Laddar…
Partier
Miljöpartiet (MP)
Så har Miljöpartiet agerat i riksdagen om 26 av regeringens propositioner där ett utskott har lämnat förslag till beslut inom boende, familj och konsument. Underlaget är riksdagens egna röstlistor och reservationer.
- Röstade för utskottets förslag
- 34 %
- 12 av 35 omröstningar
- På den vinnande sidan
- 39 %
- 12 av 31 omröstningar där partiet röstade ja eller nej
- Fick igenom sin linje mot utskottet
- 0 av 19
- omröstningar där partiet röstade nej och utskottets förslag föll
- Reservationer
- 31
- av 65 beslutspunkter hade partiet ett eget förslag
- Ville stoppa hela propositionen
- 0
- gånger
Partiets egna förslag
Motioner som Miljöpartiet har lagt i partiets namn inom boende, familj och konsument: 23 motioner med 83 yrkanden. Riksdagen har beslutat om 78 av yrkandena och sagt ja till 0. Partier som ingår i regeringen lägger sällan egna motioner, eftersom de i stället påverkar regeringens förslag inifrån. Därför säger antalet motioner inte hur aktivt ett parti är.
med anledning av prop. 2025/26:304 Stärkt trygghet i bostadsrätterMotion 2026/27:34 · 13 oktober 2026 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som tydligare definierar begreppen ”bristande skötsamhet” och ”närmiljö” i bostadsrättslagen och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med lagförslag som säkerställer en rättssäker process vid förverkande av bostadsrätt på grund av brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med lagförslag som stärker barnperspektivet vid förverkande av bostadsrätt och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska följa upp och utvärdera lagstiftningens effekter på trygghet, rättssäkerhet och barns situation inom två år efter ikraftträdandet och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med lagförslag som säkerställer rättssäkra och enhetliga kriterier för bostadsrättsföreningars möjlighet att neka medlemskap på grund av brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:222 Ersättningsregler med brottsoffret i fokusMotion 2025/26:4085 · 15 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:222 i den del som handlar om att vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott, det s.k. principalansvaret, ska skärpas.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Där partiet ville något annat
Beslutspunkter där MP röstade nej till utskottets förslag eller lämnade en reservation. Det kan betyda att partiet ville stoppa, ändra eller gå längre än förslaget. Öppna propositionen för att se omröstningen.
Följde utskottet på alla punkter
Visa 9 ärenden där MP varken röstade nej eller reserverade sig
Så läser du siffrorna
I kammaren röstar riksdagen alltid om utskottets förslag. Ja betyder att man stöder utskottets förslag och nej att man stöder ett motförslag. Utskottets förslag är oftast att anta regeringens proposition, men inte alltid.
En reservation är ett annat förslag till beslut som ett eller flera partier lämnar i utskottet. Många punkter avgörs utan omröstning; då syns partiets hållning bara genom reservationen.
Partiets röst är det som flest av dess ledamöter röstade. Ibland behandlar utskottet flera propositioner i samma betänkande; då visas de tillsammans och varje beslutspunkt räknas en gång.
med anledning av prop. 2025/26:187 En mer flexibel hyresmarknadMotion 2025/26:4065 · 1 april 2026 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag om utökade möjligheter till andrahandsuthyrning i 7 kap. 11 § bostadsrättslagen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om utökade möjligheter att göra undantag från besittningsskyddet i efterföljande led vid blockhyra av bostäder till företag i 12 kap. 45 a § jordabalken.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om anpassad hyra vid blockhyra av bostäder till företag i 12 kap. 55, 55 b och 55 f §§ jordabalken.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med ett nytt förslag på utformning med en juridisk definition av delningsboenden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska ligga på kommuner att godkänna vilka bostäder som ska upplåtas inom kategorin delningsboenden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med ett nytt förslag på utformning i fråga om skäliga hyror med utgångspunkt i bruksvärdesprincipen samt utifrån de särskilda förutsättningar som delningsboenden grundar sig på och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:188 Lag om hyrköp av bostadMotion 2025/26:4064 · 1 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med ett reviderat förslag på en lag om hyrköp av bostad med ett starkt konsumentskydd för de hyrköpare som ingår avtal med en hyrsäljare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:180 Förenklade regler vid ändring av en byggnadMotion 2025/26:4059 · 1 april 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anpassningsgrunden resurshushållning även ska kunna användas för att underlätta möjligheten att använda begagnat material från andra byggnader, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att resurshushållning även bör inbegripa andra resurser utöver materialresurser, t.ex. energi och vatten, och att regeringen ska utreda och återkomma till riksdagen med ett förslag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) i de delar det avser 8 kap. 2 a, 5 b och 7 §§.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som återställer de krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga som gäller enligt den nuvarande lagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:202 Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövningMotion 2025/26:4047 · 1 april 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:202 Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avsätta resurser för att länsstyrelserna ska kunna arbeta systematiskt med uppföljning av att de miljöåtgärder som sätts in verkligen gör nytta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa tydliga krav på kraftbolagen att redovisa påverkan på vattenmiljön lokalt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda minimitappning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:157 Lag om avgift för områdessamverkanMotion 2025/26:3981 · 25 mars 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår propositionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utreda andra, mer efterfrågade åtgärder för att stärka områdessamverkan och förutsättningar för ökad trygghet och aktivering av det offentliga rummet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:159 Nytt mål för effektiv energianvändning och genomförande av det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestandaMotion 2025/26:3965 · 20 mars 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår propositionens förslag om ett nytt mål för effektiv energianvändning.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag på ett nytt mål för effektiv energianvändning med kvantitativa mål i linje med överenskommelsen på COP 28 och EU:s energieffektiviseringsdirektiv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Energimyndigheten och Boverket bör få i uppdrag att utveckla såväl energideklarationer som tillsyn för att säkerställa att ändamålsenliga åtgärder för energieffektivisering genomförs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att definitionen av hållbar mobilitet ska kunna inrymma fler åtgärder för hållbar mobilitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:148 Ökade möjligheter till hemmaladdning av elfordonMotion 2025/26:3954 · 18 mars 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fastighetsägaren ska stå för de kostnader som laddinfrastrukturen medför och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att boendes rätt till laddinfrastruktur bör begränsas till laddning med låg effekt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att även parkeringsplatser som är gemensamhetsanläggningar och delas mellan två eller flera bostadsrättsföreningar ska omfattas av bestämmelserna för ökade möjligheter till hemmaladdning av elfordon, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:21 Uppskjutet krav på att hållbarhetsrapportera för vissa företagMotion 2025/26:3819 · 15 oktober 2025 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp lagstiftningens konsekvenser för svenska företags konkurrenskraft som en följd av minskat omställningstryck och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp uppskjutandets påverkan på transparens vad gäller mänskliga rättigheter, klimat och miljö och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att driva på i EU för att dra tillbaka uppskjutandet av hållbarhetsrapporteringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Åtgärder för en bättre bostadsförsörjningMotion 2025/26:3545 · 7 oktober 2025 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett råd för socialt hållbar bostadsförsörjning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om gemensamt mål och ansvar mellan aktörer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationell handlingsplan för bostadsförsörjning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kommunal bostadsförmedling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skyldighet att lämna bostadsgarantier och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skäliga krav på hyresgäster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Visa alla 23 motioner
Förbud mot sms-lån och telefonförsäljningMotion 2025/26:3371 · 6 oktober 2025 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och om möjligt förbjuda sms-lån och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda telefonförsäljning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstifta om obligatorisk konsumentvägledning och utreda vilket stöd kommuner behöver för det och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Stärkande av naturen i våra urbana miljöerMotion 2025/26:3370 · 6 oktober 2025 · 8 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka insatserna för att integrera mer natur i urbana miljöer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kommunernas ansvar för att öka andelen skyddad natur och antalet skyddade biotoper och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner behöver ha en samlad grön infrastrukturplanering för ekosystemtjänster, klimatanpassning, stärkt biologisk mångfald och rekreativa värden, och upprätta tydliga planer för detta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på hälsofrämjande miljöer genom att underlätta för sociala aktiviteter, utomhusvistelse och vardagsmotion där människor lever, arbetar, studerar eller leker, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja initiativ för stadsodlingar som kan bidra till lokal matproduktion och stärka gemenskapen i lokalområdet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstiftningen ska anpassas för att underlätta för kommuner att ställa krav på relevant kompensation för grönstruktur (naturvärden och rekreationsvärden) när oexploaterad mark tas i anspråk för bebyggelse eller infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra grönytefaktor till ett krav i all nyproduktion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödet för grönare städer ska utvecklas så att det bidrar till att bibehålla och stärka urbana ekosystemtjänster och den biologiska mångfalden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
En översyn av lagstiftningen om delningsboendenMotion 2025/26:3369 · 6 oktober 2025 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen för att underlätta delningsboende och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hyreslagen för att tydligare definiera och reglera delningsboende och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för fler typer av kompiskontrakt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för gemensamt ägt delningsboende och möjliggöra en större flexibilitet för fler att äga ett boende tillsammans och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Ett va-system för nutid och framtidMotion 2025/26:3368 · 6 oktober 2025 · 20 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra tillgången till dricksvatten och avloppsrening i hela landet genom att bistå kommuner med att säkra invånarnas vattenförsörjning och vattenrening, hindra att vatten förorenas och öka den vattenhållande förmågan genom olika klimatanpassningsåtgärder, t.ex. genom att anlägga våtmarker, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagkrav på kommunerna att inrikta förnyelsetakt och utbyggnad av va-nätet så att det inte äventyrar kvaliteten på dricksvatten och avloppsrening och inte heller lägger för stor skuld hos framtidens kommuninvånare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vilka krav som ska ställas på va-huvudmannens servicenivå och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka vatten- och avloppsnäten så att skador eller elavbrott inte leder till längre avbrott i vattenförsörjningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka katastrofberedskapen i kommunerna för akuta vattenrelaterade kriser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över tillsynsavgifter för vattenverksamhet i syfte att nå kostnadstäckning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna i lagen om allmänna vattentjänster och möjliggöra för kommuner att använda va-avgiften både för reinvesteringar och för att fondera kommande investeringsbehov i befintliga anläggningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa en obligatorisk kommunal dagvattentaxa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda lånemöjligheterna, t.ex. genom statliga lån eller lånegarantier, för fastighetsägare som har svårt att finansiera en godkänd avloppsanläggning eller anslutning till kommunalt va, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Bättre villkor för ställföreträdare och de som behöver företrädasMotion 2025/26:498 · 30 september 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt ställföreträdarregister och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att efter sedvanlig hantering gå vidare med andra förslag från Gode män och förvaltare – en översyn (SOU 2021:36) samt överväga om ytterligare åtgärder behövs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Framtidsfullmakt – ett viktigt verktyg med tydliga bristerMotion 2025/26:301 · 24 september 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av översyn och förbättringar av hur lagen om framtidsfullmakt fungerar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2024/25:192 En förbättrad modell för presumtionshyraMotion 2025/26:210 · 24 september 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen beslutar att punkt 2 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna i regeringens lagförslag ska lyda: Äldre bestämmelser ska gälla för hyresavtal och förhandlingsöverenskommelser om presumtionshyra som ingåtts före ikraftträdandet.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2024/25:208 Ett mer heltäckande straffansvar vid angrepp på företagshemligheterMotion 2025/26:209 · 24 september 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område som innebär att en biometrisk jämförelse ska få göras mot Migrationsverkets register över fingeravtryck och fotografier.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207),
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i rättegångsbalken,
2. lag om ändring i föräldrabalken,
3. lag om ändring i utsökningsbalken,
4. lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410),
5. lag om ändring i lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder,
6. lag om ändring i försäkringsavtalslagen (2005:104),
7. lag om ändring i brottsskadelagen (2014:322).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:222 punkterna 1–3 och 5–8 samt motionerna 2025/26:4084 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) och 2025/26:4085 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) samt avslår proposition 2025/26:222 punkt 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V) och Amanda Palmstierna (MP).
En särskild brottsofferlag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska utreda en särskild brottsofferlag.
- De menar att regelverket om ersättning till brottsoffer finns i olika lagar och kan uppfattas som svåröverskådligt.
Visa vad de skrev
”Regelverket om ersättning till brotts-offer vid brott och olika aktörers ansvar när det gäller brottsoffers rättigheter finns dock i dag i olika lagar, vilket kan uppfattats som svåröverskådligt.”
- De menar att en särskild brottsofferlag skulle öka förutsebarheten och underlätta för brottsoffer att tillvarata sina rättigheter.
Visa vad de skrev
”En särskild brottsofferlag skulle öka förutsebarheten och underlätta för brottsoffer att tillvarata sina rättigheter.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Den socialdemokratiskt ledda regeringen genomförde under den föregående mandatperioden ett flertal reformer när det gäller brottsoffers rätt till ersättning vid brott, bl.a. höjdes nivåerna på kränkningsersättningen till brottsoffer. En ny särskild anhörigersättning infördes även för efterlevande anhöriga till personer som dödats genom brott. Mot den bakgrunden välkomnar vi regeringens lagförslag i propositionen. Regelverket om ersättning till brotts-offer vid brott och olika aktörers ansvar när det gäller brottsoffers rättigheter finns dock i dag i olika lagar, vilket kan uppfattats som svåröverskådligt. För att ytterligare underlätta för brottsoffer att orientera sig bland de regler som gäller bör det enligt vår mening införas en samlad lagstiftning för brottsoffer. En särskild brottsofferlag skulle öka förutsebarheten och underlätta för brottsoffer att tillvarata sina rättigheter. Regeringen bör därför låta utreda en särskild brottsofferlag enligt vad vi redovisar ovan. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4078 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
En ny konsumentkreditlagProp. 2025/26:223 · beslutad 27 maj 2026
Ytterligare ändringar i kreditupplysningslagen – reservation, ingen omröstning
Vad ville C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till ytterligare ändringar i kreditupplysningslagen om konsumentens rätt att begära rättelse.
- De menar att det är olyckligt att regeringen inte har föreslagit ändringar i kreditupplysningslagen om konsumentens rätt att begära rättelse.
Visa vad de skrev
”Vi anser att det är olyckligt att regeringen i propositionen inte har föreslagit några ändringar i kreditupplysningslagen när det gäller konsumentens rätt att begära rättelse.”
- De menar att betalningsanmärkningar kan få långtgående konsekvenser även om skälen till att de uppstått varierar kraftigt.
Visa vad de skrev
”Betalningsanmärkningar kan få långtgående konsekvenser även om skälen till att de uppstått varierar kraftigt.”
- De menar att inaktuella uppgifter eller anmärkningar som har undanröjts inte bör finnas kvar om det är orimligt för konsumenten.
Visa vad de skrev
”Inaktuella uppgifter eller anmärkningar som undanröjts bör därför inte kvarstå på ett sätt som är orimligt i förhållande till konsumentens situation.”
- De menar att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till sådana ändringar.
Visa vad de skrev
”Enligt vår mening bör regeringen därför återkomma till riksdagen med förslag till ytterligare ändringar i kreditupplysningslagen när det gäller de aktuella frågorna.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det är olyckligt att regeringen i propositionen inte har föreslagit några ändringar i kreditupplysningslagen när det gäller konsumentens rätt att begära rättelse. Betalningsanmärkningar kan få långtgående konsekvenser även om skälen till att de uppstått varierar kraftigt. Inaktuella uppgifter eller anmärkningar som undanröjts bör därför inte kvarstå på ett sätt som är orimligt i förhållande till konsumentens situation. Enligt vår mening bör regeringen därför återkomma till riksdagen med förslag till ytterligare ändringar i kreditupplysningslagen när det gäller de aktuella frågorna.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4088 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C) och Amanda Palmstierna (MP).
Uppföljning av den nya lagstiftningen – reservation, ingen omröstning
Vad ville C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen följer upp den nya konsumentkreditlagen, inklusive genomförandet av direktivet, och därefter tar fram förslag på nödvändiga lagändringar.
- De menar att det är svårt att bedöma om den nya konsumentkreditlagen fullt ut passar de förhållanden som gäller på kreditmarknaden i dag och i framtiden.
Visa vad de skrev
”Det är dock svårt att överblicka i vilken utsträckning den nya konsumentkreditlagen fullt ut är anpassad till de förutsättningar som råder på kreditmarknaden i dag och kan föreligga de kommande åren.”
- De menar att lagstiftningen behöver följas upp och att regeringen därefter bör lägga fram förslag på de lagändringar som behövs.
Visa vad de skrev
”Vi anser därför att det finns ett stort behov av en uppföljning av lagstiftningen. Därefter bör regeringen ta fram förslag till de lagändringar som behövs.”
- De menar att uppföljningen också bör omfatta genomförandet av direktivet och hur det påverkar både den svenska och den europeiska kreditmarknaden.
Visa vad de skrev
”Uppföljningen bör också omfatta genomförandet av direktivet. Det är viktigt att granska hur direktivet påverkar såväl den svenska kreditmarknaden som kreditmarknaden inom EU för att på så sätt möjliggöra att den svenska lagstiftningen utformas på ett ändamålsenligt sätt.”
- De menar att det är regeringens uppgift att se till att en sådan uppföljning görs.
Visa vad de skrev
”Det är regeringens uppgift att se till att en sådan uppföljning kommer till stånd.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är viktigt att ha en sammanhållen och tydlig lagstiftning när det gäller krediter. Vi tycker att det är positivt att ambitionen är att den nya lagstiftningen ska vara mer sammanhållen och i takt med tiden än den tidigare. De senaste decennierna har teknikutvecklingen varit snabb och de senaste åren har den accelererat. Regeringens proposition tar delvis hänsyn till detta, vilket vi välkomnar. Det är dock svårt att överblicka i vilken utsträckning den nya konsumentkreditlagen fullt ut är anpassad till de förutsättningar som råder på kreditmarknaden i dag och kan föreligga de kommande åren. Vi anser därför att det finns ett stort behov av en uppföljning av lagstiftningen. Därefter bör regeringen ta fram förslag till de lagändringar som behövs. Uppföljningen bör också omfatta genomförandet av direktivet. Det är viktigt att granska hur direktivet påverkar såväl den svenska kreditmarknaden som kreditmarknaden inom EU för att på så sätt möjliggöra att den svenska lagstiftningen utformas på ett ändamålsenligt sätt. Det är regeringens uppgift att se till att en sådan uppföljning kommer till stånd.
Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövningProp. 2025/26:202 · beslutad 26 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om undantag från EU:s regler för skydd av arter och livsmiljöer (art- och habitatdirektivet) vid vattenkraftens omprövning.
- De menar att förslaget gör undantag från art- och habitatdirektivets krav och minskar kraven på att skydda Natura 2000-områden.
Visa vad de skrev
”Med denna proposition tar regeringen ytterligare steg för att göra undantag från art- och habitatdirektivets krav och minimera kraven för att skydda Natura 2000-områden.”
- De menar att skyddet för vandrande fisk som lax, öring och ål och ekosystemen i sjöar och vattendrag kommer att väga lättare när vattenkraften ska få moderna miljövillkor.
Visa vad de skrev
”Nu kommer skyddet av vandrande fiskarter som lax, öring och ål och ekosystemen i sjöar och vattendrag att väga betydligt lättare i arbetet med att ge vattenkraften moderna miljövillkor.”
- De menar att förslagen inte är förenliga med EU-rätten, eftersom varje enskilt fall måste prövas och det måste finnas tillräckligt underlag för prövningen, vilket Naturvårdsverket och flera andra remissinstanser påpekar.
Visa vad de skrev
”Vi delar inte regeringens bedömning att förslagen är förenliga med EU-rätten. Som Naturvårdsverket och flera andra remissinstanser påpekar krävs det nämligen att varje enskilt fall prövas och att det finns tillräckligt underlag för sådan prövning.”
- De menar att vattenkraften inte behöver gynnas ytterligare genom förslag som bara marginellt bidrar till den nationella energiförsörjningen och påverkar miljön negativt.
Visa vad de skrev
”Vi värnar vattenkraftens betydelse för energiförsörjningen men anser inte att den behöver gynnas ytterligare genom förslag som endast marginellt bidrar till vår nationella energiförsörjning och som påverkar miljön negativt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Två tredjedelar av Sveriges vattendrag har inte god ekologisk status, och vattenkraftverk och dammar är en stor orsak till detta. Det var därför ett framsteg att det 2020 beslutades att svensk vattenkraft ska förses med moderna miljövillkor enligt den nationella plan för omprövning av vattenkraft som Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten och Svenska kraftnät tagit fram. Sverige hade därmed tagit viktiga steg för att vattenkraften skulle få moderna miljövillkor utan påtaglig påverkan på tillgången på vattenkraftsel.
Den nuvarande regeringen har missat viktiga chanser att få ut mer effekt från vattenkraften samtidigt som den aktivt och systematiskt arbetat med att försvaga miljökraven. Regeringen inledde med att helt enkelt pausa omprövningsprocessen i olika omgångar till den 1 juli 2025, vilket även ledde till kritik från EU-kommissionen. Regeringen har systematiskt maximerat alla tillgängliga kryphål för att försvaga miljöskyddet. Prövningsprocesserna stoppades innan de ens hann komma i gång ordentligt. Detta innebär att värdefull tid har gått förlorad för våra strömmande vatten. Det vilar ett tungt ansvar på regeringen när den undergräver en så bred överenskommelse som den nationella planen innebar.
Sommaren 2025 beslutade regeringen om en rad olika förordningsändringar, vilket försämrade möjligheterna att miljöanpassa vattenkraften i hela landet. Med denna proposition tar regeringen ytterligare steg för att göra undantag från art- och habitatdirektivets krav och minimera kraven för att skydda Natura 2000-områden.
Vi är kritiska till både de förordningsändringar som redan har genomförts och de försämrade förutsättningar för miljöanpassning som förslaget i propositionen innebär. Genom dessa förändringar frångår regeringen hela grundtanken med miljöanpassningen av vattenkraften – att göra miljön bättre. Oavsett storlek påverkar vattenkraftverken ekosystemen, och de behöver därför moderna miljövillkor. Älvar, forsar och bäckar är några av Sveriges artrikaste livsmiljöer och dessa miljöer är nödvändiga för många arter. Det handlar bl.a. om vandrande fisk som ål, öring och lax men också fåglar, insekter och musslor. Nu kommer skyddet av vandrande fiskarter som lax, öring och ål och ekosystemen i sjöar och vattendrag att väga betydligt lättare i arbetet med att ge vattenkraften moderna miljövillkor. Risken är också stor att lokala, unika bestånd av lax och öring slås ut. Vi värnar vattenkraftens betydelse för energiförsörjningen men anser inte att den behöver gynnas ytterligare genom förslag som endast marginellt bidrar till vår nationella energiförsörjning och som påverkar miljön negativt.
Vi delar inte regeringens bedömning att förslagen är förenliga med EU-rätten. Som Naturvårdsverket och flera andra remissinstanser påpekar krävs det nämligen att varje enskilt fall prövas och att det finns tillräckligt underlag för sådan prövning. Vi anser att naturen är grunden för vår framtida välfärd. En politik som värnar fungerande ekosystem och minskar klimatutsläppen gör Sverige starkare, hållbarare och tryggare. Att ensidigt gynna kortsiktiga särintressen ekonomiskt enligt regeringens förslag leder i motsatt riktning.
Vattenkraftens förutsättningar – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till förslagen om bättre uppföljning av miljöåtgärder, krav på att kraftbolag lämnar miljörapporter och en utredning om minimitappning.
- De menar att regeringen borde ha lagt fram åtgärder som bättre tjänar syftet i stället för att undergräva miljöanpassningen genom lagstiftning.
Visa vad de skrev
”Regeringen borde ha lagt fram förslag på åtgärder som bättre tjänar detta syfte, i stället för att undergräva miljöanpassningen genom lagstiftning.”
- De menar att regeringen bör avsätta resurser så att länsstyrelserna systematiskt kan följa upp att miljöåtgärder gör nytta.
Visa vad de skrev
”Jag anser att regeringen bör avsätta de resurser som behövs för att länsstyrelserna ska kunna arbeta systematiskt med uppföljning av att de miljöåtgärder som sätts in verkligen gör nytta.”
- De menar att kraftbolagen bör bli skyldiga att lämna miljörapporter.
Visa vad de skrev
”Därför bör kraftbolagen bli skyldiga att lämna miljörapporter.”
- De menar att regeringen bör tillsätta en utredning om minimitappning som verktyg för miljöanpassning och vilka effekter det kan få för elsystemet och miljön.
Visa vad de skrev
”Som ett första steg borde regeringen tillsätta en utredning som analyserar minimitappning som ett verktyg för miljöanpassning och vilka potentiella effekter det kan få för både elsystemet och miljön.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi befinner oss i inledningsfasen av miljöprövningarna, men vi vet redan nu att processerna skulle kunna underlättas och förbättras på många sätt. Utvidgade kunskaper om vattenkraftens miljöpåverkan skulle också stödja regeringens uttalade vilja att hitta effektiva miljöåtgärder. Regeringen borde ha lagt fram förslag på åtgärder som bättre tjänar detta syfte, i stället för att undergräva miljöanpassningen genom lagstiftning.
Lag om hyrköp av bostadProp. 2025/26:188 · beslutad 26 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag till lag om hyrköp av bostad, men säger ja till förslagen om skärpta regler för boende i ägarlägenheter och om förvaltning av samfälligheter.
- De menar att Lagrådet har ifrågasatt om lagen ger ett tillräckligt konsumentskydd.
Visa vad de skrev
”Vi vill understryka att Lagrådet bl.a. har ifrågasatt om lagen ger ett tillräckligt konsumentskydd.”
- De menar att remissinstanserna har pekat på att hyrköpsregleringen innebär ekonomiska risker som kan vara svåra för konsumenten att överblicka.
Visa vad de skrev
”Även remissinstanserna har uttryckt kritik mot lagförslagen och bl.a. pekat på att den föreslagna hyrköpsregleringen innebär ekonomiska risker som kan vara svåra att överblicka för hyrköparen som konsument.”
- De menar att det finns en risk att hyrköpsavgiften blir orimligt hög och att hyrköparen inte har utrymme att spara.
Visa vad de skrev
”Vidare finns det en risk att hyrköpsavgiften blir orimligt hög och att hyrköparen inte har utrymme till ett sparande.”
- De menar att modellen kan användas för att kringgå hyreslagens regler om skälig hyra.
Visa vad de skrev
”Vi befarar också att modellen kan användas för att kringgå hyreslagens regler om skälig hyra.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar fler vägar in på bostadsmarknaden och att fler ska få möjlighet att äga sitt boende. Regeringens förslag till lag om hyrköp av bostad har dock så allvarliga brister att riksdagen bör avslå propositionen i den delen.
Vi vill understryka att Lagrådet bl.a. har ifrågasatt om lagen ger ett tillräckligt konsumentskydd. Enligt Lagrådet är det svårt att tänka sig att personer som förstår omfattningen av riskerna skulle vilja ingå ett hyrköpsavtal enligt den föreslagna regleringen. Lagrådet menar även att det är troligt att de som ingår dessa avtal inte kommer att inse eller överväga riskerna. Vi delar Lagrådets farhågor. Även remissinstanserna har uttryckt kritik mot lagförslagen och bl.a. pekat på att den föreslagna hyrköpsregleringen innebär ekonomiska risker som kan vara svåra att överblicka för hyrköparen som konsument. Vidare finns det en risk att hyrköpsavgiften blir orimligt hög och att hyrköparen inte har utrymme till ett sparande. Vi befarar också att modellen kan användas för att kringgå hyreslagens regler om skälig hyra.
Vi står bakom förslagen om skärpta regler för boende i ägarlägenheter men föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om hyrköp av bostad.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till
1. lag om hyrköp av bostad,
2. lag om ändring i jordabalken i de delar det avser 4 kap. 6 a §,
3. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyres-nämnder,
4. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),
5. lag om ändring i lagen (1994:831) om rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt,
6. lag om ändring i lagen (2026:000) om hyrköp av bostad,
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i jordabalken i övriga delar,
2. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:188 punkt 4 och motion 2025/26:4012 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1, bifaller delvis proposition 2025/26:188 punkt 2 och motion 2025/26:4004 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) och avslår proposition 2025/26:188 punkterna 1, 3 och 5–7.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Lagstiftningens framtida utformning – reservation, röstade nej
Vad ville S och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett reviderat förslag till modell för hyrköp av bostad som ger ett starkt konsumentskydd och inte innebär samma risker för hyrköparen.
- De menar att både Lagrådet och remissinstanserna har varit kritiska och att Lagrådet har sagt att förslaget inte uppfyller regeringens egen ambition om ett tryggt regelsystem med gott konsumentskydd.
Visa vad de skrev
”Såväl Lagrådet som remissinstanserna har lämnat kritiska synpunkter på regeringens lagförslag, och Lagrådet har bl.a. uttalat att förslaget inte uppfyller regeringens egen ambition att skapa ett tryggt regelsystem med ett gott konsumentskydd.”
- De menar att det finns särskilda risker för hyrköparen kopplade till förändringar under avtalstiden, till exempel ändrade ekonomiska förhållanden.
Visa vad de skrev
”Man lyfter särskilt fram risker för hyrköparen kopplat till förändringar som kan ske under hyrköpsavtalets löptid, t.ex. att hyrköparens ekonomiska förhållanden ändras.”
- De menar att riskerna kan vara svåra för en konsument att uppfatta, vilket är särskilt olyckligt eftersom avtalstypen främst riktar sig till personer som har få andra möjligheter att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden.
Visa vad de skrev
”Lagrådet påpekar också att riskerna kan vara svåra att uppfatta för en konsument, vilket är särskilt olyckligt eftersom avtalstypen i första hand riktar sig till personer som har få andra möjligheter att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden.”
- De menar att vissa remissinstanser har påpekat att hyrköpsavgiften riskerar att bli orimligt hög.
Visa vad de skrev
”Vissa remissinstanser har även påpekat att hyrköpsavgiften riskerar att bli orimligt hög.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att fler ska ha möjlighet att äga sitt boende och välkomnar fler vägar in på bostadsmarknaden. Vi vill även att det ska råda jämlika villkor för olika boendeformer – ägt, hyrt eller blandformer. Rätt utfört kan en modell för hyrköp komplettera bostadsmarknaden med en ny möjlighet att köpa ett eget boende. Men utformningen av regeringens förslag till lag om hyrköp av bostad är förenad med alltför stora brister, och som framgår av reservation 1 föreslår vi att riksdagen avslår förslaget.
Förenklade regler vid ändring av en byggnadProp. 2025/26:180 · beslutad 26 maj 2026
Regler om tillgänglighet för bostäder på vind och i suterräng – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen, trots att delar av regeringens förslag välkomnas, säger nej till lättnaderna i tillgänglighetskraven för bostäder på vind och i suterräng och säger ja till att regeringen återkommer med nödvändiga följdändringar.
- De menar att förslagen riskerar att få negativa konsekvenser för jämlikheten i samhället.
Visa vad de skrev
”Vi delar flera remissinstansers farhågor att förslagen kommer att få negativa konsekvenser för jämlikheten i samhället.”
- De menar att de utökade undantagen för bostäder på vind och i suterräng är särskilt problematiska.
Visa vad de skrev
”De utökade undantagen för bostäder på vindar och i suterräng är särskilt problematiska.”
- De menar att förslaget kan leda till bostäder med lägre standard och att nya brister byggs in i det befintliga beståndet.
Visa vad de skrev
”Detta förslag innebär att grundläggande krav på tillgänglighet och användbarhet kan sättas åt sidan, vilket riskerar att leda till bostäder med lägre standard och att vi bygger in nya brister i det befintliga beståndet.”
- De menar att regeringen behöver återkomma med förslag på nödvändiga följdändringar efter ett nej.
Visa vad de skrev
”Som en konsekvens av detta behöver regeringen återkomma med förslag på de följdändringar som krävs med anledning av avslaget.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar delar av regeringens förslag men ställer oss kritiska till lättnaderna i kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Vi delar flera remissinstansers farhågor att förslagen kommer att få negativa konsekvenser för jämlikheten i samhället. De utökade undantagen för bostäder på vindar och i suterräng är särskilt problematiska. Detta förslag innebär att grundläggande krav på tillgänglighet och användbarhet kan sättas åt sidan, vilket riskerar att leda till bostäder med lägre standard och att vi bygger in nya brister i det befintliga beståndet. Vi anser därför att regeringens förslag ska avslås i de delar det avser 8 kap. 7 §.
Som en konsekvens av detta behöver regeringen återkomma med förslag på de följdändringar som krävs med anledning av avslaget. Det är regeringens uppgift att vidta nödvändiga åtgärder. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) i de delar det avser 8 kap. 7 §,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4010 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4059 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 3 i denna del och avslår proposition 2025/26:180 punkt 1 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Regeringens lagförslag i övrigt – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om ändrade regler för tillgänglighet och användbarhet i plan- och bygglagen, säger ja till lagförslaget i övrigt och till lagförslagen om energideklaration och energimätning, och tillkännager för regeringen att den ska återkomma med förslag som återställer kraven.
- De menar att regeringen på nytt frångår den viktiga principen om universell utformning.
Visa vad de skrev
”Jag kan konstatera att regeringen därmed på nytt frångår den viktiga principen om universell utformning.”
- De menar att det inte är rimligt att sänka de allmänna tillgänglighetskraven vid ny- eller ombyggnad.
Visa vad de skrev
”Det är inte rimligt att sänka våra allmänna tillgänglighetskrav vid vare sig ny- eller ombyggnad.”
- De menar att även mindre avsteg får konsekvenser och att misslyckade omvandlingar blir svåra och dyra att rätta till i efterhand.
Visa vad de skrev
”Även mindre avsteg får konsekvenser, och misslyckade omvandlingar blir svåra och dyra att rätta till i efterhand.”
- De menar att förslagen går emot FN:s funktionsrättskonvention och delar remissinstansernas kritik.
Visa vad de skrev
”Jag anser i likhet med flera remissinstanser att förslagen går emot FN:s funktionsrättskonvention och jag delar remissinstansernas kritik.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag innebär lättnader i kraven när det gäller tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Jag kan konstatera att regeringen därmed på nytt frångår den viktiga principen om universell utformning. Senast det hände gällde det byggkrav för studentbostäder, och från mitt parti framfördes då att det inte var svårt att föreställa sig en utveckling där regeringen också börjar luckra upp regelverken för andra typer av bostäder med argumentationen att personer med funktionsnedsättning är en liten grupp i antal. Nu är vi redan där.
Åtgärdande av väsentliga brister och resurshushållning – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att återbrukat material från andra byggnader omfattas och till att begreppet resurshushållning även ska omfatta energi och vatten, vilket regeringen bör utreda.
- De menar att bygg- och fastighetssektorn står för ungefär en femtedel av Sveriges totala inhemska utsläpp av växthusgaser ur ett livscykelperspektiv.
Visa vad de skrev
”Bygg- och fastighetssektorn står för ungefär en femtedel av Sveriges totala inhemska utsläpp av växthusgaser ur ett livscykelperspektiv.”
- De menar att sektorns klimatpåverkan behöver minska för att Sverige ska nå uppsatta klimatmål.
Visa vad de skrev
”Det finns stora behov av att minska sektorns klimatpåverkan för att nå uppsatta klimatmål.”
- De menar att regeringen inte bara bör utgå från befintligt byggmaterial, utan också låta återbrukat material från andra byggnader omfattas.
Visa vad de skrev
”Jag anser dock att regeringen inte ska stanna vid att det är befintligt byggmaterial som ska avses. Återbrukat material från andra byggnader bör också omfattas.”
- De menar att begreppet resurshushållning också bör omfatta energi och vatten, inte bara material, för att förslagen ska ge positiva miljökonsekvenser.
Visa vad de skrev
”Vidare anser jag att begreppet resurshushållning även bör inbegripa annat än materialresurser, t.ex. energi och vatten, för att förslagen ska ha positiva konsekvenser för miljön.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Bygg- och fastighetssektorn står för ungefär en femtedel av Sveriges totala inhemska utsläpp av växthusgaser ur ett livscykelperspektiv. Dessutom bidrar sektorn till klimatpåverkan utomlands genom import av byggmaterial. Det finns stora behov av att minska sektorns klimatpåverkan för att nå uppsatta klimatmål. Därför är det positivt att regeringen föreslår resurshushållning som en anpassningsgrund i utformningskraven och i de tekniska egenskapskraven. Jag anser dock att regeringen inte ska stanna vid att det är befintligt byggmaterial som ska avses. Återbrukat material från andra byggnader bör också omfattas.
Lag om avgift för områdessamverkanProp. 2025/26:157 · beslutad 26 maj 2026
Lag om avgift för områdessamverkan – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om en lag om avgift för områdessamverkan.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser inte att det finns skäl att införa en lag om avgift för områdessamverkan, och riksdagen bör därför avslå propositionen. Vi utvecklar våra skäl för detta i våra särskilda yttranden 1 respektive 2.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3966 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V), 2025/26:3974 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:3981 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:157.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Andra åtgärder för trygghet i den byggda miljön – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen utreder fler efterfrågade åtgärder för att stärka områdessamverkan och öka tryggheten och användningen av offentliga platser.
- De menar att obligatorisk områdessamverkan kan ha liten effekt eller till och med försvaga en redan fungerande samverkan för en liten grupp fastighetsägare som inte vill delta.
Visa vad de skrev
”För dessa fastighetsägare skulle en obligatorisk områdessamverkan ha en liten effekt eller till och med riskera att försvaga en redan fungerande samverkan.”
- De menar att kommunerna bland annat bör få kommunal förköpsrätt, bättre möjligheter till tvångsförvaltning och möjlighet att ge vanskötta fastighetsägare nationellt näringsförbud.
Visa vad de skrev
”Till att börja med hade jag gärna sett en kommunal förköpsrätt och förbättrade möjligheter till tvångsförvaltning. En fastighetsägare som vansköter sina fastigheter bör vidare kunna få ett nationellt näringsförbud.”
- De menar att det finns ett önskemål om förändrade regler som gör det lättare att utveckla de offentliga ytorna.
Visa vad de skrev
”Det finns ett önskemål om förändrade regler som gör det lättare att utveckla de offentliga ytorna.”
- De menar att regeringen bör överväga ett pilotförsök där kommuner och andra aktörer beslutar om regler för hur allmänna platser får användas.
Visa vad de skrev
”Regeringen skulle också kunna överväga någon form av pilotförsök där kommunerna tillsammans med andra aktörer beslutar om förhållningsregler för nyttjande av allmänna platser.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I många kommuner upplever man att de flesta fastighetsägarna redan vill delta i samverkan. Genom att gå ut med information och visa på konkreta resultat av samverkan kan man få ännu fler att engagera sig.
Därutöver finns det en liten grupp fastighetsägare som inte är intresserade av att delta. För dessa fastighetsägare skulle en obligatorisk områdessamverkan ha en liten effekt eller till och med riskera att försvaga en redan fungerande samverkan. Det handlar om fastighetsägare som allvarligt brister i fastighetsunderhållet och missköter sig ekonomiskt eller till och med har kriminella kopplingar. Deras fastigheter är inte sällan viktiga för området, t.ex. centrumbyggnader. Jag anser att kommunerna behöver få bättre verktyg för att kunna agera mot den här typen av fastighetsägare. Till att börja med hade jag gärna sett en kommunal förköpsrätt och förbättrade möjligheter till tvångsförvaltning. En fastighetsägare som vansköter sina fastigheter bör vidare kunna få ett nationellt näringsförbud.
Utformningen av de allmänna ytorna och hur de används är en viktig del i områdessamverkan. Det finns ett önskemål om förändrade regler som gör det lättare att utveckla de offentliga ytorna. Regeringen skulle också kunna överväga någon form av pilotförsök där kommunerna tillsammans med andra aktörer beslutar om förhållningsregler för nyttjande av allmänna platser. Ett annat förslag är att kommunerna, i stället för polisen, beslutar om upplåtelse av allmän platsmark och tillsyn av upplåtelserna.
Regeringen bör därför utreda mer efterfrågade åtgärder för att stärka områdessamverkan och förutsättningarna för ökad trygghet och aktivering av det offentliga rummet.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3981 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 2 och bifaller delvis motion 2025/26:3974 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Amanda Palmstierna (MP).
En mer flexibel hyresmarknadProp. 2025/26:187 · beslutad 20 maj 2026
Utökade möjligheter för bostadsrättshavare att upplåta sin lägenhet i andra hand – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till att utöka bostadsrättshavares möjligheter att hyra ut sin lägenhet i andra hand.
- De menar att reglerna redan i dag är generösa och att det inte finns något behov av att utöka möjligheterna till andrahandsuthyrning.
Visa vad de skrev
”Kritiken handlar huvudsakligen om att reglerna redan i dag är generösa och att det inte finns behov av att utöka möjligheterna till andrahandsupplåtelse.”
- De menar att myndigheter som Boverket och Tillväxtverket har ifrågasatt förslaget och varnat för spekulationsköp av bostadsrätter.
Visa vad de skrev
”Även myndigheter som Boverket och Tillväxtverket har ifrågasatt förslaget och varnat för bl.a. spekulationsköp av bostadsrätter.”
- De menar att Fastighetsägarna har avstyrkt förslaget på grund av risken för spekulativt beteende och negativa konsekvenser för föreningarnas funktion och grannarnas trygghet.
Visa vad de skrev
”Fastighetsägarna har också avstyrkt förslaget med hänvisning till risken för spekulativt beteende och negativa konsekvenser för föreningarnas funktion och grannarnas trygghet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Förslaget om att utöka bostadsrättshavares möjligheter att upplåta sina lägenheter i andra hand har fått kritik av flera remissinstanser. Kritiken handlar huvudsakligen om att reglerna redan i dag är generösa och att det inte finns behov av att utöka möjligheterna till andrahandsupplåtelse. Även myndigheter som Boverket och Tillväxtverket har ifrågasatt förslaget och varnat för bl.a. spekulationsköp av bostadsrätter. Fastighetsägarna har också avstyrkt förslaget med hänvisning till risken för spekulativt beteende och negativa konsekvenser för föreningarnas funktion och grannarnas trygghet. Vi instämmer i remissinstansernas kritik, och för oss väger dessa invändningar tyngre än de skäl för förslaget som regeringen anför i propositionen. Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag om utökade möjligheter till andrahandsuthyrning i bostadsrättslagen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614) i de delar det avser 7 kap. 11 §.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3995 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 2, 2025/26:4011 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4065 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:187 punkt 5 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
En ny modell för blockhyra – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att utöka undantagen från besittningsskydd, införa anpassad hyra, göra så att bulvanregeln inte gäller och tillåta uthyrning till en juridisk person för vidareuthyrning vid blockhyra.
- De menar att det finns risk för missbruk om möjligheterna att göra undantag från besittningsskyddet utökas.
Visa vad de skrev
”Kritiken handlar bl.a. om att det finns risk för missbruk om möjligheterna att göra undantag från besittningsskyddet utökas”
- De menar att den nya modellen för hyressättning leder till att hyresgästerna tvingas betala marknadshyror.
Visa vad de skrev
”den nya modellen för hyressättning leder till att hyresgästerna tvingas att betala marknadshyror”
- De menar att förslaget att tillåta uthyrning till en juridisk person för vidareuthyrning ökar riskerna för otrygga boendeförhållanden och stigande hyror.
Visa vad de skrev
”Förslaget i denna del innebär ökade risker för otrygga boendeförhållanden och stegrande hyror.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Förslaget om nya regler om blockhyra innebär bl.a. att det för företagsbostäder införs en utökad möjlighet att avtala om avstående från besittningsskyddet mellan blockhyresgäster och andrahandshyresgäster. En blockhyresgäst och andrahandshyresgäst får vidare avtala om en s.k. anpassad hyra för andrahandshyresgästen. Dessa förslag har fått kritik av flera remissinstanser. Kritiken handlar bl.a. om att det finns risk för missbruk om möjligheterna att göra undantag från besittningsskyddet utökas och om att den nya modellen för hyressättning leder till att hyresgästerna tvingas att betala marknadshyror. Vi instämmer i huvudsak i den kritik som framförts. Vi är även negativa till förslaget om att tillstånd ska kunna ges till blockhyra när en blockhyresgäst ska upplåta lägenheter till en juridisk person. Förslaget i denna del innebär ökade risker för otrygga boendeförhållanden och stegrande hyror. Sammanfattningsvis anser vi att övervägande skäl talar emot flera av de ändringar som regeringen föreslår.
Den framtida regleringen av blockhyra – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med lagförslag om delningsbostäder med en tydlig juridisk definition, kommunalt godkännande och skäliga hyror enligt bruksvärdesprincipen.
- De menar att det finns bättre sätt att möta behoven av delningsbostäder än genom regeringens förslag.
Visa vad de skrev
”Enligt min mening finns det dock bättre sätt att möta behoven av delningsbostäder än genom regeringens förslag i ärendet.”
- De menar att det bör införas en tydlig juridisk definition av delningsbostäder, liknande den som finns för student- och seniorbostäder.
Visa vad de skrev
”Jag anser till att börja med att det bör införas en tydlig juridisk definition av delningsbostäder, liknande de som finns för studentbostäder och seniorbostäder.”
- De menar att kommunerna bör få ansvar för att godkänna vilka bostäder som ska få användas som delningsbostäder.
Visa vad de skrev
”Vidare bör kommunerna få ansvar för att godkänna vilka bostäder som ska upplåtas inom kategorin delningsbostäder.”
- De menar att hyrorna för delningsbostäder bör fastställas till skäliga hyror enligt bruksvärdesprincipen och de särskilda förutsättningar som gäller för delningsbostäder.
Visa vad de skrev
”Dessutom bör hyrorna för delningsbostäder fastställas till skäliga hyror utifrån bruksvärdesprincipen och utifrån de särskilda förutsättningar som gäller för delningsbostäder.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Delningsbostäder är en viktig del av bostadsbeståndet, inte minst för unga och studenter. Enligt min mening finns det dock bättre sätt att möta behoven av delningsbostäder än genom regeringens förslag i ärendet. Jag anser till att börja med att det bör införas en tydlig juridisk definition av delningsbostäder, liknande de som finns för studentbostäder och seniorbostäder. Vidare bör kommunerna få ansvar för att godkänna vilka bostäder som ska upplåtas inom kategorin delningsbostäder. Dessutom bör hyrorna för delningsbostäder fastställas till skäliga hyror utifrån bruksvärdesprincipen och utifrån de särskilda förutsättningar som gäller för delningsbostäder. Detta bör framgå av lagen.
Effektiv och säker byggprocessProp. 2025/26:172 · beslutad 20 maj 2026
Lagförslaget i övrigt – reservation, röstade nej
Vad ville S och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till de delar som handlar om förstärkt byggkontroll, men säger nej till att utöka systemet med certifierade byggprojekteringsföretag och behåller den offentliga kontrollen över byggandet.
- De menar att flytta kontroll från offentlig verksamhet till privata aktörer kan leda till otydliga ansvarsförhållanden och negativa beroenden mellan beställare och kontrollaktörer.
Visa vad de skrev
”Att flytta kontroll-funktioner från offentlig verksamhet till privata aktörer kan leda till otydliga ansvarsförhållanden, och det kan uppstå negativa beroendeförhållanden mellan beställare och kontrollaktörer.”
- De menar att det kan försvaga tilliten till kontrollsystemet och skapa ekonomiska incitament som ökar risken för korruption.
Visa vad de skrev
”Det kan i sin tur försvaga tilliten till kontrollsystemet och skapa ekonomiska incitament som ökar risken för korruption.”
- De menar att byggprocesserna inte ska effektiviseras på bekostnad av rättssäkerheten och den offentliga tillsynen.
Visa vad de skrev
”Vi anser dock inte att byggprocesserna ska effektiviseras på bekostnad av rättssäkerheten och den offentliga tillsynen.”
- De menar att regeringen i stället bör återkomma med ett nytt förslag som effektiviserar byggprocessen och minskar byråkratin utan att samhället förlorar kontrollen över byggandet.
Visa vad de skrev
”I stället för att utvidga systemet med certifierade byggprojekteringsföretag bör regeringen därför återkomma med ett nytt förslag som kan effektivisera byggprocessen, minska onödig byråkrati och förkorta ledtiderna samtidigt som samhället behåller kontrollen över byggandet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Till grund för förslagen i propositionen ligger dels Boverkets förslag i rapporten Uppdrag att utveckla reformen med certifierade byggprojekteringsföretag (rapport 2025:2), dels förslagen i utredningsbetänkandet Ordning och reda – förstärkt och tillförlitlig byggkontroll (SOU 2023:70).
Vi har inga invändningar mot de lagförslag som grundas på utrednings-betänkandet SOU 2023:70 och som bl.a. handlar om att införa en förstärkt kontroll av att vissa tekniska egenskapskrav uppfylls samt att tydliggöra att certifieringsverksamhet kan innefatta myndighetsutövning och att sådana beslut får överklagas.
Däremot är vi negativa till de förslag om att utöka av systemet med certifierade byggprojekteringsföretag som regeringen gått vidare med som bygger på Boverkets rapport 2025:2. De lagändringar som regeringen föreslår i den delen innebär att certifierade privata aktörer i större utsträckning ska kunna utföra kontroller som i dag ligger hos kommunerna. Flera remissinstanser har pekat på risken med en sådan modell. Att flytta kontroll-funktioner från offentlig verksamhet till privata aktörer kan leda till otydliga ansvarsförhållanden, och det kan uppstå negativa beroendeförhållanden mellan beställare och kontrollaktörer. Det kan i sin tur försvaga tilliten till kontrollsystemet och skapa ekonomiska incitament som ökar risken för korruption. Riksdagen bör därför avslå propositionen i dessa delar.
För att få fram fler bostäder är det förvisso viktigt att förkorta ledtiderna och effektivisera processerna i byggandet. Vi anser dock inte att byggprocesserna ska effektiviseras på bekostnad av rättssäkerheten och den offentliga tillsynen. För oss är det viktigt att samhället även i fortsättningen har möjlighet att säkerställa kvalitet och säkerhet och att regelverket följs. I stället för att utvidga systemet med certifierade byggprojekteringsföretag bör regeringen därför återkomma med ett nytt förslag som kan effektivisera byggprocessen, minska onödig byråkrati och förkorta ledtiderna samtidigt som samhället behåller kontrollen över byggandet.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) i de delar det avser 10 kap. 13 och 14, 27, 29 och 30 §§ och 11 kap. 19 § samt antar lagförslaget i övrigt, med den ändringen att 9 kap. 105 §, 10 kap. 1, 19, 23a, 24, 31, 32 och 34 §§ samt 16 kap. 9 § ska ha den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3975 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt bifaller delvis proposition 2025/26:172 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Nytt mål för effektiv energianvändning och genomförande av det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestandaProp. 2025/26:159 · beslutad 20 maj 2026
Nytt mål för effektiv energianvändning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag till nytt mål för effektiv energianvändning.
- De menar att regeringens förslag är ett icke bindande kvalitativt mål som inte går att mäta, samtidigt som stöden för energieffektivisering har tagits bort.
Visa vad de skrev
”Regeringen föreslår nu ett icke förpliktigande kvalitativt mål som inte är mätbart samtidigt som stöden för energieffektivisering har tagits bort sedan tidigare.”
- De menar att det nuvarande kvantitativa målet, till skillnad från regeringens förslag, stöder Sveriges möjlighet att bidra till att nå EU:s samlade mål.
Visa vad de skrev
”till skillnad från regeringens förslag så stöder det nuvarande kvantitativa målet Sveriges möjlighet att bidra till att nå EU:s samlade målbild.”
- De menar, i likhet med flera remissinstanser, att målet bör ha kvantitativa formuleringar för att kunna styra och följas upp.
Visa vad de skrev
”I likhet med ett flertal remissinstanser är vi av uppfattningen att målet bör innehålla kvantitativa målformuleringar för att vara styrande och kunna följas upp.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Energieffektivisering är viktigt och det är en utgångspunkt i EU:s energipolitik. Det skapar också resurseffektivitet och är av stor betydelse för att bygga ett mer hållbart samhälle med ökad elektrifieringstakt och stärkt konkurrenskraft.
Regeringen föreslår nu ett icke förpliktigande kvalitativt mål som inte är mätbart samtidigt som stöden för energieffektivisering har tagits bort sedan tidigare. Vi konstaterar också att till skillnad från regeringens förslag så stöder det nuvarande kvantitativa målet Sveriges möjlighet att bidra till att nå EU:s samlade målbild. I likhet med ett flertal remissinstanser är vi av uppfattningen att målet bör innehålla kvantitativa målformuleringar för att vara styrande och kunna följas upp.
Mot denna bakgrund anser vi att regeringens förslag till nytt mål för effektiv energianvändning bör avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till nytt mål för effektiv energianvändning.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3946 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:3965 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:159 punkt 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Amanda Palmstierna (MP).
Ett kvantitativt mål för effektiv energianvändning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett nytt mål för effektiv energianvändning som är kvantitativt, mätbart och uppföljningsbart och som gör att Sverige kan leva upp till sina klimatåtaganden.
- De menar att ett kvalitativt mål är otydligt, försvårar styrning och prioritering och saknar mätbara indikatorer för uppföljning.
Visa vad de skrev
”Vi instämmer med de remissinstanser som påtalat att ett kvalitativt mål innebär en otydlighet som kommer att försvåra för styrning och prioritering på området. Det saknas också mätbara indikatorer som gör att målet går att följa upp.”
- De menar att det nya målet kan göra det svårare för Sverige att leva upp till sina klimatåtaganden inom EU och internationellt.
Visa vad de skrev
”Vi ser också en risk för att det nya målet kommer att göra det svårare för Sverige att leva upp till sina åtaganden på klimatområdet inom EU och internationellt.”
- De menar att regeringens politik på området inte är tillräcklig och att det behövs kvantitativa mål för att främja energieffektiviseringen i samhället.
Visa vad de skrev
”Vi kan konstatera att regeringens politik på området inte är tillräcklig. Det behövs kvantitativa målformuleringar för att främja energieffektiviseringen i samhället.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Energieffektivisering skapar resurseffektivitet och är av stor betydelse för att bygga ett mer hållbart samhälle med ökad elektrifieringstakt, stärkt konkurrenskraft och sänkta elkostnader. Därför anser vi att det nya kvalitativa målet för en effektiv energianvändning är problematiskt av flera skäl.
Vi instämmer med de remissinstanser som påtalat att ett kvalitativt mål innebär en otydlighet som kommer att försvåra för styrning och prioritering på området. Det saknas också mätbara indikatorer som gör att målet går att följa upp.
Vi ser också en risk för att det nya målet kommer att göra det svårare för Sverige att leva upp till sina åtaganden på klimatområdet inom EU och internationellt.
Utveckling och utvärdering av systemet med energideklarationer – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att Energimyndigheten och Boverket får i uppdrag att utveckla både energideklarationer och tillsyn så att ändamålsenliga energieffektiviseringsåtgärder genomförs.
- De menar att energideklarationerna behöver utvecklas så att de leder till kostnadseffektiv och skräddarsydd energieffektivisering för varje byggnad.
Visa vad de skrev
”energideklarationerna behöver utvecklas så att de leder till en kostnadseffektiv och skräddarsydd energieffektivisering för respektive byggnad.”
- De menar att det inte är rimligt att kräva energirenoveringsplaner för alla byggnader, men att det är rimligt för byggnader som behöver omfattande åtgärder för att minska driftskostnaderna.
Visa vad de skrev
”Det vore inte rimligt att göra energirenoveringsplaner obligatoriskt för samtliga byggnader, men för de som behöver omfattande energieffektiviseringsåtgärder för att minska driftskostnaderna vore det fullt rimligt med ett krav.”
- De menar att kostnaden inte ska bli ett hinder och att både energideklarationer och energirenoveringsplaner bör subventioneras för sårbara hushåll.
Visa vad de skrev
”För att kostnaden inte ska bli ett hinder bör såväl energideklarationer som energirenoveringsplaner subventioneras för sårbara hushåll.”
- De menar att tillsynen behöver utvecklas och förstärkas, och att det behöver utredas hur efterlevnaden av EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) kan säkerställas och hur byggnadsägare som inte uppfyller kraven kan identifieras och informeras.
Visa vad de skrev
”Vidare behöver tillsynen utvecklas och förstärkas. Det behöver utredas dels hur efterlevnaden av EPBD kan säkerställas, dels hur byggnadsägare som inte uppfyller kraven kan identifieras och informeras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Begreppet hållbar mobilitet – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att definitionen av hållbar mobilitet ska kunna omfatta fler åtgärder, utöver de nya tekniska egenskapskrav som föreslås, och att regeringen ska vidta de åtgärder som behövs.
- De menar att begreppet hållbar mobilitet också bör omfatta reserverade platser för bilpooler, och att det även kan röra frågor om leveransskåp.
Visa vad de skrev
”I begreppet hållbar mobilitet bör även rymmas frågan om reserverade platser för bilpooler. Det kan även röra frågor om leveransskåp.”
- De menar att regeringen missar ett tillfälle att ta ett större grepp om hur utformningen av fastigheter kan bidra till hållbar mobilitet.
Visa vad de skrev
”Jag anser att regeringen missar ett tillfälle att ta ett större grepp om den roll som utformningen av fastigheter kan ha för den hållbara mobiliteten i samhället.”
- De menar att det är ologiskt att antalet bilparkeringsplatser ska avgöra om det ska finnas cykelparkeringsplatser.
Visa vad de skrev
”Enligt min mening är det dock ologiskt att antalet bilparkeringsplatser ska avgöra om det ska finnas cykelparkeringsplatser.”
- De menar att byggnadens läge, närhet till service och kollektivtrafik samt målgruppen för boendet borde avgöra både antalet bil- och cykelparkeringsplatser.
Visa vad de skrev
”Det bör snarare vara byggnadens geografiska läge, närheten till lokal service, kollektivtrafik och målgruppen för boendet som ligger till grund för både antalet bilparkeringsplatser och cykelparkeringsplatser.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är positivt att det införs nya tekniska egenskapskrav för hållbar mobilitet. I propositionen uppger regeringen att det enligt det omarbetade direktivet är antalet bilparkeringsplatser i anslutning till en byggnad som avgör om det ska finnas cykelparkeringsplatser. Enligt min mening är det dock ologiskt att antalet bilparkeringsplatser ska avgöra om det ska finnas cykelparkeringsplatser. Det bör snarare vara byggnadens geografiska läge, närheten till lokal service, kollektivtrafik och målgruppen för boendet som ligger till grund för både antalet bilparkeringsplatser och cykelparkeringsplatser. Det är vidare mer troligt att dessa två inte korrelerar till varandra än att de gör det. Sammanfattningsvis behövs det både laddplatser och cykelparkeringsplatser i tillräcklig mängd.
Kommunala hyresgarantier för en socialt hållbar bostadsförsörjningProp. 2025/26:212 · beslutad 6 maj 2026
Lagstiftningens framtida utformning – reservation, röstade nej
Vad ville C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen inte motsätter sig den obligatoriska kommunala hyresgarantin men säger ja till att regeringen återkommer med ett lagförslag om vilka krav hyresvärdar får ställa på nya hyresgäster, enligt utredningen Sänk tröskeln till en god bostad.
- De menar att det finns ett behov av att reglera vilka krav hyresvärdar får ställa på nya hyresgäster.
Visa vad de skrev
”Mot den bakgrunden finns det ett behov av att reglera vilka krav som hyresvärdar får ställa på nya hyresgäster.”
- De menar att hyresvärdars krav ibland är alltför höga och kan försvåra tillgången till en bostad.
Visa vad de skrev
”Ofta är kraven rimliga och välmotiverade, men i vissa fall är de alltför höga och kan försvåra tillgången till en bostad.”
- De menar att regeringen har dröjt alltför länge med lagförslaget.
Visa vad de skrev
”Vi motsätter oss inte förslaget som sådant men menar att regeringen har dröjt alltför länge.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Betänkandet Sänk tröskeln till en god bostad (SOU 2022:14) överlämnades till regeringen 2022. Det dröjde dock fyra år innan regeringen återkom med ett lagförslag om en obligatorisk kommunal hyresgaranti. Vi motsätter oss inte förslaget som sådant men menar att regeringen har dröjt alltför länge.
Kommunala hyresgarantier innebär att kommunen går i borgen för en hyresgäst som har tillräckligt god ekonomi för att betala sin hyra men som trots detta har svårt att få en hyresrätt med besittningsskydd. Frågan om hyresgarantier har ett tydligt samband med de krav som hyresvärdar ställer på hyresgäster eftersom båda rör bedömningen av hyresgästens betalningsförmåga. Hyresvärdar har rätt att ställa olika typer av krav på blivande hyresgäster för att ingå hyresavtal. Ofta är kraven rimliga och välmotiverade, men i vissa fall är de alltför höga och kan försvåra tillgången till en bostad. Mot den bakgrunden finns det ett behov av att reglera vilka krav som hyresvärdar får ställa på nya hyresgäster.
Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett lagförslag om vilka krav en hyresvärd får ställa på en ny hyresgäst i enlighet förslaget i SOU 2022:14. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4067 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C) och Amanda Palmstierna (MP).
Ökade möjligheter till hemmaladdning av elfordonProp. 2025/26:148 · beslutad 29 april 2026
Kostnaderna för installationen – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att laddinfrastruktur ska bekostas av fastighetsägarna i stället för av enskilda boende och att regeringen ska ta fram ett sådant lagförslag.
- De menar att det finns en risk att fastighetsägare i stället väntar på förfrågningar från boende och låter dem betala.
Visa vad de skrev
”Jag ser dock en tydlig risk i att fastighetsägare som i dag ansvarar för laddinfrastruktur framöver kan förhålla sig mer avvaktande och i stället vänta in förfrågningar från boende och låta dem stå för kostnaderna.”
- De menar att det mest effektiva är att fastighetsägaren bygger laddinfrastruktur vid ett och samma tillfälle och förbereder för fler platser.
Visa vad de skrev
”Det mest effektiva är att fastighetsägaren anlägger laddinfrastruktur vid ett och samma tillfälle och då även förbereder för ytterligare platser.”
- De menar att det varken är kostnadseffektivt eller ändamålsenligt att bygga laddplatser punktvis utifrån enskilda boendes önskemål.
Visa vad de skrev
”Att anlägga laddplatser punktvis utifrån enskilda boendes önskemål är varken kostnadseffektivt eller ändamålsenligt.”
- De menar att om boende själva får stå för kostnaden riskerar det att slå ut hushållens drivkraft.
Visa vad de skrev
”Att låta den boende stå för kostnaden riskerar att slå ut hushållens drivkraft.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag ser positivt på att laddinfrastruktur görs tillgänglig för fler människor. Jag ser dock en tydlig risk i att fastighetsägare som i dag ansvarar för laddinfrastruktur framöver kan förhålla sig mer avvaktande och i stället vänta in förfrågningar från boende och låta dem stå för kostnaderna. Det mest effektiva är att fastighetsägaren anlägger laddinfrastruktur vid ett och samma tillfälle och då även förbereder för ytterligare platser. Fastighetsägaren kan även planera långsiktigt och med ett helhetsperspektiv. Det ska också poängteras att den bostadsrättsförening eller hyresvärd som bygger laddinfrastruktur gör en långsiktig investering genom en värdehöjande åtgärd och kan dessutom ansöka om pengar från Klimatklivet för investeringen. Att anlägga laddplatser punktvis utifrån enskilda boendes önskemål är varken kostnadseffektivt eller ändamålsenligt.
Mot denna bakgrund anser jag att laddinfrastrukturen ska bekostas av fastighetsägarna och inte av enskilda boende. Att låta den boende stå för kostnaden riskerar att slå ut hushållens drivkraft. Det är regeringens uppgift att ta fram ett sådant lagförslag.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3954 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:3957 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Amanda Palmstierna (MP).
Lagstiftningens framtida utformning i övrigt – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tar fram lagförslag om att fastighetsägare bara ska behöva installera vanlig laddning (normalladdning), att även gemensamt ägda parkeringsplatser (gemensamhetsanläggningar) ska omfattas och att samfällighetsföreningar själva ska kunna besluta om laddinfrastruktur.
- De menar att en fastighetsägare bara ska behöva installera laddning för normalladdning, eftersom den oftast sker på natten när elpriserna är lägre och det finns gott om el.
Visa vad de skrev
”Därför anser jag att en fastighetsägare enbart ska vara skyldig att installera laddinfrastruktur för normalladdning, där laddningen oftast sker på natten när elpriserna är lägre och det finns gott om tillgänglig el.”
- De menar att även gemensamt ägda parkeringsplatser (gemensamhetsanläggningar) ska omfattas av de nya reglerna, så att alla bostadsrättsföreningar träffas.
Visa vad de skrev
”Jag anser vidare att även parkeringsplatser som är gemensamhetsanläggningar ska omfattas av de nya bestämmelserna, så att alla bostadsrättsföreningar omfattas.”
- De menar att förslaget att en samfällighetsförening själv ska kunna besluta om att installera laddinfrastruktur, utan krav på en ny förrättning, bör genomföras.
Visa vad de skrev
”Förslaget i SOU 2024:9 att en samfällighetsförening själv, utan krav på en ny förrättning, ska kunna besluta att installera laddinfrastruktur bör genomföras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det finns många möjligheter att hantera den belastning på elsystemet som installation av laddinfrastruktur kan medföra. Laddinfrastruktur med låg effekt ställer t.ex. inte lika höga krav på elen i en byggnad. Vidare kommer de parkeringsplatser som berörs av de nya reglerna till största delen att användas för laddning på natten. Om laddinfrastruktur byggs punktvis så kommer de som anlägger sin laddningspunkt sent att få stå för de eventuella kostnader som uppstår när effektfrågan inte har hanterats samlat. Därför anser jag att en fastighetsägare enbart ska vara skyldig att installera laddinfrastruktur för normalladdning, där laddningen oftast sker på natten när elpriserna är lägre och det finns gott om tillgänglig el.
Identitetskrav vid lagfart och åtgärder mot kringgåenden av bostadsrättslagenProp. 2025/26:106 · beslutad 22 april 2026
En ny hyresförvärvslag – reservation, röstade nej
Vad ville S och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till en ny hyresförvärvslag, alltså en lag om förvärv av hyresfastigheter, och att regeringen återkommer till riksdagen med ett förslag till en sådan lag.
- De menar att det i dag är för lätt att ta över ansvaret för en hyresfastighet utan prövning, sedan den tidigare lagen upphävdes.
Visa vad de skrev
”Lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. upphävdes 2010 under en tidigare borgerlig regering, och i dag kan vem som helst ta över fastighetsägaransvaret för en flerfamiljsfastighet utan att någon prövning sker.”
- De menar att det är mycket svårt att komma åt oseriösa fastighetsägare och att boende kan vittna om fastigheter som närmast förfaller.
Visa vad de skrev
”Det är mycket svårt att komma åt oseriösa fastighetsägare. Boende kan vittna om fastighetsägare som lämnar hyresgäster i fastigheter som närmast förfaller.”
- De menar att utredningens förslag skulle göra att de flesta förvärv får klartecken snabbt, samtidigt som kontrollen kan riktas mot förvärv där det finns goda skäl.
Visa vad de skrev
”Det helt övervägande antalet förvärv kommer därmed att få klartecken mycket snabbt, och prövningen kan riktas in mot de förvärv där det finns goda skäl för en närmare kontroll.”
- De menar att det är viktigt att följa upp effekterna av den nya hyresförvärvslagen.
Visa vad de skrev
”I likhet med Boverket anser vi vidare att det är viktigt att följa upp effekterna av den nya hyresförvärvslagen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. upphävdes 2010 under en tidigare borgerlig regering, och i dag kan vem som helst ta över fastighetsägaransvaret för en flerfamiljsfastighet utan att någon prövning sker.
Det är mycket svårt att komma åt oseriösa fastighetsägare. Boende kan vittna om fastighetsägare som lämnar hyresgäster i fastigheter som närmast förfaller.
Utredningen om skärpta kontroller vid fastighetsförvärv har i sitt betänkande Vem äger fastigheten (SOU 2023:55) lämnat förslag på hur en modern och effektiv förhandsprövning av förvärv av hyresfastigheter kan utformas. Utredningens förslag till ny hyresförvärvslag innebär att fastighetsförsäljningar ska anmälas till kommunen som sedan ska ta beslut inom 25 arbetsdagar. Om kommunen anser att ärendet behöver granskas ska ärendet lämnas vidare till hyresnämnden. Det helt övervägande antalet förvärv kommer därmed att få klartecken mycket snabbt, och prövningen kan riktas in mot de förvärv där det finns goda skäl för en närmare kontroll.
Vi anser i likhet med utredningen att det behöver införas en ny hyresförvärvslag, och det är en uppgift för regeringen att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag. Förslaget ska vara baserat på utredningens ursprungliga förslag men även beakta relevanta synpunkter från remissinstanserna och vara anpassat till nuvarande förhållanden. Flera remissinstanser lyfter t.ex. oklarheter i fråga om hur förvärv genom aktieöverlåtelser ska omfattas av regleringen eftersom sådana fastighetsaffärer inte genererar ett lagfartsärende. Det behöver tydliggöras hur detta ska hanteras i praktiken.
I likhet med Boverket anser vi vidare att det är viktigt att följa upp effekterna av den nya hyresförvärvslagen. Syftet med regleringen är att hindra oseriösa överlåtelser av hyresfastigheter, men det är samtidigt viktigt att seriösa förvärvare inte drabbas negativt genom ökad administration och fördröjning av lagfartsprocessen. Det är en uppgift för regeringen att se till att en uppföljning görs när lagstiftningen har kommit på plats.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3910 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Ett ställföreträdarskap att lita påProp. 2025/26:92 · beslutad 22 april 2026
Ställföreträdarutredningens förslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till regeringens förslag och dessutom till att regeringen överväger fler lagändringar så att reglerna om ställföreträdare och överförmyndare blir moderna och rättssäkra.
- De menar att det är angeläget att ytterligare lagändringar övervägs, även om det är välkommet att utredningens förslag har tagits vidare.
Visa vad de skrev
”Det är välkommet att utredningens förslag tagits vidare, men vi anser att det är angeläget att ytterligare lagändringar övervägs.”
- De menar att det är avgörande att regeringen fortsätter att följa frågorna och vidtar lämpliga åtgärder för att reglerna ska vara moderna och rättssäkra.
Visa vad de skrev
”Det är därför avgörande att regeringen fortsätter att följa frågorna och vidtar adekvata åtgärder i syfte att säkerställa att reglerna om ställföreträdare och överförmyndare är moderna och rättssäkra.”
- De menar att det är mycket viktigt att systemet med ställföreträdare och överförmyndare fungerar och är rättssäkert.
Visa vad de skrev
”Vi delar naturligtvis utskottets uppfattning att det är av yttersta vikt att systemet med ställföreträdare och överförmyndare är fungerande och rättssäkert.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi har tidigare i betänkandet ställt oss bakom regeringens förslag, som bygger på Ställföreträdarutredningens betänkande Gode män och förvaltare – en översyn (SOU 2021:36). Det är välkommet att utredningens förslag tagits vidare, men vi anser att det är angeläget att ytterligare lagändringar övervägs. Vi delar naturligtvis utskottets uppfattning att det är av yttersta vikt att systemet med ställföreträdare och överförmyndare är fungerande och rättssäkert. Det är därför avgörande att regeringen fortsätter att följa frågorna och vidtar adekvata åtgärder i syfte att säkerställa att reglerna om ställföreträdare och överförmyndare är moderna och rättssäkra.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2025/26:320 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 17, 2025/26:498 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2, 2025/26:2149 av Sten Bergheden (M), 2025/26:2726 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 1, 2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 78 och 2025/26:3646 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 27.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C), Amanda Palmstierna (MP), Markus Kallifatides (S) och Andreas Lennkvist Manriquez (V).
Elektronisk inlämning av bouppteckningarProp. 2025/26:46 · beslutad 11 mars 2026
Riksdagens tillkännagivande om kvalitetssäkring i vårdnadsutredningar – reservation, avstod
Vad ville C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska följa upp hur tidsgränsen för vårdnadsutredningar har påverkat kvaliteten i praktiken och redovisa uppföljningen för riksdagen.
- De menar att de åtgärder som regeringen hänvisar till inte är tillräckliga för att tillkännagivandet om kvalitetssäkring ska anses vara slutbehandlat.
Visa vad de skrev
”De åtgärder som regeringen nu hänvisar till i propositionen är inte tillräckliga för att detta mycket viktiga tillkännagivande ska anses vara slutbehandlat.”
- De menar att regeringsuppdraget inte följer upp hur kvaliteten på redan genomförda utredningar har påverkats sedan tidsgränsen infördes.
Visa vad de skrev
”Uppdraget utgör inte en uppföljning av hur kvaliteten på redan genomförda utredningar har påverkats i praktiken sedan tidsgränsen infördes.”
- De menar att regeringen inte borde ha avskrivit tillkännagivandet innan en faktabaserad uppföljning av kvaliteten hade genomförts och redovisats för riksdagen.
Visa vad de skrev
”Regeringen borde inte ha avskrivit det aktuella tillkännagivandet innan en ordentlig faktabaserad uppföljning av kvaliteten hade genomförts och redovisats för riksdagen.”
- De menar att det är viktigt att följa upp att den nya tidsgränsen för vårdnadsutredningar inte påverkar kvaliteten negativt.
Visa vad de skrev
”det är viktigt att följa upp att den nya tidsgränsen för vårdnadsutredningar inte påverkar kvaliteten på utredningarna negativt”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Förslagen i propositionen handlar inte om någonting annat än elektronisk inlämning av bouppteckningar. Det är därför anmärkningsvärt att regeringen redovisar sin bedömning av tillkännagivanden i helt andra frågor.
Genom riksdagens tillkännagivande i betänkande 2020/21:CU17 punkt 12 ställde sig riksdagen bakom det som utskottet anförde om kvalitetssäkring och domstolens beslutsunderlag i övrigt. De åtgärder som regeringen nu hänvisar till i propositionen är inte tillräckliga för att detta mycket viktiga tillkännagivande ska anses vara slutbehandlat. Utskottet anförde att vårdnadsutredningar är ett mycket viktigt underlag för domstolens avgöranden och att utredningarna därför alltid måste hålla en hög kvalitet och ha ett tydligt barnperspektiv. Utskottet pekade på att kvaliteten kan skifta och att fokus behöver ligga mer på barnet än på föräldrarna och att det är angeläget att enhetliga och evidensbaserade utredningsmetoder används. Framför allt anförde utskottet att det är viktigt att följa upp att den nya tidsgränsen för vårdnadsutredningar inte påverkar kvaliteten på utredningarna negativt och att regeringen därför bör ta initiativ till en sådan uppföljning när den nya regleringen har varit i kraft en tid.
Det regeringsuppdrag som regeringen hänvisar till syftar till att stärka socialtjänstens arbete med riskbedömningar och att skapa standardiserade arbetssätt. Uppdraget utgör inte en uppföljning av hur kvaliteten på redan genomförda utredningar har påverkats i praktiken sedan tidsgränsen infördes.
Vi och våra partier har vid upprepade tillfällen betonat vikten av kvalitet och evidens inom socialtjänsten och familjerätten. För att säkerställa att insatserna till barn och familjer faktiskt ger effekt krävs en systematisk uppföljning.
Regeringen borde inte ha avskrivit det aktuella tillkännagivandet innan en ordentlig faktabaserad uppföljning av kvaliteten hade genomförts och redovisats för riksdagen. Vi står fast vid att regeringen bör återkomma med en uppföljning av hur tidsgränsen för vårdnadsutredningar har påverkat kvaliteten i praktiken.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3848 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C) och Ulrika Westerlund (MP).
Uppskjutet krav på att hållbarhetsrapportera för vissa företagProp. 2025/26:21 · beslutad 26 november 2025
Uppföljning av lagstiftningen – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen följer upp vilka konsekvenser det uppskjutna kravet på hållbarhetsrapportering får för svenska företags konkurrenskraft och för mänskliga rättigheter, klimat och miljö.
- De menar att det uppskjutna kravet på hållbarhetsrapportering kommer att slå hårt mot svenska företags konkurrenskraft.
Visa vad de skrev
”Det uppskjutna kravet på hållbarhetsrapportering kommer att slå hårt mot svenska företags konkurrenskraft.”
- De menar att det leder till sämre insyn i företagens hållbarhetsarbete och minskar trycket på omställning.
Visa vad de skrev
”Det kommer att leda till en sämre transparens i hållbarhetsarbetet och sänka omställningstrycket.”
- De menar att det finns en risk att mänskliga rättigheter, klimat och miljö påverkas negativt.
Visa vad de skrev
”Det finns även en risk för påverkan på mänskliga rättigheter, klimat och miljö.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Enligt regelverket om hållbarhetsrapportering ska företagen bl.a. rapportera om tidsbestämda hållbarhetsmål, styrelsens hållbarhetsuppgifter, hållbarhetsrelaterade incitamentsprogram och, inte minst, hur företaget har arbetat med tillbörlig aktsamhet och risker kopplat till hållbarhet. Bakom regelverket ryms människor och deras livsmiljöer. Det handlar om att företag ska se till att det inte finns barnarbete, tvångsarbete eller undermåliga arbetsvillkor i deras värdekedjor och att de inte orsakar miljökatastrofer som skogsskövling, förgiftade marker och vatten eller dammar som översvämmar hela samhällen. Det handlar också om att minska klimatutsläppen. Vi anser att det borde vara självklart med en lagstiftning som anger att företag ska hantera risker för att se till att varor inte produceras på bekostnad av människors liv och vår planets ekosystem, som redan är satta under stor press. Konsumenter och investerare efterfrågar också denna transparens och hänsyn.
Det uppskjutna kravet på hållbarhetsrapportering kommer att slå hårt mot svenska företags konkurrenskraft. Det kommer att leda till en sämre transparens i hållbarhetsarbetet och sänka omställningstrycket. Det finns även en risk för påverkan på mänskliga rättigheter, klimat och miljö. Vi anser därför att det finns anledning att följa upp vilka konsekvenser det uppskjutna kravet på att hållbarhetsrapportera får för svenska företags konkurrenskraft samt för mänskliga rättigheter, klimat och miljö.
Det som anförts ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3819 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Malcolm Momodou Jallow (V) och Amanda Palmstierna (MP).
Sveriges agerande i EU – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att Sverige driver på i EU för att det uppskjutna kravet på hållbarhetsrapportering ska dras tillbaka och att EU ska stå fast vid gällande direktiv.
- De menar att den förra rödgröna regeringen drev på för en stark lagstiftning medan den nuvarande regeringen har gjort tvärtom.
Visa vad de skrev
”Förra valperioden drev den rödgröna regeringen på i EU för en stark lagstiftning för bl.a. hållbarhetsrapportering. Den nuvarande regeringen har gjort tvärtom.”
- De menar att regeringens linje har varit att begränsa tillämpningsområdet och kraven för att förenkla och minska den administrativa bördan.
Visa vad de skrev
”Regeringens linje har varit att begränsa tillämpningsområdet och kraven i lagstiftningen för att förenkla och minska den administrativa bördan.”
- De menar att den nuvarande majoriteten i EU inte tycker att det är självklart med en lagstiftning som skulle kunna skapa en gemensam spelplan för företag när det gäller att skydda mänskliga rättigheter och miljö.
Visa vad de skrev
”Den nuvarande majoriteten i EU tycker inte att det är självklart med en lagstiftning som skulle kunna skapa en gemensam spelplan för företag när det gäller att skydda mänskliga rättigheter och miljö.”
- De menar att det kan få konsekvenser för svenska företags konkurrenskraft och mänskliga rättigheter.
Visa vad de skrev
”Med hänsyn till de konsekvenser detta kan få för bl.a. svenska företags konkurrenskraft och mänskliga rättigheter”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Förra valperioden drev den rödgröna regeringen på i EU för en stark lagstiftning för bl.a. hållbarhetsrapportering. Den nuvarande regeringen har gjort tvärtom. Regeringens linje har varit att begränsa tillämpningsområdet och kraven i lagstiftningen för att förenkla och minska den administrativa bördan. Den nuvarande majoriteten i EU tycker inte att det är självklart med en lagstiftning som skulle kunna skapa en gemensam spelplan för företag när det gäller att skydda mänskliga rättigheter och miljö. Med hänsyn till de konsekvenser detta kan få för bl.a. svenska företags konkurrenskraft och mänskliga rättigheter vill vi att Sverige driver på i EU för att det uppskjutna kravet på hållbarhetsrapportering ska dras tillbaka och att EU ska stå fast vid gällande direktiv. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ett nationellt stöd till va-åtgärder skulle kunna utformas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ökad samverkan och delad va-kompetens mellan kommuner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för lagstiftning som gör det möjligt att ställa krav på fastighetsägare att ta hand om en viss del av dagvattnet inom fastigheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra grönytefaktor till ett krav i all nyproduktion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa en faktor för att reglera andel hårdgjord yta inom tomtmark, kvartersmark och allmän platsmark och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla nya byggprojekt ska ha en plan för att minimera vattenförbrukningen under byggnadens livscykel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa krav på vattensparande blandare och snålspolande toaletter vid renoveringar av hyreslägenheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att vattenförbrukning under produkters livscykel ska inkluderas i EU:s ekodesigndirektiv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att innovativa vattensparande lösningar ska uppmuntras vid nybyggnation, såsom att återanvända tvättvatten, använda regnvattenuppsamlare eller installera urinseparation vid nybyggnation, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att ställa krav på hushållen att mäta sin vattenförbrukning, exempelvis vid omfattande renoveringar eller nybyggnation, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att tillåta differentierad taxa avseende vattenförbrukning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejDetta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4088 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C) och Amanda Palmstierna (MP).
Mot denna bakgrund bör riksdagen avslå propositionen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3999 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) och 2025/26:4047 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:202.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V) och Amanda Palmstierna (MP).
Det finns omfattande brister i uppföljningen av de miljöåtgärder som sätts in, och det behöver säkerställas att de faktiskt får avsedd effekt, vilket inte alltid visat sig vara fallet. Jag anser att regeringen bör avsätta de resurser som behövs för att länsstyrelserna ska kunna arbeta systematiskt med uppföljning av att de miljöåtgärder som sätts in verkligen gör nytta.
Det bör vidare införas tydliga krav på kraftbolagen att redovisa påverkan på vattenmiljön lokalt. I dagsläget är kunskapsbristerna stora, vilket är ett konkret hinder för samverkans- och miljöprövningsprocesserna som helhet. För att uppnå effektiva miljöåtgärder – som regeringen också anger att man vill – borde regeringen i stället för att öppna för omfattande undantag i skyddade områden, underlätta processen med att hitta effektiva lösningar för både elsystemet och vattenmiljön. Därför bör kraftbolagen bli skyldiga att lämna miljörapporter.
Minimitappning lyfts ofta fram som en central åtgärd för att skapa en bättre vattenmiljö. En bred utredning som tittar närmare på frågan har dock aldrig tillsatts. Som ett första steg borde regeringen tillsätta en utredning som analyserar minimitappning som ett verktyg för miljöanpassning och vilka potentiella effekter det kan få för både elsystemet och miljön.
Det är regeringens uppgift att vidta nödvändiga åtgärder enligt det som anförs ovan. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4047 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 2–4 och avslår motion 2025/26:4040 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 1–5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Amanda Palmstierna (MP).
Såväl Lagrådet som remissinstanserna har lämnat kritiska synpunkter på regeringens lagförslag, och Lagrådet har bl.a. uttalat att förslaget inte uppfyller regeringens egen ambition att skapa ett tryggt regelsystem med ett gott konsumentskydd. Man lyfter särskilt fram risker för hyrköparen kopplat till förändringar som kan ske under hyrköpsavtalets löptid, t.ex. att hyrköparens ekonomiska förhållanden ändras. Lagrådet påpekar också att riskerna kan vara svåra att uppfatta för en konsument, vilket är särskilt olyckligt eftersom avtalstypen i första hand riktar sig till personer som har få andra möjligheter att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden. Vissa remissinstanser har även påpekat att hyrköpsavgiften riskerar att bli orimligt hög.
Vi menar därför att regeringen bör återkomma med ett reviderat förslag till modell för hyrköp av bostad som förenas med ett starkt konsumentskydd och som inte innebär samma risker för hyrköparen.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4012 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4064 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Vi har som land länge haft som princip att alla ska kunna delta i samhället, studera, arbeta och försörja sig, bilda familj och delta i de demokratiska processerna. Under många decennier har principen om universell utformning präglat samhällsbygget. Att regeringen återigen vill frångå den principen är allvarligt och anmärkningsvärt. Det är inte rimligt att sänka våra allmänna tillgänglighetskrav vid vare sig ny- eller ombyggnad. Även mindre avsteg får konsekvenser, och misslyckade omvandlingar blir svåra och dyra att rätta till i efterhand. Förslagen kommer också att få en negativ påverkan för många äldre som i olika grad har behov av god tillgänglighet.
Jag anser i likhet med flera remissinstanser att förslagen går emot FN:s funktionsrättskonvention och jag delar remissinstansernas kritik.
Sammanfattningsvis motsätter jag mig de ändrade reglerna när det gäller tillgänglighet och användbarhet och att det inte ska vara möjligt att ställa sådana följdkrav. Jag anser därför att regeringens förslag ska avslås i de delar det avser 8 kap. 2 a och 5 b §§ PBL.
Som en konsekvens av detta behöver regeringen återkomma med förslag som återställer de krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga som gäller enligt den nuvarande lagstiftningen. Det är regeringens uppgift att vidta nödvändiga åtgärder. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) i de delar det avser 8 kap. 2 a och 5 b §§ och rubriken närmast före 8 kap. 2 a § och antar lagförslaget i övrigt i de delar som inte omfattas av förslagspunkt 1,
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader,
2. lag om ändring i lagen (2022:333) om energimätning i byggnader,
c) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:180 punkterna 2 och 3 samt motion 2025/26:4059 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkandena 3 i denna del och 4 samt bifaller delvis proposition 2025/26:180 punkt 1 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Amanda Palmstierna (MP).
Vidare anser jag att begreppet resurshushållning även bör inbegripa annat än materialresurser, t.ex. energi och vatten, för att förslagen ska ha positiva konsekvenser för miljön. En sådan utvidgning av begreppet skulle kräva ytterligare utredning, och regeringen bör därför tillsätta en sådan.
Det jag nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4059 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt avslår motion 2025/26:4010 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Amanda Palmstierna (MP).
Riksdagen bör därför avslå regeringens lagförslag i de delar som avser att möjligheterna att göra undantag från besittningsskyddet i efterföljande led vid blockhyra utökas, att reglerna om anpassad hyra införs och att den s.k. bulvanregeln inte ska gälla vid blockhyra. Vidare bör den del av lagförslaget som avser uthyrning till en juridisk person för vidareuthyrning till en juridisk person avslås (12 kap. 1 e § andra stycket 1 b jordabalken).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår 12 kap. 1 e § andra stycket 1 b regeringens förslag till lag om ändring i jordabalken och antar paragrafen i övrigt med den ändringen att ordet "eller" ska införas efter "personer," i andra stycket 1 a.
b) avslår regeringens förslag till lag om ändring i jordabalken i de delar det avser 7 kap. 31 § och 12 kap. 45 a, 55, 55 b och 55 f §§.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3995 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:4011 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4065 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3 samt bifaller delvis proposition 2025/26:187 punkt 2 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Regeringen bör återkomma med lagförslag som tillgodoser det jag anfört ovan. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4065 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkandena 4–6 och avslår motion 2025/26:3995 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Amanda Palmstierna (MP).
Vi kan konstatera att regeringens politik på området inte är tillräcklig. Det behövs kvantitativa målformuleringar för att främja energieffektiviseringen i samhället. Därför anser vi att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag på ett nytt mål för effektiv energianvändning. Det målet ska ha en kvantitativ målformulering som möjliggör mätbarhet och uppföljning samt att Sverige ska kunna leva upp till sina åtaganden på klimatområdet.
Det ankommer på regeringen att vidta de åtgärder som behövs med anledning av vårt förslag. Det vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2025/26:3946 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 2, 2025/26:3950 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3955 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 1 och 2025/26:3965 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Amanda Palmstierna (MP).
Jag anser att energideklarationerna behöver utvecklas så att de leder till en kostnadseffektiv och skräddarsydd energieffektivisering för respektive byggnad. Det behövs t.ex. åtgärdsförslag utifrån byggnadens specifika förutsättningar. Det vore inte rimligt att göra energirenoveringsplaner obligatoriskt för samtliga byggnader, men för de som behöver omfattande energieffektiviseringsåtgärder för att minska driftskostnaderna vore det fullt rimligt med ett krav. En energirenoveringsplan kommer dock troligen att kosta mer än en energideklaration. För att kostnaden inte ska bli ett hinder bör såväl energideklarationer som energirenoveringsplaner subventioneras för sårbara hushåll.
Vidare behöver tillsynen utvecklas och förstärkas. Det behöver utredas dels hur efterlevnaden av EPBD kan säkerställas, dels hur byggnadsägare som inte uppfyller kraven kan identifieras och informeras.
Mot denna bakgrund anser jag att Energimyndigheten och Boverket bör få i uppdrag att utveckla såväl energideklarationer som tillsyn för att säkerställa att ändamålsenliga åtgärder för energieffektivisering genomförs.
Det är regeringens uppgift att vidta nödvändiga åtgärder. Det jag nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3965 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 3 och avslår motionerna 2025/26:3950 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:3955 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Amanda Palmstierna (MP).
Jag anser att regeringen missar ett tillfälle att ta ett större grepp om den roll som utformningen av fastigheter kan ha för den hållbara mobiliteten i samhället. I begreppet hållbar mobilitet bör även rymmas frågan om reserverade platser för bilpooler. Det kan även röra frågor om leveransskåp.
Mot denna bakgrund anser jag att definitionen av hållbar mobilitet ska kunna inrymma fler åtgärder för hållbar mobilitet. Det ankommer på regeringen att vidta de åtgärder som behövs. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3965 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Amanda Palmstierna (MP).
Jag anser vidare att även parkeringsplatser som är gemensamhetsanläggningar ska omfattas av de nya bestämmelserna, så att alla bostadsrättsföreningar omfattas. Förslaget i SOU 2024:9 att en samfällighetsförening själv, utan krav på en ny förrättning, ska kunna besluta att installera laddinfrastruktur bör genomföras.
Det är en uppgift för regeringen att ta fram lagförslag som tillgodoser det jag anfört.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3954 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3 samt avslår motion 2025/26:3957 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 2 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Amanda Palmstierna (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3819 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Malcolm Momodou Jallow (V) och Amanda Palmstierna (MP).