Laddar…
- Röstade för utskottets förslag
- 30 %
- 9 av 30 omröstningar
- På den vinnande sidan
- 38 %
- 9 av 24 omröstningar där partiet röstade ja eller nej
- Fick igenom sin linje mot utskottet
- 0 av 15
- omröstningar där partiet röstade nej och utskottets förslag föll
- Reservationer
- 27
- av 50 beslutspunkter hade partiet ett eget förslag
- Ville stoppa hela propositionen
- 0
- gånger
Partiets egna förslag
Motioner som Centerpartiet har lagt i partiets namn inom näringsliv och energi: 14 motioner med 229 yrkanden. Riksdagen har beslutat om 229 av yrkandena och sagt ja till 0. Partier som ingår i regeringen lägger sällan egna motioner, eftersom de i stället påverkar regeringens förslag inifrån. Därför säger antalet motioner inte hur aktivt ett parti är.
med anledning av prop. 2025/26:240 Nya lagar om elsystemetMotion 2025/26:4138 · 29 april 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta omedelbara åtgärder för att påskynda ett fullständigt införande av rollen som leverantör av balanstjänster (balancing service provider, BSP) och tillhörande marknadsmodeller och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Svenska kraftnät i uppdrag att i samverkan med marknadens aktörer skyndsamt utreda och införa åtgärder för att minska den extrema volatiliteten i obalanskostnaderna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att den kompensationsmodell för efterfrågeflexibilitet som införs inte utgör ett hinder för marknadstillträde och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Svenska kraftnät i uppdrag att ta fram en ersättningsmodell för flexibilitet som underlättar inträde, realiserar den potential som finns samt säkerställer att flexibilitetsleverantören enbart blir ersättningsskyldig för eventuell obalans i den utlovade flexibiliteten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:239 Vindkraft i kommunerMotion 2025/26:4137 · 29 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätten till vindkraftsersättning ska utgå från fastighetsregistret och tillkännager detta för regeringen.
Där partiet ville något annat
Beslutspunkter där C röstade nej till utskottets förslag eller lämnade en reservation. Det kan betyda att partiet ville stoppa, ändra eller gå längre än förslaget. Öppna propositionen för att se omröstningen.
Följde utskottet på alla punkter
Visa 1 ärenden där C varken röstade nej eller reserverade sig
Så läser du siffrorna
I kammaren röstar riksdagen alltid om utskottets förslag. Ja betyder att man stöder utskottets förslag och nej att man stöder ett motförslag. Utskottets förslag är oftast att anta regeringens proposition, men inte alltid.
En reservation är ett annat förslag till beslut som ett eller flera partier lämnar i utskottet. Många punkter avgörs utan omröstning; då syns partiets hållning bara genom reservationen.
Partiets röst är det som flest av dess ledamöter röstade. Ibland behandlar utskottet flera propositioner i samma betänkande; då visas de tillsammans och varje beslutspunkt räknas en gång.
Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fastighetsskatten för vindkraftverk bör återföras till kommunerna direkt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt genomföra förslaget om rätt till inlösen av fastighet i närheten av vindkraftverk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejmed anledning av prop. 2025/26:158 Hela Sverige ska fungera – politik för starkare landsbygderMotion 2025/26:4038 · 1 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ny, samlad och mer ambitiös reformagenda för landsbygderna bör tas fram och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att mer makt, mandat och resurser ska decentraliseras i syfte att stärka lokalt beslutsfattande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med en förbättrad statlig service, kraftfulla satsningar på landsbygdens infrastruktur och åtgärder som stärker landsbygdskommuner med svag skattekraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:184 PrivatkopieringsersättningMotion 2025/26:4037 · 1 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:184 Privatkopieringsersättning.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att helt avskaffa systemet med privatkopieringsersättning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag som på ett transparent och rättvist sätt säkerställer att upphovsrättsinnehavare får skälig ersättning direkt från de plattformar och tjänster där deras verk konsumeras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:118 Tillståndsprövning enligt förnybartdirektivetMotion 2025/26:3908 · 18 februari 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ökad tydlighet i tidsplanen för genomförandet av EU-direktivet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av bättre samordning mellan genomförandet av EU-lagstiftning och pågående nationella reformer av tillståndsprocesserna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:26 Regelverket för framtidens el- och gasnätMotion 2025/26:3823 · 16 oktober 2025 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag om att upphäva lagen (2021:311) om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett bredare förslag som moderniserar relevanta regelverk inklusive ellagen för att främja flexibilitet, decentralisering och en snabbare utbyggnad av elnätet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intäktsregleringen för elnätsföretag måste reformeras för att i högre grad premiera investeringar i smart teknik, flexibilitetstjänster och effektivare resursutnyttjande framför enbart traditionell nätutbyggnad och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka konsumentskyddet på elmarknaden för att säkerställa rimliga nätavgifter och ökad transparens från de företag som verkar under naturliga monopol, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utfärda riktlinjer för obligatoriska samhällsekonomiska analyser vid byggnation av nya transmissionsledningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med ett förslag där överrullningen av elnätsavgifter slopas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 19 Regional utvecklingMotion 2025/26:3748 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 21 EnergiMotion 2025/26:3745 · 7 oktober 2025 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår förslaget om att bemyndiga regeringen att under 2026 och 2027 besluta om lån i Riksgäldskontoret enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft för förväntade investeringskostnader som uppgår till högst 220 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2026–2045 (avsnitt 2.9.13).Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår förslaget om att bemyndiga regeringen att under 2026 och 2027 besluta om en riskreserv för ytterligare lån i Riksgäldskontoret vid oväntade fördyringar till företag som fått lån enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft som uppgår till högst 220 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2026–2045 (avsnitt 2.9.13).Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår förslaget om att bemyndiga regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 1:14 Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer ingå ekonomiska åtaganden enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft i form av dubbelriktade differenskontrakt som medför behov av framtida anslag på högst 400 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2035–2085 (avsnitt 2.9.14).Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 24 NäringslivMotion 2025/26:3736 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Ledarskap för klimat och grön omställningMotion 2025/26:3582 · 7 oktober 2025 · 149 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återuppta Sverige som klimatföredöme och införa styrmedel som säkerställer efterlevnaden av klimatmålen i Sverige såväl som EU:s klimatmål, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatkompensation i tredjeland inte ska tillgodoräknas de svenska klimatmålen eller EU:s klimatmål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att målen i Parisavtalet och Agenda 2030 nås genom ett utökat internationellt samarbete inom klimatfrågor med ambitionen att alla utsläpp omfattas av en global koldioxidskatt eller ingår i ett handelssystem med utsläppsrätter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av införandet av en svensk årlig utsläppsbudget fram till 2040 för att säkerställa att Sverige efterlever klimatmålen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en sanktion om efterlevnaden av den årliga utsläppsbudgeten misslyckas genom att öka nästkommande års utsläppsminskningskrav med 8 procent och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges klimatmål ska skärpas för att uppnå nettonollutsläpp till år 2040 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning skyndsamt ska tas fram som beräknar de kostnader som det innebär om Sverige inte lever upp till EU:s klimatmål, inklusive inköp av eventuella utsläppsrätter, utsläppskrediter och potentiella straffavgifter som kommissionen kan utfärda, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatpolitiska rådets utvärdering av regeringens klimatpolitik ska uppvärderas och att rådet även ska granska oppositionens budgetar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara pådrivande för att EU skyndsamt breddar systemet med klimattullar till fler sektorer som minskar risken för koldioxidläckage, främjar rättvis konkurrens och stärker ambitionerna för utsläppsminskningar såväl i EU som internationellt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar ska säkerställa utfasningen av samtliga fossila bränslen och införa ett förbud för all användning av fossila bränslen för energiproduktion från 2035 samt öka takten på utfasningen av fossila material, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige omedelbart ska stoppa all import av fossila bränslen från Ryssland och andra diktaturer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för ett skyndsamt totalstopp av import av fossila bränslen från Ryssland i hela EU och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda fossil reklam i såväl Sverige som EU och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett avskaffande av internationella handelshinder för klimatsmarta varor och tjänster i enlighet med WTO:s artikel 20 i syfte att främja spridningen av klimatvänlig teknik och klimatvänliga varor över gränserna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU:s system för utsläppshandel ska utökas till att även ge tredjeländer möjligheten att ansluta sig och bilda s.k. klimatklubbar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för svensk klimatsmart export genom att införa de mål för export av klimatsmart teknologi som beslutades av Miljömålsberedningen liksom mål för konsumtionsbaserade utsläpp så att Sveriges globala klimatavtryck ska vara nettonegativt senast 2045 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att alla produkter på EU:s inre marknad ska klimatmärkas för att styra mer hållbar konsumtion samtidigt som Sverige går före och inför klimatmärkning nationellt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande förhandlingar ska se till att klimatmålet till 2040 innebär att utsläppen i EU ska minska med minst 95 procent till 2040, utan flexibiliteter, jämfört med 1990 års utsläpp och att det införs nationella, tekniska, kolsänkemål för alla EU:s medlemsländer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att kommissionen presenterar en mekanism, likt demokratilåset, så att de medlemsländer som inte gör sin del av klimatarbetet får sin EU-finansiering indragen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara pådrivande på EU-nivå för att EU ska börja tillåta internationella transporter av koldioxid från avskiljningsanläggningar till lagringsplatser med hjälp av flera olika sorters transportslag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att bioenergi från hållbara källor ses som en viktig lösning i övergången till ett mer hållbart samhälle på både kort och lång sikt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reduktionsplikten skyndsamt ska revideras så att bioenergi från hållbara källor inte trängs ut vid ökad elanvändning utan används kompletterande för att uppnå större utsläppsminskningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för införandet av en prissättning av minusutsläpp på EU-nivå och undersöka möjligheterna att införa ett bonussystem för minusutsläpp inom EU ETS och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att LULUCF bör justeras så att även tekniska koldioxidupptag (CCS och bio-CCS) betraktas som negativa utsläpp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ge producenter av biokol stöd för de minusutsläpp som de ger upphov till och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör arbeta aktivt för att EU-kommissionens lagstiftningsprocess avseende CCS, CCU och bio-CCS ska påskyndas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett nationellt mål för minusutsläpp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta dubbla anspråk avseende minusutsläpp på samma sätt som traditionella utsläppsminskningar samt införa ett mål för andel privat finansiering av CCS-verksamheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av den nationella klimatanpassningsstrategin och säkerställa tillräckliga resurser för att skapa en tydligare ansvarsfördelning mellan styrnivåerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att införa en klimatanpassningsfond på EU-nivå som kan finansieras genom intäkterna från koldioxidjusteringsmekanismen (CBAM) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör genomföras en översyn av möjliga nya finansieringsmodeller för kommunernas klimatanpassningsarbete både på kort och på lång sikt samt om att utveckla kunskapsutbytet genom stärkt myndighetssamordning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en inkludering av klimatanpassning i det befintliga klimatpolitiska ramverket och i klimatlagen för att också beräkna behoven av klimatanpassningsåtgärder och därmed säkerställa tillräckliga resurser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett införande av en avgift på offentligt vatten som kan finansiera klimatanpassningsåtgärder och modernisering av Sveriges va-infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att totalförsvarets krisberedskap även bör omfatta klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att klimatanpassning förs in i Sveriges livsmedelsstrategi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för SMHI att genomföra bättre långsiktiga prognoser över klimatförändringarnas konsekvenser i Sverige genom att överväga en höjning av anslaget till SMHI och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för översyn av långsiktiga finansierings- och ansvarsmodeller i klimatarbetet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Naturvårdsverket och Energimyndigheten i uppdrag att ta fram riktlinjer för företag som vill beräkna sina utsläpp av växthusgaser, inklusive indirekta utsläpp, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att följa upp efterlevnaden av de nyligen införda kraven om att alla fordon som staten, regionerna och kommunerna köper in eller leasar ska vara miljöbilar eller framdrivas av förnybara bränslen från 2026, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett lägsta golv för miljö- och klimatkrav för all statlig upphandling ska införas samt om att se över införandet av ett mål för att öka andelen upphandlingar som bidrar till efterlevnaden av miljö- och klimatmålen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att offentliga aktörer går före och bygger resurseffektivt samt premierar ny och innovativ teknik i upphandlingsförfaranden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten för det offentliga att gå före och upphandla samma mängd biojet som krävs för de flygningar som genomförs av statsflyget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentlig upphandling i större utsträckning bör betraktas som ett effektivt och kraftfullt verktyg för en cirkulär omställning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ökande etappmål samt skattebaser som ökar andelen upphandlingar som ställer skarpa krav på cirkularitet och resurseffektivitet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en digital plattform för samverkan och kunskapsutbyte mellan inköpare, upphandlare och leverantörer inom grön upphandling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en översyn av kraven i ekodesigndirektivet samt att bredda lagstiftningen till att omfatta fler produktgrupper och att snabbare fasa ut de mest energikrävande produkterna i kategori G samt främja mer energieffektiv och klimatsmart teknik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra den befintliga effektreserven mer klimatvänlig genom att ersätta den fossila oljan med fossilfria alternativ och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta den befintliga effektreserven med en ny teknikneutral mekanism som prissätter och ersätter extra effekt och som flexibelt kan bidra i bristlägen för att kapa pristopparna för att också införa en effektreserv som är förenlig med EU-rätten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett införande av en skrotningspremie för kvarvarande oljepannor i syfte att minska de fossila utsläppen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten till kortare avskrivningstider för miljö- och klimatsmarta investeringar i syfte att stärka marknadsmekanismerna i miljöpolitiken genom ett utökat producentansvar och avgiftsfinansierade fonder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör tillsätta en tillståndsberedning vars syfte liknar Försvarsberedningen och som ska jobba nära statsråd och expertmyndigheter för att under maximalt ett år lösa ut de största problemen som kvarstår med långdragna och ineffektiva tillståndsprocesser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att miljöbalken ska reformeras i grunden till en klimat- och miljöbalk med tydligare ramar och avgränsningar för snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flytta över ansvaret för miljöprövningar från länsstyrelserna till mark- och miljödomstolarna eller annan ny tillståndsmyndighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tidsgränser för handläggningstider för miljötillstånd ska införas inklusive sanktioner vid förseningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att bredda Industriklivet till att även omfatta initiativ med fokus på koldioxidanvändning (CCU) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en klimatdeklaration för fordon bör utgå från verklig förbrukning baserad på de data som genereras genom EU-kommissionens förordning (EU) 2021/392 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att underlätta bildelning genom att införa en enhetlig definition av bilpooler och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av trängselskatten i syfte att ta fram förslag på hur trängselskatten för miljöbilar kan sänkas, eller helst halveras, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör införa styrmedel för att bromsa den utsläppsökning som nu sker inom transportsektorn och säkerställa efterlevnaden av transportsektorns utsläppsminskningsmål till 2030, vilka bör inkludera ett brett spektrum av resultatinriktade lösningar för att främja ökad användning av klimateffektiva biodrivmedel, utökad elektrifiering och mer effektiva transportlösningar, samt se över möjligheten att införa en energideklaration på personbilar vid nybilsförsäljning som är tydlig och jämförbar samt klargör livscykelperspektivet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör överväga att sänka momsen på biobränslen till den lägsta nivån och med det höja reduktionsplikten så att utsläppen från transportsektorn minskar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka utbudet av svenskt biodrivmedel genom att skapa en omfattande strategisk reserv av biobränsle som är producerad av svensk råvara, motsvarande hälften av dagens dieselkonsumtion, och staten bör i nästa steg upphandla och ställa krav på att den säljs billigt vid pump, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ny reduktionsplikt som syftar till att sänka utsläppen i transportsektorn samtidigt som drivmedelspriset hålls nere och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att sänka reduktionspliktsavgiften för de aktörer som inte uppnår den föreskrivna inblandningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att ta bort koldioxidskatten för biobränslen inom reduktionsplikten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att påskynda omställningen av fordonsflottan till med hållbar framdrift genom att presentera förslag om en bilbonus på 50 000 kronor för elbilar, elhybrider eller gasbilar, och förslaget ska även gälla begagnade miljöbilar till en kostnad om max 400 000 kronor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga införandet av miljöleasing som ger möjlighet att leasa en begagnad eller ny elbil, laddhybrid eller gasbil och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en grön skatteåterbäring till alla medborgare för att kompensera för höjda drivmedelspriser i samband med klimatomställningen, och återbäringen ska dubbleras på landsbygden där kollektivtrafiken är mer begränsad och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bedriva påverkan i EU för att säkerställa att drivmedel beskattas utifrån energiinnehåll i stället för volym och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra statsstödsreglerna så att det är möjligt att sänka skatten på biodrivmedel inom ramen för reduktionsplikten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att tillsätta en utredning av hur fordonsskatten för personbilar som differentieras efter koldioxidutsläpp och transporteffektivitet kan göra sig gällande också för tunga fordon, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att slopa energiskatten på kollektivtrafik, exempelvis båtar och bussar, som går på el, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra Bioekonomiutredningens förslag om att införa en biopremie som utjämnar prisskillnaderna mellan fossil diesel och förnybara alternativ, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att inkludera koldioxidutsläpp från inrikesflyg i etappmålet för inrikes transporter till 2030 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att öka satsningarna på det strategiska innovationsprogrammet för flyg (Innovair) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga möjliga rutter för regionalt flyg på el i syfte att påskynda övergången till ett hållbart, fossilfritt och mer energieffektivt flyg samt till elektrifiering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara pådrivande för att höginblandade biodrivmedel ska få permanent skattebefrielse och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att ta fram riktlinjer som stipulerar att 50 procent av utsläppen från fartyg på internationell resa som anlöpt eller avgått från svensk hamn bör inkluderas i Sveriges långsiktiga territoriella klimatmål om att nå nettonollutsläpp inom svenskt territorium senast 2045 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa miljözoner för sjöfarten för att öka användningen av landström för att minska koldioxidutsläppen när fartyg ligger i hamn, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att införa en breddad klimatpremie som också omfattar arbetsmaskiner som kan drivas av hållbara bränslen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa nationella mål för täthet av laddpunkter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att publika laddstationer som erhåller statligt stöd måste möjliggöra betalning via roaming, och för privata såväl som för publika som erhåller stöd krävs öppna gränssnitt samt beredskap för V2X, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påskynda genomförandet av den vätgasstrategi som regeringen gett Energimyndigheten i uppdrag att ta fram för att säkerställa vätgasens potential att bidra till samhällsekonomiska fördelar såsom utsläppsminskningar såväl som att möjliggöra ett fossilfritt energisystem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förnybartdirektivet bör justeras så att spårbarhetskravet även inkluderar aktörer som tillhandahåller fossila bränslen så att det ställs likvärdiga krav på de som tillhandahåller såväl fossilt som förnybart bränsle, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beredskapslagring av fossilfria drivmedel under 90 dagar bör tas fram för att komplettera drivmedelslagring av fossila drivmedel för att stärka motståndskraften och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den nya intäktsregleringen ska driva mot en stärkt överföringskapacitet i syfte att möta den ökande efterfrågan på el och fokusera på smarta elnät, ökad användarflexibilitet, energieffektivisering och energilagring, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa planeringsmål även för 2030 och 2035 för ny elproduktion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det nya mål för energieffektivisering som ska tas fram bör ta fasta på den enorma potential för lönsam energieffektivisering som Energimyndigheten visat på, och målet ska också kopplas till relevanta och effektiva styrmedel för effektivare nyttjande av både energi och effekt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU bör anta ett energieffektiviseringsmål om 50 procent effektivare energianvändning till 2030 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att stärka kundkraften och koldioxidtransparensen, exempelvis genom att justera systemet med ursprungsgarantierna så att de redovisas året om, timme för timme, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan som undersöker behovet av mellan- och långsiktig energilagring samt ser över behovet av ersättningsmodeller för handel med stödtjänster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett nytt uppdrag för att ta fram villkorade tillstånd bör tas fram för att stärka samexistensen mellan försvarets intressen och övriga samhällsintressen inklusive energiförsörjningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdatera regelverken kring samhällskritisk infrastruktur till att inkludera även förnybara kraftslags behov och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka transparensen i köerna för anslutning till stamnät och regionnät för både producenter och konsumenter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av ellagen och elnätsregleringen för att underlätta investeringar i smart teknik och för att bereda vägen för nya affärsmodeller såsom införande av timmätning för kunder i det svenska elsystemet senast 2026 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att bygga ut anslutningspunkter i stamnätet till all fossilfri elproduktion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnät ska kunna projektera nätutbyggnaden till privata aktörer som kan bygga ut elnäten i en snabbare takt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa bättre förutsättningar för regional samplanering av nätinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elnätsinfrastrukturen bör byggas ut på ett sätt som minimerar behovet av markintrång samt att kravet på att använda marksnål teknik när det är möjligt bör skärpas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra undantag från krav på koncession inom redan miljöprövat verksamhetsområde som kan möjliggöra en snabbare elnätsutbyggnad och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med heltäckande konsekvensanalyser och ett kostnadseffektivt styrmedel för Sveriges framtida elförsörjning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att elproduktionen byggs ut förenligt med Sveriges energipolitiska mål i syfte att också stärka Sveriges motståndskraft i ett nytt säkerhetsläge och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att efterfrågan på el tillgodoses enligt den tidslinje som den gröna industrin byggs ut i Sverige med målet att Sverige ska bli världsledande i klimatomställningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenskt elsystem ska vara robust och motståndskraftigt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenska elpriser ska hållas låga i syfte att fortsätta att möjliggöra konkurrenskraftiga affärsmodeller och billig hushållsel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att så snabbt som möjligt stärka energisystemet genom att bygga ut elproduktion i södra Sverige och öka överföringskapaciteten inom landet så att Sveriges elprisområden helt kan avskaffas och ett gemensamt konkurrenskraftigt elpris tryggas i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska fokusera på möjliggörande lagstiftning, t.ex. acceptansfrågor och tillståndsprocesser, i syfte att påskynda utbyggnadstakten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram förslag på en sammanhållen strategi för att stärka konkurrenskraften för kraftvärmen och som syftar till att fasa ut den sista fossila andelen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt genomföra förslagen i energimyndighetens fjärrvärme- och kraftvärmestrategi med syfte att öka effektuttaget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att sänka elskatten vid produktion av fjärrvärme och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa villkorade tillstånd från Försvarsmakten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ta bort skatten på biooljor för uppvärmningsändamål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utveckla gröngasprincipen i syfte att öka andelen biogas i de befintliga gasnäten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan för hur biogasanvändningen kan vidareutvecklas till fler användningsområden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett produktionsmål för biogas i syfte att möjliggöra mer långsiktiga förutsättningar för branschen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara drivande för att ändra statsstödsreglerna på EU-nivå så att anläggningar oberoende av storlek kan få stöd till biogasproduktion i Sverige och EU, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med lagstiftnings- eller förordningsändringar som skyndsamt träder i kraft snarare än förlänger pausen för vattenkraftens miljöprövningar, och att genomförandet av dessa ändringar inte bör innebära en kraftigt negativ påverkan på den totala kraftproduktionen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt utreda förslag som kan undanröja hinder samt finansiering som skulle möjliggöra effekthöjning av befintlig kraftvärme och vattenkraft, vilket inkluderar pumpkraft, som skulle öka effektuttaget kraftigt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att såväl jordbruksmark som kulturmiljöer har möjlighet att använda de undantag som finns inom ramen för miljöanpassning av vattenkraften och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnäts uppdrag kring vattenkraften i elberedskapen ändras så att även den småskaliga vattenkraften inkluderas, vilket stärker elberedskapen i större geografiska områden, och bör vägas in innan beslut om utrivning fattas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att platsspecifika bedömningar kring alla nyttor och konsekvenser görs med beräkningsgrunder som är vedertagna och transparenta och att detta görs i samråd med berörda aktörer inom ramen för miljöanpassningen av vattenkraften som är gällande för såväl vattenkraft som dammar i övrigt samtidigt som kostnaden tas av ansvarig myndighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lyfta fram vattenkraftens avgörande bidrag till det svenska energisystemet genom minskat regelkrångel, respekt för äganderätt samt effektiva och proportionerliga miljöåtgärder till rimliga kostnader och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för att nyttja vattenkraftens maxkapacitet samt öka effektuttaget och lagringskapaciteten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan för att ersätta äldre vindkraftverk med nya större verk (s.k. repowering) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra lagstiftning för att möjliggöra att fastighetsskatten tillfaller kommunens budget direkt i syfte att skapa större förutsägbarhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det kommunala vetot ska reformeras för att tydligare motiveras och avges tidigt i processen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt införa ett nytt ansökningsförfarande för den havsbaserade vindkraften och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att åter ge Svenska kraftnät i uppdrag att bygga ut stamnätet till havs för att inte riskera att viktiga investeringar i elproduktion kommande år uteblir, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för bättre behovsanpassning av hinderbelysning för vindkraftverk om det finns lokala förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en kartläggning av gränserna i nätregleringen för att undvika att befintlig vindkraft minskar sin produktion av lönsamhetsskäl, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Energimyndigheten i uppdrag att tillsammans med relevanta myndigheter förenkla och förtydliga regelverken för storskaliga solcellsparker, inte minst vid etablering på jordbruksmark, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra i instruktionen till länsstyrelserna, förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion, och förtydliga att de ska verka för ny fossilfri kraftproduktion, oberoende kraftslag och i synnerhet fokusera på att öka elproduktionen i områden med underskott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att föreslå en tionde punkt i 5 § förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: ”Länsstyrelsen ska vidare verka för att de av riksdagen fastställda energipolitiska målen nås och möjliggöra etablering av fossilfri kraftproduktion och elektrifiering av samhället i samexistens med livsmedelsproduktion och skogsbruk”, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är viktigt att beakta värdet av lokal energiproduktion, vilken ökar systemets motståndskraft och möjliggör ö‑drift, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att helt slopa skatten för egenanvändning av solel vid mikroproduktion och skyndsamt återinföra skattereduktionen ”60-öringen” för att främja installation vid optimala sollägen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att ge en skattereduktion till personer som äger andelar i mindre solcellsanläggningar på flerfamiljshus, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ställa krav på teknik såsom optimerare i stället för att totalförbjuda solceller och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnät ska få i uppdrag att bygga ut ledningskapaciteten för att öka effekten från befintlig kärnkraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda lönsamhetspotentialen att livstidsförlänga befintlig kärnkraft efter år 2040 givet att miljö- och säkerhetskrav kan upprätthållas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att tillåta uranutvinning ur biprodukter från annan gruvdrift och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av regelverken kring fusionsenergi och införandet av en nationell strategi för fusionsenergi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påskynda byggandet av en tredje elkabel till Gotland för att säkerställa öns elförsörjning och skapa förutsättningar för omställning till ett klimatsmart samhälle och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Energimarknadsinspektionen och Svenska kraftnät i uppdrag att utveckla flexibilitetsmarknader och möjliggöra för fler typer av aktörer att delta och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att öka återbruk och återvinning av byggmaterial och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera och förbättra energideklarationer för byggnader för att säkerställa att de leder till effektiviseringar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att takytor bör betraktas som en strategisk resurs för dagvattenhantering och ekosystemtjänster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av styrmedel som bidrar till att minska nya byggnaders klimatpåverkan genom exempelvis ökat byggande i trä och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna till stärkt forskning och utveckling inom de gröna näringarna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att stärka bioekonomins roll i klimatomställningen samtidigt som tillväxten i den brukade skogen ökar för att nå klimatmålen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att den kommande nationella bioekonomistrategin belyser bioekonomins potential att minska Sveriges beroende av fossila källor genom substitution samt dess förmåga att bidra till uppfyllelse av EU:s klimatmål, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
En näringspolitik för tillväxt i hela landetMotion 2025/26:2831 · 6 oktober 2025 · 43 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om villkoren för forskning, utveckling, demonstration, uppskalning och kommersialisering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att forskningsinstitut och inkubatorer runt om i Sverige som håller hög kvalitet måste få det stöd som behövs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en sammanhållen strategi för startups och scaleups och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av regulatoriska sandlådor på myndigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning som utmynnar i en svensk immaterialrättsstrategi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kapitalförutsättningar för små och stora innovationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheter som skriver instruktioner tydligare ska åläggas att göra det så enkelt och begripligt som möjligt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sortera ut gamla lagar och regler och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att departement och myndigheter systematiskt bör gå igenom sina regler i kontinuerlig dialog med företagarorganisationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nya EU-regler ska implementeras på miniminivå om inte särskilda skäl för annat föreligger och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom det nordiska samarbetet stärka samverkan kring implementering av EU-regler för att undvika att nya gränshinder inom Norden skapas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka Regelrådet så att det ges mandat att komma in tidigare i lagstiftningsprocessen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en instans som har rådighet och mandat att ställa krav på myndigheter att vidta åtgärder som minskar uppgiftslämnande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ”en väg in” i syfte att göra Sverige mer attraktivt för investeringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anpassa regler för små företag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla myndigheter ska få ett regelförenklingsuppdrag i sina instruktioner med syfte att förenkla för företagande i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Konkurrensverket bör ha som en prioriterad uppgift att utreda fall där offentliga aktörer konkurrerar med privata företag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillgång till företagskonto för att kunna starta företag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör göra genomlysningar av sina bolagsportföljer för att avyttra hela bolag eller de delar av bolag som med fördel kan drivas av andra aktörer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentliga aktörer ska ta fram en policy för hur säljverksamheter som begränsar konkurrensen kan undvikas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för besöksnäringen och uppdatering av Matlandet Sverige samt incitament för berörda företag att växa och anställa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner som önskar ska ges möjlighet att ta ut en kommunal avgift för att kunna skapa medel för ytterligare aktivitetshöjande insatser lokalt för att främja en hållbar turism och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre förutsättningar för delningsekonomin och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förutsättningarna för nyindustrialiseringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att få till stånd fler frihandelsavtal och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett globalt avtal om sänkta och borttagna tullar på miljö- och klimatteknik behöver vara högsta prioritet för ett reformerat WTO och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öppna EU:s inre marknad ytterligare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en tydlig strategi till stöd för små och medelstora företags möjligheter att exportera till EU:s inre marknad och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om handelsregler avseende vissa länder och granskning av direktinvesteringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka förutsättningarna för en höjning av mineralersättningen samtidigt som den del av ersättningen som i dag tillfaller staten bör gå till lokalsamhället och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trygga försörjningen av de innovationskritiska metaller och mineraler som behövs i modern miljöteknik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och införa en proportionalitetsprincip i miljötillståndshanteringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera miljöbalken i grunden till en klimat- och miljöbalk med tydligare ramar och avgränsningar för snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flytta över ansvaret för miljöprövningar från länsstyrelserna till mark- och miljödomstolarna eller annan ny tillståndsmyndighet samt införa tidsgränser för handläggningstider för miljötillstånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det kommunala vetot för uranbrytning bör kvarstå men att uran som biprodukt av annan utvinning ska vara möjligt att använda i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jämställdhetsanalyser bör vara ett självklart och naturligt inslag i den statliga företagarpolitiken samt att de stöd som företag kan söka bör utformas så att de också i högre grad söks och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statliga medel för företagande bör fördelas mer jämställt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra tillgången till mikrolån och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten för människor med skyddad identitet att driva företag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt påbörja arbete för att ta fram lagstiftning som möjliggör att företag, likt Kubal, som kringgår internationella sanktioner, ska sättas under statlig tvångsförvaltning där verksamheten kan fortsätta utan att pengar lämnar landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kommersiell service på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Bolagsverket bör ges i uppdrag att med digitala verktyg säkerställa att falska bolagsförsäljningar inte kan genomföras, att årsredovisningar är korrekta samt att ägarregister och styrelser är uppdaterade så snart som ändringar är genomförda och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett EU-gemensamt register för näringsförbud för att motverka organiserad brottslighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2024/25:140 2025 års redogörelse för företag med statligt ägandeMotion 2025/26:273 · 24 september 2025 · 7 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statligt ägande endast ska ske när det finns särskilda skäl och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om LKAB:s fortsatta statliga ägande och återföring till lokalsamhällen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Vattenfall ska fortsätta att vara statligt ägt och driva klimatomställningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveaskog ska förbli statligt men reformeras för ökad biologisk mångfald och lokalt inflytande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska Spel bör avyttras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statens ägande i Telia successivt ska minska och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör möjliggöra för lärosätena att själva ta över hela eller delar av ägandet av deras fastigheter och på sikt avveckla ägandet i Akademiska Hus och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2024/25:203 Förbudet mot utvinning av uran tas bortMotion 2025/26:272 · 24 september 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2024/25:203 Förbudet mot utvinning av uran tas bort.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra utvinning av uran som en biprodukt ur annan mineralutvinning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
De menar att Svenska kraftnäts modell för ersättning vid efterfrågeflexibilitet är komplex och oklar och riskerar att fördröja utvecklingen av flexibilitet.Visa vad de skrev
”Den modellen kännetecknas av komplexitet och oklarheter för marknadsaktörerna, vilket riskerar att skapa nya hinder och att fördröja flexibilitetsutvecklingen ytterligare.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det behövs ny lagstiftning på elområdet som ett svar på marknadens snabba utveckling och för att kunna leverera el som möter morgondagens behov. Samtidigt finns det svagheter i arbetet med att ta tillvara möjligheterna till flexibilitet i elsystemet. Det handlar t.ex. om det försenade införandet av rollen som leverantör av balanstjänster (balancing service provider, BSP). Denna roll behöver vara fullt införd för att det på allvar ska vara möjligt att frigöra potentialen hos tusentals distribuerade flexibilitetsresurser – såsom batterier, elbilsladdare och industriprocesser. Den behövs också för att oberoende aggregatorer ska kunna verka på marknaden och bidra till systembalansen. Vi anser därför att regeringen bör vidta omedelbara åtgärder för att påskynda ett fullständigt införande av rollen som BSP och därtill hörande marknadsmodeller.
En annan sak som har en negativ påverkan, inte minst på befintliga eller potentiella mindre elproducenters vilja att leverera viktig förnybar el, är de höga och mycket lynniga obalanskostnaderna. Sedan en ny marknadslösning infördes har dessa kostnader blivit så extremt volatila och oförutsägbara att producenter emellanåt t.o.m. väljer att avstå från att producera el. Vi anser därför att regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att, i nära samverkan med berörda marknadsaktörer, skyndsamt utreda och införa åtgärder som kan dämpa den extrema volatiliteten och skapa ett mer förutsägbart och stabilt system för balansavräkning.
Vi är också mycket tveksam till den kompensationsmodell för efterfrågeflexibilitet som Svenska kraftnät har föreslagit. Den modellen kännetecknas av komplexitet och oklarheter för marknadsaktörerna, vilket riskerar att skapa nya hinder och att fördröja flexibilitetsutvecklingen ytterligare. Förslaget riskerar att hämma utvecklingen av aggregerings- och flexibilitetstjänster i en situation med snabbt ökande elektrifiering och volatila elpriser och då dessa tjänster blir allt viktigare. Resultatet blir att de stora samhällsekonomiska vinster som flexibilitet kan skapa går om intet, samtidigt som hushållens och företagens elräkningar blir allt högre.
Vad som behövs är i stället en enkel och transparent modell som inte skapar onödiga trösklar. Förslaget behöver även justeras ytterligare för att det ska vara möjligt att på ett korrekt sätt fastställa omfattning och beräkningsmetod för den ekonomiska ersättning som ska betalas till elleverantörer för att täcka sådana kostnader som uppstår vid aktivering av efterfrågeflexibilitet. Vi anser att Svenska kraftnät bör få ett nytt uppdrag att ta fram ett regelverk i dessa delar som är inspirerat av länder som framgångsrikt integrerar flexibilitet på marknaden, t.ex. Storbritannien och Estland.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4138 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 1–4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Birger Lahti (V) och Linus Lakso (MP).
Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnenProp. 2025/26:168 · beslutad 15 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens lagförslag om säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen.
- De menar att förslaget kringgår kravet på kommunal tillstyrkan och i praktiken kraftigt försvagar kommunernas inflytande över uranbrytning.
Visa vad de skrev
”Därmed kringgås bl.a. kravet på kommunal tillstyrkan för att sådana verksamheter ska få bedrivas, och i praktiken försvagas det kommunala inflytandet över uranbrytning kraftigt.”
- De menar att uranbrytning och hela kärnkraftens produktionskedja medför betydande miljö- och hälsorisker, utöver allvarliga säkerhetsutmaningar.
Visa vad de skrev
”uranbrytning och kärnkraftens hela produktionskedja, utöver allvarliga säkerhetsutmaningar, är förknippade med betydande miljö- och hälsorisker.”
- De menar att ny kärnkraft har mycket höga kostnader, långa ledtider och stora ekonomiska risker för staten och skattebetalarna.
Visa vad de skrev
”Därtill är ny kärnkraft förenad med mycket höga kostnader, långa ledtider och stora ekonomiska risker för staten och skattebetalarna.”
- De menar att förslaget är en del av regeringens ensidiga strävan att underlätta en utbyggnad av kärnkraften i Sverige.
Visa vad de skrev
”Den aktuella propositionen är en del av regeringens ensidiga iver att underlätta en utbyggnad av kärnkraften i Sverige.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Den aktuella propositionen är en del av regeringens ensidiga iver att underlätta en utbyggnad av kärnkraften i Sverige. Till att börja med vill vi framhålla att uranbrytning och kärnkraftens hela produktionskedja, utöver allvarliga säkerhetsutmaningar, är förknippade med betydande miljö- och hälsorisker. Detta gäller från brytning av uran till hantering av radioaktivt avfall. Därtill är ny kärnkraft förenad med mycket höga kostnader, långa ledtider och stora ekonomiska risker för staten och skattebetalarna. Ny kärnkraft riskerar samtidigt att tränga undan snabbare och billigare förnybara alternativ.
I propositionen föreslås att verksamheter för utvinning och bearbetning av kärnämnen klassificeras om från kärnteknisk anläggning till kärnteknisk verksamhet. Därmed kringgås bl.a. kravet på kommunal tillstyrkan för att sådana verksamheter ska få bedrivas, och i praktiken försvagas det kommunala inflytandet över uranbrytning kraftigt. Därmed tas ännu ett beklagligt steg mot att urangruvor etableras i Sverige. En sådan inskränkning av det kommunala självstyret är enligt vår mening inte acceptabel.
Regeringens proposition avstyrks därmed.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3959 av Birger Lahti m.fl. (V) och 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:168 punkterna 1–3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Birger Lahti (V) och Linus Lakso (MP).
Kommunalt inflytande när det gäller utvinning av kärnämnen – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med ett nytt förslag som behåller det kommunala vetot vid utvinning av uran.
- De menar att regeringen går för långt när den helt tar bort det kommunala vetot för utvinning av uran.
Visa vad de skrev
”regeringen går för långt när den väljer att helt ta bort det kommunala vetot när det gäller utvinning av uran”
- De menar att urangruvor kan skapa stor lokal oro och att förslaget inskränker det kommunala självstyret och tar ifrån lokalbefolkningen dess inflytande.
Visa vad de skrev
”Urangruvor riskerar att skapa stor lokal oro, och vi är kritiska till att regeringen på detta sätt inskränker det kommunala självstyret och fråntar lokalbefolkningen dess inflytande.”
- De menar att kommuner, kommunförbund och andra organisationer också är mycket negativa till att det kommunala inflytandet vid uranutvinning inskränks.
Visa vad de skrev
”Denna kritik framförs även av kommuner, kommunförbund och andra organisationer, som är mycket negativt inställda till att det kommunala inflytandet vid utvinning av uran inskränks”
- De menar att den här delen av regeringens förslag varken är motiverad eller proportionerlig.
Visa vad de skrev
”Denna del av regeringens förslag är enligt vår uppfattning varken motiverad eller proportionerlig.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Som framgår av det föregående har vi olika uppfattningar om huruvida riksdagen bör anta regeringens lagförslag. Vi har redogjort för våra skäl i olika reservationer. I detta sammanhang vill vi dock gemensamt understryka att regeringen går för långt när den väljer att helt ta bort det kommunala vetot när det gäller utvinning av uran. Urangruvor riskerar att skapa stor lokal oro, och vi är kritiska till att regeringen på detta sätt inskränker det kommunala självstyret och fråntar lokalbefolkningen dess inflytande.
Förbud mot utvinning av uran – reservation, röstade ja
Vad ville C i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger nej till att återinföra totalförbudet mot utvinning av uran, men med en annan motivering som lyfter fram nyttan av att ta till vara uran som uppstår som biprodukt.
- De menar att det är slöseri med resurser om regelverket inte gör det möjligt att ta till vara uran som uppstår som biprodukt vid annan utvinning.
Visa vad de skrev
”Enligt min mening är det ett slöseri med resurser om regelverket för uranutvinning inte gör det möjligt att ta tillvara uran som uppstår som biprodukt vid annan utvinning.”
- De menar att det blir bättre förutsättningar för vissa gruvprojekt och en starkare försörjning av kritiska råvaror för Sverige och Europa om uran tas till vara i stället för att hanteras som avfall.
Visa vad de skrev
”Att ta tillvara uran i stället för att hantera det som avfall förbättrar också generellt förutsättningarna för vissa gruvprojekt och stärker Sveriges och Europas försörjning av kritiska råvaror.”
- De menar att det bör vara möjligt att utvinna uran som biprodukt utan att helt ta bort förbudet mot uranutvinning, och att regeringen därför borde ha återkommit med ett sådant förslag.
Visa vad de skrev
”Jag framhöll också att detta bör kunna ske utan att helt ta bort förbudet mot uranutvinning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag vill inledningsvis framhålla att nyindustrialiseringen och den gröna omställningen skapar ett behov av att underlätta brytning av kritiska mineral och metaller samt att kunna hantera uran som biprodukt. Enligt min mening är det ett slöseri med resurser om regelverket för uranutvinning inte gör det möjligt att ta tillvara uran som uppstår som biprodukt vid annan utvinning. Att ta tillvara uran i stället för att hantera det som avfall förbättrar också generellt förutsättningarna för vissa gruvprojekt och stärker Sveriges och Europas försörjning av kritiska råvaror.
När förbudet mot utvinning av uran i Sverige togs bort hösten 2025 framförde jag att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som, inom ramen för den då gällande lagstiftningen, möjliggör sekundär utvinning av uran som biprodukt vid annan mineralutvinning. Jag framhöll också att detta bör kunna ske utan att helt ta bort förbudet mot uranutvinning.
Förbud mot brytning i alunskiffer – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till ett förbud mot all gruvbrytning i alunskiffer.
- De menar att all brytning i alunskiffer innebär stora risker för naturen, ekosystemen och den biologiska mångfalden.
Visa vad de skrev
”all brytning i alunskiffer innebär stora risker för naturen, ekosystemen och den biologiska mångfalden”
- De menar att brytning frigör tungmetaller och radioaktiva ämnen som kan läcka ut i vattendrag och sjöar och skada människors hälsa.
Visa vad de skrev
”När alunskiffer bryts frigörs tungmetaller och radioaktiva ämnen. Dessa kan läcka ut i närliggande vattendrag och sjöar, skada naturen på andra sätt och orsaka betydande skador på människors hälsa.”
- De menar att det i dag saknas säkra och beprövade tekniker för storskalig brytning som kan garantera att svavelsyra, tungmetaller och radioaktiva ämnen inte läcker ut.
Visa vad de skrev
”Samtidigt saknas i dag säkra och beprövade tekniker för storskalig brytning som kan garantera att svavelsyra, tungmetaller och radioaktiva ämnen inte läcker ut och förorenar omgivande miljöer, vattendrag, sjöar och samhällen.”
- De menar att brytning i alunskiffer leder till omfattande koldioxidutsläpp till följd av förkolningsprocesser.
Visa vad de skrev
”Beräkningar visar dessutom att brytning i alunskiffer leder till omfattande koldioxidutsläpp till följd av förkolningsprocesser.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi kan inledningsvis konstatera att all brytning i alunskiffer innebär stora risker för naturen, ekosystemen och den biologiska mångfalden. När alunskiffer bryts frigörs tungmetaller och radioaktiva ämnen. Dessa kan läcka ut i närliggande vattendrag och sjöar, skada naturen på andra sätt och orsaka betydande skador på människors hälsa.
Kommunalt inflytande när det gäller brytning i alunskiffer – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att införa ett kommunalt veto mot brytning i alunskiffer och tillkännager för regeringen att den skyndsamt ska återkomma med en tidsplan för när reglerna kan vara på plats.
- De menar att brytning i alunskiffer kan få stora konsekvenser för närområdet och skapa stor lokal oro.
Visa vad de skrev
”Brytning i alunskiffer är en verksamhet som kan få betydande konsekvenser för närområdet och skapa stor lokal oro.”
- De menar att lokalbefolkningen självklart ska ha inflytande, och att kommunerna därför ska få ett veto som avgör om sådan verksamhet får bedrivas.
Visa vad de skrev
”Vi anser därför att det bör införas ett kommunalt veto som avgör om sådana verksamheter ska få bedrivas.”
- De menar att regeringen trots löften om en utredning ännu inte har lagt fram några konkreta åtgärder.
Visa vad de skrev
”Vi kan konstatera att regeringen hittills inte har presenterat några konkreta åtgärder för att infria detta åtagande.”
- De menar att regeringen snabbt bör återkomma till riksdagen med en tydlig tidsplan för när reglerna kan vara på plats.
Visa vad de skrev
”ett kommunalt veto bör införas mot brytning i alunskiffer och att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med en tydlig tidsplan”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Brytning i alunskiffer är en verksamhet som kan få betydande konsekvenser för närområdet och skapa stor lokal oro. Därför bör det vara en självklarhet att lokalbefolkningen har inflytande över eventuell brytning i alunskiffer i närområdet. Vi anser därför att det bör införas ett kommunalt veto som avgör om sådana verksamheter ska få bedrivas.
När den proposition som behandlas i detta betänkande överlämnades till riksdagen aviserade företrädare för regeringen att en utredning skulle tillsättas för att se över kommunernas veto och inflytande vid brytning i alunskiffer. Vi kan konstatera att regeringen hittills inte har presenterat några konkreta åtgärder för att infria detta åtagande. Det visar, beklagligt nog, regeringens låga ambition i denna fråga.
Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kustenProp. 2025/26:160 · beslutad 15 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att ta bort förbudet mot kärnkraftsanläggningar längs delar av kusten och skärgårdarna.
- De menar att ett ensidigt fokus på kärnkraft kan bli dyrt för staten, näringslivet och hushållen och tränga undan investeringar i annan fossilfri el.
Visa vad de skrev
”regeringens ensidiga fokus på utbyggnaden av kärnkraft riskerar att bli onödigt kostsamt för staten, näringslivet och hushållen samtidigt som den tränger undan nödvändiga investeringar i annan fossilfri elproduktion.”
- De ifrågasätter regeringens bedömning att det finns ett faktiskt behov av att öppna hela de skyddade kust- och skärgårdsområdena för kärntekniska anläggningar.
Visa vad de skrev
”Vi ifrågasätter regeringens bedömning att det finns ett faktiskt behov av att öppna hela de skyddade kust- och skärgårdsområdena för kärntekniska anläggningar.”
- De menar att kärnkraftsetablering i dessa miljöer kan skada den biologiska mångfalden och lokala näringar som turism och fiske.
Visa vad de skrev
”Vi anser att om dessa miljöer öppnas upp för kärnkraftsetablering riskerar det att skada den biologiska mångfalden och viktiga lokala näringar såsom turism och fiske.”
- De menar att det är ett problem att så närliggande förslag har lämnats i omgångar och behandlas som helt separata förslag.
Visa vad de skrev
”I likhet med ett flertal remissinstanser är vi kritiska till att så närliggande förslag överlämnats i omgångar och därmed behandlas som helt separata förslag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå propositionen. För att klara klimatomställningen, elektrifieringen och den ökade efterfrågan på el är det centralt att trygga elförsörjningen och bygga ut produktionskapaciteten. Regeringen förslag är dock inte rätt väg framåt. Vi menar att regeringens ensidiga fokus på utbyggnaden av kärnkraft riskerar att bli onödigt kostsamt för staten, näringslivet och hushållen samtidigt som den tränger undan nödvändiga investeringar i annan fossilfri elproduktion.
I propositionen föreslår regeringen att förbudet mot etablering av kärnkraftsanläggningar längs delar av kusten och skärgårdarna ska tas bort. Vi ifrågasätter regeringens bedömning att det finns ett faktiskt behov av att öppna hela de skyddade kust- och skärgårdsområdena för kärntekniska anläggningar. Vidare syftar de bestämmelser som regeringen vill ändra till att värna viktiga natur-, kultur- och friluftsvärden. Vi anser att om dessa miljöer öppnas upp för kärnkraftsetablering riskerar det att skada den biologiska mångfalden och viktiga lokala näringar såsom turism och fiske.
Vi kan vidare konstatera att regeringen har överlämnat flera olika propositioner till riksdagen som handlar om kärnkraft och dess utbyggnad. I likhet med ett flertal remissinstanser är vi kritiska till att så närliggande förslag överlämnats i omgångar och därmed behandlas som helt separata förslag. Vi menar att ett sådant förfarande försvårar en samlad bedömning av lagförslagen och deras sammantagna konsekvenser för energipolitiken som helhet.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör avslå regeringens förslag.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3961 av Birger Lahti m.fl. (V), 2025/26:3971 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3979 av Rickard Nordin m.fl. (C) och 2025/26:3984 av Katarina Luhr m.fl. (MP) samt avslår proposition 2025/26:160.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP).
Vindkraft i kommunerProp. 2025/26:239 · beslutad 9 juni 2026
Hanteringen av vindkraftsersättningen – reservation, röstade nej
Vad ville S, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till regeringens förslag till en ny lag om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar, men också till att ersättningen till närboende betalas ut automatiskt i stället för att de ska behöva ansöka varje år.
- De menar att ansökningsförfarandet varje år skapar onödig administration för både fastighetsägare och verksamhetsutövare och kan göra att vissa fastighetsägare missar ersättning de har rätt till.
Visa vad de skrev
”Vår uppfattning är att detta ansökningsförfarande skapar en onödig administrativ börda både för den enskilde fastighetsägaren och för verksamhetsutövaren och riskerar att medföra att vissa fastighetsägare går miste om den ersättning som de är berättigade till.”
- De menar att det behövs ekonomiska incitament till kommuner och närboende för att öka acceptansen för ny vindkraft.
Visa vad de skrev
”Det finns därför ett stort behov av ekonomiska incitament, både till kommuner och till närboende, för att öka acceptansen för nybyggnation av vindkraftverk.”
- De menar att en lagstadgad rätt till ersättning för närboende och kommuner är nödvändig för fortsatt utbyggnad av vindkraft.
Visa vad de skrev
”Att i lag garantera rätten till ersättning för såväl närboende som kommuner är nödvändigt för att skapa incitament till en fortsatt utbyggnad av vindkraftverk.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Utbyggnaden av vindkraft i Sverige har under denna regering helt stannat av. Det finns därför ett stort behov av ekonomiska incitament, både till kommuner och till närboende, för att öka acceptansen för nybyggnation av vindkraftverk. Att i lag garantera rätten till ersättning för såväl närboende som kommuner är nödvändigt för att skapa incitament till en fortsatt utbyggnad av vindkraftverk. Propositionen är ett steg i rätt riktning, och vi har därför ställt oss bakom regeringens förslag till en ny lag om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar. Däremot anser vi att de lösningar som föreslås både är otillräckliga och skapar onödig administrativ börda.
Regeringens förslag innebär att ägare av bostadsbyggnader som vill ta del av vindkraftsersättningen skriftligen ska anmäla sitt anspråk på ersättning till verksamhetsutövaren varje år. Vår uppfattning är att detta ansökningsförfarande skapar en onödig administrativ börda både för den enskilde fastighetsägaren och för verksamhetsutövaren och riskerar att medföra att vissa fastighetsägare går miste om den ersättning som de är berättigade till. Ersättningen till närboende bör i stället betalas ut automatiskt, och verksamhetsutövaren bör kunna identifiera de fastighetsägare som är berättigade till ersättningen med hjälp av uppgifter från fastighetsregistret.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4126 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4137 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:4104 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Fastighetsskatt – reservation, röstade nej
Vad ville V och C i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att fastighetsskatten för vindkraftverk förs tillbaka till kommunerna direkt i stället för att betalas ut via statens budget.
- De menar att ett system där fastighetsskatten går direkt till kommunerna ger mycket större långsiktighet och gör att kommunerna vet vilka förutsättningar som gäller.
Visa vad de skrev
”Ett sådant system skulle skapa en betydligt större långsiktighet och bidra till att kommunerna vet vilka förutsättningar som gäller i stället för att vara beroende av tillfälliga budgetsatsningar.”
- De menar att regeringen visserligen säger att kommunerna ska få ett långsiktigt stöd som bygger på fastighetsskatten, men att den inte har lagt några konkreta förslag om det.
Visa vad de skrev
”Däremot har regeringen inte presenterat några sådana konkreta förslag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen framhåller i propositionen att ett långsiktigt ekonomiskt stöd baserat på fastighetsskatten för vindkraftverk ska betalas ut till kommunerna. Däremot har regeringen inte presenterat några sådana konkreta förslag. Vi anser att fastighetsskatten för vindkraftverk ska återföras till kommunerna direkt i stället för att avsättas via statens budget. Ett sådant system skulle skapa en betydligt större långsiktighet och bidra till att kommunerna vet vilka förutsättningar som gäller i stället för att vara beroende av tillfälliga budgetsatsningar.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4137 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C) och Birger Lahti (V).
Rätt till inlösen av fastighet – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och C i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att införa en rätt till inlösen av fastigheter nära vindkraftsetableringar och att regeringen skyndsamt tillsätter en utredning om detta.
- De menar att regeringen har aviserat en utredning om rätt till inlösen men ännu inte tillsatt den.
Visa vad de skrev
”Regeringen aviserar i propositionen att det ska tillsättas en utredning som ser över frågan om rätten till inlösen av fastigheter i närheten av vindkraftsetableringar. En sådan utredning har regeringen dock inte tillsatt.”
- De menar att en ny utredning, om den tidigare inte var komplett, måste arbeta snabbt och effektivt så att en rätt till inlösen kan införas i lag.
Visa vad de skrev
”Vi anser att det är av största vikt att, om den tidigare utredningens förslag inte var kompletta, den nya utredningen får jobba snabbt och effektivt för att se till att det omgående kan införlivas en rätt till inlösen i lagstiftningen.”
- De menar att närboende ska kunna prova att bo nära en vindkraftsanläggning innan de bestämmer sin framtid, utan att fastighetens värde skadas ekonomiskt.
Visa vad de skrev
”Det är viktigt att närboende får möjlighet att prova hur det är att bo nära en vindkraftsanläggning innan man fattar beslut om sin framtid. Att det dessutom kan göras utan ekonomisk skada på fastighetsvärdet är av stor vikt.”
- De menar att regeringen skyndsamt måste tillsätta utredningen eftersom rätten enligt regeringen ska gälla från och med att utredningen tillsätts.
Visa vad de skrev
”Det är därför viktigt att regeringen skyndsamt tillsätter utredningen då man aviserat att rätten ska gälla retroaktivt fr.o.m. utredningens tillsättande.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen aviserar i propositionen att det ska tillsättas en utredning som ser över frågan om rätten till inlösen av fastigheter i närheten av vindkraftsetableringar. En sådan utredning har regeringen dock inte tillsatt. Vi anser att det är av största vikt att, om den tidigare utredningens förslag inte var kompletta, den nya utredningen får jobba snabbt och effektivt för att se till att det omgående kan införlivas en rätt till inlösen i lagstiftningen. Det är viktigt att närboende får möjlighet att prova hur det är att bo nära en vindkraftsanläggning innan man fattar beslut om sin framtid. Att det dessutom kan göras utan ekonomisk skada på fastighetsvärdet är av stor vikt. Det är därför viktigt att regeringen skyndsamt tillsätter utredningen då man aviserat att rätten ska gälla retroaktivt fr.o.m. utredningens tillsättande.
PrivatkopieringsersättningProp. 2025/26:184 · beslutad 9 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens lagförslag om privatkopieringsersättning, även om de håller med om att dagens system är föråldrat.
- De menar att det är fel väg att försöka reparera ett system som har grundläggande brister.
Visa vad de skrev
”Jag menar dock att regeringens slutsats om att försöka reparera ett system med grundläggande brister är fel väg att gå.”
- De menar att systemet inte är ett ändamålsenligt verktyg med tanke på utvecklingen inom digitalisering och artificiell intelligens (AI).
Visa vad de skrev
”Systemet är inte heller ett ändamålsenligt verktyg mot bakgrund av den utveckling som skett inom digitalisering och AI.”
- De menar att det behövs ett system som ser till att den som har upphovsrätten får skälig ersättning från plattformar och tjänster där verken används.
Visa vad de skrev
”behovet av ett system som säkerställer att upphovsrättsinnehavare får skälig ersättning från de plattformar och tjänster där deras verk konsumeras”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag. I propositionen föreslår regeringen att systemet med privatkopieringsersättning ska reformeras och moderniseras. Jag vill inledningsvis framhålla att upphovsrätten är en central del av äganderätten och en förutsättning för ett levande kulturliv och en innovativ ekonomi. Samtidigt delar jag regeringens grundläggande problembild att dagens system med privatkopieringsersättning är föråldrat och inte anpassat till den tekniska utveckling som skett sedan systemet senast sågs över. Jag menar dock att regeringens slutsats om att försöka reparera ett system med grundläggande brister är fel väg att gå. Systemet är inte heller ett ändamålsenligt verktyg mot bakgrund av den utveckling som skett inom digitalisering och AI.
I anslutning till det anförda vill jag även framhålla behovet av ett system som säkerställer att upphovsrättsinnehavare får skälig ersättning från de plattformar och tjänster där deras verk konsumeras, vilket jag återkommer till i detta betänkande.
Med hänvisning till det anförda avstyrker jag därmed regeringens proposition.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4007 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1 och 2025/26:4037 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:184 punkterna 1–3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C).
Övrigt om privatkopieringsersättning – reservation, avstod
Vad ville C i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen avskaffar systemet med privatkopieringsersättning och återkommer med ett förslag där upphovsrättsinnehavare får skälig ersättning direkt från de plattformar och tjänster där deras verk konsumeras.
- De menar att den tekniska utvecklingen har förändrat hur människor konsumerar kultur, och att det därför är ologiskt och orättvist att ta ut en avgift på en enhets totala lagringskapacitet.
Visa vad de skrev
”Majoriteten av lagringsutrymmet på moderna enheter används inte för privatkopiering av upphovsrättsskyddat material utan för operativsystem, programvara, egna fotografier och dokument.”
- De menar att ersättningen fungerar som en extraskatt som gör produkter dyrare och hämmar innovation och digital utveckling.
Visa vad de skrev
”Privatkopieringsersättningen gör produkter dyrare för svenska konsumenter och företag, vilket i förlängningen hämmar både innovation och digital utveckling.”
- De menar att ersättningen snedvrider konkurrensen, eftersom svenska handlare måste räkna in den i priset medan utländska e-handlare slipper påslaget.
Visa vad de skrev
”Vidare snedvrider ersättningen konkurrensen, eftersom svenska handlare behöver beakta ersättningen i sin prissättning, samtidigt som konsumenter kan köpa motsvarande produkter från utländska e-handlare utan motsvarande kostnadspåslag.”
- De menar att regeringen i stället borde satsa på en modern upphovsrättslagstiftning som hanterar utmaningarna med artificiell intelligens (AI).
Visa vad de skrev
”Jag menar att regeringen borde fokusera på att inom EU och nationellt utveckla en modern och hållbar lagstiftning som hanterar de verkliga utmaningar som upphovsrätten ställs inför med anledning av AI.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Allmänt om immaterialrättsliga frågor – reservation, avstod
Vad ville C i stället? (reservation 5)
Att riksdagen tillkännager för regeringen att en svensk immaterialrättsstrategi bör tas fram och att information om patentsökning ska bli lättillgänglig för små företag och nya innovatörer.
- De menar att Sverige är bra på patent men sämre på att kommersialisera dem, och att bättre kommersialisering skulle behålla mer av värdet i Sverige.
Visa vad de skrev
”Förbättrad kommersialisering skulle innebära att en större del av värdet som skapas genom innovationer behålls i Sverige.”
- De menar att samarbetet mellan universitet och högskolor och näringslivet behöver stärkas så att fler idéer kan bli innovationer, företag och jobb.
Visa vad de skrev
”Jag menar att samverkan mellan universitet och högskolor och näringsliv behöver stärkas för att fler idéer ska kunna utvecklas till nya innovationer, företag och jobb.”
- De menar att forskningsinstitut och inkubatorer behöver stärkas eftersom de knyter samman det offentliga och näringslivet.
Visa vad de skrev
”Vidare behöver forskningsinstituten och inkubatorerna stärkas, eftersom de har en viktig roll i att knyta samman det offentliga och näringslivet”
- De menar att information om hur man söker patent måste vara lättillgänglig även för små företag och nya innovatörer.
Visa vad de skrev
”Bland annat menar jag att information om hur man söker patent för nya idéer måste finnas enkelt tillgänglig också för små företag och nya innovatörer”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det svenska näringslivet tillhör de mest forsknings- och utvecklingsintensiva i världen och Sverige är ett av de länder i världen som har flest patent per capita. Samtidigt är Sverige inte lika framgångsrikt när det gäller att kommersialisera patent och innovativa produkter eller att få till stånd investeringar i dessa. Förbättrad kommersialisering skulle innebära att en större del av värdet som skapas genom innovationer behålls i Sverige. Därför behöver villkoren för forskning, utveckling, demonstration, uppskalning och kommersialisering förbättras.
Upphovsrättsliga frågor – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tar utredningens förslag vidare så att bilder på offentlig konst kan delas online utan restriktioner.
- De menar att panoramafriheten inte har anpassats till den tekniska utvecklingen, eftersom den inte omfattar digitala avbildningar.
Visa vad de skrev
”Denna möjlighet, den s.k. panoramafriheten, är en inskränkning i upphovsrätten som tyvärr inte har anpassats till den tekniska utvecklingen eftersom den inte omfattar digitala avbildningar.”
- De menar att regeringen bör ta utredningens förslag vidare för att göra det möjligt att dela bilder på offentlig konst online utan restriktioner.
Visa vad de skrev
”Jag menar att regeringen bör ta förslagen från utredningen vidare och på så sätt möjliggöra att dela bilder på offentlig konst online utan restriktioner.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är i dag tillåtet att fotografera, filma eller måla av byggnader eller konstverk som är permanent placerade i det offentliga rummet och att sedan publicera bilden fysiskt. Denna möjlighet, den s.k. panoramafriheten, är en inskränkning i upphovsrätten som tyvärr inte har anpassats till den tekniska utvecklingen eftersom den inte omfattar digitala avbildningar. Under våren 2024 presenterade en statlig utredning betänkandet Inskränkningarna i upphovsrätten (SOU 2024:4), där utredningen lämnar förslag om att modernisera upphovsrätten, bl.a. panoramafriheten. Jag menar att regeringen bör ta förslagen från utredningen vidare och på så sätt möjliggöra att dela bilder på offentlig konst online utan restriktioner.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:2832 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 16 och 2025/26:3561 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 7 och avslår motionerna 2025/26:901 av Mirja Räihä och Per-Arne Håkansson (båda S), 2025/26:2301 av Per-Arne Håkansson (S), 2025/26:3425 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 5, 2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 42, 2025/26:3593 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 52, 2025/26:3665 av Magnus Berntsson (KD) och 2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 32.
Hela Sverige ska fungera – politik för starkare landsbygderProp. 2025/26:158 · beslutad 20 maj 2026
Ett starkt lokalsamhälle och en effektiv landsbygdspolitik – reservation, avstod
Vad ville V och C i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tar fram en ny, samlad och mer ambitiös reformagenda för landsbygderna med konkreta verktyg för lokal utveckling, samtidigt som förslaget att förtydliga regionernas samrådsskyldighet gentemot civilsamhället och utbildningsaktörer välkomnas.
- De menar att propositionen mest beskriver nuläget och redan beslutade åtgärder i stället för att innehålla nya förslag.
Visa vad de skrev
”I övrigt består propositionen huvudsakligen av beskrivningar av nuläget och sammanställningar av redan beslutade eller aviserade åtgärder.”
- De menar att propositionen saknar satsningar på vägar, järnväg, kollektivtrafik och bredband och reformer som stärker landsbygdskommunernas ekonomi.
Visa vad de skrev
”Propositionen saknar alltifrån satsningar på vägar, järnväg, kollektivtrafik och bredbandsutbyggnad till reformer som stärker landsbygdskommunernas ekonomiska förutsättningar.”
- De menar att propositionen borde ha innehållit förslag på verktyg som faktiskt flyttar makt och resurser till lokalsamhällen, kommuner och regioner.
Visa vad de skrev
”propositionen skulle ha behövt innehålla förslag på verktyg som faktiskt flyttar makt och resurser till lokalsamhällen, kommuner och regioner.”
- De menar att skattebaserna bör regionaliseras så att fastighetsskatt från elproducerande anläggningar och intäkter från mineralavgifter i högre grad stannar i kommunerna där verksamheten bedrivs.
Visa vad de skrev
”Vi föreslår därför att skattebaserna ska regionaliseras, där fastighetsskatten från elproducerande anläggningar och intäkter från mineralavgifter i högre grad tillfaller de kommuner där verksamheten bedrivs.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen har återkommande betonat landsbygdens betydelse för Sveriges sammanhållning, totalförsvar och konkurrenskraft. I praktiken har dock politiken under valperioden präglats av bristande reformkraft och neddragningar som försvagat förutsättningarna för boende och företag på landsbygderna. Nedstängningar av lokala servicekontor, avsaknaden av verkliga regelförenklingar och oklara besked kring energiförsörjning och skogspolitik har skapat en betydande osäkerhet. Förtroendet för statens närvaro i hela landet har försvagats. Vi menar att det är avgörande att landsbygderna ges stabila spelregler, närvarande myndigheter och rättvisa förutsättningar, och detta är något som regeringen inte har säkerställt.
Vi välkomnar förslaget om att förtydliga regionernas samrådsskyldighet gentemot civilsamhället och utbildningsaktörer. Det är en rimlig och viktig justering, men det är också propositionens enda konkreta förslag. I övrigt består propositionen huvudsakligen av beskrivningar av nuläget och sammanställningar av redan beslutade eller aviserade åtgärder. Propositionen saknar alltifrån satsningar på vägar, järnväg, kollektivtrafik och bredbandsutbyggnad till reformer som stärker landsbygdskommunernas ekonomiska förutsättningar. Att regeringen betonar ett underifrånperspektiv är positivt, men propositionen skulle ha behövt innehålla förslag på verktyg som faktiskt flyttar makt och resurser till lokalsamhällen, kommuner och regioner.
Mot denna bakgrund bör regeringen ta fram en ny, samlad och mer ambitiös reformagenda för landsbygderna som innehåller konkreta verktyg för lokal utveckling. Ett centralt inslag i en sådan agenda är att de värden som skapas lokalt också ska stanna lokalt. När el produceras, mineraler bryts och naturresurser brukas går i dag en oproportionerligt stor del av vinsterna till statskassan, medan lokalsamhället får bära kostnaderna. Vi föreslår därför att skattebaserna ska regionaliseras, där fastighetsskatten från elproducerande anläggningar och intäkter från mineralavgifter i högre grad tillfaller de kommuner där verksamheten bedrivs. Det är den typen av strukturreformer som skapar rättvisa förutsättningar, stärker kommunernas ekonomi och ökar den lokala framtidstron. Mer makt, mandat och resurser bör därmed decentraliseras för att stärka det lokala beslutsfattandet.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4038 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 1 och 2 samt avslår motionerna 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 1, 16, 20 och 35 samt 2025/26:4055 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C) och Birger Lahti (V).
Civilsamhällets organisationer – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till motionen och ger regeringen till känna att den bör återkomma med besked om ökad finansiering för att stärka civilsamhällets deltagande i regional utveckling.
- De menar att regeringen inte ger civilsamhället ökad finansiering utan i stället har skurit ned på medel till civilsamhället.
Visa vad de skrev
”Vi är däremot mycket kritiska till att regeringen inte möter upp förslaget med ökad finansiering och konstaterar att regeringen snarare har skurit ned på medel till civilsamhället.”
- De menar att regeringen lyfter fram civilsamhällets roll men inte ger organisationerna förutsättningar att bära ansvaret.
Visa vad de skrev
”Vår uppfattning är att regeringen i propositionen lyfter fram civilsamhällets roll, men utan att ge organisationerna förutsättningar att bära ansvaret.”
- De menar att regeringen har gjort omfattande nedskärningar på viktiga delar av civilsamhället, som service, studieförbund och kooperativ utveckling.
Visa vad de skrev
”Regeringen har tvärtom gjort omfattande nedskärningar på viktiga delar av civilsamhället, såsom service, studieförbund och kooperativ utveckling.”
- De menar att nedskärningar i budgeten för Statens servicecenter har lett till att många lokala servicekontor har stängt.
Visa vad de skrev
”Regeringen har även skurit ned i budgeten för Statens servicecenter, vilket resulterat i omfattande stängningar av lokala servicekontor.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi är positiva till propositionens enda konkreta förslag som innebär att regionerna i sin roll som regionalt utvecklingsansvariga har skyldighet att samråda med företrädare för det civila samhällets organisationer och enskilda utbildningsanordnare inom högskoleområdet. Vi är däremot mycket kritiska till att regeringen inte möter upp förslaget med ökad finansiering och konstaterar att regeringen snarare har skurit ned på medel till civilsamhället. Vår uppfattning är att regeringen i propositionen lyfter fram civilsamhällets roll, men utan att ge organisationerna förutsättningar att bära ansvaret. Regeringen har därmed inte tagit till sig av den kritik som har framförts när det gäller bristen på finansiering kopplat till förslaget. Regeringen har tvärtom gjort omfattande nedskärningar på viktiga delar av civilsamhället, såsom service, studieförbund och kooperativ utveckling. Exempelvis beslutade regeringen i december 2025 att upphäva förordningen (2001:1194) om statsbidrag till kooperativ utveckling. Detta beslut hotar bl.a. Coompanion, vars verksamhet stärker civilsamhället genom att främja kooperativt entreprenörskap, social innovation och samverkan för hållbar lokal utveckling. Regeringen har även skurit ned i budgeten för Statens servicecenter, vilket resulterat i omfattande stängningar av lokala servicekontor. Trots detta framhåller regeringen i propositionen att den lokala statliga servicen måste säkras och att lokala servicekontor är en viktig verksamhet för att erbjuda personlig service från statliga myndigheter. Det är en tydlig skillnad mellan regeringens ord och handling. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med besked om ökad finansiering för att stärka civilsamhällets deltagande i regional utveckling.
Offentlig och kommersiell service – reservation, avstod (partiets ledamöter röstade olika)
Vad ville C i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med en mer ambitiös och handlingsinriktad landsbygdspolitik.
- De menar att regeringens proposition inte är någon reformagenda och inte ger landsbygderna de verktyg eller resurser som krävs.
Visa vad de skrev
”Tyvärr är regeringens proposition inte någon reformagenda utan snarare en redovisning som inte ger landsbygderna de verktyg eller de resurser som krävs.”
- De menar att regeringen saknar reformkraft och en sammanhållen strategi, och att dess passivitet riskerar att hämma utvecklingen i stora delar av landet.
Visa vad de skrev
”Regeringen saknar såväl reformkraft som en sammanhållen strategi. Jag menar att regeringens passivitet riskerar att hämma utvecklingen i stora delar av landet.”
- De menar att utmaningarna kräver en politik som genomför nödvändiga investeringar, sätter långsiktiga spelregler och litar på en dynamisk och decentraliserad styrning.
Visa vad de skrev
”Dessa utmaningar kräver en politik som genomför de nödvändiga investeringarna, sätter de långsiktiga spelreglerna och som litar på den kraft som går att åstadkomma genom en dynamisk och decentraliserad styrning.”
- De menar att regeringen bör återkomma med en mer ambitiös och handlingsinriktad politik, bland annat för förbättrad statlig service, infrastruktur och kommuner med svag skattekraft.
Visa vad de skrev
”Enligt min uppfattning bör regeringen återkomma till riksdagen med en mer ambitiös och handlingsinriktad politik, med förslag om en förbättrad statlig service, kraftfulla satsningar på landsbygdens infrastruktur och åtgärder som stärker landsbygdskommuner med svag skattekraft.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Landsbygdernas utveckling avgör Sveriges utveckling. Jag kan konstatera att Sveriges landsbygder står inför avgörande utmaningar, bl.a. när det gäller kompetensförsörjning, service, infrastruktur, kapitalförsörjning, energiomställning och förutsättningar för företagande. Dessa utmaningar kräver en politik som genomför de nödvändiga investeringarna, sätter de långsiktiga spelreglerna och som litar på den kraft som går att åstadkomma genom en dynamisk och decentraliserad styrning. Tyvärr är regeringens proposition inte någon reformagenda utan snarare en redovisning som inte ger landsbygderna de verktyg eller de resurser som krävs.
Kultur, folkbibliotek och studieförbund – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att motverka avvecklingen av studieförbund i glesbygd och på landsbygd, värna den regionala kulturen och göra en konsekvensanalys av nedläggningar av folkbibliotek.
- De menar att regeringens nedskärningar på studieförbunden har drabbat kultur och bildning särskilt hårt i glesbygd och på landsbygden.
Visa vad de skrev
”Under denna valperiod har regeringen gjort olyckliga neddragningar på studieförbunden, vilket särskilt har drabbat infrastrukturen för kultur och bildning i glesbygd och på landsbygden.”
- De menar att avvecklingen av studieförbund i glesbygd och på landsbygd måste motverkas och att den regionala kulturen behöver värnas.
Visa vad de skrev
”Vi anser att avvecklingen av studieförbunden i glesbygds- och landsbygdsområden måste motverkas och att den regionala kulturen behöver värnas.”
- De menar att det behövs en omfattande konsekvensanalys av nedläggningarna av folkbibliotek.
Visa vad de skrev
”Det behövs också en omfattande konsekvensanalys av nedläggningarna av folkbibliotek.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Under denna valperiod har regeringen gjort olyckliga neddragningar på studieförbunden, vilket särskilt har drabbat infrastrukturen för kultur och bildning i glesbygd och på landsbygden. Vi anser att avvecklingen av studieförbunden i glesbygds- och landsbygdsområden måste motverkas och att den regionala kulturen behöver värnas. Det behövs också en omfattande konsekvensanalys av nedläggningarna av folkbibliotek.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 31–33.
Kultur- och föreningsliv – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 11)
Att riksdagen säger ja till att stärka kultur- och föreningslivet på landsbygden genom satsningar på studieförbund och lokala arrangörer och genom att vidareutveckla och stärka kultursamverkansmodellen.
- De menar att kultur- och föreningslivet på landsbygden bör stärkas genom satsningar på studieförbund och lokala arrangörer samt genom att vidareutveckla och stärka kultursamverkansmodellen.
Visa vad de skrev
”Det är vår uppfattning att kultur- och föreningslivet på landsbygden bör stärkas genom satsningar på studieförbund och lokala arrangörer samt genom att vidareutveckla och stärka kultursamverkansmodellen.”
- De menar att civilsamhället bär en stor del av kulturen i mindre orter och på landsbygden och därför bör få långsiktigt stöd för att fortsätta vara en grund för kulturens utveckling.
Visa vad de skrev
”Civilsamhället bär en stor del av kulturen i mindre orter och på landsbygden och bör ges långsiktigt stöd för att fortsätta vara fundament till kulturens utveckling.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För en hållbar samhällsutveckling på landsbygden och i glesbygd krävs förbättrade förutsättningar för investeringar, bostäder, samhällsservice, civilsamhälle och kultur. Det är vår uppfattning att kultur- och föreningslivet på landsbygden bör stärkas genom satsningar på studieförbund och lokala arrangörer samt genom att vidareutveckla och stärka kultursamverkansmodellen. Civilsamhället bär en stor del av kulturen i mindre orter och på landsbygden och bör ges långsiktigt stöd för att fortsätta vara fundament till kulturens utveckling.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4055 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Nya verktyg för stärkt konkurrens i privat och offentlig verksamhetProp. 2025/26:203 · beslutad 6 maj 2026
Lag om offentlig säljverksamhet – reservation, röstade ja
Vad ville C i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till regeringens förslag till ny lag om offentlig säljverksamhet, med ett förtydligande om att offentlig säljverksamhet som fyller ett tydligt och motiverat allmänt syfte ska undantas från förbudet.
- De menar att offentlig säljverksamhet inte ska tränga undan privata aktörer där sådana finns, men att den ska tillåtas när den fyller ett tydligt och motiverat, ofta bredare, syfte.
Visa vad de skrev
”offentlig säljverksamhet bör utformas så att den inte tränger undan privata aktörer där sådana finns men att den behöver tillåtas där den fyller ett tydligt och motiverat, ofta bredare, syfte.”
- De menar att verksamheter som kommunala energibolag och identitetsbärande kommunal verksamhet, till exempel nöjesparken Liseberg, bör omfattas av undantaget från förbudet.
Visa vad de skrev
”Det kan exempelvis handla om kommunala energibolag eller om identitetsbärande kommunal verksamhet, exempelvis nöjesparken Liseberg. Sådan verksamhet bör enligt min uppfattning omfattas av undantaget.”
- De menar att det ska göras en prövning i varje enskilt fall av om det finns allmänna intressen som motiverar verksamheten eller förfarandet.
Visa vad de skrev
”ska det göras en prövning i det enskilda fallet för att bedöma om det finns några allmänna intressen som kan anses motivera att verksamheten eller förfarandet är försvarbart.”
- De menar att otillbörlig påverkan från offentliga aktörer, till exempel underprissättning eller säljverksamhet som subventioneras med allmänna medel, måste motverkas för att privata företag ska kunna bedriva sin verksamhet.
Visa vad de skrev
”I sådana fall påverkar förfarandet på ett otillbörligt sätt de privata företagens möjlighet att bedriva verksamhet. Enligt min uppfattning är detta något som måste motverkas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag välkomnar regeringens förslag om en ny lag om offentlig säljverksamhet. Den föreslagna lagen är inriktad på att skydda privata företag från de ojämlika villkor som kan uppstå när offentliga och privata aktörer agerar på samma marknad. Jag delar regeringens uppfattning att det är viktigt att komma till rätta med de problem som s.k. otillbörlig påverkan medför för de privata företagen och att främja förutsättningarna för en sund konkurrens på marknaden. Uttrycket otillbörlig påverkan tar sikte på att en offentlig aktör bedriver verksamhet eller tillämpar ett förfarande som skiljer sig från hur privata företag kan agera, exempelvis genom underprissättning, diskriminering vid offentlig upphandling eller säljverksamhet som subventioneras med allmänna medel. I sådana fall påverkar förfarandet på ett otillbörligt sätt de privata företagens möjlighet att bedriva verksamhet. Enligt min uppfattning är detta något som måste motverkas. Jag vill samtidigt betona vikten av att upprätthålla konkurrensneutralitet på de marknader där privata företag är verksamma.
När det gäller tillämpningen av den nya lagen vill jag göra följande förtydligande. Enligt 3 § andra stycket i den föreslagna nya lagen ska inte en säljverksamhet eller ett förfarande som är förenligt med beslut av riksdagen eller regeringen eller som i övrigt är försvarbart från allmän synpunkt omfattas av förbudet. Av författningskommentarerna (s. 143) framgår bl.a. att undantaget innebär att säljverksamheter som bedrivs av kommuner och regioner inte omfattas av förbudet om de bedöms vara kompetensenliga. När det gäller huruvida sådan säljverksamhet eller sådant förfarande som i övrigt är försvarbart från allmän synpunkt ska omfattas av förbudet ska det göras en prövning i det enskilda fallet för att bedöma om det finns några allmänna intressen som kan anses motivera att verksamheten eller förfarandet är försvarbart.
Jag vill med anledning av ovanstående framföra min uppfattning att offentlig säljverksamhet bör utformas så att den inte tränger undan privata aktörer där sådana finns men att den behöver tillåtas där den fyller ett tydligt och motiverat, ofta bredare, syfte. Det kan exempelvis handla om kommunala energibolag eller om identitetsbärande kommunal verksamhet, exempelvis nöjesparken Liseberg. Sådan verksamhet bör enligt min uppfattning omfattas av undantaget.
Därmed tillstyrker jag propositionen när det gäller regeringens förslag till lag om offentlig säljverksamhet och avstyrker motionsyrkanden i vilka det föreslås att riksdagen ska avslå den föreslagna nya lagen.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C).
En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningarProp. 2025/26:171 · beslutad 6 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om en ny prövningsordning för kärntekniska anläggningar.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det finns flera olika skäl till att regeringens förslag om en ny prövningsordning för kärntekniska anläggningar inte bör genomföras. I det följande utvecklar vi vår syn på dem i särskilda yttranden.
Regeringens proposition avstyrks därmed.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3960 av Birger Lahti m.fl. (V), 2025/26:3972 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:3985 av Katarina Luhr m.fl. (MP) samt avslår proposition 2025/26:171 punkterna 1–6 och motion 2025/26:3977 av Anders Ådahl m.fl. (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
Övrigt om prövning av kärntekniska anläggningar – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och C i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer till riksdagen med ett nytt förslag som på riktigt förenklar prövningen av kärntekniska anläggningar och samtidigt säkerställer höga krav på säkerhet, miljö och andra viktiga samhällsintressen.
- De menar att prövningssystemet för kärntekniska anläggningar måste ge berörda aktörer stabila och förutsägbara villkor och trygga förtroendet för säkerhets- och miljöprövningen.
Visa vad de skrev
”För oss är det avgörande att prövningssystemet för kärntekniska anläggningar ger berörda aktörer stabila och förutsägbara villkor, samtidigt som processen är utformad så att allmänhetens och aktörernas förtroende för säkerhets- och miljöprövningen tryggas.”
- De menar att regeringens förslag inte når upp till de grundläggande kraven och därför inte bör genomföras i sin nuvarande form.
Visa vad de skrev
”Eftersom regeringens förslag enligt vår uppfattning inte når upp till dessa grundläggande krav har vi tidigare i betänkandet motsatt oss att det genomförs i sin nuvarande form.”
- De menar att regeringen bör återkomma med ett nytt förslag som på riktigt förenklar prövningen och samtidigt säkerställer höga krav på säkerhet, miljö och andra viktiga samhällsintressen.
Visa vad de skrev
”Vi anser dock att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag som på riktigt förenklar prövningen och samtidigt säkerställer att höga krav i fråga om säkerhet, miljö och andra viktiga samhällsintressen garanteras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För oss är det avgörande att prövningssystemet för kärntekniska anläggningar ger berörda aktörer stabila och förutsägbara villkor, samtidigt som processen är utformad så att allmänhetens och aktörernas förtroende för säkerhets- och miljöprövningen tryggas. Eftersom regeringens förslag enligt vår uppfattning inte når upp till dessa grundläggande krav har vi tidigare i betänkandet motsatt oss att det genomförs i sin nuvarande form.
Vi anser dock att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag som på riktigt förenklar prövningen och samtidigt säkerställer att höga krav i fråga om säkerhet, miljö och andra viktiga samhällsintressen garanteras.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3972 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
Tillståndsprövning enligt förnybartdirektivetProp. 2025/26:118 · beslutad 22 april 2026
Tidsplan och samordning – reservation, röstade nej
Vad ville S och C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen, samtidigt som den instämmer i att ett effektivt genomförande av EU-rätten är viktigt, säger ja till att regeringen bör redovisa en tydligare tidsplan för det reviderade förnybartdirektivet och bättre samordna det med de nationella reformerna av tillståndsprocesserna.
- De menar att det väcker frågetecken att EU-kommissionen har stämt Sverige för att förnybartdirektivet införts för sent och ofullständigt.
Visa vad de skrev
”Bara det faktum att kommissionen har valt att stämma Sverige för saktfärdigt och ofullständigt införande av förnybartdirektivets bestämmelser väcker frågetecken.”
- De menar att det fortfarande är oklart när och hur regeringen ska svara EU-kommissionen, vilket skapar osäkerhet för marknadens aktörer och kan försämra Sveriges konkurrenskraft.
Visa vad de skrev
”Oklarheterna om när och hur regeringen har för avsikt att svara upp mot kommissionens krav är fortfarande betydande. Detta skapar i sin tur osäkerhet för marknadens aktörer och riskerar att hämma den svenska konkurrenskraften.”
- De menar att det saknas en helhetssyn på och nödvändig samordning mellan genomförandet av EU-reglerna och de nationella reformerna av miljöprövningen.
Visa vad de skrev
”Enligt vår uppfattning saknas såväl en helhetssyn på och en nödvändig samordning av dessa olika delar av förändringsarbetet.”
- De menar att bristande samordning riskerar att leda till fragmenterade och kortsiktiga regeländringar som skapar osäkerhet, administration och förseningar.
Visa vad de skrev
”Detta riskerar i sin tur att leda till fragmenterade och kortsiktiga regeländringar som skapar en ännu större osäkerhet, administrativ belastning och i värsta fall ytterligare förseningar”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi instämmer i regeringens uppfattning att ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av EU-rätten är avgörande för Sveriges konkurrenskraft, klimatomställning och rättssäkerhet. Därför är vi skeptiska till hur regeringen har tagit sig an arbetet med att inarbeta den här aktuella EU-rättsakten i det svenska miljöprövningssystemet. Bara det faktum att kommissionen har valt att stämma Sverige för saktfärdigt och ofullständigt införande av förnybartdirektivets bestämmelser väcker frågetecken. Oklarheterna om när och hur regeringen har för avsikt att svara upp mot kommissionens krav är fortfarande betydande. Detta skapar i sin tur osäkerhet för marknadens aktörer och riskerar att hämma den svenska konkurrenskraften.
Till detta kommer också att regeringen parallellt med att införa EU-rättsliga bestämmelser bedriver ett omfattande arbete med att reformera de svenska miljöprövningsprocesserna. Det handlar bl.a. om att realisera vittgående förslag från Miljötillståndsutredningen och andra utredningar som i grunden påverkar samma prövningsprocesser. Enligt vår uppfattning saknas såväl en helhetssyn på och en nödvändig samordning av dessa olika delar av förändringsarbetet. Detta riskerar i sin tur att leda till fragmenterade och kortsiktiga regeländringar som skapar en ännu större osäkerhet, administrativ belastning och i värsta fall ytterligare förseningar i prövningen av projekt som kan bidra till att uppnå angelägna energi- och klimatpolitiska målsättningar. Enligt vår uppfattning är ett samlat och långsiktigt angreppssätt nödvändigt för att stärka både rättssäkerheten och Sveriges förmåga att genomföra den så viktiga gröna omställningen.
Med hänvisning till detta anser vi att regeringen bör återkomma till riksdagen med en tydligare redovisning av hur genomförandet av det reviderade förnybartdirektivet tidsmässigt ska slutföras. Regeringen bör också säkerställa att genomförandet av EU-regler och nationella reformer av tillståndsprocesserna samordnas bättre.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3908 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 1 och 2, bifaller delvis motion 2025/26:3913 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 4 och avslår motion 2025/26:3913 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Catarina Deremar (C).
Kortast möjliga tidsfrister – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och C i stället? (reservation 3)
Att riksdagen uppmanar regeringen att använda de kortast möjliga tidsfristerna i det reviderade förnybartdirektivet.
- De menar att utdragna och oförutsebara tillståndsprocesser är ett av de största hindren för en effektiv utbyggnad av ett fossilfritt energisystem.
Visa vad de skrev
”utdragna och oförutsebara tillståndsprocesser är ett av de största hindren för en effektiv utbyggnad av ett fossilfritt energisystem.”
- De menar att regeringen inte har lyckats införa EU:s bestämmelser om tillståndsprocesser trots ett högre tonläge från kommissionen.
Visa vad de skrev
”regeringen – trots ett allt högre tonläge från kommissionen – inte har lyckats införa de bestämmelser i EU:s reviderade förnybartdirektiv som gäller tillståndsprocesser”
- De menar att EU-direktivet inte hindrar Sverige från att införa kortare och mer effektiva tidsfrister än förslaget, även för vindkraft och storskalig solkraft.
Visa vad de skrev
”Vi ser inget i direktivet som hindrar Sverige från att införa kortare och mer effektiva tidsfrister än de som föreslås i propositionen även för vindkraft och storskalig solkraft, oavsett om s.k. accelerationsområden pekas ut eller inte.”
- De menar att det behövs en grundlig analys av vilka tidsfrister för olika delar av prövningen som ger en effektivare process utan fler avvisningar och avslag.
Visa vad de skrev
”det behövs en grundlig analys av vilka tidsfrister för olika delar av prövningen som skulle resultera i en effektivare prövningsprocess utan att det leder till fler avvisningar och avslag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att Sverige även fortsättningsvis ska ha EU:s lägsta elpriser. Det kräver att alla konkurrenskraftiga fossilfria kraftslag släpps loss och att de tillståndsprocesser som är förknippade med energiproduktion är snabba och ändamålsenliga eftersom utdragna och oförutsebara tillståndsprocesser är ett av de största hindren för en effektiv utbyggnad av ett fossilfritt energisystem. Vi ser därför positivt på att EU agerar för att snabba på dessa tillståndsprocesser, bl.a. genom att sätta upp tidsfrister för hur länge en miljöprövning får pågå.
Regelverket för framtidens el- och gasnätProp. 2025/26:26 · beslutad 26 november 2025
Överföring av underskott – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att avskaffa lagen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet och möjligheten att rulla över underskott till nästa tillsynsperiod, och tillkännager för regeringen att den ska återkomma med förslag.
- De menar att regeringen i vissa fall ensidigt gynnar nätföretagen framför elkonsumenterna.
Visa vad de skrev
”Här ser vi exempelvis oroande tecken på att regeringen i vissa fall gynnar nätföretagen framför elkonsumenterna på ett ensidigt sätt.”
- De menar att om lagen behålls kommer hushållens och företagens nätkostnader att öka kraftigt utan motsvarande nytta.
Visa vad de skrev
”Att behålla den aktuella lagen innebär enligt vår uppfattning att hushållens och företagens nätkostnader kommer att öka kraftigt, utan att motsvarande nytta uppnås.”
- De menar att en stor del av pengarna som tagits ut med stöd av regleringen inte har gått oavkortat till investeringar, utan också till vinster i verksamheten.
Visa vad de skrev
”Därtill vill vi hävda att en stor del av de pengar som tagits ut med stöd av den nuvarande regleringen inte har gått oavkortat till investeringar utan också till vinster i verksamheten.”
- De menar att det behövs ett tydligt fokus på effektiva åtgärder, vilket minskar behovet av ett särskilt investeringsutrymme.
Visa vad de skrev
”Vad som behövs är i stället ett tydligt fokus på effektiva åtgärder, vilket minskar behovet av ett särskilt investeringsutrymme.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi inser att det kan vara nödvändigt att anpassa delar av den svenska lagstiftningen till EU-domstolens uttolkning av EU-rätten på elmarknadsområdet. Samtidigt beklagar vi att regeringen inte tar chansen att reformera det svenska regelverket och anpassa det till det växande moderniseringsbehov som blir alltmer påtagligt när takten i samhällets elektrifiering nu måste öka, inte minst för att det ska vara möjligt att klara klimatomställningen.
Ett högt reformtempo får emellertid inte innebära att vissa aktörer på elmarknaden gynnas på ett otillbörligt sätt framför andra. Här ser vi exempelvis oroande tecken på att regeringen i vissa fall gynnar nätföretagen framför elkonsumenterna på ett ensidigt sätt. Det handlar bl.a. om att regeringen väljer att bibehålla lagen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet, som möjliggör att underskott i förhållande till nätföretags intäktsram under vissa förutsättningar överförs mellan olika tillsynsperioder (s.k. överrullning) och därmed gör det möjligt för dessa företag att ta ut högre nätavgifter. Detta ställningstagande till förmån för den gällande regleringen valde regeringen trots förslag i förarbetena till den nu aktuella propositionen och från flera remissinstanser om att lagen skulle avskaffas.
Att behålla den aktuella lagen innebär enligt vår uppfattning att hushållens och företagens nätkostnader kommer att öka kraftigt, utan att motsvarande nytta uppnås. Vad som behövs är i stället ett tydligt fokus på effektiva åtgärder, vilket minskar behovet av ett särskilt investeringsutrymme. Därtill vill vi hävda att en stor del av de pengar som tagits ut med stöd av den nuvarande regleringen inte har gått oavkortat till investeringar utan också till vinster i verksamheten. Med hänvisning till detta anser vi att lagen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet bör avskaffas och att regeringen därför bör återkomma till riksdagen med ett sådant förslag. Av samma skäl vill vi avskaffa den möjlighet som finns i ellagen att rulla över underskott till den närmast efterföljande tillsynsperioden. Även här vill vi att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3823 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Rickard Nordin (C).
Övriga förslag om elmarknaden – reservation, avstod
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till förslagen om en reformerad elmarknad och uppmanar regeringen att genomföra dem.
- De menar att regleringen av elnätsföretagens intäkter måste göras om i grunden, så att det blir mer lönsamt att satsa på flexibilitetstjänster, smarta elnät, digitalisering och energilagring.
Visa vad de skrev
”Därför anser vi att regleringen av elnätsföretagens intäkter måste reformeras i grunden så att det blir mer lönsamt att investera i flexibilitetstjänster, smarta elnät, digitalisering och energilagring som tillsammans bidrar till att öka kapaciteten i det befintliga nätet.”
- De menar att propositionen låser fast en föråldrad syn där lösningen på kapacitetsbrist är att bygga mer ledning, vilket är dyrt och tar tid.
Visa vad de skrev
”Vi menar att propositionen cementerar en föråldrad syn på elnätet där den primära lösningen på kapacitetsbrist är att bygga mer fysisk ledning, vilket är både kostnadskrävande och tidsödande.”
- De menar att regeringen bör ge Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ta fram riktlinjer för obligatoriska samhällsekonomiska analyser innan nya transmissionsledningar byggs.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör enligt vår uppfattning därför ge i uppdrag åt Energimarknadsinspektionen att utfärda riktlinjer för obligatoriska samhällsekonomiska analyser inför att nya transmissionsledningar ska byggas.”
- De menar att konsumentskyddet bör stärkas samtidigt, så att hushåll och företag inte drabbas av oskäliga höjningar av nätavgifterna.
Visa vad de skrev
”I det läget är det viktigt att konsumentskyddet stärks parallellt så att hushåll och företag inte drabbas av oskäliga nätavgiftshöjningar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det hade varit ett gyllene tillfälle för regeringen att inom ramen för detta ärende ta chansen att inleda en både nödvändig och efterlängtad reform av den svenska elmarknaden.
Förbättrad utformning av EU:s elmarknadProp. 2025/26:16 · beslutad 26 november 2025
Rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget – reservation, avstod (partiets ledamöter röstade olika)
Vad ville C i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger nej till utskottets förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2026 och till de preliminära ramarna för 2027–2028, och i stället beslutar enligt reservationens egna förslag, samt säger ja till regeringens skatteförslag med tillkännagivanden om riskskatt, reseavdrag och ytterligare skattesänkningar.
- De menar att deras riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak, utgiftsramar och inkomstberäkning.
Visa vad de skrev
”Centerpartiets föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2026–2028 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2026.”
- De menar att de preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2027 och 2028 också bör utgå från dessa riktlinjer.
Visa vad de skrev
”De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2027 och 2028 bör också utgå från dessa riktlinjer.”
- De menar att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler som stämmer med deras beräkning av inkomsterna i statens budget för 2026.
Visa vad de skrev
”att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Centerpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2026”
- De menar att regeringen ska sänka skatten ytterligare, särskilt för låg- och medelinkomsttagare.
Visa vad de skrev
”att regeringen ska sänka skatten ytterligare, särskilt för låg- och medelinkomsttagare”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Centerpartiets föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2026–2028 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2026. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2027 och 2028 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställande av utgiftsramar för utgiftsområden och beräkningen av inkomster för 2026 ska därmed göras i enlighet med Centerpartiets förslag i bilaga 4 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2027 och 2028 ska godkännas i enlighet med vårt förslag i bilaga 5 i betänkandet. Riksdagen bör också ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Centerpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2026 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännage detta för regeringen.
När det gäller proposition 2024/25:188 Ett grundavdrag i riskskatten bör riksdagen ställa sig bakom att regeringen ska utreda hur effekten av riskskatten kan mildras och helst undvikas för Kommuninvest och tillkännage detta för regeringen. När det gäller proposition 2025/26:31 Ytterligare höjd beloppsgräns vid avdrag för resor till och från arbetet bör riksdagen ställa sig bakom att regeringen ska reformera reseavdraget i grunden, så att det är avståndsbaserat, färdmedelsneutralt och regionalt differentierat och tillkännage detta för regeringen. När det gäller proposition 2025/26:32 Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning bör riksdagen ställa sig bakom att regeringen ska sänka skatten ytterligare, särskilt för låg- och medelinkomsttagare, och tillkännage detta för regeringen.
Med hänvisning till detta tillstyrks Centerpartiets förslag till rambeslut.
Visa deras formella förslag till beslut
a) Målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande =utskottet
b) Utgiftstak för staten 2026–2028 =utskottet
c) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2026 Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2026 i enlighet med Centerpartiets förslag i bilaga 4.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 3 och avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 8 och motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5, 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 5 och 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 6.
d) Övriga utgifter i statens budget 2026 =utskottet
e) Beräkningen av inkomster i statens budget 2026 Riksdagen godkänner beräkningen av inkomster i statens budget för 2026 i enlighet med Centerpartiets förslag i bilaga 4.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 5 i denna del och avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 6 och motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3 i denna del, 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 i denna del och 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 4 i denna del.
Denna kritik framförs även av kommuner, kommunförbund och andra organisationer, som är mycket negativt inställda till att det kommunala inflytandet vid utvinning av uran inskränks genom att kommunfullmäktiges tillstyrkan inte längre ska krävas. Denna del av regeringens förslag är enligt vår uppfattning varken motiverad eller proportionerlig.
Vi anser därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag som säkerställer det kommunala inflytandet vid utvinning av uran genom att det kommunala vetot behålls.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3973 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP).
Jag vidhåller denna uppfattning. Den överensstämmer dock inte fullt ut med vad som framförs i den aktuella motionen, där det i stället föreslås att det tidigare totalförbudet mot utvinning av uran ska återinföras.
Motionsyrkandet avstyrks därmed.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C).
Samtidigt saknas i dag säkra och beprövade tekniker för storskalig brytning som kan garantera att svavelsyra, tungmetaller och radioaktiva ämnen inte läcker ut och förorenar omgivande miljöer, vattendrag, sjöar och samhällen. Beräkningar visar dessutom att brytning i alunskiffer leder till omfattande koldioxidutsläpp till följd av förkolningsprocesser.
Trots denna kunskap finns det planer på brytning i alunskiffer i både Västergötland och Jämtland. Vi anser att de miljörisker som följer av alunskifferbrytning är oacceptabla och att ett förbud mot all gruvbrytning i alunskiffer bör införas.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Birger Lahti (V) och Linus Lakso (MP).
Sammanfattningsvis anser vi att ett kommunalt veto bör införas mot brytning i alunskiffer och att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med en tydlig tidsplan för när sådana regler kan vara på plats.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3973 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 4 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP).
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4137 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C) och Birger Lahti (V).
Systemet med privatkopieringsersättning skapades under en tid när privatpersoners kopiering av musik från radio till kassettband utgjorde ett reellt inkomstbortfall för upphovsrättsinnehavare. Den tekniska utvecklingen har sedan dess i grunden förändrat hur privatpersoner konsumerar kultur. I dag dominerar legala strömningstjänster, där rättighetshavare ersätts genom licensavtal. Majoriteten av lagringsutrymmet på moderna enheter används inte för privatkopiering av upphovsrättsskyddat material utan för operativsystem, programvara, egna fotografier och dokument. Att basera en avgift på total lagringskapacitet framstår därför som både ologiskt och orättvist.
Jag menar att privatkopieringsersättningen har kommit att fungera som en extraskatt på den tekniska utrustning som är nödvändig för både privatpersoner och företag. Privatkopieringsersättningen gör produkter dyrare för svenska konsumenter och företag, vilket i förlängningen hämmar både innovation och digital utveckling. Vidare snedvrider ersättningen konkurrensen, eftersom svenska handlare behöver beakta ersättningen i sin prissättning, samtidigt som konsumenter kan köpa motsvarande produkter från utländska e-handlare utan motsvarande kostnadspåslag.
Därtill står upphovsrätten i dag inför helt nya och betydligt mer komplexa utmaningar genom utvecklingen av AI. Exempelvis tränas generativa AI-modeller på enorma mängder upphovsrättsskyddat material, ofta utan samtycke eller ersättning till de ursprungliga skaparna. Detta väcker grundläggande frågor om värdeskapande, ersättning och skyddet för kreativa yrken. Jag menar att regeringen borde fokusera på att inom EU och nationellt utveckla en modern och hållbar lagstiftning som hanterar de verkliga utmaningar som upphovsrätten ställs inför med anledning av AI. Det handlar t.ex. om att säkerställa transparens i träningsdata och att skapa fungerande licensmodeller som garanterar att kreatörer får betalt när deras verk används för att bygga kommersiella AI-tjänster.
Jag anser således att systemet med privatkopieringsersättning är föråldrat. Samtidigt är det centralt att rättighetshavare får en skälig ersättning. Ersättning bör i stället komma från de plattformar och tjänster där verken faktiskt konsumeras. En modern upphovsrättslagstiftning måste fokusera på var värdet skapas och konsumeras. Det är därför min uppfattning att regeringen bör avskaffa systemet med privatkopieringsersättning och återkomma med ett förslag som på ett transparent och rättvist sätt säkerställer att upphovsrättsinnehavare får skälig ersättning direkt från de plattformar och tjänster där deras verk konsumeras.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3561 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 6 och 2025/26:4037 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 2 och 3 samt avslår motionerna 2025/26:4005 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 1–3 och 2025/26:4007 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C).
Jag menar att samverkan mellan universitet och högskolor och näringsliv behöver stärkas för att fler idéer ska kunna utvecklas till nya innovationer, företag och jobb. De samlade forskningsanslagen behöver öka genom en överenskommelse mellan näringslivet och det offentliga. Vidare behöver forskningsinstituten och inkubatorerna stärkas, eftersom de har en viktig roll i att knyta samman det offentliga och näringslivet, vilket är viktigt för att nå framgångar i innovationsprocessen och för framgångsrik kommersialisering. Möjligheten att skydda innovationer genom patent är viktig för framväxten av nya företag, affärsidéer och jobb. I förlängningen är det avgörande för Sveriges konkurrenskraft. Bland annat menar jag att information om hur man söker patent för nya idéer måste finnas enkelt tillgänglig också för små företag och nya innovatörer som inte har de förkunskaper som behövs för att finna sig till rätta i myndighetsfloran. Hur detta ska organiseras bör utredas, och för att åstadkomma ett sammanhållet och välfungerande innovationssystem bör en sådan utredning utmynna i en svensk immaterialrättsstrategi.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2831 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 5 och avslår motionerna 2025/26:2724 av Markus Wiechel (SD) och 2025/26:3593 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 48, 49 och 51.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C).
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4055 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Regeringen saknar såväl reformkraft som en sammanhållen strategi. Jag menar att regeringens passivitet riskerar att hämma utvecklingen i stora delar av landet. Enligt min uppfattning bör regeringen återkomma till riksdagen med en mer ambitiös och handlingsinriktad politik, med förslag om en förbättrad statlig service, kraftfulla satsningar på landsbygdens infrastruktur och åtgärder som stärker landsbygdskommuner med svag skattekraft. Regeringens förslag bör bl.a. även omfatta • större landsbygdssatsningar på infrastruktur, service, innovation och företagande • en decentraliseringsreform som ger kommuner och lokalsamhällen mer inflytande • en tydlig och långsiktig politik för energi, jord- och skogsbruk • förstärkta förutsättningar för lokalt ägande och samarbete • en nationell strategi med mätbara mål för hur landsbygdernas utvecklingskraft ska stärkas.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4038 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 3 och avslår motionerna 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 2–4, 11, 12, 15, 21–23 och 29 samt 2025/26:4055 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Mot denna bakgrund beklagar vi att regeringen – trots ett allt högre tonläge från kommissionen – inte har lyckats införa de bestämmelser i EU:s reviderade förnybartdirektiv som gäller tillståndsprocesser, inklusive de delar som gäller maximala tidsfrister för olika prövningar.
De tidsfrister som föreslås i propositionen är väsentligt längre än de tidsfrister som föreslogs av Miljöprövningsutredningen, och vi anser därför att det behövs en grundlig analys av vilka tidsfrister för olika delar av prövningen som skulle resultera i en effektivare prövningsprocess utan att det leder till fler avvisningar och avslag.
Vi ser inget i direktivet som hindrar Sverige från att införa kortare och mer effektiva tidsfrister än de som föreslås i propositionen även för vindkraft och storskalig solkraft, oavsett om s.k. accelerationsområden pekas ut eller inte. Sammantaget finns det därför skäl för riksdagen att uppmana regeringen att använda de kortast möjliga tidsfristerna i det reviderade förnybartdirektivet.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3912 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Catarina Deremar (C).
Vi menar att propositionen cementerar en föråldrad syn på elnätet där den primära lösningen på kapacitetsbrist är att bygga mer fysisk ledning, vilket är både kostnadskrävande och tidsödande. Ur vårt perspektiv är det betydligt bättre att först se till att den befintliga infrastrukturen används på ett smart sätt. Därför anser vi att regleringen av elnätsföretagens intäkter måste reformeras i grunden så att det blir mer lönsamt att investera i flexibilitetstjänster, smarta elnät, digitalisering och energilagring som tillsammans bidrar till att öka kapaciteten i det befintliga nätet. Även andra lagar än ellagen kan behöva moderniseras med fokus på att understödja en sådan inriktning. Det handlar bl.a. om att främja energigemenskaper genom att undanröja de byråkratiska och fiskala hinder som i dag bromsar en folkrörelse för mer lokal förnybar el.
Trots en strävan efter att maximera nyttjandet av det befintliga kraftsystemet kommer det oundvikligen att behövas nyinvesteringar i kraftinfrastruktur. Därför vill vi också understryka vikten av att elnätet byggs ut på ett effektivt och samhällsekonomiskt klokt sätt för att det ska vara möjligt att klara omställningen. Med anledning av detta vill vi peka på behovet av att göra seriösa samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar i anslutning till de investeringsprojekt som planeras. Frånvaron av tydliga krav och bristande vägledning från Energimarknadsinspektionen gör att många av de beräkningar som görs har betydande svagheter, vilket vi beklagar. Det kan handla om att viktiga faktorer inte analyseras, t.ex. miljöpåverkan, effekter av markintrång, försvårande av jord- och skogsbruk eller påverkan på natur- och boendemiljöer. Regeringen bör enligt vår uppfattning därför ge i uppdrag åt Energimarknadsinspektionen att utfärda riktlinjer för obligatoriska samhällsekonomiska analyser inför att nya transmissionsledningar ska byggas.
Avslutningsvis anser vi att konsumentskyddet bör stärkas på elmarknaden, inte minst när det gäller den monopoldel som nätsidan utgör. Förslagen i den nu aktuella propositionen innebär att Energimarknadsinspektionen får större frihet att utforma regler. I det läget är det viktigt att konsumentskyddet stärks parallellt så att hushåll och företag inte drabbas av oskäliga nätavgiftshöjningar.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3823 av Rickard Nordin (C) yrkandena 2–5 och avslår motion 2025/26:3816 av Fredrik Olovsson m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Rickard Nordin (C).
f) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:1 och 2025/26:16 punkt 2.2 Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med Centerpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2026 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2025/26:1 finansplanen punkterna 18–36 och 2025/26:16 punkt 2.2 och motion 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 5 i denna del och avslår motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3 i denna del, 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 i denna del och 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 4 i denna del.
g) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2024/25:168 =utskottet
h) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2024/25:188 Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom att regeringen ska utreda hur effekten av riskskatten kan mildras och helt undvikas för Kommuninvest och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:188 och motion 2025/26:270 av Martin Ådahl (C).
i) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:31 Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom vad som anförs i reservationen om att reformera reseavdraget i grunden så att det är avståndsbaserat, färdmedelsneutralt och regionalt differentierat och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:31 och motion 2025/26:3839 av Martin Ådahl (C).
j) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:32 Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom vad som anförs i reservationen om att sänka skatten ytterligare för låg- och medelinkomsttagare och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:32 punkterna 1 och 2 samt motion 2025/26:3837 av Martin Ådahl (C) och avslår motion 2025/26:3840 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP).
k) Ålderspensionssystemets utgifter 2026 =utskottet
l) Preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2027 och 2028 Riksdagen godkänner preliminära utgiftsramar för utgiftsområdena och preliminära beräkningar av inkomster i statens budget för 2027 och 2028 i enlighet med Centerpartiets förslag i bilaga 5.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 4 och 6 samt avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkterna 7 och 11 samt motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 4 och 6, 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkandena 4 och 6 samt 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 5 och 7.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Martin Ådahl (C).