Laddar…
- Röstade för utskottets förslag
- 26 %
- 9 av 35 omröstningar
- På den vinnande sidan
- 29 %
- 9 av 31 omröstningar där partiet röstade ja eller nej
- Fick igenom sin linje mot utskottet
- 0 av 22
- omröstningar där partiet röstade nej och utskottets förslag föll
- Reservationer
- 36
- av 66 beslutspunkter hade partiet ett eget förslag
- Ville stoppa hela propositionen
- 1
- gång
Partiets egna förslag
Motioner som Miljöpartiet har lagt i partiets namn inom brott och straff: 25 motioner med 65 yrkanden. Riksdagen har beslutat om 61 av yrkandena och sagt ja till 0. Partier som ingår i regeringen lägger sällan egna motioner, eftersom de i stället påverkar regeringens förslag inifrån. Därför säger antalet motioner inte hur aktivt ett parti är.
med anledning av prop. 2025/26:297 Ett nytt straffrättsligt påföljdssystemMotion 2025/26:4223 · 10 juli 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens proposition 2025/26:297 Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en ny översyn av brottsbalken, med brett mandat och ordentligt med tid att föreslå förbättringar och bara sådana straffskärpningar som bedöms motiverade, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:293 Skärpta regler för unga lagöverträdareMotion 2025/26:4222 · 10 juli 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag i de delar det avser en sänkning av straffbarhetsåldern till 14 år.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 29 kap. 7 §.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om nödvändiga följdändringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en översyn av reglerna om ungdomsreduktion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:276 Nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering
Ville stoppa hela förslaget
Här röstade MP för, eller reserverade sig för, att riksdagen skulle säga nej till hela propositionen.
Där partiet ville något annat
Beslutspunkter där MP röstade nej till utskottets förslag eller lämnade en reservation. Det kan betyda att partiet ville stoppa, ändra eller gå längre än förslaget. Öppna propositionen för att se omröstningen.
Följde utskottet på alla punkter
Visa 12 ärenden där MP varken röstade nej eller reserverade sig
Så läser du siffrorna
I kammaren röstar riksdagen alltid om utskottets förslag. Ja betyder att man stöder utskottets förslag och nej att man stöder ett motförslag. Utskottets förslag är oftast att anta regeringens proposition, men inte alltid.
En reservation är ett annat förslag till beslut som ett eller flera partier lämnar i utskottet. Många punkter avgörs utan omröstning; då syns partiets hållning bara genom reservationen.
Partiets röst är det som flest av dess ledamöter röstade. Ibland behandlar utskottet flera propositioner i samma betänkande; då visas de tillsammans och varje beslutspunkt räknas en gång.
Motion 2025/26:4195 · 3 juni 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom fem år bör utvärdera den nya lagens tillämpning, träffsäkerhet, proportionalitet, resursbehov och eventuella konsekvenser för yttrande- och informationsfriheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:267 Stärkt skydd mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshotMotion 2025/26:4192 · 22 maj 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:267 i de delar som innebär att förvarstiderna för barn förlängs och att barn kan placeras på säkerhetsavdelning, dvs. 3 kap. 9, 10 och 19 §§ lagen (1922:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som stärker rättssäkerheten vid säkerhetsärenden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förslaget till lag om särskild kontroll av vissa utlänningar bör utvärderas, med särskilt fokus på förslagen om sänkta beviskrav och de längre förvarstiderna, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:246 Skärpta regler för unga lagöverträdareMotion 2025/26:4148 · 4 maj 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag i de delar det avser en sänkning av straffbarhetsåldern till 13 år.
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken (1962:700) i de delar det avser 29 kap. 7 §.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om nödvändiga följdändringar och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en översyn av reglerna om ungdomsreduktion och tillkännager detta för regeringen.
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:218 Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalorMotion 2025/26:4114 · 28 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens proposition 2025/26:218 Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en ny översyn av brottsbalken, med brett mandat och ordentligt med tid att föreslå nödvändiga förbättringar och straffskärpningar, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:227 Bättre möjligheter att utreda brott av unga lagöverträdare och några andra processrättsliga frågorMotion 2025/26:4074 · 9 april 2026 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare i de delar som avser 36 c §.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett tidsbegränsat förslag om utökade möjligheter att använda fler tvångsmedel mot barn under 15 år vid misstanke om vissa allvarliga brott (36 § lagen [1964:167] med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare och 6 kap. 5 § lagen [2024:782] om förfarandet vid förverkande av egendom och åläggande av företagsbot) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare i de delar det avser 36 k–36 m §§ och övergångsbestämmelsen i punkt 2 samt ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i rättegångsbalken i de delar som avser 23 kap. 8 a och 8 b §§.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en samlad översyn av de i ärendet ändrade bestämmelserna om tvångsmedel för att utreda brott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:150 Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtidMotion 2025/26:3953 · 18 mars 2026 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en säkrare tillståndsprövning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till ett stärkt skydd för integritet, information och rättigheter i lagen om användning av AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för brottsbekämpande ändamål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen om användning av AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för brottsbekämpande ändamål bör tidsbegränsas och tillämpningen utvärderas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en tydligare reglering av hur proportionalitetsbedömningen ska göras i varje enskilt fall och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som innebär att användning av AI-system för ansiktsigenkänning i realtid vid utredning och lagföring av brott som huvudregel ska förutsätta att personen är misstänkt på sannolika skäl, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:138 En särskild straffbestämmelse för psykiskt våldMotion 2025/26:3943 · 11 mars 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma med en ny proposition om ett särskilt förbud mot omvändelseförsök av hbtqi-personer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en utvärdering av reformen om straffbestämmelse för psykiskt våld och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:132 Frihetsberövande påföljder för barn och ungaMotion 2025/26:3929 · 6 mars 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:132 Frihetsberövande påföljder för barn och unga.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sluten ungdomsvård för 15–17-åringar bör kunna bestämmas till längre tid än fyra år för de allvarligaste brotten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att se över frågan om att införa villkorlig frigivning för sluten ungdomsvård och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:141 En ny vapenlagMotion 2025/26:3923 · 4 mars 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen antar regeringens förslag till vapenlag med den ändringen att punkten 6 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha den lydelse som framgår av motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om följdändringar som innebär att en enskild person som tidigare beviljats tillstånd att inneha ett skjutvapen som avses i förslaget till 4 kap. 11 § vapenlagen måste lämna in detta vapen mot ersättning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:95 Säkerhetsförvaring – en ny tidsobestämd frihetsberövande påföljdMotion 2025/26:3902 · 6 februari 2026 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen antar 33 kap. 1 § regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som framgår av motionens bilaga.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma med förslag på en lagändring som innebär att prövningarna om villkorad utslussning och förlängning av säkerhetsförvaring ska koncentreras till en eller ett fåtal domstolar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen antar 33 kap. 3 § regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som framgår av motionens bilaga.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma med förslag på en tydlig brottskatalog över vilka brott som kan leda till säkerhetsförvaring och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma med förslag på hur ramtiden kan anpassas så att den blir mer rättssäker, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den nya lagstiftningen om säkerhetsförvaring bör tidsbegränsas och därefter utvärderas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Visa alla 25 motioner
med anledning av skr. 2025/26:82 Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2024Motion 2025/26:3886 · 16 januari 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram statistik på hur många som underrättats om att de utsatts för hemliga tvångsmedel, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden bör förstärkas för att säkerställa en effektiv tillsyn av användningen av hemliga tvångsmedel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Åtgärder mot hat och hotMotion 2025/26:3532 · 7 oktober 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att rättsväsendets aktörer, särskilt åklagarväsendet, har rätt kompetens för att kunna bekämpa hatbrott, inklusive hets mot folkgrupp, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en sammanhållen handlingsplan mot hatbrott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Ingen sänkt straffmyndighetsålder eller införande av barnfängelserMotion 2025/26:3530 · 7 oktober 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte sänka straffmyndighetsåldern till 13 år, ens vid vissa typer av brott, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte införa barnfängelser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Förbud mot omvändelseförsökMotion 2025/26:3528 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att som tillägg till den föreslagna kommande lagstiftningen gällande psykiskt våld också införa ett mer explicit förbud mot omvändelseförsök i lagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 4 RättsväsendetMotion 2025/26:3510 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabell A i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Människor som utnyttjas i prostitutionMotion 2025/26:3361 · 6 oktober 2025 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att människor som utnyttjas i prostitution alltid ska betraktas som brottsoffer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra lagen så att ersättningen som människor får när de utnyttjas i prostitution inte betraktas som beskattningsbar inkomst av arbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att människor som utnyttjas i prostitution inte ska straffas för t.ex. bokföringsbrott på grund av detta och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att människor som utnyttjas i prostitution inte ska betraktas ha ”dålig vandel” och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att människor som utnyttjas i prostitution och som dessutom kommer från andra länder alltid ska ges goda förutsättningar att delta i rättsprocesser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att människor som utnyttjas i prostitution och som dessutom kommer från andra länder alltid ska ges goda förutsättningar att få hjälp med traumabearbetning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
En balanserad och rättssäker användning av hemliga tvångsmedelMotion 2025/26:504 · 30 september 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom regelbunden utvärdering säkerställa att tillämpningen av hemliga tvångsmedel sker rättssäkert och proportionerligt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ny lagstiftning om hemliga tvångsmedel alltid ska möta högt ställda krav på rättssäkerhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Förbättring av polisens antirasistiska arbeteMotion 2025/26:499 · 30 september 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Polismyndigheten i uppdrag att förbättra den antirasistiska kompetensen inom polisen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Säkra zoner för pyroteknik på idrottsarenorMotion 2025/26:302 · 24 september 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra införandet av säkra zoner för användning av godkänd pyroteknik på elitidrottsarenor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2024/25:195 Skärpta krav för offentliga biträden och höjda kompetenskrav för tolkar i migrationsärendenMotion 2025/26:211 · 24 september 2025 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett system med obligatoriska och återkommande kunskapstester för jurister som vill åta sig uppdrag som offentliga biträden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att flytta förordnandet av offentliga biträden i migrationsärenden från Migrationsverket till migrationsdomstolen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa särskilda kompetenskrav i lagtext för offentliga biträden som företräder barn eller andra sårbara grupper, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Visa vad de skrev
”Vi menar att bristerna i regeringens förslag hör ihop med hur underlaget till reformen har tagits fram.”
De menar att arbetet främst fick inriktas på lagtekniskt fungerande förslag i stället för en fullständig analys av brottsbalken.Visa vad de skrev
”att ta fram lagtekniskt fungerande författningsförslag som svarade mot direktivets önskemål om en högre repressionsnivå, snarare än att göra en fullständig och förutsättningslös analys av brottsbalken”
De menar att det inte gick att förutse konsekvenserna för kriminalpolitiken eller för lagöverträdare.Visa vad de skrev
”Experterna framhöll också att det inte var möjligt att förutse konsekvenserna för kriminalpolitiken eller för lagöverträdare.”
De menar att en utredning som inte hinner bedöma konsekvenserna och om straffskärpningar minskar brottsligheten inte bör ligga till grund för ny lagstiftning.Visa vad de skrev
”En utredning som saknar tid att bedöma förslagens samlade konsekvenser, och om straffskärpningarna kommer att leda till minskad brottslighet, bör inte ligga till grund för ny lagstiftning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Som framgår av vår reservation 1 ovan anser vi att propositionen ska avslås. Vi menar att bristerna i regeringens förslag hör ihop med hur underlaget till reformen har tagits fram. Utredningen hade 22 månader på sig att ta fram ett mycket omfattande underlag på nästan 2 000 sidor. Utredningstiden förkortades dessutom med två månader. Tre av utredningens experter ansåg att tidsbristen innebar att arbetet i huvudsak fick inriktas på att ta fram lagtekniskt fungerande författningsförslag som svarade mot direktivets önskemål om en högre repressionsnivå, snarare än att göra en fullständig och förutsättningslös analys av brottsbalken. Experterna framhöll också att det inte var möjligt att förutse konsekvenserna för kriminalpolitiken eller för lagöverträdare.
En utredning som saknar tid att bedöma förslagens samlade konsekvenser, och om straffskärpningarna kommer att leda till minskad brottslighet, bör inte ligga till grund för ny lagstiftning. Särskilt inte på ett område där flera parallella och nyligen genomförda reformer påverkar den samlade effekten. Straffrätten måste hanteras utifrån ett helhetsperspektiv. Vi anser därför att regeringen bör göra en ny översyn av brottsbalken. Denna bör ha ett brett mandat och ordentligt med tid att dels analysera och föreslå förbättringar och bara sådana straffskärpningar som kan vara motiverade, dels bedöma konsekvenserna. Det handlar om att föreslå reformer som faktiskt kan bidra till att minska brottsligheten och minska risken för återfall i brott. Sverige behöver en straffrätt som är både tydlig, genomtänkt och träffsäker.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4223 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Skärpta regler för unga lagöverträdareProp. 2025/26:293 · beslutad 13 augusti 2026
Sänkt straffbarhetsålder till 14 år för allvarliga brott – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till att sänka straffbarhetsåldern till 14 år.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag i de delar som handlar om en sänkning av straffbarhetsåldern till 14 år. Vi utvecklar våra skäl för detta i våra särskilda yttranden 2, 3 och 4.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår
a) regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 1 kap. 6 §,
b) regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken,
c) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare i de delar det avser 1 a, 38 e och 38 f §§ och rubriken närmast före 38 e §,
d) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,
e) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:621) om misstankeregister,
f) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:621) om misstankeregister,
g) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,
h) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,
i) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet,
j) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet,
k) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område,
l) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område,
m) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning i de delar det avser 7 b §,
n) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning,
o) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4211 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:4222 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:4228 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:293 punkterna 1 i denna del, 2, 4 i denna del, 5, 10, 11, 13, 14, 18, 19, 23, 24, 25 i denna del, 26 och 27.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C) och Ulrika Westerlund (MP).
Förslag om ungdomsreduktion och straffmaximum m.m. – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till att avskaffa ungdomsreduktionen för unga myndiga och till att minska ungdomsreduktionen och höja straffmaximum till 18 års fängelse för lagöverträdare under 18 år, och att regeringen i stället ska återkomma med nödvändiga följdändringar.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag om att avskaffa ungdomsreduktionen för unga myndiga och om att ungdomsreduktionen minskas och straffmaximum höjs till fängelse i 18 år för lagöverträdare under 18 år. Riksdagen bör också tillkännage för regeringen att den ska återkomma till riksdagen med lagförslag om nödvändiga följdändringar i linje med avslaget, som att unga myndiga ska kunna dömas till ungdomsvård och särbehandlas i domstol samt i Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet. Vi utvecklar våra skäl för detta i våra särskilda yttranden 5 och 6.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 29 kap. 7 §,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4211 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 2 och 3, 2025/26:4222 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3 samt 2025/26:4228 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 2 och avslår proposition 2025/26:293 punkt 1 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Förslag om ungdomsvård – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger nej till att ta bort ungdomsvård för unga myndiga och till att avskaffa möjligheten att förena ungdomsvård med ungdomstjänst eller böter, och att regeringen återkommer med lagförslag om följdändringar.
- De menar att det är fel att ta bort ungdomsvård för unga myndiga och att avskaffa möjligheten att förena ungdomsvård med ungdomstjänst eller böter.
Visa vad de skrev
”Vi anser att det är fel att ta bort ungdomsvård för unga myndiga samt att avskaffa möjligheten att förena ungdomsvård med ungdomstjänst eller böter.”
- De menar, liksom Åklagarmyndigheten, att påföljdssystemet behöver ge utrymme att välja påföljder som är väl avvägda efter den enskildes behov, inte minst för att förhindra återfall i brott.
Visa vad de skrev
”I likhet med Åklagarmyndigheten ser vi ett behov av att påföljdssystemet ger utrymme att välja påföljder som är väl avvägda i förhållande till den enskildes behov, inte minst i syfte att förhindra återfall i brottslighet.”
- De menar att möjligheten att använda vård enligt LVU, lagen om vård av unga, som grund för ungdomsvård talar för att behålla påföljden.
Visa vad de skrev
”att sådan vård kan användas som grund för påföljden ungdomsvård, talar därtill för att behålla möjligheten att använda denna påföljd.”
- De menar att en person som begår brott efter 18 års ålder men före 21 års ålder kan behöva en samlad vårdinsats för att förebygga återfall.
Visa vad de skrev
”En person som begår brott efter det att han eller hon fyllt 18 år men innan 21 års ålder kan därmed ha behov av en samlad vårdinsats i återfallsförebyggande syfte.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det är fel att ta bort ungdomsvård för unga myndiga samt att avskaffa möjligheten att förena ungdomsvård med ungdomstjänst eller böter. I likhet med Åklagarmyndigheten ser vi ett behov av att påföljdssystemet ger utrymme att välja påföljder som är väl avvägda i förhållande till den enskildes behov, inte minst i syfte att förhindra återfall i brottslighet. Att det är möjligt att besluta om vård enligt LVU för den som har fyllt 18 år men inte 20 år, och att sådan vård kan användas som grund för påföljden ungdomsvård, talar därtill för att behålla möjligheten att använda denna påföljd. Vi noterar även att socialtjänsten har ansvar för unga personer fram till dess att de fyller 21 år. En person som begår brott efter det att han eller hon fyllt 18 år men innan 21 års ålder kan därmed ha behov av en samlad vårdinsats i återfallsförebyggande syfte.
Förslag om registrering av en fällande dom i mål om bevistalan – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger nej till att en fällande dom i mål om bevistalan registreras i belastningsregistret, och i stället ber regeringen utreda ett nationellt register för sådana domar enligt LUL, lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.
- De menar att en registrering i belastningsregistret får mycket negativa konsekvenser för individen och allvarligt kan försvåra återanpassningen till samhället, bland annat genom att begränsa möjligheterna till utbildning och arbete.
Visa vad de skrev
”I likhet med Civil Rights Defenders anser vi att en registrering i belastningsregistret har mycket negativa konsekvenser för individen och allvarligt kan hämma återanpassningen till samhället, bl.a. genom att begränsa möjligheterna till utbildning och arbete.”
- De vill i stället ha ett nationellt register för domar i mål om bevistalan enligt LUL, för att kunna samordna sociala insatser, till exempel mellan kommuner.
Visa vad de skrev
”I syfte att samordna sociala insatser, exempelvis mellan kommuner, vill vi i stället se ett nationellt register för domar i mål om bevistalan enligt LUL.”
- De menar att det bör utredas vilken myndighet som lämpligen bör ansvara för ett sådant nytt register om bevistalan.
Visa vad de skrev
”Det bör utredas vilken myndighet som lämpligen bör ha ansvaret för ett sådant nytt register om bevistalan.”
- De menar att ett sådant register skulle kunna göra det möjligt att ge adekvat stöd från samhället.
Visa vad de skrev
”Ett sådant register skulle kunna möjliggöra adekvat stöd från samhället.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi kan inte ställa oss bakom förslaget om att en dom i vilken domstolen funnit det utrett att barnet har begått brottet ska registreras i belastningsregistret. I likhet med Civil Rights Defenders anser vi att en registrering i belastningsregistret har mycket negativa konsekvenser för individen och allvarligt kan hämma återanpassningen till samhället, bl.a. genom att begränsa möjligheterna till utbildning och arbete. I syfte att samordna sociala insatser, exempelvis mellan kommuner, vill vi i stället se ett nationellt register för domar i mål om bevistalan enligt LUL. Ett sådant register skulle kunna möjliggöra adekvat stöd från samhället. Det bör utredas vilken myndighet som lämpligen bör ha ansvaret för ett sådant nytt register om bevistalan. Sammanfattningsvis bör riksdagen därför avslå regeringens förslag i den del som handlar om att en fällande dom i mål om bevistalan ska registreras i belastningsregistret. Samtidigt bör riksdagen rikta ett tillkännagivande till regeringen om att tillsätta en utredning om ett nationellt register för domar i mål om bevistalan enligt LUL.
En översyn av reglerna om ungdomsreduktion – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att nuvarande regler om ungdomsreduktion (att unga får lindrigare straff) ses över och utvärderas innan nya ändringar görs.
- De menar att dagens regelverk för ungdomsreduktion först bör ses över och utvärderas innan det görs nya ändringar.
Visa vad de skrev
”Innan nya ändringar görs av ungdomsreduktionen bör nuvarande regelverk ses över och utvärderas”
- De menar att en översyn behövs för att eventuella skärpningar ska träffa rätt och vara proportionerliga.
Visa vad de skrev
”så att eventuella skärpningar kan göras träffsäkra och proportionerliga”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Innan nya ändringar görs av ungdomsreduktionen bör nuvarande regelverk ses över och utvärderas så att eventuella skärpningar kan göras träffsäkra och proportionerliga. Det vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4211 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 4 och 2025/26:4222 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Nya möjligheter att bekämpa onlinerekryteringProp. 2025/26:276 · beslutad 17 juni 2026
Utvärdering av den nya lagstiftningen – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen inom fem år utvärderar den nya lagen för att bekämpa rekrytering via internet, samtidigt som förslaget i övrigt stöds.
- De menar att det finns risk för att icke-brottsliga uttryck online tas bort och att vissa bestämmelser blir för brett tillämpade.
Visa vad de skrev
”Det handlar bl.a. om risker för att icke-brottsliga uttryck online kan tas bort och att vissa bestämmelser kan få ett alltför brett tillämpningsområde.”
- De menar att Lagrådet har haft synpunkter på hur lagen avgränsas.
Visa vad de skrev
”Även Lagrådet har haft synpunkter på lagens avgränsning.”
- De menar att det finns en risk att den nya lagen inte backas upp med tillräckliga resurser för Polismyndigheten.
Visa vad de skrev
”Ytterligare en risk med regeringens förslag är att den nya lagen inte backas upp med tillräckliga resurser för Polismyndigheten.”
- De menar att det finns starka skäl att noggrant följa och kontrollera hur lagen tillämpas i praktiken.
Visa vad de skrev
”Mot den bakgrunden anser vi och våra partier att det finns starka skäl att noggrant följa och kontrollera hur lagen kommer att tillämpas i praktiken.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi och våra partier står bakom regeringens förslag till nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering. Rättsväsendet ska ha effektiva verktyg för att förhindra allvarlig brottslighet, men nya befogenheter måste vara rättssäkra, träffsäkra och proportionerliga. Mot den bakgrunden vill vi uppmärksamma vissa invändningar mot förslaget som lyfts fram av några remissinstanser. Det handlar bl.a. om risker för att icke-brottsliga uttryck online kan tas bort och att vissa bestämmelser kan få ett alltför brett tillämpningsområde. Även Lagrådet har haft synpunkter på lagens avgränsning. Ytterligare en risk med regeringens förslag är att den nya lagen inte backas upp med tillräckliga resurser för Polismyndigheten.
Mot den bakgrunden anser vi och våra partier att det finns starka skäl att noggrant följa och kontrollera hur lagen kommer att tillämpas i praktiken. Därför uppmanar vi regeringen att inom en femårsperiod utvärdera lagen. På så sätt får vi möjlighet att följa lagens tillämpning och kontrollera att den fått avsedd effekt.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4195 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Stärkt skydd mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshotProp. 2025/26:267 · beslutad 17 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till att förlänga tiden som barn får hållas i förvar och till att barn får placeras på säkerhetsavdelning, men säger ja till lagförslaget i övrigt.
- De menar att arbetet mot säkerhetshot måste ske med respekt för rättsstatens principer, proportionalitet och grundläggande fri- och rättigheter.
Visa vad de skrev
”Sverige ska ha ett starkt skydd mot allvarliga säkerhetshot. Arbetet mot säkerhetshot måste dock bedrivas med respekt för rättsstatens principer, proportionalitet och grundläggande fri- och rättigheter.”
- De menar att principen om barnets bästa i barnkonventionen inte är förenlig med att sätta barn i förvar, oavsett varför.
Visa vad de skrev
”Principen om barnets bästa i barnkonventionen kan enligt vår mening inte vara förenlig med att sätta barn i förvar, oavsett vad bakgrunden till förvarstagandet är.”
- De menar att längre frihetsberövanden och placering på säkerhetsavdelning riskerar att allvarligt skada barns hälsa, utveckling och trygghet.
Visa vad de skrev
”Att då öppna för längre frihetsberövanden och placering på säkerhetsavdelning riskerar att allvarligt skada barns hälsa, utveckling och trygghet.”
- De menar att barn enligt barnkonventionen bara får frihetsberövas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid.
Visa vad de skrev
”Barn får bara frihetsberövas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid enligt barnkonventionen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Sverige ska ha ett starkt skydd mot allvarliga säkerhetshot. Arbetet mot säkerhetshot måste dock bedrivas med respekt för rättsstatens principer, proportionalitet och grundläggande fri- och rättigheter. I samband med frihetsberövanden och tvångsmedel måste rättighetsskyddet stå starkt, både för barn och vuxna. Principen om barnets bästa i barnkonventionen kan enligt vår mening inte vara förenlig med att sätta barn i förvar, oavsett vad bakgrunden till förvarstagandet är. Att då öppna för längre frihetsberövanden och placering på säkerhetsavdelning riskerar att allvarligt skada barns hälsa, utveckling och trygghet. Jag delar den oro som framförs av några remissinstanser om att regeringen återkommande föreslår allt mer ingripande åtgärder utan tillräckliga barnrättsliga analyser och utan att visa att åtgärderna är nödvändiga och proportionerliga.
Barn får bara frihetsberövas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid enligt barnkonventionen. FN:s barnrättskommitté har tydligt uppmanat Sverige att förbjuda och förhindra att barn placeras i förvar på grund av barnens eller deras föräldrars migrationsstatus. Samtidigt kan det finnas specifika fall där barn som bedöms utgöra ett kvalificerat säkerhetshot kan behöva frihetsberövas. I sådana fall bör barnet inte placeras i Migrationsverkets förvar eller på säkerhetsavdelning, utan i en verksamhet som är anpassad för barn. Min och mitt partis uppfattning är att Statens institutionsstyrelse (SiS), trots sina brister, har bäst förutsättningar att möta barn. SiS har lång erfarenhet av att erbjuda barn och unga rehabilitering, vård och inte minst skolgång.
Mot denna bakgrund anser jag att propositionen ska avslås i de delar som innebär att förvarstiderna för barn förlängs och att barn kan placeras på säkerhetsavdelning.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar i de delar det avser 3 kap. 9, 10 och 19 §§ samt antar lagförslaget i övrigt.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4192 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 och bifaller delvis proposition 2025/26:267 och motion 2025/26:4188 av Gudrun Nordborg m.fl. (V).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).
Rättssäkerhet och utvärdering – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag om stärkt rättssäkerhet i säkerhetsärenden och se till att de sänkta beviskraven och längre förvarstiderna följs upp i en utvärdering inom fem år.
- De menar att staten alltid ska ställa höga krav på proportionalitet, rättssäkerhet och medmänsklighet när människor tas i förvar.
Visa vad de skrev
”När människor tas i förvar ska det alltid ställas höga krav på proportionalitet, rättssäkerhet och medmänsklighet.”
- De menar att det är svårt att bedöma behovet av ändringar eftersom lagen har varit i kraft relativt kort tid.
Visa vad de skrev
”Samtidigt går det inte att bortse från att LSU varit i kraft relativt kort tid, vilket påverkar möjligheterna att bedöma behovet av ändringar i den befintliga lagstiftningen.”
- De menar att sänkta beviskrav och borttagna tidsgränser för frihetsberövanden gör att kraven på rättssäkerhet, proportionalitet, insyn och effektiv kontroll ökar.
Visa vad de skrev
”När beviskrav sänks och tidsgränser för frihetsberövanden tas bort ökar kraven på rättssäkerhet, proportionalitet, insyn och effektiv kontroll.”
- De menar att uppföljningen särskilt bör visa hur reglerna påverkar rättssäkerheten, risken för oskäligt långa frihetsberövanden och Sveriges internationella åtaganden.
Visa vad de skrev
”inklusive hur reglerna påverkar rättssäkerheten, risken för oskäligt långa frihetsberövanden och Sveriges internationella åtaganden.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Att frihetsberöva en människa är en av statens mest ingripande åtgärder. I en rättsstat ska det som huvudregel vara förbehållet situationer där någon dömts för brott, vid misstanke om allvarlig brottslighet eller för att skydda en människa från att allvarligt skada sig själv på grund av svår psykisk sjukdom eller missbruk.
Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalorProp. 2025/26:218 · beslutad 15 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor.
- De menar att Lagrådet avstyrker förslaget i sin helhet och anser att det brister så mycket i kvalitet att det inte har förutsättningar att bli ny lag.
Visa vad de skrev
”Lagrådet avstyrker regeringens förslag i sin helhet och skriver att det brister så mycket i kvalitet att det inte har förutsättningar att bli ny lag.”
- De menar att förslaget om dubbla straff för brott i kriminella nätverk riskerar att göra rättstillämpningen osäker och att drabba personer som själva har utnyttjats i kriminella miljöer oproportionerligt hårt.
Visa vad de skrev
”Detta riskerar att leda till rättsosäkerhet och till att personer som själva har utnyttjats i kriminella miljöer, inte minst flickor, kvinnor och barn, drabbas oproportionerligt hårt.”
- De menar att översynen av straffskalorna inte har en konsekvent princip för hur överlappningen mellan olika svårhetsgrader ska hanteras.
Visa vad de skrev
”Det är i grunden välkommet att straffskalorna ses över, men utredningen och i förlängningen propositionen har inte landat i någon konsekvent princip för hur överlappningen mellan olika svårhetsgrader ska hanteras.”
- De menar att förslaget om livstids fängelse vid upprepade grova vålds- och sexualbrott riskerar att lika fall behandlas olika beroende på om brotten prövas i samma eller olika processer.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser har påtalat risken för att lika fall behandlas olika beroende på om brotten prövas i samma eller i olika processer.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Den grova brottsligheten i Sverige är ett mycket allvarligt samhällsproblem. Skjutningar, sprängningar, ekonomisk brottslighet, våld i nära relationer och sexualbrott skapar stor otrygghet både i hemmet, på gator och torg och i samhället i stort. Samhället måste göra mer för att förebygga kriminalitet och skydda människor från brott. Brottsoffer ska få upprättelse, och den som begår allvarliga brott ska mötas av tydliga men proportionerliga och rättssäkra straff.
Jag och mitt parti har inte någon principiell invändning mot skärpta straff i sig. Tvärtom kan straffskärpningar vara motiverade när de är väl avvägda, rättssäkra, träffsäkra och förankrade i ett tydligt behov. Jag kan dock konstatera att de straffskärpningar som regeringen nu föreslår är osammanhängande, otillräckliga och i flera delar direkt undermåliga. Det menar även flera tunga remissinstanser och Lagrådet, som beskriver regeringens förslag som ett hastverk. Regeringen går trots det fram med kraftiga straffskärpningar utan att på ett övertygande sätt visa att de kommer att minska brottsligheten, öka tryggheten eller ge ett mer sammanhängande påföljdssystem.
När det gäller förslaget om dubbla straff för brott i kriminella nätverk går regeringen längre än utredningens förslag, vilket innebär att alla brott i kriminella nätverk som utgångspunkt ska straffas dubbelt så högt. En majoritet av remissinstanserna avstyrker förslaget.
Jag anser att förslaget kommer att innebära svårigheter att definiera vad som avses med ett kriminellt nätverk och att bevisa en sådan koppling i det enskilda fallet. Detta riskerar att leda till rättsosäkerhet och till att personer som själva har utnyttjats i kriminella miljöer, inte minst flickor, kvinnor och barn, drabbas oproportionerligt hårt. Förslaget riskerar också att relativt sett nedvärdera annan allvarlig brottslighet, exempelvis våld i nära relationer. Det kan vidare ifrågasättas om det ens behövs en ny reglering, eftersom gällande straffskärpningsbestämmelser framstår som tillräckliga.
Inte heller regeringens förslag om ett femtiotal skärpta straffskalor framstår som tillräckligt genomarbetat. Det är i grunden välkommet att straffskalorna ses över, men utredningen och i förlängningen propositionen har inte landat i någon konsekvent princip för hur överlappningen mellan olika svårhetsgrader ska hanteras. Vissa straffskalor får stor överlappning, andra mindre och vissa ingen alls. Förslaget innebär att straffen för olika slags brott inte kommer att stå i rimlig proportion till varandra.
Förslaget om livstids fängelse vid vissa upprepade grova vålds- och sexualbrott väcker också betydande invändningar. Flera remissinstanser invänder att det inte tillräckligt tydligt framgår i vilka situationer livstidsstraffet faktiskt ska kunna komma i fråga. Regeringens redogörelse för bestämmelsens tillämpning lämnar ett betydande tolkningsutrymme. Flera remissinstanser har påtalat risken för att lika fall behandlas olika beroende på om brotten prövas i samma eller i olika processer. Därtill överlappar förslaget delvis med den nya påföljden säkerhetsförvaring, något regeringen själv medger. Det gör att även detta förslag framstår som otillräckligt underbyggt.
Översyn av brottsbalken och utvärdering – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger ja till en ny översyn av brottsbalken med brett mandat och ordentligt med tid.
- De menar att regeringens översyn inte har varit tillräcklig och att regeringens hastverk inte duger.
Visa vad de skrev
”Regeringens översyn har dock inte varit tillräcklig. Sverige behöver en straffrätt som är både tydlig, genomtänkt och träffsäker. Då duger inte regeringens hastverk.”
- De menar att en ny översyn av brottsbalken bör ha ett brett mandat och ordentligt med tid att analysera straffskalornas proportionalitet.
Visa vad de skrev
”Jag anser att en ny översyn av brottsbalken bör ha ett brett mandat och ordentligt med tid att analysera straffskalornas proportionalitet till varandra”
- De menar att straffskalorna överlappar varandra och att påföljdssystemet inte hänger samman.
Visa vad de skrev
”Detta har lett till att påföljdssystemet inte är helt sammanhängande och framför allt att straffskalorna överlappar varandra i hög utsträckning.”
- De menar att de hade välkomnat vissa straffskärpningar om underlaget till förslaget hade varit godtagbart.
Visa vad de skrev
”Regeringen föreslår en del straffskärpningar som jag hade välkomnat – om underlaget till förslaget var godtagbart.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag delar uppfattningen att det behövs en översyn av brottsbalken. Många straffskalor har varit oförändrade under lång tid. Detta har lett till att påföljdssystemet inte är helt sammanhängande och framför allt att straffskalorna överlappar varandra i hög utsträckning. Regeringen föreslår en del straffskärpningar som jag hade välkomnat – om underlaget till förslaget var godtagbart. Det gäller bl.a. förslagen om skärpta straff för involverande av minderårig i kriminalitet, grov och synnerligen grov misshandel, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn samt kontakt för att träffa barn i sexuellt syfte.
Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvarProp. 2025/26:217 · beslutad 15 juni 2026
Avslag på propositionen – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar.
- De menar att det redan finns ett väl etablerat system för ansvarsutkrävande genom straffrätt, arbetsrätt, disciplinansvar och tillsyn, och att flera remissinstanser har avstyrkt förslaget.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser har avstyrkt förslaget och anför att det redan i dag finns ett väl etablerat system för ansvarsutkrävande genom straffrätt, arbetsrätt, disciplinansvar och tillsyn.”
- De menar att dagens problem i offentlig verksamhet inte löses genom att flytta över ett större straffrättsligt ansvar på enskilda tjänstepersoner.
Visa vad de skrev
”Dagens problem i offentlig verksamhet löses inte genom att flytta över ett större straffrättsligt ansvar på enskilda tjänstepersoner.”
- De menar att ett utvidgat straffansvar kan skapa oro bland anställda, rädsla för att delta i handläggning eller fatta beslut och leda till rekryteringsproblem.
Visa vad de skrev
”Ett utvidgat straffansvar kan dessutom skapa oro bland anställda och rädsla för att delta i handläggning eller fatta beslut samt leda till rekryteringsproblem.”
- De menar att bestämmelsen om missbruk av offentlig ställning har fått en alltför vid och otydlig utformning och riskerar att skapa osäkerhet om vilka handlingar som är straffbara.
Visa vad de skrev
”den föreslagna bestämmelsen om missbruk av offentlig ställning fått en alltför vid och otydlig utformning som riskerar att skapa osäkerhet om vilka handlingar som faktiskt är straffbara”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag delar regeringens uppfattning att korruption, maktmissbruk och otillåten påverkan i offentlig verksamhet måste bekämpas kraftfullt. För att göra detta måste lagstiftningen vara träffsäker, rättssäker och proportionerlig. Regeringens förslag om ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar lever dock inte upp till dessa krav.
Flera remissinstanser har avstyrkt förslaget och anför att det redan i dag finns ett väl etablerat system för ansvarsutkrävande genom straffrätt, arbetsrätt, disciplinansvar och tillsyn. Dagens problem i offentlig verksamhet löses inte genom att flytta över ett större straffrättsligt ansvar på enskilda tjänstepersoner. Tvärtom riskerar fokus att då flyttas från bristande organisation, otillräckliga resurser och svaga kontrollsystem till den enskilda handläggaren. För att bekämpa korruption behövs i stället bättre kontrollmekanismer hos myndigheterna, liksom mer förebyggande arbete med utbildningsinsatser. Jag välkomnar ökade kontroller och en ökad transparens för att upptäcka felaktigheter och brottslighet i samband med t.ex. upphandlingar och utförsäljning av gemensam egendom.
Ett utvidgat straffansvar kan dessutom skapa oro bland anställda och rädsla för att delta i handläggning eller fatta beslut samt leda till rekryteringsproblem. Det kan också leda till minskad effektivitet och handlingskraft samt bli kontraproduktivt om arbetstagare i högre utsträckning än i dag kommer att dölja misstag i stället för att åtgärda dem. Det riskerar i sin tur att ge längre handläggningstider, mer detaljstyrning och sämre möjligheter att rekrytera och behålla kompetent personal i offentlig sektor.
Jag anser vidare att den föreslagna bestämmelsen om missbruk av offentlig ställning fått en alltför vid och otydlig utformning som riskerar att skapa osäkerhet om vilka handlingar som faktiskt är straffbara och som öppnar för svåra gränsdragningar. Det är inte en hållbar väg i straffrätten. Som remissinstanserna Landsorganisationen i Sverige (LO) och Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) varnar för kan förslaget bli oproportionerligt i förhållande till de problem som utredningen har identifierat, och Tjänstemännens centralorganisation (TCO) pekar på risken för godtyckliga bedömningar och ett större tryck på rättsväsendet.
Avslutningsvis konstaterar jag att en stark demokrati behöver självständiga och professionella tjänstepersoner som vågar använda sin kunskap och sitt omdöme, inte en ordning som driver fram tystnadskultur och defensivt beslutsfattande.
Sammanfattningsvis anser jag att regeringens förslag inte kommer att lösa dagens problem i offentlig verksamhet och att den föreslagna bestämmelsen inte är utformad på ett rättssäkert sätt. Jag anser därför att regeringens förslag bör avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4107 av Samuel Gonzalez Westling m.fl. (V), 2025/26:4116 av Mats Berglund m.fl. (MP) och 2025/26:4123 av Daniel Riazat m.fl. (-).
Missbruk av offentlig ställning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag att införa brotten missbruk av offentlig ställning och grovt missbruk av offentlig ställning.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag i den del det gäller införandet av brotten missbruk av offentlig ställning respektive grovt missbruk av offentlig ställning (20 kap. 2 § brottsbalken och 22 d § lagen om offentlig anställning). Vi utvecklar våra skäl för detta i våra särskilda yttranden 1, 2 och 3.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår
a) regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 20 kap. 2 §,
b) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4099 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4112 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:217 punkterna 1 i denna del och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C), Ulrika Westerlund (MP) och Lars Isacsson (S).
Bättre möjligheter att utreda brott av unga lagöverträdare och några andra processrättsliga frågorProp. 2025/26:227 · beslutad 3 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till förlängd tid för att hålla kvar barn under 15 år vid kroppsbesiktning, till att ta biometriska underlag från barn under 15 år i registreringssyfte och till ett tvångsmedel för att hålla kvar en grupp personer för identifiering, säger ja till lagförslaget i övrigt och säger till regeringen att den bör återkomma med lagförslag om nödvändiga följdändringar.
- De menar att flera remissinstanser har invänt mot förlängningen eftersom polisen och sjukvården bör kunna organisera sig så att en kroppsbesiktning kan göras inom den befintliga maximala tiden.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser har invänt mot en förlängning med hänvisning bl.a. till att det bör vara möjligt för polisen och sjukvården att organisera sig så att en kroppsbesiktning kan genomföras inom den befintliga maximala tidsfristen.”
- De menar att registrering i biometriregistren är ett långtgående och mer varaktigt intrång i integriteten och riskerar att stigmatisera barn som inte är straffmyndiga.
Visa vad de skrev
”Registrering i biometriregistren innebär ett långtgående och mer varaktigt integritetsintrång. Det riskerar också att stigmatisera barn som inte ens har uppnått straffbar ålder.”
- De menar att tvångsmedel utan individuell misstanke ökar risken för godtycke och för att tillämpningen uppfattas som diskriminerande.
Visa vad de skrev
”När tvångsmedel används utan en individuell misstanke ökar risken för godtycke och för en tillämpning som är eller uppfattas som diskriminerande.”
- De menar att lagstiftning som rör barn måste uppfylla högt ställda krav på rättssäkerhet, proportionalitet och träffsäkerhet.
Visa vad de skrev
”Samtidigt måste lagstiftning som berör barn leva upp till högt ställda krav på rättssäkerhet, proportionalitet och träffsäkerhet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är mycket angeläget att brott kan utredas på ett effektivt sätt, att brottsoffer får upprättelse och att barn skyddas från att utnyttjas av kriminella. Samtidigt måste lagstiftning som berör barn leva upp till högt ställda krav på rättssäkerhet, proportionalitet och träffsäkerhet. Det gäller särskilt i frågor om bl.a. tvångsmedel.
Jag ser positivt på många av de förslag som regeringen lägger fram i propositionen. Det gäller bl.a. de förslag som handlar om en utvidgad rätt till juridiskt biträde vid en § 31-utredning och om en förtydligad rätt till offentlig försvarare vid en bevistalan. Det är viktiga förbättringar som stärker barnets ställning och minskar risken för att barns rättigheter åsidosätts i rättsprocessen.
Däremot ser jag negativt på regeringens förslag om förlängd tid för kvarhållande av barn under 15 år vid kroppsbesiktning i brottsutredande syfte och om en möjlighet att ta upp biometriska underlag i registreringssyfte från barn under 15 år. Gemensamt för dessa förslag är att de innebär mycket ingripande åtgärder mot barn som inte ens är straffmyndiga utan att regeringen tillräckligt tydligt har visat att nyttan väger tyngre än intrånget. Negativt är också förslaget om ett tvångsmedel för att hålla kvar en grupp av personer för identifiering.
När det närmare gäller förslaget om förlängd tid för kvarhållande vid kroppsbesiktning i brottsutredande syfte vill jag anföra följande. I dag gäller att barn under 15 år får hållas kvar i högst tre timmar för att genomföra en sådan kroppsbesiktning eller, om det finns synnerliga skäl, ytterligare tre timmar. Regeringens förslag innebär att den ytterligare tidsfristen vid synnerliga skäl ska utökas från tre till sex timmar. Flera remissinstanser har invänt mot en förlängning med hänvisning bl.a. till att det bör vara möjligt för polisen och sjukvården att organisera sig så att en kroppsbesiktning kan genomföras inom den befintliga maximala tidsfristen. Jag instämmer i detta. Vidare bör utgångspunkten vara att man ska se över resurser, organisation och prioritering i stället för att ge myndigheterna utökade möjligheter att hålla kvar barn. Barn ska inte behöva bära kostnaden för myndigheternas bristande kapacitet.
När det närmare gäller förslaget om biometriska underlag från barn under 15 år i registreringssyfte vill jag framhålla den avgörande skillnaden mellan att ta upp sådana underlag i brottsutredande syfte å ena sidan och i registreringssyfte å andra sidan. Att i ett enskilt fall, under högt ställda krav, kunna ta upp vissa underlag för att utreda ett allvarligt brott är en sak. Att därifrån gå till att registrera barn som inte är straffmyndiga i polisens register över misstänkta och dömda är något annat. Registrering i biometriregistren innebär ett långtgående och mer varaktigt integritetsintrång. Det riskerar också att stigmatisera barn som inte ens har uppnått straffbar ålder. Särskilt allvarligt är detta när det gäller registrering efter en bevistalan. Ett barn som inte är straffmyndigt ska inte behandlas som om han eller hon vore en dömd vuxen lagöverträdare. Flera remissinstanser har också riktat tydlig kritik mot förslaget. De har ifrågasatt dess förenlighet med Europakonventionen och barnkonventionen samt anfört att det innebär ett oproportionerligt ingrepp i barns rätt till privatliv och integritet. Jag instämmer i den kritiken.
Tidsbegränsning av vissa utökade möjligheter till tvångsmedel mot barn – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett lagförslag som tidsbegränsar de nya reglerna om att fler tvångsmedel får användas mot barn under 15 år och om att kravet på särskilda skäl tas bort för vissa tvångsmedel.
- De menar att den nya lagstiftningen innebär en ökad repression mot barn under straffbar ålder och därför inte bör gälla längre än nödvändigt.
Visa vad de skrev
”Vi anser att en tidsbegränsning på förslagsvis fem år vore lämplig, eftersom den nya lagstiftningen innebär en ökad repression mot barn under straffbar ålder och därför inte bör gälla längre än nödvändigt.”
- De menar att en tidsbegränsning skulle göra det möjligt att säkerställa att reformen faktiskt skyddar barn från att utnyttjas i allvarlig brottslighet och att lagstiftningen tillämpas rättssäkert och proportionerligt inför en eventuell förlängning.
Visa vad de skrev
”En tidsbegränsning skulle också göra det möjligt att säkerställa att reformen faktiskt leder till att barn skyddas från att utnyttjas i allvarlig brottslighet och att lagstiftningen tillämpas på ett rättssäkert och proportionerligt sätt inför en eventuell förlängning av giltighetstiden.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
De nya reglerna om bättre möjligheter att utreda brott av barn som inte uppnått straffbar ålder innebär bl.a. att fler tvångsmedel kommer att få användas än i dag. Det handlar närmare bestämt om att även kvarstad, förvar, avspärrning eller andra liknande åtgärder samt undersökning på annat ställe blir tillåtna mot brottsmisstänkta barn under 15 år. I en utredning om förverkande rör det sig i sin tur om kvarstad och förvar som tillkommande tvångsmedel mot barn under 15 år.
Genom den nya regleringen tas också kravet på särskilda skäl bort för vissa tvångsmedel som redan i dag får användas mot brottsmisstänkta barn under straffbar ålder. Det rör sig om tvångsmedlen beslag, husrannsakan och kroppsvisitation. (Något krav på särskilda skäl ställs inte heller upp för det tillkommande tvångsmedlet undersökning på annat ställe.) I en utredning om förverkande kommer på motsvarande sätt beslag, husrannsakan och kroppsvisitation att få användas mot barn som inte har fyllt 15 år utan något krav på särskilda skäl.
Översyn av de nya reglerna om tvångsmedel – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen gör en samlad utvärdering och översyn av de nya reglerna om tvångsmedel, bland annat hur de påverkar barn.
- De menar att de nya reglerna innebär att fler tvångsmedel får användas mot barn under straffbar ålder och att befintliga tvångsmedel blir tillåtna i fler fall.
Visa vad de skrev
”Genom de nya reglerna i detta ärende kommer fler tvångsmedel att få användas mot barn som inte uppnått straffbar ålder, och vissa befintliga tvångsmedel blir tillåtna i fler fall.”
- De menar att det är svårt eller omöjligt att bedöma vilka konsekvenser de nya reglerna får för enskildas personliga integritet, vilket flera remissinstanser har pekat på.
Visa vad de skrev
”Som flera remissinstanser har framhållit är det svårt, eller till och med omöjligt, att bedöma de enskilda och samlade konsekvenserna av den nya regleringen för enskildas personliga integritet.”
- De menar att det är särskilt allvarligt att åtgärderna träffar barn, eftersom barns rättigheter ska ha ett extra starkt skydd.
Visa vad de skrev
”Detta gäller inte minst i fråga om åtgärder som träffar barn, vilket är särskilt allvarligt eftersom barns rättigheter ska tillförsäkras ett extra starkt skydd.”
- De menar att biometriska underlag i större utsträckning får tas från barn.
Visa vad de skrev
”Biometriska underlag kommer också att få tas upp från barn i större utsträckning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Genom de nya reglerna i detta ärende kommer fler tvångsmedel att få användas mot barn som inte uppnått straffbar ålder, och vissa befintliga tvångsmedel blir tillåtna i fler fall. Biometriska underlag kommer också att få tas upp från barn i större utsträckning. Vidare införs det ett tvångsmedel för att hålla kvar en grupp av personer.
Tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlandsProp. 2025/26:185 · beslutad 3 juni 2026
Godkännande av avtalet samt överlåtelse av myndighetsutövning – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till avtalet med Estland om att svenska fängelsestraff ska kunna verkställas där, och inte heller överlåter myndighetsutövning till Estland enligt avtalet.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag om att godkänna avtalet mellan Sverige och Estland om verkställighet av svenska fängelsestraff i Estland och om att överlåta rättskipnings- och förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning till Estland i enlighet med avtalet. Vi utvecklar våra skäl för detta i våra särskilda yttranden 1 respektive 2.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) godkänner inte avtalet mellan Konungariket Sverige och Republiken Estland om verkställighet av svenska fängelsestraff i Estland,
b) överlåter inte rättskipnings- och förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning till Republiken Estland i enlighet med avtalet mellan Konungariket Sverige och Republiken Estland om verkställighet av svenska fängelsestraff i Estland.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3997 av Samuel Gonzalez Westling m.fl. (V) i denna del och 2025/26:4063 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 i denna del och avslår proposition 2025/26:185 punkterna 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Lagförslaget – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till hela lagförslaget om tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands.
- De menar att riksdagen ska säga nej till avtalet mellan Sverige och Estland om att svenska fängelsestraff ska verkställas i Estland, eftersom de inte vill att Sverige överlämnar myndighetsutövning dit.
Visa vad de skrev
”anser vi att riksdagen ska avslå regeringens förslag om att godkänna avtalet mellan Sverige och Estland om verkställighet av svenska fängelsestraff i Estland”
- De menar att eftersom lagförslaget har tagits fram på grund av det avtalet, bör riksdagen också säga nej till lagförslaget i sin helhet.
Visa vad de skrev
”Regeringens lagförslag har tagits fram med anledning av det aktuella avtalet. Vi anser därför att riksdagen även bör avslå lagförslaget i dess helhet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Som framgår av vår reservation 1 ovan med tillhörande särskilda yttranden anser vi att riksdagen ska avslå regeringens förslag om att godkänna avtalet mellan Sverige och Estland om verkställighet av svenska fängelsestraff i Estland och om att överlåta rättskipnings- och förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning till Estland i enlighet med avtalet. Regeringens lagförslag har tagits fram med anledning av det aktuella avtalet. Vi anser därför att riksdagen även bör avslå lagförslaget i dess helhet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens lagförslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3997 av Samuel Gonzalez Westling m.fl. (V) i denna del och 2025/26:4063 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 i denna del och avslår proposition 2025/26:185 punkterna 3–14.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Tidsbegränsning och utvärdering av den nya regleringen – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att tidsbegränsa den nya lagen om tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands och att låta utvärdera den.
- De menar att den nya lagen bör tidsbegränsas, vilket Lagrådet har framfört.
Visa vad de skrev
”Lagrådet har i sitt yttrande framfört att den nya lagen om tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands bör tidsbegränsas.”
- De menar att flera remissinstanser har ansett att lagen bör följas upp med en ordentlig utvärdering.
Visa vad de skrev
”Dessutom har flera remissinstanser ansett att lagen bör följas upp med en ordentlig utvärdering.”
- De menar att en ny och ingripande reglering för intagna, anhöriga och skattebetalare kräver en tydlig mekanism för att granska den.
Visa vad de skrev
”När det införs en ny reglering som kommer att vara så pass ingripande för de intagna som berörs och deras anhöriga – men också svenska skattebetalare – måste det finnas en tydlig mekanism”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Lagrådet har i sitt yttrande framfört att den nya lagen om tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands bör tidsbegränsas. Dessutom har flera remissinstanser ansett att lagen bör följas upp med en ordentlig utvärdering. Detta är en rimlig och nödvändig ordning som vi ställer oss bakom. När det införs en ny reglering som kommer att vara så pass ingripande för de intagna som berörs och deras anhöriga – men också svenska skattebetalare – måste det finnas en tydlig mekanism för att granska om regleringen verkligen varit befogad, om den gett avsedda resultat och vilka konsekvenser den fått för rättssäkerheten och de grundläggande fri- och rättigheterna.
Regeringen bör därför dels återkomma med ett lagförslag som tidsbegränsar den nya lagen om tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands, dels låta utvärdera lagen.
Ett förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brottProp. 2025/26:181 · beslutad 3 juni 2026
Kriminalisering av rymning – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till att kriminalisera rymning från häkten och anstalter och till de ändringar som följer av förslaget.
- De menar att utredningen bedömde att det inte finns tillräckligt starka skäl att kriminalisera rymning.
Visa vad de skrev
”Utredningen som utredde frågan gjorde bedömningen att det inte finns tillräckligt starka skäl för att kriminalisera rymning.”
- De menar att Kriminalvården redan i dag har ett fungerande och effektivt sanktionssystem vid misskötsamhet under verkställigheten.
Visa vad de skrev
”Kriminalvården redan i dag har ett fungerande och effektivt sanktionssystem vid olika former av misskötsamhet under verkställigheten.”
- De menar att samtliga remissinstanser som yttrat sig ifrågasätter kriminaliseringens effektivitet.
Visa vad de skrev
”samtliga instanser som yttrat sig om förslaget ifrågasätter kriminaliseringens effektivitet.”
- De menar att Lagrådet anser att ett beslut att skjuta upp villkorlig frigivning har stora fördelar som reaktion på en rymning.
Visa vad de skrev
”Lagrådet anser att ett beslut att skjuta upp villkorlig frigivning har stora fördelar som reaktion på en rymning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att rymning från bl.a. häkten och anstalter ska kriminaliseras. Jag och mitt parti anser visserligen att det är rimligt att samhället reagerar när ett frihetsberövande inte fullföljs men ifrågasätter om en kriminalisering är den mest ändamålsenliga och effektiva vägen framåt.
Utredningen som utredde frågan gjorde bedömningen att det inte finns tillräckligt starka skäl för att kriminalisera rymning. Utredningen pekar bl.a. på att det är oklart i vilken utsträckning en kriminalisering faktiskt skulle innebära att intagna avhåller sig från att rymma och därmed förebygga rymningar. Man konstaterar också att antalet rymningar är lågt och att Kriminalvården redan i dag har ett fungerande och effektivt sanktionssystem vid olika former av misskötsamhet under verkställigheten. För att motverka rymningar och avvikelser har Kriminalvården under lång tid förstärkt säkerheten i verksamheten, bl.a. genom förbättrad säkerhet i lokaler och rastgårdar, skärpta rutiner för förflyttningar inom anstalterna, ökad kontroll av besök och fler visitationer. Dessutom görs riskbedömningar av återfall i brott för samtliga intagna. Avvikelser från öppna anstalter i säkerhetsklass 3 är ofta av impulsiv karaktär och kopplade till plötsligt uppkomna problem utanför anstalten, exempelvis i familjen. Vid sådan misskötsamhet kan Kriminalvården redan i dag ingripa snabbt och tydligt inom ramen för den pågående verkställigheten. Villkorlig frigivning kan skjutas upp, den intagne kan flyttas till en anstalt med högre säkerhetsklass, permissioner kan dras in och frigivningsförberedande åtgärder kan stoppas. Även studier, yrkesutbildning och möjligheter till kontakt med anhöriga kan påverkas. Om brott begås i samband med avvikelsen leder detta dessutom till förundersökning och dom med ny påföljd.
Förslaget har remissbehandlats och samtliga instanser som yttrat sig om förslaget ifrågasätter kriminaliseringens effektivitet. Remissinstanserna pekar på att det redan finns konsekvenser vid rymning och framhåller att det ofta är bättre, både för den enskilde och för samhället, att konsekvenserna hanteras inom ramen för den pågående verkställigheten i stället för genom ytterligare en brottmålsprocess. Kriminalvården anser att det saknas tillräckligt starka skäl för att kriminalisera rymning och att en sådan lagstiftning dessutom innebär tillämpningssvårigheter.
Trots utredningens bedömning och remissinstansernas synpunkter går regeringen nu vidare med förslaget. Som skäl för den bedömningen anges att det är av stor vikt för straffsystemets trovärdighet, legitimitet och effektivitet att intagna på anstalt eller häktade inte avviker. Det är ett resonemang som jag håller med om. Samtidigt visar utredningens slutsatser och remissinstansernas synpunkter att det är oklart i vilken utsträckning en kriminalisering skulle vara en effektiv åtgärd för att motverka rymningar, men också att antalet rymningar är lågt.
Lagrådet avstyrker förslaget och anför att det är mycket tveksamt om förslaget kommer att tillgodose det syfte som angetts, dvs. att mer effektivt än enligt nuvarande ordning motverka rymningar. Lagrådet anser att ett beslut att skjuta upp villkorlig frigivning har stora fördelar som reaktion på en rymning. Reaktionen kan komma snabbt och förfarandet är inte särskilt resurskrävande. En dom för rymning ska däremot föregås av en förundersökning och en domstolsprocess, vilket kräver betydligt mer tid och resurser. En sådan reaktion riskerar dessutom att komma så sent att den verkställs först efter att den intagne har blivit villkorligt frigiven.
Jag anser att regeringen inte har visat att en kriminalisering är den mest effektiva och proportionerliga vägen framåt. Det finns ett värde i tydliga reaktioner, men sådana reaktioner måste vara väl underbyggda och fungera i praktiken. Mot den bakgrunden anser jag att riksdagen bör avslå regeringens förslag i de delar som innebär att rymning kriminaliseras samt ändringar som följer av det förslaget.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår
a) regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 17 kap. 12, 12 a och 16 §§ samt 21 kap. 7 och 15 §§,
b) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4062 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) och avslår proposition 2025/26:181 punkterna 1 i denna del och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).
Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtidProp. 2025/26:150 · beslutad 26 maj 2026
Tillståndsprövning, underrättelseskyldighet och integritetsskydd – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att all användning av artificiell intelligens (AI) för ansiktsigenkänning i realtid ska prövas av domstol och att skyddet för den enskilde stärks med offentligt ombud, information till den som identifierats och att uppgifterna stannar hos polisen.
- De menar att ansiktsigenkänning i realtid är ett långtgående övervakningsverktyg och att domstolar därför är bäst lämpade att pröva alla tillstånd.
Visa vad de skrev
”AI-teknik för ansiktsigenkänning i realtid är ett ingripande övervakningsverktyg. Ju mer ingripande övervakningen är, desto starkare måste de rättssäkerhetsgarantier vara som omger den. Domstolar är mest lämpade att hantera samtliga tillståndsprövningar.”
- De menar att det behövs offentliga ombud och möjlighet att överklaga tillståndsbeslut för att garantera rättssäkerheten.
Visa vad de skrev
”För att garantera rättssäkerhet anför flera remissinstanser att det dessutom behövs såväl offentliga ombud som möjligheter att överklaga beslut om tillstånd. Vi instämmer i detta.”
- De menar att den som har identifierats eller lokaliserats med tekniken som huvudregel ska få information, även när den används för att förebygga, förhindra eller upptäcka brott.
Visa vad de skrev
”Den som har identifierats eller lokaliserats genom den aktuella tekniken bör som huvudregel underrättas, inte bara i brottsutredande verksamhet utan även när tekniken har använts för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet.”
- De menar att informationen från tekniken måste stanna hos polisen och inte får spridas till eller användas av privata leverantörer.
Visa vad de skrev
”Det måste också säkerställas att den information som genereras genom användning av AI-system för ansiktsigenkänning i realtid stannar hos polisen. Data får under inga omständigheter riskera att spridas till eller användas av privata leverantörer.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att det ska göras en uppdelning av prövningsinstanser som ska pröva frågan om tillstånd till den aktuella AI-tekniken. AI-teknik för ansiktsigenkänning i realtid är ett ingripande övervakningsverktyg. Ju mer ingripande övervakningen är, desto starkare måste de rättssäkerhetsgarantier vara som omger den. Domstolar är mest lämpade att hantera samtliga tillståndsprövningar. All användning av aktuell AI-teknik bör därför föregås av prövning av allmän domstol, vilket även flera remissinstanser anför.
För att garantera rättssäkerhet anför flera remissinstanser att det dessutom behövs såväl offentliga ombud som möjligheter att överklaga beslut om tillstånd. Vi instämmer i detta. Avsaknaden av ett offentligt ombud innebär i praktiken att den enskilde inte har rätt till ett kontradiktoriskt förfarande. Det finns en risk att det strider mot rätten till en rättvis rättegång i bl.a. den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Skyddet för den enskilde måste stärkas på ytterligare punkter. Den som har identifierats eller lokaliserats genom den aktuella tekniken bör som huvudregel underrättas, inte bara i brottsutredande verksamhet utan även när tekniken har använts för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet. En rättsstat ska inte bygga ut möjligheterna till övervakning utan tydliga regler för information, insyn och möjlighet till efterhandskontroll.
Det måste också säkerställas att den information som genereras genom användning av AI-system för ansiktsigenkänning i realtid stannar hos polisen. Data får under inga omständigheter riskera att spridas till eller användas av privata leverantörer. När avancerade analys- och övervakningsverktyg köps in från privata aktörer krävs betydligt starkare skydd för information spårbarhet och oberoende kontroll än vad regeringen redovisar.
I syfte att säkerställa att användning av AI-systemet inte leder till bl.a. diskriminering och massövervakning bör obligatoriska och återkommande riskanalyser genomföras. Felaktig identifiering i en brottsbekämpande kontext kan få mycket allvarliga konsekvenser för den enskilde. Det måste därför finnas krav på löpande tester, dokumentation, extern granskning och uppföljning av teknikens träff- och rättssäkerhet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3947 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:3953 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Proportionalitet och misstankegrad – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till tydligare regler för proportionalitetsbedömningen vid tillståndsprövning och till att kräva sannolika skäl i stället för skäligen misstänkt för att använda AI för ansiktsigenkänning i realtid för att lokalisera eller identifiera misstänkta för allvarliga brott.
- De menar att regeringen måste återkomma med tydligare regler för proportionalitetsbedömningen vid tillståndsprövningen, bland annat vilka faktorer som ska vägas in och hur hänsyn ska tas till tid, plats och intrång i människors fri- och rättigheter.
Visa vad de skrev
”Av regleringen bör det på ett tydligare sätt framgå vilka faktorer som ska vägas in, hur avgränsningar ska göras i förhållande till tid och plats och hur intrånget i andra människors fri- och rättigheter ska beaktas.”
- De menar att proportionaliteten inte bara ska bedömas utifrån brottsbekämpningens intresse, utan också utifrån hur tekniken påverkar integritet och rörelsefrihet.
Visa vad de skrev
”Särskilt viktigt är att proportionaliteten inte bara bedöms utifrån brottsbekämpningens intresse, utan också utifrån teknikens påverkan på integritet och rörelsefrihet”
- De menar att skäligen misstänkt är en för låg misstankegrad för en så integritetskänslig metod.
Visa vad de skrev
”Att lägga ribban vid skäligen misstänkt är inte tillräckligt när det gäller en så integritetskänslig metod.”
- De menar att integritetsintresset, rättssäkerheten och teknikens felmarginaler talar för att användningen bör kräva sannolika skäl.
Visa vad de skrev
”Tvärtom talar integritetsintresset, rättssäkerheten och teknikens felmarginaler för att användningen i dessa fall bör förutsätta den högre misstankegraden på sannolika skäl.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Enligt AI-förordningen krävs en proportionalitetsbedömning i varje enskilt fall. Jag anser att regeringen måste återkomma med en tydligare reglering av den proportionalitetsbedömning som ska göras vid tillståndsprövningen. Av regleringen bör det på ett tydligare sätt framgå vilka faktorer som ska vägas in, hur avgränsningar ska göras i förhållande till tid och plats och hur intrånget i andra människors fri- och rättigheter ska beaktas. Särskilt viktigt är att proportionaliteten inte bara bedöms utifrån brottsbekämpningens intresse, utan också utifrån teknikens påverkan på integritet och rörelsefrihet och med hänsyn till att människor i allmänhet inte ska känna oro för att de riskerar att bli övervakade i det offentliga rummet.
Tidsbegränsning och utvärdering av den nya lagstiftningen – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att tidsbegränsa lagen om polisens AI för ansiktsigenkänning i realtid, förslagsvis till fem år, och att användningen utvärderas innan lagen kan permanentas.
- De menar att användningen måste utvärderas innan lagen kan permanentas, för att säkerställa att tekniken används rättssäkert, proportionerligt och lagligt.
Visa vad de skrev
”För att se till att AI-system för ansiktsigenkänning i realtid tillämpas på ett rättssäkert, proportionerligt och lagligt sätt behöver användningen utvärderas innan lagförslaget kan permanentas.”
- De menar att utvärderingen bland annat bör granska hur tekniken används, hur ofta den ger falska träffar och om vissa grupper drabbas oproportionerligt.
Visa vad de skrev
”En sådan utvärdering skulle t.ex. kunna omfatta hur ofta tekniken har använts, i vilka situationer, med vilka resultat, hur ofta falska träffar uppstått, hur proportionalitetsbedömningar gjorts, om vissa grupper drabbats oproportionerligt och hur underrättelseskyldigheten samt tillsynen fungerat.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För att se till att AI-system för ansiktsigenkänning i realtid tillämpas på ett rättssäkert, proportionerligt och lagligt sätt behöver användningen utvärderas innan lagförslaget kan permanentas. En sådan utvärdering skulle t.ex. kunna omfatta hur ofta tekniken har använts, i vilka situationer, med vilka resultat, hur ofta falska träffar uppstått, hur proportionalitetsbedömningar gjorts, om vissa grupper drabbats oproportionerligt och hur underrättelseskyldigheten samt tillsynen fungerat. Vi föreslår därför en tidsbegränsning på förslagsvis fem år.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3947 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 3 och 2025/26:3953 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 3.
En särskild straffbestämmelse för psykiskt våldProp. 2025/26:138 · beslutad 20 maj 2026
Ekonomiskt våld – reservation, röstade nej
Vad ville S och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen, utöver att säga ja till förslaget om en särskild straffbestämmelse för psykiskt våld, säger ja till att ekonomiskt våld kriminaliseras och att en utredning tillsätts för att föreslå ett straffrättsligt ansvar.
- De menar att vissa frågor om ekonomiskt våld riskerar att hamna utanför den nya straffbestämmelsens tillämpningsområde.
Visa vad de skrev
”Det kan dock konstateras att vissa frågor om ekonomiskt våld riskerar att hamna utanför den nya straff-bestämmelsens tillämpningsområde.”
- De menar att en utredning behövs eftersom det saknas en enhetlig definition av ekonomiskt våld och beteendena behöver preciseras för att kunna kriminaliseras.
Visa vad de skrev
”Regeringen har angett att det i dag saknas en enhetlig definition av begreppet ekonomiskt våld och att aktuella beteenden inom detta spektrum skulle behöva preciseras för att kunna kriminaliseras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Den socialdemokratiskt ledda regeringen har drivit på den nu aktuella lagstiftningen om en särskild straffbestämmelse för psykiskt våld och tillsatte den utredning som ligger till grund för propositionen. Vi har därför tidigare i betänkandet ställt oss bakom lagförslaget. Det kan dock konstateras att vissa frågor om ekonomiskt våld riskerar att hamna utanför den nya straff-bestämmelsens tillämpningsområde. Regeringen har angett att det i dag saknas en enhetlig definition av begreppet ekonomiskt våld och att aktuella beteenden inom detta spektrum skulle behöva preciseras för att kunna kriminaliseras. Vi anser därför att ekonomiskt våld bör kriminaliseras och att en utredning bör tillsättas med uppdrag att lämna förslag på ett sådant straffrättsligt ansvar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 56, 2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 19 i denna del och 2025/26:3933 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 1 och bifaller delvis motion 2025/26:1576 av Jonathan Svensson (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Mattias Vepsä (S), Ulrika Westerlund (MP) och Sanna Backeskog (S).
Omvändelseförsök – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till förslaget om psykiskt våld men också till att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som förbjuder omvändelseförsök.
- De menar att det finns en uppenbar risk att den föreslagna regleringen inte blir tillräckligt träffsäker och att vissa former av omvändelseförsök därför faller utanför den.
Visa vad de skrev
”Vi ser därför en uppenbar risk att regleringen inte blir tillräckligt träffsäker och att vissa former av omvändelseförsök faller utanför regleringen.”
- De menar att den föreslagna straffbestämmelsen inte omfattar alla situationer som kan vara omvändelseförsök, till exempel när någon uttrycker en åsikt om hur en annan person bör uttrycka sin könsidentitet eller sexuella läggning.
Visa vad de skrev
”Den avser inte heller alla situationer som kan utgöra omvändelseförsök, t.ex. när någon uttrycker en åsikt om hur en annan person bör ge uttryck för sin könsidentitet eller sexuella läggning.”
- De menar att lagstiftningen, precis som vid hedersrelaterad brottslighet, bör fånga inte bara de enskilda handlingarna utan också syftet med dem.
Visa vad de skrev
”Precis som vid hedersrelaterad brottslighet finns ett värde i att lagstiftningen inte bara fångar de enskilda handlingarna utan också själva syftet med dem”
- De menar att ett särskilt brott för omvändelseförsök skulle kunna ha en normerande effekt och tydligt visa hur allvarligt lagstiftaren ser på handlingarna.
Visa vad de skrev
”Vi anser dessutom att ett särskilt omvändelsebrott skulle kunna få en viktig normerande effekt och tydligt markera hur allvarligt lagstiftaren ser på dessa handlingar samt bidra till ökad kännedom om att omvändelseförsök är oacceptabla och kränkande.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi har tidigare i betänkandet ställt oss bakom lagförslaget om en särskild straffbestämmelse för psykiskt våld men anser att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att omvändelseförsök förbjuds.
Utbildning och uppföljning – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen, samtidigt som den inför en särskild straffbestämmelse för psykiskt våld, säger ja till att regeringen noggrant följer hur lagen tillämpas och åtgärdar brister och oönskade konsekvenser.
- De menar att regeringen noggrant måste följa hur lagen tillämpas och se till att brister och oönskade konsekvenser åtgärdas.
Visa vad de skrev
”regeringen noggrant måste följa hur lagstiftningen tillämpas och säkerställa att eventuella brister och oönskade konsekvenser åtgärdas.”
- De menar att regeringen borde ha förtydligat lagens innebörd mer under beredningen, vilket flera remissinstanser också efterfrågade.
Visa vad de skrev
”Jag hade önskat, likt flera remissinstanser också efterfrågat, att regeringen i samband med beredningen av lagförslaget hade gjort fler förtydliganden av innebörden av lagen.”
- De delar oron från vissa remissinstanser att den nya bestämmelsen kan missbrukas, till exempel i vårdnadstvister eller för att bortförklara fysiskt våld.
Visa vad de skrev
”Jag står också bakom den oro som lyfts av vissa remissinstanser om att den nya straffbestämmelsen psykiskt våld kan komma att missbrukas, t.ex. i samband med vårdnadstvister eller för att bortförklara förekomsten av fysiskt våld.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag står, som framgår ovan, bakom förslaget att införa en särskild straff-bestämmelse för psykiskt våld, men jag anser att regeringen noggrant måste följa hur lagstiftningen tillämpas och säkerställa att eventuella brister och oönskade konsekvenser åtgärdas. Jag hade önskat, likt flera remissinstanser också efterfrågat, att regeringen i samband med beredningen av lagförslaget hade gjort fler förtydliganden av innebörden av lagen. Jag står också bakom den oro som lyfts av vissa remissinstanser om att den nya straffbestämmelsen psykiskt våld kan komma att missbrukas, t.ex. i samband med vårdnadstvister eller för att bortförklara förekomsten av fysiskt våld.
Frihetsberövande påföljder för barn och ungaProp. 2025/26:132 · beslutad 6 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om ungdomsfängelser och i stället ber regeringen att se över längre vårdtid och villkorlig frigivning inom sluten ungdomsvård, det vill säga vård på särskilda ungdomshem.
- De menar att remissinstanserna är brett och kraftfullt emot förslaget och att ungdomsfängelser kan leda till att allt yngre barn dras in i kriminalitet.
Visa vad de skrev
”Motståndet bland remissinstanserna är brett och kraftfullt. Flera remissinstanser har tydligt pekat på att det är ett dåligt förslag att inrätta ungdomsfängelser och reformen bedöms kunna leda till att allt yngre barn dras in i kriminalitet.”
- De menar att ungdomsfängelser strider mot barnkonventionen eftersom Kriminalvården inte har erfarenhet eller kapacitet att ge barn utbildning, kontakt med anhöriga och en trygg miljö.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser framhåller också att inrättandet av ungdomsfängelser står i strid med barnkonventionen eftersom Kriminalvården saknar erfarenhet av och kapacitet att tillgodose barns rätt till bl.a. utbildning, kontakt med anhöriga, och en trygg och rehabiliterande miljö.”
- De menar att fängelse leder till marginalisering och stigmatisering, befäster en kriminell identitet och gör det svårare för barn att återgå till ett liv i frihet.
Visa vad de skrev
”Konsekvenserna av att frihetsberöva barn är väl belagda och flera remissinstanser, däribland barnrättsorganisationer, framhåller att fängelse leder till marginalisering och stigmatisering, befäster en kriminell identitet och gör det svårare att återgå till ett liv i frihet.”
- De menar att beredningen har stora brister och att Lagrådet anser att regeringen inte bör gå vidare med förslaget.
Visa vad de skrev
”Vidare finns det stora brister i regeringens beredning och Lagrådet bedömer att beredningen är så pass bristfällig att regeringen inte bör gå vidare med förslaget.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Samhället måste reagera kraftfullt mot grov brottslighet, även när barn begår mycket allvarliga brott. Men reaktionen måste vara träffsäker och effektiv och leda till att barnet får en reell chans till rehabilitering och återanpassning, och inte till att samhället cementerar en kriminell utveckling. Jag vill särskilt understryka att barn är barn. Barn och unga som begår brott ska hållas ansvariga, men på ett sätt som är förenligt med barnkonventionen och som bygger på barns utveckling, behov och vad som faktiskt minskar risken för att begå nya brott. Att sätta barn i fängelse är ett väsentligt avsteg från en lång svensk rättstradition av att särbehandla barn och unga i straffrättsligt hänseende.
Jag anser att regeringens förslag om att sätta barn i fängelse är djupt oroande av flera skäl. Motståndet bland remissinstanserna är brett och kraftfullt. Flera remissinstanser har tydligt pekat på att det är ett dåligt förslag att inrätta ungdomsfängelser och reformen bedöms kunna leda till att allt yngre barn dras in i kriminalitet. Flera remissinstanser framhåller också att inrättandet av ungdomsfängelser står i strid med barnkonventionen eftersom Kriminalvården saknar erfarenhet av och kapacitet att tillgodose barns rätt till bl.a. utbildning, kontakt med anhöriga, och en trygg och rehabiliterande miljö. Till detta står Kriminalvården inför en stor expansion och har redan i dag utmaningar med bl.a. platsbrist och kompetensförsörjning. Jag anser att det finns en uppenbar risk att barns rättigheter kränks på anstalterna. De anpassningar som regeringen föreslår för att värna barns rättigheter framstår som otillräckligt för att bemöta kritiken. För Miljöpartiet finns det en särskild oro för hur flickors rättigheter ska respekteras inom Kriminalvården och för att barn i fängelse inte ska få den skolgång som de har rätt till. Konsekvenserna av att frihetsberöva barn är väl belagda och flera remissinstanser, däribland barnrättsorganisationer, framhåller att fängelse leder till marginalisering och stigmatisering, befäster en kriminell identitet och gör det svårare att återgå till ett liv i frihet.
Vidare finns det stora brister i regeringens beredning och Lagrådet bedömer att beredningen är så pass bristfällig att regeringen inte bör gå vidare med förslaget.
Jag är väl medveten om de allvarliga problem som finns inom Sis, men anser att dessa problem inte kan vara ett argument för att ge Kriminalvården, som saknar tidigare erfarenhet av att omhänderta barn, ett så stort och komplext uppdrag. Jag föreslår i stället en genomgripande reform av Sis och myndigheten bör även ges ett vårdande uppdrag. Jag och mitt parti vill också att påföljden sluten ungdomsvård ska behållas och utvecklas. Jag anser att den maximala vårdtiden för sluten ungdomsvård bör förlängas från dagens fyra år. Jag vill även se över om påföljden sluten ungdomsvård bör omfattas av villkorlig frigivning för att skapa en tydlig, strukturerad och stödjande övergång från frihetsberövande till frihet och för att avhålla unga från att återfalla i brott samt ge dem stöd och möjlighet att integreras i samhället.
En ny vapenlagProp. 2025/26:141 · beslutad 29 april 2026
Övergångsregler för vissa tillståndskrav – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till övergångsreglerna med en ändring som gör att förbudet mot vissa halvautomatiska vapen för jakt också gäller tillstånd som redan beviljats, och att regeringen får i uppdrag att se till att den som har ett sådant tillstånd måste lämna in vapnet mot ersättning.
- De menar att förbudet och inlösen också bör omfatta AR-15 och liknande halvautomatiska vapen som redan finns i omlopp efter tidigare jaktillstånd.
Visa vad de skrev
”Vi vill dock gå längre än regeringen och även förbjuda samt lösa in de halvautomatiska vapen av typen AR-15 och liknande som redan finns i omlopp i och med att tillstånd tidigare beviljats för jakt.”
- De menar att det inte finns några prestandaskäl för att tillåta AR-vapen och ingen anledning att vara i skogen med vapen som för tankarna till krig och skolskjutningar.
Visa vad de skrev
”Det finns inga prestandaskäl att tillåta AR‑vapen och ingen anledning att vara i skogen med vapen som för tankarna till krig och skolskjutningar.”
- De menar att sådana vapen ger jägarkåren dåligt rykte och kan spä på motsättningarna kring jakt.
Visa vad de skrev
”Det ger inte jägarkåren gott rykte och det riskerar att i stället spä på motsättningarna kring jakt.”
- De menar att vapnets utformning och egenskaper har gjort det populärt bland kriminella och andra våldsbejakande personer.
Visa vad de skrev
”Dess utformning och egenskaper har gjort det populärt bland kriminella och andra våldsbejakande personer.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I och med förändringen av Naturvårdsverkets föreskrifter i augusti 2023 ändrades polisens tillämpning och ett stort antal enskilda ansökte om, och beviljades, tillstånd för jakt med vapen som tidigare varit förbjudna. Det gäller bl.a. det omtalade vapnet AR-15. Det är ett halvautomatiskt gevär med löstagbart magasin som i sitt originalutförande ser ut som en militär automatkarbin. Dess utformning och egenskaper har gjort det populärt bland kriminella och andra våldsbejakande personer. Internationellt har AR-15 använts vid flera masskjutningar och terrordåd. Det är enkelt att i AR-15 sätta in stora löstagbara magasin, med många kulor, som primärt är avsedda för militär användning. När vapnet försetts med större magasin ökar dess eldhastighet och elduthållighet. Vapnet är därutöver till sin konstruktion sådant att det är enkelt att byta ut även andra delar, vilket innebär att innehavaren kan modifiera vapnet och göra det ännu farligare. I dag är det enkelt att få tag på färdiga delar för sådan omvandling, och utvecklingen av 3D-skrivare har ytterligare förenklat denna typ av modifiering.
Efter skolskjutningen på Risbergska i Örebro uttalade företrädare för Tidöpartierna att man avsåg att presentera förslag om att förbjuda innehav av denna typ av halvautomatiska vapen för jakt. I juni 2025 meddelade regeringen att detta förbud, i enlighet med vapenutredningens förslag, skulle komma att omfatta även tidigare beviljade tillstånd. Samtliga ägare av de aktuella vapnen skulle därmed bli tvungna att lösa in dessa mot ersättning. Vapenutredningen hade uppskattat att detta skulle beröra omkring 3 500 jägare.
Regeringen har nu backat och föreslår i propositionen att förbudet mot innehav av dessa halvautomatiska gevär för jakt och avlivning av fällfångade djur endast ska gälla framåt. För tidigare beviljade tillstånd erbjuds en frivillig möjlighet till inlösen.
Vi står bakom att ett förbud införs mot dessa halvautomatiska vapen och att de som löser in sina vapen ersätts fullt ut. Vi vill dock gå längre än regeringen och även förbjuda samt lösa in de halvautomatiska vapen av typen AR-15 och liknande som redan finns i omlopp i och med att tillstånd tidigare beviljats för jakt. Det finns inga prestandaskäl att tillåta AR‑vapen och ingen anledning att vara i skogen med vapen som för tankarna till krig och skolskjutningar. Det är stor skillnad om man på hundpromenaden eller svampturen möter en jägare med brutet vapen eller slutstycket i hölstret, jämfört med om man ser någon med ett vapen som för tankarna till skolskjutningar. Det ger inte jägarkåren gott rykte och det riskerar att i stället spä på motsättningarna kring jakt.
Sammanfattningsvis bör riksdagen dels anta punkt 6 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna med en ändring som innebär att förbudet mot att inneha vissa halvautomatiska vapen för jakt m.m. även ska gälla för tillstånd som redan beviljats, dels rikta ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med följdändringar som innebär att en enskild person som tidigare beviljats ett sådant tillstånd måste lämna in vapnet mot ersättning.
Femårstillstånden – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen, efter att ha ställt sig bakom vissa ändrade regler för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott, säger ja till att ordningen med femårstillstånd för dessa vapen återinförs.
- De menar att Polismyndigheten har sagt att ordningen har utvecklats på goda grunder med hänsyn till vapnens farlighet och samhällets intresse av att kontrollera att innehavarna har behov av vapnen.
Visa vad de skrev
”Polismyndigheten har framfört att denna ordning har utvecklats på goda grunder med hänsyn till vapnens farlighet och samhällets intresse av att så långt som möjligt kontrollera att de som innehar dessa vapen också har behov av dem.”
- De menar att Polisen har understrukit i sitt remissvar att den skärpta tillsyn som ska ersätta femårstillstånden kommer att medföra betydande olägenheter för både allmänheten och myndigheten.
Visa vad de skrev
”Polisen har också i sitt remissvar understrukit att den skärpta tillsyn som nu ska ersätta femårstillstånden kommer att medföra betydande olägenheter för både allmänheten och myndigheten.”
- De menar att den nya ordningen där polisen genom förelägganden ska kontrollera att vapeninnehavaren fortfarande har behov av sina vapen är mindre ändamålsenlig än femårstillstånden.
Visa vad de skrev
”Vi anser att den nya ordningen som innebär att polisen genom förelägganden ska kontrollera om vapeninnehavaren fortfarande har behov av sina vapen är mindre ändamålsenlig än femårstillstånden.”
- De menar att de helautomatiska vapnens och enhandsvapnen för flerskotts särskilda farlighet gör det motiverat med tidsbegränsade tillstånd.
Visa vad de skrev
”Utifrån de helautomatiska vapnens och enhandsvapnen för flerskotts särskilda farlighet är det motiverat med tidsbegränsade tillstånd.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Säkerhetsförvaring – en ny tidsobestämd frihetsberövande påföljdProp. 2025/26:95 · beslutad 18 mars 2026
Regeringens lagförslag – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till regeringens förslag om säkerhetsförvaring, men bara efter två ändringar: att påföljden inte kan dömas ut när flera brott begåtts och att en särskild riskutredning alltid måste hämtas in.
- De menar att säkerhetsförvaring bara ska kunna dömas ut vid återfall, eftersom påföljden annars riskerar att frihetsberöva människor på obestämd tid för brott som ännu inte begåtts.
Visa vad de skrev
”En central rättssäkerhetsinvändning mot den nya påföljden är nämligen att den riskerar att innebära att människor frihetsberövas på obestämd tid i preventivt syfte för brott som ännu inte begåtts och som kanske aldrig skulle begås.”
- De menar att en särskild riskutredning alltid ska hämtas in, eftersom undantaget riskerar att leda till olika domstolspraxis.
Visa vad de skrev
”Undantaget riskerar att leda till en oenhetlig domstolspraxis där tröskeln tillämpas olika.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Liksom regeringen ser jag en lucka i dagens lagstiftning och därmed ett behov av ett bättre samhällsskydd mot personer som har en hög återfallsrisk i allvarlig brottslighet men som inte är aktuella för rättspsykiatrisk vård eller livstids fängelse. Behovet av ett ökat samhällsskydd måste dock tillgodoses på ett sätt som upprätthåller straffrättsliga principer om rättssäkerhet, förutsebarhet, proportionalitet och likabehandling. Detta är särskilt viktigt när det som här handlar om ett frihetsberövande som i praktiken motiveras preventivt. Utifrån dessa utgångspunkter är jag beredd att gå med på att regeringens lagförslag nu antas under förutsättning att riksdagen samtidigt åtgärdar vissa brister i det (se även res. 3–4 som gäller lagstiftningens framtida utformning samt tidsbegränsning och utvärdering av lagstiftningen).
Till att börja med anser jag att säkerhetsförvaring enbart ska kunna dömas ut i återfallssituationen och inte i flerbrottsfallet. En central rättssäkerhetsinvändning mot den nya påföljden är nämligen att den riskerar att innebära att människor frihetsberövas på obestämd tid i preventivt syfte för brott som ännu inte begåtts och som kanske aldrig skulle begås. Både remissinstanser och Lagrådet har pekat på att återfallsprognoser är osäkra. Den osäkerheten ökar när det handlar om personer som inte tidigare är dömda, vilket i sin tur minskar den straffrättsliga förutsebarheten. Mot den bakgrunden bedömer jag att den mest rättssäkra avgränsningen är att säkerhetsförvaring endast ska kunna dömas ut när en person tidigare faktiskt har dömts för en viss typ av allvarlig brottslighet och sedan återfaller i samma typ av allvarlig brottslighet.
Vidare anser jag att en särskild riskutredning alltid ska hämtas in innan säkerhetsförvaring döms ut och att det alltså inte ska finnas något undantag för situationer där det är ”uppenbart obehövligt”. Ett sådant undantag är nämligen olyckligt vid en så pass ingripande påföljd som bygger på att domstolen ska göra en kvalificerad bedömning av den framtida återfallsrisken. Undantaget riskerar att leda till en oenhetlig domstolspraxis där tröskeln tillämpas olika. Kraven på förutsebarhet och likabehandling kräver att beslutsunderlaget är robust och likartat i domstolarna.
Riksdagen bör därför anta regeringens lagförslag med den ändringen att riksdagen tar bort dels möjligheten att döma till säkerhetsförvaring i flerbrottsfallet, dels undantaget från kravet på att hämta in en särskild riskutredning inför att påföljden bestäms till säkerhetsförvaring.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om verkställighet av säkerhetsförvaring,
2. lag om ändring i brottsbalken med den ändringen att 33 kap. 1 och 3 §§ ska ha den lydelse som reservanten föreslår i bilaga 3,
3. lag om ändring i passlagen (1978:302),
4. lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister,
5. lag om ändring i lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder,
6. lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,
7. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
8. lag om ändring i lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen,
9. lag om ändring i lagen (2018:1250) om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande,
10. lag om ändring i strafftidslagen (2018:1251),
11. lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område,
12. lag om ändring i lagen (2018:1694) om Tullverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område,
13. lag om ändring i lagen (2025:520) om internationell verkställighet i brottmål,
14. lag om ändring i lagen (2025:798) om ändring i passlagen (1978:302).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:95 punkterna 1 och 3–14 samt motion 2025/26:3902 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3, bifaller delvis proposition 2025/26:95 punkt 2 och avslår motionerna 2025/26:3027 av Noria Manouchi (M) yrkande 8, 2025/26:3234 av Marléne Lund Kopparklint (M) yrkande 1, 2025/26:3477 av Marléne Lund Kopparklint (M), 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 58, 2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 20 och 2025/26:3901 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).
Vissa frågor om lagstiftningens framtida utformning – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen snarast återkommer med förslag om en tydlig brottskatalog, att prövningar om villkorad utslussning och förlängning samlas hos en eller ett fåtal domstolar och att möjligheten att förlänga ramtiden begränsas.
- De menar att kravet på förutsebarhet gör att det måste gå att förstå vilka gärningar som kan leda till säkerhetsförvaring.
Visa vad de skrev
”Kravet på förutsebarhet inom straffrätten medför att det måste gå att förstå vilka gärningar som kan leda till en så ingripande påföljd som säkerhetsförvaring.”
- De menar att prövningar om villkorad utslussning och förlängning bör samlas hos en eller ett fåtal domstolar för att bygga upp kompetens och få en mer likvärdig och rättssäker praxis.
Visa vad de skrev
”För att minska risken för en spretig praxis och för att stärka likvärdigheten och rättssäkerheten bör prövningarna därför koncentreras till en eller ett fåtal domstolar som ges möjlighet att bygga upp en särskild kompetens på området.”
- De menar att om möjligheten att förlänga ramtiden ska finnas kvar måste den vara snävt avgränsad.
Visa vad de skrev
”Det är därför min uppfattning att om möjligheten att förlänga ramtiden alls ska finnas kvar måste den vara snävt avgränsad.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag har tidigare i betänkandet drivit linjen att regeringens lagförslag om säkerhetsförvaring nu ska antas med ändringar som åtgärdar vissa brister i det (res. 2). Utöver detta är jag av den uppfattningen att vissa ytterligare förändringar av lagstiftningen är påkallade för framtiden.
Till att börja med anser jag att regeringen snarast bör återkomma med förslag på en tydlig brottskatalog över vilka brott som kan leda till säkerhetsförvaring. Kravet på förutsebarhet inom straffrätten medför att det måste gå att förstå vilka gärningar som kan leda till en så ingripande påföljd som säkerhetsförvaring. Den formulering som valts i lagtexten, ”brott som innefattar angrepp mot annans liv, hälsa, frihet eller frid”, är inte tillräckligt tydlig i fråga om avgränsning. Visserligen anges det i propositionen exempel på brottstyper (mord, grov misshandel, människorov, våldtäkt m.m.) och att det i huvudsak rör sig om brott enligt 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken. Just formuleringen ”i huvudsak” samt utrymmet för även andra brott med våld, hot om våld eller frihetsberövande som moment i gärningen skapar dock enligt min mening en risk för godtycke.
Tidsbegränsning och utvärdering av den nya lagstiftningen – reservation, ingen omröstning
Vad ville C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett lagförslag som tidsbegränsar den nya lagstiftningen om säkerhetsförvaring och att lagstiftningen därefter utvärderas innan den eventuellt görs permanent.
- De menar att säkerhetsförvaring innebär ett skifte i svensk straffrätt, eftersom den dömde hålls frihetsberövad längre tid än vad brottets straffvärde motiverar.
Visa vad de skrev
”Säkerhetsförvaring innebär ju ett skifte i svensk straffrätt genom att den dömde kommer att hållas frihetsberövad längre tid än vad som följer av brottslighetens straffmätningsvärde.”
- De menar att den nya påföljden utmanar grundläggande straffrättsliga principer om proportionalitet, likabehandling och förutsebarhet.
Visa vad de skrev
”Genom sitt preventiva inslag kopplat till återfallsprognoser utmanar den nya påföljden grundläggande straffrättsliga principer om proportionalitet, likabehandling och förutsebarhet.”
- De menar att en oberoende utredning måste säkerställa att reformen fungerar som tänkt och inte får oacceptabla bieffekter innan den permanentas.
Visa vad de skrev
”När staten inför en så pass ingripande påföljd måste en oberoende utredning säkerställa att reformen fungerar som det är tänkt och inte ger oacceptabla bieffekter innan regleringen permanentas.”
- De menar att en permanent ordning först bör övervägas när det finns ett gediget och oberoende underlag om reformens faktiska konsekvenser.
Visa vad de skrev
”Först när det finns ett gediget, oberoende underlag om reformens faktiska konsekvenser bör en permanent ordning kunna övervägas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som tidsbegränsar den nya lagstiftningen om säkerhetsförvaring samt därefter bör utvärdera lagstiftningen innan den eventuellt görs permanent. Säkerhetsförvaring innebär ju ett skifte i svensk straffrätt genom att den dömde kommer att hållas frihetsberövad längre tid än vad som följer av brottslighetens straffmätningsvärde. Genom sitt preventiva inslag kopplat till återfallsprognoser utmanar den nya påföljden grundläggande straffrättsliga principer om proportionalitet, likabehandling och förutsebarhet. När staten inför en så pass ingripande påföljd måste en oberoende utredning säkerställa att reformen fungerar som det är tänkt och inte ger oacceptabla bieffekter innan regleringen permanentas. En utredning skulle därför förslagsvis kunna följa upp 1) om säkerhetsförvaring i praktiken används restriktivt och för den avsedda målgruppen, 2) om tillämpningen är likvärdig över hela landet, 3) hur ofta och på vilka grunder ramtiden förlängs, 4) hur riskbedömningarna träffar – inklusive felmarginaler och risken för att personer frihetsberövas under längre tid än nödvändigt – och 5) vilka effekter reformen får för återfallsnivåer och för resurserna till rehabilitering, behandling och utslussning. Först när det finns ett gediget, oberoende underlag om reformens faktiska konsekvenser bör en permanent ordning kunna övervägas.
Utökade registerkontroller vid anställning i kommunProp. 2025/26:61 · beslutad 28 januari 2026
Registerkontroller – reservation, röstade nej
Vad ville C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen tillkännager för regeringen att den ska prioritera arbetet med utredningens förslag om löpande registerkontroller under pågående anställning, skyndsamt utvidga antalet brottstyper som ska ingå i en registerkontroll vid offentliga anställningar och säkerställa att utredningen utreder registerkontroll av personer som i sitt uppdrag har direkt och regelbunden kontakt med vuxna med intellektuell funktionsnedsättning.
- De menar att frågan om löpande eller återkommande registerkontroller under anställning är angelägen och att regeringen därför bör prioritera arbetet med utredningens förslag så att de snabbt blir rättssäker lagstiftning.
Visa vad de skrev
”Eftersom frågan är angelägen bör regeringen därefter prioritera arbetet med att bereda de förslag som utredningen lämnar så att de så snart som möjligt kan resultera i en konkret och rättssäker lagstiftning.”
- De menar att utvecklingen med grov organiserad brottslighet, kriminell ekonomi, otillåten påverkan och infiltration gör att det behövs fler brottstyper i registerutdragen.
Visa vad de skrev
”Vidare medför utvecklingen med en ständigt ökande utbredning av grov organiserad brottslighet, kriminell ekonomi, otillåten påverkan och försök till infiltration av välfärdens verksamheter ett behov av att bredda katalogerna över vilka brottstyper som ska framgå av ett registerutdrag.”
- De menar att regeringen skyndsamt bör utvidga vilka brottstyper som ingår i en registerkontroll vid offentliga anställningar.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför också skyndsamt utvidga antalet brottstyper som ska ingå i en registerkontroll vid offentliga anställningar.”
- De menar att det i alla slags verksamheter, inte bara vissa, bör finnas möjlighet till registerkontroll av personer som har direkt och regelbunden kontakt med vuxna med intellektuell funktionsnedsättning.
Visa vad de skrev
”Slutligen anser vi att det är viktigt att det i alla slags verksamheter, inte bara vissa, finns en möjlighet till registerkontroll av personer som i sitt uppdrag har direkt och regelbunden kontakt med vuxna personer med en intellektuell funktionsnedsättning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det aktuella lagförslaget om utökade möjligheter till registerkontroller är välkommet och efterfrågat och något som Centerpartiet länge har verkat för. Det innebär bl.a. en ny möjlighet till registerkontroll av personer som ska arbeta i hemmet åt äldre personer eller vuxna med funktionsnedsättning samt en utökad möjlighet till registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Vi har därför tidigare i betänkandet ställt oss bakom lagförslaget, som också delvis tillgodoser motionerna 2025/26:1171 (C) och 2025/26:3581 (C) yrkande 16 från allmänna motionstiden.
Det finns dock skäl att utvidga regleringen ytterligare för framtiden. Till att börja med behövs det nämligen en möjlighet att göra löpande eller återkommande registerkontroller under pågående anställning. Därför är det positivt att regeringen har gett Utredningen om bakgrundskontroller i uppdrag att lämna förslag på ett ändamålsenligt, proportionerligt och rättssäkert regelverk för uppföljande bakgrundskontroller under pågående anställning eller uppdrag. Utredningsuppdraget ska redovisas senast den 11 mars 2027. Eftersom frågan är angelägen bör regeringen därefter prioritera arbetet med att bereda de förslag som utredningen lämnar så att de så snart som möjligt kan resultera i en konkret och rättssäker lagstiftning.
Vidare medför utvecklingen med en ständigt ökande utbredning av grov organiserad brottslighet, kriminell ekonomi, otillåten påverkan och försök till infiltration av välfärdens verksamheter ett behov av att bredda katalogerna över vilka brottstyper som ska framgå av ett registerutdrag. Urvalet bör omfatta brott som kan antas påverka lämpligheten för en anställning som innefattar myndighetsutövning eller som ger tillgång till känsliga uppgifter, ekonomiska resurser eller utsatta individer. Självklart måste förändringen uppfylla nödvändiga krav på proportionalitet och integritetsskydd för den enskilde. Det centrala är att regelverket speglar dagens faktiska risker – inte gårdagens. Regeringen bör därför också skyndsamt utvidga antalet brottstyper som ska ingå i en registerkontroll vid offentliga anställningar.
Slutligen anser vi att det är viktigt att det i alla slags verksamheter, inte bara vissa, finns en möjlighet till registerkontroll av personer som i sitt uppdrag har direkt och regelbunden kontakt med vuxna personer med en intellektuell funktionsnedsättning. Regeringen bör därför säkerställa att Utredningen om bakgrundskontroller utreder den frågan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3865 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 1 och 2, bifaller delvis motionerna 2025/26:1171 av Anne-Li Sjölund och Christofer Bergenblock (båda C), 2025/26:1375 av Sanne Lennström och Inga-Lill Sjöblom (båda S), 2025/26:2175 av Johanna Rantsi (M), 2025/26:2185 av Johanna Rantsi (M) yrkande 3, 2025/26:3581 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 16 och 2025/26:3702 av Elin Nilsson m.fl. (L) samt avslår motionerna 2025/26:2185 av Johanna Rantsi (M) yrkande 2 och 2025/26:2703 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S).
Skärpta regler för villkorlig frigivningProp. 2025/26:34 · beslutad 3 december 2025
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen behåller dagens regler för villkorlig frigivning och för när en ansökan om omvandling av fängelse på livstid får göras, men säger ja till de ändringar i lagförslaget som reservationen tar ställning för.
- De menar att utredningen bedömer att det saknas tillräckliga skäl att öka den strafftid som ska avtjänas innan villkorlig frigivning.
Visa vad de skrev
”Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet (SOU 2024:48) bedömer att det saknas tillräckliga skäl att öka den strafftid som ska avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske.”
- De menar att det saknas vetenskapligt stöd för att en längre fängelsetid i sig skulle minska risken för återfall i brott.
Visa vad de skrev
”det saknas vetenskapligt stöd för att en längre fängelsetid i sig skulle minska risken för återfall i brott”
- De menar att Kriminalvården pekar på att längre inlåsningstider skulle påverka verksamheten hårt, eftersom myndigheten redan har utmaningar med personal och platser.
Visa vad de skrev
”Kriminalvården framhåller den stora påverkan som längre inlåsningstider skulle innebära för verksamheten med tanke på de utmaningar som myndigheten har i dag i fråga om personalförsörjning och platstillskapande.”
- De menar att en förlängd fängelsetid riskerar att motverka rehabilitering, försvåra återinträdet i samhället och öka risken för återfall.
Visa vad de skrev
”En förlängning av fängelsetiden riskerar att motverka rehabilitering, försvåra återinträdet i samhället och därmed öka risken för återfall i brott.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet (SOU 2024:48) bedömer att det saknas tillräckliga skäl att öka den strafftid som ska avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske. En majoritet av remissinstanserna delar utredningens bedömning och avstyrker en höjning av kvotdelen. De har bl.a. hänvisat till att det saknas vetenskapligt stöd för att en längre fängelsetid i sig skulle minska risken för återfall i brott, att ändringen inte är ändamålsenlig och att återfallsfrekvensen bland de som friges från anstalt har minskat under en längre tid. Kriminalvården framhåller den stora påverkan som längre inlåsningstider skulle innebära för verksamheten med tanke på de utmaningar som myndigheten har i dag i fråga om personalförsörjning och platstillskapande. Jag instämmer i denna kritik.
Villkorlig frigivning fyller en viktig funktion för att den dömde, under kontrollerade former, ska kunna återanpassas till samhället. En minskad möjlighet till villkorlig frigivning får särskilt allvarliga konsekvenser för unga, vilket bl.a. Statens institutionsstyrelse har uttryckt oro över. En förlängning av fängelsetiden riskerar att motverka rehabilitering, försvåra återinträdet i samhället och därmed öka risken för återfall i brott.
Det är även tydligt att förslaget kommer att öka pressen på Kriminalvården. Myndigheten har redan i dag mycket stora utmaningar kopplade till beläggning, personalförsörjning och arbetsmiljö. Remissinstanser pekar bl.a. på att en höjning av den andel av det utdömda fängelsestraffet som ska avtjänas innan villkorlig frigivning kan aktualiseras riskerar att äventyra säkerheten i anstalterna och försvåra myndighetens långsiktiga planering. I och med att regeringen inte är lyhörd inför dessa synpunkter bidrar man till att öka pressen på Kriminalvården, med försämrad kvalitet som följd.
Sammantaget anser jag att det är tydligt att regeringens förslag saknar proportionalitet. Förslaget innebär en betydande ökning av den faktiska fängelsetiden utan att det finns ett tydligt underlag för att det bidrar till ökad trygghet i samhället. Regeringens motiv handlar snarare om att markera hårdhet i ett läge där kriminalpolitiken behöver vila på evidens och rättssäkerhet – inte på symbolpolitik. Därför anser jag att riksdagen ska avslå propositionen i den del som handlar om att höja gränsen för villkorlig frigivning från två tredjedelar till tre fjärdedelar av strafftiden.
När det gäller regeringens förslag om att en ansökan om omvandling av fängelse på livstid till ett tidsbestämt straff ska få göras tidigast efter tolv år, i stället för nuvarande tio år, är detta en direkt konsekvens av förslaget om den höjda andel som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske. Som framgår ovan motsätter jag mig en höjd kvotdel och anser följaktligen inte heller att tidpunkten för ansökan om omvandling ska senareläggas. Jag anser därför att riksdagen ska avslå regeringens förslag om att senarelägga tidpunkten för när en ansökan om omvandling av fängelse på livstid ska få göras.
Utvärdering – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen noggrant följer och utvärderar effekterna av de utökade möjligheterna att skjuta upp villkorlig frigivning och tar fram ytterligare kunskapsunderlag.
- De menar att förslagen inte har beretts av Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet och att flera remissinstanser har synpunkter.
Visa vad de skrev
”dessa förslag inte har beretts av Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet (SOU 2024:48) och att flera av remissinstanserna har synpunkter på förslagen.”
- De noterar att remissinstanserna pekar på att det finns svårigheter med att på ett tillförlitligt sätt bedöma en individs återfallsrisk och att det innebär ett avsteg från principen om likabehandling att låta risken för återfall avgöra frigivningstidpunkten.
Visa vad de skrev
”det finns svårigheter med att på ett tillförlitligt sätt bedöma en individs återfallsrisk och att det innebär ett avsteg från principen om likabehandling att låta risken för återfall avgöra frigivningstidpunkten.”
- De menar att effekterna av de utökade möjligheterna bör utvärderas inom rimlig tid.
Visa vad de skrev
”Effekterna av dessa åtgärder bör utvärderas inom en rimlig tid.”
- De menar att regeringen parallellt bör ta fram ytterligare kunskapsunderlag.
Visa vad de skrev
”Parallellt med att åtgärderna vidtas bör regeringen även ta fram ytterligare kunskapsunderlag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag har tidigare i betänkandet ställt mig bakom regeringens lagförslag om ökade möjligheter att skjuta upp tidpunkten för villkorlig frigivning vid misskötsamhet och risk för återfall i allvarlig brottslighet. Jag noterar samtidigt att dessa förslag inte har beretts av Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet (SOU 2024:48) och att flera av remissinstanserna har synpunkter på förslagen. När det gäller förslaget om att skjuta upp villkorlig frigivning vid risk för återfall i allvarlig brottslighet pekar remissinstanserna bl.a. på att det finns svårigheter med att på ett tillförlitligt sätt bedöma en individs återfallsrisk och att det innebär ett avsteg från principen om likabehandling att låta risken för återfall avgöra frigivningstidpunkten.
Riksdagen bör därför avslå förslagen i dessa delar. Vidare bör regeringen återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 32 kap., b ) avslår utskottets förslag i bilaga 3 till
1. lag om ändring i brottsbalken,
2. lag om ändring i brottsbalken,
c) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4228 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 3 och 4 samt avslår propositionerna 2025/26:293 punkt 1 i denna del, 2025/26:294 punkt 5.2 och 2025/26:295 punkt 4.2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C) och Ulrika Westerlund (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4228 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 5 och 6 samt avslår proposition 2025/26:293 punkt 9.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C) och Ulrika Westerlund (MP).
När mitt parti satt i regering införde vi en mer ändamålsenlig, effektiv och överskådlig reglering när det gäller de utlänningar som utgör kvalificerade hot mot Sveriges säkerhet. Då var det viktigt för oss att den nya regleringen var förenlig med ett väl fungerande skydd för grundläggande fri- och rättigheter. Det är fortfarande en självklar utgångspunkt för oss. När människor tas i förvar ska det alltid ställas höga krav på proportionalitet, rättssäkerhet och medmänsklighet.
Jag har tidigare ställt mig bakom förslaget om utökade möjligheter att ta vuxna personer i förvar som bedöms utgöra ett allvarligt säkerhetshot och därför kan antas utvisas ur Sverige. Samtidigt går det inte att bortse från att LSU varit i kraft relativt kort tid, vilket påverkar möjligheterna att bedöma behovet av ändringar i den befintliga lagstiftningen. Flera remissinstanser är inne på samma spår. När beviskrav sänks och tidsgränser för frihetsberövanden tas bort ökar kraven på rättssäkerhet, proportionalitet, insyn och effektiv kontroll.
Jag anser därför att regeringen bör återkomma med förslag på hur rättssäkerheten i säkerhetsärenden kan stärkas. Regeringen bör även säkerställa att konsekvenserna av de sänkta beviskraven och de längre förvarstiderna särskilt följs upp i en framtida utvärdering av lagstiftningen, inklusive hur reglerna påverkar rättssäkerheten, risken för oskäligt långa frihetsberövanden och Sveriges internationella åtaganden. En utvärdering av de regler som nu införs bör göras inom en femårsperiod.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4192 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).
När det gäller förslaget om utvidgad presumtion för häktning framhåller flera remissinstanser att det redan i dag är möjligt att häkta någon vid misstanke om fridskränkningsbrott och hedersförtryck, eftersom dessa brott ofta är förenade med kollusionsfara. Kritiken handlar därför om både bristande behov och bristande systematik. Samtidigt lyfter flera remissinstanser att Sverige redan har fått återkommande internationell kritik för omfattande användning av häktning och långa häktningstider.
Utöver bristerna i de enskilda förslagen är beredningen av ärendet bristfällig. Lagrådet avstyrker regeringens förslag i sin helhet och skriver att det brister så mycket i kvalitet att det inte har förutsättningar att bli ny lag. Lagrådet menar också att hanteringen inte uppfyller grundlagens krav på beredning. Vidare lyfter Lagrådet att regeringen inte tagit tillräcklig hänsyn till remissinstansernas kritik och inte presenterar något underlag som visar att straffskärpningarna kan förväntas minska brottsligheten eller öka tryggheten. Att regeringen väljer att gå vidare med förslaget trots Lagrådets samlade kritik är inte ett ansvarsfullt sätt att bedriva rättspolitik. Regeringens agerande riskerar att leda till att vi får ett otydligt påföljdssystem som inte skyddar fler brottsoffer och som ökar belastningen på rättsväsendet.
Sammantaget visar genomgången av regeringens förslag att bristerna i propositionen inte är begränsade till någon enstaka del. Tvärtom syns ett genomgående mönster av att regeringen går längre än vad utredningen föreslår och inte tar hänsyn till synpunkter från remissinstanserna eller Lagrådet, att behovet av reformerna i vissa delar inte är tillräckligt belagt och att konsekvenserna för rättssystemets helhet är otillräckligt analyserade. Jag anser därför att propositionen bör avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4114 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:4121 av Lorena Delgado Varas m.fl. (-) samt avslår proposition 2025/26:218 punkterna 1–8 och motionerna 2025/26:3027 av Noria Manouchi (M) yrkandena 3, 5 och 6, 2025/26:3229 av Marléne Lund Kopparklint (M), 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 16 och 2025/26:4111 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 3 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).
Regeringens översyn har dock inte varit tillräcklig. Sverige behöver en straffrätt som är både tydlig, genomtänkt och träffsäker. Då duger inte regeringens hastverk. Jag anser att en ny översyn av brottsbalken bör ha ett brett mandat och ordentligt med tid att analysera straffskalornas proportionalitet till varandra, bedöma konsekvenser samt föreslå reformer som faktiskt kan bidra till att minska brottslighet och minska återfall i brott.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4114 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2 och avslår motionerna 2025/26:4111 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 1 och 2025/26:4119 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).
När det närmare gäller förslaget om ett nytt tvångsmedel för att hålla kvar en grupp av personer för identifiering anser jag att detta, trots de begränsningar regeringen föreslår, väcker allvarliga rättssäkerhetsfrågor. När tvångsmedel används utan en individuell misstanke ökar risken för godtycke och för en tillämpning som är eller uppfattas som diskriminerande. Det finns också en uppenbar risk för intrång i rörelsefriheten samt i mötes- och demonstrationsfriheten. Att åtgärden tar sikte på grupper gör den särskilt känslig ur ett rättsstatligt perspektiv. Liknande synpunkter har lyfts fram av flera remissinstanser. Jag bedömer att de rättssäkerhetsrisker som följer av ett kollektivt tvångsmedel utan en individuell misstanke väger för tungt. Att staten får större möjligheter att ingripa mot grupper av människor utan hänsyn till den enskildes handlande är alltså ett steg i fel riktning.
Sammanfattningsvis bör riksdagen därför avslå regeringens lagförslag om förlängd tid för kvarhållande av barn under 15 år vid kroppsbesiktning i brottsutredande syfte, om en möjlighet att ta upp biometriska underlag i registreringssyfte från barn under 15 år och om ett tvångsmedel för att hålla kvar en grupp av personer för identifiering. Lagförslaget i övrigt bör antas. Vidare bör regeringen återkomma till riksdagen med lagförslag om de eventuella följdändringar som behövs med anledning av de avslagna delarna.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken i de delar det avser 23 kap. 8 a och 8 b §§ samt antar lagförslaget i övrigt,
b) avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare i de delar det avser 36 c och 36 k–36 m §§ och punkt 2 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna samt antar lagförslaget i övrigt med den ändringen att uttrycket ”och 36 k–36 m” i 38 b § andra stycket ska utgå,
c) avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område,
d) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2025:862) om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,
2. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare med den ändringen att uttrycket ”och 36 k–36 m” i 38 b § andra stycket ska utgå,
3. lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,
4. lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,
5. lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning,
6. lag om ändring i tullbefogenhetslagen (2024:710),
7. lag om ändring i lagen (2024:782) om förfarandet vid förverkande av egendom och åläggande av företagsbot,
e) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:227 punkterna 3, 5, 6 och 8–10 samt motion 2025/26:4074 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3–5, bifaller delvis proposition 2025/26:227 punkterna 1, 2 och 4 samt avslår proposition 2025/26:227 punkt 7.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).
De nya reglerna om att fler tvångsmedel får användas mot barn under 15 år och om att kravet på särskilda skäl tas bort för vissa tvångsmedel saknar dock en tidsbegränsning. Vi anser att en tidsbegränsning på förslagsvis fem år vore lämplig, eftersom den nya lagstiftningen innebär en ökad repression mot barn under straffbar ålder och därför inte bör gälla längre än nödvändigt. En tidsbegränsning skulle också göra det möjligt att säkerställa att reformen faktiskt leder till att barn skyddas från att utnyttjas i allvarlig brottslighet och att lagstiftningen tillämpas på ett rättssäkert och proportionerligt sätt inför en eventuell förlängning av giltighetstiden.
Regeringen bör därför återkomma med ett lagförslag som tidsbegränsar de nya reglerna om att fler tvångsmedel får användas mot barn under 15 år och om att kravet på särskilda skäl tas bort för vissa tvångsmedel (36 § LUL och 6 kap. 5 § lagen om förfarandet vid förverkande av egendom och åläggande av företagsbot).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4073 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) och 2025/26:4074 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Som flera remissinstanser har framhållit är det svårt, eller till och med omöjligt, att bedöma de enskilda och samlade konsekvenserna av den nya regleringen för enskildas personliga integritet. Svårigheterna hänger samman med den snabba och omfattande reformtakten på brottsbekämpningsområdet samt frågornas komplexitet i många fall. Detta gäller inte minst i fråga om åtgärder som träffar barn, vilket är särskilt allvarligt eftersom barns rättigheter ska tillförsäkras ett extra starkt skydd.
Regeringen bör därför göra en samlad utvärdering och översyn av de i ärendet nya reglerna om tvångsmedel för att utreda brott. Utvärderingen ska omfatta en analys av hur barns psykiska hälsa, utveckling och möjligheter att få stöd och skydd påverkas.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4074 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4063 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Jag anser vidare att regeringen valt en alltför låg misstankegrad för när tekniken ska få användas för att lokalisera eller identifiera en person som misstänks för ett allvarligt brott. Att lägga ribban vid skäligen misstänkt är inte tillräckligt när det gäller en så integritetskänslig metod. Även om AI-förordningen inte uttryckligen hindrar en sådan ordning, finns det inget som gör att regeringen måste välja den lägre nivån. Tvärtom talar integritetsintresset, rättssäkerheten och teknikens felmarginaler för att användningen i dessa fall bör förutsätta den högre misstankegraden på sannolika skäl. Det skulle vara en mer återhållsam, rättssäker och proportionerlig reglering.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3953 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 4 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).
Omvändelseförsök kan definieras som påtryckningar och tvång som syftar till att få någon att förändra, permanent dölja eller avstå från att leva i enlighet med sin sexuella läggning eller könsidentitet eller uttrycka kön på det sätt personen själv vill.
Vi tar starkt avstånd från att det förekommer omvändelseförsök inom bl.a. vissa religiösa samfund, inom vissa familjer men också inom skolan, socialtjänsten och annan offentlig verksamhet i Sverige.
Regeringen anser att de kränkningar som omfattas av förslaget till en särskild straffbestämmelse för psykiskt våld även kan avse omvändelseförsök samt att befintliga straffbestämmelser som olaga tvång, misshandel och olaga hot redan i dag ger goda möjligheter att ingripa mot olika former av omvändelseförsök. Samtidigt är det tydligt att den föreslagna straffbestämmelsen främst tar sikte på upprepade kränkningar, hot eller otillbörligt tvång. Den avser inte heller alla situationer som kan utgöra omvändelseförsök, t.ex. när någon uttrycker en åsikt om hur en annan person bör ge uttryck för sin könsidentitet eller sexuella läggning.
Vi ser därför en uppenbar risk att regleringen inte blir tillräckligt träffsäker och att vissa former av omvändelseförsök faller utanför regleringen.
Precis som vid hedersrelaterad brottslighet finns ett värde i att lagstiftningen inte bara fångar de enskilda handlingarna utan också själva syftet med dem, bl.a. att förneka en person rätten till sitt sexuella och kroppsliga självbestämmande. Vi anser dessutom att ett särskilt omvändelsebrott skulle kunna få en viktig normerande effekt och tydligt markera hur allvarligt lagstiftaren ser på dessa handlingar samt bidra till ökad kännedom om att omvändelseförsök är oacceptabla och kränkande.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:320 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 16, 2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 56, 2025/26:3528 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP), 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 76, 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 135 och 2025/26:3943 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Mattias Vepsä (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Westerlund (MP), Sanna Backeskog (S) och Daniel Bäckström (C).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3943 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2 och avslår motion 2025/26:3933 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).
Sammanfattningsvis bör riksdagen avslå regeringens förslag i dess helhet. Samtidigt bör riksdagen rikta ett tillkännagivande till regeringen om att sluten ungdomsvård för 15–17 åringar bör kunna bestämmas till längre tid än fyra år för de allvarligaste brotten och om behovet av att se över frågan om att införa villkorlig frigivning för sluten ungdomsvård.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3530 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2, 2025/26:3920 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:3929 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1–3, bifaller delvis motion 2025/26:3920 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 2 och 3 samt avslår proposition 2025/26:132 punkterna 1–25 och motionerna 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 23, 26 och 143 samt 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 126.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) antar punkt 6 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna i regeringens förslag till vapenlag med den ändringen att uttrycket ”4 kap. 5–8 och 11 §§” ska bytas ut mot ”4 kap. 5–8 §§”,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3919 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:3923 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt bifaller delvis proposition 2025/26:141 punkt 1 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Teresa Carvalho (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Mattias Vepsä (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Westerlund (MP) och Lars Isacsson (S).
Vi har tidigare i betänkandet ställt oss bakom regeringens lagförslag om vissa förändringar i reglerna när det gäller tillstånd till innehav av helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott och att särskilda tillsynsregler ska gälla för dessa skjutvapen. I grunden är vi dock skeptiska till att ordningen med tidsbegränsade tillstånd, de s.k. femårtillstånden, upphör. Polismyndigheten har framfört att denna ordning har utvecklats på goda grunder med hänsyn till vapnens farlighet och samhällets intresse av att så långt som möjligt kontrollera att de som innehar dessa vapen också har behov av dem. Polisen har också i sitt remissvar understrukit att den skärpta tillsyn som nu ska ersätta femårstillstånden kommer att medföra betydande olägenheter för både allmänheten och myndigheten.
Vi anser att den nya ordningen som innebär att polisen genom förelägganden ska kontrollera om vapeninnehavaren fortfarande har behov av sina vapen är mindre ändamålsenlig än femårstillstånden. Utifrån de helautomatiska vapnens och enhandsvapnen för flerskotts särskilda farlighet är det motiverat med tidsbegränsade tillstånd. Därför anser vi att riksdagen bör tillkännage för regeringen att ordningen med femårstillstånd för helautomatiska skjutvapen och enhandsvapen för flerskott ska återinföras.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3919 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Teresa Carvalho (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Mattias Vepsä (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Westerlund (MP) och Lars Isacsson (S).
Vidare bör regeringen snarast återkomma med förslag på en lagändring som innebär att ärenden om tillstånd till villkorad utslussning och om förlängning av ramtiden koncentreras till en eller ett fåtal domstolar. Prövningar om villkorad utslussning och om förlängning kommer nämligen att vara komplexa och dessutom relativt få till antalet enligt de prognoser som gjorts. Flera domstolar har själva lyft fram att det finns en risk att det inte går att bygga upp en stabil kompetens och konsekvent praxis vid alltför få ärenden. För att minska risken för en spretig praxis och för att stärka likvärdigheten och rättssäkerheten bör prövningarna därför koncentreras till en eller ett fåtal domstolar som ges möjlighet att bygga upp en särskild kompetens på området.
Regeringen bör också snarast återkomma med förslag på hur reglerna om förlängning av ramtiden kan göras mer rättssäkra genom att begränsa möjligheten till förlängning. Jag konstaterar nämligen att möjligheten att förlänga ramtiden med upp till tre år i taget om det är ”absolut nödvändigt” på grund av återfallsrisken i praktiken innebär en mekanism för ett mycket långvarigt frihetsberövande som dessutom inte har kunnat förutses på förhand. Som också Lagrådet har påpekat utgör varje förlängning av ramtiden en ytterligare avvikelse från vad som allmänt gäller om proportionalitet och likabehandling inom straffrätten. Det är därför min uppfattning att om möjligheten att förlänga ramtiden alls ska finnas kvar måste den vara snävt avgränsad. En utredning bör följaktligen få i uppdrag att se över frågan. En linje skulle kunna vara att ramtiden får förlängas högst en gång, och endast under synnerligen restriktiva och tydligt angivna förutsättningar. Detta skulle öka förutsebarheten i systemet och minska risken för att säkerhetsförvaring i praktiken blir ett evighetsstraff.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3902 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 2, 4 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3902 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP) och Helena Vilhelmsson (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Liljeberg (C) och Ulrika Westerlund (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till
1. lag om ändring i brottsbalken (lagförslag 2.2),
2. lag om ändring i brottsbalken (lagförslag 2.3),
3. lag om ändring i lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid,
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i brottsbalken (lagförslag 2.1) med den ändringen att 26 kap. 6 § ska ha den lydelse som reservanten föreslår i bilaga 3,
2. lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189),
3. lag om ändring i fängelselagen (2010:610),
4. lag om ändring i strafftidslagen (2018:1251).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:34 punkterna 4, 6 och 7 samt motion 2025/26:3841 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2, bifaller delvis proposition 2025/26:34 punkt 1 och avslår proposition 2025/26:34 punkterna 2, 3 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).
Även om jag i nuläget ställer mig bakom regeringens förslag beklagar jag att frågorna inte har behandlats av utredningen. Mot bakgrund av den kritik som nämns ovan vill jag uppmana regeringen att noggrant följa effekterna av de utökade möjligheterna att skjuta upp villkorlig frigivning vid misskötsamhet och risk för återfall. Effekterna av dessa åtgärder bör utvärderas inom en rimlig tid. Parallellt med att åtgärderna vidtas bör regeringen även ta fram ytterligare kunskapsunderlag.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3841 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 3 och bifaller delvis motion 2025/26:3831 av Lotta Johnsson Fornarve m.fl. (V) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Ulrika Westerlund (MP).