Laddar…
- Röstade för utskottets förslag
- 27 %
- 7 av 26 omröstningar
- På den vinnande sidan
- 35 %
- 7 av 20 omröstningar där partiet röstade ja eller nej
- Fick igenom sin linje mot utskottet
- 0 av 13
- omröstningar där partiet röstade nej och utskottets förslag föll
- Reservationer
- 32
- av 74 beslutspunkter hade partiet ett eget förslag
- Ville stoppa hela propositionen
- 0
- gånger
Partiets egna förslag
Motioner som Vänsterpartiet har lagt i partiets namn inom miljö och jordbruk: 9 motioner med 93 yrkanden. Riksdagen har beslutat om 93 av yrkandena och sagt ja till 0. Partier som ingår i regeringen lägger sällan egna motioner, eftersom de i stället påverkar regeringens förslag inifrån. Därför säger antalet motioner inte hur aktivt ett parti är.
med anledning av prop. 2025/26:242 Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbrukMotion 2025/26:4141 · 4 maj 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:242 förutom förslaget om att beslut enligt skogsvårdslagen ska överklagas till mark- och miljödomstol i stället för som i dag till förvaltningsdomstol.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:238 Ny myndighet för miljöprövningMotion 2025/26:4105 · 28 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:238 i den del som avser förslag till lagändringar som behövs för att en ny myndighet för miljöprövning ska kunna ta över de uppgifter som länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer har i dag.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:211 Förenklingar i jaktlagstiftningenMotion 2025/26:4030 · 1 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:211 i den del som avser förslag om att den som är medborgare i Sverige eller ett annat land inom EU eller EES efter anmälan ska få jaga på sådant allmänt vatten och sådana klippor och öar som inte hör till någon fastighet.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:211 i den del som avser förslag om att den som är medborgare i Sverige eller ett annat land inom EU eller EES efter anmälan ska få jaga säl i Sveriges ekonomiska zon.
Där partiet ville något annat
Beslutspunkter där V röstade nej till utskottets förslag eller lämnade en reservation. Det kan betyda att partiet ville stoppa, ändra eller gå längre än förslaget. Öppna propositionen för att se omröstningen.
Följde utskottet på alla punkter
Visa 4 ärenden där V varken röstade nej eller reserverade sig
Så läser du siffrorna
I kammaren röstar riksdagen alltid om utskottets förslag. Ja betyder att man stöder utskottets förslag och nej att man stöder ett motförslag. Utskottets förslag är oftast att anta regeringens proposition, men inte alltid.
En reservation är ett annat förslag till beslut som ett eller flera partier lämnar i utskottet. Många punkter avgörs utan omröstning; då syns partiets hållning bara genom reservationen.
Partiets röst är det som flest av dess ledamöter röstade. Ibland behandlar utskottet flera propositioner i samma betänkande; då visas de tillsammans och varje beslutspunkt räknas en gång.
Riksdagen sa nej
med anledning av skr. 2025/26:113 Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställningMotion 2025/26:3915 · 2 mars 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på en plan för hur jordbruket ska bidra till att Sverige når det långsiktiga nationella klimatmålet och EU:s åtaganden på klimatområdet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör införa styrmedel för kostnadseffektiva klimatåtgärder i jordbruket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ersätta skattenedsättningen på diesel för arbetsmaskiner och fartyg inom jord‑, skogs- och vattenbruksnäringarna med annat konkurrensstöd som inte subventionerar fossila bränslen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedelMotion 2025/26:3176 · 6 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och naturMotion 2025/26:3173 · 6 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
KlimatetMotion 2025/26:2789 · 6 oktober 2025 · 18 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anta en bindande utsläppsbudget i linje med Parisavtalets temperaturmål, baserad på IPCC:s senaste utvärderingsrapport och en global rättvis fördelning av utsläppsutrymmet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för en genomgripande skattereform som utjämnar de ekonomiska och regionala klyftorna och främjar hållbart resursutnyttjande med låg miljö- och klimatpåverkan i enlighet med våra klimat- och miljömål, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på utformning och finansiering av ett riktat investeringsstöd för finansiering av laddinfrastruktur och energilager för arbetsmaskiner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten i uppdrag att förenkla och påskynda eldrivna arbetsmaskiners tillgång till tillfälliga elanslutningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att i samarbete med berörda myndigheter utveckla upphandlingsstödet så att övergången till elektrifierade arbetsmaskiner och laddinfrastruktur främjas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram förslag på målbild och strategi för jordbrukets klimatomställning i nära samverkan med jordbrukare och aktörer från hela livsmedelskedjan, civilsamhället, forskare och myndigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att förtydliga hur livsmedelsstrategins mål om ökad livsmedelsproduktion ska uppnås inom ramen för klimat- och miljömål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag på strategi med åtgärder för hur Sverige till 2030 ska nå åtaganden om att öka kolinlagringen med 4 miljoner ton växthusgaser mer än genomsnittet för perioden 2016–2018 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att reformera stödstrukturen för att leverera kostnadseffektiva utsläppsminskningar inom CAP samt ge relevanta myndigheter i uppdrag att ta fram förslag i linje med detta inför nästa programperiod och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen på EU-nivå bör verka för ett klimatstyrmedel för jordbrukets utsläpp av metan och lustgas som gynnar de jordbrukare som vidtar och har vidtagit åtgärder inom jordbruket, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för en snabb utfasning av skattenedsättningar för fossil diesel samt införa kompensation till jordbrukare i syfte att undvika negativ påverkan på lönsamheten i jordbruket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder som bidrar till att öka efterfrågan på hälsosamma livsmedel med låg klimatpåverkan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder som stärker lokala lantbruks kretslopp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på regleringar inom livsmedelsindustrin som minskar matsvinnet i konsumentledet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på lagstiftning med totalförbud mot nya tillstånd för torvtäkter samt att befintliga tillstånd för torvtäkter fasas ut, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på lagstiftning som begränsar exploatering av torvmarker enligt betänkandet Miljömålsberedningens förslag om en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn (LULUCF) (2025:21) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast 2026 bör återkomma till riksdagen med förslag på lagstiftning för rätt att installera laddpunkt på sin parkeringsplats och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillse att en översyn skyndsamt genomförs i syfte att se över förutsättningarna för ett riktat investeringsstöd i form av klimatkliv för sjöfarten för att minska utsläppen av växthusgaser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Biologisk mångfaldMotion 2025/26:2784 · 6 oktober 2025 · 57 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige globalt och inom EU ska verka för tydliga målsättningar för att uppnå hållbara produktions- och konsumtionsmönster som stärker den biologiska mångfalden, minskar det globala ekologiska fotavtrycket samt fördelar miljöutrymmet rättvist, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige globalt och inom EU ska verka för att säkerställa att offentliga och privata finansiella medel bidrar till att bevara och stärka den biologiska mångfalden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige globalt och inom EU ska verka för att grundläggande principer för deltagande, miljömässig och social rättvisa samt mänskliga rättigheter ska tillämpas vid såväl exploatering som skydd och restaurering av naturområden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anta ett naturpolitiskt ramverk motsvarande det nuvarande klimatpolitiska ramverket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör införa ett nytt etappmål om minst 30 procent representativt skydd av svensk natur till 2030 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett etappmål bör införas med målsättning om att alla formellt skyddade områden senast 2030 ska förvaltas genom naturvårdande skötsel eller ett aktivt beslut om fri utveckling, så att de inte förlorar de naturvärden de syftar till att bevara, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett etappmål bör införas med målsättning om att all mark inom statligt skyddade områden som är möjlig att restaurera till naturtyp enligt art- och habitatdirektivet ska vara restaurerad till naturtyp, eller att sådan restaurering ska vara påbörjad, senast 2030 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att tillse att Sveriges rapportering till EU enligt art- och habitatdirektivet ska utgå från referensarealer som baseras på vetenskaplig grund om vad som ekologiskt krävs och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett etappmål bör införas med målsättningen att restaureringsåtgärder ska genomföras senast 2030 för minst 30 procent av de i Sverige förekommande naturtyper enligt EU:s restaureringsförordning som inte är i gott tillstånd, restaureringsåtgärder ska genomföras senast år 2040 för minst 60 procent och restaureringsåtgärder ska genomföras senast år 2050 för minst 90 procent av respektive grupp av dessa naturtyper och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett etappmål bör införas med målsättning att mångfalden av vilda pollinatörer ska förbättras och populationer av vilda pollinatörer ska påvisa en ökande trend senast 2030 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett etappmål bör införas med målsättning om att förutsättningarna för biologisk mångfald senast 2030 har förbättrats påtagligt genom bevarad, restaurerad eller återskapad grön infrastruktur i den omfattning som anges i länsstyrelsernas handlingsplaner och andra beslutade planer och strategiska dokument om grön infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på handlingsplan för hur subventioner som är skadliga för biologisk mångfald kan fasas ut och hur hållbara alternativ i stället kan stödjas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör ta fram förslag på lagstiftning i syfte att stoppa avverkning av skogar med höga naturvärden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att frivilliga avsättningar ska vara långsiktiga och dokumenteras och kvalitetssäkras ur naturvärdessynpunkt för att ingå i det nationella miljökvalitetsmålet Levande skogar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anta en nationell målsättning om att 30 procent av skogsmarken långsiktigt ska skyddas i ekologiskt sammanhängande nätverk med avseende på naturtyp och geografisk utbredning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillse att en strategi presenteras med nödvändiga anslagsmedel samt ersättningsmarker från Sveaskog för att säkerställa att de fjällnära skogarnas natur- och kulturvärden långsiktigt bevaras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Naturvårdsverket i uppdrag att öka takten i bildandet av nya och utvidgade nationalparker och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstiftningen bör ändras så att skogar med särskilt höga värden för rekreation och friluftsliv ska bli föremål för avverkningsansökan och kunna undantas från åtgärder och exploatering som inte främjar dessa värden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör anta etappmål för skydd av tätortsnära natur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att införa tydlig arealbegränsning för kalhyggenas storlek inom skogsbruket och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en nationell målsättning om att minst 30 procent av det totala skogsbruket bör ske med hyggesfria skogsbruksmetoder år 2030 bör ingå i miljökvalitetsmålet Levande skogar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anta en nationell målsättning om att trakthyggesbruket på längre sikt bör vara utfasat och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att tillse att inventering och kartering genomförs för att kartlägga kvarvarande natur- och urskogar samt övriga skogar med höga naturvärden i Sverige i syfte att dessa skyddas, restaureras eller förvaltas för att gynna den biologiska mångfalden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att se över förutsättningar för en naturvårdsavgift inom skogsnäringen i syfte att bidra till stärkt finansiering av ökat skogsskydd och därmed även stärka förutsättningarna för att fler skogsägare ska ges ersättning vid intrång, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att styrmedel och incitament bör införas för att främja landskapsplanering för skoglig biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk för hållbart uttag av biomassa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en översyn av skogslagstiftningen i syfte att stimulera till en ökad andel blandskog genom reglering av föryngringsåtgärder, röjning och gallring och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på lagstiftning som förbjuder åtgärder inom skogsbruket som försvagar ekosystemets bärkraft, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagkrav på skyddszoner mot vatten samt hänsyn för att återskapa naturvärden bör införas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en reglering inom skogsbruket bör införas som lagfäster att minst 20 procent av träden lämnas kvar som långsiktig miljöhänsyn vid avverkningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att miljöhänsynen ska stärkas genom att effektiva sanktionsmöjligheter införs för brott mot hänsynsreglerna i skogsvårdslagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur skogsvårdslagen kan inarbetas under miljöbalken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillse att en översyn av skogspolitiken genomförs i syfte att stärka uppfyllelsen av våra miljökvalitetsmål och för att uppnå ett hållbart nyttjande av naturresurser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att all statligt ägd skog bör samlas i ett bolag med hållbart brukande som främsta mål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillse att åtgärdsprogram inom vatten- och havsmiljöförvaltning samt strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik samordnas så att de innehåller de åtgärder som krävs för att minska näringsämnestillförseln till nivåer som möjliggör en vattenmiljö fri från övergödning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att se över systemet för fördelning av fiskekvoter i syfte att yrkesfisket ska bedrivas ekosystemanpassat och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en omarbetning av systemet med individuella överförbara kvoter (ITQ) för stärkta regionala kvoter där en större del av fångsten går till humankonsumtion, inom ramen för ett ekosystembaserat fiske, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för ett förbud mot icke skonsam bottentrålning inom EU och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör begära specifik rådgivning från Internationella havsforskningsrådet (Ices) gällande strömmingens olika lekbestånd för att säkerställa strömmingens reproduktionsförmåga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen på EU-nivå bör verka för ett stopp för storskaligt fiske efter strömming och skarpsill i Östersjön, med undantag för småskaligt kustnära fiske, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör införa ett förbud mot riktat fiske på ål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att EU inför förbud mot riktat fiske på ål inom EU och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sanktionsavgifterna för överträdelse av regelverk gällande fiske bör höjas så att de blir ekonomiskt kännbara för de fartyg som bryter mot reglerna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Transportstyrelsen eller en annan lämplig myndighet bör ges i uppdrag att upprätta och hålla ett båtregister med obligatorisk anmälan för fritidsbåtar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en tydlig strategi för hur Sverige ska få en miljövänlig fritidsbåtsflotta och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omprövningen av vattenkraft bör återupptas med de ursprungliga kraven på att införa moderna miljövillkor för den gamla vattenkraften och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att krav på s.k. minimitappning vid befintliga och nya vattenkraftverk bör införas i syfte att förhindra torrläggning av vattendrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en proposition innehållande huvuddelen av förslagen i SOU 2021:51 Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar, som stärker skyddet av arter, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anta en handlingsplan för att fasa ut användningen av skadliga kemiska bekämpningsmedel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på en ny bekämpningsmedelsskatt differentierad utifrån bekämpningsmedlens olika miljö- och hälsorisker och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för full kostnadstäckning (maximal ersättningsnivå) inom miljöersättning för betesmarker och slåtterängar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen, för att motverka exploatering av åkermark, bör återkomma med ett förslag till nationell målsättning för bevarande av bördig åkermark och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder för att stärka det förebyggande arbetet mot rovdjursskador samt åtgärder för att minska den illegala jakten på rovdjur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att våra stora rovdjurs referensvärde, inklusive vargens, ska baseras på forskarnas rekommendationer och vara förenliga med EU:s art- och habitatdirektiv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att berörda aktörer bör involveras i en långsiktig strategi för en rovdjursförvaltning som säkerställer långsiktigt gynnsam bevarandestatus för våra stora rovdjur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder som stärker möjligheten för vargindivider från den finsk-ryska populationen att vandra in till Sverige och bidra till en ökad genetisk variation i vår vargstam och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att licensjakt på varg ska upphöra och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att licensjakt på lodjur ska upphöra och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Några miljöfrågorMotion 2025/26:324 · 25 september 2025 · 9 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på tidssatta och mätbara nationella mål för omställning till cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anta mål om minst 75 procents minskning av det svenska materialfotavtrycket till år 2050 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag innebärande att tidsbegränsade tillstånd för miljöfarlig verksamhet införs för verksamheter som inte har försumbar påverkan på våra miljömål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på förändringar av Reach och övrigt kemikalieregelverk inom EU och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen på EU-nivå ska verka för att det förslag om kraftig begränsning av alla PFAS som lagts fram av Kemikalieinspektionen tillsammans med andra europeiska myndigheter genomförs i sin helhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på tydligare lagstiftning gällande ansvar när personer utsätts för höga halter av hälsoskadliga kemikalier, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på handlingsplan för hur Sverige genom nationella åtgärder kan påskynda utfasning av PFAS samt sanering av PFAS i mark och vatten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillse att statliga bolag och myndigheter ges i uppdrag att intensifiera arbetet med att sanera områden förorenade av PFAS och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i närtid bör återkomma med förslag på finansiering för att stärka den offentliga tillsynen i syfte att minska spridningen av hälsoskadliga kemikalier och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Visa vad de skrev
”Skogsstyrelsen konstaterade att den svenska modellen med ”frihet under ansvar” haltar eftersom incitamenten i praktiken bara är inriktade på produktion i brukandet och förvaltandet av skogen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Propositionen är ett resultat av skogsutredningen. Av utredningens direktiv framgår tydligt att syftet med utredningen är att stärka avregleringen och produktionen inom skogsbruket. Samtidigt hävdar man att målen för skogspolitiken i skogsvårdslagen, om att produktions- och miljömål ska vara jämställda, ska kvarstå. Det går helt enkelt inte ihop.
Regeringen tycks bortse från att vi befinner oss i en kris för både ekosystemen och klimatet och att den samlade kunskapen visar att utvecklingen för miljötillståndet i skogen sedan flera år går åt fel håll. I den senaste fördjupade utvärderingen av miljömålet Levande skogar (2023) konstaterade Skogsstyrelsen att den främsta orsaken till miljöproblemen i skogsbruket är kombinationen av att det saknas incitament att värna miljön och att det finns starka ekonomiska incitament för ett produktionsinriktat skogsbruk, samtidigt som politiken ger frihet att prioritera virkesproduktionen. Skogsstyrelsen konstaterade att den svenska modellen med ”frihet under ansvar” haltar eftersom incitamenten i praktiken bara är inriktade på produktion i brukandet och förvaltandet av skogen. I den nyligen publicerade rapporten Biologisk mångfald i skogen (rapport 2026:07) fastslår Skogsstyrelsen att tillståndet för den biologiska mångfalden i Sveriges skogar är allvarligt. Bakomliggande orsaker är bl.a. ett storskaligt trakthyggesbruk med begränsad miljöhänsyn. Myndigheten konstaterar att biologisk mångfald i skogen är en central ekonomisk resurs och en grundläggande förutsättning för skogsekosystemens funktion och leveransen av ekosystemtjänster som virkesproduktion, klimatreglering, vattenrening, erosionsskydd, översvämningsskydd och rekreationsvärden. En minskad biologisk mångfald kan därför få negativa effekter för både miljön och samhällsekonomin. Internationella studier visar att förlusten av naturkapital redan i nuläget påverkar den ekonomiska tillväxten, den finansiella stabiliteten och försörjningssystemen negativt. Trots detta uppskattar man i rapporten att 26 000 hektar skog med höga naturvärden avverkas årligen i Sverige.
Trots den kris som skogarnas ekosystem befinner sig i väljer regeringen och Sverigedemokraterna att lägga fram en proposition som försämrar skyddet av naturen och den biologiska mångfalden. Förslagen innebär att kopplingen mellan skogsvårdslagen och miljöbalken försvagas, vilket riskerar att försämra möjligheterna till miljöprövning och hänsynstagande.
Att förkorta tiden mellan en avverkningsanmälan och tidpunkten då åtgärden kan påbörjas försämrar möjligheterna att ta hänsyn vid en avverkning. Det begränsar även möjligheterna för allmänheten och ideella organisationer att kunna ta del av anmälningar och föra fram synpunkter före avverkning. Myndigheten för civilt försvar har varnat för att en kortare handläggningstid försvårar riskbedömningar kopplade till naturolyckor som ras, skred och översvämningar. Naturskyddsföreningen anser att förslaget försämrar Skogsstyrelsens möjlighet att utöva tillsyn. Svenska Turistföreningen och Svenskt Friluftsliv menar att förslaget försämrar tillsynen och att det riskerar höga natur- och rekreationsvärden.
Jag och mitt parti delar remissinstansernas kritik. Förslagen i propositionen försämrar skyddet av biologisk mångfald och försvagar möjligheterna att uppnå ett långsiktigt hållbart skogsbruk.
Jag ställer mig endast bakom förslaget om att beslut enligt skogsvårdslagen ska överklagas till en mark- och miljödomstol i stället för som i dag till en förvaltningsdomstol. Det är rimligt att alla överklaganden samlas i samma domstolsslag, vilket kan leda till en mer enhetlig och effektiv prövning. I övrigt anser jag att propositionen bör avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken,
b) avslår regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
c) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar i de delar det avser 2 kap. 2 och 8 §§ samt 3 kap. 1 § och avslår lagförslaget i övrigt,
d) antar regeringens förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429),
e) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:242 punkterna 2 och 4 samt motion 2025/26:4141 av Kajsa Fredholm m.fl. (V), bifaller delvis proposition 2025/26:242 punkt 3 och avslår proposition 2025/26:242 punkterna 1 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
Ersättning vid rådighetsinskränkningar till följd av artskyddetProp. 2025/26:230 · beslutad 16 juni 2026
Finansiering av ersättning – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen i kommande budgetpropositioner bör beakta att ersättningar i artskyddsärenden inte får leda till minskade anslag för andra naturvårdssatsningar eller minskat skydd av skog med höga naturvärden.
- De menar att ersättningar i artskyddsärenden inte får leda till minskade anslag för andra naturvårdssatsningar eller minskat skydd av skog med höga naturvärden.
Visa vad de skrev
”Mot bakgrund av de förväntade kraftigt ökade kostnaderna för staten är det också nödvändigt att satsningar i budgeten på ersättningar i artskyddsärenden inte får leda till minskade anslag för andra naturvårdssatsningar och minskat skydd av skog med höga naturvärden.”
- De menar att den avsatta summan på 100 miljoner kronor är långt ifrån tillräcklig för att täcka behovet av ersättningar vid nekade artskyddsdispenser.
Visa vad de skrev
”Den summa som regeringen har avsatt i budgeten, 100 miljoner kronor, bedöms vara långt ifrån tillräcklig för att täcka behovet av ersättningar vid nekade artskyddsdispenser.”
- De menar att regeringens ekonomiska konsekvensanalys är bristfällig och att det behövs en bredare analys av förslagets ekonomiska konsekvenser för staten.
Visa vad de skrev
”Regeringens ekonomiska konsekvensanalys är alltså mycket bristfällig; det är uppenbart att det behövs en bredare analys för att förstå förslagets ekonomiska konsekvenser för staten fullt ut.”
- De menar att regeringen omgående behöver lägga fram ett förslag som tar ett helhetsgrepp om artskyddet i skogen, säkrar livskraftiga populationer av arter och höjer den lagstadgade miljöhänsynen inom skogsbruket.
Visa vad de skrev
”Därför anser vi att regeringen omgående behöver lägga fram ett förslag som tar ett helhetsgrepp om artskyddet i skogen, säkrar det långsiktiga bevarandet av livskraftiga populationer av arter och även höjer den lagstadgade miljöhänsynen inom skogsbruket.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Frågan om artskyddet i skogen har under lång tid varit föremål för olika utredningar och en mängd ärenden i domstol. Vi välkomnar att regeringen presenterar ett förslag för ersättning till markägare som drabbas av inskränkningar i sitt skogsbruk till följd av bestämmelserna om skydd för djur och växter. Vi har länge drivit att denna möjlighet ska införas i lagen, i stället för att frågan upprepade gånger lämnas till domstolarna att avgöra. Det finns en logisk poäng i att ersättningarna vid artskydd respektive områdesskydd blir likartade. Det är bra att staten i ökad utsträckning tar ansvar för att öka förutsägbarheten för enskilda skogsägare och klargöra vad som gäller i skogen. Däremot anser vi att regeringens proposition är ofullständig i ett antal avseenden, vilket riskerar att underminera förslagens genomförbarhet och ytterligare öka osäkerheten för enskilda skogsägare. Vi uppmanar därför regeringen att snarast återkomma till riksdagen med ett antal klargöranden.
Vi anser inte att regeringen tar itu med det som artskyddsreglerna finns till för: att stoppa förlusten av djur och växter och säkra långsiktigt livskraftiga populationer. Skogsbruket är den största påverkansfaktorn på den biologiska mångfalden i skogen. I ett system som i sin helhet säkrar skyddet av djur och växter i skogen skulle sannolikt både konflikterna mellan skogsbruk och artskydd minska, liksom statens utgifter för utbetalningar av ersättningar. Den summa som regeringen har avsatt i budgeten, 100 miljoner kronor, bedöms vara långt ifrån tillräcklig för att täcka behovet av ersättningar vid nekade artskyddsdispenser. Det är i sig ett tecken på att dagens dominerande skogsbruksmetoder inte är förenliga med behovet av att värna naturen och säkra att arter inte dör ut. Regeringens ekonomiska konsekvensanalys är alltså mycket bristfällig; det är uppenbart att det behövs en bredare analys för att förstå förslagets ekonomiska konsekvenser för staten fullt ut. Därför anser vi att regeringen omgående behöver lägga fram ett förslag som tar ett helhetsgrepp om artskyddet i skogen, säkrar det långsiktiga bevarandet av livskraftiga populationer av arter och även höjer den lagstadgade miljöhänsynen inom skogsbruket.
Mot bakgrund av de förväntade kraftigt ökade kostnaderna för staten är det också nödvändigt att satsningar i budgeten på ersättningar i artskyddsärenden inte får leda till minskade anslag för andra naturvårdssatsningar och minskat skydd av skog med höga naturvärden. Regeringen bör beakta detta i kommande budgetpropositioner.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4117 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V).
Ny myndighet för miljöprövningProp. 2025/26:238 · beslutad 15 juni 2026
Ny myndighet för miljöprövning – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag till lagändringar som behövs för att en ny myndighet för miljöprövning ska ta över länsstyrelsernas uppgifter att pröva miljöärenden, men säger ja till regeringens förslag om att mark- och miljödomstolen ska pröva vissa ansökningar om förlängd giltighet av tillstånd.
- De menar att en centralisering till Stockholm riskerar att ta bort den regionala kompetens om lokala förhållanden som finns hos länsstyrelserna.
Visa vad de skrev
”Genom centralisering till en ny myndighet i Stockholm riskerar den regionala kompetens i fråga om lokala förhållanden som finns inom länsstyrelserna att försvinna.”
- De menar att flera remissinstanser har varnat för att länsstyrelserna tappar värdefull kompetens och att deras kvarvarande tillsynsuppgifter kan försvagas.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser har varnat för att länsstyrelserna tappar värdefull kompetens när arbetsuppgifter flyttas och att det kan resultera i att länsstyrelsernas kvarvarande tillsynsuppgifter försvagas.”
- De menar att ett snabbt bildande av en ny myndighet tvärtemot syftet kan göra att prövningarna för den gröna omställningen går långsammare, eftersom företag riskerar förseningar.
Visa vad de skrev
”Genom att bilda en ny myndighet riskerar man därutöver, tvärtemot syftet, att tappa fart i prövningsprocesserna för den gröna omställningen eftersom företag riskerar förseningar genom ett skyndsamt bildande av en ny myndighet.”
- De menar att ett ökat fokus bör ligga på att ge berörda myndigheter och domstolar nödvändiga resurser och att göra riktade insatser mot enskilda prövningar som drar ut på tiden.
Visa vad de skrev
”bör ett ökat fokus ligga på att se till att berörda myndigheter och domstolar ges nödvändiga resurser och att riktade insatser görs mot de enskilda prövningar som drar ut på tiden.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Propositionen är en konsekvens av regeringens budgetproposition för 2026 med anslag med syftet att bilda en ny myndighet för miljöprövning 2027 och 2028. Regeringen tillsatte 2023 en särskild utredare för att ta fram förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Utredningen föreslog i detta syfte bl.a. att det skulle inrättas en ny myndighet, Miljöprövningsmyndigheten. I budgetförslaget för 2026 avvisade mitt parti anslag för att inrätta den nya myndigheten.
Jag och mitt parti anser att det i det mycket omfattande betänkandet En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess (SOU 2024:98) finns förslag som är välkomna men att förslagen i sin helhet skulle innebära en försämrad miljöhänsyn och minskade möjligheter för allmänheten och lokalsamhället att delta i miljöprocesserna. En bidragande orsak till detta är att regeringen i direktiven till utredningen framställer en problembild där den nationella miljöprövningen går för långsamt och behöver effektiviseras och bli mer flexibel. Tidigare utredningar visar dock att systemet för miljöprövningar i huvudsak fungerar väl och effektivt. Även den nu beskrivna utredningens samlade bild är att de flesta ärenden handläggs inom rimlig tid.
Av propositionen framgår att förslaget om att en ny miljöprövningsmyndighet ska få ta över de uppgifter som miljöprövningsdelegationerna vid länsstyrelserna ansvarar för är ett första steg i regeringens ambition att den nya myndigheten framöver ska få ett utvidgat uppdrag och breddas. Mitt parti och jag ser positivt på att regeringen inte genomför en helt ny miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess på kort tid med anledning av betänkandet, men vi ser risker även med detta begränsade förslag. Genom centralisering till en ny myndighet i Stockholm riskerar den regionala kompetens i fråga om lokala förhållanden som finns inom länsstyrelserna att försvinna. Flera remissinstanser har varnat för att länsstyrelserna tappar värdefull kompetens när arbetsuppgifter flyttas och att det kan resultera i att länsstyrelsernas kvarvarande tillsynsuppgifter försvagas. Genom att bilda en ny myndighet riskerar man därutöver, tvärtemot syftet, att tappa fart i prövningsprocesserna för den gröna omställningen eftersom företag riskerar förseningar genom ett skyndsamt bildande av en ny myndighet.
Jag och mitt parti ser behov av att vi får ett mer likvärdigt miljöprövningssystem över landet och att det i delar kan förenklas och handläggningen ske snabbare. Men det får inte ske på bekostnad av miljöskydd, allmänhetens deltagande och kompetensförsörjning inom miljöprövningen. I stället för att få ett helt nytt system på plats, med de kostnader det dessutom medför, bör ett ökat fokus ligga på att se till att berörda myndigheter och domstolar ges nödvändiga resurser och att riktade insatser görs mot de enskilda prövningar som drar ut på tiden. Jag och mitt parti avstyrker därför de förslag i propositionen som behövs för att en ny myndighet ska ta över de uppgifter som länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer har i dag. Riksdagen bör därför avslå proposition 2025/26:238 i den del som avser förslag om lag-ändringar som behövs för att en ny myndighet för miljöprövning ska kunna ta över de uppgifter som länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer har i dag.
Myndighetens organisation, kompetensförsörjning och finansiering – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen säkerställer en ordnad övergång, långsiktig kompetensförsörjning, regional närvaro och tillräckliga resurser för den nya miljöprövningsmyndigheten.
- De menar att regeringen behöver se till att övergången sker smidigt och att tiden med parallella system begränsas.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför säkerställa en ordnad process där genomförandet sker så smidigt som möjligt och där perioden med parallella system begränsas.”
- De menar att bristande kompetensförsörjning kan göra att reformen får motsatt effekt och leder till längre handläggningstider.
Visa vad de skrev
”Om kompetensförsörjningen brister finns det en påtaglig risk att reformen får motsatt effekt och leder till längre handläggningstider.”
- De menar att den nya myndigheten behöver regional närvaro, till exempel regionala kontor, för att ta tillvara lokala och regionala förutsättningar.
Visa vad de skrev
”Det är därför angeläget att den fortsatta organiseringen säkerställer en regional närvaro, exempelvis genom regionala kontor.”
- De menar att en underfinansierad myndighet riskerar att försvåra och fördröja processerna ytterligare.
Visa vad de skrev
”En underfinansierad ny myndighet kommer sannolikt bara att försvåra och fördröja processerna eftersom myndigheten samtidigt behöver hantera alla andra utmaningar som uppstart av en ny myndighet innebär.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För att klara klimatomställningen och stärka konkurrenskraften behöver miljötillståndsprocesserna bli mer effektiva, förutsägbara och rättssäkra samtidigt som ett högt miljöskydd bibehålls. Mot denna bakgrund ser vi att en ny prövningsmyndighet, rätt utformad, kan bidra till en mer enhetlig och förutsägbar process oavsett var i landet en verksamhet bedrivs. En sådan ordning kan vidare bidra till en mer samlad styrning och uppföljning av tillståndsprocesserna. Samtidigt finns det enligt vår mening flera frågor som regeringen behöver ta ansvar för och hantera för att reformen ska få avsedd effekt. Om dessa inte hanteras finns det en påtaglig risk att reformen inte fyller sitt syfte utan i stället får motsatt effekt.
Stärkt kontroll av fusk i livsmedelskedjanProp. 2025/26:206 · beslutad 3 juni 2026
Straff och sanktionsavgifter – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen skyndsamt ska återkomma med förslag om skärpta och effektiva sanktioner mot fusk i livsmedelskedjan.
- De menar att propositionen är bra i grunden men att dagens system inte räcker, eftersom få överträdelser leder till någon påföljd, vilket kan minska förtroendet för livsmedelskedjan och slå mot seriösa företag.
Visa vad de skrev
”Få överträdelser leder till påföljd vilket riskerar att undergräva förtroendet för livsmedelskedjan och snedvrida konkurrensen till nackdel för seriösa aktörer.”
- De menar att regeringen borde ha gått vidare med förslag om sanktionsavgifter i stället för att bara låta frågan beredas vidare, eftersom man då saknar verktyg för att skärpa konsekvenserna för den som bryter mot reglerna.
Visa vad de skrev
”Det innebär i praktiken att man saknar verktyg för att skärpa konsekvenserna för den som bryter mot regelverket.”
- De menar att det inte räcker att öka chansen att bli upptäckt, utan att det också måste finnas tydliga och kännbara påföljder, särskilt eftersom fusk i livsmedelskedjan ibland är kopplat till organiserad brottslighet.
Visa vad de skrev
”För att arbetet mot fusk ska vara verkningsfullt räcker det inte att öka sannolikheten att bli upptäckt; det måste också finnas tydliga och kännbara påföljder.”
- De menar att Livsmedelsverkets kritik av den föreslagna sanktionsmodellen talar för att utforma sanktionerna bättre, inte för att avstå från dem.
Visa vad de skrev
”Att den föreslagna modellen behöver utvecklas är inte ett argument för att avstå från sanktioner utan för att utforma dem bättre.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Syftet med regeringens proposition är i grunden positivt. En bättre samordning mellan myndigheter och ökade möjligheter att dela information är viktiga förutsättningar för att kunna upptäcka och hantera mer avancerade former av fusk. Samtidigt är det tydligt att dagens system inte är tillräckligt. Få överträdelser leder till påföljd vilket riskerar att undergräva förtroendet för livsmedelskedjan och snedvrida konkurrensen till nackdel för seriösa aktörer. I sitt remissvar framhåller Livsmedelsverket att dagens sanktionssystem kan ifrågasättas när det gäller effektivitet och avskräckande verkan. Myndigheten påtalar också brister i den sanktionsavgiftsmodell som föreslås i utredningsbetänkandet, bl.a. när det gäller rättssäkerhet och förutsebarhet.
Att den föreslagna modellen behöver utvecklas är inte ett argument för att avstå från sanktioner utan för att utforma dem bättre. I stället har regeringen valt att inte gå vidare med förslag om sanktionsavgifter utan anger att frågan bereds vidare. Det innebär i praktiken att man saknar verktyg för att skärpa konsekvenserna för den som bryter mot regelverket. För att arbetet mot fusk ska vara verkningsfullt räcker det inte att öka sannolikheten att bli upptäckt; det måste också finnas tydliga och kännbara påföljder. Detta är särskilt viktigt mot bakgrund av att fusk i livsmedelskedjan i vissa fall är kopplat till organiserad brottslighet.
Sammantaget anser vi att propositionen innehåller viktiga steg i rätt riktning när det gäller kontroll och samordning men att den är otillräcklig i sin nuvarande form. För att på allvar komma åt fusket i livsmedelskedjan krävs att regeringen skyndsamt återkommer med förslag om skärpta och effektiva sanktioner.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4020 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP), Sofia Skönnbrink (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S), Kajsa Fredholm (V) och Aida Birinxhiku (S).
Förenklingar i jaktlagstiftningenProp. 2025/26:211 · beslutad 26 maj 2026
Jakt på allmänt vatten och i Sveriges ekonomiska zon – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till att tillåta jakt på allmänt vatten efter anmälan och nej till att tillåta jakt på säl i Sveriges ekonomiska zon efter anmälan.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå förslagen till ändringar i jaktlagen och lagen om Sveriges ekonomiska zon i de delar som handlar om att tillåta jakt på allmänt vatten efter anmälan samt jakt på säl i Sveriges ekonomiska zon efter anmälan. Vi utvecklar våra skäl för detta i våra särskilda yttranden 1 respektive 2.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till
1. lag om ändring i jaktlagen (1987:259) i de delar det avser 1, 3, 12 och 12 a §§,
2. lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon,
b) antar 45 § regeringens förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259) med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4030 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4068 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 1, bifaller delvis proposition 2025/26:211 punkt 1 i denna del och avslår proposition 2025/26:211 punkt 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Kajsa Fredholm (V).
Beredskapslager i livsmedelskedjanProp. 2025/26:205 · beslutad 26 maj 2026
Livsmedelsberedskap och hållbarhet – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen skyndsamt kompletterar det bredare beredskapsarbetet och lagförslaget om beredskapslager, då förslaget i grunden välkomnas men livsmedelsberedskap och hållbarhetsomställning behöver behandlas som sammanlänkade områden.
- De menar att det kostsamma arbetet med beredskapslager inte får tränga undan andra nödvändiga satsningar för att bygga upp motståndskraft, lönsamhet och klara livsmedelskedjans hållbarhetsomställning.
Visa vad de skrev
”För det första är det centralt att det kostsamma arbetet med att inrätta beredskapslager inte tränger undan andra nödvändiga satsningar för att långsiktigt bygga upp resiliensen och lönsamheten och för att klara livsmedelskedjans hållbarhetsomställning.”
- De menar att lönsamma jordbruks- och livsmedelsföretag är grunden för beredskapsarbetet och kräver fortsatta investeringar och ett brett arbete med styrmedel och incitament.
Visa vad de skrev
”Lönsamma jordbruks- och livsmedelsföretag är grunden för beredskapsarbetet i livsmedelskedjan och kräver både fortsatta investeringar och ett brett arbete med styrmedel och incitament.”
- De menar att det statliga åtagandet behöver öka för att klara dessa utmaningar.
Visa vad de skrev
”Det statliga åtagandet behöver öka för att klara av dessa utmaningar.”
- De menar att regeringen saknar ett resonemang om hur beredskapsarbetet och förslaget om beredskapslager ska ingå i hållbarhetsomställningen, vilket kan leda till nya målkonflikter och ineffektivitet.
Visa vad de skrev
”Vi saknar ett resonemang från regeringen om hur både det bredare beredskapsarbetet och det specifika förslaget om beredskapslager i livsmedelskedjan ska utgöra en integrerad del av arbetet med hållbarhetsomställningen i livsmedelskedjan.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar förslaget om en ny lag om beredskapslagring av varor i livsmedelskedjan men vi anser att det är viktigt att förslaget kompletteras i två avseenden.
För det första är det centralt att det kostsamma arbetet med att inrätta beredskapslager inte tränger undan andra nödvändiga satsningar för att långsiktigt bygga upp resiliensen och lönsamheten och för att klara livsmedelskedjans hållbarhetsomställning. Lönsamma jordbruks- och livsmedelsföretag är grunden för beredskapsarbetet i livsmedelskedjan och kräver både fortsatta investeringar och ett brett arbete med styrmedel och incitament. Det statliga åtagandet behöver öka för att klara av dessa utmaningar.
För det andra behöver beredskapsarbetet så långt som möjligt bedrivas i synergi med det bredare hållbarhetsarbetet. Vi saknar ett resonemang från regeringen om hur både det bredare beredskapsarbetet och det specifika förslaget om beredskapslager i livsmedelskedjan ska utgöra en integrerad del av arbetet med hållbarhetsomställningen i livsmedelskedjan. En avsaknad av detta perspektiv kan leda till nya målkonflikter och ineffektivitet.
Mot denna bakgrund anser vi att regeringen skyndsamt bör komplettera både det bredare arbetet med beredskapsplanering och lagförslaget om beredskapslager utifrån utgångspunkten att livsmedelsberedskap och hållbarhetsomställning ska behandlas som sammanlänkade policyområden.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4069 av Emma Nohrén m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Kajsa Fredholm (V).
Reformering av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinningProp. 2025/26:108 · beslutad 29 april 2026
Avfallsproducentens ansvar – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att behålla den nuvarande regleringen med en definition av ursprunglig avfallsproducent och ansvaret för den, och att regeringen ska återkomma med nödvändiga lagändringar.
- De menar att ansvaret för ursprungliga avfallsproducenter gör det möjligt att vid misstankar om illegal avfallshantering kräva att de redovisar hur avfallet hanterats i efterföljande led.
Visa vad de skrev
”Med ett ansvar för ursprungliga avfallsproducenter är det t.ex. möjligt att vid misstankar om illegal avfallshantering förelägga den ursprungliga avfallsproducenten att redovisa hur avfallet har hanterats i efterföljande led.”
- De menar att det finns en stor risk att möjligheten att spåra avfallet från källan till fullständig behandling minskar om ansvaret tas bort, eftersom tillsynsmyndigheten då behöver identifiera flera aktörer i kedjan.
Visa vad de skrev
”Om ansvaret för den ursprungliga avfallsproducenten tas bort finns det en stor risk att möjligheten att spåra avfallet från källan till fullständig behandling minskar, eftersom tillsynsmyndigheten då behöver identifiera flera aktörer i kedjan.”
- De menar att regeringen därför bör återkomma med ett lagförslag med de ändringar som behövs för att behålla dagens reglering och ansvar.
Visa vad de skrev
”Med anledning av detta bör regeringen återkomma med ett lagförslag som innehåller de nödvändiga lagändringar som krävs för att behålla den nuvarande regleringen med en definition av ursprunglig avfallsproducent och det ansvar som gäller för den ursprungliga avfallsproducenten.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi instämmer i den kritik som bl.a. Avfall Sverige har riktat mot regeringens förslag att lyfta ut begreppet ursprunglig avfallsproducent ur definitionen av avfallsproducent. Den nuvarande regleringen med en definition av ursprunglig avfallsproducent, och det ansvar som följer den ursprungliga avfallsproducenten, bör behållas.
Med ett ansvar för ursprungliga avfallsproducenter är det t.ex. möjligt att vid misstankar om illegal avfallshantering förelägga den ursprungliga avfallsproducenten att redovisa hur avfallet har hanterats i efterföljande led. Om ansvaret för den ursprungliga avfallsproducenten tas bort finns det en stor risk att möjligheten att spåra avfallet från källan till fullständig behandling minskar, eftersom tillsynsmyndigheten då behöver identifiera flera aktörer i kedjan.
Med anledning av detta bör regeringen återkomma med ett lagförslag som innehåller de nödvändiga lagändringar som krävs för att behålla den nuvarande regleringen med en definition av ursprunglig avfallsproducent och det ansvar som gäller för den ursprungliga avfallsproducenten. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2025/26:3909 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V).
Behov av åtgärder för att nå målen för materialåtervinning – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 2)
Att riksdagen, samtidigt som den delar behovet av åtgärder för att förebygga avfall och öka materialåtervinningen, säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag på åtgärder som säkerställer att målen för materialåtervinning nås och utreda hur det finansiella producentansvaret (ansvaret att betala för avfallet) för verksamheters förpackningar och annat avfall kan förtydligas och skärpas.
- De menar att det inte är självklart att regeringens förslag leder till ökad återvinning och bättre utsortering, trots att det är reformens syfte.
Visa vad de skrev
”Däremot anser vi att det inte är självklart att regeringens förslag faktiskt kommer att leda till en ökad återvinning och bättre utsortering, trots att det är hela syftet med reformen.”
- De menar att det saknas reformer som på ett tydligt sätt styr mot en ökad materialåtervinning.
Visa vad de skrev
”Det saknas reformer som på ett tydligt sätt styr mot en ökad materialåtervinning.”
- De menar att insamlingen av verksamheters förpackningsavfall behöver förbättras och att propositionen saknar förslag som klargör producenternas skyldigheter.
Visa vad de skrev
”För att vi ska klara de uppsatta återvinningsmålen krävs vidare bl.a. att insamlingen av verksamheters förpackningsavfall förbättras. Propositionen saknar dock förslag som klargör producenternas skyldigheter vad gäller förpackningsavfall från verksamheter.”
- De menar att producenter i dag kan tjäna pengar på plast och samtidigt slippa ansvar, medan kostnaden vältras över på vanliga hushåll, vilket de anser är orimligt och orättvist.
Visa vad de skrev
”I dag kan producenter sätta plast på marknaden och tjäna pengar på detta, och samtidigt slippa undan ansvar. I praktiken vältras kostnaden över på vanliga hushåll. Det är varken rimligt eller rättvist.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Behov av ytterligare förändringar av regelverket på avfallsområdet – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen genomför en bred översyn av hela avfallslagstiftningen med en nollvision för avfall, återkommer med ett bredare förslag för cirkulär ekonomi och utreder insamling av papper, plast, glas och metall som inte är förpackningsavfall, bygg- och rivningsavfall eller grovavfall.
- De menar att förslagen i propositionen innebär en mer avgränsad översyn, medan Naturvårdsverket har pekat på behovet av en bred översyn av hela avfallslagstiftningen för att förebygga avfall, öka återanvändningen, minska avfallsmängderna och öka materialåtervinningen.
Visa vad de skrev
”Naturvårdsverket har vid flera tillfällen lyft fram behovet av en bred översyn och utveckling av hela avfallslagstiftningen i syfte att förebygga avfall, öka återanvändningen av produkter, minska avfallsmängderna och öka materialåtervinningen. Förslagen i propositionen innebär dessvärre en mer avgränsad översyn.”
- De menar att det saknas förslag om styrmedel och regler som tydligare prioriterar förebyggande av avfall och återanvändning innan avfallet lämnas till kommunen.
Visa vad de skrev
”att det saknas förslag om styrmedel och reglering som tydligare prioriterar de översta stegen i avfallshierarkin, förebyggande av avfall och främjande av återanvändning innan överlämnande till kommunen”
- De menar att remissinstanser som Tekniska verken och Stockholm Vatten och Avfall efterlyste förslag som tar sikte på avfallshierarkins övre nivåer, och att Tekniska verken föreslog en utredning om att förebygga avfall genom pantsystem, ekodesignkrav och styrmedel för reparationer.
Visa vad de skrev
”Tekniska verken föreslog vidare en utredning av förutsättningarna för att förebygga avfall genom exempelvis utvecklade pantsystem, ekodesignkrav och styrmedel för att främja reparationer.”
- De menar att det behövs en utredning om insamling av papper, plast, glas och metall som inte samtidigt är förpackningsavfall eller bygg- och rivningsavfall och som inte heller är grovavfall.
Visa vad de skrev
”Det behöver även tillsättas en utredning som undersöker förutsättningarna för insamling av fraktioner av papper, plast, glas och metall som inte samtidigt är förpackningsavfall eller bygg- och rivningsavfall och som inte heller utgör grovavfall.”
Tillsyn och illegal avfallshantering – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till en kraftsamling på tillsynsområdet med ökad vägledning, samverkan och statlig finansiering för att förhindra illegal och miljöskadlig avfallshantering.
- De menar att det behövs en kraftsamling på tillsynsområdet med ökad vägledning, samverkan och statlig finansiering för att förhindra illegal och miljöskadlig avfallshantering.
Visa vad de skrev
”Med anledning av det som anförs ovan finns det behov av en kraftsamling på tillsynsområdet som omfattar såväl ökad vägledning och samverkan som statlig finansiering med fokus på att förhindra illegal och miljöskadlig avfallshantering.”
- De menar att flera remissinstanser har framhållit att de kommunala tillsynsmyndigheterna har ovärderlig lokalkännedom och kunskap som är avgörande för en effektiv tillsyn och inte bör underskattas.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser har även framhållit att de kommunala tillsynsmyndigheterna besitter ovärderlig lokalkännedom och kunskap om kommunernas verksamheter, aktörer och geografiska förhållanden samt att denna kompetens är avgörande för att bedriva en effektiv tillsyn och inte bör underskattas.”
- De menar att Länsstyrelsen i Stockholms län har föreslagit att den kommunala tillsynen ska fortsätta stärkas, bland annat med mer utvecklad central tillsynsvägledning.
Visa vad de skrev
”Länsstyrelsen i Stockholms län har föreslagit att den kommunala tillsynen ska fortsätta att stärkas med bl.a. mer utvecklad central tillsynsvägledning för att effektivisera tillsynen inom avfallsområdet.”
- De menar att det finns kvarstående frågetecken om vad förändringen egentligen kommer att innebära.
Visa vad de skrev
”Det är en förbättring i jämförelse med förslaget i promemorian, men vissa kvarstående frågetecken behöver rätas ut när det gäller vad förändringen egentligen kommer att innebära.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Utvärdering och uppföljning – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med en analys och utvärdering av riskerna med förslagen om andrahandsansvar för kommunerna och avregleringen av visst kommunalt avfall.
- De menar att propositionen inte tillräckligt tar upp riskerna med den ändrade ansvarsfördelningen mellan kommuner och privata aktörer.
Visa vad de skrev
”Propositionen adresserar inte på ett tillräckligt sätt de tydliga risker som finns med förslaget om förändringar i ansvarsfördelningen mellan kommunerna och privata aktörer.”
- De menar att avfallsföretag kan välja att bara erbjuda tjänster där det är lätt att tjäna pengar, medan kommunerna blir kvar med mindre lönsamma kunder.
Visa vad de skrev
”För det första riskerar det att leda till en situation där avfallsföretag kan välja att endast erbjuda sina tjänster till kunder eller områden där det är lätt att tjäna pengar.”
- De menar att kommunerna kan tvingas bära en stor ekonomisk risk om ett avfallsföretag plötsligt slutar och kommunen snabbt måste ta över eller avveckla verksamheten.
Visa vad de skrev
”Om ett företag som hanterar avfall plötsligt slutar att erbjuda sina tjänster måste kommunerna vara redo att rycka in med kort varsel.”
- De menar att risken för avfallsbrottslighet kan öka när fler aktörer är inblandade och kontrollen blir svagare.
Visa vad de skrev
”När fler aktörer är inblandade och kontrollen blir svagare finns det större utrymme för oseriösa företag att hantera avfall på fel sätt, t.ex. genom illegal dumpning eller bristande sortering.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Propositionen adresserar inte på ett tillräckligt sätt de tydliga risker som finns med förslaget om förändringar i ansvarsfördelningen mellan kommunerna och privata aktörer. Regeringen har föreslagit en avreglering som innebär att ansvaret för delar av det kommunala avfallet flyttas från kommunerna till avfallsproducenterna. Samtidigt föreslår regeringen att kommunerna ska ges ett andrahandsansvar under förutsättning att den som ger upphov till avfallet kan visa att det finns ett bristande utbud av tjänster för avfallshanteringen, att transportavstånden är orimligt långa eller att avfallshanteringstjänsterna erbjuds med oskäliga avtalsvillkor.
Hund under kontrollProp. 2025/26:57 · beslutad 19 mars 2026
Finansiering – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska se till att länsstyrelserna får tillräckliga resurser för att genomföra förslagen – partierna ser propositionen som ett steg på vägen mot bättre kontroll, men tycker att mer behöver göras.
- De menar att flera remissinstanser inte håller med regeringen om att förslagen inte ger större kostnadsökningar för länsstyrelserna än vad som ryms i befintlig budget.
Visa vad de skrev
”Ett flertal remissinstanser håller inte med regeringen om att förslagen inte innebär större kostnadsökningar för länsstyrelserna än vad som kan hanteras inom befintliga budgetramar.”
- De instämmer i den kritiken och menar att regeringen måste se till att länsstyrelserna får tillräckliga resurser för att genomföra propositionen.
Visa vad de skrev
”Vi instämmer i den kritiken och anser att regeringen måste säkerställa tillräckliga resurser till länsstyrelserna för genomförande av propositionen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Propositionen är ett steg på vägen mot bättre kontroll men vi anser att mer behöver göras. Ett flertal remissinstanser håller inte med regeringen om att förslagen inte innebär större kostnadsökningar för länsstyrelserna än vad som kan hanteras inom befintliga budgetramar. Vi instämmer i den kritiken och anser att regeringen måste säkerställa tillräckliga resurser till länsstyrelserna för genomförande av propositionen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3858 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:3859 av Stina Larsson m.fl. (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Kajsa Fredholm (V).
Skärpningar av regelverket för invasiva främmande arterProp. 2025/26:41 · beslutad 19 mars 2026
Påverkansarbete globalt och inom EU – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att Sverige globalt och inom EU ska verka för hållbar produktion och konsumtion, finansiering för biologisk mångfald och rättvisa samt mänskliga rättigheter i användningen och skyddet av natur.
- De menar att klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald måste mötas gemensamt och med större kraft både i Sverige och globalt.
Visa vad de skrev
”Vänsterpartiet anser att klimatkrisen och utarmningen av biologisk mångfald måste mötas gemensamt och med intensifierad kraft både nationellt och globalt.”
- De menar att kommande internationella förhandlingar om biologisk mångfald ska syfta till att använda naturresurser hållbart och rättvist inom naturens gränser.
Visa vad de skrev
”Kommande internationella överläggningar som påverkar biologisk mångfald måste sikta på att bruka våra naturresurser hållbart och rättvist inom naturens gränser.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vänsterpartiet anser att klimatkrisen och utarmningen av biologisk mångfald måste mötas gemensamt och med intensifierad kraft både nationellt och globalt. Kommande internationella överläggningar som påverkar biologisk mångfald måste sikta på att bruka våra naturresurser hållbart och rättvist inom naturens gränser. Jag och mitt parti vill att Sverige på den globala arenan och inom EU ska verka för nedanstående åtgärder framöver.
Sverige ska globalt och inom EU verka för tydliga målsättningar för att uppnå hållbara produktions- och konsumtionsmönster som stärker den biologiska mångfalden och minskar det globala ekologiska fotavtrycket samt fördelar miljöutrymmet rättvist. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Sverige ska globalt och inom EU verka för att säkerställa att offentliga och privata finansiella medel bidrar till att bevara och stärka den biologiska mångfalden. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Sverige ska globalt och inom EU verka för att grundläggande principer för del tagande, miljömässig och social rättvisa samt mänskliga rättigheter ska tillämpas vid såväl exploatering som skydd och restaurering av naturområden. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1–3 och avslår motionerna 2025/26:3509 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 14 och 2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
Naturpolitiskt ramverk – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att införa ett naturpolitiskt ramverk motsvarande det klimatpolitiska ramverket, med lagstiftning, mål och ett naturpolitiskt råd.
- De menar att krisen för biologisk mångfald kräver en omställning av hela samhället.
Visa vad de skrev
”För att möta krisen för biologisk mångfald och leva upp till våra åtaganden krävs en omställning av hela samhället.”
- De menar att ett naturpolitiskt ramverk behövs för att möta naturkrisen, på samma sätt som klimatpolitiska ramverket har antagits.
Visa vad de skrev
”Av samma skäl som riksdagen antagit ett klimatpolitiskt ramverk behövs ett naturpolitiskt ramverk för att möta denna naturkris.”
- De menar att ramverket bör innehålla lagstiftning, målsättningar och ett naturpolitiskt råd.
Visa vad de skrev
”Ramverket bör på samma sätt som det klimatpolitiska ramverket omfatta lagstiftning, målsättningar och ett naturpolitiskt råd.”
- De menar att varje regering ska ta fram en naturpolitisk handlingsplan vid en ny mandatperiod och årligen redovisa arbetet mot naturkrisen.
Visa vad de skrev
”Varje regering ska vid en ny mandatperiods början ta fram en naturpolitisk handlingsplan som redogör för vilka åtgärder som man avser vidta för att nå målen samt årligen redovisa hur arbetet mot naturkrisen fortlöper.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För att möta krisen för biologisk mångfald och leva upp till våra åtaganden krävs en omställning av hela samhället. Av samma skäl som riksdagen antagit ett klimatpolitiskt ramverk behövs ett naturpolitiskt ramverk för att möta denna naturkris. Ramverket bör på samma sätt som det klimatpolitiska ramverket omfatta lagstiftning, målsättningar och ett naturpolitiskt råd. Det långsiktiga målet i ramverket ska basera sig på Sveriges åtaganden globalt och inom EU. Varje regering ska vid en ny mandatperiods början ta fram en naturpolitisk handlingsplan som redogör för vilka åtgärder som man avser vidta för att nå målen samt årligen redovisa hur arbetet mot naturkrisen fortlöper. På samma sätt som Klimatpolitiska rådet ska det naturpolitiska rådet stödja arbetet samt utvärdera regeringens arbete. Sverige bör anta ett naturpolitiskt ramverk motsvarande det nuvarande klimatpolitiska ramverket.
Restaurering, återskapande och skötsel av natur – reservation, avstod
Vad ville V i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att ge regeringen i uppdrag att inventera och kartlägga kvarvarande natur- och urskogar samt övriga skogar med höga naturvärden i Sverige, så att de skyddas, restaureras eller förvaltas för att gynna den biologiska mångfalden.
- De menar att det saknas kunskap om var skogar med höga naturvärden finns, vilket riskerar att dessa skogar avverkas och att den biologiska mångfalden utarmas ytterligare.
Visa vad de skrev
”Naturvårdsverket har konstaterat att det saknas kunskap om var kvarvarande skogar med höga naturvärden finns. Därmed riskerar dessa skogar med höga naturvärden att avverkas och den biologiska mångfalden utarmas ytterligare.”
- De menar att det behövs ökade resurser för att kartlägga nyckelbiotoper, det vill säga skogsområden med höga naturvärden, naturskogar och övriga skogar med höga naturvärden.
Visa vad de skrev
”Det behövs därför ökade resurser för att kartlägga s.k. nyckelbiotoper, naturskogar och övriga skogar med höga naturvärden.”
- De menar att ett sådant kunskapsunderlag behövs för att Sverige ska leva upp till sina åtaganden om biologisk mångfald och för att stärka kunskapsunderlaget för landets skogsägare.
Visa vad de skrev
”Ett sådant kunskapsunderlag är nödvändigt för att Sverige ska leva upp till sina åtaganden om biologisk mångfald och för att stärka kunskapsunderlaget för landets skogsägare.”
- De menar att en nationell inventering även skulle stärka kunskapsunderlaget för de naturrestaureringar som Sverige ska genomföra.
Visa vad de skrev
”En nationell inventering skulle även stärka kunskapsunderlaget för de naturrestaureringar som Sverige ska genomföra.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Naturvårdsverket har konstaterat att det saknas kunskap om var kvarvarande skogar med höga naturvärden finns. Därmed riskerar dessa skogar med höga naturvärden att avverkas och den biologiska mångfalden utarmas ytterligare. Det behövs därför ökade resurser för att kartlägga s.k. nyckelbiotoper, naturskogar och övriga skogar med höga naturvärden. Ett sådant kunskapsunderlag är nödvändigt för att Sverige ska leva upp till sina åtaganden om biologisk mångfald och för att stärka kunskapsunderlaget för landets skogsägare. Jag och mitt parti menar att staten aktivt bör ha en viktig roll i att stötta skogsägarna i deras kunskapskrav om den biologiska mångfalden. En nationell inventering skulle även stärka kunskapsunderlaget för de naturrestaureringar som Sverige ska genomföra. Vänsterpartiet anser att en nationell inventering av skog med höga naturvärden därför bör inledas för att stärka bevarandearbetet för biologisk mångfald.
Nya etappmål för biologisk mångfald samt skydd och restaurering av natur – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att införa nya etappmål för biologisk mångfald, skydd och restaurering av natur, grön infrastruktur och tätortsnära natur.
- De menar att Sverige behöver intensifiera arbetet för att skydda natur för att nå det globala målet om 30 procents skydd till 2030.
Visa vad de skrev
”För att Sverige, som ratificerat avtalet, ska nå upp till detta åtagande krävs en intensifiering av arbetet för att skydda natur.”
- De menar att Miljömålsberedningens förslag till nya etappmål bör införas skyndsamt.
Visa vad de skrev
”Vänsterpartiet ställer sig bakom dessa förslag och anser att de skyndsamt bör införas.”
- De menar att arbetet med grön infrastruktur behöver en tydlig målsättning och fortsatt stöd till länsstyrelserna.
Visa vad de skrev
”För att öka takten i arbetet med att upprätta en grön infrastruktur behövs en tydlig målsättning och fortsatt stöd till länsstyrelserna arbete.”
- De menar att tillgång till tätortsnära natur påverkar folkhälsan och att regeringen bör anta etappmål för skydd av sådan natur.
Visa vad de skrev
”Tillgång till tätortsnära natur har också påverkan på folkhälsan.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I enlighet med det globala ramverket för biologisk mångfald ska 30 procent av jordens yta på land och till havs skyddas till 2030. För att Sverige, som ratificerat avtalet, ska nå upp till detta åtagande krävs en intensifiering av arbetet för att skydda natur. Vänsterpartiet anser att åtagandet bör införas som ett etappmål inom vårt miljömålssystem och definieras som att dessa områden ska utgöra ett representativt nätverk av ekologiskt sammanhängande, långsiktigt skyddade områden som är förvaltade med skötsel i nödvändig utsträckning. Regeringen bör införa ett nytt etappmål om minst 30 procent representativt skydd av svensk natur till 2030. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Nationalparker och naturreservat – reservation, avstod
Vad ville V och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att vända utvecklingen med minskade anslag till skydd och skötsel av natur och ger regeringen det beskedet.
- De menar att den statliga förvaltningen av skyddad natur inte är effektiv.
Visa vad de skrev
”att den statliga förvaltningen av skyddad natur inte är effektiv”
- De menar att anslagen för skydd och skötsel av natur har minskat med 1,2 miljarder sedan regeringen tillträdde.
Visa vad de skrev
”Sedan den nu sittande regeringen tillträdde har budgetposterna för skydd och skötsel av natur minskat med 1,2 miljarder – motsvarande en tredjedel av pengarna vid mandatperiodens början.”
- De menar att regeringens politik i de flesta fall riskerar att förvärra naturkrisen enligt Naturskyddsföreningens rapport.
Visa vad de skrev
”I Naturskyddsföreningen rapport Politik i strid med naturen (aug 2025) får regeringen med råge underkänt; i 13 av 19 fall riskerar regeringens politik att förvärra naturkrisen.”
- De menar att det är kortsiktigt och oansvarigt att skära ned på skötseln av skyddad natur när frilufts- och miljömålen riskerar att undermineras.
Visa vad de skrev
”Att i detta läge fortsätta skära ned på skötseln av skyddad natur är kortsiktigt och oansvarigt – och innebär att både friluftsmålen och miljömålen riskerar att undermineras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
De skyddade områdena behöver förvaltas och göras tillgängliga för friluftslivet. Tyvärr visade Riksrevisionens granskning (RiR 2024:11)2 att den statliga förvaltningen av skyddad natur inte är effektiv. Det finns stora risker att natur‑, kulturmiljö- och friluftslivsvärden inte upprätthålls och till och med går förlorade.
Sedan den nu sittande regeringen tillträdde har budgetposterna för skydd och skötsel av natur minskat med 1,2 miljarder – motsvarande en tredjedel av pengarna vid mandatperiodens början. Det är pengar som bl.a. ska gå till att skydda värdefulla skogar och sköta om våra nationalparker och naturreservat. I Naturskyddsföreningen rapport Politik i strid med naturen (aug 2025) får regeringen med råge underkänt; i 13 av 19 fall riskerar regeringens politik att förvärra naturkrisen. Inte i ett enda fall får regeringen betyget utmärkt. Den här utvecklingen behöver skyndsamt vända, men för att uppnå detta krävs politisk krisinsikt och beslutsamhet.
Rapportering enligt art- och habitatdirektivet – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 11)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska se till att Sveriges rapportering till EU enligt art- och habitatdirektivet utgår från referensarealer som bygger på vetenskap om vad som ekologiskt krävs.
- De menar att regeringen har bytt från ett ekologiskt perspektiv till att använda läget 1995 som referensareal för skogliga naturtyper.
Visa vad de skrev
”Regeringen har nu i stället valt att utgå från att läget 1995 (året innan Sveriges inträde i EU) för skogliga naturtyper i Sverige ska utgöra referensarealen för rapporteringen.”
- De menar att läget för olika skogstyper var dåligt redan 1995, men att regeringen ändå använder det som referens.
Visa vad de skrev
”Detta görs trots att läget för olika skogstyper var dåligt redan då.”
- De menar att regeringen politiskt styr rapporteringen för att begränsa åtgärder för biologisk mångfald enligt naturrestaureringslagen, i stället för att utgå från vad vetenskapen bedömer krävs.
Visa vad de skrev
”För att begränsa åtgärder för att stärka den biologiska mångfalden enligt naturrestaureringslagen väljer regeringen sålunda att politiskt styra rapporteringen (som går genom Naturvårdsverket) så att den inte ska utgå från vad vetenskapen bedömer krävs för arters fortlevnad och friska ekosystem.”
- De menar att rapporteringen i stället bör utgå från referensarealer som baseras på vetenskaplig grund om vad som ekologiskt krävs.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör ges i uppdrag att tillse att Sveriges rapportering till EU enligt art- och habitatdirektivet ska utgå från referensarealer som baseras på vetenskaplig grund om vad som ekologiskt krävs.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Tidigare rapporterade Sverige till EU hur tillståndet för arter och naturtyper var utifrån ett ekologiskt perspektiv (dvs. vad som krävs för att bevara arter och friska ekosystem). Regeringen har nu i stället valt att utgå från att läget 1995 (året innan Sveriges inträde i EU) för skogliga naturtyper i Sverige ska utgöra referensarealen för rapporteringen. Detta görs trots att läget för olika skogstyper var dåligt redan då. För att begränsa åtgärder för att stärka den biologiska mångfalden enligt naturrestaureringslagen väljer regeringen sålunda att politiskt styra rapporteringen (som går genom Naturvårdsverket) så att den inte ska utgå från vad vetenskapen bedömer krävs för arters fortlevnad och friska ekosystem. Regeringen bör ges i uppdrag att tillse att Sveriges rapportering till EU enligt art- och habitatdirektivet ska utgå från referensarealer som baseras på vetenskaplig grund om vad som ekologiskt krävs. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Värnandet av friluftslivet – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 14)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska ge länsstyrelserna i uppdrag att ta fram regionala planeringsunderlag med områden som är värdefulla för friluftslivet.
- De menar att ett sådant uppdrag skulle stärka friluftslivets ställning och det systematiska arbetet med friluftslivsmålen.
Visa vad de skrev
”ett sådant uppdrag skulle stärka friluftslivets position och det systematiska arbetet med målen”
- De menar att Naturvårdsverket i sin utvärdering av friluftslivspolitiken 2023 föreslog att länsstyrelserna skulle få ett regeringsuppdrag och pengar för att ta fram regionala planeringsunderlag.
Visa vad de skrev
”I en utvärdering av målen för friluftslivspolitiken som Naturvårdsverket gjorde 2023 föreslår myndigheten att länsstyrelserna får ett regeringsuppdrag och finansiella resurser”
- De menar att det är väl belagt att friluftslivet kan bidra till människors välmående.
Visa vad de skrev
”Friluftslivets möjligheter att bidra till människors välmående är väldokumenterat.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Friluftslivets möjligheter att bidra till människors välmående är väldokumenterat. I en utvärdering av målen för friluftslivspolitiken som Naturvårdsverket gjorde 2023 föreslår myndigheten att länsstyrelserna får ett regeringsuppdrag och finansiella resurser för att ta fram regionala planeringsunderlag med områden som är värdefulla för friluftslivet. Jag och mitt parti ser att ett sådant uppdrag skulle stärka friluftslivets position och det systematiska arbetet med målen. Därför bör regeringen bör uppdra åt länsstyrelserna att fram regionala planeringsunderlag med områden som är värdefulla för friluftslivet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Sanering av förorenade områden – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 17)
Att riksdagen säger ja till att regeringen utreder hur principen att förorenaren betalar ska följas och tar initiativ för att stimulera nya saneringsmetoder.
- De menar att PFAS-förorenade områden är ett växande problem och att Naturvårdsverket varnar för att de är en av de största källorna till fortsatt spridning till dricksvattnet.
Visa vad de skrev
”Naturvårdsverket varnar för att dessa områden är en av de största källorna till fortsatt spridning till vårt dricksvatten.”
- De menar att det är viktigt att säkerställa att principen att förorenaren betalar följs för en effektiv och rättvis ansvarsfördelning.
Visa vad de skrev
”För en effektiv och rättvis ansvarsfördelning är det viktigt att säkerställa att principen om att förorenaren betalar följs.”
- De menar att en utredning bör tillsättas för att se över hur principen kan säkerställas på bästa och snabbaste sätt.
Visa vad de skrev
”Vi vill därför tillsätta en utredning som ser över hur vi på bästa och snabbast möjliga sätt säkerställer detta.”
- De menar att innovation och utveckling av nya saneringsmetoder behöver stimuleras för att påskynda sanering och bättre ta vara på avsatta medel.
Visa vad de skrev
”För att påskynda sanering och bättre ta vara på de medel som avsätts behöver innovation och utveckling av nya saneringsmetoder stimuleras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
PFAS-förorenade områden är ett växande problem i vårt samhälle. Idag finns närmare 90 000 identifierade områden där marken är förorenad av miljögifter, varav en stor del kan vara förorenade av PFAS. Naturvårdsverket varnar för att dessa områden är en av de största källorna till fortsatt spridning till vårt dricksvatten. Det är av största vikt att dessa områden tas om hand.
Handlingsplan för sanering av PFAS – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 19)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tar fram en handlingsplan för att snabbare fasa ut PFAS och sanera PFAS i mark och vatten, och att regeringen arbetar internationellt för bredare förbud mot PFAS.
- De menar att det behövs en nationell kraftsamling i arbetet mot PFAS-föroreningar.
Visa vad de skrev
”Det behövs en nationell kraftsamling i arbetet mot PFAS-föroreningar.”
- De menar att regeringen behöver arbeta internationellt för att breda förbud mot PFAS-molekyler ska införas, och att det arbetet behöver gå snabbare än i dag.
Visa vad de skrev
”Regeringen behöver arbeta internationellt med att breda förbud mot PFAS-molekyler ska införas och denna process behöver gå snabbare än vad den gör idag.”
- De menar att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på en handlingsplan för hur Sverige genom nationella åtgärder kan påskynda utfasning av PFAS och sanering av PFAS i mark och vatten.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på en handlingsplan för hur Sverige genom nationella åtgärder kan påskynda utfasning av PFAS samt sanering av PFAS i mark och vatten.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det behövs en nationell kraftsamling i arbetet mot PFAS-föroreningar. Regeringen behöver arbeta internationellt med att breda förbud mot PFAS-molekyler ska införas och denna process behöver gå snabbare än vad den gör idag. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på en handlingsplan för hur Sverige genom nationella åtgärder kan påskynda utfasning av PFAS samt sanering av PFAS i mark och vatten. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen tillkänna.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Lagstiftningsfrågor – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 21)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer till riksdagen med en proposition med huvuddelen av förslagen från Artskyddsutredningen, för att stärka skyddet av arter.
- De menar att förslagen till största delen skulle ge ett bättre och mer rättssäkert skydd för arter och därför bör genomföras.
Visa vad de skrev
”Jag och mitt parti anser att förslagen till största delen skulle bidra till ett bättre och mer rättssäkert artskydd och att de bör genomföras.”
- De menar att många av förslagen skulle stärka naturvårdsarbetet och göra det lättare att nå miljömålen.
Visa vad de skrev
”Många av förslagen skulle stärka naturvårdsarbetet och möjligheterna att uppnå våra miljömål.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Artskyddsutredningen presenterade 2021 sitt betänkande Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51). Utredningen hade i uppdrag att se över artskyddsförordningen och föreslå åtgärder för att nå ett regelverk som rättssäkert och effektivt skyddar arter. Många av förslagen skulle stärka naturvårdsarbetet och möjligheterna att uppnå våra miljömål. Jag och mitt parti anser att förslagen till största delen skulle bidra till ett bättre och mer rättssäkert artskydd och att de bör genomföras. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med en proposition som innehåller huvuddelen av förslagen i SOU 2021: 51 Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar som stärker skyddet av arter.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 47 och avslår motion 2025/26:657 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
Rovdjursfrågor – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 22)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska låta forskarna bestämma hur stora stammarna av varg och andra stora rovdjur behöver vara, och att nivåerna ska följa EU:s art- och habitatdirektiv (EU:s regler för att skydda arter och deras livsmiljöer).
- De menar att det är forskarna, inte politikerna, som ska bedöma hur stora rovdjursstammarna behöver vara för att klara sig långsiktigt.
Visa vad de skrev
”det enda rimliga förhållningssättet när vi förvaltar våra rovdjur är att vetenskapen och forskarna, inte politiker, bedömer hur stora stammarna av våra rovdjur behöver vara för att de långsiktigt ska ha en gynnsam bevarandestatus”
- De menar att tidigare forskning visar att det behövs minst 300 vargar, plus att en varg vandrar in från Finland eller Ryssland vart femte år och förökar sig.
Visa vad de skrev
”Tidigare forskning har visat att det krävs minst 300 vargar, plus att minst en varg vandrar in från öst (Finland eller Ryssland) vart femte år och reproducerar sig.”
- De menar att den svenska vargstammen är hårt drabbad av inavel, vilket begränsar fortplantningen och ökar risken för sjukdomar och skador hos djuren.
Visa vad de skrev
”trots att vi har en vargstam som starkt lider av inavel, vilket begränsar reproduktionen och ökar risken för sjukdomar och defekter”
- De menar att en kraftigt sänkt nivå kan leda till rättsliga processer, eftersom beslutet riskerar att bryta mot EU:s art- och habitatdirektiv.
Visa vad de skrev
”Ett kraftigt sänkt referensvärde kan även leda till rättsprocesser då ett sådant beslut riskerar att inte vara förenligt med EU:s art- och habitatdirektiv”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen har, trots forskarnas rekommendationer, beslutat att sänka referensvärdet (dvs. det antal individer som vargstammen behöver bestå av för att överleva långsiktigt) från 300 till 170. Världsnaturfonden har konstaterat att som jämförelse har många europeiska länder betydligt fler vargar. I Tyskland finns ca 1 300, i Polen ca 1 000 och i Spanien runt 2 000 vargar. För att en vargstam på 170 individer långsiktigt ska klara sig krävs att en mängd faktorer ska vara lyckosamma trots att vi har en vargstam som starkt lider av inavel, vilket begränsar reproduktionen och ökar risken för sjukdomar och defekter. Det förutsätter därutöver kostsammare åtgärder för att bevaka, flytta och skydda enstaka individer och riskerar att försvåra skyddsjakten. Ett kraftigt sänkt referensvärde kan även leda till rättsprocesser då ett sådant beslut riskerar att inte vara förenligt med EU:s art- och habitatdirektiv som ska säkra att alla arter har en gynnsam bevarandestatus i medlemsländerna.
Strandskydd – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 25)
Att riksdagen säger ja till att stärka strandskyddet och återinföra strandskydd vid små insjöar, smala vattendrag och vatten som anlagts efter den 30 juni 1975.
- De menar att strandskyddet är avgörande för friska ekosystem och för att bevara allemansrätten.
Visa vad de skrev
”Strandskyddet är avgörande för friska ekosystem och för att bevara allemansrätten.”
- De menar att små sjöar och vattendrag nu står helt utan strandskydd efter den senaste lagändringen.
Visa vad de skrev
”Efter den senaste lagändringen står små sjöar och vattendrag helt utan strandskydd.”
- De menar att ett avskaffat generellt strandskydd är ett stort risktagande för framtida generationers tillgång till stränder och för växt- och djurlivet.
Visa vad de skrev
”Att avskaffa det generella strandskyddet är ett enormt risktagande i fråga om framtida generationers tillgång till stränder och för växt- och djurlivet.”
- De menar att strandskyddet behöver vara generellt för att få önskad effekt.
Visa vad de skrev
”Slutsatsen måste vara att strandskyddet behöver vara generellt för att få önskad effekt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Strandskyddet är avgörande för friska ekosystem och för att bevara allemansrätten. Det är ofta beskrivet som ett hinder för byggande eller som ett skydd för friluftslivet, men det är också en av Sveriges viktigaste miljölagar. Stränder är artrika miljöer som används av både land- och vattenlevande arter. Insekter behöver grunda vatten för äggläggning och yngelutveckling, och kommersiellt viktiga arter som torsk och rödspotta är beroende av grunda bottnar som barnkammare och skafferi. Vegetationen binder kol och skapar livsmiljöer. Vi anser därför att strandskyddet måste stärkas, inte försvagas – för ekosystemens överlevnad, klimatanpassning, allemansrätten och människors tillgång till stränder.
Åtgärder för att minska påverkan på havet – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 27)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ser till att åtgärdsprogram inom vatten- och havsmiljöförvaltning och den strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik samordnas så att de minskar näringstillförseln till nivåer som ger en vattenmiljö fri från övergödning.
- De menar att nuvarande åtgärdsprogram inom vatten- och havsmiljöförvaltningen och jordbruksstöden inte räcker för att minska näringstillförseln till vattnen.
Visa vad de skrev
”Vänsterpartiet konstaterar att nuvarande åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen och havsmiljöförvaltningen samt jordbruksstöden är otillräckliga när det gäller åtgärder för att minska näringstillförseln till våra vattenmiljöer.”
- De menar att det saknas fysiska åtgärder som förbättrar tillståndet, eftersom åtgärderna i havet mest handlar om utredning och kunskapsuppbyggnad.
Visa vad de skrev
”Bristen på fysiska landåtgärder är påtaglig och åtgärder i havet är utredande och kunskapsuppbyggande men inte fysiska. Det saknas därmed fysiska åtgärder som förbättrar tillståndet.”
- De menar att åtgärdsprogrammet för havsmiljön byggde på att vattenförvaltningen skulle minska näringstillförseln från land tillräckligt, men att det inte har skett.
Visa vad de skrev
”När åtgärdsprogrammet för havsmiljön togs fram utgick man från att åtgärderna i vattenförvaltningens åtgärdsprogram skulle minska tillförseln av näringsämnen från land tillräckligt. Så är inte fallet.”
- De menar att regeringens livsmedelsstrategi 2.0 helt saknar inriktning mot en hållbar livsmedelskedja enligt riksdagens miljömål.
Visa vad de skrev
”I regeringens Livsmedelsstrategin 2.0, som presenterades 2025, saknas därutöver helt sikte på hur vi uppnår en hållbar livsmedelskedja i enlighet med riksdagens antagna miljömål.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Utfasning av skadliga subventioner – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 30)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tar fram en handlingsplan för att fasa ut subventioner som skadar biologisk mångfald och i stället stödja hållbara alternativ.
- De menar att många subventioner i jordbruk, skogsbruk och fiske bidrar till ökad exploatering som skadar livsmiljöer för många arter.
Visa vad de skrev
”Många subventioner inom exempelvis jordbruk, skogsbruk och fiske bidrar till ökad exploatering av resurser som skadar livsmiljöer för många arter.”
- De menar att skadliga subventioner ska identifieras och att hållbara alternativ i stället ska stödjas enligt Kunming–Montrealramverket.
Visa vad de skrev
”Enligt Kunming–Montrealramverket ska dessa skadliga subventioner identifieras och hållbara alternativ istället stödjas.”
- De menar att regeringen bör återkomma med en handlingsplan för att fasa ut skadliga subventioner och stödja hållbara alternativ.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör återkomma med ett förslag på en handlingsplan för hur subventioner som är skadliga för biologisk mångfald kan fasas ut och hur hållbara alternativ i stället kan stödjas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Många subventioner inom exempelvis jordbruk, skogsbruk och fiske bidrar till ökad exploatering av resurser som skadar livsmiljöer för många arter. Enligt Kunming–Montrealramverket ska dessa skadliga subventioner identifieras och hållbara alternativ istället stödjas. Regeringen bör återkomma med ett förslag på en handlingsplan för hur subventioner som är skadliga för biologisk mångfald kan fasas ut och hur hållbara alternativ i stället kan stödjas.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 12.
Anpassning av svensk rätt till EU:s nya förordning om skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedelProp. 2025/26:77 · beslutad 25 februari 2026
Ursprungsmärkning av kött och information om kött på restauranger och i storkök – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med krav på att restauranger och storkök skriftligt och synligt visar var köttet kommer ifrån, utan att konsumenten behöver fråga.
- De menar att problemet med de nya reglerna är att informationen bara behöver ges på begäran.
Visa vad de skrev
”Problemet med de nya reglerna är att informationen bara behöver ges på begäran.”
- De menar att korrekt märkning och information behövs för att konsumenter ska kunna göra medvetna val.
Visa vad de skrev
”Korrekt märkning och information är en viktig förutsättning för att ge konsumenterna möjlighet att göra medvetna val.”
- De menar att svensk mat är hållbar, trygg och bra för vår försörjningsförmåga.
Visa vad de skrev
”Svensk mat är hållbar, trygg och bra för vår försörjningsförmåga.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi vill se mer svenskt och lokalproducerat på tallriken och i glasen. Det vill även en stor del av det svenska folket. Svensk mat är hållbar, trygg och bra för vår försörjningsförmåga. Därför föreslår vi en rad åtgärder för att ge svensk livsmedelsproduktion rätt förutsättningar att växa. Korrekt märkning och information är en viktig förutsättning för att ge konsumenterna möjlighet att göra medvetna val. Under den tidigare socialdemokratiska regeringen lämnade vi därför in en anmälan till kommissionen om att få tillstånd att införa obligatorisk ursprungsmärkning av kött på restaurang. Vi välkomnar att den nuvarande regeringen fortsatt detta arbete genom att införa ett nytt regelverk. Problemet med de nya reglerna är att informationen bara behöver ges på begäran.
För att reglerna ska göra skillnad på riktigt föreslår vi att regeringen återkommer med krav på att det ska finnas skriftlig och synlig information om köttets ursprung, utan att konsumenten ska behöva ställa frågan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3733 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 22 och avslår motionerna 2025/26:641 av Heléne Björklund (S), 2025/26:2404 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2, 2025/26:2833 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 23, 2025/26:2856 av Markus Wiechel (SD) yrkande 3, 2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 13, 2025/26:3432 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 49 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Åsa Westlund (S), Malin Larsson (S), Jytte Guteland (S), Kajsa Fredholm (V), Johan Löfstrand (S) och Aida Birinxhiku (S).
Offentlig konsumtion – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att animaliska livsmedel och andra produkter från djur som behandlats på ett sätt som skulle vara förbjudet i Sverige inte ska serveras eller användas i offentlig verksamhet, och att offentlig upphandling ska styra mot mer ekologisk djurhållning.
- De menar att animaliska livsmedel och andra djurprodukter från djur som behandlats på ett sätt som är förbjudet i Sverige inte ska serveras eller användas i offentlig verksamhet.
Visa vad de skrev
”För mig och mitt parti är det en självklarhet att animaliska livsmedel och andra produkter som kommer från djur som behandlats på ett sätt som skulle vara förbjudet i Sverige inte ska kunna serveras eller användas inom offentliga verksamheter.”
- De menar att Upphandlingsmyndighetens kriterier kan göra att livsmedel uppfyller detta, men att kriterier för andra djurprodukter som läder behöver utvecklas.
Visa vad de skrev
”Upphandlingsmyndigheten har kriterier som möjliggör att livsmedel lever upp till detta, men kriterier för övriga djurprodukter, som t.ex. läder, behöver utvecklas.”
- De menar att offentlig upphandling ska gå före, driva på utvecklingen och använda de kriterier som Upphandlingsmyndigheten har tagit fram.
Visa vad de skrev
”Det är viktigt att offentlig upphandling går före, driver på utvecklingen och använder sig av de möjligheter som Upphandlingsmyndigheten tagit fram i form av kriterier.”
- De menar att offentlig upphandling också ska styra mot mer ekologisk djurhållning.
Visa vad de skrev
”Det är viktigt att den också styr mot mer ekologisk djurhållning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För mig och mitt parti är det en självklarhet att animaliska livsmedel och andra produkter som kommer från djur som behandlats på ett sätt som skulle vara förbjudet i Sverige inte ska kunna serveras eller användas inom offentliga verksamheter. Upphandlingsmyndigheten har kriterier som möjliggör att livsmedel lever upp till detta, men kriterier för övriga djurprodukter, som t.ex. läder, behöver utvecklas. Det är viktigt att offentlig upphandling går före, driver på utvecklingen och använder sig av de möjligheter som Upphandlingsmyndigheten tagit fram i form av kriterier. Det är viktigt att den också styr mot mer ekologisk djurhållning. Ökade inköp av ekologiskt i offentlig sektor har också visat sig innebära att mer klimatsmart och hälsosam mat serveras, med ett större inslag av baljväxter och fler vegetariska dagar på menyerna.
Bästföredatum och åtgärder för att minska matsvinnet i konsumentledet – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska se över och återkomma med förslag på regler inom livsmedelsindustrin som hjälper konsumenter och hushåll att minska matsvinnet.
- De menar att varken konsumenten eller marknaden på egen hand kan halvera matsvinnet till 2030.
Visa vad de skrev
”Enligt vår uppfattning kommer inte vare sig konsumenten eller marknaden att på egen hand kunna halvera matsvinnet till 2030.”
- De menar att politiken har ett ansvar att göra det lättare för människor att minska matsvinnet i vardagen.
Visa vad de skrev
”Politiken har ett ansvar att göra det lättare för människor i vardagen att minska matsvinnet.”
- De menar att det behövs betydande åtgärder för att halvera matsvinnet till 2030, bland annat genom att förbättra bäst före-märkningen.
Visa vad de skrev
”Det behövs betydande åtgärder för att halvera matsvinnet till 2030. Bland annat behöver bästföremärkningen förbättras.”
- De hänvisar till forskare som föreslår att återförsäljare i högre utsträckning ska sänka priset avsevärt på produkter när bäst före-datumet har passerats och informera om vad märkningen betyder.
Visa vad de skrev
”Forskarna föreslår att återförsäljare i högre utsträckning ska sänka priset avsevärt på produkter när bästföredatumet har passerats, med information om vad ”bäst före” egentligen betyder.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det behövs betydande åtgärder för att halvera matsvinnet till 2030. Bland annat behöver bästföremärkningen förbättras. Forskarna föreslår att återförsäljare i högre utsträckning ska sänka priset avsevärt på produkter när bästföredatumet har passerats, med information om vad ”bäst före” egentligen betyder. En sådan åtgärd skulle skapa möjligheter för människor att köpa bra mat till lägre pris i stället för att den slängs. Matförpackningar skulle även kunna utformas så att de i ökad utsträckning förhindrar matsvinn i hushållen.
Konsumtion av livsmedel med låg klimatpåverkan – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder som bidrar till att öka efterfrågan på hälsosamma livsmedel med låg klimatpåverkan.
- De menar att Klimatpolitiska rådet ser stora synergieffekter när det gäller kost som är bra både för människors hälsa och för klimatet.
Visa vad de skrev
”Klimatpolitiska rådet ser stora synergieffekter när det gäller kost som är bra både för människors hälsa och för klimatet.”
- De menar att förändrade matvanor kan bidra till ökad efterfrågan på svenska livsmedel med förhållandevis låga utsläpp.
Visa vad de skrev
”Förändrade matvanor kan bidra till ökad efterfrågan på svenska livsmedel som har förhållandevis låga utsläpp.”
- De menar att det behövs ökade incitament till förändrade kostvanor för att nå målen.
Visa vad de skrev
”För att nå målen ser man behov av ökade incitament till förändrade kostvanor.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Klimatpolitiska rådet ser stora synergieffekter när det gäller kost som är bra både för människors hälsa och för klimatet. Förändrade matvanor kan bidra till ökad efterfrågan på svenska livsmedel som har förhållandevis låga utsläpp. För att nå målen ser man behov av ökade incitament till förändrade kostvanor.
Jag och mitt parti delar Klimatpolitiska rådets rekommendationer till regeringen i dessa frågor. Regeringen bör därför återkomma med förslag på åtgärder som bidrar till att öka efterfrågan på hälsosamma livsmedel med låg klimatpåverkan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2789 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 12 och avslår motion 2025/26:3432 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkande 4.
Livsmedelsproduktionens förhållande till miljö- och klimatmål – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 17)
Att riksdagen säger ja till att ge regeringen i uppdrag att förtydliga hur livsmedelsstrategins mål om ökad livsmedelsproduktion ska uppnås inom ramen för klimat- och miljömål.
- De menar att Klimatpolitiska rådet har konstaterat att livsmedelsstrategin har ett tydligt mål om ökad livsmedelsproduktion utan att det specificeras hur målet ska nås.
Visa vad de skrev
”Klimatpolitiska rådet har konstaterat att det i regeringens livsmedelsstrategi finns ett tydligt mål om att livsmedelsproduktionen ska öka utan att man specificerar hur det ska gå till.”
- De menar att en ökad livsmedelsproduktion behöver vara förenlig med beslutade klimat- och miljömål.
Visa vad de skrev
”Man fastslår att en ökad livsmedelsproduktion dock behöver vara förenlig med beslutade klimat- och miljömål.”
- De menar att Klimatpolitiska rådet har visat att det är möjligt att förena livsmedelsproduktion med minskad klimatpåverkan utan att göra avkall på andra miljömål.
Visa vad de skrev
”Klimatpolitiska rådet har i en tidigare analys visat att det är möjligt att förena livsmedelsproduktion med minskad klimatpåverkan utan att göra avkall på andra miljömål.”
- De menar att regeringen skyndsamt bör följa Klimatpolitiska rådets rekommendationer.
Visa vad de skrev
”Vänsterpartiet instämmer i den kritik som Klimatpolitiska rådet framför och anser att regeringen skyndsamt bör följa rådets rekommendationer.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Klimatpolitiska rådet har konstaterat att det i regeringens livsmedelsstrategi finns ett tydligt mål om att livsmedelsproduktionen ska öka utan att man specificerar hur det ska gå till. Man fastslår att en ökad livsmedelsproduktion dock behöver vara förenlig med beslutade klimat- och miljömål. Klimatpolitiska rådet har i en tidigare analys visat att det är möjligt att förena livsmedelsproduktion med minskad klimatpåverkan utan att göra avkall på andra miljömål.
Jag och mitt parti tillstyrker dock regeringens förslag om att mark- och miljödomstolen ska pröva ansökningar om giltighetsförlängning av tillstånd om ansökan avser ett tillstånd som har prövats av domstolen som första instans. Detta är ett efterlängtat förslag eftersom det i dag finns en osäkerhet om var giltighetsförlängning av tillstånd ska prövas.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken som ska träda i kraft den 1 juli 2027,
b) avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar,
c) antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken som ska träda i kraft den 1 september 2026.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:238 punkt 1 och motion 2025/26:4105 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) och avslår proposition 2025/26:238 punkterna 2 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
Regeringen bedömer att reformen på sikt leder till en mer effektiv och förutsägbar process men konstaterar samtidigt att förändringen under en övergångsperiod kan innebära längre handläggningstider. Vi anser att det är av stor vikt att denna risk hanteras för att minimera fördröjningar i ett läge där investeringar behöver komma på plats snabbt. En utdragen övergång riskerar att bromsa investeringar och takten i industrins omställning. Regeringen bör därför säkerställa en ordnad process där genomförandet sker så smidigt som möjligt och där perioden med parallella system begränsas. Med hänsyn till reformens omfattning är det viktigt att den utvärderas löpande och att det finns beredskap att vidta ytterligare åtgärder, inklusive nödvändiga författningsändringar. En ny myndighetsstruktur löser inte i sig de grundläggande utmaningarna i tillståndsprocesserna. Även om en samlad prövning kan bidra till ökad enhetlighet behöver det parallellt med den organisatoriska förändringen genomföras ytterligare systemreformer för att förkorta handläggningstiderna, öka förutsägbarheten och på riktigt förbättra tillståndsprocesserna.
När det gäller frågan om kompetensförsörjning anser vi att det är avgörande att rätt kompetens kan säkras långsiktigt i den nya myndigheten. Om kompetensförsörjningen brister finns det en påtaglig risk att reformen får motsatt effekt och leder till längre handläggningstider. Det bör samtidigt understrykas att kompetensutmaningarna redan i dag är påtagliga och att det rapporteras om att personal med relevant kompetens lämnar länsstyrelserna till följd av den kommande reformen. Inom ramen för uppdraget att inrätta den nya myndigheten bör regeringen därför säkerställa att det skyndsamt vidtas nödvändiga åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen. De fackliga parterna har också en viktig roll i detta arbete.
Införandet av den nya miljöprövningsmyndigheten innebär en centralisering jämfört med dagens situation. En ny miljöprövningsmyndighet kan göra prövningsprocesserna mer förutsägbara och enhetliga, handläggarkompetens kan användas mer resurseffektivt och risken för korruption kan minska med en central myndighet. För att reformen ska få avsedd effekt krävs det dock att den nya myndigheten ges en organisation som tillvaratar befintlig kunskap om lokala och regionala förutsättningar. Den lokala och regionala förankringen är central i miljöprövningen och bidrar till kvalitet i besluten och acceptans hos näringslivet. Regeringen har hittills meddelat att myndighetens säte ska vara i Stockholm men har inte lämnat besked om hur verksamhet på flera orter i landet kan säkerställas. Det är därför angeläget att den fortsatta organiseringen säkerställer en regional närvaro, exempelvis genom regionala kontor.
En avgörande faktor för snabba och ändamålsenliga tillståndsprocesser är resurstilldelningen. Vi anser därför att regeringen behöver säkerställa att miljöprövningen, såväl vid den nya myndigheten som i övrigt, ges tillräckliga resurser över tid. En underfinansierad ny myndighet kommer sannolikt bara att försvåra och fördröja processerna eftersom myndigheten samtidigt behöver hantera alla andra utmaningar som uppstart av en ny myndighet innebär. Detta riskerar i sin tur att medföra omfattande negativa konsekvenser för klimatomställningen, miljön och näringslivet i stort.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4124 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1–4, 2025/26:4131 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 1–3 och 2025/26:4139 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP), Åsa Westlund (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S), Aida Birinxhiku (S), Andrea Andersson Tay (V) och Helena Lindahl (C).
Läs hela reservationen
Vi delar regeringens bedömning att det behövs åtgärder för att förebygga att avfall över huvud taget uppstår och öka materialåtervinningen i Sverige. Vi välkomnar därför åtgärder som leder i denna riktning. Däremot anser vi att det inte är självklart att regeringens förslag faktiskt kommer att leda till en ökad återvinning och bättre utsortering, trots att det är hela syftet med reformen. Det saknas reformer som på ett tydligt sätt styr mot en ökad materialåtervinning. Regeringen bör därför återkomma med förslag på åtgärder som säkerställer att vi klarar målen för materialåtervinning.
För att vi ska klara de uppsatta återvinningsmålen krävs vidare bl.a. att insamlingen av verksamheters förpackningsavfall förbättras. Propositionen saknar dock förslag som klargör producenternas skyldigheter vad gäller förpackningsavfall från verksamheter. I dag kan producenter sätta plast på marknaden och tjäna pengar på detta, och samtidigt slippa undan ansvar. I praktiken vältras kostnaden över på vanliga hushåll. Det är varken rimligt eller rättvist. Regeringen bör därför även utreda hur det finansiella producentansvaret för verksamheters förpackningar och annat avfall skulle kunna förtydligas och skärpas.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3906 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Åsa Westlund (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S), Aida Birinxhiku (S) och Andrea Andersson Tay (V).
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Naturvårdsverket har vid flera tillfällen lyft fram behovet av en bred översyn och utveckling av hela avfallslagstiftningen i syfte att förebygga avfall, öka återanvändningen av produkter, minska avfallsmängderna och öka materialåtervinningen. Förslagen i propositionen innebär dessvärre en mer avgränsad översyn.
Tekniska verken och Stockholm Vatten och Avfall m.fl. efterlyste i sina remissvar förslag på förändringar som tar sikte på avfallshierarkins övre nivåer. Tekniska verken föreslog vidare en utredning av förutsättningarna för att förebygga avfall genom exempelvis utvecklade pantsystem, ekodesignkrav och styrmedel för att främja reparationer. Stockholm Vatten och Avfall lyfte att lagstiftningen behöver styra mot att göra det svårare att sätta icke cirkulära produkter på marknaden för att förebygga uppkomsten av avfall. Avfall Sverige anförde att det saknas förslag om styrmedel och reglering som tydligare prioriterar de översta stegen i avfallshierarkin, förebyggande av avfall och främjande av återanvändning innan överlämnande till kommunen och pekade på att sådana åtgärder är avgörande för att minska avfallsmängderna och öka cirkulariteten för produkter och komponenter.
Det behöver även tillsättas en utredning som undersöker förutsättningarna för insamling av fraktioner av papper, plast, glas och metall som inte samtidigt är förpackningsavfall eller bygg- och rivningsavfall och som inte heller utgör grovavfall.
Mot bakgrund av det som anförs ovan bör regeringen genomföra en bred översyn och utveckling av hela avfallslagstiftningen i syfte att förebygga avfall, öka återanvändningen av produkter, minska avfallsmängderna och öka materialåtervinningen av avfallet. En sådan översyn bör genomföras utifrån en nollvision för avfall. Regeringen bör också återkomma med ett bredare förslag om en reviderad avfallslagstiftning som styr tydligare mot en ökad cirkulär ekonomi.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3909 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt avslår motion 2025/26:3907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V).
Läs hela reservationen
I promemorian Reformering av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinning och för mer cirkulär ekonomi (KN2024/02249), som ligger till grund för propositionen, föreslogs att en kommuns generella ansvar för att utöva tillsyn över avfallshanteringen inom kommunen skulle tas bort. En majoritet av remissinstanserna var negativa till förslaget, och i propositionen har förslaget ändrats. Enligt förslaget i propositionen ska kommunerna inte utöva tillsyn över de skyldigheter som kommunerna har att utföra avfallshanteringstjänster åt kommunmedborgare och företag. Vidare ska regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer få meddela föreskrifter om skyldigheten att kontrollera avfall, avfallshantering och avfallsförebyggande åtgärder. Det är en förbättring i jämförelse med förslaget i promemorian, men vissa kvarstående frågetecken behöver rätas ut när det gäller vad förändringen egentligen kommer att innebära.
Länsstyrelsen i Stockholms län har föreslagit att den kommunala tillsynen ska fortsätta att stärkas med bl.a. mer utvecklad central tillsynsvägledning för att effektivisera tillsynen inom avfallsområdet. Flera remissinstanser har även framhållit att de kommunala tillsynsmyndigheterna besitter ovärderlig lokalkännedom och kunskap om kommunernas verksamheter, aktörer och geografiska förhållanden samt att denna kompetens är avgörande för att bedriva en effektiv tillsyn och inte bör underskattas.
Med anledning av det som anförs ovan finns det behov av en kraftsamling på tillsynsområdet som omfattar såväl ökad vägledning och samverkan som statlig finansiering med fokus på att förhindra illegal och miljöskadlig avfallshantering.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3909 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 4 och avslår motionerna 2025/26:3906 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:3907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V).
Med en sådan ansvarsförändring kan det vara nödvändigt med ett kommunalt andrahandsansvar för att exempelvis mindre företag i glesbygd och på landsbygden ska kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet. Att förändra ansvaret på det sätt som regeringen föreslår medför dock samtidigt flera risker.
För det första riskerar det att leda till en situation där avfallsföretag kan välja att endast erbjuda sina tjänster till kunder eller områden där det är lätt att tjäna pengar. Det kan exempelvis vara stora företag eller städer. Då kan privata aktörer ”plocka russinen ur kakan” medan kommunerna är kvar med de kunder som är mindre lönsamma, exempelvis på grund av långa avstånd. Detta kan i slutändan göra avfallshanteringen dyrare för hela kundkollektivet, eftersom kommunerna ändå måste bygga upp och anpassa sin verksamhet för att ta hand om de mer kostsamma kunderna.
För det andra ser vi med oro på att kommunerna tvingas att bära en betydande ekonomisk risk. Om ett företag som hanterar avfall plötsligt slutar att erbjuda sina tjänster måste kommunerna vara redo att rycka in med kort varsel. Antingen behöver de snabbt kunna ta över den avfallshantering som blir kvar eller så kan de snabbt behöva avveckla sin verksamhet om ett nytt företag ska ta över. I båda fallen innebär det en stor kostnad och osäkerhet.
För det tredje kan risken för avfallsbrottslighet öka till följd av den föreslagna ansvarsförändringen. När fler aktörer är inblandade och kontrollen blir svagare finns det större utrymme för oseriösa företag att hantera avfall på fel sätt, t.ex. genom illegal dumpning eller bristande sortering. Denna typ av brottslighet kan innebära stora skador på miljön. Exempelvis kan farliga ämnen spridas till våra vatten, marken förorenas eller avfall börja brinna och därmed öka spridningen av farliga ämnen.
Mot denna bakgrund anser vi att regeringen måste återkomma med en analys och utvärdering av riskerna kopplade till förslagen om andrahandsansvar för kommunerna och avregleringen av visst kommunalt avfall.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3906 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 3 och avslår motion 2025/26:3909 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Åsa Westlund (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S), Aida Birinxhiku (S) och Andrea Andersson Tay (V).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 4 och 2025/26:3430 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V).
Regeringen får i uppdrag att se till att inventering och kartering genomförs för att kartlägga kvarvarande natur- och urskogar samt övriga skogar med höga naturvärden i Sverige i syfte att dessa skyddas, restaureras eller förvaltas för att gynna den biologiska mångfalden. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 23 och avslår motionerna 2025/26:3421 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 28 och 2025/26:3780 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkandena 1–4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
Miljömålsberedningen föreslår i betänkandet SOU 2025:21 att två nya etappmål införs i miljömålssystemet för att stärka förvaltningen och skötseln av våra skyddade områden. Vänsterpartiet ställer sig bakom dessa förslag och anser att de skyndsamt bör införas. Ett etappmål bör införas med målsättningen att alla formellt skyddade områden senast 2030 ska förvaltas genom naturvårdande skötsel eller ett aktivt beslut om fri utveckling, så att de inte förlorar de naturvärden de syftar till att bevara. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. Ett etappmål bör införas med målsättningen att all mark inom statligt skyddade områden som är möjlig att restaurera till naturtyp enligt art- och habitatdirektivet ska vara restaurerad till naturtypen, eller att sådan restaurering ska vara påbörjad, senast 2030. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Miljömålsberedningen föreslår i betänkandet också att två nya etappmål införs i miljömålssystemet för att stärka arbetet för att restaurera natur. Vänsterpartiet ställer sig bakom dessa förslag och anser att de skyndsamt bör införas. Ett etappmål bör införas med målsättning om att senast 2030 ska restaureringsåtgärder genomföras för minst 30 procent av de i Sverige förekommande naturtyper enligt EU:s restaureringsförordning som inte är i gott tillstånd. Senast år 2040 ska restaureringsåtgärder genomföras för minst 60 procent och senast år 2050 ska restaureringsåtgärder genomföras för minst 90 procent av respektive grupp av dessa naturtyper. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. Ett etappmål bör införas med målsättning att senast 2030 ska mångfalden av vilda pollinatörer förbättras och populationer av vilda pollinatörer ska påvisa en ökande trend. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
För att enskilda arter ska kunna fortleva krävs att det finns tillräckligt med livsmiljöer i ett nätverk av naturmiljöer, s.k. grön infrastruktur, så att de kan sprida sig och ha genetiskt utbyte med andra individer och populationer. Grön infrastruktur skiljer sig åt beroende på arter men kan bestå av t.ex. skogar, parker, vattendrag, dammar eller kolonilotter. En fungerande grön infrastruktur är helt nödvändig för att arter inte ska bli fragmenterade. För att öka takten i arbetet med att upprätta en grön infrastruktur behövs en tydlig målsättning och fortsatt stöd till länsstyrelserna arbete. Vi anser att en sådan tydlig målsättning bör ingå som etappmål i miljömålssystemet. Ett etappmål bör införas med målsättning om att senast 2030 har förutsättningarna för biologisk mångfald påtagligt förbättrats genom bevarad, restaurerad eller återskapad grön infrastruktur i den omfattning som anges i länsstyrelsernas handlingsplaner och andra beslutade planer och strategiska dokument om grön infrastruktur. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Tillgång till tätortsnära natur har också påverkan på folkhälsan. Studier i Sverige och utomlands visar att skillnaden i folkhälsa till följd av socioekonomisk status minskar i områden med god tillgång på gröna miljöer. Det finns i dag även vetenskapligt stöd för skogens roll i rehabilitering och resiliens när det gäller stress, utmattningssyndrom och hjärt-kärlsjukdomar. Regeringen bör anta etappmål för skydd av tätortsnära natur. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 5–7, 9–11 och 19.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
Forskning visar att människor söker sig till varierad och levande natur med vatten, gamla träd, utsikter och stillhet. Kalhyggen, buller och exploaterade miljöer minskar däremot viljan att vistas ute. Klimatförändringar förvärrar dessutom utvecklingen, med kortare vintrar, ökade stormskador och större påfrestningar på skog och mark. Att i detta läge fortsätta skära ned på skötseln av skyddad natur är kortsiktigt och oansvarigt – och innebär att både friluftsmålen och miljömålen riskerar att undermineras.
Sveriges naturreservat, nationalparker och naturskogar är ovärderliga för friluftslivet, folkhälsan och den biologiska mångfalden. Trots detta har anslagen för skötsel minskat kraftigt de senaste åren, vilket leder till eftersatt underhåll, försämrad tillgänglighet och en växande underhållsskuld. När marker växer igen, leder förfaller och värdefulla naturmiljöer utarmas förlorar friluftslivet sin attraktionskraft – samtidigt som centrala naturvärden går förlorade.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 16 och avslår motionerna 2025/26:200 av Per-Arne Håkansson och Ewa Pihl Krabbe (båda S), 2025/26:553 av Caroline Helmersson Olsson m.fl. (S), 2025/26:775 av Lena Bäckelin och Anna-Caren Sätherberg (båda S), 2025/26:881 av Magnus Manhammar (S) och 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 80.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 8.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2820 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 5 och avslår motion 2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 7 och 9.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
För en effektiv och rättvis ansvarsfördelning är det viktigt att säkerställa att principen om att förorenaren betalar följs. Vi vill därför tillsätta en utredning som ser över hur vi på bästa och snabbast möjliga sätt säkerställer detta.
För att påskynda sanering och bättre ta vara på de medel som avsätts behöver innovation och utveckling av nya saneringsmetoder stimuleras. Regeringen bör därför ta initiativ till sådana åtgärder.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:324 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 8 och avslår motionerna 2025/26:3419 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 19 och 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 47 och 48.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:324 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 7.3 och 2025/26:3419 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 29.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V).
Tidigare forskning har visat att det krävs minst 300 vargar, plus att minst en varg vandrar in från öst (Finland eller Ryssland) vart femte år och reproducerar sig. Jag och mitt parti anser att det enda rimliga förhållningssättet när vi förvaltar våra rovdjur är att vetenskapen och forskarna, inte politiker, bedömer hur stora stammarna av våra rovdjur behöver vara för att de långsiktigt ska ha en gynnsam bevarandestatus. Våra stora rovdjurs referensvärde, inklusive vargens, ska baseras på forskarnas rekommendationer och vara förenliga med EU:s art- och habitatdirektiv. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 53 och avslår motion 2025/26:2895 av Lars Beckman (M).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
Regeringen har under mandatperioden försvagat strandskyddet och flera försämringar är annonserade. Efter den senaste lagändringen står små sjöar och vattendrag helt utan strandskydd. Det motsvarar 11 procent av Sveriges yta som nu saknar ett av våra mest effektiva miljöskydd. Att avskaffa det generella strandskyddet är ett enormt risktagande i fråga om framtida generationers tillgång till stränder och för växt- och djurlivet. Strandskyddet är en grundläggande del av Sveriges allmänna naturskydd, och att avveckla enorma ytor skyddade områden vore ett steg i helt fel riktning i ett läge när ett starkt naturskydd behövs mer än någonsin.
Den biologiska mångfalden är på brant nedgång över hela världen, och trenden är mycket påtaglig även i Sverige. Möjligheterna att uppfylla de åtaganden vi har gentemot EU:s ramdirektiv för vatten, som anger vad EU-länderna minst ska klara när det gäller vattenkvalitet och tillgång på vatten, har kraftigt försvårats. Slutsatsen måste vara att strandskyddet behöver vara generellt för att få önskad effekt. Vi vill att regeringen återställer strandskyddet och återinför strandskydd vid små insjöar och smala sträckor av vattendrag och vid vatten som anlagts efter den 30 juni 1975. Vi gör det möjligt att utöka och förtydliga dispensregler för exempelvis anlagda vatten samt underlättar för vattenbruket utan att försvaga miljöskyddet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 38 och 39 samt 2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 6 och avslår motionerna 2025/26:1736 av Marie Nicholson (M), 2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 7 och 8, 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 23, 2025/26:3329 av Camilla Brunsberg (M) yrkandena 2 och 4 samt 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 86.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V).
Vänsterpartiet konstaterar att nuvarande åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen och havsmiljöförvaltningen samt jordbruksstöden är otillräckliga när det gäller åtgärder för att minska näringstillförseln till våra vattenmiljöer. I regeringens Livsmedelsstrategin 2.0, som presenterades 2025, saknas därutöver helt sikte på hur vi uppnår en hållbar livsmedelskedja i enlighet med riksdagens antagna miljömål.
När åtgärdsprogrammet för havsmiljön togs fram utgick man från att åtgärderna i vattenförvaltningens åtgärdsprogram skulle minska tillförseln av näringsämnen från land tillräckligt. Så är inte fallet. Bristen på fysiska landåtgärder är påtaglig och åtgärder i havet är utredande och kunskapsuppbyggande men inte fysiska. Det saknas därmed fysiska åtgärder som förbättrar tillståndet. Regeringen bör se till att åtgärdsprogram inom vatten- och havsmiljöförvaltning samt den strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik samordnas så att de innehåller de åtgärder som krävs för att minska näringsämnestillförseln till nivåer som möjliggör en vattenmiljö fri från övergödning.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 34 och avslår motionerna 2025/26:1906 av Magnus Manhammar (S) och 2025/26:2653 av Louise Eklund (L).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andrea Andersson Tay (V).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3432 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Emma Nohrén (MP) och Kajsa Fredholm (V).
Jag och mitt parti anser att regeringen bör se över lämplig reglering inom livsmedelsindustrin för att stödja konsumenter och hushåll för minskat matsvinn. Enligt vår uppfattning kommer inte vare sig konsumenten eller marknaden att på egen hand kunna halvera matsvinnet till 2030. Politiken har ett ansvar att göra det lättare för människor i vardagen att minska matsvinnet. Regeringen bör därför återkomma med förslag på regleringar inom livsmedelsindustrin som minskar matsvinnet i konsumentledet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2789 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 14 och avslår motionerna 2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 87 och 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 49 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Kajsa Fredholm (V).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Kajsa Fredholm (V).
Vänsterpartiet instämmer i den kritik som Klimatpolitiska rådet framför och anser att regeringen skyndsamt bör följa rådets rekommendationer. Regeringen bör därför ges i uppdrag att förtydliga hur livsmedelsstrategins mål om ökad livsmedelsproduktion ska uppnås inom ramen för klimat- och miljömål.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:2789 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Kajsa Fredholm (V).