Laddar…
- Röstade för utskottets förslag
- 44 %
- 14 av 32 omröstningar
- På den vinnande sidan
- 50 %
- 14 av 28 omröstningar där partiet röstade ja eller nej
- Fick igenom sin linje mot utskottet
- 0 av 14
- omröstningar där partiet röstade nej och utskottets förslag föll
- Reservationer
- 29
- av 65 beslutspunkter hade partiet ett eget förslag
- Ville stoppa hela propositionen
- 0
- gånger
Partiets egna förslag
Motioner som Centerpartiet har lagt i partiets namn inom skola och forskning: 15 motioner med 190 yrkanden. Riksdagen har beslutat om 190 av yrkandena och sagt ja till 0. Partier som ingår i regeringen lägger sällan egna motioner, eftersom de i stället påverkar regeringens förslag inifrån. Därför säger antalet motioner inte hur aktivt ett parti är.
med anledning av prop. 2025/26:292 Skärpta villkor för friskolesektornMotion 2025/26:4215 · 9 juli 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagändringarna bör utvärderas 2029 i syfte att säkerställa att lagförslagen inte bidrar till oligopolbildning och utslagning av små aktörer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att idéburna skolor, som per definition inte är vinstutdelande, ska undantas från kravet på särredovisning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:260 En mer ändamålsenlig reglering av etikprövning av forskning som avser människorMotion 2025/26:4156 · 13 maj 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det måste vara möjligt att överklaga granskningsbeslut från Överklagandenämnden för etikprövning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behöver tas ett samlat helhetsgrepp kring frågan om etikprövning i syfte att minska den administrativa bördan för forskare och lärosäten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:197 Ett likvärdigt betygssystemMotion 2025/26:4044 · 1 april 2026 · 1 yrkande
Där partiet ville något annat
Beslutspunkter där C röstade nej till utskottets förslag eller lämnade en reservation. Det kan betyda att partiet ville stoppa, ändra eller gå längre än förslaget. Öppna propositionen för att se omröstningen.
Följde utskottet på alla punkter
Visa 6 ärenden där C varken röstade nej eller reserverade sig
Så läser du siffrorna
I kammaren röstar riksdagen alltid om utskottets förslag. Ja betyder att man stöder utskottets förslag och nej att man stöder ett motförslag. Utskottets förslag är oftast att anta regeringens proposition, men inte alltid.
En reservation är ett annat förslag till beslut som ett eller flera partier lämnar i utskottet. Många punkter avgörs utan omröstning; då syns partiets hållning bara genom reservationen.
Partiets röst är det som flest av dess ledamöter röstade. Ibland behandlar utskottet flera propositioner i samma betänkande; då visas de tillsammans och varje beslutspunkt räknas en gång.
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas övergångsbestämmelser för de elever som går ut grundskolan innan betygssystemet är på plats i sin helhet, dvs. 2031, i syfte att möjliggöra för obehöriga elever att utifrån nuvarande betygssystem läsa vidare på ett yrkesprogram på gymnasiet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolanMotion 2025/26:4041 · 1 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör vara rektorn som ska bestämma när och hur mobilförbud i skolan ska tillämpas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillfällig omplacering av en elev även ska kunna göras till en annan huvudman och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kravet på skriftlig dokumentation vid kvarsittning och utvisning ur klassrummet ska vara kvar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:194 Nya läroplaner – för en stark kunskapsskolaMotion 2025/26:4036 · 1 april 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av en fortsatt stark tilltro till professionen genom att riksdagen fortsättningsvis inte ska definiera vilka undervisningsmetoder och undervisningsstrategier skolorna ska använda sig av, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skrivningarna om att undervisningen ska vara icke-konfessionell bör finnas kvar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nuvarande skrivningar om entreprenörskap bör finnas kvar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att borttagandet av skrivningarna kring sex och samlevnad inte innebär att kunskaperna om desamma försvinner från lärarutbildningen och lärarutbildningens examensmål, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:195 Förbättrat stöd i skolanMotion 2025/26:4035 · 1 april 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att standardiserade tester bör införas i samtliga årskurser i grundskolan för att identifiera elever som har behov av stöd i läs‑, skriv- och matematikundervisning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår förslaget om att ta bort den bestämmelse i 1 kap. 4 § skollagen som avser att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska vara möjligt för små skolor att genomföra stödundervisningen i samband med den övriga undervisningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med åtgärder för att säkerställa tillgången till behöriga lärare inom ramen för stödundervisningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:196 Tid för undervisningsuppdragetMotion 2025/26:4033 · 1 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med en hållbar finansieringsmodell för regleringen av lärarnas undervisnings- och planeringstid och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast den 1 augusti 2027 bör följa upp förslaget om att ta bort rapporteringsskyldigheten vid kränkningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:166 Riksrevisionens rapport om utbildning på vetenskaplig grundMotion 2025/26:3978 · 25 mars 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Riksrevisionens rekommendation om att låta en myndighet ta huvudansvaret för systematisk sammanställning av forskning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Riksrevisionens rekommendation om att ge Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) i uppdrag att fokusera på kunskapsstöd i stället för forskningskommunikation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skolforskningsinstitutet i uppdrag att utveckla metoder för att dokumentera, värdera och sammanställa beprövad erfarenhet inom skolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:67 Riksrevisionens rapport om likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsynMotion 2025/26:3861 · 10 december 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ansvaret för ägar- och ledningsprövningen av enskilda huvudmän för förskolan bör samlas hos Skolinspektionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Utredningen om en likvärdig förskola av god kvalitet med obligatorisk språkförskola (U 2024:04) ett tilläggsdirektiv att utreda om och i så fall på vilket sätt ansvaret för tillsynen av samtliga förskolor kan samlas hos Skolinspektionen eller en annan statlig myndighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:47 Riksrevisionens rapport om systemet för lärarlegitimationMotion 2025/26:3847 · 25 november 2025 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt genomföra Riksrevisionens förslag om utökad registerkontroll och en anmälningsplikt för huvudmän och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över disciplinpåföljderna så att de även omfattar icke legitimerade lärare för att stärka rättssäkerheten för eleverna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa utbildningsvägar för obehöriga lärare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka läraryrkets attraktivitet genom minskad administration och ökad tillit till professionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskningMotion 2025/26:3746 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 15 StudiestödMotion 2025/26:3734 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
En högre utbildning för en stärkt kompetensnationMotion 2025/26:3189 · 6 oktober 2025 · 34 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka vuxenutbildningarna i syfte att stärka både det livslånga lärandet och näringslivets och den offentliga sektorns utveckling i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en fortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan med fokus på fler fördjupningsutbildningar, ökat utbud av digitala kurser och ökade möjligheter för teknik- och yrkescollege och lärlingsutbildningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vuxenutbildningarna i större utsträckning ska utformas utifrån näringslivets kompetensbehov, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ett gemensamt system för ansökan till yrkeshögskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vuxenutbildningen långsiktigt bör byggas ut, inte minst inom bristyrken, genom fler platser inom yrkesvux, komvux och folkhögskola i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att urvalsprocessen till lärlingsutbildningarna bör göras om så att näringslivets behov premieras i större utsträckning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det möjligt för dem som anställer en lärling att också själv få bestämma elev till lärlingsutbildningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att lärcentrum byggs ut i syfte att möta kompetensbehovet i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet att höja kvaliteten inom den högre utbildningen och säkra dess tillgänglighet i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det utbildningspolitiska målet för landets högskolor bör få en tydligare tillgänglighetsdimension, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om högskolornas arbetslivsanknytning och samverkan med det regionala näringslivet och den offentliga sektorn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler ska ha möjligheten att läsa fristående kurser på såväl grundnivå som avancerad nivå i syfte att möta kompetensbehovet och stärka bildningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärosätenas forskningsanslag bör följas upp i syfte att de i större utsträckning ska bestämmas utifrån en samlad bedömning av kvalitet och potential, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärosätenas autonomi såväl institutionellt som finansiellt bör stärkas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna för att anslaget till lärosätena inte bör vara uppdelat i en del som endast får användas inom utbildningen och en som endast får användas inom forskningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka lärosätenas autonomi när det kommer till att tillsätta sina egna styrelser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de institutionella och finansiella förutsättningarna för forskarnas/lärarnas självständighet kraftigt bör stärkas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den fria forskningen genom att minska kraven på medfinansiering för statliga externa forskningsmedel till lärosätena och stärka möjligheterna att låta privata medel betala för forskningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den fria forskningen och dess kvalitet genom att forskningsfinansieringssystemet görs om i grunden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler lärosäten bör bli fristående, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att stärka etableringsfriheten för fristående lärosäten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen och ansvariga myndigheter behöver verka för att minska lärosätenas återrapporteringskrav och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att regleringsbrev och verksamhetsavtal ska kunna löpa över en längre tid än ett år och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att högskoleutbildningarnas samverkan med arbetslivet förbättras med hjälp av en stärkt studievägledning på lärosätena och utökade möjligheter till praktik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna universitetens kvalitet genom att excellens och spetsforskningen uppvärderas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en tydligare uppdrags- och rollfördelning mellan universitet och högskolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör göras en inskärpning när det kommer till examensrättigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetet för att stärka studenters studiemiljö, hälsa och välmående bör intensifieras på lärosätena, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödet till studenter med NPF eller annan funktionsnedsättning bör öka vad gäller både möjligheten att genomföra högskoleprovet och att ta del av och genomföra studierna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att införa en examenspremie i syfte att öka genomströmningen inom den högre utbildningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa fribeloppet för studielånet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta studenter som är deltidssjukskrivna få studiemedel på deltid och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jämställdhetsarbetet på lärosätena måste intensifieras för att garantera en meritokratisk ordning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet för att locka internationella forskare och studenter till Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
En skola för kunskap och livsresorMotion 2025/26:3186 · 6 oktober 2025 · 78 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla barn från två års ålder ska ha rätt att gå i 15 timmars avgiftsfri förskola, oberoende av om föräldrarna arbetar eller inte, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsynen och kraven, särskilt på den pedagogiska omsorgen, behöver skärpas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en utbildningsgaranti för förskollärare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en skyddad yrkestitel för barnskötare i syfte att höja yrkets status, tydliggöra kompetenskrav och stärka kvaliteten inom barnomsorgen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning bör tillsättas för att undersöka hur år av minskad andel barn kan ge utrymme för mindre barngrupper och utveckling av förskolans och den pedagogiska omsorgens verksamhet, så att en hållbar och likvärdig förskola i hela landet garanteras, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om språkkrav för personal i förskola och pedagogisk omsorg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn och unga med bristande svenskkunskaper ska gå intensiv svenskundervisning från och med förskoleklass och följas upp återkommande genom screening och tester och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolverket bör få i uppdrag att införa en centralt samordnad granskning av läromedel i syfte att höja dess kvalitet och dess tillgång och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge lärarna ökat mandat att bestämma läromedel och undervisningsmetoder så länge dessa vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den skarpa godkäntgränsen bör slopas så att de med betyget F kan söka sig vidare till gymnasiets yrkesprogram, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas betygssteg under godkäntbetyget E så att insatser belönas även för den som ännu inte uppnått godkänd nivå, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kompensatorisk betygsättning bör införas i skolan där läraren vid betygsättningen gör en sammantagen bedömning av vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper och förmågor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att eleven regelbundet från skolstart bör screenas för att skolan ska kunna upptäcka vad eleven behöver extra stöttning inom och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en elevlag som, likt patientlagen och patientsäkerhetslagen, tydliggör elevens rättigheter och skyldigheter när det kommer till undervisning, inflytande och en trygg skolmiljö, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolplikten bör reformeras så att stödinsatser, anpassningar och extraundervisning blir obligatoriska och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ett särskilt krav på kommuner att stödja barn som är frihetsberövade i deras skolgång och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att insatserna bör intensifieras för att motverka bristen på behöriga lärare, inte minst i glesbygden och i utsatta områden, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolor som anställer behöriga lärare ska belönas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att varje huvudman måste upprätta utbildningsplaner för varje anställd obehörig lärare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att mentorskapet bör bli frivilligt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort kravet på två utvecklingssamtal per år och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reglera planeringstiden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att mängden verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och dess kvalitet bör ses över och ökas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör skapas ekonomiska incitament för skolor att ta emot VFU-studenter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att mängden didaktik bör öka på lärarprogrammen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör skapas en tydligare förankring mellan ämnesterminerna på lärarutbildningarna och det centrala innehållet som eleverna ska få undervisning om och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs fler vägar in i läraryrket såsom Teach for Sweden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att reglera klasstorlekarna efter elevernas behov och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ett nationellt mål för antal medarbetare per rektor för såväl fristående som kommunala skolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla huvudmän ska upprätta riktlinjer och handlingsplaner i syfte att motverka hot och våld riktat mot rektorer och medarbetare på skolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en jämlik och inkluderande skola i hela landet är en viktig skyddsfaktor mot utanförskap och brottslighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skolinspektionen möjligheten att dela ut vite mot skolor som inte agerar och polisanmäler vid brott i skolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kunna flytta elever som utsatt andra elever för brott, även till andra huvudmän, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör ställas krav på skolor att ha tydliga riktlinjer och handlingsplaner mot hedersförtryck i skolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att öka samarbetet mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvården i syfte att fånga upp elever som lever i utsatthet och behöver extra stöd från samhället, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det råder nolltolerans mot mobbning i skolan och att det därför bör införas en nationell plan mot mobbning i skolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa utrymme för dagliga pulshöjande aktiviteter i grund- och gymnasieskolan för elevers hälsa och mående och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ett nationellt hälsovårdsprogram för barn och unga upp till 20 år som är tillgängligt i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör genomföras screening av den psykiska hälsan för alla elever vid den vanliga hälsokontrollen hos elevhälsan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förutsättningarna för att införa en elevhälsogaranti i grund- och gymnasieskolan i hela landet bör utredas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om att införa sovmorgon i grund- och gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan ska vara integrerad i hela skolans verksamhet, särskilt på gymnasiet, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studie- och yrkesvägledningen ska ha ett ökat fokus på att ge information kring studiernas jobbchanser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studie- och karriärvägledningen ska ha ett tydligt genusperspektiv för att fler ska våga bryta könsnormer vid studie- och yrkesval och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att friskolor och kommuner bör samverka för att dimensionera utbudet av gymnasieplatser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska vara möjligt att söka till gymnasiets yrkesprogram genom yrkesprov eller resterande meritpoäng och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa branschskolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka möjligheterna att kunna kombinera en teoretisk och yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att näringslivet bör få ett större inflytande över yrkesutbildningarnas utbud och utformning genom att det införs nationella och regionala branschråd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna för att kunna bedriva yrkesutbildningar i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler bör ges möjlighet till entreprenörskap och UF-företagande på gymnasiet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolpengen ska viktas utefter om skolan anställer behöriga lärare, har hög kvalitet och ligger i glesbygd eller i utsatta områden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolpengen bör differentieras utefter friskolornas och kommunernas olika ansvar och uppdrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör regleras en maxgräns för antal skolbyten per läsår i grundskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa offentlighetsprincipen för alla skolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ett obligatoriskt och gemensamt skolval till grundskolan i syfte att stärka valfriheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kötid som urvalskriterium bör avskaffas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett förbud bör införas mot alla former av konfessionella inslag i undervisning och övriga aktiviteter under skoltid och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör bli förbjudet för fristående aktörer i skolan och förskolan att ta ut vinst eller göra andra former av kapitalöverföringar vid uppvisande av kvalitetsbrister och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolinspektionen bör få skarpare verktyg gentemot skolor som uppvisar kvalitetsbrister, t.ex. i form av att kunna dela ut sanktionsavgifter, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att lätta vissa ekonomiska krav i tillståndsprocessen för mindre idéburna friskolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolinspektionen bör få ett tydligare uppdrag att särskilt granska utländskt ägarkapital i skolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolinspektionen ska ta hänsyn till säkerhetspolitiska faktorer i dess bedömning vid en huvudmans etablering, expandering och av dess tillstånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att små skolor ska få möjlighet att kunna använda fjärr- och distansundervisning om det saknas behöriga lärare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den administrativa bördan för mindre skolor kraftigt behöver minska i syfte att stärka förutsättningarna för att bedriva skolor med hög kvalitet, inte minst i glesbygd, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärarstudenter inom ramen för sin VFU bör få möjlighet att testa att undervisa klasser där flera årskurser blandas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att små skolor ska ha rätt att hyra lärare från andra huvudmän och skolenheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör genomföras en genomlysning av skollagen i syfte att möjliggöra för mindre skolor att tillämpa mer flexibla lösningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna elevinflytandet i såväl grund- som gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla skolor ska vara tillgängliga och funktionsanpassade och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en nationell strategi för dyslexi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla barn och unga ska ges möjlighet att gå på fritidshem, oberoende av vårdnadshavarnas livs- och arbetssituation, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra rätten till minoritets- och modersmålsundervisning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärare och skolledare återkommande ska få kompetensutveckling i att använda och undervisa med hjälp av digitala verktyg och AI och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att elever stärker sin digitala kompetens i skolan såsom inom AI och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att öka tillgången till bemannade skolbibliotek i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka folkhögskolornas allmänna kursutbud och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att folkhögskolorna i större utsträckning bör samarbeta med lokalsamhället och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Livskraft och framtidstro på Sveriges landsbygderMotion 2025/26:3185 · 6 oktober 2025 · 49 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en bred skatteöversyn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett rättvisare utjämningssystem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fastighetsavgiften bör reformeras så att den får en annan regional profil och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fastighetsskatten från elproducerande anläggningar bör stanna lokalt och regionalt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de värden som skapas på Sveriges landsbygder, inte minst genom de statliga bolag som nyttjar Sveriges naturresurser, bör återföras till landsbygderna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ny företagsform, mikroföretag, som motsvarar en utvidgad variant av Centerpartiets förslag om ingångsföretag bör införas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka yrkeshögskolorna med fokus på ökat utbud av digitala kurser, ökade möjligheter till teknik- och yrkescollege och lärlingsutbildningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om folkhögskolors och studieförbunds förutsättningar att främja livslångt lärande och kompetensutveckling i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att högskolor bör ges ett tydligare uppdrag att erbjuda utbildningar som motsvarar arbetsmarknadens behov, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt se över möjligheten att genomföra satsningar på lokala lärcentrum och teknik för distansutbildning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utformas ett system för avskrivning av studieskulder för den som flyttar till en glesbygdskommun för att arbeta inom ett bristyrke med markant behov av kompetens och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett flyttbidrag till delar av landet med särskilda behov av arbetskraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning av distansarbeteslagstiftning för att främja att fler ges möjlighet att bosätta sig på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort lönekravet för arbetskraftsinvandrare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra ett omfattande kompetenslyft för att vidareutbilda personal på landsbygderna till rätt kompetens och behörighet inom välfärden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska avtala med lärosäten så att utbildning och vidareutbildning inom välfärdsyrken erbjuds via lokala och regionala utbildningscentrum och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör ta ett större ekonomiskt ansvar för investeringar i modern teknik för vård i glesbygd och på öar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förlossningsvården ska finnas närmare kvinnor genom en sammanhållen vård som möjliggör fler barnmorskeledda kliniker som kompletterar de större sjukhusen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det i lag bör tydliggöras att minsta storlek på en läkarmottagning ska kunna vara en läkare och en sjuksköterska och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att farmaceuter bör ges möjlighet att utföra fler uppgifter, exempelvis att förskriva receptförlängning av vissa läkemedel, under förutsättning att läkare i förväg markerat dessa som lämpliga att förlänga utan vidare undersökning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att apotek bör ges möjlighet att erbjuda vårdnära tjänster, t.ex. genom att öppna minikliniker, och på så sätt fungera som ett komplement till primärvården, exempelvis genom samarbetsavtal för en närmare vård, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en reformering av nedskrivningsreglerna bör genomföras för bostadsbyggnation på svagare bostadsmarknader och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kraftfulla lättnader i strandskyddet bör genomföras för att ge möjlighet till utveckling av boende och näringsverksamhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett investeringsstöd riktat till bostadsbyggande i landsbygdskommuner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett landsbygdslån och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna bör ges möjlighet att peka ut områden där bygglov inte längre ska krävas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en bostadsrättsförening bör tillåtas omfatta hus utspridda över ett större område och om att också bildande av bostadsrättsföreningar som omfattar bostäder i mer än en kommun bör övervägas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en infrastrukturberedning bör tillsättas som likt Försvarsberedningen kan lämna förslag på insatser som behöver göras för infrastrukturen som helhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett bredare arbete bör ske för bättre mobiltäckning likt det roamingsystem som finns i Europa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en lägsta acceptabel vägstandard bör antas som möjliggör en nollvision om sänkta hastigheter på landsvägar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafik bör införas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samarbetet över de nordiska landsgränserna bör stärkas för att förbättra tillgången till kollektivtrafik i gränsregioner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regelverken för skolskjuts bör ses över i syfte att säkerställa tillgången för fler elever och för att i högre grad omfatta även fristående skolor och elever vars närmaste skola ligger i grannkommunen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att väglagen bör ändras så att friliggande cykelvägar kan byggas utan samband med en anslutande bilväg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vattentjänstlagen bör ändras så att den tillåter extern finansiering av va-infrastrukturen samt att ett investeringsstöd till enskilda va-investeringar bör införas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stötta myndigheter och kommuner i deras arbete med att automatisera sina tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges beredskap när det gäller livsmedel och kritiska insatsvaror bör stärkas genom samverkan mellan det offentliga och näringslivet, där beredskapsåtgärder kan säkerställas genom avtal och ersättningar, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att dagens planeringshorisont för totalförsvaret om minst tre månader bör förlängas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska antas nationella och uppföljningsbara mål för produktionen och försörjningsförmågan av livsmedel i Sverige där en målsättning ska vara att vi producerar åtminstone 80 procent av den mat som konsumeras och som vi har goda förutsättningar att producera i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt stöd för restaurering och nyodling av åkermark och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillgången till relations- och mängdbrottsutredare på lokal nivå i hela landet bör säkerställas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör genomföras ett kraftfullt socialtjänstpaket, med fokus på att stärka personalens trygghet, kompetens och karriärmöjligheter, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för räddningstjänsten att använda drönare i syfte att skaffa sig överblick över ett insatsområde eller hjälpa människor i nöd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna bör ges möjlighet att på frivillig väg flytta verksamhetsområden som är starkt reglerade av staten till annan kommun eller till regional nivå och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett nytt frikommunförsök bör genomföras där kommuner och regioner kan ansöka om att genomföra försöksverksamheter som utvecklar de demokratiska processerna och underlättar möjligheten att klara sina offentliga åtaganden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att försök bör genomföras där kommuner kan ta ut en kommunal avgift på gästnätter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla riktade statsbidrag bör omvandlas till generella statsbidrag, utan ansökningsprocess och återrapporteringskrav, inledningsvis för kommuner med färre än 30 000 invånare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en obligatorisk konsekvensbedömning ur landsbygdsperspektiv i lagstiftningsprocessen bör införas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att befintlig lagstiftning inom vård, skola och omsorg bör ses över ur ett landsbygdsperspektiv för att möjliggöra små, flexibla och lokalt anpassade lösningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Visa vad de skrev
”Ett värdeöverföringsförbud som omfattar samtliga enskilda huvudmän riskerar därför att träffa även verksamheter som inte ger upphov till de problem som regleringen syftar till att motverka.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi menar att förslagen i propositionen gynnar redan etablerade skolkoncerner, vilket gör att regeringen i praktiken cementerar skolmarknaden och driver på bildandet av ett oligopol. Redan etablerade skolkoncerner berörs inte av tillfälliga begränsningar och får fortsätta slussa skolpeng till andra kommuner och länder. Det blir dessutom svårare för nya konkurrenter och idéburna skolor att uppfylla förslagen på skärpta regler för ekonomiska krav på huvudmän. Kapitalstarka skolkoncerner som byggt upp stora tillgångar under flera år av vinstjakt får fördelar, medan mindre huvudmän och idéburna aktörer får svårare att etablera sig och utveckla sina verksamheter. Regeringens förslag driver därmed skolmarknaden mot ökad konsolidering och ett oligopol av skolkoncerner snarare än att motverka vinstjakt.
Vi vill lyfta fram risken för att värdeöverföringsförbud får oproportionerliga konsekvenser för idéburna huvudmän. Dessa bedriver verksamhet utan vinstsyfte och har i regel inte möjlighet att dela ut överskott till ägare. Ett värdeöverföringsförbud som omfattar samtliga enskilda huvudmän riskerar därför att träffa även verksamheter som inte ger upphov till de problem som regleringen syftar till att motverka. Regeringen bör därför analysera konsekvenserna för idéburna huvudmän särskilt och överväga undantag eller en anpassad reglering som tar hänsyn till deras associationsform och verksamhetens särart.
Vi föreslår att regeringen återkommer med förslag som säkerställer att ekonomiska krav och tillståndsprövning inom friskolesektorn utformas så att idéburna aktörer och mindre huvudmän inte missgynnas i förhållande till stora skolkoncerner.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5 och 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Niels Paarup-Petersen (C), Robert Olesen (S) och Mats Berglund (MP).
Undantag från kravet på särredovisning för idéburna organisationer – reservation, röstade nej (partiets ledamöter röstade olika)
Vad ville C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att undanta idéburna skolor från kravet på särredovisning, men att deras redovisning ska vara öppen och transparent, samtidigt som särredovisning behövs för att kontrollera värdeöverföringar.
- De menar att ett generellt krav på särredovisning för alla huvudmän med flera enheter är symbolpolitik som skapar onödig administration utan att lösa det egentliga problemet.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om ett generellt särredovisningskrav för alla huvudmän som driver mer än en enhet är dock ett exempel på symbolpolitik som skapar onödig administration utan att träffa det verkliga problemet.”
- De menar att idéburna skolor inte är vinstdrivande och därför liknar kommunala huvudmän, som är undantagna från kravet.
Visa vad de skrev
”Idéburna skolor är per definition inte vinstdrivande, i likhet med kommunala huvudmän som är undantagna från kravet.”
- De menar att kravet för idéburna aktörer bara innebär ökad administration och kostnader som måste tas från den pedagogiska verksamheten.
Visa vad de skrev
”För dem medför kravet i stället enbart en ökad administrativ börda och kostnader som måste tas från den pedagogiska verksamheten.”
- De menar att nedläggningar av små idéburna skolor skulle vara förödande, särskilt på landsbygden där skolorna ofta är ryggraden i lokalsamhället och ibland det enda skolalternativet.
Visa vad de skrev
”Detta skulle vara förödande, särskilt för landsbygden där dessa skolor ofta är ryggraden i lokalsamhället och många gånger är det enda skolalternativet eller en av få valmöjligheter.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi ser ett behov av förslaget om särredovisning för att kontrollera värdeöverföringar. Särredovisning är en förutsättning för ökad transparens och för att kunna utöva tillsyn. Regeringens förslag om ett generellt särredovisningskrav för alla huvudmän som driver mer än en enhet är dock ett exempel på symbolpolitik som skapar onödig administration utan att träffa det verkliga problemet. Idéburna skolor är per definition inte vinstdrivande, i likhet med kommunala huvudmän som är undantagna från kravet. Idéburna skolor drivs oftast av stiftelser eller föreningar vars syfte är att återinvestera eventuella överskott i verksamheten. De har sällan de komplexa koncernstrukturer som kravet på särredovisning är avsett att granska. Det finns därför inte samma behov av särredovisning för dessa aktörer.
Vi ser risker med att förslaget blir kontraproduktivt och riskerar att drabba mindre, idéburna aktörer. För dem medför kravet i stället enbart en ökad administrativ börda och kostnader som måste tas från den pedagogiska verksamheten. Detta kan få allvarliga konsekvenser, inte minst genom att små idéburna skolor kan tvingas lägga ned. Detta skulle vara förödande, särskilt för landsbygden där dessa skolor ofta är ryggraden i lokalsamhället och många gånger är det enda skolalternativet eller en av få valmöjligheter. Att tvinga på dem en byråkrati som är utformad för stora, vinstdrivande koncerner är kontraproduktivt och riskerar att slå ut välfungerande och uppskattade verksamheter. Därför vill vi att idéburna huvudmän inte ska omfattas av samma krav på särredovisning, men deras redovisning behöver vara öppen och transparent så att vem som helst kan granska grunden för överföringar mellan skolenheter.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4215 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2 och 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C) och Mats Berglund (MP).
Utvärdering av lagändringarnas konsekvenser – reservation, röstade nej
Vad ville C och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen utvärderar lagändringarnas konsekvenser för marknadsstrukturen och för små aktörers fortlevnad två år efter att lagen trätt i kraft, under 2029.
- De menar att de skärpta kraven ökar den administrativa bördan och riskerar att påverka stora och små aktörer olika.
Visa vad de skrev
”De skärpta kraven i propositionen medför en ökad administrativ börda. Det finns en stor risk att stora och små aktörer påverkas olika av regeringens förslag.”
- De menar att större aktörer och koncerner med mer resurser och juridisk kompetens sannolikt klarar lagändringarna bättre, vilket kan slå ut mindre huvudmän.
Visa vad de skrev
”Större aktörer och koncerner med större administrativa resurser, juridisk kompetens och stordriftsfördelar kommer sannolikt att klara av dessa lagändringar bättre än små, idéburna eller lokalt förankrade aktörer.”
- De menar att förslaget riskerar att cementera den befintliga skolmarknaden och leda till att ett fåtal stora koncerner dominerar friskolemarknaden.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag riskerar leda till en cementering av den befintliga skolmarknaden. Resultatet skulle kunna bli en oligopolbildning där ett fåtal stora koncerner dominerar friskolemarknaden.”
- De menar att en sådan utveckling vore förödande för valfriheten och skulle motverka den mångfald av pedagogiska inriktningar som friskolereformen var tänkt att ge.
Visa vad de skrev
”Det vore förödande ur ett valfrihetsperspektiv och skulle motverka den mångfald av pedagogiska inriktningar som friskolereformen ursprungligen syftade till.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
De skärpta kraven i propositionen medför en ökad administrativ börda. Det finns en stor risk att stora och små aktörer påverkas olika av regeringens förslag. Större aktörer och koncerner med större administrativa resurser, juridisk kompetens och stordriftsfördelar kommer sannolikt att klara av dessa lagändringar bättre än små, idéburna eller lokalt förankrade aktörer. Detta kan leda till en utslagning av mindre huvudmän.
Regeringens förslag riskerar leda till en cementering av den befintliga skolmarknaden. Resultatet skulle kunna bli en oligopolbildning där ett fåtal stora koncerner dominerar friskolemarknaden. Det vore förödande ur ett valfrihetsperspektiv och skulle motverka den mångfald av pedagogiska inriktningar som friskolereformen ursprungligen syftade till. För att säkerställa att lagändringarna inte får oönskade konkurrenshämmande effekter anser vi att de måste följas upp noggrant. För att undvika oligopolbildning och säkerställa små idéburna aktörers fortlevnad, föreslår vi att förslagens konsekvenser utvärderas inom en skälig tid. Vi föreslår därför att en utvärdering av lagens konsekvenser för marknadsstrukturen och för små aktörers fortlevnad genomförs två år efter att lagen trätt i kraft, dvs. under 2029.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4215 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C) och Mats Berglund (MP).
En mer ändamålsenlig reglering av etikprövning av forskning som avser människorProp. 2025/26:260 · beslutad 17 juni 2026
Etikprövningslagens framtida utformning – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att granskningsbeslut ska kunna överklagas och att regeringen ska verka för nationellt samordnade riktlinjer och tillsätta en utredning om ett sammanhållet regelverk för forskningsetik.
- De menar att det är djupt problematiskt och hotar rättssäkerheten att granskningsbeslut inte ska kunna överklagas.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om att granskningsbesluten inte ska kunna överklagas är djupt problematiskt och riskerar att underminera rättssäkerheten för landets forskare.”
- De menar att ett kritiskt utlåtande från en statlig nämnd i praktiken kan förstöra en forskares möjligheter till anslag, publicering och samarbeten.
Visa vad de skrev
”Ett kritiskt utlåtande från en statlig nämnd, även om det formellt saknar rättsverkan, kan i praktiken få förödande konsekvenser för forskarens möjlighet att få anslag, publicera sig och delta i samarbeten.”
- De menar att det inte är förenligt med en modern rättsstat och akademisk frihet att neka rätt till oberoende prövning i domstol.
Visa vad de skrev
”Att i ett sådant läge neka rätten till en oberoende prövning i domstol menar jag inte är förenligt med en modern rättsstat och principerna om akademisk frihet.”
- De menar att regeringen bör tillsätta en utredning som tar ett helhetsgrepp om den forskningsetiska regleringen.
Visa vad de skrev
”Jag anser därför att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att ta ett helhetsgrepp om den forskningsetiska regleringen, i syfte att skapa ett sammanhållet, förutsägbart och rättssäkert system som omfattar all typ av forskning där etiska överväganden är centrala.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag om att granskningsbesluten inte ska kunna överklagas är djupt problematiskt och riskerar att underminera rättssäkerheten för landets forskare. Det är en allvarlig brist. Ett kritiskt utlåtande från en statlig nämnd, även om det formellt saknar rättsverkan, kan i praktiken få förödande konsekvenser för forskarens möjlighet att få anslag, publicera sig och delta i samarbeten. Att i ett sådant läge neka rätten till en oberoende prövning i domstol menar jag inte är förenligt med en modern rättsstat och principerna om akademisk frihet. Den fria forskningen kräver trygga och förutsägbara villkor för forskarna. Att införa en ordning där en myndighet kan rikta kritik som i värsta fall kan förstöra ens karriär utan möjlighet till överklagan är ett steg i fel riktning.
Regeringens förslag är ett etappmål, men det räcker inte. I stället anser jag att regeringen bör verka för nationellt samordnade och vägledande riktlinjer. Vidare anser jag att en framtida reglering måste ta ett bredare grepp som inte bara omfattar forskning på människor, utan även adresserar de snabbt växande etiska frågorna kring exempelvis AI, djurförsök och hantering av stora datamängder. En sammanhållen och förutsägbar lagstiftning anser jag är en förutsättning för att stärka Sveriges position som en ledande och ansvarsfull forskningsnation. Jag anser därför att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att ta ett helhetsgrepp om den forskningsetiska regleringen, i syfte att skapa ett sammanhållet, förutsägbart och rättssäkert system som omfattar all typ av forskning där etiska överväganden är centrala.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4156 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Madeleine Atlas (C).
Tid för undervisningsuppdragetProp. 2025/26:196 · beslutad 9 juni 2026
Dialog med arbetsmarknadens parter – reservation, röstade nej
Vad ville S, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen samarbetar med arbetsmarknadens parter när den kommande förordningen om undervisningsuppdraget utformas.
- De menar att reformen inte har föregåtts av tillräcklig dialog med arbetsmarknadens parter eller förankring hos riksdagens partier.
Visa vad de skrev
”Vi är kritiska till att reformen inte föregåtts av vare sig tillräcklig dialog med arbetsmarknadens parter, vilket är brukligt inom den svenska modellen, eller parlamentarisk förankring bland riksdagens partier.”
- De menar att reformen därför sannolikt har utformats svagare och att riskerna för problem i genomförandet ökar.
Visa vad de skrev
”Det innebär att reformen sannolikt utformats på ett svagare sätt än vad som annars vore möjligt och att riskerna för problem i genomförandet ökar.”
- De menar att staten därmed går in i ett område som ligger nära arbetsmarknadens parters ansvar.
Visa vad de skrev
”Det innebär att staten går in i ett område som ligger nära arbetsmarknadens parters ansvar.”
- De menar att regeringen bör samarbeta med arbetsmarknadens parter när den kommande förordningen utformas, så att regleringen blir så ändamålsenlig och gynnsam som möjligt.
Visa vad de skrev
”Vi anser därför att det är angeläget att regeringen samarbetar med arbetsmarknadens parter vid utformningen av den kommande förordningen, så att regleringen blir så ändamålsenlig och gynnsam som möjligt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi är kritiska till att reformen inte föregåtts av vare sig tillräcklig dialog med arbetsmarknadens parter, vilket är brukligt inom den svenska modellen, eller parlamentarisk förankring bland riksdagens partier. Det innebär att reformen sannolikt utformats på ett svagare sätt än vad som annars vore möjligt och att riskerna för problem i genomförandet ökar.
Propositionens utformning leder också till flera frågor. Regeringen föreslår att undervisningsuppdraget ska regleras i skollagen och att regeringen ska bemyndigas att meddela föreskrifter om omfattningen av tiden för de olika delarna av uppdraget. Det innebär att staten går in i ett område som ligger nära arbetsmarknadens parters ansvar. Av propositionen framgår också att remissinstanser har efterfrågat klargöranden om hur regleringen förhåller sig till annan arbetstid, såsom förtroendearbetstid, och om vem som ska besluta om tidsfördelningen i praktiken. Här är det uppenbart att reformen, i linje med den svenska modellen, borde ha utformats i närmare dialog med parterna än vad som nu skett. För oss är det centralt att förbättringar av lärarnas arbetsvillkor sker med respekt för den svenska modellen. Vi anser därför att det är angeläget att regeringen samarbetar med arbetsmarknadens parter vid utformningen av den kommande förordningen, så att regleringen blir så ändamålsenlig och gynnsam som möjligt.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3 och 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Ekonomiska konsekvenser – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen genomför reformen ansvarsfullt med tillräckliga resurser och utan nedskärningar av skolans anslag, så att den kan genomföras i hela landet.
- De menar att regeringen underfinansierar reformen och att skolor i hela landet, även på landsbygd och i glesbygd, behöver tillräckliga resurser för en likvärdig utbildning av hög kvalitet.
Visa vad de skrev
”Det finns anledning till oro över att regeringen underfinansierar reformen. För att utbildningen ska vara likvärdig och hålla hög kvalitet behöver skolor i hela landet, även på landsbygd och i glesbygd, ha tillräckliga resurser.”
- De menar att regeringen måste genomföra reformen på ett ansvarsfullt sätt och inte genom nedskärningar av anslagen till skolan.
Visa vad de skrev
”Vi kräver därför att regeringen genomför reformen på ett ansvarsfullt sätt och inte genom nedskärningar av anslagen till skolan.”
- De menar att om reformen finansieras med nedskärningar på andra anslag inom skolan riskerar resurser att flyttas från de skolor och elever som har störst behov av stöd.
Visa vad de skrev
”Om reformen dessutom finansieras med nedskärningar på andra anslag inom skolan är risken överhängande att resurser flyttas från de skolor och elever som har allra störst behov av stöd.”
- De menar att regeringen måste säkerställa att kommuner av olika storlek har möjlighet att genomföra reformen på riktigt.
Visa vad de skrev
”När regeringen arbetar vidare med att se till att de ekonomiska förutsättningarna är tillräckliga behöver det säkerställas att kommuner av olika storlek har möjlighet att genomföra reformen på riktigt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det finns anledning till oro över att regeringen underfinansierar reformen. För att utbildningen ska vara likvärdig och hålla hög kvalitet behöver skolor i hela landet, även på landsbygd och i glesbygd, ha tillräckliga resurser.
Konsekvenser för lärarbristen – reservation, röstade nej
Vad ville S, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till motionerna och tillkännager för regeringen att reformen ska genomföras ansvarsfullt och följas av särskilda satsningar för att öka andelen behöriga lärare i hela landet.
- De menar att det behövs särskilda satsningar för att öka andelen behöriga lärare i hela landet.
Visa vad de skrev
”Vi menar därför att det också behöver genomföras särskilda satsningar för att öka andelen behöriga lärare i hela landet.”
- De menar att regeringen ska genomföra reformen så att den inte leder till större barngrupper eller en högre andel obehöriga lärare.
Visa vad de skrev
”Vi förutsätter att regeringen förvaltar det ansvar som riksdagen ger och genomför reformen på ett sätt som inte leder till större barngrupper eller en högre andel obehöriga lärare.”
- De menar att ett dåligt genomförande riskerar att både fler lektioner leds av obehörig personal och att fler lektioner ställs in.
Visa vad de skrev
”Om den här reformen brister i genomförande riskerar priset för bättre arbetsvillkor bli att fler lektioner leds av obehörig personal och att fler lektioner ställs in.”
- De menar att riskerna är särskilt påtagliga på landsbygd och i glesbygd.
Visa vad de skrev
”Riskerna är särskilt påtagliga på landsbygd och i glesbygd.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Ett av förslagen i propositionen är att regeringen ska bemyndigas att meddela föreskrifter kring tidsintervall och andra uppgifter som är väsentliga för genomförandet av reformen. Det innebär att det kommer att vila ett tungt ansvar på regeringen att reformen genomförs på ett ansvarsfullt sätt. Det är fortsatt oklart om regeringen kommer att använda sig av de tidsintervall som föreslås i betänkandet Tid för undervisningsuppdraget – åtgärder för god undervisning och läraryrkets attraktivitet (SOU 2025:26). Det är också oklart vilken effekt andra reformer som exempelvis den om stödundervisning kommer att få på lärares undervisningstid, och vilken effekt de särskilda skäl som regeringen diskuterar i propositionen kommer att få för det framtida behovet av lärare. Vi förutsätter att regeringen förvaltar det ansvar som riksdagen ger och genomför reformen på ett sätt som inte leder till större barngrupper eller en högre andel obehöriga lärare. Om den här reformen brister i genomförande riskerar priset för bättre arbetsvillkor bli att fler lektioner leds av obehörig personal och att fler lektioner ställs in. Riskerna är särskilt påtagliga på landsbygd och i glesbygd. Vi menar därför att det också behöver genomföras särskilda satsningar för att öka andelen behöriga lärare i hela landet.
Uppföljning och utvärdering – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och C i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska följa upp och utvärdera reformen brett och kontinuerligt, och vidta åtgärder utifrån det.
- De menar att reformen behöver följas upp noggrant och kontinuerligt.
Visa vad de skrev
”Vi ser ett behov av att reformen följs upp noggrant och kontinuerligt.”
- De menar att uppföljningen inte bara ska mäta om mer tid frigörs, utan också om tiden faktiskt används till bättre undervisning, om arbetsmiljön förbättras och om elevernas kunskapsutveckling stärks.
Visa vad de skrev
”Den bör inte bara mäta om mer tid frigörs, utan också om tiden faktiskt används till bättre undervisning, om arbetsmiljön förbättras, om elevernas kunskapsutveckling stärks”
- De menar att uppföljningen också ska analysera hur andra faktorer som klasstorlekar och andel behöriga lärare påverkas.
Visa vad de skrev
”och hur andra faktorer som klasstorlekar och andel behöriga lärare påverkas”
- De menar att reformens konsekvenser för små kommuner, landsbygdskommuner och huvudmän med stora kompetensförsörjningsutmaningar särskilt behöver analyseras och beaktas.
Visa vad de skrev
”Även reformens konsekvenser för små kommuner, landsbygdskommuner och huvudmän med stora kompetensförsörjningsutmaningar behöver särskilt analyseras och beaktas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi ser ett behov av att reformen följs upp noggrant och kontinuerligt. Regeringen anger själv att regleringen behöver följas upp för att säkerställa att den får avsedd effekt. Det är ett steg på vägen. Men uppföljningen bör enligt oss vara bredare än så. Den bör inte bara mäta om mer tid frigörs, utan också om tiden faktiskt används till bättre undervisning, om arbetsmiljön förbättras, om elevernas kunskapsutveckling stärks och hur andra faktorer som klasstorlekar och andel behöriga lärare påverkas. Även reformens konsekvenser för små kommuner, landsbygdskommuner och huvudmän med stora kompetensförsörjningsutmaningar behöver särskilt analyseras och beaktas.
Uppföljning av minskade krav på dokumentation – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att regeringen senast den 1 augusti 2027 följer upp förslaget om att ta bort rapporteringsskyldigheten vid kränkningar.
- De menar att det finns en uppenbar risk att upprepade kränkningar som var för sig inte bedöms som allvarliga faller mellan stolarna.
Visa vad de skrev
”Risken är uppenbar att upprepade kränkningar som var för sig inte bedöms som ”allvarliga” faller mellan stolarna.”
- De menar att om mindre incidenter inte längre dokumenteras systematiskt blir det svårare för rektorn och huvudmannen att upptäcka mönster och se när en elev utsätts för kränkningar flera gånger.
Visa vad de skrev
”Om mindre incidenter inte längre systematiskt dokumenteras blir det svårare för både rektorn och huvudmannen att identifiera mönster och se när en elev utsätts för kränkningar vid upprepade tillfällen.”
- De menar att elevers trygghet alltid måste komma i första hand, även om de ser fördelar med att minska administrationen.
Visa vad de skrev
”Även om jag ser fördelar med att minska administrationen måste elevers trygghet alltid komma i första hand.”
- De menar att regeringen därför noga måste följa vilka konsekvenser regelförändringen får i praktiken.
Visa vad de skrev
”Regeringen måste därför noga följa vilka konsekvenser denna regelförändring får i praktiken.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Centerpartiet delar regeringens ambition att minska den administrativa börda som arbetet mot kränkande behandling medför. Att flytta fokus från omfattande dokumentation vid mindre incidenter till att aktivt uppmärksamma och agera är i grunden sunt. Förslaget att ändra anmälningsskyldigheten till en informationsskyldighet som endast omfattar ”allvarlig eller upprepad” kränkande behandling är dock inte oproblematiskt. Jag är orolig för att denna förändring kan få negativa konsekvenser. Risken är uppenbar att upprepade kränkningar som var för sig inte bedöms som ”allvarliga” faller mellan stolarna. Om mindre incidenter inte längre systematiskt dokumenteras blir det svårare för både rektorn och huvudmannen att identifiera mönster och se när en elev utsätts för kränkningar vid upprepade tillfällen. Detta riskerar att försämra elevers trygghet. Även om jag ser fördelar med att minska administrationen måste elevers trygghet alltid komma i första hand. Regeringen måste därför noga följa vilka konsekvenser denna regelförändring får i praktiken. Regeringen bör därför senast den 1 augusti 2027 följa upp förslaget om att ta bort rapporteringsskyldigheten vid kränkningar.
Urval till vidare studier – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till särskilda övergångsbestämmelser som öppnar gymnasieskolans yrkesprogram för elever som går ut grundskolan innan det nya betygssystemet är helt på plats 2031, i linje med att propositionen är ett steg i rätt riktning.
- De menar att det behövs särskilda övergångsbestämmelser för att förhindra att många elever fortsätter att slås ut innan det nya betygssystemet är helt på plats 2031.
Visa vad de skrev
”För att överbrygga denna period och förhindra en fortsatt massutslagning är det nödvändigt att införa särskilda övergångsbestämmelser för de elever som går ut grundskolan innan det nya betygssystemet är på plats i sin helhet, dvs. 2031.”
- De menar att om 20 000 elever per år fortsätter att slås ut under övergångsperioden riskerar uppemot 100 000 unga att hamna i utanförskap innan reformen får effekt.
Visa vad de skrev
”Om 20 000 elever per år fortsätter att slås ut under denna övergångsperiod, innebär det att uppemot 100 000 unga människor riskerar att hamna i utanförskap innan reformen får effekt.”
- De menar att företag behöver yrkesutbildad personal, samtidigt som nuvarande regler stänger ute tusentals praktiskt lagda ungdomar från yrkesutbildning.
Visa vad de skrev
”Företag skriker efter yrkesutbildad personal, inte minst inom den gröna omställningen. Samtidigt stänger vi ute tusentals praktiskt lagda ungdomar från att påbörja en yrkesutbildning på gymnasiet.”
- De menar att även elever med låga teoretiska betyg från grundskolan har goda förutsättningar att klara ett yrkesprogram.
Visa vad de skrev
”Studier har visat att även elever med låga teoretiska betyg från grundskolan har goda förutsättningar att klara ett yrkesprogram.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En av de främsta orsakerna till den stora utslagningen är dagens betygssystem. Regeringens proposition Ett likvärdigt betygssystem är ett steg i rätt riktning. Genom att man tar bort den skarpa godkäntgränsen och i stället inför ett meritvärde baserat på en tiogradig betygsskala skapas ett mer kompensatoriskt system där elevers samlade kunskaper värderas.
Problemet är att detta nya, bättre system inte föreslås tillämpas fullt ut för antagning till gymnasieskolan förrän höstterminen 2031. Om 20 000 elever per år fortsätter att slås ut under denna övergångsperiod, innebär det att uppemot 100 000 unga människor riskerar att hamna i utanförskap innan reformen får effekt. Det vore en katastrof för dessa individer och för Sverige. Vi kan inte passivt se på när ytterligare en hel generation ungdomar nekas chansen att bygga sin framtid. Detta är särskilt allvarligt mot bakgrund av den stora kompetensbrist som råder i hela landet. Företag skriker efter yrkesutbildad personal, inte minst inom den gröna omställningen. Samtidigt stänger vi ute tusentals praktiskt lagda ungdomar från att påbörja en yrkesutbildning på gymnasiet. Studier har visat att även elever med låga teoretiska betyg från grundskolan har goda förutsättningar att klara ett yrkesprogram. De nuvarande behörighetsreglerna har lett till att dörren för detta har förblivit stängd.
För att överbrygga denna period och förhindra en fortsatt massutslagning är det nödvändigt att införa särskilda övergångsbestämmelser för de elever som går ut grundskolan innan det nya betygssystemet är på plats i sin helhet, dvs. 2031. Dessa bestämmelser bör syfta till att, i linje med andan i den nya lagen, öppna upp gymnasieskolans yrkesprogram för elever som i dag stängs ute, t.ex. att tillåta antagning till yrkesprogram för elever som trots ett F i ett kärnämne uppvisar tillräckliga kunskaper i övriga ämnen för att kunna tillgodogöra sig utbildningen.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4044 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) och avslår motion 2025/26:4058 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 2 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Madeleine Atlas (C).
Behovet av att samordna betygssystemet med behörighetsregler – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till motionen och uppmanar regeringen att, utöver att avskaffa betyget F som spärrgräns, säkerställa att det nya betygssystemet samordnas med rimliga behörighetsregler och övergångar till gymnasiet.
- De menar att betygssystemet ska vara rättvist och pålitligt och inte bidra till utslagning eller påverkas av vinstjakt och betygsfiffel.
Visa vad de skrev
”Vi vill ha ett rättvist och pålitligt betygssystem som varken bidrar till utslagning från skolan eller korrumperas av vinstjakt och betygsfiffel.”
- De menar att det nya betygssystemet måste samordnas med rimliga behörighetsregler för att utslagningen mellan grundskolan och gymnasiet inte ska bestå.
Visa vad de skrev
”Det krävs att det nya betygssystemet samordnas med rimliga behörighetsregler till gymnasiala utbildningar.”
- De menar att gymnasieskolan i grunden bör bli obligatorisk och att skolplikten bör förlängas, men att utformningen behöver utredas vidare.
Visa vad de skrev
”I grunden vill vi se att gymnasieskolan blir obligatorisk och att skolplikten förlängs.”
- De menar att regeringen bör återkomma med en samlad plan för hur betygssystemet ska samordnas med behörighetsregler och övergångar till gymnasiet.
Visa vad de skrev
”regeringen återkommer med en samlad plan för hur betygssystemet ska samordnas med behörighetsregler och övergångar till gymnasiet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi vill ha ett rättvist och pålitligt betygssystem som varken bidrar till utslagning från skolan eller korrumperas av vinstjakt och betygsfiffel. Dagens betygssystem är ett historiskt misslyckande som många skolelever har tvingats att betala dyrt för. År 1994 infördes en gräns för godkänt och 2011 drev den moderatledda regeringen igenom det underkända betygssteget F som bidragit till massutslagning av unga mellan grundskolan och gymnasiet.
Värna de konstnärliga och praktisk-estetiska ämnenas särart – reservation, ingen omröstning
Vad ville C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen i genomförandet av reformen särskilt ska värna de konstnärliga och praktisk-estetiska ämnenas särart.
- De menar att konst och kultur inte är ytlig dekoration utan sätt att förstå världen och arbeta kreativt och nyskapande.
Visa vad de skrev
”Konst och kultur är inte en ytlig smyckning eller enkel förströelse. Det är vägar till att förstå världen och att kunna arbeta kreativt och nyskapande med avancerade processer.”
- De menar att det eleverna lär sig i de estetiska ämnena hjälper lärandet i stort.
Visa vad de skrev
”Det vi lär oss i de estetiska ämnena hjälper lärandet i stort.”
- De menar att estetiska kunskaper bör få en större plats i utbildningen, från förskola till forskning.
Visa vad de skrev
”Estetiska kunskaper bör ges en större plats i utbildningen, från förskola till folkbildning, från kulturskola till konstnärliga högre utbildningar och forskning.”
- De menar att det är viktigt med hög kvalitet och goda möjligheter att välja och antas till estetiska utbildningar.
Visa vad de skrev
”Det är viktigt med hög kvalitet på undervisningen genom hela utbildningssystemet och att de som är intresserade har goda möjligheter att välja och antas till estetiska utbildningar på gymnasiet och folkhögskolor och högre utbildning i Sverige och utomlands.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Konst och kultur är inte en ytlig smyckning eller enkel förströelse. Det är vägar till att förstå världen och att kunna arbeta kreativt och nyskapande med avancerade processer. Det vi lär oss i de estetiska ämnena hjälper lärandet i stort. Estetiska kunskaper bör ges en större plats i utbildningen, från förskola till folkbildning, från kulturskola till konstnärliga högre utbildningar och forskning. Estetiska lärprocesser ska värnas genom hela utbildningskedjan, från förskola till lärarutbildning och konstnärliga högre utbildningar.
Digitala nationella slutprov – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska säkerställa att digitala nationella slutprov är robusta och fungerar innan de införs fullt ut, kartlägga Skolverkets resurser, följa upp provens påverkan på undervisningen och utreda tillgängliga prov, inklusive översättning till teckenspråk.
- De menar att införandet av digitala nationella prov har präglats av tekniska problem, inställda prov och kritik från professionen, vilket visar på betydande risker.
Visa vad de skrev
”Införandet av digitala nationella prov har präglats av återkommande tekniska problem, inställda prov och omfattande kritik från professionen.”
- De menar att det är oklart om Skolverket har tillräckliga resurser och att regeringen därför bör låta Skolverket kartlägga om myndigheten har resurser att ta fram och administrera digitala nationella slutprov.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför ge Skolverket i uppgift att kartlägga om myndigheten har tillräckliga resurser för att ta fram och administrera digitala nationella slutprov.”
- De menar att det finns en risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven.
Visa vad de skrev
”Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven.”
- De menar att regeringen i förordningsarbetet bör utreda förutsättningarna för tillgängliga slutprov och översättning till teckenspråk.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför i förordningsarbetet utreda förutsättningarna för tillgängliga slutprov och översättning till teckenspråk.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det finns risker med nationella slutprov.
Den föreslagna betygsreformen bygger i hög grad på att digitala och centralt rättade nationella slutprov fungerar i praktiken. Här har regeringen uppvisat betydande brister. Införandet av digitala nationella prov har präglats av återkommande tekniska problem, inställda prov och omfattande kritik från professionen. Regeringen har till slut tvingats att skjuta upp införandet efter att systemet inte fungerat som avsett, trots långvarigt utvecklingsarbete. Det finns alltså betydande risker som inte får underskattas. När centrala delar av betygssystemet görs beroende av en infrastruktur som inte är tillförlitlig riskerar hela reformens legitimitet att undergrävas. Det är därför nödvändigt att säkerställa att genomförandet av digitala nationella slutprov är robust och fungerande innan systemet införs fullt ut.
Genomförande, uppföljning och utvärdering – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tillsätter en parlamentarisk kommitté som följer genomförandet av betygssystemet, och att förändringarna följs upp och utvärderas.
- De menar att det är viktigt att stora förändringar förbereds, att kompletterande utredningar görs och att genomförandet följs upp, utvärderas och justeras vid behov.
Visa vad de skrev
”Det är av stor vikt att förändringar förbereds, att kompletterande utredningar görs och att genomförandet följs upp, utvärderas och vid behov justeras.”
- De menar att eleverna som berörs inte får några andra chanser till slutprov och meritvärden, så systemet måste fungera redan för första kullen.
Visa vad de skrev
”De elever som berörs av de här förändringarna får inte andra chanser till slutprov och meritvärden; det är viktigt att det är ett välfungerande system som sjösätts och det behöver fungera även för första kullen elever.”
- De menar att ett betygssystem behöver vara långsiktigt stabilt och att bristande bred politisk förankring riskerar att försämra både kvaliteten och legitimiteten.
Visa vad de skrev
”Ett betygssystem behöver vara långsiktigt stabilt. Utan bred politisk förankring riskerar systemet att förlora i både kvalitet och legitimitet.”
- De menar att det är olyckligt att regeringen genomförde reformen utan bred parlamentarisk förankring.
Visa vad de skrev
”Det är olyckligt att regeringen valde att genomföra reformen utan bred parlamentarisk förankring.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen sjösätter nu en mängd stora reformer som kommer att påverka svensk skola under lång tid. Det är av stor vikt att förändringar förbereds, att kompletterande utredningar görs och att genomförandet följs upp, utvärderas och vid behov justeras. De elever som berörs av de här förändringarna får inte andra chanser till slutprov och meritvärden; det är viktigt att det är ett välfungerande system som sjösätts och det behöver fungera även för första kullen elever. Det behövs en kontinuerlig uppföljning och utvärdering. Det är olyckligt att regeringen valde att genomföra reformen utan bred parlamentarisk förankring. Ett betygssystem behöver vara långsiktigt stabilt. Utan bred politisk förankring riskerar systemet att förlora i både kvalitet och legitimitet. En parlamentarisk kommitté bör därför tillsättas för att följa genomförandet av betygssystemet.
Processen för kalibrering av betygsvärden – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen förenklar och ser över processen för kalibrering av betyg före införandet.
- De menar att processen för kalibrering behöver vara enkel och tydlig och gå att tillämpa i praktiken utan mer administration eller otydlighet.
Visa vad de skrev
”Processen för kalibrering behöver vara enkel, transparent och möjlig att tillämpa i praktiken utan att skapa ökad administration eller otydlighet.”
- De menar att lärarens samlade bedömning över tid fångar fler sidor av elevernas kunskaper än enskilda prov.
Visa vad de skrev
”Lärarens samlade bedömning bygger på ett brett underlag över tid och fångar fler dimensioner av elevernas kunskaper än enskilda prov.”
- De menar att ett minskat genomslag för lärarens betygssättning till förmån för standardiserade prov kan försämra bedömningens kvalitet och försvaga lärarens roll och auktoritet.
Visa vad de skrev
”Om lärarens betygssättning får minskat genomslag till förmån för standardiserade prov riskerar det inte bara att försämra bedömningens kvalitet, utan också att undergräva lärarens roll och auktoritet i klassrummet.”
- De menar att det finns en risk att nationella prov styr undervisningen så mycket att den anpassas efter proven.
Visa vad de skrev
”Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi instämmer med regeringen att betygsinflationen måste motverkas. Men de åtgärder som nu föreslås riskerar att skapa nya problem. Processen för kalibrering behöver vara enkel, transparent och möjlig att tillämpa i praktiken utan att skapa ökad administration eller otydlighet. Lärarens samlade bedömning bygger på ett brett underlag över tid och fångar fler dimensioner av elevernas kunskaper än enskilda prov. Om lärarens betygssättning får minskat genomslag till förmån för standardiserade prov riskerar det inte bara att försämra bedömningens kvalitet, utan också att undergräva lärarens roll och auktoritet i klassrummet.
Betygssystemets anpassning till komvux – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tillsätter en utredning om hur det nya betygssystemet ska genomföras och användas inom den kommunala vuxenutbildningen.
- De menar att vuxenutbildningen har andra förutsättningar än gymnasieskolan, med löpande antagning, individuell studietakt och en mycket blandad elevgrupp.
Visa vad de skrev
”Vuxenutbildningen har andra förutsättningar än gymnasieskolan, med kontinuerlig antagning, individuell studietakt och en mycket heterogen elevgrupp.”
- De menar att flera remissinstanser, bland dem Vuxenutbildning i Samverkan, har pekat på att förslagen riskerar att fungera sämre i vuxenutbildningen.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser, däribland Vuxenutbildning i Samverkan, har pekat på att förslagen riskerar att fungera sämre i denna kontext.”
- De menar att det är särskilt problematiskt att meritvärderingen i hög grad ska bygga på nationella slutprov, eftersom det kan tränga undan lärarens bedömning, minska motivationen och missgynna vuxna studerande.
Visa vad de skrev
”Särskilt problematiskt är att meritvärderingen i hög grad ska bygga på nationella slutprov. Det riskerar att tränga undan lärarens bedömning, minska motivationen och missgynna vuxna studerande.”
- De menar att slutprov vid samma tidpunkter som i gymnasieskolan kan minska flexibiliteten, skapa väntetider och bli en flaskhals i utbildningar som är viktiga för kompetensförsörjningen.
Visa vad de skrev
”Förslaget om att genomföra slutprov vid samma tidpunkter som i gymnasieskolan riskerar dessutom att minska flexibiliteten, skapa väntetider och fungera som en flaskhals i utbildningar som är avgörande för kompetensförsörjningen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En viktig fråga som inte har behandlats tillräckligt är hur betygssystemet ska fungera inom den kommunala vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen har andra förutsättningar än gymnasieskolan, med kontinuerlig antagning, individuell studietakt och en mycket heterogen elevgrupp.
Förbättrat stöd i skolanProp. 2025/26:195 · beslutad 3 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till att ta bort bestämmelsen i skollagen om att barn och elever ska få stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt.
- De menar att det är en farlig förändring som riskerar att försvaga synen på skolans kompensatoriska uppdrag.
Visa vad de skrev
”Vi anser att det är en farlig förändring som riskerar att försvaga synen på skolans kompensatoriska uppdrag.”
- De menar att bestämmelsen om att alla elever ska få stöd och stimulans för att nå sin fulla potential är en av de mest grundläggande principerna i svensk skola.
Visa vad de skrev
”Bestämmelsen om att alla elever ska få stöd och stimulans för att nå sin fulla potential är en av de mest grundläggande principerna i svensk skola.”
- De menar att flytta principen till ett senare kapitel riskerar att signalera att uppdraget nedprioriteras.
Visa vad de skrev
”Att flytta denna princip till ett senare kapitel riskerar att signalera en nedprioritering av detta centrala uppdrag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I propositionen föreslår regeringen att bestämmelsen i 1 kap. 4 § skollagen om att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt ska tas bort från lagens syftesparagraf. Vi anser att det är en farlig förändring som riskerar att försvaga synen på skolans kompensatoriska uppdrag.
Bestämmelsen om att alla elever ska få stöd och stimulans för att nå sin fulla potential är en av de mest grundläggande principerna i svensk skola. Den utgör kärnan i skolans kompensatoriska uppdrag och ska därför ha en framskjuten plats i skollagens inledande kapitel som definierar utbildningens syfte. Att flytta denna princip till ett senare kapitel riskerar att signalera en nedprioritering av detta centrala uppdrag.
Mot denna bakgrund föreslår vi att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) i de delar det avser 1 kap. 4 §.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen godtar
a) det som anförs i reservationen om regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) i de delar det avser 1 kap. 4 §,
b) det som utskottet anför om lagförslaget i övrigt.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4035 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2 och bifaller delvis proposition 2025/26:195 delpunkt 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Isabell Mixter (V) och Niels Paarup-Petersen (C).
Tillgången till behöriga lärare, speciallärare och specialpedagoger – reservation, röstade nej
Vad ville C i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen skyndsamt ska återkomma med åtgärder för att säkerställa tillgången till behöriga lärare inom ramen för stödundervisningen.
- De menar att regeringen föreslår reformer som kräver tusentals nya lärare, samtidigt som en annan utredning föreslår nästan 6 000 lärare till.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om stödundervisning beräknas kräva 3 087 nya lärare. Samtidigt har regeringen i en annan utredning, Tid för undervisningsuppdraget (SOU 2025:26), presenterat förslag som kräver ytterligare nästan 6 000 lärare.”
- De menar att det inte går ihop att kräva tusentals nya lärare när regeringen samtidigt tar in färre studenter på lärarutbildningarna.
Visa vad de skrev
”Att presentera reformer som kräver tusentals nya lärare samtidigt som man utbildar färre är att blunda för verkligheten.”
- De menar att Sverige redan har en akut lärarbrist, särskilt på landsbygden och i socioekonomiskt utsatta områden.
Visa vad de skrev
”Sverige har redan i dag en akut lärarbrist, särskilt på landsbygden och i socioekonomiskt utsatta områden.”
- De menar att förslaget riskerar att bli verkningslöst om regeringen inte snabbt presenterar en trovärdig plan för att lösa lärarbristen.
Visa vad de skrev
”Om regeringen inte skyndsamt presenterar en trovärdig plan för hur lärarbristen ska lösas, riskerar förslaget om stödundervisning att bli verkningslöst och inget annat än skolpopulism.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag om stödundervisning beräknas kräva 3 087 nya lärare. Samtidigt har regeringen i en annan utredning, Tid för undervisningsuppdraget (SOU 2025:26), presenterat förslag som kräver ytterligare nästan 6 000 lärare. Parallellt med dessa resurskrävande reformer har regeringen fattat beslut om att ta in färre studenter på lärarutbildningarna. Detta är en ekvation som inte går ihop, och det är inte en seriös skolpolitik. Att presentera reformer som kräver tusentals nya lärare samtidigt som man utbildar färre är att blunda för verkligheten. Sverige har redan i dag en akut lärarbrist, särskilt på landsbygden och i socioekonomiskt utsatta områden.
Genomförande av standardiserade tester – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att införa standardiserade tester i samtliga årskurser i grundskolan, inte bara i årskurs 1, 2, 3, 5 och 8.
- De menar att regeringens förslag är för begränsat och att tester bara i årskurs 1, 2, 3, 5 och 8 inte räcker.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag är dock alltför begränsat. Att endast genomföra testerna i årskurs 1, 2, 3, 5 och 8 är otillräckligt.”
- De menar att tester i alla årskurser behövs för att alla elever ska få rätt stöd i rätt tid och för att kunna följa kunskapsutvecklingen mer systematiskt.
Visa vad de skrev
”För att säkerställa att alla elever får rätt stöd i rätt tid, och för att kunna följa kunskapsutvecklingen mer systematiskt, anser jag att standardiserade tester bör införas i samtliga årskurser i grundskolan.”
- De menar att testerna inte bara ska hitta elever med svårigheter, utan också elever som är särskilt begåvade och behöver mer utmaningar.
Visa vad de skrev
”Detta handlar inte bara om att identifiera elever som har svårigheter. Lika viktigt är att upptäcka de elever som är särskilt begåvade och behöver mer utmaningar för att nå sin fulla potential.”
- De menar att screening av alla elever i alla årskurser ger lärare bättre förutsättningar att anpassa undervisningen och stimulera varje elev.
Visa vad de skrev
”Genom att screena samtliga elever i alla årskurser skapas bättre förutsättningar för lärare att anpassa undervisningen och stimulera varje elev, inklusive de som har lätt för sig och bör få möjlighet att läsa i snabbare takt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag välkomnar förslaget om att införa standardiserade tester för att tidigt identifiera elevers stödbehov i läs-, skriv- och matematikutveckling. Det ligger i linje med Centerpartiets politik om att elever ska screenas återkommande för att skolan ska kunna upptäcka och möta varje elevs unika behov.
Genomförande av stödundervisning – reservation, avstod
Vad ville C i stället? (reservation 13)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska vidta åtgärder så att mindre skolor kan organisera stödundervisning flexibelt, till exempel med en extra resurs i klassrummet.
- De menar att det är svårt för mindre skolor på landsbygden att genomföra stödundervisning enskilt eller i små grupper.
Visa vad de skrev
”För stora skolor i städer kan detta vara en hanterbar organisatorisk utmaning, men för en mindre skola på landsbygden är det ofta en omöjlig ekvation.”
- De menar att mindre skolor ofta bara har en lärare per ämne, vilket gör det svårt för läraren att lämna den ordinarie undervisningen.
Visa vad de skrev
”På många mindre skolor finns det endast en undervisande lärare per ämne, ibland för flera årskurser samtidigt. Att denna lärare också ska kunna lämna sin ordinarie undervisning för att ge enskilt stöd eller undervisa en liten grupp är praktiskt ogenomförbart.”
- De menar att reformen riskerar att leda till en mer ojämlik skola.
Visa vad de skrev
”Detta skapar en uppenbar risk för att reformen leder till en än mer ojämlik skola”
- De menar att mindre skolor måste kunna organisera stödundervisningen inom den befintliga undervisningen, till exempel med en extra resurs i klassrummet.
Visa vad de skrev
”För mindre skolor måste det finnas en flexibilitet som gör det möjligt att organisera stödundervisningen inom ramen för den befintliga undervisningen, exempelvis genom insatser av en extra resurs i klassrummet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att stödundervisning som huvudregel ska ges enskilt eller i mindre grupp. För stora skolor i städer kan detta vara en hanterbar organisatorisk utmaning, men för en mindre skola på landsbygden är det ofta en omöjlig ekvation.
På många mindre skolor finns det endast en undervisande lärare per ämne, ibland för flera årskurser samtidigt. Att denna lärare också ska kunna lämna sin ordinarie undervisning för att ge enskilt stöd eller undervisa en liten grupp är praktiskt ogenomförbart. Detta skapar en uppenbar risk för att reformen leder till en än mer ojämlik skola, där elever på mindre orter inte får det stöd de har rätt till, eller att alla andra elever får vara utan en behörig lärare under tiden han eller hon ger en enskild elev stöd.
Nya läroplaner – för en stark kunskapsskolaProp. 2025/26:194 · beslutad 3 juni 2026
Elevinflytande – reservation, röstade nej (partiets ledamöter röstade olika)
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att elevinflytandet ska värnas och säkerställas i nya föreskrifter och läroplaner, samtidigt som läraren ska leda och planera undervisningen.
- De menar att elever har en lagstadgad rätt till inflytande över sin utbildning och att detta tydligt bör framgå även i läroplanerna.
Visa vad de skrev
”Elever har dessutom en lagstadgad rätt till inflytande över sin utbildning, och detta behöver tydligt framgå även i läroplanerna.”
- De menar att barn och unga redan i tidig ålder behöver få förståelse för det demokratiska samtalet och vad det innebär att ta ansvar och göra sin röst hörd.
Visa vad de skrev
”Det är viktigt att barn och unga redan i tidig ålder får en förståelse för det demokratiska samtalet och vad det innebär att ta ansvar och göra sin röst hörd.”
- De menar att det inte är motiverat att tona ned elevinflytandet på det sätt som regeringen gör i flera propositioner.
Visa vad de skrev
”Mot denna bakgrund är det inte motiverat att tona ned elevinflytandet på det sätt som regeringen nu gör i flera propositioner.”
- De menar att riksdagen bör markera att föreskrifter och läroplaner måste tas fram med full respekt för bestämmelserna.
Visa vad de skrev
”Just därför bör riksdagen markera att framtagandet av föreskrifter och läroplaner måste ske med full respekt för dessa bestämmelser.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att elevinflytandet ska värnas och säkerställas i arbetet med att ta fram föreskrifter samt i de nya läroplanerna. Vi delar uppfattningen att läraren ska leda och planera undervisningen. Samtidigt står lärares bestämmanderätt inte i motsats till elevers inflytande över utbildningen eller deras ansvarstagande för sin utbildning. Skickliga lärare har förmåga att ge elever inflytande utifrån deras ålder och mognad. Elever har dessutom en lagstadgad rätt till inflytande över sin utbildning, och detta behöver tydligt framgå även i läroplanerna. Det är viktigt att barn och unga redan i tidig ålder får en förståelse för det demokratiska samtalet och vad det innebär att ta ansvar och göra sin röst hörd. Mot denna bakgrund är det inte motiverat att tona ned elevinflytandet på det sätt som regeringen nu gör i flera propositioner. I propositionen hänvisar regeringen till att elevers rätt till inflytande, samråd och information regleras i skollagen, samtidigt som regeringen bedömer att mer balanserade skrivningar om elevinflytande är positiva. Just därför bör riksdagen markera att framtagandet av föreskrifter och läroplaner måste ske med full respekt för dessa bestämmelser.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Undervisningsmetoder och undervisningsstrategier – reservation, ingen omröstning
Vad ville C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att riksdagen inte ska lagstifta om specifika undervisningsmetoder i kursplanerna, samtidigt som metoder som phonics inte ifrågasätts.
- De menar att det är ett kraftigt avsteg från principen om tillit till professionen att riksdagen ska lagstifta om specifika undervisningsmetoder.
Visa vad de skrev
”Däremot anser vi att det är ett kraftigt avsteg från principen om tillit till professionen att riksdagen ska lagstifta om specifika undervisningsmetoder.”
- De menar att förslaget riskerar att begränsa lärarnas professionella autonomi och handlingsutrymme.
Visa vad de skrev
”Förslaget riskerar att begränsa lärarnas professionella autonomi och handlingsutrymme.”
- De menar att ansvaret för att ta fram och sprida forskning om effektiva undervisningsmetoder ligger på Skolforskningsinstitutet, och att ansvaret för kunskapsstöd ligger på Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Visa vad de skrev
”Ansvaret för att ta fram och sprida forskning om effektiva undervisningsmetoder vilar på Skolforskningsinstitutet, och ansvaret för att ta fram kunskapsstöd utifrån detta vilar på Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).”
- De menar att vägen till en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet går via en stärkt profession, inte genom politisk detaljstyrning.
Visa vad de skrev
”Vi vill se en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, men vägen dit går via en stärkt profession, inte genom politisk detaljstyrning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att kursplanerna ska innehålla specifika undervisningsstrategier som lärarna ska använda sig av. Som exempel lyfts det fram att läs- och skrivinlärning ska utgå från phonics (strukturerad ljudningsmetod). Vi ifrågasätter inte metoder som phonics; de har brett vetenskapligt stöd. Däremot anser vi att det är ett kraftigt avsteg från principen om tillit till professionen att riksdagen ska lagstifta om specifika undervisningsmetoder. Förslaget riskerar att begränsa lärarnas professionella autonomi och handlingsutrymme.
Icke-konfessionell undervisning – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och C i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att undervisningens icke-konfessionella karaktär uttryckligen ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna.
- De menar att principen om en icke-konfessionell undervisning är grundläggande för den svenska skolan och måste värnas.
Visa vad de skrev
”Principen om en icke-konfessionell undervisning är grundläggande för den svenska skolan och måste värnas.”
- De menar att Skolverket och Skolinspektionen i sina remissvar har sagt att det för tydlighetens skull är en fördel att behålla en skrivning om att undervisningen ska vara icke-konfessionell.
Visa vad de skrev
”Både Skolverket och Skolinspektionen har i sina remissvar anfört att det, för tydlighetens skull, finns en fördel med att behålla en skrivning om att undervisningen ska vara icke-konfessionell.”
- De menar att regeringen själv säger att frågan behöver analyseras vidare, vilket visar att den inte är tillräckligt säkrad i reformen.
Visa vad de skrev
”Regeringen skriver uttryckligen att det behöver analyseras vidare om det bör stå kvar att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Det visar att frågan ännu inte är tillräckligt säkrad i reformen.”
- De menar att skrivningarna om icke-konfessionell undervisning inte får tas bort.
Visa vad de skrev
”Vi kan inte acceptera att skrivningarna tas bort.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att undervisningens icke-konfessionella karaktär uttryckligen ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna. Principen om en icke-konfessionell undervisning är grundläggande för den svenska skolan och måste värnas. Både Skolverket och Skolinspektionen har i sina remissvar anfört att det, för tydlighetens skull, finns en fördel med att behålla en skrivning om att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Regeringen skriver uttryckligen att det behöver analyseras vidare om det bör stå kvar att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Det visar att frågan ännu inte är tillräckligt säkrad i reformen. Vi anser att detta inte bör lämnas öppet. Vi kan inte acceptera att skrivningarna tas bort.
Kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer – reservation, avstod
Vad ville C i stället? (reservation 9)
Att riksdagen, utan att motsätta sig att kunskapsområdet flyttas, säger ja till att regeringen vidtar åtgärder så att ändringarna i läroplanen inte urholkar lärarutbildningen och dess examensmål om identitet, sexualitet och relationer.
- De menar att när de övergripande skrivningarna tas bort faller grunden för utredningens argument.
Visa vad de skrev
”När regeringen nu föreslår att dessa övergripande skrivningar tas bort, faller själva grunden för utredningens argument.”
- De menar att det finns en uppenbar risk att kunskapsområdet hamnar i ett vakuum och försvinner från lärarutbildningens examensmål.
Visa vad de skrev
”Det skapar en uppenbar risk att detta centrala kunskapsområde hamnar i ett vakuum – det försvinner från läroplanens övergripande del och riskerar därmed samtidigt att försvinna från lärarutbildningens examensmål.”
- De menar att framtidens lärare annars kan examineras utan de kunskaper och verktyg som behövs för att arbeta med frågor om jämställdhet, kränkande behandling, könsmönster och hedersrelaterat våld och förtryck.
Visa vad de skrev
”Konsekvensen kan bli att framtidens lärare examineras utan de nödvändiga kunskaperna och verktygen för att arbeta med och bemöta komplexa frågor som rör jämställdhet, kränkande behandling, könsmönster och hedersrelaterat våld och förtryck.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag motsätter mig inte att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer flyttas från de övergripande delarna av läroplanen för att i stället integreras mer ämnesspecifikt i kursplanerna. Det är inget hinder för att ha gemensamma temadagar på området eller för att ta ett större övergripande fokus från rektorns håll. Tydliga mål i ämnesplanerna kan dessutom stärka undervisningen och göra det tydligare var fokuset bör ligga.
Däremot ser jag med stor oro på de potentiella konsekvenser denna förändring kan få för lärarutbildningen och därmed för blivande lärares kompetens. I betänkandet Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning (SOU 2024:81) föreslogs att examensmål för lärarutbildningen som rör identitet, sexualitet och relationer skulle tas bort. Utredningens resonemang byggde på att dessa kunskaper ändå skulle täckas, eftersom de var inskrivna i skolans övergripande läroplansdelar. När regeringen nu föreslår att dessa övergripande skrivningar tas bort, faller själva grunden för utredningens argument. Det skapar en uppenbar risk att detta centrala kunskapsområde hamnar i ett vakuum – det försvinner från läroplanens övergripande del och riskerar därmed samtidigt att försvinna från lärarutbildningens examensmål. Konsekvensen kan bli att framtidens lärare examineras utan de nödvändiga kunskaperna och verktygen för att arbeta med och bemöta komplexa frågor som rör jämställdhet, kränkande behandling, könsmönster och hedersrelaterat våld och förtryck. Det är oacceptabelt. Regeringen måste därför säkerställa att förändringarna i läroplanen inte leder till en urholkning av lärarutbildningen och dess examensmål på detta område.
Vissa andra kunskapsområden – reservation, avstod
Vad ville C i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att behålla skrivningarna om entreprenörskap i läroplanen.
- De menar att entreprenörskap är en av EU:s åtta nyckelkompetenser och viktigt för att förbereda elever för arbetslivet.
Visa vad de skrev
”Entreprenörskap är en av EU:s åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande och utgör en avgörande förmåga för att rusta elever för framtidens arbetsliv.”
- De menar att forskning visar att entreprenörskap i skolan ökar elevernas motivation och engagemang.
Visa vad de skrev
”Forskning visar att entreprenörskap i skolan ökar elevernas motivation och engagemang.”
- De menar att det riskerar att försvaga kunskapsområdet om ett etablerat begrepp ersätts med vaga formuleringar.
Visa vad de skrev
”Att ersätta ett väletablerat och internationellt erkänt begrepp med vaga formuleringar riskerar att försvaga och urholka detta viktiga kunskapsområde i skolan.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att begreppet entreprenörskap ska tas bort från läroplanen med motiveringen att det täcks av andra formuleringar.
Entreprenörskap är en av EU:s åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande och utgör en avgörande förmåga för att rusta elever för framtidens arbetsliv. Forskning visar att entreprenörskap i skolan ökar elevernas motivation och engagemang. Att ersätta ett väletablerat och internationellt erkänt begrepp med vaga formuleringar riskerar att försvaga och urholka detta viktiga kunskapsområde i skolan. Jag anser att skrivningarna om entreprenörskap uttryckligen måste finnas kvar i läroplanen.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolanProp. 2025/26:193 · beslutad 3 juni 2026
Dokumentationskrav vid utvisning ur undervisningslokalen och kvarsittning – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till att ta bort kravet på skriftlig dokumentation för kvarsittning och utvisning ur undervisningslokalen, även om propositionen i stort välkomnas.
- De menar att förslaget är feltänkt och riskerar att få allvarliga negativa konsekvenser för elevernas rättssäkerhet och möjlighet till stöd.
Visa vad de skrev
”Vi anser dock att detta specifika förslag är feltänkt och riskerar att få allvarliga negativa konsekvenser för elevernas rättssäkerhet och möjlighet till stöd.”
- De menar att förslaget försvårar uppföljning och upptäckt av om en elev återkommande stör eller uppträder olämpligt.
Visa vad de skrev
”Förslaget försvårar även uppföljning och upptäckt av om en elev återkommande stör eller uppträder olämpligt.”
- De menar att dokumentationen är ett viktigt underlag för att rektorn ska kunna fullgöra sin utredningsskyldighet vid upprepade ordningsstörningar och för att elevhälsan ska få tidiga signaler.
Visa vad de skrev
”ett viktigt underlag för att rektorn ska kunna fullgöra sin utredningsskyldighet vid upprepade ordningsstörningar, för att elevhälsan ska få tidiga signaler”
- De hänvisar till Skolverket som menar att ett beslut om en disciplinär åtgärd är myndighetsutövning mot en enskild och därför bör dokumenteras.
Visa vad de skrev
”Vidare framhåller Skolverket att ett beslut som utgör en disciplinär åtgärd innebär myndighetsutövning mot en enskild, vilket talar för att ett sådant beslut bör dokumenteras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar regeringens proposition Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (prop. 2025/26:193) och delar i stort problembilden att tryggheten och studieron i den svenska skolan har försämrats. För att möjliggöra en trygg arbetsmiljö för både lärare och elever är åtgärder som underlättar för skolans personal välkomna. Att lärare ska kunna hantera allvarliga ordningsstörningar är därför befogat i vissa situationer, genom exempelvis beslut om utvisning från klassrum eller kvarsittning. I propositionen föreslår regeringen att kravet på skriftlig dokumentation för åtgärderna kvarsittning och utvisning ur undervisningslokalen ska tas bort. Syftet anges vara att minska lärares administrativa börda. Vi anser dock att detta specifika förslag är feltänkt och riskerar att få allvarliga negativa konsekvenser för elevernas rättssäkerhet och möjlighet till stöd. Förslaget försvårar även uppföljning och upptäckt av om en elev återkommande stör eller uppträder olämpligt. Dokumentationen är i sammanhanget sålunda inte bara en administrativ uppgift utan ett viktigt underlag för att rektorn ska kunna fullgöra sin utredningsskyldighet vid upprepade ordningsstörningar, för att elevhälsan ska få tidiga signaler och för att skolan ska kunna identifiera behov av särskilt stöd. Dokumentation skapar också en helhetsbild över en elevs behov och bidrar till att skolan kan koordinera insatser. Vidare framhåller Skolverket att ett beslut som utgör en disciplinär åtgärd innebär myndighetsutövning mot en enskild, vilket talar för att ett sådant beslut bör dokumenteras. Sammantaget anser vi att dokumentationskravet för åtgärderna utvisning ur undervisningslokalen och kvarsittning bör kvarstå.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4041 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3 och 2025/26:4050 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP) och Madeleine Atlas (C).
Mobilfri skola – reservation, ingen omröstning
Vad ville C i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att skolan i största möjliga mån ska vara mobilfri, att rektorn ska bestämma ramarna för mobilförbudet och att regeringen ska vidta åtgärder för detta.
- De menar att ett nationellt och obligatoriskt mobilförbud är fel väg att gå.
Visa vad de skrev
”Jag anser dock att regeringens förslag om ett nationellt centralstyrt förbud är fel väg att gå.”
- De menar att rektorer och lärare bäst känner till förutsättningarna på sin skola och kan avgöra vilka åtgärder som är mest effektiva.
Visa vad de skrev
”Det är rektorer och lärare som bäst känner till förutsättningarna på sin skola och kan avgöra vilka åtgärder som är mest effektiva för att skapa trygghet och studiero.”
- De menar att ett obligatoriskt nationellt förbud riskerar att bli för stelbent och ta bort möjligheten till lokala och situationsanpassade bedömningar.
Visa vad de skrev
”Ett obligatoriskt nationellt förbud riskerar att bli för stelbent och tar bort möjligheten till lokala och situationsanpassade bedömningar.”
- De menar att rektorer redan i dag har möjlighet att besluta att samla in mobiltelefoner under hela skoldagen.
Visa vad de skrev
”Rektorer har redan i dag, med stöd av 5 kap. 4 d § skollagen, möjlighet att besluta om att samla in mobiltelefoner under hela skoldagen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att ett nationellt och obligatoriskt mobilförbud ska införas, där elevers mobiltelefoner samlas in vid skoldagens början. Jag vill se en mobilfri skola och ser de positiva effekter det kan ha på studiero, social samvaro och minskad risk för nätkränkningar och mobbning. Jag anser dock att regeringens förslag om ett nationellt centralstyrt förbud är fel väg att gå.
Jag har en stark tilltro till professionen och det lokala ledarskapet. Det är rektorer och lärare som bäst känner till förutsättningarna på sin skola och kan avgöra vilka åtgärder som är mest effektiva för att skapa trygghet och studiero. Rektorer har redan i dag, med stöd av 5 kap. 4 d § skollagen, möjlighet att besluta om att samla in mobiltelefoner under hela skoldagen. En undersökning visar att en stor majoritet av skolorna redan tillämpar detta, vilket tyder på att verktyget används där det bedöms vara lämpligt.
Tillfällig omplacering och akutskolor på entreprenad – reservation, avstod
Vad ville C i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger ja till att skolor ska kunna tillfälligt omplacera elever även till andra huvudmän och att regeringen vidtar åtgärder för detta; förlängda tidsgränser för omplacering välkomnas.
- De menar att regeln som bara tillåter omplacering inom den egna huvudmannens organisation i praktiken låser små kommuner och mindre fristående skolor.
Visa vad de skrev
”att en omplacering endast kan ske inom den egna huvudmannens organisation. Denna begränsning bakbinder i praktiken små kommuner och mindre, fristående huvudmän.”
- De menar att möjligheten till omplacering är obefintlig för en kommun på landsbygden som bara har en högstadieskola eller för en friskola som bara driver en enhet.
Visa vad de skrev
”För en kommun på landsbygden som kanske bara har en enda högstadieskola, eller för en friskola som bara driver en enhet, är möjligheten till omplacering obefintlig.”
- De menar att elever och lärare i dessa skolor därför inte har samma skydd och att rektorer saknar ett avgörande verktyg för att upprätthålla ordningen.
Visa vad de skrev
”Konsekvensen blir att elever och lärare i dessa skolor inte har samma skydd och att rektorer saknar ett avgörande verktyg för att upprätthålla ordningen.”
- De menar att förslaget att tillåta entreprenad av akutskolor är ett steg i rätt riktning men inte löser problemet fullt ut, och att det behövs en mer generell möjlighet till samverkan mellan huvudmän.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om att tillåta entreprenad av akutskolor är ett steg i rätt riktning men löser inte problemet fullt ut. Det krävs en mer generell möjlighet till samverkan mellan huvudmän.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En viktig åtgärd för att säkra trygghet och studiero är möjligheten att tillfälligt omplacera en elev som genom sitt beteende utgör en fara för andra eller allvarligt stör undervisningen. Regeringen föreslår att tidsgränserna för tillfälliga omplaceringar ska förlängas, vilket jag ser positivt på. Däremot löser förslaget inte ett grundläggande problem i dagens lagstiftning: att en omplacering endast kan ske inom den egna huvudmannens organisation. Denna begränsning bakbinder i praktiken små kommuner och mindre, fristående huvudmän. För en kommun på landsbygden som kanske bara har en enda högstadieskola, eller för en friskola som bara driver en enhet, är möjligheten till omplacering obefintlig. Konsekvensen blir att elever och lärare i dessa skolor inte har samma skydd och att rektorer saknar ett avgörande verktyg för att upprätthålla ordningen. Detta skapar en ojämlikhet där elevers och lärares trygghet blir beroende av kommunens storlek och skolstruktur.
Utökade registerkontroller i skolväsendetProp. 2025/26:174 · beslutad 27 maj 2026
Stärkta registerkontroller – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att stärka registerkontrollerna i skolväsendet ytterligare, utöver regeringens förslag.
- De menar att regelverket behöver stärkas ytterligare så att personer som visat sig olämpliga att arbeta med barn och unga inte kan fortsätta arbeta i skolan.
Visa vad de skrev
”Samtidigt anser vi att det finns skäl att stärka regelverket ytterligare för att säkerställa att personer som visat sig olämpliga att arbeta med barn och unga inte ska kunna fortsätta att arbeta i skolan.”
- De menar att Riksrevisionens granskningar visar att dagens system inte alltid fångar upp eller hanterar olämpliga lärare tillräckligt väl.
Visa vad de skrev
”Granskningar från Riksrevisionen har visat att dagens system inte alltid fångar upp eller hanterar olämpliga lärare tillräckligt väl.”
- De menar att risken behöver minska för att personer som visat sig olämpliga kan fortsätta arbeta i andra skolor utan att den nya arbetsgivaren känner till tidigare missförhållanden.
Visa vad de skrev
”Vi behöver minska risken för att personer som visat sig olämpliga kan fortsätta arbeta i andra skolor utan att den nya arbetsgivaren känner till tidigare missförhållanden.”
- De menar att kontrollerna i belastningsregistret bör stärkas ytterligare för att inga lärare som gjort sig skyldiga till allvarliga brott ska arbeta i skolan.
Visa vad de skrev
”För att säkerställa att inga lärare som gjort sig skyldiga till allvarliga brott arbetar i skolan bör kontrollerna i belastningsregistret stärkas ytterligare.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar i huvudsak regeringens förslag. Förslagen kan bidra till ett starkare skydd för elever och en mer ändamålsenlig kontroll av personer som arbetar i skolan. Samtidigt anser vi att det finns skäl att stärka regelverket ytterligare för att säkerställa att personer som visat sig olämpliga att arbeta med barn och unga inte ska kunna fortsätta att arbeta i skolan. Granskningar från Riksrevisionen har visat att dagens system inte alltid fångar upp eller hanterar olämpliga lärare tillräckligt väl. Vi behöver minska risken för att personer som visat sig olämpliga kan fortsätta arbeta i andra skolor utan att den nya arbetsgivaren känner till tidigare missförhållanden. Arbetsgivarens skyldighet att begära utdrag ur belastningsregistret är begränsad till nyanställningar. För att säkerställa att inga lärare som gjort sig skyldiga till allvarliga brott arbetar i skolan bör kontrollerna i belastningsregistret stärkas ytterligare. Genom att utveckla registerkontrollen kan skyddet för barn och elever i skolan förbättras ytterligare. Regeringens förslag är ett steg i rätt riktning, men det finns skäl att skärpa regelverket för att säkerställa att systemet fungerar fullt ut.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3969 av Anders Ygeman m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP), Niklas Sigvardsson (S) och Madeleine Atlas (C).
Vi kräver därför att regeringen genomför reformen på ett ansvarsfullt sätt och inte genom nedskärningar av anslagen till skolan. Reformen riskerar annars att leda till ökad lärarbrist och nedskärningar. En sådan utveckling skulle direkt motverka reformens syfte och riskera att försämra både undervisningens kvalitet och elevernas och lärarnas arbetsmiljö. Om reformen dessutom finansieras med nedskärningar på andra anslag inom skolan är risken överhängande att resurser flyttas från de skolor och elever som har allra störst behov av stöd.
Vidare anser vi att regeringen måste säkerställa att reformen kan genomföras i hela landet. När regeringen arbetar vidare med att se till att de ekonomiska förutsättningarna är tillräckliga behöver det säkerställas att kommuner av olika storlek har möjlighet att genomföra reformen på riktigt. Annars riskerar det slå hårt mot kommuner med svag ekonomi, glesbygdskommuner eller skolhuvudmän som redan i dag har svårt att rekrytera behöriga lärare.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3 och bifaller delvis motion 2025/26:4033 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 4 och 5 samt avslår motion 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4033 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C).
Vi välkomnar att regeringen efter en lång tids förnekelse av problemet är beredd att avskaffa betyget F som spärrgräns till gymnasiet. Det krävs dock mer för att säkerställa att utslagningen mellan grundskolan och gymnasiet inte består. Det krävs att det nya betygssystemet samordnas med rimliga behörighetsregler till gymnasiala utbildningar. I grunden vill vi se att gymnasieskolan blir obligatorisk och att skolplikten förlängs. Den exakta utformningen av detta och hur det samverkar med behörighetsregler till olika utbildningar behöver utredas vidare. Vi vill att det säkerställs att det nya betygssystemet inte leder till fortsatt utslagning från skolan och att regeringen återkommer med en samlad plan för hur betygssystemet ska samordnas med behörighetsregler och övergångar till gymnasiet.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Det är viktigt med hög kvalitet på undervisningen genom hela utbildningssystemet och att de som är intresserade har goda möjligheter att välja och antas till estetiska utbildningar på gymnasiet och folkhögskolor och högre utbildning i Sverige och utomlands. Det är viktigt för rekrytering av musiklärare och yrkesmusiker, och i förlängningen för svensk kultur. Därför bör regeringen i genomförandet av reformen särskilt värna de konstnärliga och övriga praktisk-estetiska ämnenas särart.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4058 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Det är oklart om Skolverket har förmåga att säkerställa de digitala systemen för att hantera det stora antalet elever som ska göra många olika prov vid samma tid. Det finns därför behov av att utreda om Skolverket har tillräckliga personella och ekonomiska resurser för att införa de digitala nationella slutprov som behöver genomföras för att betygssystemet ska fungera. Regeringen bör därför ge Skolverket i uppgift att kartlägga om myndigheten har tillräckliga resurser för att ta fram och administrera digitala nationella slutprov.
Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven. Det kan komma att påverka lärares undervisningsmetoder och leda till att undervisningen utformas för att prestera goda resultat på provet, i stället för att hålla fokus på hela ämnets bredd och olika sätt att visa kunskap på. Det kan leda till ökad stress och att viktiga delar av kunskapsuppdraget trängs undan. Det är därför nödvändigt att regeringen följer upp att det nya betygssystemet inte leder till att de nationella provens ökade betydelse leder till försämrad undervisning när ökat fokus läggs på att förbereda elever för att prestera på prov.
Av likvärdighets- och legitimitetsskäl är det viktigt att elever i specialskolan kan genomföra de nationella slutproven och att proven konstrueras så att de är tillgängliga för alla elever. Ett sätt att öka tillgängligheten för döva och hörselskadade elever är att slutproven översätts till svenskt teckenspråk. Regeringen bör därför i förordningsarbetet utreda förutsättningarna för tillgängliga slutprov och översättning till teckenspråk.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4001 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 2, 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 2 och 4 samt 2025/26:4058 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 6 och 2025/26:4058 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven. Det kan leda till ökad stress och att viktiga delar av kunskapsuppdraget trängs undan. Det är därför nödvändigt att följa upp hur provens betydelse påverkar undervisningen och elevernas arbetsmiljö. Vi ser dock att delar av det föreslagna betygssystemet kommer att kunna justeras; det kan exempelvis handla om att justera processen för kalibrering och i vilken grad nationella prov styr meritvärden i takt med att betygsinflationen av strukturella skäl minskar.
Vi anser mot denna bakgrund att processen för kalibrering av betyg behöver förenklas och ses över före införandet.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Flera remissinstanser, däribland Vuxenutbildning i Samverkan, har pekat på att förslagen riskerar att fungera sämre i denna kontext. Särskilt problematiskt är att meritvärderingen i hög grad ska bygga på nationella slutprov. Det riskerar att tränga undan lärarens bedömning, minska motivationen och missgynna vuxna studerande. Förslaget om att genomföra slutprov vid samma tidpunkter som i gymnasieskolan riskerar dessutom att minska flexibiliteten, skapa väntetider och fungera som en flaskhals i utbildningar som är avgörande för kompetensförsörjningen. Det finns alltså fortsatt frågor om det nya betygssystemets genomförande på den kommunala vuxenutbildningen. Regeringen bör därför tillsätta en utredning av hur det nya betygssystemet ska genomföras och användas på den kommunala vuxenutbildningen.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4001 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Om regeringen inte skyndsamt presenterar en trovärdig plan för hur lärarbristen ska lösas, riskerar förslaget om stödundervisning att bli verkningslöst och inget annat än skolpopulism. Därför anser jag att regeringen skyndsamt måste återkomma med åtgärder för att säkerställa tillgången till behöriga lärare inom ramen för stödundervisningen.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4035 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4 och avslår motion 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C).
Regeringens förslag är dock alltför begränsat. Att endast genomföra testerna i årskurs 1, 2, 3, 5 och 8 är otillräckligt. Stödbehov kan uppstå eller förändras under hela skoltiden. Elever kan komma in i skolan i senare årskurser. För att säkerställa att alla elever får rätt stöd i rätt tid, och för att kunna följa kunskapsutvecklingen mer systematiskt, anser jag att standardiserade tester bör införas i samtliga årskurser i grundskolan. Detta handlar inte bara om att identifiera elever som har svårigheter. Lika viktigt är att upptäcka de elever som är särskilt begåvade och behöver mer utmaningar för att nå sin fulla potential. En likvärdig skola måste ge alla elever, oavsett förutsättningar, möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Genom att screena samtliga elever i alla årskurser skapas bättre förutsättningar för lärare att anpassa undervisningen och stimulera varje elev, inklusive de som har lätt för sig och bör få möjlighet att läsa i snabbare takt.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4035 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C).
Jag värnar en levande landsbygd där det finns tillgång till skola i hela landet. Regelverk måste utformas så att de fungerar för alla Sveriges skolor, inte bara i storstäder. För mindre skolor måste det finnas en flexibilitet som gör det möjligt att organisera stödundervisningen inom ramen för den befintliga undervisningen, exempelvis genom insatser av en extra resurs i klassrummet. Det viktiga är att stödet ges, inte exakt hur det organiseras.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4035 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3 och avslår motion 2025/26:3994 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C).
Ansvaret för att ta fram och sprida forskning om effektiva undervisningsmetoder vilar på Skolforskningsinstitutet, och ansvaret för att ta fram kunskapsstöd utifrån detta vilar på Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Att flytta detta ansvar till den politiska nivån är fel väg att gå. Vi vill se en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, men vägen dit går via en stärkt profession, inte genom politisk detaljstyrning.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C) och Camilla Hansén (MP).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 4, 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4 och avslår motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C).
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3 och avslår motion 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 3, 7 och 8.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C).
Ett obligatoriskt nationellt förbud riskerar att bli för stelbent och tar bort möjligheten till lokala och situationsanpassade bedömningar. Det kan finnas skäl för en skola att utforma sitt mobilförbud på ett visst sätt baserat på elevernas ålder, skolans fysiska utformning eller specifika pedagogiska upplägg. Jag menar därför att det bör vara tydligt att skolan i största möjliga mån ska vara mobilfri men att det är rektorn som ska bestämma ramarna för hur ett mobilförbud ska tillämpas. Skolan ska i största möjliga mån utformas av rektorer och lärare.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4041 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:4050 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Madeleine Atlas (C).
Jag vill att skolor ska kunna omplacera stökiga och våldsamma elever även till andra huvudmän. Det måste vara möjligt för en rektor i en liten kommun att, i samråd med en rektor i en grannkommun, tillfälligt omplacera en elev dit. Likaså måste en fristående skola kunna omplacera en elev till en kommunal skola, eller vice versa, när situationen så kräver. Regeringens förslag om att tillåta entreprenad av akutskolor är ett steg i rätt riktning men löser inte problemet fullt ut. Det krävs en mer generell möjlighet till samverkan mellan huvudmän.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4041 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2 och avslår motion 2025/26:4018 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Madeleine Atlas (C).