Laddar…
- Röstade för utskottets förslag
- 8 %
- 4 av 50 omröstningar
- På den vinnande sidan
- 13 %
- 5 av 38 omröstningar där partiet röstade ja eller nej
- Fick igenom sin linje mot utskottet
- 1 av 34
- omröstningar där partiet röstade nej och utskottets förslag föll
- Reservationer
- 51
- av 97 beslutspunkter hade partiet ett eget förslag
- Ville stoppa hela propositionen
- 1
- gång
Partiets egna förslag
Motioner som Vänsterpartiet har lagt i partiets namn inom migration och socialförsäkring: 20 motioner med 140 yrkanden. Riksdagen har beslutat om 139 av yrkandena och sagt ja till 0. Partier som ingår i regeringen lägger sällan egna motioner, eftersom de i stället påverkar regeringens förslag inifrån. Därför säger antalet motioner inte hur aktivt ett parti är.
med anledning av prop. 2025/26:301 Skärpta villkor för anhöriginvandringMotion 2025/26:4220 · 10 juli 2026 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår propositionen med undantag för regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 3 g, 18 och 18 b §§.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att gifta barn ska omfattas av rätten till familjeåterförening och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att införa en bestämmelse i utlänningslagen (2005:716) med innebörden att den som har fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till någon av sina föräldrar före 21 års ålder ska kunna få förlängt uppehållstillstånd på grund av anknytning oavsett ålder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att återinföra bestämmelserna om särskilt ömmande omständigheter som avskaffades 2023 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa övergångsbestämmelser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:262 Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt
Ville stoppa hela förslaget
Här röstade V för, eller reserverade sig för, att riksdagen skulle säga nej till hela propositionen.
Där partiet ville något annat
Beslutspunkter där V röstade nej till utskottets förslag eller lämnade en reservation. Det kan betyda att partiet ville stoppa, ändra eller gå längre än förslaget. Öppna propositionen för att se omröstningen.
Följde utskottet på alla punkter
Visa 7 ärenden där V varken röstade nej eller reserverade sig
Så läser du siffrorna
I kammaren röstar riksdagen alltid om utskottets förslag. Ja betyder att man stöder utskottets förslag och nej att man stöder ett motförslag. Utskottets förslag är oftast att anta regeringens proposition, men inte alltid.
En reservation är ett annat förslag till beslut som ett eller flera partier lämnar i utskottet. Många punkter avgörs utan omröstning; då syns partiets hållning bara genom reservationen.
Partiets röst är det som flest av dess ledamöter röstade. Ibland behandlar utskottet flera propositioner i samma betänkande; då visas de tillsammans och varje beslutspunkt räknas en gång.
Motion 2025/26:4183 · 13 maj 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:262 Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett nytt förslag om att anpassa svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt utifrån asylrätten och dess intentioner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:265 Skärpta regler om uppsikt och förvarMotion 2025/26:4182 · 13 maj 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:265 Skärpta regler om uppsikt och förvar.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett nytt förslag på lagstiftning som präglas av tydlighet, förutsägbarhet och noggranna rättssäkerhetsbedömningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:263 Stärkt återvändandeverksamhetMotion 2025/26:4150 · 11 maj 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:263 Stärkt återvändandeverksamhet med undantag för de förslag som gäller verkställighetshinder och rätt till biträde (avsnitt 8–10 i propositionen).Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en uppföljning av konsekvenserna av de nya reglerna om verkställighetshinder vid misstanke om brott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att offentligt biträde bör förordnas redan under Polismyndighetens handläggning av frågan om avvisning och även om utlänningen inte har begärt det, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:229 En ny mottagandelagMotion 2025/26:4076 · 13 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:229 En ny mottagandelag.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag på reformerat mottagandesystem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:175 Skärpta krav för svenskt medborgarskapMotion 2025/26:3991 · 27 mars 2026 · 10 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag om att medborgarskapslagen ska ändras så att statslösa barn och unga vuxna som kommer till Sverige, barn med utländskt medborgarskap och unga vuxna med utländskt medborgarskap samt tidigare svenska medborgare inte längre ska kunna förvärva svenskt medborgarskap efter anmälan.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om att barn självständigt ska kunna förvärva svenskt medborgarskap efter ansökan av barnets vårdnadshavare, då det inte bör ske någon utmönstring av anmälningsförfarandet i medborgarskapslagen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om krav på styrkt identitet för barn.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om att ändra tid för hemvist för barn.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om längre hemvist i Sverige för att förvärva svenskt medborgarskap.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om att en individ måste haft och kan förväntas komma att ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt för att kunna beviljas svenskt medborgarskap.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om att för barn som har fyllt 15 år ska det för förvärv av svenskt medborgarskap genom naturalisation krävas att han eller hon har haft och kan förväntas komma att ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om att det ska införas ett försörjningskrav vid ansökan om svenskt medborgarskap.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om att det ska införas krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället för förvärv av svenskt medborgarskap.Riksdagen sa nej
- Riksdagen beslutar om ikraftträdande- och övergångsbestämmelser med den lydelse som framgår av motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:145 Inhibition av verkställigheten – en ny ordning för vissa utlänningar vid tillfälliga verkställighetshinderMotion 2025/26:3928 · 6 mars 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:145 Inhibition av verkställigheten – en ny ordning för vissa utlänningar vid tillfälliga verkställighetshinder.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med en översyn av förslagen på migrationsområdet i syfte att säkerställa en harmonisering med övrig berörd lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med ett nytt förslag där det tydligt framgår att endast utlänningar som har utvisats på grund av grova brott eller som bedöms utgöra en säkerhetsrisk ska kunna meddelas inhibition av verkställigheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:87 Nya regler för arbetskraftsinvandringMotion 2025/26:3880 · 16 januari 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1, 6 kap. 9 § första stycket 2 och 6 c kap. 9 § samt antar övriga lagförslag i propositionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barnMotion 2025/26:3166 · 6 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Visa alla 20 motioner
Utgiftsområde 8 MigrationMotion 2025/26:3163 · 6 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Svensk flyktingpolitikMotion 2025/26:2798 · 6 oktober 2025 · 32 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagändringarna om anhöriginvandring med anledning av proposition 2023/24:18 bör rivas upp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagändringarna om uppehållstillstånd av humanitära skäl med anledning av proposition 2023/24:18 bör rivas upp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att återgå till utlänningslagen som den såg ut innan begränsningslagen trädde i kraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen vid en återgång till utlänningslagens lydelse före den 20 juli 2016 bör återkomma med förslag på översyn av lagen och nödvändiga övergångsbestämmelser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de ensamkommande barn och unga som varit i Sverige i över ett år ska beviljas permanenta uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att införa en form av regularisering för den som levt i Sverige under en längre tid, oavsett tidigare uppehållsrättslig status, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en översyn av utlänningslagens åldersgränser och vilka konsekvenser de har i syfte att stärka skyddet för dem mellan 18 och 21 år och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att tydliggöra barnspecifika former av förföljelse som flyktinggrund i utlänningslagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att i utlänningslagen stärka barnets rätt att komma till tals och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att utvisningar av tvångsomhändertagna barn förutsätter godkännande av socialnämnden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om inrättande av barnanpassade utredningsenheter på Migrationsverket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om en tidsgräns för start av asylutredningar som rör barn, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om inrättande av en särskild inspektion för att säkerställa att Migrationsverkets rutiner och riktlinjer tillämpas rättssäkert och enhetligt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda behoven av ökad kunskap om ensamkommande flickor och specifika asylskäl för gruppen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att stärka skyddet för hbtqia-personer i asylprocess och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att Migrationsverket kan erbjuda tolkar med hbtqia-kompetens och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över rättssäkerheten inom asylprocesser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omgående och utan vidare åtgärder bör dra tillbaka SOU 2025:95 Skärpta villkor för anhöriginvandring och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur rätten till familjeåterförening kan stärkas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ett borttagande av 18-årsregeln i utlänningslagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ett återinförande av sista länken-bestämmelsen i utlänningslagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att öka antalet som vidarebosätts till Sverige till 5 000 per år och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en strategi för återvändandepolitiken som bygger på erfarenheter av vad som fungerar och där migrationspolitikens mål samverkar, enligt beskrivningen i motionen, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att 2016 års ändringar i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. ska rivas upp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag utifrån Uppehållstillstånd på grund av praktiska verkställighetshinder och preskription (SOU 2017:84) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att höja dagersättningen till nivån på riksnormen i försörjningsstödet och sedan räkna upp den enligt riksnormen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att ge asylsökande och de som omfattas av massflyktsdirektivet rätt att, utan undantag, läsa svenska för invandrare (sfi) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder som förbättrar levnadsstandarden för utlänningar med tillfälligt skydd som är under 20 år och över 66 år, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att utlänningar med tillfälligt skydd ska kunna folkbokföras i Sverige så snart ett uppehållstillstånd har beviljats, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omgående och utan vidare åtgärder bör återkalla Vandelsutredningen (SOU 2025:33) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en fullständig översyn av utlänningslagstiftningen i syfte att skapa ett enhetligt, mer lättöverskådligt och humant regelverk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen med omedelbar verkan bör återinföra möjligheten till spårbyte och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
En starkare ekonomisk familjepolitikMotion 2025/26:2781 · 6 oktober 2025 · 16 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att indexera tak och ersättningsnivåer inom den ekonomiska familjepolitiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en strategi för att säkerställa att den ekonomiska familjepolitiken bättre når sitt mål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att trappa ned vissa ersättningar inom den ekonomiska familjepolitiken i syfte att möjliggöra en omställning när ersättningarna upphör och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en modell för bostadsbidraget baserad på Vänsterpartiets förslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör påskynda införandet av månadsavstämningar i bostadsbidraget i enlighet med BUMS-utredningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att höja barnbidraget med 400 kronor per månad och prisindexera det och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om en individualiserad föräldraförsäkring och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att införa en lagstadgad rätt till ledighet för föräldrar att närvara vid vårdrelaterade besök i samband med graviditet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag utifrån betänkandet Ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida (SOU 2023:23) enligt beskrivningen i motionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
En tryggare sjukförsäkringMotion 2025/26:2779 · 6 oktober 2025 · 38 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en kriskommission för sjukförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att ta fram ett syfte för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen med lydelsen ”att individen ska återfå arbetsförmåga och därmed kunna återgå i, eller kunna söka, arbete samt säkerställas ekonomisk trygghet under processen” och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om ändringar i målet för utgiftsområde 10 till ”att ge ekonomisk trygghet vid sjukdom och ett effektivt stöd för att individen ska återfå arbetsförmågan och återgå i arbete” och låta det vägleda Försäkringskassans regleringsbrev och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att avskaffa karensavdraget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om hur ett system med sorgepeng skulle kunna införas i Sverige med inspiration från det norska och danska systemet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på mer flexibla regler avseende den möjliga omfattningen av en sjukskrivning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att kravet för att beviljas sjukersättning bör baseras på de treårsperioder som löper mellan att rätten till ersättning prövas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetsmarknadsbegreppet i sjuk- och aktivitetsersättningen bör ändras till det som används vid prövning av rätt till sjukpenning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att förbättra sjuk- och aktivitetsersättningen utifrån förslagen i SOU 2021:69 och tillkännager detta för regeringen.
EU:s migrationspolitikMotion 2025/26:198 · 23 september 2025 · 17 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att förändra EU:s migrationspakt i syfte att skapa ett regelverk som värnar asylrätten och grundläggande mänskliga rättigheter samt fördelar ansvaret jämnare mellan EU:s medlemsländer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU bör söka samarbete med de stater som vill ha en mer välkomnande och human migrationspolitik, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU bör verka för att vidarebosättningsförordningen inte används för att sluta avtal liknande det mellan EU och Turkiet eller s.k. humanitarian admission programmes och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att avtal med utomeuropeiska länder om att stoppa flyktingar från att ta sig in i EU ska sägas upp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att avtalet mellan EU och Turkiet sägs upp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att EU upphör med alla former av stöd till den libyska kustbevakningen och att relationer med Libyen bör bygga på full respekt för asylrätten och mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom EU och FN:s flyktingorgan (UNHCR) bör agera för en snabb evakuering och vidarebosättning av flyktingar och asylsökande från Libyen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör agera inom EU för att underlätta för människor som flyr från Afghanistan att få skydd i Europa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land, såväl som inom EU och FN, bör motverka alla beslut som innebär att asylrätten och flyktingars mänskliga rättigheter kränks, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
”Vidare bör regeringen återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Genom regeringens förslag kommer fler familjemedlemmar att tvingas att leva skilda från varandra, och fler som lever tillsammans här kommer att skiljas åt när kraven för att få stanna och leva tillsammans skärps. Förslagen står i konflikt med Europakonventionen, EU:s rättighetsstadga och EU:s familjeåterföreningsdirektiv, som betonar att familjeåterförening är en grundläggande mänsklig rättighet. Reglerna om familjeåterförening ska därför vara tvingande och inte, som regeringen föreslår, fakultativa. Det gäller bl.a. anhöriga till svenska medborgare, nordiska medborgare, personer med permanent uppehållsrätt och subsidiärt skyddsbehövande.
Sammantaget anser vi att regeringens förslag om uppehållstillstånd • på grund av anknytning till bl.a. svenska medborgare • på grund av anknytning till personer med uppehållstillstånd i Sverige • för barn som adopteras • på grund av anknytning till barn • på grund av anknytning i särskilda situationer • på grund av särskild anknytning till Sverige bör avslås. Vidare bör regeringen återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 3–3 f och 3 h §§,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen om följdändringar och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 3, båda i denna del, och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 23 i denna del och avslår proposition 2025/26:301 punkt 1 i denna del och motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 4 och 9 i denna del och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 6 och 7.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Krav på vistelsetid – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att väntetiden för anhöriginvandring begränsas till ett år i stället för regeringens förslag, och att väntetiden räknas från att anknytningspersonen ansöker om skydd i Sverige.
- De menar att regeringens förslag inte är proportionerligt och att väntetiden i stället bör begränsas till ett år.
Visa vad de skrev
”Vi anser därför att regeringens förslag inte är proportionerligt och föreslår i stället att väntetiden begränsas till ett år.”
- De menar, i likhet med EU-kommissionen, att väntetiden ska räknas från att anknytningspersonen ansöker om internationellt skydd eller på annat sätt har laglig vistelse i Sverige.
Visa vad de skrev
”Vi anser också, i likhet med EU-kommissionen, att väntetiden ska börja löpa från den tidpunkt då anknytningspersonen ansöker om internationellt skydd eller på annat sätt har legaliserat sin vistelse i Sverige.”
- De menar att det är otänkbart för de flesta att leva i mer än två år utan sina barn eller utan sina föräldrar om man själv är ett barn.
Visa vad de skrev
”Att leva i mer än två år utan sina barn eller utan sina föräldrar om man själv är ett barn är för de flesta otänkbart.”
- De menar att väntetiden redan i dag kan bli lång och att försörjningskravet kan göra den ännu längre.
Visa vad de skrev
”Vi kan dock konstatera att väntetiden redan i dag kan bli lång och att försörjningskravet kan leda till att väntetiden ytterligare förlängs.”
- De menar att de senaste årens rekordlånga handläggningstider och kritiken mot Migrationsverket från Justitieombudsmannen och Justitiekanslern gör en kortare väntetid viktig.
Visa vad de skrev
”Till detta ska läggas de senaste årens rekordlånga handläggningstider i familjeåterföreningsärenden och den kritik som riktats mot Migrationsverket från både Justitieombudsmannen och Justitiekanslern.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
När det gäller kravet på vistelsetid anser vi att det bör finnas en viss väntetid för att ge nödvändig tid för att försäkra sig om att en familjeåterförening kan ske under goda villkor. Vi kan dock konstatera att väntetiden redan i dag kan bli lång och att försörjningskravet kan leda till att väntetiden ytterligare förlängs. Till detta ska läggas de senaste årens rekordlånga handläggningstider i familjeåterföreningsärenden och den kritik som riktats mot Migrationsverket från både Justitieombudsmannen och Justitiekanslern. Att leva i mer än två år utan sina barn eller utan sina föräldrar om man själv är ett barn är för de flesta otänkbart. Vi anser därför att regeringens förslag inte är proportionerligt och föreslår i stället att väntetiden begränsas till ett år. Vi anser också, i likhet med EU-kommissionen, att väntetiden ska börja löpa från den tidpunkt då anknytningspersonen ansöker om internationellt skydd eller på annat sätt har legaliserat sin vistelse i Sverige.
Vi anser därför att riksdagen bör anta vårt förslag till ändringar i den aktuella bestämmelsen. Regeringen bör vidare återkomma till riksdagen med eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 3 i § med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen om följdändringar och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 9 i denna del, 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 6, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 3 i denna del och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 23 i denna del, bifaller delvis proposition 2025/26:301 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 i denna del och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 2 och 17.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Försörjningskrav – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till ändringarna av försörjningskravet för anhöriginvandring som reservationen föreslår, i stället för regeringens förslag, och att regeringen ska återkomma till riksdagen med ändringar som följer av detta.
- De menar att försörjningskravet redan i dag är ett av de största hindren för familjeåterförening.
Visa vad de skrev
”Försörjningskravet är redan i dag ett av de största hindren för familjeåterförening.”
- De menar att eftersom försörjningskravet enligt regeringens förslag också ska gälla när tillstånd ska förlängas, kommer även familjer som redan lever tillsammans och har etablerat sig i Sverige att splittras.
Visa vad de skrev
”Eftersom försörjningskravet enligt regeringens förslag också ska gälla i förlängningssituationer kommer även familjer som redan lever tillsammans och som etablerat sig i Sverige att splittras.”
- De menar att det är inhumant och orimligt att någon ska behöva välja bort ett äldre barn bara för att en lillebror föds och familjen inte får större lägenhet eller högre lön.
Visa vad de skrev
”Det är inhumant och orimligt. Ingen ska behöva välja bort ett av sina äldre barn bara för att en lillebror föds och familjen inte får en större lägenhet eller högre lön.”
- De menar att familjer som är etablerade inte ska dras isär bara för att en förälder blir av med jobbet, får cancer eller vidareutbildar sig.
Visa vad de skrev
”Familjer som är etablerade ska inte dras isär bara för att en förälder blir av med jobbet, får cancer eller vidareutbildar sig.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Försörjningskravet är redan i dag ett av de största hindren för familjeåterförening. Eftersom försörjningskravet enligt regeringens förslag också ska gälla i förlängningssituationer kommer även familjer som redan lever tillsammans och som etablerat sig i Sverige att splittras. Det är inhumant och orimligt. Ingen ska behöva välja bort ett av sina äldre barn bara för att en lillebror föds och familjen inte får en större lägenhet eller högre lön. Familjer som är etablerade ska inte dras isär bara för att en förälder blir av med jobbet, får cancer eller vidareutbildar sig.
Vi anser därför att riksdagen bör anta vårt förslag till ändringar i den aktuella bestämmelsen. Regeringen bör vidare återkomma till riksdagen med eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 3 j § med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen om följdändringar och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 3 i denna del och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 19 och 23 i denna del, bifaller delvis proposition 2025/26:301 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 10, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 i denna del och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Försörjningskrav för familjemedlemmar till forskare – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om försörjningskrav (krav på egen försörjning) för familjemedlemmar till forskare och att regeringen ska återkomma med eventuella följdändringar.
- De menar att ett försörjningskrav för forskare kan göra det svårare för Sverige att locka till sig och behålla internationell kompetens.
Visa vad de skrev
”Att låta forskare omfattas av ett försörjningskrav kan, som flera remissinstanser påpekar, få negativa effekter på Sveriges möjligheter att attrahera och behålla internationell kompetens.”
- De menar att förslaget motverkar Sveriges ambition att vara en ledande kunskapsnation och minskar Sveriges attraktivitet för internationell spetskompetens.
Visa vad de skrev
”Förslaget motverkar Sveriges ambition att vara en ledande kunskapsnation och kommer att minska Sveriges attraktivitet för internationell spetskompetens och bör därför avslås.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Att låta forskare omfattas av ett försörjningskrav kan, som flera remissinstanser påpekar, få negativa effekter på Sveriges möjligheter att attrahera och behålla internationell kompetens. Förslaget motverkar Sveriges ambition att vara en ledande kunskapsnation och kommer att minska Sveriges attraktivitet för internationell spetskompetens och bör därför avslås. Regeringen bör vidare återkomma till riksdagen med eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 b kap. 19 §,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen om följdändringar och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 8 och 9 i denna del, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 3, båda i denna del, och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 3 och 23, båda i denna del, och avslår proposition 2025/26:301 punkt 1 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Lagförslaget i övrigt – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger nej till huvuddelen av regeringens förslag om skärpta regler för anhöriginvandring och till följdändringarna i andra lagar, men säger ja till vissa delar av förslaget.
- De menar att förslagen leder till att fler familjer tvingas leva åtskilda och att fler som lever tillsammans i Sverige skiljs åt när kraven skärps.
Visa vad de skrev
”Genom förslagen kommer fler familjer att tvingas att leva skilda från varandra, och fler som lever tillsammans här kommer att skiljas åt när kraven för att få stanna och leva tillsammans skärps.”
- De menar att regeringen genom att lägga svensk lagstiftning på EU:s lägstanivå frivilligt avstår från ett starkare skydd för familjelivet.
Visa vad de skrev
”Regeringens uttryckliga ambition att lägga svensk lagstiftning på EU:s lägstanivå innebär ett principiellt vägval där Sverige frivilligt avstår från att upprätthålla ett starkare skydd för familjelivet än vad som minimalt krävs.”
- De menar att den skärpta vandelsprövningen med vaga och svårdefinierade kriterier riskerar att få avgörande betydelse för rätten till familjeliv.
Visa vad de skrev
”I ärenden om anhöriginvandring innebär regeringens förslag om en utvidgning av lämplighetsbedömningar att vaga och svårdefinierade kriterier riskerar att få avgörande betydelse för rätten till familjeliv.”
- De menar att förslaget om skärpta krav för att bevisa biologiska släktskap riskerar att försvåra familjeåterförening för människor på flykt där dokumentation ofta saknas.
Visa vad de skrev
”Förslaget riskerar att försvåra familjeåterförening för människor på flykt där dokumentation ofta saknas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Propositionen är ännu en del av den här regeringens utvisningspolitik. Genom förslagen kommer fler familjer att tvingas att leva skilda från varandra, och fler som lever tillsammans här kommer att skiljas åt när kraven för att få stanna och leva tillsammans skärps. Det är dåligt för integrationen och för sammanhållningen i samhället, och det är dåligt för Sverige.
Regeringens samlade förslag om att skärpa reglerna för anhöriginvandring och anpassa svensk rätt till EU:s absoluta miniminivå utgör ett centralt led i en bredare omläggning av migrationspolitiken där rätten till familjeliv successivt försvagas till förmån för restriktiva styrningsambitioner. Regeringens uttryckliga ambition att lägga svensk lagstiftning på EU:s lägstanivå innebär ett principiellt vägval där Sverige frivilligt avstår från att upprätthålla ett starkare skydd för familjelivet än vad som minimalt krävs. Jag avvisar denna inriktning och anser att huvuddelen av förslagen i propositionen bör avslås.
Utveckling av mina ställningstaganden till frågor om uppehållstillstånd på grund av anknytning, krav på vistelsetid, försörjningskrav samt försörjningskrav för familjemedlemmar till forskare finns i de reservationer jag står bakom tidigare i detta betänkande. Därutöver vill jag särskilt kommentera förslaget om skärpt vandelsprövning. I ärenden om anhöriginvandring innebär regeringens förslag om en utvidgning av lämplighetsbedömningar att vaga och svårdefinierade kriterier riskerar att få avgörande betydelse för rätten till familjeliv. Jag anser att detta innebär en förskjutning från rättighetsprövning till moraliserande bedömningar av individers livsföring, vilket riskerar att undergräva rättssäkerheten. Många remissinstanser pekar på en risk för godtycke, bristande proportionalitet och oförutsebarhet i tillämpningen. Jag anser att befintliga regler är tillräckliga för att hantera allvarliga fall och att regeringens förslag därför ska avslås. Jag vill också kommentera förslaget om skärpta krav för att bevisa biologiska släktskap. Förslaget riskerar att försvåra familjeåterförening för människor på flykt där dokumentation ofta saknas. Jag anser att det finns behov av rättssäkra identitetsbedömningar men anser att migrationsrätten måste utgå från verkligheten för människor på flykt, där bevisning ofta inte kan presenteras i traditionell form. Även förslagen i denna del bör alltså avslås. Regeringen bör vidare återkomma till riksdagen med eventuella följdändringar.
När det gäller tonårsutvisningarna tycker jag att det är bra att regeringen nu efter starka påtryckningar lämnat förslag för att åtgärda problemen. Förslagen är tyvärr inte tillräckliga men de är ett steg i rätt riktning, varför jag ändå står bakom ändringsförslagen och anser att de bör antas av riksdagen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 3 g, 18 och 18 b §§ och avslår lagförslaget i övrigt,
2. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 18 § och avslår lagförslaget i övrigt,
b) avslår regeringens förslag till
1. lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395),
2. lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap,
3. lag om ändring i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare,
4. lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i utlänningslagen (2005:716),
c) ställer sig bakom det som anförs i reservationen om följdändringar och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 3, båda i denna del, och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 3 i denna del och 5, bifaller delvis proposition 2025/26:301 punkterna 1 i denna del och 2 samt motion 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 4 och avslår proposition 2025/26:301 punkterna 3–6 och motion 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 8–12 och 23 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V).
Möjlighet till uppehållstillstånd – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag som gör reglerna för personer med subsidiärt skydd (en annan skyddsgrund än flyktingstatus) tvingande i stället för valfria, ger kvinnor och män samma förutsättningar att vara anknytningspersoner i fall där barn inte är gemensamma, begränsar väntetiden till högst ett år när barn är inblandade, behåller möjligheten för universitetsstuderande som studerat länge i Sverige att vara anknytningspersoner, behåller vissa arbetsrelaterade inkomster i försörjningskravet, undantar forskare och doktorander från försörjningskravet och ser över övergångsreglerna.
- De menar att reglerna för personer med subsidiärt skydd inte ska vara valfria, eftersom det skapar en oacceptabel rättsosäkerhet för en redan utsatt grupp och gör skillnad mellan olika skyddsbehov.
Visa vad de skrev
”Detta skapar en oacceptabel rättsosäkerhet för en redan utsatt grupp och en åtskillnad mellan olika skyddsbehov som vi inte kan ställa oss bakom.”
- De menar att barns möjlighet att leva med sina föräldrar inte ska bero på vilken skyddsgrund föräldrarna har.
Visa vad de skrev
”Att låta barns möjlighet att leva med sina föräldrar bero på skyddsgrund är oacceptabelt.”
- De menar att kravet på vårdnad kan drabba kvinnor särskilt hårt, eftersom kvinnors möjlighet att få rättslig vårdnad om barn är begränsad i vissa länder.
Visa vad de skrev
”Det kan få negativa konsekvenser särskilt för kvinnor, eftersom kvinnors möjlighet att få rättslig vårdnad om barn är begränsad i vissa länder.”
- De menar att väntetiden i ärenden där barn är inblandade ska vara högst ett år, så att barn inte är skilda från sina vårdnadshavare längre än nödvändigt.
Visa vad de skrev
”För att ytterligare förkorta den tid som barn är skilda från sina vårdnadshavare bör väntetiden i ärenden där barn är inblandade utformas som ett tak och begränsas till maximalt ett år.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Uppehållstillstånd på grund av anknytning föreslås i propositionen även fortsättningsvis ges till make, sambo och barn inom kärnfamiljen om det följer av familjeåterföreningsdirektivet. För anknytningspersoner som är subsidiärt skyddsbehövande föreslås reglerna vara fakultativt utformade. Det innebär att rätten till anhöriginvandring för denna grupp ändras till enbart en möjlighet. Detta skapar en oacceptabel rättsosäkerhet för en redan utsatt grupp och en åtskillnad mellan olika skyddsbehov som vi inte kan ställa oss bakom. Att låta barns möjlighet att leva med sina föräldrar bero på skyddsgrund är oacceptabelt. EU-kommissionen har i sina riktlinjer för tillämpning av familjeåterföreningsdirektivet uppmanat medlemsstaterna att ge personer med subsidiärt skydd liknande rättigheter som flyktingar. EU-domstolen har också i några domar gett uttryck för samma inställning. Vi anser därför att reglerna för subsidiärt skyddsbehövande inte ska vara fakultativa utan tvingande.
För uppehållstillstånd på grund av anknytning föreslår regeringen i fråga om barn som inte är gemensamma att det ska införas krav på att anknytningspersonen eller anknytningspersonens make eller sambo är vårdnadshavare för barnet. Det kan få negativa konsekvenser särskilt för kvinnor, eftersom kvinnors möjlighet att få rättslig vårdnad om barn är begränsad i vissa länder. Vi anser att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att vara anknytningspersoner i fall där barn inte är gemensamma.
Det är vidare så att vistelsetiden i familjeåterföreningsärenden redan utan den väntetid om två år som regeringen föreslår kan bli lång till följd av de långa handläggningstiderna hos Migrationsverket. Som framgått ovan föreslår vi att väntetiden ska kortas. För att ytterligare förkorta den tid som barn är skilda från sina vårdnadshavare bör väntetiden i ärenden där barn är inblandade utformas som ett tak och begränsas till maximalt ett år.
Regeringen anser också att studenters möjligheter att vara anknytningspersoner vid anhöriginvandring bör tas bort i andra fall än de som omfattas av tvingande EU-regler. För doktorander menar regeringen att det fortsatt bör finnas en möjlighet att vara anknytningsperson. Regeringen avser att bereda och återkomma med förslag på sådana förordningsändringar. De parallella regelverk som sådana förslag innebär medför en risk för tolknings- och tillämpningssvårigheter. Utöver det bör man också beakta att äldre studenter i större utsträckning har familjebildningar. Vi anser därför att universitetsstuderande som har studerat i Sverige en längre tid ska kunna vara anknytningspersoner för anhöriginvandring.
I fråga om försörjningskravet bör, i likhet med vad som gäller i dag, olika arbetsrelaterade inkomster och ersättningar, t.ex. arbetslöshetsersättning och inkomst av subventionerade anställningar, beaktas vid beräkning av försörjningskravet. Vidare bör, för att inte skada Sveriges konkurrenskraft och vår möjlighet att vara en attraktiv forskarnation, inte endast forskare undantas från försörjningskravet utan kretsen bör vara något bredare och även omfatta doktorander.
Familjeåterförening utan biologiskt släktskap – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag som innebär att andra familjeband än biologiska erkänns tydligare.
- De menar att familjer inte alltid är biologiska, utan att barn kan ha vuxit upp med en social förälder, en styvförälder, en släkting eller i en hbtqi-familj.
Visa vad de skrev
”Familjer är inte alltid biologiska. Barn kan ha vuxit upp med en social förälder, en styvförälder eller en släkting eller i en hbtqi-familj.”
- De menar att en lagstiftning som lägger för stor vikt vid biologiskt släktskap riskerar att drabba familjer som skiljer sig från normen.
Visa vad de skrev
”En lagstiftning som fäster för stor vikt vid biologiskt släktskap riskerar att drabba familjekonstellationer som skiljer sig från normen.”
- De menar att barn kan ha tillkommit genom övergrepp eller i situationer där det biologiska släktskapet inte motsvarar barnets faktiska familjeliv.
Visa vad de skrev
”Barn kan ha tillkommit genom övergrepp eller i situationer där biologiskt släktskap inte motsvarar barnets faktiska familjeliv.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Familjer är inte alltid biologiska. Barn kan ha vuxit upp med en social förälder, en styvförälder eller en släkting eller i en hbtqi-familj. Barn kan ha tillkommit genom övergrepp eller i situationer där biologiskt släktskap inte motsvarar barnets faktiska familjeliv. En lagstiftning som fäster för stor vikt vid biologiskt släktskap riskerar att drabba familjekonstellationer som skiljer sig från normen.
Regeringen bör återkomma med förslag som innebär att andra familjeband än biologiska erkänns tydligare.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 21.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Uppehållstillstånd för unga vuxna i vissa situationer – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att regeringen skyndsamt utreder hur den som har vistats lång tid i Sverige och har starkare anknytning till Sverige än till något annat land inte ska utvisas, och hur uppehållstillstånd i större utsträckning ska kunna följa med föräldrarnas.
- De menar att regeringens förslag är otillräckligt och bara ger en kortare respit för de berörda personerna.
Visa vad de skrev
”regeringens förslag för att stoppa utvisningar av unga vuxna från deras familjer i Sverige är otillräckligt och endast kommer att innebära en kortare respit för de berörda personerna.”
- De menar att risken är att unga vuxna med stark anknytning till Sverige ändå kommer att utvisas.
Visa vad de skrev
”Risken med förslaget är att unga vuxna som har en stark anknytning till Sverige, bott här i många år, skött sig och gjort allt rätt, ändå kommer att utvisas.”
- De menar att det snabbt behöver utredas hur den som har bott länge i Sverige och har starkare anknytning hit än till något annat land inte ska utvisas.
Visa vad de skrev
”det behöver snabbutredas hur den som vistats i vårt land under lång tid och som har starkare anknytning till Sverige än till något annat land inte ska utvisas”
- De menar att uppehållstillstånd i större utsträckning ska kunna följa med föräldrarnas.
Visa vad de skrev
”hur uppehållstillstånden i större utsträckning kan följa med föräldrarnas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi konstaterar i likhet med flera remissinstanser att regeringens förslag för att stoppa utvisningar av unga vuxna från deras familjer i Sverige är otillräckligt och endast kommer att innebära en kortare respit för de berörda personerna. Risken med förslaget är att unga vuxna som har en stark anknytning till Sverige, bott här i många år, skött sig och gjort allt rätt, ändå kommer att utvisas. Vi menar därför att det behöver snabbutredas hur den som vistats i vårt land under lång tid och som har starkare anknytning till Sverige än till något annat land inte ska utvisas samt hur uppehållstillstånden i större utsträckning kan följa med föräldrarnas.
Därtill innebär dagens regler när det gäller rätten till uppehållstillstånd på grund av studier att studierna ska vara det huvudsakliga syftet med vistelsen. För personer som vill fortsätta leva med sin familj i Sverige kan anknytningen till landet i praktiken bli ett hinder i ansökan. Dessutom riskerar de att behöva betala mycket höga studieavgifter trots att de vuxit upp i Sverige.
Regeringen bör vidta de åtgärder som krävs med anledning av det anförda.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 12 och 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Andra frågor om uppehållstillstånd för unga vuxna – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 11)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag som ger unga vuxna ökade möjligheter till uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen, samtidigt som höjningen av åldersgränsen till 21 år välkomnas.
- De menar att många unga stoppas av lönekrav, studieavgifter eller andra villkor som är omöjliga att uppfylla i deras situation.
Visa vad de skrev
”Många unga kommer fortfarande att stoppas av lönekrav, studieavgifter eller andra villkor som är omöjliga att uppfylla i deras situation.”
- De menar att möjligheten att förlänga uppehållstillstånd på grund av anknytning även bör omfatta dem som redan har lämnat Sverige på grund av utvisning enligt tidigare lagstiftning, och att det ska vara möjligt att ansöka från utlandet.
Visa vad de skrev
”även bör omfatta dem som redan har lämnat Sverige på grund av utvisning enligt tidigare lagstiftning och att det ska vara möjligt att ansöka om man befinner sig utanför Sverige.”
- De menar att den som har fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till en förälder före 21 års ålder bör kunna få förlängt uppehållstillstånd oavsett ålder, utan krav på ett särskilt beroendeförhållande.
Visa vad de skrev
”Den som har fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till någon av sina föräldrar innan 21 års ålder bör därför kunna få förlängt uppehållstillstånd på grund av anknytning oavsett ålder, och utan något krav på ett särskilt beroendeförhållande.”
- De menar att det fortfarande saknas en möjlighet att väga in stark anknytning till Sverige, familjesituation och andra humanitära omständigheter, vilket de anser är nödvändigt för att stoppa tonårsutvisningarna.
Visa vad de skrev
”Slutligen kan vi konstatera att det fortfarande saknas en möjlighet att väga in stark anknytning till Sverige, familjesituation och andra humanitära omständigheter, något som är nödvändigt för att stoppa tonårsutvisningarna på riktigt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi har under lång tid uppmärksammat konsekvenserna av de s.k. tonårsutvisningarna, där unga människor som vuxit upp i Sverige, gått i svensk skola och har sin familj här riskerar att utvisas när de fyller 18 år. Vi välkomnar regeringens förslag att höja åldersgränsen till 21 år. Samtidigt kvarstår betydande problem. Barn och unga kommer att fortsätta växa upp i Sverige med en ständig osäkerhet om huruvida får stanna i det land som de ser som sitt hem.
För att få stanna efter 21 års ålder krävs i praktiken ofta arbete eller studier som grund för uppehållstillstånd. Där möter många unga hinder som är svåra eller omöjliga att övervinna. Många unga kommer fortfarande att stoppas av lönekrav, studieavgifter eller andra villkor som är omöjliga att uppfylla i deras situation. Det är orimligt att kräva att dessa ungdomar ska beviljas uppehållstillstånd genom arbete eller studier som om de aldrig bott i Sverige. Personer som vuxit upp i Sverige måste kunna stanna här genom anknytningen till Sverige.
Regeringen har inte heller lyckats presentera någon lösning för de som redan har utvisats och lämnat Sverige på grund av nu gällande lagstiftning. Vi anser därför att utvidgningen av möjligheterna att förlänga ett uppehållstillstånd på grund av anknytning även bör omfatta dem som redan har lämnat Sverige på grund av utvisning enligt tidigare lagstiftning och att det ska vara möjligt att ansöka om man befinner sig utanför Sverige.
Det är vidare så att relationen mellan föräldrar och barn är livslång för de flesta, och det är orimligt att kräva att den ska avslutas oavsett om det beror på att barnet hunnit fylla 18 eller 21 år. Den som har fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till någon av sina föräldrar innan 21 års ålder bör därför kunna få förlängt uppehållstillstånd på grund av anknytning oavsett ålder, och utan något krav på ett särskilt beroendeförhållande.
Slutligen kan vi konstatera att det fortfarande saknas en möjlighet att väga in stark anknytning till Sverige, familjesituation och andra humanitära omständigheter, något som är nödvändigt för att stoppa tonårsutvisningarna på riktigt. Den reglering av särskilt ömmande omständigheter som regeringen tog bort 2023 tog sikte på anknytning till Sverige och hade sannolikt lett till att en stor del av de tonåringar som utvisats hade fått stanna.
Regeringen bör återkomma med förslag som innebär ökade möjligheter till uppehållstillstånd för unga vuxna i enlighet med det ovan anförda.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 1 och 11, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 4 och 5 samt 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 13 och 14.
Rätt till studiestöd – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 12)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med förslag om att ändra studiestödslagen så att personer med uppehållstillstånd på grund av anknytning till vissa arbetstillståndshavare kan beviljas studiemedel.
- De menar att många unga fortfarande kommer att stoppas av lönekrav, studieavgifter eller andra villkor som är omöjliga att uppfylla i deras situation.
Visa vad de skrev
”Många unga kommer fortfarande att stoppas av lönekrav, studieavgifter eller andra villkor som är omöjliga att uppfylla i deras situation.”
- De menar att den som vill studera kan behöva betala studieavgifter på över hundratusen kronor per år, eftersom personer med tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning som huvudregel inte har rätt till svenskt studiestöd.
Visa vad de skrev
”Den som vill studera kan behöva betala studieavgifter på över hundratusen kronor per år, eftersom personer med tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning som huvudregel inte har rätt till svenskt studiestöd.”
- De menar att det är anmärkningsvärt att regeringen inte justerar studiestödslagen så att även personer med uppehållstillstånd på grund av anknytning till vissa tillståndshavare ska kunna beviljas studiemedel.
Visa vad de skrev
”Det är anmärkningsvärt att regeringen inte justerar studiestödslagen i denna del så att även personer med uppehållstillstånd på grund av anknytning till personer med arbetstillstånd, EU-blåkort, ICT-tillstånd eller tillstånd som forskare ska kunna beviljas studiemedel.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För att få stanna i Sverige med de nya reglerna efter det att man fyllt 21 år krävs fortfarande att unga som vuxit upp här uppfyller samma villkor som personer som ansöker om att komma hit från utlandet. Många unga kommer fortfarande att stoppas av lönekrav, studieavgifter eller andra villkor som är omöjliga att uppfylla i deras situation. Den som vill studera kan behöva betala studieavgifter på över hundratusen kronor per år, eftersom personer med tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning som huvudregel inte har rätt till svenskt studiestöd. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte justerar studiestödslagen i denna del så att även personer med uppehållstillstånd på grund av anknytning till personer med arbetstillstånd, EU-blåkort, ICT-tillstånd eller tillstånd som forskare ska kunna beviljas studiemedel.
Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med det ovan sagda.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 16.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Frågor om försörjningskravet – reservation, ingen omröstning
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 14)
Att riksdagen säger nej till att höja försörjningskravet och tillkännager för regeringen att det inte ska höjas.
- De menar att försörjningskravet inte bör höjas.
Visa vad de skrev
”Vi motsätter oss att försörjningskravet höjs.”
- De menar att höjningen till 1,30 gånger normalbeloppet är oproportionerligt stor och blir ett oöverstigligt hinder för många.
Visa vad de skrev
”Regeringens föreslagna höjning till 1,30 gånger normalbeloppet är oproportionerligt stor och kommer att utgöra ett oöverstigligt hinder för många.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi motsätter oss att försörjningskravet höjs. Regeringens föreslagna höjning till 1,30 gånger normalbeloppet är oproportionerligt stor och kommer att utgöra ett oöverstigligt hinder för många.
Regeringen bör vidta de åtgärder som svarar mot detta.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 7 och avslår motion 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 8.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Utvärdering och översyn av lagförslagen – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 15)
Att riksdagen säger ja till att regeringen gör en allmän översyn av ventilerna i lagstiftningen, följer upp och utvärderar de nya reglerna och säkerställer att DNA-analyser inte leder till diskriminering eller orimliga konsekvenser.
- De menar att det behövs en allmän översyn av ventilerna i lagstiftningen, inte minst med tanke på problemen med de tonåringar som utvisats.
Visa vad de skrev
”särskilt mot bakgrund av de problem som uppstått i samband med hanteringen av ärenden där tonåringar utvisats, menar vi att det bör göras en allmän översyn av ventilerna i lagstiftningen”
- De menar att det finns en risk att frivilligheten urholkas om den som inte samtycker till DNA-analys riskerar att nekas familjeåterförening.
Visa vad de skrev
”Samtidigt finns en risk att frivilligheten urholkas om den som inte ger sitt medgivande till DNA-analys riskerar att nekas familjeåterförening.”
- De menar att DNA-analyser inte får bli en generell kontrollåtgärd och att det måste säkerställas att de inte leder till diskriminering.
Visa vad de skrev
”Möjligheten till DNA-analys får inte missbrukas eller normaliseras till en generell kontrollåtgärd.”
- De menar att de många och svåröverskådliga lagändringarna gör att de beslutade förändringarna genast behöver följas upp på ett systematiskt sätt.
Visa vad de skrev
”De beslutade förändringarna behöver därför bli föremål för en omedelbar och systematisk uppföljning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att det även fortsättningsvis ska finnas en ventil som ger möjlighet att bevilja uppehållstillstånd på grund av särskild anknytning till Sverige om det finns synnerliga skäl. Vi delar uppfattningen att en sådan behövs. Men mot bakgrund av de oförutsedda svårigheter som kan uppstå vid tillämpningen av nya lagar och särskilt mot bakgrund av de problem som uppstått i samband med hanteringen av ärenden där tonåringar utvisats, menar vi att det bör göras en allmän översyn av ventilerna i lagstiftningen. I den översynen är det viktigt att man säkerställer tydliga förarbeten samt att det som behövs regleras i lag.
När det gäller DNA-analyser kan sådana vara viktiga för personer som saknar fungerande identitetshandlingar. DNA-analys kan i vissa fall hjälpa familjer som saknar handlingar som bekräftar deras släktskap, t.ex. när de splittras under flykten eller kommer från länder där fungerande folkbokföring saknas. Samtidigt finns en risk att frivilligheten urholkas om den som inte ger sitt medgivande till DNA-analys riskerar att nekas familjeåterförening. Det kan också uppstå svåra situationer, exempelvis om ett barn blivit till av ett sexuellt övergrepp och det har förknippats med livsfara för modern att röja den omständigheten. Det finns även en risk för att analyserna leder till diskriminering genom att personer från vissa länder riskerar att behöva genomgå DNA-analys oftare än andra. Möjligheten till DNA-analys får inte missbrukas eller normaliseras till en generell kontrollåtgärd. Det måste tydligt framgå att en helhetsbedömning av familjeliv och barnets bästa ska göras. Det behöver därför säkerställas att DNA-analyser inte leder till diskriminering eller orimliga konsekvenser för exempelvis hbtqi-familjer, andra familjer utan genetiskt släktskap eller barn som tillkommit genom övergrepp.
Det är vidare svårt att få en överblick över de många förändringarna av lagstiftningen inom migrationsområdet och det är svårt att avgöra vilken den sammantagna effekten kommer att bli. Lagstiftningsprocesserna har varit svåröverblickbara och lagförslagen har presenterats i en ordning som är bakvänd och otillfredsställande, vilket riskerar att leda till en bristfällig lagstiftning. Regeringens arbetssätt har gjort det svårt att granska och bedöma konsekvenserna av alla dessa lagändringar på ett tillförlitligt sätt. Det finns risk för att de effekter vi har erfarit med de s.k. tonårsutvisningarna kan återupprepas inom flera av migrationspolitikens delar. De beslutade förändringarna behöver därför bli föremål för en omedelbar och systematisk uppföljning.
Regeringen bör återkomma med uppföljningar och utvärderingar i enlighet med det anförda.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 5, 12 och 14 samt 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 20 och 22.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Behov av övrig utvärdering och översyn – reservation, ingen omröstning
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 16)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska utvärdera hur Migrationsverkets handläggningstider påverkar vistelsetiden och familjers möjlighet att återförenas, och göra en samlad översyn av förslagen på migrationsområdet.
- De menar att regeringens förslag om vistelsetid för ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning starkt bidrar till att hålla familjer isär under orimligt lång tid, försämrar integrationen och ökar den psykiska belastningen för människor som redan är sårbara.
Visa vad de skrev
”Det kommer att starkt bidra till att hålla familjer isär under en orimligt lång tid, försämra integrationen och öka den psykiska belastningen för människor som redan befinner sig i en sårbar och utsatt situation.”
- De menar att det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör en ordentlig analys av att Migrationsverkets handläggningstider redan i dag innebär en väntetid.
Visa vad de skrev
”Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör en ordentlig analys av hur Migrationsverkets handläggningstider redan i dag utgör en väntetid.”
- De delar remissinstansernas kritik att den höga reformtakten gör det svårt att överblicka de sammantagna konsekvenserna av regeringens reformer på migrationsområdet.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser har återkommande varnat för att den höga reformtakten gör det svårt att överblicka de sammantagna konsekvenserna och att skapa sig en helhetsbild av alla de förestående förändringarna av det migrationsrättsliga systemet.”
- De menar att det behövs en översyn av förslagen på migrationsområdet för att få en samlad analys och harmonisering.
Visa vad de skrev
”Det behöver göras en översyn av förslagen på migrationsområdet för att säkerställa en samlad analys och harmonisering.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vad gäller regeringens förslag om vistelsetid för ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning är vi mycket kritiska till detta. Det kommer att starkt bidra till att hålla familjer isär under en orimligt lång tid, försämra integrationen och öka den psykiska belastningen för människor som redan befinner sig i en sårbar och utsatt situation. Enligt Migrationsverkets egen statistik är handläggningstiden i anknytningsärenden i genomsnitt 15 månader för att bo med en partner, 18 månader för barn som ska bo med en förälder och 24 månader för föräldrar till barn i Sverige. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör en ordentlig analys av hur Migrationsverkets handläggningstider redan i dag utgör en väntetid.
Vidare kan det konstateras att regeringen på kort tid har drivit igenom flera stora reformer på migrationsrättens område. Flera remissinstanser har återkommande varnat för att den höga reformtakten gör det svårt att överblicka de sammantagna konsekvenserna och att skapa sig en helhetsbild av alla de förestående förändringarna av det migrationsrättsliga systemet. Vi delar den kritiken. Det nu aktuella förslaget utgör ytterligare ett exempel på hur regeringen lämnar ett utredningsuppdrag där uppgiften är avgränsad men rättsfrågorna vidsträckta. Det behöver göras en översyn av förslagen på migrationsområdet för att säkerställa en samlad analys och harmonisering.
Regeringen bör återkomma med en utvärdering av hur Migrationsverkets handläggningstider påverkar vistelsetiden och familjers möjlighet att återförenas i Sverige samt en samlad översyn av förslagen på migrationsområdet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 18 och 25.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Skärpta regler om uppsikt och förvar
Ett betänkande om 2 propositioner (beslutad 17 juni 2026): 2025/26:229, 2025/26:265
Regeringens lagförslag i de delar som avser vilandeförklaring – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens lagförslag.
- De menar att regeringens lagförslag brister i tydlighet, förutsebarhet och rättssäkerhet.
Visa vad de skrev
”Regeringens lagförslag brister när det gäller tydlighet, förutsebarhet och rättssäkerhet.”
- De menar att förslagen innebär ökade frihetsinskränkningar, mer kontroll och ett svagare skydd för barns och vuxnas grundläggande rättigheter.
Visa vad de skrev
”innebär ytterligare en förskjutning mot ökade frihetsinskränkningar, utökad kontroll och ett försvagat skydd för barns och vuxnas grundläggande rättigheter.”
- De menar att förslagen väcker frågor om proportionalitet, rättssäkerhet och förenlighet med internationella konventioner.
Visa vad de skrev
”Förslagen väcker frågor om proportionalitet, rättssäkerhet och förenlighet med internationella konventioner.”
- De menar att längre tider i förvar leder till psykisk ohälsa, isolering och ökad utsatthet, särskilt hos barn.
Visa vad de skrev
”Längre tider i förvar leder till psykisk ohälsa, isolering och ökad utsatthet, särskilt hos barn.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens lagförslag brister när det gäller tydlighet, förutsebarhet och rättssäkerhet. Förslagen om bl.a. boende- och vistelseskyldighet, förstärkt uppsikt, förvar av barn som söker internationellt skydd, utökade tidsgränser för förvar, externplacering, besöksbegränsningar vid smitta och användning av fängsel innebär ytterligare en förskjutning mot ökade frihetsinskränkningar, utökad kontroll och ett försvagat skydd för barns och vuxnas grundläggande rättigheter. Förslagen väcker frågor om proportionalitet, rättssäkerhet och förenlighet med internationella konventioner. Längre tider i förvar leder till psykisk ohälsa, isolering och ökad utsatthet, särskilt hos barn.
Därför bör regeringens förslag avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4167 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) yrkande 1 och 2025/26:4182 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1, bifaller delvis motion 2025/26:4172 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1–6 och avslår propositionerna 2025/26:229 punkt 9.2 och 2025/26:265 punkterna 1–6 och motion 2025/26:4172 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 7.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V).
Översyn – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med ett nytt förslag till lagstiftning om uppsikt och förvar.
- De menar att regeringen bör återkomma med ett nytt lagförslag som är tydligt, förutsägbart och bygger på noggranna bedömningar av rättssäkerheten.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör återkomma med ett nytt förslag på lagstiftning som präglas av tydlighet, förutsägbarhet och noggranna rättssäkerhetsbedömningar”
- De menar att det nya förslaget bland annat bör handla om att uppsikt ska användas i första hand, att beslut om uppsikt och förvar ska prövas på nytt, om offentligt biträde och om att en placering inte ska vara mer ingripande än nödvändigt.
Visa vad de skrev
”bl.a. om att uppsikt ska användas i första hand, om ny prövning av beslut om uppsikt och förvar, om offentligt biträde och om att en placering av en förvarstagen inte ska vara mer ingripande än nödvändigt.”
- De menar att det är oklart om förstärkt uppsikt blir en effektiv åtgärd och att den riskerar att bli mer ingripande än tänkt.
Visa vad de skrev
”Det kan vidare ifrågasättas om regeringens förslag om förstärkt uppsikt blir en effektiv åtgärd. Den riskerar också att bli mer ingripande än tänkt.”
- De menar att regeringen först bör göra en fördjupad analys och bara återkomma med förslaget om det visar sig nödvändigt, effektivt och proportionerligt.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför göra en mer fördjupad analys av förslaget om förstärkt uppsikt med elektronisk övervakning och därefter återkomma med ett förslag om det kan visas vara nödvändigt, effektivt och proportionerligt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen bör återkomma med ett nytt förslag på lagstiftning som präglas av tydlighet, förutsägbarhet och noggranna rättssäkerhetsbedömningar bl.a. om att uppsikt ska användas i första hand, om ny prövning av beslut om uppsikt och förvar, om offentligt biträde och om att en placering av en förvarstagen inte ska vara mer ingripande än nödvändigt.
Barn och andra utsatta personer – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska se till att förvar som används för barn är trygga och anpassade för barn, att Migrationsverket får i uppdrag att se till att barn på förvar får sin rätt till lek och familjeliv, och att regeringen bör säkerställa villkoren för kvinnor och hbtqi-personer i förvar.
- De menar att regeringens förslag inte fullt ut lever upp till barnkonventionens krav att barn bara får frihetsberövas i absoluta undantagsfall och under kortast möjliga tid.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag lever inte fullt ut upp till de höga krav som barnkonventionen ställer på att frihetsberövande av barn endast får ske i absoluta undantagsfall och under kortast möjliga tid.”
- De menar att om ett barn ändå måste tas i förvar så måste lokalerna vara trygga, anpassade och stimulerande, med tillgång till utemiljö och meningsfulla aktiviteter.
Visa vad de skrev
”Lokalerna måste vara trygga, anpassade och stimulerande. Det måste finnas tillgång till utemiljö och natur och möjlighet till meningsfulla aktiviteter.”
- De menar att regeringen bör ge Migrationsverket i uppdrag att se till att barn på förvar får sin rätt till lek och familjeliv tillgodosedd.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför ge Migrationsverket i uppdrag att säkerställa att barn som befinner sig på ett förvar får sin rätt till lek och familjeliv tillgodosedd.”
- De menar att regeringen också bör säkerställa villkoren för kvinnor och hbtqi-personer i förvaren, bland annat genom personal med hög kompetens och säkra boendealternativ vid hot.
Visa vad de skrev
”Det handlar om att säkerställa personal med hög kompetens om hbtqi-personers livsvillkor och våldsutsatthet samt att det finns tillgång till säkra boendealternativ inom förvaren som kan separera individer vid en hotbild.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En ny mottagandelagProp. 2025/26:229 · beslutad 17 juni 2026
Avslag på propositionen – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om en ny mottagandelag.
- De menar att regeringens förslag innebär en stor omläggning av mottagandet i en restriktiv och kontrollerande riktning med mer kontroll, sanktioner och begränsningar.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag innebär dock en genomgripande omläggning av mottagandesystemet i en restriktiv och kontrollerande riktning där mottagandet bygger på ökad kontroll, sanktioner och begränsningar.”
- De menar att förslagen allvarligt inskränker asylsökandes och andra migranters fri- och rättigheter och riskerar att försämra deras levnadsvillkor, undergräva rättssäkerheten och motverka integration.
Visa vad de skrev
”Förslagen innebär allvarliga inskränkningar av asylsökandes och andra migranters fri- och rättigheter och riskerar att försämra de enskildas levnadsvillkor, undergräva rättssäkerheten och motverka integration.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Nuvarande lagstiftning är föråldrad, och det finns tydliga behov av ett mer modernt, rättssäkert och sammanhållet regelverk för mottagandet av asylsökande. Regeringens förslag innebär dock en genomgripande omläggning av mottagandesystemet i en restriktiv och kontrollerande riktning där mottagandet bygger på ökad kontroll, sanktioner och begränsningar. Förslagen innebär allvarliga inskränkningar av asylsökandes och andra migranters fri- och rättigheter och riskerar att försämra de enskildas levnadsvillkor, undergräva rättssäkerheten och motverka integration. Regeringens förslag bör mot denna bakgrund avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4076 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:4087 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Undantag från krav på arbetstillstånd – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att asylsökande bara ska få arbeta utan arbetstillstånd efter en viss tid i Sverige.
- De menar att förslaget kan leda till sämre integration och etablering.
Visa vad de skrev
”Förslaget om att asylsökande endast ska ges rätt att arbeta utan arbetstillstånd först efter en viss tid i Sverige kan leda till försämrad integration och etablering.”
- De menar att det är viktigt att ny lagstiftning inte leder till mer gängkriminalitet och utnyttjande av svart arbetskraft.
Visa vad de skrev
”Dessutom är det viktigt att ny lagstiftning inte leder till att gängkriminalitet och utnyttjande av svart arbetskraft ökar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Förslaget om att asylsökande endast ska ges rätt att arbeta utan arbetstillstånd först efter en viss tid i Sverige kan leda till försämrad integration och etablering. Dessutom är det viktigt att ny lagstiftning inte leder till att gängkriminalitet och utnyttjande av svart arbetskraft ökar. Regeringens förslag i den del som avser undantag från kravet på arbetstillstånd bör därmed avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till mottagandelag i de delar det avser 5 kap. 5 §.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4080 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 5 och avslår proposition 2025/26:229 punkt 1 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Madeleine Atlas (C), Annika Hirvonen (MP) och Magdalena Sundqvist (S).
Privat drift av asylboenden – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att Migrationsverket ska driva boenden och att regeringen ska återkomma med förslag som i regel inte tillåter privata eller vinstdrivande aktörer inom området.
- De menar att Migrationsverket ska driva boendena eftersom verksamheten är ett slags myndighetsutövning.
Visa vad de skrev
”Det är Migrationsverket som ska driva boenden eftersom verksamheten är att betrakta som ett slags myndighetsutövning.”
- De menar att privatiseringar eller vinstdrivande verksamheter i regel inte ska tillåtas inom området.
Visa vad de skrev
”Privatiseringar eller vinstdrivande verksamheter ska i regel inte tillåtas inom detta område.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen håller enligt förslagen öppet för att lämna över driften av boenden till privata aktörer. Det är Migrationsverket som ska driva boenden eftersom verksamheten är att betrakta som ett slags myndighetsutövning. Privatiseringar eller vinstdrivande verksamheter ska i regel inte tillåtas inom detta område. Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med detta.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4080 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Annika Hirvonen (MP) och Magdalena Sundqvist (S).
Dagersättning – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger till regeringen att höja dagersättningen för asylsökande, den dagliga ersättning de får, till samma nivå som riksnormen för försörjningsstöd.
- De menar att det är beklagligt att regeringen inte har passat på att se över nivån på dagersättningen till asylsökande.
Visa vad de skrev
”Det är beklagligt att regeringen inte har tagit tillfället i akt att se över nivån på dagersättningen till asylsökande.”
- De menar att nivån inte har ändrats sedan 1994 och att den i dag är mycket låg.
Visa vad de skrev
”Nivån har inte ändrats sedan 1994 och ligger i dag mycket lågt.”
- De menar att dagersättningen bör höjas till motsvarande nivå som riksnormen för försörjningsstöd.
Visa vad de skrev
”Dagersättningen bör höjas till motsvarande nivå som riksnormen för försörjningsstöd.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är beklagligt att regeringen inte har tagit tillfället i akt att se över nivån på dagersättningen till asylsökande. Nivån har inte ändrats sedan 1994 och ligger i dag mycket lågt. Dagersättningen bör höjas till motsvarande nivå som riksnormen för försörjningsstöd. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4087 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen – reservation, ingen omröstning
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag som ger kommunerna en lagstadgad och tydlig rätt att bevilja ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen, bland annat i akuta situationer.
- De menar att kommunerna behöver en lagstadgad och tydlig rätt att bevilja ekonomiskt bistånd, bland annat i akuta situationer.
Visa vad de skrev
”Kommuner behöver ha en lagstadgad och tydlig rätt att kunna bevilja ekonomiskt bistånd i bl.a. akuta situationer.”
- De menar att det skapar osäkerhet att regeringen vill ta bort kommunernas möjlighet, även om kommunerna ska kunna ge frivilligt bistånd.
Visa vad de skrev
”Även om regeringen anser att kommuner ska ha kvar en möjlighet att ge frivilligt bistånd skapar detta en osäkerhet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att kommunernas möjlighet att bevilja ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen ska tas bort för personer som omfattas av mottagandelagen. Även om regeringen anser att kommuner ska ha kvar en möjlighet att ge frivilligt bistånd skapar detta en osäkerhet. Kommuner behöver ha en lagstadgad och tydlig rätt att kunna bevilja ekonomiskt bistånd i bl.a. akuta situationer. Regeringen bör återkomma med förslag om detta.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4089 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Madeleine Atlas (C) och Annika Hirvonen (MP).
Översyn av mottagandet – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska göra en översyn och återkomma med ett förslag på ett reformerat mottagandesystem.
- De menar att det finns ett tydligt behov av att se över och reformera mottagandesystemet.
Visa vad de skrev
”Det finns ett tydligt behov av att göra en översyn och reformera mottagandesystemet.”
- De menar att en ny lagstiftning ger en möjlighet att stärka rättighetsskyddet och modernisera systemet.
Visa vad de skrev
”En ny lagstiftning ger en möjlighet att stärka rättighetsskyddet och modernisera systemet.”
- De menar att en ny mottagandelag måste bygga på rättssäkerhet och värdighet.
Visa vad de skrev
”En ny mottagandelag måste bygga på rättssäkerhet och värdighet.”
- De menar att regeringen bör återkomma med ett förslag som bland annat garanterar värdiga levnadsvillkor, stärker mänskliga rättigheter och främjar tidig etablering och integration.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör återkomma med ett förslag på ett reformerat mottagandesystem med utgångspunkt i att bl.a. garantera värdiga levnadsvillkor, stärka mänskliga rättigheter och främja tidig etablering och möjlighet till integration.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det finns ett tydligt behov av att göra en översyn och reformera mottagandesystemet. En ny lagstiftning ger en möjlighet att stärka rättighetsskyddet och modernisera systemet. En ny mottagandelag måste bygga på rättssäkerhet och värdighet. Regeringen bör återkomma med ett förslag på ett reformerat mottagandesystem med utgångspunkt i att bl.a. garantera värdiga levnadsvillkor, stärka mänskliga rättigheter och främja tidig etablering och möjlighet till integration.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Skärpta regler om utvisning på grund av brottProp. 2025/26:235 · beslutad 16 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om skärpta regler om utvisning på grund av brott.
- De menar att utvisning och återreseförbud är mycket ingripande och påverkar grundläggande rättigheter, som rätten till familjeliv.
Visa vad de skrev
”Utvisning och återreseförbud på grund av brott är mycket ingripande åtgärder som påverkar grundläggande rättigheter, bl.a. rätten till familjeliv.”
- De menar att det därför är avgörande att lagstiftningen har höga krav på förutsebarhet, rättssäkerhet och proportionalitet.
Visa vad de skrev
”Det är därför avgörande att lagstiftningen uppfyller höga krav på förutsebarhet, rättssäkerhet och proportionalitet.”
- De menar att det saknas tillräckliga skäl för de nya förslagen och att 2022 års reform ännu inte har kunnat utvärderas på ett tillförlitligt sätt.
Visa vad de skrev
”Vidare saknas det tillräckliga skäl för de nya förslagen, och 2022 års reform har ännu inte kunnat utvärderas på ett tillförlitligt sätt.”
- De menar att det inte går att överblicka konsekvenserna av förslagen tillsammans med alla pågående reformer.
Visa vad de skrev
”Konsekvenserna av förslagen utifrån de samlade konsekvenserna av samtliga pågående reformer går dessutom inte i dagsläget att överblicka.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Utvisning och återreseförbud på grund av brott är mycket ingripande åtgärder som påverkar grundläggande rättigheter, bl.a. rätten till familjeliv. Det är därför avgörande att lagstiftningen uppfyller höga krav på förutsebarhet, rättssäkerhet och proportionalitet. Vidare saknas det tillräckliga skäl för de nya förslagen, och 2022 års reform har ännu inte kunnat utvärderas på ett tillförlitligt sätt. Konsekvenserna av förslagen utifrån de samlade konsekvenserna av samtliga pågående reformer går dessutom inte i dagsläget att överblicka. Regeringens förslag bör därför avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4090 av Tony Haddou m.fl. (V), bifaller delvis motionerna 2025/26:4095 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3 och 2025/26:4097 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:235.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V).
Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillståndProp. 2025/26:264 · beslutad 15 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd.
- De menar att den otydliga definitionen av bristande vandel gör att människor riskerar att bedömas utifrån livssituation snarare än rättsligt fastställda handlingar.
Visa vad de skrev
”Människor riskerar att bedömas utifrån livssituation snarare än utifrån rättsligt fastställda handlingar, vilket suddar ut gränsen mellan objektiva fakta och subjektiva bedömningar.”
- De menar att ett krav på utlänningars vandel bidrar till ett samhälle där människor delas upp i olika rättsliga kategorier med olika trygghet och skydd.
Visa vad de skrev
”Ett krav på utlänningars vandel bidrar till ett samhälle där människor delas upp i olika rättsliga kategorier, med olika trygghet och olika skydd mot statens ingripanden.”
- De menar att förslaget riskerar att inskränka rätten till privat- och familjeliv, splittra familjer och åsidosätta barns rättigheter.
Visa vad de skrev
”Särskilt allvarlig är risken för inskränkningar i rätten till privat- och familjeliv, liksom risken för familjesplittring och att barns rättigheter åsidosätts.”
- De menar att övergångsbestämmelserna är problematiska eftersom äldre omständigheter kan vägas in om det finns någon omständighet efter ikraftträdandet, vilket ger förslaget ett retroaktivt inslag.
Visa vad de skrev
”Även regeringens förslag på övergångsbestämmelser är problematiska eftersom de innebär att äldre omständigheter kan vägas in i bedömningen av en persons bristande vandel om det också finns någon omständighet efter ikraftträdandet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är anmärkningsvärt att regeringen väljer att gå vidare med förslaget om nya krav på vandel för uppehållstillstånd, mot bakgrund av den massiva kritik som har riktats mot förslaget från flera remissinstanser och även Lagrådet. Regeringen har visserligen bemödat sig om att möta flera av de farhågor som framförts av remissinstanserna. Samtidigt kvarstår i praktiken både risker och oklarheter när det gäller t.ex. prostitution, tiggeri, skadligt bruk av alkohol och droger samt påverkan på yttrandefriheten.
Det finns delar av regeringens förslag som är särskilt anmärkningsvärda. Regeringen föreslår bl.a. inte någon tydlig definition av vad bristande vandel innebär i lagtext, och vandelsprövningen har getts en mycket vid och otydlig innebörd. Människor riskerar att bedömas utifrån livssituation snarare än utifrån rättsligt fastställda handlingar, vilket suddar ut gränsen mellan objektiva fakta och subjektiva bedömningar. Det är särskilt allvarligt att regeringen uttryckligen vill frångå principen att det ska krävas brottslighet för att ingripande åtgärder ska vidtas. Att en person ska kunna utvisas baserat på ett otydligt definierat begrepp är oacceptabelt. Det bör vara en självklarhet att alla som lever i Sverige med uppehållstillstånd ska kunna läsa lagen och förstå vilka eventuella ageranden och handlingar som kan innebära att deras uppehållstillstånd dras tillbaka. Myndigheter och domstolar måste ha tydliga ramar för sin prövning, så att lika fall behandlas lika. Regeringens förslag saknar de mest grundläggande element av rättssäkerhet och innebär en medveten förskjutning bort från rättsstatens principer och respekten för mänskliga rättigheter, vilket inte kan accepteras. Även regeringens förslag på övergångsbestämmelser är problematiska eftersom de innebär att äldre omständigheter kan vägas in i bedömningen av en persons bristande vandel om det också finns någon omständighet efter ikraftträdandet. Förslaget får därmed ett retroaktivt inslag.
Det går inte att stödja den syn på invandrare som präglar förslaget. Ett krav på utlänningars vandel bidrar till ett samhälle där människor delas upp i olika rättsliga kategorier, med olika trygghet och olika skydd mot statens ingripanden. Konsekvenserna av att bli av med ett uppehållstillstånd måste också allmänt anses vara mer ingripande än många formella straff. Även de konsekvenser för grundläggande fri- och rättigheter som förslagen kan medföra väcker stor oro. Särskilt allvarlig är risken för inskränkningar i rätten till privat- och familjeliv, liksom risken för familjesplittring och att barns rättigheter åsidosätts. Risken är stor att lagstiftningen leder till ökad otrygghet och minskat förtroende för myndigheter, vilket i förlängningen kan bidra till ökad marginalisering och ett växande skuggsamhälle.
Regeringens förslag bör mot denna bakgrund avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Uppföljning och översyn – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen följer upp de många migrationspolitiska förslagen och gör en översyn av dem i förhållande till kommande EU-lagstiftning.
- De menar att det är omöjligt att överblicka helheten när regeringen lämnat många migrationsförslag samtidigt som svensk rätt ska anpassas till EU:s migrations- och asylpakt.
Visa vad de skrev
”Regeringen har på kort tid lämnat ett stort antal propositioner med förslag som rör migrationspolitikens olika områden. Samtidigt ska svensk rätt anpassas till EU:s migrations- och asylpakt.”
- De menar att förslagen har lagts fram i bakvänd ordning, vilket riskerar att försvåra en fullgod lagstiftning.
Visa vad de skrev
”Förslagen har presenterats i en ordning som är bakvänd, vilket är otillfredsställande och riskerar att försvåra en fullgod lagstiftning.”
- De menar att regeringens arbetssätt, enligt Lagrådet, gör det svårt att granska och bedöma lagändringarnas konsekvenser på ett tillförlitligt sätt.
Visa vad de skrev
”Precis som Lagrådet har pekat på gör regeringens arbetssätt det svårt att granska och bedöma konsekvenserna av lagändringarna på ett tillförlitligt sätt.”
- De menar att det finns stor risk att den nya lagstiftningen snart visar sig ha stora brister som kan drabba enskilda människor negativt.
Visa vad de skrev
”Risken är stor att det mycket snart kommer att visa sig att den nya lagstiftningen innehåller stora brister som kan få negativa effekter för enskilda människor.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen har på kort tid lämnat ett stort antal propositioner med förslag som rör migrationspolitikens olika områden. Samtidigt ska svensk rätt anpassas till EU:s migrations- och asylpakt. Det är för remissinstanserna, rättsväsendet, riksdagen och de människor som berörs omöjligt att överblicka helheten. Förslagen har presenterats i en ordning som är bakvänd, vilket är otillfredsställande och riskerar att försvåra en fullgod lagstiftning. Precis som Lagrådet har pekat på gör regeringens arbetssätt det svårt att granska och bedöma konsekvenserna av lagändringarna på ett tillförlitligt sätt. Risken är stor att det mycket snart kommer att visa sig att den nya lagstiftningen innehåller stora brister som kan få negativa effekter för enskilda människor. Det finns alltså risk för att de effekter som har erfarits med de s.k. tonårsutvisningarna kan återupprepas inom flera av migrationspolitikens områden. Nya regler måste tas fram med ett helhetsgrepp. Mot bakgrund av vad som har förts fram finns det behov av såväl en grundlig uppföljning av regeringens lagförslag som en översyn av förslaget i förhållande till kommande EU-lagstiftning på migrationsområdet. Regeringen bör vidta lämpliga åtgärder för att en sådan uppföljning och översyn genomförs.
Stärkt återvändandeverksamhetProp. 2025/26:263 · beslutad 15 juni 2026
Nya uppgiftsskyldigheter – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till den nya uppgiftsskyldigheten för sex myndigheter och tillkännager för regeringen att den ska återkomma med lagförslag om eventuella följdändringar.
- De menar att rädslan för att kontakta myndigheter kan öka, även när människor behöver hjälp eller skydd.
Visa vad de skrev
”Rädslan för kontakt med myndigheter riskerar att öka, även i situationer där människor behöver hjälp eller skydd.”
- De menar att personer som utsatts för grova brott eller våldsutsatta barn kan bli ännu mindre benägna att söka hjälp.
Visa vad de skrev
”Den som är utsatt för grova brott som människohandel, tvångsäktenskap, hedersrelaterat våld och förtryck eller våld i nära relation eller som är ett våldsutsatt barn kan bli ännu mindre benägen att söka hjälp.”
- De menar att beviskravet riskerar att leda till godtyckliga och diskriminerande bedömningar.
Visa vad de skrev
”Beviskravet i regeringens förslag – ”när det finns anledning att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige” – riskerar att leda till godtyckliga och diskriminerande bedömningar.”
- De menar att förslaget kan leda till att det så kallade skuggsamhället växer och att utsattheten ökar för några av de mest utsatta i samhället.
Visa vad de skrev
”Förslaget kan väntas leda till att det s.k. skuggsamhället växer och att utsattheten hos några av de mest utsatta i vårt samhälle ökar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Den uppgiftsskyldighet som regeringen föreslår gäller sex förvaltningsmyndigheter. För många människor är det dock inte självklart vilka myndigheter som omfattas eller vilka uppgifter som kan lämnas vidare.
Rädslan för kontakt med myndigheter riskerar att öka, även i situationer där människor behöver hjälp eller skydd. Den som är utsatt för grova brott som människohandel, tvångsäktenskap, hedersrelaterat våld och förtryck eller våld i nära relation eller som är ett våldsutsatt barn kan bli ännu mindre benägen att söka hjälp. Det gör människor mer utsatta och försvagar samhällets möjligheter att upptäcka och motverka utnyttjande. Redan i dag finns stora problem med att personer som behöver vård inte vågar vända sig till vården. Lagförslaget riskerar att förstärka den rädslan.
Beviskravet i regeringens förslag – ”när det finns anledning att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige” – riskerar att leda till godtyckliga och diskriminerande bedömningar. Förslaget kan väntas leda till att det s.k. skuggsamhället växer och att utsattheten hos några av de mest utsatta i vårt samhälle ökar. Förutom att lagändringarna kommer att drabba människor som lever i Sverige utan tillstånd mycket hårt kommer de också att leda till en ökad oro bland anställda inom de myndigheter som berörs. Det riskerar att skapa misstro mellan människor. Regeringens förslag i denna del bör därför avslås. Vid bifall till denna reservation bör regeringen återkomma till riksdagen med lagförslag som omhändertar behovet av eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår 17 kap. 6 § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716),
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4150 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 i denna del och 2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 6, båda i denna del, och avslår proposition 2025/26:263 punkt 3 i denna del och motionerna 2025/26:4152 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:4159 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och 2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 2 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Lagförslaget i övrigt – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag i övrigt, men säger ja till förslagen om verkställighetshinder och rätt till biträde.
- De menar att förslagen inte löser problemen med skuggsamhället och att rädslan för kontakt med myndigheter kan öka, även när människor behöver hjälp och skydd.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag löser inte problemen med skuggsamhället. Rädslan för kontakt med myndigheter riskerar att öka, även i situationer där människor behöver hjälp, skydd eller grundläggande stöd.”
- De menar att skärpta inre utlänningskontroller riskerar att leda till fler godtyckliga kontroller av personer med utländsk bakgrund, även av personer som har rätt att vistas i Sverige.
Visa vad de skrev
”Förslaget om skärpta inre utlänningskontroller medför en risk för att det utförs fler godtyckliga kontroller av personer med utländsk bakgrund, vilket även riskerar att drabba personer som har rätt att vistas i Sverige.”
- De menar att den sänkta tröskeln för inre utlänningskontroller och uppgiftsskyldigheten öppnar för rasprofilering och etnisk profilering.
Visa vad de skrev
”Den sänkta tröskeln för inre utlänningskontroller och den uppgiftsskyldighet som regeringen föreslår öppnar för uppenbara risker för rasprofilering och etnisk profilering.”
- De menar att det är orimligt och oproportionerligt att hålla kvar sådan utrustning i upp till tre månader för att klargöra en persons identitet.
Visa vad de skrev
”Att sådan utrustning ska kunna hållas kvar under så lång tid som tre månader är orimligt och oproportionerligt i förhållande till syftet att klargöra en persons identitet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag löser inte problemen med skuggsamhället. Rädslan för kontakt med myndigheter riskerar att öka, även i situationer där människor behöver hjälp, skydd eller grundläggande stöd. Det gör människor mer utsatta och försvagar samhällets möjlighet att upptäcka och motverka utnyttjande.
Ansvaret för att uppgifter lämnas ut och behandlingen av sidoinformation – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med lagförslag som flyttar ansvaret från enskilda tjänstemän och begränsar och tydliggör sidoinformation.
- De menar att ansvar på enskilda tjänstemän riskerar att ge en ohållbar arbetsmiljö, försvåra rekrytering och skada förtroendet mellan medborgare och offentliganställda.
Visa vad de skrev
”Om enskilda tjänstemän blir skyldiga att lämna information riskerar det att skapa en ohållbar arbetsmiljö, försvåra rekrytering till viktiga samhällsfunktioner och skada det grundläggande förtroendet mellan medborgare och offentliganställda.”
- De menar att en arbetsordning kan ändras och därför inte ger det skydd som behövs.
Visa vad de skrev
”En arbetsordning kan dock ändras och ger inte det skydd som krävs.”
- De menar att tolkningsutrymmet måste minskas för att skydda den personliga integriteten och hindra att känslig information sprids i onödan.
Visa vad de skrev
”Tolkningsutrymmet måste minimeras för att värna den personliga integriteten och förhindra att känslig information sprids i onödan.”
- De menar att det behövs särskilda hänsyn för att skydda barns integritet och sätta barnets bästa först.
Visa vad de skrev
”Särskilda hänsyn måste tas för att skydda barns integritet och säkerställa att barnets bästa alltid sätts i första rummet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Om enskilda tjänstemän blir skyldiga att lämna information riskerar det att skapa en ohållbar arbetsmiljö, försvåra rekrytering till viktiga samhällsfunktioner och skada det grundläggande förtroendet mellan medborgare och offentliganställda. Om regeringens lagförslag om nya uppgiftsskyldigheter antas måste ansvaret därför ligga högre upp än på enskilda tjänstemän. Regeringen menar att frågorna får regleras i respektive myndighets arbetsordning samt att den nya uppgiftsskyldigheten inte ger anledning till någon annan ordning i fråga om enskilda tjänstemäns ansvar än den som gäller i dag. En arbetsordning kan dock ändras och ger inte det skydd som krävs. Regeringen bör därför återkomma med ett lagförslag som innebär att en arbetsordning inte får innebära att enskilda tjänstemän ska bära ansvaret för informationsdelningen.
Omhändertagande av elektronisk kommunikationsutrustning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag som begränsar tiden för omhändertagande av mobiltelefoner till som mest en månad, med undantag för Säkerhetspolisen som ska få tre månader, och som gör att en mindre ingripande åtgärd alltid används om den räcker.
- De menar att tidsgränsen på tre månader främst verkar vara motiverad av de långa väntetiderna hos Polismyndigheten.
Visa vad de skrev
”Den föreslagna tid som en mobiltelefon som längst ska kunna vara omhändertagen – tre månader – verkar främst vara motiverad av de långa väntetiderna hos Polismyndigheten.”
- De menar att Lagrådet anser att förslaget i för hög grad öppnar för omhändertaganden som inte uppfyller kravet på proportionalitet.
Visa vad de skrev
”Lagrådet menar att förslaget i alltför hög utsträckning öppnar för omhändertaganden som inte kommer att uppfylla kravet på proportionalitet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Den föreslagna tid som en mobiltelefon som längst ska kunna vara omhändertagen – tre månader – verkar främst vara motiverad av de långa väntetiderna hos Polismyndigheten. Lagrådet menar att förslaget i alltför hög utsträckning öppnar för omhändertaganden som inte kommer att uppfylla kravet på proportionalitet. En omhändertagandetid om förslagsvis högst en månad framstår som rimligare, dock med undantag för Säkerhetspolisen som bör få omhänderta telefoner i tre månader i enlighet med regeringens förslag. Regeringen bör återkomma med förslag om att begränsa omhändertagandetiden och om att en mindre ingripande åtgärd alltid ska användas om den är tillräcklig.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2025/26:4152 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:4159 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Rätt till offentligt biträde – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med förslag om att ett offentligt biträde ska förordnas redan när Polismyndigheten handlägger frågan om avvisning, även om personen inte har begärt det.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen bör återkomma med förslag om att offentligt biträde bör förordnas redan under Polismyndighetens handläggning av frågan om avvisning och även om utlänningen inte har begärt det.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4150 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 3 och 2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Uppföljning av lagförslagets konsekvenser m.m. – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska följa upp konsekvenserna av de nya reglerna om verkställighetshinder (hinder mot att genomföra ett utvisningsbeslut) vid misstanke om brott.
- De menar att regeringen bör följa upp vad de nya reglerna om verkställighetshinder vid misstanke om brott får för konsekvenser.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör göra en uppföljning av konsekvenserna av de nya reglerna om verkställighetshinder vid misstanke om brott.”
- De menar att det framför allt är konsekvenserna för den berörda gruppens rätt till ekonomiskt bistånd och hälso- och sjukvård som bör följas upp.
Visa vad de skrev
”Det är främst konsekvenserna för den berörda gruppens rätt till ekonomiskt bistånd och hälso- och sjukvård som bör följas upp.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen bör göra en uppföljning av konsekvenserna av de nya reglerna om verkställighetshinder vid misstanke om brott. Det är främst konsekvenserna för den berörda gruppens rätt till ekonomiskt bistånd och hälso- och sjukvård som bör följas upp.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4150 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 2 och 2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3 och avslår motion 2025/26:4169 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) yrkandena 2–5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpaktProp. 2025/26:262 · beslutad 9 juni 2026
Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att ta bort permanenta uppehållstillstånd och anpassa svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt.
- De menar att regeringen använder EU:s migrations- och asylpakt som ett sätt att införa en mer restriktiv migrationspolitik än EU-rätten kräver.
Visa vad de skrev
”I praktiken använder regeringen EU:s migrations- och asylpakt som hävstång för att genomföra en långt mer restriktiv migrationspolitik än vad EU-rätten kräver.”
- De menar att Lagrådet har allvarlig kritik mot beredningen och att det behövs en grundligare och mer demokratiskt förankrad översyn.
Visa vad de skrev
”Lagrådet menar att beredningen har allvarliga brister och framhåller att detta viktiga rättsområde förtjänar en grundligare och mer demokratiskt förankrad översyn.”
- De menar att permanenta uppehållstillstånd bör vara huvudregel eftersom det ger bäst förutsättningar för långsiktig integration och minskat utanförskap.
Visa vad de skrev
”Permanent uppehållstillstånd ska vara huvudregel i Sverige, eftersom det skapar de bästa förutsättningarna för en fungerande och långsiktig integration samt ett minskat utanförskap.”
- De menar att ett strikt minimisystem riskerar att stänga ute personer som faktiskt har rätt till internationellt skydd.
Visa vad de skrev
”Inte heller behandlar man risken att ett strikt minimisystem kan komma att utestänga personer som i själva verket har rätt till internationellt skydd”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens proposition innebär långtgående försämringar av asylrätten i Sverige, rättssäkerheten i asylprövningen, barns rättigheter och möjligheten för människor med skyddsbehov att bygga en trygg framtid i Sverige. Framför allt bygger den på en uttalad ambition om att svensk rätt ska anpassas efter EU:s miniminivå, i stället för att förutsättningslöst ta fram en hållbar, human och rättssäker lagstiftning.
I praktiken använder regeringen EU:s migrations- och asylpakt som hävstång för att genomföra en långt mer restriktiv migrationspolitik än vad EU-rätten kräver. Att regeringen försatt riksdagen i ett läge där valet sägs stå mellan att rösta igenom en undermålig och hårt kritiserad lagstiftning eller riskera ett försenat genomförande, kan inte frånta riksdagen ansvaret för att värna grundläggande rättigheter. Om valet står mellan att anta lagstiftning som riskerar att bryta mot asylrätten och att Sverige blir försenat med delar av genomförandet måste asylrätten väga tyngst.
Lagrådets yttrande över förslaget är omfattande och skarpt kritiskt. Lagrådet konstaterar att materian är svåröverblickbar och att konsekvenserna av och nödvändigheten i förslagen är otillräckligt genomlysta. Lagrådet menar att beredningen har allvarliga brister och framhåller att detta viktiga rättsområde förtjänar en grundligare och mer demokratiskt förankrad översyn. Förslagen brister också i den demokratiska förankring som remissförfarandet är avsett att säkerställa.
Det saknas vidare en självständig och kunskapsbaserad utredning. De synpunkter som remissinstanserna trots det styrda beredningsunderlaget har framfört bemöts endast i begränsad utsträckning och avfärdas oftast enbart med hänvisning till EU-rättens miniminivå. Regeringen tycks genomgående sakna ett tydligt flyktingperspektiv och beaktar inte i tillräcklig utsträckning den enskilda människans situation. Regeringen analyserar inte alls om en mer human flyktingpolitik skulle kunna bidra till förbättrad integration och minskat utanförskap. Inte heller behandlar man risken att ett strikt minimisystem kan komma att utestänga personer som i själva verket har rätt till internationellt skydd och regeringen har inte ens övervägt hur många färre som skulle beviljas skydd om förslaget går igenom.
Stabilitet och förutsebarhet är grundläggande rättsstatsprinciper. Med regeringens förslag försvåras möjligheten för den enskilde att bygga ett självständigt och långsiktigt liv, vilket i sin tur försämrar förutsättningarna för integration. En rättsordning som bygger på återkommande tillståndsprövningar utan varaktig trygghet drabbar också barn särskilt hårt. Förslaget riskerar dessutom att leda till ökad administrativ belastning för berörda myndigheter samt till större inslag av godtycke i prövningarna, vilket i förlängningen innebär ökad rättsosäkerhet. Permanent uppehållstillstånd ska vara huvudregel i Sverige, eftersom det skapar de bästa förutsättningarna för en fungerande och långsiktig integration samt ett minskat utanförskap.
Rätten till offentligt biträde – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att behålla nuvarande regler för offentligt biträde (juridisk hjälp i migrationsärenden), med ett tillägg för ärenden enligt EU:s asylprocedurförordning och asyl- och migrationshanteringsförordning, och att regeringen ska utreda och återkomma med ett förslag.
- De menar att förslaget innebär att rätten till offentligt biträde ska utgå från EU:s miniminivå och att det blir strikta begränsningar av betald rådgivningstid hos Migrationsverket.
Visa vad de skrev
”Ändringarna, som bl.a. handlar om att rätten till offentligt biträde ska utgå från EU:s miniminivå, innebär t.ex. strikta begränsningar av ersättningsberättigad rådgivningstid hos Migrationsverket.”
- De menar att asylprocessen är komplex och att den enskilde, som ofta är i en utsatt situation, behöver professionell hjälp för att kunna presentera sina skyddsskäl korrekt och fullständigt.
Visa vad de skrev
”Asylprocessen är komplex och för den enskilde, som ofta befinner sig i en utsatt situation, är det avgörande att få professionell hjälp för att kunna presentera sina skyddsskäl på ett korrekt och fullständigt sätt.”
- De menar att Lagrådet kritiserar förslaget och anser att det finns gränser för hur långt miniminivån får drivas i det enskilda fallet, inte minst för barn.
Visa vad de skrev
”Lagrådet kritiserar den föreslagna regleringen och anser att det finns gränser för hur långt minimilinjen får drivas i det enskilda fallet, inte minst när det gäller barn.”
- De menar att flera remissinstanser varnar för att förslaget får stora negativa konsekvenser för rättssäkerheten och flyttar tyngdpunkten i processen till domstolarna.
Visa vad de skrev
”Vidare varnar flera remissinstanser för att förslaget kommer att få stora negativa konsekvenser för rättssäkerheten och leda till att tyngdpunkten i processen förskjuts till domstolarna.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Kvalificering till socialförsäkringenProp. 2025/26:136 · beslutad 20 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, avstod
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om kvalificering till socialförsäkringen.
- De menar att förslaget innebär en kraftig nedmontering av välfärdsstaten och leder till ökad social utsatthet, ökad kriminalitet och fler barn i fattigdom.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag innebär en kraftig nedmontering av den svenska välfärdsstaten och leder till ökad social utsatthet, ökad kriminalitet och fler barn i fattigdom.”
- De menar att det saknas tillräcklig grund för att tro att reformen kommer att öka incitamenten till arbete.
Visa vad de skrev
”Det saknas tillräcklig grund för att anta att reformen kommer att öka incitamenten till arbete.”
- De menar att arbetsinkomstkravet gynnar dem som redan har starkast ställning på arbetsmarknaden, medan personer i samhällsbärande men lågavlönade yrken får svårare att kvalificera sig.
Visa vad de skrev
”Att kunna kvalificera sig genom arbetsinkomster gynnar dem som redan har starkast ställning på arbetsmarknaden, medan t.ex. människor i samhällsbärande men lågavlönade yrken får betydligt svårare att kvalificera sig.”
- De menar att förslagen riskerar att få betydande negativa konsekvenser för jämställdheten och inte är förenliga med FN:s barnkonvention.
Visa vad de skrev
”Förslagen riskerar också att få betydande negativa konsekvenser för jämställdheten och är inte heller förenliga med barnkonventionen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag innebär en kraftig nedmontering av den svenska välfärdsstaten och leder till ökad social utsatthet, ökad kriminalitet och fler barn i fattigdom. Det saknas tillräcklig grund för att anta att reformen kommer att öka incitamenten till arbete. Att kunna kvalificera sig genom arbetsinkomster gynnar dem som redan har starkast ställning på arbetsmarknaden, medan t.ex. människor i samhällsbärande men lågavlönade yrken får betydligt svårare att kvalificera sig. Förslagen riskerar också att få betydande negativa konsekvenser för jämställdheten och är inte heller förenliga med barnkonventionen. För personer med funktionsnedsättningar kan det vara omöjligt att uppfylla de arbetsbaserade kvalificeringskraven. Förslaget om att kunna förkorta kvalificeringstiden genom inkomster är vidare ett principiellt avsteg från skillnaden mellan bosättnings- och arbetsbaserade förmåner. Dessutom innebär förslaget att kostnader övervältras från staten till kommunerna. Regeringens förslag bör mot denna bakgrund avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3932 av Tony Haddou m.fl. (V) och 2025/26:3942 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP), bifaller delvis motion 2025/26:3936 av Ida Karkiainen m.fl. (S) och avslår proposition 2025/26:136.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Skärpta krav för svenskt medborgarskapProp. 2025/26:175 · beslutad 29 april 2026
Skärpta krav för svenskt medborgarskap – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att slopa kravet att barn måste vara ogifta för att få svenskt medborgarskap och till att utlandssvenskar ska kunna återfå ett förlorat medborgarskap, men säger nej till de övriga skärpta kraven för svenskt medborgarskap.
- De menar att svenskt medborgarskap bidrar positivt till integrationen och att lagstiftningen därför bör främja integration i stället för att försvåra den.
Visa vad de skrev
”Svenskt medborgarskap bidrar positivt till individens integrationsprocess. Medborgarlagstiftningen bör därför främja och inte försvåra integrationen.”
- De menar att förslagen är tveksamma ur rättssäkerhetssynpunkt och att vissa delar kan strida mot barnkonventionen och principen om barnets bästa.
Visa vad de skrev
”Därutöver är regeringens förslag i många delar tveksamt ur ett rättssäkerhetsperspektiv och det kan ifrågasättas om det i vissa delar är förenligt med barnkonventionen och principen om barnets bästa.”
- De menar att kravet att en person ska ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt riskerar godtycklig tillämpning och etnisk diskriminering.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om att en person måste ha haft och förväntas komma att ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt för att han eller hon ska kunna beviljas svenskt medborgarskap innebär vidare en risk för godtycklig tillämpning och etnisk diskriminering.”
- De menar att ett försörjningskrav särskilt drabbar personer som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och riskerar att stänga ute dem.
Visa vad de skrev
”Ett försörjningskrav kommer att slå särskilt hårt mot personer som har svårt att etablera sig på den öppna arbetsmarknaden och medför därför en risk för utestängningseffekter.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Att den som lever i Sverige och arbetar, studerar, bildar familj och bygger sin framtid här ska ha en rimlig utsikt att bli svensk medborgare är en viktig del av människors möjlighet att fullt ut bli en del av det svenska samhället. Regeringens förslag går i motsatt riktning och syftar snarare till att förhindra och försvåra för människor som kommit till Sverige att få svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap bidrar positivt till individens integrationsprocess. Medborgarlagstiftningen bör därför främja och inte försvåra integrationen. Regeringens förslag bygger på en politik som gör vägen till svenskt medborgarskap längre, osäkrare och mer ojämlik. De förändringar som föreslås riskerar också att förstärka utanförskapet i stället för att minska det. Redan utsatta grupper i samhället riskerar att drabbas särskilt hårt.
Därutöver är regeringens förslag i många delar tveksamt ur ett rättssäkerhetsperspektiv och det kan ifrågasättas om det i vissa delar är förenligt med barnkonventionen och principen om barnets bästa.
En utmönstring av anmälningsförfarandet riskerar att förstärka utanförskapet och skapa hinder för integrationen, och förslaget kan inte anses vara förenligt med barnkonventionen. Även förslaget om att barn självständigt ska kunna förvärva svenskt medborgarskap efter ansökan, varvid det bl.a. ställs krav på styrkt identitet och hemvist, strider mot barnkonventionen. Kravet på styrkt identitet för barn kan leda till att vissa barn under lång tid blir exkluderade från att bli medborgare och att barn från vissa delar av världen blir diskriminerade. Det senare gäller även kravet på hemvist där regeringens skäl kopplat till säkerhetshotande verksamhet visar på ett skrämmande synsätt hur skillnader görs mellan barn från Norden och barn från länder utanför Norden. Alla barn, oavsett ålder, ska ha samma skyddsstandard.
Förslagen om förlängda hemvistkrav försämrar integrationen, riskerar att öka utanförskapet och minskar deltagandet i den demokratiska processen. Regeringens förslag om att en person måste ha haft och förväntas komma att ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt för att han eller hon ska kunna beviljas svenskt medborgarskap innebär vidare en risk för godtycklig tillämpning och etnisk diskriminering. Särskilt allvarligt är det att även barn som har fyllt 15 år ska omfattas, och regeringen frångår här helt barnkonventionens krav på att barn har särskilda rättigheter och ska behandlas som barn. Regeringen föreslår även att det ska införas ett försörjningskrav. Ett försörjningskrav kommer att slå särskilt hårt mot personer som har svårt att etablera sig på den öppna arbetsmarknaden och medför därför en risk för utestängningseffekter. Även ett krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället skulle missgynna vissa grupper, vilket kan ses som indirekt diskriminering.
Regeringens lagförslag bör mot denna bakgrund avslås i stora delar. Två av regeringens förslag innebär dock en tydlig modernisering av regelverket och stärker dess överensstämmelse med unionsrätten. Det handlar om förslaget om att slopa kravet på att ett barn behöver vara ogift för att barnet ska kunna få medborgarskap. Denna reglering fyller inte någon funktion eftersom Sverige inte tillåter eller erkänner att barn ingår äktenskap. Det handlar också om förslaget som möjliggör för utlandssvenskar att återfå ett förlorat svenskt medborgarskap. En sådan reglering är mer proportionerlig än dagens ordning. I dessa delar bör regeringens lagförslag antas.
Behovet av övergångsbestämmelser – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till övergångsbestämmelser för de nya kraven för svenskt medborgarskap, enligt förslagen i betänkandet Skärpta krav för svenskt medborgarskap.
- De menar att regeringen avfärdar kritiken mot att införa reglerna utan övergångsbestämmelser utan att göra någon analys.
Visa vad de skrev
”regeringen inte tar till sig av denna kritik, utan avfärdar behovet av övergångsbestämmelser utan att ha gjort någon analys”
- De menar att övergångsbestämmelser behövs för att skydda den enskildes tilltro till rättsordningen och berättigade förväntan.
Visa vad de skrev
”hänsynstagande till den enskildes tilltro till rättsordningens robusthet och till sökandens berättigade förväntan”
- De menar att en ordning utan övergångsbestämmelser skulle bryta mot förutsebarheten och undergräva tilliten till systemet.
Visa vad de skrev
”En ordning utan övergångsbestämmelser skulle vara ett brott mot förutsebarheten och skulle undergräva tilliten till systemet.”
- De menar att en sådan ordning riskerar att förlänga de redan oacceptabelt långa handläggningstiderna för medborgarskap.
Visa vad de skrev
”En sådan ordning riskerar även att förlänga de redan oacceptabelt långa handläggningstiderna för medborgarskap.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Lagrådet har i sitt yttrande till regeringen avrått från en ordning där de föreslagna regleringarna införs utan övergångsbestämmelser. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte tar till sig av denna kritik, utan avfärdar behovet av övergångsbestämmelser utan att ha gjort någon analys av hur skälen som talar för att lagstiftningen ska tillämpas omedelbart förhåller sig till de skäl som talar för att pågående ärenden och överklaganden bör avgöras enligt nuvarande regelverk. Behovet av övergångsbestämmelser handlar i detta fall om hänsynstagande till den enskildes tilltro till rättsordningens robusthet och till sökandens berättigade förväntan att den reglering som låg till grund för en ansökan eller för att överklaga ett beslut inte undergrävs genom att regleringen under handläggningstiden avsevärt förändras till nackdel för den enskilde. En ordning utan övergångsbestämmelser skulle vara ett brott mot förutsebarheten och skulle undergräva tilliten till systemet. En sådan ordning riskerar även att förlänga de redan oacceptabelt långa handläggningstiderna för medborgarskap. Riksdagen bör därför besluta om att införa övergångsbestämmelser i enlighet med de förslag som har lämnats i betänkandet Skärpta krav för svenskt medborgarskap (SOU 2025:1).
Åldersgräns för kunskapskrav – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ser över åldersgränsen för kunskapskravet för svenskt medborgarskap och återkommer med ett förslag om att den ska vara 18 år.
- De menar att en rimligare åldersgräns för kunskapskraven är myndighetsåldern 18 år.
Visa vad de skrev
”En rimligare åldersgräns för kunskapskraven är myndighetsåldern 18 år.”
- De menar att en åldersgräns på 18 år ligger i linje med vad som gäller för inkomstkravet.
Visa vad de skrev
”Detta är även i likhet med vad som gäller för inkomstkravet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En rimligare åldersgräns för kunskapskraven är myndighetsåldern 18 år. Detta är även i likhet med vad som gäller för inkomstkravet. Regeringen bör se över åldersgränsen för kunskapskravet och återkomma med ett förslag i enlighet med det som har förts fram.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3990 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Anders W Jonsson (C), Malte Tängmark Roos (MP) och Arber Gashi (S).
Ålder vid prövning – reservation, ingen omröstning
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att åldern vid ansökan om svenskt medborgarskap ska vara avgörande i stället för åldern vid prövningen, och att regeringen ska återkomma med ett sådant förslag.
- De menar att förslaget leder till en godtycklig tillämpning.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om att det ska vara åldern vid tidpunkten för prövningen som ska vara avgörande för vilka bestämmelser som en ansökan om svenskt medborgarskap ska prövas enligt leder till en godtycklig tillämpning.”
- De menar att när barnet är fött på året eller hur långa handläggningstiderna är riskerar att avgöra utfallet.
Visa vad de skrev
”Omständigheter såsom när barnet är fött på året eller hur långa myndigheternas handläggningstider är riskerar att få en avgörande betydelse för utfallet i mål och ärenden när beslut fattas.”
- De menar att en sådan ordning inte är proportionerlig och strider mot likabehandling.
Visa vad de skrev
”En sådan ordning är inte proportionerlig, och den strider mot principen om likabehandling.”
- De menar att åldern vid ansökan om medborgarskap i stället bör läggas till grund för prövningen.
Visa vad de skrev
”I stället bör åldern vid ansökan om medborgarskap läggas till grund för prövningen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag om att det ska vara åldern vid tidpunkten för prövningen som ska vara avgörande för vilka bestämmelser som en ansökan om svenskt medborgarskap ska prövas enligt leder till en godtycklig tillämpning. Omständigheter såsom när barnet är fött på året eller hur långa myndigheternas handläggningstider är riskerar att få en avgörande betydelse för utfallet i mål och ärenden när beslut fattas. En sådan ordning är inte proportionerlig, och den strider mot principen om likabehandling. I stället bör åldern vid ansökan om medborgarskap läggas till grund för prövningen. Regeringen bör mot bakgrund av detta återkomma med förslag i enlighet med det som har förts fram.
Uppföljning och översyn – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ser till att en översyn görs av förslagen i propositionen i förhållande till kommande EU-lagstiftning på migrationsområdet.
- De menar att EU:s migrations- och asylpakt träder i kraft under 2026 och att svensk rätt behöver anpassas till regelverket, och att det finns flera betänkligheter med att införa ny lagstiftning innan dess.
Visa vad de skrev
”EU:s s.k. migrations- och asylpakt träder i kraft under 2026. Svensk rätt kommer att behöva anpassas till detta regelverk och det finns flera betänkligheter med att införa ny lagstiftning innan så har skett.”
- De menar att det är svårt att få en helhetsbild av alla förestående förändringar på migrationsområdet eftersom de behandlas i flera parallella utredningar och lagstiftningsprocesser.
Visa vad de skrev
”Det är svårt att skapa sig en helhetsbild av alla förestående förändringar på migrationsområdet eftersom de behandlas i flera parallella utredningar och lagstiftningsprocesser.”
- De menar att det därför finns ett behov av en översyn av förslagen i propositionen i förhållande till kommande EU-lagstiftning på migrationsområdet.
Visa vad de skrev
”Det finns därför ett behov av en översyn av förslagen i propositionen i förhållande till kommande EU-lagstiftning på migrationsområdet.”
- De menar att regeringen bör se till att en sådan översyn görs.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör se till att en sådan översyn görs.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
EU:s s.k. migrations- och asylpakt träder i kraft under 2026. Svensk rätt kommer att behöva anpassas till detta regelverk och det finns flera betänkligheter med att införa ny lagstiftning innan så har skett. Det är svårt att skapa sig en helhetsbild av alla förestående förändringar på migrationsområdet eftersom de behandlas i flera parallella utredningar och lagstiftningsprocesser. Detta minskar överblickbarheten av de förändringar som föreslås. Det finns därför ett behov av en översyn av förslagen i propositionen i förhållande till kommande EU-lagstiftning på migrationsområdet. Regeringen bör se till att en sådan översyn görs.
Inhibition av verkställigheten – en ny ordning för vissa utlänningar vid tillfälliga verkställighetshinderProp. 2025/26:145 · beslutad 22 april 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om en ny ordning för att skjuta upp verkställigheten för vissa utlänningar.
- De menar att förslaget innebär alltför stora inskränkningar i enskildas mänskliga rättigheter.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag innebär alltför betydande inskränkningar i enskildas mänskliga rättigheter.”
- De menar att inskränkningarna inte är tydligt föreskrivna i lag och därför öppnar för godtyckliga bedömningar som kan drabba enskilda oproportionerligt och rättsosäkert.
Visa vad de skrev
”Inskränkningarna är inte tydligt föreskrivna i lag och öppnar därför för godtyckliga bedömningar som riskerar att drabba enskilda människor på ett oproportionerligt och rättsosäkert sätt.”
- De menar att förslaget att kunna skjuta upp verkställigheten i stället för att ge tidsbegränsat uppehållstillstånd vid särskilda omständigheter kopplade till personens levnadssätt inte uppfyller kravet på förutsebarhet.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om att en utlänning ska kunna få verkställigheten inhiberad i stället för att få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd vid särskilda omständigheter hänförliga till utlänningens levnadssätt uppfyller inte kravet på förutsebarhet i lagstiftningen”
- De menar att förslaget riskerar att bli en oproportionerlig bestraffning för utlänningar som dömts för mindre allvarlig brottslighet.
Visa vad de skrev
”Dessutom riskerar förslaget utgöra en oproportionerlig bestraffning för de utlänningar som dömts för mindre allvarlig brottslighet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag innebär alltför betydande inskränkningar i enskildas mänskliga rättigheter. För en rättssäker, förutsebar och enhetlig tillämpning behövs tydligare vägledning om när bestämmelsen är avsedd att tillämpas. Inskränkningarna är inte tydligt föreskrivna i lag och öppnar därför för godtyckliga bedömningar som riskerar att drabba enskilda människor på ett oproportionerligt och rättsosäkert sätt. Behovet av en så vid reglering är inte heller tydligt motiverat. Regeringens förslag om att en utlänning ska kunna få verkställigheten inhiberad i stället för att få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd vid särskilda omständigheter hänförliga till utlänningens levnadssätt uppfyller inte kravet på förutsebarhet i lagstiftningen, vilket är en grundläggande princip i svensk rättsordning och en förutsättning för en rättsstat. Analysen av förslagets konsekvenser brister också i flera avseenden. Dessutom riskerar förslaget utgöra en oproportionerlig bestraffning för de utlänningar som dömts för mindre allvarlig brottslighet. Vidare är det oklart om förslaget leder till den effektivisering som påstås. Regeringens proposition bör därför avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3928 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:3930 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:145 punkterna 1–11.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Översyn – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen gör en översyn av alla migrationsförslag som är aktuella just nu och återkommer med ett nytt förslag om inhibition som bara gäller grova brott eller säkerhetsrisk.
- De menar att det är rimligt att en utvisning tillfälligt inte verkställs om personen har utvisats för grova brott eller är en säkerhetsrisk, men inte med de breda och vaga formuleringar som föreslås.
Visa vad de skrev
”Det är rimligt att inhibition av verkställigheten ska kunna meddelas om utlänningen har utvisats på grund av grova brott eller om utlänningen utgör en säkerhetsrisk, men inte med de breda och vaga formuleringar som föreslås.”
- De menar att regeringens förslag är dåligt genomarbetat.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag är dessutom dåligt genomarbetat.”
- De menar att regeringen ska återkomma med ett nytt förslag där det tydligt framgår att bara personer som utvisats för grova brott eller bedöms vara en säkerhetsrisk ska kunna få inhibition.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför återkomma med ett nytt förslag där det tydligt framgår att endast utlänningar som har utvisats på grund av grova brott eller som bedöms utgöra en säkerhetsrisk ska kunna meddelas inhibition av verkställigheten.”
- De menar att regeringen innan nya begränsningar ska göra en översyn av alla aktuella migrationsförslag för att säkerställa att de passar med annan lagstiftning.
Visa vad de skrev
”Innan ytterligare begränsningar genomförs bör regeringen därför återkomma med en översyn av samtliga i närtid aktuella förslag på migrationsområdet i syfte att säkerställa en harmonisering med övrig berörd lagstiftning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är rimligt att inhibition av verkställigheten ska kunna meddelas om utlänningen har utvisats på grund av grova brott eller om utlänningen utgör en säkerhetsrisk, men inte med de breda och vaga formuleringar som föreslås. Regeringens förslag är dessutom dåligt genomarbetat. Regeringen bör därför återkomma med ett nytt förslag där det tydligt framgår att endast utlänningar som har utvisats på grund av grova brott eller som bedöms utgöra en säkerhetsrisk ska kunna meddelas inhibition av verkställigheten.
Boendekrav – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med en fördjupad och samlad konsekvensanalys av hur boendekravet påverkar människor i praktiken och hur det samverkar med andra föreslagna kontrollåtgärder.
- De menar att människor kan tvingas in i Migrationsverkets boendesystem under lång tid, och att regeringen därför behöver göra en fördjupad och samlad konsekvensanalys av boendekravet.
Visa vad de skrev
”Eftersom människor kan komma att tvingas in i Migrationsverkets boendesystem under lång tid bör regeringen återkomma med en fördjupad och samlad konsekvensanalys av hur boendekravet påverkar människor i praktiken och hur det samverkar med andra föreslagna kontrollåtgärder.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En utlänning som fått ett beslut om inhibition ska enligt regeringens förslag som huvudregel vara skyldig att bo på ett av Migrationsverkets boenden, och detta boendevillkor kopplas dessutom till rätten till ekonomiskt bistånd. Eftersom människor kan komma att tvingas in i Migrationsverkets boendesystem under lång tid bör regeringen återkomma med en fördjupad och samlad konsekvensanalys av hur boendekravet påverkar människor i praktiken och hur det samverkar med andra föreslagna kontrollåtgärder.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3930 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Nya regler för arbetskraftsinvandringProp. 2025/26:87 · beslutad 18 mars 2026
Ett nytt lönekrav för arbetstillstånd – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om ett nytt lönekrav för arbetstillstånd.
- De menar att regeringens förslag om ett nytt lönekrav inte är ändamålsenligt och skulle skada systemet för arbetskraftsinvandring.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om ett nytt lönekrav är dock inte ändamålsenligt och skulle dessutom skada systemet för arbetskraftsinvandring.”
- De menar att oseriösa arbetsgivare kan fortsätta att exploatera arbetskraftsinvandrare samtidigt som förslaget slår hårt mot verksamheter som redan i dag har stora rekryteringsbehov.
Visa vad de skrev
”Oseriösa arbetsgivare kan fortsätta att exploatera arbetskraftsinvandrare samtidigt som förslaget slår hårt mot verksamheter som redan i dag har stora rekryteringsbehov.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Arbetskraftsinvandringen till Sverige har historiskt sett varit betydelsefull, både för den enskilde som kommer hit för att arbeta och för Sverige. Det är emellertid mycket viktigt att komma till rätta med det missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring som förekommer. Reformer har redan genomförts, men mer behöver göras. Regeringens förslag om ett nytt lönekrav är dock inte ändamålsenligt och skulle dessutom skada systemet för arbetskraftsinvandring. Oseriösa arbetsgivare kan fortsätta att exploatera arbetskraftsinvandrare samtidigt som förslaget slår hårt mot verksamheter som redan i dag har stora rekryteringsbehov. Regeringens förslag om ett nytt lönekrav bör därmed avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3880 av Tony Haddou m.fl. (V) i denna del, 2025/26:3881 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1, 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:3890 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda -) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:87 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Anders W Jonsson (C) och Malte Tängmark Roos (MP).
Rätten att föreskriva om yrkesgrupper – reservation, ingen omröstning
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag att utesluta hela yrkesgrupper från möjligheten att beviljas arbetstillstånd.
- De menar att förslaget kan öppna för kringgåenden.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om att utesluta hela yrkesgrupper från möjligheten att beviljas arbetstillstånd kan öppna för kringgåenden”
- De menar att förslaget inte kommer att stoppa kriminella aktörer eller oseriösa arbetsgivare.
Visa vad de skrev
”och kommer inte att stoppa kriminella aktörer eller oseriösa arbetsgivare”
- De menar att förslaget inte heller hjälper människor som exploateras eller utnyttjas av sin arbetsgivare.
Visa vad de skrev
”Inte heller kommer det att hjälpa de människor som exploateras eller utnyttjas av sin arbetsgivare.”
- De menar att det finns en risk att företag som sköter sig straffas kollektivt när andra missbrukar regelverket.
Visa vad de skrev
”Det finns också en uppenbar risk att företag som sköter sig straffas kollektivt för att andra missbrukar regelverket.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag om att utesluta hela yrkesgrupper från möjligheten att beviljas arbetstillstånd kan öppna för kringgåenden och kommer inte att stoppa kriminella aktörer eller oseriösa arbetsgivare. Inte heller kommer det att hjälpa de människor som exploateras eller utnyttjas av sin arbetsgivare. Det finns också en uppenbar risk att företag som sköter sig straffas kollektivt för att andra missbrukar regelverket. Regeringens förslag om att utesluta yrkesgrupper från möjligheten att beviljas arbetstillstånd bör därmed avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Förlängd tillståndstid för säsongsarbete – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag att förlänga tillståndstiden för säsongsarbete.
- De menar att förslaget inte kommer att få avsedd effekt.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om att förlänga tillståndstiden för säsongsarbete kommer inte att få avsedd effekt.”
- De menar att det tvärtom riskerar att leda till ökat missbruk om arbetsgivare försöker kompensera för problem och brister som uppstår genom regeringens förslag om högre lönekrav.
Visa vad de skrev
”Det riskerar tvärtom att leda till ett ökat missbruk om arbetsgivare försöker kompensera för de problem och brister som uppstår i och med regeringens förslag till högre lönekrav.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag om att förlänga tillståndstiden för säsongsarbete kommer inte att få avsedd effekt. Det riskerar tvärtom att leda till ett ökat missbruk om arbetsgivare försöker kompensera för de problem och brister som uppstår i och med regeringens förslag till högre lönekrav. Förslaget om förlängd tillståndstid för säsongsarbete bör därmed avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i den del det avser 6 c kap. 9 §.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3880 av Tony Haddou m.fl. (V) i denna del och avslår proposition 2025/26:87 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V).
Arbetsmarknadsprövning – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att återinföra en prövning där myndigheterna tillsammans med arbetsmarknadens parter bedömer om det finns behov av arbetskraftsinvandring inom ett yrke, och säger till regeringen att återkomma med ett förslag om det.
- De menar att det nuvarande marknadsbaserade systemet leder till utnyttjande av utländska arbetstagare och till att löner och arbetsvillkor pressas ned.
Visa vad de skrev
”Det nuvarande marknadsbaserade systemet för arbetskraftsinvandring leder till många problem, bl.a. utnyttjande av utländska arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden och dumpning av löner och arbetsvillkor.”
- De menar att arbetskraftsinvandring bara ska vara möjlig när det inte går att hitta rätt person i Sverige.
Visa vad de skrev
”Arbetskraftsinvandring bör därför bara vara möjlig i de fall det inte går att hitta rätt person i Sverige.”
- De menar att ansvariga myndigheter tillsammans med arbetsmarknadens parter ska bedöma behovet av arbetskraftsinvandring inom varje yrkesområde.
Visa vad de skrev
”Bedömningen av behovet av arbetskraftsinvandring inom respektive yrkesområde bör göras av ansvariga myndigheter tillsammans med arbetsmarknadens parter.”
- De menar att en arbetsmarknadsprövning tar bort behovet av undantag på många yrkesområden och risken att arbetskraftsinvandrare används för att pressa ned lönerna.
Visa vad de skrev
”Genom en arbetsmarknadsprövning elimineras också behovet av att införa undantag på en mängd yrkesområden och därmed risken att på det viset få tillbaka en arbetsmarknad där arbetskraftsinvandrare används för att pressa ned lönerna.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det nuvarande marknadsbaserade systemet för arbetskraftsinvandring leder till många problem, bl.a. utnyttjande av utländska arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden och dumpning av löner och arbetsvillkor. Arbetskraftsinvandring bör därför bara vara möjlig i de fall det inte går att hitta rätt person i Sverige. Bedömningen av behovet av arbetskraftsinvandring inom respektive yrkesområde bör göras av ansvariga myndigheter tillsammans med arbetsmarknadens parter. Genom en arbetsmarknadsprövning elimineras också behovet av att införa undantag på en mängd yrkesområden och därmed risken att på det viset få tillbaka en arbetsmarknad där arbetskraftsinvandrare används för att pressa ned lönerna. Den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen bör följaktligen återinföras och regeringen bör återkomma med ett förslag om detta.
Kravet på sjukförsäkring för arbetstillstånd – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett förslag där det tydligt framgår att arbetsgivaren ansvarar för sjukförsäkringen när arbetstillståndet är kortare än ett år.
- De menar att det tydligt bör framgå att det är arbetsgivaren som har ansvaret för försäkringen när arbetstillståndet är kortare än ett år.
Visa vad de skrev
”Det bör dock framgå tydligt att det är arbetsgivaren som i dessa fall ska ha ansvaret för försäkringen.”
- De menar att regeringen bör återkomma med ett förslag om detta.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör återkomma med ett sådant förslag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag till krav på heltäckande sjukförsäkring för att en utlänning ska kunna beviljas arbetstillstånd som är kortare än ett år är rimligt. Det bör dock framgå tydligt att det är arbetsgivaren som i dessa fall ska ha ansvaret för försäkringen. Regeringen bör återkomma med ett sådant förslag.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3874 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 3 och 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 7.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Malte Tängmark Roos (MP) och Arber Gashi (S).
Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringarProp. 2025/26:66 · beslutad 25 februari 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar.
- De menar att förslaget är dyrt, har svag träffsäkerhet och väntas ge betydande inkomstbortfall, och att effekterna i övrigt är osäkra.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag är dyrt, har svag träffsäkerhet och väntas leda till betydande inkomstbortfall. Effekterna i övrigt är osäkra.”
- De menar att beredningen har varit bristfällig eftersom förslaget remitterades först efter att propositionen lämnades till riksdagen.
Visa vad de skrev
”Vidare har beredningen varit bristfällig eftersom förslaget – som ingår i budgetpropositionen – remitterades först efter att nämnda proposition lämnades till riksdagen.”
- De menar att resurserna i stället borde användas till åtgärder som stärker utbildning och studieekonomi och till stöd åt unga som faktiskt har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.
Visa vad de skrev
”Resurserna borde i stället användas till bl.a. åtgärder som stärker utbildning och studieekonomi samt till att ge stöd åt unga som faktiskt har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens förslag är dyrt, har svag träffsäkerhet och väntas leda till betydande inkomstbortfall. Effekterna i övrigt är osäkra. Vidare har beredningen varit bristfällig eftersom förslaget – som ingår i budgetpropositionen – remitterades först efter att nämnda proposition lämnades till riksdagen. Resurserna borde i stället användas till bl.a. åtgärder som stärker utbildning och studieekonomi samt till att ge stöd åt unga som faktiskt har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringens förslag bör mot denna bakgrund avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3867 av Tony Haddou m.fl. (V) och 2025/26:3870 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:66.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Arbetsprövning med bibehållen sjukpenningProp. 2025/26:53 · beslutad 28 januari 2026
Prövoperioden för arbetsprövning – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till förslaget om arbetsprövning med bibehållen sjukpenning, men att prövoperioden ska pågå i två perioder om vardera fyra sammanhängande veckor i stället för 14 dagar.
- De menar att den korta prövoperioden riskerar att försvåra planerade åtgärder på arbetsplatsen och försämra möjligheterna att återgå i arbete.
Visa vad de skrev
”Enligt vår mening riskerar det att försvåra genomförandet av planerade åtgärder på arbetsplatsen och försämra möjligheterna till återgång i arbete.”
- De menar att en försäkrad som har påbörjat två perioder men inte kunnat fullfölja dem, till exempel på grund av kortare sjukdom, inte kan göra fler arbetsprövningar inom ramtiden på 365 dagar.
Visa vad de skrev
”En försäkrad som har påbörjat två perioder men inte har kunnat fullfölja dem av någon anledning, exempelvis på grund av kortare sjukdom, har dock inte möjlighet att genomföra någon mer arbetsprövning inom ramtiden om 365 dagar.”
- De menar att den försäkrade behöver få pröva olika arbetsmoment i en rimlig takt under en längre prövoperiod än 14 dagar.
Visa vad de skrev
”Den försäkrade behöver därför få möjlighet att pröva olika arbetsmoment i en rimlig takt under en längre prövoperiod än 14 dagar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi ställer oss positiva till förslaget i propositionen om att en försäkrad ska få möjlighet att arbetspröva med bibehållen sjukpenning. Det ger möjlighet för fler att komma i arbete. En försäkrad som har påbörjat två perioder men inte har kunnat fullfölja dem av någon anledning, exempelvis på grund av kortare sjukdom, har dock inte möjlighet att genomföra någon mer arbetsprövning inom ramtiden om 365 dagar. Enligt vår mening riskerar det att försvåra genomförandet av planerade åtgärder på arbetsplatsen och försämra möjligheterna till återgång i arbete. Den försäkrade behöver därför få möjlighet att pröva olika arbetsmoment i en rimlig takt under en längre prövoperiod än 14 dagar. Mot den bakgrunden ska riksdagen anta regeringens lagförslag med den ändringen att prövoperioden för arbetsprövning får pågå i två perioder om vardera fyra sammanhängande veckor.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken med den ändringen att uttrycket ”14 sammanhängande dagar” i 27 kap. 8 b § ska bytas ut mot ”fyra sammanhängande veckor”.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3852 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) och avslår proposition 2025/26:53 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Malte Tängmark Roos (MP).
Flexibilitet – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till större flexibilitet mellan två perioder av arbetsprövning, så att en period ska kunna avbrytas kortvarigt.
- De menar att en period av arbetsprövning kan behöva avbrytas under en kort tid av ett skäl som inte går att förutse.
Visa vad de skrev
”En prövoperiod skulle kunna behöva avbrytas under en kort tid av något skäl som inte går att förutse.”
- De menar att kravet på minst 30 dagar mellan två perioder av arbetsprövning riskerar att fördröja en återgång i arbete.
Visa vad de skrev
”Förslaget om att det ska gå minst 30 dagar mellan två prövoperioder riskerar att fördröja en återgång i arbete.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det behöver finnas större flexibilitet mellan två perioder av arbetsprövning. En prövoperiod skulle kunna behöva avbrytas under en kort tid av något skäl som inte går att förutse. Förslaget om att det ska gå minst 30 dagar mellan två prövoperioder riskerar att fördröja en återgång i arbete. Det bör därför införas större flexibilitet i detta avseende.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3846 av Anders W Jonsson och Martina Johansson (båda C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Malte Tängmark Roos (MP) och Madeleine Atlas (C).
Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur trygghetspensionen kan utökas så att fler av dem som slitit ut sig på jobbet omfattas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag baserade på betänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Försäkringskassan i uppgift att, inom ramen för sitt ansvar i 30 kap. SFB, bistå försäkrade som är i behov av stöd i kontakter med andra aktörer i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen i enlighet med betänkandet Tillsammans för en välfungerande sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess (SOU 2020:24) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur hälso- och sjukvårdens lämnande av medicinska uppgifter inom ramen för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen kan underlättas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att se över hur de individer som har medicinska begränsningar, saknar sjukpenninggrundande inkomst och uppbär försörjningsstöd kan få stöd att kunna återgå i eller få arbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa rehabiliteringskedjan till förmån för en återgång till steg-för-steg-modellen med nödvändiga ändringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om förändringar i sjukförsäkringen som gör det möjligt att bedöma arbetsförmågan hos den försäkrade utifrån dennes befintliga skick och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att förbättra systemet med sjukpenninggrundande inkomst utifrån förslagen i Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att förbättra arbetsskadeförsäkringen utifrån förslagen i En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring – för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet (SOU 2023:53) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att stärka rätten till rättshjälp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över konsekvenserna av propositionen Snabbare och enklare verkställighet av myndighetsbeslut (2021/22:206) och återkomma med förslag om hur de problem som uppstått kan åtgärdas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att pausa alla återkrav inom socialförsäkringen och assistansen, förutom de som grundas på avsiktligt fusk, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om hur återkraven kan genomföras på ett rimligt och rättssäkert sätt som inte drabbar enskilda orimligt hårt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om utvidgad rätt till studier under rehabiliteringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur återgången till arbete efter sjukskrivning kan underlättas genom anställningar med statligt stöd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att stärka arbetsgivarnas drivkrafter att hålla sjukfrånvaron nere och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag utifrån ISF:s granskning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att stärka arbetsgivarens skyldighet att konsultera en expertresurs vid återgång i arbete genom reglering i 30 kap. 6 § SFB enligt betänkandet Tillsammans för en välfungerande sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess (SOU 2020:24) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Myndigheten för arbetsmiljökunskap i uppdrag att samla in, sammanställa och sprida kunskap om arbetsplatsinriktat stöd för återgång i arbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att ändra Försäkringskassans samordningsansvar till en samordningsskyldighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att behandlande läkares bedömningar och läkarintyg från denne ska uppvärderas och att samordningen mellan sjukvården och Försäkringskassan ska förstärkas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med åtgärder som säkerställer att Försäkringskassan har de resurser som myndigheten behöver, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att indexera tak och ersättningsnivåer i socialförsäkringen enligt principerna beskrivna i motionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att taken i sjukförsäkringen bör höjas så att 80 procent av löntagarna har inkomster under taket, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att höja taket i sjukpenningen för arbetssökande till 753 kronor per dag och inkomstindexera det, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att avskaffa bestämmelserna om sjukpenning på fortsättningsnivå så att den som har sjukpenning i över ett år fortsatt får 80 procent av SGI, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör indexera nivåerna på sjukpenning i särskilda fall och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att höja ersättningsnivån i sjuk- och aktivitetsersättningen till 80 procent av antagandeinkomsten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att höjd garantinivå i sjuk- och aktivitetsersättningen inte ska leda till höjda kommunala avgifter för den enskilde och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att de skyddssökande på de grekiska öarna vidarebosätts inom EU och att förhållandena i lägren förbättras kraftigt under tiden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån avvecklas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör verka för att inriktningen av Frontex verksamhet ändras på ett genomgripande sätt så att både asylrätten och skyldigheten att bistå skeppsbrutna respekteras, fram till att Frontex är avvecklat, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör motsätta sig en fortsatt militarisering av EU:s yttre gränser och att de uppgifter som framkommit kring s.k. pushbacks begångna av Frontex bör utredas skyndsamt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att EU slutar hindra räddningsinsatser på Medelhavet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom EU bör verka för att korta ned listan över visumpliktiga länder och för att visumkrav inte ska användas för att stänga ute flyktingar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att EU möjliggör införande av asylvisum, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom EU bör verka för att transportörsansvaret avskaffas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRegeringen bör mot denna bakgrund återkomma med förslag som innebär att reglerna för subsidiärt skyddsbehövande ska vara tvingande och inte fakultativa, att kvinnor och män får förutsättningar att vara anknytningspersoner i fall där barn inte är gemensamma och att väntetiden vid ansökan om anhöriginvandring då barn är inblandade utformas som ett tak och begränsas till maximalt ett år. Vidare bör regeringen bibehålla möjligheten för universitetsstuderande som har studerat i Sverige en längre tid att vara anknytningspersoner för anhöriginvandring. Regeringen bör också återkomma med förslag som innebär att vissa arbetsrelaterade inkomster även i fortsättningen betraktas som godtagbara inkomster vid beräkning av försörjningskravet och se till att såväl forskare som doktorander undantas från försörjningskravet.
Slutligen kan vi konstatera att utredningen bakom förslagen gör bedömningen att ett direkt ikraftträdande kan leda till att lika ärenden behandlas olika beroende på handläggningstid, att redan beredda ärenden kan behöva kompletteras, att belastningen på Migrationsverket kan väntas öka och att enskilda som överklagar beslut i enlighet med de äldre reglerna hamnar i ett sämre läge genom överklagandet. Trots det bedömer både utredningen och regeringen att de nya reglerna bör tillämpas direkt, för att få snabbt genomslag. Människor måste kunna lita på att livsavgörande myndighetsbeslut prövas likvärdigt och enligt förutsebara regler. En samstämmig bild från remissinstanserna är att införandet av de nya bestämmelserna kräver noggrant utformade övergångsregler. Utan sådana regler riskeras både rättssäkerheten för individer och förtroendet för det offentliga.
Vi kan inte överblicka alla de omständigheter som kan uppkomma med de nya förslagen till lagändringar. Regeringen bör se över frågan om övergångsbestämmelser ytterligare och återkomma till riksdagen i frågan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 3, 5, 6 och 10, 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 1–3, 7, 9, 11 och 13, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 6 och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 15 och 24 samt avslår motion 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Arber Gashi (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Det kan vidare ifrågasättas om regeringens förslag om förstärkt uppsikt blir en effektiv åtgärd. Den riskerar också att bli mer ingripande än tänkt. Regeringen bör därför göra en mer fördjupad analys av förslaget om förstärkt uppsikt med elektronisk övervakning och därefter återkomma med ett förslag om det kan visas vara nödvändigt, effektivt och proportionerligt.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4172 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 8 och 2025/26:4182 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 2 och avslår motion 2025/26:4167 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Regeringens förslag lever inte fullt ut upp till de höga krav som barnkonventionen ställer på att frihetsberövande av barn endast får ske i absoluta undantagsfall och under kortast möjliga tid. Att frihetsberöva barn är en extremt ingripande åtgärd med bevisat negativa konsekvenser för barnets hälsa och utveckling.
Om ett barn, i ett absolut undantagsfall, ändå måste tas i förvar är det oacceptabelt att detta sker i en miljö som inte är anpassad för ett barns behov. Lokalerna måste vara trygga, anpassade och stimulerande. Det måste finnas tillgång till utemiljö och natur och möjlighet till meningsfulla aktiviteter. Regeringen måste säkerställa att förvar som används för barn är fullt ut barnsäkrade och barnanpassade. Det måste också finnas en tydlig skyldighet för Migrationsverket att aktivt säkerställa att barn som befinner sig på ett förvar får sina rättigheter enligt barnkonventionen tillgodosedda. Detta inkluderar rätten till lek och fritid och rätten att upprätthålla kontakten med sin familj. Regeringen bör därför ge Migrationsverket i uppdrag att säkerställa att barn som befinner sig på ett förvar får sin rätt till lek och familjeliv tillgodosedd.
Slutligen bör regeringen säkerställa villkoren för kvinnor och hbtqi-personer i förvaren. Det handlar om att säkerställa personal med hög kompetens om hbtqi-personers livsvillkor och våldsutsatthet samt att det finns tillgång till säkra boendealternativ inom förvaren som kan separera individer vid en hotbild.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4160 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 1–4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4076 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 2 och 2025/26:4087 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4149 av Tony Haddou m.fl. (V), 2025/26:4168 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) yrkande 1 och 2025/26:4175 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:264 punkterna 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4154 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 3 och 2025/26:4175 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S) och Annika Hirvonen (MP).
Förslaget om skärpta inre utlänningskontroller medför en risk för att det utförs fler godtyckliga kontroller av personer med utländsk bakgrund, vilket även riskerar att drabba personer som har rätt att vistas i Sverige. Det finns inte tillräckligt stöd för att förslagen är effektiva och därmed proportionerliga i förhållande till målet att effektivisera arbetet med återvändande. Den sänkta tröskeln för inre utlänningskontroller och den uppgiftsskyldighet som regeringen föreslår öppnar för uppenbara risker för rasprofilering och etnisk profilering.
Förslaget om förstärkta befogenheter för att klarlägga en utlännings identitet innebär ett betydande ingrepp i bl.a. individens rätt till privat- och familjeliv samt rätten till respekt för sin egendom. Mobiltelefoner, datorer och liknande innehåller ofta känslig information inte bara om den enskilde utan även om familj, vänner och andra kontakter. För många är mobiltelefonen dessutom det främsta sättet att kommunicera, ta del av samhällsinformation samt sköta kontakter med arbete, skola, vård och omsorg. Att sådan utrustning ska kunna hållas kvar under så lång tid som tre månader är orimligt och oproportionerligt i förhållande till syftet att klargöra en persons identitet.
Mot denna bakgrund bör riksdagen, utöver det förslag som behandlas under förslagspunkt 2, även avslå propositionen med undantag för de förslag som gäller verkställighetshinder och rätt till biträde. Vid bifall till denna reservation bör regeringen återkomma till riksdagen med lagförslag som omhändertar behovet av eventuella följdändringar.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap,
2. lag om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27),
3. lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område,
4. lag om ändring i lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar,
5. lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2025:945) om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27),
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i rättegångsbalken,
2. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 12 kap. 8 b och 9 §§ och 18 kap. 2 b § samt avslår lagförslaget i de övriga delar som inte omfattas av utskottets förslag ovan under förslagspunkt 2,
c) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:263 punkt 1 och motionerna 2025/26:4150 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 i denna del och 2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 6, båda i denna del, bifaller delvis proposition 2025/26:263 punkt 3 i denna del och avslår proposition 2025/26:263 punkterna 2 och 4–7.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Regeringen bör vidare återkomma med ett förslag som begränsar och tydliggör vilken sidoinformation som får delas. Tolkningsutrymmet måste minimeras för att värna den personliga integriteten och förhindra att känslig information sprids i onödan. Särskilda hänsyn måste tas för att skydda barns integritet och säkerställa att barnets bästa alltid sätts i första rummet. För att säkerställa att lagförslaget inte innebär att sidoinformation omfattas av uppgiftsskyldigheten föreslår vi att den aktuella bestämmelsen utformas enligt följande: ”När det finns starka skäl att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige ska Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket när de innehar uppgifter om personer som enligt 2 kap. utlänningslagen saknar rätt att lagligen vistas i Sverige på eget initiativ lämna följande uppgifter till Polismyndigheten […]”.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2025/26:4152 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 2 och 3 samt 2025/26:4159 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 2 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP).
Regeringens förslag om utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt bör därmed avslås. Regeringen bör därefter återkomma med ett nytt, samlat och rättssäkert förslag till genomförande av migrations- och asylpakten i enlighet med vad som sägs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4170 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) yrkande 1, 2025/26:4174 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4183 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt avslår proposition 2025/26:262 punkterna 1–29.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår ändringar i bestämmelserna om offentligt biträde. Ändringarna, som bl.a. handlar om att rätten till offentligt biträde ska utgå från EU:s miniminivå, innebär t.ex. strikta begränsningar av ersättningsberättigad rådgivningstid hos Migrationsverket. Detta är en dramatisk försämring. Asylprocessen är komplex och för den enskilde, som ofta befinner sig i en utsatt situation, är det avgörande att få professionell hjälp för att kunna presentera sina skyddsskäl på ett korrekt och fullständigt sätt. Lagrådet kritiserar den föreslagna regleringen och anser att det finns gränser för hur långt minimilinjen får drivas i det enskilda fallet, inte minst när det gäller barn. Lagrådet pekar också på det orimliga i de strikta tidsgränserna, som strider mot god advokatsed och riskerar att lämna människor i nöd utan det stöd de har rätt till. Lagrådet ser ett behov av en ventil men avstår från att lämna konkreta förslag. Hur en sådan ventil ska vara utformad behöver sannolikt utredas. Vidare varnar flera remissinstanser för att förslaget kommer att få stora negativa konsekvenser för rättssäkerheten och leda till att tyngdpunkten i processen förskjuts till domstolarna.
De nuvarande reglerna bör få bestå med den ändringen att även ärenden enligt asylprocedurförordningen och asyl- och migrationshanteringsförordningen ska omfattas av 18 kap. 1 § utlänningslagen. Regeringen bör utreda och återkomma med ett sådant förslag
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4153 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4157 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Ola Möller (S), Madeleine Atlas (C), Annika Hirvonen (MP) och Magdalena Sundqvist (S).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap i de delar det avser 10 § första och andra styckena samt 14 § och avslår lagförslaget i övrigt,
b) avslår regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap,
2. lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap,
3. lag om ändring i lagen (2014:481) om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3989 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1, bifaller delvis proposition 2025/26:175 punkt 1 och motion 2025/26:3991 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1–9 och avslår proposition 2025/26:175 punkterna 2–4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Malte Tängmark Roos (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen antar reservanternas förslag i bilaga 3 till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap (regeringens lagförslag 2.1).
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3989 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3, 2025/26:3990 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:3991 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 10 och bifaller delvis motion 2025/26:3987 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Anders W Jonsson (C), Malte Tängmark Roos (MP) och Arber Gashi (S).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3989 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Anders W Jonsson (C) och Malte Tängmark Roos (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3989 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 4 och avslår motion 2025/26:3990 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Malte Tängmark Roos (MP).
Det är svårt att få en helhetsbild av alla de förestående förändringarna av det migrationsrättsliga systemet. Innan ytterligare begränsningar genomförs bör regeringen därför återkomma med en översyn av samtliga i närtid aktuella förslag på migrationsområdet i syfte att säkerställa en harmonisering med övrig berörd lagstiftning.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3928 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 2 och 3 samt 2025/26:3930 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 2 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 2.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3880 av Tony Haddou m.fl. (V) i denna del, 2025/26:3881 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2, 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3 och 2025/26:3890 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda -) yrkande 2 och avslår proposition 2025/26:87 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Anders W Jonsson (C) och Malte Tängmark Roos (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:307 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 30.4, 2025/26:449 av Serkan Köse (S), 2025/26:675 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S), 2025/26:676 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S), 2025/26:1428 av Teresa Carvalho m.fl. (S), 2025/26:3584 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkande 14, 2025/26:3587 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 3, 2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 91 och 2025/26:3874 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Tony Haddou (V), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S) och Arber Gashi (S).