Laddar…
Partier
Centerpartiet (C)
Så har Centerpartiet agerat i riksdagen om 26 av regeringens propositioner där ett utskott har lämnat förslag till beslut inom boende, familj och konsument. Underlaget är riksdagens egna röstlistor och reservationer.
- Röstade för utskottets förslag
- 54 %
- 19 av 35 omröstningar
- På den vinnande sidan
- 54 %
- 19 av 35 omröstningar där partiet röstade ja eller nej
- Fick igenom sin linje mot utskottet
- 0 av 16
- omröstningar där partiet röstade nej och utskottets förslag föll
- Reservationer
- 19
- av 65 beslutspunkter hade partiet ett eget förslag
- Ville stoppa hela propositionen
- 0
- gånger
Partiets egna förslag
Motioner som Centerpartiet har lagt i partiets namn inom boende, familj och konsument: 12 motioner med 83 yrkanden. Riksdagen har beslutat om 83 av yrkandena och sagt ja till 0. Partier som ingår i regeringen lägger sällan egna motioner, eftersom de i stället påverkar regeringens förslag inifrån. Därför säger antalet motioner inte hur aktivt ett parti är.
med anledning av prop. 2025/26:257 Krav på kommunala lantmäterimyndigheters ärendehanteringssystemMotion 2025/26:4165 · 13 maj 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:257 Krav på kommunala lantmäterimyndigheters ärendehanteringssystem.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda frågan om kommunala lantmäteriers användning av ärendehanteringssystem och andra tekniska handläggningsstöd för att återkomma till riksdagen med ett nytt förslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:223 En ny konsumentkreditlagMotion 2025/26:4088 · 15 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bankernas möjligheter att ta ut ränteskillnadsersättning vid byte av bank och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ytterligare justeringar i kreditupplysningslagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av uppföljning av den nya lagen och genomförandet av direktivet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:202 Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning
Där partiet ville något annat
Beslutspunkter där C röstade nej till utskottets förslag eller lämnade en reservation. Det kan betyda att partiet ville stoppa, ändra eller gå längre än förslaget. Öppna propositionen för att se omröstningen.
Följde utskottet på alla punkter
Visa 13 ärenden där C varken röstade nej eller reserverade sig
Så läser du siffrorna
I kammaren röstar riksdagen alltid om utskottets förslag. Ja betyder att man stöder utskottets förslag och nej att man stöder ett motförslag. Utskottets förslag är oftast att anta regeringens proposition, men inte alltid.
En reservation är ett annat förslag till beslut som ett eller flera partier lämnar i utskottet. Många punkter avgörs utan omröstning; då syns partiets hållning bara genom reservationen.
Partiets röst är det som flest av dess ledamöter röstade. Ibland behandlar utskottet flera propositioner i samma betänkande; då visas de tillsammans och varje beslutspunkt räknas en gång.
Motion 2025/26:4040 · 1 april 2026 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som säkerställer att vattenkraft som fanns på plats vid Natura 2000-områdens införande inte ska påverkas retroaktivt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur kostnaderna för omprövningar av vattenkraften ska sänkas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur reglerna för omprövningar av vattenkraften ska förenklas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur antalet ofrivilliga utrivningar ska minimeras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur miljöåtgärderna inom omprövningen av vattenkraften ska inventeras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:148 Ökade möjligheter till hemmaladdning av elfordonMotion 2025/26:3957 · 18 mars 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förtydliganden som innebär att fastighetsägaren i praktiskt hänseende kan göra investeringen medan den boende står för drift och avskrivningar i skälig utsträckning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som förtydligar tidsfrister för bostadsrättsföreningar att hantera begäranden om installationer och skäl att neka desamma och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som förtydligar möjligheterna till hemmaladdning av fler fordonstyper och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:131 Sysselsättning och boende på landsbygdenMotion 2025/26:3937 · 11 mars 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statens inlösenskyldighet vid nekat förvärvstillstånd i glesbygd bör tas bort i enlighet med 2023 års jordförvärvsutrednings förslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:45 Ett förbättrat resegarantisystemMotion 2025/26:3854 · 26 november 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:45 Ett förbättrat resegarantisystem.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma med ett nytt förslag med en statlig garanti och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:46 Elektronisk inlämning av bouppteckningarMotion 2025/26:3848 · 25 november 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en uppföljning av hur tidsgränsen för vårdnadsutredningar påverkat kvaliteten i praktiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som möjliggör digital bekräftelse av föräldraskap före ett barns födelse och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Bostäder och samhällsbyggnadMotion 2025/26:3184 · 6 oktober 2025 · 39 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en kommission bör tillsättas för att åtgärda de strukturproblem som genomsyrar bostads- och fastighetsmarknaderna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en skatteöversyn som förbättrar bostadsmarknadens funktionssätt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för införande av låg moms på hyran och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksintressen inte bör gälla mark som redan skyddas genom annan lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga ansvarsfördelningen mellan statliga myndigheter, länsstyrelser och kommuner i arbetet med att se till så att riksintresseanspråken hålls aktuella och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa och ersätta dagens strandskydd med en möjlighet för kommuner att peka ut var begränsningar för byggandet bör gälla och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska bli enklare att vidta klimatanpassningsåtgärder längs stränderna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ytterligare reformer av strandskyddet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om indexering av tomträttsavgälder och arrenden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen mot bakgrund av de stoppade planerna på nya stambanor bör föra dialog med berörda kommuner om hur man kan kompensera för ökade kostnader och sänkta fastighetsvärden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevilja bygglov utifrån en fördjupad översiktsplan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att plan- och bygglagen bör kompletteras med verktyg som stimulerar grönt och hållbart byggande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av regler och avgifter för vatten och avlopp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning som bör se över hur man i samband med eventuell exploatering av åkermark definierar bl.a. väsentligt samhällsintresse och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att man vid småskalig exploatering på landsbygden bör kunna ta hänsyn till den lokala utvecklingen och tillskapandet av bra bostäder med hög livskvalitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja innovativt byggande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att peka ut innovationsytor där avsteg från gällande byggregler är tillåtna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka forskningen om klimatsmart och energieffektivt byggande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nordiska standarder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hur goda exempel på samhällsbyggnadsområdet kan spridas så att det är möjligt att utarbeta strategier för hur bättre planering kan minska segregationen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler bygglovsbefriade åtgärder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga regelförtydliganden i förhållande till genomförande av bygglovsbefriade åtgärder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetet med digitalisering kopplat till planprocesser bör utvärderas i syfte att se om lag- eller regeländringar krävs för att man på bästa sätt ska kunna ta till vara på den nya teknikens möjligheter, bl.a. med avseende på AI, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med en proposition med förslag om en reformerad hyressättning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för att avgöra om det finns behov av att sänka gränsen för när en auktoriserad revisor krävs i en bostadsrättsförening och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om partiella hyreskontrakt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en analys av hur man i framtida byggregler bäst tar hänsyn också till behoven hos den åldrande befolkningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning som utvärderar hur utlåningen för bostadsköp till pensionärer kan utvecklas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en modern social bostadspolitik och att ett utrednings- och reformarbete kan komma igång snarast och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fortsatt översyn av kreditrestriktionerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det möjligt för fler att långsiktigt spara till eget boende och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjliggörande av bosparande enligt tysk modell och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över bankernas möjligheter att ta ut ränteskillnadsersättning vid byte av bank och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda insatser för att se hur man kan minska kostnaden för pantbrev och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åtgärda nedskrivningsreglerna så att det blir möjligt att planera för bostadsbyggande också på svagare marknader och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kreditgarantierna tydligare bör riktas för att stödja byggande i landsbygdskommuner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett återinförande av kreditgarantier för småhus och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna bör ges möjlighet att peka ut områden där bygglov inte längre ska krävas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åstadkomma en hållbar politik för att färre hus ska stå öde och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
KonsumentpolitikMotion 2025/26:3181 · 6 oktober 2025 · 21 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att konsumentvägledningens organisering bör anpassas till teknikutvecklingen och de nya handelsmönstren och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ökad samordning mellan kommuner, myndigheter och andra aktörer i fråga om konsumentvägledningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av konsumentlagstiftningen som gör den mer sammanhållen och där man tar ställning till vilka krav som rimligen ska ställas på hur information tillgängliggörs och görs begriplig för olika grupper av konsumenter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på utökad kontroll av identitetshandlingar vid begäran om personlig konkurs och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge tingsrätterna i uppdrag att vid ansökan om personlig konkurs kontrollera om det finns någon polisanmälan om kapad identitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avtal som ingås med ett företag också ska kunna sägas upp via den kontaktväg med vilken det ingicks och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ som leder till ett fullgott skydd för konsumenters integritet, och att hänsyn bör tas till exempelvis AI-teknikens utveckling, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa en central spärrtjänst som möjliggör för privatpersoner att spärra sig från att ta nya krediter och lån och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om inrättande av ett skuldregister och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om oberoende jämförelsetjänster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka rätten att begära rättelse i register för kreditupplysningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av kreditupplysningslagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en modernisering av lagstiftningen rörande ocker och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om reglering av inkassobolagens avgifter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra betalningsplanen från fem år till tre år vid skuldsanering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stödåtgärder till barn till överskuldsatta föräldrar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra betalningsordningen för skulder hos Kronofogden så att kapitalbeloppet betalas först och därefter förfallen ränta och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett starkt konsumenträttsligt skydd för, och begränsad marknadsföring till, barn och unga där anpassningar av regelverken görs så att de är relevanta i dagens digitaliserade medielandskap, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undanta köp av levande djur från konsumentköplagens regler i enlighet med riksdagens tillkännagivande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur djursjukvården skulle kunna omfattas av konsumenttjänstlagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa ekonomiskt skydd för resenärer vars resor ställs in på grund av orsaker utanför arrangörens kontroll och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2024/25:192 En förbättrad modell för presumtionshyraMotion 2025/26:274 · 24 september 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skiljemannens avgörande om inledande presumtionshyror bör avgöra en tvist inom sex veckor från det att hyresnämnden utsåg skiljemannen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förtydliganden om vad som betraktas som väsentligt intresse och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Läs hela reservationen
Jag anser att det behöver underlättas för kommuner att starta egna lantmäterimyndigheter. En ökad centralisering av verksamheten hämmar lokal utvecklingskraft och därför bör mer ansvar och makt över samhällsbyggandet utgå från lokala förhållanden. Regeringens förslag går i motsatt riktning.
Jag delar visserligen regeringens uppfattning att de tekniska systemen behöver kunna kommunicera med varandra och att verksamheten ska vara så användarvänlig som möjligt. Men regeringens förslag kan betraktas som ett smygförstatligande av all lantmäteriverksamhet.
Vissa remissinstanser anför att förslaget försvårar processen att inrätta kommunala lantmäterimyndigheter. Min uppfattning är att det behövs fler snarare än färre sådana myndigheter.
Förslaget leder dessutom till monopol för tekniska system. Detta kan väntas leda till ökade kostnader, svag teknisk utveckling och bristande möjlighet till anpassning efter lokala förhållanden. Kunskapen om konkurrensens betydelse för utveckling stöder det resonemanget. Flera remissinstanser delar dessa kritiska synpunkter.
Mot den bakgrunden anser jag att riksdagen bör avslå propositionen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4165 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:257.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C).
Lagstiftningens framtida utformning – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag och i stället ber regeringen att utreda frågan och återkomma med ett nytt lagförslag.
- De menar att flera remissinstanser ifrågasätter att det ska vara obligatoriskt att använda Lantmäteriets system, eftersom det kan hämma utveckling, innovation och alternativa lösningar.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser delar mina kritiska synpunkter på förslaget och ifrågasätter bl.a. att det ska vara obligatoriskt att använda Lantmäteriets ärendehanteringssystem och handläggningsstöd och framhåller att detta riskerar att hämma utveckling, innovation och alternativa lösningar.”
- De menar att ärendet inte har beretts tillräckligt och att ekonomiska, juridiska och praktiska aspekter behöver granskas mer.
Visa vad de skrev
”Vissa remissinstanser anser också att ärendet inte har beretts tillräckligt och efterfrågar ytterligare granskning av ekonomiska, juridiska och praktiska aspekter.”
- De menar att det är regeringens uppgift att utreda frågan och återkomma till riksdagen med ett nytt lagförslag.
Visa vad de skrev
”Det är regeringens uppgift att göra en sådan utredning och att återkomma till riksdagen med ett nytt lagförslag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Som framgår av reservation 1 föreslår jag att riksdagen ska avslå regeringens förslag. Flera remissinstanser delar mina kritiska synpunkter på förslaget och ifrågasätter bl.a. att det ska vara obligatoriskt att använda Lantmäteriets ärendehanteringssystem och handläggningsstöd och framhåller att detta riskerar att hämma utveckling, innovation och alternativa lösningar.
Vissa remissinstanser anser också att ärendet inte har beretts tillräckligt och efterfrågar ytterligare granskning av ekonomiska, juridiska och praktiska aspekter. Jag anser därför att frågan om kommunala lantmäteriers användning av ärendehanteringssystem och andra tekniska handläggningsstöd bör utredas. Det är regeringens uppgift att göra en sådan utredning och att återkomma till riksdagen med ett nytt lagförslag.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4165 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C).
Ersättningsregler med brottsoffret i fokusProp. 2025/26:222 · beslutad 3 juni 2026
En särskild brottsofferlag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska utreda en särskild brottsofferlag.
- De menar att regelverket om ersättning till brottsoffer finns i olika lagar och kan uppfattas som svåröverskådligt.
Visa vad de skrev
”Regelverket om ersättning till brotts-offer vid brott och olika aktörers ansvar när det gäller brottsoffers rättigheter finns dock i dag i olika lagar, vilket kan uppfattats som svåröverskådligt.”
- De menar att en särskild brottsofferlag skulle öka förutsebarheten och underlätta för brottsoffer att tillvarata sina rättigheter.
Visa vad de skrev
”En särskild brottsofferlag skulle öka förutsebarheten och underlätta för brottsoffer att tillvarata sina rättigheter.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Den socialdemokratiskt ledda regeringen genomförde under den föregående mandatperioden ett flertal reformer när det gäller brottsoffers rätt till ersättning vid brott, bl.a. höjdes nivåerna på kränkningsersättningen till brottsoffer. En ny särskild anhörigersättning infördes även för efterlevande anhöriga till personer som dödats genom brott. Mot den bakgrunden välkomnar vi regeringens lagförslag i propositionen. Regelverket om ersättning till brotts-offer vid brott och olika aktörers ansvar när det gäller brottsoffers rättigheter finns dock i dag i olika lagar, vilket kan uppfattats som svåröverskådligt. För att ytterligare underlätta för brottsoffer att orientera sig bland de regler som gäller bör det enligt vår mening införas en samlad lagstiftning för brottsoffer. En särskild brottsofferlag skulle öka förutsebarheten och underlätta för brottsoffer att tillvarata sina rättigheter. Regeringen bör därför låta utreda en särskild brottsofferlag enligt vad vi redovisar ovan. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4078 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
En ny konsumentkreditlagProp. 2025/26:223 · beslutad 27 maj 2026
Ränteskillnadsersättning – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ser över bankernas möjligheter att ta ut ränteskillnadsersättning, alltså en avgift som banken kan ta ut när ett lån betalas av i förtid, när kunden byter bank.
- De menar att konsumenterna behöver en sund konkurrens på bankmarknaden och att det ska gå att byta bank utan överdrivet krångel.
Visa vad de skrev
”För konsumenterna är det viktigt att det finns en sund konkurrens på bankmarknaden och att det är möjligt att byta bank utan överdrivet krångel.”
- De menar att den tekniska utvecklingen har gjort det lättare att byta bank i praktiken, men att lagstiftningen inte har följt med.
Visa vad de skrev
”Den tekniska utvecklingen har medfört att det i praktiskt hänseende är enklare än tidigare att byta bank. Däremot har inte lagstiftningen fullt ut anpassats till detta.”
- De menar att lagen tydligare bör främja en starkare konkurrens på kreditmarknaden som gynnar konsumenterna.
Visa vad de skrev
”Lagen bör på ett tydligare sätt lägga grunden för en starkare konkurrens på kreditmarknaden som kommer konsumenterna till nytta.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I propositionen föreslår regeringen att nu gällande regler om ränteskillnadsersättning förs över oförändrade till den nya konsumentkreditlagen. För konsumenterna är det viktigt att det finns en sund konkurrens på bankmarknaden och att det är möjligt att byta bank utan överdrivet krångel. Den tekniska utvecklingen har medfört att det i praktiskt hänseende är enklare än tidigare att byta bank. Däremot har inte lagstiftningen fullt ut anpassats till detta. Lagen bör på ett tydligare sätt lägga grunden för en starkare konkurrens på kreditmarknaden som kommer konsumenterna till nytta. Jag anser därför att det finns skäl att se över bankernas möjligheter att ta ut ränteskillnadsersättning vid byte av bank.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4088 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C).
Ytterligare ändringar i kreditupplysningslagen – reservation, ingen omröstning
Vad ville C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till ytterligare ändringar i kreditupplysningslagen om konsumentens rätt att begära rättelse.
- De menar att det är olyckligt att regeringen inte har föreslagit ändringar i kreditupplysningslagen om konsumentens rätt att begära rättelse.
Visa vad de skrev
”Vi anser att det är olyckligt att regeringen i propositionen inte har föreslagit några ändringar i kreditupplysningslagen när det gäller konsumentens rätt att begära rättelse.”
- De menar att betalningsanmärkningar kan få långtgående konsekvenser även om skälen till att de uppstått varierar kraftigt.
Visa vad de skrev
”Betalningsanmärkningar kan få långtgående konsekvenser även om skälen till att de uppstått varierar kraftigt.”
- De menar att inaktuella uppgifter eller anmärkningar som har undanröjts inte bör finnas kvar om det är orimligt för konsumenten.
Visa vad de skrev
”Inaktuella uppgifter eller anmärkningar som undanröjts bör därför inte kvarstå på ett sätt som är orimligt i förhållande till konsumentens situation.”
- De menar att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till sådana ändringar.
Visa vad de skrev
”Enligt vår mening bör regeringen därför återkomma till riksdagen med förslag till ytterligare ändringar i kreditupplysningslagen när det gäller de aktuella frågorna.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det är olyckligt att regeringen i propositionen inte har föreslagit några ändringar i kreditupplysningslagen när det gäller konsumentens rätt att begära rättelse. Betalningsanmärkningar kan få långtgående konsekvenser även om skälen till att de uppstått varierar kraftigt. Inaktuella uppgifter eller anmärkningar som undanröjts bör därför inte kvarstå på ett sätt som är orimligt i förhållande till konsumentens situation. Enligt vår mening bör regeringen därför återkomma till riksdagen med förslag till ytterligare ändringar i kreditupplysningslagen när det gäller de aktuella frågorna.
Uppföljning av den nya lagstiftningen – reservation, ingen omröstning
Vad ville C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen följer upp den nya konsumentkreditlagen, inklusive genomförandet av direktivet, och därefter tar fram förslag på nödvändiga lagändringar.
- De menar att det är svårt att bedöma om den nya konsumentkreditlagen fullt ut passar de förhållanden som gäller på kreditmarknaden i dag och i framtiden.
Visa vad de skrev
”Det är dock svårt att överblicka i vilken utsträckning den nya konsumentkreditlagen fullt ut är anpassad till de förutsättningar som råder på kreditmarknaden i dag och kan föreligga de kommande åren.”
- De menar att lagstiftningen behöver följas upp och att regeringen därefter bör lägga fram förslag på de lagändringar som behövs.
Visa vad de skrev
”Vi anser därför att det finns ett stort behov av en uppföljning av lagstiftningen. Därefter bör regeringen ta fram förslag till de lagändringar som behövs.”
- De menar att uppföljningen också bör omfatta genomförandet av direktivet och hur det påverkar både den svenska och den europeiska kreditmarknaden.
Visa vad de skrev
”Uppföljningen bör också omfatta genomförandet av direktivet. Det är viktigt att granska hur direktivet påverkar såväl den svenska kreditmarknaden som kreditmarknaden inom EU för att på så sätt möjliggöra att den svenska lagstiftningen utformas på ett ändamålsenligt sätt.”
- De menar att det är regeringens uppgift att se till att en sådan uppföljning görs.
Visa vad de skrev
”Det är regeringens uppgift att se till att en sådan uppföljning kommer till stånd.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är viktigt att ha en sammanhållen och tydlig lagstiftning när det gäller krediter. Vi tycker att det är positivt att ambitionen är att den nya lagstiftningen ska vara mer sammanhållen och i takt med tiden än den tidigare. De senaste decennierna har teknikutvecklingen varit snabb och de senaste åren har den accelererat. Regeringens proposition tar delvis hänsyn till detta, vilket vi välkomnar. Det är dock svårt att överblicka i vilken utsträckning den nya konsumentkreditlagen fullt ut är anpassad till de förutsättningar som råder på kreditmarknaden i dag och kan föreligga de kommande åren. Vi anser därför att det finns ett stort behov av en uppföljning av lagstiftningen. Därefter bör regeringen ta fram förslag till de lagändringar som behövs. Uppföljningen bör också omfatta genomförandet av direktivet. Det är viktigt att granska hur direktivet påverkar såväl den svenska kreditmarknaden som kreditmarknaden inom EU för att på så sätt möjliggöra att den svenska lagstiftningen utformas på ett ändamålsenligt sätt. Det är regeringens uppgift att se till att en sådan uppföljning kommer till stånd.
Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövningProp. 2025/26:202 · beslutad 26 maj 2026
Vattenkraftens förutsättningar – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till reservationens förslag och tillkännager för regeringen att den ska ta fram nya förslag för en rättssäker och kostnadseffektiv prövning av vattenkraftens miljövillkor med minimala ofrivilliga utrivningar och maximal miljönytta.
- De menar att regeringen har misslyckats med miljöprövningarna och att det inte har blivit enklare för verksamhetsutövarna, som i stället får lägga resurser på juridiska tvister.
Visa vad de skrev
”Regeringen har misslyckats när det gäller vattenkraftens miljöprövningar. Det har inte blivit enklare för verksamhetsutövarna som måste avsätta resurser till juridiska tvister i stället för miljöåtgärder.”
- De menar att den nuvarande processen har präglats av stor rättsosäkerhet, orimliga kostnader och ett hot mot både storskalig och småskalig elproduktion, utan att miljöåtgärderna blivit tillfredsställande.
Visa vad de skrev
”Den nuvarande processen för miljöprövningar har dock präglats av stor rättsosäkerhet, orimliga kostnader och ett hot mot såväl storskalig som småskalig elproduktion utan att miljöåtgärderna blivit tillfredsställande.”
- De menar att förslaget i propositionen är ett litet men otillräckligt steg och inte löser problemet.
Visa vad de skrev
”Förslaget i propositionen är ett litet men otillräckligt steg för att hantera de allvarliga brister som uppstått i samband med omprövningarna av vattenkraftens miljövillkor, men förslaget löser inte problemet.”
- De menar att det grundläggande problemet är att åtgärderna inte kommer till stånd på rätt platser, till en rimlig kostnad och med god rättssäkerhet.
Visa vad de skrev
”Det grundläggande problemet är att de åtgärder som behöver vidtas inte kommer till stånd på rätt platser, till en rimlig kostnad och med god rättssäkerhet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen har misslyckats när det gäller vattenkraftens miljöprövningar. Det har inte blivit enklare för verksamhetsutövarna som måste avsätta resurser till juridiska tvister i stället för miljöåtgärder. Det finns ingen helhetsbild av vilka miljöåtgärder som är viktigast att prioritera ur ett nationellt perspektiv.
Vattenkraften är grunden i det svenska energisystemet, och dess reglerförmåga är avgörande för att vi ska kunna ha ett konkurrenskraftigt elpris både i dag och i framtiden. Det handlar om att kunna integrera mer av den billigaste energiproduktionen som sol och vind och därmed klara klimatomställningen utan att elpriserna skenar. Den nuvarande processen för miljöprövningar har dock präglats av stor rättsosäkerhet, orimliga kostnader och ett hot mot såväl storskalig som småskalig elproduktion utan att miljöåtgärderna blivit tillfredsställande.
Förslaget i propositionen är ett litet men otillräckligt steg för att hantera de allvarliga brister som uppstått i samband med omprövningarna av vattenkraftens miljövillkor, men förslaget löser inte problemet. Det grundläggande problemet är att de åtgärder som behöver vidtas inte kommer till stånd på rätt platser, till en rimlig kostnad och med god rättssäkerhet. Det saknas en inventering av var vi får mest miljönytta för pengarna och den spillda energin.
Den ”Svartårunda” som myndigheter tillsammans med intresseorganisationer och verksamhetsägare genomförde visade tydligt på att naturliga vandringshinder, samhällsbehov där vägar anlagts på dammar och prioritering av hotade arter inte tas hänsyn till på ett adekvat sätt. Samtidigt ser vi krav på fria vandringsvägar för arter som gädda och abborre trots att dessa inte är hotade.
Den nuvarande prövningen har blivit en mardröm där miljöåtgärder inte kommer på plats där de behövs som mest och där miljöåtgärder och utrivningar krävs på platser där de har liten effekt på de arter som verkligen behöver nya livsmiljöer. Naturliga vandringshinder måste inventeras, och andra samhällsnyttor som infrastruktur, rekreation, turism och beredskap behöver vägas in när avvägningarna görs. Mer resurser och fokus på tidiga samråd behövs. Dessutom behövs en nationellt sammanhållen prövning från myndighetshåll för att optimera miljönyttan i förhållande till de avsatta energiresurser som får nyttjas.
Stora summor läggs nu på processer i domstolar i stället för på miljöåtgärder, vilket är ett slöseri. Vi riskerar onödigt många utrivningar och minskad energiproduktion som följd. Här behöver regeringen ge tydligare styrning till sina myndigheter och förtydliga regelverken så att processerna effektiviseras och kostnaderna minskas. Det är också välkommet för att frigöra tid för mark- och miljödomstolarna som redan är en flaskhals i tillståndsprocesserna.
Det finns också en rättslig osäkerhet som uppstår när befintliga anläggningar, varav många har funnits i över ett sekel och utgör viktiga kulturmiljöer, ska prövas mot ett regelverk som inte var avsett för dem. Processen blir en omständlig, kostsam och oförutsägbar prövning av hela verksamhetens existensberättigande.
Lag om avgift för områdessamverkanProp. 2025/26:157 · beslutad 26 maj 2026
Lag om avgift för områdessamverkan – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om en lag om avgift för områdessamverkan.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser inte att det finns skäl att införa en lag om avgift för områdessamverkan, och riksdagen bör därför avslå propositionen. Vi utvecklar våra skäl för detta i våra särskilda yttranden 1 respektive 2.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3966 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V), 2025/26:3974 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:3981 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:157.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Kommunala hyresgarantier för en socialt hållbar bostadsförsörjningProp. 2025/26:212 · beslutad 6 maj 2026
Lagstiftningens framtida utformning – reservation, röstade nej
Vad ville C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen inte motsätter sig den obligatoriska kommunala hyresgarantin men säger ja till att regeringen återkommer med ett lagförslag om vilka krav hyresvärdar får ställa på nya hyresgäster, enligt utredningen Sänk tröskeln till en god bostad.
- De menar att det finns ett behov av att reglera vilka krav hyresvärdar får ställa på nya hyresgäster.
Visa vad de skrev
”Mot den bakgrunden finns det ett behov av att reglera vilka krav som hyresvärdar får ställa på nya hyresgäster.”
- De menar att hyresvärdars krav ibland är alltför höga och kan försvåra tillgången till en bostad.
Visa vad de skrev
”Ofta är kraven rimliga och välmotiverade, men i vissa fall är de alltför höga och kan försvåra tillgången till en bostad.”
- De menar att regeringen har dröjt alltför länge med lagförslaget.
Visa vad de skrev
”Vi motsätter oss inte förslaget som sådant men menar att regeringen har dröjt alltför länge.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Betänkandet Sänk tröskeln till en god bostad (SOU 2022:14) överlämnades till regeringen 2022. Det dröjde dock fyra år innan regeringen återkom med ett lagförslag om en obligatorisk kommunal hyresgaranti. Vi motsätter oss inte förslaget som sådant men menar att regeringen har dröjt alltför länge.
Kommunala hyresgarantier innebär att kommunen går i borgen för en hyresgäst som har tillräckligt god ekonomi för att betala sin hyra men som trots detta har svårt att få en hyresrätt med besittningsskydd. Frågan om hyresgarantier har ett tydligt samband med de krav som hyresvärdar ställer på hyresgäster eftersom båda rör bedömningen av hyresgästens betalningsförmåga. Hyresvärdar har rätt att ställa olika typer av krav på blivande hyresgäster för att ingå hyresavtal. Ofta är kraven rimliga och välmotiverade, men i vissa fall är de alltför höga och kan försvåra tillgången till en bostad. Mot den bakgrunden finns det ett behov av att reglera vilka krav som hyresvärdar får ställa på nya hyresgäster.
Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett lagförslag om vilka krav en hyresvärd får ställa på en ny hyresgäst i enlighet förslaget i SOU 2022:14. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4067 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C) och Amanda Palmstierna (MP).
Ökade möjligheter till hemmaladdning av elfordonProp. 2025/26:148 · beslutad 29 april 2026
Kostnaderna för installationen – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att den boende ska få betala kostnaderna för drift och installation av laddningspunkten fördelat över tid, och att regeringen återkommer med ett sådant förslag.
- De menar att hela den ekonomiska risken för installationen läggs på den boende, trots att det är oklart om det är den boende eller fastighetsägaren som äger laddningspunkten.
Visa vad de skrev
”Enligt regeringens förslag läggs dock hela den ekonomiska risken för installationen på den boende, trots att det finns oklarheter i fråga om det är den boende eller fastighetsägaren som äger laddningspunkten.”
- De menar att denna osäkerhet riskerar att avhålla många från att använda den nya rätten, särskilt personer med små ekonomiska marginaler.
Visa vad de skrev
”Denna osäkerhet riskerar att avhålla många, särskilt de med små ekonomiska marginaler, från att utnyttja den nya rätten.”
- De menar att fastighetsägaren ofta har bättre förutsättningar än den boende att göra investeringen och att förhandla fram ett bra pris.
Visa vad de skrev
”Fastighetsägaren har sannolikt i många fall bättre förutsättningar än den boende att initialt genomföra investeringen och att förhandla fram ett bra pris för installationen.”
- De menar att en kostnad som fördelas över tid i stället för att betalas på en gång med stor sannolikhet skulle göra det lättare för fler att köpa en elbil.
Visa vad de skrev
”Detta skulle med stor sannolikhet sänka trösklarna för fler att köpa en elbil.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är i grunden positivt att boende i hyres- och bostadsrätter får rätt att begära installation av en laddningspunkt. Enligt regeringens förslag läggs dock hela den ekonomiska risken för installationen på den boende, trots att det finns oklarheter i fråga om det är den boende eller fastighetsägaren som äger laddningspunkten. Osäkerheten gäller inte minst om den boende dessutom saknar besittningsskydd till nyttjanderätten. Denna osäkerhet riskerar att avhålla många, särskilt de med små ekonomiska marginaler, från att utnyttja den nya rätten.
Fastighetsägaren har sannolikt i många fall bättre förutsättningar än den boende att initialt genomföra investeringen och att förhandla fram ett bra pris för installationen. Även om det är rimligt att den boende som begär laddningspunkten ska stå för drift och avbetalningar bör det vara fastighetsägaren som genomför investeringen i praktiskt hänseende. Enligt förslaget i den promemoria som ligger till grund för propositionen skulle kostnaden fördelas över tid i stället för att betalas som en engångssumma. Detta skulle med stor sannolikhet sänka trösklarna för fler att köpa en elbil. Regeringen hänvisar till att det inte finns några lagliga hinder mot att hantera kostnaderna genom t.ex. hyreshöjningar, men det finns skäl att anta att det i praktiken kommer att uppstå svårigheter med ett sådant upplägg.
Jag anser därför att den boende bör ha rätt att betala kostnaderna för drift och installation i skälig utsträckning fördelat över tid. Regeringen bör se över detta och återkomma med ett förslag som ligger mer i linje med promemorians förslag och det jag anfört.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3957 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:3954 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C).
Lagstiftningens framtida utformning i övrigt – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tar fram ett lagförslag med tidsfrister för bostadsrättsföreningars hantering av laddningsbegäranden och med ett bredare, teknikneutralt regelverk för laddning av fler slags elfordon.
- De menar att det saknas tidsfrister för hur en bostadsrättsförening ska hantera en boendes begäran om att få installera laddning, och att en tidsram på tre månader vore rimlig.
Visa vad de skrev
”Det saknas tidsfrister för bostadsrättsföreningars hantering av en boendes begäran om installation.”
- De menar att en process utan tidsfrister riskerar att dra ut på tiden eller ignoreras av en passiv styrelse, utan att den boende kan driva frågan vidare.
Visa vad de skrev
”Processen riskerar annars att dra ut på tiden eller helt ignoreras av en passiv styrelse utan att den boende har några verktyg för att driva processen framåt.”
- De menar att om den boende nekas installation med hänvisning till att laddinfrastruktur redan är planerad, ska det ställas krav på att den installationen blir av inom tolv månader.
Visa vad de skrev
”Om den boende nekas installation med motiveringen att det redan finns planer på att installera laddinfrastruktur bör det införas krav på att den installationen realiseras inom tolv månader.”
- De menar att regeringens förslag mest handlar om personbilar, fast elektrifieringen omfattar fler fordon, och att regelverket därför bör förtydligas så att det blir teknikneutralt och håller över tid.
Visa vad de skrev
”Lättare elfordon som elmopeder, A-traktorer och mikrobilar blir allt vanligare och är viktiga komplement för kortare resor.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det saknas tidsfrister för bostadsrättsföreningars hantering av en boendes begäran om installation. Det borde införas, även om direktivet inte ställer några sådana krav. Processen riskerar annars att dra ut på tiden eller helt ignoreras av en passiv styrelse utan att den boende har några verktyg för att driva processen framåt. Jag anser att en tidsram på tre månader vore rimlig. Under den tiden bör man hinna utreda förutsättningarna för en installation utan att processen förhalas oskäligt. Om den boende nekas installation med motiveringen att det redan finns planer på att installera laddinfrastruktur bör det införas krav på att den installationen realiseras inom tolv månader. Jag anser också att det behöver förtydligas vilka skäl som ska vara godtagbara för att neka en installation. Det är regeringens uppgift att ta fram ett lagförslag som tillgodoser det anförda.
Identitetskrav vid lagfart och åtgärder mot kringgåenden av bostadsrättslagenProp. 2025/26:106 · beslutad 22 april 2026
Lagstiftningens framtida utformning – reservation, röstade nej
Vad ville S och C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen, utöver de skärpta identitetskraven vid lagfart, säger ja till att införa krav på faktisk id-kontroll och styrkt identitet och att regeringen återkommer med förslag om det.
- De menar att regeringen bortser från remissinstanser som säger att verklig identifiering krävs för att motverka organiserad brottslighet och missbruk av samordningsnummer.
Visa vad de skrev
”Samtidigt bortser regeringen från remissinstansers synpunkter om att verklig identifiering krävs för att motverka organiserad brottslighet och missbruk av samordningsnummer.”
- De menar att regeringen borde ha gjort de nödvändiga övervägandena i stället för att avstå, för att få lagstiftning som motverkar organiserad brottslighet.
Visa vad de skrev
”Vi anser att regeringen i stället borde ha fokuserat på att göra just dessa nödvändiga överväganden i syfte att åstadkomma en lagstiftning som motverkar den organiserade brottsligheten.”
- De menar att regeringens passivitet försämrar möjligheten att hindra penningtvätt, falska identiteter och systematiskt missbruk av fastighetsförvärv.
Visa vad de skrev
”Regeringens passivitet försämrar möjligheten att hindra penningtvätt, användning av falska identiteteter och systematiskt missbruk av fastighetsförvärv.”
- De menar att krav på faktisk id-kontroll och styrkt identitet bör införas i lag.
Visa vad de skrev
”Vår uppfattning är att krav på faktisk id-kontroll och styrkt identitet bör införas i lag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi har tidigare i betänkandet ställt oss bakom regeringens lagförslag och välkomnar skärpta krav på att ange en identitetsbeteckning vid ansökan om lagfart. Vi anser dock att förslaget inte går tillräckligt långt.
Regeringen anför i propositionen att förslaget ska skärpa identitetskontrollen. Samtidigt bortser regeringen från remissinstansers synpunkter om att verklig identifiering krävs för att motverka organiserad brottslighet och missbruk av samordningsnummer.
Trots remissinstansers synpunkter avstår regeringen från att gå vidare med förslag om åtgärder för att sökanden ska identifiera sig och hänvisar till att sådana förslag kräver ytterligare överväganden. Vi anser att regeringen i stället borde ha fokuserat på att göra just dessa nödvändiga överväganden i syfte att åstadkomma en lagstiftning som motverkar den organiserade brottsligheten. Regeringens passivitet försämrar möjligheten att hindra penningtvätt, användning av falska identiteteter och systematiskt missbruk av fastighetsförvärv.
För att effektivt motverka organiserad brottslighet bör lagfartsärenden alltid innehålla en verifierad identitet, och inte enbart uppgifter om person- och samordningsnummer. Vår uppfattning är att krav på faktisk id-kontroll och styrkt identitet bör införas i lag. Regeringen bör därför återkomma med förslag som tillgodoser det.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3905 av Joakim Järrebring m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C) och Markus Kallifatides (S).
Ett ställföreträdarskap att lita påProp. 2025/26:92 · beslutad 22 april 2026
Ställföreträdarutredningens förslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till regeringens förslag och dessutom till att regeringen överväger fler lagändringar så att reglerna om ställföreträdare och överförmyndare blir moderna och rättssäkra.
- De menar att det är angeläget att ytterligare lagändringar övervägs, även om det är välkommet att utredningens förslag har tagits vidare.
Visa vad de skrev
”Det är välkommet att utredningens förslag tagits vidare, men vi anser att det är angeläget att ytterligare lagändringar övervägs.”
- De menar att det är avgörande att regeringen fortsätter att följa frågorna och vidtar lämpliga åtgärder för att reglerna ska vara moderna och rättssäkra.
Visa vad de skrev
”Det är därför avgörande att regeringen fortsätter att följa frågorna och vidtar adekvata åtgärder i syfte att säkerställa att reglerna om ställföreträdare och överförmyndare är moderna och rättssäkra.”
- De menar att det är mycket viktigt att systemet med ställföreträdare och överförmyndare fungerar och är rättssäkert.
Visa vad de skrev
”Vi delar naturligtvis utskottets uppfattning att det är av yttersta vikt att systemet med ställföreträdare och överförmyndare är fungerande och rättssäkert.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi har tidigare i betänkandet ställt oss bakom regeringens förslag, som bygger på Ställföreträdarutredningens betänkande Gode män och förvaltare – en översyn (SOU 2021:36). Det är välkommet att utredningens förslag tagits vidare, men vi anser att det är angeläget att ytterligare lagändringar övervägs. Vi delar naturligtvis utskottets uppfattning att det är av yttersta vikt att systemet med ställföreträdare och överförmyndare är fungerande och rättssäkert. Det är därför avgörande att regeringen fortsätter att följa frågorna och vidtar adekvata åtgärder i syfte att säkerställa att reglerna om ställföreträdare och överförmyndare är moderna och rättssäkra.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2025/26:320 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 17, 2025/26:498 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2, 2025/26:2149 av Sten Bergheden (M), 2025/26:2726 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 1, 2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 78 och 2025/26:3646 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 27.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C), Amanda Palmstierna (MP), Markus Kallifatides (S) och Andreas Lennkvist Manriquez (V).
Förordnade förmyndares informationsskyldighet – reservation, röstade nej
Vad ville S och C i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att förordnade förmyndare ska informera även yngre barn om uppdraget när det bedöms vara barnets bästa, och att det ska motiveras i årsberättelsen om ett yngre barn inte har informerats.
- De menar att åldersgränsen på 16 år riskerar att leda till att yngre barns rättigheter inte respekteras.
Visa vad de skrev
”Åldersgränsen på 16 år riskerar nämligen att medföra att de yngre barnens rättigheter inte kommer att respekteras, varför barnens rättigheter måste förtydligas.”
- De menar att det inte räcker med ett uttalande i förarbetena, med tanke på barnens utsatta ställning i förhållande till vuxna och ställföreträdaren.
Visa vad de skrev
”Med beaktande av de enskilda barnens utsatta ställning i förhållande till vuxenvärlden och ställföreträdaren, är det enligt vår mening inte tillräckligt med ett sådant förarbetsuttalande.”
- De menar att barns rättigheter måste tydliggöras.
Visa vad de skrev
”Vi anser dock att barns rättigheter måste tydliggöras.”
- De menar att barn enligt barnkonventionen har rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem.
Visa vad de skrev
”Enligt artikel 12 ska konventionsstaterna tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Barnkonventionen är sedan den 1 januari 2020 svensk lag. Vid ärenden som rör barn ska enligt artikel 3 i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Rättigheterna i konventionen ska ses som en helhet, och barnets bästa kan inte frikopplas från övriga rättigheter. Enligt artikel 12 ska konventionsstaterna tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
Sysselsättning och boende på landsbygdenProp. 2025/26:131 · beslutad 15 april 2026
Statens inlösenskyldighet vid nekat förvärvstillstånd i glesbygd – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med ett förslag som avskaffar statens skyldighet att lösa in fastigheter i glesbygd vid nekat förvärvstillstånd.
- De menar att nuvarande system är ineffektivt och motverkar syftet med glesbygdsbestämmelserna.
Visa vad de skrev
”Regeringen väljer därmed att behålla ett system som i praktiken har visat sig vara ineffektivt och som motverkar själva syftet med glesbygdsbestämmelserna.”
- De menar att statens inlösenskyldighet gör att länsstyrelserna undviker att neka förvärvstillstånd.
Visa vad de skrev
”Utredningen konstaterar att nuvarande ordning, där staten är skyldig att lösa in en fastighet om förvärvstillstånd nekas, i praktiken leder till att länsstyrelserna undviker att neka tillstånd.”
- De menar att glesbygdsbestämmelserna i praktiken har satts ur spel och inte längre prioriterar lokalt förankrade köpare.
Visa vad de skrev
”Detta har skapat en situation där glesbygdsbestämmelserna, som är tänkta att främja bosättning och sysselsättning på orten genom att prioritera lokalt förankrade köpare, i stort sett har satts ur spel.”
- De menar att risken för att en säljare inte får fastigheten såld till ett skäligt pris är liten, eftersom ett avslag förutsätter en annan seriös intressent.
Visa vad de skrev
”Risken för att en säljare inte skulle få sin fastighet såld till ett skäligt pris bedömer utredningen som liten, eftersom avslag förutsätter att det finns en annan seriös intressent.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag beklagar att regeringen inte har valt att gå vidare med 2023 års jordförvärvsutrednings förslag om att avskaffa statens inlösenskyldighet vid nekat förvärvstillstånd i glesbygd. Regeringen väljer därmed att behålla ett system som i praktiken har visat sig vara ineffektivt och som motverkar själva syftet med glesbygdsbestämmelserna. Utredningen konstaterar att nuvarande ordning, där staten är skyldig att lösa in en fastighet om förvärvstillstånd nekas, i praktiken leder till att länsstyrelserna undviker att neka tillstånd.
Detta har skapat en situation där glesbygdsbestämmelserna, som är tänkta att främja bosättning och sysselsättning på orten genom att prioritera lokalt förankrade köpare, i stort sett har satts ur spel. Utredningen har visat att antalet avslag är extremt lågt. Under 2018–2022 vägrades endast tillstånd i mellan ett och sex fall per år. Sedan 2017 har inlösen av glesbygdsskäl endast skett en gång.
Jag delar utredningens bedömning att ett avskaffande av inlösenskyldigheten är en nödvändig reform för att glesbygdsbestämmelserna ska kunna tillämpas som det var tänkt.
Regeringens argument om att skydda den enskilda säljaren väger lätt i sammanhanget. Risken för att en säljare inte skulle få sin fastighet såld till ett skäligt pris bedömer utredningen som liten, eftersom avslag förutsätter att det finns en annan seriös intressent.
Genom att ta bort inlösenskyldigheten kan det säkerställas att jordförvärvslagen på ett meningsfullt sätt bidrar till att främja sysselsättning och bosättning i glesbygd. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett förslag som fullföljer utredningens intentioner i denna del. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3937 av Alireza Akhondi m.fl. (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anne-Li Sjölund (C).
Elektronisk inlämning av bouppteckningarProp. 2025/26:46 · beslutad 11 mars 2026
Riksdagens tillkännagivande om kvalitetssäkring i vårdnadsutredningar – reservation, röstade ja (partiets ledamöter röstade olika)
Vad ville C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska följa upp hur tidsgränsen för vårdnadsutredningar har påverkat kvaliteten i praktiken och redovisa uppföljningen för riksdagen.
- De menar att de åtgärder som regeringen hänvisar till inte är tillräckliga för att tillkännagivandet om kvalitetssäkring ska anses vara slutbehandlat.
Visa vad de skrev
”De åtgärder som regeringen nu hänvisar till i propositionen är inte tillräckliga för att detta mycket viktiga tillkännagivande ska anses vara slutbehandlat.”
- De menar att regeringsuppdraget inte följer upp hur kvaliteten på redan genomförda utredningar har påverkats sedan tidsgränsen infördes.
Visa vad de skrev
”Uppdraget utgör inte en uppföljning av hur kvaliteten på redan genomförda utredningar har påverkats i praktiken sedan tidsgränsen infördes.”
- De menar att regeringen inte borde ha avskrivit tillkännagivandet innan en faktabaserad uppföljning av kvaliteten hade genomförts och redovisats för riksdagen.
Visa vad de skrev
”Regeringen borde inte ha avskrivit det aktuella tillkännagivandet innan en ordentlig faktabaserad uppföljning av kvaliteten hade genomförts och redovisats för riksdagen.”
- De menar att det är viktigt att följa upp att den nya tidsgränsen för vårdnadsutredningar inte påverkar kvaliteten negativt.
Visa vad de skrev
”det är viktigt att följa upp att den nya tidsgränsen för vårdnadsutredningar inte påverkar kvaliteten på utredningarna negativt”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Förslagen i propositionen handlar inte om någonting annat än elektronisk inlämning av bouppteckningar. Det är därför anmärkningsvärt att regeringen redovisar sin bedömning av tillkännagivanden i helt andra frågor.
Genom riksdagens tillkännagivande i betänkande 2020/21:CU17 punkt 12 ställde sig riksdagen bakom det som utskottet anförde om kvalitetssäkring och domstolens beslutsunderlag i övrigt. De åtgärder som regeringen nu hänvisar till i propositionen är inte tillräckliga för att detta mycket viktiga tillkännagivande ska anses vara slutbehandlat. Utskottet anförde att vårdnadsutredningar är ett mycket viktigt underlag för domstolens avgöranden och att utredningarna därför alltid måste hålla en hög kvalitet och ha ett tydligt barnperspektiv. Utskottet pekade på att kvaliteten kan skifta och att fokus behöver ligga mer på barnet än på föräldrarna och att det är angeläget att enhetliga och evidensbaserade utredningsmetoder används. Framför allt anförde utskottet att det är viktigt att följa upp att den nya tidsgränsen för vårdnadsutredningar inte påverkar kvaliteten på utredningarna negativt och att regeringen därför bör ta initiativ till en sådan uppföljning när den nya regleringen har varit i kraft en tid.
Det regeringsuppdrag som regeringen hänvisar till syftar till att stärka socialtjänstens arbete med riskbedömningar och att skapa standardiserade arbetssätt. Uppdraget utgör inte en uppföljning av hur kvaliteten på redan genomförda utredningar har påverkats i praktiken sedan tidsgränsen infördes.
Vi och våra partier har vid upprepade tillfällen betonat vikten av kvalitet och evidens inom socialtjänsten och familjerätten. För att säkerställa att insatserna till barn och familjer faktiskt ger effekt krävs en systematisk uppföljning.
Regeringen borde inte ha avskrivit det aktuella tillkännagivandet innan en ordentlig faktabaserad uppföljning av kvaliteten hade genomförts och redovisats för riksdagen. Vi står fast vid att regeringen bör återkomma med en uppföljning av hur tidsgränsen för vårdnadsutredningar har påverkat kvaliteten i praktiken.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3848 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C) och Ulrika Westerlund (MP).
Riksdagens tillkännagivande om digital bekräftelse av föräldraskap – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med ett lagförslag om digital bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse.
- De menar att det är en grundläggande princip att ett barn inte ska särbehandlas juridiskt baserat på föräldrarnas civilstånd.
Visa vad de skrev
”Jag anser att det är en grundläggande princip att ett barn inte ska särbehandlas juridiskt baserat på föräldrarnas civilstånd.”
- De menar att det inte är acceptabelt att barn till ogifta föräldrar juridiskt bara har en förälder under sina första levnadsdagar eller i värsta fall längre.
Visa vad de skrev
”Det är inte acceptabelt att dessa barn juridiskt sett bara har en förälder under sina första levnadsdagar eller i värsta fall ännu längre.”
- De menar att mer än hälften av alla barn i Sverige föds av ogifta föräldrar.
Visa vad de skrev
”I dag föds mer än hälften av alla barn i Sverige av ogifta föräldrar.”
- De menar att det faktum att en majoritet använder den enda tillgängliga digitala lösningen inte betyder att den är tillräckligt bra eller uppfyller riksdagens vilja.
Visa vad de skrev
”Att en majoritet använder den enda tillgängliga digitala lösningen är inte ett argument för att den är tillräckligt bra eller att den uppfyller riksdagens vilja.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
När det gäller tillkännagivandet om digital bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse i betänkande 2020/21:CU16 punkt 5 anser regeringen att den nuvarande lösningen där bekräftelse kan ske digitalt inom 14 dagar efter barnets födelse har fått stort genomslag och att det därför inte finns skäl att tillmötesgå tillkännagivandet. Detta är mycket anmärkningsvärt. Att en majoritet använder den enda tillgängliga digitala lösningen är inte ett argument för att den är tillräckligt bra eller att den uppfyller riksdagens vilja.
Ett förbättrat resegarantisystemProp. 2025/26:45 · beslutad 25 februari 2026
Regeringens lagförslag – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens lagförslag om ett förbättrat resegarantisystem.
- De menar att systemet måste utformas så att det snabbt kan komma på plats och ge rättvisa villkor för både resenärer och berörda företag.
Visa vad de skrev
”Det är därför av stor vikt att systemet är utformat så att det snabbt kan komma på plats och medför rättvisa villkor för såväl resenärer som berörda företag.”
- De menar att regeringens förslag riskerar att branschen inte blir tillräckligt delaktig i uppbyggnaden av fonden, utan att ett mindre antal aktörer tar större ansvar.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag innebär en risk för att branschen inte i tillräcklig utsträckning är delaktig i uppbyggnaden av fonden utan att ett mindre antal aktörer tar större ansvar för detta.”
- De menar att detta ökar kostnaderna för konsumenterna och gör att det tar betydligt längre tid att få fonden på plats.
Visa vad de skrev
”Detta medför att kostnaderna för konsumenterna i slutändan ökar samtidigt som det tar betydligt längre tid att få fonden på plats.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Ett fungerande resegarantisystem är viktigt för att skapa trygghet för konsumenterna på resemarknaden. Det är därför av stor vikt att systemet är utformat så att det snabbt kan komma på plats och medför rättvisa villkor för såväl resenärer som berörda företag. Diskussionen om ett nytt resegarantisystem har pågått länge, och regeringen har haft goda möjligheter att ta del av de synpunkter som framförts, bl.a. om en statlig garanti under fondens uppbyggnadsfas. Regeringens förslag innebär en risk för att branschen inte i tillräcklig utsträckning är delaktig i uppbyggnaden av fonden utan att ett mindre antal aktörer tar större ansvar för detta. Detta medför att kostnaderna för konsumenterna i slutändan ökar samtidigt som det tar betydligt längre tid att få fonden på plats. Mot denna bakgrund anser jag att propositionen bör avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3854 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:45 punkterna 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C).
Resegarantifondens konstruktion – reservation, röstade nej
Vad ville S och C i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med förslag om en resegarantifond som har en statlig garanti under uppbyggnadsfasen.
- De menar att den nya resegarantifondens konstruktion gör att fonden byggs upp alltför långsamt.
Visa vad de skrev
”Vi är kritiska till den nya resegarantifondens konstruktion eftersom den medför att uppbyggnaden av fonden kommer att gå alltför långsamt.”
- De menar att det utökade skyddet för konsumenter träder i kraft först när fonden är fullt uppbyggd.
Visa vad de skrev
”Det innebär att det utökade skyddet för konsumenter kommer att träda i kraft först när fonden är fullt uppbyggd.”
- De menar att staten ska gå in som garant för fonden, inte som finansiär.
Visa vad de skrev
”Vi menar att staten ska gå in som garant, inte som finansiär.”
- De menar att regeringens argument om fördröjning väger lätt jämfört med att den nuvarande konstruktionen fördröjer fondens uppbyggnad i flera år.
Visa vad de skrev
”Detta argument väger dock lätt i sammanhanget, särskilt med beaktande av att resegarantifondens nuvarande konstruktion innebär flera års fördröjning innan fonden är fullt uppbyggd.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi är kritiska till den nya resegarantifondens konstruktion eftersom den medför att uppbyggnaden av fonden kommer att gå alltför långsamt. Fonden kommer inte att ge någon trygghet förrän efter en lång uppbyggnadsfas. Det nya resegarantisystemet innebär visserligen ett utökat skydd för resenärer eftersom även återbetalningskrav och vissa värdebevis omfattas av garantin. Arrangörernas nuvarande individuella garantier har dock inte beräknats utifrån att även denna typ av fordringar ska vara täckta. Det innebär att det utökade skyddet för konsumenter kommer att träda i kraft först när fonden är fullt uppbyggd.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4088 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C) och Amanda Palmstierna (MP).
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4088 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C) och Amanda Palmstierna (MP).
När Natura 2000-reglerna infördes i miljöbalken 2001 var det med den underförstådda premissen att pågående, lagliga verksamheter som vattenkraften var en accepterad del av den miljö som skulle skyddas. Att nu, över två decennier senare, retroaktivt ifrågasätta dessa anläggningars förenlighet med direktiven skapar en ohållbar situation.
Vidare misslyckas regeringen med att reda ut den kostnadsbörda som drabbar småskaliga vattenkraftsägare vid omprövning av vattenkraften. De belastas med mycket stora utredningskostnader för att kunna påvisa att deras verksamhet är förenlig med art- och habitdirektivet.
Regeringen bör ta fram nya förslag för en rättssäker, kostnadseffektiv prövning med minimala ofrivilliga utrivningar och maximal miljönytta och återkomma till riksdagen. Vidare bör regeringens vidta nödvändiga åtgärder enligt det jag anför ovan.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4040 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 1–5 och avslår motion 2025/26:4047 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 2–4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C).
Regeringens förslag är främst inriktat på personbilar. Elektrifieringen av transportsektorn omfattar dock ett bredare spektrum av fordon än så. Lättare elfordon som elmopeder, A-traktorer och mikrobilar blir allt vanligare och är viktiga komplement för kortare resor. Även fordon som används för den boendes yrkesutövning behöver kunna laddas vid hemmet för att förenkla för t.ex. hantverkare. Även om regeringens förslag inte utesluter att andra elfordon, såsom lätta lastbilar, omfattas så skulle regelverket behöva förtydligas för att skapa en teknikneutral och framtidssäker lagstiftning som stöder hela bredden av elektrifierade transporter. Det är regeringens uppgift att ta fram ett sådant lagförslag.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3957 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 2 och 3 samt avslår motion 2025/26:3954 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C).
Vi välkomnar och har ställt oss bakom regeringens lagförslag som medför ökad insyn för den enskilde i ställföreträdarens verksamhet. Vi anser dock att barns rättigheter måste tydliggöras.
Enligt regeringens lagförslag ska gode män och förvaltare löpande hålla huvudmannen informerad om uppdraget, om det inte finns särskilda skäl mot det. Även förordnade förmyndare ska ha en sådan skyldighet i förhållande till barn som har fyllt 16 år. Regeringen har i propositionen framhållit att förmyndaren ska informera även ett yngre barn, om det bedöms vara till barnets bästa. Med beaktande av de enskilda barnens utsatta ställning i förhållande till vuxenvärlden och ställföreträdaren, är det enligt vår mening inte tillräckligt med ett sådant förarbetsuttalande. Åldersgränsen på 16 år riskerar nämligen att medföra att de yngre barnens rättigheter inte kommer att respekteras, varför barnens rättigheter måste förtydligas.
Vi anser mot denna bakgrund att det bör regleras i lag att förordnade förmyndare ska informera även yngre barn om uppdraget, om det bedöms vara till barnets bästa. Om den förordnade förmyndaren inte har informerat ett yngre barn ska det motiveras varför i årsberättelsen. Det är regeringens uppgift att återkomma med nödvändiga lagförslag. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3897 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C) och Markus Kallifatides (S).
Jag anser att det är en grundläggande princip att ett barn inte ska särbehandlas juridiskt baserat på föräldrarnas civilstånd. I dag föds mer än hälften av alla barn i Sverige av ogifta föräldrar. Det är inte acceptabelt att dessa barn juridiskt sett bara har en förälder under sina första levnadsdagar eller i värsta fall ännu längre. Jag står fast vid att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som möjliggör digital bekräftelse av föräldraskap före ett barns födelse.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 3 och 2025/26:3848 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Alireza Akhondi (C).
Vi anser att regeringen borde ha lyssnat till de konstruktiva förslag som remissinstanserna framförde och dragit lärdomar av det arbete som gjorts i andra europeiska länder. Som exempel kan nämnas Tyskland, som har infört ett liknande resegarantisystem men där staten har garanterat fonden under uppbyggnadsfasen – vilket innebar att hela det nya systemet kunde träda i kraft från början.
Regeringen har i propositionen anfört att en statlig garanti skulle medföra en fördröjning av reformen, bl.a. eftersom det förutsätter ett bemyndigande från riksdagen och hantering i en budgetproposition eller ändringsproposition. Detta argument väger dock lätt i sammanhanget, särskilt med beaktande av att resegarantifondens nuvarande konstruktion innebär flera års fördröjning innan fonden är fullt uppbyggd. Regeringens argument om att staten inte ska finansiera resegarantisystemet stämmer inte heller eftersom det de facto skulle innebära att staten fick en fordran gentemot fonden.
Vi menar att staten ska gå in som garant, inte som finansiär. En fond med en statlig garanti skulle ge trygghet för resenärerna och förutsägbarhet för företagen samt stärka förtroendet för hela systemet. En sådan modell skulle dämpa riskerna, och när fonden är stark nog att stå på egna ben skulle statens garanti avvecklas.
Av dessa skäl bör regeringen återkomma med förslag om en resegarantifond som innehåller en statlig garanti under uppbyggnadsfasen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2025/26:3181 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 21, 2025/26:3849 av Joakim Järrebring m.fl. (S) och 2025/26:3854 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Alireza Akhondi (C).