i dag har stora rekryteringsbehov.
Visa vad de skrev
”Oseriösa arbetsgivare kan fortsätta att exploatera arbetskraftsinvandrare samtidigt som förslaget slår hårt mot verksamheter som redan i dag har stora rekryteringsbehov.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Arbetskraftsinvandringen till Sverige har historiskt sett varit betydelsefull, både för den enskilde som kommer hit för att arbeta och för Sverige. Det är emellertid mycket viktigt att komma till rätta med det missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring som förekommer. Reformer har redan genomförts, men mer behöver göras. Regeringens förslag om ett nytt lönekrav är dock inte ändamålsenligt och skulle dessutom skada systemet för arbetskraftsinvandring. Oseriösa arbetsgivare kan fortsätta att exploatera arbetskraftsinvandrare samtidigt som förslaget slår hårt mot verksamheter som redan i dag har stora rekryteringsbehov. Regeringens förslag om ett nytt lönekrav bör därmed avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3880 av Tony Haddou m.fl. (V) i denna del, 2025/26:3881 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1, 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:3890 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda -) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:87 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Anders W Jonsson (C) och Malte Tängmark Roos (MP).
Rätten att föreskriva om yrkesgrupper – reservation, ingen omröstning
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag att utesluta hela yrkesgrupper från möjligheten att beviljas arbetstillstånd.
- De menar att förslaget kan öppna för kringgåenden.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om att utesluta hela yrkesgrupper från möjligheten att beviljas arbetstillstånd kan öppna för kringgåenden”
- De menar att förslaget inte kommer att stoppa kriminella aktörer eller oseriösa arbetsgivare.
Visa vad de skrev
”och kommer inte att stoppa kriminella aktörer eller oseriösa arbetsgivare”
- De menar att förslaget inte heller hjälper människor som exploateras eller utnyttjas av sin arbetsgivare.
Visa vad de skrev
”Inte heller kommer det att hjälpa de människor som exploateras eller utnyttjas av sin arbetsgivare.”
- De menar att det finns en risk att företag som sköter sig straffas kollektivt när andra missbrukar regelverket.
Visa vad de skrev
”Det finns också en uppenbar risk att företag som sköter sig straffas kollektivt för att andra missbrukar regelverket.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag om att utesluta hela yrkesgrupper från möjligheten att beviljas arbetstillstånd kan öppna för kringgåenden och kommer inte att stoppa kriminella aktörer eller oseriösa arbetsgivare. Inte heller kommer det att hjälpa de människor som exploateras eller utnyttjas av sin arbetsgivare. Det finns också en uppenbar risk att företag som sköter sig straffas kollektivt för att andra missbrukar regelverket. Regeringens förslag om att utesluta yrkesgrupper från möjligheten att beviljas arbetstillstånd bör därmed avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Ett nytt lönekrav för tillstånd för företagsintern förflyttning respektive säsongsarbete – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om nya lönekrav för tillstånd för företagsintern förflyttning och säsongsarbete.
- De menar att politiken inte ska sätta löner, eftersom politiskt satta lönenivåer riskerar att slå fel och skapa fler kryphål.
Visa vad de skrev
”Ordning och reda på arbetsmarknaden skapas inte genom politiskt satta lönenivåer som riskerar att slå fel och skapa fler kryphål – politiken ska inte sätta löner.”
- De menar att ett ökat fokus på kollektivavtalens lägstanivåer kan pressa arbetskraftsinvandrares löner nedåt och försvåra lönebildningen.
Visa vad de skrev
”Vidare kan ett ökat fokus på kollektivavtalens lägstanivåer pressa arbetskraftsinvandrares löner nedåt och försvåra lönebildningen.”
- De menar att när kraven skärps i ett spår ökar risken för att andra tillståndstyper används som ersättningskanaler.
Visa vad de skrev
”När kraven skärps i ett spår ökar dessutom risken för att andra tillståndstyper används som ersättningskanaler.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Ordning och reda på arbetsmarknaden skapas inte genom politiskt satta lönenivåer som riskerar att slå fel och skapa fler kryphål – politiken ska inte sätta löner. Vidare kan ett ökat fokus på kollektivavtalens lägstanivåer pressa arbetskraftsinvandrares löner nedåt och försvåra lönebildningen. När kraven skärps i ett spår ökar dessutom risken för att andra tillståndstyper används som ersättningskanaler. Regeringens förslag om nya lönekrav för tillstånd för företagsintern förflyttning och för säsongsarbete bör därmed avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i den del det avser 6 b kap. 1 och 2 §§ samt 6 c kap. 2 §.
Utformningen av lönekravet och undantagen från kravet – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett förslag om att lönekravet för arbetskraftsinvandring ska grundas på kollektivavtal eller praxis för befattningen och på vad som krävs för att faktiskt försörja sig, med hänsyn till den enskildes erfarenhet och kompetens, och säger nej till de andra förslagen om lönekravets utformning.
- De menar att regeringens förslag om ett generellt lönekrav bortser från hur lönebildningen faktiskt fungerar i Sverige.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om ett generellt lönekrav för arbetskraftsinvandrare bortser från hur lönebildningen faktiskt fungerar i Sverige.”
- De menar att det föreslagna kravet inte heller kommer att motverka exploatering av arbetskraftsinvandrare.
Visa vad de skrev
”Inte heller kommer det föreslagna kravet att motverka exploatering av arbetskraftsinvandrare.”
- De menar att parterna enligt den svenska modellen ska avgöra lönenivåerna i förhandlingar.
Visa vad de skrev
”Enligt den svenska modellen är det parterna som i förhandlingar ska avgöra lönenivåerna.”
- De menar att lönen ska bedömas utifrån vad som gäller i kollektivavtal eller praxis för befattningen och med hänsyn till den enskildes erfarenhet och kompetens.
Visa vad de skrev
”Lön ska bedömas utifrån vad som gäller i kollektivavtal eller praxis för den aktuella befattningen och med hänsyn till den enskildes erfarenhet och kompetens.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag om ett generellt lönekrav för arbetskraftsinvandrare bortser från hur lönebildningen faktiskt fungerar i Sverige. Inte heller kommer det föreslagna kravet att motverka exploatering av arbetskraftsinvandrare. Enligt den svenska modellen är det parterna som i förhandlingar ska avgöra lönenivåerna. Kraven för arbetskraftsinvandring bör utgå från den svenska modellen. Lön ska bedömas utifrån vad som gäller i kollektivavtal eller praxis för den aktuella befattningen och med hänsyn till den enskildes erfarenhet och kompetens. Minimikravet på lön ska samtidigt utgå från vad som krävs för att faktiskt försörja sig. Regeringen bör återkomma med ett förslag på lönekrav som grundar sig på kollektivavtal eller praxis.
Kravet på sjukförsäkring för arbetstillstånd – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett förslag där det tydligt framgår att arbetsgivaren ansvarar för sjukförsäkringen när arbetstillståndet är kortare än ett år.
- De menar att det tydligt bör framgå att det är arbetsgivaren som har ansvaret för försäkringen när arbetstillståndet är kortare än ett år.
Visa vad de skrev
”Det bör dock framgå tydligt att det är arbetsgivaren som i dessa fall ska ha ansvaret för försäkringen.”
- De menar att regeringen bör återkomma med ett förslag om detta.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör återkomma med ett sådant förslag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag till krav på heltäckande sjukförsäkring för att en utlänning ska kunna beviljas arbetstillstånd som är kortare än ett år är rimligt. Det bör dock framgå tydligt att det är arbetsgivaren som i dessa fall ska ha ansvaret för försäkringen. Regeringen bör återkomma med ett sådant förslag.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3874 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 3 och 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 7.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Malte Tängmark Roos (MP) och Arber Gashi (S).
Tillståndstid för EU-blåkort – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger ja till förlängningen av tillståndstiden för EU-blåkort från högst två till högst fyra år, men också till att regeringen säkerställer att den längre tillståndstiden inte missgynnar individen i fråga om permanent uppehållstillstånd och att informationen till sökande blir tydlig och rättssäker.
- De menar att det finns en risk att den längre tillståndstiden kan skjuta fram tidpunkten för permanent uppehållstillstånd.
Visa vad de skrev
”Det finns emellertid en risk för att en längre tillståndstid enligt förslagets utformning kan leda till att tidpunkten för permanent uppehållstillstånd skjuts fram.”
- De menar att regeringen bör se till att reglerna utformas och tillämpas så att en längre tillståndstid inte missgynnar individen när det gäller permanent uppehållstillstånd.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför säkerställa att regelverket utformas och tillämpas så att en längre tillståndstid inte missgynnar individen i fråga om permanent uppehållstillstånd”
- De menar också att informationen till sökande behöver bli tydlig och rättssäker.
Visa vad de skrev
”samt att informationen till sökande blir tydlig och rättssäker.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Att förlänga tillståndstiden för EU-blåkort från högst två till högst fyra år är välkommet. Det finns emellertid en risk för att en längre tillståndstid enligt förslagets utformning kan leda till att tidpunkten för permanent uppehållstillstånd skjuts fram. Regeringen bör därför säkerställa att regelverket utformas och tillämpas så att en längre tillståndstid inte missgynnar individen i fråga om permanent uppehållstillstånd, samt att informationen till sökande blir tydlig och rättssäker.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Försörjningskrav för dem som omfattas av internationella avtal – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 11)
Att riksdagen säger ja till att regeringen säkerställer att försörjningskravet för utlänningar som deltar i internationella utbyten eller har anställningar som regleras av internationella avtal blir proportionerligt, tydligt och anpassat till respektive avtalsupplägg.
- De menar att regeringen måste säkerställa att kravet blir proportionerligt, tydligt och anpassat till respektive avtalsupplägg.
Visa vad de skrev
”Det är därför viktigt att regeringen säkerställer att kravet blir proportionerligt, tydligt och anpassat till respektive avtalsupplägg,”
- De menar att väl fungerande utbyten och praktikspår inte får slås ut och att deltagare inte får pressas in i osäkra lösningar.
Visa vad de skrev
”så att väl fungerande utbyten och praktikspår inte slås ut och deltagare inte pressas in i osäkra lösningar på grund av otydliga eller oproportionerliga regler.”
- De menar att försörjningskravet måste utformas så att det blir förutsebart och rättssäkert.
Visa vad de skrev
”Samtidigt måste ett försörjningskrav för utlänningar som deltar i internationella utbyten eller som har anställningar som regleras av internationella avtal utformas så att det blir förutsebart och rättssäkert.”
- De menar att människor inte ska hamna i ekonomisk utsatthet under sin vistelse i Sverige.
Visa vad de skrev
”Människor ska inte hamna i ekonomisk utsatthet under sin vistelse i Sverige.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Människor ska inte hamna i ekonomisk utsatthet under sin vistelse i Sverige. Samtidigt måste ett försörjningskrav för utlänningar som deltar i internationella utbyten eller som har anställningar som regleras av internationella avtal utformas så att det blir förutsebart och rättssäkert. De föreslagna regeländringarna kan göra det lättare att fullfölja redan ingångna avtal om praktik och feriearbete, vilket är positivt. Det är därför viktigt att regeringen säkerställer att kravet blir proportionerligt, tydligt och anpassat till respektive avtalsupplägg, så att väl fungerande utbyten och praktikspår inte slås ut och deltagare inte pressas in i osäkra lösningar på grund av otydliga eller oproportionerliga regler.
Regleringen av arbetskraftsinvandringen – reservation, röstade nej
Vad ville C och MP i stället? (reservation 12)
Att riksdagen säger ja till att regleringen av arbetskraftsinvandringen ska utgå från företagens behov av kompetens och att brottslighet i arbetslivet ska bekämpas med effektiva riktade kontroller i stället för generella lönegolv och att vissa yrkesgrupper stängs ute.
- De menar att regeringens fortsatta försämringar av villkoren för arbetskraftsinvandring skadar svensk ekonomi och de människor som har kommit till Sverige och bidrar till företag och välfärd.
Visa vad de skrev
”Regeringens kontinuerliga försämring av villkoren för arbetskraftsinvandring är skadlig för svensk ekonomi och för de många människor som kommit till Sverige och bidrar till tillväxten och utvecklingen i svenska företag och svensk välfärd.”
- De menar att regleringen bör utgå från företagens kompetensbehov och att brottslighet i arbetslivet bör bekämpas med effektiva riktade kontroller i stället för generella lönegolv och att vissa yrkesgrupper stängs ute.
Visa vad de skrev
”Regleringen av arbetskraftsinvandringen bör utgå från företagens kompetensbehov och att arbetslivskriminalitet bekämpas genom effektiva riktade kontroller i stället för generella lönegolv och exkludering av yrkesgrupper.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens kontinuerliga försämring av villkoren för arbetskraftsinvandring är skadlig för svensk ekonomi och för de många människor som kommit till Sverige och bidrar till tillväxten och utvecklingen i svenska företag och svensk välfärd. Regleringen av arbetskraftsinvandringen bör utgå från företagens kompetensbehov och att arbetslivskriminalitet bekämpas genom effektiva riktade kontroller i stället för generella lönegolv och exkludering av yrkesgrupper. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3881 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3.
Övriga frågor om lagstiftningens utformning – reservation, ingen omröstning
Vad ville C och MP i stället? (reservation 14)
Att riksdagen säger ja till att ge regeringen till känna att den måste säkerställa att personliga assistenter inte utesluts från möjligheten till arbetstillstånd.
- De menar att det redan är svårt att rekrytera personal till yrket och att det vore förödande att i det läget försämra möjligheterna att anställa.
Visa vad de skrev
”Det är redan i dag svårt att rekrytera personal till yrket. Att i det läget försämra möjligheterna att anställa vore förödande.”
- De menar att Migrationsverket i juli 2025 saknade belägg för ökad risk för fusk och föreslog att personliga assistenter skulle undantas från det nya medianlönekravet.
Visa vad de skrev
”Migrationsverket konstaterade i juli 2025 att det saknas belägg för ökad risk för fusk och föreslog att personliga assistenter skulle undantas från det nya medianlönekravet, eftersom behovet av arbetskraft inte kan tillgodoses på annat sätt.”
- De menar att rätten till personlig assistans är en grundläggande fri- och rättighetsfråga.
Visa vad de skrev
”Rätten till personlig assistans är en grundläggande fri- och rättighetsfråga.”
- De menar att antalet beviljade arbetstillstånd redan har minskat kraftigt till följd av skärpta regler.
Visa vad de skrev
”Myndigheten pekade också på att antalet beviljade arbetstillstånd redan hade minskat kraftigt till följd av skärpta regler.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag innebär att yrket personlig assistent helt kan komma att uteslutas från möjligheten till arbetstillstånd, med hänvisning till risk för fusk och organiserad brottslighet. Det är redan i dag svårt att rekrytera personal till yrket. Att i det läget försämra möjligheterna att anställa vore förödande. Migrationsverket konstaterade i juli 2025 att det saknas belägg för ökad risk för fusk och föreslog att personliga assistenter skulle undantas från det nya medianlönekravet, eftersom behovet av arbetskraft inte kan tillgodoses på annat sätt. Myndigheten pekade också på att antalet beviljade arbetstillstånd redan hade minskat kraftigt till följd av skärpta regler. Rätten till personlig assistans är en grundläggande fri- och rättighetsfråga. Regeringen måste säkerställa att personliga assistenter inte exkluderas från möjligheten till arbetstillstånd, och detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Elektronisk inlämning av bouppteckningarProp. 2025/26:46 · beslutad 11 mars 2026
Riksdagens tillkännagivande om kvalitetssäkring i vårdnadsutredningar – reservation, avstod
Vad ville C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska följa upp hur tidsgränsen för vårdnadsutredningar har påverkat kvaliteten i praktiken och redovisa uppföljningen för riksdagen.
- De menar att de åtgärder som regeringen hänvisar till inte är tillräckliga för att tillkännagivandet om kvalitetssäkring ska anses vara slutbehandlat.
Visa vad de skrev
”De åtgärder som regeringen nu hänvisar till i propositionen är inte tillräckliga för att detta mycket viktiga tillkännagivande ska anses vara slutbehandlat.”
- De menar att regeringsuppdraget inte följer upp hur kvaliteten på redan genomförda utredningar har påverkats sedan tidsgränsen infördes.
Visa vad de skrev
”Uppdraget utgör inte en uppföljning av hur kvaliteten på redan genomförda utredningar har påverkats i praktiken sedan tidsgränsen infördes.”
- De menar att regeringen inte borde ha avskrivit tillkännagivandet innan en faktabaserad uppföljning av kvaliteten hade genomförts och redovisats för riksdagen.
Visa vad de skrev
”Regeringen borde inte ha avskrivit det aktuella tillkännagivandet innan en ordentlig faktabaserad uppföljning av kvaliteten hade genomförts och redovisats för riksdagen.”
- De menar att det är viktigt att följa upp att den nya tidsgränsen för vårdnadsutredningar inte påverkar kvaliteten negativt.
Visa vad de skrev
”det är viktigt att följa upp att den nya tidsgränsen för vårdnadsutredningar inte påverkar kvaliteten på utredningarna negativt”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Förslagen i propositionen handlar inte om någonting annat än elektronisk inlämning av bouppteckningar. Det är därför anmärkningsvärt att regeringen redovisar sin bedömning av tillkännagivanden i helt andra frågor.
Genom riksdagens tillkännagivande i betänkande 2020/21:CU17 punkt 12 ställde sig riksdagen bakom det som utskottet anförde om kvalitetssäkring och domstolens beslutsunderlag i övrigt. De åtgärder som regeringen nu hänvisar till i propositionen är inte tillräckliga för att detta mycket viktiga tillkännagivande ska anses vara slutbehandlat. Utskottet anförde att vårdnadsutredningar är ett mycket viktigt underlag för domstolens avgöranden och att utredningarna därför alltid måste hålla en hög kvalitet och ha ett tydligt barnperspektiv. Utskottet pekade på att kvaliteten kan skifta och att fokus behöver ligga mer på barnet än på föräldrarna och att det är angeläget att enhetliga och evidensbaserade utredningsmetoder används. Framför allt anförde utskottet att det är viktigt att följa upp att den nya tidsgränsen för vårdnadsutredningar inte påverkar kvaliteten på utredningarna negativt och att regeringen därför bör ta initiativ till en sådan uppföljning när den nya regleringen har varit i kraft en tid.
Det regeringsuppdrag som regeringen hänvisar till syftar till att stärka socialtjänstens arbete med riskbedömningar och att skapa standardiserade arbetssätt. Uppdraget utgör inte en uppföljning av hur kvaliteten på redan genomförda utredningar har påverkats i praktiken sedan tidsgränsen infördes.
Vi och våra partier har vid upprepade tillfällen betonat vikten av kvalitet och evidens inom socialtjänsten och familjerätten. För att säkerställa att insatserna till barn och familjer faktiskt ger effekt krävs en systematisk uppföljning.
Regeringen borde inte ha avskrivit det aktuella tillkännagivandet innan en ordentlig faktabaserad uppföljning av kvaliteten hade genomförts och redovisats för riksdagen. Vi står fast vid att regeringen bör återkomma med en uppföljning av hur tidsgränsen för vårdnadsutredningar har påverkat kvaliteten i praktiken.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3848 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C) och Ulrika Westerlund (MP).
Utveckling av makrotillsynsområdetProp. 2025/26:119 · beslutad 4 mars 2026
Utvärdering av åtgärderna – reservation, röstade nej
Vad ville S och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen, utöver att säga ja till de föreslagna lättnaderna för bolån, ber regeringen att återkomma med en utvärdering av förändringarna av bolånereglerna.
- De menar att lättade kreditregler kan leda till högre bostadspriser, ökad skuldsättning och ökade vinster för bankerna när det byggs för få bostäder.
Visa vad de skrev
”När det byggs för få bostäder riskerar kreditlättnader att leda till högre priser, ökad skuldsättning och ökade vinster för bankerna.”
- De menar att det är viktigt att de genomförda förändringarna faktiskt leder till att fler kan komma in på bostadsmarknaden, och inte bara till högre priser, högre skuldsättning och högre räntebetalningar.
Visa vad de skrev
”Det är viktigt att de genomförda förändringarna faktiskt leder till att fler har möjlighet att komma in på bostadsmarknaden”
- De menar att utvärderingen också bör ta upp hur de andra förändringarna, som flyttat ansvar mellan Finansinspektionen och Riksbanken, påverkar den finansiella stabiliteten och amorteringskulturen.
Visa vad de skrev
”Den ovannämnda utvärderingen bör därför även innefatta hur dessa förändringar påverkar den finansiella stabiliteten och amorteringskulturen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi är i grunden positiva till de förenklingar av bolånereglerna som föreslås. Om trösklarna in på den ägda bostadsmarknaden kan sänkas på ett ansvarsfullt sätt kan det hjälpa fler människor att ta steget till ett eget hem.
Samtidigt finns det risker med lättade makrotillsynsåtgärder. När det byggs för få bostäder riskerar kreditlättnader att leda till högre priser, ökad skuldsättning och ökade vinster för bankerna. Det är viktigt att de genomförda förändringarna faktiskt leder till att fler har möjlighet att komma in på bostadsmarknaden och inte enbart till högre priser, högre skuldsättning och ökade ränteinbetalningar. Därför vill vi att regeringen återkommer med en utvärdering av förändringarna av bolånereglerna med fokus på dessa frågor. I regeringens proposition finns även en rad andra förändringar, bl.a. kopplat till att ansvaret för bolånereglerna flyttas från Finansinspektionen och att delar av makrotillsynen flyttas till Riksbanken. Det är viktigt att vi har ett system som uppmuntrar till en sund amorteringskultur och bibehåller en god finansiell stabilitet, inte minst mot bakgrund av svenska hushålls höga skuldsättningsnivå. Den ovannämnda utvärderingen bör därför även innefatta hur dessa förändringar påverkar den finansiella stabiliteten och amorteringskulturen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3911 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Mikael Damberg (S), Gunilla Carlsson (S), Joakim Sandell (S), Ingela Nylund Watz (S), Eva Lindh (S) och Janine Alm Ericson (MP).
Nya regler för att underlätta noteringar av värdepapperProp. 2025/26:86 · beslutad 25 februari 2026
En utvärdering av konsekvenserna av det nya tröskelvärdet för prospektskyldighet – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska utvärdera effekterna av den nya gränsen för när företag måste ta fram ett prospekt (ett dokument med information till investerare) och presentera utvärderingen för riksdagen.
- De menar att förslaget har mött kritik från tunga remissinstanser som Finansinspektionen, Ekobrottsmyndigheten och Konsumentverket.
Visa vad de skrev
”ett förslag som mötts av kritik från tunga remissinstanser som Finansinspektionen, Ekobrottsmyndigheten och Konsumentverket”
- De menar att myndigheterna pekar på risker för konsumentskydd, investeringsskydd och investeringsvilja.
Visa vad de skrev
”Remissinstanserna pekar på risker kopplat till konsumentskydd, investeringsskydd och investeringsvilja.”
- De menar att det är avgörande att genomförandet inte ger sämre skydd för konsumenter eller leder till mer brottslighet och fler bedrägerier.
Visa vad de skrev
”För oss är det av yttersta vikt att genomförandet av lagförslaget inte leder till negativa effekter för konsumenter eller till en högre grad av brottslighet och bedrägerier.”
- De menar att regeringen behöver säkerställa att genomförandet inte får de negativa effekter som myndigheterna varnar för.
Visa vad de skrev
”behöver regeringen säkerställa att propositionens genomförande inte leder till de negativa effekter som myndigheterna varnar för”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att tröskelvärdet för prospektskyldighet ska höjas, ett förslag som mötts av kritik från tunga remissinstanser som Finansinspektionen, Ekobrottsmyndigheten och Konsumentverket. Remissinstanserna pekar på risker kopplat till konsumentskydd, investeringsskydd och investeringsvilja. Ekobrottsmyndigheten lyfter även fram det brottsförebyggande perspektivet. Myndigheterna riktar allvarlig kritik mot förslaget och det är viktiga orosområden som ringas in. För oss är det av yttersta vikt att genomförandet av lagförslaget inte leder till negativa effekter för konsumenter eller till en högre grad av brottslighet och bedrägerier. Vi är oroliga över att regeringen inte beaktat den kritik som kommit in från remissinstanserna. Mot bakgrund av den kritik som Finansinspektionen, Ekobrottsmyndigheten och Konsumentverket framfört behöver regeringen säkerställa att propositionens genomförande inte leder till de negativa effekter som myndigheterna varnar för. Vi kräver därför att regeringen återkommer med en utvärdering av effekterna av det nya systemet och presenterar den för riksdagen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3875 av Mikael Damberg m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gunilla Carlsson (S), Joakim Sandell (S), Ingela Nylund Watz (S), Ida Gabrielsson (V), Janine Alm Ericson (MP), Peder Björk (S) och Patrik Lundqvist (S).
Anpassning av svensk rätt till EU:s nya förordning om skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedelProp. 2025/26:77 · beslutad 25 februari 2026
Ursprungsmärkning av kött och information om kött på restauranger och i storkök – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen vidtar åtgärder för att införa obligatorisk ursprungsmärkning av kött och andra produkter från djur på restauranger och i storkök.
- De menar att dagens höga köttkonsumtion har möjliggjorts av industriell djurhållning där priset för djuren ofta blir mycket högt.
Visa vad de skrev
”Dagens höga konsumtion av kött och andra produkter från djur har gjorts möjlig genom en många gånger rent industriell djurhållning där priset för konsumenterna kan pressas men priset för djuren ofta blir mycket högt.”
- De menar att nästan allt färskt kött i butik är svenskt, medan det är tvärtom i restaurangsektorn.
Visa vad de skrev
”Nästan allt färskt kött som handlas i butik är svenskt, men det omvända gäller i restaurangsektorn.”
- De menar att det finns fungerande ursprungsmärkning i butiker, men ännu inte på restauranger och i storkök.
Visa vad de skrev
”I butiker finns en fungerande ursprungsmärkning, vilket ännu inte finns i restauranger och storkök.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Dagens höga konsumtion av kött och andra produkter från djur har gjorts möjlig genom en många gånger rent industriell djurhållning där priset för konsumenterna kan pressas men priset för djuren ofta blir mycket högt. Nästan allt färskt kött som handlas i butik är svenskt, men det omvända gäller i restaurangsektorn. I butiker finns en fungerande ursprungsmärkning, vilket ännu inte finns i restauranger och storkök. Jag och mitt parti vill att regeringen vidtar åtgärder för att införa obligatorisk ursprungsmärkning av kött och andra animalieprodukter på restauranger och inom storkök.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 13 och 2025/26:3432 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår motionerna 2025/26:641 av Heléne Björklund (S), 2025/26:2404 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2, 2025/26:2833 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 23, 2025/26:2856 av Markus Wiechel (SD) yrkande 3, 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 49 i denna del och 2025/26:3733 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 22.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP).
Offentlig konsumtion – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att animaliska livsmedel och andra produkter från djur som behandlats på ett sätt som skulle vara förbjudet i Sverige inte ska serveras eller användas i offentlig verksamhet, och att offentlig upphandling ska styra mot mer ekologisk djurhållning.
- De menar att animaliska livsmedel och andra djurprodukter från djur som behandlats på ett sätt som är förbjudet i Sverige inte ska serveras eller användas i offentlig verksamhet.
Visa vad de skrev
”För mig och mitt parti är det en självklarhet att animaliska livsmedel och andra produkter som kommer från djur som behandlats på ett sätt som skulle vara förbjudet i Sverige inte ska kunna serveras eller användas inom offentliga verksamheter.”
- De menar att Upphandlingsmyndighetens kriterier kan göra att livsmedel uppfyller detta, men att kriterier för andra djurprodukter som läder behöver utvecklas.
Visa vad de skrev
”Upphandlingsmyndigheten har kriterier som möjliggör att livsmedel lever upp till detta, men kriterier för övriga djurprodukter, som t.ex. läder, behöver utvecklas.”
- De menar att offentlig upphandling ska gå före, driva på utvecklingen och använda de kriterier som Upphandlingsmyndigheten har tagit fram.
Visa vad de skrev
”Det är viktigt att offentlig upphandling går före, driver på utvecklingen och använder sig av de möjligheter som Upphandlingsmyndigheten tagit fram i form av kriterier.”
- De menar att offentlig upphandling också ska styra mot mer ekologisk djurhållning.
Visa vad de skrev
”Det är viktigt att den också styr mot mer ekologisk djurhållning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För mig och mitt parti är det en självklarhet att animaliska livsmedel och andra produkter som kommer från djur som behandlats på ett sätt som skulle vara förbjudet i Sverige inte ska kunna serveras eller användas inom offentliga verksamheter. Upphandlingsmyndigheten har kriterier som möjliggör att livsmedel lever upp till detta, men kriterier för övriga djurprodukter, som t.ex. läder, behöver utvecklas. Det är viktigt att offentlig upphandling går före, driver på utvecklingen och använder sig av de möjligheter som Upphandlingsmyndigheten tagit fram i form av kriterier. Det är viktigt att den också styr mot mer ekologisk djurhållning. Ökade inköp av ekologiskt i offentlig sektor har också visat sig innebära att mer klimatsmart och hälsosam mat serveras, med ett större inslag av baljväxter och fler vegetariska dagar på menyerna.
Bästföredatum och åtgärder för att minska matsvinnet i konsumentledet – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att ge livsmedelsbranschen tydligare krav att informera om livsmedlets hållbarhet.
- De menar att mat ofta slängs i onödan för att många konsumenter tror att maten är skadlig att äta efter bästföredatumet.
Visa vad de skrev
”I dag slängs mat ofta helt i onödan eftersom många konsumenter tror att maten är skadlig att äta efter bästföredatumet.”
- De menar att det finns en stor kunskapslucka om vad datummärkning innebär.
Visa vad de skrev
”Det finns en stor kunskapslucka kring vad datummärkning innebär.”
- De menar att märkning med ”bäst före – ofta bra efter” har visat sig bidra till bättre förståelse och minskat matsvinn.
Visa vad de skrev
”Märkning med ”bäst före – ofta bra efter” har visat sig bidra till bättre förståelse och minskat matsvinn.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I dag slängs mat ofta helt i onödan eftersom många konsumenter tror att maten är skadlig att äta efter bästföredatumet. Det finns en stor kunskapslucka kring vad datummärkning innebär. Märkning med ”bäst före – ofta bra efter” har visat sig bidra till bättre förståelse och minskat matsvinn. Därför föreslår jag och mitt parti att livsmedelsbranschen får tydligare krav på sig att informera om livsmedlets hållbarhet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 87 och avslår motionerna 2025/26:2789 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 14 och 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 49 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP).
Konsumtion av livsmedel med låg klimatpåverkan – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska arbeta för en minskad men mer medveten konsumtion av animaliska livsmedel, där växtbaserade alternativ får en större roll och animaliska livsmedel håller höga djurskyddskrav.
- De menar att den höga konsumtionen av kött och andra produkter från djur har möjliggjorts av en industriell djurhållning som pressar priset för konsumenten men blir dyrt för djuren.
Visa vad de skrev
”Dagens höga konsumtion av kött och andra produkter från djur har gjorts möjlig genom en många gånger rent industriell djurhållning där priset för konsumenterna kan pressas men priset för djuren ofta blir mycket högt.”
- De menar att djurhållningen har särskilt stor negativ inverkan på klimatet och den biologiska mångfalden.
Visa vad de skrev
”Djurhållningen har speciellt stor negativ inverkan på klimatet och världens biologiska mångfald.”
- De menar att Sveriges stora import av kött och foder bidrar till negativ miljöpåverkan i andra länder.
Visa vad de skrev
”Sverige har en mycket omfattande import av kött och foder och bidrar därigenom till negativ miljöpåverkan i andra länder.”
- De menar att stärkta djurskyddskrav behöver kombineras med en minskad men mer medveten konsumtion av animaliska livsmedel för att inte konsumenterna ska välja billigare kött med sämre djurhållning.
Visa vad de skrev
”Om vi däremot kombinerar stärkta djurskyddskrav med åtgärder för en minskad men mer medveten konsumtion av animaliska livsmedel”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Dagens höga konsumtion av kött och andra produkter från djur har gjorts möjlig genom en många gånger rent industriell djurhållning där priset för konsumenterna kan pressas men priset för djuren ofta blir mycket högt. Djurhållningen har speciellt stor negativ inverkan på klimatet och världens biologiska mångfald. Djurhållningen är också en av de allra största orsakerna till markförstörelse, vattenbrist, vattenföroreningar och skövling av regnskog. Sverige har en mycket omfattande import av kött och foder och bidrar därigenom till negativ miljöpåverkan i andra länder.
Dricksvattenberedskap – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 13)
Att riksdagen säger ja till att säkerställa akut dricksvattentillgång för alla vid långvarig värme och risk för vattenbrist, bland annat genom att dricksvatten finns på offentliga platser.
- De menar att klimatförändringarna kommer att leda till fler och längre värmeböljor.
Visa vad de skrev
”klimatförändringarna kommer att medföra fler och längre värmeböljor”
- De menar att ihållande värme på sommaren kan orsaka hälsoproblem och ökad dödlighet.
Visa vad de skrev
”Ihållande perioder av värme under sommaren kan orsaka både hälsoproblem och ökad dödlighet.”
- De menar att äldre, kroniskt sjuka, personer med funktionsnedsättning, små barn och gravida är särskilt utsatta vid värmebölja.
Visa vad de skrev
”Riskgrupperna vid värmebölja är äldre, kroniskt sjuka, personer med funktionsnedsättning, små barn och gravida”
- De menar att dricksvatten behöver finnas tillgängligt på offentliga platser.
Visa vad de skrev
”Detta innebär att dricksvatten behöver finnas tillgängligt på offentliga platser.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Värmebölja är ett begrepp som används för en längre period med höga dagstemperaturer, och klimatförändringarna kommer att medföra fler och längre värmeböljor. Ihållande perioder av värme under sommaren kan orsaka både hälsoproblem och ökad dödlighet. Riskgrupperna vid värmebölja är äldre, kroniskt sjuka, personer med funktionsnedsättning, små barn och gravida samt personer som tar vissa mediciner som påverkar kroppens förmåga att anpassa kroppsvärmen och vätskebalansen.
Den akuta dricksvattentillgången behöver säkerställas för alla vid långvarig värme och vid risker för vattenbrist i delar av landet men även för dem som rör sig hemifrån eller lever utan fast adress. Detta innebär att dricksvatten behöver finnas tillgängligt på offentliga platser.
Förbättrat regelverk om beskattning av skogProp. 2025/26:69 · beslutad 25 februari 2026
Ändrad utformning av reglerna om beskattning av skog – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen går vidare med utredningens huvudförslag och utreder skattefri ersättning vid områdesskydd enligt miljöbalken, samt förlänger tiden för periodisering på naturvårdskonton så att den matchar naturvårdsavtalens löptid.
- De menar att regeringen bör gå vidare med utredningens huvudförslag och utreda skattefri ersättning vid områdesskydd enligt miljöbalken, likt systemen i Norge och Finland.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör dock gå vidare med utredningens huvudförslag, dvs. att utreda skattefri ersättning vid områdesskydd enligt miljöbalken, likt systemen i Norge och Finland.”
- De menar att förutsättningar bör skapas så att höga naturvärden blir en tillgång och inte en belastning för markägare.
Visa vad de skrev
”att skapa förutsättningar för att höga naturvärden ska utgöra en tillgång och inte en belastning för markägare.”
- De menar att periodisering på naturvårdskonton bör vara möjlig under längre tid än tio år, eftersom naturvårdsavtal ofta löper längre än tio år.
Visa vad de skrev
”Vi föreslår också att periodisering på naturvårdskonton bör vara möjlig under en längre tid än tio år, med hänsyn bl.a. till att löptiden för naturvårdsavtal ofta överskrider tio år.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar att regeringen går vidare med förslag om förbättrade villkor för beskattning av skog, och anser att dessa är ett steg framåt. Förslagen kommer ursprungligen från Skogsutredningens betänkande Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (SOU 2020:73), som tillkom genom en uppgörelse mellan Miljöpartiet och samarbetspartierna i regeringsunderlaget under den förra mandatperioden. Regeringen bör dock gå vidare med utredningens huvudförslag, dvs. att utreda skattefri ersättning vid områdesskydd enligt miljöbalken, likt systemen i Norge och Finland. Vi instämmer i utredningens konstaterande att ett av de mest effektiva sätten att gynna ett gott samarbete mellan staten och enskilda i naturvården är att skapa förutsättningar för att höga naturvärden ska utgöra en tillgång och inte en belastning för markägare. Det är i en sådan kontext förslaget om en skattefri ersättning bör ses.
Vi föreslår också att periodisering på naturvårdskonton bör vara möjlig under en längre tid än tio år, med hänsyn bl.a. till att löptiden för naturvårdsavtal ofta överskrider tio år. Regeringen bör därför förlänga tiden för periodisering, så att den överensstämmer med löptiden för avtalen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3869 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt avslår motion 2025/26:3868 av Helena Vilhelmsson och Anders Karlsson (båda C) yrkandena 1–5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ilona Szatmári Waldau (V) och Malte Tängmark Roos (MP).
Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringarProp. 2025/26:66 · beslutad 25 februari 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar.
- De menar att förslaget är dyrt, har svag träffsäkerhet och väntas ge betydande inkomstbortfall, och att effekterna i övrigt är osäkra.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag är dyrt, har svag träffsäkerhet och väntas leda till betydande inkomstbortfall. Effekterna i övrigt är osäkra.”
- De menar att beredningen har varit bristfällig eftersom förslaget remitterades först efter att propositionen lämnades till riksdagen.
Visa vad de skrev
”Vidare har beredningen varit bristfällig eftersom förslaget – som ingår i budgetpropositionen – remitterades först efter att nämnda proposition lämnades till riksdagen.”
- De menar att resurserna i stället borde användas till åtgärder som stärker utbildning och studieekonomi och till stöd åt unga som faktiskt har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.
Visa vad de skrev
”Resurserna borde i stället användas till bl.a. åtgärder som stärker utbildning och studieekonomi samt till att ge stöd åt unga som faktiskt har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag är dyrt, har svag träffsäkerhet och väntas leda till betydande inkomstbortfall. Effekterna i övrigt är osäkra. Vidare har beredningen varit bristfällig eftersom förslaget – som ingår i budgetpropositionen – remitterades först efter att nämnda proposition lämnades till riksdagen. Resurserna borde i stället användas till bl.a. åtgärder som stärker utbildning och studieekonomi samt till att ge stöd åt unga som faktiskt har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringens förslag bör mot denna bakgrund avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3867 av Tony Haddou m.fl. (V) och 2025/26:3870 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:66.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Nivån på arbetsgivaravgifterna och ungas etablering på arbetsmarknaden – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att pengarna som är avsatta för den aktuella reformen i stället används till mer träffsäkra och kostnadseffektiva åtgärder för ungas etablering på arbetsmarknaden.
- De menar att pengarna som avsatts för reformen i stället bör gå till mer träffsäkra och kostnadseffektiva åtgärder för ungas etablering på arbetsmarknaden.
Visa vad de skrev
”De resurser som har avsatts för den aktuella reformen borde i stället användas till mer träffsäkra och kostnadseffektiva åtgärder för ungas etablering på arbetsmarknaden.”
- De menar att Arbetsförmedlingen behöver stärkas och bli mer närvarande, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden.
Visa vad de skrev
”Till exempel behöver Arbetsförmedlingen stärkas och bli mer närvarande, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden.”
- De menar att det behövs fler aktiva insatser och stöd till dem som står längst ifrån arbetsmarknaden.
Visa vad de skrev
”Det behövs fler aktiva insatser och stöd till de som står längst ifrån arbetsmarknaden.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
De resurser som har avsatts för den aktuella reformen borde i stället användas till mer träffsäkra och kostnadseffektiva åtgärder för ungas etablering på arbetsmarknaden. Till exempel behöver Arbetsförmedlingen stärkas och bli mer närvarande, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden. Det behövs fler aktiva insatser och stöd till de som står längst ifrån arbetsmarknaden. Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med det anförda.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3870 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 2 och avslår motion 2025/26:3862 av Martina Johansson och Anders W Jonsson (båda C).
Nästa steg för en god och nära vårdProp. 2025/26:19 · beslutad 25 februari 2026
Psykiska vårdbehov – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska göra en djupare analys av de ekonomiska konsekvenserna av förslaget om psykiska vårdbehov och vid behov återkomma med förslag på finansiering.
- De menar att det behövs en djupare analys av vad förslaget om psykiska vårdbehov får för ekonomiska konsekvenser för en redan pressad vård med kommuner och regioner som saknar tillräckliga ekonomiska medel.
Visa vad de skrev
”behovet av en djupare analys av vad förslaget om psykiska vårdbehov får för ekonomiska konsekvenser för en redan pressad vård med kommuner och regioner som saknar tillräckliga ekonomiska medel.”
- De menar att regeringen bör återkomma till riksdagen med en fördjupad analys av vad förslaget får för ekonomiska konsekvenser.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör återkomma till riksdagen med en fördjupad analys av vad förslaget får för ekonomiska konsekvenser.”
- De menar att regeringen bör återkomma med förslag på finansiering om analysen visar att det behövs ekonomiska tillskott för att klara uppdraget utan att verksamheten blir lidande.
Visa vad de skrev
”Vidare bör regeringen återkomma med förslag på finansiering för det fall den ekonomiska konsekvensanalysen visar att det finns behov av ekonomiska tillskott för att klara uppdraget utan att verksamheten blir lidande.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag vill lyfta fram behovet av en djupare analys av vad förslaget om psykiska vårdbehov får för ekonomiska konsekvenser för en redan pressad vård med kommuner och regioner som saknar tillräckliga ekonomiska medel. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en fördjupad analys av vad förslaget får för ekonomiska konsekvenser. Vidare bör regeringen återkomma med förslag på finansiering för det fall den ekonomiska konsekvensanalysen visar att det finns behov av ekonomiska tillskott för att klara uppdraget utan att verksamheten blir lidande.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3815 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkandena 2 och 3 samt avslår motion 2025/26:3815 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Nils Seye Larsen (MP).
Ett nytt förbud mot spel på kreditProp. 2025/26:11 · beslutad 17 februari 2026
Spel för allmännyttiga ändamål – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att undanta spel som går till allmännyttiga ändamål från förbudet mot att spela på kredit.
- De menar att förbudet är ett trubbigt verktyg som riskerar att slå hårt mot föreningsliv och civilsamhälle och som strider mot målet att värna allmännyttiga intäkter från spel.
Visa vad de skrev
”Jag anser att det föreslagna förbudet är ett trubbigt verktyg som riskerar att få oproportionerligt stora negativa konsekvenser för svenskt föreningsliv och civilsamhällets ideella organisationer, vilket är i strid med målet för spel-politiken om att värna allmännyttiga intäkter från spel.”
- De menar att regeringens lösning med undantag i enskilda fall är otillräcklig och skapar administrativt krångel och osäkerhet för de allmännyttiga organisationerna.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om att Spelinspektionen ska kunna ge undantag i enskilda fall är otillräckligt. Det skapar en administrativ börda och en osäkerhet för de allmännyttiga organisationerna.”
- De menar att fysiska lotter är en spelform med låg risk som nu riskerar att drabbas av ett förbud som är tänkt att träffa högriskspel online.
Visa vad de skrev
”Det handlar om spelformer med låg risk, som fysiska lotter, som nu riskerar att drabbas hårt av ett förbud som är avsett att träffa högriskspel online.”
- De menar att intäkter från lotterier i dag är avgörande för att finansiera barn- och ungdomsidrott, kultur och sociala insatser.
Visa vad de skrev
”De intäkter som genereras från lotterier är i dag avgörande för att finansiera barn- och ungdomsidrott, kulturverksamhet, sociala insatser och mycket annat som bygger samman vårt samhälle.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag anser att det föreslagna förbudet är ett trubbigt verktyg som riskerar att få oproportionerligt stora negativa konsekvenser för svenskt föreningsliv och civilsamhällets ideella organisationer, vilket är i strid med målet för spel-politiken om att värna allmännyttiga intäkter från spel. Under remissrundan har samstämmig kritik framförts från idrottsrörelsen och övriga civilsamhället, vars verksamhet kan bli hårt drabbad om denna finansieringskälla skulle försvinna. De intäkter som genereras från lotterier är i dag avgörande för att finansiera barn- och ungdomsidrott, kulturverksamhet, sociala insatser och mycket annat som bygger samman vårt samhälle. Det handlar om spelformer med låg risk, som fysiska lotter, som nu riskerar att drabbas hårt av ett förbud som är avsett att träffa högriskspel online.
Regeringens förslag om att Spelinspektionen ska kunna ge undantag i enskilda fall är otillräckligt. Det skapar en administrativ börda och en osäkerhet för de allmännyttiga organisationerna. I stället för en byråkratisk och oförutsägbar undantagsprocess bör spel för allmännyttiga ändamål helt undantas från lagstiftningen. Detta skulle vara en proportionerlig och ändamålsenlig avvägning som värnar civilsamhällets finansiering, samtidigt som det övergripande målet att motverka spelproblem kvarstår.
Med anledning av det som nämnts ovan anser jag att riksdagen bör rikta ett tillkännagivande till regeringen om att undanta spel för allmännyttiga ändamål från förbudet mot spel på kredit.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3820 av Mats Berglund m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Mats Berglund (MP).
Utökade registerkontroller vid anställning i kommunProp. 2025/26:61 · beslutad 28 januari 2026
Registerkontroller – reservation, röstade nej
Vad ville C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen tillkännager för regeringen att den ska prioritera arbetet med utredningens förslag om löpande registerkontroller under pågående anställning, skyndsamt utvidga antalet brottstyper som ska ingå i en registerkontroll vid offentliga anställningar och säkerställa att utredningen utreder registerkontroll av personer som i sitt uppdrag har direkt och regelbunden kontakt med vuxna med intellektuell funktionsnedsättning.
- De menar att frågan om löpande eller återkommande registerkontroller under anställning är angelägen och att regeringen därför bör prioritera arbetet med utredningens förslag så att de snabbt blir rättssäker lagstiftning.
Visa vad de skrev
”Eftersom frågan är angelägen bör regeringen därefter prioritera arbetet med att bereda de förslag som utredningen lämnar så att de så snart som möjligt kan resultera i en konkret och rättssäker lagstiftning.”
- De menar att utvecklingen med grov organiserad brottslighet, kriminell ekonomi, otillåten påverkan och infiltration gör att det behövs fler brottstyper i registerutdragen.
Visa vad de skrev
”Vidare medför utvecklingen med en ständigt ökande utbredning av grov organiserad brottslighet, kriminell ekonomi, otillåten påverkan och försök till infiltration av välfärdens verksamheter ett behov av att bredda katalogerna över vilka brottstyper som ska framgå av ett registerutdrag.”
- De menar att regeringen skyndsamt bör utvidga vilka brottstyper som ingår i en registerkontroll vid offentliga anställningar.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför också skyndsamt utvidga antalet brottstyper som ska ingå i en registerkontroll vid offentliga anställningar.”
- De menar att det i alla slags verksamheter, inte bara vissa, bör finnas möjlighet till registerkontroll av personer som har direkt och regelbunden kontakt med vuxna med intellektuell funktionsnedsättning.
Visa vad de skrev
”Slutligen anser vi att det är viktigt att det i alla slags verksamheter, inte bara vissa, finns en möjlighet till registerkontroll av personer som i sitt uppdrag har direkt och regelbunden kontakt med vuxna personer med en intellektuell funktionsnedsättning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det aktuella lagförslaget om utökade möjligheter till registerkontroller är välkommet och efterfrågat och något som Centerpartiet länge har verkat för. Det innebär bl.a. en ny möjlighet till registerkontroll av personer som ska arbeta i hemmet åt äldre personer eller vuxna med funktionsnedsättning samt en utökad möjlighet till registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Vi har därför tidigare i betänkandet ställt oss bakom lagförslaget, som också delvis tillgodoser motionerna 2025/26:1171 (C) och 2025/26:3581 (C) yrkande 16 från allmänna motionstiden.
Det finns dock skäl att utvidga regleringen ytterligare för framtiden. Till att börja med behövs det nämligen en möjlighet att göra löpande eller återkommande registerkontroller under pågående anställning. Därför är det positivt att regeringen har gett Utredningen om bakgrundskontroller i uppdrag att lämna förslag på ett ändamålsenligt, proportionerligt och rättssäkert regelverk för uppföljande bakgrundskontroller under pågående anställning eller uppdrag. Utredningsuppdraget ska redovisas senast den 11 mars 2027. Eftersom frågan är angelägen bör regeringen därefter prioritera arbetet med att bereda de förslag som utredningen lämnar så att de så snart som möjligt kan resultera i en konkret och rättssäker lagstiftning.
Vidare medför utvecklingen med en ständigt ökande utbredning av grov organiserad brottslighet, kriminell ekonomi, otillåten påverkan och försök till infiltration av välfärdens verksamheter ett behov av att bredda katalogerna över vilka brottstyper som ska framgå av ett registerutdrag. Urvalet bör omfatta brott som kan antas påverka lämpligheten för en anställning som innefattar myndighetsutövning eller som ger tillgång till känsliga uppgifter, ekonomiska resurser eller utsatta individer. Självklart måste förändringen uppfylla nödvändiga krav på proportionalitet och integritetsskydd för den enskilde. Det centrala är att regelverket speglar dagens faktiska risker – inte gårdagens. Regeringen bör därför också skyndsamt utvidga antalet brottstyper som ska ingå i en registerkontroll vid offentliga anställningar.
Slutligen anser vi att det är viktigt att det i alla slags verksamheter, inte bara vissa, finns en möjlighet till registerkontroll av personer som i sitt uppdrag har direkt och regelbunden kontakt med vuxna personer med en intellektuell funktionsnedsättning. Regeringen bör därför säkerställa att Utredningen om bakgrundskontroller utreder den frågan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3865 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 1 och 2, bifaller delvis motionerna 2025/26:1171 av Anne-Li Sjölund och Christofer Bergenblock (båda C), 2025/26:1375 av Sanne Lennström och Inga-Lill Sjöblom (båda S), 2025/26:2175 av Johanna Rantsi (M), 2025/26:2185 av Johanna Rantsi (M) yrkande 3, 2025/26:3581 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 16 och 2025/26:3702 av Elin Nilsson m.fl. (L) samt avslår motionerna 2025/26:2185 av Johanna Rantsi (M) yrkande 2 och 2025/26:2703 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S).
Arbetsprövning med bibehållen sjukpenningProp. 2025/26:53 · beslutad 28 januari 2026
Prövoperioden för arbetsprövning – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till förslaget om arbetsprövning med bibehållen sjukpenning, men att prövoperioden ska pågå i två perioder om vardera fyra sammanhängande veckor i stället för 14 dagar.
- De menar att den korta prövoperioden riskerar att försvåra planerade åtgärder på arbetsplatsen och försämra möjligheterna att återgå i arbete.
Visa vad de skrev
”Enligt vår mening riskerar det att försvåra genomförandet av planerade åtgärder på arbetsplatsen och försämra möjligheterna till återgång i arbete.”
- De menar att en försäkrad som har påbörjat två perioder men inte kunnat fullfölja dem, till exempel på grund av kortare sjukdom, inte kan göra fler arbetsprövningar inom ramtiden på 365 dagar.
Visa vad de skrev
”En försäkrad som har påbörjat två perioder men inte har kunnat fullfölja dem av någon anledning, exempelvis på grund av kortare sjukdom, har dock inte möjlighet att genomföra någon mer arbetsprövning inom ramtiden om 365 dagar.”
- De menar att den försäkrade behöver få pröva olika arbetsmoment i en rimlig takt under en längre prövoperiod än 14 dagar.
Visa vad de skrev
”Den försäkrade behöver därför få möjlighet att pröva olika arbetsmoment i en rimlig takt under en längre prövoperiod än 14 dagar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi ställer oss positiva till förslaget i propositionen om att en försäkrad ska få möjlighet att arbetspröva med bibehållen sjukpenning. Det ger möjlighet för fler att komma i arbete. En försäkrad som har påbörjat två perioder men inte har kunnat fullfölja dem av någon anledning, exempelvis på grund av kortare sjukdom, har dock inte möjlighet att genomföra någon mer arbetsprövning inom ramtiden om 365 dagar. Enligt vår mening riskerar det att försvåra genomförandet av planerade åtgärder på arbetsplatsen och försämra möjligheterna till återgång i arbete. Den försäkrade behöver därför få möjlighet att pröva olika arbetsmoment i en rimlig takt under en längre prövoperiod än 14 dagar. Mot den bakgrunden ska riksdagen anta regeringens lagförslag med den ändringen att prövoperioden för arbetsprövning får pågå i två perioder om vardera fyra sammanhängande veckor.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken med den ändringen att uttrycket ”14 sammanhängande dagar” i 27 kap. 8 b § ska bytas ut mot ”fyra sammanhängande veckor”.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3852 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) och avslår proposition 2025/26:53 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Malte Tängmark Roos (MP).
Flexibilitet – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till större flexibilitet mellan två perioder av arbetsprövning, så att en period ska kunna avbrytas kortvarigt.
- De menar att en period av arbetsprövning kan behöva avbrytas under en kort tid av ett skäl som inte går att förutse.
Visa vad de skrev
”En prövoperiod skulle kunna behöva avbrytas under en kort tid av något skäl som inte går att förutse.”
- De menar att kravet på minst 30 dagar mellan två perioder av arbetsprövning riskerar att fördröja en återgång i arbete.
Visa vad de skrev
”Förslaget om att det ska gå minst 30 dagar mellan två prövoperioder riskerar att fördröja en återgång i arbete.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det behöver finnas större flexibilitet mellan två perioder av arbetsprövning. En prövoperiod skulle kunna behöva avbrytas under en kort tid av något skäl som inte går att förutse. Förslaget om att det ska gå minst 30 dagar mellan två prövoperioder riskerar att fördröja en återgång i arbete. Det bör därför införas större flexibilitet i detta avseende.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3846 av Anders W Jonsson och Martina Johansson (båda C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Malte Tängmark Roos (MP) och Madeleine Atlas (C).
Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som reservationen föreslår i stället för regeringens.
- De menar att regeringen saknar politisk vilja och har misslyckats med att ta Sverige framåt.
Visa vad de skrev
”Jag anser att det största hindret är att regeringen saknar den politiska viljan och helt har misslyckats med att ta Sverige framåt.”
- De menar att en snabb grön omställning av industrin och energisystemet behövs för att nå klimatmålen och stärka konkurrenskraften.
Visa vad de skrev
”För att Sverige ska nå sina klimatmål och samtidigt stärka sin internationella konkurrenskraft krävs en kraftfull och snabb grön omställning av industrin och energisystemet.”
- De menar att regeringens förslag om statligt kärnkraftsstöd ökar risken för elbrist i närtid och bromsar elektrifieringen.
Visa vad de skrev
”Jag motsätter mig regeringens förslag om statligt kärnkraftsstöd som ökar risken för elbrist i närtid och därmed bromsar elektrifieringen.”
- De menar att energieffektiviseringar är det billigaste och snabbaste sättet att få fram mer el, och att stöd till detta därför ska återinföras.
Visa vad de skrev
”Eftersom det enskilt billigaste och snabbaste sättet att få fram mer tillgänglig el är genom energieffektiviseringar ska stöd till energieffektivisering av företag och flerbostadshus återinföras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Lågkonjunkturen har bitit sig fast, hushållen är fortfarande försiktiga och arbetslösheten har stigit till rekordnivåer. Utsläppen av växthusgaser har ökat kraftigt och Sverige missar samtliga nationella och EU-beslutade klimatmål med stor marginal.
Samtidigt lever vi i möjligheternas tid där det aldrig varit så enkelt att ställa om till en hållbar värld med en rättvis klimatomställning. Tekniken och kunskapen finns där samtidigt som människor längtar efter att få det bättre och vara en del av omställningen. Jag anser att det största hindret är att regeringen saknar den politiska viljan och helt har misslyckats med att ta Sverige framåt. Så behöver det inte vara.
För att Sverige ska nå sina klimatmål och samtidigt stärka sin internationella konkurrenskraft krävs en kraftfull och snabb grön omställning av industrin och energisystemet. Det s.k. Klimatklivet och Industriklivet ska utökas. Vid sidan av ett planeringsmål för elproduktion bör ett investeringsstöd för grön baskraft införas. Målet är 10 GW grön baskraft till 2030. Jag motsätter mig regeringens förslag om statligt kärnkraftsstöd som ökar risken för elbrist i närtid och därmed bromsar elektrifieringen. Det är i nuläget också oklart hur de statliga lånen kommer att påverka Sveriges offentliga finanser. Eftersom det enskilt billigaste och snabbaste sättet att få fram mer tillgänglig el är genom energieffektiviseringar ska stöd till energieffektivisering av företag och flerbostadshus återinföras.
En rättvis omställning kräver åtgärder inom transportsektorn, och för att minska utsläppen från transporterna behöver inriktningen på politiken läggas på åtgärder som stimulerar till att byta från fossilt drivmedel till el och fossilfria bränslen, effektiviserar transporterna samt stimulerar övergången till andra effektiva färdmedel. Järnvägen behöver rustas kraftigt och byggas ut i hela landet. Underhållet av järnvägen ska tas tillbaka i statlig regi. Det ska också vara billigare att resa med kollektivtrafiken än med bilen, och därför ska det införas ett s.k. Sverigekort som ger möjlighet till resor med lokal och regional kollektivtrafik i hela landet.
I stora delar av landet är bilen helt nödvändig, så för att göra det billigare och enklare att köra fossilfritt ska en nationell elbilsoffensiv genomföras i form av bl.a. en mer träffsäker elbilsbonus riktad till boende på landsbygden och i glesbygd. Ett svenskt utsläppshandelssystem som styr mot utsläppsminskningar i linje med Sveriges klimatmål ska också införas och intäkterna från detta system ska sedan gå tillbaka till hushållen.
För att rusta samhället mot klimatförändringarnas konsekvenser behövs åtgärder för klimatanpassning, bl.a. att det införs en riktad statlig finansiering till ett antal storskaliga projekt på lokal och regional nivå.
Barnfamiljernas ekonomiska situation ska stärkas genom ett höjt och inflationssäkrat barnbidrag. Även bostadsbidraget ska höjas, särskilt för barnfamiljer med små marginaler. Ytterligare jobbskatteavdrag avvisas liksom sänkta arbetsgivaravgifter för unga till förmån för mer träffsäkra åtgärder för att stärka hushållens ekonomi. En tillfällig skatt på bankernas övervinster ska införas.
Rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger nej till utskottets förslag och i stället fastställer ett högre utgiftstak, andra utgiftsramar och en annan inkomstberäkning för 2026 och preliminära ramar för 2027–2028, samt säger nej till delar av sänkt skatt på arbetsinkomster.
- De menar att balansmålet bör kompletteras med ett investeringsmål och ett särskilt investeringsutrymme så att det går att investera i grön omställning.
Visa vad de skrev
”ställer sig bakom att balansmålet ska kompletteras med ett investeringsmål och ett särskilt investeringsutrymme för att möjliggöra investeringar i grön omställning”
- De menar att regeringen bör klimatsäkra det finanspolitiska ramverket och inrätta en offentlig investeringsbudget för en rättvis klimatomställning.
Visa vad de skrev
”ställa sig bakom att regeringen ska klimatsäkra det finanspolitiska ramverket och inrätta en offentlig investeringsbudget för en rättvis klimatomställning”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Miljöpartiets föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2026–2028 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2026. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2027 och 2028 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställande av utgiftsramar för utgiftsområden och beräkningen av inkomster för 2026 ska därmed göras i enlighet med Miljöpartiets förslag i bilaga 4 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2027 och 2028 ska godkännas i enlighet med vårt förslag i bilaga 5 i betänkandet. Riksdagen bör också ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Miljöpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2026 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännage detta för regeringen. Riksdagen bör även avslå proposition 2025/26:32 Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning i de delar som gäller jobbskatteavdraget samt det förhöjda grundavdraget. Riksdagen bör också ställa sig bakom att regeringen ska klimatsäkra det finanspolitiska ramverket och inrätta en offentlig investeringsbudget för en rättvis klimatomställning och tillkännage detta för regeringen.
Budgetpropositionen för 2026Prop. 2025/26:1 · beslutad 16 december 2025
Mål för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande – reservation, avstod (partiets ledamöter röstade olika)
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger nej till motionens begäran om ett tillkännagivande om målet för utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande.
- De menar att alla handelsrelationer ska ta hänsyn till miljön, klimatet och de mänskliga rättigheterna.
Visa vad de skrev
”Jag menar att alla handelsrelationer ska ta hänsyn till miljön, klimatet och de mänskliga rättigheterna.”
- De menar att handelspolitiken också ska bidra till att de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 nås.
Visa vad de skrev
”Handelspolitiken ska också bidra till att de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 nås.”
- De menar att internationella handelsavtal ska främja hållbar ekonomisk utveckling och inte försvåra för länder att stifta nya lagar för minskad klimatpåverkan eller till skydd för miljö, människor och djur.
Visa vad de skrev
”internationella handelsavtal ska främja hållbar ekonomisk utveckling mellan parterna och inte försvåra för länder att stifta nya lagar för minskad klimatpåverkan eller till skydd för miljö, människor och djur.”
- De menar att Sverige ska verka för att EU:s handelspolitik blir ett verktyg för fattigdomsbekämpning, mänskliga rättigheter, demokratisering och global klimatomställning.
Visa vad de skrev
”Jag vill att Sverige verkar för att EU:s handelspolitik ska vara ett verktyg för fattigdomsbekämpning, främjande av mänskliga rättigheter, demokratisering och global klimatomställning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag menar att alla handelsrelationer ska ta hänsyn till miljön, klimatet och de mänskliga rättigheterna. Handelspolitiken ska också bidra till att de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 nås. För att det ska bli verklighet måste dessa förhållanden prioriteras i den politik som förs på området. Sverige ska vara ett föregångsland för fri, rättvis och hållbar handel, och internationella handelsavtal ska främja hållbar ekonomisk utveckling mellan parterna och inte försvåra för länder att stifta nya lagar för minskad klimatpåverkan eller till skydd för miljö, människor och djur. Jag vill att Sverige verkar för att EU:s handelspolitik ska vara ett verktyg för fattigdomsbekämpning, främjande av mänskliga rättigheter, demokratisering och global klimatomställning. Motionsyrkandet som behandlas i detta avsnitt ger enligt min mening inte på ett tydligt sätt uttryck för en sådan inriktning. Jag avser därför inte att förorda att riksdagen gör ett tillkännagivande så som motionärerna begär.
Motionsyrkandet avstyrks därmed.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Katarina Luhr (MP).
Budgetpropositionen för 2026Prop. 2025/26:1 · beslutad 16 december 2025
Mål för utgiftsområde 15 – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att återinföra de tidigare målen för utgiftsområde 15, så att studiestödet ska utjämna skillnader mellan individer och grupper och bidra till ökad social rättvisa.
- De menar att samhällsklass, var man bor och bakgrund fortfarande spelar stor roll för om man påbörjar en utbildning.
Visa vad de skrev
”Tyvärr spelar fortfarande samhällsklass, var i landet du bor och bakgrund stor roll för om man ska påbörja en viss utbildning eller ej.”
- De menar att ett generöst och flexibelt studiestödssystem är viktigt för att bryta dessa mönster och göra utbildning tillgänglig för fler.
Visa vad de skrev
”Ett generöst och flexibelt studiestödssystem har en central roll för att bryta dessa mönster och för att göra kunskap och utbildning tillgängligt för fler.”
- De menar att fler människor behöver få möjlighet att utbilda sig och skola om sig när arbetsmarknaden förändras.
Visa vad de skrev
”Vi behöver ge fler människor möjlighet till utbildning och att skola om sig i takt med att arbetsmarknaden förändras.”
- De menar att regeringen ändrade målet i grunden utan beredning, vilket de tycker är mycket anmärkningsvärt.
Visa vad de skrev
”Med detta förändrade regeringen, till synes helt utan beredning, i grunden att studiestödssystemet ska verka utjämnande. Det är mycket anmärkningsvärt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi behöver ge fler människor möjlighet till utbildning och att skola om sig i takt med att arbetsmarknaden förändras. Tyvärr spelar fortfarande samhällsklass, var i landet du bor och bakgrund stor roll för om man ska påbörja en viss utbildning eller ej. Ett generöst och flexibelt studiestödssystem har en central roll för att bryta dessa mönster och för att göra kunskap och utbildning tillgängligt för fler. I budgetpropositionen för 2024 föreslog regeringen plötsligt att målet för studiestödssystemet skulle ändras och riksdagsmajoriteten beslutade i enlighet med detta. Lydelsen att studiestödet ska utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa ströks ur målformuleringen. Med detta förändrade regeringen, till synes helt utan beredning, i grunden att studiestödssystemet ska verka utjämnande. Det är mycket anmärkningsvärt.
Vi vill att studiestödet ska ha som mål att utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa, dvs. att de tidigare målen för utgiftsområdet ska återinföras.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:323 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:3519 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2 och 2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 11.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Ett starkt skydd för nätverks- och informationssystem – en ny cybersäkerhetslagProp. 2025/26:28 · beslutad 10 december 2025
Finansieringen av den nya lagen – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med en fördjupad analys av de ekonomiska konsekvenserna för den offentliga sektorn och säkerställer tillräcklig finansiering för kommuner och regioner.
- De menar att många remissinstanser har påpekat att genomförandet av lagen riskerar att bli mycket kostsamt, särskilt för kommuner och regioner som redan har en tuff ekonomi.
Visa vad de skrev
”Ett stort antal remissinstanser har påtalat att lagens genomförande riskerar att bli mycket kostsam – särskilt för kommuner och regioner som redan i dag befinner sig i ett ekonomiskt kärvt läge.”
- De menar att det är osäkert om de ökade statsbidragen räcker för kommuner och regioner, särskilt med tanke på andra krav i totalförsvarsuppbyggnaden.
Visa vad de skrev
”är det osäkert om dessa medel kommer att vara tillräckliga för kommuner och regioner, särskilt med tanke på de många andra krav som åläggs sektorn i totalförsvarsuppbyggnaden.”
- De menar att kommuner och regioner är centrala aktörer i det civila försvaret och att det därför är orimligt att staten inte samtidigt ser till att de har ekonomiska förutsättningar att säkra välfärden och fullfölja sina uppgifter i totalförsvarsutbyggnaden.
Visa vad de skrev
”Det är därför orimligt att staten inte samtidigt säkerställer att de har ekonomiska förutsättningar att säkra välfärden och fullfölja de uppgifter som följer med totalförsvarsutbyggnaden.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar propositionen som ett steg för att stärka Sveriges motståndskraft mot cyberhot. I en tid av ökade säkerhetspolitiska spänningar, där hybridhot såsom cyberattacker, sabotage och påverkansoperationer är en del av vardagen, är ett starkt och systematiskt cybersäkerhetsarbete helt avgörande. Vi står därför bakom regeringens förslag till en ny cybersäkerhetslag med nya krav på verksamhetsutövare att vidta åtgärder för att säkra sina informationssystem och rapportera incidenter. Samtidigt vill vi understryka vår oro för finansieringen av den nya lagen. Ett stort antal remissinstanser har påtalat att lagens genomförande riskerar att bli mycket kostsam – särskilt för kommuner och regioner som redan i dag befinner sig i ett ekonomiskt kärvt läge. Även om regeringen aviserat ökade generella statsbidrag inför 2026 för att finansiera genomförandet av lagen, är det osäkert om dessa medel kommer att vara tillräckliga för kommuner och regioner, särskilt med tanke på de många andra krav som åläggs sektorn i totalförsvarsuppbyggnaden. Kommuner och regioner är centrala aktörer i det civila försvaret. Det är därför orimligt att staten inte samtidigt säkerställer att de har ekonomiska förutsättningar att säkra välfärden och fullfölja de uppgifter som följer med totalförsvarsutbyggnaden.
Vi anser att regeringen bör återkomma med en fördjupad analys av de ekonomiska konsekvenserna för den offentliga sektorn och säkerställa tillräcklig finansiering för kommuner och regioner.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3834 av Ulf Holm m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Hanna Gunnarsson (V) och Ulf Holm (MP).
Påverkan på mindre företag och organisationer – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med förtydliganden om vilka företag och delar av verksamheter som ska omfattas av den föreslagna lagen, för att undvika orimliga krav på mindre företag och organisationer.
- De menar att det behöver förtydligas hur lagen ska tolkas och om bara de delar av verksamheten som påverkar säkerheten i relevanta tjänster ska omfattas.
Visa vad de skrev
”Det bör förtydligas hur lagen ska tolkas och om det endast är de delar av verksamheten som påverkar säkerheten i relevanta tjänster som ska omfattas.”
- De menar att dagens otydlighet kan skapa stora problem för mindre företag och till exempel inom gröna näringar.
Visa vad de skrev
”Dagens otydlighet kan skapa stora problem för mindre företag och t.ex. inom gröna näringar.”
- De menar att flera remissinstanser har pekat på brister i vilka företag eller verksamheter som verkligen påverkas av lagen.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser har påpekat brister i den föreslagna lagen när det gäller vilka företag eller aktiviteter som verkligen kommer att påverkas.”
- De menar att regeringens förändringar på cyberområdet inte ger optimala förutsättningar att stärka motståndskraften hos svenska företag och mindre organisationer.
Visa vad de skrev
”Regeringens förändringar på cyberområdet skapar inte optimala förutsättningar för att stärka motståndskraften hos svenska företag och mindre organisationer.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Flera remissinstanser har påpekat brister i den föreslagna lagen när det gäller vilka företag eller aktiviteter som verkligen kommer att påverkas. För många aktörer kan den nya lagen tydligt omfatta en del av verksamheten, medan andra delar inte är relevanta. Det bör förtydligas hur lagen ska tolkas och om det endast är de delar av verksamheten som påverkar säkerheten i relevanta tjänster som ska omfattas. Dagens otydlighet kan skapa stora problem för mindre företag och t.ex. inom gröna näringar. Regeringens förändringar på cyberområdet skapar inte optimala förutsättningar för att stärka motståndskraften hos svenska företag och mindre organisationer.
Skärpta regler för villkorlig frigivningProp. 2025/26:34 · beslutad 3 december 2025
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen behåller dagens regler för villkorlig frigivning och för när en ansökan om omvandling av fängelse på livstid får göras, men säger ja till de ändringar i lagförslaget som reservationen tar ställning för.
- De menar att utredningen bedömer att det saknas tillräckliga skäl att öka den strafftid som ska avtjänas innan villkorlig frigivning.
Visa vad de skrev
”Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet (SOU 2024:48) bedömer att det saknas tillräckliga skäl att öka den strafftid som ska avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske.”
- De menar att det saknas vetenskapligt stöd för att en längre fängelsetid i sig skulle minska risken för återfall i brott.
Visa vad de skrev
”det saknas vetenskapligt stöd för att en längre fängelsetid i sig skulle minska risken för återfall i brott”
- De menar att Kriminalvården pekar på att längre inlåsningstider skulle påverka verksamheten hårt, eftersom myndigheten redan har utmaningar med personal och platser.
Visa vad de skrev
”Kriminalvården framhåller den stora påverkan som längre inlåsningstider skulle innebära för verksamheten med tanke på de utmaningar som myndigheten har i dag i fråga om personalförsörjning och platstillskapande.”
- De menar att en förlängd fängelsetid riskerar att motverka rehabilitering, försvåra återinträdet i samhället och öka risken för återfall.
Visa vad de skrev
”En förlängning av fängelsetiden riskerar att motverka rehabilitering, försvåra återinträdet i samhället och därmed öka risken för återfall i brott.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet (SOU 2024:48) bedömer att det saknas tillräckliga skäl att öka den strafftid som ska avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske. En majoritet av remissinstanserna delar utredningens bedömning och avstyrker en höjning av kvotdelen. De har bl.a. hänvisat till att det saknas vetenskapligt stöd för att en längre fängelsetid i sig skulle minska risken för återfall i brott, att ändringen inte är ändamålsenlig och att återfallsfrekvensen bland de som friges från anstalt har minskat under en längre tid. Kriminalvården framhåller den stora påverkan som längre inlåsningstider skulle innebära för verksamheten med tanke på de utmaningar som myndigheten har i dag i fråga om personalförsörjning och platstillskapande. Jag instämmer i denna kritik.
Villkorlig frigivning fyller en viktig funktion för att den dömde, under kontrollerade former, ska kunna återanpassas till samhället. En minskad möjlighet till villkorlig frigivning får särskilt allvarliga konsekvenser för unga, vilket bl.a. Statens institutionsstyrelse har uttryckt oro över. En förlängning av fängelsetiden riskerar att motverka rehabilitering, försvåra återinträdet i samhället och därmed öka risken för återfall i brott.
Det är även tydligt att förslaget kommer att öka pressen på Kriminalvården. Myndigheten har redan i dag mycket stora utmaningar kopplade till beläggning, personalförsörjning och arbetsmiljö. Remissinstanser pekar bl.a. på att en höjning av den andel av det utdömda fängelsestraffet som ska avtjänas innan villkorlig frigivning kan aktualiseras riskerar att äventyra säkerheten i anstalterna och försvåra myndighetens långsiktiga planering. I och med att regeringen inte är lyhörd inför dessa synpunkter bidrar man till att öka pressen på Kriminalvården, med försämrad kvalitet som följd.
Sammantaget anser jag att det är tydligt att regeringens förslag saknar proportionalitet. Förslaget innebär en betydande ökning av den faktiska fängelsetiden utan att det finns ett tydligt underlag för att det bidrar till ökad trygghet i samhället. Regeringens motiv handlar snarare om att markera hårdhet i ett läge där kriminalpolitiken behöver vila på evidens och rättssäkerhet – inte på symbolpolitik. Därför anser jag att riksdagen ska avslå propositionen i den del som handlar om att höja gränsen för villkorlig frigivning från två tredjedelar till tre fjärdedelar av strafftiden.
När det gäller regeringens förslag om att en ansökan om omvandling av fängelse på livstid till ett tidsbestämt straff ska få göras tidigast efter tolv år, i stället för nuvarande tio år, är detta en direkt konsekvens av förslaget om den höjda andel som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske. Som framgår ovan motsätter jag mig en höjd kvotdel och anser följaktligen inte heller att tidpunkten för ansökan om omvandling ska senareläggas. Jag anser därför att riksdagen ska avslå regeringens förslag om att senarelägga tidpunkten för när en ansökan om omvandling av fängelse på livstid ska få göras.
Utvärdering – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen noggrant följer och utvärderar effekterna av de utökade möjligheterna att skjuta upp villkorlig frigivning och tar fram ytterligare kunskapsunderlag.
- De menar att förslagen inte har beretts av Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet och att flera remissinstanser har synpunkter.
Visa vad de skrev
”dessa förslag inte har beretts av Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet (SOU 2024:48) och att flera av remissinstanserna har synpunkter på förslagen.”
- De noterar att remissinstanserna pekar på att det finns svårigheter med att på ett tillförlitligt sätt bedöma en individs återfallsrisk och att det innebär ett avsteg från principen om likabehandling att låta risken för återfall avgöra frigivningstidpunkten.
Visa vad de skrev
”det finns svårigheter med att på ett tillförlitligt sätt bedöma en individs återfallsrisk och att det innebär ett avsteg från principen om likabehandling att låta risken för återfall avgöra frigivningstidpunkten.”
- De menar att effekterna av de utökade möjligheterna bör utvärderas inom rimlig tid.
Visa vad de skrev
”Effekterna av dessa åtgärder bör utvärderas inom en rimlig tid.”
- De menar att regeringen parallellt bör ta fram ytterligare kunskapsunderlag.
Visa vad de skrev
”Parallellt med att åtgärderna vidtas bör regeringen även ta fram ytterligare kunskapsunderlag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag har tidigare i betänkandet ställt mig bakom regeringens lagförslag om ökade möjligheter att skjuta upp tidpunkten för villkorlig frigivning vid misskötsamhet och risk för återfall i allvarlig brottslighet. Jag noterar samtidigt att dessa förslag inte har beretts av Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet (SOU 2024:48) och att flera av remissinstanserna har synpunkter på förslagen. När det gäller förslaget om att skjuta upp villkorlig frigivning vid risk för återfall i allvarlig brottslighet pekar remissinstanserna bl.a. på att det finns svårigheter med att på ett tillförlitligt sätt bedöma en individs återfallsrisk och att det innebär ett avsteg från principen om likabehandling att låta risken för återfall avgöra frigivningstidpunkten.
Ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvårdProp. 2025/26:27 · beslutad 3 december 2025
Framtida tandvårdsreform och högkostnadsskydd – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen bör utreda hur högkostnadsskyddet i tandvården kan utvecklas för att mer likna skyddet i övrig vård, och att tandvårdsreformen bör ha ett tydligare förebyggande fokus på unga.
- De menar att tandvårdsreformen bör ha ett tydligare förebyggande fokus på unga för att nå målen i tandvårdslagen.
Visa vad de skrev
”Enligt min mening bör tandvårdsreformen ha ett tydligare förebyggande fokus på unga för att uppnå målen i tandvårdslagen.”
- De menar att förslaget till högkostnadsskydd lägger vikt vid reparativ och restaurativ vård (vård som lagar tänder) i stället för på förebyggande insatser.
Visa vad de skrev
”Genom förslaget till högkostnadsskydd läggs tyngd på reparativ och restaurativ vård snarare än på förebyggande insatser.”
- De menar att regeringen bör utreda hur tandvårdens högkostnadsskydd kan utvecklas för att mer likna skyddet i övrig vård.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör utreda hur tandvårdens högkostnadsskydd kan utvecklas för att mer efterlikna det i övrig vård.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Enligt min mening bör tandvårdsreformen ha ett tydligare förebyggande fokus på unga för att uppnå målen i tandvårdslagen. Genom förslaget till högkostnadsskydd läggs tyngd på reparativ och restaurativ vård snarare än på förebyggande insatser. Regeringen bör utreda hur tandvårdens högkostnadsskydd kan utvecklas för att mer efterlikna det i övrig vård.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3824 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3 samt avslår motion 2025/26:3817 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Nils Seye Larsen (MP).
Uppföljning och utvärdering av reformen – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger till regeringen att utvärdera och följa upp reformen av tandvårdsstödet inom kort.
- De menar att flera remissinstanser varnar för olika konsekvenser av regeringens förslag.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser varnar för olika konsekvenser av regeringens förslag.”
- De menar att utvärderingen och uppföljningen inte bara ska gälla dem som får det förstärkta tandvårdsstödet, utan även andra grupper.
Visa vad de skrev
”En utvärdering och uppföljning bör innefatta inte bara de som omfattas av det förstärkta tandvårdsstödet utan även andra grupper.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att regeringen bör göra en utvärdering och uppföljning av reformen i närtid. Flera remissinstanser varnar för olika konsekvenser av regeringens förslag. En utvärdering och uppföljning bör innefatta inte bara de som omfattas av det förstärkta tandvårdsstödet utan även andra grupper.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2025/26:3821 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2, 2025/26:3824 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 2 och 2025/26:3825 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Karin Rågsjö (V), Christofer Bergenblock (C) och Nils Seye Larsen (MP).
Ytterligare kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncernerProp. 2025/26:22 · beslutad 3 december 2025
Konsekvensanalys av implementeringen av lagen om tilläggsskatt – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen genomför en samlad konsekvensanalys av implementeringen av lagen om tilläggsskatt, i linje med att Sverige ska uppfylla sina åtaganden för en globalt rättvis beskattning.
- De menar att implementeringen av regelverket har kantats av problem och att lagen om tilläggsskatt infördes i mycket snabb takt.
Visa vad de skrev
”Samtidigt har implementeringen av regelverket kantats av problem. När lagen om tilläggsskatt infördes skedde det i mycket snabb takt.”
- De menar att lagstiftningen i flera delar inte var fullt genomarbetad redan under beredningen och att flera remissinstanser påpekade detta.
Visa vad de skrev
”Redan under beredningen av propositionen framhöll vi att lagstiftningen i flera delar inte var fullt genomarbetad, vilket också påpekades av flera remissinstanser.”
- De menar att den komplicerade implementeringsprocessen och det omfattande regelverket riskerar att underminera syftet med den globala minimiskatten.
Visa vad de skrev
”Vi ser med oro på att den komplicerade implementeringsprocessen och det omfattande regelverket riskerar att underminera själva syftet med den globala minimiskatten.”
- De menar att det måste säkerställas att lagen fungerar så att den stoppar avancerad internationell skatteplanering samtidigt som företagens kostnader för att följa regelverket hålls på en rimlig nivå.
Visa vad de skrev
”För att undvika detta måste det säkerställas att lagen fungerar som det var tänkt, dvs. att den sätter stopp för avancerad internationell skatteplanering, samtidigt som företagens kostnader för att uppfylla regelverket hålls på en rimlig nivå.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är viktigt att Sverige uppfyller sina åtaganden och bidrar till en globalt rättvis beskattning. Samtidigt har implementeringen av regelverket kantats av problem. När lagen om tilläggsskatt infördes skedde det i mycket snabb takt. Detta är något som inte hör till vanligheterna och inte heller bör vara norm vid lagstiftningsarbetet. Redan under beredningen av propositionen framhöll vi att lagstiftningen i flera delar inte var fullt genomarbetad, vilket också påpekades av flera remissinstanser.
Lagen kompletterades med ytterligare bestämmelser i slutet av 2024. Vi framhöll då att det sannolikt finns behov av fler justeringar, vilket också flera remissinstanser gav uttryck för. Vi ser med oro på att den komplicerade implementeringsprocessen och det omfattande regelverket riskerar att underminera själva syftet med den globala minimiskatten. Om reglerna upplevs som orimligt betungande för företag som redan gör rätt för sig, samtidigt som möjligheterna till skatteflykt kvarstår, riskerar förtroendet för systemet att skadas. För att undvika detta måste det säkerställas att lagen fungerar som det var tänkt, dvs. att den sätter stopp för avancerad internationell skatteplanering, samtidigt som företagens kostnader för att uppfylla regelverket hålls på en rimlig nivå. Vi föreslår därför att regeringen bör genomföra en samlad konsekvensanalys av implementeringen av lagen om tilläggsskatt. Den bör omfatta regelverket, en redovisning av de administrativa kostnaderna för de berörda företagen samt en utredning av möjligheten till förenklingar.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3829 av Niklas Karlsson m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niklas Karlsson (S), Marie Olsson (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S), Ilona Szatmári Waldau (V), Malte Tängmark Roos (MP) och Lena Bäckelin (S).
Regelverket för framtidens el- och gasnätProp. 2025/26:26 · beslutad 26 november 2025
Överföring av underskott – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att avskaffa lagen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet och möjligheten att rulla över underskott till nästa tillsynsperiod, och tillkännager för regeringen att den ska återkomma med förslag.
- De menar att regeringen i vissa fall ensidigt gynnar nätföretagen framför elkonsumenterna.
Visa vad de skrev
”Här ser vi exempelvis oroande tecken på att regeringen i vissa fall gynnar nätföretagen framför elkonsumenterna på ett ensidigt sätt.”
- De menar att om lagen behålls kommer hushållens och företagens nätkostnader att öka kraftigt utan motsvarande nytta.
Visa vad de skrev
”Att behålla den aktuella lagen innebär enligt vår uppfattning att hushållens och företagens nätkostnader kommer att öka kraftigt, utan att motsvarande nytta uppnås.”
- De menar att en stor del av pengarna som tagits ut med stöd av regleringen inte har gått oavkortat till investeringar, utan också till vinster i verksamheten.
Visa vad de skrev
”Därtill vill vi hävda att en stor del av de pengar som tagits ut med stöd av den nuvarande regleringen inte har gått oavkortat till investeringar utan också till vinster i verksamheten.”
- De menar att det behövs ett tydligt fokus på effektiva åtgärder, vilket minskar behovet av ett särskilt investeringsutrymme.
Visa vad de skrev
”Vad som behövs är i stället ett tydligt fokus på effektiva åtgärder, vilket minskar behovet av ett särskilt investeringsutrymme.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi inser att det kan vara nödvändigt att anpassa delar av den svenska lagstiftningen till EU-domstolens uttolkning av EU-rätten på elmarknadsområdet. Samtidigt beklagar vi att regeringen inte tar chansen att reformera det svenska regelverket och anpassa det till det växande moderniseringsbehov som blir alltmer påtagligt när takten i samhällets elektrifiering nu måste öka, inte minst för att det ska vara möjligt att klara klimatomställningen.
Ett högt reformtempo får emellertid inte innebära att vissa aktörer på elmarknaden gynnas på ett otillbörligt sätt framför andra. Här ser vi exempelvis oroande tecken på att regeringen i vissa fall gynnar nätföretagen framför elkonsumenterna på ett ensidigt sätt. Det handlar bl.a. om att regeringen väljer att bibehålla lagen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet, som möjliggör att underskott i förhållande till nätföretags intäktsram under vissa förutsättningar överförs mellan olika tillsynsperioder (s.k. överrullning) och därmed gör det möjligt för dessa företag att ta ut högre nätavgifter. Detta ställningstagande till förmån för den gällande regleringen valde regeringen trots förslag i förarbetena till den nu aktuella propositionen och från flera remissinstanser om att lagen skulle avskaffas.
Att behålla den aktuella lagen innebär enligt vår uppfattning att hushållens och företagens nätkostnader kommer att öka kraftigt, utan att motsvarande nytta uppnås. Vad som behövs är i stället ett tydligt fokus på effektiva åtgärder, vilket minskar behovet av ett särskilt investeringsutrymme. Därtill vill vi hävda att en stor del av de pengar som tagits ut med stöd av den nuvarande regleringen inte har gått oavkortat till investeringar utan också till vinster i verksamheten. Med hänvisning till detta anser vi att lagen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet bör avskaffas och att regeringen därför bör återkomma till riksdagen med ett sådant förslag. Av samma skäl vill vi avskaffa den möjlighet som finns i ellagen att rulla över underskott till den närmast efterföljande tillsynsperioden. Även här vill vi att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3823 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Rickard Nordin (C).
Övriga förslag om elmarknaden – reservation, avstod
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till förslagen om en reformerad elmarknad och uppmanar regeringen att genomföra dem.
- De menar att regleringen av elnätsföretagens intäkter måste göras om i grunden, så att det blir mer lönsamt att satsa på flexibilitetstjänster, smarta elnät, digitalisering och energilagring.
Visa vad de skrev
”Därför anser vi att regleringen av elnätsföretagens intäkter måste reformeras i grunden så att det blir mer lönsamt att investera i flexibilitetstjänster, smarta elnät, digitalisering och energilagring som tillsammans bidrar till att öka kapaciteten i det befintliga nätet.”
- De menar att propositionen låser fast en föråldrad syn där lösningen på kapacitetsbrist är att bygga mer ledning, vilket är dyrt och tar tid.
Visa vad de skrev
”Vi menar att propositionen cementerar en föråldrad syn på elnätet där den primära lösningen på kapacitetsbrist är att bygga mer fysisk ledning, vilket är både kostnadskrävande och tidsödande.”
- De menar att regeringen bör ge Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ta fram riktlinjer för obligatoriska samhällsekonomiska analyser innan nya transmissionsledningar byggs.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör enligt vår uppfattning därför ge i uppdrag åt Energimarknadsinspektionen att utfärda riktlinjer för obligatoriska samhällsekonomiska analyser inför att nya transmissionsledningar ska byggas.”
- De menar att konsumentskyddet bör stärkas samtidigt, så att hushåll och företag inte drabbas av oskäliga höjningar av nätavgifterna.
Visa vad de skrev
”I det läget är det viktigt att konsumentskyddet stärks parallellt så att hushåll och företag inte drabbas av oskäliga nätavgiftshöjningar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det hade varit ett gyllene tillfälle för regeringen att inom ramen för detta ärende ta chansen att inleda en både nödvändig och efterlängtad reform av den svenska elmarknaden.
Uppskjutet krav på att hållbarhetsrapportera för vissa företagProp. 2025/26:21 · beslutad 26 november 2025
Uppföljning av lagstiftningen – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen följer upp vilka konsekvenser det uppskjutna kravet på hållbarhetsrapportering får för svenska företags konkurrenskraft och för mänskliga rättigheter, klimat och miljö.
- De menar att det uppskjutna kravet på hållbarhetsrapportering kommer att slå hårt mot svenska företags konkurrenskraft.
Visa vad de skrev
”Det uppskjutna kravet på hållbarhetsrapportering kommer att slå hårt mot svenska företags konkurrenskraft.”
- De menar att det leder till sämre insyn i företagens hållbarhetsarbete och minskar trycket på omställning.
Visa vad de skrev
”Det kommer att leda till en sämre transparens i hållbarhetsarbetet och sänka omställningstrycket.”
- De menar att det finns en risk att mänskliga rättigheter, klimat och miljö påverkas negativt.
Visa vad de skrev
”Det finns även en risk för påverkan på mänskliga rättigheter, klimat och miljö.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Enligt regelverket om hållbarhetsrapportering ska företagen bl.a. rapportera om tidsbestämda hållbarhetsmål, styrelsens hållbarhetsuppgifter, hållbarhetsrelaterade incitamentsprogram och, inte minst, hur företaget har arbetat med tillbörlig aktsamhet och risker kopplat till hållbarhet. Bakom regelverket ryms människor och deras livsmiljöer. Det handlar om att företag ska se till att det inte finns barnarbete, tvångsarbete eller undermåliga arbetsvillkor i deras värdekedjor och att de inte orsakar miljökatastrofer som skogsskövling, förgiftade marker och vatten eller dammar som översvämmar hela samhällen. Det handlar också om att minska klimatutsläppen. Vi anser att det borde vara självklart med en lagstiftning som anger att företag ska hantera risker för att se till att varor inte produceras på bekostnad av människors liv och vår planets ekosystem, som redan är satta under stor press. Konsumenter och investerare efterfrågar också denna transparens och hänsyn.
Det uppskjutna kravet på hållbarhetsrapportering kommer att slå hårt mot svenska företags konkurrenskraft. Det kommer att leda till en sämre transparens i hållbarhetsarbetet och sänka omställningstrycket. Det finns även en risk för påverkan på mänskliga rättigheter, klimat och miljö. Vi anser därför att det finns anledning att följa upp vilka konsekvenser det uppskjutna kravet på att hållbarhetsrapportera får för svenska företags konkurrenskraft samt för mänskliga rättigheter, klimat och miljö.
Det som anförts ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3819 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Malcolm Momodou Jallow (V) och Amanda Palmstierna (MP).
Sveriges agerande i EU – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att Sverige driver på i EU för att det uppskjutna kravet på hållbarhetsrapportering ska dras tillbaka och att EU ska stå fast vid gällande direktiv.
- De menar att den förra rödgröna regeringen drev på för en stark lagstiftning medan den nuvarande regeringen har gjort tvärtom.
Visa vad de skrev
”Förra valperioden drev den rödgröna regeringen på i EU för en stark lagstiftning för bl.a. hållbarhetsrapportering. Den nuvarande regeringen har gjort tvärtom.”
- De menar att regeringens linje har varit att begränsa tillämpningsområdet och kraven för att förenkla och minska den administrativa bördan.
Visa vad de skrev
”Regeringens linje har varit att begränsa tillämpningsområdet och kraven i lagstiftningen för att förenkla och minska den administrativa bördan.”
- De menar att den nuvarande majoriteten i EU inte tycker att det är självklart med en lagstiftning som skulle kunna skapa en gemensam spelplan för företag när det gäller att skydda mänskliga rättigheter och miljö.
Visa vad de skrev
”Den nuvarande majoriteten i EU tycker inte att det är självklart med en lagstiftning som skulle kunna skapa en gemensam spelplan för företag när det gäller att skydda mänskliga rättigheter och miljö.”
- De menar att det kan få konsekvenser för svenska företags konkurrenskraft och mänskliga rättigheter.
Visa vad de skrev
”Med hänsyn till de konsekvenser detta kan få för bl.a. svenska företags konkurrenskraft och mänskliga rättigheter”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Förra valperioden drev den rödgröna regeringen på i EU för en stark lagstiftning för bl.a. hållbarhetsrapportering. Den nuvarande regeringen har gjort tvärtom. Regeringens linje har varit att begränsa tillämpningsområdet och kraven i lagstiftningen för att förenkla och minska den administrativa bördan. Den nuvarande majoriteten i EU tycker inte att det är självklart med en lagstiftning som skulle kunna skapa en gemensam spelplan för företag när det gäller att skydda mänskliga rättigheter och miljö. Med hänsyn till de konsekvenser detta kan få för bl.a. svenska företags konkurrenskraft och mänskliga rättigheter vill vi att Sverige driver på i EU för att det uppskjutna kravet på hållbarhetsrapportering ska dras tillbaka och att EU ska stå fast vid gällande direktiv. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Förbättrad utformning av EU:s elmarknadProp. 2025/26:16 · beslutad 26 november 2025
Anvisade elleverantörer – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att införa ett krav på att anvisade elleverantörer – de företag som levererar el till kunder som inte själva väljer – upphandlas regelbundet, liknande systemet i Norge, och att regeringen återkommer med förslag.
- De menar att inte alla kunder har möjlighet eller vill välja elleverantör och att det inte är rimligt att dessa kunder ofta får betala betydligt mer än de som gör ett aktivt val.
Visa vad de skrev
”inte alla kunder har möjlighet eller vill välja elleverantör och att det inte är rimligt att dessa kunder ofta får betala betydligt mer för sin el än de som gör ett aktivt val.”
- De menar att priserna för anvisade elavtal har ökat jämfört med rörliga avtal och att klagomålen från kunderna har blivit fler.
Visa vad de skrev
”priserna för anvisade elavtal har ökat jämfört med priserna för rörliga avtal och att klagomålen från kunderna har blivit fler.”
- De menar att Sverige bör införa en reglering liknande den i Norge, med ett krav på att anvisade elhandelsföretag upphandlas regelbundet.
Visa vad de skrev
”Sverige bör införa en reglering liknande den som finns i Norge, dvs. att det ska finnas ett krav på att anvisade elhandelsföretag upphandlas regelbundet.”
- De menar att en sådan ordning skulle göra att företagen konkurrerar om de kunder som inte själva gjort ett val och att priserna därmed sänks för dessa kunder.
Visa vad de skrev
”En sådan ordning skulle innebära att företagen fick konkurrera om de kunder som inte själva gjort ett val och att priserna därmed skulle sänkas för dessa kunder.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Elmarknadens avreglering bygger på att elkunderna ska vara aktiva och själva välja de elavtal som passar dem bäst.
Lokala nätmonopolbolag, som har leveransplikt för el, tillämpar sedan länge ett system med s.k. anvisade avtal för kunder som av olika skäl inte aktivt väljer en elleverantör. Det kan t.ex. gälla äldre personer som nyligen har flyttat. Syftet med systemet är att elbolagen ska få betalt för den el som används och att även passiva kunder ska få el levererad.
Vi har i det föregående ställt oss bakom propositionen där regeringen föreslår regler om att nätföretag ska välja ut anvisade elleverantörer på ett rättvist, transparent och icke-diskriminerande sätt. Vi är samtidigt medvetna om att det för närvarande pågår en översyn av elmarknaden där bl.a. systemet med anvisade elleverantörer ingår. I detta sammanhang vill vi därför understryka att inte alla kunder har möjlighet eller vill välja elleverantör och att det inte är rimligt att dessa kunder ofta får betala betydligt mer för sin el än de som gör ett aktivt val. Vi kan också konstatera att priserna för anvisade elavtal har ökat jämfört med priserna för rörliga avtal och att klagomålen från kunderna har blivit fler.
Därför anser vi att Sverige bör införa en reglering liknande den som finns i Norge, dvs. att det ska finnas ett krav på att anvisade elhandelsföretag upphandlas regelbundet. En sådan ordning skulle innebära att företagen fick konkurrera om de kunder som inte själva gjort ett val och att priserna därmed skulle sänkas för dessa kunder. Vi anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i linje med det anförda.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3550 av Fredrik Olovsson m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
Skarpare verktyg till Inspektionen för vård och omsorgProp. 2025/26:15 · beslutad 19 november 2025
Tillstånd – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett förslag om att en ny ägare måste ansöka om nytt tillstånd för att fortsätta driva HVB-hem (hem för vård eller boende).
- De menar att det behövs för att hindra kriminella från att sälja HVB-hem på internet.
Visa vad de skrev
”Syftet med detta är att undvika att kriminella kan sälja HVB-hem på internet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen om att i lagen tydligt ange att en ny ägare måste ansöka om ett nytt tillstånd för att kunna fortsätta bedriva HVB-verksamhet. Syftet med detta är att undvika att kriminella kan sälja HVB-hem på internet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:1038 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Karin Rågsjö (V), Nils Seye Larsen (MP) och Agneta Nilsson (S).
Skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi)Prop. 2025/26:10 · beslutad 19 november 2025
Rätten till sfi – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om tre års rätt till sfi och säger ja till att rätten ska gälla i fyra år med möjlighet till förlängning ett år i taget.
- De menar att en treårsgräns är för snäv och dåligt underbyggd och riskerar att bli kontraproduktiv.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag att begränsa rätten till sfi till tre år är för snävt och dåligt underbyggt och riskerar att bli kontraproduktivt.”
- De menar att en kort tidsgräns kan skapa ett A- och B-lag där de som behöver mest stöd lämnas efter.
Visa vad de skrev
”Det riskerar att skapa ett A- och B-lag där personer med god studievana och gynnsamma förutsättningar klarar den korta tidsgränsen, medan de som behöver mest stöd lämnas efter.”
- De menar att rätten till sfi bör gälla i fyra år med möjlighet till förlängning ett år i taget, som utredningen föreslog.
Visa vad de skrev
”Utredningen föreslog att rätten till sfi ska gälla i fyra år med möjlighet till förlängning med ett år i taget.”
- De menar att förslaget inte tar tillräcklig hänsyn till personer med funktionsnedsättning eller perioder av sjukdom som behöver anpassad studietakt.
Visa vad de skrev
”Förslaget tar heller inte tillräcklig hänsyn till de behov som personer med funktionsnedsättningar eller perioder av sjukdom har av en anpassad studietakt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Svenska för invandrare (sfi) utgör en central och viktig del av utbildningssystemet. Svenska språket är helt avgörande för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden och för att bli en del av det svenska samhället. Att kunna tala, skriva och läsa på svenska är ett krav inom många yrken och ofta nödvändigt för att kunna delta i utbildning. Språket lägger grunden för självständighet och delaktighet, en fungerande integration och är även en förutsättning för vårt gemensamma välstånd och vår gemensamma välfärd. Det har länge funnits behov av att skärpa villkoren och höja kvaliteten i sfi så att utrikesfödda snabbare ska få tillräckliga språkkunskaper för att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden. Att neka människor denna möjlighet genom en alltför skarp och kort tidsgräns är att aktivt skapa utanförskap.
Regeringens förslag att begränsa rätten till sfi till tre år är för snävt och dåligt underbyggt och riskerar att bli kontraproduktivt. I avsaknad av offensiva satsningar på kvaliteten i sfi riskerar regeringens förslag på en alltför rigid och svag treårsgräns att leda till både sämre genomströmning och sämre likvärdighet. Det riskerar att skapa ett A- och B-lag där personer med god studievana och gynnsamma förutsättningar klarar den korta tidsgränsen, medan de som behöver mest stöd lämnas efter. Förslaget innebär heller inte per automatik en effektivisering eller garanti för ökad genomströmning, särskilt som regeringen ignorerar många av de förslag som Kliva-utredningen lämnade i syfte att stärka kvaliteten i sfi.
Utredningen föreslog att rätten till sfi ska gälla i fyra år med möjlighet till förlängning med ett år i taget. Syftet var att sfi, likt andra skolformer, skulle fokusera på att öka elevens möjligheter till lärande under en fastställd tidsperiod och inte under obegränsad tid. I grunden är det ett bra förslag som skapar både bättre planeringsförutsättningar och tydligare krav för såväl eleverna som huvudmannen.
Regeringens förslag avviker dock från utredningens utan att regeringen presenterar en övertygande motivering. Förutom att korta tidsgränsen till tre år föreslås onödigt snäva regler om att huvudmannen måste besluta om att förlänga den tid som personen har rätt att delta i utbildningen innan tidsperioden löpt ut. Många elever inom sfi har kort utbildningsbakgrund och behov av omfattande utbildningsinsatser. Förslaget tar heller inte tillräcklig hänsyn till de behov som personer med funktionsnedsättningar eller perioder av sjukdom har av en anpassad studietakt. Med en treårsgräns ökar risken att fler elever tvingas till förlängningar. Det riskerar att leda till en omfattande administration och godtycklighet, snarare än ett reellt stöd. Möjligheten till förlängning är otillräcklig och huvudmän kommer sannolikt att göra olika bedömningar. Den skapar en rättsosäkerhet och utgör en risk för minskande likvärdighet i sfi. Rätten till sfi bör, i linje med Kliva-utredningens förslag, gälla i fyra år med möjlighet till förlängning med ett år i taget om det finns särskilda skäl.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:319 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:357 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 74.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Camilla Hansén (MP) och Nadja Awad (V).
Sfi och yrkesutbildning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen vidtar åtgärder för ett mer flexibelt sfi-system och för att förstärka möjligheterna att kombinera sfi med yrkesutbildning.
- De menar att kvaliteten och genomströmningen i sfi behöver förbättras så att fler nyanlända snabbare får tillräckliga språkkunskaper för att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden.
Visa vad de skrev
”Vi anser att kvaliteten behöver höjas och att genomströmningen behöver förbättras i sfi-systemet för att fler nyanlända snabbare ska få tillräckliga språkkunskaper för att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden.”
- De menar att regeringens förslag om en mer strikt treårsgräns riskerar att försämra flexibiliteten och sfi:s och yrkesutbildningarnas förmåga att bidra till kompetensförsörjning, jobb och integration.
Visa vad de skrev
”Här riskerar regeringens förslag om en mer rigid treårsgräns att försämra flexibiliteten och därmed också sfi och yrkesutbildningarnas förmåga att bidra till kompetensförsörjning, jobb och integration.”
- De menar att systemet måste vara flexibelt för att inte skapa inlåsningseffekter, där individer väljer bort arbete för att inte förlora rätten till sfi.
Visa vad de skrev
”För att inte skapa inlåsningseffekter, där individer väljer bort arbete för att inte förlora sin rätt till sfi, måste systemet vara flexibelt.”
- De menar att möjligheterna att kombinera sfi med yrkesutbildning har visat sig vara en framgångsrik väg till både jobb och integration och till att möta kompetensbehovet i samhället och näringslivet.
Visa vad de skrev
”Möjligheter att kombinera sfi med yrkesutbildning har visat sig vara en framgångsrik väg till både jobb och integration men också för att möta kompetensbehovet i samhälle och näringsliv.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En tydlig beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvarProp. 2025/26:6 · beslutad 5 november 2025
En tydlig beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvar – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ramar för Sveriges bidrag till Natos avskräckning och försvar och till ändringen i skyddslagen, men säger nej till att regeringen själv får besluta att sätta in en svensk väpnad styrka i brådskande situationer.
- De menar att det saknas tillräckliga skäl att flytta makt från riksdagen till regeringen och att sådana förslag kräver försiktighet.
Visa vad de skrev
”Det är av yttersta vikt att iaktta försiktighet när förslag läggs fram om att flytta makt från riksdagen till regeringen och jag anser att det saknas tillräckliga skäl för det föreslagna maktöverförandet.”
- De menar att riksdagen redan har verktyg för att hantera oförutsedda och brådskande situationer, till exempel genom utskottsinitiativ.
Visa vad de skrev
”Riksdagen har redan inom nuvarande ramverk förmåga och verktyg att hantera oförutsedda och brådskande situationer.”
- De menar att lagförslaget är otydligt om vad som menas med att behovet uppkommer med kort varsel och avsevärda men för angelägna svenska intressen, vilket kan ge regeringen för stor flexibilitet.
Visa vad de skrev
”Vidare är regeringens lagförslag otydligt när det gäller vad som avses med ”behovet uppkommer med kort varsel” och ”avsevärda men för angelägna svenska intressen”.”
- De menar att det är av stor demokratisk betydelse att riksdagen beslutar om att sända svensk militär trupp utomlands i fredstid.
Visa vad de skrev
”Det är dessutom av stor demokratisk betydelse att det är riksdagen som fattar beslut om att sända svensk militär trupp utomlands i fredstid.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag om att riksdagen ska ange de närmare ramarna för Sveriges ordinarie bidrag till Natos avskräckning och försvar är en rimlig ordning. Därutöver föreslår regeringen att den ska få beslutsbefogenhet att sätta in en svensk väpnad styrka i vissa brådskande situationer. Jag anser att riksdagen bör avslå denna del av propositionen. Det är av yttersta vikt att iaktta försiktighet när förslag läggs fram om att flytta makt från riksdagen till regeringen och jag anser att det saknas tillräckliga skäl för det föreslagna maktöverförandet. Riksdagen har redan inom nuvarande ramverk förmåga och verktyg att hantera oförutsedda och brådskande situationer. Ett viktigt sådant verktyg är ordningen med utskottsinitiativ. Riksdagen har i närtid visat att denna modell är effektiv för att fatta beslut, även med bara några dagars varsel. Detta gjordes vid ett stort antal tillfällen under covid-19-pandemin men det har också använts under ännu mer akuta förhållanden, då man t.ex. på endast två dagar kunnat fatta beslut om att skicka svensk trupp till Sudan för att evakuera svenska medborgare.
Vidare är regeringens lagförslag otydligt när det gäller vad som avses med ”behovet uppkommer med kort varsel” och ”avsevärda men för angelägna svenska intressen”. Otydligheten kan leda till en alltför långtgående flexibilitet för regeringens möjlighet att ta beslut på egen hand. Det är dessutom av stor demokratisk betydelse att det är riksdagen som fattar beslut om att sända svensk militär trupp utomlands i fredstid. Det säkerställer att insatsen görs i enlighet med folkrätten och att beslutet är i linje med Sveriges intressen, och att en ordentlig konsekvensbedömning har gjorts. Ett brett parlamentariskt stöd kan också stärka legitimiteten för regeringens beslut i svåra situationer.
Jag anser därför att riksdagen bör avslå regeringens lagförslag såvitt avser 1 § andra och tredje styckena lagen om operativt militärt stöd.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2020:782) om operativt militärt stöd med den ändringen att 1 § andra och tredje styckena ska utgå,
2. lag om ändring i skyddslagen (2010:305).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:6 punkt 2 och motionerna 2025/26:275 av Mikael Larsson och Kerstin Lundgren (båda C) yrkande 1 och 2025/26:358 av Emma Berginger m.fl. (MP) samt bifaller delvis proposition 2025/26:6 punkt 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulf Holm (MP).
Riksdagen sa nej
Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör främja lagstiftning för säker omkörning av cyklister och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samtliga länsstyrelser ska ges i uppdrag att i samverkan med kommunerna ta fram handlingsplaner och program för skydd och utveckling av tätortsnära natur och friluftsinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en särskild nationell satsning ska genomföras för att stärka skyddet av tätortsnära natur med fokus på ekosystemtjänster och folkhälsa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tätortsnära skogar ska prioriteras i naturrestaureringsplanen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att friluftsrörelsen tydligare bör kopplas till det civila försvaret och totalförsvarsplaneringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att friluftsrörelsen ska kunna söka resurser inom ramen för den civila beredskapen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda mer natur och inrätta fler nationalparker och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vikten av att skötsel av naturreservat och nationalparker säkerställer en långsiktigt hållbar förvaltning och tillgänglighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att allemansrätten lärs ut genom att tillämpa den i praktiken i lärandet om hållbarhet, natur och friluftsliv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om miljö, hållbarhet och biologisk mångfald i skolväsendet som helhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla barn och elever ska ha tillgång till Sveriges natur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheten för skolorna att ordna friluftsdagar ska stärkas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta till vara friluftslivet som en pedagogisk resurs i alla skolformer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skolverket i uppdrag att ansvara för det nationella målet ”Ett rikt friluftsliv i skolan” och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att friluftslivet ska vara en del av det nationella arbetet för att främja fysisk aktivitet och folkhälsa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge länsstyrelserna i uppdrag att, i samarbete med regioner och kommuner, utveckla arbetet med naturbaserade interventioner inom vård och omsorg, inklusive modellen ”natur på recept”, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samverkan mellan vården och friluftsorganisationer ska stärkas i arbetet med naturbaserade hälsoinsatser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bl.a. Skolverket, Skolinspektionen, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket ska ges i uppdrag att stärka uppföljningen av friluftslivets plats i skolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket ska ges i uppdrag att integrera friluftsinfrastruktur i sina geografiska kunskapsunderlag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsens statistikuppdrag om tätortsnära skog ska breddas till att även omfatta skogens sociala värden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att formerna för att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för friluftsliv ska utredas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en statlig kulturgaranti och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kultur och musik i förskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra estetisk verksamhet på gymnasiet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en kulturskolelag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att permanenta och förstärka kulturskolebidraget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om insatser för att värna och stärka det svenska språket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om läsfrämjande satsningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att utveckla litteraturpolitiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om modersmålsundervisning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda älvdalskans status och se över möjligheten att erkänna älvdalskan som minoritets- eller landsdelsspråk i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdraget att undervisa i medie- och informationskunnighet ska stärkas i grund- och gymnasieskolans läroplaner och examensmål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för stärkt motståndskraft mot desinformation och propaganda så att medie- och informationskunnigheten kan stärkas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kulturarbetares arbetslivstrygghet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tid med konstnärsstipendium bör ses som överhoppningsbar vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anpassa sjukförsäkringen efter personer med oregelbunden inkomst och för företagare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka konstnärsallianserna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en revidering av strategi för företag i kulturella och kreativa branscher och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att inrätta ett institut för kulturella och kreativa näringar för främjande av spel, musik, film samt andra kulturella och kreativa branscher och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka upphovsrättsmakares rättigheter i relation till AI-utvecklingen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att höja kunskapen om AI som en del i arbetet med medie- och informationskunnighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den fria kulturen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att stärka livemusiken, den fria kulturen och den ideella kulturens förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en stärkt och långsiktig finansiering av kulturen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om breddad finansiering av kulturen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda andrahandsförsäljning till ett högre pris än ursprungspriset eller erbjudande om andrahandsförsäljning till ett högre pris än ursprungspriset och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla en stödfunktion för kommuner och regioner för att utöka användningen av enprocentsregeln och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barn och ungas delaktighet och inflytande över kulturutbud och gestaltad livsmiljö och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka den statliga finansieringen av kultursamverkansmodellen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge kulturrådet i uppdrag att se över infrastrukturen för bild- och formkonsten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga effekterna som neddragningen av studieförbunden haft på ideell kultur och åtgärda de problem som uppstått och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Myndigheten för kulturanalys utökat uppdrag att även kartlägga den ideella kulturens effekter utifrån kulturpolitikens mål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa nya bestämmelser om undervisning i nationella minoritetsspråk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka nationella språkcentrum och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra finansiering av resursbiblioteken för de nationella minoritetsspråken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett permanent center för tornedalsk historia och kultur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka stödet till Sametinget för att underlätta för fler samiska museer och kulturinstitutioner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Giron Sámi Teáhter ett uppdrag som nationalscen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Sametinget i uppdrag att samordna processer för repatriering och återbegravning av mänskliga kvarlevor och föremål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Riksantikvarieämbetet i uppdrag att se över förutsättningar för att identifiera och återbörda kvarlevor och föremål från tornedalingar, kväner och lantalaiset och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka de statliga scenkonst- och museibyggnaderna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa modellen för kostnadshyra för de statliga scenkonst- och museibyggnaderna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt och långsiktig finansiering för de statliga scenkonst- och museibyggnaderna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att utöka Statens fastighetsverks ansvar över de statliga scenkonst- och museibyggnaderna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att krav på att länsmuseer ska finnas i varje län bör skrivas in i museilagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt stöd till kulturmiljövård och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gå vidare med förslagen i Riksantikvarieämbetets utredning för att skydda det rörliga kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda forn- och kulturlämningar genom att ställa om till ett hållbart skogsbruk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka antalet natur- och kulturreservat och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa lagstiftningen för att skydda skogslandskapets kulturvärden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera det aktiva kulturlivet i det lokala och nationella beredskapsarbetet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en storskalig satsning på digitalisering av kulturarvet, inklusive skydd mot hybrid- och cyberattacker, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om civilsamhällets roll som bärande samhällskraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om stödsystemen till civilsamhälle och föreningsliv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkta anslag till civilsamhället för att möjliggöra långsiktig planering och verksamhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snabbutreda förändringar av betaltjänstlagen för att underlätta för civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undantaget från socialavgiftslagen ska gälla fler och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för dataspel och ett levande kulturliv kring gaming och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om långsiktigt hållbart mediestöd till tidskrifter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en filmfond och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändra produktionsincitamenten för film och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka momsen på biografföreställningar och införa en biografavgift och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en strömningsavgift och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt mediestöd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera effekterna av mediestödet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till tidskrifter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trygga public services oberoende och uppdragets bredd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en långsiktigt hållbar och tillräcklig finansiering av public service och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Jordbruksverket bör komplettera 20 § i föreskriften (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring så att, inom känsliga områden, även fosfor ingår i kravet på dokumentation, genom växtodlingsplaner eller motsvarande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Jordbruksverket bör få i uppdrag att bidra till att jordbrukets läckage av näringsämnen till vatten- och havsmiljön följer de beslutade miljökvalitetsnormerna enligt 5 kap. miljöbalken, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Jordbruksverket bör få till uppgift att samverka med vattenmyndigheterna, Havs- och vattenmyndigheten och övriga berörda myndigheter i arbetet med genomförande av åtgärdsprogrammen enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och havsmiljöförordningen (2010:1341), i frågor och åtgärder som rör miljökvalitetsmålet Ingen övergödning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i arbetet med översynen av den gemensamma jordbrukspolitiken aktivt ska verka inom EU för att de ekonomiska ersättningarna ska relateras till utsläppsminskningar och ekosystemtjänster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i arbetet med översynen av den gemensamma jordbrukspolitiken skyndsamt ska ta fram de beslutsstödsverktyg som krävs för en ökad klimat- och miljöstyrning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ytterligare ett kvantifierat etappmål om att våtmarker bör anläggas i en takt som motsvarar det behov som räknats fram av vattenmyndigheterna för att nå de utsläppsminskningar som krävs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att för att minska övergödningsproblem på lång sikt och säkerställa ett hållbart nyttjande av naturresurser behöver användningen av jungfrulig fosfor minska drastiskt och nyproducerat kväve framtaget med fossila energikällor fasas ut och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa styrmedel för en bättre integrering av växtodling och djurhållning på gårdsnivå inom jordbruket, i likhet med ekologiska brukningsmetoder, för att minska övergödningen och utsläppen av lustgas och stärka ekosystemen i våra hav, sjöar och vattendrag, liksom på land, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa stöd till fånggrödor, såväl akvatiska som landväxande, buffertzoner och våtmarker baserat på markkartering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska genomföras en långsiktig satsning på lokala åtgärdssamordnare och att länsstyrelserna därför bör få en instruktionsenlig uppgift att stödja den regionala åtgärdssamordningen för lokala havs- och vattenåtgärder, inklusive restaureringsåtgärder, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta ekosystemen i haven sätta gränserna för hur mycket fisk som får fångas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ekosystembaserad havsförvaltning och en havsmiljölag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör integrera frågor om hållbar förvaltning av fiskresurserna med havsmiljöförvaltningen, att Havs- och vattenmyndigheten ska tillämpa en ekosystemansats samt att hållbar förvaltning av fiskresurserna bör integreras med havsmiljöarbetet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i närtid måste verka för att EU antar lagligt bindande och långsiktig återhämtningsplan för att snabbt bygga upp fiskbestånden i EU:s hav, inklusive våra svenska hav, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att försiktighetsansatsen ska tillämpas i enlighet med artikel 2 i den gemensamma fiskeripolitiken vid varningssignaler om oklara orsakssamband och risk för betydande ekosystemeffekter av ett pågående fiske och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att försiktighetsprincipen ska tillämpas och ges företrädesrätt i de fall där dataunderlaget är för bristfälligt för att bedöma orsakssamband mellan exempelvis interaktioner mellan arter och ekosystemeffekter för att en ordentlig bedömning ska kunna göras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att återinföra förbudet mot industritrålning i Östersjön och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för en förändring av systemet med MSY till en ekosystembaserad förvaltning som tar höjd för den snabba uppvärmningen av haven och osäkra data, så att utgångspunkten vid kvotsättning är beståndens fitness, storleks- och åldersfördelning samt andra parametrar i ekosystemet, samt behovet av att snabbt återuppbygga bestånden för långsiktig stabilitet över nivåer som kan producera maximal hållbar avkastning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen med stöd av Ices bör ta initiativ till en samlad rådgivning för fiskeripolitikens mål för beståndsförvaltning, inklusive delbestånd, och de delar inom havsmiljödirektivets kvalitativa deskriptorer som berör fisk, med syftet att Ices råd ska innefatta ekosystemansatsen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omgående ska använda sig av lagstiftningen som ger möjlighet att enbart tilldela den svenska kvoten till det kustnära fisket och till dem som fiskar för mat på våra tallrikar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en lagstadgad rätt att återkalla fiskemöjligheter utifrån havets och fiskbeståndens status och det småskaliga kustfiskets behov, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa allt ålfiske i Sverige och EU tills arten har uppnått god bevarandestatus, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omgående ska flytta ut trålgränsen till 12 nautiska mil, utan undantag, utanför kusten, vilket även innebär att samtliga s.k. inflyttningsområden skyndsamt ska tas bort, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om problemen med efterlevnaden av utkastförbudet och att det behövs åtgärder för att skärpa efterlevnaden och krav på fullt dokumenterat fiske med kameror, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa regleringar av fiskeredskap så att bästa möjliga teknik för att eliminera bifångst och motverka bottenpåverkan används vid fiske och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera utvecklingen av skonsamma fiskeredskap som eliminerar bifångst och inte skadar bottnen och dess organismer vid fiske och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa generellt trålförbud i skyddade områden och att undantag endast ges för strikt vetenskapliga syften och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omgående fasa ut subventioner som leder till överfiske, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen måste tillse att alla ansvariga myndigheter har tillräckligt med resurser för att skyndsamt ta fram nationella restaureringsplaner samt medel för konkreta åtgärder, i enligt med naturrestaureringslagen, för att det praktiska arbetet med att återskapa förstörda naturvärden ska kunna påbörjas utan dröjsmål, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten bör få ett nationellt samordningsuppdrag för invasiva växter och vattenlevande organismer likt det som finns för landlevande ryggradsdjur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett starkt strandskydd är nödvändigt för människors tillgång till stränder och en bevarad och stärkt allemansrätt samt för att skydda strandzonens känsliga djur- och växtliv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra strandskydd vid små insjöar och smala sträckor av vattendrag och vid vatten som anlagts efter den 30 juni 1975 samt möjliggöra utökade och förtydligade dispensregler för exempelvis anlagda vatten samt att underlätta för vattenbruket utan att försvaga miljöskyddet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Havs- och vattenmyndigheten bör få till uppgift att upprätta ett nationellt register över muddrings- och dumpningsärenden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga lagstiftningen om dispenser för dumpning av muddermassor till havs (15 kap. 29 § MB) så att ”olägenhet för miljön” innebär att föroreningars potentiella ekologiska effekter på miljön inkluderas, även sådana som kan uppstå under framtida förändrade förhållanden, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att förbättra bedömningarna av dispenser från förbudet att dumpa till havs genom att kräva att den samlade toxiciteten hos de muddrade massorna testas och att risken för spridning av föroreningar från massorna beaktas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att förbättra bedömningarna av dispenser från förbudet att dumpa till havs genom att utgå från gränsvärden för farliga ämnen som är baserade på risken för påverkan på organismer och livsmiljöer samt andra ekologiska effekter, i stället för historisk förekomst, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att förbättra bedömningarna av dispenser från förbudet att dumpa till havs genom att beakta effekter på den lokala miljön och inte enbart effekter på hela vattenförekomsten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att förbättra bedömningarna av dispenser från förbudet att dumpa till havs genom att det inte ska ses som en självständig grund för bifall att en föreslagen dumpningsplats redan är förorenad eller uppvisar låga naturvärden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet med att minimera marint skräp genom informationsinsatser och praktiska åtgärder som strandstädning samt arbeta för att öka återvinningsgraden av det insamlade materialet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet med omhändertagande av uttjänta fiskeredskap, t.ex. genom att etablera fler marina återvinningscentraler på strategiska platser, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka omfattningen och finansieringen av den marina miljöövervakningen och forskning om havens ekosystem i ett förändrat klimat och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Havs- och vattenmyndigheten bör tilldelas nationellt ansvar för att se till att miljöövervakningsdata om undervattensbuller lagras och görs tillgängliga, samt att gränsvärden för undervattensbuller tas fram, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bör få nationellt samordningsansvar för sanering av olja och andra substanser på land och i kustmiljö, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de orörda älvarna och vattendragen ska bevaras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är oerhört angeläget att miljöprövningarna av vattenkraften skyndsamt återupptas, utan försämrade miljökrav, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att även stora vattenkraftverk ska miljöanpassas, och minimitappning är en bra utgångspunkt, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett moratorium för djuphavsgruvdrift på internationella vatten så länge de miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenserna inte är klart utredda, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte tillåta gruvdrift i havet så länge de miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenserna inte är klart utredda, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa ålderstaket för att få bostadsbidrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för inneboende att få bostadsbidrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett förhandsbesked om bostadsbidrag från Försäkringskassan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kategorisera verksamheter som ägnar sig åt återanvändning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder för att göra återvunnet material mer konkurrenskraftigt relativt nya naturresurser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förslag på hur skattesystemet kan utformas för att styra mot långsiktig hållbarhet, cirkularitet och klimatmål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en ändring i EU:s momsdirektiv i syfte att gynna en resurssnål och cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på nationell och europeisk nivå införa nya och höja befintliga kvotplikter, dvs. krav på företag att använda en viss andel återvunnet material i nyproduktion, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast genomföra förslagen i lagrådsremissen En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling samt SOU 2022:15 Sveriges globala klimatavtryck och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att krav ska ställas på resurseffektivitet och cirkularitet inom offentlig upphandling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska sluta överenskommelser med regioner och kommuner för att öka strategisk upphandling av cirkulära tjänster och produkter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka och utveckla Upphandlingsmyndighetens arbete för klimat- och resurssmart upphandling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett utökat och breddat producentansvar och att införa producentansvar för fler produktgrupper och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att förbudet för företag att förstöra osålda kläder, textila accessoarer och skor i EU:s förordning om ekodesign för hållbara produkter ska utökas till att omfatta fler produkter, säkerställa att osålda i varor i första hand brukas innan de återvinns och verka för att införa ett motsvarande förbud i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en lag om offentlig avyttring och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett återvinningskliv, ett investeringsstöd för större återvinningsanläggningar, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett produktionsstöd för återvinning av särskilt strategiska material och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av avfallslagstiftning med målet om en nollvision för avfall och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av definitioner och klassificering av avfall så att avfall enklare kan användas som råvara och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka avfallstillsynen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka forskning om cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en ”hubb” för innovation inom finansieringsmodeller och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge relevant myndighet i uppdrag att ta fram en struktur för regulatoriska sandlådor i syfte att främja utvecklingen av innovativa cirkulära affärsmodeller och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på utbildning och kompetensförsörjning för den cirkulära ekonomin och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram färdplaner för att utveckla näringsverksamheter och arbetstillfällen för en cirkulär ekonomi över hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om pantsystem för fler varor och produkter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en flerårig informationssatsning om insamling och sortering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra regelverk för att underlätta en ökad delningsekonomi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att delningsekonomi ska få en större roll i vårt samhälle och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade krav på demonterbarhet för produkter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätten att reparera och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa sänkt moms på vissa reparationer och underhåll av produkter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett motsvarande s.k. hyberavdrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja affärsmodeller där företag säljer tjänster och levererar funktioner i stället för varor och material, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska gå före med att kräva att producenter anger produkters förväntade livslängd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reklamationsrätten blir mer flexibel och kopplas till livslängden på produkten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för ett förbud inom EU mot planerat åldrande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska driva på i frågan om spårbarhetslösningar för material och produkter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska driva på för en hög ambition i fråga om hållbarhet vad gäller EU:s digitala produktpass och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de digitala marknadsplatserna som konsumenterna handlar ifrån själva ska stå som ansvarig aktör i de fall ingen annan aktör tar ansvar för produkten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lag mot s.k. greenwashing som skyddar konsumenter från missledande påståenden och falsk marknadsföring och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tilldela Konsumentverket ökade resurser för att följa upp konsumentproblem på den digitala marknaden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ökad tydlighet för ansvar och garantier på konsumentmarknaden för återbruk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den garantitid som följer med en produkt ska följa produkten och inte vara kopplad till den första ägaren av produkten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att utveckla incitament för privatpersoner att lämna in fungerande varor för återbruk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner ska ha krav på att ingå avtal med företag som kan hämta fungerande produkter i anslutning till återvinningscentraler och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förbud mot vissa material och produkter som bör förbjudas baserat på att de inte går att återvinna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska arbeta för ett brett förbud mot PFAS internationellt och gå före med nationell lagstiftning om förbud mot PFAS i vissa produkter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en märkning av produkter som innehåller PFAS, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prissättningen av PFAS och andra miljö- och hälsofarliga kemikalier bör återspegla samhällets totala kostnad och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att korta ned tiden för övergångsreglerna till förbudet att sälja leksaker som innehåller PFAS och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av krav på information på konsumentförpackningar där enbart tredjepartscertifierade märkningar tillåts och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett förbud för företag att förstöra och slänga fungerande produkter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska den totala plastanvändningen och inom det arbetet se över utvecklade möjligheter att åstadkomma minskad efterfrågan på fossilbaserade plastprodukter och ökad efterfrågan på biobaserad och återvunnen plastråvara i de fall plasten behövs och fyller en funktion, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda vissa engångsprodukter och ersätta dem med hållbara produkter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla återvinning av plaster genom att ta fram kriterier för vad plaster får innehålla samt att det på förpackningar tydligt ska framgå vilka material de består av och hur de ska återvinnas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fasa ut kemiska ämnen som försvårar plaståtervinning så att mer kan återvinnas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för att fasa ut plast från avfallsförbränning i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för utökade pantsystem när det gäller förpackningar och produkter gjorda av plast och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska driva på för en ny global överenskommelse för plast och inom detta främja framtagandet av globala standarder för cirkulära och giftfria plastprodukter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett utökat producentansvar för textil där producenterna måste vara med och betala för återtagande och avfallshantering av sina produkter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att storleken på den avgift som producenten ska betala för omhändertagandet av textil ska vara baserad på hur cirkulär och hållbart designad produkten är och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för innehavaren av textilavfall att lämna ifrån sig sorterad textil och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett bättre insamlingssystem för textil och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kvotplikt på textil med krav på 20 procent återvunnet material i all nyproducerad textil till 2035 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka momsen för vissa reparationer, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade incitament och styrmedel som främjar lånegarderober, ökad reparerbarhet och s.k. remake, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU ska definiera vad en hållbar textil och en cirkulär textil är och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att driva på inom EU om krav på tydlig märkning av vilka fibrer textilen innehåller, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda konkreta åtgärder och styrmedel som främjar hållbara och cirkulära textilier och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka satsningar på samarbeten mellan avfallsbolag, industri och forskning runt innovation när det gäller cirkulär textilanvändning och produktion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och skärpa kraven på e‑handelsplattformar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ”task force” för utmaningar kopplade till e‑handel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att EU tar fram en definition på s.k. fast fashion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och införa en skatt på s.k. fast fashion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etappmålet för minskat matsvinn till 2025 följs upp med ett skärpt mål om att halvera matsvinnet per person till 2030 jämfört med 2020 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Livsmedelsverket bör få i uppdrag att tillsammans med relevanta myndigheter ta fram en tidssatt handlingsplan med konkreta åtgärder för att målet om halverat matsvinn till 2030 ska kunna nås och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom lagstiftning förbjuda butiker att slänga ätbar mat och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja sociala matbutiker där exempelvis matvaror med kort datum kan säljas till rabatterade priser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att livsmedelsbranschen måste tydliggöra information om bästföredatum och sista förbrukningsdag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sätta ett mål om att 80 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger senast 2030 ska återvinnas så att både energi och näringsämnena tas till vara och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gynna biogasproduktion och öka incitamenten för insamling av matavfall och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en ökad andel ekologisk produktion som ett sätt att sluta kretslopp på lokal nivå och öka cirkulariteten i jordbruket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja ekologisk produktion genom att verka för en ändring i EU:s momsdirektiv så att momsen på ekologisk mat kan sänkas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja återanvändning av produkter genom att verka för en ändring i EU:s momsdirektiv så att momsen på secondhand kan sänkas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett mål för användningen av återvunna näringsämnen i det svenska jordbruket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram styrmedel för giftfri och cirkulerad gödsel inom jordbruket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en skatt på mineralgödsel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en kvotplikt för återvunnen fosfor och återvunnet kväve i gödningsmedel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på att återvinna fosfor ur avloppsslam och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra i lagstiftning vad som ska räknas som hållbar bioråvara från jordbruks- och skogssektorn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om styrning av skogsråvara från kortlivade produkter till mer långlivade och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell samordnare och stöd till aktörer på marknaden som bygger upp en trävarubransch med långlivade träprodukter av lövträ i takt med att lövträd ökar i skogsbrukssektorn, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett arbete för att transportförpackningars och leveransförpackningars resursanvändning och klimatavtryck ska minska och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en stärkt och förbättrad insamling av papper och olika typer av kartong, såsom laminerad dryckeskartong, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett förbud mot engångsartiklar vid konsumtion på plats i restaurang och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot engångsförpackningar på publika evenemang som konserter, festivaler och sportevenemang och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra implementeringen av EU-lagstiftningen som anger att aktörer måste erbjuda mat och dryck i återanvändningsbara lådor och muggar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en miljöskatt på engångsartiklar i form av muggar och livsmedelsbehållare enligt förslaget i SOU 2020:48 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att använda delar av nedskräpningsavgifterna för att stötta omställningen från engångsförpackningar till flergångsförpackningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett produktionsstöd för avancerade biodrivmedel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa produktionsmål för biogasproduktion till 2030 och 2040 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell åtgärdsplan för att minska metanläckage och ta till vara metan från gasnät, avloppsanläggningar och jordbruk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur trädgårdsavfall och parkavfall kan komma till bäst nytta i en bioekonomi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell strategi för småskalig och storskalig produktion och användning av biokol och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ekonomiska styrmedel för att byta ut odlingstorv mot biogödsel och/eller biokol och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rivningar av hela fastigheter ska minimeras och att ombyggnation/påbyggnation bör främjas framför rivning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bindande krav genom att klimatdeklarationer för fastigheter ska utvecklas till att även omfatta rivning och ombyggnation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa gränsvärden för avfallsmängder vid nybyggnation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla nya affärsmodeller för en cirkulär byggsektor med ökad andel återbrukat material och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt stöd för testbäddar som ska visa på metoder som kan skalas upp på marknadsmässiga grunder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vidareutbildningar för cirkulärt byggande och demontering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fastställa tydliga riktlinjer för PFAS i konstruktionsprojekt där avfall används som byggmaterial, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om det finns ett behov av en nationell strategi för att förebygga rivningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav i plan- och bygglagen på livscykelanalys före rivning där bevarandealternativ och alternativ med bevarande av del av byggnaden behöver presenteras innan beslut fattas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpa kraven på rivningslov i plan- och bygglagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i plan- och bygglagen och i Boverkets byggregler genomföra regelförändringar i syfte att underlätta påbyggnation och ombyggnation framför rivning och möjliggöra en effektivare användning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att plan- och bygglagen behöver förtydliga vikten av resurshushållning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att plan- och bygglagens föreskrifter om underhåll och varsamhet behöver ses över i syfte att säkerställa att befintliga byggnader och anläggningar bibehålls i ett gott skick och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att när stöd ges till bostadsbyggande ska det även premiera påbyggnad och ombyggnation av befintliga byggnader och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att plan- och bygglagen bör ses över i syfte att underlätta för tomställda kontorsfastigheter eller kontorslokaler att byggas om till bostäder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt mål för att öka andelen byggmaterial som återbrukas eller återanvänds från rivning, renovering och nybyggnation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda vilka ekonomiska styrmedel som skulle styra mot en högre grad av återanvändning av byggmaterial vid byggnation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda effekterna av ekonomiska och andra nationella styrmedel, inklusive en översyn av skattesystemet, för att undersöka vilka styrmedel som skulle leda till en högre grad av återanvändning av byggmaterial vid nybyggnation eller renovering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om borttagen eller reducerad mervärdesskatt på återbrukade material kan genomföras för att gynna ett ökat återbruk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och tydliggöra hur bruksvärdet ska regleras vid renovering och återbruk av ett befintligt kök eller badrum jämfört med ett fullständigt utbyte av inventarier med syftet att öka resurseffektiviteten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda den juridiska ansvarsfördelningen när det gäller garantier för återanvända byggmaterial och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av avfallslagstiftningen med målet att öka det cirkulära kretsloppet av produkter och material och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om producenter och återförsäljare kan underlätta återbruk genom ett bredare producentansvar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga den juridiska ansvarsfördelningen omkring garantifrågor för återanvända byggmaterial och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur återbrukade material ska certifieras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt mål för att minska skadliga kemikalier vid nybyggnation och om en utfasning vid användning av återbrukade material och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Boverket ska ta en ledande roll i arbetet med att sprida information och vägleda myndigheter och berörda aktörer i fråga om omställning till en cirkulär ekonomi i byggsektorn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja terränganpassat byggande för att minimera sprängning av massor samt en giftfri resurseffektiv cirkulär hantering av massor i fysisk planering, projektering och upphandling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda avskrivningar och försäkringsfrågor kopplade till investeringar i fastigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla rotavdraget och utvidga stöd till bredare målgrupper och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en nationell samordnare för återvinning av kritiska metaller och mineral och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja mineralavgiften och utreda en gruvmineralskatt liknande den finska och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa kraven på andel återvunnen råvara i EU:s batteriförordning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förlänga livslängden på elektronikprodukter och ge dem flera liv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för att utvinna metall och mineral ur sekundära resurser och avfallsdepåer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över deponiskatten tillsammans med avfallslagstiftningen för att undersöka hur deponerade material i stället skulle kunna användas som resurslager och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga avfallsströmmar från avfallsförbränning och återvinning för att tillse att viktiga material inte hamnar utanför de cirkulära systemen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur hushållsavfall av metall, exempelvis aluminiumfolie och värmeljuskoppar i aluminium, mer effektivt skulle kunna sorteras och samlas in och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på återvinning av produkter med kritiska råmaterial och utveckling av produktpass och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera och föreslå en revidering av kemikalieskatten på elektronik i syfte att skatten inte ska motverka återanvändning och cirkulära lösningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en sänkt fastighetsavgift för fastighetsägare som genomfört energieffektiviseringsåtgärder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ett stöd för renovering och energieffektivisering i ekonomiskt utsatta bostadsområden kan utformas för att ge möjlighet till en mer omfattande renovering i samband med energieffektivisering utan att hyrorna höjs i en omfattning som kan leda till renovräkningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att energieffektivisera statliga byggnader och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram ett belysningsprogram för statliga byggnader där sparad energi, rätt belysning vid rätt tillfälle, trygghet och minskade ljusföroreningar ska stå i fokus och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa krav på gröna hyresavtal inom offentlig förvaltning där hyresvärd och den som hyr delar på energikostnaderna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på att nyinstallerade värmepumpar ska använda styrteknik för att kunna bidra till efterfrågeflexibilitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en samlad planering för fler smarta byggnader, lokaler och parkeringar som kan bidra till effektstyrning av elanvändningen för att energin ska användas där – och när – den behövs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler familjecentraler i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa konceptet ”En väg in” för barn och ungas psykiska ohälsa i alla regioner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om långsiktig finansiering och stärkt uppdrag för ungdomsmottagningarna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en nationell utredning för att samordna och utveckla första linjens psykiatri för barn och ungdomar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för förbättrat stöd och förbättrad diagnostik för flickor och kvinnor med NPF och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om särskilda insatser för unga vuxna i övergången från bup till vuxenpsykiatrin samt utveckling av vårdformer anpassade för denna grupp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återinförande av statsbidraget för uvas-insatser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att psykisk hälsa ska inkluderas i skolans hälsobesök och som en del av ämnet idrott och hälsa, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kraftig utbyggnad av elevhälsan med basbemanning och lägre elev–personal-kvoter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningar på ökad kunskap och behandling av PTSD och komplext PTSD och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att analysera konsekvenserna av att diagnosen utmattningssyndrom tagits bort, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta krav på arbetsgivare samt stärkt företagshälsovård och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en stärkt arbetsskadeförsäkring och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla tidiga insatser och kunskapsstöd om ätstörningar för primär- och öppenvård och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att genomföra förslagen i Samsjuklighetsutredningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrat stöd för personer med intellektuell funktionsnedsättning och psykisk ohälsa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler brukarstyrda alternativ i psykiatrins öppenvård och ökat deltagande i kvalitetsregister och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett mål om noll tvångsåtgärder inom barn- och ungdomspsykiatrin och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt kunskap och kompetens kring brukarinflytande i kommuner, regioner och myndigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör införa ett omedelbart nödstopp för rättsosäkra återkrav av assistansersättning och begränsa återkrav till fall där bedrägeri eller medvetet fusk kan styrkas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör inrätta en LSS-inspektion med uppdrag att utöva tillsyn, stötta enskilda och granska kommunernas tillämpning av LSS och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om en ny lag för att reglera avgiftsfri ledsagning för synskadade och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i uppdrag att förbättra och fördjupa stödet till personer med funktionsnedsättning för att få arbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör indexera lönebidraget för arbetsgivare som anställer personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra personligt ombud till en obligatorisk funktion i kommunerna och att beslut om att neka ombud ska vara överklagningsbart och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att personliga assistenter inte exkluderas från möjligheten till arbetstillstånd och att förslaget i SOU 2024:15 därmed stoppas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra de förslag i Nationella vårdkompetensrådets nationella plan för kompetensförsörjning som har regeringen som utförare samt att regeringen i samverkan med kommuner och regioner bör verka för att planen genomförs i sin helhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka förutsättningarna för de regionala vårdkompetensråden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att utreda konsekvenserna för kompetensförsörjningen inom vård och omsorg i hela landet av den restriktiva migrationspolitik som förts 2022–2025 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att utreda och återkomma med förslag på en satsning för en god och långsiktigt hållbar arbetsmiljö inom vård och omsorg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge regeringen i uppdrag att avsluta den nuvarande Effektivitetsdelegationen och i stället ta fram ett förslag på kvalitets- och effektivitetsdelegation där företrädare för olika vårdyrken, vårdgivare och patientorganisationer ingår, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge regeringen i uppdrag att återkomma med förslag om hur och för vad förskrivningsrätt kan utökas till fler yrkesgrupper inom hälso- och sjukvård och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge regeringen i uppdrag att utreda och återkomma med förslag om ökat teamarbete inom primärvården och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa den nationellt påtvingade lagen om valfrihet inom primärvården och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen, med stöd i Ds 2023:27, ska återkomma med förslag till lagändringar som säkerställer att digitala vårdgivare omfattas av krav på kontinuitet, listning och uppföljningsansvar i primärvården och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med konkreta förslag om nationella principer för ersättning för digitala vårdkontakter samt ge SKR och regionerna i uppdrag att inom dessa ramar ta fram en gemensam ersättningsmodell och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att inrätta ett nationellt kvalitetsregister för endometrios och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att inrätta ett nationellt kvalitetsregister för abortvård och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt forskning inom kvinnosjukdomar, med särskilt fokus på endometrios, PMS och klimakteriebesvär, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt förlossningsvård och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att återkomma med förslag om hur kunskapen om förlossningsskador kan ökas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att återkomma med konkreta förslag för hur tillgängligheten och bemötandet i vården kan stärkas för alla oavsett funktionsvariation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för hbtqi-kompetens i vården och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att återkomma med konkreta förslag för hur screeningprogrammen kan utvecklas samt förslag på riktade insatser för de målgrupper som har lägre deltagande i screeningprogram, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att återkomma med konkreta förslag för hur utbildningsinsatser i tidig upptäckt av cancer kan öka inom primärvården och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att återkomma med förslag om tydligare nivåstrukturering inom cancervården och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att återkomma med förslag för hur kompetensen inom cancervården genom hela vårdkedjan kan stärkas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla arbetet med standardiserade vårdförlopp inom cancervården och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att återkomma med konkreta förslag för att utveckla mätbara indikatorer för NHV avseende kvalitet, effektivitetsvinster och systemkonsekvenser för hela vårdkedjan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att återkomma med förslag på hur stödet till närstående till svårt sjuka kan stärkas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Smer i uppdrag att återkomma med förslag på hur arbetet med regionala etiska råd, med tydlig koppling till Smer, kan stärkas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att återkomma med konkreta förslag på hur stödet till patientorganisationer kan stärkas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen, utan att begränsa uppdraget till enbart ej kostnadsdrivande förslag, bör ge TLV i uppdrag att utifrån sin slutrapport om stärkt tillgång till läkemedel för sällsynta hälsotillstånd återkomma med konkreta förslag för ökad tillgång till särläkemedel, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge regeringen i uppdrag att utifrån vaccinationsutredningen och Vårdansvarskommitténs slutbetänkande avseende vaccinationer återkomma med konkreta förslag om fler vaccinationer i det nationella vaccinationsprogrammet samt mer jämlik tillgång i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge regeringen i uppdrag att återkomma med konkreta förslag på hur hälso- och sjukvårdens arbete med minskad klimatpåverkan kan stärkas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med konkreta förslag på hur Folkhälsomyndighetens arbete mot ökad antibiotikaresistens kan stärkas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att tillsätta en utredning för ett statligt samordnat arbete för hälso- och sjukvårdens klimatomställning och arbete med minskad miljöpåverkan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med konkreta förslag för miljöklassificering av läkemedel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med konkreta förslag för implementering utifrån TLV:s förslag till miljöpremier i förmånssystemet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge regeringen i uppdrag att tillsätta en nationell samordnare för sällsynta hälsotillstånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge regeringen i uppdrag att ta fram en nationell strategi för hjärt-kärlsjukdomar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka det svenska stödet till miljö- och klimatfonder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att urfolk, MR-försvarare och miljöförsvarare ska delta vid alla beslut om klimatrelaterade processer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige måste höja sitt åtagande till fonden för skador och förluster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ratificera det globala avtalet BBNJ om skydd av biologisk mångfald bortom nationell jurisdiktion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara en stark röst för globalt ansvarstagande för att bevara den biologiska mångfalden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka biståndet till hållbar matproduktion och småskaligt jordbruk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör främja användandet av lokala fröer i jordbruk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en feministisk utrikes- och utvecklingspolitik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla ambassader och myndigheter under Utrikesdepartementet ska få i uppdrag genom regleringsbreven att integrera jämställdhet i sitt arbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör stärka stödet till personer och organisationer som lokalt försvarar demokrati, jämställdhet, miljö och mänskliga rättigheter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett starkt stöd för rättsstatsuppbyggnad och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska bistå med kunskap och kompetens inom digital utveckling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bistånd för att stärka kvinnors och flickors rättigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka andelen bistånd med jämställdhetsfokus som hel- eller delsyfte och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om svenskt stöd till hbtqi-personer och organisationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barns särskilda rättigheter måste beaktas och integreras i allt utvecklingsarbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör föra en aktiv urfolkspolitik inom det internationella området och ta ansvar för urfolks rättigheter till självbestämmande, mark och land, däribland bevarandet av traditionell kunskap och biologisk mångfald, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ratificera ILO:s konvention 169 om urfolks rättigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenskt bistånd ska integrera ett funktionsrättsperspektiv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om religiösa aktörers roll i utvecklingssamarbetet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Sveriges fredsfrämjande och konfliktförebyggande arbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra och dubblera stödet till fredsorganisationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska motverka kapital- och skatteflykt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skatteverket i uppdrag att analysera effekterna av en FN-konvention om internationellt skattesamarbete på Sveriges skatteintäkter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att minska den globala skuldkrisen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka Sveriges stöd till mellanskaliga lån och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja hållbara investeringar genom Sidas garantiinstrument och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara ett föregångsland för fri, rättvis och hållbar handel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenska biståndsinsatser ska stärka rätten till facklig organisering, arbetsmiljöskydd jämställdhet och social trygghet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om företags ansvar för miljö och mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för ett mer cirkulärt och hållbart användande av råvaror och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att stärka det globala ansvarstagandet för gemensamma globala nyttigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara en stark aktör för global hälsosäkerhet, inklusive stöd till vaccinationsprogram, hivprevention, vatten- och sanitetsprojekt (WASH) samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka och säkra det flexibla kärnstödet till FN:s organ och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ta en aktiv roll inom FN, värna FN:s normativa arbete och öka kunskapen om FN i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ta emot 5 000 kvotflyktingar per år och verka aktivt för att fler EU-länder tar ett större ansvar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett starkt kärnstöd till UNRWA och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara en tydlig röst för humanitärt tillträde, skydd av civila, respekt för internationell humanitär rätt och de humanitära principerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör använda sitt diplomatiska inflytande för att driva ansvarsutkrävande för brott mot humanitär rätt och stå upp för de internationella domstolarna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Sveriges humanitära bistånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om biståndets normativa värde för att främja demokrati och jämlikhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om biståndets mål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Sidas roll som expertmyndighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om biståndets styrning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Sida i uppdrag att kartlägga positiva och negativa konsekvenser av överlappning mellan tematiska, regionala och lokala strategier och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Sida i uppdrag att kartlägga luckor inom biståndet och Sveriges potentiella mervärden utifrån andra länders neddragningar av bistånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Sida i uppdrag att analysera om det är möjligt att avsluta strategin för hållbar utveckling inom migration, återvändande och frivillig återvandring i förtid och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla biståndsstrategier måste vara i linje med OECD-Dacs regelverk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdatera strategierna för jämställdhet och civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tripple nexus-perspektivet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att motverka korruption och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör möjliggöra flexibilitet och nya tillvägagångssätt i biståndet för att nå fram och kunna vara en fortsatt stark aktör för mänskliga rättigheter och demokrati i auktoritära stater och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha ett starkt, pålitligt och långsiktigt utvecklingsstöd som kanaliseras via det svenska civilsamhället, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra stödet för information och påverkan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Sveriges ambassaders roll i att bidra med legitimitet och säkerhet till lokala civilsamhällesorganisationer, journalister, miljöförsvarare och människorättsförsvarare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda SGI vid sanktioner från Arbetsförmedlingen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en modern graviditetspenning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en preventionsersättning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja riksnormen i försörjningsstödet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effektivisera uppföljningen av minoritetspolitiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka de långsiktiga förutsättningarna för minoriteternas organisationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka arbetet mot hatbrott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att bidraget till säkerhetshöjande åtgärder till trossamfund, ideella föreningar och stiftelser utformas på ett mer ändamålsenligt sätt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt berörda myndigheter att analysera hur delägarskap inom lantbruksföretag kan underlättas, utan att syftet med jordförvärvslagen urholkas, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur lånegarantier via Europeiska investeringsbanken kan användas för att stärka svenska bönders investeringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en differentierad skatt på kött där antibiotika använts i produktionen, i syfte att gynna svensk djurhållning med låg antibiotikaanvändning, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa obligatorisk ursprungsmärkning av kött och andra animalieprodukter på restauranger och inom storkök och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en nationell satsning på rådgivning och utbildningsprogram för lantbrukare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en rådgivningscheck som lantbrukare kan använda för att anlita experter eller konsulter vid omställning och utveckling av gården och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta berörda myndigheter ta fram ett kompetensutvecklings- och rådgivningspaket särskilt riktat till unga och nya lantbrukare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka spridningen av regenerativa jordbruksmetoder och skogsjordbruk samt öka kunskapen om ekologisk produktion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka stödnivåerna till ekologiskt jordbruk samt naturbetesmarker och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör införa ett nationellt förbud mot PFAS i bekämpningsmedel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja trädgårdsnäringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utforma och rikta jordbruksstödet så att även små och mellanstora gårdar får långsiktiga och hållbara villkor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta fossila subventioner med ett grönt avdrag som sänker skatten på arbete och företagande inom jordbruket, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla beteskravet så att fler djurslag omfattas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra ersättning för längre betestider och inkludera fler djurslag såsom tjurar, grisar, höns och kycklingar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att driva på för en utveckling av djurvälfärdsersättningarna inom EU, så att de stärker snarare än missgynnar svenska bönder, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samordna de berörda myndigheternas service gentemot lantbrukare genom en s.k. one-stop shop och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett administrativt stöd för bönder på små och mellanstora gårdar för administrativa tjänster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett riktat stöd för innovationsjordbruk och nya hållbara brukningsmetoder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att relevanta myndigheter bör få i uppdrag att utreda hur ett riskdelningsinstrument för större klimat- och klimatanpassningsinvesteringar inom jordbruket ska utformas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja svensk växtförädling för att utveckla utsäden anpassade till klimatförändringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja utvecklingen av växtproteinförädling för både livsmedel och foder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt myndigheter att ta fram förslag för ökad integrering av växtodling och djurhållning på gårdsnivå och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja etableringen av bioraffinaderier för lokal produktion och förädling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett stimulanspaket för ökad odling och förädling av proteingrödor i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa incitament för satsningar på forskning, innovation och marknadsutveckling för proteingrödor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att Sverige är självförsörjande på hållbart producerade biobränslen senast år 2030, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att behålla klimatpremien för arbetsmaskiner och utvärdera om stödnivån bör höjas för vissa maskiner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla riktade stöd för ladd- och tankinfrastruktur samt för hantering av batterier till arbetsmaskiner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka tillgången på hållbara biodrivmedel för jordbruket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta småskalig solvärme omfattas av det gröna avdraget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa skatten på all egenproducerad el, även över 500 kW-gränsen, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge närboende möjlighet att bli delägare i vindkraftsprojekt och rätt till arrende från bolagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett statligt stöd vid konvertering från fossildrift för fordon och arbetsmaskiner i jordbruket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa kompensation för gödselgasens högre produktionskostnad jämfört med fossila alternativ och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa riktade skattelättnader som kompenserar för högre produktionskostnader vid hållbara metoder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att garantera långsiktiga statliga anslag till naturrestaurering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omfördela medel från arealbaserade direktstöd till höjda miljöersättningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att premiera brukningsmetoder som ökar jordens bördighet och kolinlagring framför arealbaserade stöd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja miljöersättningen till ängs- och betesmarker samt mosaikmarker och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera naturvårdsbränning, myrslåtter och hamling i stödet för restaurering av betesmarker och slåtterängar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett undantag från återbeskogningsplikten i bryn mot jordbruksmark för att stärka den biologiska mångfalden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa ett gemensamt nationellt ramverk för mätning och verifiering av kolinlagring i jordbruksmark och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett system för ekonomisk kompensation till lantbrukare som ökar kolinlagringen i marken, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja investeringar i och produktion av biokol samt dess nedmyllning i jordbruksmark och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att utforma och ansvara för nationell samordning av bekämpning av invasiva växter respektive vattenlevande organismer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en ny ersättningsmodell för rovdjursrivna djur som bättre speglar faktiska intäktsbortfall och merkostnader för lantbrukaren, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på forskning och utveckling av rovdjursavvisande stängsel och andra förebyggande åtgärder, ökad rådgivning samt en breddad stödmodell som även inkluderar arbetskostnader, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska visa ledarskap inom EU och internationellt för Parisavtalets genomförande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra förslaget från Miljömålsberedningen (SOU 2022:15) om att inkludera inrikesflyget i transportmålet till 2030 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att, i samarbete med Folkhälsomyndigheten, SMHI och andra relevanta myndigheter, på lämpligt sätt informera Sveriges medborgare om klimatförändringarna och de risker, hälsomässiga och andra, som det i dagsläget finns kunskap om, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra ett myndighetslyft för kommuners och regioners klimatomställning i enlighet med underlag inför klimatpolitisk handlingsplan 2023 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja inrättandet av en klimatomställningsfunktion på strategisk nivå hos kommuner och att inkludera alla kommuner i Sveriges klimatarbete genom klimatavtal och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en standardiserad redovisning av klimatåtgärder till stöd för företag och organisationer som redovisar sina direkta och indirekta klimatutsläpp, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka uppdraget till länsstyrelserna att leda och samordna energi- och klimatomställning på lokal och regional nivå och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra förslagen från Miljömålsberedningen om stärkt klimathänsyn vid offentlig upphandling (SOU 2022:15) och införa en regional upphandlingssamordning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja inrättandet av en regional mobilitets- och tillgänglighetssamordningsfunktion som arbetar med åtgärder som minskar bilberoendet, i enlighet med underlag inför klimatpolitisk handlingsplan 2023, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en myndighetsledd hubb eller ett beställarnätverk för upphandling av cement, betong och alternativa konstruktionsmaterial för att stötta kunskapsuppbyggnad och användandet av klimatprestanda i upphandlingskrav och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheter och statliga bolag ska få en utsläppsbudget definierad i sina direktiv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla statliga bolag ska ha vetenskapligt baserade klimatmål och klimatplaner samt ges skärpta ägardirektiv om att verka för att nå miljömålen och Parisavtalet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatsäkra det finanspolitiska ramverket och inrätta en offentlig investeringsbudget för en rättvis klimatomställning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utforma den ekonomiska politiken inom ramen för de nationella klimat- och miljömålen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla alla fossila subventioner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inte ska använda exportkrediter för att stötta fossila projekt eller fossil infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra åtgärder för att främja en grön finansmarknad i syfte att öka takten i omställningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla nationella mål, lagkrav och andra styrmedel i syfte att verka för att minska resursförbrukningen till inom planetens gränser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta utifrån strategin och handlingsplanen för cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja företag som vill utveckla cirkulära affärsmodeller, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett pantsystem på fler slag av förpackningar och produkter, särskilt produkter som innehåller sällsynta metaller, som exempelvis maskiner och elektronik, för att dessa metaller i hög grad ska kunna återvinnas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga uppdrag och tillsätta resurser för högre utbildning och forskning som en kraft för klimatomställningen och att lärosätenas arbete med att främja hållbar utveckling behöver intensifieras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge den befintliga stödtjänsten EU SME som drivs på uppdrag av Vinnova, Tillväxtverket och Energimyndigheten ett vidgat uppdrag att skapa bättre förutsättningar för små och medelstora företag att söka EU-finansiering med ett fokus på innovativa tekniker för klimatomställningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja anslagen till forskning, innovationer och gröna krediter till startupföretag, företag och branscher i framkant av klimatarbetet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett grönt kunskapslyft i syfte att underlätta omställning till en hållbar arbetsmarknad, motverka arbetslöshet och skapa hållbara jobb för unga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett långsiktigt system för omfattande energieffektiviseringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett stöd till näringslivets energieffektiviseringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fördubbla antalet energirådgivare i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett planeringsmål för 100 nya TWh till 2030 och ytterligare 50 TWh till 2035 genom en kombination av energieffektivisering och ny förnybar elproduktion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett planeringsmål för grön baskraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett investeringsstöd för grön baskraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett planeringsmål för 30 TWh solenergi till 2030 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett planeringsmål för 150 TWh havsbaserad vindkraft till 2040 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga solceller på alla lämpliga offentliga byggnader och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera och tidigarelägga det kommunala vetot för att säkerställa en rättssäker prövning av vindkraftsansökningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effektivisera tillståndsprocesserna för vindkraft genom att samla alla prövningar hos en och samma myndighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en högre lokal elbonus som ger kommunerna betalt för den förnybara el de producerar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge dem som bor nära vindkraftverk rätt till ersättning från vindkraftsbolagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge närboende möjlighet att bli delägare och rätt till arrende från vindkraftsbolagen där det byggs vindkraftverk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra stödet för anslutning av havsbaserad vindkraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt Försvarsmakten att arbeta med villkorade tillstånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra den statliga ersättningen för mikroproduktion av solel, den s.k. 60-öringen, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka skatten för andelsägande av solenergi för boende i flerbostadshus och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa all skatt på egenproducerad el, även över gränsen på 500 kW, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för nya solparker genom att förtydliga länsstyrelsernas roll i tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett mål för efterfrågeflexibilitet i elsystemet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydligt redovisa kundens kostnader för effekt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra att tillgången på nätkapacitet styrs av miljö- och samhällsnytta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa testbäddar för undantag från dagens elmarknadsregleringar i syfte att reducera effekttoppar och stimulera ny teknik och reglering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnäts effektreserv och störningsreserv ska vara 100 procent förnybar samt att Sverige gentemot EU bör driva på för att flexibilitet ska få ingå i effektreserven igen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera och skapa förutsättningar för lokala och regionala marknader för flexibilitet i elanvändningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att laddboxar som installeras genom det gröna teknikavdraget och elbilar som får bonus bör uppfylla standarden ISO 15118, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur en dynamisk elskatt skulle kunna utformas för att ge ökade incitament för flexibilitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera dynamiska nätavgifter som främjar flexibilitet och smart energianvändning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett investeringsstöd för storskalig energilagring, såsom vätgas, batterier och värmelager, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kraftfullt skynda på utbyggnaden av en smart elinfrastruktur för framtidens elsystem genom att minst halvera tiden för byggande av elnät och förkorta byggtiden för stamnät med minst två år genom att genomföra de regelförändringar som föreslås i den statliga utredningen om moderna tillståndsprocesser för elnät, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för framtidens kraftvärme- och värmeproduktion för att underlätta för lokal effektproduktion och stödtjänster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det möjligt att överföra egenproducerad el mellan olika byggnader inom samma fastighet eller närliggande fastigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera klimatdiplomati i svensk utrikespolitik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka klimatstödet till fattigare länder och hitta nya sätt att finansiera internationella klimatinsatser, t.ex. genom en internationell skatt på finansiella transaktioner, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i utrikespolitiken prioritera skyddet av Arktis och andra känsliga miljöområden mot exploatering av olja och gas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka internationellt och inom EU för att stoppa utvinningen av fossila bränslen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett internationellt förbud mot subventioner av fossila bränslen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla handelsrelationer som Sverige medverkar i ska ta hänsyn till miljö, klimat och mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta handelspolitiken vara drivande för klimatomställning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa skarpare krav och villkor genom Sveriges och EU:s utrikes- och handelspolitik för att driva på det globala klimatarbetet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att inom EU driva på integrering av hållbarhetsaspekter inom kapitalmarknadsunionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att EU lagstiftar om att företag i sitt hållbarhetsarbete ska respektera mänskliga rättigheter, agera miljömässigt hållbart och följa Parisavtalets intentioner genom hela leverantörskedjan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska lämna energistadgefördraget i enlighet med beslut om EU-gemensam exit, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra förslagen från Miljöprövningsutredningen (SOU 2022:33) om att effektivisera tillämpningen av regelverk för tillstånd och omprövning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa förutsättningar för samplanering för den snabba samhällsbyggnad som den gröna industriomställningen innebär och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta och genomföra en nationell plan för utfasning av fossil energi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra Klimaträttsutredningens förslag (SOU 2021:21 och 2022:21) om ändringar i miljöbalken för att genomdriva det klimatpolitiska ramverket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan för att säkerställa el i närtid till industrins klimatomställning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra tilldelningen av effekt för att skynda på industrins klimatomställning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa dubbelriktade prissäkringsavtal mot grön industri och elproducenter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på fler utbildningar som säkrar kompetensbehoven för klimatomställningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna att rekrytera rätt kompetens till rätt plats genom bl.a. främjad arbetskraftsinvandring, utbildningssatsningar och omställningsstudiestöd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett investeringsstöd för grönt samhällsbygge för byggande av bostäder och andra samhällsnyttiga byggnader och infrastruktur i expansiva regioner kopplat till större gröna industrisatsningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka och utveckla Industriklivet och Klimatklivet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka och utveckla gröna kreditgarantier och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förlänga och fördjupa den nationella samordnaren för Fossilfritt Sveriges uppdrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra tillgången på riskkapital och möjligheter till företagsrådgivning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja små och medelstora företag rörande hållbarhetsredovisning och liknande redovisning och uppföljning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta satsa på och utveckla statliga satsningar som Almis stöd till de mindre företagens omställning, i syfte att hjälpa industrier och företag att minska sin klimatpåverkan, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Energimyndigheten och Naturvårdsverket i uppdrag att analysera hur ett nationellt pilotprogram för klimatkontrakt (Carbon Contracts for Difference) skulle kunna utformas för teknik för koldioxidavskiljning och lagring (CCS-teknik) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka tillsynen inom avfallsområdet, verka för att EU ska ta fram nya kriterier för när avfall upphör att vara avfall (end-of-waste) och lagstifta om en skyldighet för företag att förebygga avfall och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast införa gränsvärden för klimatutsläpp under byggnaders hela livstid och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa krav för att minimera avfallsmängderna vid nybyggnation och införa åtgärder som stimulerar återbruk och återvinning inom byggsektorn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Trafikverket i uppdrag att arbeta målstyrt i stället för prognosbaserat och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa förmånsbeskattningen av kollektivtrafikkort och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att revidera regelverk och ta fram en strategi för kombinerad mobilitet (MAAS) samt genomföra en offentlig satsning på bilpooler och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka statliga investeringar och förbättra förutsättningarna för att fler ska kunna använda cykel som transportmedel, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Sveriges kommuner bättre förutsättningar för minskad vägtrafik genom större rådighet över trängselskatten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra förslag från utredningen om stärkt planering för en hållbar utveckling (SOU 2021:23) om att ersätta parkeringsnormen i plan- och bygglagen med en mobilitetsnorm som stärker kommunernas förutsättningar att effektivisera transportarbetet och öka tillgängligheten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett nationellt mål om att fördubbla den naturliga kolsänkan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja inrättandet av en regional mobilitets- och tillgänglighetssamordningsfunktion som arbetar med åtgärder som minskar bilberoendet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om framtida finansiering av och ökad tillgänglighet till kollektivtrafiken i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett Sverigekort för kollektivtrafik och regional trafik i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra kommunal kontroll av efterlevnaden av dubbdäcksförbud och miljözoner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja och utveckla trängselskatterna i samverkan mellan stat och kommun för att stärka kollektivtrafiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra stadsmiljöavtalen och stärka den statliga medfinansieringen av s.k. steg 1- och steg 2-åtgärder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett landsbygdsmiljöavtal, motsvarande stadsmiljöavtalen, som riktar sig till mobilitet i Sveriges lands- och glesbygder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid sidan av ett styrande transportmål om minskande klimatutsläpp i transportsektorn även ta fram mål för ökad transporteffektivitet till 2035 och 2040 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt mål om minskad bilism i större städer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om statligt stöd får och bör kunna ges till drift av lokal och regional kollektivtrafik i bostadsområden under uppbyggnad och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en regelöversyn för att eliminera hinder och underlätta för distansarbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nytt avståndsbaserat och färdmedelsneutralt reseavdrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en analys av hur en mer samordnad bebyggelse-, trafik- och transportinfrastrukturplanering kan bidra till minskad klimatpåverkan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra en kraftigt skärpt och mer rättvis bonus malus och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett leasingstöd för elbil för hushåll med lägre inkomster på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en högre elbilsbonus i glesbygd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett konverteringsstöd från fossil drift för fordon och farkoster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fasa ut nyförsäljning av fossilbilar till så snabbt som det är möjligt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra Energimyndighetens och Trafikverkets åtgärdslista (ER 2023:23) för utbyggnaden av laddinfrastruktur i hela landet och ett ökat statligt ansvar för ”vita fläckar” på kartan över laddstolpar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell plan för tankställen för biogas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att behålla och utveckla klimatpremien för tunga lastbilar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera effekterna av klimatpremien för arbetsmaskiner och om stödet behöver höjas för vissa typer av arbetsmaskiner, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för långsamladdning och utreda hur en lagstiftning som ger ”tillträde till laddning” kan utformas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla riktade stöd för ladd- och tankinfrastruktur, byte av batterier och transport av batterier till arbetsmaskiner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett mål om att Sverige ska vara självförsörjande på hållbart producerade biobränslen senast 2030, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ETS2 så tidigt som möjligt, i kombination med ett nationellt utsläppshandelssystem, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka tillgången till hållbara biodrivmedel så att försäljningen av fossila drivmedel kan upphöra, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra reduktionsplikten på en nivå som styr mot klimatmålen och säkrar både minskade klimatutsläpp och investeringar i hållbara biodrivmedel, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i samband med att reduktionsplikten återinförs tillsätta en utredning om reduktionspliktens fortsatta utveckling med avseende på nivå, breddning och samspel med eller eventuell omvandling till ett nationellt handelssystem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa riktade stöd för produktion av avancerade biodrivmedel och elektrobränslen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge en myndighet ett särskilt samordningsansvar för de stöd som ges till ladd- och tankinfrastruktur för el och vätgas till personbilar, lätta lastbilar, tunga fordon, fartyg och flyg, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett introduktionsstöd för elektrobränslen och att snabbt möjliggöra för elektrobränslen att ingå i reduktionsplikten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett slutdatum för försäljning av fossila drivmedel i linje med Sveriges klimatmål och Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rusta upp och bygga ut järnvägen i hela landet samt färdigställa nya stambanor för höghastighetståg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka statliga investeringar för överflyttning av långväga godstransporter från väg till järnväg och sjöfart och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa avståndsbaserad beskattning av tunga godsfordon och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en kraftfull klimatdifferentiering av farledsavgifterna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa utsläppskrav i upphandlingen av Gotlandstrafiken som är i linje med transportsektorns klimatmål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka i Sverige och inom EU för att det kommersiella flyget inte ska subventioneras utan betala för sin egen kostnad och klimatpåverkan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en extra skatt på privatjetplan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att förbjuda privatjetplan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge SJ ett samhällsuppdrag att verka för ökat tågresande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra och dubblera flygskatten och låta denna finansiera järnvägssatsningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrikta Sveriges och EU:s jordbrukspolitik på att öka miljö- och klimatnyttan samt säkra livsmedelsproduktionen i ett förändrat klimat och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att styra om medel från de arealbaserade direktstöden till höjda miljöersättningar och främja odlingsmetoder som ökar jordens bördighet och kolinlagring och som bidrar till biologisk mångfald och andra miljöinsatser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en biopremie som kompenserar lantbrukare för prisskillnaden mellan fossil diesel och förnybara drivmedel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att Sverige är självförsörjande på hållbart producerade biobränslen senast år 2030 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att behålla klimatpremien för arbetsmaskiner och utvärdera om stödnivån bör höjas för vissa maskiner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla riktade stöd för ladd- och tankinfrastruktur samt för hantering av batterier till arbetsmaskiner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka tillgången på hållbara biodrivmedel för jordbruket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att relevanta myndigheter bör få i uppdrag att utreda hur ett riskdelningsinstrument för större klimat- och klimatanpassningsinvesteringar inom jordbruket ska utformas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta jordbrukets fossila subventioner med ett grönt avdrag som sänker skatten på jobb och företagande för jordbruket, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett stöd till innovationsjordbruk för att ge pionjärer förutsättningar att utveckla nya brukningsmetoder med ökad klimatanpassning och minskad klimatpåverkan i synergi med stärkt biologisk mångfald och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Vinnova och andra lämpliga myndigheter i uppdrag att främja ny teknik och innovation för att ytterligare minska utsläppen från hantering av stallgödsel och användning av växtnäring och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska de territoriella utsläppen av metan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge relevanta myndigheter i uppdrag att ta fram åtgärdsförslag för att öka integreringen av växtodling och djurhållning på gårdsnivå inom jordbruket för att minska behovet av konstgödsel och avgången av växthusgas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka anslaget för minskat matsvinn inom de pågående uppdrag som Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket har inom ramen för livsmedelsstrategin samt att arbetet förlängs till 2030, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att främja investeringar, produktion och nedmyllning av biokol genom exempelvis EU:s landsbygdsprogram, jordbruks- och regionalstöd och Klimatklivet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kolinlagringen i jordbruksmarker och stoppa förlusten av åkermark och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja klimatanpassningen av svenskt jordbruk så att vi kan producera mer mat i ett förändrat klimat, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla användningen av biomassa från jordbruket för bioenergiproduktion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur alternativa resurseffektiva metoder för livsmedelsproduktion kan stödjas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda förbränning av vissa plastsorter och skapa incitament för cirkulering och raffinering av returplast för att få igång bättre återanvändning av plast och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klassa torv som ett fossilt bränsle och avveckla brytning och användning av torv för energiproduktion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett långsiktigt statligt stöd för energieffektivisering med 60 procent av kostnaderna för åtgärder som effektiviserar energianvändningen för hushåll och fastighetsägare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa skarpa mål för energieffektivisering av bostadshus och lokaler samt en nationell handlingsplan för genomförandet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka efterlevnaden av energireglerna i Boverkets byggregler för byggnader genom att kontrollera uppmätta värden i stället för att förlita sig på beräknade värden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utnyttja spillvärme mer effektivt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett investeringsstöd för storskalig solvärme och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införliva småskalig solvärme i det gröna avdraget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra de åtgärder som föreslås i utredningsbetänkandet Vägen till en klimatpositiv framtid (SOU 2020:4) för ökad kolinbindning i skog och mark samt att utreda vidare åtgärder i syfte att arbeta strategiskt med naturbaserade klimatlösningar för att nå Sveriges klimatmål inom LULUCF-förordningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att synliggöra effekterna på kolförråden och kolinlagringen vid exploatering av mark i de miljöbedömningar som tas fram i samband med planering och beslut under miljöbalken och plan- och bygglagen samt vid tillämpning av sektorslagstiftning för olika typer av infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa krav om kompensation med ekosystemtjänster såsom kolinlagring vid nyexploatering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en obligatorisk grönytefaktor för bebyggd miljö och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda vilken mark som är lämplig att återbeskoga och hur, utan att det konkurrerar med livsmedelsproduktionen eller försvårar uppfyllandet av andra miljömål, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge relevanta myndigheter i uppdrag att ta fram åtgärdsförslag om ekonomiska incitament för markägare att på olika sätt bistå med samhällsnytta i form av ökad kolinlagring och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett omställningsstöd till skogsägare som vill ställa om till hyggesfria metoder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förlänga omloppstider genom att den lägsta åldern för föryngringsavverkning höjs med 30 procent, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett bonus malus-system för skogsbruket där omställning till mer hållbara skogsbruksmetoder betalas av en avgift på kalhyggen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa klimatavtal för skogen där skogsägare ska kunna få ersättning för mängden koldioxid som lagras in och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla stöd och rådgivning avseende klimatanpassningsåtgärder till skogsägare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skogsstyrelsen i samverkan med Naturvårdsverket i uppdrag att utveckla en stödjande digital infrastruktur för skogsägare för att främja såväl offentlig som privat finansiering av åtgärder för ökad kolinlagring och minskad avgång av växthusgaser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att storleken på kalhyggen, och den sammanlagda storleken på tidsmässigt och rumsligt närliggande hyggen, begränsas och att det sätts stopp för kalhyggen i särskilt klimatkänsliga områden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett etappmål inom miljömålssystemet om att hyggesfria metoder ska tillämpas på minst 30 procent av den yta som utgörs av produktionsskog till 2030, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa skogslån för övergången till hyggesfria brukningsmetoder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skogsstyrelsen i uppdrag att öka sin rådgivande verksamhet och stimulera övergången till mer hyggesfria brukningsmetoder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett skatteavdrag för hyggesfria rådgivningstjänster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram styrmedel som stimulerar nya affärsmodeller där klimat- och miljönytta integreras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i högre utsträckning och takt återställa våtmarker, både i jordbrukslandskapet och i skogsmark, samt analysera den tekniska och hållbara potentialen för ökad kolinlagring vid återvätning av dikade torvmarker och andra naturbaserade klimatlösningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka den lokala kapaciteten att implementera åtgärder för ökad kolinbindning genom återvätning av mark och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en omfattande satsning på att återskapa kusternas och utsjöns skadade ekosystem för ekologisk funktionalitet och därigenom ökad kolinlagring och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kolinbindningen genom att anta ett nationellt riksdagsbundet mål om att skydda 30 procent av våra landområden, hav och sötvatten med utgångspunkt i ett representativt urval av naturtyper och ekologisk funktion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda kolförråd genom att avsätta tillräckliga budgetmedel för att omgående skydda de sista resterna naturskog i hela landet, däribland de sammanhängande fjällskogarna, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka och utveckla ersättningarna till naturvårdande insatser för att uppnå en ökad kolinbindning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en kontinuerlig utbetalningsmodell för markägare som ingått någon typ av skogsskyddsavtal, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kolinlagringen i träprodukter genom att vidta åtgärder som styr den svenska produktionen av träprodukter från kortlivade mot högre andel långlivade träprodukter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att EU:s regelverk som syftar till att förstärka företags hållbarhetsredovisning och klimatomställning omfattar hela värdekedjor, alla företag och sektorer inklusive finanssektorn, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett konstruktivt användande av CBAM, due diligence och liknande verktyg på EU-nivå för att stimulera klimatomställning i globala värdekedjor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska besluta om en strategi för att minska konsumtionsbaserade klimatutsläpp och att uppnå det långsiktiga målet för dessa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att den offentliga sektorn går före och antar mål om att de konsumtionsbaserade utsläppen från offentlig sektor ska nå nära noll 2030, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att klimatsmart mat ska vara norm i offentlig sektor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka klimatkraven i offentlig upphandling och genomföra åtgärder för att minska klimatpåverkan från offentlig konsumtion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka och utveckla Upphandlingsmyndighetens arbete för klimatsmart upphandling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förbud mot reklam för fossilintensiva varor och tjänster såsom flygresande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett bonus malus-system för produkter för att gynna de mest energisnåla och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja delningsekonomi och konsumtion av klimatsmarta tjänster i stället för resursintensiva produkter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att produkter ska hålla längre och gå att reparera genom krav på produktdesign och produkters livslängd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en antibiotikaskatt på kött och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Livsmedelsverket i uppdrag att hos allmänheten förankra de nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023, som beaktar miljö och klimat, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi, samt underlätta samverkan, för permanenta negativa utsläpp, inklusive infångning, transport och slutgiltig lagring, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell handlingsplan för säkerställande av permanenta negativa utsläpp som omfattar hela värdekedjan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram skarpa kriterier för hållbart producerad biomassa kopplat till bio-CCS och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att driva på internationellt för att utvecklingen av bio-CCS globalt sker på ett ekologiskt och socialt hållbart sätt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Energimyndigheten i uppdrag att upphandla hållbar bio-CCS i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beslut om att Sverige ska sälja eller köpa internationella klimatkrediter bör underställas riksdagen i särskild ordning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa en obligatorisk kommunal dagvattentaxa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ge expertmyndigheter i uppdrag att ta fram tydliga riktlinjer för vilka krav som länsstyrelserna ska ställa på kommunerna i planprocessen för att säkerställa klimatanpassad planering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om klimatanpassningssamordnare på alla länsstyrelser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utreda hur styrningen av kommunerna behöver förändras för att fler konkreta klimatanpassningsåtgärder för befintlig bebyggelse ska komma på plats och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en nationell uppföljning av kommunernas klimatanpassningsarbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om obligatorisk utbildning av vård- och omsorgspersonal om hälsorisker relaterade till värmeböljor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra offentliga byggnader, eller andra tillgängliga byggnader, till mötesplatser som kan bli tillflyktsorter för sköra grupper under långvariga värmeböljor eller annat extremväder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla och stärka övervakning och tidiga varningssystem för smittsamma sjukdomar som kan följa av extrema väderhändelser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatsäkra offentliga byggnader och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur klimatåtgärder kan underlättas på kulturhistoriskt värdefulla byggnader och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en strategi för vattenförsörjningen i ett förändrat klimat och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur dricksvattentäkten Mälaren ska kunna skyddas mot inträngning av bräckt vatten orsakad av stigande havsnivåer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra tillgången till dricksvatten i hela landet genom att bistå kommuner att säkra invånarnas vattenförsörjning och vattenrening, hindra att vatten förorenas, sanera förorenad mark och öka den vattenhållande förmågan genom olika klimatanpassningsåtgärder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra tillgängligt dricksvatten inom rimligt avstånd för alla under värmeböljor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda olika lösningar för att öka tillgången till dricksvatten på offentliga och kommersiella platser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med våtmarker i syfte att reglera grundvattennivåer för att stärka befintliga dricksvattenresurser och att reglera vattenflöden för att minska risken för både översvämningar under blöta perioder och torka under torra perioder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetet med klimatanpassning ska knytas till och bli en del av det civila försvaret och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av ökad insatsberedskap vid naturkatastrofer och kriser i klimatkrisens spår och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Naturvårdsverket tillsammans med andra berörda myndigheter ska peka ut åtgärder som är speciellt viktiga för klimatanpassning och förebyggande av katastrofer i förslaget till en ny nationell naturrestaureringsplan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en nationell rådgivningskampanj riktad till enskilda skogsägare för att arbeta med klimatanpassning, ökad miljöhänsyn och hyggesfria metoder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmuntra skogsskötselmetoder som leder till ökad variation med en ökad lövandel och återställda våtmarker och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett förbud mot kalavverkning i särskilt klimatkänsliga områden, med exempelvis risk för ras och skred, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja klimatanpassning av svenskt jordbruk så att vi kan producera mer mat i ett förändrat klimat och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera klimatanpassning i Sveriges livsmedelsstrategi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om åtgärder för att skydda svenskt jordbruk från effekterna av klimatförändringar såsom långvarig torka eller översvämning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra tillgången till lokala vattenrådgivare för att hjälpa lantbrukare genom hela processen med att stärka vattenförsörjningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen för att säkra att mindre lantbrukare inte missgynnas av exempelvis restriktioner vid torka och stödsystemens utformning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett klimatanpassningskliv som ska delfinansiera innovativa investeringar med stor klimatanpassningsnytta, i likhet med satsningen Klimatklivet, som finansierar utsläppsminskande åtgärder, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att relevanta myndigheter ska föreslå en nationell plan för större klimatanpassningsprojekt på kommunal och/eller regional nivå där statligt finansieringsstöd är lämpligt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att relevanta myndigheter bör utreda och ta fram samfinansieringslösningar mellan offentliga och privata aktörer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatanpassning måste stärkas i finansiella ramverk och analyser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att relevanta myndigheter bör ges i uppdrag att föreslå hur finanssektorns arbete med klimatrelaterade risker ska säkras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett införande av en klimatriskdeklaration/klimatresiliensdeklaration för fastigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om finansieringsfrågan för skydd mot stigande hav och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Boverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap/Myndigheten för civilt försvar i uppgift att prioritera kuststräckor i södra Sverige strikt efter vilka nationella värden som hotas och i vad mån ett kustskydd långsiktigt är ett effektivt sätt att skydda dessa intressen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Boverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap/Myndigheten för civilt försvar i uppgift att utreda hur riksintressen kommer att påverkas av stigande havsnivåer eller av de åtgärder som planeras för att skydda prioriterade kuststräckor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksdagen ska fatta beslut om vid vilka kuststräckor staten avser att bygga kustskydd i den takt som krävs för att möta stigande havsnivåer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om genomförande av framtida portar i Göta älvs mynning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på flera fronter stärka arbetet med klimatanpassning för att Sverige ska stå bättre rustat inför klimatkrisens konsekvenser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med en bred nationell klimatanpassningsstrategi i form av en proposition med konkreta förslag till beslut samt som levererar på rekommendationerna från Nationella expertrådet för klimatanpassning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska öka sin ambitionsnivå när det gäller både styrande åtgärder och finansiering av Sveriges klimatanpassningsarbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska ta fram en åtgärdsplan för att förhindra att livsmedel förgiftas av PFAS och för att skydda människor från att få i sig PFAS från dricksvatten och maten man äter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förebyggande åtgärder för att förhindra att PFAS hamnar i livsmedel, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om gränsvärden för PFAS i livsmedel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om provtagning av PFAS i livsmedel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydliga rekommendationer för provtagning och förtäring av fisk, kräftor, vilt, svamp, frukt och bär från områden med höga halter PFAS och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga förekomsten av PFAS i produkter och avfallsströmmar, för att öka kunskapen om förekomst av PFAS och kunna fasa ut PFAS på ett effektivt sätt, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att miljöövervakningen med avseende på vattenförvaltningen behöver stärkas, exempelvis genom att skärpa tillsynen av dricksvattentäkter och provtagning av mark nära vatten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppströmsarbetet för att förhindra förorening av grund- och ytvatten behöver öka och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett förbud mot att släppa ut PFAS i vatten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa regler för vilka kemiska ämnen som inte ska få hanteras nära dricksvattentäkter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka skyddet av yt- och grundvatten genom att införa en reglering av dessa i miljöbalken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åsar och naturgrusavlagringar i större utsträckning måste förvaltas som dricksvattenreserver och inte exploateras eller förorenas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska utreda ett särskilt stöd till de va-bolag som behöver införa ytterligare rening av dricksvattnet för att nå Livsmedelsverkets gränsvärde för PFAS i dricksvattnet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs ökad kunskap om och kartläggning av var utsläppen till vattenmiljön av PFAS sker och att systematiserad information om dessa utsläpp bör upprättas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statliga myndigheter, inklusive Försvarsmakten, snarast ska fasa ut all användning av produkter med innehåll av PFAS och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska ta ett större ansvar för att skyndsamt se till att PFAS-kontaminerad mark åtgärdas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förelägga Försvarsmakten och Fortifikationsverket att skyndsamt vidta åtgärder för att PFAS-föroreningar inte ska spridas från förorenad mark och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett ökat stöd för samhällsstöd och rättsskydd till fastighetsägare med egen brunn som får vattnet förstört av verksamhet de inte har rådighet över, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ta fram en finansierad nationell handlingsplan mot föroreningar i mark och vatten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa lagkrav på att massor som ska få ny användning på ny plats ska provtas för PFAS före flytt för att undvika att nya områden blir kontaminerade av PFAS, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fastställa tydliga riktlinjer för PFAS i konstruktionsprojekt där avfall används som byggmaterial, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska prioritera forskning, utveckling och genomförande av substitution av PFAS och tekniker för rening av PFAS från mark och vatten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska understödja gruvbranschens omställning till fossilfri gruvdrift senast 2035 samt till att samtliga bearbetningssteg är klimatneutrala och all energianvändning är fossilfri senast 2045, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt förbud mot utvinning ur alunskiffer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsatt förbjuda brytning av uran i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte försvaga eller ta bort det kommunala vetot när det gäller uranbrytning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersökningstillstånd enligt minerallagen ska konsulteras enligt konsultationsordningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utförlig utredning av gruvverksamheters prövningsprocesser bör tillsättas i syfte att främja en tydligare, effektivare och mer förutsägbar prövningsordning där miljö och människors rättigheter värnas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att 3 och 4 kap. miljöbalken ska tillämpas även vid prövning enligt miljöbalken, fristående från de bedömningar som har gjorts i koncessionsärendet, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör anges att när en verksamhet senare ska prövas enligt miljöbalken eller andra lagar ska en prövning enligt 7 kap. 28 b § MB göras oberoende av de ställningstaganden som har gjorts i koncessionsärendet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige och EU bör visa stöd för demokratiaktivister och verka för en långsiktig lösning i Hongkong som garanterar Hongkongbornas grundläggande rättigheter samt Hongkongs autonomi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige och EU ska arbeta för att stoppa den accelererande övervakningen och det ökande politiska inflytandet över rättsväsendet i Hongkong och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige tillsammans med EU:s övriga medlemmar ska kräva att Kina omedelbart friger alla som gripits eller dömts för fredlig aktivism eller politiska yttringar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige måste verka inom EU för skarpare sanktioner för att förhindra att varor exporteras via Hongkong till Ryssland, Nordkorea och Iran och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska tillsätta en utredning för att se över hur exportkontrollen av produkter med dubbla användningsområden kan skärpas ytterligare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige tillsammans med EU:s medlemsstater bör kräva att Kina omedelbart friger alla journalister som fängslats godtyckligt för sina åsikter, reportage eller politiska uttryck, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige och EU bör agera tydligt, enat och konsekvent i försvaret av pressfrihet och mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige tillsammans med EU bör kräva att Gui Minhai omedelbart friges, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige och EU ska vara tydliga i sitt stöd för Taiwans rätt till självbestämmande och verka för att aktivt motverka varje form av kinesisk ockupation, annektering eller påtvingad integration och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige och EU bör arbeta långsiktigt för att tillåta Taiwans deltagande med fulla rättigheter i internationella organisationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör upprätthålla närmare relationer med Taiwan och utveckla sina kontakter med olika delar av det taiwanesiska samhället och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige och EU tydligt bör kräva att Kina respekterar Unclosdomen från 2016 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen måste förstärka och utveckla dialogen med aktörer i Arktis med avsikt att stärka fred, säkerhet och stabilitet i Arktis och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska arbeta för att all form av utvinning av fossila bränslen förbjuds i Arktis och i haven utanför Arktis och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska arbeta för ett bindande globalt regelverk för företags ansvar gällande mänskliga rättigheter, miljö och arbetstagares rättigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ställa sig bakom inrättandet av en permanent, multilateral mekanism för skuldhantering inom FN och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska öka sitt bistånd och bl.a. prioritera demokratibistånd som ett sätt att stärka mänskliga rättigheter och internationell säkerhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att svensk och europeisk upphandling ställer tydliga krav på mänskliga rättigheter och miljöhänsyn i all offentlig upphandling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör införa ett totalförbud mot export av AI och övervakningsteknologi till Kina och andra auktoritära regimer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige och EU ska öka återvinningen och den egna produktionen av kritiska råvaror och teknologi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige måste driva på för EU-lagstiftning och ett globalt certifieringssystem som omfattar alla konfliktmineral gällande transparens, ansvarsutkrävande, rimliga löner och ersättning enligt principen att förorenaren betalar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör beakta klimatpåverkan i tillverkningsprocessen vid utdelning av elbilsbonusar och andra ekonomiska incitament och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör komma med nya förslag om investeringsstöd för cirkulära flöden av kritiska metaller och mineral och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sekundära sanktioner bör införas mot länder, företag och individer som direkt eller indirekt stöder Rysslands krig i Ukraina genom att tillhandahålla militärt användbar teknik, ge ekonomiskt stöd eller underlätta sanktionsflykt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att Nato tillämpar principen om no first use och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att Nato främjar och stärker demokratin inom organisationen och inom medlemsländerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för ökad transparens inom Nato och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige fortsatt ska delta i internationella fredsbevarande insatser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att FN ska öka integrationen mellan Agenda 2030, Parisavtalet och Addis Abeba-avtalet om finansiering för att snabbare och mer framgångsrikt kunna förebygga konflikter och främja fred och hållbarhet i områden med konflikter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsatt utveckla det militära samarbetet med våra nordiska och baltiska grannländer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka tillgången till psykosocialt stöd för veteraner och civilanställda och deras familjer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka och utveckla dialogen med aktörer i Arktis med avsikt att stärka fred, säkerhet och stabilitet i Arktis och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att all form av utvinning av fossila bränslen förbjuds i Arktis och i haven utanför, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige kraftfullt ska driva på för att de globala målen för hållbar utveckling nås även i Arktis, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att urfolken ska få större inflytande över hur marken och haven i Arktis används och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att implementera AI-kommissionens förslag och ytterligare åtgärder inom AI-området med fokus på att värna säkerhet och personlig integritet samt med beaktande av risker för samhället och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge en eller flera relevanta myndigheter i uppdrag att ta fram en nationell strategi för stärkt motståndskraft mot desinformation och propaganda så att medie- och informationskunnigheten kan stärkas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att större hänsyn behöver tas till public services beredskapsuppdrag vid framtida ramtilldelning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att public service når ut brett i befolkningen, och även strävar efter att nå dem som normalt inte nås av public service, för att stärka beredskapen att kunna nå ut till befolkningen i händelse av kris, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka public services oberoende ytterligare genom ett grundlagsskydd av public service, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samarbeta inom EU och med andra stora demokratier för att kunna sätta gemensam press på sociala medier-jättarna så att de inte tillåter att desinformation sprids på deras plattformar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka hela vård- och omsorgsverksamheten så att förutsättningar finns för bättre funktion i stora kriser och i krig och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att prioritera förbättrad arbetsmiljö inom vården och omsorgen för att rusta Sverige för framtida kriser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sjuktransporter, lager av sjukvårdsmateriel och spridning av vårdinrättningar bör planeras så att sjukvård som inte kan anstå kan bedrivas i hela landet även vid störningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hälso- och sjukvården ska ha en strategi för delning av data, kunskap och resurser som medger tillräcklig snabbhet för effektiv smittspårning samt aktiv bekämpning av smitta och som är tillräckligt robust för att fungera även med stora störningar i samhällets infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att löpande utvärdera effekten av lagstiftningen om granskning av utländska direktinvesteringar för att säkerställa att Sveriges säkerhet värnas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga ut fiber och snabbt mobilnät i hela Sverige genom att staten tar ett ökat ansvar för finansiering av utbyggnaden i glesbygd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja beredskapsavgifterna så att mer resurser kan avsättas för att göra internet robustare genom offentlig-privat samverkan mellan bredbandsleverantörerna och Post- och telestyrelsen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka vatten- och avloppsnäten så att skador eller elavbrott inte leder till längre avbrott i vatten- och avloppsförsörjningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra tillgången till dricksvatten i hela landet genom att bistå kommuner att säkra invånarnas vattenförsörjning och vattenrening, hindra att vatten förorenas och öka den vattenhållande förmågan genom olika klimatanpassningsåtgärder, t.ex. genom att anlägga våtmarker, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda vattentäkterna och tillse att fungerande reservvattentäkter finns och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motsvarande myndighetssamarbete som finns kring dricksvatten även bör finnas när det handlar om avlopp och kretslopp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra en betydligt större grad av självförsörjning av livsmedel inom landet och skydda ekosystemen så att jordbruk, skogsbruk och fiske kan bidra till försörjningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa om jordbruket och transportsektorn och stödja forskning och innovation för att göra livsmedelssektorn robust, så att livsmedelsförsörjningen kan fungera även vid större omfattande kriser och krig, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att använda ny teknik för att minska resursförbrukning och svinn i livsmedelssektorn, öka den inhemska odlingen av protein, minska beroendet av import av gödning och minimera användningen av bekämpningsmedel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka den ekologiska produktionen av livsmedel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör ta ansvar för att bygga upp beredskapslager och tillsammans med näringsliv, kommuner och regioner säkerställa att lagerhållningen i samhällskritiska försörjningskedjor är tillräcklig för att klara kriser och krig och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheterna till ökad varuförsörjning genom inhemsk produktion bör utredas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppgradera det svenska elnätet så att hela landet får ett smart, flexibelt och robust elnät som klarar av en ökad andel förnybar el, står emot cyberattacker och extremväder bättre och klarar ödrift så att telekommunikationer och värmeförsörjning kan upprätthållas även vid kriser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett energisäkerhetsmål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en stor utbyggnad av förnybar energi som vindkraft, solel och solvärme, särskilt i södra Sverige, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för lokal produktion av förnybar energi som solel och solvärme och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för solenergi för produktion av el och värme och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Försvarsmakten ska verka för att möjliggöra/underlätta utbyggnad av havsbaserad vindkraft genom att samarbeta med aktörer i energisektorn för att hitta lämpliga lokaliseringar och tekniska lösningar för att utbyggnaden inte ska störa försvarets intressen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta installation av energilager som kan användas för att jämna ut elproduktionen och balansera elnätet men också kan nyttjas vid elavbrott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett teknikneutralt stöd för storskaliga energilager och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att halvera tiden för byggande av elnät och förkorta byggtiden av stamnät med minst två år genom regelförändringar, bättre samordning och kraftfulla investeringar i ny nätkapacitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att planera energiförsörjningen av transportsektorn så att inhemskt producerad förnybar energi och inhemskt producerat förnybart bränsle kan användas i kris och krig och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ytterligare riskbedömningar av kärnkraft ur ett totalförsvarsperspektiv, särskilt med avseende på erfarenheter av kriget i Ukraina, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Trafikverket ett förtydligat uppdrag att ta ett helhetsgrepp om transportfrågan för att såväl infrastruktur som utförandet av transporter ska fungera på alla beredskapsnivåer, på samma sätt som Energimyndigheten i dag tar ett helhetsgrepp om energisystemet, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverket ska ta fram ett system för ansvarsfördelning och fortsatt drift av transportsystemet som fungerar i både kris och krig och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rusta upp och bygga ut järnvägsnätet så att det klarar nödvändiga transporter i såväl fredstid som i händelse av kris eller i värsta fall krig och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en finansiell beredskap och behovet av förberedelser som syftar till att upprätthålla det finansiella systemets grundläggande funktionalitet även vid allvarliga störningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att terrororganisationer ska kunna förbjudas eller på annat sätt begränsas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillse att Säkerhetspolisen har resurser och får ta del av verktyg som krävs för att förhindra terrorism och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet inom Center mot våldsbejakande extremism och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inleda ett nationellt program för att underlätta avhopp från extremiströrelser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka relevanta myndigheters kapacitet att förhindra finansiering av terrorism och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att syftet med underrättelseverksamhet är att värna det öppna och demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ha en effektiv underrättelseverksamhet som är tydligt reglerad, avgränsad och ändamålsenlig för att avslöja och motverka destabiliserande verksamhet från främmande makt och hot från terrorister och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en ytterligare utökning av civilplikten för att kunna möta naturkatastrofer, konsekvenser av klimatförändringar och omfattande kriser inom vård och omsorg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka räddningstjänsten och förbättra förutsättningarna att arbeta för räddningstjänsten och i ideell verksamhet, även på deltid, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av utveckling av svensk räddningstjänst så att människors tillgång till trygghet och säkerhet blir likvärdig i landet, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra räddningstjänstens tillgång till materiel för att bättre kunna verka vid höjd beredskap och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att koordinera och tydliggöra samarbetet mellan räddningstjänsten och olika ideella aktörer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för civilpersoner att kunna delta i utbildning och träningsverksamhet inom de frivilliga försvarsorganisationerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att frivilliga resursgrupper ska finnas i varje kommun och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka civilsamhället som en del i befolkningens motståndskraft och för att stärka demokratin och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på kommuner att upprätta kommunala trygghetspunkter, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Kustbevakningen och Tullverket behöver förstärkningar för att svara upp mot den breddade hotbilden mot Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det aktiva kulturlivet bör inkluderas i det lokala och nationella beredskapsarbetet för att det ska kunna verka även i kris och ytterst under krig och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att cybersäkerhetssamarbetet på EU-nivå utvecklas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska öka den gemensamma krisberedskapen i EU och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att öka självförsörjningsgraden inom EU av nödvändiga produkter för att klara krissituationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige och EU bör ta ytterligare steg för att inte ge stöd till bosättningar som undergräver tvåstatslösningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör följa Internationella domstolens utlåtande om ockupationen av det palestinska territoriet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara aktivt i FN för att få ett slut på Israels olagliga ockupation exempelvis genom att stödja resolutioner i FN:s generalförsamling och säkerhetsråd som syftar till att få ett slut på Israels olagliga ockupation av Palestina, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att EU inför ett vapenembargo mot Israel, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör stoppa allt militärt samarbete med Israel och att Sveriges försvarsattaché vid ambassaden i Tel Aviv bör kallas hem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kräva att Israel ger obegränsad tillgång till Gaza för humanitära insatser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och ekocid begångna av Israel och Hamas måste utredas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ansluta sig till Sydafrikas anmälan till Internationella domstolen om att Israel ska utredas för folkmord och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att miljörättvisa ska vara en central del av fredsförhandlingarna mellan Israel och Palestina och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha ett fortsatt starkt bistånd i Palestina, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett starkt kärnstöd till UNRWA och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omedelbart återuppta stödet till det ekumeniska följeslagarprogrammet samt palestinska MR-organisationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenskt humanitärt bistånd till Palestina måste stärkas för att möta de enorma behov som konflikten skapat och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ta emot patienter från Gaza och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör gå samman med andra länder och skicka en räddningsflotta med nödhjälp till Gaza och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ett nationellt stöd till va-åtgärder skulle kunna utformas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ökad samverkan och delad va-kompetens mellan kommuner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för lagstiftning som gör det möjligt att ställa krav på fastighetsägare att ta hand om en viss del av dagvattnet inom fastigheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra grönytefaktor till ett krav i all nyproduktion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa en faktor för att reglera andel hårdgjord yta inom tomtmark, kvartersmark och allmän platsmark och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla nya byggprojekt ska ha en plan för att minimera vattenförbrukningen under byggnadens livscykel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa krav på vattensparande blandare och snålspolande toaletter vid renoveringar av hyreslägenheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att vattenförbrukning under produkters livscykel ska inkluderas i EU:s ekodesigndirektiv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att innovativa vattensparande lösningar ska uppmuntras vid nybyggnation, såsom att återanvända tvättvatten, använda regnvattenuppsamlare eller installera urinseparation vid nybyggnation, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att ställa krav på hushållen att mäta sin vattenförbrukning, exempelvis vid omfattande renoveringar eller nybyggnation, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att tillåta differentierad taxa avseende vattenförbrukning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra och stärka möjligheterna för personer med intellektuell funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för färdtjänstresor för att stärka möjligheten för fler att delta i idrottsaktiviteter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och stärka stödet till svensk parasport och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka stödet till idrotten för att möjliggöra för elitidrottare att satsa på sin sport och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ett system som säkerställer idrottares sociala skyddsnät kan utformas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och stärka möjligheten att kombinera en yrkeskarriär med sin elitidrottssatsning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt genomföra förslagen i utredningen Ett trygghetssystem för alla och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna utbildningskedjan för idrottare från grundskola till högskola och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lyfta förslagen från utredningen om idrottsutbildningar i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan för att komma till rätta med de hinder som finns i dag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheten för skolorna att ordna friluftsdagar ska stärkas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skolmiljöer för idrott och rörelse och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och förbättra möjligheten att kombinera elitidrott med studier på högre nivå och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör avbryta nedskärningarna i anslagsgivningen till studieförbunden och återställa samt stärka finansieringen till den samlade folkbildningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör initiera ett forskningsprogram med särskild inriktning på idrott och fysisk aktivitet för de områden och den inriktning som anges i motionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt inrätta en nationell anläggningsfond som även ska fungera som en kunskapsnod för att ge kommunerna bättre stöd i planering och byggande av fler, modernare, mer tillgängliga och hållbara anläggningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den nationella samordningen för fler, moderna och mer tillgängliga anläggningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Boverket i uppdrag att inkludera planering för idrottsanläggningar och idrottsmiljöer i sina vägledningar till kommunerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Boverket ska inkludera idrott i sin vägledning till kommunerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillgängliga idrottsanläggningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en kommun eller förening som får statligt bidrag för anläggningar ska ha en skyldighet att registrera idrottsanläggningar i tillgänglighetsdatabasen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i nära samarbete med de berörda motorsportförbunden och andra berörda organisationer bör följa och underlätta övergången till miljövänligare och klimatvänligare bränslen i motorsporten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om miljövänligare resor för besökare och aktiva inom tävlingsidrotten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder för att tillvarata och värna arvet med ridskolor över hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder för att åtgärda systemfelen inom hästsporten så att den kan fortsätta att vara en folksport med närvaro över hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om miljö och djurvälfärd inom sport och idrott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att kollektivtrafiken på landsbygden förbättras för bättre och tryggare tillgänglighet till ridanläggningar och andra arenor för idrott och rörelse och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anordna fler internationella idrottstävlingar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att när Sverige står som arrangör för internationella idrottstävlingar ska det ske på ett socialt, etiskt, miljömässigt, klimatvänligt och arbetsmiljömässigt hållbart sätt, samt att detta även bör vara en bärande del i ansökan och marknadsföringen av evenemangen i syfte att sprida det goda exemplet internationellt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i nära samråd med idrottsrörelsen och supporterföreningarna utveckla och ta vidare förslagen från utredningen Tryggare idrottsarrangemang för att motverka brott och ordningsstörningar vid idrottsevenemang och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra införandet av säkra zoner för användning av godkänd pyroteknik på elitidrottsarenor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige även fortsättningsvis bör ta en aktiv roll i det internationella antidopningsarbetet genom Wada och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bryta den ökande kostnadsutvecklingen för barns och ungdomars deltagande i den organiserade föreningsidrotten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fritidskortet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en ny utredning för de små allmännyttiga lotterierna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka miljö- och klimatforskningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka forskning med särskilt fokus på resurseffektivitet och cirkularitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka havsmiljöforskningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa finansiering av svensk utvecklingsforskning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om permanenta anslag för praktiknära forskning i skolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskning för patientsäkerhet och vård och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda behov av att inkludera praktiktjänstgöring i psykologutbildningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskningsinfrastruktur och ny isbrytare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av samhällsvetenskaplig, humanistisk och konstnärlig forskning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om AI inom forskning och utbildning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell plan för att fasa ut plågsamma djurförsök och gå över till djurförsöksfri forskning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att organisationer som företräder djurskyddsintressen ska få rätt att överklaga beslut i de djurförsöksetiska nämnderna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskning kring beredskap och ett robustare samhälle och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flytta Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) under Utbildningsdepartementet, likt övriga högskolor i Sverige, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mer lärarledd undervisning i högskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om internationalisering och mobilitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett Students at Risk-program i samverkan med Utrikesdepartementet och svenska högskolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om studenters ekonomiska trygghet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om omställningsstudiestöd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla och stärka studenthälsan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sjukskrivning och rehabilitering för studenter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att finansiera lagstadgade uppdrag och säkra studenters demokratiska inflytande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna idéburna friskolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tilltro till lärarprofessionen och tillitsstyrning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en förskolekommission ska tillsättas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en bemanningsnorm i förskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om likvärdighetsbidrag för förskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolinspektionen ska ta över prövningen och tillsynen av enskilda förskolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna aktivt bör erbjuda förskoleplatser från två års ålder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja minimigränsen för rätten till allmän förskola från 15 till 20 timmar i veckan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolinspektionen ska ta över prövningen och tillsynen av enskilda förskolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kunskap om flerspråkighet ska ingå i utbildningarna till förskollärare och barnskötare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barnskötare bör göras till en skyddad yrkestitel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge alla barn rätt till fritidshemmet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fritids ska vara avgiftsfritt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om höga förväntningar på utbildningens kvalitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka utbildningsväsendets resultat genom ett nationellt kvalitetssystem och kvalitetsdialoger och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elever ska ha tillgång till såväl analoga som digitala läromedel av hög kvalitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätten till punktskrift ska skrivas in i skollagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa betyget F i den obligatoriska skolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att första betyget ska ges tidigast i årskurs 7 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera barns, ungas och familjers läsning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa tillräcklig finansiering för bemannade skolbibliotek och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga skolans demokratiuppdrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka undervisning om sex, samtycke och relationer för elever, studenter och lärare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka utbildning för frihetsberövade barn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationell strategi för att stärka medie- och informationskunnigheten i ljuset av AI och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta nationella minoritetsspråk som ett nytt skolämne och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kulturens och kreativitetens utbildningskedja och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla elever ska ha tillgång till estetiska verksamheter och att alla gymnasieutbildningar ska innehålla estetisk verksamhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för ansvarsfull digitalisering av skolväsendet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolans digitalisering ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, där staten har ansvar för strategiska beslut och skolhuvudmän för det professionella genomförandet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om digitaliseringens och AI:s påverkan på utbildningsväsendet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärande för hållbar utveckling ska genomsyra all utbildning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om miljö, hållbarhet och biologisk mångfald i skolväsendet som helhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla barn och elever ska ha tillgång till Sveriges natur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta till vara friluftslivet som en pedagogisk resurs i alla skolformer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skolverket i uppdrag att ansvara för det nationella målet ”Ett rikt friluftsliv i skolan” och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolan ska stimulera till fysisk aktivitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att allemansrätten lärs ut genom att tillämpa den i praktiken i lärandet om hållbarhet, natur och friluftsliv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd för elevers inflytande på utbildningen genom elevers organisering, elevskyddsombud och skyddsronder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att man ska kunna arbeta och samtidigt studera till lärare eller förskollärare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge lärare fler kollegor som skolbibliotekarier, speciallärare och skolsköterskor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge lärare och rektorer tillgång till kontinuerlig kompetensutveckling genom hela arbetslivet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolan ska arbeta med att främja elevernas fysiska och psykiska hälsa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utbyggd elevhälsa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svensk skola ska ta ett krafttag mot mobbning utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa rätt stöd i rätt tid till de elever som behöver det, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka elevhälsan genom basbemanning med max antal elever för medarbetare i elevhälsan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla elever ska ha möjlighet att inom rimlig tid få tillgång till och kunna ta sig till kurator/psykolog och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till elever med problematisk skolfrånvaro och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fjärr- och distansundervisning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jämställdhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa tillgänglig barnomsorg även på kvällar, helger och nätter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som gör landets studie- och yrkesvägledning för både unga och vuxna mer jämställd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flyktingar och andra som flyttar till Sverige ska ha samma rätt till föräldraförsäkring som andra och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flyktingar och andra som flyttar till Sverige ska ha samma rätt till barnbidrag som andra och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flyktingar och andra som flyttar till Sverige ska ha samma rätt till flerbarnstillägg som andra och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flyktingar och andra som flyttar till Sverige ska ha samma rätt till bostadsbidrag som andra och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flyktingar och andra som flyttar till Sverige ska ha samma rätt till merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag som andra och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flyktingar från Ukraina ska ges samma rättigheter till barnbidrag och andra bosättningsbaserade rättigheter som gäller för andra som är folkbokförda i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om folkbokföring vid beviljande av ettåriga uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flyktingar från Ukraina ska ges samma rätt till LSS som andra som är folkbokförda i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om höjd dagersättning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätt till CSN för ukrainska flyktingar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra permanenta uppehållstillstånd vid första asylbeslutet som huvudregel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte retroaktivt riva upp alla permanenta uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka möjligheten för barn som saknar uppehållstillstånd, barn födda utomlands och barn med okänt medborgarskap att bli svenska medborgare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte införa någon slags angiverilag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att grundskoleutbildningen ska vara obligatorisk för asylsökande barn, barn som saknar uppehållstillstånd och barn med tillfälligt uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra preskription av alla avlägsnandebeslut och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera systemet för verkställighetshinder och ny prövning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra även för åldersuppskrivna personer att förvärva medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ha en migrationspolitik som skapar säkra och lagliga vägar till EU och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom migrationspolitiken säkerställa en fungerande och rättvis fördelning av ansvar som utgår från människors säkerhet och grundläggande fri- och rättigheter, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätthålla rättssäkerheten och respektera rätten att söka asyl och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ge ett humant och rättssäkert skydd till människor som behöver fly krig och förföljelse, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att människor på flykt ska ha rimliga chanser att söka och få skydd och goda förutsättningar att etablera sig i samhället och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förutsättningarna för att sätta en individ i förvar tydligt bör regleras i lag, så att det endast används när det är strikt nödvändigt och under så kort tid som möjligt, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn i enlighet med barnkonventionen aldrig ska placeras i förvar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att goda levnadsförhållanden vid screening- och gränsförfarandet måste garanteras för alla och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillgång till information, tolk, juridisk hjälp, hälso- och sjukvård och utbildning vid screening- och gränsförfarandet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör undvika tillämpningen av påskyndade gränsförfaranden i nationell rätt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inte bör acceptera konceptet med tredje länder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska se till att alla som överklagat ett beslut om att återvända får stanna till dess att ärendet slutgiltigt avgjorts, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en nationell övervakningsmekanism för grundläggande rättigheter bör få full tillgång till att övervaka asylprocesserna och ges tillräckliga resurser för att effektivt kunna bidra till ansvarsutkrävande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett utökat kvotflyktingsystem och regler om vidarebosättning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge fler möjligheter att ta emot skyddsbehövande genom familjeåterförening eller arbetskraftsinvandring eller som studenter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett system med humanitära visum inom EU och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omgående återställa antalet kvotflyktingar från nuvarande nivå på 900 till 5 000 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reglerna för anhöriginvandring bör underlättas i nationell lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla som beviljas uppehållstillstånd i Sverige ska ha rätt och möjlighet att återförenas med sin familj och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna och utveckla Sveriges regelverk för arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det inom arbetskraftsinvandring ska bli enklare för företag att rekrytera, att handläggningstiderna ska kortas och att arbetstagarnas rättigheter ska förbättras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se ökade möjligheter till omplacering av asylsökande och ett avskaffande, eller åtminstone försvagande, av förstalandsprincipen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra den digitala infrastrukturen i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om effektiva tillståndsprocesser genom förstärkta samarbeten mellan myndigheter, ökad tydlighet om krav vid ansökan, tidsbegränsade svarstider (maxtider) och stärkt stöd för resurser och kompetens till tillståndsmyndigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en klimatstyrka med huvudsyftet att ge stöd till länsstyrelser runt om i landet i handläggningen av verksamheter och åtgärder som väsentligt bidrar till att nå klimatmålen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om medel till forskning, innovationer och gröna krediter till startup-företag, företag och branscher i framkant av klimatarbetet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja digitalisering och en grön och social omställning för småföretag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU och Sverige bör lagstifta om att företag ska respektera mänskliga rättigheter och miljö genom hela leverantörskedjan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa krav på klimat och miljö tillsammans med sociala krav i handelsavtal och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändring i lagen om offentlig upphandling med krav på klimathänsyn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skarpare krav på klimat- och resurseffektivitet och cirkularitet till upphandlande myndigheter tillsammans med samordning av krav inom offentlig upphandling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler bör ges möjlighet att styra över sitt arbete och skapa sin egen försörjning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på fler utbildningar som säkrar kompetensbehoven för klimatomställningen (ett grönt kunskapslyft) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa vidareutbildningar för att uppdatera kunskap eller byta riktning genom hela livet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för arbetskraftsinvandrare och medföljande till arbetskraftsinvandrare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra trygghetssystemen för frilansare, kombinatörer och egenföretagare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för mikroföretag att växa och anställa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kooperativ, personalägda företag och sociala företag bör få lika goda förutsättningar som aktiebolag att få lån och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattesystemet också ska underlätta för såväl personalägda och sociala företag som kooperativ vid generationsskiften och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stöd till företag och regional utveckling ska utformas så att de även kan komma företag inom kulturella och kreativa näringar, naturturismföretagare, mathantverkare och det lokala näringslivet till godo och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra tillgången på riskkapital och möjligheter till företagsrådgivning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra särskilda satsningar på kulturella och kreativa branscher som tydligt stärker näringarnas och kulturskaparnas utveckling, exportmöjligheter och samarbete på den internationella arbetsmarknaden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa möjligheten till kameraövervakning av kollektivtrafikkörfält och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka de statliga investeringarna och förbättra förutsättningarna för att fler ska kunna använda cykel som transportmedel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utsläppen från svenskt flygande måste minska drastiskt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett slutdatum för nyförsäljning av mopeder med förbränningsmotorer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett slutdatum för försäljning av fossila drivmedel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder/regeländringar och ökade statliga investeringar för överflyttning av långväga godstransporter från väg till järnväg och sjöfart och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en avståndsbaserad vägskatt för tunga fordon och därmed lämna Eurovinjettsamarbetet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att internaliseringsgraden mellan olika trafikslag behöver öka och sträva mot att bli idealt lika och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att revidera regelverk och ta fram en strategi för kombinerad och delad mobilitet (MAAS) och skapa bättre förutsättningar för bilpooler och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att definitioner för motorfordonspooler och delningsfordon bör införas i lag enligt utredningens (SOU 2020:22) förslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utredning SOU 2020:22 bör implementeras för att möjliggöra för kommuner att reservera vissa parkeringsplatser till delningsfordon och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner ska få rätten att införa differentierade parkeringstaxor för miljöfordon och delningsfordon och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett cykelstöd för specialutformad cykel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda huruvida ansvaret för stationsområden, verkstäder och terminaler bör föras över från Jernhusen till en statlig myndighet med ansvar för järnvägen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverket ska fortsätta arbetet med en strategi för målsättningen att flytta långväga godstransporter från lastbil till tåg och sjöfart och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att planera för 835 meters godståg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa en klimatanpassning av järnvägsnätet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett regelverk för stopp av kalavverkningar i stråk runt järnvägsnätet i syfte att skredskydda infrastrukturen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att planering och byggande av nya stambanor i södra Sverige med nav i Jönköping måste återupptas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera bytet av kontaktledningar på Västra stambanan till 2044, efter att en första utbyggnad av nya stambanor Linköping–Jönköping–Göteborg har genomförts, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder utifrån bedömda effekter av Fehmarn Bält-förbindelsens öppnande för transportinfrastrukturen i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast påbörja genomförandet av kompensatoriska åtgärder för godstrafik på järnväg i södra Sverige med avseende på effekterna av Fehmarn Bält-förbindelsens öppnande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nya landanslutningar för järnväg från Öresundsbron snarast bör byggas ut och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att pröva utbyggnaden av nya landanslutningar för järnväg från Öresundsbron genom att låta Svedab bygga och äga infrastrukturen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om det danska nationella infrastrukturbolaget Sund & Bælts konstruktion kan utgöra en lösning på framdriften av järnvägsprojekt i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa den regionala tågtrafikens plats i järnvägssystemet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast övergå i en byggfas på sträckan Maria–Helsingborg C och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Norrbotniabanan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anlägga dubbelspår på Malmbanan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att järnvägssträckan Lund–Hässleholm snarast bör påbörjas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att dubbelspår Alvesta–Växjö ska byggas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga ut sträckan Göteborg–Oslo till intercitystandard och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga dubbelspår på Mälarbanan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga dubbelspår på Värmlandsbanan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga Nobelbanan mellan Örebro och Kristinehamn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inleda bygget av dubbelspår längs Bohusbanan, Skagerrakbanan respektive Norgebanan för sträckan Göteborg–Oslo och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverket ska ta fram kostnadseffektiva förslag för att upprätthålla och utveckla lågtrafikerade tågsträckor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påbörja byggandet av fyrspår Alingsås–Göteborg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Ostkustbanan bör byggas ut med dubbelspår och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sträckan Sundsvall–Nyland snarast bör uppgraderas till standard 250 km/tim för att få till ett sammanhängande stråk med anslutning till Botniabanan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla järnvägslinjen Stockholm–Oslo och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en koncessionsmodell för finansieringen av ny dragning och uppgradering av sträckan Arvika–Oslo och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda stickspårslösningar för stationslägen på de nya kommande stambanorna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inleda en upprustning av Inlandsbanan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Trafikverket i uppdrag att upphandla tågtrafik mellan Stockholm och Trondheim, via Östersund, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa en funktionell anslutning mellan Stångådalsbanan och Södra stambanan i Linköping och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i samband med bygget av Sydostlänken även stärka Blekinge kustbana med två extra mötesspår mellan Sölvesborg och Karlskrona och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elektrifiera samtliga sträckor på Stångådalsbanan och Tjustbanan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elektrifiera sträckorna Halmstad–Värnamo–Nässjö och Markarydsbanan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elektrifiera Tvärbanan, sträckan Hällnäs–Lycksele–Storuman, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en ”banrätt” för järnvägen i likhet med dagens vägrätt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka och förbättra resenärers rättigheter vid förseningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla en tågpolitik i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera det kommunala vetot för att säkerställa en rättssäker prövning av vindkraftsansökningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effektivisera tillståndsprocesserna för vindkraft genom att samla alla prövningar hos en och samma myndighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en högre lokal elbonus som ger kommunerna betalt för den förnybara el de producerar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge närboende till vindkraft rätt till ersättning från vindkraftsbolagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge närboende till vindkraft rätt till andelsägande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt Försvarsmakten att arbeta med villkorade tillstånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka skatten på andelsägande av solenergi för boende i flerbostadshus och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa all skatt på egenproducerad el (även över gränsen på 500 kilowatt) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för nya solparker genom att förtydliga länsstyrelsernas roll i tillståndsprocessen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regelverket bör ses över så att modeller för solcellsparker som ökar den biologiska mångfalden och kombinerar produktion av solel och mat premieras samt att ett stöd för ”naturpositiva” solcellsparker bör ges, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett investeringsstöd för storskalig solvärme och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införliva småskalig solvärme i det gröna avdraget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett långsiktigt system för omfattande energieffektiviseringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett långsiktigt statligt stöd för energieffektivisering med 60 procent av kostnaderna för åtgärder som effektiviserar energianvändningen för hushåll och fastighetsägare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett stöd till näringslivets energieffektiviseringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ambition att öka antalet energirådgivare i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett bonus malus-system för produkter för att gynna de mest energisnåla och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka efterlevnaden av energireglerna i Boverkets byggregler för byggnader genom att kontrollera uppmätta värden i stället för att förlita sig på beräknade värden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för ett transporteffektivt samhälle för att minska energiförbrukningen inom transportsektorn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utnyttja spillvärme mer effektivt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fastighetsägare bör ges rätt att ta del av förbrukningsstatistik för all energi som levereras till fastigheten, inklusive hyresgästers förbrukning av uppvärmningsenergi, komfortkyla samt hushålls- och verksamhetsel på aggregerad nivå med hänsyn till individens integritet, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett pristak på el och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett teknikneutralt stöd för energilager, såsom vätgas, pumpkraft, batterier och värmelager, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett introduktionsstöd för elektrobränslen samt att snabbt möjliggöra för elektrobränslen att delta i reduktionsplikten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en vätgasstrategi och ge Svenska kraftnät ett uppdrag att planera för vätgasinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera och skapa förutsättningar för lokala och regionala marknader för flexibilitet i elanvändningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur en dynamisk elskatt skulle kunna utformas för att ge ökade incitament för flexibilitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Energimarknadsinspektionen i uppdrag att snabbt dra i handbromsen med dagens effekttariffer samt att se över frågan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av hur elnäten bäst ägs och förvaltas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kundens kostnader för effekt tydligt bör redovisas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att halvera tiden för byggande av elnät och förkorta byggtiden för stamnät med minst två år genom regelförändringar som föreslås i den statliga utredningen om moderna tillståndsprocesser för elnät, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stötta framtidens kraftvärme- och värmeproduktion samt underlätta för lokal effektproduktion och stödtjänster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa elskatten för kraftvärme- och värmeproduktion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det möjligt att överföra egenproducerad el mellan olika byggnader inom samma fastighet eller närliggande fastigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra att tillgången på nätkapacitet styrs av miljö- och samhällsnytta och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa testbäddar för undantag från dagens elmarknadsregleringar i syfte att reducera effekttoppar och stimulera ny teknik och reglering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att laddboxar som installeras genom det gröna teknikavdraget och uppfyller standarden ISO 15118 bör premieras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnäts effektreserv och störningsreserv ska vara 100 procent förnybar samt att Sverige gentemot EU bör driva på för att flexibilitet ska få ingå i effektreserven igen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ytterligare riskbedömningar av kärnkraft ur ett totalförsvarsperspektiv, särskilt med avseende på erfarenheter av kriget i Ukraina, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att planera energiförsörjningen av transportsektorn så att inhemskt producerad förnybar energi och inhemskt producerat förnybart bränsle kan användas i kris och krig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta installation av energilager som kan användas för att jämna ut elproduktionen och balansera elnätet men också kan nyttjas vid elavbrott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stötta tekniker genom höjt grönt avdrag för ödrift i enskilda fastigheter och energigemenskaper och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en plan för och ett stöd till utökad reservkraft som inte är beroende av importerad energi, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en definition av energigemenskaper och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av energiskatten i syfte att bl.a. underlätta för fler energigemenskaper och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka proaktivt för att nyttor som energigemenskaper kan ge ska speglas i nättariffen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta investeringar för energigemenskaper och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en nationell stöd- och informationssatsning om energigemenskaper och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi och regelverk för fusionskraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör vara möjligt att ha flera arbetsgivare samtidigt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en servicefunktion för att framför allt små och medelstora företag ska undvika att göra misstag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetskraftsinvandrare bör ges möjlighet att resa ut ur Sverige även under den period en förlängningsansökan handläggs och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förlänga omställningstiden för arbetskraftsinvandrare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra möjligheten till spårbyte och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att personer som redan etablerat sig och arbetar i Sverige ska få fortsätta arbeta här och förnya sina arbets- och uppehållstillstånd från Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera systemet för att förebygga missbruk av spårbyte och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa godtyckliga lönegränser för arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdatering av nya gymnasielagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ingen ska förlora rätten till permanent uppehållstillstånd enligt nya gymnasielagen till följd av att Migrationsverket haft olagligt långa handläggningstider, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRegeringen bör mot denna bakgrund återkomma med förslag som innebär att reglerna för subsidiärt skyddsbehövande ska vara tvingande och inte fakultativa, att kvinnor och män får förutsättningar att vara anknytningspersoner i fall där barn inte är gemensamma och att väntetiden vid ansökan om anhöriginvandring då barn är inblandade utformas som ett tak och begränsas till maximalt ett år. Vidare bör regeringen bibehålla möjligheten för universitetsstuderande som har studerat i Sverige en längre tid att vara anknytningspersoner för anhöriginvandring. Regeringen bör också återkomma med förslag som innebär att vissa arbetsrelaterade inkomster även i fortsättningen betraktas som godtagbara inkomster vid beräkning av försörjningskravet och se till att såväl forskare som doktorander undantas från försörjningskravet.
Slutligen kan vi konstatera att utredningen bakom förslagen gör bedömningen att ett direkt ikraftträdande kan leda till att lika ärenden behandlas olika beroende på handläggningstid, att redan beredda ärenden kan behöva kompletteras, att belastningen på Migrationsverket kan väntas öka och att enskilda som överklagar beslut i enlighet med de äldre reglerna hamnar i ett sämre läge genom överklagandet. Trots det bedömer både utredningen och regeringen att de nya reglerna bör tillämpas direkt, för att få snabbt genomslag. Människor måste kunna lita på att livsavgörande myndighetsbeslut prövas likvärdigt och enligt förutsebara regler. En samstämmig bild från remissinstanserna är att införandet av de nya bestämmelserna kräver noggrant utformade övergångsregler. Utan sådana regler riskeras både rättssäkerheten för individer och förtroendet för det offentliga.
Vi kan inte överblicka alla de omständigheter som kan uppkomma med de nya förslagen till lagändringar. Regeringen bör se över frågan om övergångsbestämmelser ytterligare och återkomma till riksdagen i frågan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 3, 5, 6 och 10, 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 1–3, 7, 9, 11 och 13, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 6 och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 15 och 24 samt avslår motion 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till
1. lag om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas,
2. lag om ändring i lagen (2026:000) om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas,
3. lag om Polismyndighetens behandling av personuppgifter enligt lagen (2026:000) om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas,
4. lag om ändring i brottsbalken,
5. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,
6. lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten,
7. lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten,
8. lag om ändring i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet,
9. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
10. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
11. lag om ändring i lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter,
12. lag om ändring i lagen (2020:914) om tystnadsplikt vid utkontraktering av teknisk bearbetning eller lagring av uppgifter,
13. lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400),
14. lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400).
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,
2. lag om ändring i lagen (2025:1478) om ändring i socialförsäkringsbalken,
c) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:295 punkterna 5 och 6 samt motionerna 2025/26:4224 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkandena 2 och 3 samt avslår proposition 2025/26:295 punkterna 1–3, 4.1 och 7–16 samt motion 2025/26:4227 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 1–3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Rågsjö (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Jag anser även att det finns brister i regeringens underlag när det gäller andelen föräldrar och barn som tackar nej till insatser. Det är viktigt att gå till botten med varför vårdnadshavare tackar nej, innan nya repressiva metoder införs som riskerar att motverka grunden om tillit och relationsskapande arbete i den nya socialtjänstlagen. Regeringen bör därför tillsätta en utredning om varför vårdnadshavare tackar nej till sociala insatser.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4227 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 4 och 2025/26:4232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).
Inte heller vi anser att det kan vara till barnets bästa att ett barn som har fyllt 15 år tvingas bo kvar i ett familjehem mot sin vilja om de brister i hemförhållandena som var anledningen till den ursprungliga placeringen i familjehemmet inte längre finns. Det vore fel att låta anknytningen till familjehemmet bli en självständig grund för tvångsomhändertagande som i praktiken stärker familjehemmets ställning på bekostnad av barnets rätt till familjeliv och barnets egen vilja.
Vi motsätter oss således regeringens förslag i denna del och anser att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att barnets samtycke ska vara en förutsättning för ett omhändertagande för vård på grund av anknytning till familjehemmet när omhändertagandet avser ett barn som har fyllt 15 år.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4218 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4231 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Gustaf Lantz (S), Karin Rågsjö (V), Agneta Nilsson (S), Dzenan Cisija (S), Ulrika Westerlund (MP) och Martina Johansson (C).
Vid omhändertaganden för vård av barn med placering i en annan familj finns som huvudregel en intention att barnet och vårdnadshavarna ska återförenas. Att vårdnadshavare och föräldrar får stöd kan ha stor betydelse för att de ska finnas kvar i det omhändertagna barnets liv, vilket bidrar till förutsättningarna för en återförening på sikt. Det är därför välkommet att regeringen har föreslagit att stödet till vårdnadshavare och föräldrar ska stärkas genom en ny bestämmelse om att socialnämnden ska erbjuda vårdnadshavare och föräldrar stöd som kan bidra till att de blir delaktiga i vården av barnet eller utvecklas i sitt föräldraskap. För att stödja kommunernas socialtjänst i arbetet med att stötta vårdnadshavare och föräldrar bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag som stärker möjligheten till kontakt mellan barnet och dess biologiska föräldrar när det är till barnets bästa.
En aspekt som saknas i regeringens förslag om stärkt stöd till vårdnadshavare och föräldrar är att stödet fullt ut måste utgå från barnets bästa och barnets rätt till en uppväxt fri från våld. För att säkerställa en sådan utgångspunkt måste socialnämnden ha en god förmåga att upptäcka och förhindra våld och övergrepp. Detta kräver insatser för att höja socialnämndens kunskap om olika typer av våld och övergrepp mot barn, hur signaler om våldsutsatthet kan fångas upp och tolkas samt vilket stöd och vilka insatser som krävs i olika situationer. Regeringen har, som framgår av propositionen, fattat beslut om ett myndighetsuppdrag om stärkt föräldraskapsstöd före, under och efter en placering av barn utanför det egna hemmet. Utöver detta bör regeringen vidta åtgärder för att öka socialnämndens kunskap om våld och våldsutsatthet som ett led i arbetet med att stärka stödet till vårdnadshavare och föräldrar.
Omtanke om och aktning för barnets eller den unges person och egenart
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4218 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkandena 1 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Gustaf Lantz (S), Karin Rågsjö (V), Agneta Nilsson (S), Dzenan Cisija (S), Ulrika Westerlund (MP) och Martina Johansson (C).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4231 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Rågsjö (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Riksdagen bör därför avslå förslagen i dessa delar. Vidare bör regeringen återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 32 kap., b ) avslår utskottets förslag i bilaga 3 till
1. lag om ändring i brottsbalken,
2. lag om ändring i brottsbalken,
c) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4228 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 3 och 4 samt avslår propositionerna 2025/26:293 punkt 1 i denna del, 2025/26:294 punkt 5.2 och 2025/26:295 punkt 4.2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C) och Ulrika Westerlund (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4228 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 5 och 6 samt avslår proposition 2025/26:293 punkt 9.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C) och Ulrika Westerlund (MP).
Vi menar att förslagen i propositionen gynnar redan etablerade skolkoncerner, vilket gör att regeringen i praktiken cementerar skolmarknaden och driver på bildandet av ett oligopol. Redan etablerade skolkoncerner berörs inte av tillfälliga begränsningar och får fortsätta slussa skolpeng till andra kommuner och länder. Det blir dessutom svårare för nya konkurrenter och idéburna skolor att uppfylla förslagen på skärpta regler för ekonomiska krav på huvudmän. Kapitalstarka skolkoncerner som byggt upp stora tillgångar under flera år av vinstjakt får fördelar, medan mindre huvudmän och idéburna aktörer får svårare att etablera sig och utveckla sina verksamheter. Regeringens förslag driver därmed skolmarknaden mot ökad konsolidering och ett oligopol av skolkoncerner snarare än att motverka vinstjakt.
Vi vill lyfta fram risken för att värdeöverföringsförbud får oproportionerliga konsekvenser för idéburna huvudmän. Dessa bedriver verksamhet utan vinstsyfte och har i regel inte möjlighet att dela ut överskott till ägare. Ett värdeöverföringsförbud som omfattar samtliga enskilda huvudmän riskerar därför att träffa även verksamheter som inte ger upphov till de problem som regleringen syftar till att motverka. Regeringen bör därför analysera konsekvenserna för idéburna huvudmän särskilt och överväga undantag eller en anpassad reglering som tar hänsyn till deras associationsform och verksamhetens särart.
Vi föreslår att regeringen återkommer med förslag som säkerställer att ekonomiska krav och tillståndsprövning inom friskolesektorn utformas så att idéburna aktörer och mindre huvudmän inte missgynnas i förhållande till stora skolkoncerner.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5 och 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Niels Paarup-Petersen (C), Robert Olesen (S) och Mats Berglund (MP).
Vi ser risker med att förslaget blir kontraproduktivt och riskerar att drabba mindre, idéburna aktörer. För dem medför kravet i stället enbart en ökad administrativ börda och kostnader som måste tas från den pedagogiska verksamheten. Detta kan få allvarliga konsekvenser, inte minst genom att små idéburna skolor kan tvingas lägga ned. Detta skulle vara förödande, särskilt för landsbygden där dessa skolor ofta är ryggraden i lokalsamhället och många gånger är det enda skolalternativet eller en av få valmöjligheter. Att tvinga på dem en byråkrati som är utformad för stora, vinstdrivande koncerner är kontraproduktivt och riskerar att slå ut välfungerande och uppskattade verksamheter. Därför vill vi att idéburna huvudmän inte ska omfattas av samma krav på särredovisning, men deras redovisning behöver vara öppen och transparent så att vem som helst kan granska grunden för överföringar mellan skolenheter.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4215 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2 och 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C) och Mats Berglund (MP).
Regeringens förslag riskerar leda till en cementering av den befintliga skolmarknaden. Resultatet skulle kunna bli en oligopolbildning där ett fåtal stora koncerner dominerar friskolemarknaden. Det vore förödande ur ett valfrihetsperspektiv och skulle motverka den mångfald av pedagogiska inriktningar som friskolereformen ursprungligen syftade till. För att säkerställa att lagändringarna inte får oönskade konkurrenshämmande effekter anser vi att de måste följas upp noggrant. För att undvika oligopolbildning och säkerställa små idéburna aktörers fortlevnad, föreslår vi att förslagens konsekvenser utvärderas inom en skälig tid. Vi föreslår därför att en utvärdering av lagens konsekvenser för marknadsstrukturen och för små aktörers fortlevnad genomförs två år efter att lagen trätt i kraft, dvs. under 2029.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4215 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C) och Mats Berglund (MP).
Försvarsmakten pekar på riskerna med en uppdelning i en civil och en militär underrättelsetjänst. Utifrån omvärlds- och teknikutveckling är det inte möjligt att dela upp varken hotbilden, behov eller underrättelseproduktion utifrån dessa begrepp. Vi ser positivt på att regeringen uppmärksammar behovet av samverkan och informationsutbyte mellan Und, Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt (FRA) och Säkerhetspolisen. För att undvika dubbelarbete, parallella analyser, otydliga beställarroller och en risk för att information faller mellan stolarna bör regeringen säkerställa en tydlig ansvarsfördelning och följa upp hur samverkan kommer fungera i praktiken. Flera centrala gränsdragningar behöver regleras i instruktioner och praktiska arbetsformer.
I sitt remissvar föreslår Försvarsmakten att det i respektive myndighets instruktion skrivs in att Försvarsmakten och Und ska utgöra ett ändamålsenligt ömsesidigt stöd för varandra. Vi stöder detta förslag.
När ytterligare en myndighet ges rätt att inrikta signalspaning ökar kraven på prioritering, samordning och resurssättning hos FRA. Regeringen gör bedömningen att undanträngningseffekterna är begränsade, men det behöver säkerställas att FRA har tillräckliga resurser för att omhänderta samtliga inriktande myndigheters behov. Detta behöver särskilt följas upp eftersom bristande kapacitet riskerar att påverka både säkerhet, rättssäkerhet och integritetsskydd.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4206 av Håkan Svenneling m.fl. (V) och 2025/26:4208 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Håkan Svenneling (V) och Jacob Risberg (MP).
Läs hela reservationen
Underrättelseverksamhet måste kunna bedrivas med hög sekretess. Just därför är det enligt mig särskilt viktigt med oberoende tillsyn och demokratisk kontroll. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun) anser att de nya uppgifter som de får genom lagförslagen innebär att de bör tillföras ytterligare medel för att fullgöra sitt uppdrag. Detta väljer regeringen att inte hörsamma, vilket jag beklagar. Jag anser att det inte är tillräckligt att konstatera att tillsynen i huvudsak ska bedrivas som tidigare när reformen innebär att det tillkommer ytterligare en myndighet vars verksamhet och personuppgiftsbehandling ska granskas. Jag anser att regeringen måste säkerställa att Siun och Integritetsskyddsmyndigheten (Imy) har tillräckliga resurser och ändamålsenliga befogenheter för att utöva tillsyn över den nya myndigheten.
Jag anser vidare att regeringen bör pröva om ett insynsråd eller motsvarande ordning för särskild demokratisk insyn bör inrättas för Und, med hänsyn till att verksamhetens höga sekretesskrav försvårar allmänhetens insyn. Ett sådant organ skulle inte ersätta Siun, Imy eller den parlamentariska kontroll som redan finns utan bidra till legitimitet samt ge möjlighet till etiska avvägningar och en återkommande granskning av myndighetens övergripande inriktning.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4208 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 2 och avslår motion 2025/26:4207 av Kerstin Lundgren och Mikael Larsson (båda C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Jacob Risberg (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Ändringar i statens budget för 2026 Riksdagen
a) dels godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar nya och ändrade anslag enligt utskottets förslag med de ändringar som följer av Vänsterpartiets och Miljöpartiets förslag i bilaga 5, dels ställer sig bakom det som anförs i reservationen om utformning av stöd till yrkesfisket och vattenbruket och tillkännager detta för regeringen,
b) =utskottet,
c) avslår regeringens förslag till ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2026,
d) =utskottet,
e) =utskottet,
f) avslår regeringens föreslagna användning av anslaget 1:12 Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer,
g) =utskottet Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:275 punkterna 5, 6, 8 och 10 samt motionerna 2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 2 och 4 samt 2025/26:4201 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2, bifaller delvis proposition 2025/26:275 punkt 9 och avslår proposition 2025/26:275 punkterna 7 och 11.
Ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:4201 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:275 punkterna 1–4.
Punktskattebefrielse för jetbensin Riksdagen avslår utskottets förslag.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Janine Alm Ericson (MP) och Ilona Szatmári Waldau (V).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Janine Alm Ericson (MP) och Ilona Szatmári Waldau (V).
När mitt parti satt i regering införde vi en mer ändamålsenlig, effektiv och överskådlig reglering när det gäller de utlänningar som utgör kvalificerade hot mot Sveriges säkerhet. Då var det viktigt för oss att den nya regleringen var förenlig med ett väl fungerande skydd för grundläggande fri- och rättigheter. Det är fortfarande en självklar utgångspunkt för oss. När människor tas i förvar ska det alltid ställas höga krav på proportionalitet, rättssäkerhet och medmänsklighet.
Jag har tidigare ställt mig bakom förslaget om utökade möjligheter att ta vuxna personer i förvar som bedöms utgöra ett allvarligt säkerhetshot och därför kan antas utvisas ur Sverige. Samtidigt går det inte att bortse från att LSU varit i kraft relativt kort tid, vilket påverkar möjligheterna att bedöma behovet av ändringar i den befintliga lagstiftningen. Flera remissinstanser är inne på samma spår. När beviskrav sänks och tidsgränser för frihetsberövanden tas bort ökar kraven på rättssäkerhet, proportionalitet, insyn och effektiv kontroll.
Jag anser därför att regeringen bör återkomma med förslag på hur rättssäkerheten i säkerhetsärenden kan stärkas. Regeringen bör även säkerställa att konsekvenserna av de sänkta beviskraven och de längre förvarstiderna särskilt följs upp i en framtida utvärdering av lagstiftningen, inklusive hur reglerna påverkar rättssäkerheten, risken för oskäligt långa frihetsberövanden och Sveriges internationella åtaganden. En utvärdering av de regler som nu införs bör göras inom en femårsperiod.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4192 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).
Det kan vidare ifrågasättas om regeringens förslag om förstärkt uppsikt blir en effektiv åtgärd. Den riskerar också att bli mer ingripande än tänkt. Regeringen bör därför göra en mer fördjupad analys av förslaget om förstärkt uppsikt med elektronisk övervakning och därefter återkomma med ett förslag om det kan visas vara nödvändigt, effektivt och proportionerligt.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4172 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 8 och 2025/26:4182 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 2 och avslår motion 2025/26:4167 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Regeringens förslag lever inte fullt ut upp till de höga krav som barnkonventionen ställer på att frihetsberövande av barn endast får ske i absoluta undantagsfall och under kortast möjliga tid. Att frihetsberöva barn är en extremt ingripande åtgärd med bevisat negativa konsekvenser för barnets hälsa och utveckling.
Om ett barn, i ett absolut undantagsfall, ändå måste tas i förvar är det oacceptabelt att detta sker i en miljö som inte är anpassad för ett barns behov. Lokalerna måste vara trygga, anpassade och stimulerande. Det måste finnas tillgång till utemiljö och natur och möjlighet till meningsfulla aktiviteter. Regeringen måste säkerställa att förvar som används för barn är fullt ut barnsäkrade och barnanpassade. Det måste också finnas en tydlig skyldighet för Migrationsverket att aktivt säkerställa att barn som befinner sig på ett förvar får sina rättigheter enligt barnkonventionen tillgodosedda. Detta inkluderar rätten till lek och fritid och rätten att upprätthålla kontakten med sin familj. Regeringen bör därför ge Migrationsverket i uppdrag att säkerställa att barn som befinner sig på ett förvar får sin rätt till lek och familjeliv tillgodosedd.
Slutligen bör regeringen säkerställa villkoren för kvinnor och hbtqi-personer i förvaren. Det handlar om att säkerställa personal med hög kompetens om hbtqi-personers livsvillkor och våldsutsatthet samt att det finns tillgång till säkra boendealternativ inom förvaren som kan separera individer vid en hotbild.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4160 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 1–4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Vidare bör regeringen återkomma med åtgärder för att stärka rättssäkerheten vid förvar. Ett offentligt biträde bör alltid förordnas för förvarstagna och regeringen bör säkerställa skriftlig och begriplig information på ett språk som den förvarstagne förstår.
Slutligen står jag bakom införandet av säkerhetsavdelningar på förvaren för vuxna och att förvarstagna endast i särskilda fall ska externplaceras hos Kriminalvården. Externplacerade får ofta en mer isolerad tillvaro och sämre möjligheter till kontakt med omvärlden. Regeringen bör därför säkerställa att externplacering bara få ske vid utvisning på grund av brott eller i säkerhetsärenden.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4172 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 9–12 och avslår motion 2025/26:4167 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) yrkandena 2–4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Annika Hirvonen (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4176 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 3 och 2025/26:4180 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 3 och avslår proposition 2025/26:254 punkt 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Hanna Gunnarsson (V) och Emma Berginger (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:782) om operativt militärt samarbete i de delar det avser 6 §,
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2020:782) om operativt militärt samarbete i övriga delar som inte omfattas av förslagspunkt 2,
2. lag om ändring i skyddslagen (2010:305),
3. lag om ändring i kamerabevakningslagen (2018:1200),
4. lag om ändring i vapenlagen (2026:000) Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:254 punkterna 2, 3 och 5 samt motion 2025/26:4176 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 2 och avslår proposition 2025/26:254 punkt 4 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Berginger (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4176 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Berginger (MP).
”Försvarsmakten bör ges ett tydligt ansvar för att verka för proportionalitet, återhållsamhet och transparens där det är möjligt, även när lagstiftningen medger undantag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det kan finnas praktiska skäl för att utländska styrkor ska kunna upprätthålla ordningen inom den egna styrkan och delta i bevakning av skyddsobjekt under tydliga former. Jag står därför bakom regeringens förslag om detta men vill samtidigt påpeka att det finns betydande skäl att iaktta försiktighet. Regeringen behöver säkerställa att befogenheterna blir tydligt avgränsade, proportionerliga och rättssäkra. Utländsk militär personal ska inte ges otydliga befogenheter att ingripa mot svensk civilbefolkning. Det måste också säkerställas att personalen förstår svenska lagar, proportionalitetsprinciper och begränsningar. En ordning där utländsk militär personal ges myndighetsutövande befogenheter i Sverige kräver tydliga ansvarsförhållanden, fungerande samverkan med svenska myndigheter och möjlighet till uppföljning.
Jag anser vidare att Försvarsmakten bör verka för att kamerabevakning som bedrivs av utländska militära styrkor används på ett sätt som är rimligt och proportionerligt och att upplysning om bevakningen ges när så är möjligt. Detta bör vara utgångspunkten för tillämpningen. Försvarsmakten bör ges ett tydligt ansvar för att verka för proportionalitet, återhållsamhet och transparens där det är möjligt, även när lagstiftningen medger undantag. Riksdagen bör ställa sig bakom detta och tillkännage det för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4176 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 5 och 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Berginger (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4087 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Annika Hirvonen (MP).
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4076 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 2 och 2025/26:4087 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4097 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 5 och avslår motion 2025/26:4095 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Annika Hirvonen (MP).
Vad gäller regeringens förslag om att verkställighetshinder inte längre ska beaktas av allmänna domstolar kan detta leda till att dömda inte kan försörja sig och därmed till att de fortsätter att begå brott. Regeringen bör därför återkomma med ett förslag om hur verkställighetshinder ska beaktas på ett rättssäkert och ändamålsenligt sätt som ger dömda lagliga möjligheter att arbeta trots beslut om utvisning på grund av brott.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4097 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 2, 4 och 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Annika Hirvonen (MP).
Läs hela reservationen
Frågan om artskyddet i skogen har under lång tid varit föremål för olika utredningar och en mängd ärenden i domstol. Vi välkomnar att regeringen presenterar ett förslag för ersättning till markägare som drabbas av inskränkningar i sitt skogsbruk till följd av bestämmelserna om skydd för djur och växter. Vi har länge drivit att denna möjlighet ska införas i lagen, i stället för att frågan upprepade gånger lämnas till domstolarna att avgöra. Det finns en logisk poäng i att ersättningarna vid artskydd respektive områdesskydd blir likartade. Det är bra att staten i ökad utsträckning tar ansvar för att öka förutsägbarheten för enskilda skogsägare och klargöra vad som gäller i skogen. Däremot anser vi att regeringens proposition är ofullständig i ett antal avseenden, vilket riskerar att underminera förslagens genomförbarhet och ytterligare öka osäkerheten för enskilda skogsägare. Vi uppmanar därför regeringen att snarast återkomma till riksdagen med ett antal klargöranden.
Vi anser inte att regeringen tar itu med det som artskyddsreglerna finns till för: att stoppa förlusten av djur och växter och säkra långsiktigt livskraftiga populationer. Skogsbruket är den största påverkansfaktorn på den biologiska mångfalden i skogen. I ett system som i sin helhet säkrar skyddet av djur och växter i skogen skulle sannolikt både konflikterna mellan skogsbruk och artskydd minska, liksom statens utgifter för utbetalningar av ersättningar. Den summa som regeringen har avsatt i budgeten, 100 miljoner kronor, bedöms vara långt ifrån tillräcklig för att täcka behovet av ersättningar vid nekade artskyddsdispenser. Det är i sig ett tecken på att dagens dominerande skogsbruksmetoder inte är förenliga med behovet av att värna naturen och säkra att arter inte dör ut. Regeringens ekonomiska konsekvensanalys är alltså mycket bristfällig; det är uppenbart att det behövs en bredare analys för att förstå förslagets ekonomiska konsekvenser för staten fullt ut. Därför anser vi att regeringen omgående behöver lägga fram ett förslag som tar ett helhetsgrepp om artskyddet i skogen, säkrar det långsiktiga bevarandet av livskraftiga populationer av arter och även höjer den lagstadgade miljöhänsynen inom skogsbruket.
Mot bakgrund av de förväntade kraftigt ökade kostnaderna för staten är det också nödvändigt att satsningar i budgeten på ersättningar i artskyddsärenden inte får leda till minskade anslag för andra naturvårdssatsningar och minskat skydd av skog med höga naturvärden. Regeringen bör beakta detta i kommande budgetpropositioner.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4117 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V).
Vidare vill jag påpeka att det inte är någon nyhet att dessa antidemokratiska stater har en expansiv geopolitisk och ekonomisk agenda, och att kärnkraft fått en nyckelroll i deras maktstrategi. Detta är något som regeringen i högre grad bör ta på allvar i sin iver att bygga ny kärnkraft.
Mot bakgrund av att ny kärnkraft nu ser ut att bli verklighet i Sverige anser jag att regeringen bör göra ytterligare riskbedömningar av kärnkraften ur ett totalförsvarsperspektiv, särskilt med hänsyn till erfarenheterna från kriget i Ukraina.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3273 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 50 och 2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 44.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Hanna Gunnarsson (V) och Emma Berginger (MP).
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4149 av Tony Haddou m.fl. (V), 2025/26:4168 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) yrkande 1 och 2025/26:4175 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:264 punkterna 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4154 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 3 och 2025/26:4175 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S) och Annika Hirvonen (MP).
Förslaget om skärpta inre utlänningskontroller medför en risk för att det utförs fler godtyckliga kontroller av personer med utländsk bakgrund, vilket även riskerar att drabba personer som har rätt att vistas i Sverige. Det finns inte tillräckligt stöd för att förslagen är effektiva och därmed proportionerliga i förhållande till målet att effektivisera arbetet med återvändande. Den sänkta tröskeln för inre utlänningskontroller och den uppgiftsskyldighet som regeringen föreslår öppnar för uppenbara risker för rasprofilering och etnisk profilering.
Förslaget om förstärkta befogenheter för att klarlägga en utlännings identitet innebär ett betydande ingrepp i bl.a. individens rätt till privat- och familjeliv samt rätten till respekt för sin egendom. Mobiltelefoner, datorer och liknande innehåller ofta känslig information inte bara om den enskilde utan även om familj, vänner och andra kontakter. För många är mobiltelefonen dessutom det främsta sättet att kommunicera, ta del av samhällsinformation samt sköta kontakter med arbete, skola, vård och omsorg. Att sådan utrustning ska kunna hållas kvar under så lång tid som tre månader är orimligt och oproportionerligt i förhållande till syftet att klargöra en persons identitet.
Mot denna bakgrund bör riksdagen, utöver det förslag som behandlas under förslagspunkt 2, även avslå propositionen med undantag för de förslag som gäller verkställighetshinder och rätt till biträde. Vid bifall till denna reservation bör regeringen återkomma till riksdagen med lagförslag som omhändertar behovet av eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap,
2. lag om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27),
3. lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område,
4. lag om ändring i lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar,
5. lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2025:945) om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27),
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i rättegångsbalken,
2. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 12 kap. 8 b och 9 §§ och 18 kap. 2 b § samt avslår lagförslaget i de övriga delar som inte omfattas av utskottets förslag ovan under förslagspunkt 2,
c) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:263 punkt 1 och motionerna 2025/26:4150 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 i denna del och 2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 6, båda i denna del, bifaller delvis proposition 2025/26:263 punkt 3 i denna del och avslår proposition 2025/26:263 punkterna 2 och 4–7.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Regeringen bör vidare återkomma med ett förslag som begränsar och tydliggör vilken sidoinformation som får delas. Tolkningsutrymmet måste minimeras för att värna den personliga integriteten och förhindra att känslig information sprids i onödan. Särskilda hänsyn måste tas för att skydda barns integritet och säkerställa att barnets bästa alltid sätts i första rummet. För att säkerställa att lagförslaget inte innebär att sidoinformation omfattas av uppgiftsskyldigheten föreslår vi att den aktuella bestämmelsen utformas enligt följande: ”När det finns starka skäl att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige ska Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket när de innehar uppgifter om personer som enligt 2 kap. utlänningslagen saknar rätt att lagligen vistas i Sverige på eget initiativ lämna följande uppgifter till Polismyndigheten […]”.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2025/26:4152 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 2 och 3 samt 2025/26:4159 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 2 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Nils Seye Larsen (MP), Agneta Nilsson (S), Dzenan Cisija (S), Maj Karlsson (V) och Martina Johansson (C).
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4177 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Nils Seye Larsen (MP), Agneta Nilsson (S), Dzenan Cisija (S) och Maj Karlsson (V).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4155 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 3, 2025/26:4158 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 3, 2025/26:4177 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 6 och 2025/26:4181 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Nils Seye Larsen (MP), Agneta Nilsson (S), Dzenan Cisija (S), Maj Karlsson (V) och Martina Johansson (C).
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4177 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 9.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Nils Seye Larsen (MP), Agneta Nilsson (S), Dzenan Cisija (S) och Maj Karlsson (V).
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4138 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 1–4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Birger Lahti (V) och Linus Lakso (MP).
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4129 av Fredrik Olovsson m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP).
För att främja energigemenskaper ser vi ett behov av att det införs en tydlig definition av vad en energigemenskap är i den svenska lagstiftningen. Det skulle göra det lättare att vidareutveckla regelstöd och andra insatser för att gynna framväxten av energigemenskaper. Vi anser också att det behövs fler ekonomiska incitament till stöd för energigemenskaper. Det behövs t.ex. en skatteöversyn som gör det möjligt att skattefritt dela el virtuellt. De nyttor för elsystemet som energigemenskaper bidrar med bör också återspeglas i lägre nättariffer.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4130 av Linus Lakso m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Birger Lahti (V) och Linus Lakso (MP).
En avgörande faktor för snabba och ändamålsenliga tillståndsprocesser är resurstilldelningen. Vi anser därför att regeringen behöver säkerställa att miljöprövningen, såväl vid den nya myndigheten som i övrigt, ges tillräckliga resurser över tid. En underfinansierad ny myndighet kommer sannolikt bara att försvåra och fördröja processerna eftersom myndigheten samtidigt behöver hantera alla andra utmaningar som uppstart av en ny myndighet innebär. Detta riskerar i sin tur att medföra omfattande negativa konsekvenser för klimatomställningen, miljön och näringslivet i stort.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4124 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1–4, 2025/26:4131 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 1–3 och 2025/26:4139 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP), Åsa Westlund (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S), Aida Birinxhiku (S), Andrea Andersson Tay (V) och Helena Lindahl (C).
När det gäller förslaget om utvidgad presumtion för häktning framhåller flera remissinstanser att det redan i dag är möjligt att häkta någon vid misstanke om fridskränkningsbrott och hedersförtryck, eftersom dessa brott ofta är förenade med kollusionsfara. Kritiken handlar därför om både bristande behov och bristande systematik. Samtidigt lyfter flera remissinstanser att Sverige redan har fått återkommande internationell kritik för omfattande användning av häktning och långa häktningstider.
Utöver bristerna i de enskilda förslagen är beredningen av ärendet bristfällig. Lagrådet avstyrker regeringens förslag i sin helhet och skriver att det brister så mycket i kvalitet att det inte har förutsättningar att bli ny lag. Lagrådet menar också att hanteringen inte uppfyller grundlagens krav på beredning. Vidare lyfter Lagrådet att regeringen inte tagit tillräcklig hänsyn till remissinstansernas kritik och inte presenterar något underlag som visar att straffskärpningarna kan förväntas minska brottsligheten eller öka tryggheten. Att regeringen väljer att gå vidare med förslaget trots Lagrådets samlade kritik är inte ett ansvarsfullt sätt att bedriva rättspolitik. Regeringens agerande riskerar att leda till att vi får ett otydligt påföljdssystem som inte skyddar fler brottsoffer och som ökar belastningen på rättsväsendet.
Sammantaget visar genomgången av regeringens förslag att bristerna i propositionen inte är begränsade till någon enstaka del. Tvärtom syns ett genomgående mönster av att regeringen går längre än vad utredningen föreslår och inte tar hänsyn till synpunkter från remissinstanserna eller Lagrådet, att behovet av reformerna i vissa delar inte är tillräckligt belagt och att konsekvenserna för rättssystemets helhet är otillräckligt analyserade. Jag anser därför att propositionen bör avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4114 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:4121 av Lorena Delgado Varas m.fl. (-) samt avslår proposition 2025/26:218 punkterna 1–8 och motionerna 2025/26:3027 av Noria Manouchi (M) yrkandena 3, 5 och 6, 2025/26:3229 av Marléne Lund Kopparklint (M), 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 16 och 2025/26:4111 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 3 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).
Regeringens översyn har dock inte varit tillräcklig. Sverige behöver en straffrätt som är både tydlig, genomtänkt och träffsäker. Då duger inte regeringens hastverk. Jag anser att en ny översyn av brottsbalken bör ha ett brett mandat och ordentligt med tid att analysera straffskalornas proportionalitet till varandra, bedöma konsekvenser samt föreslå reformer som faktiskt kan bidra till att minska brottslighet och minska återfall i brott.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4114 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2 och avslår motionerna 2025/26:4111 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 1 och 2025/26:4119 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).
Att införa en fast tidsgräns utan tillräcklig hänsyn till individuella förutsättningar riskerar att skapa otrygghet snarare än integration. Särskilt allvarligt är det att barn riskerar att drabbas av upprepade flyttar och bristande stabilitet.
Med det anförda anser jag att ett flexiblare system bör utvecklas och att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär • att etableringsboende ska kunna erbjudas med större flexibilitet utifrån individuella behov • att rättssäkerheten och skyddet för den enskilde i etableringsboendet stärks genom möjlighet till besittningsskydd • att ett tydligt barnperspektiv genomsyrar lagstiftningen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4086 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkandena 1, 4 och 5 samt avslår motionerna 2025/26:4077 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4079 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Leila Ali Elmi (MP).
Denna kritik framförs även av kommuner, kommunförbund och andra organisationer, som är mycket negativt inställda till att det kommunala inflytandet vid utvinning av uran inskränks genom att kommunfullmäktiges tillstyrkan inte längre ska krävas. Denna del av regeringens förslag är enligt vår uppfattning varken motiverad eller proportionerlig.
Vi anser därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag som säkerställer det kommunala inflytandet vid utvinning av uran genom att det kommunala vetot behålls.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3973 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP).
Mot denna bakgrund anser vi att Sverige bör återinföra ett nationellt och tydligt förbud mot all uranbrytning.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Birger Lahti (V) och Linus Lakso (MP).
Samtidigt saknas i dag säkra och beprövade tekniker för storskalig brytning som kan garantera att svavelsyra, tungmetaller och radioaktiva ämnen inte läcker ut och förorenar omgivande miljöer, vattendrag, sjöar och samhällen. Beräkningar visar dessutom att brytning i alunskiffer leder till omfattande koldioxidutsläpp till följd av förkolningsprocesser.
Trots denna kunskap finns det planer på brytning i alunskiffer i både Västergötland och Jämtland. Vi anser att de miljörisker som följer av alunskifferbrytning är oacceptabla och att ett förbud mot all gruvbrytning i alunskiffer bör införas.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Birger Lahti (V) och Linus Lakso (MP).
Sammanfattningsvis anser vi att ett kommunalt veto bör införas mot brytning i alunskiffer och att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med en tydlig tidsplan för när sådana regler kan vara på plats.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3973 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 4 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP).
Läs hela reservationen
Jag anser att avtalet mellan EU och Uzbekistan är problematiskt av flera skäl. Även om jag är positiv till stärkandet av politiska och ekonomiska band med Uzbekistan är avtalet enligt mig ett försakat tillfälle när det gäller stärkandet av fria medier, ett oberoende civilsamhälle, politisk opposition, kvinnorättsorganisationer och människorättsförsvarare.
Jag anser att Sverige inom EU bör verka för att fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtal med auktoritära stater inte ska ingås utan tydliga, mätbara och uppföljningsbara krav på demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Sverige bör även verka för att EU:s handel samt energi- och råvarusamarbeten inte leder till nya strategiska beroenden av auktoritära regimer.
Regeringen bör vidare årligen rapportera till riksdagen hur Sverige och EU använder samarbetet med Uzbekistan för att främja dessa.
Bilaga
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4189 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkandena 2–6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Jacob Risberg (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4190 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkandena 2–4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Jacob Risberg (MP).
Regeringens förslag om utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt bör därmed avslås. Regeringen bör därefter återkomma med ett nytt, samlat och rättssäkert förslag till genomförande av migrations- och asylpakten i enlighet med vad som sägs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4170 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) yrkande 1, 2025/26:4174 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4183 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt avslår proposition 2025/26:262 punkterna 1–29.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår ändringar i bestämmelserna om offentligt biträde. Ändringarna, som bl.a. handlar om att rätten till offentligt biträde ska utgå från EU:s miniminivå, innebär t.ex. strikta begränsningar av ersättningsberättigad rådgivningstid hos Migrationsverket. Detta är en dramatisk försämring. Asylprocessen är komplex och för den enskilde, som ofta befinner sig i en utsatt situation, är det avgörande att få professionell hjälp för att kunna presentera sina skyddsskäl på ett korrekt och fullständigt sätt. Lagrådet kritiserar den föreslagna regleringen och anser att det finns gränser för hur långt minimilinjen får drivas i det enskilda fallet, inte minst när det gäller barn. Lagrådet pekar också på det orimliga i de strikta tidsgränserna, som strider mot god advokatsed och riskerar att lämna människor i nöd utan det stöd de har rätt till. Lagrådet ser ett behov av en ventil men avstår från att lämna konkreta förslag. Hur en sådan ventil ska vara utformad behöver sannolikt utredas. Vidare varnar flera remissinstanser för att förslaget kommer att få stora negativa konsekvenser för rättssäkerheten och leda till att tyngdpunkten i processen förskjuts till domstolarna.
De nuvarande reglerna bör få bestå med den ändringen att även ärenden enligt asylprocedurförordningen och asyl- och migrationshanteringsförordningen ska omfattas av 18 kap. 1 § utlänningslagen. Regeringen bör utreda och återkomma med ett sådant förslag
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4153 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4157 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Ola Möller (S), Madeleine Atlas (C), Annika Hirvonen (MP) och Magdalena Sundqvist (S).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4132 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 3 och avslår motion 2025/26:4104 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Katarina Luhr (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4126 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4132 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4132 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2 och avslår motionerna 2025/26:4104 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:4126 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Katarina Luhr (MP).
Handeln med krigsmateriel förutses öka med anledning av det förändrade säkerhetsläget i Europa och världen. Vi har inget emot sambeställningar med länder som står oss nära, värderingsmässigt och geografiskt. Sådana sambeställningar kan ge ekonomiska besparingar och skapa mer effektiva processer. Men sådana fördelar får inte uppnås på bekostnad av den svenska exportkontrollens integritet. Sverige behöver värna de nationella regler som finns för krigsmaterielexport och inte överlåta till andra stater att göra bedömningar som gäller svenskt krigsmateriel. Det gäller även svensktillverkade vapenkomponenter.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4091 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 2 och 2025/26:4096 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 6 och avslår proposition 2025/26:228 punkt 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Jacob Risberg (MP) och Lotta Johnsson Fornarve (V).
Regeringens förslag till ändring av riktlinjerna ger intrycket att det inte ska behövas en närmare prövning av om utförsel eller samverkan med allierade är förenligt med principerna och målen för svensk utrikespolitik. Möjligen kan formuleringen ”i princip” ge ett visst utrymme för att neka utförsel även till allierade. För mig är det viktigt att Sverige fortsätter föra en självständig utrikespolitik och att Sverige står fast i försvaret av folkrätten. Därför anser jag att en noggrann bedömning behöver göras i varje enskilt fall även framöver.
Jag anser däremot att det svenska demokratikriteriet är för svagt. Så länge export kan tillåtas till auktoritära stater som allvarligt kränker mänskliga rättigheter kan regelverket inte beskrivas som modernt eller ansvarsfullt. Miljöpartiet har därför länge drivit kravet på ett exportförbud till diktaturer, krigförande länder och länder som begår omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter. Ett sådant förbud ska också omfatta följdleveranser. Svensk vapenexport får aldrig bidra till att undergräva det globala arbetet för fred, demokrati och mänskliga rättigheter. Förbudet ska dock inte hindra Sverige från att solidariskt bistå ett angripet land såsom Ukraina.
Exportkontroll kan inte bara ta sikte på den formella mottagaren. Risken för att materiel, teknik, programvara eller operativ kunskap sprids vidare till tredje land måste vägas in, särskilt när det gäller stater som Sverige inte bör bidra till att stärka militärt eller teknologiskt. En sådan risk för vidareföring behöver ges en tydligare och mer självständig betydelse i tillståndsprövningen.
Jag anser att ett fördjupat samarbete om anskaffning av krigsmateriel tillsammans med våra allierade i Nato och EU är nödvändigt med tanke på det allvarliga säkerhetspolitiska läget för Europa. Det kan stärka den gemensamma säkerheten och bidra till mer effektiv resursanvändning. Men detta förutsätter att samarbete kring exportkontroll tar sin utgångspunkt i svensk lagstiftning och svenska principer.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3407 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:4096 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkandena 1–3 och 7 samt avslår motion 2025/26:4091 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 3 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Jacob Risberg (MP).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4021 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 3 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Camilla Hansén (MP), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Vi kräver därför att regeringen genomför reformen på ett ansvarsfullt sätt och inte genom nedskärningar av anslagen till skolan. Reformen riskerar annars att leda till ökad lärarbrist och nedskärningar. En sådan utveckling skulle direkt motverka reformens syfte och riskera att försämra både undervisningens kvalitet och elevernas och lärarnas arbetsmiljö. Om reformen dessutom finansieras med nedskärningar på andra anslag inom skolan är risken överhängande att resurser flyttas från de skolor och elever som har allra störst behov av stöd.
Vidare anser vi att regeringen måste säkerställa att reformen kan genomföras i hela landet. När regeringen arbetar vidare med att se till att de ekonomiska förutsättningarna är tillräckliga behöver det säkerställas att kommuner av olika storlek har möjlighet att genomföra reformen på riktigt. Annars riskerar det slå hårt mot kommuner med svag ekonomi, glesbygdskommuner eller skolhuvudmän som redan i dag har svårt att rekrytera behöriga lärare.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3 och bifaller delvis motion 2025/26:4033 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
När det gäller utvecklingssamtal är det är en tidskrävande uppgift för mentorer att genomföra dem, men jag ställer mig tveksam till att minska skolans åtagande och erbjuda ett i stället för två utvecklingssamtal per år. Det riskerar att gå för lång tid mellan samtalen och det drabbar de elever som mest behöver dem och som behöver en nära relation mellan skola och familj. Det är viktigt att lärare har fortlöpande kontakt och tätare avstämningar än vad som är lagstiftningens miniminivå, om behovet finns.
Innehållet i de nya skriftliga planerna för kunskapsutveckling, som ersätter de individuella utvecklingsplanerna, smalnas av till att enbart behandla kunskapsuppdraget, inte elevernas utveckling som helhet. Jag anser att det är viktigt att lärarrollen, trots välbehövlig reglering för att värna undervisningsuppdraget, inte smalnas av för mycket så att helhetssynen på barn och elever riskerar att gå förlorad. Planen bör enligt min mening ha ett bredare anslag, och det bör som tidigare vara rektorn som beslutar om innehållet i den.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 4 och avslår motion 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).
Vi välkomnar att regeringen efter en lång tids förnekelse av problemet är beredd att avskaffa betyget F som spärrgräns till gymnasiet. Det krävs dock mer för att säkerställa att utslagningen mellan grundskolan och gymnasiet inte består. Det krävs att det nya betygssystemet samordnas med rimliga behörighetsregler till gymnasiala utbildningar. I grunden vill vi se att gymnasieskolan blir obligatorisk och att skolplikten förlängs. Den exakta utformningen av detta och hur det samverkar med behörighetsregler till olika utbildningar behöver utredas vidare. Vi vill att det säkerställs att det nya betygssystemet inte leder till fortsatt utslagning från skolan och att regeringen återkommer med en samlad plan för hur betygssystemet ska samordnas med behörighetsregler och övergångar till gymnasiet.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Det är viktigt med hög kvalitet på undervisningen genom hela utbildningssystemet och att de som är intresserade har goda möjligheter att välja och antas till estetiska utbildningar på gymnasiet och folkhögskolor och högre utbildning i Sverige och utomlands. Det är viktigt för rekrytering av musiklärare och yrkesmusiker, och i förlängningen för svensk kultur. Därför bör regeringen i genomförandet av reformen särskilt värna de konstnärliga och övriga praktisk-estetiska ämnenas särart.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4058 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Det är oklart om Skolverket har förmåga att säkerställa de digitala systemen för att hantera det stora antalet elever som ska göra många olika prov vid samma tid. Det finns därför behov av att utreda om Skolverket har tillräckliga personella och ekonomiska resurser för att införa de digitala nationella slutprov som behöver genomföras för att betygssystemet ska fungera. Regeringen bör därför ge Skolverket i uppgift att kartlägga om myndigheten har tillräckliga resurser för att ta fram och administrera digitala nationella slutprov.
Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven. Det kan komma att påverka lärares undervisningsmetoder och leda till att undervisningen utformas för att prestera goda resultat på provet, i stället för att hålla fokus på hela ämnets bredd och olika sätt att visa kunskap på. Det kan leda till ökad stress och att viktiga delar av kunskapsuppdraget trängs undan. Det är därför nödvändigt att regeringen följer upp att det nya betygssystemet inte leder till att de nationella provens ökade betydelse leder till försämrad undervisning när ökat fokus läggs på att förbereda elever för att prestera på prov.
Av likvärdighets- och legitimitetsskäl är det viktigt att elever i specialskolan kan genomföra de nationella slutproven och att proven konstrueras så att de är tillgängliga för alla elever. Ett sätt att öka tillgängligheten för döva och hörselskadade elever är att slutproven översätts till svenskt teckenspråk. Regeringen bör därför i förordningsarbetet utreda förutsättningarna för tillgängliga slutprov och översättning till teckenspråk.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4001 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 2, 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 2 och 4 samt 2025/26:4058 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 6 och 2025/26:4058 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven. Det kan leda till ökad stress och att viktiga delar av kunskapsuppdraget trängs undan. Det är därför nödvändigt att följa upp hur provens betydelse påverkar undervisningen och elevernas arbetsmiljö. Vi ser dock att delar av det föreslagna betygssystemet kommer att kunna justeras; det kan exempelvis handla om att justera processen för kalibrering och i vilken grad nationella prov styr meritvärden i takt med att betygsinflationen av strukturella skäl minskar.
Vi anser mot denna bakgrund att processen för kalibrering av betyg behöver förenklas och ses över före införandet.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Flera remissinstanser, däribland Vuxenutbildning i Samverkan, har pekat på att förslagen riskerar att fungera sämre i denna kontext. Särskilt problematiskt är att meritvärderingen i hög grad ska bygga på nationella slutprov. Det riskerar att tränga undan lärarens bedömning, minska motivationen och missgynna vuxna studerande. Förslaget om att genomföra slutprov vid samma tidpunkter som i gymnasieskolan riskerar dessutom att minska flexibiliteten, skapa väntetider och fungera som en flaskhals i utbildningar som är avgörande för kompetensförsörjningen. Det finns alltså fortsatt frågor om det nya betygssystemets genomförande på den kommunala vuxenutbildningen. Regeringen bör därför tillsätta en utredning av hur det nya betygssystemet ska genomföras och användas på den kommunala vuxenutbildningen.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4001 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Klimatkrisen motiverar ett modernare finanspolitiskt ramverk, ett ramverk som både värnar stabila offentliga finanser och ger utrymme för nödvändiga investeringar i klimatomställningen. Balansmålet behöver därför kompletteras med ett investeringsmål och skuldankaret behöver höjas till 50 procent av BNP. När det gäller upprustningen av totalförsvaret får den inte ske genom att välfärden urholkas eller att investeringar som stärker civil beredskap och klimatomställning prioriteras bort. Vidare ska det finanspolitiska ramverket kunna tillåta lånefinansiering av vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta.
En huvuduppgift för den ekonomiska politiken är att den ska vara förenlig med och bidra till att Sverige uppnår sina klimatåtaganden. Den ekonomiska politiken ska utformas så att den möjliggör utvecklingen till ett hållbart samhälle. Den ekonomiska politiken ska inriktas på reformer, t.ex. gröna skattekrediter, som ger långsiktiga och förutsägbara villkor för investeringar i fossilfri industri, elektrifiering och klimatsmart teknik.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen godkänner Miljöpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i enlighet med vad som anförs i reservationen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:617 av Markus Kallifatides (S), 2025/26:3421 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 40, 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 23 och 2025/26:4118 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:100 punkt 1 och motionerna 2025/26:1048 av Jamal El-Haj (-) yrkandena 2–5, 2025/26:1146 av Anders Karlsson (C), 2025/26:2493 av Jesper Skalberg Karlsson (M), 2025/26:2496 av Jesper Skalberg Karlsson (M), 2025/26:3150 av Malin Danielsson m.fl. (L) yrkandena 1 och 2, 2025/26:4101 av Magdalena Andersson m.fl. (S), 2025/26:4108 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) och 2025/26:4110 av Martin Ådahl m.fl. (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Janine Alm Ericson (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Ändrade ramar och ändrade anslag Riksdagen
a) avslår regeringens förslag om ändrade anslag och ramar när det gäller utgiftsområdena 21 Energi och 24 Näringsliv,
b) godkänner i övrigt ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar nya och ändrade anslag enligt propositionens förslag.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:99 punkt 25 och bifaller delvis proposition 2025/26:99 punkt 21 och motion 2025/26:4100 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkandena 3 och 4.
Ändrade beställningsbemyndiganden =utskottet Avgift för anslutning till Försäkringskassans system för statligt tandvårdsstöd =utskottet Utgiftsområde 1 Rikets styrelse =utskottet Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning =utskottet Utgiftsområde 4 Rättsväsendet =utskottet Utgiftsområde 5 Internationell samverkan =utskottet Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Riksdagen a)=utskottet b)=utskottet c)=utskottet
d) avslår regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten ingå ekonomiska åtaganden i form av avtal med Videberg Kraft AB om fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram,
e) avslår regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten ingå ekonomiska åtaganden i form av avtal med Videberg Kraft AB om fördyringar av fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram,
f) avslår regeringens förslag om användning av anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:99 punkterna 6–8 och motion 2025/26:4100 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt avslår proposition 2025/26:99 punkterna 9–11.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg =utskottet Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid =utskottet Utgiftsområde 22 Kommunikationer =utskottet Utgiftsområde 24 Näringsliv Riksdagen a=utskottet b=utskottet
c) avslår regeringens förslag om bemyndigande för regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag förvärva aktier i Videberg Kraft AB, och besluta om kapitaltillskott till bolaget,
d) avslår regeringens förslag om bemyndigande för regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag ingå ekonomiska åtaganden när det gäller Videberg Kraft AB eller på annat sätt öka eller minska statens röst- och ägarandel i bolaget,
e) avslår regeringens förslag om bemyndigande för regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra kapitaltillskott samt förvärv och överlåtelse av aktier enligt regeringens förslag i c) och d),
f) avslår regeringens förslag när det gäller godkännande av att de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten i samband med försäljning av aktier i Videberg Kraft AB enligt regeringens förslag får avräknas mot försäljningsintäkterna.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:99 punkterna 15 och 16 samt avslår proposition 2025/26:99 punkterna 17–20.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Janine Alm Ericson (MP).
När det närmare gäller förslaget om ett nytt tvångsmedel för att hålla kvar en grupp av personer för identifiering anser jag att detta, trots de begränsningar regeringen föreslår, väcker allvarliga rättssäkerhetsfrågor. När tvångsmedel används utan en individuell misstanke ökar risken för godtycke och för en tillämpning som är eller uppfattas som diskriminerande. Det finns också en uppenbar risk för intrång i rörelsefriheten samt i mötes- och demonstrationsfriheten. Att åtgärden tar sikte på grupper gör den särskilt känslig ur ett rättsstatligt perspektiv. Liknande synpunkter har lyfts fram av flera remissinstanser. Jag bedömer att de rättssäkerhetsrisker som följer av ett kollektivt tvångsmedel utan en individuell misstanke väger för tungt. Att staten får större möjligheter att ingripa mot grupper av människor utan hänsyn till den enskildes handlande är alltså ett steg i fel riktning.
Sammanfattningsvis bör riksdagen därför avslå regeringens lagförslag om förlängd tid för kvarhållande av barn under 15 år vid kroppsbesiktning i brottsutredande syfte, om en möjlighet att ta upp biometriska underlag i registreringssyfte från barn under 15 år och om ett tvångsmedel för att hålla kvar en grupp av personer för identifiering. Lagförslaget i övrigt bör antas. Vidare bör regeringen återkomma till riksdagen med lagförslag om de eventuella följdändringar som behövs med anledning av de avslagna delarna.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken i de delar det avser 23 kap. 8 a och 8 b §§ samt antar lagförslaget i övrigt,
b) avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare i de delar det avser 36 c och 36 k–36 m §§ och punkt 2 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna samt antar lagförslaget i övrigt med den ändringen att uttrycket ”och 36 k–36 m” i 38 b § andra stycket ska utgå,
c) avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område,
d) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2025:862) om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,
2. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare med den ändringen att uttrycket ”och 36 k–36 m” i 38 b § andra stycket ska utgå,
3. lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,
4. lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,
5. lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning,
6. lag om ändring i tullbefogenhetslagen (2024:710),
7. lag om ändring i lagen (2024:782) om förfarandet vid förverkande av egendom och åläggande av företagsbot,
e) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:227 punkterna 3, 5, 6 och 8–10 samt motion 2025/26:4074 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3–5, bifaller delvis proposition 2025/26:227 punkterna 1, 2 och 4 samt avslår proposition 2025/26:227 punkt 7.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).
De nya reglerna om att fler tvångsmedel får användas mot barn under 15 år och om att kravet på särskilda skäl tas bort för vissa tvångsmedel saknar dock en tidsbegränsning. Vi anser att en tidsbegränsning på förslagsvis fem år vore lämplig, eftersom den nya lagstiftningen innebär en ökad repression mot barn under straffbar ålder och därför inte bör gälla längre än nödvändigt. En tidsbegränsning skulle också göra det möjligt att säkerställa att reformen faktiskt leder till att barn skyddas från att utnyttjas i allvarlig brottslighet och att lagstiftningen tillämpas på ett rättssäkert och proportionerligt sätt inför en eventuell förlängning av giltighetstiden.
Regeringen bör därför återkomma med ett lagförslag som tidsbegränsar de nya reglerna om att fler tvångsmedel får användas mot barn under 15 år och om att kravet på särskilda skäl tas bort för vissa tvångsmedel (36 § LUL och 6 kap. 5 § lagen om förfarandet vid förverkande av egendom och åläggande av företagsbot).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4073 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) och 2025/26:4074 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Som flera remissinstanser har framhållit är det svårt, eller till och med omöjligt, att bedöma de enskilda och samlade konsekvenserna av den nya regleringen för enskildas personliga integritet. Svårigheterna hänger samman med den snabba och omfattande reformtakten på brottsbekämpningsområdet samt frågornas komplexitet i många fall. Detta gäller inte minst i fråga om åtgärder som träffar barn, vilket är särskilt allvarligt eftersom barns rättigheter ska tillförsäkras ett extra starkt skydd.
Regeringen bör därför göra en samlad utvärdering och översyn av de i ärendet nya reglerna om tvångsmedel för att utreda brott. Utvärderingen ska omfatta en analys av hur barns psykiska hälsa, utveckling och möjligheter att få stöd och skydd påverkas.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4074 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Skolinspektionens granskning av särskild undervisning i dag visar att viktiga delar av undervisningen som är centrala för elevers lärande inte genomförs, utan att undervisningen i hög grad består av ensamarbete med skriftliga uppgifter. Jag ser en risk för att den typen av undervisning kommer att öka med den nya läroplanens syn på kunskap, som signalerar att elever är passiva mottagare av kunskap, snarare än att de är aktiva i att bearbeta och behandla kunskap. Risken att elever i särskilda undervisningsgrupper inte undervisas av kvalificerade lärare är särskilt stor i kommuner som redan har lärarbrist.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2 och avslår motion 2025/26:4035 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3 och avslår motion 2025/26:4019 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 5 och avslår motion 2025/26:4035 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Ansvaret för att ta fram och sprida forskning om effektiva undervisningsmetoder vilar på Skolforskningsinstitutet, och ansvaret för att ta fram kunskapsstöd utifrån detta vilar på Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Att flytta detta ansvar till den politiska nivån är fel väg att gå. Vi vill se en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, men vägen dit går via en stärkt profession, inte genom politisk detaljstyrning.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C) och Camilla Hansén (MP).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 2 och 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Isabell Mixter (V) och Camilla Hansén (MP).
Skolinspektionen har granskat undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer och konstaterar att kvaliteten behöver bli bättre. Granskningen visar bl.a. att eleverna får undervisning som inte är tillräckligt nära deras vardag och att de sällan möter fördjupad undervisning om hedersrelaterat våld och förtryck. Strukturen förstärktes så sent som 2022 med examensmål i lärarutbildningen och tydligare skrivningar i läroplanens uppdrag till rektor att ha ansvar för området sexualitet, samtycke och relationer samt genom att området förekommer i ett flertal kursplaner. Att helt flytta dessa områden från läroplanernas inledande delar riskerar att försvaga helhetsperspektivet och minska tydligheten i skolans ansvar. Detta görs även i ett läge där frågor om sexualitet, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck aktivt behöver stärkas, inte tonas ned. Regeringens argumentation för att tunna ut kunskapsområdet bygger inte på kunskap om vad som är viktigt för elever och lärare. Vi delar invändningarna som flera remissinstanser uttrycker. För att nå ett jämställt samhälle behöver alla ha grundläggande kunskaper om hur olika relationer påverkar vårt samhälle.
Vi vill att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck även fortsättningsvis ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 4 och avslår motion 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
I ljuset av de globala megatrenderna, bl.a. klimatförändringar, globalisering, digitalisering och teknisk utveckling samt det faktum att världens länder kommit överens om Agenda 2030, är det tydligt att de som i dag är elever i våra grundskolor behöver utveckla en handlingskompetens för hållbar utveckling. Det framgår inte i tillräcklig omfattning i Läroplansutredningens förslag till ny läroplan.
Jag vill att vikten av lärande för hållbar utveckling ska framgå tydligare i skolväsendets uppdrag, vilket för alla skolformer, för både barn och vuxna, innebär att utbildningen ska ha kunskap om hållbar utveckling med dimensionerna social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet som ett mål. Detta kan lämpligen framgå av läroplanens inledande delar. Det behöver också framgå att varje elev behöver handlingsberedskap för att kunna agera på ett sätt som stärker den hållbara utvecklingen ur ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter själv och tillsammans med andra. Det är grundläggande att eleverna får vetenskapligt baserad kunskap om klimatförändringarna, men också insikt i att deras röst och handling har betydelse, samtidigt som de vet att andra också strävar mot en hållbar framtid.
Jag är även kritisk till regeringens bristande arbete när det gäller att stärka svenska elevers digitala kompetens. Regeringen har ingen egentlig strategi för hur digitalisering och AI ska hanteras i skolväsendet och det gör att Sverige halkar efter andra länder i Europa. Förändringarna går mycket fort och påverkar oundvikligen alla samhällssektorer. Vi behöver agera både snabbt och eftertänksamt. Att digitaliseringen ofrånkomligen kommer att vara en del i den värld vi lever i innebär dock inte att andra kunskaper blir oviktiga, t.ex. vanan att läsa böcker och att skriva för hand men också hantverk och estetiska praktiker. Tryckta böcker är det vanligaste läromedlet och kommer antagligen att vara det under lång tid. Förskollärare och lärare är experter på barns och ungas lärande och behöver frihet att utforma undervisning. Elever behöver tillsammans med sina lärare fylla sin verktygslåda med olika strategier för lärande som baseras både på analoga och digitala sätt att ta in, organisera och fördjupa sin kunskap. Jag vill understryka vikten av att regeringen i det fortsatta arbetet med läroplan och kursplaner stärker både de övergripande skrivningarna i läroplanen och konkreta skrivningar inom detta område i olika kursplaner. För att styrningen av skolväsendets digitalisering ska bli komplett behöver regeringen också besluta om en strategi för skolväsendets digitalisering och AI-användning i skolan.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 3, 7 och 8 samt avslår motion 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4018 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4050 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4063 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4088 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C) och Amanda Palmstierna (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4014 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 2 och 3 samt avslår motion 2025/26:4000 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gunilla Carlsson (S), Joakim Sandell (S), Ingela Nylund Watz (S), Janine Alm Ericson (MP), Patrik Lundqvist (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4032 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Christofer Bergenblock (C), Nils Seye Larsen (MP) och Maj Karlsson (V).
Mot denna bakgrund bör riksdagen avslå propositionen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3999 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) och 2025/26:4047 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:202.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V) och Amanda Palmstierna (MP).
Det finns omfattande brister i uppföljningen av de miljöåtgärder som sätts in, och det behöver säkerställas att de faktiskt får avsedd effekt, vilket inte alltid visat sig vara fallet. Jag anser att regeringen bör avsätta de resurser som behövs för att länsstyrelserna ska kunna arbeta systematiskt med uppföljning av att de miljöåtgärder som sätts in verkligen gör nytta.
Det bör vidare införas tydliga krav på kraftbolagen att redovisa påverkan på vattenmiljön lokalt. I dagsläget är kunskapsbristerna stora, vilket är ett konkret hinder för samverkans- och miljöprövningsprocesserna som helhet. För att uppnå effektiva miljöåtgärder – som regeringen också anger att man vill – borde regeringen i stället för att öppna för omfattande undantag i skyddade områden, underlätta processen med att hitta effektiva lösningar för både elsystemet och vattenmiljön. Därför bör kraftbolagen bli skyldiga att lämna miljörapporter.
Minimitappning lyfts ofta fram som en central åtgärd för att skapa en bättre vattenmiljö. En bred utredning som tittar närmare på frågan har dock aldrig tillsatts. Som ett första steg borde regeringen tillsätta en utredning som analyserar minimitappning som ett verktyg för miljöanpassning och vilka potentiella effekter det kan få för både elsystemet och miljön.
Det är regeringens uppgift att vidta nödvändiga åtgärder enligt det som anförs ovan. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4047 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 2–4 och avslår motion 2025/26:4040 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 1–5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Amanda Palmstierna (MP).
Tyvärr riskerar regeringens definition av vilka mindre enskilda huvudmän som ska få lättnader i fråga om hanteringen av allmänna handlingar att urholka en stor del av offentlighetsprincipens ändamål. Avgränsningen som regeringen presenterar kan leda till att flera huvudmän får lättnader som inte är motiverade. Upp till ca 70 procent av alla friskolehuvudmän skulle kunna omfattas av undantagsregler. Allmänhetens rätt till insyn borde omfatta alla friskolors verksamheter. Det är viktigt att samma villkor gäller för alla; en begäran om allmän handling ska hanteras genast eller så snart som möjligt. Jag anser därför att offentlighetsprincipen ska gälla för alla skolhuvudmän utan undantag.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4049 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:4024 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).
I dag saknas dessutom i många fall tillräcklig insyn i hur skattemedel används inom friskolekoncerner. Det gäller inte minst i fråga om hur resurser flyttas mellan skolor och hur vinster uppstår. Utan krav på redovisning på skolenhetsnivå blir det svårt att granska överkompensation och pengaläckage ur skolan. Offentlighetsprincipen är därför inte bara en fråga om insyn, utan en förutsättning för att kunna säkerställa att resurser används rätt och att alla elever ges likvärdiga förutsättningar.
Regeringen har under lång tid lovat att öka insynen i friskolesektorn. Det som nu presenteras är dock en halvmesyr. I stället för en tydlig och konsekvent offentlighetsprincip väljer regeringen en modell med undantag och lättnader som riskerar att skapa kryphål. För att på allvar stärka förtroendet för skolan krävs en mer genomgripande politik. Offentligt finansierad utbildning ska ha öppna böcker, resurser ska kunna följas på skolnivå och vinstintresset ska inte tillåtas att stå i vägen för transparens och kvalitet. Sammantaget är det positivt att offentlighetsprincipen nu föreslås införas, men reformen behöver skärpas. Offentligt finansierad utbildning ska präglas av full insyn – inte av undantag som riskerar att dölja hur skattemedel används. Vi anser att offentlighetsprincipen bör tillämpas fullt ut, utan undantag för affärshemligheter.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4024 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 3 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Såväl Lagrådet som remissinstanserna har lämnat kritiska synpunkter på regeringens lagförslag, och Lagrådet har bl.a. uttalat att förslaget inte uppfyller regeringens egen ambition att skapa ett tryggt regelsystem med ett gott konsumentskydd. Man lyfter särskilt fram risker för hyrköparen kopplat till förändringar som kan ske under hyrköpsavtalets löptid, t.ex. att hyrköparens ekonomiska förhållanden ändras. Lagrådet påpekar också att riskerna kan vara svåra att uppfatta för en konsument, vilket är särskilt olyckligt eftersom avtalstypen i första hand riktar sig till personer som har få andra möjligheter att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden. Vissa remissinstanser har även påpekat att hyrköpsavgiften riskerar att bli orimligt hög.
Vi menar därför att regeringen bör återkomma med ett reviderat förslag till modell för hyrköp av bostad som förenas med ett starkt konsumentskydd och som inte innebär samma risker för hyrköparen.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4012 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4064 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Vi har som land länge haft som princip att alla ska kunna delta i samhället, studera, arbeta och försörja sig, bilda familj och delta i de demokratiska processerna. Under många decennier har principen om universell utformning präglat samhällsbygget. Att regeringen återigen vill frångå den principen är allvarligt och anmärkningsvärt. Det är inte rimligt att sänka våra allmänna tillgänglighetskrav vid vare sig ny- eller ombyggnad. Även mindre avsteg får konsekvenser, och misslyckade omvandlingar blir svåra och dyra att rätta till i efterhand. Förslagen kommer också att få en negativ påverkan för många äldre som i olika grad har behov av god tillgänglighet.
Jag anser i likhet med flera remissinstanser att förslagen går emot FN:s funktionsrättskonvention och jag delar remissinstansernas kritik.
Sammanfattningsvis motsätter jag mig de ändrade reglerna när det gäller tillgänglighet och användbarhet och att det inte ska vara möjligt att ställa sådana följdkrav. Jag anser därför att regeringens förslag ska avslås i de delar det avser 8 kap. 2 a och 5 b §§ PBL.
Som en konsekvens av detta behöver regeringen återkomma med förslag som återställer de krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga som gäller enligt den nuvarande lagstiftningen. Det är regeringens uppgift att vidta nödvändiga åtgärder. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) i de delar det avser 8 kap. 2 a och 5 b §§ och rubriken närmast före 8 kap. 2 a § och antar lagförslaget i övrigt i de delar som inte omfattas av förslagspunkt 1,
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader,
2. lag om ändring i lagen (2022:333) om energimätning i byggnader,
c) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:180 punkterna 2 och 3 samt motion 2025/26:4059 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkandena 3 i denna del och 4 samt bifaller delvis proposition 2025/26:180 punkt 1 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Amanda Palmstierna (MP).
Vidare anser jag att begreppet resurshushållning även bör inbegripa annat än materialresurser, t.ex. energi och vatten, för att förslagen ska ha positiva konsekvenser för miljön. En sådan utvidgning av begreppet skulle kräva ytterligare utredning, och regeringen bör därför tillsätta en sådan.
Det jag nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4059 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt avslår motion 2025/26:4010 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Amanda Palmstierna (MP).
Jag anser vidare att regeringen valt en alltför låg misstankegrad för när tekniken ska få användas för att lokalisera eller identifiera en person som misstänks för ett allvarligt brott. Att lägga ribban vid skäligen misstänkt är inte tillräckligt när det gäller en så integritetskänslig metod. Även om AI-förordningen inte uttryckligen hindrar en sådan ordning, finns det inget som gör att regeringen måste välja den lägre nivån. Tvärtom talar integritetsintresset, rättssäkerheten och teknikens felmarginaler för att användningen i dessa fall bör förutsätta den högre misstankegraden på sannolika skäl. Det skulle vara en mer återhållsam, rättssäker och proportionerlig reglering.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3953 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 4 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Riksdagen bör därför avslå regeringens lagförslag i de delar som avser att möjligheterna att göra undantag från besittningsskyddet i efterföljande led vid blockhyra utökas, att reglerna om anpassad hyra införs och att den s.k. bulvanregeln inte ska gälla vid blockhyra. Vidare bör den del av lagförslaget som avser uthyrning till en juridisk person för vidareuthyrning till en juridisk person avslås (12 kap. 1 e § andra stycket 1 b jordabalken).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår 12 kap. 1 e § andra stycket 1 b regeringens förslag till lag om ändring i jordabalken och antar paragrafen i övrigt med den ändringen att ordet "eller" ska införas efter "personer," i andra stycket 1 a.
b) avslår regeringens förslag till lag om ändring i jordabalken i de delar det avser 7 kap. 31 § och 12 kap. 45 a, 55, 55 b och 55 f §§.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3995 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:4011 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4065 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3 samt bifaller delvis proposition 2025/26:187 punkt 2 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Regeringen bör återkomma med lagförslag som tillgodoser det jag anfört ovan. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4065 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkandena 4–6 och avslår motion 2025/26:3995 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Amanda Palmstierna (MP).
Vi kan konstatera att regeringens politik på området inte är tillräcklig. Det behövs kvantitativa målformuleringar för att främja energieffektiviseringen i samhället. Därför anser vi att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag på ett nytt mål för effektiv energianvändning. Det målet ska ha en kvantitativ målformulering som möjliggör mätbarhet och uppföljning samt att Sverige ska kunna leva upp till sina åtaganden på klimatområdet.
Det ankommer på regeringen att vidta de åtgärder som behövs med anledning av vårt förslag. Det vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2025/26:3946 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 2, 2025/26:3950 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3955 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 1 och 2025/26:3965 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Amanda Palmstierna (MP).
Jag anser att energideklarationerna behöver utvecklas så att de leder till en kostnadseffektiv och skräddarsydd energieffektivisering för respektive byggnad. Det behövs t.ex. åtgärdsförslag utifrån byggnadens specifika förutsättningar. Det vore inte rimligt att göra energirenoveringsplaner obligatoriskt för samtliga byggnader, men för de som behöver omfattande energieffektiviseringsåtgärder för att minska driftskostnaderna vore det fullt rimligt med ett krav. En energirenoveringsplan kommer dock troligen att kosta mer än en energideklaration. För att kostnaden inte ska bli ett hinder bör såväl energideklarationer som energirenoveringsplaner subventioneras för sårbara hushåll.
Vidare behöver tillsynen utvecklas och förstärkas. Det behöver utredas dels hur efterlevnaden av EPBD kan säkerställas, dels hur byggnadsägare som inte uppfyller kraven kan identifieras och informeras.
Mot denna bakgrund anser jag att Energimyndigheten och Boverket bör få i uppdrag att utveckla såväl energideklarationer som tillsyn för att säkerställa att ändamålsenliga åtgärder för energieffektivisering genomförs.
Det är regeringens uppgift att vidta nödvändiga åtgärder. Det jag nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3965 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 3 och avslår motionerna 2025/26:3950 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:3955 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Amanda Palmstierna (MP).
Jag anser att regeringen missar ett tillfälle att ta ett större grepp om den roll som utformningen av fastigheter kan ha för den hållbara mobiliteten i samhället. I begreppet hållbar mobilitet bör även rymmas frågan om reserverade platser för bilpooler. Det kan även röra frågor om leveransskåp.
Mot denna bakgrund anser jag att definitionen av hållbar mobilitet ska kunna inrymma fler åtgärder för hållbar mobilitet. Det ankommer på regeringen att vidta de åtgärder som behövs. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3965 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Amanda Palmstierna (MP).
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4055 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
För en hållbar samhällsutveckling på landsbygden och i glesbygd krävs förbättrade förutsättningar för investeringar, bostäder, samhällsservice, civilsamhälle och kultur. Utöver detta anser jag att det bör införas ett landsbygdsavtal som likt de tidigare stadsmiljöavtalen ska ge regioner och kommuner möjligheten till statlig medfinansiering för åtgärder som genomförs i nära samarbete med näringsliv och civilsamhälle. Syftet med åtgärderna ska vara att förbättra tillgången till offentlig och kommersiell service samt minska behovet av långa transporter. Det kan exempelvis handla om satsningar på lanthandlar med ombud, förbättrade vägar, grannskapskontor eller anropsstyrd kollektivtrafik. De statliga servicekontoren bör också utvecklas och få förstärkta resurser.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4055 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 2 och avslår motionerna 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 2–4, 11, 12, 15, 21–23 och 29 samt 2025/26:4038 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Katarina Luhr (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Omvändelseförsök kan definieras som påtryckningar och tvång som syftar till att få någon att förändra, permanent dölja eller avstå från att leva i enlighet med sin sexuella läggning eller könsidentitet eller uttrycka kön på det sätt personen själv vill.
Vi tar starkt avstånd från att det förekommer omvändelseförsök inom bl.a. vissa religiösa samfund, inom vissa familjer men också inom skolan, socialtjänsten och annan offentlig verksamhet i Sverige.
Regeringen anser att de kränkningar som omfattas av förslaget till en särskild straffbestämmelse för psykiskt våld även kan avse omvändelseförsök samt att befintliga straffbestämmelser som olaga tvång, misshandel och olaga hot redan i dag ger goda möjligheter att ingripa mot olika former av omvändelseförsök. Samtidigt är det tydligt att den föreslagna straffbestämmelsen främst tar sikte på upprepade kränkningar, hot eller otillbörligt tvång. Den avser inte heller alla situationer som kan utgöra omvändelseförsök, t.ex. när någon uttrycker en åsikt om hur en annan person bör ge uttryck för sin könsidentitet eller sexuella läggning.
Vi ser därför en uppenbar risk att regleringen inte blir tillräckligt träffsäker och att vissa former av omvändelseförsök faller utanför regleringen.
Precis som vid hedersrelaterad brottslighet finns ett värde i att lagstiftningen inte bara fångar de enskilda handlingarna utan också själva syftet med dem, bl.a. att förneka en person rätten till sitt sexuella och kroppsliga självbestämmande. Vi anser dessutom att ett särskilt omvändelsebrott skulle kunna få en viktig normerande effekt och tydligt markera hur allvarligt lagstiftaren ser på dessa handlingar samt bidra till ökad kännedom om att omvändelseförsök är oacceptabla och kränkande.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:320 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 16, 2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 56, 2025/26:3528 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP), 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 76, 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 135 och 2025/26:3943 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Mattias Vepsä (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Westerlund (MP), Sanna Backeskog (S) och Daniel Bäckström (C).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3943 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2 och avslår motion 2025/26:3933 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3893 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 1 och bifaller delvis motionerna 2025/26:3583 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 4, 2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 47, 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 69 och 2025/26:3894 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Jan Riise (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3992 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:4015 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
Sammanfattningsvis bör riksdagen avslå regeringens förslag i dess helhet. Samtidigt bör riksdagen rikta ett tillkännagivande till regeringen om att sluten ungdomsvård för 15–17 åringar bör kunna bestämmas till längre tid än fyra år för de allvarligaste brotten och om behovet av att se över frågan om att införa villkorlig frigivning för sluten ungdomsvård.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3530 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2, 2025/26:3920 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:3929 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1–3, bifaller delvis motion 2025/26:3920 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 2 och 3 samt avslår proposition 2025/26:132 punkterna 1–25 och motionerna 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 23, 26 och 143 samt 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 126.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap i de delar det avser 10 § första och andra styckena samt 14 § och avslår lagförslaget i övrigt,
b) avslår regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap,
2. lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap,
3. lag om ändring i lagen (2014:481) om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3989 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1, bifaller delvis proposition 2025/26:175 punkt 1 och motion 2025/26:3991 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1–9 och avslår proposition 2025/26:175 punkterna 2–4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Malte Tängmark Roos (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen antar reservanternas förslag i bilaga 3 till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap (regeringens lagförslag 2.1).
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3989 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3, 2025/26:3990 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:3991 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 10 och bifaller delvis motion 2025/26:3987 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Anders W Jonsson (C), Malte Tängmark Roos (MP) och Arber Gashi (S).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3989 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Anders W Jonsson (C) och Malte Tängmark Roos (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3989 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 4 och avslår motion 2025/26:3990 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Malte Tängmark Roos (MP).
Jag anser vidare att även parkeringsplatser som är gemensamhetsanläggningar ska omfattas av de nya bestämmelserna, så att alla bostadsrättsföreningar omfattas. Förslaget i SOU 2024:9 att en samfällighetsförening själv, utan krav på en ny förrättning, ska kunna besluta att installera laddinfrastruktur bör genomföras.
Det är en uppgift för regeringen att ta fram lagförslag som tillgodoser det jag anfört.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3954 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3 samt avslår motion 2025/26:3957 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 2 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Amanda Palmstierna (MP).
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3944 av Ulf Holm m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt avslår motionerna 2025/26:3931 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) och 2025/26:3938 av Mikael Larsson och Kerstin Lundgren (båda C) yrkandena 2 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulf Holm (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) antar punkt 6 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna i regeringens förslag till vapenlag med den ändringen att uttrycket ”4 kap. 5–8 och 11 §§” ska bytas ut mot ”4 kap. 5–8 §§”,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3919 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:3923 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt bifaller delvis proposition 2025/26:141 punkt 1 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Teresa Carvalho (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Mattias Vepsä (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Westerlund (MP) och Lars Isacsson (S).
Vi har tidigare i betänkandet ställt oss bakom regeringens lagförslag om vissa förändringar i reglerna när det gäller tillstånd till innehav av helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott och att särskilda tillsynsregler ska gälla för dessa skjutvapen. I grunden är vi dock skeptiska till att ordningen med tidsbegränsade tillstånd, de s.k. femårtillstånden, upphör. Polismyndigheten har framfört att denna ordning har utvecklats på goda grunder med hänsyn till vapnens farlighet och samhällets intresse av att så långt som möjligt kontrollera att de som innehar dessa vapen också har behov av dem. Polisen har också i sitt remissvar understrukit att den skärpta tillsyn som nu ska ersätta femårstillstånden kommer att medföra betydande olägenheter för både allmänheten och myndigheten.
Vi anser att den nya ordningen som innebär att polisen genom förelägganden ska kontrollera om vapeninnehavaren fortfarande har behov av sina vapen är mindre ändamålsenlig än femårstillstånden. Utifrån de helautomatiska vapnens och enhandsvapnen för flerskotts särskilda farlighet är det motiverat med tidsbegränsade tillstånd. Därför anser vi att riksdagen bör tillkännage för regeringen att ordningen med femårstillstånd för helautomatiska skjutvapen och enhandsvapen för flerskott ska återinföras.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3919 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Teresa Carvalho (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Mattias Vepsä (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Westerlund (MP) och Lars Isacsson (S).
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Naturvårdsverket har vid flera tillfällen lyft fram behovet av en bred översyn och utveckling av hela avfallslagstiftningen i syfte att förebygga avfall, öka återanvändningen av produkter, minska avfallsmängderna och öka materialåtervinningen. Förslagen i propositionen innebär dessvärre en mer avgränsad översyn.
Tekniska verken och Stockholm Vatten och Avfall m.fl. efterlyste i sina remissvar förslag på förändringar som tar sikte på avfallshierarkins övre nivåer. Tekniska verken föreslog vidare en utredning av förutsättningarna för att förebygga avfall genom exempelvis utvecklade pantsystem, ekodesignkrav och styrmedel för att främja reparationer. Stockholm Vatten och Avfall lyfte att lagstiftningen behöver styra mot att göra det svårare att sätta icke cirkulära produkter på marknaden för att förebygga uppkomsten av avfall. Avfall Sverige anförde att det saknas förslag om styrmedel och reglering som tydligare prioriterar de översta stegen i avfallshierarkin, förebyggande av avfall och främjande av återanvändning innan överlämnande till kommunen och pekade på att sådana åtgärder är avgörande för att minska avfallsmängderna och öka cirkulariteten för produkter och komponenter.
Det behöver även tillsättas en utredning som undersöker förutsättningarna för insamling av fraktioner av papper, plast, glas och metall som inte samtidigt är förpackningsavfall eller bygg- och rivningsavfall och som inte heller utgör grovavfall.
Mot bakgrund av det som anförs ovan bör regeringen genomföra en bred översyn och utveckling av hela avfallslagstiftningen i syfte att förebygga avfall, öka återanvändningen av produkter, minska avfallsmängderna och öka materialåtervinningen av avfallet. En sådan översyn bör genomföras utifrån en nollvision för avfall. Regeringen bör också återkomma med ett bredare förslag om en reviderad avfallslagstiftning som styr tydligare mot en ökad cirkulär ekonomi.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3909 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt avslår motion 2025/26:3907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V).
Läs hela reservationen
I promemorian Reformering av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinning och för mer cirkulär ekonomi (KN2024/02249), som ligger till grund för propositionen, föreslogs att en kommuns generella ansvar för att utöva tillsyn över avfallshanteringen inom kommunen skulle tas bort. En majoritet av remissinstanserna var negativa till förslaget, och i propositionen har förslaget ändrats. Enligt förslaget i propositionen ska kommunerna inte utöva tillsyn över de skyldigheter som kommunerna har att utföra avfallshanteringstjänster åt kommunmedborgare och företag. Vidare ska regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer få meddela föreskrifter om skyldigheten att kontrollera avfall, avfallshantering och avfallsförebyggande åtgärder. Det är en förbättring i jämförelse med förslaget i promemorian, men vissa kvarstående frågetecken behöver rätas ut när det gäller vad förändringen egentligen kommer att innebära.
Länsstyrelsen i Stockholms län har föreslagit att den kommunala tillsynen ska fortsätta att stärkas med bl.a. mer utvecklad central tillsynsvägledning för att effektivisera tillsynen inom avfallsområdet. Flera remissinstanser har även framhållit att de kommunala tillsynsmyndigheterna besitter ovärderlig lokalkännedom och kunskap om kommunernas verksamheter, aktörer och geografiska förhållanden samt att denna kompetens är avgörande för att bedriva en effektiv tillsyn och inte bör underskattas.
Med anledning av det som anförs ovan finns det behov av en kraftsamling på tillsynsområdet som omfattar såväl ökad vägledning och samverkan som statlig finansiering med fokus på att förhindra illegal och miljöskadlig avfallshantering.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3909 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 4 och avslår motionerna 2025/26:3906 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:3907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V).
Flera remissinstanser har pekat på att delar av förslagen i propositionen ökar risken för oseriösa aktörer och illegal avfallshantering. Det handlar bl.a. om förslagen om att detaljhandeln själv ska ansvara för sitt kommunala avfall samt hanteringen av förbrukat matfett. Flera remissinstanser har pekat på vikten av att stärka tillsynen. Med anledning av det som anförs ovan bör de lagändringar som föreslås i propositionen följas upp när det gäller deras påverkan på den illegala avfallshanteringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3909 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 3 och avslår motion 2025/26:3906 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP).
Det är svårt att få en helhetsbild av alla de förestående förändringarna av det migrationsrättsliga systemet. Innan ytterligare begränsningar genomförs bör regeringen därför återkomma med en översyn av samtliga i närtid aktuella förslag på migrationsområdet i syfte att säkerställa en harmonisering med övrig berörd lagstiftning.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3928 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 2 och 3 samt 2025/26:3930 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 2 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
I propositionen föreslår regeringen att körkortslagen ska ändras så att kravet på introduktionsutbildning för den som övningskör privat och för handledare tas bort. Vi noterar att det syfte som anges för detta är att göra det enklare att övningsköra privat med flera handledare och att detta är tänkt att leda till ökade möjligheter till mängdträning och att fler ska komma bättre förberedda till uppkörningen. Regeringens förslag bygger på en rapport från Transportstyrelsen, där myndigheten lämnar flera förslag på hur förarutbildningssystemet för behörighet B kan utvecklas. I rapporten föreslår Transportstyrelsen att introduktionsutbildningen ska slopas, men vi vill här uppmärksamma att Transportstyrelsen samtidigt bedömer att det finns ett fortsatt behov av att ge blivande förare information om förarutbildningen samt att blivande handledare bör få utbildning om hur privat övningskörning planeras och genomförs på ett strukturerat och metodiskt sätt. Transportstyrelsen föreslår därför att de blivande förarna i stället ska få information om förarutbildningen i samband med att de ansöker om körkortstillstånd och att de ska genomföra två vägledningstillfällen under utbildningens gång. För att höja kunskapsnivån och förmågan bland handledarna föreslår Transportstyrelsen även att en ny handledarutbildning ska införas och att den ska vara obligatorisk för den som ska handleda privat övningskörning. Vi konstaterar att Transportstyrelsens sammanfattande slutsats är tydlig när de uttalar att deras bedömning är att dagens introduktionsutbildning inte räcker för att förbereda handledarna för deras uppgift. Regeringen gör dock en annan bedömning och anser att behovet av information till blivande förare inte är något som behöver hanteras i lag. Detta ska i stället hanteras separat och regeringen uppger att den avser att arbeta vidare med frågan. Regeringen framhåller dessutom att nyttan av en ny handledarutbildning inte bedöms vara tillräcklig för att uppväga de kostnader och den tidsåtgång som ett införande skulle medföra. Regeringen bedömer därför att kravet på en introduktionsutbildning kan avskaffas helt, utan att ett krav på en ny handledarutbildning införs. Vi konstaterar att detta dessvärre innebär att regeringen selektivt plockar ut en mindre del ur ett samlat förslag. Vi vill här även påminna om att förslaget om att helt slopa introduktionsutbildningen har kritiserats av flera remissinstanser som anser att en obligatorisk introduktions- eller handledarutbildning bör finnas kvar i någon form.
Vi vill framhålla att körkortsutbildningen är central för att säkerställa trafiksäkerheten och skapa trygga förare. Tyvärr har antalet godkända B-förarprov minskat under en längre tid, och yrkesförarutbildningar belastas i dag med att behöva kompensera för en svag grundutbildning. Att ha ett ensidigt fokus på att öka antalet godkända förarprov är varken ändamålsenligt eller effektivt för att uppnå ett trafiksäkert samhälle. Vi anser att utbildningssystemet i stället bör utformas så att det bidrar till bättre kunskap och ökad medvetenhet om trafiksäkerhet bland körkortstagare.
Regeringen hävdar att en slopad introduktionsutbildning också ska göra körkortet billigare, men vi menar att det är långt ifrån säkert eftersom risken finns att den kunskap som en handledare utan en aktuell introduktionsutbildning lär ut är dåligt uppdaterad eller till och med felaktig. Detta kan i sin tur leda till fler körlektioner, fler omprov och en högre totalkostnad. Sådana effekter nämns även i propositionen, dvs. att den avskaffade introduktionsutbildningen kan leda till att fler elever är sämre förberedda inför prov. Vi konstaterar att det redan i dag är dyrt att ta körkort och menar att den höga kostnaden inte får bli det hinder som avgör om förare kör lagligt eller olagligt på våra vägar.
Mot denna bakgrund anser vi att regeringen bör tillsätta en statlig offentlig utredning om hur förarutbildningen kan omformas och förbättras, baserat på Transportstyrelsens förslag.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3927 av Malin Östh m.fl. (V).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Malin Östh (V) och Linus Lakso (MP).
Regeringen har vid upprepade tillfällen hävdat att den prioriterar att effektivisera och förkorta tillståndsprocesser. Steget mellan ord och handling har dock ofta varit svårbegripligt långt. Vi konstaterar exempelvis att regeringen fortfarande inte har gått vidare med Miljöprövningsutredningens förslag om att införa ändringstillstånd som huvudregel, i syfte att göra det lättare för verksamheter att ändra sina tillstånd. Vi menar att den gällande lagregleringen vidmakthåller en situation där myndigheternas bedömningar förblir styrande för när det är olämpligt att tillståndet begränsas till att enbart avse ändring av verksamheten. Denna lämplighetsbedömning är inte bara vansklig att göra, utan den sinkar också prövningen och kan resultera i att myndigheter väljer att göra en mer omfattande prövning än vad som egentligen behövs i stället för att välja en sådan mer begränsad prövning som gäller för ändringstillstånd. Vi anser att Miljöprövningsutredningens förslag om ändringstillstånd ska genomföras.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3912 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:3913 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
För att åter få fart på utbyggnaden anser vi därför att det är nödvändigt att reformera det kommunala vetot, och då helst i kombination med att få en modell för ersättning till kommuner och närboende på plats. Ett redan färdigberett förslag om tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft finns i proposition 2021/22:210 som dessvärre avslogs av riksdagen i juni 2022 (bet. 2021/22:MJU28). Vi anser att dessa förslag bör genomföras och att riksdagen därför bör uppmana regeringen att på nytt lägga förslag med denna inriktning på riksdagens bord.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3912 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:3913 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
Regeringen föreslår vidare att den ska få meddela föreskrifter om den kunskapsnivå i svenska som är relevant för att genomföra insatser i socialtjänstens omsorg om äldre. Att regeringen ska bestämma språknivå snarare än en myndighet som är mer verksamhetsnära eller har språk som särskild kompetens, är orimligt och riskerar att slå fel. Mot denna bakgrund anser jag att en expertmyndighet, exempelvis Socialstyrelsen, bör fastställa föreskrifter om den kunskapsnivå i svenska som är relevant för att genomföra insatser i äldreomsorgen. Regeringen bör vidta lämpliga åtgärder.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3899 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkandena 3 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Nils Seye Larsen (MP).
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3858 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkandena 2–4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3509 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 14 och 2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 4 och avslår motion 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1–3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 4 och 2025/26:3430 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V).
Glädjande nog finns numera en EU-lag som handlar om att restaurera naturen. Målet är att alla medlemsstater ska genomföra effektiva och områdesbaserade restaureringsåtgärder som ska täcka minst 20 procent av landområden och minst 20 procent av havsområden senast 2030, samt alla ekosystem som är i behov av restaurering senast 2050. Förordningen innehåller också ett antal bindande och tidssatta etappmål.
Tyvärr har Sveriges regering valt att motsätta sig lagen, först inom EU och nu i genomförandefasen. Det görs genom att ge i uppdrag till berörda myndigheter att ”utnyttja flexibiliteter till fullo” för att det inte ska medföra kostnader, och ”inte gå utöver miniminivån” i förordningen. För att slippa vidta åtgärder har regeringen också gett myndigheter i uppdrag att när det gäller ”livsmiljötyper där nuvarande areal inte bedöms motsvara gynnsam referensareal” såsom gräsmarker, rapportera ”okänt” till EU kommissionen, samt att ange 1995 som referensår för Sveriges skogar. Detta är ett sätt för regeringen att säkerställa att lagen inte får effekt, och nödvändig restaurering uteblir. Det är också ett sätt att styra bort lagstiftningen, från att vila på fakta och vetenskap, till att uppnå andra politiska löften.
Naturvårdsverket och Jordbruksverket har gemensamt landat i att referensarealerna bör ligga i ett spann som innebär att det behöver återetableras mellan 100 000 till 370 000 hektar. Det första som måste till är att en ordentlig restaureringsplan tas fram, utan restriktioner eller fiffel, med vetenskap som grund.
För att underlätta genomförandet av restaureringslagen bör också all relevant lagstiftning uppdateras. Det gäller bl.a. miljöbalken, plan- och byggnadslagen, artskyddsförordningen och skogsvårdslagen. Miljölagarna i Sverige är skrivna för en tid när artkrisen inte var lika påtaglig och akut, och restaureringslagen inte fanns till. Med andra ord är dagens miljölagstiftning långtifrån tillräcklig utan mer fokuserad på att skydda det mest naturvärdefulla. För att restaureringen av Sveriges natur ska få verklig effekt, behöver relevant lagstiftning uppdateras.
Jag och mitt parti anser också att Naturvårdsverket tillsammans med andra berörda myndigheter ska peka ut åtgärder som är speciellt viktiga för klimatanpassning och förebyggande av katastrofer i förslaget till en ny nationell naturrestaureringsplan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3421 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 28 och 2025/26:3780 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkandena 1–4 och avslår motion 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 23.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP).
Forskning visar att människor söker sig till varierad och levande natur med vatten, gamla träd, utsikter och stillhet. Kalhyggen, buller och exploaterade miljöer minskar däremot viljan att vistas ute. Klimatförändringar förvärrar dessutom utvecklingen, med kortare vintrar, ökade stormskador och större påfrestningar på skog och mark. Att i detta läge fortsätta skära ned på skötseln av skyddad natur är kortsiktigt och oansvarigt – och innebär att både friluftsmålen och miljömålen riskerar att undermineras.
Sveriges naturreservat, nationalparker och naturskogar är ovärderliga för friluftslivet, folkhälsan och den biologiska mångfalden. Trots detta har anslagen för skötsel minskat kraftigt de senaste åren, vilket leder till eftersatt underhåll, försämrad tillgänglighet och en växande underhållsskuld. När marker växer igen, leder förfaller och värdefulla naturmiljöer utarmas förlorar friluftslivet sin attraktionskraft – samtidigt som centrala naturvärden går förlorade.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 16 och avslår motionerna 2025/26:200 av Per-Arne Håkansson och Ewa Pihl Krabbe (båda S), 2025/26:553 av Caroline Helmersson Olsson m.fl. (S), 2025/26:775 av Lena Bäckelin och Anna-Caren Sätherberg (båda S), 2025/26:881 av Magnus Manhammar (S) och 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 80.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V).
Missbruk sker i båda riktningar – dels genom att vissa använder allemansrätten utan att ta ansvar för naturen, dels genom att markägare utan laglig grund begränsar tillträde. Exempel på detta är blockerade stigar och vägar, olovliga skyltar om privat väg eller privat strand, samt stängsel och bryggor som förhindrar tillgång till allemansrättsliga områden.
För att värna allemansrätten krävs därför både ökad kunskap och stärkt tillsyn. Friluftsorganisationerna spelar en nyckelroll i att sprida kunskap om allemansrätten – särskilt till barn, unga och nya naturbesökare – men behöver långsiktig och trygg finansiering för att klara det uppdraget. Samtidigt behöver myndigheter som Naturvårdsverket och länsstyrelserna ett tydligare ansvar för att följa upp och förhindra olagliga inskränkningar i tillgången till naturen, särskilt i skyddade områden med högt besökstryck.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 5 och avslår motionerna 2025/26:1529 av Emma Ahlström Köster (M) yrkande 2.2 och 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 85.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP).
För att de tätortsnära skogarnas värden för friluftsliv och rekreation ska kunna tas tillvara i fysisk planering, behöver Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket få i uppdrag att komplettera sina geografiska kunskapsunderlag. Friluftsinfrastruktur – som stigar, leder, grillplatser och tillgänglighetsanpassade områden – måste integreras med data om natur- och kulturmiljövärden. Det stärker beslutsunderlaget och gör det enklare att planera för ett friluftsliv nära platserna där människor bor.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 7 och 9 samt avslår motion 2025/26:2820 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP).
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:324 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 7.3 och 2025/26:3419 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 29.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V).
Förutom fartygstrafik skapas kraftiga bullernivåer av byggnation, pålning och sprängning till havs. Flera länder har redan infört normer, men Sverige ligger efter. Miljöpartiet vill därför, i likhet med Miljömålsberedningen, att Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att fastställa miljökvalitetsnormer för både kontinuerligt undervattensbuller och impulsiva bullerkällor senast 2026. Sverige bör också omgående implementera de tröskelvärden för undervattensbuller som tagits fram på EU-nivå.
Undervattensbuller måste även beaktas i havsplaneringen och i tillståndsprövningen av verksamhet till havs. Sverige behöver dessutom intensifiera det internationella samarbetet för att utveckla kunskapen och regelverken kring bullrets effekter på marina ekosystem.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 49 i denna del och avslår motion 2025/26:543 av Caroline Helmersson Olsson m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP).
Regeringen har under mandatperioden försvagat strandskyddet och flera försämringar är annonserade. Efter den senaste lagändringen står små sjöar och vattendrag helt utan strandskydd. Det motsvarar 11 procent av Sveriges yta som nu saknar ett av våra mest effektiva miljöskydd. Att avskaffa det generella strandskyddet är ett enormt risktagande i fråga om framtida generationers tillgång till stränder och för växt- och djurlivet. Strandskyddet är en grundläggande del av Sveriges allmänna naturskydd, och att avveckla enorma ytor skyddade områden vore ett steg i helt fel riktning i ett läge när ett starkt naturskydd behövs mer än någonsin.
Den biologiska mångfalden är på brant nedgång över hela världen, och trenden är mycket påtaglig även i Sverige. Möjligheterna att uppfylla de åtaganden vi har gentemot EU:s ramdirektiv för vatten, som anger vad EU-länderna minst ska klara när det gäller vattenkvalitet och tillgång på vatten, har kraftigt försvårats. Slutsatsen måste vara att strandskyddet behöver vara generellt för att få önskad effekt. Vi vill att regeringen återställer strandskyddet och återinför strandskydd vid små insjöar och smala sträckor av vattendrag och vid vatten som anlagts efter den 30 juni 1975. Vi gör det möjligt att utöka och förtydliga dispensregler för exempelvis anlagda vatten samt underlättar för vattenbruket utan att försvaga miljöskyddet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 38 och 39 samt 2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 6 och avslår motionerna 2025/26:1736 av Marie Nicholson (M), 2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 7 och 8, 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 23, 2025/26:3329 av Camilla Brunsberg (M) yrkandena 2 och 4 samt 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 86.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V).
Vidare bör regeringen snarast återkomma med förslag på en lagändring som innebär att ärenden om tillstånd till villkorad utslussning och om förlängning av ramtiden koncentreras till en eller ett fåtal domstolar. Prövningar om villkorad utslussning och om förlängning kommer nämligen att vara komplexa och dessutom relativt få till antalet enligt de prognoser som gjorts. Flera domstolar har själva lyft fram att det finns en risk att det inte går att bygga upp en stabil kompetens och konsekvent praxis vid alltför få ärenden. För att minska risken för en spretig praxis och för att stärka likvärdigheten och rättssäkerheten bör prövningarna därför koncentreras till en eller ett fåtal domstolar som ges möjlighet att bygga upp en särskild kompetens på området.
Regeringen bör också snarast återkomma med förslag på hur reglerna om förlängning av ramtiden kan göras mer rättssäkra genom att begränsa möjligheten till förlängning. Jag konstaterar nämligen att möjligheten att förlänga ramtiden med upp till tre år i taget om det är ”absolut nödvändigt” på grund av återfallsrisken i praktiken innebär en mekanism för ett mycket långvarigt frihetsberövande som dessutom inte har kunnat förutses på förhand. Som också Lagrådet har påpekat utgör varje förlängning av ramtiden en ytterligare avvikelse från vad som allmänt gäller om proportionalitet och likabehandling inom straffrätten. Det är därför min uppfattning att om möjligheten att förlänga ramtiden alls ska finnas kvar måste den vara snävt avgränsad. En utredning bör följaktligen få i uppdrag att se över frågan. En linje skulle kunna vara att ramtiden får förlängas högst en gång, och endast under synnerligen restriktiva och tydligt angivna förutsättningar. Detta skulle öka förutsebarheten i systemet och minska risken för att säkerhetsförvaring i praktiken blir ett evighetsstraff.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3902 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 2, 4 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3902 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP) och Helena Vilhelmsson (C).
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 2.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3880 av Tony Haddou m.fl. (V) i denna del, 2025/26:3881 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2, 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3 och 2025/26:3890 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda -) yrkande 2 och avslår proposition 2025/26:87 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Anders W Jonsson (C) och Malte Tängmark Roos (MP).
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 4–6 och avslår proposition 2025/26:87 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Malte Tängmark Roos (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 8 och avslår motionerna 2025/26:781 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S) och 2025/26:3874 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Malte Tängmark Roos (MP).
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 10.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Malte Tängmark Roos (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 9.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Malte Tängmark Roos (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders W Jonsson (C) och Malte Tängmark Roos (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3543 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 17 och avslår motionerna 2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 86 och 2025/26:3890 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda -) yrkandena 3 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders W Jonsson (C) och Malte Tängmark Roos (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3432 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Kajsa Fredholm (V).
Svenska djurbönder agerar på en konkurrensutsatt marknad som är gemensam i hela EU. Politiskt innebär det ett dilemma. Om de steg vi tar för att förbättra för djuren i Sverige får som konsekvens att maten från dessa djur blir så pass mycket dyrare att konsumenten väljer att köpa kött med ett annat ursprung, från en sämre djurhållning, har vi inte vunnit något djurskyddsmässigt sett. Om vi däremot kombinerar stärkta djurskyddskrav med åtgärder för en minskad men mer medveten konsumtion av animaliska livsmedel – där växtbaserade alternativ får en mer framträdande roll och animaliska alternativ uppfyller höga djurskyddskrav – så blir både djuren, folkhälsan och miljön vinnare. Mitt partis klimatpolitik innehåller förslag som vegonorm och klimatskatt på livsmedel som kan bidra till en minskad köttkonsumtion generellt. För att mer specifikt träffa det djurskyddsmässigt sämsta köttet vill vi komplettera detta med en skatt på kött där antibiotika har överanvänts i djurhållningen. Det uppmuntrar till att välja både mindre och bättre kött.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3432 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkande 4 och avslår motion 2025/26:2789 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 12.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3421 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 23 och avslår motionerna 2025/26:1527 av Emma Ahlström Köster (M) yrkande 3, 2025/26:2825 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 1, 2025/26:3332 av Marléne Lund Kopparklint (M) och 2025/26:3733 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 30.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Annika Hirvonen (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Liljeberg (C) och Ulrika Westerlund (MP).
Både den avgiftsfria tandvården för ungdomar och högkostnadsskyddet för läkemedel måste återställas. Det behövs ett skifte i den ekonomiska styrningen av välfärden, och de generella statsbidragen till kommuner och regioner ska öka med kostnadsökningarna. Sektorsbidraget till vården ska stärkas genom en omfördelning av medel från den s.k. kömiljarden. Primärvården, barn- och ungdomspsykiatrin, kvinnosjukvården, skolan samt det förebyggande arbetet mot kriminalitet ska stärkas. Målet om att svenskt bistånd ska uppgå till minst 1 procent av BNI ska återinföras. Höjningen av återvandringsbidraget avvisas.
Klimatinvesteringar som skapar stora samhällsnyttor nu och i framtiden ska kunna lånefinansieras. Balansmålet ska kompletteras med ett investeringsmål och ett investeringsutrymme som gör det möjligt att ta sig över den investeringspuckel som vi nu står inför. Med ett långsiktigt ankare för Maastrichtskulden på 40–50 procent av BNP är de offentliga finanserna alltjämt mycket starka.
Sammanfattningsvis tillstyrks Miljöpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen godkänner Miljöpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i enlighet med vad som anförs i reservationen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 2 och motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Janine Alm Ericson (MP).
Med hänvisning till detta tillstyrks Miljöpartiets förslag till rambeslut.
Visa deras formella förslag till beslut
a) Målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande Riksdagen fastställer målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande till ett sparande i balans över en konjunkturcykel fr.o.m. 2027 och ställer sig bakom att balansmålet ska kompletteras med ett investeringsmål och ett särskilt investeringsutrymme för att möjliggöra investeringar i grön omställning och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 5 och motionerna 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 22 och 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 3.
b) Utgiftstak för staten 2026–2028 Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 2 072 miljarder kronor för 2026, 2 091 miljarder kronor för 2027 och 2 195 miljarder kronor för 2028.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 2 och avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkterna 3 och 4 samt motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2, 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 2.
c) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2026 Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2026 i enlighet med Miljöpartiets förslag i bilaga 4.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 6 och avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 8 och motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5, 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 5 och 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 3.
d) Övriga utgifter i statens budget 2026 =utskottet
e) Beräkningen av inkomster i statens budget 2026 Riksdagen godkänner beräkningen av inkomster i statens budget för 2026 i enlighet med Miljöpartiets förslag i bilaga 4.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 4 i denna del och avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 6 och motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3 i denna del, 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 i denna del och 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 5 i denna del.
f) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:1 och 2025/26:16 punkt 2.2 Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med Miljöpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2026 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2025/26:1 finansplanen punkterna 18–36 och 2025/26:16 punkt 2.2 och motion 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 4 i denna del och avslår motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3 i denna del, 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 i denna del och 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 5 i denna del.
g) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2024/25:168 =utskottet
h) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2024/25:188 =utskottet
i) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:31 =utskottet
j) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:32 Riksdagen
1. avslår regeringens förslag till ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) i de delar det avser 63 kap. 3 a § och 67 kap. 7 § och antar lagförslaget i övrigt,
2. avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2024:1140) om ändring i lagen (2022:887) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3840 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP), bifaller delvis proposition 2025/26:32 punkt 1 och avslår proposition 2025/26:32 punkt 2 och motion 2025/26:3837 av Martin Ådahl (C).
k) Ålderspensionssystemets utgifter 2026 =utskottet
l) Preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2027 och 2028 Riksdagen godkänner preliminära utgiftsramar för utgiftsområdena och preliminära beräkningar av inkomster i statens budget för 2027 och 2028 i enlighet med Miljöpartiets förslag i bilaga 5.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 5 och 7 samt avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkterna 7 och 11 samt motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 4 och 6, 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkandena 4 och 6 samt 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 4 och 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Janine Alm Ericson (MP).
Vi anser att regeringen bör återkomma med klargöranden i dessa frågor för att undvika orimliga krav på mindre företag och organisationer.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3838 av Mikael Larsson och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Hanna Gunnarsson (V), Kerstin Lundgren (C) och Ulf Holm (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till
1. lag om ändring i brottsbalken (lagförslag 2.2),
2. lag om ändring i brottsbalken (lagförslag 2.3),
3. lag om ändring i lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid,
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i brottsbalken (lagförslag 2.1) med den ändringen att 26 kap. 6 § ska ha den lydelse som reservanten föreslår i bilaga 3,
2. lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189),
3. lag om ändring i fängelselagen (2010:610),
4. lag om ändring i strafftidslagen (2018:1251).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:34 punkterna 4, 6 och 7 samt motion 2025/26:3841 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2, bifaller delvis proposition 2025/26:34 punkt 1 och avslår proposition 2025/26:34 punkterna 2, 3 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).
Även om jag i nuläget ställer mig bakom regeringens förslag beklagar jag att frågorna inte har behandlats av utredningen. Mot bakgrund av den kritik som nämns ovan vill jag uppmana regeringen att noggrant följa effekterna av de utökade möjligheterna att skjuta upp villkorlig frigivning vid misskötsamhet och risk för återfall. Effekterna av dessa åtgärder bör utvärderas inom en rimlig tid. Parallellt med att åtgärderna vidtas bör regeringen även ta fram ytterligare kunskapsunderlag.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3841 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 3 och bifaller delvis motion 2025/26:3831 av Lotta Johnsson Fornarve m.fl. (V) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).
Vi menar att propositionen cementerar en föråldrad syn på elnätet där den primära lösningen på kapacitetsbrist är att bygga mer fysisk ledning, vilket är både kostnadskrävande och tidsödande. Ur vårt perspektiv är det betydligt bättre att först se till att den befintliga infrastrukturen används på ett smart sätt. Därför anser vi att regleringen av elnätsföretagens intäkter måste reformeras i grunden så att det blir mer lönsamt att investera i flexibilitetstjänster, smarta elnät, digitalisering och energilagring som tillsammans bidrar till att öka kapaciteten i det befintliga nätet. Även andra lagar än ellagen kan behöva moderniseras med fokus på att understödja en sådan inriktning. Det handlar bl.a. om att främja energigemenskaper genom att undanröja de byråkratiska och fiskala hinder som i dag bromsar en folkrörelse för mer lokal förnybar el.
Trots en strävan efter att maximera nyttjandet av det befintliga kraftsystemet kommer det oundvikligen att behövas nyinvesteringar i kraftinfrastruktur. Därför vill vi också understryka vikten av att elnätet byggs ut på ett effektivt och samhällsekonomiskt klokt sätt för att det ska vara möjligt att klara omställningen. Med anledning av detta vill vi peka på behovet av att göra seriösa samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar i anslutning till de investeringsprojekt som planeras. Frånvaron av tydliga krav och bristande vägledning från Energimarknadsinspektionen gör att många av de beräkningar som görs har betydande svagheter, vilket vi beklagar. Det kan handla om att viktiga faktorer inte analyseras, t.ex. miljöpåverkan, effekter av markintrång, försvårande av jord- och skogsbruk eller påverkan på natur- och boendemiljöer. Regeringen bör enligt vår uppfattning därför ge i uppdrag åt Energimarknadsinspektionen att utfärda riktlinjer för obligatoriska samhällsekonomiska analyser inför att nya transmissionsledningar ska byggas.
Avslutningsvis anser vi att konsumentskyddet bör stärkas på elmarknaden, inte minst när det gäller den monopoldel som nätsidan utgör. Förslagen i den nu aktuella propositionen innebär att Energimarknadsinspektionen får större frihet att utforma regler. I det läget är det viktigt att konsumentskyddet stärks parallellt så att hushåll och företag inte drabbas av oskäliga nätavgiftshöjningar.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3823 av Rickard Nordin (C) yrkandena 2–5 och avslår motion 2025/26:3816 av Fredrik Olovsson m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Rickard Nordin (C).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3819 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Malcolm Momodou Jallow (V) och Amanda Palmstierna (MP).
Regeringen föreslår i proposition 2025/26:10 en rad skärpningar av kraven inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi). Vi anser att kvaliteten behöver höjas och att genomströmningen behöver förbättras i sfi-systemet för att fler nyanlända snabbare ska få tillräckliga språkkunskaper för att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden. Här riskerar regeringens förslag om en mer rigid treårsgräns att försämra flexibiliteten och därmed också sfi och yrkesutbildningarnas förmåga att bidra till kompetensförsörjning, jobb och integration. För att inte skapa inlåsningseffekter, där individer väljer bort arbete för att inte förlora sin rätt till sfi, måste systemet vara flexibelt. Möjligheter att kombinera sfi med yrkesutbildning har visat sig vara en framgångsrik väg till både jobb och integration men också för att möta kompetensbehovet i samhälle och näringsliv. Vi menar att dessa möjligheter måste fortsätta att förstärkas.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:319 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 3, 2025/26:357 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2 och 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 75.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Camilla Hansén (MP) och Nadja Awad (V).