Laddar…
- Röstade för utskottets förslag
- 53 %
- 163 av 310 omröstningar
- På den vinnande sidan
- 58 %
- 164 av 282 omröstningar där partiet röstade ja eller nej
- Fick igenom sin linje mot utskottet
- 1 av 119
- omröstningar där partiet röstade nej och utskottets förslag föll
- Reservationer
- 208
- av 695 beslutspunkter hade partiet ett eget förslag
- Ville stoppa hela propositionen
- 0
- gånger
Partiets egna förslag
Motioner som Centerpartiet har lagt i partiets namn under riksmötet 2025/26: 154 motioner med 1619 yrkanden. Riksdagen har beslutat om 1609 av yrkandena och sagt ja till 1. Partier som ingår i regeringen lägger sällan egna motioner, eftersom de i stället påverkar regeringens förslag inifrån. Därför säger antalet motioner inte hur aktivt ett parti är.
med anledning av prop. 2025/26:297 Ett nytt straffrättsligt påföljdssystemMotion 2025/26:4229 · 14 juli 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:293 Skärpta regler för unga lagöverträdareMotion 2025/26:4228 · 14 juli 2026 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag i de delar det avser en sänkning av straffbarhetsåldern till 14 år.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i brottsbalken i de delar det avser 29 kap. 7 § andra stycket.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i brottsbalken i de delar det avser 32 kap.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning av ett nationellt register för domar i mål om bevistalan enligt lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Där partiet ville något annat
Beslutspunkter där C röstade nej till utskottets förslag eller lämnade en reservation. Det kan betyda att partiet ville stoppa, ändra eller gå längre än förslaget. Öppna propositionen för att se omröstningen.
Följde utskottet på alla punkter
Visa 158 ärenden där C varken röstade nej eller reserverade sig
Så läser du siffrorna
I kammaren röstar riksdagen alltid om utskottets förslag. Ja betyder att man stöder utskottets förslag och nej att man stöder ett motförslag. Utskottets förslag är oftast att anta regeringens proposition, men inte alltid.
En reservation är ett annat förslag till beslut som ett eller flera partier lämnar i utskottet. Många punkter avgörs utan omröstning; då syns partiets hållning bara genom reservationen.
Partiets röst är det som flest av dess ledamöter röstade. Ibland behandlar utskottet flera propositioner i samma betänkande; då visas de tillsammans och varje beslutspunkt räknas en gång.
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2026:000) om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas i de delar det avser 8 kap. 1 § och 10 kap. 1 § 3.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda varför vårdnadshavare tackar nej till sociala insatser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen noga och systematiskt bör följa upp denna lag och annan lag inom socialtjänstområdet för att utvärdera dess konsekvenser för barn och föräldrar, utfall i deltagande och effekter på det förebyggande arbetet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:300 Skyldighet att betala för tandvård – nya regler för vissa utlänningarMotion 2025/26:4217 · 9 juli 2026 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400).Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en övergångsbestämmelse för de vårdgivare som övertar en befintlig verksamhet i syfte att minska risken för ett verksamhetsstopp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla tillståndsprocessen genom att tydliggöra vilken kravställning Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) ska rikta gentemot tandvårdsverksamheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) skyndsamt ska ta fram en plan för att öka takten i tillståndsprocesserna för tandvårdsverksamheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:301 Skärpta villkor för anhöriginvandringMotion 2025/26:4216 · 9 juli 2026 · 12 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökade möjligheter till uppehållstillstånd för unga vuxna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 3 i § om att en tvåårig vistelsetid införs som krav för uppehållstillstånd för anknytning.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att subsidiärt skyddsbehövande i enlighet med EU-kommissionens riktlinjer ska ha samma rättigheter till och villkor för familjeåterförening som flyktingar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser att uppställa krav på vårdnad för uppehållstillstånd för barn i 5 kap. 3 § 3 och 4, 5 kap. 3 a § första stycket 3 och 4, tredje stycket 3 och 4, 5 kap. 3 e § 1 och 5 kap. 3 f §.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på en tydligare utformad bestämmelse som ger kvinnor och män lika förutsättningar att vara anknytningspersoner i fall där barn inte är gemensamma, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkomster från a‑kassa och subventionerade anställningar, likt i dag, även i fortsättningen ska räknas som godtagbara inkomster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nivån på förhöjt försörjningskrav samt krav på försörjning vid förlängning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 b kap. 19 § andra stycket första och tredje meningen om att försörjningskrav ska gälla för familjemedlemmar till forskare och forskarassistenter.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag med eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en vidare utredning av övergångsbestämmelser i syfte att upprätthålla rättssäkerheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra möjligheten att bevilja uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en persons starka anknytning till Sverige inte ska vara ett hinder för att kunna beviljas uppehållstillstånd för studier och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:292 Skärpta villkor för friskolesektornMotion 2025/26:4215 · 9 juli 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagändringarna bör utvärderas 2029 i syfte att säkerställa att lagförslagen inte bidrar till oligopolbildning och utslagning av små aktörer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att idéburna skolor, som per definition inte är vinstutdelande, ska undantas från kravet på särredovisning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:290 Sveriges utrikes underrättelsetjänstMotion 2025/26:4207 · 3 juli 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag om att lagförslagen ska träda i kraft den 1 januari 2027 och bemyndigar regeringen att fastställa ett lämpligt datum för ikraftträdande efter den 1 januari 2027.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ändra myndighetens namn i enlighet med Lagrådets förslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstiftningen måste följas upp under kommande mandatperiod och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:268 Sveriges strategi för ett fredligt, säkert och hållbart ArktisMotion 2025/26:4205 · 16 juni 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerhetspolitiska intressen behöver vara vägledande när den föreslagna skrivelsen omsätts i praktisk handling, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om reservat och ett generellt stärkt skydd för den arktiska miljön och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en ambitiös svensk klimatpolitik för att bevara Arktis och tillkännager detta för regeringen.
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:257 Krav på kommunala lantmäterimyndigheters ärendehanteringssystemMotion 2025/26:4165 · 13 maj 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:257 Krav på kommunala lantmäterimyndigheters ärendehanteringssystem.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda frågan om kommunala lantmäteriers användning av ärendehanteringssystem och andra tekniska handläggningsstöd för att återkomma till riksdagen med ett nytt förslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:259 Nationell planering för transportinfrastrukturen 2026–2037Motion 2025/26:4164 · 13 maj 2026 · 13 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver återkomma till riksdagen med fler förslag på projekt som kan genomföras med alternativ finansiering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver presentera en plan för de större stråk som behöver färdigställas för att öka kapaciteten på svensk järnväg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver presentera en plan för när underhållsskulden i järnvägsnätet ska vara hanterad och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en infrastrukturberedning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återupprätta förtroendet för transportpolitiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det när planer som denna tas fram också ska göras en gedigen konsekvensanalys som bl.a. tar upp hur hänsyn tas till hela landets behov och som tydligt belyser landsbygdsperspektivet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av intermodalitet och av att alla delar av transportsystemet samverkar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en hamnstrategi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska nå klimatmålet för transporter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om strategier för flygets och sjöfartens omställning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om klimatåtgärder och hur staten kan bistå exempelvis vägföreningar som drabbas av kraftiga skyfall, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att cykeln behöver få en mer framträdande roll i infrastrukturplaneringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att forskningen bör ges högre prioritet i kommande planer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:264 Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillståndMotion 2025/26:4161 · 13 maj 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en vandelsprövning i den föreslagna utformningen inte ska kunna ligga till grund för utvisning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begreppet vandel bör ersättas med begreppet skötsamt och hederligt levnadssätt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör krävas systematiska och återkommande fall för att ett uppehållstillstånd ska kunna dras in på grund av icke brottsligt beteende eller mindre förseelser som bötesbrott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en rimlig tidsgräns, där mindre förseelser preskriberas efter en viss tid och inte kan ligga en person till last för evigt, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:265 Skärpta regler om uppsikt och förvarMotion 2025/26:4160 · 13 maj 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn enbart ska kunna placeras i förvar om de är barnsäkrade, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa villkoren för kvinnor och hbtqi-personer i förvaren och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn endast ska få frihetsberövas i absoluta undantagsfall och under kortast möjliga tid och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Migrationsverket bör få i uppdrag att säkerställa att barn som befinner sig i ett förvar får sin rätt till lek och familjeliv tillgodosedd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:263 Stärkt återvändandeverksamhetMotion 2025/26:4159 · 13 maj 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen antar 17 kap. 6 § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) med den ändringen att uppgiftsskyldigheten ska gälla när det finns starka skäl att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att uppgiftsskyldigheten ligger på myndighetsnivå och inte enskilda tjänstepersoner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att sidoinformationen begränsas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om proportionalitetsprincipen vid omhändertagande av elektronisk utrustning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Visa alla 154 motioner
med anledning av prop. 2025/26:251 En mer sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillståndMotion 2025/26:4158 · 13 maj 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att reformen till fullo finansieras genom omfördelningen av medel mellan kommuner och regioner samt genom kompensation för de extra kostnader som uppstår för regioner och kommuner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Socialstyrelsen i uppdrag att inrätta en nationell stöd- och samordningsfunktion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kontinuerlig uppföljning och utvärdering av reformen för att säkerställa att den uppnår sina avsedda effekter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:262 Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpaktMotion 2025/26:4157 · 13 maj 2026 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte ta bort möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd för vissa grupper och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förtydligande av hur kravet på välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd ska tolkas och tillämpas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att bevilja längre tidsbegränsade uppehållstillstånd än miniminivån i EU-rätten för att värna proportionaliteten och rättssäkerheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa tillgången till offentligt biträde under asylprocessen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att värna EU:s migrations- och asylpakts grundsyfte om ett enhetligt ramverk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:260 En mer ändamålsenlig reglering av etikprövning av forskning som avser människorMotion 2025/26:4156 · 13 maj 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det måste vara möjligt att överklaga granskningsbeslut från Överklagandenämnden för etikprövning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behöver tas ett samlat helhetsgrepp kring frågan om etikprövning i syfte att minska den administrativa bördan för forskare och lärosäten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:246 Skärpta regler för unga lagöverträdareMotion 2025/26:4146 · 4 maj 2026 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag i de delar det avser en sänkning av straffbarhetsåldern till 13 år.
- Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i brottsbalken i de delar det avser 29 kap. 7 § andra stycket.
- Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i brottsbalken i de delar det avser 32 kap.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning av ett nationellt register för domar i mål om bevistalan enligt lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare och tillkännager detta för regeringen.
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:242 Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbrukMotion 2025/26:4145 · 4 maj 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett sammanhållet paket med produktionshöjande åtgärder för svenskt skogsbruk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska redogöra för vilka principer och skogsbruksåtgärder som i framtiden ska kräva samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:245 Frihet från våld, förtryck och utnyttjande – En nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, utnyttjande i prostitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryckMotion 2025/26:4140 · 29 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att komplettera de fem strategiska områdena med ett tydligare könsperspektiv och konkreta insatser som stärker kvinnor och flickor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomgående komplettera de fem strategiska områdena med perspektiv som rör hedersrelaterat våld och förtryck samt diskriminering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:238 Ny myndighet för miljöprövningMotion 2025/26:4139 · 29 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att miljöprövningsmyndigheten ska ha ett bredare uppdrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med de ytterligare förslag som behövs för att den nya miljöprövningsmyndighetens roll ska bli stark och tydlig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:240 Nya lagar om elsystemetMotion 2025/26:4138 · 29 april 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta omedelbara åtgärder för att påskynda ett fullständigt införande av rollen som leverantör av balanstjänster (balancing service provider, BSP) och tillhörande marknadsmodeller och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Svenska kraftnät i uppdrag att i samverkan med marknadens aktörer skyndsamt utreda och införa åtgärder för att minska den extrema volatiliteten i obalanskostnaderna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att den kompensationsmodell för efterfrågeflexibilitet som införs inte utgör ett hinder för marknadstillträde och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Svenska kraftnät i uppdrag att ta fram en ersättningsmodell för flexibilitet som underlättar inträde, realiserar den potential som finns samt säkerställer att flexibilitetsleverantören enbart blir ersättningsskyldig för eventuell obalans i den utlovade flexibiliteten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:239 Vindkraft i kommunerMotion 2025/26:4137 · 29 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätten till vindkraftsersättning ska utgå från fastighetsregistret och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fastighetsskatten för vindkraftverk bör återföras till kommunerna direkt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt genomföra förslaget om rätt till inlösen av fastighet i närheten av vindkraftverk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:230 Ersättning vid rådighetsinskränkningar till följd av artskyddetMotion 2025/26:4113 · 28 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga reglerna för återbetalning av ersättning så att återkrav endast ställs när det är skäligt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med besked om när de nya ersättningsreglerna träder i kraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:217 Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvarMotion 2025/26:4112 · 28 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår propositionen i den del det gäller införandet av brotten missbruk av offentlig ställning respektive grovt missbruk av offentlig ställning (20 kap. 2 § brottsbalken och 22 d § lagen om offentlig anställning).Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en utvärdering av den föreslagna straffskaleändringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:218 Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalorMotion 2025/26:4111 · 28 april 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en utvärdering av de föreslagna ändringarna av straffskalor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en skärpning av straffet för involverande av underårig i brottslighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 29 kap. 2 och 2 a §§.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:100 2026 års ekonomiska vårpropositionMotion 2025/26:4110 · 28 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:241 Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2025Motion 2025/26:4109 · 28 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ansvarsfull finanspolitik genom en återgång till de principer som ramverket vilar på och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:235 Skärpta regler om utvisning på grund av brottMotion 2025/26:4095 · 16 april 2026 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska krävas systematiska upprepade fall av brott över tid för vilka en mildare påföljd än fängelse i sex månader men strängare än böter döms ut för att dessa ska kunna ligga till grund för utvisning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör åläggas domstolen att ex officio fatta beslut i utvisningsfrågan om rekvisiten är uppfyllda, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår förslaget om krav på åklagare att yrka på utvisningsbeslut.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nuvarande krav om ”synnerliga skäl” för att få lättnader för personer som kommit hit innan de fyllde 15 år och har vistats i Sverige i minst fem år bör ersättas med ”särskilt ömmande skäl”, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera hur förslagen förhåller sig till övriga ändringar inom migrationsområdet för att överblicka dess konsekvenser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:216 Stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvårdMotion 2025/26:4094 · 16 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) i de delar det avser 12 kap. 1 och 3 §§.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:214 Lagändringar för ett stärkt nationellt cybersäkerhetscenterMotion 2025/26:4093 · 16 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en fördjupad analys av vilka faktiska hinder mot informationsdelning som föreligger och för att säkerställa att myndigheter som bedriver säkerhetskänslig verksamhet inte riskerar att bli föremål för tillsynsärenden enbart på grund av den information som delas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:229 En ny mottagandelagMotion 2025/26:4089 · 15 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner fortsättningsvis ska ha rätt att ge ekonomiskt bistånd i akuta situationer till personer som faller inom ramen för den nya mottagandelagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår förslaget om områdesbegränsning.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:223 En ny konsumentkreditlagMotion 2025/26:4088 · 15 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bankernas möjligheter att ta ut ränteskillnadsersättning vid byte av bank och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ytterligare justeringar i kreditupplysningslagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av uppföljning av den nya lagen och genomförandet av direktivet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:226 Riksrevisionens rapport om Sidas arbete med det humanitära biståndetMotion 2025/26:4070 · 8 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör åtgärda problemen med bristande långsiktighet till följd av svag koppling mellan utvecklingsbiståndet och det humanitära biståndet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bättre nyttja ambassaderna i biståndsarbetet och åtgärda problematiken till följd av nedlagda ambassader och brist på personal på plats och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:201 Reformerat försörjningsstöd – bidragstak och ökade möjligheter till arbeteMotion 2025/26:4046 · 1 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner ska få beräkna ett högre försörjningsstöd än riksnormen om det finns särskilda skäl och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna ska få göra avsteg från bidragstaket vid särskilda skäl och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska följa upp och utvärdera de sociala och ekonomiska konsekvenserna av det införda bidragstaket samt vid behov reformera bidragstaket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:190 En nationell utredningsfunktion för att förebygga suicidMotion 2025/26:4045 · 1 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga den obligatoriska utredningsskyldigheten vid suicid till att omfatta barn och unga vuxna upp till 25 år och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:197 Ett likvärdigt betygssystemMotion 2025/26:4044 · 1 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas övergångsbestämmelser för de elever som går ut grundskolan innan betygssystemet är på plats i sin helhet, dvs. 2031, i syfte att möjliggöra för obehöriga elever att utifrån nuvarande betygssystem läsa vidare på ett yrkesprogram på gymnasiet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:199 Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssättMotion 2025/26:4043 · 1 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett bredare lagförslag som säkerställer tillgången till och hanteringen av kontanter i hela landet, i enlighet med vad som anförs i motionen, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa ja
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolanMotion 2025/26:4041 · 1 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör vara rektorn som ska bestämma när och hur mobilförbud i skolan ska tillämpas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillfällig omplacering av en elev även ska kunna göras till en annan huvudman och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kravet på skriftlig dokumentation vid kvarsittning och utvisning ur klassrummet ska vara kvar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:202 Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövningMotion 2025/26:4040 · 1 april 2026 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som säkerställer att vattenkraft som fanns på plats vid Natura 2000-områdens införande inte ska påverkas retroaktivt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur kostnaderna för omprövningar av vattenkraften ska sänkas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur reglerna för omprövningar av vattenkraften ska förenklas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur antalet ofrivilliga utrivningar ska minimeras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur miljöåtgärderna inom omprövningen av vattenkraften ska inventeras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:90 Nordiskt samarbete 2025Motion 2025/26:4039 · 1 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vara drivande för att se till så att ett reviderat Helsingforsavtal kommer på plats som gör att Åland, Färöarna och Grönland kan bli medlemmar i samarbetet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett reviderat Helsingforsavtal där de uppräknade samarbetsområdena stämmer överens med hur samarbetet fungerar i praktiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utvärdering av de inomnordiska gränskontrollernas påverkan på bl.a. arbetsmarknaden och näringslivets förutsättningar att verka inom Norden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:158 Hela Sverige ska fungera – politik för starkare landsbygderMotion 2025/26:4038 · 1 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ny, samlad och mer ambitiös reformagenda för landsbygderna bör tas fram och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att mer makt, mandat och resurser ska decentraliseras i syfte att stärka lokalt beslutsfattande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med en förbättrad statlig service, kraftfulla satsningar på landsbygdens infrastruktur och åtgärder som stärker landsbygdskommuner med svag skattekraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:184 PrivatkopieringsersättningMotion 2025/26:4037 · 1 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:184 Privatkopieringsersättning.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att helt avskaffa systemet med privatkopieringsersättning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag som på ett transparent och rättvist sätt säkerställer att upphovsrättsinnehavare får skälig ersättning direkt från de plattformar och tjänster där deras verk konsumeras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:194 Nya läroplaner – för en stark kunskapsskolaMotion 2025/26:4036 · 1 april 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av en fortsatt stark tilltro till professionen genom att riksdagen fortsättningsvis inte ska definiera vilka undervisningsmetoder och undervisningsstrategier skolorna ska använda sig av, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skrivningarna om att undervisningen ska vara icke-konfessionell bör finnas kvar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nuvarande skrivningar om entreprenörskap bör finnas kvar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att borttagandet av skrivningarna kring sex och samlevnad inte innebär att kunskaperna om desamma försvinner från lärarutbildningen och lärarutbildningens examensmål, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:195 Förbättrat stöd i skolanMotion 2025/26:4035 · 1 april 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att standardiserade tester bör införas i samtliga årskurser i grundskolan för att identifiera elever som har behov av stöd i läs‑, skriv- och matematikundervisning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår förslaget om att ta bort den bestämmelse i 1 kap. 4 § skollagen som avser att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska vara möjligt för små skolor att genomföra stödundervisningen i samband med den övriga undervisningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med åtgärder för att säkerställa tillgången till behöriga lärare inom ramen för stödundervisningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:186 En starkare fondmarknadMotion 2025/26:4034 · 1 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en starkare fondmarknad bygger på konkurrens och individens valfrihet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:196 Tid för undervisningsuppdragetMotion 2025/26:4033 · 1 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med en hållbar finansieringsmodell för regleringen av lärarnas undervisnings- och planeringstid och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast den 1 augusti 2027 bör följa upp förslaget om att ta bort rapporteringsskyldigheten vid kränkningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:207 Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstödMotion 2025/26:4032 · 1 april 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformens effekter noga måste följas upp när det gäller om aktiviteterna i tillräcklig utsträckning leder till arbete eller studier, och om så inte är fallet bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag på en reformerad kravställning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas hur aktivitetskravet kan utvecklas och kompletteras med mer intensiva och resultatinriktade insatser, såsom ett obligatoriskt nystartsår för personer som stått utanför arbetsmarknaden under en längre tid, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det måste följas upp att regelverket för arbetsplatsförlagda aktiviteter inte snedvrider konkurrensen för näringslivet eller den ideella sektorn, och om så är fallet bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag på förändring, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsynen ska präglas av förutsägbarhet och proportionalitet, där vägledning och dialog med kommunerna är primära verktyg, och att sanktionsavgifter inte ska tillämpas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:175 Skärpta krav för svenskt medborgarskapMotion 2025/26:3987 · 26 mars 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hederlighet och skötsamhet ska kodifieras i lagtext och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas övergångsbestämmelser för personer som redan ansökt om medborgarskap, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att personer som genomgår en arbetsmarknadsutbildning ska undantas från föreslagna försörjningskrav om max ett år och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att personer som betalat minst 500 000 kronor i skatt över en femårsperiod ska kunna ansöka om medborgarskap från att de varit fem år i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:166 Riksrevisionens rapport om utbildning på vetenskaplig grundMotion 2025/26:3978 · 25 mars 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Riksrevisionens rekommendation om att låta en myndighet ta huvudansvaret för systematisk sammanställning av forskning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Riksrevisionens rekommendation om att ge Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) i uppdrag att fokusera på kunskapsstöd i stället för forskningskommunikation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skolforskningsinstitutet i uppdrag att utveckla metoder för att dokumentera, värdera och sammanställa beprövad erfarenhet inom skolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:171 En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningarMotion 2025/26:3977 · 25 mars 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår de delar av 18 § i Förslag till lag om regeringens godkännande av kärntekniska anläggningar som möjliggör för regeringen att utan kommunal tillstyrkan godkänna vissa kärntekniska anläggningar.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:137 Riksrevisionens rapport om förvar i migrationsprocessenMotion 2025/26:3976 · 25 mars 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Polismyndigheten och Migrationsverket i uppdrag att utveckla samverkan kring delgivning av förvarsbeslut och transport till förvaren och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Migrationsverket och Polismyndigheten bör säkerställa att beslut om förvar enbart sker efter att andra alternativ har beaktats och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:153 Riksrevisionens rapport om internationella klimatinsatserMotion 2025/26:3958 · 18 mars 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fasa ut användandet av internationella utsläppskrediter till förmån för inhemska åtgärder för minskade fossila utsläpp och permanent upptag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:148 Ökade möjligheter till hemmaladdning av elfordonMotion 2025/26:3957 · 18 mars 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förtydliganden som innebär att fastighetsägaren i praktiskt hänseende kan göra investeringen medan den boende står för drift och avskrivningar i skälig utsträckning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som förtydligar tidsfrister för bostadsrättsföreningar att hantera begäranden om installationer och skäl att neka desamma och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som förtydligar möjligheterna till hemmaladdning av fler fordonstyper och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:150 Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtidMotion 2025/26:3956 · 18 mars 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:159 Nytt mål för effektiv energianvändning och genomförande av det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestandaMotion 2025/26:3955 · 18 mars 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett kvantitativt effektiviseringsmål som innehåller delmål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till förbättrade energideklarationer för byggnader som gör verklig skillnad, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:127 Slopat krav på introduktionsutbildning för övningskörningMotion 2025/26:3940 · 11 mars 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kontrollstation och att regeringen inom fem år efter ikraftträdandet bör återkomma till riksdagen med en analys av vilka konsekvenser den ändrade lagstiftningen fått, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:136 Kvalificering till socialförsäkringenMotion 2025/26:3939 · 11 mars 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur undantaget för kvalificering till socialförsäkringen kan ändras från att gälla vid synnerliga skäl till att gälla vid särskilda skäl och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till kompensation till kommunerna utifrån konsekvenser av förslagen i propositionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:142 Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskapMotion 2025/26:3938 · 11 mars 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med besked om hur man avser att tillgodose behovet av fler skyddsrum i fler delar av landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillgängliggöra skyddsrum för personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att man redan tidigt i en planprocess ska kunna planera för skyddsrum, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om information på bl.a. lätt svenska och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:131 Sysselsättning och boende på landsbygdenMotion 2025/26:3937 · 11 mars 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statens inlösenskyldighet vid nekat förvärvstillstånd i glesbygd bör tas bort i enlighet med 2023 års jordförvärvsutrednings förslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:145 Inhibition av verkställigheten – en ny ordning för vissa utlänningar vid tillfälliga verkställighetshinderMotion 2025/26:3925 · 5 mars 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör göras en uppföljning av lagändringarna utifrån perspektivet om barnets bästa och barnkonventionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:141 En ny vapenlagMotion 2025/26:3921 · 4 mars 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår dels regeringens förslag till vapenlag i de delar det avser 4 kap. 11 § samt 14 kap. 3 § och 5 § andra stycket, dels regeringens förslag till lag om ändring i vapenlagen (2026:000).Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar samt i övrigt vidta de åtgärder som behövs och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till lagändringar som innebär förtydliganden av det nya tillsynsförfarandet för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:113 Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställningMotion 2025/26:3916 · 3 mars 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra de styrmedel som finns med i utredningen Vägen mot fossiloberoende jordbruk (SOU 2021:67) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler styrmedel för kostnadseffektiva klimatåtgärder i jordbruket inom ramen för Sveriges strategiska plan, t.ex. genom att stärka innovationsgraden och produktiviteten inom svenskt jordbruk, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att analysera Klimatpolitiska rådets rapport om jordbrukets klimatpåverkan och genomföra de åtgärdsförslag som anses lämpliga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:118 Tillståndsprövning enligt förnybartdirektivetMotion 2025/26:3908 · 18 februari 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ökad tydlighet i tidsplanen för genomförandet av EU-direktivet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av bättre samordning mellan genomförandet av EU-lagstiftning och pågående nationella reformer av tillståndsprocesserna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:108 Reformering av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinningMotion 2025/26:3907 · 18 februari 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på ett utökat frival för verksamheters hantering av sitt kommunala avfall och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur lagstiftningen kan moderniseras ytterligare för att klassificera icke förorenade schaktmassor som en resurs snarare än avfall och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en alternativ modell för tillsyn på avfallsområdet som bättre balanserar nationell enhetlighet med lokal kompetens och lokala förutsättningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:95 Säkerhetsförvaring – en ny tidsobestämd frihetsberövande påföljdMotion 2025/26:3901 · 6 februari 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt utreda och införa säkerhetsvård i fängelse och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:78 En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskapMotion 2025/26:3894 · 23 januari 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen antar regeringens förslag till ändring i 2 kap. 7 § regeringsformen med den ändringen att andra stycket 2 ska ha den lydelse som framgår av bilaga 1.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt tillsätta en utredning om hur återkallelse av medborgarskap vid viss allvarlig brottslighet på ett rättssäkert sätt kan utökas för att innefatta viss allvarlig brottslighet som begås inom ramen för kriminella nätverk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt tillsätta en utredning för att säkerställa ett reellt grundlagsskydd för aborträtten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i 2 kap. 25 § första stycket 7 regeringsformen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:83 Riksrevisionens rapport om statens arbete med Agenda 2030Motion 2025/26:3882 · 16 januari 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen måste presentera en tydlig och långsiktig strategi för Sveriges genomförande av Agenda 2030 med konkreta prioriteringar och handlingsplaner som besvarar Riksrevisionens kritik, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:87 Nya regler för arbetskraftsinvandringMotion 2025/26:3881 · 16 januari 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1 om att ett lönekrav på 90 procent av medianlönen ska införas.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 2 om att vissa yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regleringen av arbetskraftsinvandring, att den ska utgå från företagens kompetensbehov samt att arbetslivskriminalitet ska bekämpas genom effektiva riktade kontroller i stället för generella lönegolv och exkludering av yrkesgrupper, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:69 Förbättrat regelverk om beskattning av skogMotion 2025/26:3868 · 12 december 2025 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tioårsperioden för den föreslagna nya ersättningsfonden bör vara lika för all mark, oavsett ändamål, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersättningsfonden för naturvårdsmark även ska omfatta ersättning för nekat avverkningstillstånd för fjällnära skog och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tilläggsavgiften för naturvårdsmark ska vara 15 procent i stället för 30 procent, i enlighet med Skatteverkets förslag, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersättning för naturvårdsavtal i normalfallet ska betalas ut som ett årligt arrende och inte som ett engångsbelopp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tidsfristen för det föreslagna nya naturvådskontot ska vara 20 år, precis som i dag gäller för skogsskadekontot, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:61 Utökade registerkontroller vid anställning i kommunMotion 2025/26:3865 · 10 december 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att prioritera arbetet med löpande registerkontroller och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en breddning av relevanta brottstyper och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:51 Riksrevisionens rapport om generella statsbidrag som stabiliseringspolitiskt instrumentMotion 2025/26:3864 · 10 december 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rekommendationerna i Riksrevisionens rapport ska bli konkreta åtgärder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:66 Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringarMotion 2025/26:3862 · 10 december 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bredare, mer omfattande och permanenta sänkningar av arbetsgivaravgiften och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:67 Riksrevisionens rapport om likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsynMotion 2025/26:3861 · 10 december 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ansvaret för ägar- och ledningsprövningen av enskilda huvudmän för förskolan bör samlas hos Skolinspektionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Utredningen om en likvärdig förskola av god kvalitet med obligatorisk språkförskola (U 2024:04) ett tilläggsdirektiv att utreda om och i så fall på vilket sätt ansvaret för tillsynen av samtliga förskolor kan samlas hos Skolinspektionen eller en annan statlig myndighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:57 Hund under kontrollMotion 2025/26:3859 · 3 december 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen måste säkerställa att länsstyrelsernas utökade ansvar och kostnader till följd av propositionens förslag inte leder till nedprioriteringar av annan viktig djurskyddskontroll och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:56 Riksrevisionens rapport om statens arbete med att förbättra förutsättningarna för cykeltrafikenMotion 2025/26:3855 · 28 november 2025 · 8 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag på en ändring i väglagen för att möjliggöra byggandet av friliggande statliga cykelvägar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett nationellt, kvantifierat mål för ökad cykling i enlighet med Statens väg- och transportforskningsinstituts (VTI) förslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppvärdera cykeltrafikens roll i transportplaneringen genom att klassificera cykeln som ett nationellt transportslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett nationellt cykelråd för att förbättra samordningen mellan myndigheter, regioner, kommuner och civilsamhälle och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge regeringen i uppdrag att utreda hur den statliga planerings- och genomförandeprocessen för mindre och medelstora infrastrukturåtgärder kan effektiviseras så att planerade cykelåtgärder faktiskt genomförs och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Trafikverket i uppdrag att, i enlighet med Riksrevisionens rekommendation, utveckla och införa nya verktyg för samhällsekonomiska analyser av cykelåtgärder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Trafikverket i uppdrag att inventera vilka arbetsvägar till vägar och järnvägar som kan utnyttjas som cykelvägar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och införa regelförenklingar för att förbättra framkomligheten för cyklister, såsom möjlighet till högersväng mot rött ljus och cykling mot enkelriktat, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:45 Ett förbättrat resegarantisystemMotion 2025/26:3854 · 26 november 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:45 Ett förbättrat resegarantisystem.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma med ett nytt förslag med en statlig garanti och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:46 Elektronisk inlämning av bouppteckningarMotion 2025/26:3848 · 25 november 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en uppföljning av hur tidsgränsen för vårdnadsutredningar påverkat kvaliteten i praktiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som möjliggör digital bekräftelse av föräldraskap före ett barns födelse och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:47 Riksrevisionens rapport om systemet för lärarlegitimationMotion 2025/26:3847 · 25 november 2025 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt genomföra Riksrevisionens förslag om utökad registerkontroll och en anmälningsplikt för huvudmän och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över disciplinpåföljderna så att de även omfattar icke legitimerade lärare för att stärka rättssäkerheten för eleverna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa utbildningsvägar för obehöriga lärare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka läraryrkets attraktivitet genom minskad administration och ökad tillit till professionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:53 Arbetsprövning med bibehållen sjukpenningMotion 2025/26:3846 · 25 november 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om större flexibilitet mellan arbetsprövningsperioder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en längre period än två veckor för arbetsprövning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:41 Skärpningar av regelverket för invasiva främmande arterMotion 2025/26:3845 · 25 november 2025 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning av det skärpta regelverket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur andra myndigheter kan bistå Tullverket vid kontroller och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur regelverk kan utvecklas för att bättre skydda mot spridning av invasiva främmande arter i havsmiljö och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:33 Riksrevisionens rapport om statliga strategiska digitaliseringsprojektMotion 2025/26:3842 · 7 november 2025 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en haverikommission för statliga it-projekt i syfte att systematiskt utreda misslyckanden och sprida lärdomar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge ett tydligt mandat att offentliga digitala tjänster och system som huvudregel ska bygga på öppen källkod, öppna standarder och öppna programmeringsgränssnitt (application programming interface, API) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt lagstifta om och införa ”En dörr in” (Once Only Principle) för hela den offentliga förvaltningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen måste säkerställa att den nya sammanslagna myndigheten (Post- och telestyrelsen och Myndigheten för digital förvaltning) får ett tydligt uppdrag att främja öppenhet och användarcentrering och att stötta kommuner och regioner i deras upphandlingar av stora it-projekt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge i uppdrag till Upphandlingsmyndigheten att stärka kunskapen om innovationsupphandlingar och stötta andra myndigheter i deras arbete med detsamma och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringens digitaliseringsstrategi tydligt bör peka ut hur myndigheterna ska förbättra upphandling av digitaliseringsprojekt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:31 Ytterligare höjd beloppsgräns vid avdrag för resor till och från arbetetMotion 2025/26:3839 · 29 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera reseavdraget i grunden, så att det är avståndsbaserat, färdmedelsneutralt och regionalt differentierat, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:28 Ett starkt skydd för nätverks- och informationssystem – en ny cybersäkerhetslagMotion 2025/26:3838 · 29 oktober 2025 · 7 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka tydligheten i ledningens ansvar för att cybersäkerheten i en verksamhet lever upp till lagens krav och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över utformningen av sanktionsavgifterna för att säkerställa att de är rimliga, proportionerliga och förutsägbara och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som harmoniserar sanktionsnivåerna och tillämpningen mellan cybersäkerhetslagen och säkerhetsskyddslagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra vilka myndigheter som ansvarar för tillsyn och tillämpning av cybersäkerhetslagen respektive säkerhetsskyddslagen samt säkerställa samordning för att undvika överlappande tillsyn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om klargöranden för att undvika orimliga krav på mindre företag och organisationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell mekanism för tillsyn och kunskapsdelning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behoven av ett stegvis införande av lagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:32 Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättningMotion 2025/26:3837 · 29 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare sänka skatten särskilt för låg- och medelinkomsttagare enligt Centerpartiets modell och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:23 Riksrevisionens rapport om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationerMotion 2025/26:3836 · 29 oktober 2025 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydligt definiera vad ekonomiskt våld kan vara och att ta fram indikatorer så att bättre uppföljning kan göras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att myndigheter inte medverkar till ekonomiskt våld och att fler myndigheter får i uppdrag att motverka detta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en plan för att säkerställa att ekonomiskt våld beaktas i lagstiftningsprocesser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:27 Ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvårdMotion 2025/26:3825 · 17 oktober 2025 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast den 1 januari 2027 ska redovisa effekterna av införandet av det förstärkta högkostnadsskyddet för tandvård och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att införa ett ändamålsenligt kommuntypstillägg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten för patienten att betala för merkostnaden för en högre materialstandard än vad referenspriset medger, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:26 Regelverket för framtidens el- och gasnätMotion 2025/26:3823 · 16 oktober 2025 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag om att upphäva lagen (2021:311) om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett bredare förslag som moderniserar relevanta regelverk inklusive ellagen för att främja flexibilitet, decentralisering och en snabbare utbyggnad av elnätet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intäktsregleringen för elnätsföretag måste reformeras för att i högre grad premiera investeringar i smart teknik, flexibilitetstjänster och effektivare resursutnyttjande framför enbart traditionell nätutbyggnad och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka konsumentskyddet på elmarknaden för att säkerställa rimliga nätavgifter och ökad transparens från de företag som verkar under naturliga monopol, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utfärda riktlinjer för obligatoriska samhällsekonomiska analyser vid byggnation av nya transmissionsledningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med ett förslag där överrullningen av elnätsavgifter slopas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:24 Anpassning av vissa skatte- och avgiftsnedsättningar till EU:s regler om statsstödMotion 2025/26:3822 · 16 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med förslag som inte riskerar öka den administrativa bördan för små och växande företag samt förslag som säkerställer att stöden även efter anpassningen fortsätter vara kraftfulla verktyg för sysselsättning och regional utveckling, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:20 Anpassningar av ränteavdragsreglerna till EU-rättenMotion 2025/26:3818 · 15 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de nya reglerna om ränteavdrag inte bör leda till en oproportionerlig administrativ börda för företagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
En budget för framtiden – fler jobb och lägre utsläppMotion 2025/26:3811 · 7 oktober 2025 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2026–2028 enligt förslaget i tabell 6 i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2026 enligt förslaget i tabell 4 i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2027 och 2028 enligt förslaget i tabell 5 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.Riksdagen sa nej
- Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2026 enligt förslaget i tabell 2 i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2027 och 2028 enligt förslaget i tabell 3 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 19 Regional utvecklingMotion 2025/26:3748 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritidMotion 2025/26:3747 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskningMotion 2025/26:3746 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 21 EnergiMotion 2025/26:3745 · 7 oktober 2025 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår förslaget om att bemyndiga regeringen att under 2026 och 2027 besluta om lån i Riksgäldskontoret enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft för förväntade investeringskostnader som uppgår till högst 220 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2026–2045 (avsnitt 2.9.13).Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår förslaget om att bemyndiga regeringen att under 2026 och 2027 besluta om en riskreserv för ytterligare lån i Riksgäldskontoret vid oväntade fördyringar till företag som fått lån enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft som uppgår till högst 220 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2026–2045 (avsnitt 2.9.13).Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår förslaget om att bemyndiga regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 1:14 Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer ingå ekonomiska åtaganden enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft i form av dubbelriktade differenskontrakt som medför behov av framtida anslag på högst 400 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2035–2085 (avsnitt 2.9.14).Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och naturMotion 2025/26:3744 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 4 RättsväsendetMotion 2025/26:3743 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerMotion 2025/26:3742 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedelMotion 2025/26:3741 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetslivMotion 2025/26:3740 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 22 KommunikationerMotion 2025/26:3739 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhetMotion 2025/26:3738 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorgMotion 2025/26:3737 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 24 NäringslivMotion 2025/26:3736 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitikMotion 2025/26:3735 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 15 StudiestödMotion 2025/26:3734 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Internationellt samarbete i en utmanande tidMotion 2025/26:3729 · 7 oktober 2025 · 78 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svensk utrikespolitik ska försvara och främja den liberala demokratin och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svensk utrikespolitik ska bygga på folkrätten, med ett sammanvägt och enhetligt agerande i säkerhets‑, handels- och utvecklingspolitikens olika delar, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom ramen för multilaterala samarbetsstrukturer ska verka för att forma koalitioner med demokratiska länder som en motvikt mot de alltmer tydliga auktoritära strömningar som genomsyrar internationella samarbetsstrukturer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska agera för att motverka en världsordning byggd på stormaktsstyrda intressesfärer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges utrikespolitik tydligt ska motverka protektionism och verka för öppenhet och frihandel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utveckla en säkerhetspolitisk granskningsfunktion också för utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver lägga fram en årlig säkerhetspolitisk skrivelse för riksdagen där det bl.a. redogörs för arbetet i Nationella säkerhetsrådet inom Statsrådsberedningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fortsatt politiskt, ekonomiskt, humanitärt och militärt stöd till Ukraina, vad som än krävs, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beslut om att skicka Jas Gripen till Ukraina behöver fattas hösten 2025 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
En infrastruktur som fungerar i hela landetMotion 2025/26:3728 · 7 oktober 2025 · 101 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en partiöverskridande infrastrukturberedning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att identifiera ett antal objekt från kommande nationell infrastrukturplan som är lämpliga att hantera med extern medfinansiering samt att privat kapital och pensionsfonder bör ges möjlighet att investera i infrastruktur i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverket vid beslut om investeringar och upphandlingar när det gäller väg och järnväg ska göra en bred analys av vilken upphandlingsform som ger störst effektivitet, nytta och produktivitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta hänsyn till näringslivets behov inom infrastrukturplaneringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för kollektivtrafiken och resor som sker med kollektivtrafik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta arbetet med att införa en digital infrastruktur för ett nationellt biljettsystem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en nationell åtkomstpunkt för mobilitetstjänster och tredjepartsförsäljning av kollektivtrafikens biljetter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en nationell och konkurrensneutral försäljningskanal för all kollektivtrafik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att initiera en översyn av den regionala kollektivtrafiken i syfte att utreda möjligheten till ett utvecklat huvudmannaskap för att motverka de nuvarande länsgränsernas inlåsning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Utgiftsområde 5 Internationell samverkanMotion 2025/26:3609 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 8 MigrationMotion 2025/26:3607 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 7 Internationellt biståndMotion 2025/26:3606 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskapMotion 2025/26:3605 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 1 Rikets styrelseMotion 2025/26:3604 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltningMotion 2025/26:3603 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekutionMotion 2025/26:3602 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättningMotion 2025/26:3601 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdomMotion 2025/26:3600 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barnMotion 2025/26:3599 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
En folkrörelse för klimatetMotion 2025/26:3596 · 7 oktober 2025 · 72 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges klimatmål ska höjas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatkompensation i tredjeland inte ska tillgodoräknas de svenska klimatmålen eller EU:s klimatmål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning skyndsamt ska tas fram som beräknar de kostnader som det innebär om Sverige inte lever upp till EU:s klimatmål, inklusive inköp av eventuella utsläppsrätter, utsläppskrediter och potentiella straffavgifter som kommissionen kan utfärda, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att alla produkter på EU:s inre marknad ska klimatmärkas för att styra mot mer hållbar konsumtion, samtidigt som Sverige går före och inför klimatmärkning nationellt, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska införas en ny kraftfull klimatbonus som omfattar nya billigare miljöbilar och begagnade miljöbilar så att alla, inte minst de som är beroende av bilen på landsbygden, har möjlighet att byta till miljöbil, och att det ska gå att billigt leasa både nya och begagnade miljöbilar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en grön skatteåterbäring till alla medborgare för att kompensera för höjda drivmedelspriser i samband med klimatomställningen samt att återbäringen ska dubbleras på landsbygden där kollektivtrafiken är mer begränsad, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör införa en tanka svenskt-politik som syftar till att konsumenter får konkurrenskraftigt grönt svenskt biobränsle av svenska råvaror, där momsen på alla biodrivmedel, hög- och låginblandade, inklusive biogas och vätgas, ska sänkas till ett minimum och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör införa en tanka svenskt-politik som syftar till att konsumenter kan köpa konkurrenskraftigt grönt svenskt biobränsle av svenska råvaror, där punktskatten på alla biodrivmedel, hög- och låginblandade, inklusive biogas och vätgas, ska sänkas till ett minimum och tillkännager detta för regeringen.
Demokrati och konstitutionella frågorMotion 2025/26:3583 · 7 oktober 2025 · 31 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka de grundläggande fri- och rättigheterna och behovet av grundlagsändringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att bredda Diskrimineringsombudsmannens uppdrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av en diskrimineringsnämnd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att aborträtten ska grundlagsskyddas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av aktiv dödshjälp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att införa en reglering om konstruktivt misstroendevotum i regeringsformen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kodifierad budgetprocess och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att oppositionens roll behöver formaliseras i grundlagsform och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av tydliga krav på transparens för politiska partier i all kommunikation som härrör från dem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet att utreda de globala plattformsföretagens påverkan på demokratin och det offentliga samtalet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om demokratisk delaktighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om, och i sådana fall hur, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kan införlivas i svensk rätt och tillkännager detta för regeringen.
Ledarskap för klimat och grön omställningMotion 2025/26:3582 · 7 oktober 2025 · 149 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återuppta Sverige som klimatföredöme och införa styrmedel som säkerställer efterlevnaden av klimatmålen i Sverige såväl som EU:s klimatmål, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatkompensation i tredjeland inte ska tillgodoräknas de svenska klimatmålen eller EU:s klimatmål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att målen i Parisavtalet och Agenda 2030 nås genom ett utökat internationellt samarbete inom klimatfrågor med ambitionen att alla utsläpp omfattas av en global koldioxidskatt eller ingår i ett handelssystem med utsläppsrätter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av införandet av en svensk årlig utsläppsbudget fram till 2040 för att säkerställa att Sverige efterlever klimatmålen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en sanktion om efterlevnaden av den årliga utsläppsbudgeten misslyckas genom att öka nästkommande års utsläppsminskningskrav med 8 procent och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges klimatmål ska skärpas för att uppnå nettonollutsläpp till år 2040 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning skyndsamt ska tas fram som beräknar de kostnader som det innebär om Sverige inte lever upp till EU:s klimatmål, inklusive inköp av eventuella utsläppsrätter, utsläppskrediter och potentiella straffavgifter som kommissionen kan utfärda, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatpolitiska rådets utvärdering av regeringens klimatpolitik ska uppvärderas och att rådet även ska granska oppositionens budgetar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara pådrivande för att EU skyndsamt breddar systemet med klimattullar till fler sektorer som minskar risken för koldioxidläckage, främjar rättvis konkurrens och stärker ambitionerna för utsläppsminskningar såväl i EU som internationellt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
RättspolitikMotion 2025/26:3581 · 7 oktober 2025 · 35 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera den s.k. mängdrabatten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ringa stöld, s.k. snatteri, som utförs vanemässigt ska anses som stöld och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om straffskärpningar för ekonomisk brottslighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett nationellt avhopparprogram för kvinnor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av regleringen av målsägandebiträden i överrätt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett brett brottsbeivrande uppdrag till statliga myndigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa polisiär närvaro och tillgänglighet i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att renodla polisens uppdrag genom en översyn och omfördelning av vissa uppgifter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en beredskapspolis och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett ekokrim och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bankerna måste ta större ansvar för de bedrägerier som äger rum inom ramen för deras betalsystem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att banksekretessen bör lättas för att tillgängliggöra information om hur framgångsrika bankerna är på att skydda och ersätta sina kunder för bedrägerier och tillkännager detta för regeringen.
Bistånd i en ny världsordningMotion 2025/26:3570 · 7 oktober 2025 · 17 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör återgå till enprocentsmålet och stå fast vid att målet för Sveriges internationella bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck med utgångspunkt i mottagarländernas behov och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska stå upp för och försvara en fortsatt stark och välfinansierad biståndsroll för EU i världen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenskt och europeiskt bistånd ska följa OECD-Dacs regelverk för hur biståndet kan användas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svensk och europeisk bistånds- och utvecklingspolitik ska arbeta långsiktigt och sträva efter att skapa hållbar förändring genom att angripa strukturella grundorsaker till problem, fungera som hävstång för utveckling, bygga långsiktiga relationer och på sikt göra områden och länder biståndsoberoende, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenskt och europeiskt utvecklingssamarbete bör prioritera de mottagarkontexter där behoven är som störst, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenskt utvecklingssamarbete behöver fokusera på demokratiutveckling och rättsstatens principer, på klimatomställning och tillgång till grön energi, på att skapa hållbara jobb, på utbildning för alla barn samt på ett levande civilsamhälle i både Sverige och mottagarländerna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvecklingsbiståndet som andel av det totala biståndet bör öka och fokuseras på långsiktig uppbyggnad av demokrati och rättsstat i mottagarländerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att civilsamhället, både i Sverige och i mottagarländerna, är en viktig partner för att effektivt nå ut med bistånd och att det svenska civilsamhället bör ses som en självklar del av Team Sweden och tillkännager detta för regeringen.
ArbetsmarknadMotion 2025/26:3191 · 6 oktober 2025 · 22 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram förslag för att säkerställa reformeringen av Arbetsförmedlingen i enlighet med motionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram förslag för att säkerställa Arbetsförmedlingens fortsatta reformering och lokala närvaro i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av Samhalls uppdrag, verksamhet och förutsättningar som tar fasta på hur osund konkurrens kan undvikas samt hur företaget bättre kan medverka till att utveckla och kompetensförsörja den reguljära arbetsmarknaden, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utvidga införandet av etableringsjobben till företag utan kollektivavtal och till bemanningsföretag, på ett sätt som gör att fördelarna i etableringsjobben inte går förlorade, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att effektivisera dagens olika anställningsstöd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att utöka jobbstimulansen i försörjningsstödet och göra den tillgänglig för fler och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna kring utstationering och anpassa dessa utifrån hur det var utformat enligt den s.k. lex Laval och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ömsesidigt erkännande avseende tjänstesektorn inom EU och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motverka all EU-lagstiftning som hotar den svenska arbetsmarknadsmodellen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen för sympatiåtgärder, såsom blockader och strejker, så att de endast bör riktas mot företaget där den ursprungliga strejken äger rum och tillkännager detta för regeringen.
Migration och integrationMotion 2025/26:3190 · 6 oktober 2025 · 34 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska vara drivande i att EU ska ta emot fler kvotflyktingar och att det tas fram en strategi för att uppmuntra och stärka incitamenten för EU-länder att ta emot kvotflyktingar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att öka antalet kvotflyktingar som Sverige tar emot och prioritera de kvotflyktingar som har störst skyddsbehov och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagliga sätt som är långsiktigt hållbara för att ge skyddsbehövande skydd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU ska ta fram en strategi för sök- och räddningsinsatser på Medelhavet med utgångspunkt i att människor i första hand ska få skydd genom säkra och lagliga vägar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att hanteringen av asylansökningar vid EU:s yttre gräns är rättssäker och att Sverige och EU-kommissionen säkerställer detta genom kontinuerlig uppföljning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla EU-länder ska ta gemensamt ansvar för asylsökande som söker skydd i unionen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i de fall avtal eller överenskommelser mellan EU och tredjeland för att kontrollera migration sluts, bör demokratiska principer, grundläggande mänskliga rättigheter, principen om non-refoulement, asylrätten och ett värdigt mottagande värnas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn ska kunna beviljas uppehållstillstånd om det finns särskilt ömmande omständigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka rättssäkerheten i asylprocessen och tillkännager detta för regeringen.
En högre utbildning för en stärkt kompetensnationMotion 2025/26:3189 · 6 oktober 2025 · 34 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka vuxenutbildningarna i syfte att stärka både det livslånga lärandet och näringslivets och den offentliga sektorns utveckling i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en fortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan med fokus på fler fördjupningsutbildningar, ökat utbud av digitala kurser och ökade möjligheter för teknik- och yrkescollege och lärlingsutbildningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vuxenutbildningarna i större utsträckning ska utformas utifrån näringslivets kompetensbehov, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ett gemensamt system för ansökan till yrkeshögskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vuxenutbildningen långsiktigt bör byggas ut, inte minst inom bristyrken, genom fler platser inom yrkesvux, komvux och folkhögskola i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att urvalsprocessen till lärlingsutbildningarna bör göras om så att näringslivets behov premieras i större utsträckning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det möjligt för dem som anställer en lärling att också själv få bestämma elev till lärlingsutbildningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att lärcentrum byggs ut i syfte att möta kompetensbehovet i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet att höja kvaliteten inom den högre utbildningen och säkra dess tillgänglighet i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det utbildningspolitiska målet för landets högskolor bör få en tydligare tillgänglighetsdimension, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Familjerätt, socialtjänst, hbtqi-frågor och funktionsrättMotion 2025/26:3188 · 6 oktober 2025 · 78 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en barnrättskommitté och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny, modern föräldrabalk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att blivande föräldrar ska kunna bekräfta föräldraskapet redan under graviditeten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gemensam vårdnad om barnet ska vara utgångspunkten vid barnets födelse och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om dokumentation av den genetiska kopplingen till barnet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa möjligheten att häva föräldraskap och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om embryodonation och skriftligt samtycke från donator för befruktade överblivna ägg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om befruktade ägg och förlängd förvaring efter tio år och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer generös fertilitetsvård och en jämlik nationell fertilitetsvård och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra lagändringar för att tillåta altruistiskt värdmoderskap och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att garantera skyddet för de barn som tillkommer genom altruistiskt värdmoderskap utomlands genom att se över hur processen för att fastställa föräldraskapet kan påskyndas och om fastställandet av föräldraskap oavsett hur ett barn tillkommit och tillkännager detta för regeringen.
SocialförsäkringarMotion 2025/26:3187 · 6 oktober 2025 · 52 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med kompletterande åtgärder för att komma till rätta med de ökande sjuktalen som framför allt drabbar kvinnor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en samhällslön för dem som aldrig någonsin kommer att vara aktuella för ett lönearbete, på grund av svåra fysiska och psykiska funktionsnedsättningar, bör utredas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt Försäkringskassan att genomföra en informationskampanj om förebyggande sjukpenning för att minska sjukskrivningarna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör presentera en handlingsplan för att åtgärda den ojämställda sjukskrivning som gäller mellan kvinnor och män och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör lägga fram förslag om flexiblare förmånsnivåer i sjukpenningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra Försäkringskassans samordningsansvar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av tidiga avstämningsmöten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en fristående funktion inom Försäkringskassan för de försäkringsmedicinska rådgivarna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en rekommendation om en kortare första sjukskrivningstid och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förenkling av sjukintyg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka möjligheterna till flexibel återgång i arbete och tillkännager detta för regeringen.
En skola för kunskap och livsresorMotion 2025/26:3186 · 6 oktober 2025 · 78 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla barn från två års ålder ska ha rätt att gå i 15 timmars avgiftsfri förskola, oberoende av om föräldrarna arbetar eller inte, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsynen och kraven, särskilt på den pedagogiska omsorgen, behöver skärpas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en utbildningsgaranti för förskollärare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en skyddad yrkestitel för barnskötare i syfte att höja yrkets status, tydliggöra kompetenskrav och stärka kvaliteten inom barnomsorgen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning bör tillsättas för att undersöka hur år av minskad andel barn kan ge utrymme för mindre barngrupper och utveckling av förskolans och den pedagogiska omsorgens verksamhet, så att en hållbar och likvärdig förskola i hela landet garanteras, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om språkkrav för personal i förskola och pedagogisk omsorg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn och unga med bristande svenskkunskaper ska gå intensiv svenskundervisning från och med förskoleklass och följas upp återkommande genom screening och tester och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolverket bör få i uppdrag att införa en centralt samordnad granskning av läromedel i syfte att höja dess kvalitet och dess tillgång och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge lärarna ökat mandat att bestämma läromedel och undervisningsmetoder så länge dessa vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Livskraft och framtidstro på Sveriges landsbygderMotion 2025/26:3185 · 6 oktober 2025 · 49 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en bred skatteöversyn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett rättvisare utjämningssystem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fastighetsavgiften bör reformeras så att den får en annan regional profil och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fastighetsskatten från elproducerande anläggningar bör stanna lokalt och regionalt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de värden som skapas på Sveriges landsbygder, inte minst genom de statliga bolag som nyttjar Sveriges naturresurser, bör återföras till landsbygderna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ny företagsform, mikroföretag, som motsvarar en utvidgad variant av Centerpartiets förslag om ingångsföretag bör införas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka yrkeshögskolorna med fokus på ökat utbud av digitala kurser, ökade möjligheter till teknik- och yrkescollege och lärlingsutbildningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om folkhögskolors och studieförbunds förutsättningar att främja livslångt lärande och kompetensutveckling i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att högskolor bör ges ett tydligare uppdrag att erbjuda utbildningar som motsvarar arbetsmarknadens behov, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt se över möjligheten att genomföra satsningar på lokala lärcentrum och teknik för distansutbildning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Bostäder och samhällsbyggnadMotion 2025/26:3184 · 6 oktober 2025 · 39 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en kommission bör tillsättas för att åtgärda de strukturproblem som genomsyrar bostads- och fastighetsmarknaderna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en skatteöversyn som förbättrar bostadsmarknadens funktionssätt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för införande av låg moms på hyran och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksintressen inte bör gälla mark som redan skyddas genom annan lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga ansvarsfördelningen mellan statliga myndigheter, länsstyrelser och kommuner i arbetet med att se till så att riksintresseanspråken hålls aktuella och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa och ersätta dagens strandskydd med en möjlighet för kommuner att peka ut var begränsningar för byggandet bör gälla och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska bli enklare att vidta klimatanpassningsåtgärder längs stränderna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ytterligare reformer av strandskyddet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om indexering av tomträttsavgälder och arrenden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen mot bakgrund av de stoppade planerna på nya stambanor bör föra dialog med berörda kommuner om hur man kan kompensera för ökade kostnader och sänkta fastighetsvärden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevilja bygglov utifrån en fördjupad översiktsplan och tillkännager detta för regeringen.
Kultur, civilsamhälle och medierMotion 2025/26:3183 · 6 oktober 2025 · 26 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja ett brett kulturliv i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett fritt kulturliv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram modeller för privat finansiering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en god infrastruktur för kultur i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna barnkulturen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kultur i skolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge fler barn och unga tillgång till kulturskoleverksamhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av en kompletterande filmutredning för att se över finansieringen av filmstödet, möjlighet att upprätta ett nytt filmavtal samt frågan om ökat politiskt oberoende och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den inlösenersättning som en upphittare får om det är under andra omständigheter än kring en fornlämning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om dokumentation av och kunskapsutveckling om kyrkliga kulturminnen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationellt arbete kring världsarven och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillgängliggöra och säkra kulturarv genom digitalisering och tillkännager detta för regeringen.
KonsumentpolitikMotion 2025/26:3181 · 6 oktober 2025 · 21 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att konsumentvägledningens organisering bör anpassas till teknikutvecklingen och de nya handelsmönstren och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ökad samordning mellan kommuner, myndigheter och andra aktörer i fråga om konsumentvägledningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av konsumentlagstiftningen som gör den mer sammanhållen och där man tar ställning till vilka krav som rimligen ska ställas på hur information tillgängliggörs och görs begriplig för olika grupper av konsumenter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på utökad kontroll av identitetshandlingar vid begäran om personlig konkurs och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge tingsrätterna i uppdrag att vid ansökan om personlig konkurs kontrollera om det finns någon polisanmälan om kapad identitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avtal som ingås med ett företag också ska kunna sägas upp via den kontaktväg med vilken det ingicks och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ som leder till ett fullgott skydd för konsumenters integritet, och att hänsyn bör tas till exempelvis AI-teknikens utveckling, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa en central spärrtjänst som möjliggör för privatpersoner att spärra sig från att ta nya krediter och lån och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om inrättande av ett skuldregister och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om oberoende jämförelsetjänster och tillkännager detta för regeringen.
Idrott och friluftslivMotion 2025/26:3180 · 6 oktober 2025 · 17 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att initiera ett förstärkt jämställdhetsarbete i svensk idrott under 2026 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undanröja hinder för deltagande i parasport och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den ekonomiska tryggheten och socialförsäkringsskyddet för elitidrottare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att locka fler stora internationella idrottsevenemang till Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkta och vidareutvecklade antidopningsinsatser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att friluftslivsrörelsen ska få långsiktigt stabila förutsättningar att bidra till stärkt beredskap i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av närhet till idrott och friluftsliv samt behovet av ökad dialog mellan kommuner och föreningsliv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för friluftslivet i syfte att skapa likvärdiga villkor för friluftsliv och idrott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för kontrolluppgifter för ideella föreningar i syfte att förenkla administrationen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram en nationell strategi för simkunnighet och badsäkerhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör främja samverkan mellan skolor, kommuner och civilsamhällets aktörer inom simkunnighet och livräddning och tillkännager detta för regeringen.
En tillgänglig vård och omsorg i hela landetMotion 2025/26:3179 · 6 oktober 2025 · 61 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statlig medfinansiering av små primärvårdsenheter i glesbygd och socioekonomiskt utsatta områden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny vårdform för primärvård i landsbygd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen före mandatperiodens utgång bör återkomma till riksdagen med ett förslag om fritt val av utförare även i slutenvården och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etablera ett program för kompetens- och karriärutveckling riktat mot vårdpersonal som är 60 år eller äldre, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen under mandatperioden bör ta de initiativ som behövs för att undersköterskor i hela landet ska kunna få tillgång till fortbildning, specialisering och s.k. karriärtjänster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att läkarstudenter ska kunna arbeta som undersköterskor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillgodose det nationella behovet av kompetens genom nationell samordning och dimensionering i utbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram ett nationellt ledarskapsprogram för chefer inom hälso- och sjukvård och tandvård och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta de initiativ som krävs för ett nationellt bastjänstgöringsår för tandläkare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen utifrån beredskapsläget snarast bör förtydliga att det ska vara möjligt att tillämpa LUFS vid upphandlingar inom vård, omsorg och socialtjänst och tillkännager detta för regeringen.
Skatter för företagande och tillväxtMotion 2025/26:2835 · 6 oktober 2025 · 19 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstiftningen om hantering av preliminärskatt bör utredas i syfte att ändra på regelverk kring förtida inbetalning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den allmänna löneavgiften bör separeras från arbetsgivaravgiften och definieras som en egen skattesats för att tydliggöra vilka skatter företagen betalar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på undantag och förenklingar i systemet med personalliggare i sin helhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen för att göra det möjligt för styrelseledamöter att fakturera uppdrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av beskattningen av förmåner samt uttagsbeskattning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram förslag på ny lagstiftning kring företrädaransvar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast genomföra en översyn av regelverket kring sponsring och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ersättningen för processkostnader i skattemål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur skatteintäkter från fastighetsskatten på vind- och vattenkraftverk kan komma kommuner och regioner till del och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur utmaningar hos kommuner med en stor andel icke folkbokförda deltidsboende kan mötas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ett jämställt samhälleMotion 2025/26:2834 · 6 oktober 2025 · 59 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska inrätta och ge förutsättningar för ett nationellt lämnaprogram som en prioriterad åtgärd för arbetet mot mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införande av en lämnapeng så att fler våldsutsatta ska kunna ta sig ur en våldsam relation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheternas arbete för att bekämpa ekonomiskt våld behöver stärkas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en samordnare för att skapa en nationell bostadskö så att våldsutsatta får ökade möjligheter att börja om på nytt, oavsett var man bor i landet, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att mycket snabbare och nogsamt följa upp den nya lagen om skyddade boenden, för att tillgången på skyddade boenden säkras i hela landet så att våldsutsatta personer alltid kan erbjudas skydd oavsett var man bor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt inrätta kontaktpersoner för stöd, hjälp och vägledning för kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att specialistkompetens måste finnas i hela landet inom brottsutredningar av våld i nära relation och sexualbrott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att personal inom offentlig sektor och rättsväsen och andra som i sin yrkesroll ofta kommer i kontakt med offer för våld i nära relation ska få kontinuerlig kompetensutveckling inom ämnet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att relevanta myndigheter måste ges i uppdrag att arbeta förebyggande och strukturerat så att inte fler kvinnor ska falla genom samhällets skyddsnät och bli offer för våld i nära relation och tillkännager detta för regeringen.
Jord, skog, jaktMotion 2025/26:2833 · 6 oktober 2025 · 42 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nationellt fridlysta arter inte avsevärt ska kunna försvåra skogsbruk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skogsägares rätt till ersättning om möjligheten till brukande inskränks och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett mer ändamålsenligt, förutsägbart och proportionerligt skydd av fåglar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skogssabotage och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvidgade väntansavtal och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om den svenska tolkningen av vad som anses vara ”berörd allmänhet” och som enligt Århuskonventionen har rätt att överklaga miljöbeslut är rimligt avvägd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om implementeringen av EU:s naturrestaureringslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna jordförvärvslagstiftningens intention om en balanserad markägarsituation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gå vidare med bioekonomiutredningens föreslagna åtgärder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för en handlingsplan för bioekonomi inom EU som tydliggör och värderar skogens roll för att skapa viktig råvara som möjliggör klimatomställningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda vilka statliga marker som kan avyttras i mindre poster för att stärka det enskilda ägandet och tillkännager detta för regeringen.
Digitalisering för hela SverigeMotion 2025/26:2832 · 6 oktober 2025 · 20 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbyggnaden av fiber och bredband behöver underlättas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stötta lantbruket och mindre företag på landsbygden i den kommande övergången från 2G och 3G till 5G-nätet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbyggnaden av 5G behöver underlättas och det internationella samarbetet kring framtidens telekommunikation behöver utvecklas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utgångspunkten för offentliga data ska vara att de är öppna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska ta ledarrollen i arbetet för standarder och skapandet av strukturerade data och API:er i svensk offentlig sektor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över GDPR-implementeringen i svensk lag i syfte att främja AI-utvecklingen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn av skatter, avgifter och avdrag bör göras för att säkra en konkurrensneutral och tidsenlig lagstiftning i den digitala sektorn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en gemensam virtuell infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentliga tjänster ska kunna hanteras digitalt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den enskilda medborgaren bör ha ägarskap över sina data i offentliga system och veta hur och när de har använts, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medborgaren enbart ska behöva lämna specifik information en gång till det offentliga och tillkännager detta för regeringen.
En näringspolitik för tillväxt i hela landetMotion 2025/26:2831 · 6 oktober 2025 · 43 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om villkoren för forskning, utveckling, demonstration, uppskalning och kommersialisering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att forskningsinstitut och inkubatorer runt om i Sverige som håller hög kvalitet måste få det stöd som behövs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en sammanhållen strategi för startups och scaleups och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av regulatoriska sandlådor på myndigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning som utmynnar i en svensk immaterialrättsstrategi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kapitalförutsättningar för små och stora innovationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheter som skriver instruktioner tydligare ska åläggas att göra det så enkelt och begripligt som möjligt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sortera ut gamla lagar och regler och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att departement och myndigheter systematiskt bör gå igenom sina regler i kontinuerlig dialog med företagarorganisationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nya EU-regler ska implementeras på miniminivå om inte särskilda skäl för annat föreligger och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom det nordiska samarbetet stärka samverkan kring implementering av EU-regler för att undvika att nya gränshinder inom Norden skapas och tillkännager detta för regeringen.
Vatten, hav och fiskeMotion 2025/26:2825 · 6 oktober 2025 · 22 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla en nationell strategi för fördelning av resurser vid stor vattenbrist och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur den befintliga finansieringen av va-infrastrukturen kan breddas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja vattensparande åtgärder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga underjordiska vattenresurser och främja grundvattenåterskapande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur vatten kan användas effektivare i landskapet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur de mest kontaminerade vattentäkterna kan saneras från sitt förhöjda PFAS-innehåll och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om gruppförbud för PFAS och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska negativ miljöpåverkan av diklofenak genom hårdare reglering av försäljning utan recept och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud av skrubberdumpning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att minska övergödningen av Östersjön och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fisketrycket i Östersjön behöver minska generellt, även i andra länders ekonomiska zoner, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU-kommissionen bör lägga fram ett Östersjöpaket för att hantera problemen med övergödning, överfiske, nedskräpning och giftiga kemikalier samt att förvaltningsplanen för Östersjön bör göras om från grunden och tillkännager detta för regeringen.
Natur och biologisk mångfaldMotion 2025/26:2824 · 6 oktober 2025 · 15 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Sveriges engagemang i internationellt samarbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett långsiktigt arbete för att bevara en god status på redan skyddad natur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa ett nytt stöd för skydd av hotade arter på enskilt ägd mark och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lokala naturvårdssatsningar för fler våtmarker och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skydd av marina ekosystem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om insatser för ålgräsängar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja odling av blå fånggrödor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja ängsytor och hagmarker och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler dammar i tätorter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa bättre förutsättningar för pollinatörer i tätorter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa förutsättningar för en ändamålsenlig pollinatörsövervakning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av en kunskapsbaserad strategi för att bekämpa invasiva främmande arter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Cirkulär ekonomi och kemikalierMotion 2025/26:2823 · 6 oktober 2025 · 22 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt mål om att Sverige ska ha en cirkulär ekonomi på plats till 2040 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om offentlig upphandling som ett effektivt verktyg för en cirkulär omställning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att införa en lag om offentlig avyttring och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att producentansvaret bör utvidgas och att kommunerna med insamlingsansvar för förpackningar från hushåll i samverkan med producenterna bör finna effektiva lösningar som gynnar en cirkulär ekonomi, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av uppföljning av textilinsamlingen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur en infrastruktur och innovation för en bred industriell textilåtervinning i Sverige kan främjas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att accelerera arbetet för mer textilåtervinning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den svenska bioekonomin och därmed möjligheten att ersätta bl.a. mer fossil plast och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa det nationella målet för matsvinn och arbeta för att fler delar av livsmedelskedjan bidrar till att minska matsvinnet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att följa upp hur den nya lagstiftningen om att aktörer som erbjuder mat och dryck i engångsmatlådor också behöver erbjuda det i lådor och muggar som kan återanvändas fungerar och tillkännager detta för regeringen.
Militärt och civilt försvar samt samhällets krisberedskapMotion 2025/26:2822 · 6 oktober 2025 · 60 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hela landet ska kunna försvaras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att krigsförbandens förmåga behöver höjas i samarbete med våra allierade i Nato och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja förmågan och öka krigsdugligheten inom alla krigsförband och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja Sveriges förmåga när det kommer till värdlandsstöd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arméns förmågeutveckling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om marinens förmågeutveckling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om flygvapnets utveckling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt militärt skydd av farleder och i hamnar för att säkra förnödenhetsförsörjningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om frivilliga försvarsorganisationer och hemvärnet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en helhetsbedömning, en bredare syn på totalförsvarets samlade intressen och samexistens mellan olika intressen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett system av villkorade tillstånd vad gäller vindkraften och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Försvarsmakten och Försvarets materielverk i större utsträckning bör ställa krav på hållbarhet i sina upphandlingar och tillkännager detta för regeringen.
med anledning av prop. 2025/26:15 Skarpare verktyg till Inspektionen för vård och omsorgMotion 2025/26:1964 · 3 oktober 2025 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa återkommande registerkontroller och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att registerkontroll ska inkludera kontroll mot både belastningsregister och misstankeregister och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att ta ut sanktionsavgift även för anmälningspliktiga verksamheter inom kommun och stat och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:6 En tydlig beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvarMotion 2025/26:275 · 24 september 2025 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:782) om operativt militärt stöd i den del det avser 1 § tredje stycket.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenska styrkor endast bör sättas in enligt 1 § första och andra styckena lagen om operativt militärt samarbete när ett riksdagsbeslut genom snabbprocess inte är möjligt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att insättning av svenska styrkor enligt 1 § andra stycket lagen om operativt militärt samarbete bör tidsbegränsas till högst 60 dagar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att insättning av svenska styrkor enligt 1 § andra stycket lagen om operativt militärt samarbete bör godkännas av riksdagen inom 14 dagar efter regeringens beslut, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2024/25:192 En förbättrad modell för presumtionshyraMotion 2025/26:274 · 24 september 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skiljemannens avgörande om inledande presumtionshyror bör avgöra en tvist inom sex veckor från det att hyresnämnden utsåg skiljemannen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förtydliganden om vad som betraktas som väsentligt intresse och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2024/25:140 2025 års redogörelse för företag med statligt ägandeMotion 2025/26:273 · 24 september 2025 · 7 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statligt ägande endast ska ske när det finns särskilda skäl och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om LKAB:s fortsatta statliga ägande och återföring till lokalsamhällen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Vattenfall ska fortsätta att vara statligt ägt och driva klimatomställningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveaskog ska förbli statligt men reformeras för ökad biologisk mångfald och lokalt inflytande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska Spel bör avyttras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statens ägande i Telia successivt ska minska och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör möjliggöra för lärosätena att själva ta över hela eller delar av ägandet av deras fastigheter och på sikt avveckla ägandet i Akademiska Hus och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2024/25:203 Förbudet mot utvinning av uran tas bortMotion 2025/26:272 · 24 september 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2024/25:203 Förbudet mot utvinning av uran tas bort.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra utvinning av uran som en biprodukt ur annan mineralutvinning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2024/25:206 Riksrevisionens rapport om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnadMotion 2025/26:271 · 24 september 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör lägga fram förslag till riksdagen om utredningen Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig (SOU 2024:65) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör ge besked om i vilken omfattning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, snart Myndigheten för civilt försvar, ska bistå andra myndigheter, kommuner och regioner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2024/25:188 Ett grundavdrag i riskskattenMotion 2025/26:270 · 24 september 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur effekten av riskskatten kan mildras och helst undvikas för Kommuninvest och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2024/25:193 Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige – innovation, produktion och samarbeteMotion 2025/26:124 · 17 september 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att strategin årligen ska följas upp genom en skrivelse till riksdagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2024/25:189 Kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingreppMotion 2025/26:123 · 17 september 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett särskilt uppdrag till Inspektionen för vård och omsorg för att motverka oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag att knyta uppehållstillstånd i fråga om barn till vårdnaden kan tyckas rimligt men i praktiken får det skadliga effekter som inte har beaktats tillräckligt. Förslaget kan få negativa konsekvenser särskilt för kvinnor, eftersom kvinnors möjlighet att få rättslig vårdnad om barn är begränsad i vissa länder. Regeringens förslag riskerar att skapa en strukturell diskriminering av kvinnor, något vi inte kan acceptera.
Vi anser att regeringens förslag till lag om ändringar i utlänningslagen i de delar det avser att ställa krav på vårdnad för uppehållstillstånd för barn bör avslås. Regeringen bör vidare återkomma till riksdagen med eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 3–3 f och 3 h §§ med den ändringen att – uttrycket ”, om barnet står under dennes vårdnad” i 5 kap. 3 § 3 och 4 ska utgå, – uttrycket ”, om barnet står under dennes vårdnad” i 5 kap. 3 a § första stycket 3 och 4 och tredje stycket 3 och 4 ska utgå, – orden ”och vårdnadshavare för” i 5 kap. 3 e § 1 ska utgå, – uttrycket ”, om barnet står under utlänningens vårdnad” i 5 kap. 3 f § tredje stycket ska utgå,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen om följdändringar och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 4 och 9 i denna del, bifaller delvis proposition 2025/26:301 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 3, båda i denna del, och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1, 6, 7 och 23 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S) och Niels Paarup-Petersen (C).
Krav på vistelsetid – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att väntetiden för anhöriginvandring begränsas till ett år i stället för regeringens förslag, och att väntetiden räknas från att anknytningspersonen ansöker om skydd i Sverige.
- De menar att regeringens förslag inte är proportionerligt och att väntetiden i stället bör begränsas till ett år.
Visa vad de skrev
”Vi anser därför att regeringens förslag inte är proportionerligt och föreslår i stället att väntetiden begränsas till ett år.”
- De menar, i likhet med EU-kommissionen, att väntetiden ska räknas från att anknytningspersonen ansöker om internationellt skydd eller på annat sätt har laglig vistelse i Sverige.
Visa vad de skrev
”Vi anser också, i likhet med EU-kommissionen, att väntetiden ska börja löpa från den tidpunkt då anknytningspersonen ansöker om internationellt skydd eller på annat sätt har legaliserat sin vistelse i Sverige.”
- De menar att det är otänkbart för de flesta att leva i mer än två år utan sina barn eller utan sina föräldrar om man själv är ett barn.
Visa vad de skrev
”Att leva i mer än två år utan sina barn eller utan sina föräldrar om man själv är ett barn är för de flesta otänkbart.”
- De menar att väntetiden redan i dag kan bli lång och att försörjningskravet kan göra den ännu längre.
Visa vad de skrev
”Vi kan dock konstatera att väntetiden redan i dag kan bli lång och att försörjningskravet kan leda till att väntetiden ytterligare förlängs.”
- De menar att de senaste årens rekordlånga handläggningstider och kritiken mot Migrationsverket från Justitieombudsmannen och Justitiekanslern gör en kortare väntetid viktig.
Visa vad de skrev
”Till detta ska läggas de senaste årens rekordlånga handläggningstider i familjeåterföreningsärenden och den kritik som riktats mot Migrationsverket från både Justitieombudsmannen och Justitiekanslern.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
När det gäller kravet på vistelsetid anser vi att det bör finnas en viss väntetid för att ge nödvändig tid för att försäkra sig om att en familjeåterförening kan ske under goda villkor. Vi kan dock konstatera att väntetiden redan i dag kan bli lång och att försörjningskravet kan leda till att väntetiden ytterligare förlängs. Till detta ska läggas de senaste årens rekordlånga handläggningstider i familjeåterföreningsärenden och den kritik som riktats mot Migrationsverket från både Justitieombudsmannen och Justitiekanslern. Att leva i mer än två år utan sina barn eller utan sina föräldrar om man själv är ett barn är för de flesta otänkbart. Vi anser därför att regeringens förslag inte är proportionerligt och föreslår i stället att väntetiden begränsas till ett år. Vi anser också, i likhet med EU-kommissionen, att väntetiden ska börja löpa från den tidpunkt då anknytningspersonen ansöker om internationellt skydd eller på annat sätt har legaliserat sin vistelse i Sverige.
Vi anser därför att riksdagen bör anta vårt förslag till ändringar i den aktuella bestämmelsen. Regeringen bör vidare återkomma till riksdagen med eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 3 i § med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen om följdändringar och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 9 i denna del, 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 6, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 3 i denna del och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 23 i denna del, bifaller delvis proposition 2025/26:301 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 i denna del och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 2 och 17.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Försörjningskrav – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till ändringarna av försörjningskravet för anhöriginvandring som reservationen föreslår, i stället för regeringens förslag, och att regeringen ska återkomma till riksdagen med ändringar som följer av detta.
- De menar att försörjningskravet redan i dag är ett av de största hindren för familjeåterförening.
Visa vad de skrev
”Försörjningskravet är redan i dag ett av de största hindren för familjeåterförening.”
- De menar att eftersom försörjningskravet enligt regeringens förslag också ska gälla när tillstånd ska förlängas, kommer även familjer som redan lever tillsammans och har etablerat sig i Sverige att splittras.
Visa vad de skrev
”Eftersom försörjningskravet enligt regeringens förslag också ska gälla i förlängningssituationer kommer även familjer som redan lever tillsammans och som etablerat sig i Sverige att splittras.”
- De menar att det är inhumant och orimligt att någon ska behöva välja bort ett äldre barn bara för att en lillebror föds och familjen inte får större lägenhet eller högre lön.
Visa vad de skrev
”Det är inhumant och orimligt. Ingen ska behöva välja bort ett av sina äldre barn bara för att en lillebror föds och familjen inte får en större lägenhet eller högre lön.”
- De menar att familjer som är etablerade inte ska dras isär bara för att en förälder blir av med jobbet, får cancer eller vidareutbildar sig.
Visa vad de skrev
”Familjer som är etablerade ska inte dras isär bara för att en förälder blir av med jobbet, får cancer eller vidareutbildar sig.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Försörjningskravet är redan i dag ett av de största hindren för familjeåterförening. Eftersom försörjningskravet enligt regeringens förslag också ska gälla i förlängningssituationer kommer även familjer som redan lever tillsammans och som etablerat sig i Sverige att splittras. Det är inhumant och orimligt. Ingen ska behöva välja bort ett av sina äldre barn bara för att en lillebror föds och familjen inte får en större lägenhet eller högre lön. Familjer som är etablerade ska inte dras isär bara för att en förälder blir av med jobbet, får cancer eller vidareutbildar sig.
Vi anser därför att riksdagen bör anta vårt förslag till ändringar i den aktuella bestämmelsen. Regeringen bör vidare återkomma till riksdagen med eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 3 j § med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen om följdändringar och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 3 i denna del och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 19 och 23 i denna del, bifaller delvis proposition 2025/26:301 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 10, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 i denna del och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Försörjningskrav för familjemedlemmar till forskare – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om försörjningskrav (krav på egen försörjning) för familjemedlemmar till forskare och att regeringen ska återkomma med eventuella följdändringar.
- De menar att ett försörjningskrav för forskare kan göra det svårare för Sverige att locka till sig och behålla internationell kompetens.
Visa vad de skrev
”Att låta forskare omfattas av ett försörjningskrav kan, som flera remissinstanser påpekar, få negativa effekter på Sveriges möjligheter att attrahera och behålla internationell kompetens.”
- De menar att förslaget motverkar Sveriges ambition att vara en ledande kunskapsnation och minskar Sveriges attraktivitet för internationell spetskompetens.
Visa vad de skrev
”Förslaget motverkar Sveriges ambition att vara en ledande kunskapsnation och kommer att minska Sveriges attraktivitet för internationell spetskompetens och bör därför avslås.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Att låta forskare omfattas av ett försörjningskrav kan, som flera remissinstanser påpekar, få negativa effekter på Sveriges möjligheter att attrahera och behålla internationell kompetens. Förslaget motverkar Sveriges ambition att vara en ledande kunskapsnation och kommer att minska Sveriges attraktivitet för internationell spetskompetens och bör därför avslås. Regeringen bör vidare återkomma till riksdagen med eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 b kap. 19 §,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen om följdändringar och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 8 och 9 i denna del, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 3, båda i denna del, och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 3 och 23, båda i denna del, och avslår proposition 2025/26:301 punkt 1 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Möjlighet till uppehållstillstånd – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag som gör reglerna för personer med subsidiärt skydd (en annan skyddsgrund än flyktingstatus) tvingande i stället för valfria, ger kvinnor och män samma förutsättningar att vara anknytningspersoner i fall där barn inte är gemensamma, begränsar väntetiden till högst ett år när barn är inblandade, behåller möjligheten för universitetsstuderande som studerat länge i Sverige att vara anknytningspersoner, behåller vissa arbetsrelaterade inkomster i försörjningskravet, undantar forskare och doktorander från försörjningskravet och ser över övergångsreglerna.
- De menar att reglerna för personer med subsidiärt skydd inte ska vara valfria, eftersom det skapar en oacceptabel rättsosäkerhet för en redan utsatt grupp och gör skillnad mellan olika skyddsbehov.
Visa vad de skrev
”Detta skapar en oacceptabel rättsosäkerhet för en redan utsatt grupp och en åtskillnad mellan olika skyddsbehov som vi inte kan ställa oss bakom.”
- De menar att barns möjlighet att leva med sina föräldrar inte ska bero på vilken skyddsgrund föräldrarna har.
Visa vad de skrev
”Att låta barns möjlighet att leva med sina föräldrar bero på skyddsgrund är oacceptabelt.”
- De menar att kravet på vårdnad kan drabba kvinnor särskilt hårt, eftersom kvinnors möjlighet att få rättslig vårdnad om barn är begränsad i vissa länder.
Visa vad de skrev
”Det kan få negativa konsekvenser särskilt för kvinnor, eftersom kvinnors möjlighet att få rättslig vårdnad om barn är begränsad i vissa länder.”
- De menar att väntetiden i ärenden där barn är inblandade ska vara högst ett år, så att barn inte är skilda från sina vårdnadshavare längre än nödvändigt.
Visa vad de skrev
”För att ytterligare förkorta den tid som barn är skilda från sina vårdnadshavare bör väntetiden i ärenden där barn är inblandade utformas som ett tak och begränsas till maximalt ett år.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Uppehållstillstånd på grund av anknytning föreslås i propositionen även fortsättningsvis ges till make, sambo och barn inom kärnfamiljen om det följer av familjeåterföreningsdirektivet. För anknytningspersoner som är subsidiärt skyddsbehövande föreslås reglerna vara fakultativt utformade. Det innebär att rätten till anhöriginvandring för denna grupp ändras till enbart en möjlighet. Detta skapar en oacceptabel rättsosäkerhet för en redan utsatt grupp och en åtskillnad mellan olika skyddsbehov som vi inte kan ställa oss bakom. Att låta barns möjlighet att leva med sina föräldrar bero på skyddsgrund är oacceptabelt. EU-kommissionen har i sina riktlinjer för tillämpning av familjeåterföreningsdirektivet uppmanat medlemsstaterna att ge personer med subsidiärt skydd liknande rättigheter som flyktingar. EU-domstolen har också i några domar gett uttryck för samma inställning. Vi anser därför att reglerna för subsidiärt skyddsbehövande inte ska vara fakultativa utan tvingande.
För uppehållstillstånd på grund av anknytning föreslår regeringen i fråga om barn som inte är gemensamma att det ska införas krav på att anknytningspersonen eller anknytningspersonens make eller sambo är vårdnadshavare för barnet. Det kan få negativa konsekvenser särskilt för kvinnor, eftersom kvinnors möjlighet att få rättslig vårdnad om barn är begränsad i vissa länder. Vi anser att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att vara anknytningspersoner i fall där barn inte är gemensamma.
Det är vidare så att vistelsetiden i familjeåterföreningsärenden redan utan den väntetid om två år som regeringen föreslår kan bli lång till följd av de långa handläggningstiderna hos Migrationsverket. Som framgått ovan föreslår vi att väntetiden ska kortas. För att ytterligare förkorta den tid som barn är skilda från sina vårdnadshavare bör väntetiden i ärenden där barn är inblandade utformas som ett tak och begränsas till maximalt ett år.
Regeringen anser också att studenters möjligheter att vara anknytningspersoner vid anhöriginvandring bör tas bort i andra fall än de som omfattas av tvingande EU-regler. För doktorander menar regeringen att det fortsatt bör finnas en möjlighet att vara anknytningsperson. Regeringen avser att bereda och återkomma med förslag på sådana förordningsändringar. De parallella regelverk som sådana förslag innebär medför en risk för tolknings- och tillämpningssvårigheter. Utöver det bör man också beakta att äldre studenter i större utsträckning har familjebildningar. Vi anser därför att universitetsstuderande som har studerat i Sverige en längre tid ska kunna vara anknytningspersoner för anhöriginvandring.
I fråga om försörjningskravet bör, i likhet med vad som gäller i dag, olika arbetsrelaterade inkomster och ersättningar, t.ex. arbetslöshetsersättning och inkomst av subventionerade anställningar, beaktas vid beräkning av försörjningskravet. Vidare bör, för att inte skada Sveriges konkurrenskraft och vår möjlighet att vara en attraktiv forskarnation, inte endast forskare undantas från försörjningskravet utan kretsen bör vara något bredare och även omfatta doktorander.
Familjeåterförening utan biologiskt släktskap – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag som innebär att andra familjeband än biologiska erkänns tydligare.
- De menar att familjer inte alltid är biologiska, utan att barn kan ha vuxit upp med en social förälder, en styvförälder, en släkting eller i en hbtqi-familj.
Visa vad de skrev
”Familjer är inte alltid biologiska. Barn kan ha vuxit upp med en social förälder, en styvförälder eller en släkting eller i en hbtqi-familj.”
- De menar att en lagstiftning som lägger för stor vikt vid biologiskt släktskap riskerar att drabba familjer som skiljer sig från normen.
Visa vad de skrev
”En lagstiftning som fäster för stor vikt vid biologiskt släktskap riskerar att drabba familjekonstellationer som skiljer sig från normen.”
- De menar att barn kan ha tillkommit genom övergrepp eller i situationer där det biologiska släktskapet inte motsvarar barnets faktiska familjeliv.
Visa vad de skrev
”Barn kan ha tillkommit genom övergrepp eller i situationer där biologiskt släktskap inte motsvarar barnets faktiska familjeliv.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Familjer är inte alltid biologiska. Barn kan ha vuxit upp med en social förälder, en styvförälder eller en släkting eller i en hbtqi-familj. Barn kan ha tillkommit genom övergrepp eller i situationer där biologiskt släktskap inte motsvarar barnets faktiska familjeliv. En lagstiftning som fäster för stor vikt vid biologiskt släktskap riskerar att drabba familjekonstellationer som skiljer sig från normen.
Regeringen bör återkomma med förslag som innebär att andra familjeband än biologiska erkänns tydligare.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 21.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Uppehållstillstånd för unga vuxna i vissa situationer – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att regeringen skyndsamt utreder hur den som har vistats lång tid i Sverige och har starkare anknytning till Sverige än till något annat land inte ska utvisas, och hur uppehållstillstånd i större utsträckning ska kunna följa med föräldrarnas.
- De menar att regeringens förslag är otillräckligt och bara ger en kortare respit för de berörda personerna.
Visa vad de skrev
”regeringens förslag för att stoppa utvisningar av unga vuxna från deras familjer i Sverige är otillräckligt och endast kommer att innebära en kortare respit för de berörda personerna.”
- De menar att risken är att unga vuxna med stark anknytning till Sverige ändå kommer att utvisas.
Visa vad de skrev
”Risken med förslaget är att unga vuxna som har en stark anknytning till Sverige, bott här i många år, skött sig och gjort allt rätt, ändå kommer att utvisas.”
- De menar att det snabbt behöver utredas hur den som har bott länge i Sverige och har starkare anknytning hit än till något annat land inte ska utvisas.
Visa vad de skrev
”det behöver snabbutredas hur den som vistats i vårt land under lång tid och som har starkare anknytning till Sverige än till något annat land inte ska utvisas”
- De menar att uppehållstillstånd i större utsträckning ska kunna följa med föräldrarnas.
Visa vad de skrev
”hur uppehållstillstånden i större utsträckning kan följa med föräldrarnas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi konstaterar i likhet med flera remissinstanser att regeringens förslag för att stoppa utvisningar av unga vuxna från deras familjer i Sverige är otillräckligt och endast kommer att innebära en kortare respit för de berörda personerna. Risken med förslaget är att unga vuxna som har en stark anknytning till Sverige, bott här i många år, skött sig och gjort allt rätt, ändå kommer att utvisas. Vi menar därför att det behöver snabbutredas hur den som vistats i vårt land under lång tid och som har starkare anknytning till Sverige än till något annat land inte ska utvisas samt hur uppehållstillstånden i större utsträckning kan följa med föräldrarnas.
Därtill innebär dagens regler när det gäller rätten till uppehållstillstånd på grund av studier att studierna ska vara det huvudsakliga syftet med vistelsen. För personer som vill fortsätta leva med sin familj i Sverige kan anknytningen till landet i praktiken bli ett hinder i ansökan. Dessutom riskerar de att behöva betala mycket höga studieavgifter trots att de vuxit upp i Sverige.
Regeringen bör vidta de åtgärder som krävs med anledning av det anförda.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 12 och 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Andra frågor om uppehållstillstånd för unga vuxna – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 11)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag som ger unga vuxna ökade möjligheter till uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen, samtidigt som höjningen av åldersgränsen till 21 år välkomnas.
- De menar att många unga stoppas av lönekrav, studieavgifter eller andra villkor som är omöjliga att uppfylla i deras situation.
Visa vad de skrev
”Många unga kommer fortfarande att stoppas av lönekrav, studieavgifter eller andra villkor som är omöjliga att uppfylla i deras situation.”
- De menar att möjligheten att förlänga uppehållstillstånd på grund av anknytning även bör omfatta dem som redan har lämnat Sverige på grund av utvisning enligt tidigare lagstiftning, och att det ska vara möjligt att ansöka från utlandet.
Visa vad de skrev
”även bör omfatta dem som redan har lämnat Sverige på grund av utvisning enligt tidigare lagstiftning och att det ska vara möjligt att ansöka om man befinner sig utanför Sverige.”
- De menar att den som har fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till en förälder före 21 års ålder bör kunna få förlängt uppehållstillstånd oavsett ålder, utan krav på ett särskilt beroendeförhållande.
Visa vad de skrev
”Den som har fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till någon av sina föräldrar innan 21 års ålder bör därför kunna få förlängt uppehållstillstånd på grund av anknytning oavsett ålder, och utan något krav på ett särskilt beroendeförhållande.”
- De menar att det fortfarande saknas en möjlighet att väga in stark anknytning till Sverige, familjesituation och andra humanitära omständigheter, vilket de anser är nödvändigt för att stoppa tonårsutvisningarna.
Visa vad de skrev
”Slutligen kan vi konstatera att det fortfarande saknas en möjlighet att väga in stark anknytning till Sverige, familjesituation och andra humanitära omständigheter, något som är nödvändigt för att stoppa tonårsutvisningarna på riktigt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi har under lång tid uppmärksammat konsekvenserna av de s.k. tonårsutvisningarna, där unga människor som vuxit upp i Sverige, gått i svensk skola och har sin familj här riskerar att utvisas när de fyller 18 år. Vi välkomnar regeringens förslag att höja åldersgränsen till 21 år. Samtidigt kvarstår betydande problem. Barn och unga kommer att fortsätta växa upp i Sverige med en ständig osäkerhet om huruvida får stanna i det land som de ser som sitt hem.
För att få stanna efter 21 års ålder krävs i praktiken ofta arbete eller studier som grund för uppehållstillstånd. Där möter många unga hinder som är svåra eller omöjliga att övervinna. Många unga kommer fortfarande att stoppas av lönekrav, studieavgifter eller andra villkor som är omöjliga att uppfylla i deras situation. Det är orimligt att kräva att dessa ungdomar ska beviljas uppehållstillstånd genom arbete eller studier som om de aldrig bott i Sverige. Personer som vuxit upp i Sverige måste kunna stanna här genom anknytningen till Sverige.
Regeringen har inte heller lyckats presentera någon lösning för de som redan har utvisats och lämnat Sverige på grund av nu gällande lagstiftning. Vi anser därför att utvidgningen av möjligheterna att förlänga ett uppehållstillstånd på grund av anknytning även bör omfatta dem som redan har lämnat Sverige på grund av utvisning enligt tidigare lagstiftning och att det ska vara möjligt att ansöka om man befinner sig utanför Sverige.
Det är vidare så att relationen mellan föräldrar och barn är livslång för de flesta, och det är orimligt att kräva att den ska avslutas oavsett om det beror på att barnet hunnit fylla 18 eller 21 år. Den som har fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till någon av sina föräldrar innan 21 års ålder bör därför kunna få förlängt uppehållstillstånd på grund av anknytning oavsett ålder, och utan något krav på ett särskilt beroendeförhållande.
Slutligen kan vi konstatera att det fortfarande saknas en möjlighet att väga in stark anknytning till Sverige, familjesituation och andra humanitära omständigheter, något som är nödvändigt för att stoppa tonårsutvisningarna på riktigt. Den reglering av särskilt ömmande omständigheter som regeringen tog bort 2023 tog sikte på anknytning till Sverige och hade sannolikt lett till att en stor del av de tonåringar som utvisats hade fått stanna.
Regeringen bör återkomma med förslag som innebär ökade möjligheter till uppehållstillstånd för unga vuxna i enlighet med det ovan anförda.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 1 och 11, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 4 och 5 samt 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 13 och 14.
Frågor om försörjningskravet – reservation, ingen omröstning
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 14)
Att riksdagen säger nej till att höja försörjningskravet och tillkännager för regeringen att det inte ska höjas.
- De menar att försörjningskravet inte bör höjas.
Visa vad de skrev
”Vi motsätter oss att försörjningskravet höjs.”
- De menar att höjningen till 1,30 gånger normalbeloppet är oproportionerligt stor och blir ett oöverstigligt hinder för många.
Visa vad de skrev
”Regeringens föreslagna höjning till 1,30 gånger normalbeloppet är oproportionerligt stor och kommer att utgöra ett oöverstigligt hinder för många.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi motsätter oss att försörjningskravet höjs. Regeringens föreslagna höjning till 1,30 gånger normalbeloppet är oproportionerligt stor och kommer att utgöra ett oöverstigligt hinder för många.
Regeringen bör vidta de åtgärder som svarar mot detta.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 7 och avslår motion 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 8.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Utvärdering och översyn av lagförslagen – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 15)
Att riksdagen säger ja till att regeringen gör en allmän översyn av ventilerna i lagstiftningen, följer upp och utvärderar de nya reglerna och säkerställer att DNA-analyser inte leder till diskriminering eller orimliga konsekvenser.
- De menar att det behövs en allmän översyn av ventilerna i lagstiftningen, inte minst med tanke på problemen med de tonåringar som utvisats.
Visa vad de skrev
”särskilt mot bakgrund av de problem som uppstått i samband med hanteringen av ärenden där tonåringar utvisats, menar vi att det bör göras en allmän översyn av ventilerna i lagstiftningen”
- De menar att det finns en risk att frivilligheten urholkas om den som inte samtycker till DNA-analys riskerar att nekas familjeåterförening.
Visa vad de skrev
”Samtidigt finns en risk att frivilligheten urholkas om den som inte ger sitt medgivande till DNA-analys riskerar att nekas familjeåterförening.”
- De menar att DNA-analyser inte får bli en generell kontrollåtgärd och att det måste säkerställas att de inte leder till diskriminering.
Visa vad de skrev
”Möjligheten till DNA-analys får inte missbrukas eller normaliseras till en generell kontrollåtgärd.”
- De menar att de många och svåröverskådliga lagändringarna gör att de beslutade förändringarna genast behöver följas upp på ett systematiskt sätt.
Visa vad de skrev
”De beslutade förändringarna behöver därför bli föremål för en omedelbar och systematisk uppföljning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att det även fortsättningsvis ska finnas en ventil som ger möjlighet att bevilja uppehållstillstånd på grund av särskild anknytning till Sverige om det finns synnerliga skäl. Vi delar uppfattningen att en sådan behövs. Men mot bakgrund av de oförutsedda svårigheter som kan uppstå vid tillämpningen av nya lagar och särskilt mot bakgrund av de problem som uppstått i samband med hanteringen av ärenden där tonåringar utvisats, menar vi att det bör göras en allmän översyn av ventilerna i lagstiftningen. I den översynen är det viktigt att man säkerställer tydliga förarbeten samt att det som behövs regleras i lag.
När det gäller DNA-analyser kan sådana vara viktiga för personer som saknar fungerande identitetshandlingar. DNA-analys kan i vissa fall hjälpa familjer som saknar handlingar som bekräftar deras släktskap, t.ex. när de splittras under flykten eller kommer från länder där fungerande folkbokföring saknas. Samtidigt finns en risk att frivilligheten urholkas om den som inte ger sitt medgivande till DNA-analys riskerar att nekas familjeåterförening. Det kan också uppstå svåra situationer, exempelvis om ett barn blivit till av ett sexuellt övergrepp och det har förknippats med livsfara för modern att röja den omständigheten. Det finns även en risk för att analyserna leder till diskriminering genom att personer från vissa länder riskerar att behöva genomgå DNA-analys oftare än andra. Möjligheten till DNA-analys får inte missbrukas eller normaliseras till en generell kontrollåtgärd. Det måste tydligt framgå att en helhetsbedömning av familjeliv och barnets bästa ska göras. Det behöver därför säkerställas att DNA-analyser inte leder till diskriminering eller orimliga konsekvenser för exempelvis hbtqi-familjer, andra familjer utan genetiskt släktskap eller barn som tillkommit genom övergrepp.
Det är vidare svårt att få en överblick över de många förändringarna av lagstiftningen inom migrationsområdet och det är svårt att avgöra vilken den sammantagna effekten kommer att bli. Lagstiftningsprocesserna har varit svåröverblickbara och lagförslagen har presenterats i en ordning som är bakvänd och otillfredsställande, vilket riskerar att leda till en bristfällig lagstiftning. Regeringens arbetssätt har gjort det svårt att granska och bedöma konsekvenserna av alla dessa lagändringar på ett tillförlitligt sätt. Det finns risk för att de effekter vi har erfarit med de s.k. tonårsutvisningarna kan återupprepas inom flera av migrationspolitikens delar. De beslutade förändringarna behöver därför bli föremål för en omedelbar och systematisk uppföljning.
Regeringen bör återkomma med uppföljningar och utvärderingar i enlighet med det anförda.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 5, 12 och 14 samt 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 20 och 22.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Behov av övrig utvärdering och översyn – reservation, ingen omröstning
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 16)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska utvärdera hur Migrationsverkets handläggningstider påverkar vistelsetiden och familjers möjlighet att återförenas, och göra en samlad översyn av förslagen på migrationsområdet.
- De menar att regeringens förslag om vistelsetid för ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning starkt bidrar till att hålla familjer isär under orimligt lång tid, försämrar integrationen och ökar den psykiska belastningen för människor som redan är sårbara.
Visa vad de skrev
”Det kommer att starkt bidra till att hålla familjer isär under en orimligt lång tid, försämra integrationen och öka den psykiska belastningen för människor som redan befinner sig i en sårbar och utsatt situation.”
- De menar att det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör en ordentlig analys av att Migrationsverkets handläggningstider redan i dag innebär en väntetid.
Visa vad de skrev
”Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör en ordentlig analys av hur Migrationsverkets handläggningstider redan i dag utgör en väntetid.”
- De delar remissinstansernas kritik att den höga reformtakten gör det svårt att överblicka de sammantagna konsekvenserna av regeringens reformer på migrationsområdet.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser har återkommande varnat för att den höga reformtakten gör det svårt att överblicka de sammantagna konsekvenserna och att skapa sig en helhetsbild av alla de förestående förändringarna av det migrationsrättsliga systemet.”
- De menar att det behövs en översyn av förslagen på migrationsområdet för att få en samlad analys och harmonisering.
Visa vad de skrev
”Det behöver göras en översyn av förslagen på migrationsområdet för att säkerställa en samlad analys och harmonisering.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vad gäller regeringens förslag om vistelsetid för ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning är vi mycket kritiska till detta. Det kommer att starkt bidra till att hålla familjer isär under en orimligt lång tid, försämra integrationen och öka den psykiska belastningen för människor som redan befinner sig i en sårbar och utsatt situation. Enligt Migrationsverkets egen statistik är handläggningstiden i anknytningsärenden i genomsnitt 15 månader för att bo med en partner, 18 månader för barn som ska bo med en förälder och 24 månader för föräldrar till barn i Sverige. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör en ordentlig analys av hur Migrationsverkets handläggningstider redan i dag utgör en väntetid.
Vidare kan det konstateras att regeringen på kort tid har drivit igenom flera stora reformer på migrationsrättens område. Flera remissinstanser har återkommande varnat för att den höga reformtakten gör det svårt att överblicka de sammantagna konsekvenserna och att skapa sig en helhetsbild av alla de förestående förändringarna av det migrationsrättsliga systemet. Vi delar den kritiken. Det nu aktuella förslaget utgör ytterligare ett exempel på hur regeringen lämnar ett utredningsuppdrag där uppgiften är avgränsad men rättsfrågorna vidsträckta. Det behöver göras en översyn av förslagen på migrationsområdet för att säkerställa en samlad analys och harmonisering.
Regeringen bör återkomma med en utvärdering av hur Migrationsverkets handläggningstider påverkar vistelsetiden och familjers möjlighet att återförenas i Sverige samt en samlad översyn av förslagen på migrationsområdet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 18 och 25.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Skyldighet att betala för tandvård – nya regler för vissa utlänningarProp. 2025/26:300 · beslutad 13 augusti 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om ändrade regler för tandvårdsavgifter och subvention av tandvård, men säger ja till ändringen i patientsäkerhetslagen.
- De menar att den ändrade ordningen medför negativa konsekvenser för munhälsan och tandvårdspersonalens arbetsmiljö.
Visa vad de skrev
”Vi menar att den ändrade ordningen medför bl.a. negativa konsekvenser för munhälsan och tandvårdspersonalens arbetsmiljö”
- De menar att ändringarna ökar komplexiteten och den administrativa bördan för myndigheterna och har andra negativa samhällsekonomiska effekter.
Visa vad de skrev
”ökad komplexitet och administrativ börda för myndigheterna samt andra negativa samhällsekonomiska effekter”
- De menar att ändringarna kan befaras medföra betydande praktiska problem.
Visa vad de skrev
”Ändringarna kan befaras medföra betydande praktiska problem.”
- De ifrågasätter om den föreslagna ordningen är proportionerlig.
Visa vad de skrev
”Vi ifrågasätter även att den föreslagna ordningen är proportionerlig.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I likhet med i stort sett samtliga remissinstanser, däribland Migrationsverket och Socialstyrelsen, avstyrker vi förslagen om ändrade regler för tandvårdsavgifter och subvention av tandvård. Vi menar att den ändrade ordningen medför bl.a. negativa konsekvenser för munhälsan och tandvårdspersonalens arbetsmiljö, ökad komplexitet och administrativ börda för myndigheterna samt andra negativa samhällsekonomiska effekter. Ändringarna kan befaras medföra betydande praktiska problem. Migrationsverket har i sammanhanget bl.a. lyft fram svårigheter med att bedöma vad som ska anses vara skälig ersättning enligt de nya regler som föreslås. Vi ifrågasätter även att den föreslagna ordningen är proportionerlig. Vi anser att riksdagen därmed bör avslå regeringens förslag i dessa delar.
I likhet med majoriteten anser vi att riksdagen bör anta förslaget om ändring i patientsäkerhetslagen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.,
2. lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400),
b) antar regeringens förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:300 punkt 2 och motionerna 2025/26:4210 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkandena 1 och 2, 2025/26:4212 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) och 2025/26:4217 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkandena 1 och 2 samt avslår proposition 2025/26:300 punkterna 1 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Rågsjö (V), Ulrika Westerlund (MP) och Martina Johansson (C).
Frågor om tillstånd – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 2)
Att riksdagen uppmanar regeringen att föreslå en övergångsbestämmelse för vårdgivare som tar över en befintlig verksamhet, att tydliggöra vilka krav tillsynsmyndigheten bör ställa på tandvårdsverksamheter och att se till att tillsynsmyndigheten skyndsamt tar fram en plan för att öka takten i tillståndsprocessen.
- De menar att regeringen bör föreslå en övergångsbestämmelse för vårdgivare som tar över en befintlig verksamhet, för att minska risken för verksamhetsstopp.
Visa vad de skrev
”Jag anser därför att regeringen bör återkomma med förslag om en övergångsbestämmelse för vårdgivare som tar över en befintlig verksamhet, för att minska risken för verksamhetsstopp.”
- De menar att otydliga krav på tandvårdsverksamheter bidrar till långa handläggningstider, och att regeringen bör tydliggöra kraven så att prövningen kan bli mer enhetlig och effektiv.
Visa vad de skrev
”En av de bidragande orsakerna till att tillståndsprocessen hos Ivo tar lång tid är otydligheter om vilka krav som bör ställas på tandvårdsverksamheter för att få ett tillstånd.”
- De menar att regeringen bör se till att tillsynsmyndigheten skyndsamt tar fram en plan för att öka takten i tillståndsprocessen.
Visa vad de skrev
”Jag anser slutligen att regeringen bör se till att tillsynsmyndigheten skyndsamt tar fram en plan för att öka takten i tillståndsprocessen.”
- De menar att de långa handläggningstiderna riskerar att drabba seriösa tandvårdsaktörer och i förlängningen deras patienter.
Visa vad de skrev
”De långa handläggningstiderna riskerar att drabba seriösa tandvårdsaktörer och i förlängningen deras patienter.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag är positiv till regeringens förslag om att förlänga tandvårdsverksamheters tidsfrist för att ansöka om tillstånd hos Ivo. Samtidigt konstaterar jag att Ivos handläggningstider för tillstånd är oacceptabelt långa. De långa handläggningstiderna riskerar att drabba seriösa tandvårdsaktörer och i förlängningen deras patienter.
Ett nytt straffrättsligt påföljdssystemProp. 2025/26:297 · beslutad 13 augusti 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om ett nytt straffrättsligt påföljdssystem.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå propositionen. Vi utvecklar våra respektive skäl för detta i våra särskilda yttranden 1–4.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4213 av Teresa Carvalho m.fl. (S), 2025/26:4223 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1, 2025/26:4229 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) och 2025/26:4230 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) samt avslår proposition 2025/26:297 punkterna 1–33.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C), Ulrika Westerlund (MP), Sanna Backeskog (S) och Lars Isacsson (S).
Förebyggande insatser inom socialtjänsten till skydd för barn och unga vid bristande medverkanProp. 2025/26:295 · beslutad 13 augusti 2026
Regeringens lagförslag – reservation, avstod
Vad ville C i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till att införa elektronisk övervakning (fotboja) för barn från 13 år som social insats och nej till att socialnämnden ska kunna koppla beslut om insatser till föräldrar till vite (böter), men säger ja till regeringens förslag i övrigt.
- De menar att fotboja på barn som inte dömts för brott riskerar att förstärka en kriminell identitet och försvåra socialtjänstens arbete med att bygga relationer.
Visa vad de skrev
”Att sätta fotboja på barn som inte dömts för brott riskerar att förstärka en kriminell identitet och försvåra socialtjänstens relationsskapande arbete.”
- De menar att det saknas vetenskapligt stöd för att elektronisk övervakning är en effektiv förebyggande insats.
Visa vad de skrev
”Dessutom saknas det enligt min mening vetenskapligt stöd för att elektronisk övervakning är en effektiv förebyggande insats.”
- De menar att förslaget är svårförenligt med FN:s barnkonvention.
Visa vad de skrev
”Förslaget är även svårförenligt med barnkonventionen.”
- De menar att vite riskerar att slå hårdast mot familjer som redan lever i ekonomisk och social utsatthet, och att socialtjänsten i stället bör bygga på samarbete, stöd och förtroende.
Visa vad de skrev
”Vite riskerar enligt min mening att slå hårdast mot familjer som redan lever i ekonomisk och social utsatthet. Socialtjänstens arbete med familjer bör enligt min mening bygga på samarbete, stöd och förtroende snarare än bestraffning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Syftet med regeringens förslag är att förebygga och förhindra att barn och unga far illa, vilket jag stöder. Jag ser även positivt på bl.a. förslagen att införa en rätt till tillfällig föräldrapenning för föräldrar som behöver delta i socialtjänstens insatser för sina barn, möjligheten att införa allvarssamtal när unga misstänks för allvarligare brott samt förbättrad samverkan mellan myndigheter för att tidigt upptäcka barn i riskzon. Jag anser dock att propositionen innehåller repressiva och oprövade verktyg som riskerar att skada förtroendet för socialtjänsten och stigmatisera redan utsatta barn, snarare än bygga på de principer om tidiga insatser, tillgänglighet och kunskap som den nya socialtjänstlagen vilar på.
Enligt min mening bör riksdagen avslå regeringens förslag att införa elektronisk övervakning för barn från 13 års ålder som en social insats. Att sätta fotboja på barn som inte dömts för brott riskerar att förstärka en kriminell identitet och försvåra socialtjänstens relationsskapande arbete. Dessutom saknas det enligt min mening vetenskapligt stöd för att elektronisk övervakning är en effektiv förebyggande insats. Förslaget är även svårförenligt med barnkonventionen. Riksdagen bör således avslå regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2026:000) om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas.
Vidare anser jag att regeringens förslag om att socialnämnden ska kunna förena beslut om insatser till vårdnadshavare med vite bör avslås. Vite riskerar enligt min mening att slå hårdast mot familjer som redan lever i ekonomisk och social utsatthet. Socialtjänstens arbete med familjer bör enligt min mening bygga på samarbete, stöd och förtroende snarare än bestraffning. Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag till lag om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas i de delar det avser 8 kap. 1 § och 10 kap. 1 § punkt 3.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till
1. lag om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas i de delar det avser 8 kap. 1 § och 10 kap. 1 § punkt 3 och antar lagförslaget i övrigt,
2. lag om ändring i lagen (2026:000) om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas,
b) antar regeringens förslag till
1. lag om Polismyndighetens behandling av personuppgifter enligt lagen (2026:000) om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas,
2. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,
3. lag om ändring i lagen (2025:1478) om ändring i socialförsäkringsbalken,
4. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,
5. lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten,
6. lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten,
Utredning om att vilja ta emot stöd från socialtjänsten – reservation, avstod
Vad ville C i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tillsätter en utredning om varför vårdnadshavare tackar nej till insatser från socialtjänsten.
- De menar att regeringens underlag har brister när det gäller hur stor andel av föräldrarna och barnen som tackar nej till insatser.
Visa vad de skrev
”Enligt min mening finns det brister i regeringens underlag när det gäller andelen föräldrar och barn som tackar nej till insatser.”
- De menar att man först måste ta reda på varför vårdnadshavare tackar nej, innan nya tvingande metoder införs som kan motverka tillit och relationsskapande arbete i den nya socialtjänstlagen.
Visa vad de skrev
”Det är viktigt att gå till botten med varför vårdnadshavare tackar nej, innan nya repressiva metoder införs som riskerar att motverka grunden om tillit och relationsskapande arbete i den nya socialtjänstlagen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Enligt min mening finns det brister i regeringens underlag när det gäller andelen föräldrar och barn som tackar nej till insatser. Det är viktigt att gå till botten med varför vårdnadshavare tackar nej, innan nya repressiva metoder införs som riskerar att motverka grunden om tillit och relationsskapande arbete i den nya socialtjänstlagen. Regeringen bör därför tillsätta en utredning om varför vårdnadshavare tackar nej till sociala insatser.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4227 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 4 och avslår motion 2025/26:4232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Martina Johansson (C).
Uppföljning och utvärdering av den nya lagen m.m. – reservation, röstade nej
Vad ville C och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen noggrant och systematiskt följer upp den nya lagen och annan socialtjänstlagstiftning för att utvärdera konsekvenser för barn och föräldrar, deltagande och förebyggande arbete.
- De menar att en sådan uppföljning är helt nödvändig för att säkerställa att lagstiftningen inte får negativa effekter.
Visa vad de skrev
”En sådan uppföljning är helt nödvändig för att säkerställa att lagstiftningen inte får negativa effekter”
- De menar att uppföljningen behövs för att ge riksdagen kunskapsbaserat underlag för framtida justeringar.
Visa vad de skrev
”för att ge riksdagen kunskapsbaserat underlag för framtida justeringar”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Enligt vår mening bör regeringen noga och systematiskt följa upp den nya lagen och annan lagstiftning inom socialtjänstområdet för att utvärdera dess konsekvenser för barn och föräldrar, utfall i deltagande och effekter på det förebyggande arbetet. En sådan uppföljning är helt nödvändig för att säkerställa att lagstiftningen inte får negativa effekter och för att ge riksdagen kunskapsbaserat underlag för framtida justeringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4227 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP) och Martina Johansson (C).
För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande för vård av barn och ungaProp. 2025/26:294 · beslutad 13 augusti 2026
Krav på samtycke från barn som fyllt 15 år – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att ett barn som fyllt 15 år själv måste samtycka till att omhändertas för vård på grund av anknytning till familjehemmet, och att regeringen skyndsamt ska återkomma med ett sådant förslag.
- De menar att det inte kan vara barnets bästa att ett barn som fyllt 15 år tvingas bo kvar i ett familjehem mot sin vilja, om de brister i hemförhållandena som låg bakom placeringen inte längre finns.
Visa vad de skrev
”Inte heller vi anser att det kan vara till barnets bästa att ett barn som har fyllt 15 år tvingas bo kvar i ett familjehem mot sin vilja om de brister i hemförhållandena”
- De menar att det vore fel att låta anknytningen till familjehemmet bli en egen grund för tvångsomhändertagande, eftersom det i praktiken stärker familjehemmets ställning på bekostnad av barnets rätt till familjeliv och egen vilja.
Visa vad de skrev
”Det vore fel att låta anknytningen till familjehemmet bli en självständig grund för tvångsomhändertagande som i praktiken stärker familjehemmets ställning på bekostnad av barnets rätt till familjeliv och barnets egen vilja.”
- De menar att flera remissinstanser kritiserade att beslut om omhändertagande på grund av anknytning kan fattas mot ett barns vilja när barnet fyllt 15 år.
Visa vad de skrev
”I remissförfarandet framförde ett antal remissinstanser kritik mot att det ska kunna fattas beslut om ett omhändertagande på grund av anknytning mot barnets vilja när barnet har fyllt 15 år.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En förutsättning för ett omhändertagande för vård på grund av anknytning till familjehemmet ska enligt regeringens förslag vara att det kan antas att placeringen i familjehemmet inte kan fortsätta med samtycke av barnets vårdnadshavare och, om barnet har fyllt 15 år, av barnet själv.
I remissförfarandet framförde ett antal remissinstanser kritik mot att det ska kunna fattas beslut om ett omhändertagande på grund av anknytning mot barnets vilja när barnet har fyllt 15 år. Socialstyrelsen och Rädda Barnen framförde t.ex. att det inte kan vara till barnets bästa att bo kvar om det inte längre finns något vårdbehov och barnet inte vill stanna kvar i familjehemmet.
Inte heller vi anser att det kan vara till barnets bästa att ett barn som har fyllt 15 år tvingas bo kvar i ett familjehem mot sin vilja om de brister i hemförhållandena som var anledningen till den ursprungliga placeringen i familjehemmet inte längre finns. Det vore fel att låta anknytningen till familjehemmet bli en självständig grund för tvångsomhändertagande som i praktiken stärker familjehemmets ställning på bekostnad av barnets rätt till familjeliv och barnets egen vilja.
Vi motsätter oss således regeringens förslag i denna del och anser att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att barnets samtycke ska vara en förutsättning för ett omhändertagande för vård på grund av anknytning till familjehemmet när omhändertagandet avser ett barn som har fyllt 15 år.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4218 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4231 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Gustaf Lantz (S), Karin Rågsjö (V), Agneta Nilsson (S), Dzenan Cisija (S), Ulrika Westerlund (MP) och Martina Johansson (C).
Stöd till vårdnadshavare och föräldrar – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till reservationen: partierna välkomnar det stärkta stödet till vårdnadshavare och föräldrar, men vill att regeringen också återkommer med förslag som stärker kontakten mellan barnet och dess biologiska föräldrar när det är till barnets bästa.
- De menar att stöd till vårdnadshavare och föräldrar kan ha stor betydelse för att de ska finnas kvar i barnets liv och att det förbättrar möjligheterna till återförening på sikt.
Visa vad de skrev
”Att vårdnadshavare och föräldrar får stöd kan ha stor betydelse för att de ska finnas kvar i det omhändertagna barnets liv, vilket bidrar till förutsättningarna för en återförening på sikt.”
- De menar att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som stärker möjligheten till kontakt mellan barnet och dess biologiska föräldrar när det är till barnets bästa.
Visa vad de skrev
”bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag som stärker möjligheten till kontakt mellan barnet och dess biologiska föräldrar när det är till barnets bästa.”
- De menar att det saknas en viktig aspekt i regeringens förslag: att stödet fullt ut måste utgå från barnets bästa och barnets rätt till en uppväxt fri från våld.
Visa vad de skrev
”En aspekt som saknas i regeringens förslag om stärkt stöd till vårdnadshavare och föräldrar är att stödet fullt ut måste utgå från barnets bästa och barnets rätt till en uppväxt fri från våld.”
- De menar att regeringen utöver sitt myndighetsuppdrag bör vidta åtgärder för att öka socialnämndens kunskap om våld och våldsutsatthet.
Visa vad de skrev
”Utöver detta bör regeringen vidta åtgärder för att öka socialnämndens kunskap om våld och våldsutsatthet som ett led i arbetet med att stärka stödet till vårdnadshavare och föräldrar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Sänkt straffbarhetsålder till 14 år för allvarliga brott – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till att sänka straffbarhetsåldern till 14 år.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag i de delar som handlar om en sänkning av straffbarhetsåldern till 14 år. Vi utvecklar våra skäl för detta i våra särskilda yttranden 2, 3 och 4.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår
a) regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 1 kap. 6 §,
b) regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken,
c) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare i de delar det avser 1 a, 38 e och 38 f §§ och rubriken närmast före 38 e §,
d) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,
e) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:621) om misstankeregister,
f) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:621) om misstankeregister,
g) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,
h) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,
i) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet,
j) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet,
k) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område,
l) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område,
m) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning i de delar det avser 7 b §,
n) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning,
o) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4211 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:4222 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:4228 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:293 punkterna 1 i denna del, 2, 4 i denna del, 5, 10, 11, 13, 14, 18, 19, 23, 24, 25 i denna del, 26 och 27.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C) och Ulrika Westerlund (MP).
Förslag om ungdomsreduktion och straffmaximum m.m. – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger nej till att höja straffmaximum till fängelse i 18 år för barn under 18 år, men säger ja till att minska ungdomsreduktionen för lagöverträdare under 18 år och att avskaffa den för dem som har fyllt 18 år.
- De menar att det är svårt att överblicka vilka konsekvenser förslagen om ändrad ungdomsreduktion kan få tillsammans med andra straffrättsliga reformer.
Visa vad de skrev
”Det är svårt att få en överblick över vilka konsekvenser förslagen om förändrad ungdomsreduktion, i kombination med andra straffrättsliga reformer, kan leda till.”
- De menar att det saknas underlag för att bedöma hur ofta förslagen, särskilt tillsammans med dubbla straff och skärpta straffskalor, leder till att omyndiga döms till fängelse.
Visa vad de skrev
”Det saknas underlag med bedömningar av i vilken utsträckning förslagen, särskilt i kombination med lagändringarna om dubbla straff och skärpta straffskalor, kommer att leda till att omyndiga döms till fängelse.”
- De menar att det också saknas en analys av hur mycket längre fängelsestraffen kan bli.
Visa vad de skrev
”Det saknas också en analys av hur mycket längre fängelsestraffen kan bli.”
- De menar att det redan i dag finns utrymme att döma ut stränga straff, upp till 14 år, för allvarliga brott.
Visa vad de skrev
”Redan i dag finns det utrymme att döma ut stränga straff, upp till 14 år, för allvarliga brott.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är svårt att få en överblick över vilka konsekvenser förslagen om förändrad ungdomsreduktion, i kombination med andra straffrättsliga reformer, kan leda till. Det gäller såväl förslagets konsekvenser för barn från 15 års ålder som – om straffbarhetsåldern sänks – för barn från 14 års ålder. Det saknas underlag med bedömningar av i vilken utsträckning förslagen, särskilt i kombination med lagändringarna om dubbla straff och skärpta straffskalor, kommer att leda till att omyndiga döms till fängelse. Det saknas också en analys av hur mycket längre fängelsestraffen kan bli.
Förslag om ungdomsvård – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger nej till att ta bort ungdomsvård för unga myndiga och till att avskaffa möjligheten att förena ungdomsvård med ungdomstjänst eller böter, och att regeringen återkommer med lagförslag om följdändringar.
- De menar att det är fel att ta bort ungdomsvård för unga myndiga och att avskaffa möjligheten att förena ungdomsvård med ungdomstjänst eller böter.
Visa vad de skrev
”Vi anser att det är fel att ta bort ungdomsvård för unga myndiga samt att avskaffa möjligheten att förena ungdomsvård med ungdomstjänst eller böter.”
- De menar, liksom Åklagarmyndigheten, att påföljdssystemet behöver ge utrymme att välja påföljder som är väl avvägda efter den enskildes behov, inte minst för att förhindra återfall i brott.
Visa vad de skrev
”I likhet med Åklagarmyndigheten ser vi ett behov av att påföljdssystemet ger utrymme att välja påföljder som är väl avvägda i förhållande till den enskildes behov, inte minst i syfte att förhindra återfall i brottslighet.”
- De menar att möjligheten att använda vård enligt LVU, lagen om vård av unga, som grund för ungdomsvård talar för att behålla påföljden.
Visa vad de skrev
”att sådan vård kan användas som grund för påföljden ungdomsvård, talar därtill för att behålla möjligheten att använda denna påföljd.”
- De menar att en person som begår brott efter 18 års ålder men före 21 års ålder kan behöva en samlad vårdinsats för att förebygga återfall.
Visa vad de skrev
”En person som begår brott efter det att han eller hon fyllt 18 år men innan 21 års ålder kan därmed ha behov av en samlad vårdinsats i återfallsförebyggande syfte.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det är fel att ta bort ungdomsvård för unga myndiga samt att avskaffa möjligheten att förena ungdomsvård med ungdomstjänst eller böter. I likhet med Åklagarmyndigheten ser vi ett behov av att påföljdssystemet ger utrymme att välja påföljder som är väl avvägda i förhållande till den enskildes behov, inte minst i syfte att förhindra återfall i brottslighet. Att det är möjligt att besluta om vård enligt LVU för den som har fyllt 18 år men inte 20 år, och att sådan vård kan användas som grund för påföljden ungdomsvård, talar därtill för att behålla möjligheten att använda denna påföljd. Vi noterar även att socialtjänsten har ansvar för unga personer fram till dess att de fyller 21 år. En person som begår brott efter det att han eller hon fyllt 18 år men innan 21 års ålder kan därmed ha behov av en samlad vårdinsats i återfallsförebyggande syfte.
Förslag om registrering av en fällande dom i mål om bevistalan – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger nej till att en fällande dom i mål om bevistalan registreras i belastningsregistret, och i stället ber regeringen utreda ett nationellt register för sådana domar enligt LUL, lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.
- De menar att en registrering i belastningsregistret får mycket negativa konsekvenser för individen och allvarligt kan försvåra återanpassningen till samhället, bland annat genom att begränsa möjligheterna till utbildning och arbete.
Visa vad de skrev
”I likhet med Civil Rights Defenders anser vi att en registrering i belastningsregistret har mycket negativa konsekvenser för individen och allvarligt kan hämma återanpassningen till samhället, bl.a. genom att begränsa möjligheterna till utbildning och arbete.”
- De vill i stället ha ett nationellt register för domar i mål om bevistalan enligt LUL, för att kunna samordna sociala insatser, till exempel mellan kommuner.
Visa vad de skrev
”I syfte att samordna sociala insatser, exempelvis mellan kommuner, vill vi i stället se ett nationellt register för domar i mål om bevistalan enligt LUL.”
- De menar att det bör utredas vilken myndighet som lämpligen bör ansvara för ett sådant nytt register om bevistalan.
Visa vad de skrev
”Det bör utredas vilken myndighet som lämpligen bör ha ansvaret för ett sådant nytt register om bevistalan.”
- De menar att ett sådant register skulle kunna göra det möjligt att ge adekvat stöd från samhället.
Visa vad de skrev
”Ett sådant register skulle kunna möjliggöra adekvat stöd från samhället.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi kan inte ställa oss bakom förslaget om att en dom i vilken domstolen funnit det utrett att barnet har begått brottet ska registreras i belastningsregistret. I likhet med Civil Rights Defenders anser vi att en registrering i belastningsregistret har mycket negativa konsekvenser för individen och allvarligt kan hämma återanpassningen till samhället, bl.a. genom att begränsa möjligheterna till utbildning och arbete. I syfte att samordna sociala insatser, exempelvis mellan kommuner, vill vi i stället se ett nationellt register för domar i mål om bevistalan enligt LUL. Ett sådant register skulle kunna möjliggöra adekvat stöd från samhället. Det bör utredas vilken myndighet som lämpligen bör ha ansvaret för ett sådant nytt register om bevistalan. Sammanfattningsvis bör riksdagen därför avslå regeringens förslag i den del som handlar om att en fällande dom i mål om bevistalan ska registreras i belastningsregistret. Samtidigt bör riksdagen rikta ett tillkännagivande till regeringen om att tillsätta en utredning om ett nationellt register för domar i mål om bevistalan enligt LUL.
Skärpta villkor för friskolesektornProp. 2025/26:292 · beslutad 13 augusti 2026
Anpassad reglering för idéburna organisationer och mindre huvudmän – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med förslag som anpassar ekonomiska krav och tillståndsprövning så att idéburna skolor utan vinstsyfte och mindre skolhuvudmän inte missgynnas jämfört med stora skolkoncerner.
- De menar att förslagen gynnar redan etablerade skolkoncerner och att regeringen därmed cementerar skolmarknaden och driver på bildandet av ett oligopol.
Visa vad de skrev
”Vi menar att förslagen i propositionen gynnar redan etablerade skolkoncerner, vilket gör att regeringen i praktiken cementerar skolmarknaden och driver på bildandet av ett oligopol.”
- De menar att redan etablerade skolkoncerner inte träffas av de tillfälliga begränsningarna och kan fortsätta föra skolpeng till andra kommuner och länder.
Visa vad de skrev
”Redan etablerade skolkoncerner berörs inte av tillfälliga begränsningar och får fortsätta slussa skolpeng till andra kommuner och länder.”
- De menar att kapitalstarka skolkoncerner får fördelar medan mindre huvudmän och idéburna aktörer får svårare att etablera sig och utveckla sin verksamhet.
Visa vad de skrev
”Kapitalstarka skolkoncerner som byggt upp stora tillgångar under flera år av vinstjakt får fördelar, medan mindre huvudmän och idéburna aktörer får svårare att etablera sig och utveckla sina verksamheter.”
- De menar att ett förbud mot att föra över värden för alla enskilda huvudmän riskerar att drabba idéburna verksamheter som inte skapar de problem som regleringen ska motverka.
Visa vad de skrev
”Ett värdeöverföringsförbud som omfattar samtliga enskilda huvudmän riskerar därför att träffa även verksamheter som inte ger upphov till de problem som regleringen syftar till att motverka.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi menar att förslagen i propositionen gynnar redan etablerade skolkoncerner, vilket gör att regeringen i praktiken cementerar skolmarknaden och driver på bildandet av ett oligopol. Redan etablerade skolkoncerner berörs inte av tillfälliga begränsningar och får fortsätta slussa skolpeng till andra kommuner och länder. Det blir dessutom svårare för nya konkurrenter och idéburna skolor att uppfylla förslagen på skärpta regler för ekonomiska krav på huvudmän. Kapitalstarka skolkoncerner som byggt upp stora tillgångar under flera år av vinstjakt får fördelar, medan mindre huvudmän och idéburna aktörer får svårare att etablera sig och utveckla sina verksamheter. Regeringens förslag driver därmed skolmarknaden mot ökad konsolidering och ett oligopol av skolkoncerner snarare än att motverka vinstjakt.
Vi vill lyfta fram risken för att värdeöverföringsförbud får oproportionerliga konsekvenser för idéburna huvudmän. Dessa bedriver verksamhet utan vinstsyfte och har i regel inte möjlighet att dela ut överskott till ägare. Ett värdeöverföringsförbud som omfattar samtliga enskilda huvudmän riskerar därför att träffa även verksamheter som inte ger upphov till de problem som regleringen syftar till att motverka. Regeringen bör därför analysera konsekvenserna för idéburna huvudmän särskilt och överväga undantag eller en anpassad reglering som tar hänsyn till deras associationsform och verksamhetens särart.
Vi föreslår att regeringen återkommer med förslag som säkerställer att ekonomiska krav och tillståndsprövning inom friskolesektorn utformas så att idéburna aktörer och mindre huvudmän inte missgynnas i förhållande till stora skolkoncerner.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5 och 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Niels Paarup-Petersen (C), Robert Olesen (S) och Mats Berglund (MP).
Undantag från kravet på särredovisning för idéburna organisationer – reservation, röstade nej (partiets ledamöter röstade olika)
Vad ville C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att undanta idéburna skolor från kravet på särredovisning, men att deras redovisning ska vara öppen och transparent, samtidigt som särredovisning behövs för att kontrollera värdeöverföringar.
- De menar att ett generellt krav på särredovisning för alla huvudmän med flera enheter är symbolpolitik som skapar onödig administration utan att lösa det egentliga problemet.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om ett generellt särredovisningskrav för alla huvudmän som driver mer än en enhet är dock ett exempel på symbolpolitik som skapar onödig administration utan att träffa det verkliga problemet.”
- De menar att idéburna skolor inte är vinstdrivande och därför liknar kommunala huvudmän, som är undantagna från kravet.
Visa vad de skrev
”Idéburna skolor är per definition inte vinstdrivande, i likhet med kommunala huvudmän som är undantagna från kravet.”
- De menar att kravet för idéburna aktörer bara innebär ökad administration och kostnader som måste tas från den pedagogiska verksamheten.
Visa vad de skrev
”För dem medför kravet i stället enbart en ökad administrativ börda och kostnader som måste tas från den pedagogiska verksamheten.”
- De menar att nedläggningar av små idéburna skolor skulle vara förödande, särskilt på landsbygden där skolorna ofta är ryggraden i lokalsamhället och ibland det enda skolalternativet.
Visa vad de skrev
”Detta skulle vara förödande, särskilt för landsbygden där dessa skolor ofta är ryggraden i lokalsamhället och många gånger är det enda skolalternativet eller en av få valmöjligheter.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi ser ett behov av förslaget om särredovisning för att kontrollera värdeöverföringar. Särredovisning är en förutsättning för ökad transparens och för att kunna utöva tillsyn. Regeringens förslag om ett generellt särredovisningskrav för alla huvudmän som driver mer än en enhet är dock ett exempel på symbolpolitik som skapar onödig administration utan att träffa det verkliga problemet. Idéburna skolor är per definition inte vinstdrivande, i likhet med kommunala huvudmän som är undantagna från kravet. Idéburna skolor drivs oftast av stiftelser eller föreningar vars syfte är att återinvestera eventuella överskott i verksamheten. De har sällan de komplexa koncernstrukturer som kravet på särredovisning är avsett att granska. Det finns därför inte samma behov av särredovisning för dessa aktörer.
Utvärdering av lagändringarnas konsekvenser – reservation, röstade nej
Vad ville C och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen utvärderar lagändringarnas konsekvenser för marknadsstrukturen och för små aktörers fortlevnad två år efter att lagen trätt i kraft, under 2029.
- De menar att de skärpta kraven ökar den administrativa bördan och riskerar att påverka stora och små aktörer olika.
Visa vad de skrev
”De skärpta kraven i propositionen medför en ökad administrativ börda. Det finns en stor risk att stora och små aktörer påverkas olika av regeringens förslag.”
- De menar att större aktörer och koncerner med mer resurser och juridisk kompetens sannolikt klarar lagändringarna bättre, vilket kan slå ut mindre huvudmän.
Visa vad de skrev
”Större aktörer och koncerner med större administrativa resurser, juridisk kompetens och stordriftsfördelar kommer sannolikt att klara av dessa lagändringar bättre än små, idéburna eller lokalt förankrade aktörer.”
- De menar att förslaget riskerar att cementera den befintliga skolmarknaden och leda till att ett fåtal stora koncerner dominerar friskolemarknaden.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag riskerar leda till en cementering av den befintliga skolmarknaden. Resultatet skulle kunna bli en oligopolbildning där ett fåtal stora koncerner dominerar friskolemarknaden.”
- De menar att en sådan utveckling vore förödande för valfriheten och skulle motverka den mångfald av pedagogiska inriktningar som friskolereformen var tänkt att ge.
Visa vad de skrev
”Det vore förödande ur ett valfrihetsperspektiv och skulle motverka den mångfald av pedagogiska inriktningar som friskolereformen ursprungligen syftade till.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
De skärpta kraven i propositionen medför en ökad administrativ börda. Det finns en stor risk att stora och små aktörer påverkas olika av regeringens förslag. Större aktörer och koncerner med större administrativa resurser, juridisk kompetens och stordriftsfördelar kommer sannolikt att klara av dessa lagändringar bättre än små, idéburna eller lokalt förankrade aktörer. Detta kan leda till en utslagning av mindre huvudmän.
Sveriges utrikes underrättelsetjänstProp. 2025/26:290 · beslutad 13 augusti 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till regeringens lagförslag, men att lagarna ska börja gälla vid en tidpunkt efter den 1 januari 2027 som regeringen bestämmer i stället för den 1 januari 2027.
- De menar att skyndsamhet har prioriterats framför att beslut fattas i rätt ordning när den nya underrättelsemyndigheten byggs upp.
Visa vad de skrev
”I uppbyggandet av en ny underrättelsemyndighet har skyndsamhet prioriterats på bekostnad av en beslutsgång där beslut fattas i rätt ordning.”
- De menar att regeringen har budgeterat för och börjat bygga den nya myndigheten innan riksdagen har godkänt lagstiftningen som behövs för att inrätta den.
Visa vad de skrev
”Regeringen har valt att budgetera för och inleda uppbyggnadsarbetet av den nya myndigheten utan att ha riksdagens godkännande av den lagstiftning som behövs för att inrätta myndigheten.”
- De menar att den militära underrättelsetjänsten redan har börjat avlövas innan de rättsliga förutsättningarna för den nya myndigheten är på plats.
Visa vad de skrev
”Detta innebär i praktiken att den militära underrättelsetjänsten redan har börjat avlövas innan de rättsliga förutsättningarna för den nya myndigheten är på plats.”
- De menar att riskerna för underrättelseförmågan måste tas på stort allvar och att regeringen därför bör få bestämma en lämplig tidpunkt efter den 1 januari 2027.
Visa vad de skrev
”De uppenbara riskerna för underrättelseförmågan måste tas på stort allvar, och av det skälet bör regeringen ges mandat att besluta om en lämplig tidpunkt för ikraftträdande efter den 1 januari 2027.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag ställer mig i likhet med övriga utskottsledamöter bakom regeringens lagförslag, men jag invänder mot regeringens val av datum för ikraftträdande av lagförslagen.
I ett mycket allvarligt säkerhetsläge är det av yttersta vikt att Sverige har en väl fungerande underrättelseförmåga. Jag är mycket kritisk till hur regeringen har hanterat den här reformen. I uppbyggandet av en ny underrättelsemyndighet har skyndsamhet prioriterats på bekostnad av en beslutsgång där beslut fattas i rätt ordning. Jag känner oro för att den underrättelseförmåga vi behöver kan sjunka när den snarare behöver upprätthållas och stärkas. Regeringen har valt att budgetera för och inleda uppbyggnadsarbetet av den nya myndigheten utan att ha riksdagens godkännande av den lagstiftning som behövs för att inrätta myndigheten. Detta innebär i praktiken att den militära underrättelsetjänsten redan har börjat avlövas innan de rättsliga förutsättningarna för den nya myndigheten är på plats. Budgeten är antagen utan att riksdagen haft möjlighet att ta ställning till den lagstiftning som behövs för att myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet. Därmed finns det goda skäl att hävda att regeringens sätt att inrätta en ny underrättelsemyndighet brister i demokratiskt hänseende. Om riksdagen skulle avslå propositionen skulle Sverige stå utan en fungerande underrättelseverksamhet eftersom överflyttningen i praktiken redan inletts. Jag bedömer därför i detta läge att den överflyttning som inletts måste fortgå. Det enda ansvarsfulla alternativet för riksdagen blir att godkänna regeringens lagförslag.
Men jag invänder mot valet av datum för ikraftträdande av lagförslagen. Försvarsmakten behöver ha en egen underrättelseförmåga och den förmåga som förlorats genom denna reform behöver snarast möjligt återtas. För att säkerställa att inte underrättelseverksamhetens förmåga minskar under övergångsperioden måste därför frågan om ikraftträdande från den 1 januari 2027 bli föremål för särskilda överväganden. De uppenbara riskerna för underrättelseförmågan måste tas på stort allvar, och av det skälet bör regeringen ges mandat att besluta om en lämplig tidpunkt för ikraftträdande efter den 1 januari 2027.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om behandling av personuppgifter vid Sveriges utrikes underrättelsetjänst med den ändringen att lagen ska träda i kraft den dag efter den 1 januari 2027 som regeringen bestämmer,
2. lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning med den ändringen att lagen ska träda i kraft den dag efter den 1 januari 2027 som regeringen bestämmer,
3. lag om ändring i lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet med den ändringen att lagen ska träda i kraft den dag efter den 1 januari 2027 som regeringen bestämmer,
4. lag om ändring i lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter med den ändringen att lagen ska träda i kraft den dag efter den 1 januari 2027 som regeringen bestämmer,
Uppföljning av lagstiftningen – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och C i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att följa upp lagstiftningen om Sveriges utrikes underrättelsetjänst under nästa mandatperiod.
- De menar att lagstiftningen behöver följas upp eftersom det fanns brister i processen när myndigheten inrättades.
Visa vad de skrev
”mot bakgrund av bristerna i processen för att inrätta myndigheten”
- De menar att det finns en risk för att Sverige förlorar underrättelseförmåga.
Visa vad de skrev
”risken för att Sverige förlorar underrättelseförmåga”
- De menar att behovet av insyn och tillsyn inte har besvarats.
Visa vad de skrev
”det obesvarade behovet av insyn och tillsyn”
- De menar att myndighetens namn är otydligt och att det i sig kan medföra risker.
Visa vad de skrev
”myndighetens otydliga namn och de risker som detta i sig kan medföra”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att den nu aktuella lagstiftningen bör följas upp under den kommande mandatperioden mot bakgrund av bristerna i processen för att inrätta myndigheten, risken för att Sverige förlorar underrättelseförmåga, det obesvarade behovet av insyn och tillsyn samt myndighetens otydliga namn och de risker som detta i sig kan medföra.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4207 av Kerstin Lundgren och Mikael Larsson (båda C) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Håkan Svenneling (V) och Anna Lasses (C).
Övriga frågor – reservation, avstod (partiets ledamöter röstade olika)
Vad ville C i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ändrar namnet på den nya myndigheten till Sveriges utrikesunderrättelsemyndighet enligt Lagrådets förslag och till att riksdagen får bättre insyn i myndighetens verksamhet.
- De menar att det namn som regeringen har valt är missvisande eftersom verksamheten ska bedrivas i Sverige.
Visa vad de skrev
”Det namn som regeringen har valt för den nya myndigheten är missvisande då verksamheten ska bedrivas i Sverige.”
- De menar att det finns en risk att myndighetens verksamhet politiseras om insyn inte säkerställs.
Visa vad de skrev
”Om insyn inte säkerställs finns det en risk att myndighetens verksamhet politiseras.”
- De menar att det finns skäl att överväga ett underrättelsetillsynsutskott, liknande det Finland har, för riksdagens tillsyn över den civila och militära underrättelsetjänsten.
Visa vad de skrev
”Det finns skäl att överväga att inrätta ett underrättelsetillsynsutskott i likhet med vad Finland har.”
- De menar att hanteringen av känsliga uppgifter riskerar att tangera eller till och med överskrida kraven på skydd för medborgarnas personliga integritet och säkerhet.
Visa vad de skrev
”Denna hantering riskerar att tangera och i värsta fall överskrida de krav som kan ställas för skydd av medborgares personliga integritet och säkerhet”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag anser att regeringen bör ändra myndighetens namn i enlighet med Lagrådets förslag till Sveriges utrikesunderrättelsemyndighet. Det namn som regeringen har valt för den nya myndigheten är missvisande då verksamheten ska bedrivas i Sverige. Till bilden hör också att risker kan uppstå när ytterligare steg tas för inrikes övervakning. Om insyn inte säkerställs finns det en risk att myndighetens verksamhet politiseras. Det skulle potentiellt hota vissa av de värden som myndigheten är satt att försvara.
Skärpta regler om uppsikt och förvar
Ett betänkande om 2 propositioner (beslutad 17 juni 2026): 2025/26:229, 2025/26:265
Regeringens lagförslag i de delar som avser vilandeförklaring – röstade nej
Barn och andra utsatta personer – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska se till att förvar som används för barn är trygga och anpassade för barn, att Migrationsverket får i uppdrag att se till att barn på förvar får sin rätt till lek och familjeliv, och att regeringen bör säkerställa villkoren för kvinnor och hbtqi-personer i förvar.
- De menar att regeringens förslag inte fullt ut lever upp till barnkonventionens krav att barn bara får frihetsberövas i absoluta undantagsfall och under kortast möjliga tid.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag lever inte fullt ut upp till de höga krav som barnkonventionen ställer på att frihetsberövande av barn endast får ske i absoluta undantagsfall och under kortast möjliga tid.”
- De menar att om ett barn ändå måste tas i förvar så måste lokalerna vara trygga, anpassade och stimulerande, med tillgång till utemiljö och meningsfulla aktiviteter.
Visa vad de skrev
”Lokalerna måste vara trygga, anpassade och stimulerande. Det måste finnas tillgång till utemiljö och natur och möjlighet till meningsfulla aktiviteter.”
- De menar att regeringen bör ge Migrationsverket i uppdrag att se till att barn på förvar får sin rätt till lek och familjeliv tillgodosedd.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför ge Migrationsverket i uppdrag att säkerställa att barn som befinner sig på ett förvar får sin rätt till lek och familjeliv tillgodosedd.”
- De menar att regeringen också bör säkerställa villkoren för kvinnor och hbtqi-personer i förvaren, bland annat genom personal med hög kompetens och säkra boendealternativ vid hot.
Visa vad de skrev
”Det handlar om att säkerställa personal med hög kompetens om hbtqi-personers livsvillkor och våldsutsatthet samt att det finns tillgång till säkra boendealternativ inom förvaren som kan separera individer vid en hotbild.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag lever inte fullt ut upp till de höga krav som barnkonventionen ställer på att frihetsberövande av barn endast får ske i absoluta undantagsfall och under kortast möjliga tid. Att frihetsberöva barn är en extremt ingripande åtgärd med bevisat negativa konsekvenser för barnets hälsa och utveckling.
Om ett barn, i ett absolut undantagsfall, ändå måste tas i förvar är det oacceptabelt att detta sker i en miljö som inte är anpassad för ett barns behov. Lokalerna måste vara trygga, anpassade och stimulerande. Det måste finnas tillgång till utemiljö och natur och möjlighet till meningsfulla aktiviteter. Regeringen måste säkerställa att förvar som används för barn är fullt ut barnsäkrade och barnanpassade. Det måste också finnas en tydlig skyldighet för Migrationsverket att aktivt säkerställa att barn som befinner sig på ett förvar får sina rättigheter enligt barnkonventionen tillgodosedda. Detta inkluderar rätten till lek och fritid och rätten att upprätthålla kontakten med sin familj. Regeringen bör därför ge Migrationsverket i uppdrag att säkerställa att barn som befinner sig på ett förvar får sin rätt till lek och familjeliv tillgodosedd.
Slutligen bör regeringen säkerställa villkoren för kvinnor och hbtqi-personer i förvaren. Det handlar om att säkerställa personal med hög kompetens om hbtqi-personers livsvillkor och våldsutsatthet samt att det finns tillgång till säkra boendealternativ inom förvaren som kan separera individer vid en hotbild.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4160 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 1–4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
En mer ändamålsenlig reglering av etikprövning av forskning som avser människorProp. 2025/26:260 · beslutad 17 juni 2026
Etikprövningslagens framtida utformning – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att granskningsbeslut ska kunna överklagas och att regeringen ska verka för nationellt samordnade riktlinjer och tillsätta en utredning om ett sammanhållet regelverk för forskningsetik.
- De menar att det är djupt problematiskt och hotar rättssäkerheten att granskningsbeslut inte ska kunna överklagas.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om att granskningsbesluten inte ska kunna överklagas är djupt problematiskt och riskerar att underminera rättssäkerheten för landets forskare.”
- De menar att ett kritiskt utlåtande från en statlig nämnd i praktiken kan förstöra en forskares möjligheter till anslag, publicering och samarbeten.
Visa vad de skrev
”Ett kritiskt utlåtande från en statlig nämnd, även om det formellt saknar rättsverkan, kan i praktiken få förödande konsekvenser för forskarens möjlighet att få anslag, publicera sig och delta i samarbeten.”
- De menar att det inte är förenligt med en modern rättsstat och akademisk frihet att neka rätt till oberoende prövning i domstol.
Visa vad de skrev
”Att i ett sådant läge neka rätten till en oberoende prövning i domstol menar jag inte är förenligt med en modern rättsstat och principerna om akademisk frihet.”
- De menar att regeringen bör tillsätta en utredning som tar ett helhetsgrepp om den forskningsetiska regleringen.
Visa vad de skrev
”Jag anser därför att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att ta ett helhetsgrepp om den forskningsetiska regleringen, i syfte att skapa ett sammanhållet, förutsägbart och rättssäkert system som omfattar all typ av forskning där etiska överväganden är centrala.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag om att granskningsbesluten inte ska kunna överklagas är djupt problematiskt och riskerar att underminera rättssäkerheten för landets forskare. Det är en allvarlig brist. Ett kritiskt utlåtande från en statlig nämnd, även om det formellt saknar rättsverkan, kan i praktiken få förödande konsekvenser för forskarens möjlighet att få anslag, publicera sig och delta i samarbeten. Att i ett sådant läge neka rätten till en oberoende prövning i domstol menar jag inte är förenligt med en modern rättsstat och principerna om akademisk frihet. Den fria forskningen kräver trygga och förutsägbara villkor för forskarna. Att införa en ordning där en myndighet kan rikta kritik som i värsta fall kan förstöra ens karriär utan möjlighet till överklagan är ett steg i fel riktning.
Regeringens förslag är ett etappmål, men det räcker inte. I stället anser jag att regeringen bör verka för nationellt samordnade och vägledande riktlinjer. Vidare anser jag att en framtida reglering måste ta ett bredare grepp som inte bara omfattar forskning på människor, utan även adresserar de snabbt växande etiska frågorna kring exempelvis AI, djurförsök och hantering av stora datamängder. En sammanhållen och förutsägbar lagstiftning anser jag är en förutsättning för att stärka Sveriges position som en ledande och ansvarsfull forskningsnation. Jag anser därför att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att ta ett helhetsgrepp om den forskningsetiska regleringen, i syfte att skapa ett sammanhållet, förutsägbart och rättssäkert system som omfattar all typ av forskning där etiska överväganden är centrala.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4156 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Madeleine Atlas (C).
Krav på kommunala lantmäterimyndigheters ärendehanteringssystemProp. 2025/26:257 · beslutad 17 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om krav på kommunala lantmäterimyndigheters ärendehanteringssystem, även om de delar synen att systemen behöver kunna kommunicera och vara användarvänliga.
- De menar att ökad centralisering hämmar lokal utvecklingskraft och att mer ansvar och makt över samhällsbyggandet bör utgå från lokala förhållanden.
Visa vad de skrev
”En ökad centralisering av verksamheten hämmar lokal utvecklingskraft och därför bör mer ansvar och makt över samhällsbyggandet utgå från lokala förhållanden.”
- De menar att regeringens förslag kan ses som ett smygförstatligande av all lantmäteriverksamhet.
Visa vad de skrev
”Men regeringens förslag kan betraktas som ett smygförstatligande av all lantmäteriverksamhet.”
- De menar att det behövs fler kommunala lantmäterimyndigheter, inte färre.
Visa vad de skrev
”Min uppfattning är att det behövs fler snarare än färre sådana myndigheter.”
- De menar att förslaget leder till monopol på tekniska system, vilket kan ge högre kostnader, sämre teknisk utveckling och mindre anpassning till lokala förhållanden.
Visa vad de skrev
”Förslaget leder dessutom till monopol för tekniska system. Detta kan väntas leda till ökade kostnader, svag teknisk utveckling och bristande möjlighet till anpassning efter lokala förhållanden.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag anser att det behöver underlättas för kommuner att starta egna lantmäterimyndigheter. En ökad centralisering av verksamheten hämmar lokal utvecklingskraft och därför bör mer ansvar och makt över samhällsbyggandet utgå från lokala förhållanden. Regeringens förslag går i motsatt riktning.
Jag delar visserligen regeringens uppfattning att de tekniska systemen behöver kunna kommunicera med varandra och att verksamheten ska vara så användarvänlig som möjligt. Men regeringens förslag kan betraktas som ett smygförstatligande av all lantmäteriverksamhet.
Vissa remissinstanser anför att förslaget försvårar processen att inrätta kommunala lantmäterimyndigheter. Min uppfattning är att det behövs fler snarare än färre sådana myndigheter.
Förslaget leder dessutom till monopol för tekniska system. Detta kan väntas leda till ökade kostnader, svag teknisk utveckling och bristande möjlighet till anpassning efter lokala förhållanden. Kunskapen om konkurrensens betydelse för utveckling stöder det resonemanget. Flera remissinstanser delar dessa kritiska synpunkter.
Mot den bakgrunden anser jag att riksdagen bör avslå propositionen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4165 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:257.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C).
Lagstiftningens framtida utformning – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag och i stället ber regeringen att utreda frågan och återkomma med ett nytt lagförslag.
- De menar att flera remissinstanser ifrågasätter att det ska vara obligatoriskt att använda Lantmäteriets system, eftersom det kan hämma utveckling, innovation och alternativa lösningar.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser delar mina kritiska synpunkter på förslaget och ifrågasätter bl.a. att det ska vara obligatoriskt att använda Lantmäteriets ärendehanteringssystem och handläggningsstöd och framhåller att detta riskerar att hämma utveckling, innovation och alternativa lösningar.”
- De menar att ärendet inte har beretts tillräckligt och att ekonomiska, juridiska och praktiska aspekter behöver granskas mer.
Visa vad de skrev
”Vissa remissinstanser anser också att ärendet inte har beretts tillräckligt och efterfrågar ytterligare granskning av ekonomiska, juridiska och praktiska aspekter.”
- De menar att det är regeringens uppgift att utreda frågan och återkomma till riksdagen med ett nytt lagförslag.
Visa vad de skrev
”Det är regeringens uppgift att göra en sådan utredning och att återkomma till riksdagen med ett nytt lagförslag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Som framgår av reservation 1 föreslår jag att riksdagen ska avslå regeringens förslag. Flera remissinstanser delar mina kritiska synpunkter på förslaget och ifrågasätter bl.a. att det ska vara obligatoriskt att använda Lantmäteriets ärendehanteringssystem och handläggningsstöd och framhåller att detta riskerar att hämma utveckling, innovation och alternativa lösningar.
Vissa remissinstanser anser också att ärendet inte har beretts tillräckligt och efterfrågar ytterligare granskning av ekonomiska, juridiska och praktiska aspekter. Jag anser därför att frågan om kommunala lantmäteriers användning av ärendehanteringssystem och andra tekniska handläggningsstöd bör utredas. Det är regeringens uppgift att göra en sådan utredning och att återkomma till riksdagen med ett nytt lagförslag.
En ny mottagandelagProp. 2025/26:229 · beslutad 17 juni 2026
Undantag från krav på arbetstillstånd – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att asylsökande bara ska få arbeta utan arbetstillstånd efter en viss tid i Sverige.
- De menar att förslaget kan leda till sämre integration och etablering.
Visa vad de skrev
”Förslaget om att asylsökande endast ska ges rätt att arbeta utan arbetstillstånd först efter en viss tid i Sverige kan leda till försämrad integration och etablering.”
- De menar att det är viktigt att ny lagstiftning inte leder till mer gängkriminalitet och utnyttjande av svart arbetskraft.
Visa vad de skrev
”Dessutom är det viktigt att ny lagstiftning inte leder till att gängkriminalitet och utnyttjande av svart arbetskraft ökar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Förslaget om att asylsökande endast ska ges rätt att arbeta utan arbetstillstånd först efter en viss tid i Sverige kan leda till försämrad integration och etablering. Dessutom är det viktigt att ny lagstiftning inte leder till att gängkriminalitet och utnyttjande av svart arbetskraft ökar. Regeringens förslag i den del som avser undantag från kravet på arbetstillstånd bör därmed avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till mottagandelag i de delar det avser 5 kap. 5 §.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4080 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 5 och avslår proposition 2025/26:229 punkt 1 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Madeleine Atlas (C), Annika Hirvonen (MP) och Magdalena Sundqvist (S).
Områdesbegränsning – reservation, ingen omröstning
Vad ville C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger nej till förslaget om områdesbegränsning i den nya mottagandelagen.
- De menar att förslaget om områdesbegränsning är oproportionerligt och utgör en oacceptabel inskränkning av rörelsefriheten och rätten till privat- och familjeliv.
Visa vad de skrev
”Förslaget om områdesbegränsning är oproportionerligt och utgör en oacceptabel inskränkning av rörelsefriheten och rätten till privat- och familjeliv.”
- De menar att närvarokontroller och anmälningsskyldighet är tillräckliga för att nå syftet, så områdesbegränsning behövs inte.
Visa vad de skrev
”Förslagen om närvarokontroller och anmälningsskyldighet är tillräckliga i detta syfte.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Dagens system för mottagande av asylsökande har brister som bidrar till segregation och utanförskap. Att skapa ett mer ordnat mottagande där staten tar ett tydligare helhetsansvar och där boendet som huvudregel sker på anläggningsboenden är nödvändigt och ett steg i rätt riktning. Regeringens förslag är därför i grunden välkomna. Förslaget till ny mottagandelag innehåller dock delar som är problematiska och som riskerar att motverka syftet om ett humant och rättssäkert mottagande. Förslaget om områdesbegränsning är oproportionerligt och utgör en oacceptabel inskränkning av rörelsefriheten och rätten till privat- och familjeliv. Förslagen om närvarokontroller och anmälningsskyldighet är tillräckliga i detta syfte. Regeringens förslag i den del som avser områdesbegränsning bör därmed avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till mottagandelag i de delar det avser 4 kap. 1 och 2 §§.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4089 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2 och avslår proposition 2025/26:229 punkt 1 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Madeleine Atlas (C) och Annika Hirvonen (MP).
Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen – reservation, ingen omröstning
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag som ger kommunerna en lagstadgad och tydlig rätt att bevilja ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen, bland annat i akuta situationer.
- De menar att kommunerna behöver en lagstadgad och tydlig rätt att bevilja ekonomiskt bistånd, bland annat i akuta situationer.
Visa vad de skrev
”Kommuner behöver ha en lagstadgad och tydlig rätt att kunna bevilja ekonomiskt bistånd i bl.a. akuta situationer.”
- De menar att det skapar osäkerhet att regeringen vill ta bort kommunernas möjlighet, även om kommunerna ska kunna ge frivilligt bistånd.
Visa vad de skrev
”Även om regeringen anser att kommuner ska ha kvar en möjlighet att ge frivilligt bistånd skapar detta en osäkerhet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att kommunernas möjlighet att bevilja ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen ska tas bort för personer som omfattas av mottagandelagen. Även om regeringen anser att kommuner ska ha kvar en möjlighet att ge frivilligt bistånd skapar detta en osäkerhet. Kommuner behöver ha en lagstadgad och tydlig rätt att kunna bevilja ekonomiskt bistånd i bl.a. akuta situationer. Regeringen bör återkomma med förslag om detta.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4089 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Madeleine Atlas (C) och Annika Hirvonen (MP).
Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbrukProp. 2025/26:242 · beslutad 16 juni 2026
Tydliggörande av samrådsplikten – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 3)
Att riksdagen, även om partiet i grunden kan stödja att kopplingen mellan avverkningsanmälan och samråd tas bort, säger ja till att regeringen snarast redogör för vilka principer och typer av åtgärder som i framtiden ska kräva samråd enligt miljöbalken, så att hela förslaget går att ta ställning till.
- De menar att det är oklart när förordningen och vägledningen ska vara klara och att ingen därför vet när reformen träder i kraft.
Visa vad de skrev
”När den förordningen och vägledningen ska ha arbetats fram framgår däremot inte. I praktiken är det därmed ingen som vet när reformen kommer att träda i kraft.”
- De menar att regeringen inte kan redogöra för vilka skogsbruksåtgärder som ska kräva samråd, så det går inte att säga vilka konsekvenserna blir.
Visa vad de skrev
”I och med att regeringen inte kan redogöra för vilka skogsbruksåtgärder som i framtiden faktiskt ska kräva samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken går det inte heller att säga vilka konsekvenserna blir av reformen.”
- De menar att skogsägarna utan en tydlig lista eller vägledning från regeringen hamnar i ett rättsligt vakuum och riskerar att anmäla i onödan eller att omedvetet bryta mot lagen.
Visa vad de skrev
”Utan en tydlig lista eller vägledning från regeringen lämnas skogsägarna i ett rättsligt vakuum, med risken att en anmälan görs i onödan eller, ännu värre, att man omedvetet bryter mot lagen.”
- De menar att flera remissinstanser, bland dem Skogsstyrelsen, har pekat på risken för ökad otydlighet.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser, däribland Skogsstyrelsen, har pekat på risken för ökad otydlighet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Hanteringen av den förändrade samrådsplikten är ett flagrant exempel på att regeringen inte har prioriterat skogsfrågorna. Att ta bort kopplingen mellan en avverkningsanmälan och en anmälan för samråd är i grunden en reform som jag och mitt parti kan sympatisera med eftersom den har potential att minska onödig byråkrati. Regeringens genomförande framstår dock som ett hafsverk som riskerar att skapa stor osäkerhet för landets skogsägare.
Regeringen föreslår att ändringen ska genomföras först när det finns regelverk och myndighetsvägledning på plats som förtydligar vilka åtgärder som framöver ska omfattas av krav på samråd enligt miljöbalken. När den förordningen och vägledningen ska ha arbetats fram framgår däremot inte. I praktiken är det därmed ingen som vet när reformen kommer att träda i kraft. I och med att regeringen inte kan redogöra för vilka skogsbruksåtgärder som i framtiden faktiskt ska kräva samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken går det inte heller att säga vilka konsekvenserna blir av reformen. Man överlämnar helt till Skogsstyrelsen att ta fram nya allmänna råd utan att ge några politiska riktlinjer.
Detta är ett oacceptabelt sätt att hantera en lagstiftning som direkt påverkar enskildas äganderätt och rättssäkerhet. Flera remissinstanser, däribland Skogsstyrelsen, har pekat på risken för ökad otydlighet. Utan en tydlig lista eller vägledning från regeringen lämnas skogsägarna i ett rättsligt vakuum, med risken att en anmälan görs i onödan eller, ännu värre, att man omedvetet bryter mot lagen. Detta är motsatsen till ett tydligt och förutsägbart regelverk. Regeringen bör därför snarast redogöra för vilka principer och vilka typer av åtgärder som i framtiden ska utlösa samrådsplikten så att det går att ta ställning till hela förslaget. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4145 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Helena Lindahl (C).
Produktionshöjande åtgärder och miljöhänsyn – reservation, avstod
Vad ville C i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen skyndsamt återkommer med ett sammanhållet paket av produktionshöjande åtgärder för svenskt skogsbruk.
- De menar att propositionen är otillräcklig och att regeringen inte har prioriterat skogsfrågorna tillräckligt under mandatperioden.
Visa vad de skrev
”Propositionen är dock otillräcklig och regeringen har inte prioriterat skogsfrågorna så mycket som den borde under innevarande mandatperiod.”
- De menar att centrala förslag för att öka produktionen och klimatnyttan skjuts på en oviss framtid när de i stället bereds vidare.
Visa vad de skrev
”Dessa ska i stället i stor utsträckning beredas vidare, vilket får till följd att förslag som är centrala för att öka produktionen och klimatnyttan skjuts på en oviss framtid.”
- De menar att propositionen borde ha innehållit ett mer sammanhållet paket av produktionshöjande åtgärder som kombinerar rådgivning, investeringar och modern skogsskötsel.
Visa vad de skrev
”Jag och mitt parti hade förväntat oss att propositionen skulle innehålla ett mer sammanhållet paket av produktionshöjande åtgärder från slutbetänkandet som kombinerar rådgivning, investeringar och modern skogsskötsel.”
- De menar att man måste vara beredd att öka den hållbara tillväxten och uttaget från skogarna om Sverige ska klara av att ersätta fossilbaserade drivmedel och material med förnybara och inhemskt producerade alternativ.
Visa vad de skrev
”Om Sverige ska klara av att ersätta fossilbaserade drivmedel och material med förnybara och inhemskt producerade alternativ måste vi också vara beredda att öka den hållbara tillväxten och uttaget från våra skogar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I propositionen lägger regeringen fram ett antal förslag som syftar till att förenkla för Sveriges skogsägare. Förslagen ligger i linje med mitt partis politik och är i grunden efterlängtade. Förslagen kommer från skogsutredningens delbetänkande. Det var en gedigen utredning med uppdrag att föreslå åtgärder för att stärka äganderätten och främja ett aktivt och hållbart skogsbruk. Propositionen är dock otillräcklig och regeringen har inte prioriterat skogsfrågorna så mycket som den borde under innevarande mandatperiod. Inte minst det sena tillsättandet av skogsutredningen har lett till att regeringen inte har kunnat ta tillvara utredningens alla bra förslag och bedömningar på ett tillfredsställande och sammanhållet sätt.
Skärpta regler om utvisning på grund av brottProp. 2025/26:235 · beslutad 16 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, avstod (partiets ledamöter röstade olika)
Vad ville C i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att åklagare ska tvingas yrka på utvisning, men säger ja till resten av lagförslaget.
- De menar att allmänhetens förtroende för både åklagare och domstolar kan skadas när åklagare tvingas göra yrkanden som domstolarna sedan oftast avslår.
Visa vad de skrev
”att allmänhetens förtroende för både åklagare och domstolar skadas när åklagare tvingas att framställa utsiktslösa yrkanden som domstolarna sedan regelmässigt avslår”
- De menar att det skulle förlänga handläggningstiderna och öka kostnaderna för brottmålsprocesserna.
Visa vad de skrev
”Det skulle dessutom förlänga handläggningstiderna och öka kostnaderna för brottmålsprocesserna.”
- De menar att åklagare skulle kunna tvingas yrka på utvisning i situationer där det skulle strida mot Sveriges internationella åtaganden.
Visa vad de skrev
”åklagare kunna tvingas att yrka på utvisning i situationer där ett sådant beslut skulle strida mot Sveriges internationella åtaganden”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag om att stärka återreseförbuden, att brottslighetens allvar ska ges större tyngd i domstolarnas intresseavvägning, att allmänna domstolar inte längre ska beakta verkställighetshinder vid själva utvisningsprövningarna samt att uppehålls- och arbetstillstånd upphör att gälla när beslut om utvisning vinner laga kraft är samtliga nödvändiga och rimliga förändringar för en mer ordnad migrationspolitik.
När det gäller regeringens förslag om en yrkandeplikt för åklagare är dock risken uppenbar att allmänhetens förtroende för både åklagare och domstolar skadas när åklagare tvingas att framställa utsiktslösa yrkanden som domstolarna sedan regelmässigt avslår. Det skulle dessutom förlänga handläggningstiderna och öka kostnaderna för brottmålsprocesserna. Vidare skulle åklagare kunna tvingas att yrka på utvisning i situationer där ett sådant beslut skulle strida mot Sveriges internationella åtaganden.
Regeringens förslag bör därför avslås i fråga om yrkandeplikt för åklagare.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 8 a kap. 8 § och antar lagförslaget i övrigt.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4095 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3 och bifaller delvis proposition 2025/26:235 och motionerna 2025/26:4090 av Tony Haddou m.fl. (V) och 2025/26:4097 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C).
Utlänningar som kom till Sverige innan de fyllde 15 år – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att skärpa vissa krav, men säger nej till att helt ta bort hänsynen till en i princip livslång vistelse i Sverige, och att personer som kom hit innan de fyllde 15 år och har vistats här i minst fem år ska få lättnader vid särskilt ömmande skäl, samt att regeringen ska återkomma med ett sådant förslag.
- De menar att det är oproportionerligt att helt ta bort hänsynen till en i princip livslång vistelse i Sverige.
Visa vad de skrev
”Det är dock oproportionerligt att som regeringen föreslår helt ta bort hänsynen till en i princip livslång vistelse i Sverige.”
- De menar att personer som kom hit innan de fyllde 15 år och har vistats i Sverige i minst fem år bör få lättnader vid särskilt ömmande skäl.
Visa vad de skrev
”Personer som kom hit innan de fyllde 15 år och som har vistats i Sverige i minst fem år bör få lättnader vid särskilt ömmande skäl.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Anknytning till Sverige har tidigare vägt för tungt i förhållande till brotts allvar. Det är därför rimligt att skärpa vissa krav. Det är dock oproportionerligt att som regeringen föreslår helt ta bort hänsynen till en i princip livslång vistelse i Sverige. Personer som kom hit innan de fyllde 15 år och som har vistats i Sverige i minst fem år bör få lättnader vid särskilt ömmande skäl. Regeringen bör återkomma med ett sådant förslag.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4095 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4 och avslår motion 2025/26:4097 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C).
Utvärdering – reservation, ingen omröstning
Vad ville C och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska utvärdera de skärpta reglerna från 2022 om utvisning på grund av brott och hur regeringens nuvarande förslag förhåller sig till andra ändringar inom migrationsområdet.
- De menar att regeringen bör utvärdera om de skärpta reglerna från 2022 har fått effekt, med ett brett mandat att analysera hur reglerna tillämpas, och sedan föreslå nödvändiga förändringar.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör återkomma med en utvärdering av om 2022 års skärpta regler om utvisning på grund av brott fått effekt”
- De menar också att regeringen bör utvärdera hur det nuvarande förslaget förhåller sig till andra ändringar inom migrationsområdet, för att kunna överblicka konsekvenserna.
Visa vad de skrev
”Vidare bör regeringen låta genomföra en utvärdering av hur regeringens nu aktuella förslag förhåller sig till övriga ändringar inom migrationsområdet för att överblicka konsekvenser av dem”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen bör återkomma med en utvärdering av om 2022 års skärpta regler om utvisning på grund av brott fått effekt, med ett brett mandat att analysera hur dagens regler tillämpas, och därefter föreslå nödvändiga förändringar för att stärka och förtydliga regelverket.
Vidare bör regeringen låta genomföra en utvärdering av hur regeringens nu aktuella förslag förhåller sig till övriga ändringar inom migrationsområdet för att överblicka konsekvenser av dem.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4095 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 5 och 2025/26:4097 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Straffvärdegräns och en skyldighet för domstolar att på eget initiativ besluta om utvisning – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med förslag om att utvisning vid brott med påföljd strängare än böter men mildare än sex månaders fängelse bara ska kunna ske vid systematiska upprepade brott över tid, och om att domstolar själva ska pröva frågan om utvisning.
- De menar att regeringens förslag om att ett enskilt, mer bagatellartat brott ska kunna leda till utvisning är ogenomtänkt och oproportionerligt.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om att ett enskilt, mer bagatellartat brott skulle kunna vara utvisningsgrundande är ogenomtänkt och oproportionerligt.”
- De menar att det för brott med påföljd strängare än böter men mildare än sex månaders fängelse bör krävas systematiska upprepade brott över tid för att utvisning ska bli aktuell.
Visa vad de skrev
”det för de som döms för brott med en påföljd som är strängare än böter men mildare än sex månaders fängelse bör krävas att det rör sig om systematiska upprepade brott över tid”
- De menar att det är mer rättssäkert och effektivt att domstolarna själva prövar frågan om utvisning när förutsättningarna är uppfyllda, i stället för att åklagare måste yrka på det.
Visa vad de skrev
”Det är ett mer rättssäkert och effektivt system än den yrkandeplikt som kommer att åläggas åklagare enligt regeringens förslag.”
- De menar att domstolar bör ha skyldighet att på eget initiativ besluta om utvisning.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför återkomma med förslag om domstolars skyldighet att på eget initiativ besluta om utvisning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag om att ett enskilt, mer bagatellartat brott skulle kunna vara utvisningsgrundande är ogenomtänkt och oproportionerligt. Regeringen bör därför återkomma med ett förslag om att det för de som döms för brott med en påföljd som är strängare än böter men mildare än sex månaders fängelse bör krävas att det rör sig om systematiska upprepade brott över tid för att utvisning ska kunna blir aktuellt.
Ersättning vid rådighetsinskränkningar till följd av artskyddetProp. 2025/26:230 · beslutad 16 juni 2026
Återbetalning av utbetald ersättning – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till förslaget och uppmanar regeringen att se till att reglerna för återbetalning av ersättning är förutsägbara och skäliga och inte skapar en orimlig tioårig osäkerhet för markägare.
- De menar att en tioårig osäkerhet skapar en orimlig situation för den enskilda markägaren, vilket flera remissinstanser har påpekat.
Visa vad de skrev
”Däremot skapar en tioårig osäkerhet en orimlig situation för den enskilda markägaren, vilket flera remissinstanser har påpekat.”
- De menar att reglerna för återbetalning måste vara förutsägbara och präglas av skälighet.
Visa vad de skrev
”Reglerna för återbetalning måste vara förutsägbara och präglas av skälighet.”
- De menar att ett återkrav inte får bli en oproportionerlig börda.
Visa vad de skrev
”Ett återkrav får inte bli en oproportionerlig börda.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Mitt parti och jag välkomnar att regeringen slutligen lägger fram en proposition som syftar till att reglera rätten till ersättning när artskyddet inskränker pågående markanvändning. För mig och mitt parti är det väsentligt att äganderätten värnas, och därför ska det alltid lämnas ersättning till de markägare som får sin markanvändning avsevärt försvårad.
Regeringen föreslår en möjlighet för staten att kräva tillbaka utbetald ersättning inom tio år om förutsättningarna ändras, exempelvis om en skyddad art försvinner från området. Jag och mitt parti ifrågasätter inte principen att staten, för att undvika överkompensation, ska kunna återkräva medel om grunden för ersättningen upphör. Däremot skapar en tioårig osäkerhet en orimlig situation för den enskilda markägaren, vilket flera remissinstanser har påpekat. Reglerna för återbetalning måste vara förutsägbara och präglas av skälighet. Ett återkrav får inte bli en oproportionerlig börda.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4113 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Helena Lindahl (C).
Förhållandet till EU:s statsstödsregler samt tidpunkten för ikraftträdande – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen skyndsamt slutför prövningen mot EU:s statsstödsregler och omedelbart återkommer till riksdagen med besked om datum för när lagändringarna ska träda i kraft.
- De menar att det är anmärkningsvärt att regeringen inte kan ge besked om när lagändringarna ska träda i kraft.
Visa vad de skrev
”En anmärkningsvärd del i propositionen är att regeringen inte kan ge besked om när lagändringarna ska träda i kraft.”
- De menar att regeringen har dragit ut på frågan och först nu inser att en prövning mot EU:s statsstödsregler kan behövas, trots att flera remissinstanser påpekade det redan under remissomgången.
Visa vad de skrev
”Att regeringen har dragit frågan i långbänk och först nu inser att en statsstödsprövning kan vara nödvändig är ett underbetyg eftersom flera remissinstanser påpekade detta redan i remissomgången av den underliggande promemorian.”
- De menar att regeringens senfärdighet innebär en fortsatt ohållbar ovisshet för skogs- och markägare som väntar på besked.
Visa vad de skrev
”För de skogs- och markägare som väntar på besked innebär regeringens senfärdighet en fortsatt ohållbar ovisshet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En anmärkningsvärd del i propositionen är att regeringen inte kan ge besked om när lagändringarna ska träda i kraft. Anledningen är att man nu, i ett sent skede, avser att anmäla förslaget till EU-kommissionen för att pröva dess förenlighet med statsstödsreglerna. Den rättsosäkerhet som markägare levt med har varit känd i många år. Att regeringen har dragit frågan i långbänk och först nu inser att en statsstödsprövning kan vara nödvändig är ett underbetyg eftersom flera remissinstanser påpekade detta redan i remissomgången av den underliggande promemorian. För de skogs- och markägare som väntar på besked innebär regeringens senfärdighet en fortsatt ohållbar ovisshet. Regeringen måste därför skyndsamt slutföra processen med EU-kommissionen och omedelbart återkomma till riksdagen med besked om ett datum för ikraftträdande. Sveriges skogsägare förtjänar bättre än denna fortsatta osäkerhet.
Kärnämneskontroll och bedömningar av överensstämmelse med säkerhets- och strålskyddskrav i verksamhet med strålningProp. 2025/26:167 · beslutad 16 juni 2026
Kärnkraftsaktörers ansvar för kostnader – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att kärnkraftsaktörer alltid själva ska bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring och att de ska reservera kraftigt ökade belopp för detta.
- De menar att en långsiktig utbyggnad av kärnkraft förutsätter att den, liksom andra energikällor, fullt ut kan bära sina egna kostnader.
Visa vad de skrev
”en långsiktig utbyggnad av kärnkraft förutsätter att den, liksom andra energikällor, fullt ut kan bära sina egna kostnader.”
- De menar att den som vill bygga kärnkraft på marknadsmässiga villkor ska vara fri att göra det, men alltid själv bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring.
Visa vad de skrev
”Den aktör som vill bygga kärnkraftverk på marknadsmässiga villkor ska därför vara fri att göra det, men ska alltid själv bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring.”
- De menar att det krävs kraftigt ökade avsättningar, alltså reserverade pengar, från kärnkraftsaktörerna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring.
Visa vad de skrev
”Detta kräver enligt vår uppfattning kraftigt ökade avsättningar från kärnkraftsaktörerna för dessa ändamål.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
När det gäller utbyggnaden av den svenska energiförsörjningen vill vi inledningsvis framhålla att fokus bör ligga på att bygga ut de kraftslag som är billigast och snabbast går att få på plats. Det är dock tydligt att kärnkraften – som inte hör till dessa kraftslag – kommer att vara en del av det framtida energisystemet.
Mot denna bakgrund vill vi understryka att en långsiktig utbyggnad av kärnkraft förutsätter att den, liksom andra energikällor, fullt ut kan bära sina egna kostnader. Den aktör som vill bygga kärnkraftverk på marknadsmässiga villkor ska därför vara fri att göra det, men ska alltid själv bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring. Detta kräver enligt vår uppfattning kraftigt ökade avsättningar från kärnkraftsaktörerna för dessa ändamål.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 33.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Hanna Gunnarsson (V), Mikael Larsson (C) och Emma Berginger (MP).
Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillståndProp. 2025/26:264 · beslutad 15 juni 2026
Begreppet vandel – reservation, röstade nej
Vad ville S och C i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag om att använda begreppet skötsamt och hederligt levnadssätt i stället för vandel vid krav på levnadssätt för uppehållstillstånd.
- De menar att begreppet vandel inte är ett vedertaget juridiskt begrepp och är diffust, oklart och ålderdomligt, vilket skapar rättsosäkerhet för den enskilde.
Visa vad de skrev
”Begreppet vandel är inte ett vedertaget juridiskt begrepp och det är även politiskt diffust, oklart och ålderdomligt. Detta skapar en betydande rättsosäkerhet för den enskilde.”
- De menar att samma begrepp kan användas för krav på levnadssätt vid uppehållstillstånd och att det är rimligt att sträva efter en mer enhetlig och förutsebar begreppsanvändning.
Visa vad de skrev
”Samma begrepp kan användas för krav på levnadssätt vid uppehållstillstånd. Det är rimligt att sträva efter en mer enhetlig och förutsebar begreppsanvändning i migrationslagstiftningen.”
- De menar att praxis har kunnat utvecklas mer kring innebörden av ett skötsamt och hederligt levnadssätt och att förarbetena till det begreppet var mer utförliga än de som nu redovisas för vandelsbegreppet.
Visa vad de skrev
”Praxis har i större utsträckning kunnat utvecklas kring innebörden av ett ”skötsamt och hederligt levnadssätt” och motiven i förarbetena till propositionen om skärpta krav på svenskt medborgarskap var dessutom mer utförliga än de som nu redovisas för vandelsbegreppet.”
- De menar att en stram migrationslagstiftning inte bör innehålla tveksamma inslag som bygger på skiftande moraluppfattningar.
Visa vad de skrev
”En stram migrationslagstiftning gynnas inte av inslag som är tveksamma ur rättssäkerhetssynpunkt och som bygger på skiftande moraluppfattningar om vad som ska anses lämpligt eller olämpligt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Begreppet vandel är inte ett vedertaget juridiskt begrepp och det är även politiskt diffust, oklart och ålderdomligt. Detta skapar en betydande rättsosäkerhet för den enskilde. En stram migrationslagstiftning gynnas inte av inslag som är tveksamma ur rättssäkerhetssynpunkt och som bygger på skiftande moraluppfattningar om vad som ska anses lämpligt eller olämpligt.
Riksdagen har nyligen beslutat att begreppet ”skötsamt och hederligt levnadssätt” ska utgöra grunden för prövningen av förvärv av svenskt medborgarskap. Samma begrepp kan användas för krav på levnadssätt vid uppehållstillstånd. Det är rimligt att sträva efter en mer enhetlig och förutsebar begreppsanvändning i migrationslagstiftningen. Praxis har i större utsträckning kunnat utvecklas kring innebörden av ett ”skötsamt och hederligt levnadssätt” och motiven i förarbetena till propositionen om skärpta krav på svenskt medborgarskap var dessutom mer utförliga än de som nu redovisas för vandelsbegreppet. Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med detta.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4154 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4161 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S) och Niels Paarup-Petersen (C).
Vandelsprövningen – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett nytt förslag om vandelsprövningen – bedömningen av en persons tidigare beteende – som bättre uppfyller kraven på rättssäkerhet, förutsebarhet och rimlig proportion, samtidigt som de håller med om att personer som bryter mot regler ska kunna nekas eller få sitt uppehållstillstånd återkallat.
- De menar att regeringens förslag har allvarliga brister när det gäller rättssäkerhet, rimlig proportion och förutsebarhet.
Visa vad de skrev
”Regeringens proposition uppvisar dock allvarliga brister i fråga om rättssäkerhet, proportionalitet och förutsebarhet.”
- De menar att begreppet vandel är för diffust för att kunna ligga till grund för utvisning.
Visa vad de skrev
”Ett sådant diffust begrepp som vandel ska inte kunna ligga till grund för utvisning.”
- De menar att Lagrådet har riktat skarp kritik mot att regeringen inte har skrivit in vad vandel betyder i lagen, och att en så ingripande åtgärd bör ha tydligt stöd i lag.
Visa vad de skrev
”Lagrådet har riktat skarp kritik mot att regeringen inte valt att kodifiera begreppet vandel i lagtext och uttalar att en så ingripande åtgärd som återkallelse av ett tillstånd bör ha tydligt stöd i lag.”
- De menar att förslagen riskerar att leda till godtycke och skapa stor otrygghet för människor som har byggt sina liv i Sverige.
Visa vad de skrev
”Förslagen riskerar att leda till godtycke och skapar fundamental otrygghet för individer som har byggt sina liv i Sverige.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Att neka eller återkalla ett uppehållstillstånd är en av de mest ingripande åtgärder staten kan vidta mot en enskild. Det ska därför göras med stor noggrannhet och baseras på tydliga, förutsebara och rättssäkra grunder. Det är rimligt att personer som brister i regelefterlevnad bör kunna få sitt uppehållstillstånd nekat eller återkallat. Regeringens proposition uppvisar dock allvarliga brister i fråga om rättssäkerhet, proportionalitet och förutsebarhet. Förslagen riskerar att leda till godtycke och skapar fundamental otrygghet för individer som har byggt sina liv i Sverige. Lagrådet har riktat skarp kritik mot att regeringen inte valt att kodifiera begreppet vandel i lagtext och uttalar att en så ingripande åtgärd som återkallelse av ett tillstånd bör ha tydligt stöd i lag. Trots kraftig kritik väljer regeringen att inte kodifiera begreppets innebörd i lagtext, utan förlitar sig på allmänt hållna formuleringar i förarbetena. Ett sådant diffust begrepp som vandel ska inte kunna ligga till grund för utvisning. Regeringen bör mot denna bakgrund återkomma till riksdagen med ett nytt förslag till vandelsprövningens utformning som stämmer bättre överens med de höga krav på rättssäkerhet, förutsebarhet och proportionalitet som ställs på sådan lagstiftning.
Återkallelse med anledning av icke-brottsligt beteende eller mindre förseelser – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag om att mindre förseelser och icke-brottsligt beteende bara ska kunna leda till återkallelse av uppehållstillstånd i systematiska och återkommande fall, och om en preskriptionstid för mindre allvarlig brottslighet.
- De menar att det för mindre förseelser och icke-brottsligt agerande måste krävas att det rör sig om systematiska och återkommande fall som visar på en uppenbar ovilja att följa svenska lagar och regler.
Visa vad de skrev
”måste det för mindre förseelser och icke-brottsligt agerande krävas att det rör sig om systematiska och återkommande fall som visar på en uppenbar ovilja att följa svenska lagar och regler.”
- De menar att det måste finnas en rimlig bortre gräns för när mindre allvarlig brottslighet kan beaktas och att det därför bör införas en preskriptionstid.
Visa vad de skrev
”Det måste finnas en rimlig bortre gräns för när mindre allvarlig brottslighet kan beaktas. Det bör därför införas en preskriptionstid.”
- De menar att flera remissinstanser har varnat för att förslagen saknar proportionalitet och riskerar att leda till godtyckliga och rättsosäkra bedömningar.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser har varnat för att förslagen saknar proportionalitet och riskerar att leda till godtyckliga och rättsosäkra bedömningar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Propositionen öppnar upp för att även enstaka mindre förseelser eller icke-kriminaliserat beteende ska kunna leda till den mycket ingripande åtgärden att ett uppehållstillstånd återkallas. Flera remissinstanser har varnat för att förslagen saknar proportionalitet och riskerar att leda till godtyckliga och rättsosäkra bedömningar. Det måste finnas en tydlig proportionalitet. Medan det är rimligt att utvisa personer som har begått grova brott, måste det för mindre förseelser och icke-brottsligt agerande krävas att det rör sig om systematiska och återkommande fall som visar på en uppenbar ovilja att följa svenska lagar och regler.
Stärkt återvändandeverksamhetProp. 2025/26:263 · beslutad 15 juni 2026
Nya uppgiftsskyldigheter – reservation, röstade nej
Vad ville S och C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till uppgiftsskyldigheten med två ändringar: att det ska krävas starka skäl att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige och att så kallad sidoinformation inte ska omfattas.
- De menar att beviskravet ”anledning att anta” är för lågt ställt och riskerar att öppna för godtyckliga bedömningar av vilka personer uppgifter ska lämnas om.
Visa vad de skrev
”Som regeringen har utformat förslaget riskerar det att öppna för en godtycklig bedömning av vilka personer uppgifter ska lämnas om.”
- De menar att så kallad sidoinformation, alltså information som inte är direkt relevant för ärendet, inte ska omfattas av uppgiftsskyldigheten.
Visa vad de skrev
”Vi motsätter oss detta och anser således att regeringens förslag bör ändras så att sidoinformation inte omfattas av uppgiftsskyldigheten.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket får en ny skyldighet att lämna uppgifter till Polismyndigheten när det finns anledning att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige. Förslaget om att uppgiftsskyldigheten ska gälla när det finns anledning att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige innebär dock ett lågt ställt beviskrav. Som regeringen har utformat förslaget riskerar det att öppna för en godtycklig bedömning av vilka personer uppgifter ska lämnas om. Vi föreslår därför att uttrycket ”anledning att anta” i regeringens lagförslag byts ut mot ”starka skäl att anta”.
Ett annat allvarligt problem med regeringens förslag är att s.k. sidoinformation ska omfattas av uppgiftsskyldigheten. Sidoinformation kan t.ex. handla om iakttagelser som görs av utlänningen i samband med en inspektion eller förrättning inom ramen för ett särskilt ärende som inte är av direkt relevans för ändamålet med inspektionen eller förrättningen. Vi motsätter oss detta och anser således att regeringens förslag bör ändras så att sidoinformation inte omfattas av uppgiftsskyldigheten.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen antar 17 kap. 6 § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) med den ändringen att
a) uttrycket ”anledning att anta” ska bytas ut mot ”starka skäl att anta”,
b) orden ”som de förfogar över” ska utgå.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4152 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:4159 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och 2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 5, bifaller delvis proposition 2025/26:263 punkt 3 i denna del och avslår motionerna 2025/26:4150 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 i denna del och 2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 i denna del, 2 och 6 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S) och Niels Paarup-Petersen (C).
Ansvaret för att uppgifter lämnas ut och behandlingen av sidoinformation – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med lagförslag som flyttar ansvaret från enskilda tjänstemän och begränsar och tydliggör sidoinformation.
- De menar att ansvar på enskilda tjänstemän riskerar att ge en ohållbar arbetsmiljö, försvåra rekrytering och skada förtroendet mellan medborgare och offentliganställda.
Visa vad de skrev
”Om enskilda tjänstemän blir skyldiga att lämna information riskerar det att skapa en ohållbar arbetsmiljö, försvåra rekrytering till viktiga samhällsfunktioner och skada det grundläggande förtroendet mellan medborgare och offentliganställda.”
- De menar att en arbetsordning kan ändras och därför inte ger det skydd som behövs.
Visa vad de skrev
”En arbetsordning kan dock ändras och ger inte det skydd som krävs.”
- De menar att tolkningsutrymmet måste minskas för att skydda den personliga integriteten och hindra att känslig information sprids i onödan.
Visa vad de skrev
”Tolkningsutrymmet måste minimeras för att värna den personliga integriteten och förhindra att känslig information sprids i onödan.”
- De menar att det behövs särskilda hänsyn för att skydda barns integritet och sätta barnets bästa först.
Visa vad de skrev
”Särskilda hänsyn måste tas för att skydda barns integritet och säkerställa att barnets bästa alltid sätts i första rummet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Om enskilda tjänstemän blir skyldiga att lämna information riskerar det att skapa en ohållbar arbetsmiljö, försvåra rekrytering till viktiga samhällsfunktioner och skada det grundläggande förtroendet mellan medborgare och offentliganställda. Om regeringens lagförslag om nya uppgiftsskyldigheter antas måste ansvaret därför ligga högre upp än på enskilda tjänstemän. Regeringen menar att frågorna får regleras i respektive myndighets arbetsordning samt att den nya uppgiftsskyldigheten inte ger anledning till någon annan ordning i fråga om enskilda tjänstemäns ansvar än den som gäller i dag. En arbetsordning kan dock ändras och ger inte det skydd som krävs. Regeringen bör därför återkomma med ett lagförslag som innebär att en arbetsordning inte får innebära att enskilda tjänstemän ska bära ansvaret för informationsdelningen.
Omhändertagande av elektronisk kommunikationsutrustning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag som begränsar tiden för omhändertagande av mobiltelefoner till som mest en månad, med undantag för Säkerhetspolisen som ska få tre månader, och som gör att en mindre ingripande åtgärd alltid används om den räcker.
- De menar att tidsgränsen på tre månader främst verkar vara motiverad av de långa väntetiderna hos Polismyndigheten.
Visa vad de skrev
”Den föreslagna tid som en mobiltelefon som längst ska kunna vara omhändertagen – tre månader – verkar främst vara motiverad av de långa väntetiderna hos Polismyndigheten.”
- De menar att Lagrådet anser att förslaget i för hög grad öppnar för omhändertaganden som inte uppfyller kravet på proportionalitet.
Visa vad de skrev
”Lagrådet menar att förslaget i alltför hög utsträckning öppnar för omhändertaganden som inte kommer att uppfylla kravet på proportionalitet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Den föreslagna tid som en mobiltelefon som längst ska kunna vara omhändertagen – tre månader – verkar främst vara motiverad av de långa väntetiderna hos Polismyndigheten. Lagrådet menar att förslaget i alltför hög utsträckning öppnar för omhändertaganden som inte kommer att uppfylla kravet på proportionalitet. En omhändertagandetid om förslagsvis högst en månad framstår som rimligare, dock med undantag för Säkerhetspolisen som bör få omhänderta telefoner i tre månader i enlighet med regeringens förslag. Regeringen bör återkomma med förslag om att begränsa omhändertagandetiden och om att en mindre ingripande åtgärd alltid ska användas om den är tillräcklig.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2025/26:4152 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:4159 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
En mer sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillståndProp. 2025/26:251 · beslutad 15 juni 2026
Finansiering av reformen – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med ett förslag där reformen finansieras fullt ut genom omfördelning av medel mellan kommuner och regioner och genom statlig finansiering av de extra kostnader som uppstår för huvudmännen.
- De menar att regeringen bör se till att det finns en tydlig ekonomisk struktur för den omfördelning av resurser som reformen innebär.
Visa vad de skrev
”Enligt vår mening bör regeringen se till att det finns en tydlig ekonomisk struktur för den omfördelning av resurser som reformen innebär.”
- De menar att en tydlig finansiering behövs för att säkerställa en jämlik vård i hela landet och för att en ändrad ansvarsfördelning ska kunna ske.
Visa vad de skrev
”För att säkerställa en jämlik vård i hela landet och för att en ändrad ansvarsfördelning ska kunna ske”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Enligt vår mening bör regeringen se till att det finns en tydlig ekonomisk struktur för den omfördelning av resurser som reformen innebär. För att säkerställa en jämlik vård i hela landet och för att en ändrad ansvarsfördelning ska kunna ske, anser vi att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att reformen fullt ut finansieras genom omfördelning av medel mellan kommuner och regioner samt genom statlig finansiering av de extra kostnader som uppstår för huvudmännen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4155 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:4158 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 1, 2025/26:4177 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 4 och 2025/26:4181 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Nils Seye Larsen (MP), Agneta Nilsson (S), Dzenan Cisija (S), Maj Karlsson (V) och Martina Johansson (C).
En nationell stöd- och samordningsfunktion – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ger Socialstyrelsen eller en annan lämplig myndighet ett tydligt och långsiktigt uppdrag att inrätta en nationell stöd- och samordningsfunktion.
- De menar att det behövs en nationell stöd- och samordningsfunktion för att genomföra reformen.
Visa vad de skrev
”Vi anser att det behövs en nationell stöd- och samordningsfunktion för genomförandet av reformen.”
- De menar att funktionen ska ge vägledning, sprida goda exempel och erbjuda konkret stöd till de ansvariga under hela införandeprocessen.
Visa vad de skrev
”Funktionen ska kunna ge vägledning, sprida goda exempel och erbjuda konkret stöd till huvudmännen under hela införandeprocessen.”
- De menar att en sådan funktion skulle göra att reformen genomförs mer likvärdigt och effektivt över hela landet, med hänsyn till lokala och regionala förutsättningar.
Visa vad de skrev
”Det skulle säkerställa att reformen genomförs på ett mer likvärdigt och effektivt sätt över hela landet, med hänsyn till lokala och regionala förutsättningar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det behövs en nationell stöd- och samordningsfunktion för genomförandet av reformen. Regeringen bör därför ge Socialstyrelsen eller en annan lämplig myndighet ett tydligt och långsiktigt uppdrag att inrätta en sådan funktion. Funktionen ska kunna ge vägledning, sprida goda exempel och erbjuda konkret stöd till huvudmännen under hela införandeprocessen. Det skulle säkerställa att reformen genomförs på ett mer likvärdigt och effektivt sätt över hela landet, med hänsyn till lokala och regionala förutsättningar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4155 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4158 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 2.
Uppföljning och utvärdering av reformen – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att regeringen följer upp reformen mycket noggrant med fokus på resurser, samordning, tillgänglighet, ansvar och finansiering.
- De menar att regeringen bör följa upp reformen mycket noggrant eftersom det finns farhågor om resurser, avsaknad av en nationell stödstruktur och snäva tidsramar.
Visa vad de skrev
”regeringen bör följa upp reformen mycket noggrant mot bakgrund av de farhågor som kommit fram om säkerställande av resurser, avsaknaden av en nationell stödstruktur och de snäva tidsramarna för genomförandet.”
- De menar att uppföljningen ska visa om de avsedda effekterna nås och om personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd faktiskt får mer samordnade insatser.
Visa vad de skrev
”Uppföljningen bör fokusera på om de avsedda effekterna uppnås samt om personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd faktiskt får mer samordnade insatser.”
- De menar att uppföljningen också ska visa om tillgängligheten förbättras och om vård- och stödkedjorna blir mer sammanhållna.
Visa vad de skrev
”Uppföljningen bör också fokusera på om tillgängligheten förbättras samt om vård- och stödkedjorna blir mer sammanhållna.”
- De menar att uppföljningen ska omfatta undanträngningseffekter inom psykiatrin eller socialtjänsten, om ansvarsfördelningen fungerar i praktiken och om finansieringen motsvarar huvudmännens faktiska kostnader.
Visa vad de skrev
”Vidare bör uppföljningen omfatta om reformen leder till undanträngningseffekter inom psykiatrin eller socialtjänsten, om ansvarsfördelningen fungerar i praktiken samt om finansieringen motsvarar huvudmännens faktiska kostnader.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att regeringen bör följa upp reformen mycket noggrant mot bakgrund av de farhågor som kommit fram om säkerställande av resurser, avsaknaden av en nationell stödstruktur och de snäva tidsramarna för genomförandet. Uppföljningen bör fokusera på om de avsedda effekterna uppnås samt om personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd faktiskt får mer samordnade insatser. Uppföljningen bör också fokusera på om tillgängligheten förbättras samt om vård- och stödkedjorna blir mer sammanhållna. Vidare bör uppföljningen omfatta om reformen leder till undanträngningseffekter inom psykiatrin eller socialtjänsten, om ansvarsfördelningen fungerar i praktiken samt om finansieringen motsvarar huvudmännens faktiska kostnader. Reformen bör genomföras och följas upp med ett tydligt jämställdhets- och antidiskrimineringsperspektiv.
Nya lagar om elsystemetProp. 2025/26:240 · beslutad 15 juni 2026
Flexibilitet och obalanser – reservation, röstade nej (partiets ledamöter röstade olika)
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen skyndar på införandet av rollen som leverantör av balanstjänster, dämpar svängningarna i kostnaderna för obalanser i elsystemet och tar fram en enklare modell för efterfrågeflexibilitet, där elanvändare anpassar sin förbrukning efter elnätets behov.
- De menar att rollen som leverantör av balanstjänster måste införas fullt ut för att frigöra flexibilitet från batterier, elbilsladdare och industriprocesser.
Visa vad de skrev
”Denna roll behöver vara fullt införd för att det på allvar ska vara möjligt att frigöra potentialen hos tusentals distribuerade flexibilitetsresurser – såsom batterier, elbilsladdare och industriprocesser.”
- De menar att höga och oförutsägbara kostnader för obalanser i elsystemet gör att en del elproducenter ibland avstår från att producera el.
Visa vad de skrev
”Sedan en ny marknadslösning infördes har dessa kostnader blivit så extremt volatila och oförutsägbara att producenter emellanåt t.o.m. väljer att avstå från att producera el.”
- De menar att regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att skyndsamt utreda och införa åtgärder som dämpar de extrema svängningarna och skapar ett mer förutsägbart system för balansavräkning, det vill säga hur kostnader för obalanser fördelas.
Visa vad de skrev
”Vi anser därför att regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att, i nära samverkan med berörda marknadsaktörer, skyndsamt utreda och införa åtgärder som kan dämpa den extrema volatiliteten och skapa ett mer förutsägbart och stabilt system för balansavräkning.”
- De menar att Svenska kraftnäts modell för ersättning vid efterfrågeflexibilitet är komplex och oklar och riskerar att fördröja utvecklingen av flexibilitet.
Visa vad de skrev
”Den modellen kännetecknas av komplexitet och oklarheter för marknadsaktörerna, vilket riskerar att skapa nya hinder och att fördröja flexibilitetsutvecklingen ytterligare.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det behövs ny lagstiftning på elområdet som ett svar på marknadens snabba utveckling och för att kunna leverera el som möter morgondagens behov. Samtidigt finns det svagheter i arbetet med att ta tillvara möjligheterna till flexibilitet i elsystemet. Det handlar t.ex. om det försenade införandet av rollen som leverantör av balanstjänster (balancing service provider, BSP). Denna roll behöver vara fullt införd för att det på allvar ska vara möjligt att frigöra potentialen hos tusentals distribuerade flexibilitetsresurser – såsom batterier, elbilsladdare och industriprocesser. Den behövs också för att oberoende aggregatorer ska kunna verka på marknaden och bidra till systembalansen. Vi anser därför att regeringen bör vidta omedelbara åtgärder för att påskynda ett fullständigt införande av rollen som BSP och därtill hörande marknadsmodeller.
En annan sak som har en negativ påverkan, inte minst på befintliga eller potentiella mindre elproducenters vilja att leverera viktig förnybar el, är de höga och mycket lynniga obalanskostnaderna. Sedan en ny marknadslösning infördes har dessa kostnader blivit så extremt volatila och oförutsägbara att producenter emellanåt t.o.m. väljer att avstå från att producera el. Vi anser därför att regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att, i nära samverkan med berörda marknadsaktörer, skyndsamt utreda och införa åtgärder som kan dämpa den extrema volatiliteten och skapa ett mer förutsägbart och stabilt system för balansavräkning.
Vi är också mycket tveksam till den kompensationsmodell för efterfrågeflexibilitet som Svenska kraftnät har föreslagit. Den modellen kännetecknas av komplexitet och oklarheter för marknadsaktörerna, vilket riskerar att skapa nya hinder och att fördröja flexibilitetsutvecklingen ytterligare. Förslaget riskerar att hämma utvecklingen av aggregerings- och flexibilitetstjänster i en situation med snabbt ökande elektrifiering och volatila elpriser och då dessa tjänster blir allt viktigare. Resultatet blir att de stora samhällsekonomiska vinster som flexibilitet kan skapa går om intet, samtidigt som hushållens och företagens elräkningar blir allt högre.
Vad som behövs är i stället en enkel och transparent modell som inte skapar onödiga trösklar. Förslaget behöver även justeras ytterligare för att det ska vara möjligt att på ett korrekt sätt fastställa omfattning och beräkningsmetod för den ekonomiska ersättning som ska betalas till elleverantörer för att täcka sådana kostnader som uppstår vid aktivering av efterfrågeflexibilitet. Vi anser att Svenska kraftnät bör få ett nytt uppdrag att ta fram ett regelverk i dessa delar som är inspirerat av länder som framgångsrikt integrerar flexibilitet på marknaden, t.ex. Storbritannien och Estland.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Ny myndighet för miljöprövningProp. 2025/26:238 · beslutad 15 juni 2026
Myndighetens uppdrag – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska vidta åtgärder för att ge den nya miljöprövningsmyndigheten ett bredare och mer samlat ansvar än vad propositionen föreslår.
- De menar att ett stegvis införande med ett begränsat uppdrag riskerar att låsa fast en splittrad struktur och skapa nya administrativa gränser.
Visa vad de skrev
”Att genomföra reformen stegvis och initialt ge myndigheten ett begränsat uppdrag riskerar att cementera en fragmentiserad struktur och skapa nya administrativa gränsdragningar.”
- De menar att flera remissinstanser har avrått från ett stegvis genomförande och i stället förordat att all miljöprövning flyttas till den nya myndigheten.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser har under beredningen av förslaget avrått från ett stegvis genomförande och i stället förordat att all miljöprövning flyttas till den nya myndigheten.”
- De menar att myndigheten bör få ett bredare ansvar som även omfattar de ärenden som i dag är ansökningsmål hos mark- och miljödomstolarna.
Visa vad de skrev
”Miljöprövningsmyndigheten ett bredare ansvar, som även inkluderar de ärenden som i dag är ansökningsmål hos mark- och miljödomstolarna”
- De menar att det är en central del av reformen att renodla domstolarnas roll till att vara en överprövningsinstans och att detta inte bör skjutas på framtiden.
Visa vad de skrev
”Att renodla domstolarnas roll till att vara en överprövningsinstans är en central del av reformen som inte bör skjutas på framtiden.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag innebär att den nya miljöprövningsmyndigheten i ett första skede endast ska ta över de uppgifter som i dag handläggs av länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer. Att genomföra reformen stegvis och initialt ge myndigheten ett begränsat uppdrag riskerar att cementera en fragmentiserad struktur och skapa nya administrativa gränsdragningar. Flera remissinstanser har under beredningen av förslaget avrått från ett stegvis genomförande och i stället förordat att all miljöprövning flyttas till den nya myndigheten. Genom att redan från början ge Miljöprövningsmyndigheten ett bredare ansvar, som även inkluderar de ärenden som i dag är ansökningsmål hos mark- och miljödomstolarna, skapas en myndighet med den samlade expertis och det helhetsgrepp som krävs för att på allvar förkorta handläggningstiderna och öka förutsägbarheten. Att renodla domstolarnas roll till att vara en överprövningsinstans är en central del av reformen som inte bör skjutas på framtiden. Regeringen bör därför vidta åtgärder för att säkerställa att Miljöprövningsmyndigheten ges ett bredare och mer samlat ansvar än vad som föreslås i propositionen. Det medför också vissa svårigheter att ta ställning till införandet av en ny myndighet när man inte vet vilket uppdrag och vilken instruktion denna myndighet så småningom är tänkt att få och hur den kommer att organiseras, resurssättas och bemannas.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4139 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Helena Lindahl (C).
Myndighetens organisation, kompetensförsörjning och finansiering – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen säkerställer en ordnad övergång, långsiktig kompetensförsörjning, regional närvaro och tillräckliga resurser för den nya miljöprövningsmyndigheten.
- De menar att regeringen behöver se till att övergången sker smidigt och att tiden med parallella system begränsas.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför säkerställa en ordnad process där genomförandet sker så smidigt som möjligt och där perioden med parallella system begränsas.”
- De menar att bristande kompetensförsörjning kan göra att reformen får motsatt effekt och leder till längre handläggningstider.
Visa vad de skrev
”Om kompetensförsörjningen brister finns det en påtaglig risk att reformen får motsatt effekt och leder till längre handläggningstider.”
- De menar att den nya myndigheten behöver regional närvaro, till exempel regionala kontor, för att ta tillvara lokala och regionala förutsättningar.
Visa vad de skrev
”Det är därför angeläget att den fortsatta organiseringen säkerställer en regional närvaro, exempelvis genom regionala kontor.”
- De menar att en underfinansierad myndighet riskerar att försvåra och fördröja processerna ytterligare.
Visa vad de skrev
”En underfinansierad ny myndighet kommer sannolikt bara att försvåra och fördröja processerna eftersom myndigheten samtidigt behöver hantera alla andra utmaningar som uppstart av en ny myndighet innebär.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För att klara klimatomställningen och stärka konkurrenskraften behöver miljötillståndsprocesserna bli mer effektiva, förutsägbara och rättssäkra samtidigt som ett högt miljöskydd bibehålls. Mot denna bakgrund ser vi att en ny prövningsmyndighet, rätt utformad, kan bidra till en mer enhetlig och förutsägbar process oavsett var i landet en verksamhet bedrivs. En sådan ordning kan vidare bidra till en mer samlad styrning och uppföljning av tillståndsprocesserna. Samtidigt finns det enligt vår mening flera frågor som regeringen behöver ta ansvar för och hantera för att reformen ska få avsedd effekt. Om dessa inte hanteras finns det en påtaglig risk att reformen inte fyller sitt syfte utan i stället får motsatt effekt.
Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalorProp. 2025/26:218 · beslutad 15 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, avstod
Vad ville C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till förslaget om dubbla straff för brott i kriminella nätverk, säger ja till lagförslagen i övrigt och uppmanar regeringen att återkomma med nödvändiga följdändringar.
- De menar att en ny straffskärpningsregel för brott i kriminella nätverk är överflödig eftersom befintlig lagstiftning redan räcker.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag, som tar sikte på alla brott som har ett visst samband med kriminella nätverk, är överflödigt sett till befintlig lagstiftning.”
- De menar att förslaget är för brett och innehåller vaga begrepp som är svåra att tillämpa och kan träffa brottslighet utanför gängmiljön.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser har gett uttryck för att bestämmelsen innehåller flera vaga och svårtillämpade begrepp som även kan träffa brottslighet utanför gängmiljön.”
- De menar att förslaget inte är begränsat till de allvarligaste brotten utan även omfattar gärningar som är ett led i verksamheten, och att det därför saknas gränser för när dubbelt straff kan tillämpas.
Visa vad de skrev
”Att tillämpningsområdet inte ens är begränsat till de allvarligaste brotten som utgör själva verksamheten, utan även inbegriper gärningar som ingått som ett led i denna, innebär att det helt kommer att saknas gränser för när den dubbla straffskalan blir tillämplig.”
- De menar att förslaget leder till att brottsoffer värderas olika och ifrågasätter hur det kan förenas med regeringens brottsofferperspektiv.
Visa vad de skrev
”Jag är förvånad över att regeringen värderar brottsoffer så olika och ifrågasätter hur förslaget kan överensstämma med regeringens uttalade brottsofferperspektiv.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag instämmer i regeringens bedömning att det finns en tydlig koppling mellan den vinstdrivande brottsligheten och våldsbrottsligheten, och att både våldet och den vinstdrivande brottsligheten drabbar människor, institutioner och näringsliv utanför den kriminella miljön.
Jag säger dock nej till införandet av ytterligare en straffskärpningsregel för brott i kriminella nätverk. Regeringens förslag, som tar sikte på alla brott som har ett visst samband med kriminella nätverk, är överflödigt sett till befintlig lagstiftning. I likhet med flertalet remissinstanser konstaterar jag att det redan i dagens system finns goda möjligheter att ta hänsyn till det sammanhang i vilket en gärning företas, däribland om den begås inom ramen för ett kriminellt nätverk.
Förslaget i sig är därtill alldeles för brett utformat. Flera remissinstanser har gett uttryck för att bestämmelsen innehåller flera vaga och svårtillämpade begrepp som även kan träffa brottslighet utanför gängmiljön. Att tillämpningsområdet inte ens är begränsat till de allvarligaste brotten som utgör själva verksamheten, utan även inbegriper gärningar som ingått som ett led i denna, innebär att det helt kommer att saknas gränser för när den dubbla straffskalan blir tillämplig. Det är varken rättssäkert eller förutsägbart. Förslaget innebär t.ex. att en gängmedlem som misshandlat en annan gängmedlem straffas dubbelt så hårt för den gärningen som om han misshandlat sin hustru på motsvarande sätt. Jag är förvånad över att regeringen värderar brottsoffer så olika och ifrågasätter hur förslaget kan överensstämma med regeringens uttalade brottsofferperspektiv.
Sammanfattningsvis bör riksdagen dels avslå regeringens förslag i de delar det avser dubbla straff för brott i kriminella nätverk, dels rikta ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar som krävs med anledning av de avslagna delarna.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 29 kap. 2 och 2 a §§ samt antar lagförslaget i övrigt,
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i rättegångsbalken,
2. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),
3. lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling,
4. lag om ändring i bidragsbrottslagen (2007:612),
5. lag om ändring i lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott,
6. lag om ändring i lagen (2016:1307) om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden,
7. lag om ändring i subventionsbrottslagen (2025:1267),
c) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:218 punkterna 2–8 och motion 2025/26:4111 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 3 och 4, bifaller delvis proposition 2025/26:218 punkt 1 och avslår motionerna 2025/26:3027 av Noria Manouchi (M) yrkandena 3, 5 och 6, 2025/26:3229 av Marléne Lund Kopparklint (M), 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 16, 2025/26:4114 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:4121 av Lorena Delgado Varas m.fl. (-).
Skärpta straff m.m. – reservation, avstod
Vad ville C i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att höja maximistraffet för att involvera underåriga i brott till 8 år, införa ett synnerligen grovt bedrägeribrott med högre straff, höja straffmaximum för köp av sexuell tjänst och förlänga preskriptionstiden, samt säger nej till att sänka åldern för när man kan straffas till 13 år.
- De menar att man behöver ett perspektivskifte för att komma åt den grova brottsligheten, och att det inte är barnen som ska straffas när vuxensamhället har brustit.
Visa vad de skrev
”Jag och Centerpartiet vill driva igenom ett perspektivskifte för att komma åt den grova brottslighet som gör att barn och unga tvingas att utföra fruktansvärda handlingar. Det är inte barnen som ska straffas när vuxensamhället har brustit.”
- De menar att maximistraffet för att involvera underåriga i brottslighet bör vara 8 år i stället för regeringens förslag på 6 år.
Visa vad de skrev
”Mot bakgrund av detta vill jag skärpa straffet ytterligare för brottet involverande av underårig i brottslighet – från regeringens förslag om ett nytt maximistraff på 6 år till 8 år.”
- De menar att bedrägeribrotten drar in enorma summor till den organiserade brottsligheten men att straffen knappast avskräcker, och att det därför behövs ett synnerligen grovt brott med högre straffskala.
Visa vad de skrev
”Vidare drar bedrägeribrotten in enorma summor till den organiserade brottsligheten, men straffen är knappast avskräckande.”
- De menar att personer som säljer sexuella tjänster ofta är traumatiserade och sargade och kan ha svårt att orka anmäla brott, och att straffmaximum för köp av sexuell tjänst därför bör höjas och preskriptionstiden förlängas.
Visa vad de skrev
”Därtill är personer som säljer sexuella tjänster ofta traumatiserade och sargade och kan ha svårt att orka anmäla brott.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Översyn av brottsbalken och utvärdering – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till en fullskalig konsekvensanalys och utvärdering av alla regeringens lagstiftningsärenden som berör grundläggande principer på straffrättens område; riktade straffskärpningar mot allvarlig brottslighet stöds.
- De menar att Lagrådet har pekat på att en mängd lagförslag på straffrättens område kommer utan att sambanden mellan dem klargörs.
Visa vad de skrev
”Lagrådet konstaterar i sitt yttrande att det lanseras en kaskad av lagstiftningsärenden som delvis berör grundläggande principer på straffrättens område utan att sambanden mellan de olika förslagen blir klargjorda.”
- De menar att det utan en sådan analys är svårt att bedöma om förslagen följer straffrättens grundläggande principer.
Visa vad de skrev
”I avsaknad av en sådan analys blir det förenat med stora svårigheter att bedöma om förslagen är förenliga med de principer som ligger till grund för det straffrättsliga regelsystemet eller om förekommande avvikelser är godtagbara.”
- De menar att lagstiftningen behöver utvärderas för att säkerställa att den faktiskt löser de problem som den syftar till att lösa.
Visa vad de skrev
”jag ser ett stort behov av att utvärdera lagstiftningen för att säkerställa att den faktiskt löser de problem som den syftar till att lösa.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Lagrådet konstaterar i sitt yttrande att det lanseras en kaskad av lagstiftningsärenden som delvis berör grundläggande principer på straffrättens område utan att sambanden mellan de olika förslagen blir klargjorda. I avsaknad av en sådan analys blir det förenat med stora svårigheter att bedöma om förslagen är förenliga med de principer som ligger till grund för det straffrättsliga regelsystemet eller om förekommande avvikelser är godtagbara.
Jag står bakom riktade straffskärpningar som kommer åt allvarlig brottslighet, men jag ser ett stort behov av att utvärdera lagstiftningen för att säkerställa att den faktiskt löser de problem som den syftar till att lösa. I linje med Lagrådets yttrande vill jag se en fullskalig konsekvensanalys av utfallet av alla regeringens lagstiftningsärenden som berör grundläggande principer på straffrättens område.
Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvarProp. 2025/26:217 · beslutad 15 juni 2026
Missbruk av offentlig ställning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag att införa brotten missbruk av offentlig ställning och grovt missbruk av offentlig ställning.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag i den del det gäller införandet av brotten missbruk av offentlig ställning respektive grovt missbruk av offentlig ställning (20 kap. 2 § brottsbalken och 22 d § lagen om offentlig anställning). Vi utvecklar våra skäl för detta i våra särskilda yttranden 1, 2 och 3.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår
a) regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 20 kap. 2 §,
b) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4099 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4112 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:217 punkterna 1 i denna del och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C), Ulrika Westerlund (MP) och Lars Isacsson (S).
Utvärdering av straffskärpningen för grovt tjänstefel – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen utvärderar straffskärpningen för grovt tjänstefel och hur den förhåller sig till grundläggande straffrättsliga principer och det befintliga straffrättsliga systemet.
- De menar att regeringens rättspolitiska reformer behöver granskas ordentligt.
Visa vad de skrev
”Det finns ett stort behov av genomlysning av regeringens rättspolitiska reformer.”
- De menar att de många lagändringarna inom straffrätten har fått hård kritik från Lagrådet.
Visa vad de skrev
”den kaskad av lagändringar som kommit inom straffrätten under mandatperioden och som har mötts av hård kritik från bl.a. Lagrådet”
- De menar att centrala rättsprinciper måste upprätthållas och att konsekvenserna av ny lagstiftning ska utvärderas innan fler reformer genomförs.
Visa vad de skrev
”Gång på gång under mandatperioden har jag belyst vikten av att upprätthålla centrala rättsprinciper, lyssna på rättsväsendets expertis och utvärdera konsekvenserna av ny lagstiftning innan ytterligare reformer genomförs.”
- De menar att regeringen måste lyssna på jurister, lärosäten, rättsväsendet, civilsamhället och expertmyndigheter.
Visa vad de skrev
”Regeringen måste börja lyssna på Sveriges juridiska profession, lärosäten, rättsväsen, civilsamhällesorganisationer och expertmyndigheter.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag vill lyfta fram problematiken när det gäller den kaskad av lagändringar som kommit inom straffrätten under mandatperioden och som har mötts av hård kritik från bl.a. Lagrådet. Det finns ett stort behov av genomlysning av regeringens rättspolitiska reformer. Gång på gång under mandatperioden har jag belyst vikten av att upprätthålla centrala rättsprinciper, lyssna på rättsväsendets expertis och utvärdera konsekvenserna av ny lagstiftning innan ytterligare reformer genomförs. Regeringen måste börja lyssna på Sveriges juridiska profession, lärosäten, rättsväsen, civilsamhällesorganisationer och expertmyndigheter. Jag vill därför att det görs en utvärdering av den föreslagna straffskaleändringen av minimistraffet för grovt tjänstefel och hur den förhåller sig till såväl Sveriges grundläggande straffrättsliga principer och befintliga straffrättsliga system.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4112 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Liljeberg (C).
Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnenProp. 2025/26:168 · beslutad 15 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens lagförslag om säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen.
- De menar att förslaget kringgår kravet på kommunal tillstyrkan och i praktiken kraftigt försvagar kommunernas inflytande över uranbrytning.
Visa vad de skrev
”Därmed kringgås bl.a. kravet på kommunal tillstyrkan för att sådana verksamheter ska få bedrivas, och i praktiken försvagas det kommunala inflytandet över uranbrytning kraftigt.”
- De menar att uranbrytning och hela kärnkraftens produktionskedja medför betydande miljö- och hälsorisker, utöver allvarliga säkerhetsutmaningar.
Visa vad de skrev
”uranbrytning och kärnkraftens hela produktionskedja, utöver allvarliga säkerhetsutmaningar, är förknippade med betydande miljö- och hälsorisker.”
- De menar att ny kärnkraft har mycket höga kostnader, långa ledtider och stora ekonomiska risker för staten och skattebetalarna.
Visa vad de skrev
”Därtill är ny kärnkraft förenad med mycket höga kostnader, långa ledtider och stora ekonomiska risker för staten och skattebetalarna.”
- De menar att förslaget är en del av regeringens ensidiga strävan att underlätta en utbyggnad av kärnkraften i Sverige.
Visa vad de skrev
”Den aktuella propositionen är en del av regeringens ensidiga iver att underlätta en utbyggnad av kärnkraften i Sverige.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Den aktuella propositionen är en del av regeringens ensidiga iver att underlätta en utbyggnad av kärnkraften i Sverige. Till att börja med vill vi framhålla att uranbrytning och kärnkraftens hela produktionskedja, utöver allvarliga säkerhetsutmaningar, är förknippade med betydande miljö- och hälsorisker. Detta gäller från brytning av uran till hantering av radioaktivt avfall. Därtill är ny kärnkraft förenad med mycket höga kostnader, långa ledtider och stora ekonomiska risker för staten och skattebetalarna. Ny kärnkraft riskerar samtidigt att tränga undan snabbare och billigare förnybara alternativ.
I propositionen föreslås att verksamheter för utvinning och bearbetning av kärnämnen klassificeras om från kärnteknisk anläggning till kärnteknisk verksamhet. Därmed kringgås bl.a. kravet på kommunal tillstyrkan för att sådana verksamheter ska få bedrivas, och i praktiken försvagas det kommunala inflytandet över uranbrytning kraftigt. Därmed tas ännu ett beklagligt steg mot att urangruvor etableras i Sverige. En sådan inskränkning av det kommunala självstyret är enligt vår mening inte acceptabel.
Regeringens proposition avstyrks därmed.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3959 av Birger Lahti m.fl. (V) och 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:168 punkterna 1–3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Birger Lahti (V) och Linus Lakso (MP).
Kommunalt inflytande när det gäller utvinning av kärnämnen – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med ett nytt förslag som behåller det kommunala vetot vid utvinning av uran.
- De menar att regeringen går för långt när den helt tar bort det kommunala vetot för utvinning av uran.
Visa vad de skrev
”regeringen går för långt när den väljer att helt ta bort det kommunala vetot när det gäller utvinning av uran”
- De menar att urangruvor kan skapa stor lokal oro och att förslaget inskränker det kommunala självstyret och tar ifrån lokalbefolkningen dess inflytande.
Visa vad de skrev
”Urangruvor riskerar att skapa stor lokal oro, och vi är kritiska till att regeringen på detta sätt inskränker det kommunala självstyret och fråntar lokalbefolkningen dess inflytande.”
- De menar att kommuner, kommunförbund och andra organisationer också är mycket negativa till att det kommunala inflytandet vid uranutvinning inskränks.
Visa vad de skrev
”Denna kritik framförs även av kommuner, kommunförbund och andra organisationer, som är mycket negativt inställda till att det kommunala inflytandet vid utvinning av uran inskränks”
- De menar att den här delen av regeringens förslag varken är motiverad eller proportionerlig.
Visa vad de skrev
”Denna del av regeringens förslag är enligt vår uppfattning varken motiverad eller proportionerlig.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Som framgår av det föregående har vi olika uppfattningar om huruvida riksdagen bör anta regeringens lagförslag. Vi har redogjort för våra skäl i olika reservationer. I detta sammanhang vill vi dock gemensamt understryka att regeringen går för långt när den väljer att helt ta bort det kommunala vetot när det gäller utvinning av uran. Urangruvor riskerar att skapa stor lokal oro, och vi är kritiska till att regeringen på detta sätt inskränker det kommunala självstyret och fråntar lokalbefolkningen dess inflytande.
Förbud mot utvinning av uran – reservation, röstade ja
Vad ville C i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger nej till att återinföra totalförbudet mot utvinning av uran, men med en annan motivering som lyfter fram nyttan av att ta till vara uran som uppstår som biprodukt.
- De menar att det är slöseri med resurser om regelverket inte gör det möjligt att ta till vara uran som uppstår som biprodukt vid annan utvinning.
Visa vad de skrev
”Enligt min mening är det ett slöseri med resurser om regelverket för uranutvinning inte gör det möjligt att ta tillvara uran som uppstår som biprodukt vid annan utvinning.”
- De menar att det blir bättre förutsättningar för vissa gruvprojekt och en starkare försörjning av kritiska råvaror för Sverige och Europa om uran tas till vara i stället för att hanteras som avfall.
Visa vad de skrev
”Att ta tillvara uran i stället för att hantera det som avfall förbättrar också generellt förutsättningarna för vissa gruvprojekt och stärker Sveriges och Europas försörjning av kritiska råvaror.”
- De menar att det bör vara möjligt att utvinna uran som biprodukt utan att helt ta bort förbudet mot uranutvinning, och att regeringen därför borde ha återkommit med ett sådant förslag.
Visa vad de skrev
”Jag framhöll också att detta bör kunna ske utan att helt ta bort förbudet mot uranutvinning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag vill inledningsvis framhålla att nyindustrialiseringen och den gröna omställningen skapar ett behov av att underlätta brytning av kritiska mineral och metaller samt att kunna hantera uran som biprodukt. Enligt min mening är det ett slöseri med resurser om regelverket för uranutvinning inte gör det möjligt att ta tillvara uran som uppstår som biprodukt vid annan utvinning. Att ta tillvara uran i stället för att hantera det som avfall förbättrar också generellt förutsättningarna för vissa gruvprojekt och stärker Sveriges och Europas försörjning av kritiska råvaror.
När förbudet mot utvinning av uran i Sverige togs bort hösten 2025 framförde jag att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som, inom ramen för den då gällande lagstiftningen, möjliggör sekundär utvinning av uran som biprodukt vid annan mineralutvinning. Jag framhöll också att detta bör kunna ske utan att helt ta bort förbudet mot uranutvinning.
Förbud mot brytning i alunskiffer – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till ett förbud mot all gruvbrytning i alunskiffer.
- De menar att all brytning i alunskiffer innebär stora risker för naturen, ekosystemen och den biologiska mångfalden.
Visa vad de skrev
”all brytning i alunskiffer innebär stora risker för naturen, ekosystemen och den biologiska mångfalden”
- De menar att brytning frigör tungmetaller och radioaktiva ämnen som kan läcka ut i vattendrag och sjöar och skada människors hälsa.
Visa vad de skrev
”När alunskiffer bryts frigörs tungmetaller och radioaktiva ämnen. Dessa kan läcka ut i närliggande vattendrag och sjöar, skada naturen på andra sätt och orsaka betydande skador på människors hälsa.”
- De menar att det i dag saknas säkra och beprövade tekniker för storskalig brytning som kan garantera att svavelsyra, tungmetaller och radioaktiva ämnen inte läcker ut.
Visa vad de skrev
”Samtidigt saknas i dag säkra och beprövade tekniker för storskalig brytning som kan garantera att svavelsyra, tungmetaller och radioaktiva ämnen inte läcker ut och förorenar omgivande miljöer, vattendrag, sjöar och samhällen.”
- De menar att brytning i alunskiffer leder till omfattande koldioxidutsläpp till följd av förkolningsprocesser.
Visa vad de skrev
”Beräkningar visar dessutom att brytning i alunskiffer leder till omfattande koldioxidutsläpp till följd av förkolningsprocesser.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi kan inledningsvis konstatera att all brytning i alunskiffer innebär stora risker för naturen, ekosystemen och den biologiska mångfalden. När alunskiffer bryts frigörs tungmetaller och radioaktiva ämnen. Dessa kan läcka ut i närliggande vattendrag och sjöar, skada naturen på andra sätt och orsaka betydande skador på människors hälsa.
Kommunalt inflytande när det gäller brytning i alunskiffer – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att införa ett kommunalt veto mot brytning i alunskiffer och tillkännager för regeringen att den skyndsamt ska återkomma med en tidsplan för när reglerna kan vara på plats.
- De menar att brytning i alunskiffer kan få stora konsekvenser för närområdet och skapa stor lokal oro.
Visa vad de skrev
”Brytning i alunskiffer är en verksamhet som kan få betydande konsekvenser för närområdet och skapa stor lokal oro.”
- De menar att lokalbefolkningen självklart ska ha inflytande, och att kommunerna därför ska få ett veto som avgör om sådan verksamhet får bedrivas.
Visa vad de skrev
”Vi anser därför att det bör införas ett kommunalt veto som avgör om sådana verksamheter ska få bedrivas.”
- De menar att regeringen trots löften om en utredning ännu inte har lagt fram några konkreta åtgärder.
Visa vad de skrev
”Vi kan konstatera att regeringen hittills inte har presenterat några konkreta åtgärder för att infria detta åtagande.”
- De menar att regeringen snabbt bör återkomma till riksdagen med en tydlig tidsplan för när reglerna kan vara på plats.
Visa vad de skrev
”ett kommunalt veto bör införas mot brytning i alunskiffer och att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med en tydlig tidsplan”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Brytning i alunskiffer är en verksamhet som kan få betydande konsekvenser för närområdet och skapa stor lokal oro. Därför bör det vara en självklarhet att lokalbefolkningen har inflytande över eventuell brytning i alunskiffer i närområdet. Vi anser därför att det bör införas ett kommunalt veto som avgör om sådana verksamheter ska få bedrivas.
När den proposition som behandlas i detta betänkande överlämnades till riksdagen aviserade företrädare för regeringen att en utredning skulle tillsättas för att se över kommunernas veto och inflytande vid brytning i alunskiffer. Vi kan konstatera att regeringen hittills inte har presenterat några konkreta åtgärder för att infria detta åtagande. Det visar, beklagligt nog, regeringens låga ambition i denna fråga.
Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kustenProp. 2025/26:160 · beslutad 15 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att ta bort förbudet mot kärnkraftsanläggningar längs delar av kusten och skärgårdarna.
- De menar att ett ensidigt fokus på kärnkraft kan bli dyrt för staten, näringslivet och hushållen och tränga undan investeringar i annan fossilfri el.
Visa vad de skrev
”regeringens ensidiga fokus på utbyggnaden av kärnkraft riskerar att bli onödigt kostsamt för staten, näringslivet och hushållen samtidigt som den tränger undan nödvändiga investeringar i annan fossilfri elproduktion.”
- De ifrågasätter regeringens bedömning att det finns ett faktiskt behov av att öppna hela de skyddade kust- och skärgårdsområdena för kärntekniska anläggningar.
Visa vad de skrev
”Vi ifrågasätter regeringens bedömning att det finns ett faktiskt behov av att öppna hela de skyddade kust- och skärgårdsområdena för kärntekniska anläggningar.”
- De menar att kärnkraftsetablering i dessa miljöer kan skada den biologiska mångfalden och lokala näringar som turism och fiske.
Visa vad de skrev
”Vi anser att om dessa miljöer öppnas upp för kärnkraftsetablering riskerar det att skada den biologiska mångfalden och viktiga lokala näringar såsom turism och fiske.”
- De menar att det är ett problem att så närliggande förslag har lämnats i omgångar och behandlas som helt separata förslag.
Visa vad de skrev
”I likhet med ett flertal remissinstanser är vi kritiska till att så närliggande förslag överlämnats i omgångar och därmed behandlas som helt separata förslag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå propositionen. För att klara klimatomställningen, elektrifieringen och den ökade efterfrågan på el är det centralt att trygga elförsörjningen och bygga ut produktionskapaciteten. Regeringen förslag är dock inte rätt väg framåt. Vi menar att regeringens ensidiga fokus på utbyggnaden av kärnkraft riskerar att bli onödigt kostsamt för staten, näringslivet och hushållen samtidigt som den tränger undan nödvändiga investeringar i annan fossilfri elproduktion.
I propositionen föreslår regeringen att förbudet mot etablering av kärnkraftsanläggningar längs delar av kusten och skärgårdarna ska tas bort. Vi ifrågasätter regeringens bedömning att det finns ett faktiskt behov av att öppna hela de skyddade kust- och skärgårdsområdena för kärntekniska anläggningar. Vidare syftar de bestämmelser som regeringen vill ändra till att värna viktiga natur-, kultur- och friluftsvärden. Vi anser att om dessa miljöer öppnas upp för kärnkraftsetablering riskerar det att skada den biologiska mångfalden och viktiga lokala näringar såsom turism och fiske.
Vi kan vidare konstatera att regeringen har överlämnat flera olika propositioner till riksdagen som handlar om kärnkraft och dess utbyggnad. I likhet med ett flertal remissinstanser är vi kritiska till att så närliggande förslag överlämnats i omgångar och därmed behandlas som helt separata förslag. Vi menar att ett sådant förfarande försvårar en samlad bedömning av lagförslagen och deras sammantagna konsekvenser för energipolitiken som helhet.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör avslå regeringens förslag.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3961 av Birger Lahti m.fl. (V), 2025/26:3971 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3979 av Rickard Nordin m.fl. (C) och 2025/26:3984 av Katarina Luhr m.fl. (MP) samt avslår proposition 2025/26:160.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP).
Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattningProp. 2025/26:243 · beslutad 11 juni 2026
Koncernintern uthyrning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen snarast återkommer med ett förslag om obegränsad koncernintern uthyrning av egna fartyg, så kallad koncernintern bareboat, och i övrigt säger ja till förslagen i propositionen.
- De menar att det är en brist i propositionen att rederier inte kan disponera sina fartyg fritt inom samma koncern, så kallad koncernintern bareboat.
Visa vad de skrev
”Vi ser det dock som en brist i propositionen att möjligheten för rederier att fritt disponera sina fartyg inom en och samma koncern, dvs. koncernintern bareboat, saknas.”
- De menar att EU-kommissionens beslut visar att begränsningarna för bareboat inte behöver gälla för uthyrning inom samma rederikoncern inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
Visa vad de skrev
”Kommissionens beslutspraxis (bl.a. Malta 2017, Portugal 2018 och Irland 2003) visar att begränsningarna när det gäller bareboat inte behöver gälla för uthyrning inom en och samma rederikoncern inom EES.”
- De menar att svenska rederier missgynnas systematiskt jämfört med konkurrenter med hemmahamn i bland annat Irland och Malta, eftersom Sverige inte utnyttjar möjligheten.
Visa vad de skrev
”Att Sverige inte utnyttjar denna möjlighet innebär att svenska rederier systematiskt missgynnas i förhållande till konkurrenter med hemmahamn i bl.a. Irland och Malta.”
- De menar att regeringen medger att frågan är relevant men inte hanterar den med hänvisning till att en koncerndefinition kräver ytterligare analys.
Visa vad de skrev
”I propositionen medger regeringen att frågan är relevant men väljer att inte hantera den med hänvisning till att en koncerndefinition kräver ytterligare analys.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Socialdemokraterna införde i regeringsställning tonnagebeskattning, och ser positivt på de förslag som förs fram i propositionen. För att stärka den svenska handelsflottan, öka rådigheten över viktiga varuflöden och säkerställa beredskapen behöver svensk sjöfarts konkurrenskraft förbättras. Vi ser det dock som en brist i propositionen att möjligheten för rederier att fritt disponera sina fartyg inom en och samma koncern, dvs. koncernintern bareboat, saknas. Kommissionens beslutspraxis (bl.a. Malta 2017, Portugal 2018 och Irland 2003) visar att begränsningarna när det gäller bareboat inte behöver gälla för uthyrning inom en och samma rederikoncern inom EES. Kommissionen har godtagit att fartygsägande och sjötransportverksamhet kan separeras mellan bolag i en koncern utan att detta strider mot statsstödsreglerna. Att Sverige inte utnyttjar denna möjlighet innebär att svenska rederier systematiskt missgynnas i förhållande till konkurrenter med hemmahamn i bl.a. Irland och Malta. I propositionen medger regeringen att frågan är relevant men väljer att inte hantera den med hänvisning till att en koncerndefinition kräver ytterligare analys. Vi föreslår därför att regeringen snarast ska återkomma med ett förslag om obegränsad koncernintern uthyrning av egna fartyg, s.k. koncernintern bareboat.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4128 av Niklas Karlsson m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niklas Karlsson (S), Marie Olsson (S), Kalle Olsson (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S), Ilona Szatmári Waldau (V), Helena Vilhelmsson (C) och Mohamed Yassin (MP).
Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpaktProp. 2025/26:262 · beslutad 9 juni 2026
Alternativ till permanent uppehållstillstånd – reservation, avstod
Vad ville C i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag att ta bort permanenta uppehållstillstånd och i stället ber regeringen utreda möjligheten att ge längre tidsbegränsade uppehållstillstånd än EU:s miniminivå kräver.
- De menar att avsaknaden av en tydlig möjlighet att nå permanent status skapar ständig oro och minskar incitamenten att investera i framtiden, lära sig språket, utbilda sig och bli en del av samhället.
Visa vad de skrev
”utan en tydlig möjlighet att nå en permanent status, skapar en ständig oro. Denna otrygghet minskar incitamenten att investera i sin framtid, lära sig språket, utbilda sig och bli en del av det svenska samhället.”
- De menar att regeringens förslag är ogenomtänkt, skapar otrygghet och motverkar integration.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag är ogenomtänkt, skapar otrygghet och motverkar integration och det är därför fel väg att gå.”
- De menar att förslaget att ta bort permanenta uppehållstillstånd slår särskilt hårt mot kvotflyktingar.
Visa vad de skrev
”Vi motsätter oss med det som anförts regeringens förslag att utmönstra permanent uppehållstillstånd, som slår särskilt hårt mot kvotflyktingar.”
- De menar att förslaget medför en omfattande byråkratisk börda för Migrationsverket.
Visa vad de skrev
”Förslaget medför samtidigt en omfattande byråkratisk börda för Migrationsverket.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det ska vara ordning och reda i asylsystemet, men också ett fokus på jobb, språk och integration från dag ett. Sverige ska vara ett land där den som arbetar och bidrar också får stanna. För den som gör rätt för sig måste det finnas rimliga och förutsägbara vägar in i samhället. Regeringens förslag är ogenomtänkt, skapar otrygghet och motverkar integration och det är därför fel väg att gå. Ett system där människor tvingas leva med en serie korta, tidsbegränsade tillstånd, utan en tydlig möjlighet att nå en permanent status, skapar en ständig oro. Denna otrygghet minskar incitamenten att investera i sin framtid, lära sig språket, utbilda sig och bli en del av det svenska samhället. Förslaget medför samtidigt en omfattande byråkratisk börda för Migrationsverket.
Regeringens utredning var politiskt styrd från början. Fokus låg på att hitta den absoluta miniminivå som EU-rätten tillåter, i stället för att analysera vad som faktiskt skulle minska utanförskapet och förbättra integrationen. Vidare är beredningsarbetet behäftat med allvarliga brister.
Vi motsätter oss med det som anförts regeringens förslag att utmönstra permanent uppehållstillstånd, som slår särskilt hårt mot kvotflyktingar. För att värna proportionaliteten och rättssäkerheten bör regeringen utreda möjligheten att bevilja längre tidsbegränsade uppehållstillstånd än vad miniminivån i EU-rätten kräver och återkomma med ett sådant förslag.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4157 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 1 och 3 samt bifaller delvis motion 2025/26:4153 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Madeleine Atlas (C).
Rätten till offentligt biträde – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att behålla nuvarande regler för offentligt biträde (juridisk hjälp i migrationsärenden), med ett tillägg för ärenden enligt EU:s asylprocedurförordning och asyl- och migrationshanteringsförordning, och att regeringen ska utreda och återkomma med ett förslag.
- De menar att förslaget innebär att rätten till offentligt biträde ska utgå från EU:s miniminivå och att det blir strikta begränsningar av betald rådgivningstid hos Migrationsverket.
Visa vad de skrev
”Ändringarna, som bl.a. handlar om att rätten till offentligt biträde ska utgå från EU:s miniminivå, innebär t.ex. strikta begränsningar av ersättningsberättigad rådgivningstid hos Migrationsverket.”
- De menar att asylprocessen är komplex och att den enskilde, som ofta är i en utsatt situation, behöver professionell hjälp för att kunna presentera sina skyddsskäl korrekt och fullständigt.
Visa vad de skrev
”Asylprocessen är komplex och för den enskilde, som ofta befinner sig i en utsatt situation, är det avgörande att få professionell hjälp för att kunna presentera sina skyddsskäl på ett korrekt och fullständigt sätt.”
- De menar att Lagrådet kritiserar förslaget och anser att det finns gränser för hur långt miniminivån får drivas i det enskilda fallet, inte minst för barn.
Visa vad de skrev
”Lagrådet kritiserar den föreslagna regleringen och anser att det finns gränser för hur långt minimilinjen får drivas i det enskilda fallet, inte minst när det gäller barn.”
- De menar att flera remissinstanser varnar för att förslaget får stora negativa konsekvenser för rättssäkerheten och flyttar tyngdpunkten i processen till domstolarna.
Visa vad de skrev
”Vidare varnar flera remissinstanser för att förslaget kommer att få stora negativa konsekvenser för rättssäkerheten och leda till att tyngdpunkten i processen förskjuts till domstolarna.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och C i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till motionen och ger regeringen i uppdrag att förtydliga hur det nya kravet på välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd ska tolkas.
- De menar att det är oklart hur det nya kravet ska tolkas och att det leder till rättsosäkerhet.
Visa vad de skrev
”Det är oklart hur detta ska tolkas, vilket kommer att leda till rättsosäkerhet.”
- De menar att regeringen därför bör återkomma med ett förtydligande av hur kravet ska tolkas.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför återkomma med ett förtydligande av hur detta nya krav ska tolkas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att kravet på permanent uppehållstillstånd för att få medborgarskap ska ersättas med ett krav på välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd. Det är oklart hur detta ska tolkas, vilket kommer att leda till rättsosäkerhet. Regeringen bör därför återkomma med ett förtydligande av hur detta nya krav ska tolkas.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4157 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Ola Möller (S), Madeleine Atlas (C) och Magdalena Sundqvist (S).
Värna EU:s migrations- och asylpakts grundsyfte – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska verka för att värna EU:s migrations- och asylpakts grundsyfte om ett enhetligt ramverk.
- De menar att regeringen, när den inför nationella särlösningar som är stramare än nödvändigt, riskerar att urholka den gemensamma grunden i EU-samarbetet.
Visa vad de skrev
”När regeringen nu på flera punkter väljer att inte bara anpassa svensk lag till EU-rättens miniminivå, utan även att införa nationella särlösningar som är stramare än nödvändigt, riskerar man att urholka den gemensamma grunden.”
- De menar att detta på sikt kan leda till ojämn ansvarsfördelning mellan länderna och till att asylsökande väljer land (så kallad asylum shopping), vilket pakten skulle motverka.
Visa vad de skrev
”Detta kan på sikt leda till just den typ av ojämn ansvarsfördelning och ”asylum shopping” som pakten var avsedd att motverka.”
- De menar att det är problematiskt om Sverige agerar på ett sätt som undergräver det långsiktiga målet om en gemensam och hållbar europeisk migrationspolitik.
Visa vad de skrev
”Det är problematiskt om Sverige agerar på ett sätt som undergräver det långsiktiga målet om en gemensam och hållbar europeisk migrationspolitik.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Syftet med EU:s migrations- och asylpakt var att skapa ett mer förutsägbart, enhetligt och solidariskt system för hela unionen. När regeringen nu på flera punkter väljer att inte bara anpassa svensk lag till EU-rättens miniminivå, utan även att införa nationella särlösningar som är stramare än nödvändigt, riskerar man att urholka den gemensamma grunden. Detta kan på sikt leda till just den typ av ojämn ansvarsfördelning och ”asylum shopping” som pakten var avsedd att motverka. Det är problematiskt om Sverige agerar på ett sätt som undergräver det långsiktiga målet om en gemensam och hållbar europeisk migrationspolitik.
Regeringen bör verka för att värna EU:s migrations- och asylpakts grundsyfte om ett enhetligt ramverk.
Vindkraft i kommunerProp. 2025/26:239 · beslutad 9 juni 2026
Hanteringen av vindkraftsersättningen – reservation, röstade nej
Vad ville S, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till regeringens förslag till en ny lag om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar, men också till att ersättningen till närboende betalas ut automatiskt i stället för att de ska behöva ansöka varje år.
- De menar att ansökningsförfarandet varje år skapar onödig administration för både fastighetsägare och verksamhetsutövare och kan göra att vissa fastighetsägare missar ersättning de har rätt till.
Visa vad de skrev
”Vår uppfattning är att detta ansökningsförfarande skapar en onödig administrativ börda både för den enskilde fastighetsägaren och för verksamhetsutövaren och riskerar att medföra att vissa fastighetsägare går miste om den ersättning som de är berättigade till.”
- De menar att det behövs ekonomiska incitament till kommuner och närboende för att öka acceptansen för ny vindkraft.
Visa vad de skrev
”Det finns därför ett stort behov av ekonomiska incitament, både till kommuner och till närboende, för att öka acceptansen för nybyggnation av vindkraftverk.”
- De menar att en lagstadgad rätt till ersättning för närboende och kommuner är nödvändig för fortsatt utbyggnad av vindkraft.
Visa vad de skrev
”Att i lag garantera rätten till ersättning för såväl närboende som kommuner är nödvändigt för att skapa incitament till en fortsatt utbyggnad av vindkraftverk.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Utbyggnaden av vindkraft i Sverige har under denna regering helt stannat av. Det finns därför ett stort behov av ekonomiska incitament, både till kommuner och till närboende, för att öka acceptansen för nybyggnation av vindkraftverk. Att i lag garantera rätten till ersättning för såväl närboende som kommuner är nödvändigt för att skapa incitament till en fortsatt utbyggnad av vindkraftverk. Propositionen är ett steg i rätt riktning, och vi har därför ställt oss bakom regeringens förslag till en ny lag om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar. Däremot anser vi att de lösningar som föreslås både är otillräckliga och skapar onödig administrativ börda.
Regeringens förslag innebär att ägare av bostadsbyggnader som vill ta del av vindkraftsersättningen skriftligen ska anmäla sitt anspråk på ersättning till verksamhetsutövaren varje år. Vår uppfattning är att detta ansökningsförfarande skapar en onödig administrativ börda både för den enskilde fastighetsägaren och för verksamhetsutövaren och riskerar att medföra att vissa fastighetsägare går miste om den ersättning som de är berättigade till. Ersättningen till närboende bör i stället betalas ut automatiskt, och verksamhetsutövaren bör kunna identifiera de fastighetsägare som är berättigade till ersättningen med hjälp av uppgifter från fastighetsregistret.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4126 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4137 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:4104 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Fastighetsskatt – reservation, röstade nej
Vad ville V och C i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att fastighetsskatten för vindkraftverk förs tillbaka till kommunerna direkt i stället för att betalas ut via statens budget.
- De menar att ett system där fastighetsskatten går direkt till kommunerna ger mycket större långsiktighet och gör att kommunerna vet vilka förutsättningar som gäller.
Visa vad de skrev
”Ett sådant system skulle skapa en betydligt större långsiktighet och bidra till att kommunerna vet vilka förutsättningar som gäller i stället för att vara beroende av tillfälliga budgetsatsningar.”
- De menar att regeringen visserligen säger att kommunerna ska få ett långsiktigt stöd som bygger på fastighetsskatten, men att den inte har lagt några konkreta förslag om det.
Visa vad de skrev
”Däremot har regeringen inte presenterat några sådana konkreta förslag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen framhåller i propositionen att ett långsiktigt ekonomiskt stöd baserat på fastighetsskatten för vindkraftverk ska betalas ut till kommunerna. Däremot har regeringen inte presenterat några sådana konkreta förslag. Vi anser att fastighetsskatten för vindkraftverk ska återföras till kommunerna direkt i stället för att avsättas via statens budget. Ett sådant system skulle skapa en betydligt större långsiktighet och bidra till att kommunerna vet vilka förutsättningar som gäller i stället för att vara beroende av tillfälliga budgetsatsningar.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4137 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C) och Birger Lahti (V).
Rätt till inlösen av fastighet – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och C i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att införa en rätt till inlösen av fastigheter nära vindkraftsetableringar och att regeringen skyndsamt tillsätter en utredning om detta.
- De menar att regeringen har aviserat en utredning om rätt till inlösen men ännu inte tillsatt den.
Visa vad de skrev
”Regeringen aviserar i propositionen att det ska tillsättas en utredning som ser över frågan om rätten till inlösen av fastigheter i närheten av vindkraftsetableringar. En sådan utredning har regeringen dock inte tillsatt.”
- De menar att en ny utredning, om den tidigare inte var komplett, måste arbeta snabbt och effektivt så att en rätt till inlösen kan införas i lag.
Visa vad de skrev
”Vi anser att det är av största vikt att, om den tidigare utredningens förslag inte var kompletta, den nya utredningen får jobba snabbt och effektivt för att se till att det omgående kan införlivas en rätt till inlösen i lagstiftningen.”
- De menar att närboende ska kunna prova att bo nära en vindkraftsanläggning innan de bestämmer sin framtid, utan att fastighetens värde skadas ekonomiskt.
Visa vad de skrev
”Det är viktigt att närboende får möjlighet att prova hur det är att bo nära en vindkraftsanläggning innan man fattar beslut om sin framtid. Att det dessutom kan göras utan ekonomisk skada på fastighetsvärdet är av stor vikt.”
- De menar att regeringen skyndsamt måste tillsätta utredningen eftersom rätten enligt regeringen ska gälla från och med att utredningen tillsätts.
Visa vad de skrev
”Det är därför viktigt att regeringen skyndsamt tillsätter utredningen då man aviserat att rätten ska gälla retroaktivt fr.o.m. utredningens tillsättande.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen aviserar i propositionen att det ska tillsättas en utredning som ser över frågan om rätten till inlösen av fastigheter i närheten av vindkraftsetableringar. En sådan utredning har regeringen dock inte tillsatt. Vi anser att det är av största vikt att, om den tidigare utredningens förslag inte var kompletta, den nya utredningen får jobba snabbt och effektivt för att se till att det omgående kan införlivas en rätt till inlösen i lagstiftningen. Det är viktigt att närboende får möjlighet att prova hur det är att bo nära en vindkraftsanläggning innan man fattar beslut om sin framtid. Att det dessutom kan göras utan ekonomisk skada på fastighetsvärdet är av stor vikt. Det är därför viktigt att regeringen skyndsamt tillsätter utredningen då man aviserat att rätten ska gälla retroaktivt fr.o.m. utredningens tillsättande.
Stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvårdProp. 2025/26:216 · beslutad 9 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till att kommuner ska få anställa läkare för patientnära kliniskt arbete, men säger ja till förslaget att regeringen ska få meddela föreskrifter om hur avtal om läkarmedverkan mellan regioner och kommuner ska utformas.
- De menar att förslaget har fått stark och omfattande kritik från en majoritet av remissinstanserna.
Visa vad de skrev
”Propositionen har emellertid mottagit stark och omfattande kritik från en majoritet av remissinstanserna.”
- De menar att förslaget att kommuner ska få anställa läkare för patientnära kliniskt arbete riskerar att skapa dubbla och ineffektiva strukturer, urholka regionernas ansvar och leda till mer ojämlik vård i landet.
Visa vad de skrev
”regeringens förslag om att kommuner ska få anställa läkare för patientnära kliniskt arbete riskerar att skapa dubbla och ineffektiva strukturer, urholka regionernas ansvar och leda till en mer ojämlik vård i landet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Patienter i den kommunala hälso- och sjukvården tillhör de mest sköra och har ofta komplexa vårdbehov. Vi delar därför regeringens ambition om att stärka den medicinska kompetensen i kommunal hälso- och sjukvård. Propositionen har emellertid mottagit stark och omfattande kritik från en majoritet av remissinstanserna. Vi instämmer i den oro som dessa aktörer framför och anser bl.a. att regeringens förslag om att kommuner ska få anställa läkare för patientnära kliniskt arbete riskerar att skapa dubbla och ineffektiva strukturer, urholka regionernas ansvar och leda till en mer ojämlik vård i landet. Därför anser vi att riksdagen bör avslå propositionen i de delar som avser 12 kap. 1 och 3 §§ hälso- och sjukvårdslagen.
Vi anser att riksdagen bör anta regeringens förslag om ett bemyndigande att meddela föreskrifter om utformningen av avtal om läkarmedverkan mellan regioner och kommuner. Genom tydligare och mer enhetliga avtal kan vi säkerställa att regionerna tar sitt ansvar utan att skapa splittrade organisationer.
bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) i de delar det avser 12 kap. 1 och 3 §§ och antar lagförslaget i övrigt.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4081 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) och 2025/26:4094 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) samt bifaller delvis proposition 2025/26:216.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Karin Rågsjö (V), Christofer Bergenblock (C) och Nils Seye Larsen (MP).
Lagändringar för ett stärkt nationellt cybersäkerhetscenterProp. 2025/26:214 · beslutad 9 juni 2026
Vissa frågor om lagstiftningens framtida utformning – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med en fördjupad analys av vilka faktiska hinder mot informationsdelning som finns i dag och i vilken utsträckning de kan hanteras inom befintlig lagstiftning, och att analysen också säkerställer att säkerhetskänsliga verksamheter inte blir tillsynsärenden enbart för att de delar information.
- De menar att arbetet med att stärka cybersäkerheten måste balansera effektiv informationsdelning mot skyddet för verksamheter med särskilt känsliga uppdrag.
Visa vad de skrev
”Arbetet med att stärka denna måste dock utföras på ett sätt som innebär en rimlig balans mellan effektiv informationsdelning och skyddet för verksamheter med särskilt känsliga uppdrag.”
- De menar att det inte är tillräckligt klarlagt att det behövs ny lagstiftning, eftersom nuvarande regler redan tillåter informationsdelning i relevanta situationer.
Visa vad de skrev
”Viktiga remissinstanser har bl.a. framhållit att det inte är tillräckligt klarlagt att det föreligger ett behov av ytterligare lagstiftning för att möjliggöra informationsutbyte mellan berörda myndigheter. Nu gällande regelverk innehåller redan bestämmelser som medger informationsdelning i relevanta situationer.”
- De menar att det finns principiella invändningar mot en generell uppgiftsskyldighet för myndigheter med särskilda uppdrag kopplade till nationell säkerhet.
Visa vad de skrev
”Vidare har det gjorts principiella invändningar mot att införa en generell uppgiftsskyldighet i ett sammanhang där vissa berörda myndigheter har särskilda uppdrag kopplade till nationell säkerhet.”
- De menar att det måste stå klart att säkerhetskänsliga verksamheter inte riskerar tillsyn enbart för att de delar information som sedan förs vidare till Säkerhetspolisen.
Visa vad de skrev
”det står klart att de därigenom inte riskerar att bli föremål för ett tillsynsärende enbart på grund av den information som sedan delas med Säkerhetspolisen”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En stark cybersäkerhetsförmåga är naturligtvis av största vikt. Arbetet med att stärka denna måste dock utföras på ett sätt som innebär en rimlig balans mellan effektiv informationsdelning och skyddet för verksamheter med särskilt känsliga uppdrag. Regeringen föreslår i propositionen lagstiftning som syftar till att stärka informationsutbytet inom NCSC. En väl fungerande samverkan mellan berörda myndigheter är central för att möta komplexa cyberhot. Samtidigt aktualiserar förslagen en del principiellt viktiga frågor. Flera remissinstanser har i sina yttranden framfört invändningar av grundläggande karaktär. Dessa invändningar bör enligt min mening tas på stort allvar, inte minst då de kommer från myndigheter med centrala roller i Sveriges säkerhets- och underrättelsearbete.
Viktiga remissinstanser har bl.a. framhållit att det inte är tillräckligt klarlagt att det föreligger ett behov av ytterligare lagstiftning för att möjliggöra informationsutbyte mellan berörda myndigheter. Nu gällande regelverk innehåller redan bestämmelser som medger informationsdelning i relevanta situationer. Det finns därför skäl att ifrågasätta om den föreslagna regleringen riskerar att innebära en överreglering snarare än en faktisk effektivisering. Vidare har det gjorts principiella invändningar mot att införa en generell uppgiftsskyldighet i ett sammanhang där vissa berörda myndigheter har särskilda uppdrag kopplade till nationell säkerhet. Sådana verksamheter bygger i stor utsträckning på förtroende, skyddsintressen och behovet av att kunna kontrollera informationsflöden. En ordning som innebär en långtgående skyldighet att dela information kan i vissa situationer vara svår att förena med myndigheternas uppdrag i övrigt. FRA påpekar särskilt att Säkerhetspolisens uppdrag är att vara tillsynsmyndighet enligt säkerhetsskyddslagen. För att utövare av säkerhetskänslig verksamhet ska vara benägna att lämna uppgifter om sårbarheter eller incidenter till NCSC, kommer det enligt FRA att vara viktigt att det står klart att de därigenom inte riskerar att bli föremål för ett tillsynsärende enbart på grund av den information som sedan delas med Säkerhetspolisen i dess egenskap av samverkansmyndighet.
Jag instämmer således i remissinstansernas synpunkter och anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med en fördjupad analys av vilka faktiska hinder mot informationsdelning som föreligger i dag och i vilken utsträckning dessa kan hanteras inom ramen för befintlig lagstiftning. En fördjupad analys bör även säkerställa att myndigheter som bedriver säkerhetskänslig verksamhet inte riskerar att bli föremål för tillsynsärenden enbart på grund av den information som delas.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4093 av Niels Paarup-Petersen och Mikael Larsson (båda C).
Tid för undervisningsuppdragetProp. 2025/26:196 · beslutad 9 juni 2026
Dialog med arbetsmarknadens parter – reservation, röstade nej
Vad ville S, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen samarbetar med arbetsmarknadens parter när den kommande förordningen om undervisningsuppdraget utformas.
- De menar att reformen inte har föregåtts av tillräcklig dialog med arbetsmarknadens parter eller förankring hos riksdagens partier.
Visa vad de skrev
”Vi är kritiska till att reformen inte föregåtts av vare sig tillräcklig dialog med arbetsmarknadens parter, vilket är brukligt inom den svenska modellen, eller parlamentarisk förankring bland riksdagens partier.”
- De menar att reformen därför sannolikt har utformats svagare och att riskerna för problem i genomförandet ökar.
Visa vad de skrev
”Det innebär att reformen sannolikt utformats på ett svagare sätt än vad som annars vore möjligt och att riskerna för problem i genomförandet ökar.”
- De menar att staten därmed går in i ett område som ligger nära arbetsmarknadens parters ansvar.
Visa vad de skrev
”Det innebär att staten går in i ett område som ligger nära arbetsmarknadens parters ansvar.”
- De menar att regeringen bör samarbeta med arbetsmarknadens parter när den kommande förordningen utformas, så att regleringen blir så ändamålsenlig och gynnsam som möjligt.
Visa vad de skrev
”Vi anser därför att det är angeläget att regeringen samarbetar med arbetsmarknadens parter vid utformningen av den kommande förordningen, så att regleringen blir så ändamålsenlig och gynnsam som möjligt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi är kritiska till att reformen inte föregåtts av vare sig tillräcklig dialog med arbetsmarknadens parter, vilket är brukligt inom den svenska modellen, eller parlamentarisk förankring bland riksdagens partier. Det innebär att reformen sannolikt utformats på ett svagare sätt än vad som annars vore möjligt och att riskerna för problem i genomförandet ökar.
Propositionens utformning leder också till flera frågor. Regeringen föreslår att undervisningsuppdraget ska regleras i skollagen och att regeringen ska bemyndigas att meddela föreskrifter om omfattningen av tiden för de olika delarna av uppdraget. Det innebär att staten går in i ett område som ligger nära arbetsmarknadens parters ansvar. Av propositionen framgår också att remissinstanser har efterfrågat klargöranden om hur regleringen förhåller sig till annan arbetstid, såsom förtroendearbetstid, och om vem som ska besluta om tidsfördelningen i praktiken. Här är det uppenbart att reformen, i linje med den svenska modellen, borde ha utformats i närmare dialog med parterna än vad som nu skett. För oss är det centralt att förbättringar av lärarnas arbetsvillkor sker med respekt för den svenska modellen. Vi anser därför att det är angeläget att regeringen samarbetar med arbetsmarknadens parter vid utformningen av den kommande förordningen, så att regleringen blir så ändamålsenlig och gynnsam som möjligt.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3 och 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Ekonomiska konsekvenser – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen genomför reformen ansvarsfullt med tillräckliga resurser och utan nedskärningar av skolans anslag, så att den kan genomföras i hela landet.
- De menar att regeringen underfinansierar reformen och att skolor i hela landet, även på landsbygd och i glesbygd, behöver tillräckliga resurser för en likvärdig utbildning av hög kvalitet.
Visa vad de skrev
”Det finns anledning till oro över att regeringen underfinansierar reformen. För att utbildningen ska vara likvärdig och hålla hög kvalitet behöver skolor i hela landet, även på landsbygd och i glesbygd, ha tillräckliga resurser.”
- De menar att regeringen måste genomföra reformen på ett ansvarsfullt sätt och inte genom nedskärningar av anslagen till skolan.
Visa vad de skrev
”Vi kräver därför att regeringen genomför reformen på ett ansvarsfullt sätt och inte genom nedskärningar av anslagen till skolan.”
- De menar att om reformen finansieras med nedskärningar på andra anslag inom skolan riskerar resurser att flyttas från de skolor och elever som har störst behov av stöd.
Visa vad de skrev
”Om reformen dessutom finansieras med nedskärningar på andra anslag inom skolan är risken överhängande att resurser flyttas från de skolor och elever som har allra störst behov av stöd.”
- De menar att regeringen måste säkerställa att kommuner av olika storlek har möjlighet att genomföra reformen på riktigt.
Visa vad de skrev
”När regeringen arbetar vidare med att se till att de ekonomiska förutsättningarna är tillräckliga behöver det säkerställas att kommuner av olika storlek har möjlighet att genomföra reformen på riktigt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det finns anledning till oro över att regeringen underfinansierar reformen. För att utbildningen ska vara likvärdig och hålla hög kvalitet behöver skolor i hela landet, även på landsbygd och i glesbygd, ha tillräckliga resurser.
Konsekvenser för lärarbristen – reservation, röstade nej
Vad ville S, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till motionerna och tillkännager för regeringen att reformen ska genomföras ansvarsfullt och följas av särskilda satsningar för att öka andelen behöriga lärare i hela landet.
- De menar att det behövs särskilda satsningar för att öka andelen behöriga lärare i hela landet.
Visa vad de skrev
”Vi menar därför att det också behöver genomföras särskilda satsningar för att öka andelen behöriga lärare i hela landet.”
- De menar att regeringen ska genomföra reformen så att den inte leder till större barngrupper eller en högre andel obehöriga lärare.
Visa vad de skrev
”Vi förutsätter att regeringen förvaltar det ansvar som riksdagen ger och genomför reformen på ett sätt som inte leder till större barngrupper eller en högre andel obehöriga lärare.”
- De menar att ett dåligt genomförande riskerar att både fler lektioner leds av obehörig personal och att fler lektioner ställs in.
Visa vad de skrev
”Om den här reformen brister i genomförande riskerar priset för bättre arbetsvillkor bli att fler lektioner leds av obehörig personal och att fler lektioner ställs in.”
- De menar att riskerna är särskilt påtagliga på landsbygd och i glesbygd.
Visa vad de skrev
”Riskerna är särskilt påtagliga på landsbygd och i glesbygd.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Ett av förslagen i propositionen är att regeringen ska bemyndigas att meddela föreskrifter kring tidsintervall och andra uppgifter som är väsentliga för genomförandet av reformen. Det innebär att det kommer att vila ett tungt ansvar på regeringen att reformen genomförs på ett ansvarsfullt sätt. Det är fortsatt oklart om regeringen kommer att använda sig av de tidsintervall som föreslås i betänkandet Tid för undervisningsuppdraget – åtgärder för god undervisning och läraryrkets attraktivitet (SOU 2025:26). Det är också oklart vilken effekt andra reformer som exempelvis den om stödundervisning kommer att få på lärares undervisningstid, och vilken effekt de särskilda skäl som regeringen diskuterar i propositionen kommer att få för det framtida behovet av lärare. Vi förutsätter att regeringen förvaltar det ansvar som riksdagen ger och genomför reformen på ett sätt som inte leder till större barngrupper eller en högre andel obehöriga lärare. Om den här reformen brister i genomförande riskerar priset för bättre arbetsvillkor bli att fler lektioner leds av obehörig personal och att fler lektioner ställs in. Riskerna är särskilt påtagliga på landsbygd och i glesbygd. Vi menar därför att det också behöver genomföras särskilda satsningar för att öka andelen behöriga lärare i hela landet.
Uppföljning och utvärdering – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och C i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska följa upp och utvärdera reformen brett och kontinuerligt, och vidta åtgärder utifrån det.
- De menar att reformen behöver följas upp noggrant och kontinuerligt.
Visa vad de skrev
”Vi ser ett behov av att reformen följs upp noggrant och kontinuerligt.”
- De menar att uppföljningen inte bara ska mäta om mer tid frigörs, utan också om tiden faktiskt används till bättre undervisning, om arbetsmiljön förbättras och om elevernas kunskapsutveckling stärks.
Visa vad de skrev
”Den bör inte bara mäta om mer tid frigörs, utan också om tiden faktiskt används till bättre undervisning, om arbetsmiljön förbättras, om elevernas kunskapsutveckling stärks”
- De menar att uppföljningen också ska analysera hur andra faktorer som klasstorlekar och andel behöriga lärare påverkas.
Visa vad de skrev
”och hur andra faktorer som klasstorlekar och andel behöriga lärare påverkas”
- De menar att reformens konsekvenser för små kommuner, landsbygdskommuner och huvudmän med stora kompetensförsörjningsutmaningar särskilt behöver analyseras och beaktas.
Visa vad de skrev
”Även reformens konsekvenser för små kommuner, landsbygdskommuner och huvudmän med stora kompetensförsörjningsutmaningar behöver särskilt analyseras och beaktas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi ser ett behov av att reformen följs upp noggrant och kontinuerligt. Regeringen anger själv att regleringen behöver följas upp för att säkerställa att den får avsedd effekt. Det är ett steg på vägen. Men uppföljningen bör enligt oss vara bredare än så. Den bör inte bara mäta om mer tid frigörs, utan också om tiden faktiskt används till bättre undervisning, om arbetsmiljön förbättras, om elevernas kunskapsutveckling stärks och hur andra faktorer som klasstorlekar och andel behöriga lärare påverkas. Även reformens konsekvenser för små kommuner, landsbygdskommuner och huvudmän med stora kompetensförsörjningsutmaningar behöver särskilt analyseras och beaktas.
Uppföljning av minskade krav på dokumentation – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att regeringen senast den 1 augusti 2027 följer upp förslaget om att ta bort rapporteringsskyldigheten vid kränkningar.
- De menar att det finns en uppenbar risk att upprepade kränkningar som var för sig inte bedöms som allvarliga faller mellan stolarna.
Visa vad de skrev
”Risken är uppenbar att upprepade kränkningar som var för sig inte bedöms som ”allvarliga” faller mellan stolarna.”
- De menar att om mindre incidenter inte längre dokumenteras systematiskt blir det svårare för rektorn och huvudmannen att upptäcka mönster och se när en elev utsätts för kränkningar flera gånger.
Visa vad de skrev
”Om mindre incidenter inte längre systematiskt dokumenteras blir det svårare för både rektorn och huvudmannen att identifiera mönster och se när en elev utsätts för kränkningar vid upprepade tillfällen.”
- De menar att elevers trygghet alltid måste komma i första hand, även om de ser fördelar med att minska administrationen.
Visa vad de skrev
”Även om jag ser fördelar med att minska administrationen måste elevers trygghet alltid komma i första hand.”
- De menar att regeringen därför noga måste följa vilka konsekvenser regelförändringen får i praktiken.
Visa vad de skrev
”Regeringen måste därför noga följa vilka konsekvenser denna regelförändring får i praktiken.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Centerpartiet delar regeringens ambition att minska den administrativa börda som arbetet mot kränkande behandling medför. Att flytta fokus från omfattande dokumentation vid mindre incidenter till att aktivt uppmärksamma och agera är i grunden sunt. Förslaget att ändra anmälningsskyldigheten till en informationsskyldighet som endast omfattar ”allvarlig eller upprepad” kränkande behandling är dock inte oproblematiskt. Jag är orolig för att denna förändring kan få negativa konsekvenser. Risken är uppenbar att upprepade kränkningar som var för sig inte bedöms som ”allvarliga” faller mellan stolarna. Om mindre incidenter inte längre systematiskt dokumenteras blir det svårare för både rektorn och huvudmannen att identifiera mönster och se när en elev utsätts för kränkningar vid upprepade tillfällen. Detta riskerar att försämra elevers trygghet. Även om jag ser fördelar med att minska administrationen måste elevers trygghet alltid komma i första hand. Regeringen måste därför noga följa vilka konsekvenser denna regelförändring får i praktiken. Regeringen bör därför senast den 1 augusti 2027 följa upp förslaget om att ta bort rapporteringsskyldigheten vid kränkningar.
Urval till vidare studier – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till särskilda övergångsbestämmelser som öppnar gymnasieskolans yrkesprogram för elever som går ut grundskolan innan det nya betygssystemet är helt på plats 2031, i linje med att propositionen är ett steg i rätt riktning.
- De menar att det behövs särskilda övergångsbestämmelser för att förhindra att många elever fortsätter att slås ut innan det nya betygssystemet är helt på plats 2031.
Visa vad de skrev
”För att överbrygga denna period och förhindra en fortsatt massutslagning är det nödvändigt att införa särskilda övergångsbestämmelser för de elever som går ut grundskolan innan det nya betygssystemet är på plats i sin helhet, dvs. 2031.”
- De menar att om 20 000 elever per år fortsätter att slås ut under övergångsperioden riskerar uppemot 100 000 unga att hamna i utanförskap innan reformen får effekt.
Visa vad de skrev
”Om 20 000 elever per år fortsätter att slås ut under denna övergångsperiod, innebär det att uppemot 100 000 unga människor riskerar att hamna i utanförskap innan reformen får effekt.”
- De menar att företag behöver yrkesutbildad personal, samtidigt som nuvarande regler stänger ute tusentals praktiskt lagda ungdomar från yrkesutbildning.
Visa vad de skrev
”Företag skriker efter yrkesutbildad personal, inte minst inom den gröna omställningen. Samtidigt stänger vi ute tusentals praktiskt lagda ungdomar från att påbörja en yrkesutbildning på gymnasiet.”
- De menar att även elever med låga teoretiska betyg från grundskolan har goda förutsättningar att klara ett yrkesprogram.
Visa vad de skrev
”Studier har visat att även elever med låga teoretiska betyg från grundskolan har goda förutsättningar att klara ett yrkesprogram.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En av de främsta orsakerna till den stora utslagningen är dagens betygssystem. Regeringens proposition Ett likvärdigt betygssystem är ett steg i rätt riktning. Genom att man tar bort den skarpa godkäntgränsen och i stället inför ett meritvärde baserat på en tiogradig betygsskala skapas ett mer kompensatoriskt system där elevers samlade kunskaper värderas.
Problemet är att detta nya, bättre system inte föreslås tillämpas fullt ut för antagning till gymnasieskolan förrän höstterminen 2031. Om 20 000 elever per år fortsätter att slås ut under denna övergångsperiod, innebär det att uppemot 100 000 unga människor riskerar att hamna i utanförskap innan reformen får effekt. Det vore en katastrof för dessa individer och för Sverige. Vi kan inte passivt se på när ytterligare en hel generation ungdomar nekas chansen att bygga sin framtid. Detta är särskilt allvarligt mot bakgrund av den stora kompetensbrist som råder i hela landet. Företag skriker efter yrkesutbildad personal, inte minst inom den gröna omställningen. Samtidigt stänger vi ute tusentals praktiskt lagda ungdomar från att påbörja en yrkesutbildning på gymnasiet. Studier har visat att även elever med låga teoretiska betyg från grundskolan har goda förutsättningar att klara ett yrkesprogram. De nuvarande behörighetsreglerna har lett till att dörren för detta har förblivit stängd.
För att överbrygga denna period och förhindra en fortsatt massutslagning är det nödvändigt att införa särskilda övergångsbestämmelser för de elever som går ut grundskolan innan det nya betygssystemet är på plats i sin helhet, dvs. 2031. Dessa bestämmelser bör syfta till att, i linje med andan i den nya lagen, öppna upp gymnasieskolans yrkesprogram för elever som i dag stängs ute, t.ex. att tillåta antagning till yrkesprogram för elever som trots ett F i ett kärnämne uppvisar tillräckliga kunskaper i övriga ämnen för att kunna tillgodogöra sig utbildningen.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4044 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) och avslår motion 2025/26:4058 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 2 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Madeleine Atlas (C).
Behovet av att samordna betygssystemet med behörighetsregler – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till motionen och uppmanar regeringen att, utöver att avskaffa betyget F som spärrgräns, säkerställa att det nya betygssystemet samordnas med rimliga behörighetsregler och övergångar till gymnasiet.
- De menar att betygssystemet ska vara rättvist och pålitligt och inte bidra till utslagning eller påverkas av vinstjakt och betygsfiffel.
Visa vad de skrev
”Vi vill ha ett rättvist och pålitligt betygssystem som varken bidrar till utslagning från skolan eller korrumperas av vinstjakt och betygsfiffel.”
- De menar att det nya betygssystemet måste samordnas med rimliga behörighetsregler för att utslagningen mellan grundskolan och gymnasiet inte ska bestå.
Visa vad de skrev
”Det krävs att det nya betygssystemet samordnas med rimliga behörighetsregler till gymnasiala utbildningar.”
- De menar att gymnasieskolan i grunden bör bli obligatorisk och att skolplikten bör förlängas, men att utformningen behöver utredas vidare.
Visa vad de skrev
”I grunden vill vi se att gymnasieskolan blir obligatorisk och att skolplikten förlängs.”
- De menar att regeringen bör återkomma med en samlad plan för hur betygssystemet ska samordnas med behörighetsregler och övergångar till gymnasiet.
Visa vad de skrev
”regeringen återkommer med en samlad plan för hur betygssystemet ska samordnas med behörighetsregler och övergångar till gymnasiet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi vill ha ett rättvist och pålitligt betygssystem som varken bidrar till utslagning från skolan eller korrumperas av vinstjakt och betygsfiffel. Dagens betygssystem är ett historiskt misslyckande som många skolelever har tvingats att betala dyrt för. År 1994 infördes en gräns för godkänt och 2011 drev den moderatledda regeringen igenom det underkända betygssteget F som bidragit till massutslagning av unga mellan grundskolan och gymnasiet.
Värna de konstnärliga och praktisk-estetiska ämnenas särart – reservation, ingen omröstning
Vad ville C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen i genomförandet av reformen särskilt ska värna de konstnärliga och praktisk-estetiska ämnenas särart.
- De menar att konst och kultur inte är ytlig dekoration utan sätt att förstå världen och arbeta kreativt och nyskapande.
Visa vad de skrev
”Konst och kultur är inte en ytlig smyckning eller enkel förströelse. Det är vägar till att förstå världen och att kunna arbeta kreativt och nyskapande med avancerade processer.”
- De menar att det eleverna lär sig i de estetiska ämnena hjälper lärandet i stort.
Visa vad de skrev
”Det vi lär oss i de estetiska ämnena hjälper lärandet i stort.”
- De menar att estetiska kunskaper bör få en större plats i utbildningen, från förskola till forskning.
Visa vad de skrev
”Estetiska kunskaper bör ges en större plats i utbildningen, från förskola till folkbildning, från kulturskola till konstnärliga högre utbildningar och forskning.”
- De menar att det är viktigt med hög kvalitet och goda möjligheter att välja och antas till estetiska utbildningar.
Visa vad de skrev
”Det är viktigt med hög kvalitet på undervisningen genom hela utbildningssystemet och att de som är intresserade har goda möjligheter att välja och antas till estetiska utbildningar på gymnasiet och folkhögskolor och högre utbildning i Sverige och utomlands.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Konst och kultur är inte en ytlig smyckning eller enkel förströelse. Det är vägar till att förstå världen och att kunna arbeta kreativt och nyskapande med avancerade processer. Det vi lär oss i de estetiska ämnena hjälper lärandet i stort. Estetiska kunskaper bör ges en större plats i utbildningen, från förskola till folkbildning, från kulturskola till konstnärliga högre utbildningar och forskning. Estetiska lärprocesser ska värnas genom hela utbildningskedjan, från förskola till lärarutbildning och konstnärliga högre utbildningar.
Digitala nationella slutprov – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska säkerställa att digitala nationella slutprov är robusta och fungerar innan de införs fullt ut, kartlägga Skolverkets resurser, följa upp provens påverkan på undervisningen och utreda tillgängliga prov, inklusive översättning till teckenspråk.
- De menar att införandet av digitala nationella prov har präglats av tekniska problem, inställda prov och kritik från professionen, vilket visar på betydande risker.
Visa vad de skrev
”Införandet av digitala nationella prov har präglats av återkommande tekniska problem, inställda prov och omfattande kritik från professionen.”
- De menar att det är oklart om Skolverket har tillräckliga resurser och att regeringen därför bör låta Skolverket kartlägga om myndigheten har resurser att ta fram och administrera digitala nationella slutprov.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför ge Skolverket i uppgift att kartlägga om myndigheten har tillräckliga resurser för att ta fram och administrera digitala nationella slutprov.”
- De menar att det finns en risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven.
Visa vad de skrev
”Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven.”
- De menar att regeringen i förordningsarbetet bör utreda förutsättningarna för tillgängliga slutprov och översättning till teckenspråk.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför i förordningsarbetet utreda förutsättningarna för tillgängliga slutprov och översättning till teckenspråk.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det finns risker med nationella slutprov.
Den föreslagna betygsreformen bygger i hög grad på att digitala och centralt rättade nationella slutprov fungerar i praktiken. Här har regeringen uppvisat betydande brister. Införandet av digitala nationella prov har präglats av återkommande tekniska problem, inställda prov och omfattande kritik från professionen. Regeringen har till slut tvingats att skjuta upp införandet efter att systemet inte fungerat som avsett, trots långvarigt utvecklingsarbete. Det finns alltså betydande risker som inte får underskattas. När centrala delar av betygssystemet görs beroende av en infrastruktur som inte är tillförlitlig riskerar hela reformens legitimitet att undergrävas. Det är därför nödvändigt att säkerställa att genomförandet av digitala nationella slutprov är robust och fungerande innan systemet införs fullt ut.
Genomförande, uppföljning och utvärdering – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tillsätter en parlamentarisk kommitté som följer genomförandet av betygssystemet, och att förändringarna följs upp och utvärderas.
- De menar att det är viktigt att stora förändringar förbereds, att kompletterande utredningar görs och att genomförandet följs upp, utvärderas och justeras vid behov.
Visa vad de skrev
”Det är av stor vikt att förändringar förbereds, att kompletterande utredningar görs och att genomförandet följs upp, utvärderas och vid behov justeras.”
- De menar att eleverna som berörs inte får några andra chanser till slutprov och meritvärden, så systemet måste fungera redan för första kullen.
Visa vad de skrev
”De elever som berörs av de här förändringarna får inte andra chanser till slutprov och meritvärden; det är viktigt att det är ett välfungerande system som sjösätts och det behöver fungera även för första kullen elever.”
- De menar att ett betygssystem behöver vara långsiktigt stabilt och att bristande bred politisk förankring riskerar att försämra både kvaliteten och legitimiteten.
Visa vad de skrev
”Ett betygssystem behöver vara långsiktigt stabilt. Utan bred politisk förankring riskerar systemet att förlora i både kvalitet och legitimitet.”
- De menar att det är olyckligt att regeringen genomförde reformen utan bred parlamentarisk förankring.
Visa vad de skrev
”Det är olyckligt att regeringen valde att genomföra reformen utan bred parlamentarisk förankring.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen sjösätter nu en mängd stora reformer som kommer att påverka svensk skola under lång tid. Det är av stor vikt att förändringar förbereds, att kompletterande utredningar görs och att genomförandet följs upp, utvärderas och vid behov justeras. De elever som berörs av de här förändringarna får inte andra chanser till slutprov och meritvärden; det är viktigt att det är ett välfungerande system som sjösätts och det behöver fungera även för första kullen elever. Det behövs en kontinuerlig uppföljning och utvärdering. Det är olyckligt att regeringen valde att genomföra reformen utan bred parlamentarisk förankring. Ett betygssystem behöver vara långsiktigt stabilt. Utan bred politisk förankring riskerar systemet att förlora i både kvalitet och legitimitet. En parlamentarisk kommitté bör därför tillsättas för att följa genomförandet av betygssystemet.
Processen för kalibrering av betygsvärden – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen förenklar och ser över processen för kalibrering av betyg före införandet.
- De menar att processen för kalibrering behöver vara enkel och tydlig och gå att tillämpa i praktiken utan mer administration eller otydlighet.
Visa vad de skrev
”Processen för kalibrering behöver vara enkel, transparent och möjlig att tillämpa i praktiken utan att skapa ökad administration eller otydlighet.”
- De menar att lärarens samlade bedömning över tid fångar fler sidor av elevernas kunskaper än enskilda prov.
Visa vad de skrev
”Lärarens samlade bedömning bygger på ett brett underlag över tid och fångar fler dimensioner av elevernas kunskaper än enskilda prov.”
- De menar att ett minskat genomslag för lärarens betygssättning till förmån för standardiserade prov kan försämra bedömningens kvalitet och försvaga lärarens roll och auktoritet.
Visa vad de skrev
”Om lärarens betygssättning får minskat genomslag till förmån för standardiserade prov riskerar det inte bara att försämra bedömningens kvalitet, utan också att undergräva lärarens roll och auktoritet i klassrummet.”
- De menar att det finns en risk att nationella prov styr undervisningen så mycket att den anpassas efter proven.
Visa vad de skrev
”Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi instämmer med regeringen att betygsinflationen måste motverkas. Men de åtgärder som nu föreslås riskerar att skapa nya problem. Processen för kalibrering behöver vara enkel, transparent och möjlig att tillämpa i praktiken utan att skapa ökad administration eller otydlighet. Lärarens samlade bedömning bygger på ett brett underlag över tid och fångar fler dimensioner av elevernas kunskaper än enskilda prov. Om lärarens betygssättning får minskat genomslag till förmån för standardiserade prov riskerar det inte bara att försämra bedömningens kvalitet, utan också att undergräva lärarens roll och auktoritet i klassrummet.
Betygssystemets anpassning till komvux – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tillsätter en utredning om hur det nya betygssystemet ska genomföras och användas inom den kommunala vuxenutbildningen.
- De menar att vuxenutbildningen har andra förutsättningar än gymnasieskolan, med löpande antagning, individuell studietakt och en mycket blandad elevgrupp.
Visa vad de skrev
”Vuxenutbildningen har andra förutsättningar än gymnasieskolan, med kontinuerlig antagning, individuell studietakt och en mycket heterogen elevgrupp.”
- De menar att flera remissinstanser, bland dem Vuxenutbildning i Samverkan, har pekat på att förslagen riskerar att fungera sämre i vuxenutbildningen.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser, däribland Vuxenutbildning i Samverkan, har pekat på att förslagen riskerar att fungera sämre i denna kontext.”
- De menar att det är särskilt problematiskt att meritvärderingen i hög grad ska bygga på nationella slutprov, eftersom det kan tränga undan lärarens bedömning, minska motivationen och missgynna vuxna studerande.
Visa vad de skrev
”Särskilt problematiskt är att meritvärderingen i hög grad ska bygga på nationella slutprov. Det riskerar att tränga undan lärarens bedömning, minska motivationen och missgynna vuxna studerande.”
- De menar att slutprov vid samma tidpunkter som i gymnasieskolan kan minska flexibiliteten, skapa väntetider och bli en flaskhals i utbildningar som är viktiga för kompetensförsörjningen.
Visa vad de skrev
”Förslaget om att genomföra slutprov vid samma tidpunkter som i gymnasieskolan riskerar dessutom att minska flexibiliteten, skapa väntetider och fungera som en flaskhals i utbildningar som är avgörande för kompetensförsörjningen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En viktig fråga som inte har behandlats tillräckligt är hur betygssystemet ska fungera inom den kommunala vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen har andra förutsättningar än gymnasieskolan, med kontinuerlig antagning, individuell studietakt och en mycket heterogen elevgrupp.
PrivatkopieringsersättningProp. 2025/26:184 · beslutad 9 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens lagförslag om privatkopieringsersättning, även om de håller med om att dagens system är föråldrat.
- De menar att det är fel väg att försöka reparera ett system som har grundläggande brister.
Visa vad de skrev
”Jag menar dock att regeringens slutsats om att försöka reparera ett system med grundläggande brister är fel väg att gå.”
- De menar att systemet inte är ett ändamålsenligt verktyg med tanke på utvecklingen inom digitalisering och artificiell intelligens (AI).
Visa vad de skrev
”Systemet är inte heller ett ändamålsenligt verktyg mot bakgrund av den utveckling som skett inom digitalisering och AI.”
- De menar att det behövs ett system som ser till att den som har upphovsrätten får skälig ersättning från plattformar och tjänster där verken används.
Visa vad de skrev
”behovet av ett system som säkerställer att upphovsrättsinnehavare får skälig ersättning från de plattformar och tjänster där deras verk konsumeras”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag. I propositionen föreslår regeringen att systemet med privatkopieringsersättning ska reformeras och moderniseras. Jag vill inledningsvis framhålla att upphovsrätten är en central del av äganderätten och en förutsättning för ett levande kulturliv och en innovativ ekonomi. Samtidigt delar jag regeringens grundläggande problembild att dagens system med privatkopieringsersättning är föråldrat och inte anpassat till den tekniska utveckling som skett sedan systemet senast sågs över. Jag menar dock att regeringens slutsats om att försöka reparera ett system med grundläggande brister är fel väg att gå. Systemet är inte heller ett ändamålsenligt verktyg mot bakgrund av den utveckling som skett inom digitalisering och AI.
I anslutning till det anförda vill jag även framhålla behovet av ett system som säkerställer att upphovsrättsinnehavare får skälig ersättning från de plattformar och tjänster där deras verk konsumeras, vilket jag återkommer till i detta betänkande.
Med hänvisning till det anförda avstyrker jag därmed regeringens proposition.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4007 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1 och 2025/26:4037 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:184 punkterna 1–3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C).
Övrigt om privatkopieringsersättning – reservation, avstod
Vad ville C i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen avskaffar systemet med privatkopieringsersättning och återkommer med ett förslag där upphovsrättsinnehavare får skälig ersättning direkt från de plattformar och tjänster där deras verk konsumeras.
- De menar att den tekniska utvecklingen har förändrat hur människor konsumerar kultur, och att det därför är ologiskt och orättvist att ta ut en avgift på en enhets totala lagringskapacitet.
Visa vad de skrev
”Majoriteten av lagringsutrymmet på moderna enheter används inte för privatkopiering av upphovsrättsskyddat material utan för operativsystem, programvara, egna fotografier och dokument.”
- De menar att ersättningen fungerar som en extraskatt som gör produkter dyrare och hämmar innovation och digital utveckling.
Visa vad de skrev
”Privatkopieringsersättningen gör produkter dyrare för svenska konsumenter och företag, vilket i förlängningen hämmar både innovation och digital utveckling.”
- De menar att ersättningen snedvrider konkurrensen, eftersom svenska handlare måste räkna in den i priset medan utländska e-handlare slipper påslaget.
Visa vad de skrev
”Vidare snedvrider ersättningen konkurrensen, eftersom svenska handlare behöver beakta ersättningen i sin prissättning, samtidigt som konsumenter kan köpa motsvarande produkter från utländska e-handlare utan motsvarande kostnadspåslag.”
- De menar att regeringen i stället borde satsa på en modern upphovsrättslagstiftning som hanterar utmaningarna med artificiell intelligens (AI).
Visa vad de skrev
”Jag menar att regeringen borde fokusera på att inom EU och nationellt utveckla en modern och hållbar lagstiftning som hanterar de verkliga utmaningar som upphovsrätten ställs inför med anledning av AI.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Allmänt om immaterialrättsliga frågor – reservation, avstod
Vad ville C i stället? (reservation 5)
Att riksdagen tillkännager för regeringen att en svensk immaterialrättsstrategi bör tas fram och att information om patentsökning ska bli lättillgänglig för små företag och nya innovatörer.
- De menar att Sverige är bra på patent men sämre på att kommersialisera dem, och att bättre kommersialisering skulle behålla mer av värdet i Sverige.
Visa vad de skrev
”Förbättrad kommersialisering skulle innebära att en större del av värdet som skapas genom innovationer behålls i Sverige.”
- De menar att samarbetet mellan universitet och högskolor och näringslivet behöver stärkas så att fler idéer kan bli innovationer, företag och jobb.
Visa vad de skrev
”Jag menar att samverkan mellan universitet och högskolor och näringsliv behöver stärkas för att fler idéer ska kunna utvecklas till nya innovationer, företag och jobb.”
- De menar att forskningsinstitut och inkubatorer behöver stärkas eftersom de knyter samman det offentliga och näringslivet.
Visa vad de skrev
”Vidare behöver forskningsinstituten och inkubatorerna stärkas, eftersom de har en viktig roll i att knyta samman det offentliga och näringslivet”
- De menar att information om hur man söker patent måste vara lättillgänglig även för små företag och nya innovatörer.
Visa vad de skrev
”Bland annat menar jag att information om hur man söker patent för nya idéer måste finnas enkelt tillgänglig också för små företag och nya innovatörer”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det svenska näringslivet tillhör de mest forsknings- och utvecklingsintensiva i världen och Sverige är ett av de länder i världen som har flest patent per capita. Samtidigt är Sverige inte lika framgångsrikt när det gäller att kommersialisera patent och innovativa produkter eller att få till stånd investeringar i dessa. Förbättrad kommersialisering skulle innebära att en större del av värdet som skapas genom innovationer behålls i Sverige. Därför behöver villkoren för forskning, utveckling, demonstration, uppskalning och kommersialisering förbättras.
Upphovsrättsliga frågor – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tar utredningens förslag vidare så att bilder på offentlig konst kan delas online utan restriktioner.
- De menar att panoramafriheten inte har anpassats till den tekniska utvecklingen, eftersom den inte omfattar digitala avbildningar.
Visa vad de skrev
”Denna möjlighet, den s.k. panoramafriheten, är en inskränkning i upphovsrätten som tyvärr inte har anpassats till den tekniska utvecklingen eftersom den inte omfattar digitala avbildningar.”
- De menar att regeringen bör ta utredningens förslag vidare för att göra det möjligt att dela bilder på offentlig konst online utan restriktioner.
Visa vad de skrev
”Jag menar att regeringen bör ta förslagen från utredningen vidare och på så sätt möjliggöra att dela bilder på offentlig konst online utan restriktioner.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är i dag tillåtet att fotografera, filma eller måla av byggnader eller konstverk som är permanent placerade i det offentliga rummet och att sedan publicera bilden fysiskt. Denna möjlighet, den s.k. panoramafriheten, är en inskränkning i upphovsrätten som tyvärr inte har anpassats till den tekniska utvecklingen eftersom den inte omfattar digitala avbildningar. Under våren 2024 presenterade en statlig utredning betänkandet Inskränkningarna i upphovsrätten (SOU 2024:4), där utredningen lämnar förslag om att modernisera upphovsrätten, bl.a. panoramafriheten. Jag menar att regeringen bör ta förslagen från utredningen vidare och på så sätt möjliggöra att dela bilder på offentlig konst online utan restriktioner.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:2832 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 16 och 2025/26:3561 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 7 och avslår motionerna 2025/26:901 av Mirja Räihä och Per-Arne Håkansson (båda S), 2025/26:2301 av Per-Arne Håkansson (S), 2025/26:3425 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 5, 2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 42, 2025/26:3593 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 52, 2025/26:3665 av Magnus Berntsson (KD) och 2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 32.
2026 års ekonomiska vårpropositionProp. 2025/26:100 · beslutad 9 juni 2026
Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken – reservation, avstod
Vad ville C i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som reservationen föreslår i stället för regeringens förslag.
- De menar att Sverige befinner sig i ett allvarligt läge med stigande energi- och råvarupriser, hög arbetslöshet och en tillväxt under EU:s genomsnitt, och att det behövs en annan inriktning av politiken.
Visa vad de skrev
”Sverige befinner sig i ett allvarligt läge med stigande energi- och råvarupriser, hög arbetslöshet och en tillväxt som i tre år har legat under EU:s genomsnitt.”
- De menar att trösklarna in på arbetsmarknaden måste sänkas och att det måste bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete för att få ner arbetslösheten.
Visa vad de skrev
”För att få ner arbetslösheten måste trösklarna in på arbetsmarknaden sänkas och det måste bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete.”
- De menar att politiken bör sänka företagens kostnader för att anställa, särskilt för grupper som har svårt att få jobb och för små och växande företag.
Visa vad de skrev
”Politiken bör därför inriktas på åtgärder som sänker företagens kostnader för att anställa”
- De menar att det med tanke på det svaga konjunkturläget är rimligt med en mer expansiv finanspolitik än regeringen föreslår.
Visa vad de skrev
”Mot bakgrund av det svaga konjunkturläget är det rimligt med en mer expansiv finanspolitik än den regeringen föreslår.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Sverige befinner sig i ett allvarligt läge med stigande energi- och råvarupriser, hög arbetslöshet och en tillväxt som i tre år har legat under EU:s genomsnitt. Arbetslösheten uppgår i dag till närmare 10 procent och ungdomsarbetslösheten ligger runt 30 procent. Samtidigt har Sverige fastnat i ett fossilberoende. Det behövs en annan inriktning av politiken än den regeringen föreslår.
För att få ner arbetslösheten måste trösklarna in på arbetsmarknaden sänkas och det måste bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete.
Politiken bör därför inriktas på åtgärder som sänker företagens kostnader för att anställa och sänkningen bör riktas mot de grupper som har svårast att få in en fot på arbetsmarknaden och mot små och växande företag. Åtgärder som ska prioriteras är bl.a. att arbetsgivaravgiften tas bort för de tio först anställda i ett växande företag, att den sänks permanent för lågavlönade, långtidsarbetslösa och unga samt att sjuklöneansvaret för småföretag slopas. En ny anställningsform ska införas, s.k. förenklade jobb, där en inkomst på upp till 20 000 kronor är befriad från skatt på inkomst och arbetsgivaravgifter under två år. Politiken ska också inriktas på att stärka möjligheterna att utbilda sig mitt i livet och på att utöka yrkesutbildningarna.
Sverige bör åter ta en ledande roll i klimatomställningen genom att förena stark tillväxt med minskade utsläpp. Det kräver en politik som underlättar elektrifieringen och stärker drivkrafterna för att minska utsläppen. Politiken ska därför utformas så att det blir möjligt och lönsamt för hushåll och företag att delta i omställningen, samtidigt som tillgången på billig och ren el ökar i hela landet. Det handlar bl.a. om att subventionera leasing av miljöbilar, förstärka klimatpremien för ellastbilar och genomföra omfattande investeringar i laddinfrastruktur. Därutöver bör anslutningskablar till havsbaserad vindkraft byggas ut för att säkerställa att Sveriges potential inom denna energikälla tas till vara För att klara industrins omställning och sänka hushållens elpriser behöver Sverige mer ren svensk el. Politiken ska därför inriktas på att återföra fastighetsskatten från vindkraft till kommunerna för att på så sätt säkerställa att de värden som skapas stannar lokalt.
Förtroendet för välfärden behöver återupprättas. Politiken ska därför inriktas på kraftfulla satsningar för att ge skolan och äldreomsorgen de förutsättningar de behöver för att klara sina uppdrag, för att korta vårdköerna och för att stärka primärvården.
Ett starkt och oberoende civilsamhälle är vidare grunden för ett välmående och tryggt samhälle och ett av de mest effektiva sätten att minska kriminalitet. Politiken ska därför inriktas på att stärka bl.a. föreningslivet och idrotten.
Det allvarliga läge som Sverige befinner sig i som en följd av konflikten i Mellanöstern och blockaden av Hormuzsundet har skapat en akut kostnadskris som slår mot svensk livsmedelsproduktion. Den ekonomiska politiken ska därför inriktas på åtgärder som tryggar den svenska matförsörjningen och på att Sverige ska ha som mål att producera minst 80 procent av den mat vi konsumerar. Utöver krisstöd till Sveriges lantbrukare ska politiken inriktas på åtgärder som sänker kostnadstrycket och stärker konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion bl.a. genom jordbruksavdrag och innovationsstöd.
Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2025 – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till förslaget och tillkännager för regeringen att den omedelbart ska återgå till principerna i det finanspolitiska ramverket.
- De menar att regeringens politik varken är utformad enligt det finanspolitiska ramverket eller redovisas på ett transparent sätt.
Visa vad de skrev
”Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att regeringens politik varken är utformad i enlighet med ramverket eller redovisad på ett transparent sätt.”
- De menar att Finanspolitiska rådet riktar ännu skarpare kritik och att budgeten för 2026 har fått den hittills allvarligaste kritiken mot finanspolitiken i förhållande till ramverkets principer.
Visa vad de skrev
”Finanspolitiska rådet är ännu skarpare i sin kritik och menar att budgeten för 2026 har gett anledning till den ”hittills allvarligaste kritiken mot den förda finanspolitiken i relation till det finanspolitiska ramverkets principer”.”
- De menar att regeringen bygger sin politik på alltför optimistiska prognoser och inte analyserar varför prognoserna avviker eller vilka effekter politiken väntas få på konjunkturen.
Visa vad de skrev
”Ett återkommande mönster är att regeringen baserar sin politik på alltför optimistiska prognoser och att det saknas en analys från regeringen av varför dess prognoser avviker eller vilka konjunktureffekter den egna politiken förväntas ha.”
- De menar att den expansiva budgeten för 2026 tar en stor del av kommande års reformutrymme och därför begränsar framtida regeringars handlingsutrymme.
Visa vad de skrev
”Den expansiva budgeten för 2026 tar en stor del av kommande års reformutrymme i anspråk, vilket kommer att begränsa handlingsutrymmet för framtida regeringar och tvinga fram en stram politik för att nå saldomålet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vårändringsbudget för 2026Prop. 2025/26:99 · beslutad 9 juni 2026
Vårändringsbudget för 2026 – reservation, avstod
Vad ville C i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till det nya anslaget för Sveriges utrikes underrättelsetjänst, nej till regeringens ändrade ramar för utgiftsområdena energi och näringsliv och nej till regeringens förslag om statligt ägande och kapitaltillskott i Videberg Kraft.
- De menar att det inte är lämpligt att besluta om ett nytt anslag för underrättelsetjänsten innan man vet hur den ska utformas.
Visa vad de skrev
”Det är inte lämpligt att besluta om ett nytt anslag i statsbudgeten för ändamålet innan man över huvud taget vet hur utformningen av den nya underrättelsetjänsten ser ut.”
- De menar att regeringens prioriteringar riskerar att hämma Sveriges möjligheter att stärka innovation, företagande och export.
Visa vad de skrev
”Jag anser att regeringens prioriteringar riskerar att hämma Sveriges möjligheter att stärka innovation, företagande och export”
- De menar att energipolitiken bör präglas av teknikneutralitet och marknadsekonomiska principer, och att staten i första hand bör skapa stabila villkor i stället för att bli dominerande ägare i enskilda energiprojekt.
Visa vad de skrev
”Jag anser dock att energipolitiken bör präglas av teknikneutralitet, marknadsekonomiska principer och långsiktiga spelregler för alla fossilfria kraftslag.”
- De menar att förslaget innebär ett långtgående statligt risktagande som kan bli dyrt för skattebetalarna.
Visa vad de skrev
”Jag anser att detta innebär ett långtgående statligt risktagande med potentiellt stora kostnader för skattebetalarna.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Sveriges utrikes underrättelsetjänst När det gäller regeringens förslag om ett nytt anslag 1:6 Sveriges utrikes underrättelsetjänst vill jag framhålla följande. Det är inte lämpligt att besluta om ett nytt anslag i statsbudgeten för ändamålet innan man över huvud taget vet hur utformningen av den nya underrättelsetjänsten ser ut. Ställningstagande i frågan bör göras före beslut om budgetanslag. I avvaktan på ställningstagandet i frågan anser jag att regeringens förslag i vårändringsbudgeten bör avslås.
Utgiftsområdena 21 Energi och 24 Näringsliv samt Videberg Kraft Jag ställer mig inte bakom regeringens förslag om ändrade ramar och anslagsnivåer för utgiftsområdena 21 Energi och 24 Näringsliv. Jag anser att regeringens prioriteringar riskerar att hämma Sveriges möjligheter att stärka innovation, företagande och export i ett läge där omställningen till ett hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv behöver främjas genom långsiktiga investeringar och goda villkor för grön tillväxt.
När det gäller frågan om statens roll i fråga om att möjliggöra investeringar i ny kärnkraft och regeringens förslag om Videberg Kraft ställer jag mig inte heller bakom detta förslag. Jag delar uppfattningen att Sverige behöver ett robust och fossilfritt elsystem med hög leveranssäkerhet. Den omfattande elektrifieringen av industri och transporter kommer att kräva betydande investeringar i ny elproduktion under lång tid framöver. Jag anser dock att energipolitiken bör präglas av teknikneutralitet, marknadsekonomiska principer och långsiktiga spelregler för alla fossilfria kraftslag. Staten bör i första hand skapa stabila villkor för investeringar snarare än själv gå in som dominerande ägare i enskilda energiprojekt. Regeringens förslag innebär att staten ges möjlighet att förvärva en majoritetsandel i Videberg Kraft samt tillskjuta betydande kapital till verksamheten. Jag anser att detta innebär ett långtgående statligt risktagande med potentiellt stora kostnader för skattebetalarna. Sverige behöver ett energisystem där flera fossilfria kraftslag samverkar. Politiken bör därför inriktas på att undanröja hinder för investeringar och stärka elnäten, snarare än att staten tar ett direkt ägaransvar i kärnkraftsproduktion.
Sammanfattningsvis anser jag att finansutskottet bör avstyrka regeringens förslag om ändrade ramar och anslagsnivåer för utgiftsområdena 21 Energi och 24 Näringsliv liksom regeringens förslag till bemyndigande och godkännande som rör Videberg Kraft.
Visa deras formella förslag till beslut
Ändrade ramar och ändrade anslag Riksdagen
a) avslår regeringens förslag om ett nytt anslag 1:6 Sverige utrikes underrättelsetjänst inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan och godkänner ändrad ram för utgiftsområde 5 i enlighet med detta,
b) avslår regeringens förslag om ändrade anslag och ramar när det gäller utgiftsområdena 21 Energi och 24 Näringsliv,
c) godkänner i övrigt ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar nya och ändrade anslag enligt propositionens förslag.
Ersättningsregler med brottsoffret i fokusProp. 2025/26:222 · beslutad 3 juni 2026
En särskild brottsofferlag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska utreda en särskild brottsofferlag.
- De menar att regelverket om ersättning till brottsoffer finns i olika lagar och kan uppfattas som svåröverskådligt.
Visa vad de skrev
”Regelverket om ersättning till brotts-offer vid brott och olika aktörers ansvar när det gäller brottsoffers rättigheter finns dock i dag i olika lagar, vilket kan uppfattats som svåröverskådligt.”
- De menar att en särskild brottsofferlag skulle öka förutsebarheten och underlätta för brottsoffer att tillvarata sina rättigheter.
Visa vad de skrev
”En särskild brottsofferlag skulle öka förutsebarheten och underlätta för brottsoffer att tillvarata sina rättigheter.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Den socialdemokratiskt ledda regeringen genomförde under den föregående mandatperioden ett flertal reformer när det gäller brottsoffers rätt till ersättning vid brott, bl.a. höjdes nivåerna på kränkningsersättningen till brottsoffer. En ny särskild anhörigersättning infördes även för efterlevande anhöriga till personer som dödats genom brott. Mot den bakgrunden välkomnar vi regeringens lagförslag i propositionen. Regelverket om ersättning till brotts-offer vid brott och olika aktörers ansvar när det gäller brottsoffers rättigheter finns dock i dag i olika lagar, vilket kan uppfattats som svåröverskådligt. För att ytterligare underlätta för brottsoffer att orientera sig bland de regler som gäller bör det enligt vår mening införas en samlad lagstiftning för brottsoffer. En särskild brottsofferlag skulle öka förutsebarheten och underlätta för brottsoffer att tillvarata sina rättigheter. Regeringen bör därför låta utreda en särskild brottsofferlag enligt vad vi redovisar ovan. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4078 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Förbättrat stöd i skolanProp. 2025/26:195 · beslutad 3 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till att ta bort bestämmelsen i skollagen om att barn och elever ska få stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt.
- De menar att det är en farlig förändring som riskerar att försvaga synen på skolans kompensatoriska uppdrag.
Visa vad de skrev
”Vi anser att det är en farlig förändring som riskerar att försvaga synen på skolans kompensatoriska uppdrag.”
- De menar att bestämmelsen om att alla elever ska få stöd och stimulans för att nå sin fulla potential är en av de mest grundläggande principerna i svensk skola.
Visa vad de skrev
”Bestämmelsen om att alla elever ska få stöd och stimulans för att nå sin fulla potential är en av de mest grundläggande principerna i svensk skola.”
- De menar att flytta principen till ett senare kapitel riskerar att signalera att uppdraget nedprioriteras.
Visa vad de skrev
”Att flytta denna princip till ett senare kapitel riskerar att signalera en nedprioritering av detta centrala uppdrag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I propositionen föreslår regeringen att bestämmelsen i 1 kap. 4 § skollagen om att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt ska tas bort från lagens syftesparagraf. Vi anser att det är en farlig förändring som riskerar att försvaga synen på skolans kompensatoriska uppdrag.
Bestämmelsen om att alla elever ska få stöd och stimulans för att nå sin fulla potential är en av de mest grundläggande principerna i svensk skola. Den utgör kärnan i skolans kompensatoriska uppdrag och ska därför ha en framskjuten plats i skollagens inledande kapitel som definierar utbildningens syfte. Att flytta denna princip till ett senare kapitel riskerar att signalera en nedprioritering av detta centrala uppdrag.
Mot denna bakgrund föreslår vi att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) i de delar det avser 1 kap. 4 §.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen godtar
a) det som anförs i reservationen om regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) i de delar det avser 1 kap. 4 §,
b) det som utskottet anför om lagförslaget i övrigt.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4035 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2 och bifaller delvis proposition 2025/26:195 delpunkt 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Isabell Mixter (V) och Niels Paarup-Petersen (C).
Tillgången till behöriga lärare, speciallärare och specialpedagoger – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen skyndsamt ska återkomma med åtgärder för att säkerställa tillgången till behöriga lärare inom ramen för stödundervisningen.
- De menar att regeringen föreslår reformer som kräver tusentals nya lärare, samtidigt som en annan utredning föreslår nästan 6 000 lärare till.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om stödundervisning beräknas kräva 3 087 nya lärare. Samtidigt har regeringen i en annan utredning, Tid för undervisningsuppdraget (SOU 2025:26), presenterat förslag som kräver ytterligare nästan 6 000 lärare.”
- De menar att det inte går ihop att kräva tusentals nya lärare när regeringen samtidigt tar in färre studenter på lärarutbildningarna.
Visa vad de skrev
”Att presentera reformer som kräver tusentals nya lärare samtidigt som man utbildar färre är att blunda för verkligheten.”
- De menar att Sverige redan har en akut lärarbrist, särskilt på landsbygden och i socioekonomiskt utsatta områden.
Visa vad de skrev
”Sverige har redan i dag en akut lärarbrist, särskilt på landsbygden och i socioekonomiskt utsatta områden.”
- De menar att förslaget riskerar att bli verkningslöst om regeringen inte snabbt presenterar en trovärdig plan för att lösa lärarbristen.
Visa vad de skrev
”Om regeringen inte skyndsamt presenterar en trovärdig plan för hur lärarbristen ska lösas, riskerar förslaget om stödundervisning att bli verkningslöst och inget annat än skolpopulism.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag om stödundervisning beräknas kräva 3 087 nya lärare. Samtidigt har regeringen i en annan utredning, Tid för undervisningsuppdraget (SOU 2025:26), presenterat förslag som kräver ytterligare nästan 6 000 lärare. Parallellt med dessa resurskrävande reformer har regeringen fattat beslut om att ta in färre studenter på lärarutbildningarna. Detta är en ekvation som inte går ihop, och det är inte en seriös skolpolitik. Att presentera reformer som kräver tusentals nya lärare samtidigt som man utbildar färre är att blunda för verkligheten. Sverige har redan i dag en akut lärarbrist, särskilt på landsbygden och i socioekonomiskt utsatta områden.
Genomförande av standardiserade tester – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att införa standardiserade tester i samtliga årskurser i grundskolan, inte bara i årskurs 1, 2, 3, 5 och 8.
- De menar att regeringens förslag är för begränsat och att tester bara i årskurs 1, 2, 3, 5 och 8 inte räcker.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag är dock alltför begränsat. Att endast genomföra testerna i årskurs 1, 2, 3, 5 och 8 är otillräckligt.”
- De menar att tester i alla årskurser behövs för att alla elever ska få rätt stöd i rätt tid och för att kunna följa kunskapsutvecklingen mer systematiskt.
Visa vad de skrev
”För att säkerställa att alla elever får rätt stöd i rätt tid, och för att kunna följa kunskapsutvecklingen mer systematiskt, anser jag att standardiserade tester bör införas i samtliga årskurser i grundskolan.”
- De menar att testerna inte bara ska hitta elever med svårigheter, utan också elever som är särskilt begåvade och behöver mer utmaningar.
Visa vad de skrev
”Detta handlar inte bara om att identifiera elever som har svårigheter. Lika viktigt är att upptäcka de elever som är särskilt begåvade och behöver mer utmaningar för att nå sin fulla potential.”
- De menar att screening av alla elever i alla årskurser ger lärare bättre förutsättningar att anpassa undervisningen och stimulera varje elev.
Visa vad de skrev
”Genom att screena samtliga elever i alla årskurser skapas bättre förutsättningar för lärare att anpassa undervisningen och stimulera varje elev, inklusive de som har lätt för sig och bör få möjlighet att läsa i snabbare takt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag välkomnar förslaget om att införa standardiserade tester för att tidigt identifiera elevers stödbehov i läs-, skriv- och matematikutveckling. Det ligger i linje med Centerpartiets politik om att elever ska screenas återkommande för att skolan ska kunna upptäcka och möta varje elevs unika behov.
Genomförande av stödundervisning – reservation, avstod
Vad ville C i stället? (reservation 13)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska vidta åtgärder så att mindre skolor kan organisera stödundervisning flexibelt, till exempel med en extra resurs i klassrummet.
- De menar att det är svårt för mindre skolor på landsbygden att genomföra stödundervisning enskilt eller i små grupper.
Visa vad de skrev
”För stora skolor i städer kan detta vara en hanterbar organisatorisk utmaning, men för en mindre skola på landsbygden är det ofta en omöjlig ekvation.”
- De menar att mindre skolor ofta bara har en lärare per ämne, vilket gör det svårt för läraren att lämna den ordinarie undervisningen.
Visa vad de skrev
”På många mindre skolor finns det endast en undervisande lärare per ämne, ibland för flera årskurser samtidigt. Att denna lärare också ska kunna lämna sin ordinarie undervisning för att ge enskilt stöd eller undervisa en liten grupp är praktiskt ogenomförbart.”
- De menar att reformen riskerar att leda till en mer ojämlik skola.
Visa vad de skrev
”Detta skapar en uppenbar risk för att reformen leder till en än mer ojämlik skola”
- De menar att mindre skolor måste kunna organisera stödundervisningen inom den befintliga undervisningen, till exempel med en extra resurs i klassrummet.
Visa vad de skrev
”För mindre skolor måste det finnas en flexibilitet som gör det möjligt att organisera stödundervisningen inom ramen för den befintliga undervisningen, exempelvis genom insatser av en extra resurs i klassrummet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att stödundervisning som huvudregel ska ges enskilt eller i mindre grupp. För stora skolor i städer kan detta vara en hanterbar organisatorisk utmaning, men för en mindre skola på landsbygden är det ofta en omöjlig ekvation.
På många mindre skolor finns det endast en undervisande lärare per ämne, ibland för flera årskurser samtidigt. Att denna lärare också ska kunna lämna sin ordinarie undervisning för att ge enskilt stöd eller undervisa en liten grupp är praktiskt ogenomförbart. Detta skapar en uppenbar risk för att reformen leder till en än mer ojämlik skola, där elever på mindre orter inte får det stöd de har rätt till, eller att alla andra elever får vara utan en behörig lärare under tiden han eller hon ger en enskild elev stöd.
Nya läroplaner – för en stark kunskapsskolaProp. 2025/26:194 · beslutad 3 juni 2026
Elevinflytande – reservation, röstade nej (partiets ledamöter röstade olika)
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att elevinflytandet ska värnas och säkerställas i nya föreskrifter och läroplaner, samtidigt som läraren ska leda och planera undervisningen.
- De menar att elever har en lagstadgad rätt till inflytande över sin utbildning och att detta tydligt bör framgå även i läroplanerna.
Visa vad de skrev
”Elever har dessutom en lagstadgad rätt till inflytande över sin utbildning, och detta behöver tydligt framgå även i läroplanerna.”
- De menar att barn och unga redan i tidig ålder behöver få förståelse för det demokratiska samtalet och vad det innebär att ta ansvar och göra sin röst hörd.
Visa vad de skrev
”Det är viktigt att barn och unga redan i tidig ålder får en förståelse för det demokratiska samtalet och vad det innebär att ta ansvar och göra sin röst hörd.”
- De menar att det inte är motiverat att tona ned elevinflytandet på det sätt som regeringen gör i flera propositioner.
Visa vad de skrev
”Mot denna bakgrund är det inte motiverat att tona ned elevinflytandet på det sätt som regeringen nu gör i flera propositioner.”
- De menar att riksdagen bör markera att föreskrifter och läroplaner måste tas fram med full respekt för bestämmelserna.
Visa vad de skrev
”Just därför bör riksdagen markera att framtagandet av föreskrifter och läroplaner måste ske med full respekt för dessa bestämmelser.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att elevinflytandet ska värnas och säkerställas i arbetet med att ta fram föreskrifter samt i de nya läroplanerna. Vi delar uppfattningen att läraren ska leda och planera undervisningen. Samtidigt står lärares bestämmanderätt inte i motsats till elevers inflytande över utbildningen eller deras ansvarstagande för sin utbildning. Skickliga lärare har förmåga att ge elever inflytande utifrån deras ålder och mognad. Elever har dessutom en lagstadgad rätt till inflytande över sin utbildning, och detta behöver tydligt framgå även i läroplanerna. Det är viktigt att barn och unga redan i tidig ålder får en förståelse för det demokratiska samtalet och vad det innebär att ta ansvar och göra sin röst hörd. Mot denna bakgrund är det inte motiverat att tona ned elevinflytandet på det sätt som regeringen nu gör i flera propositioner. I propositionen hänvisar regeringen till att elevers rätt till inflytande, samråd och information regleras i skollagen, samtidigt som regeringen bedömer att mer balanserade skrivningar om elevinflytande är positiva. Just därför bör riksdagen markera att framtagandet av föreskrifter och läroplaner måste ske med full respekt för dessa bestämmelser.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Undervisningsmetoder och undervisningsstrategier – reservation, ingen omröstning
Vad ville C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att riksdagen inte ska lagstifta om specifika undervisningsmetoder i kursplanerna, samtidigt som metoder som phonics inte ifrågasätts.
- De menar att det är ett kraftigt avsteg från principen om tillit till professionen att riksdagen ska lagstifta om specifika undervisningsmetoder.
Visa vad de skrev
”Däremot anser vi att det är ett kraftigt avsteg från principen om tillit till professionen att riksdagen ska lagstifta om specifika undervisningsmetoder.”
- De menar att förslaget riskerar att begränsa lärarnas professionella autonomi och handlingsutrymme.
Visa vad de skrev
”Förslaget riskerar att begränsa lärarnas professionella autonomi och handlingsutrymme.”
- De menar att ansvaret för att ta fram och sprida forskning om effektiva undervisningsmetoder ligger på Skolforskningsinstitutet, och att ansvaret för kunskapsstöd ligger på Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Visa vad de skrev
”Ansvaret för att ta fram och sprida forskning om effektiva undervisningsmetoder vilar på Skolforskningsinstitutet, och ansvaret för att ta fram kunskapsstöd utifrån detta vilar på Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).”
- De menar att vägen till en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet går via en stärkt profession, inte genom politisk detaljstyrning.
Visa vad de skrev
”Vi vill se en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, men vägen dit går via en stärkt profession, inte genom politisk detaljstyrning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att kursplanerna ska innehålla specifika undervisningsstrategier som lärarna ska använda sig av. Som exempel lyfts det fram att läs- och skrivinlärning ska utgå från phonics (strukturerad ljudningsmetod). Vi ifrågasätter inte metoder som phonics; de har brett vetenskapligt stöd. Däremot anser vi att det är ett kraftigt avsteg från principen om tillit till professionen att riksdagen ska lagstifta om specifika undervisningsmetoder. Förslaget riskerar att begränsa lärarnas professionella autonomi och handlingsutrymme.
Icke-konfessionell undervisning – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och C i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att undervisningens icke-konfessionella karaktär uttryckligen ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna.
- De menar att principen om en icke-konfessionell undervisning är grundläggande för den svenska skolan och måste värnas.
Visa vad de skrev
”Principen om en icke-konfessionell undervisning är grundläggande för den svenska skolan och måste värnas.”
- De menar att Skolverket och Skolinspektionen i sina remissvar har sagt att det för tydlighetens skull är en fördel att behålla en skrivning om att undervisningen ska vara icke-konfessionell.
Visa vad de skrev
”Både Skolverket och Skolinspektionen har i sina remissvar anfört att det, för tydlighetens skull, finns en fördel med att behålla en skrivning om att undervisningen ska vara icke-konfessionell.”
- De menar att regeringen själv säger att frågan behöver analyseras vidare, vilket visar att den inte är tillräckligt säkrad i reformen.
Visa vad de skrev
”Regeringen skriver uttryckligen att det behöver analyseras vidare om det bör stå kvar att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Det visar att frågan ännu inte är tillräckligt säkrad i reformen.”
- De menar att skrivningarna om icke-konfessionell undervisning inte får tas bort.
Visa vad de skrev
”Vi kan inte acceptera att skrivningarna tas bort.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att undervisningens icke-konfessionella karaktär uttryckligen ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna. Principen om en icke-konfessionell undervisning är grundläggande för den svenska skolan och måste värnas. Både Skolverket och Skolinspektionen har i sina remissvar anfört att det, för tydlighetens skull, finns en fördel med att behålla en skrivning om att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Regeringen skriver uttryckligen att det behöver analyseras vidare om det bör stå kvar att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Det visar att frågan ännu inte är tillräckligt säkrad i reformen. Vi anser att detta inte bör lämnas öppet. Vi kan inte acceptera att skrivningarna tas bort.
Kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer – reservation, avstod
Vad ville C i stället? (reservation 9)
Att riksdagen, utan att motsätta sig att kunskapsområdet flyttas, säger ja till att regeringen vidtar åtgärder så att ändringarna i läroplanen inte urholkar lärarutbildningen och dess examensmål om identitet, sexualitet och relationer.
- De menar att när de övergripande skrivningarna tas bort faller grunden för utredningens argument.
Visa vad de skrev
”När regeringen nu föreslår att dessa övergripande skrivningar tas bort, faller själva grunden för utredningens argument.”
- De menar att det finns en uppenbar risk att kunskapsområdet hamnar i ett vakuum och försvinner från lärarutbildningens examensmål.
Visa vad de skrev
”Det skapar en uppenbar risk att detta centrala kunskapsområde hamnar i ett vakuum – det försvinner från läroplanens övergripande del och riskerar därmed samtidigt att försvinna från lärarutbildningens examensmål.”
- De menar att framtidens lärare annars kan examineras utan de kunskaper och verktyg som behövs för att arbeta med frågor om jämställdhet, kränkande behandling, könsmönster och hedersrelaterat våld och förtryck.
Visa vad de skrev
”Konsekvensen kan bli att framtidens lärare examineras utan de nödvändiga kunskaperna och verktygen för att arbeta med och bemöta komplexa frågor som rör jämställdhet, kränkande behandling, könsmönster och hedersrelaterat våld och förtryck.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag motsätter mig inte att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer flyttas från de övergripande delarna av läroplanen för att i stället integreras mer ämnesspecifikt i kursplanerna. Det är inget hinder för att ha gemensamma temadagar på området eller för att ta ett större övergripande fokus från rektorns håll. Tydliga mål i ämnesplanerna kan dessutom stärka undervisningen och göra det tydligare var fokuset bör ligga.
Däremot ser jag med stor oro på de potentiella konsekvenser denna förändring kan få för lärarutbildningen och därmed för blivande lärares kompetens. I betänkandet Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning (SOU 2024:81) föreslogs att examensmål för lärarutbildningen som rör identitet, sexualitet och relationer skulle tas bort. Utredningens resonemang byggde på att dessa kunskaper ändå skulle täckas, eftersom de var inskrivna i skolans övergripande läroplansdelar. När regeringen nu föreslår att dessa övergripande skrivningar tas bort, faller själva grunden för utredningens argument. Det skapar en uppenbar risk att detta centrala kunskapsområde hamnar i ett vakuum – det försvinner från läroplanens övergripande del och riskerar därmed samtidigt att försvinna från lärarutbildningens examensmål. Konsekvensen kan bli att framtidens lärare examineras utan de nödvändiga kunskaperna och verktygen för att arbeta med och bemöta komplexa frågor som rör jämställdhet, kränkande behandling, könsmönster och hedersrelaterat våld och förtryck. Det är oacceptabelt. Regeringen måste därför säkerställa att förändringarna i läroplanen inte leder till en urholkning av lärarutbildningen och dess examensmål på detta område.
Vissa andra kunskapsområden – reservation, avstod
Vad ville C i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att behålla skrivningarna om entreprenörskap i läroplanen.
- De menar att entreprenörskap är en av EU:s åtta nyckelkompetenser och viktigt för att förbereda elever för arbetslivet.
Visa vad de skrev
”Entreprenörskap är en av EU:s åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande och utgör en avgörande förmåga för att rusta elever för framtidens arbetsliv.”
- De menar att forskning visar att entreprenörskap i skolan ökar elevernas motivation och engagemang.
Visa vad de skrev
”Forskning visar att entreprenörskap i skolan ökar elevernas motivation och engagemang.”
- De menar att det riskerar att försvaga kunskapsområdet om ett etablerat begrepp ersätts med vaga formuleringar.
Visa vad de skrev
”Att ersätta ett väletablerat och internationellt erkänt begrepp med vaga formuleringar riskerar att försvaga och urholka detta viktiga kunskapsområde i skolan.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att begreppet entreprenörskap ska tas bort från läroplanen med motiveringen att det täcks av andra formuleringar.
Entreprenörskap är en av EU:s åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande och utgör en avgörande förmåga för att rusta elever för framtidens arbetsliv. Forskning visar att entreprenörskap i skolan ökar elevernas motivation och engagemang. Att ersätta ett väletablerat och internationellt erkänt begrepp med vaga formuleringar riskerar att försvaga och urholka detta viktiga kunskapsområde i skolan. Jag anser att skrivningarna om entreprenörskap uttryckligen måste finnas kvar i läroplanen.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolanProp. 2025/26:193 · beslutad 3 juni 2026
Dokumentationskrav vid utvisning ur undervisningslokalen och kvarsittning – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till att ta bort kravet på skriftlig dokumentation för kvarsittning och utvisning ur undervisningslokalen, även om propositionen i stort välkomnas.
- De menar att förslaget är feltänkt och riskerar att få allvarliga negativa konsekvenser för elevernas rättssäkerhet och möjlighet till stöd.
Visa vad de skrev
”Vi anser dock att detta specifika förslag är feltänkt och riskerar att få allvarliga negativa konsekvenser för elevernas rättssäkerhet och möjlighet till stöd.”
- De menar att förslaget försvårar uppföljning och upptäckt av om en elev återkommande stör eller uppträder olämpligt.
Visa vad de skrev
”Förslaget försvårar även uppföljning och upptäckt av om en elev återkommande stör eller uppträder olämpligt.”
- De menar att dokumentationen är ett viktigt underlag för att rektorn ska kunna fullgöra sin utredningsskyldighet vid upprepade ordningsstörningar och för att elevhälsan ska få tidiga signaler.
Visa vad de skrev
”ett viktigt underlag för att rektorn ska kunna fullgöra sin utredningsskyldighet vid upprepade ordningsstörningar, för att elevhälsan ska få tidiga signaler”
- De hänvisar till Skolverket som menar att ett beslut om en disciplinär åtgärd är myndighetsutövning mot en enskild och därför bör dokumenteras.
Visa vad de skrev
”Vidare framhåller Skolverket att ett beslut som utgör en disciplinär åtgärd innebär myndighetsutövning mot en enskild, vilket talar för att ett sådant beslut bör dokumenteras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar regeringens proposition Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (prop. 2025/26:193) och delar i stort problembilden att tryggheten och studieron i den svenska skolan har försämrats. För att möjliggöra en trygg arbetsmiljö för både lärare och elever är åtgärder som underlättar för skolans personal välkomna. Att lärare ska kunna hantera allvarliga ordningsstörningar är därför befogat i vissa situationer, genom exempelvis beslut om utvisning från klassrum eller kvarsittning. I propositionen föreslår regeringen att kravet på skriftlig dokumentation för åtgärderna kvarsittning och utvisning ur undervisningslokalen ska tas bort. Syftet anges vara att minska lärares administrativa börda. Vi anser dock att detta specifika förslag är feltänkt och riskerar att få allvarliga negativa konsekvenser för elevernas rättssäkerhet och möjlighet till stöd. Förslaget försvårar även uppföljning och upptäckt av om en elev återkommande stör eller uppträder olämpligt. Dokumentationen är i sammanhanget sålunda inte bara en administrativ uppgift utan ett viktigt underlag för att rektorn ska kunna fullgöra sin utredningsskyldighet vid upprepade ordningsstörningar, för att elevhälsan ska få tidiga signaler och för att skolan ska kunna identifiera behov av särskilt stöd. Dokumentation skapar också en helhetsbild över en elevs behov och bidrar till att skolan kan koordinera insatser. Vidare framhåller Skolverket att ett beslut som utgör en disciplinär åtgärd innebär myndighetsutövning mot en enskild, vilket talar för att ett sådant beslut bör dokumenteras. Sammantaget anser vi att dokumentationskravet för åtgärderna utvisning ur undervisningslokalen och kvarsittning bör kvarstå.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4041 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3 och 2025/26:4050 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP) och Madeleine Atlas (C).
Mobilfri skola – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att skolan i största möjliga mån ska vara mobilfri, att rektorn ska bestämma ramarna för mobilförbudet och att regeringen ska vidta åtgärder för detta.
- De menar att ett nationellt och obligatoriskt mobilförbud är fel väg att gå.
Visa vad de skrev
”Jag anser dock att regeringens förslag om ett nationellt centralstyrt förbud är fel väg att gå.”
- De menar att rektorer och lärare bäst känner till förutsättningarna på sin skola och kan avgöra vilka åtgärder som är mest effektiva.
Visa vad de skrev
”Det är rektorer och lärare som bäst känner till förutsättningarna på sin skola och kan avgöra vilka åtgärder som är mest effektiva för att skapa trygghet och studiero.”
- De menar att ett obligatoriskt nationellt förbud riskerar att bli för stelbent och ta bort möjligheten till lokala och situationsanpassade bedömningar.
Visa vad de skrev
”Ett obligatoriskt nationellt förbud riskerar att bli för stelbent och tar bort möjligheten till lokala och situationsanpassade bedömningar.”
- De menar att rektorer redan i dag har möjlighet att besluta att samla in mobiltelefoner under hela skoldagen.
Visa vad de skrev
”Rektorer har redan i dag, med stöd av 5 kap. 4 d § skollagen, möjlighet att besluta om att samla in mobiltelefoner under hela skoldagen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att ett nationellt och obligatoriskt mobilförbud ska införas, där elevers mobiltelefoner samlas in vid skoldagens början. Jag vill se en mobilfri skola och ser de positiva effekter det kan ha på studiero, social samvaro och minskad risk för nätkränkningar och mobbning. Jag anser dock att regeringens förslag om ett nationellt centralstyrt förbud är fel väg att gå.
Jag har en stark tilltro till professionen och det lokala ledarskapet. Det är rektorer och lärare som bäst känner till förutsättningarna på sin skola och kan avgöra vilka åtgärder som är mest effektiva för att skapa trygghet och studiero. Rektorer har redan i dag, med stöd av 5 kap. 4 d § skollagen, möjlighet att besluta om att samla in mobiltelefoner under hela skoldagen. En undersökning visar att en stor majoritet av skolorna redan tillämpar detta, vilket tyder på att verktyget används där det bedöms vara lämpligt.
Tillfällig omplacering och akutskolor på entreprenad – reservation, avstod
Vad ville C i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger ja till att skolor ska kunna tillfälligt omplacera elever även till andra huvudmän och att regeringen vidtar åtgärder för detta; förlängda tidsgränser för omplacering välkomnas.
- De menar att regeln som bara tillåter omplacering inom den egna huvudmannens organisation i praktiken låser små kommuner och mindre fristående skolor.
Visa vad de skrev
”att en omplacering endast kan ske inom den egna huvudmannens organisation. Denna begränsning bakbinder i praktiken små kommuner och mindre, fristående huvudmän.”
- De menar att möjligheten till omplacering är obefintlig för en kommun på landsbygden som bara har en högstadieskola eller för en friskola som bara driver en enhet.
Visa vad de skrev
”För en kommun på landsbygden som kanske bara har en enda högstadieskola, eller för en friskola som bara driver en enhet, är möjligheten till omplacering obefintlig.”
- De menar att elever och lärare i dessa skolor därför inte har samma skydd och att rektorer saknar ett avgörande verktyg för att upprätthålla ordningen.
Visa vad de skrev
”Konsekvensen blir att elever och lärare i dessa skolor inte har samma skydd och att rektorer saknar ett avgörande verktyg för att upprätthålla ordningen.”
- De menar att förslaget att tillåta entreprenad av akutskolor är ett steg i rätt riktning men inte löser problemet fullt ut, och att det behövs en mer generell möjlighet till samverkan mellan huvudmän.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om att tillåta entreprenad av akutskolor är ett steg i rätt riktning men löser inte problemet fullt ut. Det krävs en mer generell möjlighet till samverkan mellan huvudmän.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En viktig åtgärd för att säkra trygghet och studiero är möjligheten att tillfälligt omplacera en elev som genom sitt beteende utgör en fara för andra eller allvarligt stör undervisningen. Regeringen föreslår att tidsgränserna för tillfälliga omplaceringar ska förlängas, vilket jag ser positivt på. Däremot löser förslaget inte ett grundläggande problem i dagens lagstiftning: att en omplacering endast kan ske inom den egna huvudmannens organisation. Denna begränsning bakbinder i praktiken små kommuner och mindre, fristående huvudmän. För en kommun på landsbygden som kanske bara har en enda högstadieskola, eller för en friskola som bara driver en enhet, är möjligheten till omplacering obefintlig. Konsekvensen blir att elever och lärare i dessa skolor inte har samma skydd och att rektorer saknar ett avgörande verktyg för att upprätthålla ordningen. Detta skapar en ojämlikhet där elevers och lärares trygghet blir beroende av kommunens storlek och skolstruktur.
En ny konsumentkreditlagProp. 2025/26:223 · beslutad 27 maj 2026
Ränteskillnadsersättning – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ser över bankernas möjligheter att ta ut ränteskillnadsersättning, alltså en avgift som banken kan ta ut när ett lån betalas av i förtid, när kunden byter bank.
- De menar att konsumenterna behöver en sund konkurrens på bankmarknaden och att det ska gå att byta bank utan överdrivet krångel.
Visa vad de skrev
”För konsumenterna är det viktigt att det finns en sund konkurrens på bankmarknaden och att det är möjligt att byta bank utan överdrivet krångel.”
- De menar att den tekniska utvecklingen har gjort det lättare att byta bank i praktiken, men att lagstiftningen inte har följt med.
Visa vad de skrev
”Den tekniska utvecklingen har medfört att det i praktiskt hänseende är enklare än tidigare att byta bank. Däremot har inte lagstiftningen fullt ut anpassats till detta.”
- De menar att lagen tydligare bör främja en starkare konkurrens på kreditmarknaden som gynnar konsumenterna.
Visa vad de skrev
”Lagen bör på ett tydligare sätt lägga grunden för en starkare konkurrens på kreditmarknaden som kommer konsumenterna till nytta.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I propositionen föreslår regeringen att nu gällande regler om ränteskillnadsersättning förs över oförändrade till den nya konsumentkreditlagen. För konsumenterna är det viktigt att det finns en sund konkurrens på bankmarknaden och att det är möjligt att byta bank utan överdrivet krångel. Den tekniska utvecklingen har medfört att det i praktiskt hänseende är enklare än tidigare att byta bank. Däremot har inte lagstiftningen fullt ut anpassats till detta. Lagen bör på ett tydligare sätt lägga grunden för en starkare konkurrens på kreditmarknaden som kommer konsumenterna till nytta. Jag anser därför att det finns skäl att se över bankernas möjligheter att ta ut ränteskillnadsersättning vid byte av bank.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4088 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C).
Ytterligare ändringar i kreditupplysningslagen – reservation, ingen omröstning
Vad ville C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till ytterligare ändringar i kreditupplysningslagen om konsumentens rätt att begära rättelse.
- De menar att det är olyckligt att regeringen inte har föreslagit ändringar i kreditupplysningslagen om konsumentens rätt att begära rättelse.
Visa vad de skrev
”Vi anser att det är olyckligt att regeringen i propositionen inte har föreslagit några ändringar i kreditupplysningslagen när det gäller konsumentens rätt att begära rättelse.”
- De menar att betalningsanmärkningar kan få långtgående konsekvenser även om skälen till att de uppstått varierar kraftigt.
Visa vad de skrev
”Betalningsanmärkningar kan få långtgående konsekvenser även om skälen till att de uppstått varierar kraftigt.”
- De menar att inaktuella uppgifter eller anmärkningar som har undanröjts inte bör finnas kvar om det är orimligt för konsumenten.
Visa vad de skrev
”Inaktuella uppgifter eller anmärkningar som undanröjts bör därför inte kvarstå på ett sätt som är orimligt i förhållande till konsumentens situation.”
- De menar att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till sådana ändringar.
Visa vad de skrev
”Enligt vår mening bör regeringen därför återkomma till riksdagen med förslag till ytterligare ändringar i kreditupplysningslagen när det gäller de aktuella frågorna.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det är olyckligt att regeringen i propositionen inte har föreslagit några ändringar i kreditupplysningslagen när det gäller konsumentens rätt att begära rättelse. Betalningsanmärkningar kan få långtgående konsekvenser även om skälen till att de uppstått varierar kraftigt. Inaktuella uppgifter eller anmärkningar som undanröjts bör därför inte kvarstå på ett sätt som är orimligt i förhållande till konsumentens situation. Enligt vår mening bör regeringen därför återkomma till riksdagen med förslag till ytterligare ändringar i kreditupplysningslagen när det gäller de aktuella frågorna.
Uppföljning av den nya lagstiftningen – reservation, ingen omröstning
Vad ville C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen följer upp den nya konsumentkreditlagen, inklusive genomförandet av direktivet, och därefter tar fram förslag på nödvändiga lagändringar.
- De menar att det är svårt att bedöma om den nya konsumentkreditlagen fullt ut passar de förhållanden som gäller på kreditmarknaden i dag och i framtiden.
Visa vad de skrev
”Det är dock svårt att överblicka i vilken utsträckning den nya konsumentkreditlagen fullt ut är anpassad till de förutsättningar som råder på kreditmarknaden i dag och kan föreligga de kommande åren.”
- De menar att lagstiftningen behöver följas upp och att regeringen därefter bör lägga fram förslag på de lagändringar som behövs.
Visa vad de skrev
”Vi anser därför att det finns ett stort behov av en uppföljning av lagstiftningen. Därefter bör regeringen ta fram förslag till de lagändringar som behövs.”
- De menar att uppföljningen också bör omfatta genomförandet av direktivet och hur det påverkar både den svenska och den europeiska kreditmarknaden.
Visa vad de skrev
”Uppföljningen bör också omfatta genomförandet av direktivet. Det är viktigt att granska hur direktivet påverkar såväl den svenska kreditmarknaden som kreditmarknaden inom EU för att på så sätt möjliggöra att den svenska lagstiftningen utformas på ett ändamålsenligt sätt.”
- De menar att det är regeringens uppgift att se till att en sådan uppföljning görs.
Visa vad de skrev
”Det är regeringens uppgift att se till att en sådan uppföljning kommer till stånd.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är viktigt att ha en sammanhållen och tydlig lagstiftning när det gäller krediter. Vi tycker att det är positivt att ambitionen är att den nya lagstiftningen ska vara mer sammanhållen och i takt med tiden än den tidigare. De senaste decennierna har teknikutvecklingen varit snabb och de senaste åren har den accelererat. Regeringens proposition tar delvis hänsyn till detta, vilket vi välkomnar. Det är dock svårt att överblicka i vilken utsträckning den nya konsumentkreditlagen fullt ut är anpassad till de förutsättningar som råder på kreditmarknaden i dag och kan föreligga de kommande åren. Vi anser därför att det finns ett stort behov av en uppföljning av lagstiftningen. Därefter bör regeringen ta fram förslag till de lagändringar som behövs. Uppföljningen bör också omfatta genomförandet av direktivet. Det är viktigt att granska hur direktivet påverkar såväl den svenska kreditmarknaden som kreditmarknaden inom EU för att på så sätt möjliggöra att den svenska lagstiftningen utformas på ett ändamålsenligt sätt. Det är regeringens uppgift att se till att en sådan uppföljning kommer till stånd.
Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssättProp. 2025/26:199 · beslutad 27 maj 2026
Tillsyn och ingripande – reservation, avstod
Vad ville C i stället? (reservation 2)
Att riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma med förslag om att inrätta ett tillsynsorgan som ser till att lagen följs och som utvärderar reformen inom två år.
- De menar att regeringens lagförslag saknar ett tillsynsorgan med verklig kraft, och att lagen därför riskerar att bli verkningslös.
Visa vad de skrev
”Regeringens lagförslag saknar ett tillsynsorgan med verklig kraft, vilket riskerar att göra lagen verkningslös.”
- De menar att ett sådant organ behövs både för att kontrollera att lagen följs och för att utvärdera reformen inom två år.
Visa vad de skrev
”Ett sådant organ behövs inte bara för att säkerställa att lagstiftningen följs, utan också för att utvärdera reformen inom två år.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens lagförslag saknar ett tillsynsorgan med verklig kraft, vilket riskerar att göra lagen verkningslös. Jag anser att regeringen bör återkomma med förslag om att inrätta ett tillsynsorgan för att säkerställa att lagstiftningen följs. Ett sådant organ behövs inte bara för att säkerställa att lagstiftningen följs, utan också för att utvärdera reformen inom två år.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4043 av Martin Ådahl m.fl. (C) i denna del och bifaller delvis motionerna 2025/26:4013 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4061 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Martin Ådahl (C).
Lagstiftningens framtida utformning i övrigt – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen skyndsamt återkommer med ett bredare lagförslag som säkerställer tillgången till och hanteringen av kontanter i hela landet, eftersom propositionen är ett välkommet men otillräckligt steg.
- De menar att ett av de största problemen i dag är att företagare och föreningar har svårt att enkelt och kostnadseffektivt sätta in sina dagskassor, och att bankernas skyldighet att ta emot dagskassor därför bör tydliggöras och utökas.
Visa vad de skrev
”Ett av de största problemen i dag är bristen på möjligheter för företagare och föreningar att enkelt och kostnadseffektivt sätta in sina dagskassor. Bankernas skyldighet att ta emot dagskassor bör därför tydliggöras och utökas.”
- De menar att säkrandet av tillgången till kontanter är en grundläggande del av ett motståndskraftigt totalförsvar, och att en kombination av skärpta krav på marknadens aktörer och statligt upphandlade tjänster kan vara nödvändig för att säkerställa en fungerande kontanthantering i hela landet.
Visa vad de skrev
”Att säkra tillgången till kontanter är också en grundläggande del av ett motståndskraftigt totalförsvar. En kombination av skärpta krav på marknadens aktörer och, vid behov, statligt upphandlade tjänster kan vara nödvändig för att säkerställa en fungerande kontanthantering i hela landet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag menar att lagförslaget i propositionen är ett välkommet men otillräckligt steg för att säkra kontanternas ställning och funktion. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma med ett bredare lagförslag som säkerställer tillgången till och hanteringen av kontanter i hela landet.
Ett av de största problemen i dag är bristen på möjligheter för företagare och föreningar att enkelt och kostnadseffektivt sätta in sina dagskassor. Bankernas skyldighet att ta emot dagskassor bör därför tydliggöras och utökas.
Att säkra tillgången till kontanter är också en grundläggande del av ett motståndskraftigt totalförsvar. En kombination av skärpta krav på marknadens aktörer och, vid behov, statligt upphandlade tjänster kan vara nödvändig för att säkerställa en fungerande kontanthantering i hela landet.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Utökade registerkontroller i skolväsendetProp. 2025/26:174 · beslutad 27 maj 2026
Stärkta registerkontroller – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att stärka registerkontrollerna i skolväsendet ytterligare, utöver regeringens förslag.
- De menar att regelverket behöver stärkas ytterligare så att personer som visat sig olämpliga att arbeta med barn och unga inte kan fortsätta arbeta i skolan.
Visa vad de skrev
”Samtidigt anser vi att det finns skäl att stärka regelverket ytterligare för att säkerställa att personer som visat sig olämpliga att arbeta med barn och unga inte ska kunna fortsätta att arbeta i skolan.”
- De menar att Riksrevisionens granskningar visar att dagens system inte alltid fångar upp eller hanterar olämpliga lärare tillräckligt väl.
Visa vad de skrev
”Granskningar från Riksrevisionen har visat att dagens system inte alltid fångar upp eller hanterar olämpliga lärare tillräckligt väl.”
- De menar att risken behöver minska för att personer som visat sig olämpliga kan fortsätta arbeta i andra skolor utan att den nya arbetsgivaren känner till tidigare missförhållanden.
Visa vad de skrev
”Vi behöver minska risken för att personer som visat sig olämpliga kan fortsätta arbeta i andra skolor utan att den nya arbetsgivaren känner till tidigare missförhållanden.”
- De menar att kontrollerna i belastningsregistret bör stärkas ytterligare för att inga lärare som gjort sig skyldiga till allvarliga brott ska arbeta i skolan.
Visa vad de skrev
”För att säkerställa att inga lärare som gjort sig skyldiga till allvarliga brott arbetar i skolan bör kontrollerna i belastningsregistret stärkas ytterligare.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar i huvudsak regeringens förslag. Förslagen kan bidra till ett starkare skydd för elever och en mer ändamålsenlig kontroll av personer som arbetar i skolan. Samtidigt anser vi att det finns skäl att stärka regelverket ytterligare för att säkerställa att personer som visat sig olämpliga att arbeta med barn och unga inte ska kunna fortsätta att arbeta i skolan. Granskningar från Riksrevisionen har visat att dagens system inte alltid fångar upp eller hanterar olämpliga lärare tillräckligt väl. Vi behöver minska risken för att personer som visat sig olämpliga kan fortsätta arbeta i andra skolor utan att den nya arbetsgivaren känner till tidigare missförhållanden. Arbetsgivarens skyldighet att begära utdrag ur belastningsregistret är begränsad till nyanställningar. För att säkerställa att inga lärare som gjort sig skyldiga till allvarliga brott arbetar i skolan bör kontrollerna i belastningsregistret stärkas ytterligare. Genom att utveckla registerkontrollen kan skyddet för barn och elever i skolan förbättras ytterligare. Regeringens förslag är ett steg i rätt riktning, men det finns skäl att skärpa regelverket för att säkerställa att systemet fungerar fullt ut.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3969 av Anders Ygeman m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP), Niklas Sigvardsson (S) och Madeleine Atlas (C).
Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstödProp. 2025/26:207 · beslutad 26 maj 2026
Tillsynens utformning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ser över tillsynen så att den blir förutsägbar och proportionerlig och att sanktionsavgifter inte tillämpas.
- De menar att sanktionsavgifter inte är ett rimligt eller proportionerligt verktyg och därför inte ska tillämpas.
Visa vad de skrev
”Sanktionsavgifter är vare sig ett rimligt eller ett proportionerligt verktyg, och vi menar att det därför inte heller ska tillämpas.”
- De menar att tillsynen över kommunerna måste vara förutsägbar och proportionerlig.
Visa vad de skrev
”Det är enligt vår mening viktigt att tillsynen över kommunerna är förutsägbar och proportionerlig.”
- De menar att kommunerna i första hand ska få stöd och vägledning genom dialog för att leva upp till lagens krav.
Visa vad de skrev
”Utgångspunkten måste vara att via dialog ge kommunerna stöd och vägledning i arbetet med att leva upp till lagens krav kring aktiviteter.”
- De menar att regeringen bör se över hur tillsynen kan utformas enligt detta.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör se över hur tillsynen kan utformas i enlighet med vad vi anfört ovan.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är enligt vår mening viktigt att tillsynen över kommunerna är förutsägbar och proportionerlig. Utgångspunkten måste vara att via dialog ge kommunerna stöd och vägledning i arbetet med att leva upp till lagens krav kring aktiviteter. Sanktionsavgifter är vare sig ett rimligt eller ett proportionerligt verktyg, och vi menar att det därför inte heller ska tillämpas. Regeringen bör se över hur tillsynen kan utformas i enlighet med vad vi anfört ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4032 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Christofer Bergenblock (C), Nils Seye Larsen (MP) och Maj Karlsson (V).
Uppföljning och utvärdering – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska följa upp reformen och återkomma med förslag om aktiviteterna inte leder till arbete eller studier, utreda ett obligatoriskt nystartsår och se över konkurrensreglerna.
- De menar att reformens effekter noga måste följas upp, särskilt om aktiviteterna leder till arbete eller studier.
Visa vad de skrev
”måste reformens effekter noga följas upp när det gäller huruvida aktiviteterna i tillräcklig utsträckning leder till arbete eller studier”
- De menar att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på en reformerad kravställning om aktiviteterna inte leder till arbete eller studier.
Visa vad de skrev
”Om så inte är fallet bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag på en reformerad kravställning.”
- De menar att aktivitetskravet bör utvecklas och kompletteras med mer intensiva och resultatinriktade insatser, till exempel ett obligatoriskt nystartsår för personer som länge stått utanför arbetsmarknaden.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör även utreda hur aktivitetskravet kan utvecklas och kompletteras med mer intensiva och resultatinriktade insatser, såsom ett obligatoriskt nystartsår för personer som stått utanför arbetsmarknaden under en längre tid.”
- De menar att regeringen måste följa upp att reglerna för arbetsplatsförlagda aktiviteter inte snedvrider konkurrensen och återkomma med förslag om de gör det.
Visa vad de skrev
”Slutligen anser jag att regeringen måste följa upp att regelverket för arbetsplatsförlagda aktiviteter inte snedvrider konkurrensen för näringslivet eller den ideella sektorn, och om så är fallet bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag på förändring.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Enligt min mening måste reformens effekter noga följas upp när det gäller huruvida aktiviteterna i tillräcklig utsträckning leder till arbete eller studier. Om så inte är fallet bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag på en reformerad kravställning. Regeringen bör även utreda hur aktivitetskravet kan utvecklas och kompletteras med mer intensiva och resultatinriktade insatser, såsom ett obligatoriskt nystartsår för personer som stått utanför arbetsmarknaden under en längre tid. Slutligen anser jag att regeringen måste följa upp att regelverket för arbetsplatsförlagda aktiviteter inte snedvrider konkurrensen för näringslivet eller den ideella sektorn, och om så är fallet bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag på förändring.
Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövningProp. 2025/26:202 · beslutad 26 maj 2026
Vattenkraftens förutsättningar – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till reservationens förslag och tillkännager för regeringen att den ska ta fram nya förslag för en rättssäker och kostnadseffektiv prövning av vattenkraftens miljövillkor med minimala ofrivilliga utrivningar och maximal miljönytta.
- De menar att regeringen har misslyckats med miljöprövningarna och att det inte har blivit enklare för verksamhetsutövarna, som i stället får lägga resurser på juridiska tvister.
Visa vad de skrev
”Regeringen har misslyckats när det gäller vattenkraftens miljöprövningar. Det har inte blivit enklare för verksamhetsutövarna som måste avsätta resurser till juridiska tvister i stället för miljöåtgärder.”
- De menar att den nuvarande processen har präglats av stor rättsosäkerhet, orimliga kostnader och ett hot mot både storskalig och småskalig elproduktion, utan att miljöåtgärderna blivit tillfredsställande.
Visa vad de skrev
”Den nuvarande processen för miljöprövningar har dock präglats av stor rättsosäkerhet, orimliga kostnader och ett hot mot såväl storskalig som småskalig elproduktion utan att miljöåtgärderna blivit tillfredsställande.”
- De menar att förslaget i propositionen är ett litet men otillräckligt steg och inte löser problemet.
Visa vad de skrev
”Förslaget i propositionen är ett litet men otillräckligt steg för att hantera de allvarliga brister som uppstått i samband med omprövningarna av vattenkraftens miljövillkor, men förslaget löser inte problemet.”
- De menar att det grundläggande problemet är att åtgärderna inte kommer till stånd på rätt platser, till en rimlig kostnad och med god rättssäkerhet.
Visa vad de skrev
”Det grundläggande problemet är att de åtgärder som behöver vidtas inte kommer till stånd på rätt platser, till en rimlig kostnad och med god rättssäkerhet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen har misslyckats när det gäller vattenkraftens miljöprövningar. Det har inte blivit enklare för verksamhetsutövarna som måste avsätta resurser till juridiska tvister i stället för miljöåtgärder. Det finns ingen helhetsbild av vilka miljöåtgärder som är viktigast att prioritera ur ett nationellt perspektiv.
Vattenkraften är grunden i det svenska energisystemet, och dess reglerförmåga är avgörande för att vi ska kunna ha ett konkurrenskraftigt elpris både i dag och i framtiden. Det handlar om att kunna integrera mer av den billigaste energiproduktionen som sol och vind och därmed klara klimatomställningen utan att elpriserna skenar. Den nuvarande processen för miljöprövningar har dock präglats av stor rättsosäkerhet, orimliga kostnader och ett hot mot såväl storskalig som småskalig elproduktion utan att miljöåtgärderna blivit tillfredsställande.
Förslaget i propositionen är ett litet men otillräckligt steg för att hantera de allvarliga brister som uppstått i samband med omprövningarna av vattenkraftens miljövillkor, men förslaget löser inte problemet. Det grundläggande problemet är att de åtgärder som behöver vidtas inte kommer till stånd på rätt platser, till en rimlig kostnad och med god rättssäkerhet. Det saknas en inventering av var vi får mest miljönytta för pengarna och den spillda energin.
Den ”Svartårunda” som myndigheter tillsammans med intresseorganisationer och verksamhetsägare genomförde visade tydligt på att naturliga vandringshinder, samhällsbehov där vägar anlagts på dammar och prioritering av hotade arter inte tas hänsyn till på ett adekvat sätt. Samtidigt ser vi krav på fria vandringsvägar för arter som gädda och abborre trots att dessa inte är hotade.
Den nuvarande prövningen har blivit en mardröm där miljöåtgärder inte kommer på plats där de behövs som mest och där miljöåtgärder och utrivningar krävs på platser där de har liten effekt på de arter som verkligen behöver nya livsmiljöer. Naturliga vandringshinder måste inventeras, och andra samhällsnyttor som infrastruktur, rekreation, turism och beredskap behöver vägas in när avvägningarna görs. Mer resurser och fokus på tidiga samråd behövs. Dessutom behövs en nationellt sammanhållen prövning från myndighetshåll för att optimera miljönyttan i förhållande till de avsatta energiresurser som får nyttjas.
Stora summor läggs nu på processer i domstolar i stället för på miljöåtgärder, vilket är ett slöseri. Vi riskerar onödigt många utrivningar och minskad energiproduktion som följd. Här behöver regeringen ge tydligare styrning till sina myndigheter och förtydliga regelverken så att processerna effektiviseras och kostnaderna minskas. Det är också välkommet för att frigöra tid för mark- och miljödomstolarna som redan är en flaskhals i tillståndsprocesserna.
Det finns också en rättslig osäkerhet som uppstår när befintliga anläggningar, varav många har funnits i över ett sekel och utgör viktiga kulturmiljöer, ska prövas mot ett regelverk som inte var avsett för dem. Processen blir en omständlig, kostsam och oförutsägbar prövning av hela verksamhetens existensberättigande.
Reformerat försörjningsstöd – bidragstak och ökade möjligheter till arbeteProp. 2025/26:201 · beslutad 26 maj 2026
Bidragstak – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att kommunerna får undanta hushåll från bidragstaket vid särskilda skäl och att de får beräkna högre försörjningsstöd än riksnormen när det finns särskilda skäl, och säger till regeringen att återkomma med förslag.
- De menar att möjligheten att undanta hushåll vid särskilda skäl ger kommunerna större möjlighet att vid behov anpassa stödet för stora barnfamiljer.
Visa vad de skrev
”Det ger större möjlighet för kommunerna att vid behov anpassa stödet för stora barnfamiljer.”
- De menar att en rigid nationell norm inte tar hänsyn till de skiftande levnadskostnaderna i landet.
Visa vad de skrev
”En rigid nationell norm tar inte hänsyn till de skiftande levnadskostnaderna i landet.”
- De menar att kommunerna har bäst kunskap om de lokala förhållandena och därför måste få verktyg för att göra rimliga bedömningar.
Visa vad de skrev
”Kommunerna, som har bäst kunskap om de lokala förhållandena, måste ges verktyg för att göra rimliga bedömningar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag anser att kommunerna ska få göra avsteg från bidragstaket vid särskilda skäl. Försörjningsstöd föreslås begränsas för hushåll med fler än tre hemmavarande barn och skolungdomar som är under 21 år. Enligt förslaget ska socialnämnden om det finns synnerliga skäl besluta att ett hushåll ska undantas från begränsningen. Jag anser i stället att socialnämnden ska besluta att ett hushåll ska undantas från begränsningen om det finns särskilda skäl. Det ger större möjlighet för kommunerna att vid behov anpassa stödet för stora barnfamiljer. Vidare anser jag att kommuner ska få beräkna ett högre försörjningsstöd än riksnormen om det finns särskilda skäl. En rigid nationell norm tar inte hänsyn till de skiftande levnadskostnaderna i landet. Kommunerna, som har bäst kunskap om de lokala förhållandena, måste ges verktyg för att göra rimliga bedömningar. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag för att uppnå detta.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4046 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Christofer Bergenblock (C).
Uppföljning och utvärdering – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen skyndsamt följer upp och utvärderar de sociala och ekonomiska konsekvenserna av det införda bidragstaket och vid behov reformerar bidragstaket.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag anser att regeringen skyndsamt ska följa upp och utvärdera de sociala och ekonomiska konsekvenserna av det införda bidragstaket samt vid behov reformera bidragstaket.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4046 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Christofer Bergenblock (C).
En nationell utredningsfunktion för att förebygga suicidProp. 2025/26:190 · beslutad 26 maj 2026
Suicid bland barn och unga vuxna – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen ställer sig bakom att regeringen återkommer med ett reviderat lagförslag där åldersgränsen för den obligatoriska utredningsskyldigheten utökas till att omfatta barn och unga vuxna upp till 25 år.
- De menar att åldersgränsen för den obligatoriska utredningsskyldigheten är för snävt satt.
Visa vad de skrev
”Vi anser emellertid att åldersgränsen är för snävt satt”
- De menar att varje liv som går förlorat är ett misslyckande för samhället.
Visa vad de skrev
”Varje liv som går förlorat är ett misslyckande för samhället.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Varje liv som går förlorat är ett misslyckande för samhället. Vi välkomnar regeringens proposition om att inrätta en nationell utredningsfunktion för att förebygga suicid. Vi anser emellertid att åldersgränsen är för snävt satt och vill att regeringen återkommer till riksdagen med ett reviderat lagförslag där åldersgränsen för den obligatoriska utredningsskyldigheten utökas till att omfatta barn och unga vuxna upp till 25 år.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4045 av Christofer Bergenblock m.fl. (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Christofer Bergenblock (C), Nils Seye Larsen (MP) och Maj Karlsson (V).
En starkare fondmarknadProp. 2025/26:186 · beslutad 26 maj 2026
Konsumentskydd – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att stärka konsumentskyddet på fondmarknaden genom skärpta krav på aktörer, finansiell stabilitet och förbud mot oseriösa försäljningsmetoder, och att regeringen ska arbeta vidare med detta inom Pensionsgruppen.
- De menar att en stark fondmarknad förutsätter konkurrens, mångfald och verklig konsumentmakt.
Visa vad de skrev
”En stark fondmarknad förutsätter dock konkurrens, mångfald och reell konsumentmakt.”
- De menar att premiepensionen ska ge individer möjlighet att genom egna, välinformerade val påverka sin framtida ekonomi.
Visa vad de skrev
”Premiepensionen är en av hörnstenarna i det svenska pensionssystemet.”
- De menar att konsumentskyddet bör stärkas genom att skärpa kraven på fondaktörer, säkerställa finansiell stabilitet och förbjuda oseriösa försäljningsmetoder.
Visa vad de skrev
”Den korrekta vägen framåt är att stärka konsumentskyddet genom träffsäkra åtgärder.”
- De menar att regeringen inom Pensionsgruppen bör fortsätta stärka konsumentskyddet och tryggheten utan att göra avkall på valfriheten.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör, inom ramen för Pensionsgruppen, fokusera på att fortsätta arbetet med att stärka konsumentskyddet och tryggheten utan att kompromissa med den grundläggande valfriheten som gynnar Sveriges pensionssparare.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En välfungerande och robust kapitalmarknad är central för Sveriges ekonomiska utveckling, för företagens möjligheter att finansiera investeringar och för hushållens möjlighet att bygga upp ett tryggt och långsiktigt sparande.
En stark fondmarknad förutsätter dock konkurrens, mångfald och reell konsumentmakt. Individer och hushåll måste ha möjlighet att välja de sparprodukter som bäst motsvarar deras behov och riskprofil.
Premiepensionen är en av hörnstenarna i det svenska pensionssystemet. Dess syfte är att ge individer möjlighet att genom egna, välinformerade val påverka sin framtida ekonomi. Detta skapar en sund konkurrens mellan fondförvaltare, vilket pressar avgifter och driver fram bättre avkastning till spararna.
Den korrekta vägen framåt är att stärka konsumentskyddet genom träffsäkra åtgärder. Det handlar om att skärpa kraven för att få verka på fondtorget, säkerställa finansiell stabilitet hos aktörerna och förbjuda oseriösa försäljningsmetoder.
Regeringen bör, inom ramen för Pensionsgruppen, fokusera på att fortsätta arbetet med att stärka konsumentskyddet och tryggheten utan att kompromissa med den grundläggande valfriheten som gynnar Sveriges pensionssparare.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4034 av Martin Ådahl m.fl. (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Martin Ådahl (C).
Lag om avgift för områdessamverkanProp. 2025/26:157 · beslutad 26 maj 2026
Lag om avgift för områdessamverkan – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om en lag om avgift för områdessamverkan.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser inte att det finns skäl att införa en lag om avgift för områdessamverkan, och riksdagen bör därför avslå propositionen. Vi utvecklar våra skäl för detta i våra särskilda yttranden 1 respektive 2.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3966 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V), 2025/26:3974 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:3981 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:157.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtidProp. 2025/26:150 · beslutad 26 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att polisen ska få använda AI för ansiktsigenkänning i realtid i brottsbekämpande syfte.
- De menar att förslaget går avsevärt längre än nödvändigt för att motverka allvarlig våldsbrottslighet, framför allt skjutningar och sprängningar.
Visa vad de skrev
”Lagrådet framhåller att förslagets utformning går avsevärt längre än nödvändigt för att uppnå målsättningen att motverka allvarlig våldsbrottslighet, framför allt vad gäller skjutningar och sprängningar inom den kriminella miljön.”
- De menar att inskränkningarna i den personliga integriteten inte klarar en proportionalitetsbedömning och därför strider mot grundlag.
Visa vad de skrev
”De inskränkningar som lagförslaget innebär klarar därför inte av en grundläggande proportionalitetsbedömning och står därmed i strid med grundlag.”
- De menar att förslaget inte är begränsat till de grövsta brotten utan öppnar för en bredare användning än regeringen redovisar.
Visa vad de skrev
”Dessutom är regeringens förslag om att polisen ska få använda AI-system för ansiktsigenkänning i realtid i brottsbekämpande syfte inte begränsat till de grövsta brotten, utan öppnar upp för en betydligt mer vidsträckt tillämpning än vad som redovisas i propositionen.”
- De menar att förslaget har brister: beslut flyttas från riksdagen till domstolar och åklagare, överklagandemöjligheterna är bristfälliga och tillsynen begränsas.
Visa vad de skrev
”Därutöver är förslaget förenat med brister som bl.a. innebär att beslut som enligt regeringsformen ska fattas av riksdagen flyttas till domstolar och åklagare, att det saknas reella överklagandemöjligheter och att tillsynsmyndigheternas möjligheter till såväl tillsyn som insyn är kraftigt begränsade.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi kommer aldrig att acceptera den brottsutveckling som har skett under senare år i vårt samhälle. Den behöver stoppas med både hårdare tag och förebyggande åtgärder. Med avstamp i både historien och i forskning kan det konstateras att möjligheten att övervaka varje medborgare inte garanterar effektiv brottsbekämpning. Det garanterar i stället missbruk.
Lagrådet framhåller att förslagets utformning går avsevärt längre än nödvändigt för att uppnå målsättningen att motverka allvarlig våldsbrottslighet, framför allt vad gäller skjutningar och sprängningar inom den kriminella miljön. Lagförslaget innebär därmed ett betydligt större ingrepp i rätten till personlig integritet som skyddas i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen (RF) samt artikel 8 i Europakonventionen (EKMR), än vad som är motiverat av det angivna ändamålet. De inskränkningar som lagförslaget innebär klarar därför inte av en grundläggande proportionalitetsbedömning och står därmed i strid med grundlag.
Dessutom är regeringens förslag om att polisen ska få använda AI-system för ansiktsigenkänning i realtid i brottsbekämpande syfte inte begränsat till de grövsta brotten, utan öppnar upp för en betydligt mer vidsträckt tillämpning än vad som redovisas i propositionen. Även detta påtalar Lagrådet. Därutöver är förslaget förenat med brister som bl.a. innebär att beslut som enligt regeringsformen ska fattas av riksdagen flyttas till domstolar och åklagare, att det saknas reella överklagandemöjligheter och att tillsynsmyndigheternas möjligheter till såväl tillsyn som insyn är kraftigt begränsade.
AI-teknik som används på rätt sätt är ett positivt verktyg som stärker samhällsutvecklingen. Jag anser därför att tekniken i stället exempelvis kan användas för att söka efter personer i efterhand, utan att samtidigt skapa en möjlighet för såväl staten som kommersiella aktörer att vid varje givet tillfälle kunna övervaka hela befolkningen. Det är statens uppgift att säkerställa att tekniken implementeras på ett rättssäkert och ansvarsfullt sätt. Detta har regeringen misslyckats med i det här fallet.
Sammanfattningsvis är detta en lagstiftning som innebär omfattande ingrepp i enskildas personliga integritet. Den kan därför inte accepteras. Regeringens förslag bör därmed avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3956 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) och avslår proposition 2025/26:150 punkterna 1–9.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Liljeberg (C).
Hela Sverige ska fungera – politik för starkare landsbygderProp. 2025/26:158 · beslutad 20 maj 2026
Ett starkt lokalsamhälle och en effektiv landsbygdspolitik – reservation, avstod
Vad ville V och C i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tar fram en ny, samlad och mer ambitiös reformagenda för landsbygderna med konkreta verktyg för lokal utveckling, samtidigt som förslaget att förtydliga regionernas samrådsskyldighet gentemot civilsamhället och utbildningsaktörer välkomnas.
- De menar att propositionen mest beskriver nuläget och redan beslutade åtgärder i stället för att innehålla nya förslag.
Visa vad de skrev
”I övrigt består propositionen huvudsakligen av beskrivningar av nuläget och sammanställningar av redan beslutade eller aviserade åtgärder.”
- De menar att propositionen saknar satsningar på vägar, järnväg, kollektivtrafik och bredband och reformer som stärker landsbygdskommunernas ekonomi.
Visa vad de skrev
”Propositionen saknar alltifrån satsningar på vägar, järnväg, kollektivtrafik och bredbandsutbyggnad till reformer som stärker landsbygdskommunernas ekonomiska förutsättningar.”
- De menar att propositionen borde ha innehållit förslag på verktyg som faktiskt flyttar makt och resurser till lokalsamhällen, kommuner och regioner.
Visa vad de skrev
”propositionen skulle ha behövt innehålla förslag på verktyg som faktiskt flyttar makt och resurser till lokalsamhällen, kommuner och regioner.”
- De menar att skattebaserna bör regionaliseras så att fastighetsskatt från elproducerande anläggningar och intäkter från mineralavgifter i högre grad stannar i kommunerna där verksamheten bedrivs.
Visa vad de skrev
”Vi föreslår därför att skattebaserna ska regionaliseras, där fastighetsskatten från elproducerande anläggningar och intäkter från mineralavgifter i högre grad tillfaller de kommuner där verksamheten bedrivs.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen har återkommande betonat landsbygdens betydelse för Sveriges sammanhållning, totalförsvar och konkurrenskraft. I praktiken har dock politiken under valperioden präglats av bristande reformkraft och neddragningar som försvagat förutsättningarna för boende och företag på landsbygderna. Nedstängningar av lokala servicekontor, avsaknaden av verkliga regelförenklingar och oklara besked kring energiförsörjning och skogspolitik har skapat en betydande osäkerhet. Förtroendet för statens närvaro i hela landet har försvagats. Vi menar att det är avgörande att landsbygderna ges stabila spelregler, närvarande myndigheter och rättvisa förutsättningar, och detta är något som regeringen inte har säkerställt.
Vi välkomnar förslaget om att förtydliga regionernas samrådsskyldighet gentemot civilsamhället och utbildningsaktörer. Det är en rimlig och viktig justering, men det är också propositionens enda konkreta förslag. I övrigt består propositionen huvudsakligen av beskrivningar av nuläget och sammanställningar av redan beslutade eller aviserade åtgärder. Propositionen saknar alltifrån satsningar på vägar, järnväg, kollektivtrafik och bredbandsutbyggnad till reformer som stärker landsbygdskommunernas ekonomiska förutsättningar. Att regeringen betonar ett underifrånperspektiv är positivt, men propositionen skulle ha behövt innehålla förslag på verktyg som faktiskt flyttar makt och resurser till lokalsamhällen, kommuner och regioner.
Mot denna bakgrund bör regeringen ta fram en ny, samlad och mer ambitiös reformagenda för landsbygderna som innehåller konkreta verktyg för lokal utveckling. Ett centralt inslag i en sådan agenda är att de värden som skapas lokalt också ska stanna lokalt. När el produceras, mineraler bryts och naturresurser brukas går i dag en oproportionerligt stor del av vinsterna till statskassan, medan lokalsamhället får bära kostnaderna. Vi föreslår därför att skattebaserna ska regionaliseras, där fastighetsskatten från elproducerande anläggningar och intäkter från mineralavgifter i högre grad tillfaller de kommuner där verksamheten bedrivs. Det är den typen av strukturreformer som skapar rättvisa förutsättningar, stärker kommunernas ekonomi och ökar den lokala framtidstron. Mer makt, mandat och resurser bör därmed decentraliseras för att stärka det lokala beslutsfattandet.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4038 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 1 och 2 samt avslår motionerna 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 1, 16, 20 och 35 samt 2025/26:4055 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C) och Birger Lahti (V).
Civilsamhällets organisationer – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till motionen och ger regeringen till känna att den bör återkomma med besked om ökad finansiering för att stärka civilsamhällets deltagande i regional utveckling.
- De menar att regeringen inte ger civilsamhället ökad finansiering utan i stället har skurit ned på medel till civilsamhället.
Visa vad de skrev
”Vi är däremot mycket kritiska till att regeringen inte möter upp förslaget med ökad finansiering och konstaterar att regeringen snarare har skurit ned på medel till civilsamhället.”
- De menar att regeringen lyfter fram civilsamhällets roll men inte ger organisationerna förutsättningar att bära ansvaret.
Visa vad de skrev
”Vår uppfattning är att regeringen i propositionen lyfter fram civilsamhällets roll, men utan att ge organisationerna förutsättningar att bära ansvaret.”
- De menar att regeringen har gjort omfattande nedskärningar på viktiga delar av civilsamhället, som service, studieförbund och kooperativ utveckling.
Visa vad de skrev
”Regeringen har tvärtom gjort omfattande nedskärningar på viktiga delar av civilsamhället, såsom service, studieförbund och kooperativ utveckling.”
- De menar att nedskärningar i budgeten för Statens servicecenter har lett till att många lokala servicekontor har stängt.
Visa vad de skrev
”Regeringen har även skurit ned i budgeten för Statens servicecenter, vilket resulterat i omfattande stängningar av lokala servicekontor.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi är positiva till propositionens enda konkreta förslag som innebär att regionerna i sin roll som regionalt utvecklingsansvariga har skyldighet att samråda med företrädare för det civila samhällets organisationer och enskilda utbildningsanordnare inom högskoleområdet. Vi är däremot mycket kritiska till att regeringen inte möter upp förslaget med ökad finansiering och konstaterar att regeringen snarare har skurit ned på medel till civilsamhället. Vår uppfattning är att regeringen i propositionen lyfter fram civilsamhällets roll, men utan att ge organisationerna förutsättningar att bära ansvaret. Regeringen har därmed inte tagit till sig av den kritik som har framförts när det gäller bristen på finansiering kopplat till förslaget. Regeringen har tvärtom gjort omfattande nedskärningar på viktiga delar av civilsamhället, såsom service, studieförbund och kooperativ utveckling. Exempelvis beslutade regeringen i december 2025 att upphäva förordningen (2001:1194) om statsbidrag till kooperativ utveckling. Detta beslut hotar bl.a. Coompanion, vars verksamhet stärker civilsamhället genom att främja kooperativt entreprenörskap, social innovation och samverkan för hållbar lokal utveckling. Regeringen har även skurit ned i budgeten för Statens servicecenter, vilket resulterat i omfattande stängningar av lokala servicekontor. Trots detta framhåller regeringen i propositionen att den lokala statliga servicen måste säkras och att lokala servicekontor är en viktig verksamhet för att erbjuda personlig service från statliga myndigheter. Det är en tydlig skillnad mellan regeringens ord och handling. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med besked om ökad finansiering för att stärka civilsamhällets deltagande i regional utveckling.
Offentlig och kommersiell service – reservation, avstod (partiets ledamöter röstade olika)
Vad ville C i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med en mer ambitiös och handlingsinriktad landsbygdspolitik.
- De menar att regeringens proposition inte är någon reformagenda och inte ger landsbygderna de verktyg eller resurser som krävs.
Visa vad de skrev
”Tyvärr är regeringens proposition inte någon reformagenda utan snarare en redovisning som inte ger landsbygderna de verktyg eller de resurser som krävs.”
- De menar att regeringen saknar reformkraft och en sammanhållen strategi, och att dess passivitet riskerar att hämma utvecklingen i stora delar av landet.
Visa vad de skrev
”Regeringen saknar såväl reformkraft som en sammanhållen strategi. Jag menar att regeringens passivitet riskerar att hämma utvecklingen i stora delar av landet.”
- De menar att utmaningarna kräver en politik som genomför nödvändiga investeringar, sätter långsiktiga spelregler och litar på en dynamisk och decentraliserad styrning.
Visa vad de skrev
”Dessa utmaningar kräver en politik som genomför de nödvändiga investeringarna, sätter de långsiktiga spelreglerna och som litar på den kraft som går att åstadkomma genom en dynamisk och decentraliserad styrning.”
- De menar att regeringen bör återkomma med en mer ambitiös och handlingsinriktad politik, bland annat för förbättrad statlig service, infrastruktur och kommuner med svag skattekraft.
Visa vad de skrev
”Enligt min uppfattning bör regeringen återkomma till riksdagen med en mer ambitiös och handlingsinriktad politik, med förslag om en förbättrad statlig service, kraftfulla satsningar på landsbygdens infrastruktur och åtgärder som stärker landsbygdskommuner med svag skattekraft.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Landsbygdernas utveckling avgör Sveriges utveckling. Jag kan konstatera att Sveriges landsbygder står inför avgörande utmaningar, bl.a. när det gäller kompetensförsörjning, service, infrastruktur, kapitalförsörjning, energiomställning och förutsättningar för företagande. Dessa utmaningar kräver en politik som genomför de nödvändiga investeringarna, sätter de långsiktiga spelreglerna och som litar på den kraft som går att åstadkomma genom en dynamisk och decentraliserad styrning. Tyvärr är regeringens proposition inte någon reformagenda utan snarare en redovisning som inte ger landsbygderna de verktyg eller de resurser som krävs.
Kultur, folkbibliotek och studieförbund – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att motverka avvecklingen av studieförbund i glesbygd och på landsbygd, värna den regionala kulturen och göra en konsekvensanalys av nedläggningar av folkbibliotek.
- De menar att regeringens nedskärningar på studieförbunden har drabbat kultur och bildning särskilt hårt i glesbygd och på landsbygden.
Visa vad de skrev
”Under denna valperiod har regeringen gjort olyckliga neddragningar på studieförbunden, vilket särskilt har drabbat infrastrukturen för kultur och bildning i glesbygd och på landsbygden.”
- De menar att avvecklingen av studieförbund i glesbygd och på landsbygd måste motverkas och att den regionala kulturen behöver värnas.
Visa vad de skrev
”Vi anser att avvecklingen av studieförbunden i glesbygds- och landsbygdsområden måste motverkas och att den regionala kulturen behöver värnas.”
- De menar att det behövs en omfattande konsekvensanalys av nedläggningarna av folkbibliotek.
Visa vad de skrev
”Det behövs också en omfattande konsekvensanalys av nedläggningarna av folkbibliotek.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Under denna valperiod har regeringen gjort olyckliga neddragningar på studieförbunden, vilket särskilt har drabbat infrastrukturen för kultur och bildning i glesbygd och på landsbygden. Vi anser att avvecklingen av studieförbunden i glesbygds- och landsbygdsområden måste motverkas och att den regionala kulturen behöver värnas. Det behövs också en omfattande konsekvensanalys av nedläggningarna av folkbibliotek.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 31–33.
Kultur- och föreningsliv – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 11)
Att riksdagen säger ja till att stärka kultur- och föreningslivet på landsbygden genom satsningar på studieförbund och lokala arrangörer och genom att vidareutveckla och stärka kultursamverkansmodellen.
- De menar att kultur- och föreningslivet på landsbygden bör stärkas genom satsningar på studieförbund och lokala arrangörer samt genom att vidareutveckla och stärka kultursamverkansmodellen.
Visa vad de skrev
”Det är vår uppfattning att kultur- och föreningslivet på landsbygden bör stärkas genom satsningar på studieförbund och lokala arrangörer samt genom att vidareutveckla och stärka kultursamverkansmodellen.”
- De menar att civilsamhället bär en stor del av kulturen i mindre orter och på landsbygden och därför bör få långsiktigt stöd för att fortsätta vara en grund för kulturens utveckling.
Visa vad de skrev
”Civilsamhället bär en stor del av kulturen i mindre orter och på landsbygden och bör ges långsiktigt stöd för att fortsätta vara fundament till kulturens utveckling.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För en hållbar samhällsutveckling på landsbygden och i glesbygd krävs förbättrade förutsättningar för investeringar, bostäder, samhällsservice, civilsamhälle och kultur. Det är vår uppfattning att kultur- och föreningslivet på landsbygden bör stärkas genom satsningar på studieförbund och lokala arrangörer samt genom att vidareutveckla och stärka kultursamverkansmodellen. Civilsamhället bär en stor del av kulturen i mindre orter och på landsbygden och bör ges långsiktigt stöd för att fortsätta vara fundament till kulturens utveckling.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4055 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
En särskild straffbestämmelse för psykiskt våldProp. 2025/26:138 · beslutad 20 maj 2026
Omvändelseförsök – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till förslaget om psykiskt våld men också till att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som förbjuder omvändelseförsök.
- De menar att det finns en uppenbar risk att den föreslagna regleringen inte blir tillräckligt träffsäker och att vissa former av omvändelseförsök därför faller utanför den.
Visa vad de skrev
”Vi ser därför en uppenbar risk att regleringen inte blir tillräckligt träffsäker och att vissa former av omvändelseförsök faller utanför regleringen.”
- De menar att den föreslagna straffbestämmelsen inte omfattar alla situationer som kan vara omvändelseförsök, till exempel när någon uttrycker en åsikt om hur en annan person bör uttrycka sin könsidentitet eller sexuella läggning.
Visa vad de skrev
”Den avser inte heller alla situationer som kan utgöra omvändelseförsök, t.ex. när någon uttrycker en åsikt om hur en annan person bör ge uttryck för sin könsidentitet eller sexuella läggning.”
- De menar att lagstiftningen, precis som vid hedersrelaterad brottslighet, bör fånga inte bara de enskilda handlingarna utan också syftet med dem.
Visa vad de skrev
”Precis som vid hedersrelaterad brottslighet finns ett värde i att lagstiftningen inte bara fångar de enskilda handlingarna utan också själva syftet med dem”
- De menar att ett särskilt brott för omvändelseförsök skulle kunna ha en normerande effekt och tydligt visa hur allvarligt lagstiftaren ser på handlingarna.
Visa vad de skrev
”Vi anser dessutom att ett särskilt omvändelsebrott skulle kunna få en viktig normerande effekt och tydligt markera hur allvarligt lagstiftaren ser på dessa handlingar samt bidra till ökad kännedom om att omvändelseförsök är oacceptabla och kränkande.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi har tidigare i betänkandet ställt oss bakom lagförslaget om en särskild straffbestämmelse för psykiskt våld men anser att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att omvändelseförsök förbjuds.
Omvändelseförsök kan definieras som påtryckningar och tvång som syftar till att få någon att förändra, permanent dölja eller avstå från att leva i enlighet med sin sexuella läggning eller könsidentitet eller uttrycka kön på det sätt personen själv vill.
Vi tar starkt avstånd från att det förekommer omvändelseförsök inom bl.a. vissa religiösa samfund, inom vissa familjer men också inom skolan, socialtjänsten och annan offentlig verksamhet i Sverige.
Regeringen anser att de kränkningar som omfattas av förslaget till en särskild straffbestämmelse för psykiskt våld även kan avse omvändelseförsök samt att befintliga straffbestämmelser som olaga tvång, misshandel och olaga hot redan i dag ger goda möjligheter att ingripa mot olika former av omvändelseförsök. Samtidigt är det tydligt att den föreslagna straffbestämmelsen främst tar sikte på upprepade kränkningar, hot eller otillbörligt tvång. Den avser inte heller alla situationer som kan utgöra omvändelseförsök, t.ex. när någon uttrycker en åsikt om hur en annan person bör ge uttryck för sin könsidentitet eller sexuella läggning.
Vi ser därför en uppenbar risk att regleringen inte blir tillräckligt träffsäker och att vissa former av omvändelseförsök faller utanför regleringen.
Precis som vid hedersrelaterad brottslighet finns ett värde i att lagstiftningen inte bara fångar de enskilda handlingarna utan också själva syftet med dem, bl.a. att förneka en person rätten till sitt sexuella och kroppsliga självbestämmande. Vi anser dessutom att ett särskilt omvändelsebrott skulle kunna få en viktig normerande effekt och tydligt markera hur allvarligt lagstiftaren ser på dessa handlingar samt bidra till ökad kännedom om att omvändelseförsök är oacceptabla och kränkande.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:320 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 16, 2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 56, 2025/26:3528 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP), 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 76, 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 135 och 2025/26:3943 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Mattias Vepsä (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Westerlund (MP), Sanna Backeskog (S) och Daniel Bäckström (C).
Kvalificering till socialförsäkringenProp. 2025/26:136 · beslutad 20 maj 2026
Undantag för kvalificering och kompensation till kommunerna – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ser över undantaget från kvalificeringen så att det gäller vid särskilda skäl i stället för synnerliga skäl, och hur kommunerna kan kompenseras.
- De menar att det behövs undantag i vissa fall för att kvalificeringen ska fungera utan onödiga hinder.
Visa vad de skrev
”För att förslaget om kvalificering ska fungera och inte skapa onödiga hinder behöver det finnas undantag i vissa fall.”
- De menar att regeringen bör se över att undantaget gäller vid särskilda skäl i stället för synnerliga skäl, för att lagstiftningen ska fungera.
Visa vad de skrev
”För att säkerställa att lagstiftningen fungerar bör regeringen se över hur undantaget från kvalificering kan ändras från att gälla vid synnerliga skäl till att i stället gälla vid särskilda skäl.”
- De menar att kostnaderna för ekonomiskt bistånd väntas öka för kommunerna och att regeringen bör se över kompensation.
Visa vad de skrev
”Av propositionen framgår att kostnaderna för ekonomiskt bistånd förväntas öka för kommunerna. Regeringen bör se över hur kommunerna kan kompenseras för de ekonomiska konsekvenserna.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För att förslaget om kvalificering ska fungera och inte skapa onödiga hinder behöver det finnas undantag i vissa fall. För att säkerställa att lagstiftningen fungerar bör regeringen se över hur undantaget från kvalificering kan ändras från att gälla vid synnerliga skäl till att i stället gälla vid särskilda skäl. Av propositionen framgår att kostnaderna för ekonomiskt bistånd förväntas öka för kommunerna. Regeringen bör se över hur kommunerna kan kompenseras för de ekonomiska konsekvenserna. Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med detta.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3939 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders W Jonsson (C).
En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskapProp. 2025/26:78 · beslutad 20 maj 2026
Grundlagsförslaget – reservation, avstod
Vad ville C i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till regeringens förslag till ändring i regeringsformen med två ändringar: att medborgarskap bara ska kunna återkallas enligt fri- och rättighetskommitténs förslag och att kvinnor med utländskt medborgarskap inte ska undantas från abortskyddet.
- De menar att regeringens förslag om återkallat medborgarskap inte har remissbehandlats i egentlig mening.
Visa vad de skrev
”Regeringen har dock valt att gå vidare med ett förslag som lades fram i ett särskilt yttrande i kommitténs betänkande, vilket inte har remissbehandlats i egentlig mening.”
- De menar att förslaget inte är tillräckligt genomlyst och saknar nödvändiga konsekvensanalyser.
Visa vad de skrev
”Förslaget är inte tillräckligt genomlyst och saknar därför nödvändiga konsekvensanalyser och perspektiv som all lagstiftning förutsätts genomgå.”
- De menar att uttrycket ”brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen” är svårt att tolka och kan leda till en bredare tillämpning än avsett.
Visa vad de skrev
”Expertisen framhöll att bristen på förankring i den svenska lagstiftningssystematiken innebär stora tolknings- och tillämpningssvårigheter, vilket öppnar upp för en bredare tillämpning än vad som avses.”
- De menar att undantaget för kvinnor med utländskt medborgarskap kan strida mot Europarätten och att regeringen inte har motiverat varför det behövs.
Visa vad de skrev
”Som påpekats av flera remissinstanser förefaller regeringens förslag stå i strid med Europarätten, vilket i sig är grund för att avslå förslaget. Regeringen har inte heller kunnat motivera varför kvinnor med utländska medborgarskap ska kunna undantas från grundlagsskyddet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det fanns en bred enighet i 2023 års fri- och rättighetskommitté om förslaget att införa en möjlighet till återkallelse av medborgarskap i de fall där medborgarskapet förvärvats på felaktiga grunder. Det fanns även en bred enighet om möjligheten att under vissa förutsättningar kunna återkalla medborgarskap för personer med dubbla medborgarskap som har gjort sig skyldiga till brott som allvarligt hotar rikets säkerhet eller som omfattas av Internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion. Det är rimligt att medborgarskap som tilldelats på bedrägliga grunder ska kunna återkallas. Det är också rimligt att de som begått särskilt allvarliga brott mot vårt land inte kvarstår som svenska medborgare. Regeringen har dock valt att gå vidare med ett förslag som lades fram i ett särskilt yttrande i kommitténs betänkande, vilket inte har remissbehandlats i egentlig mening. Regeringens förslag innebär att det svenska medborgarskapet ska kunna fråntas den som dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen. Det framgår av de samlade remissvaren att remissinstanserna inte uppfattat att de särskilda yttrandena ska behandlas i remissvaren. Redan av den anledningen anser jag att förslaget måste avslås. Förslaget är inte tillräckligt genomlyst och saknar därför nödvändiga konsekvensanalyser och perspektiv som all lagstiftning förutsätts genomgå. Detta är en aspekt som dessutom är synnerligen avgörande vid grundlagsändringar som möjliggör långtgående ingrepp i förhållandet mellan enskilda och det allmänna, inte minst när föreskrifterna avser ingrepp i enskildas personliga förhållanden och grundlagsfästa fri- och rättigheter. Det är förvånande att regeringen tar så lättvindigt på grundläggande konstitutionella aspekter. Ett skäl till att förslaget som regeringen nu lagt fram inte kunde samla någon bred enighet under arbetet i kommittén var att den rättsliga expertisen uttryckte allvarliga betänkligheter när det gäller rättssäkerheten i uttrycket ”brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen”. Expertisen framhöll att bristen på förankring i den svenska lagstiftningssystematiken innebär stora tolknings- och tillämpningssvårigheter, vilket öppnar upp för en bredare tillämpning än vad som avses. Enligt min mening bör därför kommitténs förslag införas i stället för regeringens förslag.
I propositionen föreslår regeringen vidare att kvinnor med utländska medborgarskap ska kunna undantas från det föreslagna grundlagsskyddet för rätten till abort. Som påpekats av flera remissinstanser förefaller regeringens förslag stå i strid med Europarätten, vilket i sig är grund för att avslå förslaget. Regeringen har inte heller kunnat motivera varför kvinnor med utländska medborgarskap ska kunna undantas från grundlagsskyddet. Att regeringen väljer att gå fram med en så ingripande lagstiftning, utan att vare sig kunna motivera dess behov eller ha genomfört en grundläggande rättslig konsekvensanalys är förbluffande. Enligt min mening är det föreslagna undantaget för kvinnor med utländska medborgarskap omotiverat och ska därför avslås.
Skydd av aborträtten – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen skyndsamt tillsätter en utredning om hur aborträtten kan få ett uttryckligt skydd i grundlagen.
- De menar att förslaget har allvarliga brister eftersom det saknas ett uttryckligt skydd för aborträtten i grundlagen.
Visa vad de skrev
”Efter remissrundan stod det klart att den lagtekniska utformningen har allvarliga brister eftersom det saknas ett uttryckligt skydd av aborträtten i grundlagen.”
- De menar att grundlagen inte ger något egentligt skydd mot omfattande inskränkningar, eftersom abortlagen kan ändras med enkel majoritet.
Visa vad de skrev
”I och med att abortlagen kan ändras med enkel majoritet, och formerna för lagändring saknar de formella skyddsmekanismer som grundlagsändringar är föremål för”
- De menar att det är avgörande att regeringen skyndsamt tillsätter en utredning om hur grundlagsskyddet kan stärkas.
Visa vad de skrev
”det är därför avgörande att regeringen skyndsamt tillsätter en utredning om hur grundlagsskyddet för aborträtten kan stärkas genom att ett uttryckligt skydd införs i regeringsformen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Förslaget om ett grundlagsskydd av aborträtten innebär att en ny bestämmelse införs i regeringsformen. Bestämmelsen är utformad som ett krav riktat till lagstiftaren med innebörden att den som är gravid ska ha rätt att avbryta sin graviditet enligt bestämmelser som meddelas i lag. Jag är positiv till att ett förslag till grundlagsstadgande har lämnats och står självklart bakom ansatsen, men anser att den föreslagna bestämmelsen är otillräcklig. Utredningens tillkortakommanden på grund av tidsbrist, och regeringens bristande förmåga att prioritera mer än en fråga, har nämligen visat sig få allvarliga konsekvenser för grundlagsregleringen av aborträtten. Efter remissrundan stod det klart att den lagtekniska utformningen har allvarliga brister eftersom det saknas ett uttryckligt skydd av aborträtten i grundlagen. Den föreslagna grundlagsbestämmelsen hänvisar endast till bestämmelser i vanlig lag. Eftersom förslaget innebär att grundlagen kommer att sakna ett egentligt och uttryckligt skydd för aborträtten, blir det i huvudsak innehållet i abortlagen som blir vägledande för hur rätten till abort ska tolkas. I och med att abortlagen kan ändras med enkel majoritet, och formerna för lagändring saknar de formella skyddsmekanismer som grundlagsändringar är föremål för, blir konsekvensen att grundlagsregleringen inte uppställer något egentligt skydd för omfattande inskränkningar i aborträtten. Flertalet remissinstanser har påtalat detta och det är därför avgörande att regeringen skyndsamt tillsätter en utredning om hur grundlagsskyddet för aborträtten kan stärkas genom att ett uttryckligt skydd införs i regeringsformen.
Återkallelse av medborgarskap – reservation, röstade nej (partiets ledamöter röstade olika)
Vad ville C i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att en utredning tillsätts för att hitta en mer rättssäker formulering som gör det möjligt att återkalla medborgarskap vid viss allvarlig brottslighet som begås inom ramen för kriminella nätverk.
- De menar att regeringens förslag om att kunna frånta någon medborgarskapet inte har varit föremål för någon egentlig remissbehandling.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om att det svenska medborgarskapet ska kunna fråntas den som dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen har inte varit föremål för någon egentlig remissbehandling.”
- De menar att förslaget inte är tillräckligt genomlyst och saknar nödvändiga konsekvensanalyser.
Visa vad de skrev
”Förslaget är inte tillräckligt genomlyst och saknar därför nödvändiga konsekvensanalyser och perspektiv som all lagstiftning förutsätts genomgå.”
- De menar att förslaget inte kunde samla bred enighet under kommittéarbetet eftersom rättslig expertis hade allvarliga invändningar mot rättssäkerheten i formuleringen.
Visa vad de skrev
”Förslaget som regeringen nu lagt fram kunde heller inte samla någon bred enighet under kommittéarbetet eftersom den rättsliga expertisen uttryckte allvarliga betänkligheter kring rättssäkerheten i formuleringen.”
- De menar att förslaget ansågs öppna för en bredare tillämpning än vad som var syftet.
Visa vad de skrev
”Förslaget ansågs vidare öppna upp för en bredare tillämpning än vad som är syftet med förslaget.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag om att det svenska medborgarskapet ska kunna fråntas den som dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen har inte varit föremål för någon egentlig remissbehandling. Förslaget är inte tillräckligt genomlyst och saknar därför nödvändiga konsekvensanalyser och perspektiv som all lagstiftning förutsätts genomgå. Detta är en aspekt som dessutom är synnerligen avgörande vid grundlagsändringar som möjliggör långtgående ingrepp i förhållandet mellan enskilda och det allmänna, inte minst när föreskrifterna avser ingrepp i enskildas personliga förhållanden och grundlagsfästa fri- och rättigheter. Det är förvånande att regeringen tar så lättvindigt på grundläggande konstitutionella aspekter. Förslaget som regeringen nu lagt fram kunde heller inte samla någon bred enighet under kommittéarbetet eftersom den rättsliga expertisen uttryckte allvarliga betänkligheter kring rättssäkerheten i formuleringen. Förslaget ansågs vidare öppna upp för en bredare tillämpning än vad som är syftet med förslaget. Enligt min mening bör en utredning tillsättas för att hitta en mer rättssäker formulering som möjliggör återkallelse av medborgarskap vid viss allvarlig brottslighet som begås inom ramen för kriminella nätverk.
Kommunala hyresgarantier för en socialt hållbar bostadsförsörjningProp. 2025/26:212 · beslutad 6 maj 2026
Lagstiftningens framtida utformning – reservation, röstade nej
Vad ville C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen inte motsätter sig den obligatoriska kommunala hyresgarantin men säger ja till att regeringen återkommer med ett lagförslag om vilka krav hyresvärdar får ställa på nya hyresgäster, enligt utredningen Sänk tröskeln till en god bostad.
- De menar att det finns ett behov av att reglera vilka krav hyresvärdar får ställa på nya hyresgäster.
Visa vad de skrev
”Mot den bakgrunden finns det ett behov av att reglera vilka krav som hyresvärdar får ställa på nya hyresgäster.”
- De menar att hyresvärdars krav ibland är alltför höga och kan försvåra tillgången till en bostad.
Visa vad de skrev
”Ofta är kraven rimliga och välmotiverade, men i vissa fall är de alltför höga och kan försvåra tillgången till en bostad.”
- De menar att regeringen har dröjt alltför länge med lagförslaget.
Visa vad de skrev
”Vi motsätter oss inte förslaget som sådant men menar att regeringen har dröjt alltför länge.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Betänkandet Sänk tröskeln till en god bostad (SOU 2022:14) överlämnades till regeringen 2022. Det dröjde dock fyra år innan regeringen återkom med ett lagförslag om en obligatorisk kommunal hyresgaranti. Vi motsätter oss inte förslaget som sådant men menar att regeringen har dröjt alltför länge.
Kommunala hyresgarantier innebär att kommunen går i borgen för en hyresgäst som har tillräckligt god ekonomi för att betala sin hyra men som trots detta har svårt att få en hyresrätt med besittningsskydd. Frågan om hyresgarantier har ett tydligt samband med de krav som hyresvärdar ställer på hyresgäster eftersom båda rör bedömningen av hyresgästens betalningsförmåga. Hyresvärdar har rätt att ställa olika typer av krav på blivande hyresgäster för att ingå hyresavtal. Ofta är kraven rimliga och välmotiverade, men i vissa fall är de alltför höga och kan försvåra tillgången till en bostad. Mot den bakgrunden finns det ett behov av att reglera vilka krav som hyresvärdar får ställa på nya hyresgäster.
Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett lagförslag om vilka krav en hyresvärd får ställa på en ny hyresgäst i enlighet förslaget i SOU 2022:14. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4067 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C) och Amanda Palmstierna (MP).
Nya verktyg för stärkt konkurrens i privat och offentlig verksamhetProp. 2025/26:203 · beslutad 6 maj 2026
Lag om offentlig säljverksamhet – reservation, röstade ja
Vad ville C i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till regeringens förslag till ny lag om offentlig säljverksamhet, med ett förtydligande om att offentlig säljverksamhet som fyller ett tydligt och motiverat allmänt syfte ska undantas från förbudet.
- De menar att offentlig säljverksamhet inte ska tränga undan privata aktörer där sådana finns, men att den ska tillåtas när den fyller ett tydligt och motiverat, ofta bredare, syfte.
Visa vad de skrev
”offentlig säljverksamhet bör utformas så att den inte tränger undan privata aktörer där sådana finns men att den behöver tillåtas där den fyller ett tydligt och motiverat, ofta bredare, syfte.”
- De menar att verksamheter som kommunala energibolag och identitetsbärande kommunal verksamhet, till exempel nöjesparken Liseberg, bör omfattas av undantaget från förbudet.
Visa vad de skrev
”Det kan exempelvis handla om kommunala energibolag eller om identitetsbärande kommunal verksamhet, exempelvis nöjesparken Liseberg. Sådan verksamhet bör enligt min uppfattning omfattas av undantaget.”
- De menar att det ska göras en prövning i varje enskilt fall av om det finns allmänna intressen som motiverar verksamheten eller förfarandet.
Visa vad de skrev
”ska det göras en prövning i det enskilda fallet för att bedöma om det finns några allmänna intressen som kan anses motivera att verksamheten eller förfarandet är försvarbart.”
- De menar att otillbörlig påverkan från offentliga aktörer, till exempel underprissättning eller säljverksamhet som subventioneras med allmänna medel, måste motverkas för att privata företag ska kunna bedriva sin verksamhet.
Visa vad de skrev
”I sådana fall påverkar förfarandet på ett otillbörligt sätt de privata företagens möjlighet att bedriva verksamhet. Enligt min uppfattning är detta något som måste motverkas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag välkomnar regeringens förslag om en ny lag om offentlig säljverksamhet. Den föreslagna lagen är inriktad på att skydda privata företag från de ojämlika villkor som kan uppstå när offentliga och privata aktörer agerar på samma marknad. Jag delar regeringens uppfattning att det är viktigt att komma till rätta med de problem som s.k. otillbörlig påverkan medför för de privata företagen och att främja förutsättningarna för en sund konkurrens på marknaden. Uttrycket otillbörlig påverkan tar sikte på att en offentlig aktör bedriver verksamhet eller tillämpar ett förfarande som skiljer sig från hur privata företag kan agera, exempelvis genom underprissättning, diskriminering vid offentlig upphandling eller säljverksamhet som subventioneras med allmänna medel. I sådana fall påverkar förfarandet på ett otillbörligt sätt de privata företagens möjlighet att bedriva verksamhet. Enligt min uppfattning är detta något som måste motverkas. Jag vill samtidigt betona vikten av att upprätthålla konkurrensneutralitet på de marknader där privata företag är verksamma.
När det gäller tillämpningen av den nya lagen vill jag göra följande förtydligande. Enligt 3 § andra stycket i den föreslagna nya lagen ska inte en säljverksamhet eller ett förfarande som är förenligt med beslut av riksdagen eller regeringen eller som i övrigt är försvarbart från allmän synpunkt omfattas av förbudet. Av författningskommentarerna (s. 143) framgår bl.a. att undantaget innebär att säljverksamheter som bedrivs av kommuner och regioner inte omfattas av förbudet om de bedöms vara kompetensenliga. När det gäller huruvida sådan säljverksamhet eller sådant förfarande som i övrigt är försvarbart från allmän synpunkt ska omfattas av förbudet ska det göras en prövning i det enskilda fallet för att bedöma om det finns några allmänna intressen som kan anses motivera att verksamheten eller förfarandet är försvarbart.
Jag vill med anledning av ovanstående framföra min uppfattning att offentlig säljverksamhet bör utformas så att den inte tränger undan privata aktörer där sådana finns men att den behöver tillåtas där den fyller ett tydligt och motiverat, ofta bredare, syfte. Det kan exempelvis handla om kommunala energibolag eller om identitetsbärande kommunal verksamhet, exempelvis nöjesparken Liseberg. Sådan verksamhet bör enligt min uppfattning omfattas av undantaget.
Därmed tillstyrker jag propositionen när det gäller regeringens förslag till lag om offentlig säljverksamhet och avstyrker motionsyrkanden i vilka det föreslås att riksdagen ska avslå den föreslagna nya lagen.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C).
En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningarProp. 2025/26:171 · beslutad 6 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om en ny prövningsordning för kärntekniska anläggningar.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det finns flera olika skäl till att regeringens förslag om en ny prövningsordning för kärntekniska anläggningar inte bör genomföras. I det följande utvecklar vi vår syn på dem i särskilda yttranden.
Regeringens proposition avstyrks därmed.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3960 av Birger Lahti m.fl. (V), 2025/26:3972 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:3985 av Katarina Luhr m.fl. (MP) samt avslår proposition 2025/26:171 punkterna 1–6 och motion 2025/26:3977 av Anders Ådahl m.fl. (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
Övrigt om prövning av kärntekniska anläggningar – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och C i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer till riksdagen med ett nytt förslag som på riktigt förenklar prövningen av kärntekniska anläggningar och samtidigt säkerställer höga krav på säkerhet, miljö och andra viktiga samhällsintressen.
- De menar att prövningssystemet för kärntekniska anläggningar måste ge berörda aktörer stabila och förutsägbara villkor och trygga förtroendet för säkerhets- och miljöprövningen.
Visa vad de skrev
”För oss är det avgörande att prövningssystemet för kärntekniska anläggningar ger berörda aktörer stabila och förutsägbara villkor, samtidigt som processen är utformad så att allmänhetens och aktörernas förtroende för säkerhets- och miljöprövningen tryggas.”
- De menar att regeringens förslag inte når upp till de grundläggande kraven och därför inte bör genomföras i sin nuvarande form.
Visa vad de skrev
”Eftersom regeringens förslag enligt vår uppfattning inte når upp till dessa grundläggande krav har vi tidigare i betänkandet motsatt oss att det genomförs i sin nuvarande form.”
- De menar att regeringen bör återkomma med ett nytt förslag som på riktigt förenklar prövningen och samtidigt säkerställer höga krav på säkerhet, miljö och andra viktiga samhällsintressen.
Visa vad de skrev
”Vi anser dock att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag som på riktigt förenklar prövningen och samtidigt säkerställer att höga krav i fråga om säkerhet, miljö och andra viktiga samhällsintressen garanteras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För oss är det avgörande att prövningssystemet för kärntekniska anläggningar ger berörda aktörer stabila och förutsägbara villkor, samtidigt som processen är utformad så att allmänhetens och aktörernas förtroende för säkerhets- och miljöprövningen tryggas. Eftersom regeringens förslag enligt vår uppfattning inte når upp till dessa grundläggande krav har vi tidigare i betänkandet motsatt oss att det genomförs i sin nuvarande form.
Vi anser dock att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag som på riktigt förenklar prövningen och samtidigt säkerställer att höga krav i fråga om säkerhet, miljö och andra viktiga samhällsintressen garanteras.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3972 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
Skärpta krav för svenskt medborgarskapProp. 2025/26:175 · beslutad 29 april 2026
Behovet av övergångsbestämmelser – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till övergångsbestämmelser för de nya kraven för svenskt medborgarskap, enligt förslagen i betänkandet Skärpta krav för svenskt medborgarskap.
- De menar att regeringen avfärdar kritiken mot att införa reglerna utan övergångsbestämmelser utan att göra någon analys.
Visa vad de skrev
”regeringen inte tar till sig av denna kritik, utan avfärdar behovet av övergångsbestämmelser utan att ha gjort någon analys”
- De menar att övergångsbestämmelser behövs för att skydda den enskildes tilltro till rättsordningen och berättigade förväntan.
Visa vad de skrev
”hänsynstagande till den enskildes tilltro till rättsordningens robusthet och till sökandens berättigade förväntan”
- De menar att en ordning utan övergångsbestämmelser skulle bryta mot förutsebarheten och undergräva tilliten till systemet.
Visa vad de skrev
”En ordning utan övergångsbestämmelser skulle vara ett brott mot förutsebarheten och skulle undergräva tilliten till systemet.”
- De menar att en sådan ordning riskerar att förlänga de redan oacceptabelt långa handläggningstiderna för medborgarskap.
Visa vad de skrev
”En sådan ordning riskerar även att förlänga de redan oacceptabelt långa handläggningstiderna för medborgarskap.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Lagrådet har i sitt yttrande till regeringen avrått från en ordning där de föreslagna regleringarna införs utan övergångsbestämmelser. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte tar till sig av denna kritik, utan avfärdar behovet av övergångsbestämmelser utan att ha gjort någon analys av hur skälen som talar för att lagstiftningen ska tillämpas omedelbart förhåller sig till de skäl som talar för att pågående ärenden och överklaganden bör avgöras enligt nuvarande regelverk. Behovet av övergångsbestämmelser handlar i detta fall om hänsynstagande till den enskildes tilltro till rättsordningens robusthet och till sökandens berättigade förväntan att den reglering som låg till grund för en ansökan eller för att överklaga ett beslut inte undergrävs genom att regleringen under handläggningstiden avsevärt förändras till nackdel för den enskilde. En ordning utan övergångsbestämmelser skulle vara ett brott mot förutsebarheten och skulle undergräva tilliten till systemet. En sådan ordning riskerar även att förlänga de redan oacceptabelt långa handläggningstiderna för medborgarskap. Riksdagen bör därför besluta om att införa övergångsbestämmelser i enlighet med de förslag som har lämnats i betänkandet Skärpta krav för svenskt medborgarskap (SOU 2025:1).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen antar reservanternas förslag i bilaga 3 till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap (regeringens lagförslag 2.1).
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3989 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3, 2025/26:3990 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:3991 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 10 och bifaller delvis motion 2025/26:3987 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Anders W Jonsson (C), Malte Tängmark Roos (MP) och Arber Gashi (S).
Försörjningskravet – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att bredda undantaget från försörjningskravet (kravet att försörja sig själv) så att det också omfattar personer som deltar i arbetsmarknadsutbildningar, med ett tak på högst ett år.
- De menar att utbildning är avgörande för etablering på arbetsmarknaden.
Visa vad de skrev
”Utbildning är en avgörande faktor för etablering på arbetsmarknaden.”
- De menar att det går emot arbetslinjen och en lyckad integration att straffa den som aktivt investerar i sin framtida yrkeskarriär genom en arbetsmarknadsutbildning.
Visa vad de skrev
”Att straffa den som aktivt investerar i sin framtida yrkeskarriär genom en arbetsmarknadsutbildning går stick i stäv med arbetslinjen och en lyckad integration.”
- De menar att det riskerar att skapa inlåsningseffekter där individer väljer bort utbildning som leder till jobb med högre kvalifikationer för att i stället ta ett enklare jobb som precis uppfyller försörjningskravet.
Visa vad de skrev
”Det riskerar att skapa inlåsningseffekter där individer väljer bort utbildning som leder till jobb med högre kvalifikationer för att i stället ta ett enklare jobb som precis uppfyller försörjningskravet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Utbildning är en avgörande faktor för etablering på arbetsmarknaden. Att straffa den som aktivt investerar i sin framtida yrkeskarriär genom en arbetsmarknadsutbildning går stick i stäv med arbetslinjen och en lyckad integration. Det riskerar att skapa inlåsningseffekter där individer väljer bort utbildning som leder till jobb med högre kvalifikationer för att i stället ta ett enklare jobb som precis uppfyller försörjningskravet. Undantaget från försörjningskravet måste därför breddas till att också omfatta personer som deltar i arbetsmarknadsutbildningar. Det bör dock finnas ett tak för hur länge dessa personer kan undantas, vilket bör vara maximalt ett år.
Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med det som har förts fram.
Kravet på ett skötsamt och hederligt levnadssätt – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett förslag som skriver in centrala delar av prövningen av skötsamt och hederligt levnadssätt i lagtext.
- De menar att begreppen skötsamt och hederligt levnadssätt inte definieras i lagtext.
Visa vad de skrev
”Regeringen föreslår att kravet på ”hederligt levnadssätt” ska ändras till ”skötsamt och hederligt levnadssätt” utan att definiera dessa begrepp i lagtext.”
- De menar att Lagrådet har ifrågasatt att detaljerade riktlinjer ges genom en tabell i propositionens motivering.
Visa vad de skrev
”Även Lagrådet har varit kritiskt och ifrågasatt lämpligheten i att genom en tabell i allmänmotiveringen ge så detaljerade riktlinjer för tillämpningen av en allmänt hållen lagändring.”
- De menar att centrala aspekter av prövningen måste skrivas in i lagtext för att enskilda inte ska drabbas av godtyckliga tolkningar.
Visa vad de skrev
”och för att undvika att enskilda drabbas av godtyckliga tolkningar, måste centrala aspekter av prövningen av vad som utgör brister i skötsamhet när det gäller kriminell belastning, obetalda skulder eller samröre med olämpliga organisationer kodifieras i lagtext.”
- De menar att det inte räcker att förlita sig på förarbeten och en föränderlig myndighetspraxis.
Visa vad de skrev
”Det är inte tillräckligt att förlita sig på förarbetsuttalanden och en föränderlig myndighetspraxis.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att kravet på ”hederligt levnadssätt” ska ändras till ”skötsamt och hederligt levnadssätt” utan att definiera dessa begrepp i lagtext. I stället hänvisas till en omfattande tabell med karenstider i propositionens motivering, som ska vägleda myndigheter och domstolar. Detta har kritiserats av flera remissinstanser. Även Lagrådet har varit kritiskt och ifrågasatt lämpligheten i att genom en tabell i allmänmotiveringen ge så detaljerade riktlinjer för tillämpningen av en allmänt hållen lagändring.
Åldersgräns för kunskapskrav – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ser över åldersgränsen för kunskapskravet för svenskt medborgarskap och återkommer med ett förslag om att den ska vara 18 år.
- De menar att en rimligare åldersgräns för kunskapskraven är myndighetsåldern 18 år.
Visa vad de skrev
”En rimligare åldersgräns för kunskapskraven är myndighetsåldern 18 år.”
- De menar att en åldersgräns på 18 år ligger i linje med vad som gäller för inkomstkravet.
Visa vad de skrev
”Detta är även i likhet med vad som gäller för inkomstkravet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En rimligare åldersgräns för kunskapskraven är myndighetsåldern 18 år. Detta är även i likhet med vad som gäller för inkomstkravet. Regeringen bör se över åldersgränsen för kunskapskravet och återkomma med ett förslag i enlighet med det som har förts fram.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3990 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Anders W Jonsson (C), Malte Tängmark Roos (MP) och Arber Gashi (S).
Ålder vid prövning – reservation, ingen omröstning
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att åldern vid ansökan om svenskt medborgarskap ska vara avgörande i stället för åldern vid prövningen, och att regeringen ska återkomma med ett sådant förslag.
- De menar att förslaget leder till en godtycklig tillämpning.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om att det ska vara åldern vid tidpunkten för prövningen som ska vara avgörande för vilka bestämmelser som en ansökan om svenskt medborgarskap ska prövas enligt leder till en godtycklig tillämpning.”
- De menar att när barnet är fött på året eller hur långa handläggningstiderna är riskerar att avgöra utfallet.
Visa vad de skrev
”Omständigheter såsom när barnet är fött på året eller hur långa myndigheternas handläggningstider är riskerar att få en avgörande betydelse för utfallet i mål och ärenden när beslut fattas.”
- De menar att en sådan ordning inte är proportionerlig och strider mot likabehandling.
Visa vad de skrev
”En sådan ordning är inte proportionerlig, och den strider mot principen om likabehandling.”
- De menar att åldern vid ansökan om medborgarskap i stället bör läggas till grund för prövningen.
Visa vad de skrev
”I stället bör åldern vid ansökan om medborgarskap läggas till grund för prövningen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag om att det ska vara åldern vid tidpunkten för prövningen som ska vara avgörande för vilka bestämmelser som en ansökan om svenskt medborgarskap ska prövas enligt leder till en godtycklig tillämpning. Omständigheter såsom när barnet är fött på året eller hur långa myndigheternas handläggningstider är riskerar att få en avgörande betydelse för utfallet i mål och ärenden när beslut fattas. En sådan ordning är inte proportionerlig, och den strider mot principen om likabehandling. I stället bör åldern vid ansökan om medborgarskap läggas till grund för prövningen. Regeringen bör mot bakgrund av detta återkomma med förslag i enlighet med det som har förts fram.
Hemvisttid i vissa fall – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att den som under fem år har betalat minst 500 000 kronor i skatt ska kunna ansöka om medborgarskap efter fem års hemvist i stället för åtta år.
- De menar att det ska ställas höga krav för medborgarskap, men att den som kämpar, bidrar och gör rätt för sig bör premieras.
Visa vad de skrev
”Det ska ställas höga krav på den som ska bli medborgare, men den som kämpar, bidrar och gör rätt för sig ska premieras.”
- De menar att den som under fem år har betalat minst 500 000 kronor i skatt ska kunna ansöka om medborgarskap efter fem års hemvist i stället för åtta år.
Visa vad de skrev
”Den som under en femårsperiod har betalat in minst 500 000 kronor i skatt bör kunna ansöka om medborgarskap efter fem års hemvist, i stället för de åtta år som regeringen föreslår som huvudregel.”
- De menar att både inkomstskatt och allmän löneskatt på arbetsgivaravgifterna bör räknas in i skattesumman.
Visa vad de skrev
”I skattesumman bör både inkomstskatt och allmän löneskatt på arbetsgivaravgifterna räknas in.”
- De menar att en årlig skatteinbetalning på 100 000 kronor i dag motsvarar ett heltidsarbete med en månadslön på drygt 27 000 kronor.
Visa vad de skrev
”En årlig skatteinbetalning på 100 000 kronor motsvarar i dag ett heltidsarbete med en månadslön på drygt 27 000 kronor.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det ska ställas höga krav på den som ska bli medborgare, men den som kämpar, bidrar och gör rätt för sig ska premieras. Den som under en femårsperiod har betalat in minst 500 000 kronor i skatt bör kunna ansöka om medborgarskap efter fem års hemvist, i stället för de åtta år som regeringen föreslår som huvudregel. I skattesumman bör både inkomstskatt och allmän löneskatt på arbetsgivaravgifterna räknas in. En årlig skatteinbetalning på 100 000 kronor motsvarar i dag ett heltidsarbete med en månadslön på drygt 27 000 kronor. Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med det som har förts fram.
Uppföljning och översyn – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och C i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger ja till att regeringen vidtar de åtgärder som krävs för att noggrant följa upp förslaget så att det är förenligt med principen om barnets bästa enligt barnkonventionen.
- De menar att remissinstanser har ifrågasatt om regeringens förslag är förenligt med principen om barnets bästa, eftersom barn riskerar att hamna i ett sämre läge än i dag.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag har dock kritiserats av ett antal remissinstanser som har ifrågasatt förslagets förenlighet med principen om barnets bästa då barn riskerar att hamna i ett sämre läge jämfört med dagens reglering.”
- De menar att regeringen bör vidta de åtgärder som krävs för att noggrant följa upp förslaget i denna del, så att förändringarna är förenliga med principen om barnets bästa enligt barnkonventionen.
Visa vad de skrev
”För att säkerställa att de föreslagna förändringarna är förenliga med principen om barnets bästa, enligt barnkonventionen, bör regeringen vidta de åtgärder som krävs för att noggrant följa upp förslaget i denna del.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Utifrån att anmälningsförfarandet har ändrat karaktär är det rimligt att naturalisationsförfarandet blir det huvudsakliga förfarandet för att förvärva svenskt medborgarskap. Det är också rimligt att det införs en rätt för barn att självständigt förvärva svenskt medborgarskap. Regeringens förslag har dock kritiserats av ett antal remissinstanser som har ifrågasatt förslagets förenlighet med principen om barnets bästa då barn riskerar att hamna i ett sämre läge jämfört med dagens reglering. För att säkerställa att de föreslagna förändringarna är förenliga med principen om barnets bästa, enligt barnkonventionen, bör regeringen vidta de åtgärder som krävs för att noggrant följa upp förslaget i denna del.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3990 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:3989 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 4.
Ökade möjligheter till hemmaladdning av elfordonProp. 2025/26:148 · beslutad 29 april 2026
Kostnaderna för installationen – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att den boende ska få betala kostnaderna för drift och installation av laddningspunkten fördelat över tid, och att regeringen återkommer med ett sådant förslag.
- De menar att hela den ekonomiska risken för installationen läggs på den boende, trots att det är oklart om det är den boende eller fastighetsägaren som äger laddningspunkten.
Visa vad de skrev
”Enligt regeringens förslag läggs dock hela den ekonomiska risken för installationen på den boende, trots att det finns oklarheter i fråga om det är den boende eller fastighetsägaren som äger laddningspunkten.”
- De menar att denna osäkerhet riskerar att avhålla många från att använda den nya rätten, särskilt personer med små ekonomiska marginaler.
Visa vad de skrev
”Denna osäkerhet riskerar att avhålla många, särskilt de med små ekonomiska marginaler, från att utnyttja den nya rätten.”
- De menar att fastighetsägaren ofta har bättre förutsättningar än den boende att göra investeringen och att förhandla fram ett bra pris.
Visa vad de skrev
”Fastighetsägaren har sannolikt i många fall bättre förutsättningar än den boende att initialt genomföra investeringen och att förhandla fram ett bra pris för installationen.”
- De menar att en kostnad som fördelas över tid i stället för att betalas på en gång med stor sannolikhet skulle göra det lättare för fler att köpa en elbil.
Visa vad de skrev
”Detta skulle med stor sannolikhet sänka trösklarna för fler att köpa en elbil.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är i grunden positivt att boende i hyres- och bostadsrätter får rätt att begära installation av en laddningspunkt. Enligt regeringens förslag läggs dock hela den ekonomiska risken för installationen på den boende, trots att det finns oklarheter i fråga om det är den boende eller fastighetsägaren som äger laddningspunkten. Osäkerheten gäller inte minst om den boende dessutom saknar besittningsskydd till nyttjanderätten. Denna osäkerhet riskerar att avhålla många, särskilt de med små ekonomiska marginaler, från att utnyttja den nya rätten.
Fastighetsägaren har sannolikt i många fall bättre förutsättningar än den boende att initialt genomföra investeringen och att förhandla fram ett bra pris för installationen. Även om det är rimligt att den boende som begär laddningspunkten ska stå för drift och avbetalningar bör det vara fastighetsägaren som genomför investeringen i praktiskt hänseende. Enligt förslaget i den promemoria som ligger till grund för propositionen skulle kostnaden fördelas över tid i stället för att betalas som en engångssumma. Detta skulle med stor sannolikhet sänka trösklarna för fler att köpa en elbil. Regeringen hänvisar till att det inte finns några lagliga hinder mot att hantera kostnaderna genom t.ex. hyreshöjningar, men det finns skäl att anta att det i praktiken kommer att uppstå svårigheter med ett sådant upplägg.
Jag anser därför att den boende bör ha rätt att betala kostnaderna för drift och installation i skälig utsträckning fördelat över tid. Regeringen bör se över detta och återkomma med ett förslag som ligger mer i linje med promemorians förslag och det jag anfört.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3957 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:3954 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C).
Lagstiftningens framtida utformning i övrigt – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tar fram ett lagförslag med tidsfrister för bostadsrättsföreningars hantering av laddningsbegäranden och med ett bredare, teknikneutralt regelverk för laddning av fler slags elfordon.
- De menar att det saknas tidsfrister för hur en bostadsrättsförening ska hantera en boendes begäran om att få installera laddning, och att en tidsram på tre månader vore rimlig.
Visa vad de skrev
”Det saknas tidsfrister för bostadsrättsföreningars hantering av en boendes begäran om installation.”
- De menar att en process utan tidsfrister riskerar att dra ut på tiden eller ignoreras av en passiv styrelse, utan att den boende kan driva frågan vidare.
Visa vad de skrev
”Processen riskerar annars att dra ut på tiden eller helt ignoreras av en passiv styrelse utan att den boende har några verktyg för att driva processen framåt.”
- De menar att om den boende nekas installation med hänvisning till att laddinfrastruktur redan är planerad, ska det ställas krav på att den installationen blir av inom tolv månader.
Visa vad de skrev
”Om den boende nekas installation med motiveringen att det redan finns planer på att installera laddinfrastruktur bör det införas krav på att den installationen realiseras inom tolv månader.”
- De menar att regeringens förslag mest handlar om personbilar, fast elektrifieringen omfattar fler fordon, och att regelverket därför bör förtydligas så att det blir teknikneutralt och håller över tid.
Visa vad de skrev
”Lättare elfordon som elmopeder, A-traktorer och mikrobilar blir allt vanligare och är viktiga komplement för kortare resor.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det saknas tidsfrister för bostadsrättsföreningars hantering av en boendes begäran om installation. Det borde införas, även om direktivet inte ställer några sådana krav. Processen riskerar annars att dra ut på tiden eller helt ignoreras av en passiv styrelse utan att den boende har några verktyg för att driva processen framåt. Jag anser att en tidsram på tre månader vore rimlig. Under den tiden bör man hinna utreda förutsättningarna för en installation utan att processen förhalas oskäligt. Om den boende nekas installation med motiveringen att det redan finns planer på att installera laddinfrastruktur bör det införas krav på att den installationen realiseras inom tolv månader. Jag anser också att det behöver förtydligas vilka skäl som ska vara godtagbara för att neka en installation. Det är regeringens uppgift att ta fram ett lagförslag som tillgodoser det anförda.
Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskapProp. 2025/26:142 · beslutad 29 april 2026
Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och anpassad information – reservation, avstod
Vad ville C i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att nya skyddsrum ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, att man så långt som möjligt bör sträva efter att göra befintliga skyddsrum tillgängliga och att det är rimligt att information om skyddsrum finns anpassad.
- De menar att befolkningsskyddet ska omfatta hela befolkningen och att tillgänglighetsfrågor därför måste tas på stort allvar.
Visa vad de skrev
”En viktig del i befolkningsskyddet är att det ska omfatta hela befolkningen. Jag anser därför, i likhet med vad som anförts i remissvar, att tillgänglighetsfrågorna måste tas på stort allvar.”
- De menar att nya skyddsrum ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
Visa vad de skrev
”När det gäller nya skyddsrum menar jag att de ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.”
- De menar att man så långt som möjligt bör sträva efter att göra befintliga skyddsrum tillgängliga.
Visa vad de skrev
”Vid kontroll och åtgärder i fråga om befintliga skyddsrum bör man så långt som möjligt sträva efter att göra dem tillgängliga.”
- De menar att det är rimligt att informationen om skyddsrum finns anpassad, till exempel på lätt svenska och vid behov på flera språk.
Visa vad de skrev
”Vidare anser jag att det är rimligt att informationen också finns anpassad, exempelvis på lätt svenska för dem som så behöver, och vid behov också på flera språk.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är välkommet att regeringen genom sin proposition lägger fram en ny lag om befolkningsskyddet. Mitt parti har i förhandlingar, i riksdagen och i andra sammanhang, påpekat att på grund av säkerhetsläget finns starka skäl att se över och stärka säkerheten för civila vid höjd beredskap eller i värsta fall krig.
En viktig del i befolkningsskyddet är att det ska omfatta hela befolkningen. Jag anser därför, i likhet med vad som anförts i remissvar, att tillgänglighetsfrågorna måste tas på stort allvar. När det gäller nya skyddsrum menar jag att de ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Vid kontroll och åtgärder i fråga om befintliga skyddsrum bör man så långt som möjligt sträva efter att göra dem tillgängliga. Behöver det göras större ombyggnader av skyddsrum måste hänsyn tas till detta perspektiv.
När det gäller kommuners skyldigheter att informera om var skyddsrum finns anser jag att det också finns skäl att ta i beaktande om det finns behov av att tydligare ge kommunerna just ett sådant uppdrag. Vidare anser jag att det är rimligt att informationen också finns anpassad, exempelvis på lätt svenska för dem som så behöver, och vid behov också på flera språk.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage detta för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3938 av Mikael Larsson och Kerstin Lundgren (båda C) yrkandena 2 och 4 samt avslår motionerna 2025/26:3931 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) och 2025/26:3944 av Ulf Holm m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Mikael Larsson (C).
Övriga frågor om lagstiftningens framtida utformning – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med besked om hur behovet av skyddsrum i hela landet ska tillgodoses och att skyddsrum ska kunna planeras tidigt i en planprocess.
- De menar att det försämrade säkerhetsläget ger starka skäl att se över och stärka skyddet för civila vid höjd beredskap eller krig.
Visa vad de skrev
”Som jag tidigare har framfört finns det mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget starka skäl att se över och stärka säkerheten för civila vid höjd beredskap eller i värsta fall krig.”
- De menar att det finns områden och orter där skyddsrummen är mycket få eller saknas.
Visa vad de skrev
”Det finns områden och orter i landet där skyddsrummen är mycket få eller där skyddsrum rent av saknas.”
- De menar att fler skyddsrum behövs i fler delar av landet och att regeringen därför bör återkomma till riksdagen med besked om hur behovet ska tillgodoses.
Visa vad de skrev
”Jag gör bedömningen att fler skyddsrum i fler delar av landet kommer att behövas mot bakgrund av detta, och anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med besked om hur man avser att tillgodose den saken.”
- De menar att skyddsrum redan tidigt i en planprocess, till exempel inför en större exploatering, behöver kunna planeras.
Visa vad de skrev
”När det gäller ändringarna i plan- och bygglagen ser jag behov av att man redan tidigt i en planprocess, exempelvis inför en större exploatering, kan planera för behovet av skyddsrum.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Som jag tidigare har framfört finns det mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget starka skäl att se över och stärka säkerheten för civila vid höjd beredskap eller i värsta fall krig. Inte minst är det viktigt att se över var i Sverige skyddet av civilbefolkningen brister i dag. Det finns områden och orter i landet där skyddsrummen är mycket få eller där skyddsrum rent av saknas. Givetvis finns det orter och platser där det av uppenbara skäl finns särskilda behov av hög kapacitet när det gäller befolkningsskyddet. Men som bl.a. Försvarshögskolan påpekar: ”Mot bakgrund av bl.a. det ryska angreppet mot Ukraina, är [det] svårt att i förväg peka ut områden som har mindre behov av skyddsrum.” Detta betyder att människor i hela landet, i tätorter såväl som på landsbygden, behöver veta var man kan ta skydd. Jag gör bedömningen att fler skyddsrum i fler delar av landet kommer att behövas mot bakgrund av detta, och anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med besked om hur man avser att tillgodose den saken.
En ny vapenlagProp. 2025/26:141 · beslutad 29 april 2026
Förbudet mot innehav av vissa halvautomatiska vapen vid jakt – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till förbudet mot vissa halvautomatiska vapen vid jakt och till att lösa in dem med ersättning, och säger ja till att regeringen ska se till att dessa vapen får vara tillåtna för jakt.
- De menar att förslaget varken är proportionerligt eller ändamålsenligt och att det drabbar laglydiga jägare utan att på ett meningsfullt sätt komma åt den grova vapenbrottsligheten.
Visa vad de skrev
”Detta förslag är varken proportionerligt eller ändamålsenligt. Det slår mot laglydiga jägare utan att på ett meningsfullt sätt komma åt den grova vapenbrottsligheten.”
- De menar att det saknas belägg för att förbudet skulle minska det dödliga skjutvapenvåldet, som nästan uteslutande sker med illegalt införda vapen.
Visa vad de skrev
”Det finns inga belägg för att en sådan åtgärd skulle ha någon effekt på det dödliga skjutvapenvåldet, som nästan uteslutande utförs med illegalt införda vapen.”
- De menar att begrepp som ”militär typ” och ”militärt magasin” är otydliga och kan leda till tolkningsproblem för både enskilda och myndigheter.
Visa vad de skrev
”Begrepp som ”militär typ” och ”militärt magasin” är otydliga och riskerar att leda till tolkningsproblem både för enskilda och för tillämpande myndigheter.”
- De menar att förslaget riskerar att straffa laglydiga medborgare för en hypotetisk handling som redan är kriminaliserad.
Visa vad de skrev
”Förslaget riskerar att straffa en hel grupp laglydiga medborgare för en hypotetisk och redan kriminaliserad handling.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag instämmer i det som regeringen anför i propositionen om att det behövs en modern och ändamålsenlig vapenlagstiftning. Det finns emellertid delar av förslaget till ny vapenlag som saknar just ändamålsenlighet. Legala vapen används, som regeringen själv konstaterar i propositionen, i väldigt låg utsträckning för brottslighet. Ändå väljer regeringen att föreslå begränsningar för vapenägare på så sätt att tillstånd att inneha ett skjutvapen för jakt eller avlivning av fällfångade djur inte längre ska få avse vissa halvautomatiska gevär som är kompatibla med stora vapenmagasin. Man förbinder sig även att ta kostnaderna för inlösen av vapen, medel som enligt min mening hade kunnat göra betydligt större nytta om de i stället använts för att motverka illegala vapen.
Detta förslag är varken proportionerligt eller ändamålsenligt. Det slår mot laglydiga jägare utan att på ett meningsfullt sätt komma åt den grova vapenbrottsligheten. Det finns inga belägg för att en sådan åtgärd skulle ha någon effekt på det dödliga skjutvapenvåldet, som nästan uteslutande utförs med illegalt införda vapen. Argumentationen att dessa vapen skulle vara särskilt farliga för att de kan modifieras till helautomatiska ställer jag mig tveksam till. En sådan modifiering är redan i dag olaglig och inget som legala vapenägare ägnar sig åt. Förslaget riskerar att straffa en hel grupp laglydiga medborgare för en hypotetisk och redan kriminaliserad handling. Alla skjutvapen är till sin natur mycket farliga. Det viktiga är att se till att de inte innehas av personer som är olämpliga vapenägare, inte att införa godtyckliga förbud.
Vidare är den föreslagna lagtexten problematisk ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Begrepp som ”militär typ” och ”militärt magasin” är otydliga och riskerar att leda till tolkningsproblem både för enskilda och för tillämpande myndigheter. Regeringen medger själv att gränsdragningen är komplicerad och att vissa vapen av militär karaktär, som AR-9, inte kommer att omfattas av förbudet. Detta visar på en godtycklig och illa genomtänkt avgränsning. Det är därtill inkonsekvent att föreslå ett förbud med hänvisning till vapnets farlighet och läckageteorin samt vara beredd att lägga miljontals kronor på att lösa in dem men samtidigt låta de redan tillståndsgivna vapnen finnas kvar. Det saknar logik. Förslaget är en onödig, ineffektiv och rättsosäker inskränkning som drabbar landets jägare.
Sammanfattningsvis bör riksdagen dels avslå regeringens förslag till vapenlag i de delar det avser förbudet mot att inneha vissa halvautomatiska vapen för jakt m.m. och möjligheten att lösa in vapnen och få ersättning motsvarande inköpspriset, dels rikta ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med eventuella följdändringar samt i övrigt vidta de åtgärder som krävs för att dessa vapen ska vara tillåtna för jakt.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till
1. vapenlag i de delar det avser 4 kap. 11 § och 14 kap. 3 § och 5 § andra stycket,
Det nya tillsynsförfarandet – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 4)
Att riksdagen tillkännager för regeringen att regeringen ska återkomma med ett förtydligat förslag om det nya tillsynsförfarandet som närmare anger kriterier för föreläggande, krav på underlag och tidsfrister.
- De menar att förslaget är för vagt utformat och skapar en ny typ av oförutsebarhet.
Visa vad de skrev
”Principen är god, men utformningen i propositionen är alltför vag och skapar en ny form av oförutsebarhet.”
- De menar att det inte framgår vad underlaget ska innehålla eller inom vilka tider processen ska hanteras.
Visa vad de skrev
”Det framgår inte heller vad underlaget konkret ska bestå av eller inom vilka tidsramar processen ska hanteras.”
- De menar att otydligheten riskerar att leda till en godtycklig och ineffektiv tillämpning.
Visa vad de skrev
”Detta riskerar att leda till en godtycklig och ineffektiv tillämpning.”
- De menar att det är anmärkningsvärt att Polismyndigheten själv har varnat för att en skärpt tillsyn kan medföra betydande olägenheter för både allmänheten och myndigheten.
Visa vad de skrev
”Det är anmärkningsvärt att Polismyndigheten i sitt remissvar framförde att en skärpt tillsyn skulle kunna medföra betydande olägenheter för både allmänheten och myndigheten.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Ett av de mest välkomna förslagen i propositionen är avskaffandet av de s.k. femårstillstånden för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott. Detta minskar den administrativa bördan för Sveriges legala vapenägare, vilket jag ser positivt på.
Regeringen föreslår att ordningen med femårstillstånd ska ersättas med ett nytt tillsynsförfarande där Polismyndigheten vid behov kan förelägga en tillståndshavare att lämna in underlag som styrker ett fortsatt behov av vapnet. Principen är god, men utformningen i propositionen är alltför vag och skapar en ny form av oförutsebarhet. Det framgår nämligen inte vilka kriterier som ska vara avgörande för när Polismyndigheten kan utfärda ett sådant föreläggande. Det framgår inte heller vad underlaget konkret ska bestå av eller inom vilka tidsramar processen ska hanteras. Detta riskerar att leda till en godtycklig och ineffektiv tillämpning. Det är anmärkningsvärt att Polismyndigheten i sitt remissvar framförde att en skärpt tillsyn skulle kunna medföra betydande olägenheter för både allmänheten och myndigheten.
Reformering av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinningProp. 2025/26:108 · beslutad 29 april 2026
Behov av ytterligare förändringar av regelverket på avfallsområdet – reservation, avstod
Vad ville C i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag om ett utökat frival och utreda modernare regler för rena schaktmassor, även om förslagen om flyttat ansvar och undantag för schaktmassor är ett steg i rätt riktning.
- De menar att alla verksamheter som vill och kan bör få ansvara för sitt eget avfall, eftersom det minskar det kommunala monopolet och främjar konkurrens och innovation.
Visa vad de skrev
”Den s.k. frivalsmodellen, där alla verksamheter som har vilja och förmåga ges möjlighet att själva ansvara för hanteringen av sitt avfall, bör genomföras fullt ut.”
- De menar att rena schaktmassor inte borde klassas som avfall, eftersom det leder till onödiga transporter, högre kostnader och stort resursslöseri.
Visa vad de skrev
”Att klassificera rena schaktmassor som avfall leder till onödiga transporter, ökade kostnader och ett enormt resursslöseri.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Näringslivet är motorn i den cirkulära omställningen. Propositionens förslag om att flytta ansvaret för vissa avfallsflöden från kommunerna till verksamheterna är ett steg i rätt riktning, men det är för begränsat. Den s.k. frivalsmodellen, där alla verksamheter som har vilja och förmåga ges möjlighet att själva ansvara för hanteringen av sitt avfall, bör genomföras fullt ut. Detta skulle minska det kommunala monopolet, främja konkurrens och innovation samt ge företag bättre förutsättningar att utveckla cirkulära affärsmodeller anpassade för deras specifika verksamheter. Regeringen bör därför återkomma med förslag om ett utökat frival.
Hanteringen av schaktmassor är vidare ett tydligt exempel på föråldrad lagstiftning som hindrar cirkularitet. Att klassificera rena schaktmassor som avfall leder till onödiga transporter, ökade kostnader och ett enormt resursslöseri. Propositionens förslag om ett undantag är positivt, men regeringen bör gå längre och utreda hur lagstiftningen kan moderniseras så att icke-förorenade massor per definition klassas som en resurs som kan återanvändas lokalt.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 1 och 2 samt avslår motion 2025/26:3909 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Stina Larsson (C).
Tillsyn och illegal avfallshantering – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska utreda en annan modell för tillsynen över kommunernas avfallshantering, i stället för att flytta tillsynsansvaret från kommunerna.
- De menar att en flytt av tillsynsansvaret riskerar att göra att viktig lokalkännedom går förlorad.
Visa vad de skrev
”Detta kan leda till en mer enhetlig tillsyn men riskerar samtidigt att medföra att viktig lokalkännedom går förlorad.”
- De menar att det är tveksamt om länsstyrelserna har resurser och tillräcklig kunskap om de lokala förhållandena i landets alla kommuner för att kunna bedriva en effektiv tillsyn.
Visa vad de skrev
”Som flera remissinstanser har påpekat är det tveksamt om länsstyrelserna har resurser och tillräcklig kunskap om de lokala förhållandena i landets alla 290 kommuner för att kunna bedriva en effektiv tillsyn.”
- De menar att en alternativ modell till exempel kan vara stärkt samverkan mellan kommuner eller en tydligare rollfördelning mellan länsstyrelserna och kommunerna.
Visa vad de skrev
”Detta kan exempelvis ske genom stärkt samverkan mellan kommuner eller en tydligare rollfördelning mellan länsstyrelserna och kommunerna.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I propositionen föreslås att tillsynsansvaret för kommunernas avfallshantering ska flyttas från kommunerna. Detta kan leda till en mer enhetlig tillsyn men riskerar samtidigt att medföra att viktig lokalkännedom går förlorad. Som flera remissinstanser har påpekat är det tveksamt om länsstyrelserna har resurser och tillräcklig kunskap om de lokala förhållandena i landets alla 290 kommuner för att kunna bedriva en effektiv tillsyn. Regeringen bör därför utreda en alternativ modell som bättre balanserar behovet av enhetlighet med vikten av lokal kompetens. Detta kan exempelvis ske genom stärkt samverkan mellan kommuner eller en tydligare rollfördelning mellan länsstyrelserna och kommunerna.
Inhibition av verkställigheten – en ny ordning för vissa utlänningar vid tillfälliga verkställighetshinderProp. 2025/26:145 · beslutad 22 april 2026
Uppföljning – reservation, röstade nej (partiets ledamöter röstade olika)
Vad ville C i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ser till att de nya reglerna följs upp av en oberoende part, med fokus på barnets bästa och barnkonventionen.
- De menar att förslaget kan ge ett mer effektivt återvändande och ökad kontroll, men att åtgärderna måste vara proportionerliga, inte minst när det gäller barn.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag kan skapa ett mer effektivt återvändande och ökad kontroll. Det är dock viktigt att åtgärderna för att effektivisera verkställigheten är proportionerliga, inte minst när det kommer till barn.”
- De menar att det inte räcker att det står i förarbetena att barnets bästa ska beaktas, utan att det också måste säkerställas i praktiken i enskilda fall.
Visa vad de skrev
”Det är inte tillräckligt att i förarbetena konstatera att barnets bästa ska beaktas i enskilda fall. Det måste säkerställas att barnets bästa beaktas i enskilda fall i praktiken”
- De menar att lagstiftningen inte får leda till att barns rättigheter systematiskt sätts åt sidan.
Visa vad de skrev
”att lagstiftningen inte leder till att barns rättigheter systematiskt åsidosätts”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag kan skapa ett mer effektivt återvändande och ökad kontroll. Det är dock viktigt att åtgärderna för att effektivisera verkställigheten är proportionerliga, inte minst när det kommer till barn. Det är inte tillräckligt att i förarbetena konstatera att barnets bästa ska beaktas i enskilda fall. Det måste säkerställas att barnets bästa beaktas i enskilda fall i praktiken och att lagstiftningen inte leder till att barns rättigheter systematiskt åsidosätts. Det bör därför genomföras en oberoende uppföljning av lagändringarna sett utifrån perspektivet om barnets bästa och barnkonventionen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3925 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C).
Slopat krav på introduktionsutbildning för övningskörningProp. 2025/26:127 · beslutad 22 april 2026
Uppföljning av lagändringarna – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att införa en kontrollstation (en uppföljning) och att regeringen inom fem år ska återkomma med en analys av konsekvenserna, samtidigt som partierna i huvudsak stöder regeringens förslag.
- De menar att det behövs djupare analyser än de som regeringen redovisar.
Visa vad de skrev
”Vi vill dock i likhet med vissa remissinstanser peka på behovet av djupare analyser än de som regeringen redovisar i sitt förslag.”
- De menar att ett slopande av kravet på introduktionsutbildning inte löser problemet med bristande kvalitet i utbildningarna.
Visa vad de skrev
”Vår bedömning är dock att ett slopande av kravet på introduktionsutbildning inte är att se som en lösning på bristande kvalitet i utbildningarna.”
- De menar att ökad mängdträning inte automatiskt blir en följd av reformen.
Visa vad de skrev
”Vi menar heller inte att ökad mängdträning per automatik blir en följd av den reform som regeringen föreslår.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi vill inledningsvis framhålla att möjligheten att på ett bra och säkert sätt utbilda sig och ta körkort har stor betydelse för den enskilda människans frihet. För många kan ett körkort vara viktigt för att klara livspusslet men även underlätta att ta sig in på arbetsmarknaden. De ekonomiska aspekterna av att ta körkort är viktiga, liksom säkerhetsaspekterna.
Kravet på introduktionsutbildning har funnits i drygt 20 år. Det har riktats kritik mot utbildningens kvalitet, och regeringen väljer nu att föreslå att kravet på introduktionsutbildning vid privat övningskörning för behörighet B slopas.
Vi har i huvudsak inga invändningar mot de förslag som regeringen presenterar i propositionen. Vi vill dock i likhet med vissa remissinstanser peka på behovet av djupare analyser än de som regeringen redovisar i sitt förslag. I sin konsekvensanalys konstaterar regeringen att förslaget kan medföra risker för att den privata övningskörningen blir mer ostrukturerad och att fler kommer sämre förberedda till proven. Regeringen menar att detta ska motverkas genom att trösklarna för att bli handledare sänks i och med att kravet på introduktionsutbildning tas bort. På så sätt menar regeringen att den som övningskör privat lättare kan hitta en handledare och få ökade möjligheter till mängdträning. Utifrån detta drar regeringen slutsatsen att fler ska kunna komma väl förberedda till körprovet.
Vår bedömning är dock att ett slopande av kravet på introduktionsutbildning inte är att se som en lösning på bristande kvalitet i utbildningarna. Vi menar heller inte att ökad mängdträning per automatik blir en följd av den reform som regeringen föreslår.
Därmed anser vi att den nya lagstiftningen måste förses med en kontrollstation och att regeringen inom fem år efter ikraftträdandet bör återkomma till riksdagen med en analys av vilka konsekvenser den ändrade lagstiftningen har fått.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3940 av Ulrika Heie m.fl. (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Heie (C), Malin Östh (V) och Linus Lakso (MP).
Tillståndsprövning enligt förnybartdirektivetProp. 2025/26:118 · beslutad 22 april 2026
Tidsplan och samordning – reservation, röstade nej
Vad ville S och C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen, samtidigt som den instämmer i att ett effektivt genomförande av EU-rätten är viktigt, säger ja till att regeringen bör redovisa en tydligare tidsplan för det reviderade förnybartdirektivet och bättre samordna det med de nationella reformerna av tillståndsprocesserna.
- De menar att det väcker frågetecken att EU-kommissionen har stämt Sverige för att förnybartdirektivet införts för sent och ofullständigt.
Visa vad de skrev
”Bara det faktum att kommissionen har valt att stämma Sverige för saktfärdigt och ofullständigt införande av förnybartdirektivets bestämmelser väcker frågetecken.”
- De menar att det fortfarande är oklart när och hur regeringen ska svara EU-kommissionen, vilket skapar osäkerhet för marknadens aktörer och kan försämra Sveriges konkurrenskraft.
Visa vad de skrev
”Oklarheterna om när och hur regeringen har för avsikt att svara upp mot kommissionens krav är fortfarande betydande. Detta skapar i sin tur osäkerhet för marknadens aktörer och riskerar att hämma den svenska konkurrenskraften.”
- De menar att det saknas en helhetssyn på och nödvändig samordning mellan genomförandet av EU-reglerna och de nationella reformerna av miljöprövningen.
Visa vad de skrev
”Enligt vår uppfattning saknas såväl en helhetssyn på och en nödvändig samordning av dessa olika delar av förändringsarbetet.”
- De menar att bristande samordning riskerar att leda till fragmenterade och kortsiktiga regeländringar som skapar osäkerhet, administration och förseningar.
Visa vad de skrev
”Detta riskerar i sin tur att leda till fragmenterade och kortsiktiga regeländringar som skapar en ännu större osäkerhet, administrativ belastning och i värsta fall ytterligare förseningar”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi instämmer i regeringens uppfattning att ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av EU-rätten är avgörande för Sveriges konkurrenskraft, klimatomställning och rättssäkerhet. Därför är vi skeptiska till hur regeringen har tagit sig an arbetet med att inarbeta den här aktuella EU-rättsakten i det svenska miljöprövningssystemet. Bara det faktum att kommissionen har valt att stämma Sverige för saktfärdigt och ofullständigt införande av förnybartdirektivets bestämmelser väcker frågetecken. Oklarheterna om när och hur regeringen har för avsikt att svara upp mot kommissionens krav är fortfarande betydande. Detta skapar i sin tur osäkerhet för marknadens aktörer och riskerar att hämma den svenska konkurrenskraften.
Till detta kommer också att regeringen parallellt med att införa EU-rättsliga bestämmelser bedriver ett omfattande arbete med att reformera de svenska miljöprövningsprocesserna. Det handlar bl.a. om att realisera vittgående förslag från Miljötillståndsutredningen och andra utredningar som i grunden påverkar samma prövningsprocesser. Enligt vår uppfattning saknas såväl en helhetssyn på och en nödvändig samordning av dessa olika delar av förändringsarbetet. Detta riskerar i sin tur att leda till fragmenterade och kortsiktiga regeländringar som skapar en ännu större osäkerhet, administrativ belastning och i värsta fall ytterligare förseningar i prövningen av projekt som kan bidra till att uppnå angelägna energi- och klimatpolitiska målsättningar. Enligt vår uppfattning är ett samlat och långsiktigt angreppssätt nödvändigt för att stärka både rättssäkerheten och Sveriges förmåga att genomföra den så viktiga gröna omställningen.
Med hänvisning till detta anser vi att regeringen bör återkomma till riksdagen med en tydligare redovisning av hur genomförandet av det reviderade förnybartdirektivet tidsmässigt ska slutföras. Regeringen bör också säkerställa att genomförandet av EU-regler och nationella reformer av tillståndsprocesserna samordnas bättre.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3908 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 1 och 2, bifaller delvis motion 2025/26:3913 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 4 och avslår motion 2025/26:3913 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Catarina Deremar (C).
Kortast möjliga tidsfrister – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och C i stället? (reservation 3)
Att riksdagen uppmanar regeringen att använda de kortast möjliga tidsfristerna i det reviderade förnybartdirektivet.
- De menar att utdragna och oförutsebara tillståndsprocesser är ett av de största hindren för en effektiv utbyggnad av ett fossilfritt energisystem.
Visa vad de skrev
”utdragna och oförutsebara tillståndsprocesser är ett av de största hindren för en effektiv utbyggnad av ett fossilfritt energisystem.”
- De menar att regeringen inte har lyckats införa EU:s bestämmelser om tillståndsprocesser trots ett högre tonläge från kommissionen.
Visa vad de skrev
”regeringen – trots ett allt högre tonläge från kommissionen – inte har lyckats införa de bestämmelser i EU:s reviderade förnybartdirektiv som gäller tillståndsprocesser”
- De menar att EU-direktivet inte hindrar Sverige från att införa kortare och mer effektiva tidsfrister än förslaget, även för vindkraft och storskalig solkraft.
Visa vad de skrev
”Vi ser inget i direktivet som hindrar Sverige från att införa kortare och mer effektiva tidsfrister än de som föreslås i propositionen även för vindkraft och storskalig solkraft, oavsett om s.k. accelerationsområden pekas ut eller inte.”
- De menar att det behövs en grundlig analys av vilka tidsfrister för olika delar av prövningen som ger en effektivare process utan fler avvisningar och avslag.
Visa vad de skrev
”det behövs en grundlig analys av vilka tidsfrister för olika delar av prövningen som skulle resultera i en effektivare prövningsprocess utan att det leder till fler avvisningar och avslag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att Sverige även fortsättningsvis ska ha EU:s lägsta elpriser. Det kräver att alla konkurrenskraftiga fossilfria kraftslag släpps loss och att de tillståndsprocesser som är förknippade med energiproduktion är snabba och ändamålsenliga eftersom utdragna och oförutsebara tillståndsprocesser är ett av de största hindren för en effektiv utbyggnad av ett fossilfritt energisystem. Vi ser därför positivt på att EU agerar för att snabba på dessa tillståndsprocesser, bl.a. genom att sätta upp tidsfrister för hur länge en miljöprövning får pågå.
Identitetskrav vid lagfart och åtgärder mot kringgåenden av bostadsrättslagenProp. 2025/26:106 · beslutad 22 april 2026
Lagstiftningens framtida utformning – reservation, röstade nej
Vad ville S och C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen, utöver de skärpta identitetskraven vid lagfart, säger ja till att införa krav på faktisk id-kontroll och styrkt identitet och att regeringen återkommer med förslag om det.
- De menar att regeringen bortser från remissinstanser som säger att verklig identifiering krävs för att motverka organiserad brottslighet och missbruk av samordningsnummer.
Visa vad de skrev
”Samtidigt bortser regeringen från remissinstansers synpunkter om att verklig identifiering krävs för att motverka organiserad brottslighet och missbruk av samordningsnummer.”
- De menar att regeringen borde ha gjort de nödvändiga övervägandena i stället för att avstå, för att få lagstiftning som motverkar organiserad brottslighet.
Visa vad de skrev
”Vi anser att regeringen i stället borde ha fokuserat på att göra just dessa nödvändiga överväganden i syfte att åstadkomma en lagstiftning som motverkar den organiserade brottsligheten.”
- De menar att regeringens passivitet försämrar möjligheten att hindra penningtvätt, falska identiteter och systematiskt missbruk av fastighetsförvärv.
Visa vad de skrev
”Regeringens passivitet försämrar möjligheten att hindra penningtvätt, användning av falska identiteteter och systematiskt missbruk av fastighetsförvärv.”
- De menar att krav på faktisk id-kontroll och styrkt identitet bör införas i lag.
Visa vad de skrev
”Vår uppfattning är att krav på faktisk id-kontroll och styrkt identitet bör införas i lag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi har tidigare i betänkandet ställt oss bakom regeringens lagförslag och välkomnar skärpta krav på att ange en identitetsbeteckning vid ansökan om lagfart. Vi anser dock att förslaget inte går tillräckligt långt.
Regeringen anför i propositionen att förslaget ska skärpa identitetskontrollen. Samtidigt bortser regeringen från remissinstansers synpunkter om att verklig identifiering krävs för att motverka organiserad brottslighet och missbruk av samordningsnummer.
Trots remissinstansers synpunkter avstår regeringen från att gå vidare med förslag om åtgärder för att sökanden ska identifiera sig och hänvisar till att sådana förslag kräver ytterligare överväganden. Vi anser att regeringen i stället borde ha fokuserat på att göra just dessa nödvändiga överväganden i syfte att åstadkomma en lagstiftning som motverkar den organiserade brottsligheten. Regeringens passivitet försämrar möjligheten att hindra penningtvätt, användning av falska identiteteter och systematiskt missbruk av fastighetsförvärv.
För att effektivt motverka organiserad brottslighet bör lagfartsärenden alltid innehålla en verifierad identitet, och inte enbart uppgifter om person- och samordningsnummer. Vår uppfattning är att krav på faktisk id-kontroll och styrkt identitet bör införas i lag. Regeringen bör därför återkomma med förslag som tillgodoser det.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3905 av Joakim Järrebring m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C) och Markus Kallifatides (S).
Ett ställföreträdarskap att lita påProp. 2025/26:92 · beslutad 22 april 2026
Ställföreträdarutredningens förslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till regeringens förslag och dessutom till att regeringen överväger fler lagändringar så att reglerna om ställföreträdare och överförmyndare blir moderna och rättssäkra.
- De menar att det är angeläget att ytterligare lagändringar övervägs, även om det är välkommet att utredningens förslag har tagits vidare.
Visa vad de skrev
”Det är välkommet att utredningens förslag tagits vidare, men vi anser att det är angeläget att ytterligare lagändringar övervägs.”
- De menar att det är avgörande att regeringen fortsätter att följa frågorna och vidtar lämpliga åtgärder för att reglerna ska vara moderna och rättssäkra.
Visa vad de skrev
”Det är därför avgörande att regeringen fortsätter att följa frågorna och vidtar adekvata åtgärder i syfte att säkerställa att reglerna om ställföreträdare och överförmyndare är moderna och rättssäkra.”
- De menar att det är mycket viktigt att systemet med ställföreträdare och överförmyndare fungerar och är rättssäkert.
Visa vad de skrev
”Vi delar naturligtvis utskottets uppfattning att det är av yttersta vikt att systemet med ställföreträdare och överförmyndare är fungerande och rättssäkert.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi har tidigare i betänkandet ställt oss bakom regeringens förslag, som bygger på Ställföreträdarutredningens betänkande Gode män och förvaltare – en översyn (SOU 2021:36). Det är välkommet att utredningens förslag tagits vidare, men vi anser att det är angeläget att ytterligare lagändringar övervägs. Vi delar naturligtvis utskottets uppfattning att det är av yttersta vikt att systemet med ställföreträdare och överförmyndare är fungerande och rättssäkert. Det är därför avgörande att regeringen fortsätter att följa frågorna och vidtar adekvata åtgärder i syfte att säkerställa att reglerna om ställföreträdare och överförmyndare är moderna och rättssäkra.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2025/26:320 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 17, 2025/26:498 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2, 2025/26:2149 av Sten Bergheden (M), 2025/26:2726 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 1, 2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 78 och 2025/26:3646 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 27.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C), Amanda Palmstierna (MP), Markus Kallifatides (S) och Andreas Lennkvist Manriquez (V).
Förordnade förmyndares informationsskyldighet – reservation, röstade nej
Vad ville S och C i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att förordnade förmyndare ska informera även yngre barn om uppdraget när det bedöms vara barnets bästa, och att det ska motiveras i årsberättelsen om ett yngre barn inte har informerats.
- De menar att åldersgränsen på 16 år riskerar att leda till att yngre barns rättigheter inte respekteras.
Visa vad de skrev
”Åldersgränsen på 16 år riskerar nämligen att medföra att de yngre barnens rättigheter inte kommer att respekteras, varför barnens rättigheter måste förtydligas.”
- De menar att det inte räcker med ett uttalande i förarbetena, med tanke på barnens utsatta ställning i förhållande till vuxna och ställföreträdaren.
Visa vad de skrev
”Med beaktande av de enskilda barnens utsatta ställning i förhållande till vuxenvärlden och ställföreträdaren, är det enligt vår mening inte tillräckligt med ett sådant förarbetsuttalande.”
- De menar att barns rättigheter måste tydliggöras.
Visa vad de skrev
”Vi anser dock att barns rättigheter måste tydliggöras.”
- De menar att barn enligt barnkonventionen har rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem.
Visa vad de skrev
”Enligt artikel 12 ska konventionsstaterna tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Barnkonventionen är sedan den 1 januari 2020 svensk lag. Vid ärenden som rör barn ska enligt artikel 3 i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Rättigheterna i konventionen ska ses som en helhet, och barnets bästa kan inte frikopplas från övriga rättigheter. Enligt artikel 12 ska konventionsstaterna tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
Sysselsättning och boende på landsbygdenProp. 2025/26:131 · beslutad 15 april 2026
Statens inlösenskyldighet vid nekat förvärvstillstånd i glesbygd – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med ett förslag som avskaffar statens skyldighet att lösa in fastigheter i glesbygd vid nekat förvärvstillstånd.
- De menar att nuvarande system är ineffektivt och motverkar syftet med glesbygdsbestämmelserna.
Visa vad de skrev
”Regeringen väljer därmed att behålla ett system som i praktiken har visat sig vara ineffektivt och som motverkar själva syftet med glesbygdsbestämmelserna.”
- De menar att statens inlösenskyldighet gör att länsstyrelserna undviker att neka förvärvstillstånd.
Visa vad de skrev
”Utredningen konstaterar att nuvarande ordning, där staten är skyldig att lösa in en fastighet om förvärvstillstånd nekas, i praktiken leder till att länsstyrelserna undviker att neka tillstånd.”
- De menar att glesbygdsbestämmelserna i praktiken har satts ur spel och inte längre prioriterar lokalt förankrade köpare.
Visa vad de skrev
”Detta har skapat en situation där glesbygdsbestämmelserna, som är tänkta att främja bosättning och sysselsättning på orten genom att prioritera lokalt förankrade köpare, i stort sett har satts ur spel.”
- De menar att risken för att en säljare inte får fastigheten såld till ett skäligt pris är liten, eftersom ett avslag förutsätter en annan seriös intressent.
Visa vad de skrev
”Risken för att en säljare inte skulle få sin fastighet såld till ett skäligt pris bedömer utredningen som liten, eftersom avslag förutsätter att det finns en annan seriös intressent.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag beklagar att regeringen inte har valt att gå vidare med 2023 års jordförvärvsutrednings förslag om att avskaffa statens inlösenskyldighet vid nekat förvärvstillstånd i glesbygd. Regeringen väljer därmed att behålla ett system som i praktiken har visat sig vara ineffektivt och som motverkar själva syftet med glesbygdsbestämmelserna. Utredningen konstaterar att nuvarande ordning, där staten är skyldig att lösa in en fastighet om förvärvstillstånd nekas, i praktiken leder till att länsstyrelserna undviker att neka tillstånd.
Detta har skapat en situation där glesbygdsbestämmelserna, som är tänkta att främja bosättning och sysselsättning på orten genom att prioritera lokalt förankrade köpare, i stort sett har satts ur spel. Utredningen har visat att antalet avslag är extremt lågt. Under 2018–2022 vägrades endast tillstånd i mellan ett och sex fall per år. Sedan 2017 har inlösen av glesbygdsskäl endast skett en gång.
Jag delar utredningens bedömning att ett avskaffande av inlösenskyldigheten är en nödvändig reform för att glesbygdsbestämmelserna ska kunna tillämpas som det var tänkt.
Regeringens argument om att skydda den enskilda säljaren väger lätt i sammanhanget. Risken för att en säljare inte skulle få sin fastighet såld till ett skäligt pris bedömer utredningen som liten, eftersom avslag förutsätter att det finns en annan seriös intressent.
Genom att ta bort inlösenskyldigheten kan det säkerställas att jordförvärvslagen på ett meningsfullt sätt bidrar till att främja sysselsättning och bosättning i glesbygd. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett förslag som fullföljer utredningens intentioner i denna del. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3937 av Alireza Akhondi m.fl. (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anne-Li Sjölund (C).
Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncernerProp. 2025/26:102 · beslutad 25 mars 2026
Konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till ändringarna i propositionen och samtidigt säger till regeringen att göra en samlad konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt (en extra skatt för stora företagskoncerner).
- De menar att den komplicerade implementeringen och det omfattande regelverket riskerar att underminera syftet med den globala minimiskatten.
Visa vad de skrev
”Samtidigt ser vi med oro på att den komplicerade implementeringsprocessen och det omfattande regelverket riskerar att underminera själva syftet med den globala minimiskatten.”
- De menar att om reglerna upplevs som orimligt betungande för företag som redan gör rätt för sig, samtidigt som möjligheterna till skatteflykt finns kvar, kan förtroendet för systemet skadas.
Visa vad de skrev
”Om reglerna upplevs som orimligt betungande för företag som redan gör rätt för sig, samtidigt som möjligheterna till skatteflykt kvarstår, riskerar förtroendet för systemet att skadas.”
- De menar att lagen måste fungera som det var tänkt: stoppa avancerad internationell skatteplanering samtidigt som företagens kostnader för att följa regelverket hålls på en rimlig nivå.
Visa vad de skrev
”För att undvika detta är det nödvändigt att säkerställa att lagen fungerar som det var tänkt, dvs. att den sätter stopp för avancerad internationell skatteplanering, samtidigt som företagens kostnader för att uppfylla regelverket hålls på en rimlig nivå.”
- De menar att lagstiftningen redan vid beredningen i flera delar inte var fullt genomarbetad.
Visa vad de skrev
”Redan under beredningen av propositionen framhöll vi att lagstiftningen i flera delar inte var fullt genomarbetad.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi står bakom de ändringar som föreslås i propositionen, eftersom de syftar till att komplettera och anpassa svensk lagstiftning till de internationella överenskommelserna. Det är viktigt att Sverige uppfyller sina åtaganden och bidrar till en globalt rättvis beskattning. Samtidigt har implementeringen av regelverken kantats av problem. När lagen om tilläggsskatt infördes genom proposition 2023/24:32 skedde det i mycket snabb takt, något som inte hör till vanligheterna och som inte heller bör vara norm i lagstiftningsarbetet.
Redan under beredningen av propositionen framhöll vi att lagstiftningen i flera delar inte var fullt genomarbetad. Detta påpekade också flera remissinstanser.
Lagen kompletterades med ytterligare bestämmelser i slutet av 2024. Vi framhöll då att det sannolikt finns behov av fler justeringar, vilket också flera remissinstanser gav uttryck för. Att regeringen har uppdaterat, och fortsätter att uppdatera, lagstiftningen i linje med de internationella riktlinjerna är rimligt. Samtidigt ser vi med oro på att den komplicerade implementeringsprocessen och det omfattande regelverket riskerar att underminera själva syftet med den globala minimiskatten. Om reglerna upplevs som orimligt betungande för företag som redan gör rätt för sig, samtidigt som möjligheterna till skatteflykt kvarstår, riskerar förtroendet för systemet att skadas. För att undvika detta är det nödvändigt att säkerställa att lagen fungerar som det var tänkt, dvs. att den sätter stopp för avancerad internationell skatteplanering, samtidigt som företagens kostnader för att uppfylla regelverket hålls på en rimlig nivå. Vi föreslår därför att regeringen gör en samlad konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt. Den bör omfatta regelverket, en redovisning av de administrativa kostnaderna för de berörda företagen samt en utredning av möjligheter till förenklingar.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3904 av Niklas Karlsson m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Marie Olsson (S), Kalle Olsson (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S), Ilona Szatmári Waldau (V), Annika Hirvonen (MP), Blåvitt Elofsson (S) och Daniel Bäckström (C).
Hund under kontrollProp. 2025/26:57 · beslutad 19 mars 2026
Finansiering – reservation, avstod
Vad ville C i stället? (reservation 2)
Att riksdagen ställer sig bakom propositionens huvudinriktning och säger ja till att regeringen ska säkerställa att länsstyrelsernas utökade ansvar och kostnader inte leder till nedprioriteringar av annan viktig djurskyddskontroll.
- De menar att länsstyrelsernas utökade tillsynsansvar är rimligt, men att det inte får ske på bekostnad av annan viktig verksamhet.
Visa vad de skrev
”Det utökade tillsynsansvaret för länsstyrelserna är rimligt men får inte ske på bekostnad av annan viktig verksamhet.”
- De menar att flera remissinstanser, bland annat länsstyrelser, har lyft oro för de ekonomiska konsekvenserna.
Visa vad de skrev
”Samtidigt delar jag den oro som flera remissinstanser, inklusive ett flertal länsstyrelser, har lyft i fråga om de ekonomiska konsekvenserna.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Propositionens förslag att stärka länsstyrelsernas och polisens befogenheter genom utökade möjligheter till tillsyn, tillträde och omedelbara omhändertaganden är precis de skarpa verktyg som behövs. Det skiftar fokus från hundens ras till dess beteende och ägarens lämplighet, vilket är den enda långsiktigt hållbara lösningen. Jag ställer mig därför bakom propositionens huvudsakliga inriktning. Samtidigt delar jag den oro som flera remissinstanser, inklusive ett flertal länsstyrelser, har lyft i fråga om de ekonomiska konsekvenserna. Det utökade tillsynsansvaret för länsstyrelserna är rimligt men får inte ske på bekostnad av annan viktig verksamhet. Jag anser därför att regeringen måste säkerställa att länsstyrelsernas utökade ansvar och kostnader inte leder till nedprioriteringar av annan viktig djurskyddskontroll.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3859 av Stina Larsson m.fl. (C) och avslår motion 2025/26:3858 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Stina Larsson (C).
Skärpningar av regelverket för invasiva främmande arterProp. 2025/26:41 · beslutad 19 mars 2026
Insatser mot spridning av invasiva främmande arter – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till skärpningarna och samtidigt säger till regeringen att följa upp dem och arbeta vidare med fler åtgärder mot invasiva främmande arter.
- De menar att det bör göras en uppföljning av hur det skärpta regelverket har fungerat, för att se om det behövs fler åtgärder.
Visa vad de skrev
”Därför bör det göras en uppföljning av hur det skärpta regelverket har fungerat för att också kunna se om det behövs fler åtgärder.”
- De menar att ett arbete snarast bör inledas för att se över hur andra myndigheter kan bistå Tullverket vid kontroller av invasiva främmande arter.
Visa vad de skrev
”Därför bör ett arbete snarast inledas för att se över hur andra myndigheter kan bistå Tullverket vid dessa kontroller.”
- De menar att regelverket bör ses över för att bättre skydda mot spridning av invasiva främmande arter i havsmiljön.
Visa vad de skrev
”Det bör därför även ses över hur regelverk kan utvecklas för att i högre grad skydda mot spridning av invasiva främmande arter i havsmiljö.”
- De menar att det bör övervägas att ge en länsstyrelse ett särskilt uppdrag att samordna insatser över länsgränser.
Visa vad de skrev
”Det bör därför övervägas att ge en länsstyrelse ett särskilt uppdrag att samordna insatser över länsgränser.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Med klimatkrisen försvåras också situationen med spridning av invasiva främmande arter. Det är därför positivt att skärpningar sker i regelverket för dessa. Tyvärr är detta ett växande och svårhanterat problem och såväl regelverk för att förhindra spridning som metoder för bekämpning av dessa arter behöver utvecklas över tid. Därför bör det göras en uppföljning av hur det skärpta regelverket har fungerat för att också kunna se om det behövs fler åtgärder.
Det är t.ex. bra att Tullverket ska få befogenheter att såväl kontrollera införsel som vid behov omhänderta invasiva främmande arter. Tullverket lyfter emellertid också själva i sitt remissvar att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet bör analyseras hur andra myndigheter kan bistå Tullverket vid kontroller av invasiva främmande arter för att göra bestämmelsen verkningsfull. Det är mycket viktigt att de skärpningar som görs av regelverken leder till önskad effekt. Därför bör ett arbete snarast inledas för att se över hur andra myndigheter kan bistå Tullverket vid dessa kontroller.
Det är centralt med breda samarbeten mellan bl.a. myndigheter för att åstadkomma ett så effektivt arbete som möjligt. I vissa fall behövs också ett internationellt regelverk som exempelvis barlastvattenkonventionen. I Sverige täcks kraven från konventionen i barlastvattenlagen och barlastvattenförordningen. Av propositionen framgår att om en hantering är tillåten enligt barlastvattenlagen kommer det inte att dömas till ansvar utifrån de nya delarna i miljöbalken. Det som sker genom transporter i haven är särskilt svårt att få bättre kontroll över och det gäller också t.ex. biofouling, de arter som kan spridas genom att de växer på fartygsskrov. Med tanke på att man heller inte vet vilka av de nya arter som kommer in som kommer att bli invasiva är det viktigt att agera brett i förebyggande syfte. Därför kan det bl.a. vara av intresse att se vilka ytterligare verktyg som finns för att minska riskerna med biofouling. Det bör därför även ses över hur regelverk kan utvecklas för att i högre grad skydda mot spridning av invasiva främmande arter i havsmiljö.
Jag och mitt parti menar också att eftersom spridningen av främmande invasiva arter går över länsgränser skulle arbetet kunna bli mer effektivt vid bättre samordning mellan länsstyrelserna. Det bör därför övervägas att ge en länsstyrelse ett särskilt uppdrag att samordna insatser över länsgränser.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:2824 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 14 och 2025/26:3845 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 1–3 och avslår motionerna 2025/26:1856 av Johan Büser och Dzenan Cisija (båda S) yrkande 3, 2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 55 och 2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 37.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Stina Larsson (C).
Skydd av fåglar – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 23)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska ta fram en nationell förteckning över fågelarter vars populationer inte är på en tillfredsställande nivå, med vägledning om vilken hänsyn eller vilka åtgärder som behövs.
- De menar att skogsutredningens förslag verkar gå i rätt riktning.
Visa vad de skrev
”här har ändå skogsutredningen (SOU 2025:93) lämnat förslag som förefaller gå i rätt riktning.”
- De menar att förteckningen ska vara en gemensam vägledning för myndigheter som tillämpar regler till skydd för fåglar.
Visa vad de skrev
”Förteckningen ska användas som en gemensam vägledning för de myndigheter som tillämpar regler till skydd för fåglar”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Hur den svenska artskyddslagstiftningen ska förenas med ett levande svenskt skogsbruk har länge debatterats. En anledning till att artskyddsbestämmelserna varit så omdebatterade på senare år är att förekomsten av arter som regleras av lagstiftningen är så hög. När det gäller vilken påverkan dagens skydd av fåglar har på skogsbruket är den frågeställningen mer komplex eftersom den är beroende av EU-direktiv, men här har ändå skogsutredningen (SOU 2025:93) lämnat förslag som förefaller gå i rätt riktning. Konkret föreslås att det ska upprättas en nationell förteckning över fågelarter vars populationer inte befinner sig på en tillfredställande nivå och att där också ska framgå vilken hänsyn eller vilka åtgärder som behövs för att bevara eller återupprätta berörda populationer. Förteckningen ska användas som en gemensam vägledning för de myndigheter som tillämpar regler till skydd för fåglar och utredarens förhoppning är att det ska leda till att regelverket blir mer ändamålsenligt, förutsägbart och proportionerligt.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2833 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 3.
Strandskydd – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 26)
Att riksdagen säger ja till att genomföra strandskyddsreformen så att det lokala inflytandet stärks, det generella strandskyddet vid anlagda vatten, små insjöar och mindre vattendrag upphävs, strandnära utvecklingsområden införs och det blir enklare att vidta klimatanpassningsåtgärder längs stränderna.
- De menar att ett stelbent strandskydd i dag hindrar utvecklingen på många håll.
Visa vad de skrev
”I dag hindras utvecklingen på många håll av ett stelbent strandskydd.”
- De menar att strandskyddet drabbar människor som vill bygga nära ett vattendrag, försvårar för landsbygdsföretag och sätter käppar i hjulet för kommuner som vill stärka sin attraktivitet.
Visa vad de skrev
”Det drabbar människor som vill bygga sitt hus nära ett vattendrag. Det försvårar för landsbygdsföretag att utveckla sin verksamhet. Det sätter käppar i hjulet för kommuner som vill stärka sin attraktivitet.”
- De menar att flera utredningar har pekat på möjliga lösningar för en mer flexibel lagstiftning.
Visa vad de skrev
”När det gäller strandskyddet har flera utredningar, bl.a. den som Centerpartiet var med och tillsatte under förra mandatperioden, pekat på möjliga lösningar för en mer flexibel lagstiftning.”
- De menar att det ska bli enklare att vidta klimatanpassningsåtgärder längs stränderna och att det finns behov av att tydliggöra när dispens för detta kan ges.
Visa vad de skrev
”Därför anser jag och mitt parti att det ska bli enklare att vidta klimatanpassningsåtgärder längs stränderna och menar att det finns behov av att tydliggöra när dispens för detta kan ges.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För Centerpartiet är det en självklarhet att hela Sverige ska kunna växa och utvecklas. I dag hindras utvecklingen på många håll av ett stelbent strandskydd. Det drabbar människor som vill bygga sitt hus nära ett vattendrag. Det försvårar för landsbygdsföretag att utveckla sin verksamhet. Det sätter käppar i hjulet för kommuner som vill stärka sin attraktivitet. När det gäller strandskyddet har flera utredningar, bl.a. den som Centerpartiet var med och tillsatte under förra mandatperioden, pekat på möjliga lösningar för en mer flexibel lagstiftning.
Säkerhetsförvaring – en ny tidsobestämd frihetsberövande påföljdProp. 2025/26:95 · beslutad 18 mars 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till regeringens lagförslag, men säger nej till undantaget från kravet på en särskild riskutredning innan säkerhetsförvaring döms ut, och säger ja till att regeringen skyndsamt utreder och inför en ny tvångsvårdsform, säkerhetsvård i fängelse.
- De menar att det behövs ett bättre samhällsskydd mot personer som har begått allvarlig brottslighet mot andra och har hög återfallsrisk, men som inte är aktuella för rättspsykiatrisk vård eller livstids fängelse.
Visa vad de skrev
”att det behövs ett bättre samhällsskydd mot personer som har begått allvarlig brottslighet mot andra personer och som även har en hög återfallsrisk i sådan brottslighet men som inte är aktuella för rättspsykiatrisk vård eller livstids fängelse.”
- De menar att regeringens förslag ändå bör antas nu, eftersom det inte finns något annat befintligt alternativ, trots brister i rättssäkerhet, proportionalitet, likabehandling och ändamålsenlighet.
Visa vad de skrev
”I avsaknad av ett annat befintligt alternativ anser jag därför att regeringens lagförslag nu bör antas trots de brister i fråga om rättssäkerhet, proportionalitet, likabehandling och ändamålsenlighet”
- De menar att undantaget från kravet på särskild riskutredning bör tas bort, eftersom det riskerar att leda till olika domstolspraxis.
Visa vad de skrev
”Ett sådant undantag riskerar nämligen att leda till en oenhetlig domstolspraxis där tröskeln tillämpas olika.”
- De menar att det behövs en annan lösning för framtiden: en ny tvångsvårdsform, säkerhetsvård i fängelse, som kan börja efter ett vanligt avtjänat fängelsestraff.
Visa vad de skrev
”Mitt förslag till lösning går ut på en ny särskild tvångsvårdsform – säkerhetsvård i fängelse – som ska kunna inträda efter ett sedvanligt avtjänat fängelsestraff.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Liksom regeringen anser jag att det behövs ett bättre samhällsskydd mot personer som har begått allvarlig brottslighet mot andra personer och som även har en hög återfallsrisk i sådan brottslighet men som inte är aktuella för rättspsykiatrisk vård eller livstids fängelse. Det är angeläget att rättsväsendet snarast möjligt utrustas med verktyg som kan skydda samhället från dessa individer.
I avsaknad av ett annat befintligt alternativ anser jag därför att regeringens lagförslag nu bör antas trots de brister i fråga om rättssäkerhet, proportionalitet, likabehandling och ändamålsenlighet som framhålls i motion 2025/26:3901 (C) yrkande 1. För att i någon mån lindra bristerna bör dock riksdagen samtidigt ta bort det föreslagna undantaget från kravet på att hämta in en särskild riskutredning inför att påföljden bestäms till säkerhetsförvaring. Detta innebär att en särskild riskutredning alltid ska hämtas in innan säkerhetsförvaring döms ut och att det alltså inte ska finnas något undantag för situationer där det är ”uppenbart obehövligt”. Ett sådant undantag riskerar nämligen att leda till en oenhetlig domstolspraxis där tröskeln tillämpas olika.
För att lösa grundproblemet för framtiden på ett mer rättssäkert, proportionerligt och träffsäkert sätt behövs det dock en helt annan lösning än säkerhetsförvaring, och riksdagen bör därför också samtidigt med ett antagande rikta ett tillkännagivande till regeringen om detta. Mitt förslag till lösning går ut på en ny särskild tvångsvårdsform – säkerhetsvård i fängelse – som ska kunna inträda efter ett sedvanligt avtjänat fängelsestraff. Detta innebär att gärningspersonen ska dömas till fängelse i vanlig ordning. Därefter kan Kriminalvården, tillsammans med Rättsmedicinalverket, inför frigivning utreda om återfallsrisken i allvarlig brottslighet mot person är så hög att den intagne av säkerhetsskäl inte bör släppas ut och därför bör bli föremål för säkerhetsvård. Säkerhetsvården ska beslutas av en domstol på ansökan av Kriminalvården, som kvarstår som verkställande myndighet med ansvar för behandling och rehabilitering. De farligaste brottslingarna blir på så sätt kvar i fängelse. Liksom vid tvångsvård med särskild utskrivningsprövning ska frågan om säkerhetsvårdens fortgång omprövas regelbundet av domstolen.
Sammanfattningsvis bör riksdagen således dels anta regeringens lagförslag med den ändringen att riksdagen tar bort undantaget från kravet på att hämta in en särskild riskutredning inför att påföljden bestäms till säkerhetsförvaring, dels rikta ett tillkännagivande till regeringen om att skyndsamt utreda och införa en ny särskild tvångsvårdsform – säkerhetsvård i fängelse – som ska ersätta säkerhetsförvaring och kunna inträda efter ett sedvanligt avtjänat fängelsestraff. (Se även res. 4 nedan om att lagstiftningen om säkerhetsförvaring dessutom bör tidsbegränsas och utvärderas.)
Visa deras formella förslag till beslut
Tidsbegränsning och utvärdering av den nya lagstiftningen – reservation, ingen omröstning
Vad ville C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett lagförslag som tidsbegränsar den nya lagstiftningen om säkerhetsförvaring och att lagstiftningen därefter utvärderas innan den eventuellt görs permanent.
- De menar att säkerhetsförvaring innebär ett skifte i svensk straffrätt, eftersom den dömde hålls frihetsberövad längre tid än vad brottets straffvärde motiverar.
Visa vad de skrev
”Säkerhetsförvaring innebär ju ett skifte i svensk straffrätt genom att den dömde kommer att hållas frihetsberövad längre tid än vad som följer av brottslighetens straffmätningsvärde.”
- De menar att den nya påföljden utmanar grundläggande straffrättsliga principer om proportionalitet, likabehandling och förutsebarhet.
Visa vad de skrev
”Genom sitt preventiva inslag kopplat till återfallsprognoser utmanar den nya påföljden grundläggande straffrättsliga principer om proportionalitet, likabehandling och förutsebarhet.”
- De menar att en oberoende utredning måste säkerställa att reformen fungerar som tänkt och inte får oacceptabla bieffekter innan den permanentas.
Visa vad de skrev
”När staten inför en så pass ingripande påföljd måste en oberoende utredning säkerställa att reformen fungerar som det är tänkt och inte ger oacceptabla bieffekter innan regleringen permanentas.”
- De menar att en permanent ordning först bör övervägas när det finns ett gediget och oberoende underlag om reformens faktiska konsekvenser.
Visa vad de skrev
”Först när det finns ett gediget, oberoende underlag om reformens faktiska konsekvenser bör en permanent ordning kunna övervägas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som tidsbegränsar den nya lagstiftningen om säkerhetsförvaring samt därefter bör utvärdera lagstiftningen innan den eventuellt görs permanent. Säkerhetsförvaring innebär ju ett skifte i svensk straffrätt genom att den dömde kommer att hållas frihetsberövad längre tid än vad som följer av brottslighetens straffmätningsvärde. Genom sitt preventiva inslag kopplat till återfallsprognoser utmanar den nya påföljden grundläggande straffrättsliga principer om proportionalitet, likabehandling och förutsebarhet. När staten inför en så pass ingripande påföljd måste en oberoende utredning säkerställa att reformen fungerar som det är tänkt och inte ger oacceptabla bieffekter innan regleringen permanentas. En utredning skulle därför förslagsvis kunna följa upp 1) om säkerhetsförvaring i praktiken används restriktivt och för den avsedda målgruppen, 2) om tillämpningen är likvärdig över hela landet, 3) hur ofta och på vilka grunder ramtiden förlängs, 4) hur riskbedömningarna träffar – inklusive felmarginaler och risken för att personer frihetsberövas under längre tid än nödvändigt – och 5) vilka effekter reformen får för återfallsnivåer och för resurserna till rehabilitering, behandling och utslussning. Först när det finns ett gediget, oberoende underlag om reformens faktiska konsekvenser bör en permanent ordning kunna övervägas.
Nya regler för arbetskraftsinvandringProp. 2025/26:87 · beslutad 18 mars 2026
Ett nytt lönekrav för arbetstillstånd – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om ett nytt lönekrav för arbetstillstånd.
- De menar att regeringens förslag om ett nytt lönekrav inte är ändamålsenligt och skulle skada systemet för arbetskraftsinvandring.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om ett nytt lönekrav är dock inte ändamålsenligt och skulle dessutom skada systemet för arbetskraftsinvandring.”
- De menar att oseriösa arbetsgivare kan fortsätta att exploatera arbetskraftsinvandrare samtidigt som förslaget slår hårt mot verksamheter som redan i dag har stora rekryteringsbehov.
Visa vad de skrev
”Oseriösa arbetsgivare kan fortsätta att exploatera arbetskraftsinvandrare samtidigt som förslaget slår hårt mot verksamheter som redan i dag har stora rekryteringsbehov.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Arbetskraftsinvandringen till Sverige har historiskt sett varit betydelsefull, både för den enskilde som kommer hit för att arbeta och för Sverige. Det är emellertid mycket viktigt att komma till rätta med det missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring som förekommer. Reformer har redan genomförts, men mer behöver göras. Regeringens förslag om ett nytt lönekrav är dock inte ändamålsenligt och skulle dessutom skada systemet för arbetskraftsinvandring. Oseriösa arbetsgivare kan fortsätta att exploatera arbetskraftsinvandrare samtidigt som förslaget slår hårt mot verksamheter som redan i dag har stora rekryteringsbehov. Regeringens förslag om ett nytt lönekrav bör därmed avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3880 av Tony Haddou m.fl. (V) i denna del, 2025/26:3881 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1, 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:3890 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda -) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:87 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Anders W Jonsson (C) och Malte Tängmark Roos (MP).
Rätten att föreskriva om yrkesgrupper – reservation, ingen omröstning
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag att utesluta hela yrkesgrupper från möjligheten att beviljas arbetstillstånd.
- De menar att förslaget kan öppna för kringgåenden.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om att utesluta hela yrkesgrupper från möjligheten att beviljas arbetstillstånd kan öppna för kringgåenden”
- De menar att förslaget inte kommer att stoppa kriminella aktörer eller oseriösa arbetsgivare.
Visa vad de skrev
”och kommer inte att stoppa kriminella aktörer eller oseriösa arbetsgivare”
- De menar att förslaget inte heller hjälper människor som exploateras eller utnyttjas av sin arbetsgivare.
Visa vad de skrev
”Inte heller kommer det att hjälpa de människor som exploateras eller utnyttjas av sin arbetsgivare.”
- De menar att det finns en risk att företag som sköter sig straffas kollektivt när andra missbrukar regelverket.
Visa vad de skrev
”Det finns också en uppenbar risk att företag som sköter sig straffas kollektivt för att andra missbrukar regelverket.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag om att utesluta hela yrkesgrupper från möjligheten att beviljas arbetstillstånd kan öppna för kringgåenden och kommer inte att stoppa kriminella aktörer eller oseriösa arbetsgivare. Inte heller kommer det att hjälpa de människor som exploateras eller utnyttjas av sin arbetsgivare. Det finns också en uppenbar risk att företag som sköter sig straffas kollektivt för att andra missbrukar regelverket. Regeringens förslag om att utesluta yrkesgrupper från möjligheten att beviljas arbetstillstånd bör därmed avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Regleringen av arbetskraftsinvandringen – reservation, röstade nej
Vad ville C och MP i stället? (reservation 12)
Att riksdagen säger ja till att regleringen av arbetskraftsinvandringen ska utgå från företagens behov av kompetens och att brottslighet i arbetslivet ska bekämpas med effektiva riktade kontroller i stället för generella lönegolv och att vissa yrkesgrupper stängs ute.
- De menar att regeringens fortsatta försämringar av villkoren för arbetskraftsinvandring skadar svensk ekonomi och de människor som har kommit till Sverige och bidrar till företag och välfärd.
Visa vad de skrev
”Regeringens kontinuerliga försämring av villkoren för arbetskraftsinvandring är skadlig för svensk ekonomi och för de många människor som kommit till Sverige och bidrar till tillväxten och utvecklingen i svenska företag och svensk välfärd.”
- De menar att regleringen bör utgå från företagens kompetensbehov och att brottslighet i arbetslivet bör bekämpas med effektiva riktade kontroller i stället för generella lönegolv och att vissa yrkesgrupper stängs ute.
Visa vad de skrev
”Regleringen av arbetskraftsinvandringen bör utgå från företagens kompetensbehov och att arbetslivskriminalitet bekämpas genom effektiva riktade kontroller i stället för generella lönegolv och exkludering av yrkesgrupper.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens kontinuerliga försämring av villkoren för arbetskraftsinvandring är skadlig för svensk ekonomi och för de många människor som kommit till Sverige och bidrar till tillväxten och utvecklingen i svenska företag och svensk välfärd. Regleringen av arbetskraftsinvandringen bör utgå från företagens kompetensbehov och att arbetslivskriminalitet bekämpas genom effektiva riktade kontroller i stället för generella lönegolv och exkludering av yrkesgrupper. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3881 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3.
Övriga frågor om lagstiftningens utformning – reservation, ingen omröstning
Vad ville C och MP i stället? (reservation 14)
Att riksdagen säger ja till att ge regeringen till känna att den måste säkerställa att personliga assistenter inte utesluts från möjligheten till arbetstillstånd.
- De menar att det redan är svårt att rekrytera personal till yrket och att det vore förödande att i det läget försämra möjligheterna att anställa.
Visa vad de skrev
”Det är redan i dag svårt att rekrytera personal till yrket. Att i det läget försämra möjligheterna att anställa vore förödande.”
- De menar att Migrationsverket i juli 2025 saknade belägg för ökad risk för fusk och föreslog att personliga assistenter skulle undantas från det nya medianlönekravet.
Visa vad de skrev
”Migrationsverket konstaterade i juli 2025 att det saknas belägg för ökad risk för fusk och föreslog att personliga assistenter skulle undantas från det nya medianlönekravet, eftersom behovet av arbetskraft inte kan tillgodoses på annat sätt.”
- De menar att rätten till personlig assistans är en grundläggande fri- och rättighetsfråga.
Visa vad de skrev
”Rätten till personlig assistans är en grundläggande fri- och rättighetsfråga.”
- De menar att antalet beviljade arbetstillstånd redan har minskat kraftigt till följd av skärpta regler.
Visa vad de skrev
”Myndigheten pekade också på att antalet beviljade arbetstillstånd redan hade minskat kraftigt till följd av skärpta regler.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag innebär att yrket personlig assistent helt kan komma att uteslutas från möjligheten till arbetstillstånd, med hänvisning till risk för fusk och organiserad brottslighet. Det är redan i dag svårt att rekrytera personal till yrket. Att i det läget försämra möjligheterna att anställa vore förödande. Migrationsverket konstaterade i juli 2025 att det saknas belägg för ökad risk för fusk och föreslog att personliga assistenter skulle undantas från det nya medianlönekravet, eftersom behovet av arbetskraft inte kan tillgodoses på annat sätt. Myndigheten pekade också på att antalet beviljade arbetstillstånd redan hade minskat kraftigt till följd av skärpta regler. Rätten till personlig assistans är en grundläggande fri- och rättighetsfråga. Regeringen måste säkerställa att personliga assistenter inte exkluderas från möjligheten till arbetstillstånd, och detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Elektronisk inlämning av bouppteckningarProp. 2025/26:46 · beslutad 11 mars 2026
Riksdagens tillkännagivande om kvalitetssäkring i vårdnadsutredningar – reservation, röstade ja (partiets ledamöter röstade olika)
Vad ville C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska följa upp hur tidsgränsen för vårdnadsutredningar har påverkat kvaliteten i praktiken och redovisa uppföljningen för riksdagen.
- De menar att de åtgärder som regeringen hänvisar till inte är tillräckliga för att tillkännagivandet om kvalitetssäkring ska anses vara slutbehandlat.
Visa vad de skrev
”De åtgärder som regeringen nu hänvisar till i propositionen är inte tillräckliga för att detta mycket viktiga tillkännagivande ska anses vara slutbehandlat.”
- De menar att regeringsuppdraget inte följer upp hur kvaliteten på redan genomförda utredningar har påverkats sedan tidsgränsen infördes.
Visa vad de skrev
”Uppdraget utgör inte en uppföljning av hur kvaliteten på redan genomförda utredningar har påverkats i praktiken sedan tidsgränsen infördes.”
- De menar att regeringen inte borde ha avskrivit tillkännagivandet innan en faktabaserad uppföljning av kvaliteten hade genomförts och redovisats för riksdagen.
Visa vad de skrev
”Regeringen borde inte ha avskrivit det aktuella tillkännagivandet innan en ordentlig faktabaserad uppföljning av kvaliteten hade genomförts och redovisats för riksdagen.”
- De menar att det är viktigt att följa upp att den nya tidsgränsen för vårdnadsutredningar inte påverkar kvaliteten negativt.
Visa vad de skrev
”det är viktigt att följa upp att den nya tidsgränsen för vårdnadsutredningar inte påverkar kvaliteten på utredningarna negativt”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Förslagen i propositionen handlar inte om någonting annat än elektronisk inlämning av bouppteckningar. Det är därför anmärkningsvärt att regeringen redovisar sin bedömning av tillkännagivanden i helt andra frågor.
Genom riksdagens tillkännagivande i betänkande 2020/21:CU17 punkt 12 ställde sig riksdagen bakom det som utskottet anförde om kvalitetssäkring och domstolens beslutsunderlag i övrigt. De åtgärder som regeringen nu hänvisar till i propositionen är inte tillräckliga för att detta mycket viktiga tillkännagivande ska anses vara slutbehandlat. Utskottet anförde att vårdnadsutredningar är ett mycket viktigt underlag för domstolens avgöranden och att utredningarna därför alltid måste hålla en hög kvalitet och ha ett tydligt barnperspektiv. Utskottet pekade på att kvaliteten kan skifta och att fokus behöver ligga mer på barnet än på föräldrarna och att det är angeläget att enhetliga och evidensbaserade utredningsmetoder används. Framför allt anförde utskottet att det är viktigt att följa upp att den nya tidsgränsen för vårdnadsutredningar inte påverkar kvaliteten på utredningarna negativt och att regeringen därför bör ta initiativ till en sådan uppföljning när den nya regleringen har varit i kraft en tid.
Det regeringsuppdrag som regeringen hänvisar till syftar till att stärka socialtjänstens arbete med riskbedömningar och att skapa standardiserade arbetssätt. Uppdraget utgör inte en uppföljning av hur kvaliteten på redan genomförda utredningar har påverkats i praktiken sedan tidsgränsen infördes.
Vi och våra partier har vid upprepade tillfällen betonat vikten av kvalitet och evidens inom socialtjänsten och familjerätten. För att säkerställa att insatserna till barn och familjer faktiskt ger effekt krävs en systematisk uppföljning.
Regeringen borde inte ha avskrivit det aktuella tillkännagivandet innan en ordentlig faktabaserad uppföljning av kvaliteten hade genomförts och redovisats för riksdagen. Vi står fast vid att regeringen bör återkomma med en uppföljning av hur tidsgränsen för vårdnadsutredningar har påverkat kvaliteten i praktiken.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3848 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C) och Ulrika Westerlund (MP).
Riksdagens tillkännagivande om digital bekräftelse av föräldraskap – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med ett lagförslag om digital bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse.
- De menar att det är en grundläggande princip att ett barn inte ska särbehandlas juridiskt baserat på föräldrarnas civilstånd.
Visa vad de skrev
”Jag anser att det är en grundläggande princip att ett barn inte ska särbehandlas juridiskt baserat på föräldrarnas civilstånd.”
- De menar att det inte är acceptabelt att barn till ogifta föräldrar juridiskt bara har en förälder under sina första levnadsdagar eller i värsta fall längre.
Visa vad de skrev
”Det är inte acceptabelt att dessa barn juridiskt sett bara har en förälder under sina första levnadsdagar eller i värsta fall ännu längre.”
- De menar att mer än hälften av alla barn i Sverige föds av ogifta föräldrar.
Visa vad de skrev
”I dag föds mer än hälften av alla barn i Sverige av ogifta föräldrar.”
- De menar att det faktum att en majoritet använder den enda tillgängliga digitala lösningen inte betyder att den är tillräckligt bra eller uppfyller riksdagens vilja.
Visa vad de skrev
”Att en majoritet använder den enda tillgängliga digitala lösningen är inte ett argument för att den är tillräckligt bra eller att den uppfyller riksdagens vilja.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
När det gäller tillkännagivandet om digital bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse i betänkande 2020/21:CU16 punkt 5 anser regeringen att den nuvarande lösningen där bekräftelse kan ske digitalt inom 14 dagar efter barnets födelse har fått stort genomslag och att det därför inte finns skäl att tillmötesgå tillkännagivandet. Detta är mycket anmärkningsvärt. Att en majoritet använder den enda tillgängliga digitala lösningen är inte ett argument för att den är tillräckligt bra eller att den uppfyller riksdagens vilja.
Anpassning av svensk rätt till EU:s nya förordning om skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedelProp. 2025/26:77 · beslutad 25 februari 2026
Ursprungsmärkning av kött och information om kött på restauranger och i storkök – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till nationella bestämmelser om ursprungsinformation för kött på restauranger och i offentliga kök, och att reglerna utvärderas innan de permanentas.
- De menar att det ofta har varit svårt att få information om var maten är producerad på restauranger och i offentliga kök.
Visa vad de skrev
”På restauranger och i offentliga kök har informationen om var maten är producerad ofta varit svåråtkomlig.”
- De menar att nationella bestämmelser behöver utformas så att de inte skapar onödig administration för företagen.
Visa vad de skrev
”För att ett sådant förslag om nationella bestämmelser ska kunna genomföras behöver utformningen ske på ett sätt som inte skapar onödig administration för företagen.”
- De menar att det behövs en utvärdering av om den nuvarande utformningen har bidragit till fler aktiva val hos restaurangbesökare och hur reglerna annars kan förbättras innan de permanentas.
Visa vad de skrev
”jag och mitt parti välkomnar en utvärdering som analyserar om den nuvarande utformningen faktiskt bidragit till fler aktiva val hos restaurangbesökare och om inte, hur reglerna i så fall kan förbättras innan de permanentas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
På restauranger och i offentliga kök har informationen om var maten är producerad ofta varit svåråtkomlig. Därför har mitt parti länge tyckt att det ska införas nationella bestämmelser gällande ursprungsinformation för kött på restaurang och i offentliga kök. För att ett sådant förslag om nationella bestämmelser ska kunna genomföras behöver utformningen ske på ett sätt som inte skapar onödig administration för företagen.
Sedan den 1 mars 2025 ska restauranggäster kunna få veta var köttet som serveras på restaurangen kommer ifrån. De nya reglerna innebär att restauranger på förfrågan måste kunna informera om ursprungsland för kylt och fryst, inklusive malet, kött från nöt, svin, får, get och fjäderfä. De nya reglerna gäller bara till och med utgången av 2026 för att Livsmedelsverket ska kunna utvärdera bestämmelserna och följa utvecklingen av lagstiftningen på EU-nivå.
Regelverket för ursprungsmärkning på restauranger är fortfarande relativt nytt och jag och mitt parti välkomnar en utvärdering som analyserar om den nuvarande utformningen faktiskt bidragit till fler aktiva val hos restaurangbesökare och om inte, hur reglerna i så fall kan förbättras innan de permanentas.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:2833 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 23 och 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 49 i denna del och avslår motionerna 2025/26:641 av Heléne Björklund (S), 2025/26:2404 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2, 2025/26:2856 av Markus Wiechel (SD) yrkande 3, 2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 13, 2025/26:3432 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:3733 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 22.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Helena Lindahl (C).
Bästföredatum och åtgärder för att minska matsvinnet i konsumentledet – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen i EU-förhandlingar arbetar för att byta märkningen ”bäst före” till ”minst hållbar till” och för att datumgränser för livsmedel ses över.
- De menar att matsvinnet är ett klimatproblem av enorma proportioner och att nästan 59 miljoner ton livsmedel slängs i EU varje år.
Visa vad de skrev
”Centerpartiet vill ta krafttag för att minska matsvinnet, som är ett klimatproblem av enorma proportioner – i EU slängs nästan 59 miljoner ton livsmedel varje år.”
- De menar att märkningen ”bäst före” kan upplevas som missvisande och bidrar till att matsvinn uppstår.
Visa vad de skrev
”Den bästföremärkning som finns på nästan alla livsmedel kan upplevas som missvisande och är en anledning till att matsvinn uppstår.”
- De menar att märkningen bör ändras till ”minst hållbar till” i hela EU för att visa att mat ofta håller efter bäst före-datumet.
Visa vad de skrev
”Centerpartiet vill att regeringen i förhandlingar ska verka för att märkningen ”bäst före” ändras till ”minst hållbar till” i hela EU, för att understryka att livsmedlet ofta håller en tid efter att datumet passerats.”
- De menar att datumgränserna för livsmedel bör ses över så att de inte sätts orimligt kort jämfört med livsmedlets hållbarhet.
Visa vad de skrev
”De datumgränser som sätts för livsmedel bör också ses över, så att de inte sätts orimligt kort i förhållande till livsmedlets hållbarhet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Centerpartiet vill ta krafttag för att minska matsvinnet, som är ett klimatproblem av enorma proportioner – i EU slängs nästan 59 miljoner ton livsmedel varje år. Det motsvarar 131 kg matsvinn per person och år. Det är ofta i vanliga hushåll som matsvinnet uppstår, t.ex. när ett livsmedel slängs av rädsla för att det blivit för gammalt. Livsmedel slängs även i producentledet genom att butiker slänger mat som närmar sig datumgränsen.
Inrättande av beredskapslager – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att regeringen inrättar beredskapslager för insatsvaror inom jordbruket och går vidare med livsmedelsberedskapsutredningens förslag.
- De menar att störningar i utrikeshandeln snabbt kan få stora konsekvenser för den inhemska produktionen och att svenskt jordbruk är extra sårbart eftersom det importerar mycket insatsvaror.
Visa vad de skrev
”Under pandemin fick vi lära oss att störningar i utrikeshandeln snabbt kan få stora konsekvenser för den inhemska produktionen, och svenskt jordbruk tenderar att vara extra sårbart eftersom det importerar en stor mängd insatsvaror.”
- De menar att det i dag inte finns någon omfattande lagerhållning för beredskapsändamål i Sverige.
Visa vad de skrev
”Någon omfattande lagerhållning för beredskapsändamål finns i dag inte i Sverige.”
- De menar att beredskapslagring är en del av lösningen och särskilt behöver omfatta varor inom jordbruket som krävs för att framställa nödvändiga livsmedel.
Visa vad de skrev
”Beredskapslagring kommer att vara en del av lösningen och den behöver i synnerhet omfatta varor inom jordbruksområdet som krävs för framställning av nödvändiga livsmedel.”
- De menar att utredningen ger en bra grund och att regeringen bör gå vidare med dess förslag i en proposition.
Visa vad de skrev
”Livsmedelsberedskap för en ny tid (SOU 2024:8) lägger en bra grund för beredskapsarbetet i sitt förslag om en ny livsmedelsberedskapslag och regeringen bör gå vidare med utredningens förslag i en proposition.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Under pandemin fick vi lära oss att störningar i utrikeshandeln snabbt kan få stora konsekvenser för den inhemska produktionen, och svenskt jordbruk tenderar att vara extra sårbart eftersom det importerar en stor mängd insatsvaror. Någon omfattande lagerhållning för beredskapsändamål finns i dag inte i Sverige.
Dricksvattenberedskap – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 12)
Att riksdagen säger ja till att ta fram en nationell vattenresursstrategi som tar ett helhetsgrepp om vem som ska få vatten, vid vilket tillfälle och hur mycket vid stor vattenbrist.
- De menar att den svenska vatten- och avloppsinfrastrukturen är föråldrad och behöver anpassas till mer extremt väder i framtiden.
Visa vad de skrev
”Den svenska va-infrastrukturen är föråldrad och behöver klimatanpassas för mer extremt väder i framtiden”
- De menar att grundvattennivåerna har blivit lägre och att det finns mer spår av kemikalier, läkemedel och mikroplaster i dricksvattnet än tidigare.
Visa vad de skrev
”grundvattennivåer har blivit lägre och spår av kemikalier, läkemedel och mikroplaster är mer vanligt förekommande i dricksvattnet än tidigare.”
- De menar att tillgången på rent dricksvatten är en viktig beredskaps- och sårbarhetsfråga, inte minst i totalförsvarsplaneringen.
Visa vad de skrev
”Också ur ett beredskaps- och sårbarhetsperspektiv är tillgången på rent dricksvatten en viktig fråga, inte minst i den fortsatta totalförsvarsplaneringen.”
- De menar att en robustare grundläggande vatteninfrastruktur minskar risken att dricksvattnet blir otjänligt.
Visa vad de skrev
”Ju robustare den grundläggande vatteninfrastrukturen är, desto mindre är sannolikheten att dricksvattnet ska bli otjänligt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Tillgången till näst intill obegränsat med rent vatten har länge varit en självklarhet i Sverige. När vi vrider på kranen i hemmet eller på arbetsplatsen är vi vana vid att få ut dricksvatten i världsklass. Vi lever också i ett land med långa kuststräckor där havet är en plats för både rekreation och små- och storskaliga näringsverksamheter. Det senaste årtiondet har dock gett oss anledning att inse att vi inte kan ta allt detta för givet. Den svenska va-infrastrukturen är föråldrad och behöver klimatanpassas för mer extremt väder i framtiden, grundvattennivåer har blivit lägre och spår av kemikalier, läkemedel och mikroplaster är mer vanligt förekommande i dricksvattnet än tidigare. Också ur ett beredskaps- och sårbarhetsperspektiv är tillgången på rent dricksvatten en viktig fråga, inte minst i den fortsatta totalförsvarsplaneringen.
Konkurrens och handelsmetoder inom jordbruks- och livsmedelskedjan – reservation, avstod
Vad ville C i stället? (reservation 16)
Att riksdagen säger ja till att regeringen säkerställer att Konkurrensverket har tillräckliga resurser och verktyg för att analysera affärer och garantera att det finns tillräcklig konkurrens inom dagligvaruhandeln.
- De menar att dagligvaruhandeln har blivit allt mer koncentrerad eftersom antalet aktörer minskar genom uppköp.
Visa vad de skrev
”Över tid har det skett en allt kraftigare koncentration inom svensk dagligvaruhandel där antalet aktörer på marknaden sjunker till följd av uppköp.”
- De menar att den ökade koncentrationen riskerar att ge sämre konkurrens, vilket drabbar både livsmedelsproducenter och konsumenter.
Visa vad de skrev
”Den ökade koncentrationen innebär en risk för bristande konkurrens som drabbar både livsmedelsproducenter och konsumenter.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Över tid har det skett en allt kraftigare koncentration inom svensk dagligvaruhandel där antalet aktörer på marknaden sjunker till följd av uppköp. Den ökade koncentrationen innebär en risk för bristande konkurrens som drabbar både livsmedelsproducenter och konsumenter. Regeringen bör säkerställa att Konkurrensverket har tillräckliga resurser och verktyg för att analysera affärer och garantera att det finns en tillräcklig konkurrens inom dagligvaruhandeln.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2833 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 21 och avslår motionerna 2025/26:3593 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 19 och 2025/26:3733 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 18 och 21.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Helena Lindahl (C).
Forskning och innovationsarbete – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 18)
Att riksdagen säger ja till att regeringen överväger åtgärder för att stärka forsknings- och innovationsarbetet inom jordbruksnäringen.
- De menar att forskning och utveckling kan främja en ekologiskt, ekonomiskt och socialt uthållig produktion.
Visa vad de skrev
”Genom forskning och utveckling kan vi främja en ekologiskt, ekonomiskt och socialt uthållig produktion.”
- De menar att den snabba teknikutvecklingen i samhället även påverkar jordbrukssektorn.
Visa vad de skrev
”Den snabba teknikutvecklingen i samhället i stort präglar även jordbrukssektorn.”
- De menar att det krävs ett ständigt innovationsarbete för att den svenska jordbrukssektorn ska fortsätta ligga i framkant.
Visa vad de skrev
”För att fortsatt hålla den svenska jordbrukssektorn i framkant krävs därmed ett ständigt innovationsarbete.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Genom forskning och utveckling kan vi främja en ekologiskt, ekonomiskt och socialt uthållig produktion. Den snabba teknikutvecklingen i samhället i stort präglar även jordbrukssektorn. För att fortsatt hålla den svenska jordbrukssektorn i framkant krävs därmed ett ständigt innovationsarbete. Därför bör åtgärder för att stärka forsknings- och innovationsarbetet inom näringen övervägas.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2833 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 36 och avslår motion 2025/26:2401 av Markus Wiechel (SD) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Helena Lindahl (C).
Förbättrat regelverk om beskattning av skogProp. 2025/26:69 · beslutad 25 februari 2026
Ändrad utformning av reglerna om beskattning av skog – reservation, avstod
Vad ville C i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att ändra reglerna för beskattning av skog, bland annat så att tioårsperioden för ersättningsfonden gäller all mark, att ersättning för nekat avverkningstillstånd i fjällnära skog omfattas av ersättningsfonden, att det särskilda tillägget blir 15 procent och att uttag från naturvårdskonton får göras under 20 år.
- De menar att tioårsperioden för ersättningsfonden av förenklingsskäl borde gälla all mark oavsett ändamål, inte bara naturvårdsmark.
Visa vad de skrev
”Av förenklingsskäl borde dock den föreslagna tioårsperioden för ersättningsfonden gälla all mark oavsett ändamål, dvs. inte bara för s.k. naturvårdsmark.”
- De menar att ersättning för nekat avverkningstillstånd för fjällnära skog ska ses som en permanent inskränkning av rådigheten och därför omfattas av den nya ersättningsfonden.
Visa vad de skrev
”Det är vidare självklart att ersättning för nekat avverkningstillstånd för fjällnära skog ska betraktas som en permanent rådighetsinskränkning och därför omfattas av den nya ersättningsfonden.”
- De menar att det särskilda tillägget för naturvårdsmark och mark borde vara 15 procent i stället för 30 procent, i linje med Skatteverkets förslag.
Visa vad de skrev
”Det särskilda tillägg som regeringen föreslagit för naturvårdsmark och mark borde i enlighet med Skatteverkets förslag i promemorian Mer förmånlig beskattning vid bl.a. skydd av skog vara 15 procent i stället för 30 procent.”
- De menar att uttag från naturvårdskonton ska få göras under 20 år, precis som från skogsskadekonton, i stället för 10 år.
Visa vad de skrev
”Vi delar den uppfattningen och anser att det ska vara möjligt att göra uttag från naturvårdskonton precis som från skogsskadekonton under 20 år i stället för som nu är föreslaget 10 år.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är glädjande att förslagen från den senaste skogspropositionen (prop. 2021/22:58), som Centerpartiet var med och förhandlade fram, nu ser ut att förverkligas. Jag och mitt parti ställer oss bakom propositionens inriktning, men med en del invändningar. När det gäller den nya ersättningsfonden för naturvårdsmark med förlängd tid för att hitta ersättningsmark är det bra att tiden förlängs och fastställs till tio år. Av förenklingsskäl borde dock den föreslagna tioårsperioden för ersättningsfonden gälla all mark oavsett ändamål, dvs. inte bara för s.k. naturvårdsmark.
Det är vidare självklart att ersättning för nekat avverkningstillstånd för fjällnära skog ska betraktas som en permanent rådighetsinskränkning och därför omfattas av den nya ersättningsfonden.
Det särskilda tillägg som regeringen föreslagit för naturvårdsmark och mark borde i enlighet med Skatteverkets förslag i promemorian Mer förmånlig beskattning vid bl.a. skydd av skog vara 15 procent i stället för 30 procent.
Vi välkomnar det nya naturvårdskontot men skulle föredra en ordning där ersättning för naturvårdsavtal betalas ut årligen i stället för genom ett engångsbelopp vid avtalets tecknande. Det skulle underlätta planeringen och administrationen inte minst för markägaren.
När det gäller tidsfristen för det nya naturvårdskontot anför regeringen att ”det framstår som lämpligt att reglerna för när och hur uttag får göras från naturvårdskonto följer reglerna för uttag från skogskonto och skogsskadekonto”. Vi delar den uppfattningen och anser att det ska vara möjligt att göra uttag från naturvårdskonton precis som från skogsskadekonton under 20 år i stället för som nu är föreslaget 10 år. Regeringen behöver ta större höjd för att naturvårdsavtal kan omfatta stora belopp och ha avtalstider som gäller en bra bit över 10 år.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3868 av Helena Vilhelmsson och Anders Karlsson (båda C) yrkandena 1–5 och avslår motion 2025/26:3869 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Daniel Bäckström (C).
Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringarProp. 2025/26:66 · beslutad 25 februari 2026
Nivån på arbetsgivaravgifterna och ungas etablering på arbetsmarknaden – reservation, röstade nej (partiets ledamöter röstade olika)
Vad ville C i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till bredare och mer permanenta sänkningar av arbetsgivaravgifterna: att arbetsgivaravgifterna undantas för den som går från över ett års arbetslöshet till jobb, att de slopas i två år för de tio första anställningarna med undantag för avsättningar till statlig ålderspension och att de sänks på ingångslöner upp till 30 000 kronor i månaden.
- De menar att regeringens förslag är otillräckligt och kortsiktigt och riskerar att bli verkningslöst när det gäller att möta jobbkrisen.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag är dock otillräckligt och kortsiktigt och riskerar att bli verkningslöst när det gäller att på allvar möta den jobbkris som Sverige befinner sig i.”
- De menar att det behövs bredare, mer omfattande och permanenta sänkningar av arbetsgivaravgifterna.
Visa vad de skrev
”Det behövs bredare, mer omfattande och permanenta sänkningar av arbetsgivaravgifterna.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Intentionen att sänka kostnaderna för att anställa unga är välkommen. Regeringens förslag är dock otillräckligt och kortsiktigt och riskerar att bli verkningslöst när det gäller att på allvar möta den jobbkris som Sverige befinner sig i. Det behövs bredare, mer omfattande och permanenta sänkningar av arbetsgivaravgifterna. Arbetsgivaravgifterna bör undantas i fråga om anställning av en person som går från att ha varit arbetslös i över ett år till att börja jobba igen. För de tio första anställningarna bör arbetsgivaravgifterna, med undantag för avsättningar till statlig ålderspension, slopas helt i två år. Arbetsgivaravgifterna bör vidare sänkas på ingångslöner som uppgår till högst 30 000 kronor i månaden. Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med det anförda.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3862 av Martina Johansson och Anders W Jonsson (båda C) och avslår motion 2025/26:3870 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C).
Ett förbättrat resegarantisystemProp. 2025/26:45 · beslutad 25 februari 2026
Regeringens lagförslag – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens lagförslag om ett förbättrat resegarantisystem.
- De menar att systemet måste utformas så att det snabbt kan komma på plats och ge rättvisa villkor för både resenärer och berörda företag.
Visa vad de skrev
”Det är därför av stor vikt att systemet är utformat så att det snabbt kan komma på plats och medför rättvisa villkor för såväl resenärer som berörda företag.”
- De menar att regeringens förslag riskerar att branschen inte blir tillräckligt delaktig i uppbyggnaden av fonden, utan att ett mindre antal aktörer tar större ansvar.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag innebär en risk för att branschen inte i tillräcklig utsträckning är delaktig i uppbyggnaden av fonden utan att ett mindre antal aktörer tar större ansvar för detta.”
- De menar att detta ökar kostnaderna för konsumenterna och gör att det tar betydligt längre tid att få fonden på plats.
Visa vad de skrev
”Detta medför att kostnaderna för konsumenterna i slutändan ökar samtidigt som det tar betydligt längre tid att få fonden på plats.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Ett fungerande resegarantisystem är viktigt för att skapa trygghet för konsumenterna på resemarknaden. Det är därför av stor vikt att systemet är utformat så att det snabbt kan komma på plats och medför rättvisa villkor för såväl resenärer som berörda företag. Diskussionen om ett nytt resegarantisystem har pågått länge, och regeringen har haft goda möjligheter att ta del av de synpunkter som framförts, bl.a. om en statlig garanti under fondens uppbyggnadsfas. Regeringens förslag innebär en risk för att branschen inte i tillräcklig utsträckning är delaktig i uppbyggnaden av fonden utan att ett mindre antal aktörer tar större ansvar för detta. Detta medför att kostnaderna för konsumenterna i slutändan ökar samtidigt som det tar betydligt längre tid att få fonden på plats. Mot denna bakgrund anser jag att propositionen bör avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3854 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:45 punkterna 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C).
Resegarantifondens konstruktion – reservation, röstade nej
Vad ville S och C i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med förslag om en resegarantifond som har en statlig garanti under uppbyggnadsfasen.
- De menar att den nya resegarantifondens konstruktion gör att fonden byggs upp alltför långsamt.
Visa vad de skrev
”Vi är kritiska till den nya resegarantifondens konstruktion eftersom den medför att uppbyggnaden av fonden kommer att gå alltför långsamt.”
- De menar att det utökade skyddet för konsumenter träder i kraft först när fonden är fullt uppbyggd.
Visa vad de skrev
”Det innebär att det utökade skyddet för konsumenter kommer att träda i kraft först när fonden är fullt uppbyggd.”
- De menar att staten ska gå in som garant för fonden, inte som finansiär.
Visa vad de skrev
”Vi menar att staten ska gå in som garant, inte som finansiär.”
- De menar att regeringens argument om fördröjning väger lätt jämfört med att den nuvarande konstruktionen fördröjer fondens uppbyggnad i flera år.
Visa vad de skrev
”Detta argument väger dock lätt i sammanhanget, särskilt med beaktande av att resegarantifondens nuvarande konstruktion innebär flera års fördröjning innan fonden är fullt uppbyggd.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi är kritiska till den nya resegarantifondens konstruktion eftersom den medför att uppbyggnaden av fonden kommer att gå alltför långsamt. Fonden kommer inte att ge någon trygghet förrän efter en lång uppbyggnadsfas. Det nya resegarantisystemet innebär visserligen ett utökat skydd för resenärer eftersom även återbetalningskrav och vissa värdebevis omfattas av garantin. Arrangörernas nuvarande individuella garantier har dock inte beräknats utifrån att även denna typ av fordringar ska vara täckta. Det innebär att det utökade skyddet för konsumenter kommer att träda i kraft först när fonden är fullt uppbyggd.
Utökade registerkontroller vid anställning i kommunProp. 2025/26:61 · beslutad 28 januari 2026
Registerkontroller – reservation, röstade nej (partiets ledamöter röstade olika)
Vad ville C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen tillkännager för regeringen att den ska prioritera arbetet med utredningens förslag om löpande registerkontroller under pågående anställning, skyndsamt utvidga antalet brottstyper som ska ingå i en registerkontroll vid offentliga anställningar och säkerställa att utredningen utreder registerkontroll av personer som i sitt uppdrag har direkt och regelbunden kontakt med vuxna med intellektuell funktionsnedsättning.
- De menar att frågan om löpande eller återkommande registerkontroller under anställning är angelägen och att regeringen därför bör prioritera arbetet med utredningens förslag så att de snabbt blir rättssäker lagstiftning.
Visa vad de skrev
”Eftersom frågan är angelägen bör regeringen därefter prioritera arbetet med att bereda de förslag som utredningen lämnar så att de så snart som möjligt kan resultera i en konkret och rättssäker lagstiftning.”
- De menar att utvecklingen med grov organiserad brottslighet, kriminell ekonomi, otillåten påverkan och infiltration gör att det behövs fler brottstyper i registerutdragen.
Visa vad de skrev
”Vidare medför utvecklingen med en ständigt ökande utbredning av grov organiserad brottslighet, kriminell ekonomi, otillåten påverkan och försök till infiltration av välfärdens verksamheter ett behov av att bredda katalogerna över vilka brottstyper som ska framgå av ett registerutdrag.”
- De menar att regeringen skyndsamt bör utvidga vilka brottstyper som ingår i en registerkontroll vid offentliga anställningar.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför också skyndsamt utvidga antalet brottstyper som ska ingå i en registerkontroll vid offentliga anställningar.”
- De menar att det i alla slags verksamheter, inte bara vissa, bör finnas möjlighet till registerkontroll av personer som har direkt och regelbunden kontakt med vuxna med intellektuell funktionsnedsättning.
Visa vad de skrev
”Slutligen anser vi att det är viktigt att det i alla slags verksamheter, inte bara vissa, finns en möjlighet till registerkontroll av personer som i sitt uppdrag har direkt och regelbunden kontakt med vuxna personer med en intellektuell funktionsnedsättning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det aktuella lagförslaget om utökade möjligheter till registerkontroller är välkommet och efterfrågat och något som Centerpartiet länge har verkat för. Det innebär bl.a. en ny möjlighet till registerkontroll av personer som ska arbeta i hemmet åt äldre personer eller vuxna med funktionsnedsättning samt en utökad möjlighet till registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Vi har därför tidigare i betänkandet ställt oss bakom lagförslaget, som också delvis tillgodoser motionerna 2025/26:1171 (C) och 2025/26:3581 (C) yrkande 16 från allmänna motionstiden.
Det finns dock skäl att utvidga regleringen ytterligare för framtiden. Till att börja med behövs det nämligen en möjlighet att göra löpande eller återkommande registerkontroller under pågående anställning. Därför är det positivt att regeringen har gett Utredningen om bakgrundskontroller i uppdrag att lämna förslag på ett ändamålsenligt, proportionerligt och rättssäkert regelverk för uppföljande bakgrundskontroller under pågående anställning eller uppdrag. Utredningsuppdraget ska redovisas senast den 11 mars 2027. Eftersom frågan är angelägen bör regeringen därefter prioritera arbetet med att bereda de förslag som utredningen lämnar så att de så snart som möjligt kan resultera i en konkret och rättssäker lagstiftning.
Vidare medför utvecklingen med en ständigt ökande utbredning av grov organiserad brottslighet, kriminell ekonomi, otillåten påverkan och försök till infiltration av välfärdens verksamheter ett behov av att bredda katalogerna över vilka brottstyper som ska framgå av ett registerutdrag. Urvalet bör omfatta brott som kan antas påverka lämpligheten för en anställning som innefattar myndighetsutövning eller som ger tillgång till känsliga uppgifter, ekonomiska resurser eller utsatta individer. Självklart måste förändringen uppfylla nödvändiga krav på proportionalitet och integritetsskydd för den enskilde. Det centrala är att regelverket speglar dagens faktiska risker – inte gårdagens. Regeringen bör därför också skyndsamt utvidga antalet brottstyper som ska ingå i en registerkontroll vid offentliga anställningar.
Slutligen anser vi att det är viktigt att det i alla slags verksamheter, inte bara vissa, finns en möjlighet till registerkontroll av personer som i sitt uppdrag har direkt och regelbunden kontakt med vuxna personer med en intellektuell funktionsnedsättning. Regeringen bör därför säkerställa att Utredningen om bakgrundskontroller utreder den frågan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3865 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 1 och 2, bifaller delvis motionerna 2025/26:1171 av Anne-Li Sjölund och Christofer Bergenblock (båda C), 2025/26:1375 av Sanne Lennström och Inga-Lill Sjöblom (båda S), 2025/26:2175 av Johanna Rantsi (M), 2025/26:2185 av Johanna Rantsi (M) yrkande 3, 2025/26:3581 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 16 och 2025/26:3702 av Elin Nilsson m.fl. (L) samt avslår motionerna 2025/26:2185 av Johanna Rantsi (M) yrkande 2 och 2025/26:2703 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S).
Arbetsprövning med bibehållen sjukpenningProp. 2025/26:53 · beslutad 28 januari 2026
Längre prövoperiod för arbetsprövning – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att prövoperioden för arbetsprövning ska kunna vara längre än två veckor.
- De menar att en arbetsprövning på två veckor är för kort tid för att fungera väl och ge önskad effekt.
Visa vad de skrev
”En arbetsprövning om två veckor är för kort tid för att fungera väl och åstadkomma önskad effekt.”
- De menar att det behövs utrymme att på ett bra sätt pröva de olika delar som ingår i arbetet.
Visa vad de skrev
”Det bör finnas utrymme för att på ett bra sätt kunna pröva de olika delar som ingår i arbetet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det bör finnas utrymme för att på ett bra sätt kunna pröva de olika delar som ingår i arbetet. En arbetsprövning om två veckor är för kort tid för att fungera väl och åstadkomma önskad effekt. Prövoperioden för arbetsprövning bör därför kunna vara längre än två veckor.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3846 av Anders W Jonsson och Martina Johansson (båda C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Madeleine Atlas (C).
Flexibilitet – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till större flexibilitet mellan två perioder av arbetsprövning, så att en period ska kunna avbrytas kortvarigt.
- De menar att en period av arbetsprövning kan behöva avbrytas under en kort tid av ett skäl som inte går att förutse.
Visa vad de skrev
”En prövoperiod skulle kunna behöva avbrytas under en kort tid av något skäl som inte går att förutse.”
- De menar att kravet på minst 30 dagar mellan två perioder av arbetsprövning riskerar att fördröja en återgång i arbete.
Visa vad de skrev
”Förslaget om att det ska gå minst 30 dagar mellan två prövoperioder riskerar att fördröja en återgång i arbete.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det behöver finnas större flexibilitet mellan två perioder av arbetsprövning. En prövoperiod skulle kunna behöva avbrytas under en kort tid av något skäl som inte går att förutse. Förslaget om att det ska gå minst 30 dagar mellan två prövoperioder riskerar att fördröja en återgång i arbete. Det bör därför införas större flexibilitet i detta avseende.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3846 av Anders W Jonsson och Martina Johansson (båda C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Malte Tängmark Roos (MP) och Madeleine Atlas (C).
Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken – reservation, avstod
Vad ville C i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till andra riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, med inriktning på växande företag och jobbskapande, klimat- och miljöledarskap samt att investera i landsbygden och utradera de geografiska orättvisorna.
- De menar att Sverige har en förvärrad ekonomisk situation med hög arbetslöshet, svag tillväxt och fallande nyföretagande.
Visa vad de skrev
”Sverige har hamnat i en förvärrad ekonomisk situation med västvärldens högsta arbetslöshet, svag tillväxt och fallande nyföretagande.”
- De menar att arbetsgivaravgifterna ska sänkas och högkostnadsskyddet återinföras så att små företag slipper sjuklöneansvar, samt att regelkrångel ska minskas och tillståndsprocesser snabbas på.
Visa vad de skrev
”sänka arbetsgivaravgifterna och återinföra högkostnadsskyddet, så att de små företagen slipper sjuklöneansvaret, samt minska regelkrångel och snabba på tillståndsprocesser.”
- De menar att regeringens politik har lett till stigande utsläpp, missade klimatmål och en transportsektor som går åt fel håll.
Visa vad de skrev
”Regeringens politik har dock lett till att den svenska klimatpolitiken nu är i kris, med stigande utsläpp, missade klimatmål och en transportsektor som går åt fel håll.”
- De menar att det finns oacceptabla geografiska klyftor i välfärd och infrastruktur.
Visa vad de skrev
”Sverige har i dag oacceptabla geografiska klyftor när det gäller välfärd och infrastruktur”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Sverige har hamnat i en förvärrad ekonomisk situation med västvärldens högsta arbetslöshet, svag tillväxt och fallande nyföretagande. Den utvecklingen ska vändas genom att inrikta politiken på tre områden: växande företag och jobbskapande, klimat- och miljöledarskap samt på att investera i landsbygden och utradera de geografiska orättvisorna.
För att öka tillväxten och få ned arbetslösheten ska den ekonomiska politiken inriktas på att skapa förutsättningar för företag att växa och anställa, bl.a. genom att sänka arbetsgivaravgifterna och återinföra högkostnadsskyddet, så att de små företagen slipper sjuklöneansvaret, samt minska regelkrångel och snabba på tillståndsprocesser. Det måste också löna sig att arbeta, och tröskeln för att gå från bidrag till arbete ska vara låg. Jobbskatteavdraget bör utökas mer än vad regeringen föreslår för dem med låga och medelstora inkomster. Insatserna för utbildning och vidareutbildning bör också förstärkas, bl.a. genom fler platser till yrkeshögskolan och nationell yrkesutbildning samt att utbildning införs som en integrationsåtgärd.
Arbetsmarknadspolitiken behöver bli mer effektiv, bl.a. genom att resurserna används mer effektivt för att på så sätt förbättra matchning av arbetslösa och arbetsgivare. Arbetslöshetsförsäkringen måste reformeras så att ersättningen inledningsvis ger ett starkt skydd för att sedan trappas av snabbare än i dag, så att incitamenten att söka ett nytt jobb ökar.
När det gäller klimat- och miljöledarskap har Sverige länge varit ett klimatföredöme för världen, med en stark tillväxt samtidigt som utsläppen har minskat kraftigt. Regeringens politik har dock lett till att den svenska klimatpolitiken nu är i kris, med stigande utsläpp, missade klimatmål och en transportsektor som går åt fel håll. Samtidigt har vindkraften bromsats, industristöden skurits ned och tillgången till grön el minskat. Genom att fokusera på bilen, boendet och den gröna industrin ska den utvecklingen vändas. Politiken ska inriktas på att ge hushåll ekonomiska möjligheter att byta till eller leasa en miljöbil och energieffektivisera sina hem, bl.a. genom att bredda det s.k. gröna avdraget. Politiken ska också inriktas på att stärka det s.k. Industriklivet, fördubbla stödet till industrins klimatomställning och snabba upp tillståndsprocesser så att Sverige kan fortsätta att vara världsledande inom klimatsmart industri. Det behövs också mer grön el. Politiken ska därför inriktas på att vindkraftskommuner får behålla skatten lokalt, bygga ut vindkraften till havs, ta bort skatten på lagrad el, för att gynna batterilagring och solel.
Sverige har i dag oacceptabla geografiska klyftor när det gäller välfärd och infrastruktur, bl.a. har barn på landsbygden betydligt sämre skolresultat och chans till gymnasiebehörighet och dödligheten i behandlingsbara sjukdomar är högre än i storstäderna. Politiken ska inriktas på att vända utvecklingen, bl.a. genom att prioritera resurser till skolan för fler behöriga lärare i alla kommuner. Utökade resurser ska också prioriteras för att stärka primärvården, särskilt på landsbygden. Genom att införa en ny vårdform med landsbygdsläkare ska det bli enklare att starta små mottagningar där behoven är som störst. Det måste också införas fler utbildnings- och ST-platser för läkare och sjuksköterskor och en nationell jämförelsetjänst via 1177 där patienter kan välja specialistvård utifrån information om väntetider, tillgänglighet och kvalitet, för kortare köer och ökad valfrihet, samt riktade insatser för barns och ungas psykiska hälsa och för kvinnors hälsa.
Rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget – reservation, avstod (partiets ledamöter röstade olika)
Vad ville C i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger nej till utskottets förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2026 och till de preliminära ramarna för 2027–2028, och i stället beslutar enligt reservationens egna förslag, samt säger ja till regeringens skatteförslag med tillkännagivanden om riskskatt, reseavdrag och ytterligare skattesänkningar.
- De menar att deras riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak, utgiftsramar och inkomstberäkning.
Visa vad de skrev
”Centerpartiets föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2026–2028 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2026.”
- De menar att de preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2027 och 2028 också bör utgå från dessa riktlinjer.
Visa vad de skrev
”De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2027 och 2028 bör också utgå från dessa riktlinjer.”
- De menar att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler som stämmer med deras beräkning av inkomsterna i statens budget för 2026.
Visa vad de skrev
”att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Centerpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2026”
- De menar att regeringen ska sänka skatten ytterligare, särskilt för låg- och medelinkomsttagare.
Visa vad de skrev
”att regeringen ska sänka skatten ytterligare, särskilt för låg- och medelinkomsttagare”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Centerpartiets föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2026–2028 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2026. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2027 och 2028 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställande av utgiftsramar för utgiftsområden och beräkningen av inkomster för 2026 ska därmed göras i enlighet med Centerpartiets förslag i bilaga 4 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2027 och 2028 ska godkännas i enlighet med vårt förslag i bilaga 5 i betänkandet. Riksdagen bör också ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Centerpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2026 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännage detta för regeringen.
Budgetpropositionen för 2026Prop. 2025/26:1 · beslutad 16 december 2025
Frågor om Europeiska unionens budget – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att dubbla andelen medel i EU-budgeten för att stärka EU:s energisamarbete och bygga ut det europeiska elnätet, och att regeringen ska prioritera detta i kommande EU-budgetförhandlingar.
- De menar att andelen medel i EU-budgeten som går till att stärka EU:s energisamarbete och bygga ut det europeiska elnätet bör dubbleras för att trygga energiförsörjningen i Sverige och EU.
Visa vad de skrev
”För att trygga energiförsörjningen i Sverige och i EU bör andelen medel i EU-budgeten som avsätts för att stärka EU:s energisamarbete och möjliggöra en utbyggnad av det europeiska elnätet dubbleras.”
- De menar att klimatomställningen är vår tids kanske största globala utmaning och att EU är det viktigaste verktyget i arbetet.
Visa vad de skrev
”Klimatomställningen är vår tids kanske största globala utmaning, och EU är det viktigaste verktyget i detta arbete.”
- De menar att EU bör användas i största möjliga mån för att lösa klimatkrisen och de utmaningar som följer med den.
Visa vad de skrev
”EU bör därför nyttjas i största möjliga mån för att lösa klimatkrisen och de utmaningar som följer med den.”
- De menar att klimatkrisen inte känner några nationsgränser och att EU därför måste fortsätta hålla en hög ambitionsnivå globalt.
Visa vad de skrev
”Klimat-krisen känner inga nationsgränser, och EU måste därför fortsätta att hålla en hög ambitionsnivå globalt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Klimatomställningen är vår tids kanske största globala utmaning, och EU är det viktigaste verktyget i detta arbete. EU bör därför nyttjas i största möjliga mån för att lösa klimatkrisen och de utmaningar som följer med den. Klimat-krisen känner inga nationsgränser, och EU måste därför fortsätta att hålla en hög ambitionsnivå globalt. Jag ser med stor oro hur Sveriges regering sänker klimatambitionerna i Sverige. Klimatomställningen består av flera delar, och en del av detta är att trygga energiförsörjningen, både i Sverige och på europeisk nivå.
För att trygga energiförsörjningen i Sverige och i EU bör andelen medel i EU-budgeten som avsätts för att stärka EU:s energisamarbete och möjliggöra en utbyggnad av det europeiska elnätet dubbleras. Detta bör därför prioriteras i de kommande förhandlingarna om EU-budgeten.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 53.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Martin Ådahl (C).
Budgetpropositionen för 2026Prop. 2025/26:1 · beslutad 16 december 2025
Mål för utgiftsområde 15 – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att återinföra de tidigare målen för utgiftsområde 15, så att studiestödet ska utjämna skillnader mellan individer och grupper och bidra till ökad social rättvisa.
- De menar att samhällsklass, var man bor och bakgrund fortfarande spelar stor roll för om man påbörjar en utbildning.
Visa vad de skrev
”Tyvärr spelar fortfarande samhällsklass, var i landet du bor och bakgrund stor roll för om man ska påbörja en viss utbildning eller ej.”
- De menar att ett generöst och flexibelt studiestödssystem är viktigt för att bryta dessa mönster och göra utbildning tillgänglig för fler.
Visa vad de skrev
”Ett generöst och flexibelt studiestödssystem har en central roll för att bryta dessa mönster och för att göra kunskap och utbildning tillgängligt för fler.”
- De menar att fler människor behöver få möjlighet att utbilda sig och skola om sig när arbetsmarknaden förändras.
Visa vad de skrev
”Vi behöver ge fler människor möjlighet till utbildning och att skola om sig i takt med att arbetsmarknaden förändras.”
- De menar att regeringen ändrade målet i grunden utan beredning, vilket de tycker är mycket anmärkningsvärt.
Visa vad de skrev
”Med detta förändrade regeringen, till synes helt utan beredning, i grunden att studiestödssystemet ska verka utjämnande. Det är mycket anmärkningsvärt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi behöver ge fler människor möjlighet till utbildning och att skola om sig i takt med att arbetsmarknaden förändras. Tyvärr spelar fortfarande samhällsklass, var i landet du bor och bakgrund stor roll för om man ska påbörja en viss utbildning eller ej. Ett generöst och flexibelt studiestödssystem har en central roll för att bryta dessa mönster och för att göra kunskap och utbildning tillgängligt för fler. I budgetpropositionen för 2024 föreslog regeringen plötsligt att målet för studiestödssystemet skulle ändras och riksdagsmajoriteten beslutade i enlighet med detta. Lydelsen att studiestödet ska utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa ströks ur målformuleringen. Med detta förändrade regeringen, till synes helt utan beredning, i grunden att studiestödssystemet ska verka utjämnande. Det är mycket anmärkningsvärt.
Vi vill att studiestödet ska ha som mål att utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa, dvs. att de tidigare målen för utgiftsområdet ska återinföras.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:323 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:3519 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2 och 2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 11.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Ett starkt skydd för nätverks- och informationssystem – en ny cybersäkerhetslagProp. 2025/26:28 · beslutad 10 december 2025
Ledningens ansvar – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till förslaget om att tydliggöra ledningens ansvar för cybersäkerhet och tillkännager detta för regeringen.
- De menar att NIS 2-direktivet, som är en av orsakerna till lagen, skulle ge ledningen i enskilda verksamheter ett personligt ansvar för överträdelser av säkerhetskraven.
Visa vad de skrev
”Enligt NIS 2-direktivet, som är en av orsakerna till lagen, skulle ledningen inom enskilda verksamheter få ett personligt ansvar för överträdelser av kraven på säkerhetsåtgärder.”
- De menar att detta personliga ansvar saknas i cybersäkerhetslagen och i praktiken har ersatts av ett krav på att ledningen ska utbildas.
Visa vad de skrev
”Detta saknas i cybersäkerhetslagen och har i praktiken ersatts av ett krav på att ledningen ska utbildas.”
- De menar att ändringen kraftigt minskar kraven på ledningen i utpekade och för samhället kritiska organisationer.
Visa vad de skrev
”Denna förändring medför kraftigt minskade krav på ledningen i utpekade och för samhället kritiska organisationer.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag välkomnar att regeringen har lämnat förslag om en ny cybersäkerhetslag. Även om lagen är efterlängtad vill jag framföra ett antal synpunkter. Jag efterlyser mer tydlighet vad gäller ledningens ansvar för att cybersäkerheten i en verksamhet lever upp till lagens krav. Enligt NIS 2-direktivet, som är en av orsakerna till lagen, skulle ledningen inom enskilda verksamheter få ett personligt ansvar för överträdelser av kraven på säkerhetsåtgärder. Detta saknas i cybersäkerhetslagen och har i praktiken ersatts av ett krav på att ledningen ska utbildas. Denna förändring medför kraftigt minskade krav på ledningen i utpekade och för samhället kritiska organisationer.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage det för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3838 av Mikael Larsson och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Kerstin Lundgren (C).
Påverkan på mindre företag och organisationer – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med förtydliganden om vilka företag och delar av verksamheter som ska omfattas av den föreslagna lagen, för att undvika orimliga krav på mindre företag och organisationer.
- De menar att det behöver förtydligas hur lagen ska tolkas och om bara de delar av verksamheten som påverkar säkerheten i relevanta tjänster ska omfattas.
Visa vad de skrev
”Det bör förtydligas hur lagen ska tolkas och om det endast är de delar av verksamheten som påverkar säkerheten i relevanta tjänster som ska omfattas.”
- De menar att dagens otydlighet kan skapa stora problem för mindre företag och till exempel inom gröna näringar.
Visa vad de skrev
”Dagens otydlighet kan skapa stora problem för mindre företag och t.ex. inom gröna näringar.”
- De menar att flera remissinstanser har pekat på brister i vilka företag eller verksamheter som verkligen påverkas av lagen.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser har påpekat brister i den föreslagna lagen när det gäller vilka företag eller aktiviteter som verkligen kommer att påverkas.”
- De menar att regeringens förändringar på cyberområdet inte ger optimala förutsättningar att stärka motståndskraften hos svenska företag och mindre organisationer.
Visa vad de skrev
”Regeringens förändringar på cyberområdet skapar inte optimala förutsättningar för att stärka motståndskraften hos svenska företag och mindre organisationer.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Flera remissinstanser har påpekat brister i den föreslagna lagen när det gäller vilka företag eller aktiviteter som verkligen kommer att påverkas. För många aktörer kan den nya lagen tydligt omfatta en del av verksamheten, medan andra delar inte är relevanta. Det bör förtydligas hur lagen ska tolkas och om det endast är de delar av verksamheten som påverkar säkerheten i relevanta tjänster som ska omfattas. Dagens otydlighet kan skapa stora problem för mindre företag och t.ex. inom gröna näringar. Regeringens förändringar på cyberområdet skapar inte optimala förutsättningar för att stärka motståndskraften hos svenska företag och mindre organisationer.
Övriga frågor om lagstiftningens framtida utformning – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och C i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med förslag om rimliga och förutsägbara sanktionsavgifter, samordning mellan cybersäkerhetslagen och säkerhetsskyddslagen, tydligare tillsyn och stöd eller mer tid för mindre aktörer.
- De menar att sanktionsavgifterna bör ses över så att de blir rimliga, proportionerliga och förutsägbara, särskilt för mindre verksamheter.
Visa vad de skrev
”Vi anser att man bör se över sanktionsavgifternas utformning för att säkerställa att de är rimliga, proportionerliga och förutsägbara, särskilt för mindre verksamheter.”
- De menar att sanktionsavgifternas storlek bör harmoniseras mellan cybersäkerhetslagen och säkerhetsskyddslagen för att undvika ojämlik behandling och osäkerhet.
Visa vad de skrev
”Vi anser också att lagen missar att harmonisera sanktionsavgifternas storlek mellan cybersäkerhetslagen och säkerhetsskyddslagen, vilket kan skapa ojämlik behandling och osäkerhet.”
- De menar att samordningen mellan cybersäkerhetslagen och säkerhetsskyddslagen bör säkerställas så att inte flera myndigheter överlappar varandra och samma överträdelse leder till olika sanktioner.
Visa vad de skrev
”Vidare bör man säkerställa samordning mellan de båda regelverken för att undvika att flera myndigheter har överlappande tillsyn och att samma typ av överträdelse leder till olika sanktioner beroende på vilket regelverk den hanteras under.”
- De menar att mindre aktörer behöver finansiering och stöd för att kunna leva upp till lagen i tid.
Visa vad de skrev
”Finansiering och stöd till mindre aktörer som inte tidigare omfattats av liknande lagstiftning behövs om det ska vara möjligt att leva upp till lagen i tid.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I regeringens förslag till cybersäkerhetslag finns möjlighet att ta ut sanktionsavgifter vid överträdelser. Enligt förslaget kan sanktionsavgiften bestämmas till högst 10 miljoner euro för företag respektive 10 miljoner kronor för offentliga organisationer. Det är en kraftig differens i bötesbelopp som, tillsammans med otydligheten om när sanktioner kan bli aktuella, skapar risk för orimliga skillnader mellan olika organisationsformer. Vi anser att man bör se över sanktionsavgifternas utformning för att säkerställa att de är rimliga, proportionerliga och förutsägbara, särskilt för mindre verksamheter. Vi anser också att lagen missar att harmonisera sanktionsavgifternas storlek mellan cybersäkerhetslagen och säkerhetsskyddslagen, vilket kan skapa ojämlik behandling och osäkerhet. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i denna riktning.
Ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvårdProp. 2025/26:27 · beslutad 3 december 2025
Merkostnader för högre materialstandard – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska göra det möjligt för patienten att betala för merkostnaden när man väljer en högre materialstandard än vad referenspriset medger.
- De menar att en högre materialstandard behövs för att nå bättre kvalitet, estetik och hållbarhet.
Visa vad de skrev
”Det handlar om en högre materialstandard i syfte att nå en bättre kvalitet, estetik och hållbarhet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag anser att regeringen bör göra det möjligt för patienten att betala för merkostnaden för en högre materialstandard än vad referenspriset medger. Det handlar om en högre materialstandard i syfte att nå en bättre kvalitet, estetik och hållbarhet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3825 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Christofer Bergenblock (C).
Tillgången till tandvård – reservation, röstade nej
Vad ville S och C i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att en tandvårdsreform med ett utvecklat högkostnadsskydd kombineras med stöd till glesbygdskommuner och blandade kommuner, och att regeringen snart återkommer med förslag som förbättrar tillgången till tandvård i hela landet.
- De menar att en tandvårdsreform med ett utvecklat högkostnadsskydd måste kombineras med stöd till glesbygdskommuner och blandade kommuner.
Visa vad de skrev
”Vi anser att en tandvårdsreform med utvecklat högkostnadsskydd måste kombineras med stöd till glesbygdskommuner och blandade kommuner.”
- De menar att det är angeläget att regeringen snart återkommer med förslag som förbättrar tillgången till tandvård i hela landet.
Visa vad de skrev
”Det är angeläget att regeringen i närtid återkommer med förslag som förbättrar tillgången till tandvård i hela landet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att en tandvårdsreform med utvecklat högkostnadsskydd måste kombineras med stöd till glesbygdskommuner och blandade kommuner. Därför är det bra att utredningen som ligger till grund för regeringens proposition föreslår ett s.k. kommuntypstillägg. Det är angeläget att regeringen i närtid återkommer med förslag som förbättrar tillgången till tandvård i hela landet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3821 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:3825 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S) och Christofer Bergenblock (C).
Uppföljning och utvärdering av reformen – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger till regeringen att utvärdera och följa upp reformen av tandvårdsstödet inom kort.
- De menar att flera remissinstanser varnar för olika konsekvenser av regeringens förslag.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser varnar för olika konsekvenser av regeringens förslag.”
- De menar att utvärderingen och uppföljningen inte bara ska gälla dem som får det förstärkta tandvårdsstödet, utan även andra grupper.
Visa vad de skrev
”En utvärdering och uppföljning bör innefatta inte bara de som omfattas av det förstärkta tandvårdsstödet utan även andra grupper.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att regeringen bör göra en utvärdering och uppföljning av reformen i närtid. Flera remissinstanser varnar för olika konsekvenser av regeringens förslag. En utvärdering och uppföljning bör innefatta inte bara de som omfattas av det förstärkta tandvårdsstödet utan även andra grupper.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2025/26:3821 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2, 2025/26:3824 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 2 och 2025/26:3825 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Karin Rågsjö (V), Christofer Bergenblock (C) och Nils Seye Larsen (MP).
Regelverket för framtidens el- och gasnätProp. 2025/26:26 · beslutad 26 november 2025
Överföring av underskott – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att avskaffa lagen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet och möjligheten att rulla över underskott till nästa tillsynsperiod, och tillkännager för regeringen att den ska återkomma med förslag.
- De menar att regeringen i vissa fall ensidigt gynnar nätföretagen framför elkonsumenterna.
Visa vad de skrev
”Här ser vi exempelvis oroande tecken på att regeringen i vissa fall gynnar nätföretagen framför elkonsumenterna på ett ensidigt sätt.”
- De menar att om lagen behålls kommer hushållens och företagens nätkostnader att öka kraftigt utan motsvarande nytta.
Visa vad de skrev
”Att behålla den aktuella lagen innebär enligt vår uppfattning att hushållens och företagens nätkostnader kommer att öka kraftigt, utan att motsvarande nytta uppnås.”
- De menar att en stor del av pengarna som tagits ut med stöd av regleringen inte har gått oavkortat till investeringar, utan också till vinster i verksamheten.
Visa vad de skrev
”Därtill vill vi hävda att en stor del av de pengar som tagits ut med stöd av den nuvarande regleringen inte har gått oavkortat till investeringar utan också till vinster i verksamheten.”
- De menar att det behövs ett tydligt fokus på effektiva åtgärder, vilket minskar behovet av ett särskilt investeringsutrymme.
Visa vad de skrev
”Vad som behövs är i stället ett tydligt fokus på effektiva åtgärder, vilket minskar behovet av ett särskilt investeringsutrymme.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi inser att det kan vara nödvändigt att anpassa delar av den svenska lagstiftningen till EU-domstolens uttolkning av EU-rätten på elmarknadsområdet. Samtidigt beklagar vi att regeringen inte tar chansen att reformera det svenska regelverket och anpassa det till det växande moderniseringsbehov som blir alltmer påtagligt när takten i samhällets elektrifiering nu måste öka, inte minst för att det ska vara möjligt att klara klimatomställningen.
Ett högt reformtempo får emellertid inte innebära att vissa aktörer på elmarknaden gynnas på ett otillbörligt sätt framför andra. Här ser vi exempelvis oroande tecken på att regeringen i vissa fall gynnar nätföretagen framför elkonsumenterna på ett ensidigt sätt. Det handlar bl.a. om att regeringen väljer att bibehålla lagen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet, som möjliggör att underskott i förhållande till nätföretags intäktsram under vissa förutsättningar överförs mellan olika tillsynsperioder (s.k. överrullning) och därmed gör det möjligt för dessa företag att ta ut högre nätavgifter. Detta ställningstagande till förmån för den gällande regleringen valde regeringen trots förslag i förarbetena till den nu aktuella propositionen och från flera remissinstanser om att lagen skulle avskaffas.
Att behålla den aktuella lagen innebär enligt vår uppfattning att hushållens och företagens nätkostnader kommer att öka kraftigt, utan att motsvarande nytta uppnås. Vad som behövs är i stället ett tydligt fokus på effektiva åtgärder, vilket minskar behovet av ett särskilt investeringsutrymme. Därtill vill vi hävda att en stor del av de pengar som tagits ut med stöd av den nuvarande regleringen inte har gått oavkortat till investeringar utan också till vinster i verksamheten. Med hänvisning till detta anser vi att lagen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet bör avskaffas och att regeringen därför bör återkomma till riksdagen med ett sådant förslag. Av samma skäl vill vi avskaffa den möjlighet som finns i ellagen att rulla över underskott till den närmast efterföljande tillsynsperioden. Även här vill vi att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3823 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Rickard Nordin (C).
Övriga förslag om elmarknaden – reservation, avstod
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till förslagen om en reformerad elmarknad och uppmanar regeringen att genomföra dem.
- De menar att regleringen av elnätsföretagens intäkter måste göras om i grunden, så att det blir mer lönsamt att satsa på flexibilitetstjänster, smarta elnät, digitalisering och energilagring.
Visa vad de skrev
”Därför anser vi att regleringen av elnätsföretagens intäkter måste reformeras i grunden så att det blir mer lönsamt att investera i flexibilitetstjänster, smarta elnät, digitalisering och energilagring som tillsammans bidrar till att öka kapaciteten i det befintliga nätet.”
- De menar att propositionen låser fast en föråldrad syn där lösningen på kapacitetsbrist är att bygga mer ledning, vilket är dyrt och tar tid.
Visa vad de skrev
”Vi menar att propositionen cementerar en föråldrad syn på elnätet där den primära lösningen på kapacitetsbrist är att bygga mer fysisk ledning, vilket är både kostnadskrävande och tidsödande.”
- De menar att regeringen bör ge Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ta fram riktlinjer för obligatoriska samhällsekonomiska analyser innan nya transmissionsledningar byggs.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör enligt vår uppfattning därför ge i uppdrag åt Energimarknadsinspektionen att utfärda riktlinjer för obligatoriska samhällsekonomiska analyser inför att nya transmissionsledningar ska byggas.”
- De menar att konsumentskyddet bör stärkas samtidigt, så att hushåll och företag inte drabbas av oskäliga höjningar av nätavgifterna.
Visa vad de skrev
”I det läget är det viktigt att konsumentskyddet stärks parallellt så att hushåll och företag inte drabbas av oskäliga nätavgiftshöjningar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det hade varit ett gyllene tillfälle för regeringen att inom ramen för detta ärende ta chansen att inleda en både nödvändig och efterlängtad reform av den svenska elmarknaden.
Anpassning av vissa skatte- och avgiftsnedsättningar till EU:s regler om statsstödProp. 2025/26:24 · beslutad 26 november 2025
Administration och stödnivåer – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med förslag som inte riskerar att öka den administrativa bördan för små och växande företag och som säkerställer att stöden fortsätter att vara kraftfulla verktyg för sysselsättning och regional utveckling.
- De menar att förslagen ökar företagens administrativa kostnader och fördröjer kostnadslättnader för arbetsgivarna, vilket skadar företagens likviditet.
Visa vad de skrev
”Förslagen kommer att leda till att företagens administrativa kostnader ökar och en fördröjning av avsedda kostnadslättnader för arbetsgivarna, vilket skadar företagens likviditet.”
- De menar att kostnaderna i stället bör sänkas direkt och automatiskt, eftersom företagen behöver likviditet för att utveckla verksamheten och anställa fler.
Visa vad de skrev
”I stället bör kostnaderna sänkas direkt och automatiskt för företagen eftersom de behöver viss likviditet för att klara av att utveckla sin verksamhet och kunna anställa fler.”
- De menar att anpassningen av det regionala avdraget från socialavgifter riskerar att ge lägre stödnivåer eller mer komplicerade ansökningar.
Visa vad de skrev
”När det gäller det regionala avdraget från socialavgifter riskerar anpassningen att leda till lägre stödnivåer eller mer komplicerade ansökningsförfaranden.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen bör återkomma med förslag som inte riskerar att öka den administrativa bördan för små och växande företag och förslag som säkerställer att stöden även efter anpassningen fortsätter att vara kraftfulla verktyg för sysselsättning och regional utveckling. Förslagen kommer att leda till att företagens administrativa kostnader ökar och en fördröjning av avsedda kostnadslättnader för arbetsgivarna, vilket skadar företagens likviditet. I stället bör kostnaderna sänkas direkt och automatiskt för företagen eftersom de behöver viss likviditet för att klara av att utveckla sin verksamhet och kunna anställa fler. När det gäller det regionala avdraget från socialavgifter riskerar anpassningen att leda till lägre stödnivåer eller mer komplicerade ansökningsförfaranden.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3822 av Martina Johansson m.fl. (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders W Jonsson (C).
Anpassningar av ränteavdragsreglerna till EU-rättenProp. 2025/26:20 · beslutad 19 november 2025
Administrativ börda för företagen – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen bör återkomma med förslag som säkerställer att de nya reglerna om ränteavdrag inte leder till en oproportionerlig administrativ börda för företagen.
- De menar att regeringens förslag riskerar att öka den administrativa belastningen betydligt, särskilt för små och medelstora företag.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag riskerar att leda till en betydande ökning av den administrativa belastningen för särskilt små och medelstora företag.”
- De menar att företag kommer att behöva upprätta omfattande dokumentation för att visa att ett internt lån inte är ett konstlat upplägg, och att det behöver definieras vad konstlade upplägg är.
Visa vad de skrev
”För att kunna visa att ett internt lån inte utgör ett konstlat upplägg kommer företag att behöva upprätta en omfattande dokumentation. Vidare kommer betydelsen av konstlade upplägg att behöva definieras.”
- De menar att de nya reglerna kan överlappa befintliga generella regler och därför riskera dubbla prövningar.
Visa vad de skrev
”De nya reglerna kan också överlappa befintliga generella regler, vilket riskerar att skapa dubbla prövningar.”
- De menar att regelverket kan göra det mindre förutsägbart för internationella investeringar.
Visa vad de skrev
”Regelverket kan vidare leda till försämrad förutsägbarhet för internationella investeringar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag riskerar att leda till en betydande ökning av den administrativa belastningen för särskilt små och medelstora företag. För att kunna visa att ett internt lån inte utgör ett konstlat upplägg kommer företag att behöva upprätta en omfattande dokumentation. Vidare kommer betydelsen av konstlade upplägg att behöva definieras. De nya reglerna kan också överlappa befintliga generella regler, vilket riskerar att skapa dubbla prövningar. Regelverket kan vidare leda till försämrad förutsägbarhet för internationella investeringar. Jag föreslår därför att riksdagen tillkännager för regeringen att den bör återkomma med förslag som säkerställer att de nya reglerna om ränteavdrag inte leder till en oproportionerlig administrativ börda för företagen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3818 av Anders Ådahl m.fl. (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C).
Skarpare verktyg till Inspektionen för vård och omsorgProp. 2025/26:15 · beslutad 19 november 2025
Sanktionsavgift för anmälningspliktig verksamhet – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen utreder möjligheten att ta ut sanktionsavgift även för anmälningspliktiga verksamheter inom kommun och stat.
- De menar att vården och omsorgen ska hålla hög kvalitet och att kraven ska följas oavsett om verksamheten drivs i offentlig eller privat regi.
Visa vad de skrev
”Enligt min mening är det självklart att vården och omsorgen i verksamheterna är av hög kvalitet, oavsett om de bedrivs i offentlig eller i privat regi, och att kraven på verksamheterna efterlevs oavsett utförare.”
- De menar att det är en orimlig ordning att kommunernas och Sis verksamhet inte är tillståndspliktig och därför inte omfattas av förslagen om sanktionsavgifter.
Visa vad de skrev
”Den verksamhet som kommunerna och Sis bedriver är inte tillståndspliktig, varför förslagen om sanktionsavgifter vid tillståndspliktig verksamhet inte omfattar dessa verksamheter. Det är enligt min mening en orimlig ordning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag anser att regeringen bör utreda möjligheten att ta ut sanktionsavgift även för anmälningspliktiga verksamheter inom kommun och stat. Enligt min mening är det självklart att vården och omsorgen i verksamheterna är av hög kvalitet, oavsett om de bedrivs i offentlig eller i privat regi, och att kraven på verksamheterna efterlevs oavsett utförare. Den verksamhet som kommunerna och Sis bedriver är inte tillståndspliktig, varför förslagen om sanktionsavgifter vid tillståndspliktig verksamhet inte omfattar dessa verksamheter. Det är enligt min mening en orimlig ordning.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:1964 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders W Jonsson (C).
Registerkontroll mot misstankeregistret – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ser över frågan om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder också ska omfatta misstankeregistret.
- De menar att personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder i dag bara kontrolleras mot belastningsregistret, medan vissa boenden för barn också kontrollerar mot misstankeregistret.
Visa vad de skrev
”Registerkontroll mot både belastningsregistret och misstankeregistret kan i dag göras av personal vid vissa boenden som tar emot barn, men för registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder krävs endast kontroll mot belastningsregistret.”
- De menar, i likhet med en remissinstans, att lagen om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder också ska omfatta utdrag ur misstankeregistret.
Visa vad de skrev
”Jag anser, i likhet med en remissinstans, att lagen om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder också ska omfatta utdrag ur misstankeregistret.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag anser att regeringen bör se över frågan om att registerkontroll ska inkludera kontroll mot både belastningsregistret och misstankeregistret. Registerkontroll mot både belastningsregistret och misstankeregistret kan i dag göras av personal vid vissa boenden som tar emot barn, men för registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder krävs endast kontroll mot belastningsregistret. Jag anser, i likhet med en remissinstans, att lagen om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder också ska omfatta utdrag ur misstankeregistret.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:1964 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 2.
Återkommande registerkontroll – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och C i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen bör se över frågan om att införa återkommande registerkontroller.
- De menar att det inte räcker med registerkontroll bara vid anställning eller när ny personal anlitas.
Visa vad de skrev
”Det gäller dock bara vid anställning eller när ny personal anlitas, vilket vi anser är otillräckligt.”
- De vill införa regelbundna, återkommande kontroller under pågående anställning eller uppdrag för att skydda särskilt utsatta grupper.
Visa vad de skrev
”Vi vill införa regelbundna, återkommande kontroller under pågående anställning eller vid uppdrag i verksamheterna för att skydda särskilt utsatta grupper.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att regeringen bör se över frågan om att införa återkommande registerkontroller. Förslaget innebär en förstärkt registerkontroll av anställda och annan personal. Det gäller dock bara vid anställning eller när ny personal anlitas, vilket vi anser är otillräckligt. Vi vill införa regelbundna, återkommande kontroller under pågående anställning eller vid uppdrag i verksamheterna för att skydda särskilt utsatta grupper.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:1964 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Agneta Nilsson (S) och Anders W Jonsson (C).
En tydlig beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvarProp. 2025/26:6 · beslutad 5 november 2025
En tydlig beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvar – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till regeringens förslag om beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet, men säger nej till att regeringen på egen hand får besluta om en begränsad svensk väpnad trupp för att skydda angelägna svenska intressen utan att riksdagen informeras eller får besluta.
- De menar att det är oklart vad som avses med uttrycket ”angelägna svenska intressen” när regeringen själv ska få besluta om en begränsad svensk väpnad trupp för att skydda sådana intressen.
Visa vad de skrev
”Till detta hör att det är oklart vad som avses med uttrycket ”angelägna svenska intressen” när det gäller regeringens förslag om att på egen hand få besluta om en begränsad svensk väpnad trupp för att skydda sådana intressen.”
- De menar att det finns risk för betydande godtycklighet om regeringen kan vidta så långtgående åtgärder för en viss tidsperiod utan att informera riksdagen eller låta riksdagen fatta beslut genom snabbprocess.
Visa vad de skrev
”Jag menar att det finns risk för en betydande godtycklighet om regeringen kan vidta så långtgående åtgärder för en viss tidsperiod utan att vare sig informera riksdagen eller låta riksdagen fatta beslut genom snabbprocess.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Sveriges Natomedlemskap medför behov av ändrad lagstiftning för att vi som allierade ska kunna fullgöra våra åtaganden. Regeringens förslag ger dock upphov till en rad principiella frågeställningar. Till detta hör att det är oklart vad som avses med uttrycket ”angelägna svenska intressen” när det gäller regeringens förslag om att på egen hand få besluta om en begränsad svensk väpnad trupp för att skydda sådana intressen. Jag menar att det finns risk för en betydande godtycklighet om regeringen kan vidta så långtgående åtgärder för en viss tidsperiod utan att vare sig informera riksdagen eller låta riksdagen fatta beslut genom snabbprocess.
Jag anser därför att riksdagen bör avslå regeringens lagförslag såvitt avser 1 § tredje stycket lagen om operativt militärt stöd.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2020:782) om operativt militärt stöd med den ändringen att 1 § tredje stycket ska utgå,
2. lag om ändring i skyddslagen (2010:305).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:6 punkt 2 och motion 2025/26:275 av Mikael Larsson och Kerstin Lundgren (båda C) yrkande 1, bifaller delvis proposition 2025/26:6 punkt 1 och avslår motion 2025/26:358 av Emma Berginger m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Mikael Larsson (C).
Framtida utformning av lagstiftningen – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att på egen hand få sända svensk väpnad trupp och ja till att regeringen återkommer med förslag som begränsar mandatet att sätta in svenska styrkor till situationer där ett snabbt riksdagsbeslut inte är möjligt, till högst 60 dagar och med riksdagens godkännande inom 14 dagar.
- De menar att det finns goda skäl att se över även övriga delar i regeringens lagförslag.
Visa vad de skrev
”Jag menar att det finns goda skäl att se över även övriga delar i regeringens lagförslag.”
- De menar att riksdagen bör avslå regeringens förslag om att regeringen på egen hand ska få sända svensk väpnad trupp för att skydda angelägna svenska intressen.
Visa vad de skrev
”Jag har tidigare framfört att riksdagen bör avslå regeringens förslag såvitt avser mandatet att på egen hand få sända svensk väpnad trupp för att skydda angelägna svenska intressen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag har tidigare framfört att riksdagen bör avslå regeringens förslag såvitt avser mandatet att på egen hand få sända svensk väpnad trupp för att skydda angelägna svenska intressen. Jag menar att det finns goda skäl att se över även övriga delar i regeringens lagförslag. Jag anser därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till ändringar som innebär att regeringen endast ska ha mandat att sätta in svenska styrkor när ett riksdagsbeslut genom snabbprocess inte är möjligt, att ett mandat för regeringen att sätta in svenska styrkor ska tidsbegränsas till högst 60 dagar och att regeringens beslut om insättning av svenska styrkor i sådana fall ska godkännas av riksdagen senast 14 dagar efter regeringens beslut.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage detta för regeringen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att självförsörjningen av biodrivmedel ska gynnas genom att så konkurrenskraftigt som möjligt upphandla en omfattande beredskapsproduktion av inhemskt biobränsle som skapar en inhemsk produktionsbas, och där det finns incitament och krav på att denna upphandlade produktion säljs billigt i Sverige, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att laddinfrastrukturen bör byggas ut med incitament för hem, bostadsrättsföreningar och arbetsplatser, på parkeringsplatser och på vägar och farleder, samt att regelverken för bidrag och installation bör ses över – knutpunkter på landsbygden, som bemannade mackar och lanthandlare, bör ges möjlighet att bli snabbladdpunkter samtidigt som ideella föreningar med svag ekonomi, som bygdegårdar eller kyrkor, måste kunna undantas från krav på laddpunkter där det blir ekonomiskt orimligt – och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ”rätt till laddning” ska införas i anslutning till privatägda lägenheter med möjlighet att installera laddstolpe på egen bekostnad med mål om att minst 150 000 offentliga laddpunkter upprättas till 2030 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla bör ges möjlighet att vara med och spara på såväl elräkningen som klimatet, genom att energibesparingar inkluderas i ett utvidgat grönt avdrag samt genom införandet av klimatkrediter, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett mål om att inga permanenthus värms upp med enbart direktverkande el eller olja efter år 2026 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med heltäckande konsekvensanalyser och ett kostnadseffektivt styrmedel för Sveriges framtida elförsörjning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att elproduktionen byggs ut förenligt med Sveriges energipolitiska mål i syfte att också stärka Sveriges motståndskraft i ett nytt säkerhetsläge och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att efterfrågan på el tillgodoses enligt den tidslinje efter vilken den gröna industrin byggs ut i Sverige, med målet att Sverige ska bli världsledande i klimatomställningen, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenskt elsystem ska vara robust och motståndskraftigt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenska elpriser ska hållas låga i syfte att fortsatt möjliggöra konkurrenskraftiga affärsmodeller och billig hushållsel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att så snabbt som möjligt stärka energisystemet, genom att bygga ut elproduktion i södra Sverige och öka överföringskapaciteten inom landet, så att Sveriges elprisområden helt kan avskaffas och ett gemensamt konkurrenskraftigt elpris tryggas i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska fokusera på möjliggörande lagstiftning, t.ex. acceptansfrågor och tillståndsprocesser, i syfte att påskynda utbyggnadstakten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att fullt ut regionalisera fastighetsskatten på elproducerande fastigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar ska verka för att alla produkter inom EU förses med en klimatdeklaration som gör att konsumenter kan jämföra klimatutsläpp och energibesparingar, med vissa undantag för småföretag, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att återinföra sänkt moms för reparationer och att införa ett rutavdrag för reparationer för att göra återbruk mer gångbart och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga möjligheten att finansiera anslutningar till stora fossilfria produktionskällor av el till elnätet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att anpassa transmissionsnätet i förväg till snabbt utökad storskalig produktion av el på många platser, inklusive planerade vindkraftsparker, och kraftigt ökad överföringskapacitet mellan olika elområden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att tillsätta en kriskommission för ny kraft, med uppdrag att se över lagstiftning och tillståndsprocesser och korta handläggning till maximalt två år, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning i syfte att ta fram förslag på en reformerad miljöbalk, som bättre balanserar hänsyn till såväl miljö som klimat, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att, likt Danmark, införa villkorade tillstånd från Försvarsmakten, där Försvarsmakten redogör för vad som krävs för ett godkännande, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att miljöbalken ska reformeras i grunden till en klimat- och miljöbalk med tydligare ramar och avgränsningar för snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flytta över ansvaret för miljöprövningar från länsstyrelserna till mark- och miljödomstolarna eller annan ny tillståndsmyndighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tidsgränser för handläggningstider för miljötillstånd ska införas inklusive sanktioner vid förseningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur ersättningarna för intrång vid byggnation av elnät kan höjas, för att kompensera för de förluster som markägaren gör, i syfte att öka acceptansen för nya elnät och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla kärnkraftsaktörer själva ska bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring, vilket kräver ökade avsättningar för avfallshantering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kärnkraften inte ska subventioneras vid vare sig byggnation, drift eller avveckling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra förslagen i SOU 2021:67 som rör införandet av en biopremie för användande av biodiesel i jord- och skogsbruk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra förslagen i SOU 2021:67 som rör införandet av en klimatbonus för större jordbruks- och skogsmaskiner som går på el eller gas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra förslagen i SOU 2021:67 som syftar till att skapa ett likvärdigt eller mer gynnsamt klimatneutralt jordbruksavdrag omvandlat från dagens dieselskattenedsättning för jordbruk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar med kommissionen bör verka för att biogas garanteras långsiktig skattefrihet samtidigt som stödet till biogasproduktion byggs ut kraftigt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snabbladdning för fordon ska erbjudas på Trafikverkets alla rastplatser runt om i landet, så att externa leverantörer snabbt kan bygga ut laddinfrastrukturen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att cykeltrafikens roll i transportplaneringen bör uppvärderas genom att cykel klassificeras som ett nationellt transportslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör matcha utbyggnaden av stora gröna industrier med förstärkt infrastruktur och underlätta kommunernas långsiktiga finansiering av matchande samhällsinsatser som skolor och vårdinrättningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snabbt bör bidra till kompetensförsörjningen genom att överväga utbyggnad av yrkesvux, yrkeshögskoleplatser och platser inom vidareutbildningarna i bristyrken i omställningsstudiestödet samt genom arbetskraftsinvandring, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar ska verka för att EU ETS snarast kopplas ihop med andra utsläppsmarknader i världen för att skapa ett globalt pris på koldioxid och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i EU-förhandlingar ska föreslå att det införs en mekanism, exempelvis genom upprättandet av en handelsplats, som ökar ersättningen för koldioxidinfångning till dess att Sverige når nettonollutsläpp, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det skyndsamt bör skapas hållbara och långsiktiga lösningar både globalt och på EU-nivå för att trygga framtiden för klimatflyktingar, i och med att antalet människor i världen som drabbas av klimatförändringar kommer att öka, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att länder, ledare och personer som bryter mot internationell rätt genom att med berått mod ha orsakat miljöskada i katastrofal skala ska kunna åtalas enligt brottsrubriceringen ekocid och ställas inför rätta enligt internationell rätt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att kommissionen presenterar en mekanism, likt demokratilåset, så att de medlemsländer som inte gör sin del av klimatarbetet får sin EU-finansiering indragen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande förhandlingar ska se till att klimatmålet till 2040 innebär att utsläppen i EU ska minska med minst 95 procent till 2040 jämfört med 1990 års utsläpp och att det införs nationella, tekniska kolsänkemål för alla EU:s medlemsländer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar ska verka för att livsmedelsmärkningen ”bäst före” ändras till ”minst hållbar till” samt se över användningen av bästföredatum så att de inte missbrukas, för att minska matsvinnet, och att ursprungsmärkning bör införas i hela EU, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar ska säkerställa utfasningen av samtliga fossila bränslen och införa ett förbud mot all användning av fossila bränslen för energiproduktion från 2035 samt öka takten på utfasningen av fossila material och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att stärka kundkraften och koldioxidtransparensen, exempelvis genom att justera systemet med ursprungsgarantier så att de redovisas året om, timme för timme, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar ska verka för att förbjuda fossil reklam i EU och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande förhandlingar av EU-budgeten ska arbeta för en dubblerad budget för EU:s energisamarbete för att möjliggöra utbyggnad av det europeiska elnätet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande förhandlingar ska utöva påverkan för att bygga ut järnvägsinfrastrukturen i EU, stärka kapaciteten och bygga bort flaskhalsar för att kunna hantera ökade godsflöden och se fler tåglinjer mellan Sverige och övriga Europa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande förhandlingar ska arbeta för att få regler på plats som gör det enklare att boka tågresor mellan olika EU-länder och stärker resenärernas rättigheter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar ska verka för att alla laddoperatörer inom EU ska erbjudas enkla betalningslösningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vara drivande för att en större del av EU:s infrastruktursatsningar går till att säkerställa god mobilitet i glesbefolkade områden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar om EU:s fiskepolitik ska säkerställa tillräckliga regler så att all fisk i Östersjön ska vara säker för alla människor att äta och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att EU-kommissionen lägger fram ett Östersjöpaket för att hantera problemen med övergödning, överfiske, nedskräpning och giftiga kemikalier samt att förvaltningsplanen för Östersjön görs om från grunden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar om EU:s fiskepolitik ska verka för att begränsa det storskaliga industrifisket i Östersjön genom att stoppa bottentrålning och tillfälligt stoppa dess fångster och bifångster av strömming, sill och torsk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska uppmuntra kommissionen att lägga fram förslag som syftar till att EU har en tydlig strategi för att motverka och samla in spökfiskande redskap som lämnats kvar i haven, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenskt jordbruks konkurrenskraft och bidrag till självförsörjning av livsmedel inom EU ska stärkas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande översyn av jordbrukspolitiken och i andra relevanta lagstiftningar ska säkerställa att EU:s jordbruks konkurrenskraft i världen ska förstärkas, bl.a. genom att rensa i regelfloran för lantbrukare, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i kommande översyn av den gemensamma jordbrukspolitiken se till att en större andel av EU:s jordbruksbudget ska gå till att ersätta miljö- och klimatfrämjande åtgärder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom översyn av befintlig lagstiftning och inom ramen för ny lagstiftning ska verka för att EU höjer sina miljö- och djurskyddskrav för att motsvara standarden i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska påverka så att EU blir en drivande kraft för att få till ett globalt avtal för mer ansvarsfull antibiotikaanvändning, i syfte att bekämpa den ökande antibiotikaresistensen, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att EU ska ligga i framkant när det kommer till livsmedelsinnovation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utöva påverkan så att EU höjer ambitionerna för rent och säkert dricksvatten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandling om kommande relevant lagstiftning ska säkerställa att svensk skogspolitik fortsatt ska utformas i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande förhandlingar ska verka för att öka kompensationen till skogs- och markägare som vill bidra till ökad klimat- och miljönytta samt biologisk mångfald, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utrymmet för nationell och regional anpassning av EU-regler som berör skogen ska öka och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska vara pådrivande för att EU-kommissionen ska ta fram en handlingsplan för bioekonomi som tydliggör och värderar skogens roll för att skapa viktig råvara som möjliggör klimatomställningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera val- och valsedelssystemet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera nämndemannasystemet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka förbudet mot utländsk partifinansiering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av skärpt insyn i partifinansieringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett lobbyregister och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtroendevalda som utsätts för hot, hat och trakasserier måste få bättre och effektivare stöd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att förtroendevalda måste få bättre möjligheter att kombinera förtroendeuppdrag med arbete och familjeliv och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkta möjligheter till ansvarsutkrävande i den svenska förvaltningsmodellen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka skyddet av enskildas personuppgifter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en förstärkt medborgerlig kontroll av hanteringen av persondata och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det måste bli möjligt att frånta medlemsstater i EU som inte lever upp till de europarättsliga kraven på demokrati, mänskliga rättigheter och antikorruption EU-medel och beslutsrätt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett nationellt centrum för undersökande journalistik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökat stöd till utsatta journalister och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökat stöd till medierna för att hantera säkerhetsfrågor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödet till trossamfunden för säkerhetsåtgärder skyndsamt behöver stärkas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en interreligiös utbildning för religiösa ledare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken bör framgå av regeringsformen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge svenskt teckenspråk status som minoritetsspråk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att erkänna älvdalskan som minoritets- eller landsdelsspråk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar ska säkerställa utfasningen av samtliga fossila bränslen och införa ett förbud för all användning av fossila bränslen för energiproduktion från 2035 samt öka takten på utfasningen av fossila material, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige omedelbart ska stoppa all import av fossila bränslen från Ryssland och andra diktaturer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för ett skyndsamt totalstopp av import av fossila bränslen från Ryssland i hela EU och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda fossil reklam i såväl Sverige som EU och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett avskaffande av internationella handelshinder för klimatsmarta varor och tjänster i enlighet med WTO:s artikel 20 i syfte att främja spridningen av klimatvänlig teknik och klimatvänliga varor över gränserna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU:s system för utsläppshandel ska utökas till att även ge tredjeländer möjligheten att ansluta sig och bilda s.k. klimatklubbar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för svensk klimatsmart export genom att införa de mål för export av klimatsmart teknologi som beslutades av Miljömålsberedningen liksom mål för konsumtionsbaserade utsläpp så att Sveriges globala klimatavtryck ska vara nettonegativt senast 2045 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att alla produkter på EU:s inre marknad ska klimatmärkas för att styra mer hållbar konsumtion samtidigt som Sverige går före och inför klimatmärkning nationellt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande förhandlingar ska se till att klimatmålet till 2040 innebär att utsläppen i EU ska minska med minst 95 procent till 2040, utan flexibiliteter, jämfört med 1990 års utsläpp och att det införs nationella, tekniska, kolsänkemål för alla EU:s medlemsländer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att kommissionen presenterar en mekanism, likt demokratilåset, så att de medlemsländer som inte gör sin del av klimatarbetet får sin EU-finansiering indragen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara pådrivande på EU-nivå för att EU ska börja tillåta internationella transporter av koldioxid från avskiljningsanläggningar till lagringsplatser med hjälp av flera olika sorters transportslag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att bioenergi från hållbara källor ses som en viktig lösning i övergången till ett mer hållbart samhälle på både kort och lång sikt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reduktionsplikten skyndsamt ska revideras så att bioenergi från hållbara källor inte trängs ut vid ökad elanvändning utan används kompletterande för att uppnå större utsläppsminskningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för införandet av en prissättning av minusutsläpp på EU-nivå och undersöka möjligheterna att införa ett bonussystem för minusutsläpp inom EU ETS och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att LULUCF bör justeras så att även tekniska koldioxidupptag (CCS och bio-CCS) betraktas som negativa utsläpp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ge producenter av biokol stöd för de minusutsläpp som de ger upphov till och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör arbeta aktivt för att EU-kommissionens lagstiftningsprocess avseende CCS, CCU och bio-CCS ska påskyndas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett nationellt mål för minusutsläpp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta dubbla anspråk avseende minusutsläpp på samma sätt som traditionella utsläppsminskningar samt införa ett mål för andel privat finansiering av CCS-verksamheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av den nationella klimatanpassningsstrategin och säkerställa tillräckliga resurser för att skapa en tydligare ansvarsfördelning mellan styrnivåerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att införa en klimatanpassningsfond på EU-nivå som kan finansieras genom intäkterna från koldioxidjusteringsmekanismen (CBAM) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör genomföras en översyn av möjliga nya finansieringsmodeller för kommunernas klimatanpassningsarbete både på kort och på lång sikt samt om att utveckla kunskapsutbytet genom stärkt myndighetssamordning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en inkludering av klimatanpassning i det befintliga klimatpolitiska ramverket och i klimatlagen för att också beräkna behoven av klimatanpassningsåtgärder och därmed säkerställa tillräckliga resurser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett införande av en avgift på offentligt vatten som kan finansiera klimatanpassningsåtgärder och modernisering av Sveriges va-infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att totalförsvarets krisberedskap även bör omfatta klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att klimatanpassning förs in i Sveriges livsmedelsstrategi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för SMHI att genomföra bättre långsiktiga prognoser över klimatförändringarnas konsekvenser i Sverige genom att överväga en höjning av anslaget till SMHI och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för översyn av långsiktiga finansierings- och ansvarsmodeller i klimatarbetet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Naturvårdsverket och Energimyndigheten i uppdrag att ta fram riktlinjer för företag som vill beräkna sina utsläpp av växthusgaser, inklusive indirekta utsläpp, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att följa upp efterlevnaden av de nyligen införda kraven om att alla fordon som staten, regionerna och kommunerna köper in eller leasar ska vara miljöbilar eller framdrivas av förnybara bränslen från 2026, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett lägsta golv för miljö- och klimatkrav för all statlig upphandling ska införas samt om att se över införandet av ett mål för att öka andelen upphandlingar som bidrar till efterlevnaden av miljö- och klimatmålen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att offentliga aktörer går före och bygger resurseffektivt samt premierar ny och innovativ teknik i upphandlingsförfaranden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten för det offentliga att gå före och upphandla samma mängd biojet som krävs för de flygningar som genomförs av statsflyget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentlig upphandling i större utsträckning bör betraktas som ett effektivt och kraftfullt verktyg för en cirkulär omställning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ökande etappmål samt skattebaser som ökar andelen upphandlingar som ställer skarpa krav på cirkularitet och resurseffektivitet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en digital plattform för samverkan och kunskapsutbyte mellan inköpare, upphandlare och leverantörer inom grön upphandling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en översyn av kraven i ekodesigndirektivet samt att bredda lagstiftningen till att omfatta fler produktgrupper och att snabbare fasa ut de mest energikrävande produkterna i kategori G samt främja mer energieffektiv och klimatsmart teknik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra den befintliga effektreserven mer klimatvänlig genom att ersätta den fossila oljan med fossilfria alternativ och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta den befintliga effektreserven med en ny teknikneutral mekanism som prissätter och ersätter extra effekt och som flexibelt kan bidra i bristlägen för att kapa pristopparna för att också införa en effektreserv som är förenlig med EU-rätten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett införande av en skrotningspremie för kvarvarande oljepannor i syfte att minska de fossila utsläppen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten till kortare avskrivningstider för miljö- och klimatsmarta investeringar i syfte att stärka marknadsmekanismerna i miljöpolitiken genom ett utökat producentansvar och avgiftsfinansierade fonder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör tillsätta en tillståndsberedning vars syfte liknar Försvarsberedningen och som ska jobba nära statsråd och expertmyndigheter för att under maximalt ett år lösa ut de största problemen som kvarstår med långdragna och ineffektiva tillståndsprocesser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att miljöbalken ska reformeras i grunden till en klimat- och miljöbalk med tydligare ramar och avgränsningar för snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flytta över ansvaret för miljöprövningar från länsstyrelserna till mark- och miljödomstolarna eller annan ny tillståndsmyndighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tidsgränser för handläggningstider för miljötillstånd ska införas inklusive sanktioner vid förseningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att bredda Industriklivet till att även omfatta initiativ med fokus på koldioxidanvändning (CCU) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en klimatdeklaration för fordon bör utgå från verklig förbrukning baserad på de data som genereras genom EU-kommissionens förordning (EU) 2021/392 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att underlätta bildelning genom att införa en enhetlig definition av bilpooler och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av trängselskatten i syfte att ta fram förslag på hur trängselskatten för miljöbilar kan sänkas, eller helst halveras, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör införa styrmedel för att bromsa den utsläppsökning som nu sker inom transportsektorn och säkerställa efterlevnaden av transportsektorns utsläppsminskningsmål till 2030, vilka bör inkludera ett brett spektrum av resultatinriktade lösningar för att främja ökad användning av klimateffektiva biodrivmedel, utökad elektrifiering och mer effektiva transportlösningar, samt se över möjligheten att införa en energideklaration på personbilar vid nybilsförsäljning som är tydlig och jämförbar samt klargör livscykelperspektivet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör överväga att sänka momsen på biobränslen till den lägsta nivån och med det höja reduktionsplikten så att utsläppen från transportsektorn minskar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka utbudet av svenskt biodrivmedel genom att skapa en omfattande strategisk reserv av biobränsle som är producerad av svensk råvara, motsvarande hälften av dagens dieselkonsumtion, och staten bör i nästa steg upphandla och ställa krav på att den säljs billigt vid pump, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ny reduktionsplikt som syftar till att sänka utsläppen i transportsektorn samtidigt som drivmedelspriset hålls nere och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att sänka reduktionspliktsavgiften för de aktörer som inte uppnår den föreskrivna inblandningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att ta bort koldioxidskatten för biobränslen inom reduktionsplikten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att påskynda omställningen av fordonsflottan till med hållbar framdrift genom att presentera förslag om en bilbonus på 50 000 kronor för elbilar, elhybrider eller gasbilar, och förslaget ska även gälla begagnade miljöbilar till en kostnad om max 400 000 kronor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga införandet av miljöleasing som ger möjlighet att leasa en begagnad eller ny elbil, laddhybrid eller gasbil och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en grön skatteåterbäring till alla medborgare för att kompensera för höjda drivmedelspriser i samband med klimatomställningen, och återbäringen ska dubbleras på landsbygden där kollektivtrafiken är mer begränsad och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bedriva påverkan i EU för att säkerställa att drivmedel beskattas utifrån energiinnehåll i stället för volym och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra statsstödsreglerna så att det är möjligt att sänka skatten på biodrivmedel inom ramen för reduktionsplikten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att tillsätta en utredning av hur fordonsskatten för personbilar som differentieras efter koldioxidutsläpp och transporteffektivitet kan göra sig gällande också för tunga fordon, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att slopa energiskatten på kollektivtrafik, exempelvis båtar och bussar, som går på el, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra Bioekonomiutredningens förslag om att införa en biopremie som utjämnar prisskillnaderna mellan fossil diesel och förnybara alternativ, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att inkludera koldioxidutsläpp från inrikesflyg i etappmålet för inrikes transporter till 2030 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att öka satsningarna på det strategiska innovationsprogrammet för flyg (Innovair) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga möjliga rutter för regionalt flyg på el i syfte att påskynda övergången till ett hållbart, fossilfritt och mer energieffektivt flyg samt till elektrifiering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara pådrivande för att höginblandade biodrivmedel ska få permanent skattebefrielse och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att ta fram riktlinjer som stipulerar att 50 procent av utsläppen från fartyg på internationell resa som anlöpt eller avgått från svensk hamn bör inkluderas i Sveriges långsiktiga territoriella klimatmål om att nå nettonollutsläpp inom svenskt territorium senast 2045 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa miljözoner för sjöfarten för att öka användningen av landström för att minska koldioxidutsläppen när fartyg ligger i hamn, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att införa en breddad klimatpremie som också omfattar arbetsmaskiner som kan drivas av hållbara bränslen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa nationella mål för täthet av laddpunkter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att publika laddstationer som erhåller statligt stöd måste möjliggöra betalning via roaming, och för privata såväl som för publika som erhåller stöd krävs öppna gränssnitt samt beredskap för V2X, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påskynda genomförandet av den vätgasstrategi som regeringen gett Energimyndigheten i uppdrag att ta fram för att säkerställa vätgasens potential att bidra till samhällsekonomiska fördelar såsom utsläppsminskningar såväl som att möjliggöra ett fossilfritt energisystem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förnybartdirektivet bör justeras så att spårbarhetskravet även inkluderar aktörer som tillhandahåller fossila bränslen så att det ställs likvärdiga krav på de som tillhandahåller såväl fossilt som förnybart bränsle, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beredskapslagring av fossilfria drivmedel under 90 dagar bör tas fram för att komplettera drivmedelslagring av fossila drivmedel för att stärka motståndskraften och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den nya intäktsregleringen ska driva mot en stärkt överföringskapacitet i syfte att möta den ökande efterfrågan på el och fokusera på smarta elnät, ökad användarflexibilitet, energieffektivisering och energilagring, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa planeringsmål även för 2030 och 2035 för ny elproduktion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det nya mål för energieffektivisering som ska tas fram bör ta fasta på den enorma potential för lönsam energieffektivisering som Energimyndigheten visat på, och målet ska också kopplas till relevanta och effektiva styrmedel för effektivare nyttjande av både energi och effekt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU bör anta ett energieffektiviseringsmål om 50 procent effektivare energianvändning till 2030 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att stärka kundkraften och koldioxidtransparensen, exempelvis genom att justera systemet med ursprungsgarantierna så att de redovisas året om, timme för timme, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan som undersöker behovet av mellan- och långsiktig energilagring samt ser över behovet av ersättningsmodeller för handel med stödtjänster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett nytt uppdrag för att ta fram villkorade tillstånd bör tas fram för att stärka samexistensen mellan försvarets intressen och övriga samhällsintressen inklusive energiförsörjningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdatera regelverken kring samhällskritisk infrastruktur till att inkludera även förnybara kraftslags behov och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka transparensen i köerna för anslutning till stamnät och regionnät för både producenter och konsumenter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av ellagen och elnätsregleringen för att underlätta investeringar i smart teknik och för att bereda vägen för nya affärsmodeller såsom införande av timmätning för kunder i det svenska elsystemet senast 2026 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att bygga ut anslutningspunkter i stamnätet till all fossilfri elproduktion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnät ska kunna projektera nätutbyggnaden till privata aktörer som kan bygga ut elnäten i en snabbare takt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa bättre förutsättningar för regional samplanering av nätinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elnätsinfrastrukturen bör byggas ut på ett sätt som minimerar behovet av markintrång samt att kravet på att använda marksnål teknik när det är möjligt bör skärpas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra undantag från krav på koncession inom redan miljöprövat verksamhetsområde som kan möjliggöra en snabbare elnätsutbyggnad och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med heltäckande konsekvensanalyser och ett kostnadseffektivt styrmedel för Sveriges framtida elförsörjning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att elproduktionen byggs ut förenligt med Sveriges energipolitiska mål i syfte att också stärka Sveriges motståndskraft i ett nytt säkerhetsläge och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att efterfrågan på el tillgodoses enligt den tidslinje som den gröna industrin byggs ut i Sverige med målet att Sverige ska bli världsledande i klimatomställningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenskt elsystem ska vara robust och motståndskraftigt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenska elpriser ska hållas låga i syfte att fortsätta att möjliggöra konkurrenskraftiga affärsmodeller och billig hushållsel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att så snabbt som möjligt stärka energisystemet genom att bygga ut elproduktion i södra Sverige och öka överföringskapaciteten inom landet så att Sveriges elprisområden helt kan avskaffas och ett gemensamt konkurrenskraftigt elpris tryggas i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska fokusera på möjliggörande lagstiftning, t.ex. acceptansfrågor och tillståndsprocesser, i syfte att påskynda utbyggnadstakten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram förslag på en sammanhållen strategi för att stärka konkurrenskraften för kraftvärmen och som syftar till att fasa ut den sista fossila andelen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt genomföra förslagen i energimyndighetens fjärrvärme- och kraftvärmestrategi med syfte att öka effektuttaget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att sänka elskatten vid produktion av fjärrvärme och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa villkorade tillstånd från Försvarsmakten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ta bort skatten på biooljor för uppvärmningsändamål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utveckla gröngasprincipen i syfte att öka andelen biogas i de befintliga gasnäten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan för hur biogasanvändningen kan vidareutvecklas till fler användningsområden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett produktionsmål för biogas i syfte att möjliggöra mer långsiktiga förutsättningar för branschen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara drivande för att ändra statsstödsreglerna på EU-nivå så att anläggningar oberoende av storlek kan få stöd till biogasproduktion i Sverige och EU, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med lagstiftnings- eller förordningsändringar som skyndsamt träder i kraft snarare än förlänger pausen för vattenkraftens miljöprövningar, och att genomförandet av dessa ändringar inte bör innebära en kraftigt negativ påverkan på den totala kraftproduktionen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt utreda förslag som kan undanröja hinder samt finansiering som skulle möjliggöra effekthöjning av befintlig kraftvärme och vattenkraft, vilket inkluderar pumpkraft, som skulle öka effektuttaget kraftigt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att såväl jordbruksmark som kulturmiljöer har möjlighet att använda de undantag som finns inom ramen för miljöanpassning av vattenkraften och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnäts uppdrag kring vattenkraften i elberedskapen ändras så att även den småskaliga vattenkraften inkluderas, vilket stärker elberedskapen i större geografiska områden, och bör vägas in innan beslut om utrivning fattas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att platsspecifika bedömningar kring alla nyttor och konsekvenser görs med beräkningsgrunder som är vedertagna och transparenta och att detta görs i samråd med berörda aktörer inom ramen för miljöanpassningen av vattenkraften som är gällande för såväl vattenkraft som dammar i övrigt samtidigt som kostnaden tas av ansvarig myndighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lyfta fram vattenkraftens avgörande bidrag till det svenska energisystemet genom minskat regelkrångel, respekt för äganderätt samt effektiva och proportionerliga miljöåtgärder till rimliga kostnader och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för att nyttja vattenkraftens maxkapacitet samt öka effektuttaget och lagringskapaciteten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan för att ersätta äldre vindkraftverk med nya större verk (s.k. repowering) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra lagstiftning för att möjliggöra att fastighetsskatten tillfaller kommunens budget direkt i syfte att skapa större förutsägbarhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det kommunala vetot ska reformeras för att tydligare motiveras och avges tidigt i processen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt införa ett nytt ansökningsförfarande för den havsbaserade vindkraften och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att åter ge Svenska kraftnät i uppdrag att bygga ut stamnätet till havs för att inte riskera att viktiga investeringar i elproduktion kommande år uteblir, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för bättre behovsanpassning av hinderbelysning för vindkraftverk om det finns lokala förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en kartläggning av gränserna i nätregleringen för att undvika att befintlig vindkraft minskar sin produktion av lönsamhetsskäl, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Energimyndigheten i uppdrag att tillsammans med relevanta myndigheter förenkla och förtydliga regelverken för storskaliga solcellsparker, inte minst vid etablering på jordbruksmark, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra i instruktionen till länsstyrelserna, förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion, och förtydliga att de ska verka för ny fossilfri kraftproduktion, oberoende kraftslag och i synnerhet fokusera på att öka elproduktionen i områden med underskott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att föreslå en tionde punkt i 5 § förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: ”Länsstyrelsen ska vidare verka för att de av riksdagen fastställda energipolitiska målen nås och möjliggöra etablering av fossilfri kraftproduktion och elektrifiering av samhället i samexistens med livsmedelsproduktion och skogsbruk”, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är viktigt att beakta värdet av lokal energiproduktion, vilken ökar systemets motståndskraft och möjliggör ö‑drift, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att helt slopa skatten för egenanvändning av solel vid mikroproduktion och skyndsamt återinföra skattereduktionen ”60-öringen” för att främja installation vid optimala sollägen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att ge en skattereduktion till personer som äger andelar i mindre solcellsanläggningar på flerfamiljshus, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ställa krav på teknik såsom optimerare i stället för att totalförbjuda solceller och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnät ska få i uppdrag att bygga ut ledningskapaciteten för att öka effekten från befintlig kärnkraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda lönsamhetspotentialen att livstidsförlänga befintlig kärnkraft efter år 2040 givet att miljö- och säkerhetskrav kan upprätthållas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att tillåta uranutvinning ur biprodukter från annan gruvdrift och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av regelverken kring fusionsenergi och införandet av en nationell strategi för fusionsenergi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påskynda byggandet av en tredje elkabel till Gotland för att säkerställa öns elförsörjning och skapa förutsättningar för omställning till ett klimatsmart samhälle och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Energimarknadsinspektionen och Svenska kraftnät i uppdrag att utveckla flexibilitetsmarknader och möjliggöra för fler typer av aktörer att delta och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att öka återbruk och återvinning av byggmaterial och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera och förbättra energideklarationer för byggnader för att säkerställa att de leder till effektiviseringar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att takytor bör betraktas som en strategisk resurs för dagvattenhantering och ekosystemtjänster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av styrmedel som bidrar till att minska nya byggnaders klimatpåverkan genom exempelvis ökat byggande i trä och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna till stärkt forskning och utveckling inom de gröna näringarna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att stärka bioekonomins roll i klimatomställningen samtidigt som tillväxten i den brukade skogen ökar för att nå klimatmålen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att den kommande nationella bioekonomistrategin belyser bioekonomins potential att minska Sveriges beroende av fossila källor genom substitution samt dess förmåga att bidra till uppfyllelse av EU:s klimatmål, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över nämndemännens arbetsmiljö i form av säkerhet och annat och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en förbättrad samverkan mellan Kriminalvården och socialtjänsten i samband med frigivning är nödvändig och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en kränkningsersättning till nära anhöriga bör införas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om registerkontroller och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen om grov fridskränkning mot barn behöver utvärderas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att särskilda vårdnadshavare för barn snarast bör ges befogenhet att i vissa fall fatta beslut om vård- och stödinsatser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av barnahus i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa ett stärkt straffrättsligt skydd för barn som utsatts för sexualbrott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa preskriptionstiden för brotten sexuellt utnyttjande av barn och grovt sexuellt övergrepp mot barn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en skyndsam översyn av det straffrättsliga skyddet mot sexuella gärningar som begås via digitala medier, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att polisen skyndsamt bör ges ökade möjligheter att nyttja AI vid utredning av sexuella övergrepp mot barn på nätet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utredningstider och brottmålsprocesser i barnärenden måste ses över och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att preskriptionstiderna för sexualbrott bör förlängas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att straffmaximum för köp av sexuell tjänst snarast bör höjas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en breddad kopplerilagstiftning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de digitala bordellerna bör stoppas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av särskilda kontaktpersoner för kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en nationell samordnare för nationell bostadskö för våldsutsatta och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är förövaren som ska flytta vid våld som skett i hemmet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att funktionsnedsättning skyndsamt bör läggas till som straffskärpningsgrund vid hatbrott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av särskilt stöd och vägledning för kommuner och regioner i arbetet mot korruption och infiltration och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av förbättrad kontroll med syftet att förhindra att offentliga medel går till antidemokratiska eller kriminella organisationer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om terrorbekämpning i EU och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges biståndspolitik ska genomsyras av liberal feminism och verka för att stärka kvinnors och hbtqia-plus-personers rättigheter och möjligheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska biståndet bör prioritera skapandet av fler hållbara jobb, med särskilt fokus på småföretagare, unga och kvinnor, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatbiståndet inte ska finansiera fossila utsläpp utan gå till de länder som har svårast att själva klara omställning och anpassning, samtidigt som det bidrar till det riksdagsbundna målet för svenskt bistånd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenskt bistånd i större utsträckning ska möjliggöra för fler barn och unga att få tillgång till skola och utbildning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges Afghanistanstrategi behöver uppdateras efter talibanernas övertagande, med ett omtag bl.a. vad gäller utformning, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges stöd till Palestina bör fortsätta och utvecklas för att uppnå en hållbar tvåstatslösning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ta emot svårt sjuka patienter i behov av sjukhusvård från Gaza och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges stöd till UNRWA genast bör återupptas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges stöd till Ukraina bör fortsätta och utvecklas och att en särskild utvecklingsfond motsvarande 1 procent av BNP årligen bör inrättas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att de som vidtar sympatiåtgärder bör ha ett tydligt ansvar för att minimera skadan de gör på företag och arbetsplatser som inte är inblandade i den ursprungliga konflikten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen för att säkerställa att stridsåtgärder inte ska kunna användas för att tvinga företagen att ansluta sig till ett formellt kollektivavtal om en arbetsplats redan har villkor som är likvärdiga eller bättre än kollektivavtal, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjlighet till nattarbete även för företag utan kollektivavtal och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att förbättra arbetsmiljön på svenska arbetsplatser genom ökat fokus på stöd till arbetsgivarnas arbetsmiljöarbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av regelverk och stöd kring arbetsmiljö, i syfte att förbättra förutsättningarna för distansarbete, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om reglerna kring förmånsbeskattning, i syfte att förbättra förutsättningarna för distansarbete, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för skapande av gigjobb och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka gigarbetares inkludering i socialförsäkringssystemet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändrade takbelopp för arbetslöshetsförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna för arbetssökande att fortsätta sedan tidigare påbörjade deltidsstudier som inte begränsar deras möjlighet att ta nytt arbete med bibehållen ersättning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning med uppdrag att kartlägga behov och förutsättningar för framtidens utbildning, arbete och ett lärande arbetsliv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning som ser över kvinnors sjukskrivningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU:s asylbyrå ska få i uppdrag att se över hur EU-ländernas bedömningar av säkerhetsläget i konfliktdrabbade länder ska bli mer likvärdiga för att säkerställa att asylsökande får samma beslut oavsett i vilket land asylansökan lämnas in, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa möjligheten för asylsökande att bo i eget boende under asyltiden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återvändandet av personer som fått avslag ska vara effektivt, sammanhållet och humant och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn med stark anknytning till Sverige och personer som inte kan återvända till sitt hemland på grund av skäl de inte själva kan påverka återigen ska få möjlighet till uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en informationsplikt, utan straffansvar, mellan vissa statliga myndigheter i fråga om personer som inte har rätt att vistas i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera arbetet med att identifiera personer som är en risk för rikets säkerhet i migrationsärenden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning som ser över vilka rättigheter den som omfattas av massflyktsdirektivet ska ha om direktivet aktiveras igen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att höja dagersättningen för massflyktingar som flytt från Ukraina, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de personer som beviljats uppehållstillstånd som massflykting ska ges en möjlighet att stanna kvar i Sverige permanent och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som har ett uppehållstillstånd som massflykting och som arbetar i Sverige ska kunna byta spår och bli arbetskraftsinvandrare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alternativt skyddsbehövande ska undantas försörjningskravet för familjeåterförening under de tre första månaderna efter beviljat uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som tjänat 500 000 kronor på fem år ska kunna bli medborgare snabbare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska driva på för att EU vidtar åtgärder för att lösa problematiken med att unionens medlemsländer säljer medborgarskap till tredjelandsmedborgare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort lönekravet för arbetskraftsinvandrare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att problemen med fusk och utnyttjande inom arbetskraftsinvandring ska lösas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ta fram en nationell strategi i syfte att skapa bättre förutsättningar för svenska företag att attrahera, rekrytera och behålla internationell kompetens och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna till ökad självförsörjning för nyanlända genom att införa ett etableringslån i stället för etableringsbidrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till kvalificering in i delar av socialförsäkringssystemen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att större hänsyn ska tas till individuella kriterier såsom tidigare arbetslivserfarenhet när beslut fattas om vilken kommun en nyanländ ska hänvisas till inom ramen för bosättningslagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sfi bör göras om och bli jobbsvenska med fokus på att komma in på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur nätbaserade kurser, appbaserade och AI-understödda läromedel samt andra digitala hjälpmedel ska bli en större del av integrationsarbetet, som en del av en förstärkt sfi-undervisning, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utrikes född person som fått asyl eller dess anhöriga som inte pratar svenska efter ett år ska läsa svenska två dagar i veckan som villkor för att få fortsätta vara föräldraledig och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att se över effekterna av integrationsinsatser ur ett jämställdhetsperspektiv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett obligatoriskt nystartsår för personer som stått utanför arbetsmarknaden under tre år, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en större del av integrationsprocessen bör ske i samverkan med civilsamhället och om att utreda hur statens tilldelning av resurser till civilsamhället kan allokeras för att skapa långsiktiga partnerskap och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om högskolornas arbetslivsanknytning och samverkan med det regionala näringslivet och den offentliga sektorn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler ska ha möjligheten att läsa fristående kurser på såväl grundnivå som avancerad nivå i syfte att möta kompetensbehovet och stärka bildningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärosätenas forskningsanslag bör följas upp i syfte att de i större utsträckning ska bestämmas utifrån en samlad bedömning av kvalitet och potential, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärosätenas autonomi såväl institutionellt som finansiellt bör stärkas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna för att anslaget till lärosätena inte bör vara uppdelat i en del som endast får användas inom utbildningen och en som endast får användas inom forskningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka lärosätenas autonomi när det kommer till att tillsätta sina egna styrelser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de institutionella och finansiella förutsättningarna för forskarnas/lärarnas självständighet kraftigt bör stärkas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den fria forskningen genom att minska kraven på medfinansiering för statliga externa forskningsmedel till lärosätena och stärka möjligheterna att låta privata medel betala för forskningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den fria forskningen och dess kvalitet genom att forskningsfinansieringssystemet görs om i grunden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler lärosäten bör bli fristående, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att stärka etableringsfriheten för fristående lärosäten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen och ansvariga myndigheter behöver verka för att minska lärosätenas återrapporteringskrav och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att regleringsbrev och verksamhetsavtal ska kunna löpa över en längre tid än ett år och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att högskoleutbildningarnas samverkan med arbetslivet förbättras med hjälp av en stärkt studievägledning på lärosätena och utökade möjligheter till praktik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna universitetens kvalitet genom att excellens och spetsforskningen uppvärderas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en tydligare uppdrags- och rollfördelning mellan universitet och högskolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör göras en inskärpning när det kommer till examensrättigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetet för att stärka studenters studiemiljö, hälsa och välmående bör intensifieras på lärosätena, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödet till studenter med NPF eller annan funktionsnedsättning bör öka vad gäller både möjligheten att genomföra högskoleprovet och att ta del av och genomföra studierna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att införa en examenspremie i syfte att öka genomströmningen inom den högre utbildningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa fribeloppet för studielånet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta studenter som är deltidssjukskrivna få studiemedel på deltid och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jämställdhetsarbetet på lärosätena måste intensifieras för att garantera en meritokratisk ordning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet för att locka internationella forskare och studenter till Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att internationella adoptioner fortsättningsvis ska vara tillåtet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändra processerna för internationella adoptioner för att kunna garantera att adoption alltid sker på ett rättssäkert sätt och för barnets bästa och att skyndsamt lägga fram förslag på riksdagens bord om hur adoptionsprocesser ska se ut framåt och hur man kan stötta redan adopterade och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sambor ska kunna avtala om att deras gemensamma bostad ska utgöra samboegendom även om den inte införskaffats för gemensamt bruk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ta bort avgiften för ansökan om skilsmässa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att avskaffa betänketiden för skilsmässor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till bodelning även om ett äktenskap ogiltigförklarats och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt fortsätta beredningsprocessen av utredningen om bodelning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör göras en översyn av systemet med framtidsfullmakter och att inrätta ett frivilligt digitalt register för framtidsfullmakter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndighetspost och information ska skickas till båda vårdnadshavarna till ett barn, dock ej genom att barnet folkbokförs på två adresser, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagstiftningen i syfte att säkerställa barnets rätt till kontakt och umgänge med för barnet viktiga vuxna och ta vidare förslag om föräldrafullmakt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten för ett barn att ha fler vårdnadshavare än två i de fall fler än två föräldrar skaffar barn tillsammans och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på medling för att få väcka talan i ett mål om vårdnad, boende eller umgänge avseende barn samt att se över kostnaden vid upprepade domstolsprocesser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barnfridsbrott, psykiskt våld samt risk för våld, trakasserier eller andra kränkningar ska ha bäring på frågor om vårdnad och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bedömningen av föräldra- och omsorgsförmåga enligt föräldrabalken och lagen om vård av unga bör harmonisera och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en förälder som dödar den andra föräldern automatiskt ska förlora vårdnaden om barnen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att förordna ett juridiskt biträde för barn i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt traumascreeningprogram för barn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökade hembesöksprogram och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla som arbetar med barn och barnutredningar inom socialtjänsten och rättsväsendet ska ha särskild kompetens för det och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge relevanta myndigheter i uppdrag att tillhandahålla ett löpande uppdaterat kunskapsstöd för socialtjänstens förebyggande och evidensbaserade arbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa kvalitetsregister inom socialtjänsten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn och uppföljning av sekretessbrytande bestämmelser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda karriärmöjligheter och stärkt kompetensförsörjning i den kommunala socialtjänsten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla kommuner ska erbjudas stöd som säkerställer ett systematiskt förebyggande arbete mot hot, våld och trakasserier som riktas mot socialtjänstens medarbetare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samhällsvård och omhändertagande av barn ska förbättra barnets situation och livsvillkor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barnrättsbyråer inom civilsamhällesorganisationer som bedriver verksamhet med oberoende barnombud och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att inga barn far illa på Statens institutionsstyrelse samt löpande bör återkomma till riksdagen med en redovisning av Sis arbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta de initiativ som behövs för att tvångsåtgärden avskiljning av barn (ej nattetid) kan förbjudas senast fr.o.m. den 1 juli 2026 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta de initiativ som behövs för att utvärdera reformen avskiljning nattetid för att säkerställa att begränsningen inte har inneburit säkerhetsbrister för den enskilda ungdomen och att det endast används vid behov och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör se över ytterligare åtgärder mot omotiverade skillnader mellan flickor och pojkar när det gäller användningen av avskiljningar på Sis och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en oberoende klagorättsmekanism för placerade barn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som gör det enklare för placerade barn att få kännedom om och utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Barnombudsmannen ska kunna driva egna ärenden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Barnombudsmannen möjlighet att genomföra oanmälda besök på låsta institutioner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge barn en oberoende stödperson för trygghet och vägledning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att information om skälen för ett omhändertagande och förutsättningarna för att ett omhändertagande av ett barn ska upphöra ska tydliggöras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur socialtjänstens stöd ska se ut efter att vården enligt LVM, LVU och LSU upphör och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt utslussningsprogram för frihetsberövade barn och unga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att barn över 18 år får fortsatt stöd efter placering och vård utanför hemmet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra riksdagens fattade beslut om nationellt register över familjehem/boenden som tagit emot placerade barn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt stöd till familjehemsföräldrar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vilka insatser som ska fortsätta att erbjudas efter en vårdnadsöverflytt eller adoption och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda frågan om ett tredje juridiskt kön och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda omvändelseförsök och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell standard för hur hemlöshet ska definieras, mätas och rapporteras samt att regeringen bör förbättra arbetet för minskad hemlöshet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att se över de insatser som ges till personer som är offer för prostitution eller utsätts för kommersiell sexuell exploatering samt ge Socialstyrelsen i uppdrag att uppdatera föreskrifter och kunskapsmaterial i syfte att ge ett bättre och mer utvecklat stöd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen innan mandatperiodens slut bör initiera nödvändiga författningsändringar för att säkerställa likvärdig sekretessprövning och möjlighet att begära ut brukar- och patientjournaler från all skattefinansierad hälso- och sjukvård och socialtjänst oberoende av utförarens driftsform och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över behovsbedömningarna för att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska ge rätt till personlig assistans och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt efter att man sett över behovsbedömningarna bör lägga fram de författningsförslag som behövs för övergången till samlat statligt huvudmannaskap för personlig assistans samt säkerställa att övergången görs på ett sådant sätt att den inte innebär försämringar av människors rätt till personlig assistans och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa rätten till personlig assistans vid högre studier och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över Försäkringskassans verksamhet med återkrav inom personlig assistans och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda behovet av och tillvägagångssätt för att göra funktionsrättskonventionen (CRPD) till svensk lag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ”vilande beslut” inom socialtjänstlagen och LSS för att möjliggöra för personer att prova eget boende eller eget arbete utan att riskera att bli av med rätten till LSS-bostad eller rätten till daglig verksamhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett förslag till förtydligande avseende det schabloniserade föräldraavdraget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en stärkt rätt till personlig assistans i samband med skola och daglig verksamhet samt i samband med sjukhusvistelse och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en statlig utredning om funktionsnedsättning och åldrande som bl.a. behöver se över den nuvarande åldersgränsen för personlig assistans och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag på införandet av avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning samt förslag på hur insatsen ledsagning kan regleras i en egen lag i enlighet med riksdagens tillkännagivande (2023/24:SoU13) den 12 juni 2024 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med en översyn av modellen för uppräkning av assistansersättningen i enlighet med riksdagens tillkännagivande (2023/24:SoU13) den 12 juni 2024 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en utökning av möjligheten att få dispositionsrätt till ledarhund avseende personer under 18 år och personer med dövblindhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur rätten att ha med sig ledarhund respektive assistanshund tydligare kan regleras via föreskrifter eller författningsändringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör lägga fram de författningsförslag som behövs för att förslagen från betänkandet Handlingsplan för en långsiktig utveckling av tolktjänsten för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet (SOU 2022:11) ska kunna implementeras snarast och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur digitala tjänster, såsom banktjänster, digital signering och digital identifiering, kan tillgängliggöras på lika villkor även för personer med funktionsnedsättningar som försvårar eller omöjliggör tillgången till dessa tjänster i dag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att skapa en separat hjälpmedelslag i syfte att säkerställa en mer jämlik hjälpmedelsförsörjning, vilken även inkluderar rätten till fritidshjälpmedel, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Myndigheten för delaktighet i uppdrag att ta fram en nationell strategi för att motverka funkofobi, dvs. diskriminering av personer med funktionsnedsättningar, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör lägga fram de författningsförslag som behövs för att innehållet från Trafikanalys rapport Tydligare kriterier för färdtjänsttillstånd – redovisning av regeringsuppdrag (2023:3) ska kunna implementeras snarast och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag på hur man kan förändra systemet med gode män, förvaltare och förmyndare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fritt disponera deltidssjukskrivningstimmar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att processen från sjukskrivning till arbete måste tydliggöras mellan alla inblandade parter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över styrningen av statliga arbetsgivare för att säkerställa att de lever upp till sina ansvarsområden i rehabiliteringsprocessen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över kraven och instruktionerna till arbetsgivare gällande upprättande av plan för återgång i arbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det arbetslivsinriktade rehabiliteringsstödet bör begränsas till små och medelstora arbetsgivare, samtidigt som det totala stöd som varje arbetsgivare kan ta emot utökas, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka rehabiliteringskedjan med tydliga tidsramar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör tillsätta en utredning för att återinföra en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till ekonomisk trygghet vid svåra livskriser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över den del av konstruktionen i sjukförsäkringen som gäller taket i absolut belopp när en arbetslös blir sjukskriven, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av tydliga åtgärder för att möjliggöra för personer med funktionsnedsättning att driva företag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över sjuk- och aktivitetsersättningen så att fler får hjälp att komma i arbete, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning bör se över om ersättningen vid daglig verksamhet bör nationaliseras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning att studera med bibehållna ersättningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna till studier som ett alternativ till daglig verksamhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra och förstärka statens engagemang inom ramen för samordningsförbunden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att kunna finna lokala lösningar inom Finsam och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Inspektionen för socialförsäkringen bör få i uppdrag att utvärdera hur kunskap och erfarenheter från samordningsförbunden tas till vara och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studenthälsans och sjukvårdens ansvar för studenters rehabilitering behöver utredas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genussäkra arbetsskadeförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att instifta ett arbetsmedicinskt råd inom arbetsskadeförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ersättningen i fall då det är svårt att säkerställa att en skada beror på arbetsplatsen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka informationen kring förebyggande arbetsskadeförsäkring och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en modern, liberal politik för barnens bästa och för jämställda och jämlika villkor för alla föräldrar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa en ny jämställdhetsbonus liksom en jämställdhetsbonus för vård av barn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma med förslag om att avskaffa lägstanivådagarna i föräldraförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att 80 procent av dagarna ska tas ut innan barnet har fyllt tre år, i stället för som i dag fyra år, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska vara tillåtet med ett obegränsat antal dubbeldagar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tidigt utvärdera de nya reglerna om möjlighet till överlåtelse av föräldradagar i föräldraförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att koppla skyddet av en förälders sjukpenninggrundande inkomst till hur länge hen har varit ledig i stället för till barnets ålder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör presentera förslag om att avskaffa den s.k. snabbhetspremien och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör svara på ett tillkännagivande om att en företagare under sin föräldraledighet ska kunna bedriva viss begränsad administrativ, styrande verksamhet i sitt företag utan att förlora sin föräldrapenning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över föräldraledighetslagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur barns dedikerade tillgångar från exempelvis arv eller brottsofferersättningar kan undantas vid bedömningen av ett hushålls ansökan om bostadsbidrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gränsdragningen mellan hemmavarande barn och umgängesbarn bör beaktas när det gäller bostadsbidragets effekter på olika familjekonstellationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa flerbarnstillägget för barn nummer två och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att vidga rätten till tillfällig föräldrapenning i vissa fall och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen måste säkra att socialförsäkringsreglerna för gränspendlare får ökad flexibilitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i samarbete med regeringarna i de nordiska grannländerna ska utöka möjligheten till undantag i socialförsäkringsreglerna för gränspendlare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt berörda myndigheter att genomföra en informationskampanj gentemot unga vuxna, föräldrar och företagare om livsinkomstens betydelse för pensionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydligare reglering av kommunernas ansvar för pensionärernas levnadsstandard och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av äldres kostnader och ersättningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den skarpa godkäntgränsen bör slopas så att de med betyget F kan söka sig vidare till gymnasiets yrkesprogram, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas betygssteg under godkäntbetyget E så att insatser belönas även för den som ännu inte uppnått godkänd nivå, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kompensatorisk betygsättning bör införas i skolan där läraren vid betygsättningen gör en sammantagen bedömning av vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper och förmågor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att eleven regelbundet från skolstart bör screenas för att skolan ska kunna upptäcka vad eleven behöver extra stöttning inom och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en elevlag som, likt patientlagen och patientsäkerhetslagen, tydliggör elevens rättigheter och skyldigheter när det kommer till undervisning, inflytande och en trygg skolmiljö, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolplikten bör reformeras så att stödinsatser, anpassningar och extraundervisning blir obligatoriska och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ett särskilt krav på kommuner att stödja barn som är frihetsberövade i deras skolgång och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att insatserna bör intensifieras för att motverka bristen på behöriga lärare, inte minst i glesbygden och i utsatta områden, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolor som anställer behöriga lärare ska belönas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att varje huvudman måste upprätta utbildningsplaner för varje anställd obehörig lärare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att mentorskapet bör bli frivilligt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort kravet på två utvecklingssamtal per år och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reglera planeringstiden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att mängden verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och dess kvalitet bör ses över och ökas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör skapas ekonomiska incitament för skolor att ta emot VFU-studenter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att mängden didaktik bör öka på lärarprogrammen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör skapas en tydligare förankring mellan ämnesterminerna på lärarutbildningarna och det centrala innehållet som eleverna ska få undervisning om och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs fler vägar in i läraryrket såsom Teach for Sweden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att reglera klasstorlekarna efter elevernas behov och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ett nationellt mål för antal medarbetare per rektor för såväl fristående som kommunala skolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla huvudmän ska upprätta riktlinjer och handlingsplaner i syfte att motverka hot och våld riktat mot rektorer och medarbetare på skolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en jämlik och inkluderande skola i hela landet är en viktig skyddsfaktor mot utanförskap och brottslighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skolinspektionen möjligheten att dela ut vite mot skolor som inte agerar och polisanmäler vid brott i skolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kunna flytta elever som utsatt andra elever för brott, även till andra huvudmän, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör ställas krav på skolor att ha tydliga riktlinjer och handlingsplaner mot hedersförtryck i skolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att öka samarbetet mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvården i syfte att fånga upp elever som lever i utsatthet och behöver extra stöd från samhället, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det råder nolltolerans mot mobbning i skolan och att det därför bör införas en nationell plan mot mobbning i skolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa utrymme för dagliga pulshöjande aktiviteter i grund- och gymnasieskolan för elevers hälsa och mående och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ett nationellt hälsovårdsprogram för barn och unga upp till 20 år som är tillgängligt i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör genomföras screening av den psykiska hälsan för alla elever vid den vanliga hälsokontrollen hos elevhälsan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förutsättningarna för att införa en elevhälsogaranti i grund- och gymnasieskolan i hela landet bör utredas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om att införa sovmorgon i grund- och gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan ska vara integrerad i hela skolans verksamhet, särskilt på gymnasiet, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studie- och yrkesvägledningen ska ha ett ökat fokus på att ge information kring studiernas jobbchanser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studie- och karriärvägledningen ska ha ett tydligt genusperspektiv för att fler ska våga bryta könsnormer vid studie- och yrkesval och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att friskolor och kommuner bör samverka för att dimensionera utbudet av gymnasieplatser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska vara möjligt att söka till gymnasiets yrkesprogram genom yrkesprov eller resterande meritpoäng och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa branschskolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka möjligheterna att kunna kombinera en teoretisk och yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att näringslivet bör få ett större inflytande över yrkesutbildningarnas utbud och utformning genom att det införs nationella och regionala branschråd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna för att kunna bedriva yrkesutbildningar i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler bör ges möjlighet till entreprenörskap och UF-företagande på gymnasiet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolpengen ska viktas utefter om skolan anställer behöriga lärare, har hög kvalitet och ligger i glesbygd eller i utsatta områden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolpengen bör differentieras utefter friskolornas och kommunernas olika ansvar och uppdrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör regleras en maxgräns för antal skolbyten per läsår i grundskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa offentlighetsprincipen för alla skolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ett obligatoriskt och gemensamt skolval till grundskolan i syfte att stärka valfriheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kötid som urvalskriterium bör avskaffas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett förbud bör införas mot alla former av konfessionella inslag i undervisning och övriga aktiviteter under skoltid och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör bli förbjudet för fristående aktörer i skolan och förskolan att ta ut vinst eller göra andra former av kapitalöverföringar vid uppvisande av kvalitetsbrister och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolinspektionen bör få skarpare verktyg gentemot skolor som uppvisar kvalitetsbrister, t.ex. i form av att kunna dela ut sanktionsavgifter, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att lätta vissa ekonomiska krav i tillståndsprocessen för mindre idéburna friskolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolinspektionen bör få ett tydligare uppdrag att särskilt granska utländskt ägarkapital i skolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolinspektionen ska ta hänsyn till säkerhetspolitiska faktorer i dess bedömning vid en huvudmans etablering, expandering och av dess tillstånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att små skolor ska få möjlighet att kunna använda fjärr- och distansundervisning om det saknas behöriga lärare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den administrativa bördan för mindre skolor kraftigt behöver minska i syfte att stärka förutsättningarna för att bedriva skolor med hög kvalitet, inte minst i glesbygd, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärarstudenter inom ramen för sin VFU bör få möjlighet att testa att undervisa klasser där flera årskurser blandas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att små skolor ska ha rätt att hyra lärare från andra huvudmän och skolenheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör genomföras en genomlysning av skollagen i syfte att möjliggöra för mindre skolor att tillämpa mer flexibla lösningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna elevinflytandet i såväl grund- som gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla skolor ska vara tillgängliga och funktionsanpassade och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en nationell strategi för dyslexi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla barn och unga ska ges möjlighet att gå på fritidshem, oberoende av vårdnadshavarnas livs- och arbetssituation, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra rätten till minoritets- och modersmålsundervisning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärare och skolledare återkommande ska få kompetensutveckling i att använda och undervisa med hjälp av digitala verktyg och AI och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att elever stärker sin digitala kompetens i skolan såsom inom AI och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att öka tillgången till bemannade skolbibliotek i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka folkhögskolornas allmänna kursutbud och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att folkhögskolorna i större utsträckning bör samarbeta med lokalsamhället och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utformas ett system för avskrivning av studieskulder för den som flyttar till en glesbygdskommun för att arbeta inom ett bristyrke med markant behov av kompetens och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett flyttbidrag till delar av landet med särskilda behov av arbetskraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning av distansarbeteslagstiftning för att främja att fler ges möjlighet att bosätta sig på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort lönekravet för arbetskraftsinvandrare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra ett omfattande kompetenslyft för att vidareutbilda personal på landsbygderna till rätt kompetens och behörighet inom välfärden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska avtala med lärosäten så att utbildning och vidareutbildning inom välfärdsyrken erbjuds via lokala och regionala utbildningscentrum och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör ta ett större ekonomiskt ansvar för investeringar i modern teknik för vård i glesbygd och på öar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förlossningsvården ska finnas närmare kvinnor genom en sammanhållen vård som möjliggör fler barnmorskeledda kliniker som kompletterar de större sjukhusen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det i lag bör tydliggöras att minsta storlek på en läkarmottagning ska kunna vara en läkare och en sjuksköterska och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att farmaceuter bör ges möjlighet att utföra fler uppgifter, exempelvis att förskriva receptförlängning av vissa läkemedel, under förutsättning att läkare i förväg markerat dessa som lämpliga att förlänga utan vidare undersökning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att apotek bör ges möjlighet att erbjuda vårdnära tjänster, t.ex. genom att öppna minikliniker, och på så sätt fungera som ett komplement till primärvården, exempelvis genom samarbetsavtal för en närmare vård, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en reformering av nedskrivningsreglerna bör genomföras för bostadsbyggnation på svagare bostadsmarknader och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kraftfulla lättnader i strandskyddet bör genomföras för att ge möjlighet till utveckling av boende och näringsverksamhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett investeringsstöd riktat till bostadsbyggande i landsbygdskommuner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett landsbygdslån och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna bör ges möjlighet att peka ut områden där bygglov inte längre ska krävas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en bostadsrättsförening bör tillåtas omfatta hus utspridda över ett större område och om att också bildande av bostadsrättsföreningar som omfattar bostäder i mer än en kommun bör övervägas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en infrastrukturberedning bör tillsättas som likt Försvarsberedningen kan lämna förslag på insatser som behöver göras för infrastrukturen som helhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett bredare arbete bör ske för bättre mobiltäckning likt det roamingsystem som finns i Europa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en lägsta acceptabel vägstandard bör antas som möjliggör en nollvision om sänkta hastigheter på landsvägar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafik bör införas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samarbetet över de nordiska landsgränserna bör stärkas för att förbättra tillgången till kollektivtrafik i gränsregioner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regelverken för skolskjuts bör ses över i syfte att säkerställa tillgången för fler elever och för att i högre grad omfatta även fristående skolor och elever vars närmaste skola ligger i grannkommunen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att väglagen bör ändras så att friliggande cykelvägar kan byggas utan samband med en anslutande bilväg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vattentjänstlagen bör ändras så att den tillåter extern finansiering av va-infrastrukturen samt att ett investeringsstöd till enskilda va-investeringar bör införas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stötta myndigheter och kommuner i deras arbete med att automatisera sina tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges beredskap när det gäller livsmedel och kritiska insatsvaror bör stärkas genom samverkan mellan det offentliga och näringslivet, där beredskapsåtgärder kan säkerställas genom avtal och ersättningar, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att dagens planeringshorisont för totalförsvaret om minst tre månader bör förlängas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska antas nationella och uppföljningsbara mål för produktionen och försörjningsförmågan av livsmedel i Sverige där en målsättning ska vara att vi producerar åtminstone 80 procent av den mat som konsumeras och som vi har goda förutsättningar att producera i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt stöd för restaurering och nyodling av åkermark och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillgången till relations- och mängdbrottsutredare på lokal nivå i hela landet bör säkerställas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör genomföras ett kraftfullt socialtjänstpaket, med fokus på att stärka personalens trygghet, kompetens och karriärmöjligheter, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för räddningstjänsten att använda drönare i syfte att skaffa sig överblick över ett insatsområde eller hjälpa människor i nöd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna bör ges möjlighet att på frivillig väg flytta verksamhetsområden som är starkt reglerade av staten till annan kommun eller till regional nivå och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett nytt frikommunförsök bör genomföras där kommuner och regioner kan ansöka om att genomföra försöksverksamheter som utvecklar de demokratiska processerna och underlättar möjligheten att klara sina offentliga åtaganden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att försök bör genomföras där kommuner kan ta ut en kommunal avgift på gästnätter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla riktade statsbidrag bör omvandlas till generella statsbidrag, utan ansökningsprocess och återrapporteringskrav, inledningsvis för kommuner med färre än 30 000 invånare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en obligatorisk konsekvensbedömning ur landsbygdsperspektiv i lagstiftningsprocessen bör införas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att befintlig lagstiftning inom vård, skola och omsorg bör ses över ur ett landsbygdsperspektiv för att möjliggöra små, flexibla och lokalt anpassade lösningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att plan- och bygglagen bör kompletteras med verktyg som stimulerar grönt och hållbart byggande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av regler och avgifter för vatten och avlopp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning som bör se över hur man i samband med eventuell exploatering av åkermark definierar bl.a. väsentligt samhällsintresse och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att man vid småskalig exploatering på landsbygden bör kunna ta hänsyn till den lokala utvecklingen och tillskapandet av bra bostäder med hög livskvalitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja innovativt byggande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att peka ut innovationsytor där avsteg från gällande byggregler är tillåtna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka forskningen om klimatsmart och energieffektivt byggande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nordiska standarder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hur goda exempel på samhällsbyggnadsområdet kan spridas så att det är möjligt att utarbeta strategier för hur bättre planering kan minska segregationen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler bygglovsbefriade åtgärder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga regelförtydliganden i förhållande till genomförande av bygglovsbefriade åtgärder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetet med digitalisering kopplat till planprocesser bör utvärderas i syfte att se om lag- eller regeländringar krävs för att man på bästa sätt ska kunna ta till vara på den nya teknikens möjligheter, bl.a. med avseende på AI, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med en proposition med förslag om en reformerad hyressättning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för att avgöra om det finns behov av att sänka gränsen för när en auktoriserad revisor krävs i en bostadsrättsförening och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om partiella hyreskontrakt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en analys av hur man i framtida byggregler bäst tar hänsyn också till behoven hos den åldrande befolkningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning som utvärderar hur utlåningen för bostadsköp till pensionärer kan utvecklas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en modern social bostadspolitik och att ett utrednings- och reformarbete kan komma igång snarast och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fortsatt översyn av kreditrestriktionerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det möjligt för fler att långsiktigt spara till eget boende och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjliggörande av bosparande enligt tysk modell och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över bankernas möjligheter att ta ut ränteskillnadsersättning vid byte av bank och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda insatser för att se hur man kan minska kostnaden för pantbrev och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åtgärda nedskrivningsreglerna så att det blir möjligt att planera för bostadsbyggande också på svagare marknader och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kreditgarantierna tydligare bör riktas för att stödja byggande i landsbygdskommuner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett återinförande av kreditgarantier för småhus och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna bör ges möjlighet att peka ut områden där bygglov inte längre ska krävas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åstadkomma en hållbar politik för att färre hus ska stå öde och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningar för kulturarbetare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av en ny språkutredning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja resiliens vid motgångar och kriser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om goda grundförutsättningar för civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja konkret tillgång till den fria bildningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av metodutveckling för att ge fler barn och unga tillgång till en aktiv fritid och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om demokrativillkoret i statens stöd till trossamfund och civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att göra en bedömning av hur det nya mediestödet uppfyller syftet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna långsiktighet och oberoende för public service och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en ny utredning av förutsättningarna för de allmännyttiga lotterierna att bidra till civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla allmännyttiga lotterier ska behandlas lika oavsett huvudman och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydlig avsändare på lotterier för allmännyttiga ändamål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undantagen för restaurangkasinon inom licenspliktig spelverksamhet ska upphöra och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta en nationell spelstrategi och inkluderande av spelbranschen i ordinarie näringslivsstrukturer, exempelvis Vinnova och Exportkreditnämnden, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka rätten att begära rättelse i register för kreditupplysningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av kreditupplysningslagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en modernisering av lagstiftningen rörande ocker och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om reglering av inkassobolagens avgifter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra betalningsplanen från fem år till tre år vid skuldsanering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stödåtgärder till barn till överskuldsatta föräldrar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra betalningsordningen för skulder hos Kronofogden så att kapitalbeloppet betalas först och därefter förfallen ränta och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett starkt konsumenträttsligt skydd för, och begränsad marknadsföring till, barn och unga där anpassningar av regelverken görs så att de är relevanta i dagens digitaliserade medielandskap, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undanta köp av levande djur från konsumentköplagens regler i enlighet med riksdagens tillkännagivande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur djursjukvården skulle kunna omfattas av konsumenttjänstlagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa ekonomiskt skydd för resenärer vars resor ställs in på grund av orsaker utanför arrangörens kontroll och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta samarbete mellan skola och föreningsliv så att fler barn ges möjlighet att träna på dagtid, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur kunskapen om allemansrättens rättigheter och skyldigheter kan stärkas i skolan och tillämpas mer i praktiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja en ökad samverkan mellan skolan och civilsamhällets friluftsorganisationer för att ge fler barn och unga praktisk erfarenhet av utevistelse och tillämpning av allemansrätten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa utrymme för dagliga pulshöjande aktiviteter och mer friluftsliv i grund- och gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samverkan mellan idrott, kulturinstitutioner och friluftsorganisationer för att skapa gemensamma aktiviteter för barn och unga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att idrott och fysisk aktivitet i större utsträckning ska användas som verktyg för att förebygga fallolyckor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta de initiativ som krävs för ett statligt ansvar för den rättspsykiatriska vården och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka det nationella ansvaret för luftburen ambulanssjukvård och luftburna sjuktransporter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör säkerställa skyddet mot hot och våld mot ambulanspersonal och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen före mandatperiodens slut bör ge lämplig myndighet i uppdrag att kontinuerligt analysera ojämställdhet inom hälso- och sjukvården och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen före mandatperiodens slut bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram riktlinjer och stöd för att alla kvinnor i kvinnohälsovården ska kunna erbjudas hälsosamtal av en barnmorska och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen före mandatperiodens slut bör ge lämplig myndighet i uppdrag att utreda ett krav på fysioterapeutisk kompetens om kvinnors hälsa vid eftervård efter förlossningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att före mandatperiodens slut ge lämplig myndighet i uppdrag att kartlägga tillgängligheten i förlossnings- och eftervården samt föreslå åtgärder för att kvinnor i hela landet snabbare ska kunna få tillgång till vård för förlossningsskador och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka Äldreomsorgslyftet till att även innefatta ett obligatoriskt utbildningsprogram för chefer inom äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kravställning på verksamhetsföreståndare inom vård och omsorg bör likställas mellan privat och offentlig sektor och utformas så att kravställningen är relevant i förhållande till den verksamhet som ska bedrivas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge lämplig myndighet i uppdrag att utreda hur valfriheten för äldre avseende boende och hemtjänst kan förbättras genom författningsändringar och andra åtgärder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en äldreboendegaranti som innebär rätt att flytta in på ett trygghetsboende utan biståndsprövning fr.o.m. 85 års ålder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen genom att det hos kommunen ska finnas fasta sjuksköterskor knutna till alla äldreboenden och genom att det hos regionen ska finnas tillgång till fast läkare för de boende samt en medicinskt ansvarig läkare (MAL) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast våren 2026 bör återkomma till riksdagen med en strategi för att säkerställa jämlik möjlighet till hemsjukvård på särskilda boenden för äldre i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge lämplig myndighet i uppdrag att identifiera nödvändiga författningsändringar för att säkerställa jämlik tillgång till avancerad hemsjukvård i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett nationellt äldrehälsovårdsprogram som innehåller hälsosamtal, vaccinationsprogram och screening och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen före mandatperiodens utgång bör utreda åldrande och funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en ändring i socialtjänstlagen i syfte att ge vistelsekommunen full kostnadsersättning från boendekommunen vid tillfällig hemtjänst och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att före mandatperiodens slut stärka kunskapen kring könsdysfori och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) bör få ett särskilt uppdrag att följa upp transvården och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att förbättra vården för den som utsatts för sexuella övergrepp eller våld i nära relation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast ge lämplig myndighet i uppdrag att stärka kunskapen och metoderna inom psykisk ohälsa och psykisk sjukdom i den somatiska slutenvården och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda kompetensförsörjningen och kvalitetssäkringen av psykoterapeuter och de yrkesgrupper som behandlar psykisk ohälsa inom primärvården och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner ska arbeta förebyggande med suicidprevention inom elevhälsan, socialtjänsten och äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Inspektionen för vård och omsorgs (Ivo) förutsättningar för proaktiv, effektiv och strategisk tillsyn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att personer med nedsatt beslutsförmåga ska få tillgång till vård och omsorg på jämlika villkor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen före mandatperiodens utgång bör ge lämplig myndighet i uppdrag att säkerställa en långsiktigt hållbar finansiering och struktur för kvalitetsregistren och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell hjärt-kärlstrategi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör bli möjligt att driva apotek med farmaceut på distans och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett farmaceutiskt sortiment i enlighet med förslagen i Läkemedelsverkets utredning från 2024 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda läkemedelssystemet i syfte att öka det statliga ansvaret för en jämlik tillgång till läkemedel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör säkerställa tillgången till särläkemedel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en strategi kring egenvård i syfte att minska belastningen på vården och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten behöver ta ansvaret för vacciner genom de nationella vaccinationsprogrammen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen före mandatperiodens slut bör ta de initiativ som krävs för att det allmänna vaccinationsprogrammet ska kunna utökas till att omfatta hela befolkningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda formerna för statligt ansvar för screening och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning av hur ett mål om stärkt hälsokompetens i socioekonomiskt utsatta områden kan nås och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda generisk klassificering av nya psykoaktiva substanser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra kommunernas och regionernas förutsättningar att nå målen i ANDTS-strategin och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen kontinuerligt ska återrapportera till riksdagen om Samsjuklighetsdelegationens arbete med att reformera den svenska beroendevården i syfte att ge personer med skadligt bruk och beroende i kombination med psykiatriska diagnoser en sammanhållen vård och behandling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör lägga fram de författningsförslag och övriga förslag som behövs utifrån vad som framkommit i den s.k. Narkotikautredningen (SOU 2023:62 Vi kan bättre! Kunskapsbaserad narkotikapolitik med liv och hälsa i fokus) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda s.k. smartare påföljder för missbrukare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att före mandatperiodens slut utreda om s.k. brukarrum bör inrättas i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen innan den 31 december 2026 bör låta utvärdera hur de regler, föreskrifter och avgifter som lämnas åt kommuner och myndigheter att besluta om har påverkat förutsättningarna att bedriva gårdsförsäljning samt vid behov föreslå förändringar i lagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast ska göra en översyn av lagstiftningen om gårdsförsäljning i syfte att göra lagen mer frihetlig och företagarvänlig genom att höja produktionsvolymstaken, minska på kravställningen vid besöksarrangemangen, ta bort kravet på att informera om alkoholens skadeverkningar samt se över andra regleringar som i dag är alltför begränsande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att genomföra en bred översyn av alkohollagen i syfte att modernisera den och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda författningsändringar som gör att alkohol kan medföras av gästen mellan olika platser med serveringstillstånd inom samma verksamhet, t.ex. mellan baren och rummet på ett hotell, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort kravet på matservering och eget kök för att få servera alkohol och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga alkohollagstiftningen så att det framgår att det är tillåtet att förblanda drinkar på ställen med serveringstillstånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda författningsändringar kring alkoholservering vid cateringverksamhet som innebär att ett beviljat tillstånd för catering ska vara giltigt även utanför den tillståndsgivande kommunen samt att tillstånd för catering även får gälla utomhus, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska tydliggöra i alkohollagstiftningen så att möjligheten till serveringstillstånd inte påverkas av om serveringsytan är inomhus eller utomhus, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Systembolagets informations- och forskningsuppdrag bör flyttas till en lämplig myndighet med folkhälsokompetens och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett landsbygdsavdrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över skatter och avgifter som påverkar lönsamheten i svensk livsmedelsproduktion och livsmedelsförädling i syfte att stötta inhemsk livsmedelsförsörjning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att en engångsersättning för markintrång, s.k. allframtidsupplåtelse, ska kunna sättas av för skattemässig fördelning över flera inkomstår och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av mervärdesskatten för ideella föreningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en miljömässig och samhällsekonomisk utvärdering av den gröna skatteväxlingen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsatt se över 3:12-reglerna i syfte att sänka skatten och förenkla för de ägarledda småföretagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en differentierad spelskatt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att styrelseledamöter ska kunna fakturera uppdrag vid näringsverksamhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en miljömässig och samhällsekonomisk utvärdering av den gröna skatteväxlingen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur staten kan stödja kommunernas insatser i arbetet mot våld i nära relationer för att stödet ska bli mer likvärdigt i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt säkerställa att den som är utsatt för brott i nära relationer ska få brottsofferstöd inom ett dygn från att en anmälan görs och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och stärka systemet för personer med skyddade personuppgifter och andra skyddsåtgärder för att öka tryggheten och dessa personers frihet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning som klargör om en förälder med ensam vårdnad och skyddad identitet ska kunna byta efternamn på barnen utan att samtycke måste ges från den andra föräldern och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga eftervåld och öka samverkan med relevanta myndigheter för att stoppa det eftervåld som drabbar tusentals varje år och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheter till att skadestånd betalas ut när myndigheterna röjer skyddade personuppgifter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att säkerställa att evidensbaserade metoder används i vårdnadstvister och därmed ligger till grund för domslut och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs ett systemskifte när det gäller kontaktförbudslagstiftningen så att först och främst förövaren begränsas och inte offret och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga kontaktförbudet så att det omfattar även platser där anhöriga till skyddspersoner bor eller vistas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att kontrollerande beteende och psykiskt våld kriminaliseras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nationella metoder och stöd tas fram så att myndigheter tidigt ska kunna fånga upp personer med riskfaktorer för att utveckla ett våldsamt beteende och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) ges långsiktiga förutsättningar och uppdrag för att kunna verka som ett nationellt kompetenscentrum i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en nationell hjälplinje för unga personer som utsätts för eller utsätter andra i sin relation för våld och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om elevhälsan bör få ett nationellt uppdrag att fråga om våldsutsatthet, likt mödrahälsovården har i dag, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder för att motverka våld i nära relation bland äldre som en del i ett nationellt äldrehälsovårdsprogram och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka det återfallsförebyggande arbetet för personer som dömts för sexualbrott och våld eller har ett riskbeteende, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den nationella hjälplinjen som erbjuder stöd till personer som upplever sig ha tappat kontrollen över sin sexualitet ska stärkas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Jämställdhetsmyndigheten bör få ett tydligt uppdrag om att sprida information om den svenska sexköpslagen för att motverka den negativa utvecklingen av synen på samtycke, hos unga i allmänhet och unga män i synnerhet, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör införa ett exitprogram för unga som utsätts för sexuell exploatering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prostitution aldrig ska vara grund i någon vandelsprövning eller anses vara brist i levnadssätt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur digitala bordeller som vänder sig till svenska användare kan stoppas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omedelbart bör säkerställa att staten inte ska beskatta inkomster från prostitution, i synnerhet inte för omyndiga, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetet mot människohandel bör stärkas och att en nationell stödlinje för människor som är utsatta för människohandel inrättas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se hur en långsiktig och stabil finansiering kan säkerställas för de verksamheter som erbjuder stöd och skydd till offer för prostitution och människohandel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en skärpning av regleringen av sexistisk reklam bör genomföras för att motverka den skeva kvinnosynen och psykisk ohälsa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samverkan mellan myndigheter såsom polis, socialtjänst och skola behöver stärkas i hela landet för att bättre upptäcka och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förskolans och grund- och gymnasieskolans systematiska arbete med att upptäcka och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck, bl.a. genom handlingsplaner, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck ska inkluderas i förskolans läroplan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en ny prioritering och organisation, så att de konsulära verksamheterna i de länder där behov finns har möjligheter att arbeta på ett mer ändamålsenligt sätt för att få hem barn som olagligt förts ut ur landet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra mottagandet och stödet till barn som kommit hem till Sverige efter att ha varit olovligen bortförda ur landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur sambolagen förhåller sig till informella barnäktenskap och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett särskilt uppdrag till Inspektionen för vård och omsorg för att motverka oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att inrätta ett flerårigt nationellt forskningsprogram i syfte att förbättra kunskapsläget om sjukdomar som drabbar kvinnor och därigenom stärka förutsättningarna för en jämställd vård i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur ett genusmedicinskt uppdrag kan inkluderas i grunduppdraget inom nationella programområden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga tillgängligheten i förlossnings- och eftervården samt föreslå åtgärder för att kvinnor i hela landet snabbare ska kunna få tillgång till vård för förlossningsskador och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hela vårdkedjan behöver rustas för att hjälpa patienter med endometrios i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten kontinuerligt bör analysera ojämställdhet inom hälso- och sjukvården och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till en lägre momssats på mensskydd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolverket bör få i uppdrag att stärka den menstruella hälsan så att flickor kan delta fullt ut i skolan i samband med menstruation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kraven på jämställdhetsanalyserna behöver höjas inom alla statliga utredningar och beslutsunderlag för att inte förstärka redan ojämställda strukturer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att analysera vilka åtgärder som krävs för att det oförklarade lönegapet mellan kvinnor och män ska minska kraftigt till 2035 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jämställdhetsanalyser bör vara en självklar del i den statliga företagarpolitiken och de stöd som företag kan söka utformas på ett mer ändamålsenligt sätt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statliga medel som ska stärka företagande bör fördelas mer jämställt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att förbättra tillgången till mikrolån och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten för människor med skyddad identitet att driva företag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för fler kvinnor i ledande positioner och förbättra kunskapen om kvinnors ledning och ägande av företag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa en mer jämställd föräldraförsäkring som premierar ett mer jämställt uttag mellan föräldrar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa en ny jämställdhetsbonus liksom en jämställdhetsbonus för vård av barn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt berörda myndigheter att genomföra en kraftfull informations- och jämställdhetskampanj gentemot unga vuxna, föräldrar och företagare om livsinkomstens betydelse för pensionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över försörjningsskyldigheten mellan makar som i dag riskerar att användas som maktmedel vid en separation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över bolags möjligheter att köpa enskilt ägd mark när reservat bildas på deras mark och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den svenska livsmedelskedjans konkurrenskraft samt öka dess lönsamhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att besluta om ett nationellt självförsörjningsmål för livsmedel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snabbutreda avgifter och kostnader inom livsmedelskedjan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att inrätta ett jordbruksavdrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska lantbrukets kontroller och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återuppbygga beredskapslager för jordbrukets insatsvaror och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbereda svenska gårdar för kris och krig och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gå vidare med förslagen i utredningen Livsmedelsberedskap för en ny tid och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna konkurrensen inom svensk dagligvaruhandel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om höjda ambitioner för livsmedelsfusk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nya regler för ursprungsmärkning på restauranger och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en djurvälfärdsersättning för bete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU bör fatta beslut om en ny djurskyddslagstiftning som fasar ut hönor som hålls i burar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU bör höja sina miljö- och djurskyddskrav för att motsvara de regler och krav som finns i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU ska vara drivande för att få till ett globalt avtal för mer ansvarsfull antibiotikaanvändning, i syfte att bekämpa antibiotikaresistens, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om farliga djursmittor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska bli attraktivare att jobba och studera som veterinär med inriktning lantbrukets djur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om EU:s gemensamma jordbrukspolitik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för mer resultatorienterade regelverk på EU-nivå och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en större andel av EU:s jordbruksbudget ska gå till miljö- och klimatfrämjande åtgärder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre villkor för investeringsstöd för bevattningsdammar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över markavvattningsbestämmelserna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra kommersiell odling av genomredigerade grödor i EU och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka forsknings- och innovationsarbetet inom livsmedel och jordbruk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny portalparagraf i jaktlagstiftning för minskade viltskador och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över EU:s fågeldirektiv så att det anpassas efter arternas utveckling och underlättar jakten på vanliga fåglar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den förändrade skyddsstatusen för varg i art- och habitatdirektivet ska leda till färre vargangrepp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa länsvisa kartor över särskilt sårbara områden för tamdjurshållningen för att underlätta och skynda på beslut om skyddsjakt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska den svenska vargstammen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändrade regler för jägares och sportskyttars vapenmagasin och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten behöver tillgodose digitalt id som är funktionellt och tillgängligt men som inte konkurrerar ut privata aktörer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillgängliga och robusta digitala finansiella tjänster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra tillgången till offlinebetalningar i digitala betalningssystem som t.ex. Swish och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa en öppen infrastruktur för digitala betalningar för att öka transparens och konkurrens samt redundans i det digitala betalningssystemet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bilder på offentlig konst bör kunna delas online utan restriktioner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statliga initiativ för att främja utvecklingen av artificiell intelligens och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt kunskapslyft om användningen av artificiell intelligens och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en nationell strategi för High-Performance Computing i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en kompetenspool för etiska hackare och en s.k. safe harbour-policy hos alla myndigheter som en del av det svenska cyberförsvaret och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka Regelrådet så att det ges mandat att komma in tidigare i lagstiftningsprocessen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en instans som har rådighet och mandat att ställa krav på myndigheter att vidta åtgärder som minskar uppgiftslämnande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ”en väg in” i syfte att göra Sverige mer attraktivt för investeringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anpassa regler för små företag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla myndigheter ska få ett regelförenklingsuppdrag i sina instruktioner med syfte att förenkla för företagande i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Konkurrensverket bör ha som en prioriterad uppgift att utreda fall där offentliga aktörer konkurrerar med privata företag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillgång till företagskonto för att kunna starta företag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör göra genomlysningar av sina bolagsportföljer för att avyttra hela bolag eller de delar av bolag som med fördel kan drivas av andra aktörer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentliga aktörer ska ta fram en policy för hur säljverksamheter som begränsar konkurrensen kan undvikas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för besöksnäringen och uppdatering av Matlandet Sverige samt incitament för berörda företag att växa och anställa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner som önskar ska ges möjlighet att ta ut en kommunal avgift för att kunna skapa medel för ytterligare aktivitetshöjande insatser lokalt för att främja en hållbar turism och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre förutsättningar för delningsekonomin och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förutsättningarna för nyindustrialiseringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att få till stånd fler frihandelsavtal och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett globalt avtal om sänkta och borttagna tullar på miljö- och klimatteknik behöver vara högsta prioritet för ett reformerat WTO och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öppna EU:s inre marknad ytterligare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en tydlig strategi till stöd för små och medelstora företags möjligheter att exportera till EU:s inre marknad och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om handelsregler avseende vissa länder och granskning av direktinvesteringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka förutsättningarna för en höjning av mineralersättningen samtidigt som den del av ersättningen som i dag tillfaller staten bör gå till lokalsamhället och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trygga försörjningen av de innovationskritiska metaller och mineraler som behövs i modern miljöteknik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och införa en proportionalitetsprincip i miljötillståndshanteringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera miljöbalken i grunden till en klimat- och miljöbalk med tydligare ramar och avgränsningar för snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flytta över ansvaret för miljöprövningar från länsstyrelserna till mark- och miljödomstolarna eller annan ny tillståndsmyndighet samt införa tidsgränser för handläggningstider för miljötillstånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det kommunala vetot för uranbrytning bör kvarstå men att uran som biprodukt av annan utvinning ska vara möjligt att använda i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jämställdhetsanalyser bör vara ett självklart och naturligt inslag i den statliga företagarpolitiken samt att de stöd som företag kan söka bör utformas så att de också i högre grad söks och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statliga medel för företagande bör fördelas mer jämställt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra tillgången till mikrolån och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten för människor med skyddad identitet att driva företag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt påbörja arbete för att ta fram lagstiftning som möjliggör att företag, likt Kubal, som kringgår internationella sanktioner, ska sättas under statlig tvångsförvaltning där verksamheten kan fortsätta utan att pengar lämnar landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kommersiell service på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Bolagsverket bör ges i uppdrag att med digitala verktyg säkerställa att falska bolagsförsäljningar inte kan genomföras, att årsredovisningar är korrekta samt att ägarregister och styrelser är uppdaterade så snart som ändringar är genomförda och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett EU-gemensamt register för näringsförbud för att motverka organiserad brottslighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att tills vidare förbjuda allt storskaligt sill- och strömmingsfiske i Östersjön och i synnerhet det som går till industriändamål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att söka en bilateral överenskommelse med Finland om att inget storskaligt industrifiske får förekomma i Bottenviken och Bottenhavet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trålgränsen ska flyttas ut längs Östersjöns kust och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta intryck av utvärderingarna från det tvååriga förbud för trålfiske efter pelagiska arter som håller på att genomföras inom ett område i centrala Östersjön och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att minska skadorna från säl och skarv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upphäva EU:s förbud mot att handla med sälprodukter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU ska ha en tydlig strategi för att motverka och samla in spökfiskande redskap som lämnats kvar i haven, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kompetenshöjande insatser inom vattenbruk för kommunerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om de mest småskaliga vattenbruksverksamheterna ska kunna undantas från krav på anmälan om miljöfarlig verksamhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den svenska sjömatens roll i Livsmedelsstrategin 2.0 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvecklande av fler angreppssätt och nytänkande kring bekämpning av invasiva främmande arter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett mer samordnat arbete mot främmande invasiva arter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ekologisk kompensation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se förbrukade varor som resurser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hur den gröna skatteväxlingen kan utvecklas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av skatter för att de i högre grad ska styra mot hållbar konsumtion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för donation av fler typer av varor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett effektivt arbete mot miljöbrott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att tillämpa ett riskbaserat synsätt och göra en helhetsbedömning mellan målkonflikterna kring en giftfri miljö och resurseffektivitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svartlista företag som importerar produkter som ständigt visar sig bryta mot EU:s produktsäkerhetskrav, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hårdare krav på e‑handelsplattformar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samordning mellan EU:s kemikaliemyndighet Echa och EU:s nya tullmyndighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för förenklad och effektiviserad miljöprövning och tillståndsprocess och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en proportionalitetsprincip för avslag i miljötillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av fler förslag för att ytterligare kapa ledtiderna i tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Försvarsmakten och Försvarets materielverk tillsammans med försvarsindustrin bör ta steg för ett försvar där säkerhet, försörjning och hållbarhet tillsammans utgör viktiga delar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ansvarig myndighet bör ges i uppdrag att beakta inkludering av etanol, biogas och andra förnybara bränslen i beredskapslagringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Pliktrådets ställning ska stärkas i syfte att stärka de värnpliktigas rättigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att indexreglera värnpliktigas dagersättning för att den ska följa samhällets prisutveckling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förplägnadsersättningen för värnpliktiga och kadetter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en målsättning att 40 procent av de värnpliktiga ska vara kvinnor år 2030 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Försvarsmakten behöver göra mer för att komma till rätta med ojämställdhet och ovälkomna beteenden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att försvarsmaktsledningen bör följa upp och utvärdera förbanden i fråga om deras jämställdhets- och likabehandlingsarbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att kvinnliga soldater ska kunna genomföra övningar och strid med den utrustning de behöver och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att undvika personalflykt och säkra personalförsörjningen inom Försvarsmakten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska vara möjligt att anställa soldater för längre tid än i dag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra officersaspiranters villkor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att skapa bättre möjligheter för reservofficerares tjänstgöring i Försvarsmakten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla stödet till veteraner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en flerårig och systematisk plan för det militära stödet till Ukraina där också hela kedjan av utbildning, reparation och logistik ingår, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skicka Jas Gripen till Ukraina och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige oftare och tydligare ska uttala och markera mot cyberangrepp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utveckling av Försvarsmaktens förmåga till såväl defensiva som offensiva cyberoperationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att se över ett eventuellt behov av att göra cyberförsvar till en egen försvarsgren och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett cyberhemvärn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bredda cyberkompetensen i samhället och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studieförbunden är viktiga aktörer som behöver involveras när samhällets cyberkompetens breddas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att yrkeshögskolan är en viktig aktör som behöver involveras när samhällets cyberkompetens breddas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utveckling av svensk räddningstjänst och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram och sprida goda exempel från kommuner som lyckats med rekryteringen till deltidsbrandkåren, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nollvision för dödsbränder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om specialistutbildning kopplat till skogsbränder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förutsättningarna för räddningstjänster att använda drönare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om civilpliktiga och räddningstjänst under höjd beredskap och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om klimatanpassningsåtgärder för ett mer motståndskraftigt och robust samhälle och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydliga mandat för beslut och ledning inom och mellan olika ledningsnivåer såväl i fredstid som under höjd beredskap och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den politiska ledningens möjlighet att leda kommuner och regioner i höjd beredskap och krig och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att krigsplacera ledande politiska företrädare i kommuner och regioner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om civila planeringsramar för att stödja kommuner, regioner, statliga myndigheter och näringslivet i deras planering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en statlig funktion för kunskapsstöd vid säkerhetsanalys av forskningsdata och prövning av anställningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt frivillighet och de frivilliga försvarsorganisationernas roll och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha en god försörjningsförmåga när det gäller samhällsviktiga varor och tjänster i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om höjd självförsörjningsgrad för viktiga förnödenheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ökad inhemsk produktion av biodrivmedel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka elberedskapen i Sverige genom att möjliggöra ödrift i en större andel geografiska områden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förenklad informationsdelning mellan operatörer samt mellan operatörer och myndigheter i energisektorn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsynsverksamheten i energisektorn behöver skärpas för att säkra kontinuitet vid attacker och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för och inom primärproduktionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt beredskap på gårdsnivå och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av regelverk som möjliggör gårdsförsäljning av kött direkt på gård, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om robusta och tillgängliga elektroniska kommunikationer för blåljusmyndigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att minska antalet marina myndigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en gemensam nordisk-baltisk kustbevakningsinsats på internationellt vatten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRegeringen bör mot denna bakgrund återkomma med förslag som innebär att reglerna för subsidiärt skyddsbehövande ska vara tvingande och inte fakultativa, att kvinnor och män får förutsättningar att vara anknytningspersoner i fall där barn inte är gemensamma och att väntetiden vid ansökan om anhöriginvandring då barn är inblandade utformas som ett tak och begränsas till maximalt ett år. Vidare bör regeringen bibehålla möjligheten för universitetsstuderande som har studerat i Sverige en längre tid att vara anknytningspersoner för anhöriginvandring. Regeringen bör också återkomma med förslag som innebär att vissa arbetsrelaterade inkomster även i fortsättningen betraktas som godtagbara inkomster vid beräkning av försörjningskravet och se till att såväl forskare som doktorander undantas från försörjningskravet.
Slutligen kan vi konstatera att utredningen bakom förslagen gör bedömningen att ett direkt ikraftträdande kan leda till att lika ärenden behandlas olika beroende på handläggningstid, att redan beredda ärenden kan behöva kompletteras, att belastningen på Migrationsverket kan väntas öka och att enskilda som överklagar beslut i enlighet med de äldre reglerna hamnar i ett sämre läge genom överklagandet. Trots det bedömer både utredningen och regeringen att de nya reglerna bör tillämpas direkt, för att få snabbt genomslag. Människor måste kunna lita på att livsavgörande myndighetsbeslut prövas likvärdigt och enligt förutsebara regler. En samstämmig bild från remissinstanserna är att införandet av de nya bestämmelserna kräver noggrant utformade övergångsregler. Utan sådana regler riskeras både rättssäkerheten för individer och förtroendet för det offentliga.
Vi kan inte överblicka alla de omständigheter som kan uppkomma med de nya förslagen till lagändringar. Regeringen bör se över frågan om övergångsbestämmelser ytterligare och återkomma till riksdagen i frågan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 3, 5, 6 och 10, 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 1–3, 7, 9, 11 och 13, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 6 och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 15 och 24 samt avslår motion 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Det förekommer att en ny vårdgivare tar över en befintlig rörelse. Det finns en risk för att tillståndsprocessen medför ett verksamhetsstopp i ett sådant övergångsläge. Jag anser därför att regeringen bör återkomma med förslag om en övergångsbestämmelse för vårdgivare som tar över en befintlig verksamhet, för att minska risken för verksamhetsstopp.
En av de bidragande orsakerna till att tillståndsprocessen hos Ivo tar lång tid är otydligheter om vilka krav som bör ställas på tandvårdsverksamheter för att få ett tillstånd. Regeringen bör därför tydliggöra vilka krav tillsynsmyndigheten bör ställa på tandvårdsverksamheterna så att prövningsprocessen kan standardiseras och effektiviseras.
Jag anser slutligen att regeringen bör se till att tillsynsmyndigheten skyndsamt tar fram en plan för att öka takten i tillståndsprocessen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4217 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkandena 3–5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Martina Johansson (C).
7. lag om ändring i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet,
8. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
9. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
10. lag om ändring i lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter,
11. lag om ändring i lagen (2020:914) om tystnadsplikt vid utkontraktering av teknisk bearbetning eller lagring av uppgifter,
12. lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400),
13. lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400),
c) godtar det som utskottet anför om regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken,
d) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:295 punkterna 3, 4.1 och 5–16 samt motion 2025/26:4227 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 1–3, bifaller delvis proposition 2025/26:295 punkt 1 och avslår proposition 2025/26:295 punkt 2 och motionerna 2025/26:4224 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkandena 2 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Martina Johansson (C).
Vid omhändertaganden för vård av barn med placering i en annan familj finns som huvudregel en intention att barnet och vårdnadshavarna ska återförenas. Att vårdnadshavare och föräldrar får stöd kan ha stor betydelse för att de ska finnas kvar i det omhändertagna barnets liv, vilket bidrar till förutsättningarna för en återförening på sikt. Det är därför välkommet att regeringen har föreslagit att stödet till vårdnadshavare och föräldrar ska stärkas genom en ny bestämmelse om att socialnämnden ska erbjuda vårdnadshavare och föräldrar stöd som kan bidra till att de blir delaktiga i vården av barnet eller utvecklas i sitt föräldraskap. För att stödja kommunernas socialtjänst i arbetet med att stötta vårdnadshavare och föräldrar bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag som stärker möjligheten till kontakt mellan barnet och dess biologiska föräldrar när det är till barnets bästa.
En aspekt som saknas i regeringens förslag om stärkt stöd till vårdnadshavare och föräldrar är att stödet fullt ut måste utgå från barnets bästa och barnets rätt till en uppväxt fri från våld. För att säkerställa en sådan utgångspunkt måste socialnämnden ha en god förmåga att upptäcka och förhindra våld och övergrepp. Detta kräver insatser för att höja socialnämndens kunskap om olika typer av våld och övergrepp mot barn, hur signaler om våldsutsatthet kan fångas upp och tolkas samt vilket stöd och vilka insatser som krävs i olika situationer. Regeringen har, som framgår av propositionen, fattat beslut om ett myndighetsuppdrag om stärkt föräldraskapsstöd före, under och efter en placering av barn utanför det egna hemmet. Utöver detta bör regeringen vidta åtgärder för att öka socialnämndens kunskap om våld och våldsutsatthet som ett led i arbetet med att stärka stödet till vårdnadshavare och föräldrar.
Omtanke om och aktning för barnets eller den unges person och egenart
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4218 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkandena 1 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Gustaf Lantz (S), Karin Rågsjö (V), Agneta Nilsson (S), Dzenan Cisija (S), Ulrika Westerlund (MP) och Martina Johansson (C).
Mot bakgrund av den allvarliga brottsutvecklingen i samhället ser jag och mitt parti, trots regeringens oskickliga beredning, ett behov av att se över regleringen om ungdomsreduktion. Jag ställer mig därför bakom förslagen om att minska ungdomsreduktionen för lagöverträdare under 18 år samt att avskaffa ungdomsreduktionen för de lagöverträdare som har fyllt 18 år. Jag anser dock att riksdagen bör avslå regeringens förslag i den del som handlar om att höja straffmaximum till fängelse i 18 år för barn under 18 år. Redan i dag finns det utrymme att döma ut stränga straff, upp till 14 år, för allvarliga brott.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 29 kap. 7 § andra stycket och antar paragrafen i övrigt.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4228 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 2, bifaller delvis proposition 2025/26:293 punkt 1 i denna del och motionerna 2025/26:4211 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 2 och 2025/26:4222 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2 och avslår motionerna 2025/26:4211 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 3 och 2025/26:4222 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Liljeberg (C).
Riksdagen bör därför avslå förslagen i dessa delar. Vidare bör regeringen återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 32 kap., b ) avslår utskottets förslag i bilaga 3 till
1. lag om ändring i brottsbalken,
2. lag om ändring i brottsbalken,
c) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4228 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 3 och 4 samt avslår propositionerna 2025/26:293 punkt 1 i denna del, 2025/26:294 punkt 5.2 och 2025/26:295 punkt 4.2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C) och Ulrika Westerlund (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4228 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 5 och 6 samt avslår proposition 2025/26:293 punkt 9.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C) och Ulrika Westerlund (MP).
Vi ser risker med att förslaget blir kontraproduktivt och riskerar att drabba mindre, idéburna aktörer. För dem medför kravet i stället enbart en ökad administrativ börda och kostnader som måste tas från den pedagogiska verksamheten. Detta kan få allvarliga konsekvenser, inte minst genom att små idéburna skolor kan tvingas lägga ned. Detta skulle vara förödande, särskilt för landsbygden där dessa skolor ofta är ryggraden i lokalsamhället och många gånger är det enda skolalternativet eller en av få valmöjligheter. Att tvinga på dem en byråkrati som är utformad för stora, vinstdrivande koncerner är kontraproduktivt och riskerar att slå ut välfungerande och uppskattade verksamheter. Därför vill vi att idéburna huvudmän inte ska omfattas av samma krav på särredovisning, men deras redovisning behöver vara öppen och transparent så att vem som helst kan granska grunden för överföringar mellan skolenheter.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4215 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2 och 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C) och Mats Berglund (MP).
Regeringens förslag riskerar leda till en cementering av den befintliga skolmarknaden. Resultatet skulle kunna bli en oligopolbildning där ett fåtal stora koncerner dominerar friskolemarknaden. Det vore förödande ur ett valfrihetsperspektiv och skulle motverka den mångfald av pedagogiska inriktningar som friskolereformen ursprungligen syftade till. För att säkerställa att lagändringarna inte får oönskade konkurrenshämmande effekter anser vi att de måste följas upp noggrant. För att undvika oligopolbildning och säkerställa små idéburna aktörers fortlevnad, föreslår vi att förslagens konsekvenser utvärderas inom en skälig tid. Vi föreslår därför att en utvärdering av lagens konsekvenser för marknadsstrukturen och för små aktörers fortlevnad genomförs två år efter att lagen trätt i kraft, dvs. under 2029.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4215 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C) och Mats Berglund (MP).
5. lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet med den ändringen att lagen ska träda i kraft den dag efter den 1 januari 2027 som regeringen bestämmer,
6. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) med den ändringen att lagen ska träda i kraft den dag efter den 1 januari 2027 som regeringen bestämmer,
7. lag om ändring i lagen (2009:966) om Försvarsunderrättelsedomstol med den ändringen att lagen ska träda i kraft den dag efter den 1 januari 2027 som regeringen bestämmer,
8. lag om ändring i skyddslagen (2010:305) med den ändringen att lagen ska träda i kraft den dag efter den 1 januari 2027 som regeringen bestämmer,
9. lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) med den ändringen att lagen ska träda i kraft den dag efter den 1 januari 2027 som regeringen bestämmer,
10. lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor med den ändringen att lagen ska träda i kraft den dag efter den 1 januari 2027 som regeringen bestämmer,
11. lag om ändring i lagen (2011:846) om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa tjänster inom vägtransportområdet med den ändringen att lagen ska träda i kraft den dag efter den 1 januari 2027 som regeringen bestämmer,
12. lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet med den ändringen att lagen ska träda i kraft den dag efter den 1 januari 2027 som regeringen bestämmer,
13. lag om ändring i lagen (2013:315) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter med den ändringen att lagen ska träda i kraft den dag efter den 1 januari 2027 som regeringen bestämmer,
14. lag om ändring i lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät med den ändringen att lagen ska träda i kraft den dag efter den 1 januari 2027 som regeringen bestämmer,
15. lag om ändring i lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning med den ändringen att lagen ska träda i kraft den dag efter den 1 januari 2027 som regeringen bestämmer,
16. lag om ändring i strålskyddslagen (2018:396) med den ändringen att lagen ska träda i kraft den dag efter den 1 januari 2027 som regeringen bestämmer,
17. lag om ändring i lagen (2019:547) om förbud mot användning av vissa uppgifter för att utreda brott med den ändringen att lagen ska träda i kraft den dag efter den 1 januari 2027 som regeringen bestämmer,
18. lag om ändring i lagen (2019:1182) om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter med den ändringen att lagen ska träda i kraft den dag efter den 1 januari 2027 som regeringen bestämmer,
19. lag om ändringen i lagen (2021:1171) om behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten med den ändringen att lagen ska träda i kraft den dag efter den 1 januari 2027 som regeringen bestämmer,
20. lag om ändring i lagen (2021:1172) om behandling av personuppgifter vid Försvarets radioanstalt med den ändringen att lagen ska träda i kraft den dag efter den 1 januari 2027 som regeringen bestämmer,
21. lag om ändring i lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation med den ändringen att lagen ska träda i kraft den dag efter den 1 januari 2027 som regeringen bestämmer,
22. lag om ändring i vapenlagen (2026:408) med den ändringen att lagen ska träda i kraft den dag efter den 1 januari 2027 som regeringen bestämmer,
23. lag om ändring i lagen (2026:956) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet i krig eller krigsfara med den ändringen att lagen ska träda i kraft den dag efter den 1 januari 2027 som regeringen bestämmer.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4207 av Kerstin Lundgren och Mikael Larsson (båda C) yrkande 1 och bifaller delvis proposition 2025/26:290 punkterna 1–23.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anna Lasses (C).
Jag ser ett behov av att ge riksdagen möjlighet till insyn i myndighetens verksamhet, inte minst med hänsyn till de ökade möjligheterna att bedriva spaning inom landet. Det finns skäl att överväga att inrätta ett underrättelsetillsynsutskott i likhet med vad Finland har. Ett sådant utskott skulle för riksdagens räkning utöva parlamentarisk tillsyn över den civila och militära underrättelsetjänsten. Inom underrättelseverksamhet hanteras uppgifter av mycket känslig karaktär. Denna hantering riskerar att tangera och i värsta fall överskrida de krav som kan ställas för skydd av medborgares personliga integritet och säkerhet samt även vad som kan anses vara skäligt i förhållande till annan lagstiftning och de rättigheter som fastslås i grundlagarna.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4207 av Kerstin Lundgren och Mikael Larsson (båda C) yrkande 2 och avslår motion 2025/26:4208 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anna Lasses (C).
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4165 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C).
Mest slående är att regeringen endast hunnit med att behandla en bråkdel av de bedömningar och förslag som skogsutredningen lämnade i sitt slutbetänkande. Dessa ska i stället i stor utsträckning beredas vidare, vilket får till följd att förslag som är centrala för att öka produktionen och klimatnyttan skjuts på en oviss framtid. Detta gäller bl.a. förslagen om att införa ett bredare mått för skogens samlade klimatnytta, en förändrad syn på naturvårdsavsättningar och miljöhänsyn, inklusive skydd för fåglar, lösningsförslag för miljökvalitetsmålet Levande skogar och ett nytt nationellt forskningsprogram om skogsskötsel.
Jag och mitt parti hade förväntat oss att propositionen skulle innehålla ett mer sammanhållet paket av produktionshöjande åtgärder från slutbetänkandet som kombinerar rådgivning, investeringar och modern skogsskötsel. I stället får skogsägarna vänta, och svenskt skogsbruk lämnas utan de verktyg som behövs för att möta samhällets krav på minskat gas- och oljeberoende. Om Sverige ska klara av att ersätta fossilbaserade drivmedel och material med förnybara och inhemskt producerade alternativ måste vi också vara beredda att öka den hållbara tillväxten och uttaget från våra skogar. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma med ett sammanhållet paket av produktionshöjande åtgärder för svenskt skogsbruk. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4145 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:4143 av Martin Kinnunen m.fl. (SD).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Helena Lindahl (C).
Vidare bör det åligga domstolarna att självmant pröva frågan om utvisning när de rättsliga förutsättningarna är uppfyllda. Det är ett mer rättssäkert och effektivt system än den yrkandeplikt som kommer att åläggas åklagare enligt regeringens förslag. Regeringen bör därför återkomma med förslag om domstolars skyldighet att på eget initiativ besluta om utvisning.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4095 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4113 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 2 och avslår motion 2025/26:4117 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Helena Lindahl (C).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4161 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och avslår motionerna 2025/26:4154 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4168 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C).
En grundläggande rättssäkerhetsprincip är också att gamla försyndelser inte ska kunna ligga en person till last för evigt. Propositionens förslag om en helhetsbedömning där även mindre allvarlig brottslighet långt tillbaka i tiden kan vägas in skapar en orimlig situation. En person som har begått ett mindre allvarligt brott för många år sedan, och därefter levt ett skötsamt liv, ska inte behöva leva med risken att denna gamla händelse plötsligt blir avgörande för rätten att stanna i Sverige. Det måste finnas en rimlig bortre gräns för när mindre allvarlig brottslighet kan beaktas. Det bör därför införas en preskriptionstid. Efter en viss tid av skötsamt leverne ska mindre allvarlig brottslighet inte längre kunna ingå i en helhetsbedömning vid prövningen av uppehållstillstånd.
Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med det som har förts fram.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4161 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 3 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C).
Regeringen bör vidare återkomma med ett förslag som begränsar och tydliggör vilken sidoinformation som får delas. Tolkningsutrymmet måste minimeras för att värna den personliga integriteten och förhindra att känslig information sprids i onödan. Särskilda hänsyn måste tas för att skydda barns integritet och säkerställa att barnets bästa alltid sätts i första rummet. För att säkerställa att lagförslaget inte innebär att sidoinformation omfattas av uppgiftsskyldigheten föreslår vi att den aktuella bestämmelsen utformas enligt följande: ”När det finns starka skäl att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige ska Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket när de innehar uppgifter om personer som enligt 2 kap. utlänningslagen saknar rätt att lagligen vistas i Sverige på eget initiativ lämna följande uppgifter till Polismyndigheten […]”.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2025/26:4152 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 2 och 3 samt 2025/26:4159 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 2 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Nils Seye Larsen (MP), Agneta Nilsson (S), Dzenan Cisija (S), Maj Karlsson (V) och Martina Johansson (C).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4155 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 3, 2025/26:4158 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 3, 2025/26:4177 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 6 och 2025/26:4181 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Karin Sundin (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Nils Seye Larsen (MP), Agneta Nilsson (S), Dzenan Cisija (S), Maj Karlsson (V) och Martina Johansson (C).
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4138 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 1–4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Birger Lahti (V) och Linus Lakso (MP).
Regeringen bedömer att reformen på sikt leder till en mer effektiv och förutsägbar process men konstaterar samtidigt att förändringen under en övergångsperiod kan innebära längre handläggningstider. Vi anser att det är av stor vikt att denna risk hanteras för att minimera fördröjningar i ett läge där investeringar behöver komma på plats snabbt. En utdragen övergång riskerar att bromsa investeringar och takten i industrins omställning. Regeringen bör därför säkerställa en ordnad process där genomförandet sker så smidigt som möjligt och där perioden med parallella system begränsas. Med hänsyn till reformens omfattning är det viktigt att den utvärderas löpande och att det finns beredskap att vidta ytterligare åtgärder, inklusive nödvändiga författningsändringar. En ny myndighetsstruktur löser inte i sig de grundläggande utmaningarna i tillståndsprocesserna. Även om en samlad prövning kan bidra till ökad enhetlighet behöver det parallellt med den organisatoriska förändringen genomföras ytterligare systemreformer för att förkorta handläggningstiderna, öka förutsägbarheten och på riktigt förbättra tillståndsprocesserna.
När det gäller frågan om kompetensförsörjning anser vi att det är avgörande att rätt kompetens kan säkras långsiktigt i den nya myndigheten. Om kompetensförsörjningen brister finns det en påtaglig risk att reformen får motsatt effekt och leder till längre handläggningstider. Det bör samtidigt understrykas att kompetensutmaningarna redan i dag är påtagliga och att det rapporteras om att personal med relevant kompetens lämnar länsstyrelserna till följd av den kommande reformen. Inom ramen för uppdraget att inrätta den nya myndigheten bör regeringen därför säkerställa att det skyndsamt vidtas nödvändiga åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen. De fackliga parterna har också en viktig roll i detta arbete.
Införandet av den nya miljöprövningsmyndigheten innebär en centralisering jämfört med dagens situation. En ny miljöprövningsmyndighet kan göra prövningsprocesserna mer förutsägbara och enhetliga, handläggarkompetens kan användas mer resurseffektivt och risken för korruption kan minska med en central myndighet. För att reformen ska få avsedd effekt krävs det dock att den nya myndigheten ges en organisation som tillvaratar befintlig kunskap om lokala och regionala förutsättningar. Den lokala och regionala förankringen är central i miljöprövningen och bidrar till kvalitet i besluten och acceptans hos näringslivet. Regeringen har hittills meddelat att myndighetens säte ska vara i Stockholm men har inte lämnat besked om hur verksamhet på flera orter i landet kan säkerställas. Det är därför angeläget att den fortsatta organiseringen säkerställer en regional närvaro, exempelvis genom regionala kontor.
En avgörande faktor för snabba och ändamålsenliga tillståndsprocesser är resurstilldelningen. Vi anser därför att regeringen behöver säkerställa att miljöprövningen, såväl vid den nya myndigheten som i övrigt, ges tillräckliga resurser över tid. En underfinansierad ny myndighet kommer sannolikt bara att försvåra och fördröja processerna eftersom myndigheten samtidigt behöver hantera alla andra utmaningar som uppstart av en ny myndighet innebär. Detta riskerar i sin tur att medföra omfattande negativa konsekvenser för klimatomställningen, miljön och näringslivet i stort.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4124 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1–4, 2025/26:4131 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 1–3 och 2025/26:4139 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP), Åsa Westlund (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S), Aida Birinxhiku (S), Andrea Andersson Tay (V) och Helena Lindahl (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Liljeberg (C).
Jag och Centerpartiet vill driva igenom ett perspektivskifte för att komma åt den grova brottslighet som gör att barn och unga tvingas att utföra fruktansvärda handlingar. Det är inte barnen som ska straffas när vuxensamhället har brustit. Mot bakgrund av detta vill jag skärpa straffet ytterligare för brottet involverande av underårig i brottslighet – från regeringens förslag om ett nytt maximistraff på 6 år till 8 år. Detta är i linje med Centerpartiets hållning att säga nej till en sänkning av straffbarhetsåldern till 13 år.
Vidare drar bedrägeribrotten in enorma summor till den organiserade brottsligheten, men straffen är knappast avskräckande. Med hänsyn till de oerhört höga belopp som det är fråga om vid denna typ av brottslighet behöver straffskalan differentiera ytterligare, och i likhet med för vissa våldsbrott och narkotikabrott bör man införa begreppet synnerligen grovt brott med en högre straffskala än för de grova brotten.
När det slutligen gäller sexualbrotten är de till sin natur särskilt integritetskränkande. Därtill är personer som säljer sexuella tjänster ofta traumatiserade och sargade och kan ha svårt att orka anmäla brott. Jag vill därför höja straffmaximum för köp av sexuell tjänst, dels för att bättre spegla det lidande som brottet innebär, dels för att utöka preskriptionstiden.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3581 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 3 och 26 samt 2025/26:4111 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 2, bifaller delvis motionerna 2025/26:3559 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 9, 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 39 och 2025/26:4119 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1 och avslår motionerna 2025/26:1277 av Josefin Malmqvist (M) yrkande 1, 2025/26:1410 av Johanna Rantsi (M), 2025/26:1412 av Ann-Sofie Lifvenhage och Ann-Sofie Alm (båda M), 2025/26:1672 av Katarina Tolgfors m.fl. (M) delyrkande 2, 2025/26:2604 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) delyrkande 1, 2025/26:2845 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 3, 2025/26:3022 av Markus Wiechel m.fl. (SD), 2025/26:3027 av Noria Manouchi (M) yrkandena 1, 2 och 4, 2025/26:3121 av Kjell-Arne Ottosson (KD) och 2025/26:3571 av Christian Carlsson (KD) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Liljeberg (C).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4111 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 1, bifaller delvis motion 2025/26:4119 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3 och avslår motion 2025/26:4114 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Liljeberg (C).
Denna kritik framförs även av kommuner, kommunförbund och andra organisationer, som är mycket negativt inställda till att det kommunala inflytandet vid utvinning av uran inskränks genom att kommunfullmäktiges tillstyrkan inte längre ska krävas. Denna del av regeringens förslag är enligt vår uppfattning varken motiverad eller proportionerlig.
Vi anser därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag som säkerställer det kommunala inflytandet vid utvinning av uran genom att det kommunala vetot behålls.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3973 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP).
Jag vidhåller denna uppfattning. Den överensstämmer dock inte fullt ut med vad som framförs i den aktuella motionen, där det i stället föreslås att det tidigare totalförbudet mot utvinning av uran ska återinföras.
Motionsyrkandet avstyrks därmed.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C).
Samtidigt saknas i dag säkra och beprövade tekniker för storskalig brytning som kan garantera att svavelsyra, tungmetaller och radioaktiva ämnen inte läcker ut och förorenar omgivande miljöer, vattendrag, sjöar och samhällen. Beräkningar visar dessutom att brytning i alunskiffer leder till omfattande koldioxidutsläpp till följd av förkolningsprocesser.
Trots denna kunskap finns det planer på brytning i alunskiffer i både Västergötland och Jämtland. Vi anser att de miljörisker som följer av alunskifferbrytning är oacceptabla och att ett förbud mot all gruvbrytning i alunskiffer bör införas.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Birger Lahti (V) och Linus Lakso (MP).
Sammanfattningsvis anser vi att ett kommunalt veto bör införas mot brytning i alunskiffer och att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med en tydlig tidsplan för när sådana regler kan vara på plats.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3973 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 4 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP).
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår ändringar i bestämmelserna om offentligt biträde. Ändringarna, som bl.a. handlar om att rätten till offentligt biträde ska utgå från EU:s miniminivå, innebär t.ex. strikta begränsningar av ersättningsberättigad rådgivningstid hos Migrationsverket. Detta är en dramatisk försämring. Asylprocessen är komplex och för den enskilde, som ofta befinner sig i en utsatt situation, är det avgörande att få professionell hjälp för att kunna presentera sina skyddsskäl på ett korrekt och fullständigt sätt. Lagrådet kritiserar den föreslagna regleringen och anser att det finns gränser för hur långt minimilinjen får drivas i det enskilda fallet, inte minst när det gäller barn. Lagrådet pekar också på det orimliga i de strikta tidsgränserna, som strider mot god advokatsed och riskerar att lämna människor i nöd utan det stöd de har rätt till. Lagrådet ser ett behov av en ventil men avstår från att lämna konkreta förslag. Hur en sådan ventil ska vara utformad behöver sannolikt utredas. Vidare varnar flera remissinstanser för att förslaget kommer att få stora negativa konsekvenser för rättssäkerheten och leda till att tyngdpunkten i processen förskjuts till domstolarna.
De nuvarande reglerna bör få bestå med den ändringen att även ärenden enligt asylprocedurförordningen och asyl- och migrationshanteringsförordningen ska omfattas av 18 kap. 1 § utlänningslagen. Regeringen bör utreda och återkomma med ett sådant förslag
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4153 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4157 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Ola Möller (S), Madeleine Atlas (C), Annika Hirvonen (MP) och Magdalena Sundqvist (S).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4157 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Madeleine Atlas (C).
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4137 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C) och Birger Lahti (V).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Mikael Larsson (C).
Vi kräver därför att regeringen genomför reformen på ett ansvarsfullt sätt och inte genom nedskärningar av anslagen till skolan. Reformen riskerar annars att leda till ökad lärarbrist och nedskärningar. En sådan utveckling skulle direkt motverka reformens syfte och riskera att försämra både undervisningens kvalitet och elevernas och lärarnas arbetsmiljö. Om reformen dessutom finansieras med nedskärningar på andra anslag inom skolan är risken överhängande att resurser flyttas från de skolor och elever som har allra störst behov av stöd.
Vidare anser vi att regeringen måste säkerställa att reformen kan genomföras i hela landet. När regeringen arbetar vidare med att se till att de ekonomiska förutsättningarna är tillräckliga behöver det säkerställas att kommuner av olika storlek har möjlighet att genomföra reformen på riktigt. Annars riskerar det slå hårt mot kommuner med svag ekonomi, glesbygdskommuner eller skolhuvudmän som redan i dag har svårt att rekrytera behöriga lärare.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3 och bifaller delvis motion 2025/26:4033 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 4 och 5 samt avslår motion 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4033 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C).
Vi välkomnar att regeringen efter en lång tids förnekelse av problemet är beredd att avskaffa betyget F som spärrgräns till gymnasiet. Det krävs dock mer för att säkerställa att utslagningen mellan grundskolan och gymnasiet inte består. Det krävs att det nya betygssystemet samordnas med rimliga behörighetsregler till gymnasiala utbildningar. I grunden vill vi se att gymnasieskolan blir obligatorisk och att skolplikten förlängs. Den exakta utformningen av detta och hur det samverkar med behörighetsregler till olika utbildningar behöver utredas vidare. Vi vill att det säkerställs att det nya betygssystemet inte leder till fortsatt utslagning från skolan och att regeringen återkommer med en samlad plan för hur betygssystemet ska samordnas med behörighetsregler och övergångar till gymnasiet.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Det är viktigt med hög kvalitet på undervisningen genom hela utbildningssystemet och att de som är intresserade har goda möjligheter att välja och antas till estetiska utbildningar på gymnasiet och folkhögskolor och högre utbildning i Sverige och utomlands. Det är viktigt för rekrytering av musiklärare och yrkesmusiker, och i förlängningen för svensk kultur. Därför bör regeringen i genomförandet av reformen särskilt värna de konstnärliga och övriga praktisk-estetiska ämnenas särart.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4058 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Det är oklart om Skolverket har förmåga att säkerställa de digitala systemen för att hantera det stora antalet elever som ska göra många olika prov vid samma tid. Det finns därför behov av att utreda om Skolverket har tillräckliga personella och ekonomiska resurser för att införa de digitala nationella slutprov som behöver genomföras för att betygssystemet ska fungera. Regeringen bör därför ge Skolverket i uppgift att kartlägga om myndigheten har tillräckliga resurser för att ta fram och administrera digitala nationella slutprov.
Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven. Det kan komma att påverka lärares undervisningsmetoder och leda till att undervisningen utformas för att prestera goda resultat på provet, i stället för att hålla fokus på hela ämnets bredd och olika sätt att visa kunskap på. Det kan leda till ökad stress och att viktiga delar av kunskapsuppdraget trängs undan. Det är därför nödvändigt att regeringen följer upp att det nya betygssystemet inte leder till att de nationella provens ökade betydelse leder till försämrad undervisning när ökat fokus läggs på att förbereda elever för att prestera på prov.
Av likvärdighets- och legitimitetsskäl är det viktigt att elever i specialskolan kan genomföra de nationella slutproven och att proven konstrueras så att de är tillgängliga för alla elever. Ett sätt att öka tillgängligheten för döva och hörselskadade elever är att slutproven översätts till svenskt teckenspråk. Regeringen bör därför i förordningsarbetet utreda förutsättningarna för tillgängliga slutprov och översättning till teckenspråk.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4001 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 2, 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 2 och 4 samt 2025/26:4058 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 6 och 2025/26:4058 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven. Det kan leda till ökad stress och att viktiga delar av kunskapsuppdraget trängs undan. Det är därför nödvändigt att följa upp hur provens betydelse påverkar undervisningen och elevernas arbetsmiljö. Vi ser dock att delar av det föreslagna betygssystemet kommer att kunna justeras; det kan exempelvis handla om att justera processen för kalibrering och i vilken grad nationella prov styr meritvärden i takt med att betygsinflationen av strukturella skäl minskar.
Vi anser mot denna bakgrund att processen för kalibrering av betyg behöver förenklas och ses över före införandet.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Flera remissinstanser, däribland Vuxenutbildning i Samverkan, har pekat på att förslagen riskerar att fungera sämre i denna kontext. Särskilt problematiskt är att meritvärderingen i hög grad ska bygga på nationella slutprov. Det riskerar att tränga undan lärarens bedömning, minska motivationen och missgynna vuxna studerande. Förslaget om att genomföra slutprov vid samma tidpunkter som i gymnasieskolan riskerar dessutom att minska flexibiliteten, skapa väntetider och fungera som en flaskhals i utbildningar som är avgörande för kompetensförsörjningen. Det finns alltså fortsatt frågor om det nya betygssystemets genomförande på den kommunala vuxenutbildningen. Regeringen bör därför tillsätta en utredning av hur det nya betygssystemet ska genomföras och användas på den kommunala vuxenutbildningen.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4001 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Systemet med privatkopieringsersättning skapades under en tid när privatpersoners kopiering av musik från radio till kassettband utgjorde ett reellt inkomstbortfall för upphovsrättsinnehavare. Den tekniska utvecklingen har sedan dess i grunden förändrat hur privatpersoner konsumerar kultur. I dag dominerar legala strömningstjänster, där rättighetshavare ersätts genom licensavtal. Majoriteten av lagringsutrymmet på moderna enheter används inte för privatkopiering av upphovsrättsskyddat material utan för operativsystem, programvara, egna fotografier och dokument. Att basera en avgift på total lagringskapacitet framstår därför som både ologiskt och orättvist.
Jag menar att privatkopieringsersättningen har kommit att fungera som en extraskatt på den tekniska utrustning som är nödvändig för både privatpersoner och företag. Privatkopieringsersättningen gör produkter dyrare för svenska konsumenter och företag, vilket i förlängningen hämmar både innovation och digital utveckling. Vidare snedvrider ersättningen konkurrensen, eftersom svenska handlare behöver beakta ersättningen i sin prissättning, samtidigt som konsumenter kan köpa motsvarande produkter från utländska e-handlare utan motsvarande kostnadspåslag.
Därtill står upphovsrätten i dag inför helt nya och betydligt mer komplexa utmaningar genom utvecklingen av AI. Exempelvis tränas generativa AI-modeller på enorma mängder upphovsrättsskyddat material, ofta utan samtycke eller ersättning till de ursprungliga skaparna. Detta väcker grundläggande frågor om värdeskapande, ersättning och skyddet för kreativa yrken. Jag menar att regeringen borde fokusera på att inom EU och nationellt utveckla en modern och hållbar lagstiftning som hanterar de verkliga utmaningar som upphovsrätten ställs inför med anledning av AI. Det handlar t.ex. om att säkerställa transparens i träningsdata och att skapa fungerande licensmodeller som garanterar att kreatörer får betalt när deras verk används för att bygga kommersiella AI-tjänster.
Jag anser således att systemet med privatkopieringsersättning är föråldrat. Samtidigt är det centralt att rättighetshavare får en skälig ersättning. Ersättning bör i stället komma från de plattformar och tjänster där verken faktiskt konsumeras. En modern upphovsrättslagstiftning måste fokusera på var värdet skapas och konsumeras. Det är därför min uppfattning att regeringen bör avskaffa systemet med privatkopieringsersättning och återkomma med ett förslag som på ett transparent och rättvist sätt säkerställer att upphovsrättsinnehavare får skälig ersättning direkt från de plattformar och tjänster där deras verk konsumeras.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3561 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 6 och 2025/26:4037 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 2 och 3 samt avslår motionerna 2025/26:4005 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 1–3 och 2025/26:4007 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C).
Jag menar att samverkan mellan universitet och högskolor och näringsliv behöver stärkas för att fler idéer ska kunna utvecklas till nya innovationer, företag och jobb. De samlade forskningsanslagen behöver öka genom en överenskommelse mellan näringslivet och det offentliga. Vidare behöver forskningsinstituten och inkubatorerna stärkas, eftersom de har en viktig roll i att knyta samman det offentliga och näringslivet, vilket är viktigt för att nå framgångar i innovationsprocessen och för framgångsrik kommersialisering. Möjligheten att skydda innovationer genom patent är viktig för framväxten av nya företag, affärsidéer och jobb. I förlängningen är det avgörande för Sveriges konkurrenskraft. Bland annat menar jag att information om hur man söker patent för nya idéer måste finnas enkelt tillgänglig också för små företag och nya innovatörer som inte har de förkunskaper som behövs för att finna sig till rätta i myndighetsfloran. Hur detta ska organiseras bör utredas, och för att åstadkomma ett sammanhållet och välfungerande innovationssystem bör en sådan utredning utmynna i en svensk immaterialrättsstrategi.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2831 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 5 och avslår motionerna 2025/26:2724 av Markus Wiechel (SD) och 2025/26:3593 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 48, 49 och 51.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C).
Politiken ska också inriktas på att prioritera utökade resurser till polisen. Detta för att kunna återupprätta den lokala polisnärvaron och för att polisen ska ha de resurser den behöver för att kunna agera mot alla brott.
Mot bakgrund av det svaga konjunkturläget är det rimligt med en mer expansiv finanspolitik än den regeringen föreslår. Viktiga åtgärder som bidrar till att finansiera prioriterade reformer, men också för att öka arbetsutbudet, är att få människor i arbete. Därför ska trygghetssystem som riktas till människor ha ett ökat jobbfokus och fungera som omställningsförsäkringar. Ineffektiva undantag från miljö- och klimatskatter ska undanröjas och resurser öronmärkas för investeringar som ökar Sveriges produktionsförmåga.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen godkänner Centerpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i enlighet med vad som anförs i reservationen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4110 av Martin Ådahl m.fl. (C) och avslår proposition 2025/26:100 punkt 1 och motionerna 2025/26:617 av Markus Kallifatides (S), 2025/26:1048 av Jamal El-Haj (-) yrkandena 2–5, 2025/26:1146 av Anders Karlsson (C), 2025/26:2493 av Jesper Skalberg Karlsson (M), 2025/26:2496 av Jesper Skalberg Karlsson (M), 2025/26:3150 av Malin Danielsson m.fl. (L) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3421 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 40, 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 23, 2025/26:4101 av Magdalena Andersson m.fl. (S), 2025/26:4108 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) och 2025/26:4118 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Martin Ådahl (C).
Grunden för en ansvarsfull ekonomisk politik är ett finanspolitiskt ramverk som respekteras. Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att regeringens politik varken är utformad i enlighet med ramverket eller redovisad på ett transparent sätt. Finanspolitiska rådet är ännu skarpare i sin kritik och menar att budgeten för 2026 har gett anledning till den ”hittills allvarligaste kritiken mot den förda finanspolitiken i relation till det finanspolitiska ramverkets principer”.
Ett återkommande mönster är att regeringen baserar sin politik på alltför optimistiska prognoser och att det saknas en analys från regeringen av varför dess prognoser avviker eller vilka konjunktureffekter den egna politiken förväntas ha.
Resultatet av regeringens politik är en snabb försämring av de offentliga finanserna. Den expansiva budgeten för 2026 tar en stor del av kommande års reformutrymme i anspråk, vilket kommer att begränsa handlingsutrymmet för framtida regeringar och tvinga fram en stram politik för att nå saldomålet. Regeringens plan för återgång till saldomålet är, enligt både Riksrevisionen och Finanspolitiska rådet, otillräcklig och bygger på orealistiska antaganden om oförändrad politik och att tillfälliga skattesänkningar inte permanentas. Detta är ett kortsiktigt och ansvarslöst agerande som skjuter notan för dagens politik på framtiden.
Lika allvarlig är regeringens ovilja att lyssna på sina expertmyndigheter. Finanspolitiska rådet beskriver regeringens svar på tidigare rekommendationer som otillräckliga och konstaterar att synpunkter avfärdas. Ett sådant agerande undergräver den externa granskning som är en hörnsten i det finanspolitiska ramverket.
För att återupprätta förtroendet för den ekonomiska politiken och säkerställa en hållbar utveckling för Sverige krävs en omedelbar återgång till de principer som det finanspolitiska ramverket vilar på.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4109 av Martin Ådahl (C) och lägger skrivelse 2025/26:241 till handlingarna.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Martin Ådahl (C).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:99 punkt 25 och bifaller delvis proposition 2025/26:99 punkt 21 och motion 2025/26:4100 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkandena 3 och 4.
Ändrade beställningsbemyndiganden =utskottet Avgift för anslutning till Försäkringskassans system för statligt tandvårdsstöd =utskottet Utgiftsområde 1 Rikets styrelse =utskottet Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning =utskottet Utgiftsområde 4 Rättsväsendet =utskottet Utgiftsområde 5 Internationell samverkan =utskottet Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap =utskottet Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg =utskottet Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid =utskottet Utgiftsområde 22 Kommunikationer =utskottet Utgiftsområde 24 Näringsliv Riksdagen a=utskottet b=utskottet
c) avslår regeringens förslag om bemyndigande för regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag förvärva aktier i Videberg Kraft AB, och besluta om kapitaltillskott till bolaget,
d) avslår regeringens förslag om bemyndigande för regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag ingå ekonomiska åtaganden när det gäller Videberg Kraft AB eller på annat sätt öka eller minska statens röst- och ägarandel i bolaget,
e) avslår regeringens förslag om bemyndigande för regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra kapitaltillskott samt förvärv och överlåtelse av aktier enligt regeringens förslag i c) och d),
f) avslår regeringens förslag när det gäller godkännande att de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten i samband med försäljning av aktier i Videberg Kraft AB enligt regeringens förslag får avräknas mot försäljningsintäkterna.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:99 punkterna 15 och 16 samt avslår proposition 2025/26:99 punkterna 17–20.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Martin Ådahl (C).
Om regeringen inte skyndsamt presenterar en trovärdig plan för hur lärarbristen ska lösas, riskerar förslaget om stödundervisning att bli verkningslöst och inget annat än skolpopulism. Därför anser jag att regeringen skyndsamt måste återkomma med åtgärder för att säkerställa tillgången till behöriga lärare inom ramen för stödundervisningen.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4035 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4 och avslår motion 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C).
Regeringens förslag är dock alltför begränsat. Att endast genomföra testerna i årskurs 1, 2, 3, 5 och 8 är otillräckligt. Stödbehov kan uppstå eller förändras under hela skoltiden. Elever kan komma in i skolan i senare årskurser. För att säkerställa att alla elever får rätt stöd i rätt tid, och för att kunna följa kunskapsutvecklingen mer systematiskt, anser jag att standardiserade tester bör införas i samtliga årskurser i grundskolan. Detta handlar inte bara om att identifiera elever som har svårigheter. Lika viktigt är att upptäcka de elever som är särskilt begåvade och behöver mer utmaningar för att nå sin fulla potential. En likvärdig skola måste ge alla elever, oavsett förutsättningar, möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Genom att screena samtliga elever i alla årskurser skapas bättre förutsättningar för lärare att anpassa undervisningen och stimulera varje elev, inklusive de som har lätt för sig och bör få möjlighet att läsa i snabbare takt.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4035 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C).
Jag värnar en levande landsbygd där det finns tillgång till skola i hela landet. Regelverk måste utformas så att de fungerar för alla Sveriges skolor, inte bara i storstäder. För mindre skolor måste det finnas en flexibilitet som gör det möjligt att organisera stödundervisningen inom ramen för den befintliga undervisningen, exempelvis genom insatser av en extra resurs i klassrummet. Det viktiga är att stödet ges, inte exakt hur det organiseras.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4035 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3 och avslår motion 2025/26:3994 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C).
Ansvaret för att ta fram och sprida forskning om effektiva undervisningsmetoder vilar på Skolforskningsinstitutet, och ansvaret för att ta fram kunskapsstöd utifrån detta vilar på Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Att flytta detta ansvar till den politiska nivån är fel väg att gå. Vi vill se en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, men vägen dit går via en stärkt profession, inte genom politisk detaljstyrning.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C) och Camilla Hansén (MP).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 4, 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4 och avslår motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C).
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3 och avslår motion 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 3, 7 och 8.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C).
Ett obligatoriskt nationellt förbud riskerar att bli för stelbent och tar bort möjligheten till lokala och situationsanpassade bedömningar. Det kan finnas skäl för en skola att utforma sitt mobilförbud på ett visst sätt baserat på elevernas ålder, skolans fysiska utformning eller specifika pedagogiska upplägg. Jag menar därför att det bör vara tydligt att skolan i största möjliga mån ska vara mobilfri men att det är rektorn som ska bestämma ramarna för hur ett mobilförbud ska tillämpas. Skolan ska i största möjliga mån utformas av rektorer och lärare.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4041 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:4050 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Madeleine Atlas (C).
Jag vill att skolor ska kunna omplacera stökiga och våldsamma elever även till andra huvudmän. Det måste vara möjligt för en rektor i en liten kommun att, i samråd med en rektor i en grannkommun, tillfälligt omplacera en elev dit. Likaså måste en fristående skola kunna omplacera en elev till en kommunal skola, eller vice versa, när situationen så kräver. Regeringens förslag om att tillåta entreprenad av akutskolor är ett steg i rätt riktning men löser inte problemet fullt ut. Det krävs en mer generell möjlighet till samverkan mellan huvudmän.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4041 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2 och avslår motion 2025/26:4018 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Madeleine Atlas (C).
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4088 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C) och Amanda Palmstierna (MP).
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4088 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C) och Amanda Palmstierna (MP).
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4043 av Martin Ådahl m.fl. (C) i denna del och avslår motionerna 2025/26:3993 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkandena 1–4 och 6 samt 2025/26:4013 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 3–6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Martin Ådahl (C).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4032 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkandena 1–3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Christofer Bergenblock (C).
När Natura 2000-reglerna infördes i miljöbalken 2001 var det med den underförstådda premissen att pågående, lagliga verksamheter som vattenkraften var en accepterad del av den miljö som skulle skyddas. Att nu, över två decennier senare, retroaktivt ifrågasätta dessa anläggningars förenlighet med direktiven skapar en ohållbar situation.
Vidare misslyckas regeringen med att reda ut den kostnadsbörda som drabbar småskaliga vattenkraftsägare vid omprövning av vattenkraften. De belastas med mycket stora utredningskostnader för att kunna påvisa att deras verksamhet är förenlig med art- och habitdirektivet.
Regeringen bör ta fram nya förslag för en rättssäker, kostnadseffektiv prövning med minimala ofrivilliga utrivningar och maximal miljönytta och återkomma till riksdagen. Vidare bör regeringens vidta nödvändiga åtgärder enligt det jag anför ovan.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4040 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 1–5 och avslår motion 2025/26:4047 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 2–4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C).
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4055 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Regeringen saknar såväl reformkraft som en sammanhållen strategi. Jag menar att regeringens passivitet riskerar att hämma utvecklingen i stora delar av landet. Enligt min uppfattning bör regeringen återkomma till riksdagen med en mer ambitiös och handlingsinriktad politik, med förslag om en förbättrad statlig service, kraftfulla satsningar på landsbygdens infrastruktur och åtgärder som stärker landsbygdskommuner med svag skattekraft. Regeringens förslag bör bl.a. även omfatta • större landsbygdssatsningar på infrastruktur, service, innovation och företagande • en decentraliseringsreform som ger kommuner och lokalsamhällen mer inflytande • en tydlig och långsiktig politik för energi, jord- och skogsbruk • förstärkta förutsättningar för lokalt ägande och samarbete • en nationell strategi med mätbara mål för hur landsbygdernas utvecklingskraft ska stärkas.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4038 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 3 och avslår motionerna 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 2–4, 11, 12, 15, 21–23 och 29 samt 2025/26:4055 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen antar som vilande regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen med den ändringen att 2 kap. 7 och 25 §§ ska ha den lydelse som reservanten föreslår i bilaga 4.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3894 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 1 och 4 samt 2025/26:3895 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1, bifaller delvis proposition 2025/26:78 och motionerna 2025/26:3893 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 3 och 2025/26:3895 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 2 och 3 samt avslår motion 2025/26:3893 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Muharrem Demirok (C).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3583 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 4 och 2025/26:3894 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 3 och bifaller delvis motionerna 2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 47, 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 69 och 2025/26:3893 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Muharrem Demirok (C).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3894 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 2, bifaller delvis motionerna 2025/26:2045 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 110 och 2025/26:3793 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) samt avslår motion 2025/26:1730 av Boriana Åberg och Jan Ericson (båda M).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Muharrem Demirok (C).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3987 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3 och avslår motion 2025/26:3990 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders W Jonsson (C).
För att säkerställa förutsebarhet och rättssäkerhet, och för att undvika att enskilda drabbas av godtyckliga tolkningar, måste centrala aspekter av prövningen av vad som utgör brister i skötsamhet när det gäller kriminell belastning, obetalda skulder eller samröre med olämpliga organisationer kodifieras i lagtext. Det är inte tillräckligt att förlita sig på förarbetsuttalanden och en föränderlig myndighetspraxis. Regeringen bör återkomma med ett sådant förslag.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3987 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders W Jonsson (C).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3989 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Anders W Jonsson (C) och Malte Tängmark Roos (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3987 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders W Jonsson (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ida Karkiainen (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Anders W Jonsson (C) och Arber Gashi (S).
Regeringens förslag är främst inriktat på personbilar. Elektrifieringen av transportsektorn omfattar dock ett bredare spektrum av fordon än så. Lättare elfordon som elmopeder, A-traktorer och mikrobilar blir allt vanligare och är viktiga komplement för kortare resor. Även fordon som används för den boendes yrkesutövning behöver kunna laddas vid hemmet för att förenkla för t.ex. hantverkare. Även om regeringens förslag inte utesluter att andra elfordon, såsom lätta lastbilar, omfattas så skulle regelverket behöva förtydligas för att skapa en teknikneutral och framtidssäker lagstiftning som stöder hela bredden av elektrifierade transporter. Det är regeringens uppgift att ta fram ett sådant lagförslag.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3957 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 2 och 3 samt avslår motion 2025/26:3954 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C).
När det gäller ändringarna i plan- och bygglagen ser jag behov av att man redan tidigt i en planprocess, exempelvis inför en större exploatering, kan planera för behovet av skyddsrum. Helst bör man redan innan man kommit så långt som till ett bygglovsärende ha en bild av hur behoven ser ut när det gäller befolkningsskyddet. Då krävs det täta kontakter mellan kommuner och ansvariga myndigheter. Behovet av riktlinjer, råd och stöd är uppenbart – i synnerhet mot bakgrund av den oro som vissa remissinstanser lyfter för att lagändringarna ska leda till mer utdragna bygglovsprocesser. När man kommit så långt att bygglovet ska sökas och huset uppföras bör frågan om skyddsrummet kunna hanteras skyndsamt. Detta betyder självklart att regeringen på detta område behöver vara tydlig i sin styrning av berörda myndigheter.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage detta för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3938 av Mikael Larsson och Kerstin Lundgren (båda C) yrkandena 1 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Mikael Larsson (C).
2. lag om ändring i vapenlagen (2026:000),
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3921 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 1 och 2 samt avslår proposition 2025/26:141 punkterna 1 i denna del och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Liljeberg (C).
För att det nya systemet ska bli den förenkling som avses, och inte bara en ny form av administrativt krångel, måste regelverket vara tydligt och förutsebart. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett förtydligat förslag som närmare specificerar följande:
• kriterier för föreläggande, dvs. vilka omständigheter som kan leda till att Polismyndigheten inleder en behovsprövning • krav på underlag, dvs. vad som utgör ett godtagbart underlag för att visa fortsatt behov för olika ändamål såsom målskytte och jakt • process och tidsfrister, där tidsramarna för handläggningen och möjligheten till överklagande tydliggörs.
Jag anser att ett sådant förtydligande är nödvändigt för att säkerställa rättssäkerheten och förutsägbarheten för enskilda vapenägare.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3921 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Liljeberg (C).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 3 och avslår motionerna 2025/26:3906 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:3909 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Stina Larsson (C).
Mot denna bakgrund beklagar vi att regeringen – trots ett allt högre tonläge från kommissionen – inte har lyckats införa de bestämmelser i EU:s reviderade förnybartdirektiv som gäller tillståndsprocesser, inklusive de delar som gäller maximala tidsfrister för olika prövningar.
De tidsfrister som föreslås i propositionen är väsentligt längre än de tidsfrister som föreslogs av Miljöprövningsutredningen, och vi anser därför att det behövs en grundlig analys av vilka tidsfrister för olika delar av prövningen som skulle resultera i en effektivare prövningsprocess utan att det leder till fler avvisningar och avslag.
Vi ser inget i direktivet som hindrar Sverige från att införa kortare och mer effektiva tidsfrister än de som föreslås i propositionen även för vindkraft och storskalig solkraft, oavsett om s.k. accelerationsområden pekas ut eller inte. Sammantaget finns det därför skäl för riksdagen att uppmana regeringen att använda de kortast möjliga tidsfristerna i det reviderade förnybartdirektivet.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3912 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Catarina Deremar (C).
Vi välkomnar och har ställt oss bakom regeringens lagförslag som medför ökad insyn för den enskilde i ställföreträdarens verksamhet. Vi anser dock att barns rättigheter måste tydliggöras.
Enligt regeringens lagförslag ska gode män och förvaltare löpande hålla huvudmannen informerad om uppdraget, om det inte finns särskilda skäl mot det. Även förordnade förmyndare ska ha en sådan skyldighet i förhållande till barn som har fyllt 16 år. Regeringen har i propositionen framhållit att förmyndaren ska informera även ett yngre barn, om det bedöms vara till barnets bästa. Med beaktande av de enskilda barnens utsatta ställning i förhållande till vuxenvärlden och ställföreträdaren, är det enligt vår mening inte tillräckligt med ett sådant förarbetsuttalande. Åldersgränsen på 16 år riskerar nämligen att medföra att de yngre barnens rättigheter inte kommer att respekteras, varför barnens rättigheter måste förtydligas.
Vi anser mot denna bakgrund att det bör regleras i lag att förordnade förmyndare ska informera även yngre barn om uppdraget, om det bedöms vara till barnets bästa. Om den förordnade förmyndaren inte har informerat ett yngre barn ska det motiveras varför i årsberättelsen. Det är regeringens uppgift att återkomma med nödvändiga lagförslag. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3897 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C) och Markus Kallifatides (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Stina Larsson (C).
Regeringen bör genomföra strandskyddsreformen så att det lokala inflytandet stärks och det generella strandskyddet vid anlagda vatten, små insjöar och mindre vattendrag upphävs. Ett nytt begrepp bör införs, strandnära utvecklingsområden, som automatiskt ersätter tidigare LIS-områden (områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen). Kommuner ska ha möjligheten att införa strandnära utvecklingsområden genom en översiktsplan. De särskilda skälen för dispens i strandnära utvecklingsområden behöver också utökas. Undantagen för de areella näringarna ska utvecklas.
I takt med klimatförändringarna kommer behovet av klimatanpassningsåtgärder också att öka för att skydda befintlig bebyggelse. Många av dessa åtgärder kommer att behöva vidtas i strand- och kustnära lägen, för att exempelvis förebygga konsekvenserna av stigande havsnivåer. Därför anser jag och mitt parti att det ska bli enklare att vidta klimatanpassningsåtgärder längs stränderna och menar att det finns behov av att tydliggöra när dispens för detta kan ges.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 7 och 8 samt 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 23 och avslår motionerna 2025/26:1736 av Marie Nicholson (M), 2025/26:3329 av Camilla Brunsberg (M) yrkandena 2 och 4, 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 86, 2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 38 och 39 samt 2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Stina Larsson (C).
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till
1. lag om verkställighet av säkerhetsförvaring,
2. lag om ändring i brottsbalken med den ändringen att 33 kap. 3 § ska ha den lydelse som reservanten föreslår i bilaga 3,
3. lag om ändring i passlagen (1978:302),
4. lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister,
5. lag om ändring i lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder,
6. lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,
7. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
8. lag om ändring i lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen,
9. lag om ändring i lagen (2018:1250) om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande,
10. lag om ändring i strafftidslagen (2018:1251),
11. lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område,
12. lag om ändring i lagen (2018:1694) om Tullverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område,
13. lag om ändring i lagen (2025:520) om internationell verkställighet i brottmål,
14. lag om ändring i lagen (2025:798) om ändring i passlagen (1978:302),
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:95 punkterna 1 och 3–14 samt motionerna 2025/26:3901 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 2 och 2025/26:3902 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 3, bifaller delvis proposition 2025/26:95 punkt 2 och avslår motionerna 2025/26:3027 av Noria Manouchi (M) yrkande 8, 2025/26:3234 av Marléne Lund Kopparklint (M) yrkande 1, 2025/26:3477 av Marléne Lund Kopparklint (M), 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 58, 2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 20, 2025/26:3901 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 1 och 2025/26:3902 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Helena Vilhelmsson (C).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3902 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP) och Helena Vilhelmsson (C).
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 2.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3880 av Tony Haddou m.fl. (V) i denna del, 2025/26:3881 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2, 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3 och 2025/26:3890 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda -) yrkande 2 och avslår proposition 2025/26:87 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Anders W Jonsson (C) och Malte Tängmark Roos (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders W Jonsson (C) och Malte Tängmark Roos (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3543 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 17 och avslår motionerna 2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 86 och 2025/26:3890 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda -) yrkandena 3 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders W Jonsson (C) och Malte Tängmark Roos (MP).
Jag anser att det är en grundläggande princip att ett barn inte ska särbehandlas juridiskt baserat på föräldrarnas civilstånd. I dag föds mer än hälften av alla barn i Sverige av ogifta föräldrar. Det är inte acceptabelt att dessa barn juridiskt sett bara har en förälder under sina första levnadsdagar eller i värsta fall ännu längre. Jag står fast vid att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som möjliggör digital bekräftelse av föräldraskap före ett barns födelse.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 3 och 2025/26:3848 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C).
Den bästföremärkning som finns på nästan alla livsmedel kan upplevas som missvisande och är en anledning till att matsvinn uppstår. Centerpartiet vill att regeringen i förhandlingar ska verka för att märkningen ”bäst före” ändras till ”minst hållbar till” i hela EU, för att understryka att livsmedlet ofta håller en tid efter att datumet passerats. De datumgränser som sätts för livsmedel bör också ses över, så att de inte sätts orimligt kort i förhållande till livsmedlets hållbarhet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 49 i denna del och avslår motionerna 2025/26:2789 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 14 och 2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 87.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Helena Lindahl (C).
Jag och mitt parti menar, i likhet med regeringens livsmedelsberedskapsutredning (SOU 2024:8), att det är hög tid att vi stärker vår beredskap för att mildra de negativa konsekvenserna av allvarliga störningar i livsmedelsförsörjningen. Beredskapslagring kommer att vara en del av lösningen och den behöver i synnerhet omfatta varor inom jordbruksområdet som krävs för framställning av nödvändiga livsmedel. Bland dessa insatsvaror finns drivmedel, foder, gödsel och vissa växtskyddsmedel. Det är hög tid att regeringen agerar i frågan och slutar skjuta den framför sig. Livsmedelsberedskap för en ny tid (SOU 2024:8) lägger en bra grund för beredskapsarbetet i sitt förslag om en ny livsmedelsberedskapslag och regeringen bör gå vidare med utredningens förslag i en proposition.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2833 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 20 och avslår motionerna 2025/26:546 av Isak From m.fl. (S) yrkande 2, 2025/26:1394 av Sten Bergheden (M), 2025/26:1662 av Emma Ahlström Köster (M) yrkande 1, 2025/26:1985 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2025/26:3224 av Marléne Lund Kopparklint (M) och 2025/26:3334 av Marléne Lund Kopparklint (M).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Helena Lindahl (C).
Ur ett beredskapsperspektiv har frågan om tillgången på rent dricksvatten ytterligare dimensioner. Av dessa anledningar finner Centerpartiet det relevant att utveckla en nationell vattenresursstrategi som tar ett helhetsgrepp om vem eller vilka som ska få vatten, vid vilket tillfälle samt hur mycket i tider av stor vattenbrist. Ju robustare den grundläggande vatteninfrastrukturen är, desto mindre är sannolikheten att dricksvattnet ska bli otjänligt.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2825 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 1 och avslår motionerna 2025/26:1527 av Emma Ahlström Köster (M) yrkande 3, 2025/26:3332 av Marléne Lund Kopparklint (M), 2025/26:3421 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 23 och 2025/26:3733 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 30.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Helena Lindahl (C).
Vi anser att regeringen borde ha lyssnat till de konstruktiva förslag som remissinstanserna framförde och dragit lärdomar av det arbete som gjorts i andra europeiska länder. Som exempel kan nämnas Tyskland, som har infört ett liknande resegarantisystem men där staten har garanterat fonden under uppbyggnadsfasen – vilket innebar att hela det nya systemet kunde träda i kraft från början.
Regeringen har i propositionen anfört att en statlig garanti skulle medföra en fördröjning av reformen, bl.a. eftersom det förutsätter ett bemyndigande från riksdagen och hantering i en budgetproposition eller ändringsproposition. Detta argument väger dock lätt i sammanhanget, särskilt med beaktande av att resegarantifondens nuvarande konstruktion innebär flera års fördröjning innan fonden är fullt uppbyggd. Regeringens argument om att staten inte ska finansiera resegarantisystemet stämmer inte heller eftersom det de facto skulle innebära att staten fick en fordran gentemot fonden.
Vi menar att staten ska gå in som garant, inte som finansiär. En fond med en statlig garanti skulle ge trygghet för resenärerna och förutsägbarhet för företagen samt stärka förtroendet för hela systemet. En sådan modell skulle dämpa riskerna, och när fonden är stark nog att stå på egna ben skulle statens garanti avvecklas.
Av dessa skäl bör regeringen återkomma med förslag om en resegarantifond som innehåller en statlig garanti under uppbyggnadsfasen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2025/26:3181 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 21, 2025/26:3849 av Joakim Järrebring m.fl. (S) och 2025/26:3854 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Alireza Akhondi (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Liljeberg (C) och Ulrika Westerlund (MP).
Sverige befinner sig i ett nytt säkerhetspolitiskt läge efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och det kräver en snabb upprustning av både militärt och civilt försvar samt stärkt beredskap inom infrastruktur, livsmedelsförsörjning, inhemsk drivmedelsproduktion och folkbildning. Politiken ska också inriktas på ett s.k. Sverigelyft för infrastrukturen med en snabbinsatsstyrka som riktar in sig på de fel som orsakar flest förseningar. När det gäller livsmedelsförsörjning behöver självförsörjningsgraden öka, bl.a. genom ett långsiktigt jordbruksavdrag som stärker lönsamheten och påskyndar den gröna omställningen.
Vidare behöver politiken inriktas på att omfördela resurser inom Polismyndigheten så att fler poliser finns närvarande i hela landet och på att skapa en ny myndighet, Ekokrim, med fokus på ekonomisk brottslighet, korruption och miljöbrott. Ytterligare resurser måste också prioriteras för att stoppa mäns våld mot kvinnor.
Stödet till Ukraina ska vidare utökas till minst 1 procent av BNP per år. Sverige bör ta ett större internationellt ansvar genom att ta emot 5 000 kvotflyktingar per år och svenskt bistånd ska återställas till målet om 1 procent av BNI. Höjningen av återvandringsbidraget är ineffektiv och kontraproduktiv och ska inte genomföras.
Sammanfattningsvis tillstyrks Centerpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen godkänner Centerpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i enlighet med vad som anförs i reservationen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 2 och motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Martin Ådahl (C).
När det gäller proposition 2024/25:188 Ett grundavdrag i riskskatten bör riksdagen ställa sig bakom att regeringen ska utreda hur effekten av riskskatten kan mildras och helst undvikas för Kommuninvest och tillkännage detta för regeringen. När det gäller proposition 2025/26:31 Ytterligare höjd beloppsgräns vid avdrag för resor till och från arbetet bör riksdagen ställa sig bakom att regeringen ska reformera reseavdraget i grunden, så att det är avståndsbaserat, färdmedelsneutralt och regionalt differentierat och tillkännage detta för regeringen. När det gäller proposition 2025/26:32 Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning bör riksdagen ställa sig bakom att regeringen ska sänka skatten ytterligare, särskilt för låg- och medelinkomsttagare, och tillkännage detta för regeringen.
Med hänvisning till detta tillstyrks Centerpartiets förslag till rambeslut.
Visa deras formella förslag till beslut
a) Målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande =utskottet
b) Utgiftstak för staten 2026–2028 =utskottet
c) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2026 Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2026 i enlighet med Centerpartiets förslag i bilaga 4.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 3 och avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 8 och motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5, 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 5 och 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 6.
d) Övriga utgifter i statens budget 2026 =utskottet
e) Beräkningen av inkomster i statens budget 2026 Riksdagen godkänner beräkningen av inkomster i statens budget för 2026 i enlighet med Centerpartiets förslag i bilaga 4.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 5 i denna del och avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 6 och motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3 i denna del, 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 i denna del och 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 4 i denna del.
f) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:1 och 2025/26:16 punkt 2.2 Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med Centerpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2026 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2025/26:1 finansplanen punkterna 18–36 och 2025/26:16 punkt 2.2 och motion 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 5 i denna del och avslår motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3 i denna del, 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 i denna del och 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 4 i denna del.
g) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2024/25:168 =utskottet
h) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2024/25:188 Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom att regeringen ska utreda hur effekten av riskskatten kan mildras och helt undvikas för Kommuninvest och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:188 och motion 2025/26:270 av Martin Ådahl (C).
i) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:31 Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom vad som anförs i reservationen om att reformera reseavdraget i grunden så att det är avståndsbaserat, färdmedelsneutralt och regionalt differentierat och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:31 och motion 2025/26:3839 av Martin Ådahl (C).
j) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:32 Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom vad som anförs i reservationen om att sänka skatten ytterligare för låg- och medelinkomsttagare och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:32 punkterna 1 och 2 samt motion 2025/26:3837 av Martin Ådahl (C) och avslår motion 2025/26:3840 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP).
k) Ålderspensionssystemets utgifter 2026 =utskottet
l) Preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2027 och 2028 Riksdagen godkänner preliminära utgiftsramar för utgiftsområdena och preliminära beräkningar av inkomster i statens budget för 2027 och 2028 i enlighet med Centerpartiets förslag i bilaga 5.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 4 och 6 samt avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkterna 7 och 11 samt motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 4 och 6, 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkandena 4 och 6 samt 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 5 och 7.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Martin Ådahl (C).
Vi anser att regeringen bör återkomma med klargöranden i dessa frågor för att undvika orimliga krav på mindre företag och organisationer.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3838 av Mikael Larsson och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Hanna Gunnarsson (V), Kerstin Lundgren (C) och Ulf Holm (MP).
Det bör vidare klargöras vilka myndigheter som ansvarar för tillsyn och tillämpning av cybersäkerhetslagen respektive säkerhetsskyddslagen. Vidare bör man säkerställa samordning mellan de båda regelverken för att undvika att flera myndigheter har överlappande tillsyn och att samma typ av överträdelse leder till olika sanktioner beroende på vilket regelverk den hanteras under. Regeringen måste också tydliggöra myndigheters ansvar genom kravställningar i regleringsbrev och instruktioner.
En majoritet av Sveriges företag påpekar att de behöver ökat stöd och information från myndigheter för att skapa den höga nivå av cybersäkerhet vi alla vill se. Denna lag är inget undantag och riskerar att bidra till ökad osäkerhet. Det behövs en nationellt samordnad tillsynsmodell där roller och ansvar förtydligas. Vi anser därför att en nationell koordineringsmekanism för tillsyn och kunskapsdelning bör införas, så att om en myndighet utövat tillsyn över en verksamhet kan andra tillsynsmyndigheter ta del av det.
Finansiering och stöd till mindre aktörer som inte tidigare omfattats av liknande lagstiftning behövs om det ska vara möjligt att leva upp till lagen i tid. Alternativt anser vi att det finns behov av ett stegvis införande av lagen så att mer tid ges till de organisationer som inte har så stora resurser och kompetens. Det är särskilt relevant för mindre företag och organisationer.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage detta för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3838 av Mikael Larsson och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkandena 2–4, 6 och 7.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Hanna Gunnarsson (V) och Kerstin Lundgren (C).
Vi menar att propositionen cementerar en föråldrad syn på elnätet där den primära lösningen på kapacitetsbrist är att bygga mer fysisk ledning, vilket är både kostnadskrävande och tidsödande. Ur vårt perspektiv är det betydligt bättre att först se till att den befintliga infrastrukturen används på ett smart sätt. Därför anser vi att regleringen av elnätsföretagens intäkter måste reformeras i grunden så att det blir mer lönsamt att investera i flexibilitetstjänster, smarta elnät, digitalisering och energilagring som tillsammans bidrar till att öka kapaciteten i det befintliga nätet. Även andra lagar än ellagen kan behöva moderniseras med fokus på att understödja en sådan inriktning. Det handlar bl.a. om att främja energigemenskaper genom att undanröja de byråkratiska och fiskala hinder som i dag bromsar en folkrörelse för mer lokal förnybar el.
Trots en strävan efter att maximera nyttjandet av det befintliga kraftsystemet kommer det oundvikligen att behövas nyinvesteringar i kraftinfrastruktur. Därför vill vi också understryka vikten av att elnätet byggs ut på ett effektivt och samhällsekonomiskt klokt sätt för att det ska vara möjligt att klara omställningen. Med anledning av detta vill vi peka på behovet av att göra seriösa samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar i anslutning till de investeringsprojekt som planeras. Frånvaron av tydliga krav och bristande vägledning från Energimarknadsinspektionen gör att många av de beräkningar som görs har betydande svagheter, vilket vi beklagar. Det kan handla om att viktiga faktorer inte analyseras, t.ex. miljöpåverkan, effekter av markintrång, försvårande av jord- och skogsbruk eller påverkan på natur- och boendemiljöer. Regeringen bör enligt vår uppfattning därför ge i uppdrag åt Energimarknadsinspektionen att utfärda riktlinjer för obligatoriska samhällsekonomiska analyser inför att nya transmissionsledningar ska byggas.
Avslutningsvis anser vi att konsumentskyddet bör stärkas på elmarknaden, inte minst när det gäller den monopoldel som nätsidan utgör. Förslagen i den nu aktuella propositionen innebär att Energimarknadsinspektionen får större frihet att utforma regler. I det läget är det viktigt att konsumentskyddet stärks parallellt så att hushåll och företag inte drabbas av oskäliga nätavgiftshöjningar.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3823 av Rickard Nordin (C) yrkandena 2–5 och avslår motion 2025/26:3816 av Fredrik Olovsson m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Rickard Nordin (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders W Jonsson (C).
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:275 av Mikael Larsson och Kerstin Lundgren (båda C) yrkandena 2–4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Mikael Larsson (C).