Laddar…
Partier
Socialdemokraterna (S)
Så har Socialdemokraterna agerat i riksdagen om 26 av regeringens propositioner där ett utskott har lämnat förslag till beslut inom boende, familj och konsument under riksmötet 2025/26. Underlaget är riksdagens egna röstlistor och reservationer.
- Röstade för utskottets förslag
- 40 %
- 14 av 35 omröstningar
- På den vinnande sidan
- 40 %
- 14 av 35 omröstningar där partiet röstade ja eller nej
- Fick igenom sin linje mot utskottet
- 0 av 21
- omröstningar där partiet röstade nej och utskottets förslag föll
- Reservationer
- 27
- av 65 beslutspunkter hade partiet ett eget förslag
- Ville stoppa hela propositionen
- 0
- gånger
Partiets egna förslag
Motioner som Socialdemokraterna har lagt i partiets namn inom boende, familj och konsument under riksmötet 2025/26: 17 motioner med 137 yrkanden. Riksdagen har beslutat om 137 av yrkandena och sagt ja till 0. Partier som ingår i regeringen lägger sällan egna motioner, eftersom de i stället påverkar regeringens förslag inifrån. Därför säger antalet motioner inte hur aktivt ett parti är.
med anledning av prop. 2025/26:222 Ersättningsregler med brottsoffret i fokusMotion 2025/26:4078 · 15 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en särskild brottsofferlag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kontrollstation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:188 Lag om hyrköp av bostadMotion 2025/26:4012 · 1 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens proposition när det gäller den föreslagna lagen om hyrköp.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med ett förslag till modell för hyrköp som inte förenas med samma risker för kringgående av jordabalkens regler om skälig hyra och som uppfyller högt ställda krav på konsumentskydd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:187 En mer flexibel hyresmarknadMotion 2025/26:4011 · 1 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
Där partiet ville något annat
Beslutspunkter där S röstade nej till utskottets förslag eller lämnade en reservation. Det kan betyda att partiet ville stoppa, ändra eller gå längre än förslaget. Öppna propositionen för att se omröstningen.
Följde utskottet på alla punkter
Visa 13 ärenden där S varken röstade nej eller reserverade sig
Så läser du siffrorna
I kammaren röstar riksdagen alltid om utskottets förslag. Ja betyder att man stöder utskottets förslag och nej att man stöder ett motförslag. Utskottets förslag är oftast att anta regeringens proposition, men inte alltid.
En reservation är ett annat förslag till beslut som ett eller flera partier lämnar i utskottet. Många punkter avgörs utan omröstning; då syns partiets hållning bara genom reservationen.
Partiets röst är det som flest av dess ledamöter röstade. Ibland behandlar utskottet flera propositioner i samma betänkande; då visas de tillsammans och varje beslutspunkt räknas en gång.
med anledning av prop. 2025/26:180 Förenklade regler vid ändring av en byggnadMotion 2025/26:4010 · 1 april 2026 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) i de delar det avser 8 kap. 7 §.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att lättnader i regelverket inte leder till försämrad tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsningen av följdkrav vid större byggnadsändringar inte ska leda till att väsentliga brister i byggnader kvarstår, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp reformens konsekvenser för bostadskvalitet, tillgänglighet, hälsa och rättssäker tillämpning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:202 Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövningMotion 2025/26:4009 · 1 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att tillämpningen av undantagsbestämmelserna sker efter individuella proportionalitetsbedömningar och på tillräckliga beslutsunderlag samt återkommande redovisa för riksdagen hur undantagsbestämmelserna tillämpas och vilka konsekvenser det får, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge berörda myndigheter i uppdrag att ta fram nationell vägledning samt metodstöd för tillämpningen av undantagsbestämmelserna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör följa upp om aktuella kompensationsåtgärder är effektiva och medför faktisk miljönytta och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:172 Effektiv och säker byggprocessMotion 2025/26:3975 · 25 mars 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår propositionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett nytt förslag som effektiviserar byggprocesserna utan att rättssäkerheten, den offentliga tillsynen och kontrollsystemets oberoende försvagas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:157 Lag om avgift för områdessamverkanMotion 2025/26:3974 · 25 mars 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om avgift för områdessamverkan.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag som tydligt stärker statens ansvar för det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet samt säkerställer att trygghetsarbetet inte finansieras genom pålagor som i praktiken drabbar hyresgäster i socioekonomiskt utsatta områden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:92 Ett ställföreträdarskap att lita påMotion 2025/26:3897 · 28 januari 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överförmyndare ska ha en omedelbar anmälningsskyldighet till polis eller åklagare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förmyndare även ska informera yngre barn om det bedöms vara till barnets bästa och att om detta inte görs av förordnade förmyndare ska det motiveras i årsberättelsen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som på grund av sin anställning åtar sig uppdrag som god man eller förvaltare ska få förordnas som sådan ställföreträdare, om det finns särskilda skäl och endast inom kommunala förvaltarenheter eller andra icke-vinstdrivande organisationer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kontrollstation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:45 Ett förbättrat resegarantisystemMotion 2025/26:3849 · 26 november 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska återkomma med ett förslag till en resegarantifond som innehåller en statlig garanti under uppbyggnadsfasen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
BostadspolitikMotion 2025/26:3650 · 7 oktober 2025 · 52 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en aktiv bostadspolitik som fokuserar på goda bostäder åt alla i stället för särlösningar som hotar att splittra vårt land, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bostaden som social rättighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skillnaderna i boendekostnader mellan dem som hyr och dem som äger behöver minska och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ny samlad bostadsförsörjningslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna ska kunna åläggas planering och byggande så att invånarna har tillgång till bra och hållbara bostäder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de kommuner som överlåter bostadsförsörjningsansvaret till grannkommunerna inte ska kunna ta för givet att kunna räkna hem statens stöd för andra satsningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten tydligare ska visa den politiska viljeinriktningen och hantera bostadsförsörjningen som den tvärsektoriella fråga den är och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell handlingsplan för bostadsförsörjning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell Sverigeförhandling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda formerna för att staten ska kunna bidra med fler aktiva åtgärder inom bostadspolitiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en statlig byggstimulans och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga 10 000 nya studentbostäder under de närmaste fyra åren och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa statliga byggkrediter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett statligt fastighetsbolag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samla bransch, parter och politiken i en bostadskommission för att på ett konstruktivt sätt gemensamt möta utmaningarna på såväl kort som lång sikt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett statligt startlån för förstagångsköpare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera och stärka bostadsbidraget som ett viktigt bostadspolitiskt verktyg för ekonomiskt svaga hushåll och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt användning av kommunala hyresgarantier och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydliga begränsningar av användning av förturer och reglering av inkomstkrav och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en modern förköpslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kontroll av fastighetsägare vid förvärv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning av extra insatser inom Lantmäteriet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av återbruk och att se över förutsättningarna för att sänka bygg- och fastighetssektorns klimatavtryck och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om energieffektivisering av flerbostadshus och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna bör ges rätt att i detaljplan ange upplåtelseform och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en långsammare och längre infasningsperiod för hyreshöjningar vid renovering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett stärkt besittningsskydd vid uthyrning av privatbostäder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lyxrenoveringar i syfte att byta hyresgäster i det befintliga hyresbeståndet måste stoppas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begreppet ”skäligt” bör införas som bedömningsgrund för överklaganden i hyresnämnden gällande renoveringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvärdering av genomförda lagändringar gällande hyresgästers ansvar för trygghet i bostadsområdet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att också bostadsrättslagen bör ändras på ett sätt som motsvarar de förändringar i hyreslagen gällande bristande skötsamhet och störningar i boendet som införs genom propositionen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en nationell plan för bostadsförsörjning som inkluderar hänsyn till den utvidgade möjligheten till förverkande av hyresrätt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av hyreslagen för att undvika oförutsedda och kraftiga hyreshöjningar, t.ex. i samband med bruksvärdesprövningar, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen om offentlig upphandling (LOU) inte ska tillämpas för allmännyttiga bostadsföretag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av enskildas skydd och att motverka oseriösa aktörers spelrum inom ramen för processen att bilda bostadsrättsförening och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utveckla en hyr/köp-modell där hushållen hyr sin villa eller sitt radhus mot ett bindande löfte att få köpa denna bostad, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa möjligheter till ett socialt och tryggt boende med inflytande för de boende genom den kooperativa hyresrätten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över de ekonomiska förutsättningarna för den kooperativa hyresrätten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet att fortsätta arbetet med regelförenklingar inom plan- och bygglagen utifrån redan tillsatta utredningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av forskning kring hur vi människor påverkas av vår boendemiljö, den goda bostaden, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en bortre tidsgräns för delgivning i en överklagandeprocess och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av frågeställningarna kring en begränsning av möjligheterna till överklaganden av detaljplaner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gå vidare med arbetet att se över vilka områden som ska vara riksintresse med ambitionen att minska antalet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga bort bostadsbristen och skapa en balans som kan bidra till att lösa trångboddheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åter tillsätta en utredning som kan föreslå åtgärder för att motverka social dumpning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av hur en person som har varit utsatt för brott i en nära relation ska kunna behålla det gemensamma boendet, oavsett boendeform, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av bostadsrättslagen med syfte att göra motsvarande förändringar som gjorts i den hyresrättsliga regleringen för att våldsutsatta ska kunna behålla det gemensamma boendet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en nationell bostadskö och andra åtgärder för att hjälpa våldsutsatta barn och vuxna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avsevärt korta handläggningstiderna i hyresnämnderna avseende olovlig andrahandsuthyrning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en reglering av andrahandshyresmarknaden som förhindrar oskäliga skatteavdrag, ockerhyror och andra orättfärdiga inkomster på bekostnad av de bostadssökande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till ett entreprenadavdrag inom byggbranschen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera och uppdatera den nationella strategin mot arbetslivskriminalitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
KonsumentpolitikMotion 2025/26:3649 · 7 oktober 2025 · 23 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett generellt förbud mot telefonförsäljning i enlighet med Konsumentverkets förslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i andra hand ersätta dagens Nixregister med ett opt-in-system och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om obligatorisk konsumentvägledning i varje kommun och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur en obligatorisk konsumentvägledning kan genomföras och finansieras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om Konsumentverket har tillräckliga resurser och rätt kompetens för att klara tillsynen vad gäller bedrägerier på nätet, orimliga avtalsvillkor, bluffakturor m.m. och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att stärka Konsumentverkets kompetens inom AI för effektivare tillsyn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökat anslag till Konsumentverket för fler kontroller och nya verktyg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna civilsamhällets viktiga roll och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återställa anslaget till konsumentorganisationerna till 2023 års nivå och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skuldsanering bör beviljas tidigare och omfatta fler och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förkorta skuldsaneringstiden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka incitament för arbete under saneringsperioden genom ett fast återbetalningsbelopp och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny huvudregel om avräkning vid utmätning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett skuld- och kreditgivningsregister och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler åtgärder mot oseriösa kreditgivningsföretag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snabblåneföretag som brister i kreditprövning bör stå för en större kostnad vid verkställighet hos Kronofogden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa en karenstid för utbetalning av snabblån/sms-lån och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen måste se över och utvärdera Bankföreningens frivilliga åtgärdspaket för bedrägerier och vid behov komma med förslag på lagstiftning på området och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga åtgärder för att öka skyddet mot bankbedrägerier också för småföretag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mer kännbara sanktioner och avgifter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om abonnemang och kundtjänst och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka konsumenternas rätt till hemförsäkringar med rättsskydd som är tillämpligt direkt efter en separation eller skilsmässa eller att den försäkrade har lämnat en relation, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om markering av manipulerade bilder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
AssociationsrättMotion 2025/26:3648 · 7 oktober 2025 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska återkomma med proposition om höjning av minsta tillåtna aktiekapital i aktiebolag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska återkomma med proposition om att återinföra revisionsplikten för fler aktiebolag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om fler brott ska leda till näringsförbud, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Bolagsverket ska tillföras extra resurser för de uppgifter och handlingsmöjligheter som verket får genom de antagna lagändringarna i propositionen Bolag och brott och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Visa alla 17 motioner
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitikMotion 2025/26:3647 · 7 oktober 2025 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget 99:4 Statlig byggstimulans ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 3 miljarder kronor.Riksdagen sa nej
- Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2026 ta upp lån i Riksgäldskontoret för statliga byggkrediter som uppgår till 5,12 miljarder kronor.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
FamiljerättMotion 2025/26:3646 · 7 oktober 2025 · 28 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn kring systemfelen i civilrätten inom den familjerättsliga lagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till föräldraskap och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja kunskapsnivån om barn och våldsutsatthet inom socialtjänst, familjerätt och rättsvårdande myndigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja kunskapsnivån om hedersrelaterat våld och förtryck, inom socialtjänst, familjerätt och rättsvårdande myndigheter, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den nationella strategin för att förebygga och bekämpa våld mot barn också ska inkludera familjerätten med tillhörande myndigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka barnrättsperspektivet i mål om vårdnad, boende och umgänge och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över införandet av juridiska ombud för barn i ärenden som rör vårdnad, boende och umgänge och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över införandet av en särskild stödperson för barn i ärenden som rör vårdnad, boende och umgänge och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen måste tillförsäkra att Sveriges kommuner har kännedom, och implementerar, lagstiftningen om vårdnadsöverflyttning vid våld i familjen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över en utvidgning av lagstiftningen om vårdnadsöverflyttning, med syfte att våldsutövaren inte heller ska kunna ha umgänge med barnet, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över en utvidgning av när vårdnadsöverflyttning ska initieras vid våld i familjen, inklusive vid hedersrelaterat våld och förtryck, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagändringarna i ”Tryggare hem för barn” bör följas upp och utvärderas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska se över umgängesformen umgänge med umgängesstöd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att öka resurserna till kommunerna för att kunna erbjuda umgänge med umgängesstöd när domstolarna efterfrågar detta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om våld mot syskon och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om våld i nära relation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn ska göras för att inom lagstiftningen tydliggöra ansvarsförhållandena vid våld i nära relation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn för att förebygga och stoppa institutionellt, myndighetsunderstött och rättsligt våld och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hedersrelaterat våld och förtryck och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla medlingsinstrumentet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den nationella åtgärdsplanen mot våld i nära relation också ska inkludera åtgärder för att kartlägga, förebygga och bekämpa att våld i familjen osynliggörs inom det familjerättsliga området, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en tidsgräns vid bodelning, och att regeringen ska återkomma till riksdagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa formkrav för fullmakter och att regeringen ska återkomma om det till riksdagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn kring skärpning av lagstiftningen om framtidsfullmakter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av införandet av ett nationellt register för framtidsfullmakter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av ett nationellt testamentsregister och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av förbättrad reglering och tillsyn av gode män och ställföreträdare och att regeringen ska återkomma till riksdagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en familjerättslig lagstiftning för alla och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4078 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Utvärdering av lagstiftningen – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till förslaget, men också till att regeringen följer upp lagändringarnas effekter och överväger om fler reformer behövs.
- De menar att lagändringarna behöver följas upp och utvärderas, särskilt det utökade principalansvaret (arbetsgivarens ansvar för anställdas handlingar), som flera remissinstanser har ifrågasatt.
Visa vad de skrev
”Det är dock angeläget att de lagändringar som nu genomförs följs upp och att effekterna utvärderas. Detta gäller särskilt det utökade principalansvaret, som har ifrågasatts av ett flertal remissinstanser.”
- De menar att reglerna i skadeståndslagen om att jämka (sätta ned) skadestånd är avgörande för att undvika orimliga resultat och för att ekonomiskt utsatta familjer inte ska drabbas oskäligt.
Visa vad de skrev
”I detta sammanhang anser vi att de jämkningsregler som finns i skadeståndslagen, och hur de tillämpas i praxis, är av avgörande betydelse för att motverka orimliga resultat och för att inte ekonomiskt utsatta familjer ska drabbas på ett oskäligt sätt.”
- De menar att regeringen bör följa upp effekterna av lagändringarna och överväga om det behövs fler reformer.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför göra en uppföljning av lagändringarnas effekter och överväga om ytterligare reformer är motiverade.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det råder en bred politisk enighet om behovet av att stärka brottsoffers rättigheter, och vi har tidigare i betänkandet ställt oss bakom regeringens förslag. Det är dock angeläget att de lagändringar som nu genomförs följs upp och att effekterna utvärderas. Detta gäller särskilt det utökade principalansvaret, som har ifrågasatts av ett flertal remissinstanser. I detta sammanhang anser vi att de jämkningsregler som finns i skadeståndslagen, och hur de tillämpas i praxis, är av avgörande betydelse för att motverka orimliga resultat och för att inte ekonomiskt utsatta familjer ska drabbas på ett oskäligt sätt. Regeringen bör därför göra en uppföljning av lagändringarnas effekter och överväga om ytterligare reformer är motiverade. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4078 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).
Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövningProp. 2025/26:202 · beslutad 26 maj 2026
Uppföljning och återredovisning av de nya reglerna – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till motionen och tillkännager för regeringen att den ska följa upp och återredovisa hur undantagen används och vilka konsekvenser de får för vattenmiljö, biologisk mångfald och elsystemet.
- De menar att riksdagen löpande bör få en samlad bild av hur undantagen används och vilka konsekvenser de får för vattenmiljö, biologisk mångfald och elsystemet.
Visa vad de skrev
”Samtidigt bör riksdagen löpande få en samlad bild av hur undantagsbestämmelserna används och vilka konsekvenser de får för vattenmiljö, biologisk mångfald och elsystemets funktion.”
- De menar att varje undantag bör föregås av en individuell proportionalitetsbedömning och bygga på ett tillräckligt beslutsunderlag.
Visa vad de skrev
”Varje undantag bör därför föregås av en individuell proportionalitetsbedömning och bygga på ett tillräckligt beslutsunderlag.”
- De menar att nationell vägledning och metodstöd kan ge en mer effektiv och likformig tillämpning.
Visa vad de skrev
”Nationell vägledning och metodstöd kan bidra till en mer effektiv och likformig tillämpning.”
- De menar att den osäkerhet som länge fått råda snabbt behöver vändas till tydlighet och förutsägbarhet.
Visa vad de skrev
”Den osäkerhet som länge fått råda behöver därför snarast vändas till tydlighet och förutsägbarhet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi ställer oss bakom regeringens lagförslag och delar bedömningen att Sverige fullt ut bör kunna använda de undantagsmöjligheter som följer av EU-rätten i samband med vattenkraftens omprövning. Vattenkraften är en central del av Sveriges fossilfria elsystem som bidrar med reglerförmåga, effektbalans och systemstabilitet. Samtidigt har den historiska utbyggnaden haft stora konsekvenser för vattenmiljöer, vandrande fiskbestånd och biologisk mångfald i våra vattendrag. Reformen om moderna miljövillkor syftar till att hantera denna påverkan genom nödvändiga miljöanpassningar samtidigt som vattenkraftens betydelse för elsystemet värnas.
För oss är det centralt att säkerställa en rimlig balans mellan miljönytta och elsystemets behov. Varje undantag bör därför föregås av en individuell proportionalitetsbedömning och bygga på ett tillräckligt beslutsunderlag. Nationell vägledning och metodstöd kan bidra till en mer effektiv och likformig tillämpning. Samtidigt bör riksdagen löpande få en samlad bild av hur undantagsbestämmelserna används och vilka konsekvenser de får för vattenmiljö, biologisk mångfald och elsystemets funktion. De kompensationsåtgärder som aktualiseras vid undantag ska vara effektiva och säkerställa faktisk miljönytta.
Den nationella planeringsramen om högst 1,5 terawattimme årlig produktionspåverkan har varit en grundläggande förutsättning för reformen och bör ligga fast som samlad nationell ram. Samtidigt ersätter denna ram inte den individuella prövning som följer av EU-rätten. Det ska vidare poängteras att genomförandetakten i omprövningen har bromsats under den nuvarande valperioden. Enligt riksdagens utredningstjänst (RUT 2025:1658) har regeringens hantering bidragit till att fördröja processen, vilket riskerar att både skapa osäkerhet för energisystemet och fördröja nödvändiga miljöåtgärder. Den osäkerhet som länge fått råda behöver därför snarast vändas till tydlighet och förutsägbarhet.
Det är regeringens uppgift att vidta nödvändiga åtgärder enligt det vi anför ovan. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4009 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkandena 1–3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).
Lag om hyrköp av bostadProp. 2025/26:188 · beslutad 26 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag till lag om hyrköp av bostad, men säger ja till förslagen om skärpta regler för boende i ägarlägenheter och om förvaltning av samfälligheter.
- De menar att Lagrådet har ifrågasatt om lagen ger ett tillräckligt konsumentskydd.
Visa vad de skrev
”Vi vill understryka att Lagrådet bl.a. har ifrågasatt om lagen ger ett tillräckligt konsumentskydd.”
- De menar att remissinstanserna har pekat på att hyrköpsregleringen innebär ekonomiska risker som kan vara svåra för konsumenten att överblicka.
Visa vad de skrev
”Även remissinstanserna har uttryckt kritik mot lagförslagen och bl.a. pekat på att den föreslagna hyrköpsregleringen innebär ekonomiska risker som kan vara svåra att överblicka för hyrköparen som konsument.”
- De menar att det finns en risk att hyrköpsavgiften blir orimligt hög och att hyrköparen inte har utrymme att spara.
Visa vad de skrev
”Vidare finns det en risk att hyrköpsavgiften blir orimligt hög och att hyrköparen inte har utrymme till ett sparande.”
- De menar att modellen kan användas för att kringgå hyreslagens regler om skälig hyra.
Visa vad de skrev
”Vi befarar också att modellen kan användas för att kringgå hyreslagens regler om skälig hyra.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar fler vägar in på bostadsmarknaden och att fler ska få möjlighet att äga sitt boende. Regeringens förslag till lag om hyrköp av bostad har dock så allvarliga brister att riksdagen bör avslå propositionen i den delen.
Vi vill understryka att Lagrådet bl.a. har ifrågasatt om lagen ger ett tillräckligt konsumentskydd. Enligt Lagrådet är det svårt att tänka sig att personer som förstår omfattningen av riskerna skulle vilja ingå ett hyrköpsavtal enligt den föreslagna regleringen. Lagrådet menar även att det är troligt att de som ingår dessa avtal inte kommer att inse eller överväga riskerna. Vi delar Lagrådets farhågor. Även remissinstanserna har uttryckt kritik mot lagförslagen och bl.a. pekat på att den föreslagna hyrköpsregleringen innebär ekonomiska risker som kan vara svåra att överblicka för hyrköparen som konsument. Vidare finns det en risk att hyrköpsavgiften blir orimligt hög och att hyrköparen inte har utrymme till ett sparande. Vi befarar också att modellen kan användas för att kringgå hyreslagens regler om skälig hyra.
Vi står bakom förslagen om skärpta regler för boende i ägarlägenheter men föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om hyrköp av bostad.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till
1. lag om hyrköp av bostad,
2. lag om ändring i jordabalken i de delar det avser 4 kap. 6 a §,
3. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyres-nämnder,
4. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),
5. lag om ändring i lagen (1994:831) om rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt,
6. lag om ändring i lagen (2026:000) om hyrköp av bostad,
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i jordabalken i övriga delar,
2. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:188 punkt 4 och motion 2025/26:4012 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1, bifaller delvis proposition 2025/26:188 punkt 2 och motion 2025/26:4004 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) och avslår proposition 2025/26:188 punkterna 1, 3 och 5–7.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Lagstiftningens framtida utformning – reservation, röstade nej
Vad ville S och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett reviderat förslag till modell för hyrköp av bostad som ger ett starkt konsumentskydd och inte innebär samma risker för hyrköparen.
- De menar att både Lagrådet och remissinstanserna har varit kritiska och att Lagrådet har sagt att förslaget inte uppfyller regeringens egen ambition om ett tryggt regelsystem med gott konsumentskydd.
Visa vad de skrev
”Såväl Lagrådet som remissinstanserna har lämnat kritiska synpunkter på regeringens lagförslag, och Lagrådet har bl.a. uttalat att förslaget inte uppfyller regeringens egen ambition att skapa ett tryggt regelsystem med ett gott konsumentskydd.”
- De menar att det finns särskilda risker för hyrköparen kopplade till förändringar under avtalstiden, till exempel ändrade ekonomiska förhållanden.
Visa vad de skrev
”Man lyfter särskilt fram risker för hyrköparen kopplat till förändringar som kan ske under hyrköpsavtalets löptid, t.ex. att hyrköparens ekonomiska förhållanden ändras.”
- De menar att riskerna kan vara svåra för en konsument att uppfatta, vilket är särskilt olyckligt eftersom avtalstypen främst riktar sig till personer som har få andra möjligheter att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden.
Visa vad de skrev
”Lagrådet påpekar också att riskerna kan vara svåra att uppfatta för en konsument, vilket är särskilt olyckligt eftersom avtalstypen i första hand riktar sig till personer som har få andra möjligheter att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden.”
- De menar att vissa remissinstanser har påpekat att hyrköpsavgiften riskerar att bli orimligt hög.
Visa vad de skrev
”Vissa remissinstanser har även påpekat att hyrköpsavgiften riskerar att bli orimligt hög.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att fler ska ha möjlighet att äga sitt boende och välkomnar fler vägar in på bostadsmarknaden. Vi vill även att det ska råda jämlika villkor för olika boendeformer – ägt, hyrt eller blandformer. Rätt utfört kan en modell för hyrköp komplettera bostadsmarknaden med en ny möjlighet att köpa ett eget boende. Men utformningen av regeringens förslag till lag om hyrköp av bostad är förenad med alltför stora brister, och som framgår av reservation 1 föreslår vi att riksdagen avslår förslaget.
Förenklade regler vid ändring av en byggnadProp. 2025/26:180 · beslutad 26 maj 2026
Regler om tillgänglighet för bostäder på vind och i suterräng – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen, trots att delar av regeringens förslag välkomnas, säger nej till lättnaderna i tillgänglighetskraven för bostäder på vind och i suterräng och säger ja till att regeringen återkommer med nödvändiga följdändringar.
- De menar att förslagen riskerar att få negativa konsekvenser för jämlikheten i samhället.
Visa vad de skrev
”Vi delar flera remissinstansers farhågor att förslagen kommer att få negativa konsekvenser för jämlikheten i samhället.”
- De menar att de utökade undantagen för bostäder på vind och i suterräng är särskilt problematiska.
Visa vad de skrev
”De utökade undantagen för bostäder på vindar och i suterräng är särskilt problematiska.”
- De menar att förslaget kan leda till bostäder med lägre standard och att nya brister byggs in i det befintliga beståndet.
Visa vad de skrev
”Detta förslag innebär att grundläggande krav på tillgänglighet och användbarhet kan sättas åt sidan, vilket riskerar att leda till bostäder med lägre standard och att vi bygger in nya brister i det befintliga beståndet.”
- De menar att regeringen behöver återkomma med förslag på nödvändiga följdändringar efter ett nej.
Visa vad de skrev
”Som en konsekvens av detta behöver regeringen återkomma med förslag på de följdändringar som krävs med anledning av avslaget.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar delar av regeringens förslag men ställer oss kritiska till lättnaderna i kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Vi delar flera remissinstansers farhågor att förslagen kommer att få negativa konsekvenser för jämlikheten i samhället. De utökade undantagen för bostäder på vindar och i suterräng är särskilt problematiska. Detta förslag innebär att grundläggande krav på tillgänglighet och användbarhet kan sättas åt sidan, vilket riskerar att leda till bostäder med lägre standard och att vi bygger in nya brister i det befintliga beståndet. Vi anser därför att regeringens förslag ska avslås i de delar det avser 8 kap. 7 §.
Som en konsekvens av detta behöver regeringen återkomma med förslag på de följdändringar som krävs med anledning av avslaget. Det är regeringens uppgift att vidta nödvändiga åtgärder. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) i de delar det avser 8 kap. 7 §,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4010 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4059 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 3 i denna del och avslår proposition 2025/26:180 punkt 1 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Regler om tillgänglighet – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 3)
Att riksdagen, samtidigt som förenklingarna välkomnas, säger ja till att regeringen ska säkerställa att lättnaderna i regelverket inte leder till försämrad tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
- De menar att flera remissinstanser är oroade för vilka konsekvenser förslagen kan få.
Visa vad de skrev
”Vi delar dock flera remissinstansers oro för förslagens konsekvenser.”
- De menar att förenklingar inte får ske på bekostnad av grundläggande krav på tillgänglighet och användbarhet, hälsa och god boendestandard.
Visa vad de skrev
”Förenklingar behövs men får inte ske på bekostnad av grundläggande krav på bl.a. tillgänglighet och användbarhet, hälsa och god boendestandard.”
- De menar att regelverket måste spegla att bostaden inte är vilken vara som helst.
Visa vad de skrev
”Regelverket måste spegla att bostaden inte är vilken vara som helst.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar förslagen i de delar de innebär förenklingar som underlättar ombyggnad och därmed också ett mer effektivt utnyttjande av det befintliga byggnadsbeståndet. Det är rimligt att regelverket moderniseras och görs mer flexibelt och förutsägbart. Det är också positivt att regelverket blir tydligare, bl.a. genom att begreppet ”ombyggnad” ersätts med ”större byggnadsändring”.
Vi delar dock flera remissinstansers oro för förslagens konsekvenser. Förenklingar behövs men får inte ske på bekostnad av grundläggande krav på bl.a. tillgänglighet och användbarhet, hälsa och god boendestandard. Regelverket måste spegla att bostaden inte är vilken vara som helst. Mot denna bakgrund anser vi att regeringen ska säkerställa att lättnaderna i regelverket inte leder till försämrad tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Det är regeringens uppgift att vidta de åtgärder som behövs med anledning av vårt förslag. Det vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Åtgärdande av väsentliga brister och resurshushållning – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen vidtar åtgärder så att begränsningen av möjligheten att ställa följdkrav inte leder till att väsentliga brister i byggnader kvarstår.
- De menar att det finns en risk att förenklingar i regelverket går ut över den grundläggande kvaliteten i byggandet.
Visa vad de skrev
”I likhet med flera remissinstanser ser vi en risk för att förenklingar i regelverket kommer att gå ut över den grundläggande kvaliteten i byggandet.”
- De menar att när möjligheten att ställa följdkrav begränsas finns en påtaglig risk att viktiga brister inte åtgärdas vid större förändringar.
Visa vad de skrev
”När möjligheten att ställa följdkrav på hela byggnaden begränsas finns det en påtaglig risk att viktiga brister inte åtgärdas i samband med större förändringar.”
- De menar att det kan leda till bostäder med lägre standard och att nya brister byggs in i det befintliga beståndet.
Visa vad de skrev
”Det gäller t.ex. sådant som boendekvalitet och långsiktig hållbarhet, vilket riskerar att leda till bostäder med lägre standard och att vi bygger in nya brister i det befintliga beståndet.”
- De menar att regeringen behöver säkerställa att regelverket inte tillåter att väsentliga brister i byggnader kvarstår.
Visa vad de skrev
”Begränsningen av möjligheten att ställa följdkrav ska inte kunna leda till att väsentliga brister i byggnader kvarstår och regeringen behöver vidta åtgärder för att säkerställa att regelverket inte tillåter det.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I ett läge där bostadsbyggandet bromsar in är det avgörande att vi använder de hus vi redan har på ett smartare och mer resurseffektivt sätt. I likhet med flera remissinstanser ser vi en risk för att förenklingar i regelverket kommer att gå ut över den grundläggande kvaliteten i byggandet. När möjligheten att ställa följdkrav på hela byggnaden begränsas finns det en påtaglig risk att viktiga brister inte åtgärdas i samband med större förändringar. Det gäller t.ex. sådant som boendekvalitet och långsiktig hållbarhet, vilket riskerar att leda till bostäder med lägre standard och att vi bygger in nya brister i det befintliga beståndet. Begränsningen av möjligheten att ställa följdkrav ska inte kunna leda till att väsentliga brister i byggnader kvarstår och regeringen behöver vidta åtgärder för att säkerställa att regelverket inte tillåter det.
Uppföljning och utvärdering – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen följer upp och utvärderar konsekvenserna av de ändrade reglerna för byggnader.
- De menar att staten behöver ta ansvar för att utvärdera vad som händer när regelverket ändras så att balansen mellan kostnadseffektivitet och kvalitetskrav påverkas.
Visa vad de skrev
”När regelverket förändras på ett sätt som påverkar balansen mellan kostnadseffektivitet och kvalitetskrav behöver staten ta ansvar för att utvärdera utfallet.”
- De menar att uppföljningen särskilt bör gälla effekterna på bostadskvalitet, tillgänglighet och hälsa, och hur reglerna tillämpas i praktiken.
Visa vad de skrev
”Det gäller särskilt effekterna på bostadskvalitet, tillgänglighet och hälsa, men också hur regelverket tillämpas i praktiken.”
- De menar att det är regeringens uppgift att se till att en sådan uppföljning görs.
Visa vad de skrev
”Det är regeringens uppgift att se till att en sådan uppföljning kommer till stånd.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det finns skäl att noga följa konsekvenserna av regeringens förslag. När regelverket förändras på ett sätt som påverkar balansen mellan kostnadseffektivitet och kvalitetskrav behöver staten ta ansvar för att utvärdera utfallet. Det gäller särskilt effekterna på bostadskvalitet, tillgänglighet och hälsa, men också hur regelverket tillämpas i praktiken. Lagändringarnas konsekvenser bör därför följas upp.
Det är regeringens uppgift att se till att en sådan uppföljning kommer till stånd. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4010 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 5.
Lag om avgift för områdessamverkanProp. 2025/26:157 · beslutad 26 maj 2026
Lag om avgift för områdessamverkan – reservation, röstade nej (partiets ledamöter röstade olika)
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om en lag om avgift för områdessamverkan.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser inte att det finns skäl att införa en lag om avgift för områdessamverkan, och riksdagen bör därför avslå propositionen. Vi utvecklar våra skäl för detta i våra särskilda yttranden 1 respektive 2.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3966 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V), 2025/26:3974 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:3981 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:157.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Andra åtgärder för trygghet i den byggda miljön – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag som stärker statens ansvar för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete och som säkerställer att trygghetsarbetet inte finansieras genom pålagor som kan drabba hyresgäster i socioekonomiskt utsatta områden.
- De menar att trygghet är det offentligas ansvar och inte ska överlåtas till privata aktörer, eftersom det annars kan leda till att ekonomiskt svaga hushåll får betala genom höjda boendekostnader.
Visa vad de skrev
”Tryggheten är det offentligas ansvar. Det är inte något som ska överlåtas till privata aktörer så att man i förlängningen låter de ekonomiskt svagaste hushållen betala för insatserna genom höjda boendekostnader.”
- De menar att staten behöver prioritera polisens närvaro, socialt förebyggande arbete och insatser mot brott och otrygghet.
Visa vad de skrev
”Staten behöver prioritera polisens närvaro, ett socialt förebyggande arbete samt insatser riktade mot brott och otrygghet.”
- De menar att regeringen bör återkomma med förslag som tydligt stärker statens ansvar för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete och som säkerställer att trygghetsarbetet inte finansieras genom pålagor som kan drabba hyresgäster i socioekonomiskt utsatta områden.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför återkomma med förslag som tydligt stärker statens ansvar för det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet samt säkerställer att trygghetsarbetet inte finansieras genom pålagor som riskerar att drabba hyresgäster i socioekonomiskt utsatta områden.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Tryggheten är det offentligas ansvar. Det är inte något som ska överlåtas till privata aktörer så att man i förlängningen låter de ekonomiskt svagaste hushållen betala för insatserna genom höjda boendekostnader.
Staten behöver prioritera polisens närvaro, ett socialt förebyggande arbete samt insatser riktade mot brott och otrygghet. Regeringen bör därför återkomma med förslag som tydligt stärker statens ansvar för det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet samt säkerställer att trygghetsarbetet inte finansieras genom pålagor som riskerar att drabba hyresgäster i socioekonomiskt utsatta områden.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3974 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2 och bifaller delvis motion 2025/26:3981 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).
En mer flexibel hyresmarknadProp. 2025/26:187 · beslutad 20 maj 2026
Utökade möjligheter för bostadsrättshavare att upplåta sin lägenhet i andra hand – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till att utöka bostadsrättshavares möjligheter att hyra ut sin lägenhet i andra hand.
- De menar att reglerna redan i dag är generösa och att det inte finns något behov av att utöka möjligheterna till andrahandsuthyrning.
Visa vad de skrev
”Kritiken handlar huvudsakligen om att reglerna redan i dag är generösa och att det inte finns behov av att utöka möjligheterna till andrahandsupplåtelse.”
- De menar att myndigheter som Boverket och Tillväxtverket har ifrågasatt förslaget och varnat för spekulationsköp av bostadsrätter.
Visa vad de skrev
”Även myndigheter som Boverket och Tillväxtverket har ifrågasatt förslaget och varnat för bl.a. spekulationsköp av bostadsrätter.”
- De menar att Fastighetsägarna har avstyrkt förslaget på grund av risken för spekulativt beteende och negativa konsekvenser för föreningarnas funktion och grannarnas trygghet.
Visa vad de skrev
”Fastighetsägarna har också avstyrkt förslaget med hänvisning till risken för spekulativt beteende och negativa konsekvenser för föreningarnas funktion och grannarnas trygghet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Förslaget om att utöka bostadsrättshavares möjligheter att upplåta sina lägenheter i andra hand har fått kritik av flera remissinstanser. Kritiken handlar huvudsakligen om att reglerna redan i dag är generösa och att det inte finns behov av att utöka möjligheterna till andrahandsupplåtelse. Även myndigheter som Boverket och Tillväxtverket har ifrågasatt förslaget och varnat för bl.a. spekulationsköp av bostadsrätter. Fastighetsägarna har också avstyrkt förslaget med hänvisning till risken för spekulativt beteende och negativa konsekvenser för föreningarnas funktion och grannarnas trygghet. Vi instämmer i remissinstansernas kritik, och för oss väger dessa invändningar tyngre än de skäl för förslaget som regeringen anför i propositionen. Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag om utökade möjligheter till andrahandsuthyrning i bostadsrättslagen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614) i de delar det avser 7 kap. 11 §.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3995 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 2, 2025/26:4011 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4065 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:187 punkt 5 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
En ny modell för blockhyra – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att utöka undantagen från besittningsskydd, införa anpassad hyra, göra så att bulvanregeln inte gäller och tillåta uthyrning till en juridisk person för vidareuthyrning vid blockhyra.
- De menar att det finns risk för missbruk om möjligheterna att göra undantag från besittningsskyddet utökas.
Visa vad de skrev
”Kritiken handlar bl.a. om att det finns risk för missbruk om möjligheterna att göra undantag från besittningsskyddet utökas”
- De menar att den nya modellen för hyressättning leder till att hyresgästerna tvingas betala marknadshyror.
Visa vad de skrev
”den nya modellen för hyressättning leder till att hyresgästerna tvingas att betala marknadshyror”
- De menar att förslaget att tillåta uthyrning till en juridisk person för vidareuthyrning ökar riskerna för otrygga boendeförhållanden och stigande hyror.
Visa vad de skrev
”Förslaget i denna del innebär ökade risker för otrygga boendeförhållanden och stegrande hyror.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Förslaget om nya regler om blockhyra innebär bl.a. att det för företagsbostäder införs en utökad möjlighet att avtala om avstående från besittningsskyddet mellan blockhyresgäster och andrahandshyresgäster. En blockhyresgäst och andrahandshyresgäst får vidare avtala om en s.k. anpassad hyra för andrahandshyresgästen. Dessa förslag har fått kritik av flera remissinstanser. Kritiken handlar bl.a. om att det finns risk för missbruk om möjligheterna att göra undantag från besittningsskyddet utökas och om att den nya modellen för hyressättning leder till att hyresgästerna tvingas att betala marknadshyror. Vi instämmer i huvudsak i den kritik som framförts. Vi är även negativa till förslaget om att tillstånd ska kunna ges till blockhyra när en blockhyresgäst ska upplåta lägenheter till en juridisk person. Förslaget i denna del innebär ökade risker för otrygga boendeförhållanden och stegrande hyror. Sammanfattningsvis anser vi att övervägande skäl talar emot flera av de ändringar som regeringen föreslår.
Effektiv och säker byggprocessProp. 2025/26:172 · beslutad 20 maj 2026
Lagförslaget i övrigt – reservation, röstade nej
Vad ville S och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till de delar som handlar om förstärkt byggkontroll, men säger nej till att utöka systemet med certifierade byggprojekteringsföretag och behåller den offentliga kontrollen över byggandet.
- De menar att flytta kontroll från offentlig verksamhet till privata aktörer kan leda till otydliga ansvarsförhållanden och negativa beroenden mellan beställare och kontrollaktörer.
Visa vad de skrev
”Att flytta kontroll-funktioner från offentlig verksamhet till privata aktörer kan leda till otydliga ansvarsförhållanden, och det kan uppstå negativa beroendeförhållanden mellan beställare och kontrollaktörer.”
- De menar att det kan försvaga tilliten till kontrollsystemet och skapa ekonomiska incitament som ökar risken för korruption.
Visa vad de skrev
”Det kan i sin tur försvaga tilliten till kontrollsystemet och skapa ekonomiska incitament som ökar risken för korruption.”
- De menar att byggprocesserna inte ska effektiviseras på bekostnad av rättssäkerheten och den offentliga tillsynen.
Visa vad de skrev
”Vi anser dock inte att byggprocesserna ska effektiviseras på bekostnad av rättssäkerheten och den offentliga tillsynen.”
- De menar att regeringen i stället bör återkomma med ett nytt förslag som effektiviserar byggprocessen och minskar byråkratin utan att samhället förlorar kontrollen över byggandet.
Visa vad de skrev
”I stället för att utvidga systemet med certifierade byggprojekteringsföretag bör regeringen därför återkomma med ett nytt förslag som kan effektivisera byggprocessen, minska onödig byråkrati och förkorta ledtiderna samtidigt som samhället behåller kontrollen över byggandet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Till grund för förslagen i propositionen ligger dels Boverkets förslag i rapporten Uppdrag att utveckla reformen med certifierade byggprojekteringsföretag (rapport 2025:2), dels förslagen i utredningsbetänkandet Ordning och reda – förstärkt och tillförlitlig byggkontroll (SOU 2023:70).
Vi har inga invändningar mot de lagförslag som grundas på utrednings-betänkandet SOU 2023:70 och som bl.a. handlar om att införa en förstärkt kontroll av att vissa tekniska egenskapskrav uppfylls samt att tydliggöra att certifieringsverksamhet kan innefatta myndighetsutövning och att sådana beslut får överklagas.
Däremot är vi negativa till de förslag om att utöka av systemet med certifierade byggprojekteringsföretag som regeringen gått vidare med som bygger på Boverkets rapport 2025:2. De lagändringar som regeringen föreslår i den delen innebär att certifierade privata aktörer i större utsträckning ska kunna utföra kontroller som i dag ligger hos kommunerna. Flera remissinstanser har pekat på risken med en sådan modell. Att flytta kontroll-funktioner från offentlig verksamhet till privata aktörer kan leda till otydliga ansvarsförhållanden, och det kan uppstå negativa beroendeförhållanden mellan beställare och kontrollaktörer. Det kan i sin tur försvaga tilliten till kontrollsystemet och skapa ekonomiska incitament som ökar risken för korruption. Riksdagen bör därför avslå propositionen i dessa delar.
För att få fram fler bostäder är det förvisso viktigt att förkorta ledtiderna och effektivisera processerna i byggandet. Vi anser dock inte att byggprocesserna ska effektiviseras på bekostnad av rättssäkerheten och den offentliga tillsynen. För oss är det viktigt att samhället även i fortsättningen har möjlighet att säkerställa kvalitet och säkerhet och att regelverket följs. I stället för att utvidga systemet med certifierade byggprojekteringsföretag bör regeringen därför återkomma med ett nytt förslag som kan effektivisera byggprocessen, minska onödig byråkrati och förkorta ledtiderna samtidigt som samhället behåller kontrollen över byggandet.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) i de delar det avser 10 kap. 13 och 14, 27, 29 och 30 §§ och 11 kap. 19 § samt antar lagförslaget i övrigt, med den ändringen att 9 kap. 105 §, 10 kap. 1, 19, 23a, 24, 31, 32 och 34 §§ samt 16 kap. 9 § ska ha den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3975 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt bifaller delvis proposition 2025/26:172 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Nytt mål för effektiv energianvändning och genomförande av det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestandaProp. 2025/26:159 · beslutad 20 maj 2026
Nytt mål för effektiv energianvändning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag till nytt mål för effektiv energianvändning.
- De menar att regeringens förslag är ett icke bindande kvalitativt mål som inte går att mäta, samtidigt som stöden för energieffektivisering har tagits bort.
Visa vad de skrev
”Regeringen föreslår nu ett icke förpliktigande kvalitativt mål som inte är mätbart samtidigt som stöden för energieffektivisering har tagits bort sedan tidigare.”
- De menar att det nuvarande kvantitativa målet, till skillnad från regeringens förslag, stöder Sveriges möjlighet att bidra till att nå EU:s samlade mål.
Visa vad de skrev
”till skillnad från regeringens förslag så stöder det nuvarande kvantitativa målet Sveriges möjlighet att bidra till att nå EU:s samlade målbild.”
- De menar, i likhet med flera remissinstanser, att målet bör ha kvantitativa formuleringar för att kunna styra och följas upp.
Visa vad de skrev
”I likhet med ett flertal remissinstanser är vi av uppfattningen att målet bör innehålla kvantitativa målformuleringar för att vara styrande och kunna följas upp.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Energieffektivisering är viktigt och det är en utgångspunkt i EU:s energipolitik. Det skapar också resurseffektivitet och är av stor betydelse för att bygga ett mer hållbart samhälle med ökad elektrifieringstakt och stärkt konkurrenskraft.
Regeringen föreslår nu ett icke förpliktigande kvalitativt mål som inte är mätbart samtidigt som stöden för energieffektivisering har tagits bort sedan tidigare. Vi konstaterar också att till skillnad från regeringens förslag så stöder det nuvarande kvantitativa målet Sveriges möjlighet att bidra till att nå EU:s samlade målbild. I likhet med ett flertal remissinstanser är vi av uppfattningen att målet bör innehålla kvantitativa målformuleringar för att vara styrande och kunna följas upp.
Mot denna bakgrund anser vi att regeringens förslag till nytt mål för effektiv energianvändning bör avslås.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till nytt mål för effektiv energianvändning.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3946 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:3965 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:159 punkt 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Amanda Palmstierna (MP).
Ett kvantitativt mål för effektiv energianvändning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett nytt mål för effektiv energianvändning som är kvantitativt, mätbart och uppföljningsbart och som gör att Sverige kan leva upp till sina klimatåtaganden.
- De menar att ett kvalitativt mål är otydligt, försvårar styrning och prioritering och saknar mätbara indikatorer för uppföljning.
Visa vad de skrev
”Vi instämmer med de remissinstanser som påtalat att ett kvalitativt mål innebär en otydlighet som kommer att försvåra för styrning och prioritering på området. Det saknas också mätbara indikatorer som gör att målet går att följa upp.”
- De menar att det nya målet kan göra det svårare för Sverige att leva upp till sina klimatåtaganden inom EU och internationellt.
Visa vad de skrev
”Vi ser också en risk för att det nya målet kommer att göra det svårare för Sverige att leva upp till sina åtaganden på klimatområdet inom EU och internationellt.”
- De menar att regeringens politik på området inte är tillräcklig och att det behövs kvantitativa mål för att främja energieffektiviseringen i samhället.
Visa vad de skrev
”Vi kan konstatera att regeringens politik på området inte är tillräcklig. Det behövs kvantitativa målformuleringar för att främja energieffektiviseringen i samhället.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Energieffektivisering skapar resurseffektivitet och är av stor betydelse för att bygga ett mer hållbart samhälle med ökad elektrifieringstakt, stärkt konkurrenskraft och sänkta elkostnader. Därför anser vi att det nya kvalitativa målet för en effektiv energianvändning är problematiskt av flera skäl.
Vi instämmer med de remissinstanser som påtalat att ett kvalitativt mål innebär en otydlighet som kommer att försvåra för styrning och prioritering på området. Det saknas också mätbara indikatorer som gör att målet går att följa upp.
Vi ser också en risk för att det nya målet kommer att göra det svårare för Sverige att leva upp till sina åtaganden på klimatområdet inom EU och internationellt.
Utveckling och utvärdering av systemet med energideklarationer – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att en kontrollstation ska upprättas tre år efter att de nya reglerna i lagen om energideklarationer har trätt i kraft.
- De menar att flera remissinstanser har påpekat att det är otydligt vad som räknas som ombyggnad och att avgränsningen är för snäv.
Visa vad de skrev
”flera remissinstanser påpekat att det är otydligt vad som räknas som ombyggnad och att det är en alltför snäv avgränsning.”
- De menar att flera remissinstanser har framfört att det finns risk att viss energipåverkan missas och att ändringarna kan leda till otydligheter för dem som tillämpar lagen samt problem med tillsyn och bevisning.
Visa vad de skrev
”Vidare har de framfört att det finns risk för att viss energipåverkan missas och att ändringarna leder till otydligheter för de som tillämpar lagen samt problem med tillsyn och bevisning.”
- De menar att det är regeringens uppgift att göra den utvärdering de efterfrågar.
Visa vad de skrev
”Det är regeringens uppgift att utföra en sådan utvärdering som vi efterfrågar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
När det gäller regeringens förslag till ändringar i LED har flera remissinstanser påpekat att det är otydligt vad som räknas som ombyggnad och att det är en alltför snäv avgränsning. Vidare har de framfört att det finns risk för att viss energipåverkan missas och att ändringarna leder till otydligheter för de som tillämpar lagen samt problem med tillsyn och bevisning. Därför föreslår vi att en kontrollstation ska upprättas tre år efter det att de nya reglerna i LED har trätt i kraft.
Det är regeringens uppgift att utföra en sådan utvärdering som vi efterfrågar. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Identitetskrav vid lagfart och åtgärder mot kringgåenden av bostadsrättslagenProp. 2025/26:106 · beslutad 22 april 2026
Lagstiftningens framtida utformning – reservation, röstade nej
Vad ville S och C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen, utöver de skärpta identitetskraven vid lagfart, säger ja till att införa krav på faktisk id-kontroll och styrkt identitet och att regeringen återkommer med förslag om det.
- De menar att regeringen bortser från remissinstanser som säger att verklig identifiering krävs för att motverka organiserad brottslighet och missbruk av samordningsnummer.
Visa vad de skrev
”Samtidigt bortser regeringen från remissinstansers synpunkter om att verklig identifiering krävs för att motverka organiserad brottslighet och missbruk av samordningsnummer.”
- De menar att regeringen borde ha gjort de nödvändiga övervägandena i stället för att avstå, för att få lagstiftning som motverkar organiserad brottslighet.
Visa vad de skrev
”Vi anser att regeringen i stället borde ha fokuserat på att göra just dessa nödvändiga överväganden i syfte att åstadkomma en lagstiftning som motverkar den organiserade brottsligheten.”
- De menar att regeringens passivitet försämrar möjligheten att hindra penningtvätt, falska identiteter och systematiskt missbruk av fastighetsförvärv.
Visa vad de skrev
”Regeringens passivitet försämrar möjligheten att hindra penningtvätt, användning av falska identiteteter och systematiskt missbruk av fastighetsförvärv.”
- De menar att krav på faktisk id-kontroll och styrkt identitet bör införas i lag.
Visa vad de skrev
”Vår uppfattning är att krav på faktisk id-kontroll och styrkt identitet bör införas i lag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi har tidigare i betänkandet ställt oss bakom regeringens lagförslag och välkomnar skärpta krav på att ange en identitetsbeteckning vid ansökan om lagfart. Vi anser dock att förslaget inte går tillräckligt långt.
Regeringen anför i propositionen att förslaget ska skärpa identitetskontrollen. Samtidigt bortser regeringen från remissinstansers synpunkter om att verklig identifiering krävs för att motverka organiserad brottslighet och missbruk av samordningsnummer.
Trots remissinstansers synpunkter avstår regeringen från att gå vidare med förslag om åtgärder för att sökanden ska identifiera sig och hänvisar till att sådana förslag kräver ytterligare överväganden. Vi anser att regeringen i stället borde ha fokuserat på att göra just dessa nödvändiga överväganden i syfte att åstadkomma en lagstiftning som motverkar den organiserade brottsligheten. Regeringens passivitet försämrar möjligheten att hindra penningtvätt, användning av falska identiteteter och systematiskt missbruk av fastighetsförvärv.
För att effektivt motverka organiserad brottslighet bör lagfartsärenden alltid innehålla en verifierad identitet, och inte enbart uppgifter om person- och samordningsnummer. Vår uppfattning är att krav på faktisk id-kontroll och styrkt identitet bör införas i lag. Regeringen bör därför återkomma med förslag som tillgodoser det.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3905 av Joakim Järrebring m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C) och Markus Kallifatides (S).
En ny hyresförvärvslag – reservation, röstade nej
Vad ville S och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till en ny hyresförvärvslag, alltså en lag om förvärv av hyresfastigheter, och att regeringen återkommer till riksdagen med ett förslag till en sådan lag.
- De menar att det i dag är för lätt att ta över ansvaret för en hyresfastighet utan prövning, sedan den tidigare lagen upphävdes.
Visa vad de skrev
”Lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. upphävdes 2010 under en tidigare borgerlig regering, och i dag kan vem som helst ta över fastighetsägaransvaret för en flerfamiljsfastighet utan att någon prövning sker.”
- De menar att det är mycket svårt att komma åt oseriösa fastighetsägare och att boende kan vittna om fastigheter som närmast förfaller.
Visa vad de skrev
”Det är mycket svårt att komma åt oseriösa fastighetsägare. Boende kan vittna om fastighetsägare som lämnar hyresgäster i fastigheter som närmast förfaller.”
- De menar att utredningens förslag skulle göra att de flesta förvärv får klartecken snabbt, samtidigt som kontrollen kan riktas mot förvärv där det finns goda skäl.
Visa vad de skrev
”Det helt övervägande antalet förvärv kommer därmed att få klartecken mycket snabbt, och prövningen kan riktas in mot de förvärv där det finns goda skäl för en närmare kontroll.”
- De menar att det är viktigt att följa upp effekterna av den nya hyresförvärvslagen.
Visa vad de skrev
”I likhet med Boverket anser vi vidare att det är viktigt att följa upp effekterna av den nya hyresförvärvslagen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. upphävdes 2010 under en tidigare borgerlig regering, och i dag kan vem som helst ta över fastighetsägaransvaret för en flerfamiljsfastighet utan att någon prövning sker.
Det är mycket svårt att komma åt oseriösa fastighetsägare. Boende kan vittna om fastighetsägare som lämnar hyresgäster i fastigheter som närmast förfaller.
Ett ställföreträdarskap att lita påProp. 2025/26:92 · beslutad 22 april 2026
Ställföreträdarutredningens förslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till regeringens förslag och dessutom till att regeringen överväger fler lagändringar så att reglerna om ställföreträdare och överförmyndare blir moderna och rättssäkra.
- De menar att det är angeläget att ytterligare lagändringar övervägs, även om det är välkommet att utredningens förslag har tagits vidare.
Visa vad de skrev
”Det är välkommet att utredningens förslag tagits vidare, men vi anser att det är angeläget att ytterligare lagändringar övervägs.”
- De menar att det är avgörande att regeringen fortsätter att följa frågorna och vidtar lämpliga åtgärder för att reglerna ska vara moderna och rättssäkra.
Visa vad de skrev
”Det är därför avgörande att regeringen fortsätter att följa frågorna och vidtar adekvata åtgärder i syfte att säkerställa att reglerna om ställföreträdare och överförmyndare är moderna och rättssäkra.”
- De menar att det är mycket viktigt att systemet med ställföreträdare och överförmyndare fungerar och är rättssäkert.
Visa vad de skrev
”Vi delar naturligtvis utskottets uppfattning att det är av yttersta vikt att systemet med ställföreträdare och överförmyndare är fungerande och rättssäkert.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi har tidigare i betänkandet ställt oss bakom regeringens förslag, som bygger på Ställföreträdarutredningens betänkande Gode män och förvaltare – en översyn (SOU 2021:36). Det är välkommet att utredningens förslag tagits vidare, men vi anser att det är angeläget att ytterligare lagändringar övervägs. Vi delar naturligtvis utskottets uppfattning att det är av yttersta vikt att systemet med ställföreträdare och överförmyndare är fungerande och rättssäkert. Det är därför avgörande att regeringen fortsätter att följa frågorna och vidtar adekvata åtgärder i syfte att säkerställa att reglerna om ställföreträdare och överförmyndare är moderna och rättssäkra.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2025/26:320 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 17, 2025/26:498 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2, 2025/26:2149 av Sten Bergheden (M), 2025/26:2726 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 1, 2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 78 och 2025/26:3646 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 27.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C), Amanda Palmstierna (MP), Markus Kallifatides (S) och Andreas Lennkvist Manriquez (V).
Anmälningsplikt vid misstanke om brott – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att överförmyndare ska vara skyldiga att polisanmäla alla misstänkta brott som en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare kan ha begått, utan att behöva underrätta om anmälan när det är olämpligt, och att regeringen ska återkomma med lagförslag.
- De menar att anmälningsskyldigheten ska gälla alla misstänkta brott, inte bara de brott som regeringen pekar ut.
Visa vad de skrev
”Vi instämmer i denna bedömning men anser att anmälningsskyldigheten ska omfatta alla misstänkta brott, inte enbart dem som regeringen pekar ut.”
- De menar att en ställföreträdare som misstänks för brott alltid måste polisanmälas, oavsett vilket brott det handlar om.
Visa vad de skrev
”En ställföreträdare som misstänks för brott måste polisanmälas oavsett vilket brott det är fråga om.”
- De menar att misstankar mot en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare bör polisanmälas oavsett om brottet riktar sig mot huvudmannen och oavsett vilket straff som kan följa.
Visa vad de skrev
”Om en överförmyndare har anledning att misstänka att en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare begått ett brott bör det polisanmälas, oavsett om det är ett brott mot huvudmannen eller ej och vilken påföljd som är föreskriven för brottet.”
- De menar att misstankar om barnpornografibrott hos en ställföreträdare är en risk för huvudmannen om denne är ett barn, även om brottet inte har samband med uppdraget.
Visa vad de skrev
”Om en ställföreträdare exempelvis misstänks ha begått barnpornografibrott innebär det en riskfaktor för huvudmannen om denne är ett barn, även om huvudmannen i ett inledande skede inte misstänks vara målsägande eller om brottet inte har begåtts i samband med verksamheten.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Förordnade förmyndares informationsskyldighet – reservation, röstade nej
Vad ville S och C i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att förordnade förmyndare ska informera även yngre barn om uppdraget när det bedöms vara barnets bästa, och att det ska motiveras i årsberättelsen om ett yngre barn inte har informerats.
- De menar att åldersgränsen på 16 år riskerar att leda till att yngre barns rättigheter inte respekteras.
Visa vad de skrev
”Åldersgränsen på 16 år riskerar nämligen att medföra att de yngre barnens rättigheter inte kommer att respekteras, varför barnens rättigheter måste förtydligas.”
- De menar att det inte räcker med ett uttalande i förarbetena, med tanke på barnens utsatta ställning i förhållande till vuxna och ställföreträdaren.
Visa vad de skrev
”Med beaktande av de enskilda barnens utsatta ställning i förhållande till vuxenvärlden och ställföreträdaren, är det enligt vår mening inte tillräckligt med ett sådant förarbetsuttalande.”
- De menar att barns rättigheter måste tydliggöras.
Visa vad de skrev
”Vi anser dock att barns rättigheter måste tydliggöras.”
- De menar att barn enligt barnkonventionen har rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem.
Visa vad de skrev
”Enligt artikel 12 ska konventionsstaterna tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Barnkonventionen är sedan den 1 januari 2020 svensk lag. Vid ärenden som rör barn ska enligt artikel 3 i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Rättigheterna i konventionen ska ses som en helhet, och barnets bästa kan inte frikopplas från övriga rättigheter. Enligt artikel 12 ska konventionsstaterna tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
Anställda ställföreträdare – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att bara anställda inom kommunala förvaltarenheter eller andra icke vinstdrivande organisationer ska få förordnas som ställföreträdare, och att regeringen ska ta fram nödvändiga lagförslag.
- De menar att vinstdrivande privata företag inte ska få tjäna pengar på utsatta individer, eftersom det förstör enskildas liv.
Visa vad de skrev
”Vi delar regeringens bedömning att anställda ställföreträdare behövs i vissa fall men motsätter oss att vinstdrivande privata aktörer ska tillåtas fortsätta tjäna pengar på utsatta individer eftersom det förstör enskildas liv.”
- De menar att det inte är rimligt att företag tjänar pengar på detta sätt, särskilt eftersom verksamheten finansieras helt med svenska skattemedel.
Visa vad de skrev
”Det är inte rimligt att företag kan tjäna pengar på det här sättet, särskilt som det finansieras helt med svenska skattemedel.”
- De menar att problemet har blivit tydligt genom flera uppmärksammade fall de senaste åren.
Visa vad de skrev
”Problemet har blivit väl synligt genom flera uppmärksammade fall de senaste åren.”
- De menar att det är uppseendeväckande att regeringen ställer sig på företagens sida och vill att de ska få fortsätta tjäna pengar på utsatta individer.
Visa vad de skrev
”Det är uppseendeväckande att regeringen ställer sig på de här företagens sida och anser att de ska få fortsätta tjäna pengar på utsatta individer.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Systemet med gode män och förvaltare bygger på människors ideella engagemang, dvs. att det finns personer som på sin fritid och mot en relativt låg ersättning tar hand om en annan persons ekonomiska och personliga angelägenheter. Vi delar regeringens bedömning att det ideella engagemanget är en styrka för samhället och viktigt att bevara. Det finns dock personer med ett stort hjälpbehov som får vänta länge på en ställföreträdare. Det förekommer även att överförmyndaren inte alls kan hitta en lämplig ställföreträdare för den som behöver hjälp. Även om den enskilde i dessa fall ofta har andra hjälp- och stödinsatser från det allmänna, kan avsaknaden av en ställföreträdare medföra stora problem. Exempelvis kan den enskilde stå utan någon som ser till att hans eller hennes räkningar blir betalda, ansöker om de insatser som han eller hon behöver eller följer upp om beslutade insatser fungerar som förväntat.
Uppföljning av lagstiftningen – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen om tre till fem år följer upp de genomförda lagändringarna om ställföreträdare och bedömer om fler lagändringar behövs.
- De menar att det är angeläget att följa upp om och hur lagändringarna får effekt och att överväga om ytterligare lagändringar är motiverade.
Visa vad de skrev
”I förlängningen är det dock angeläget att följa upp om och hur lagändringarna får effekt, samt överväga om ytterligare lagändringar är motiverade.”
- De menar att erfarenheten visar att de verkliga konsekvenserna av lagändringar om ställföreträdarskap ofta visar sig först när lagen tillämpas.
Visa vad de skrev
”Erfarenheten visar att de verkliga konsekvenserna av lagändringar om ställföreträdarskap ofta visar sig först i tillämpningen.”
- De menar att en uppföljning som tar in både yrkesverksammas och civilsamhällets erfarenheter kan vara avgörande för att tidigt fånga både positiva effekter och oavsiktliga konsekvenser.
Visa vad de skrev
”En uppföljning som beaktar både praktikers och civilsamhällets erfarenheter kan därför vara avgörande för att tidigt fånga upp både positiva effekter och oavsiktliga konsekvenser.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det var den socialdemokratiskt ledda regeringen som 2019 tillsatte Ställföreträdarutredningen, vars betänkande ligger till grund för propositionen, och som vi nämnt tidigare är det välkommet att lagstiftningen nu ändras. I förlängningen är det dock angeläget att följa upp om och hur lagändringarna får effekt, samt överväga om ytterligare lagändringar är motiverade.
Erfarenheten visar att de verkliga konsekvenserna av lagändringar om ställföreträdarskap ofta visar sig först i tillämpningen. En uppföljning som beaktar både praktikers och civilsamhällets erfarenheter kan därför vara avgörande för att tidigt fånga upp både positiva effekter och oavsiktliga konsekvenser.
Vi tycker därför att regeringen om tre till fem år bör göra en översyn av genomförda lagändringar och deras effekter samt bedöma om ytterligare reformer är motiverade. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Elektronisk inlämning av bouppteckningarProp. 2025/26:46 · beslutad 11 mars 2026
Riksdagens tillkännagivande om kvalitetssäkring i vårdnadsutredningar – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till motionen om kvalitetssäkring i vårdnadsutredningar, men samtidigt konstaterar att tillkännagivandet inte är slutbehandlat.
- De menar att regeringens uppdrag till Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd och Socialstyrelsen inte är konstitutionellt sett tillräckligt för att uppfylla det som riksdagen efterfrågade i tillkännagivandet.
Visa vad de skrev
”Vi anser nämligen inte att det uppdrag till Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd och Socialstyrelsen som regeringen hänvisar till i propositionen är konstitutionellt sett tillräckligt för att tillgodose det som utskottet och riksdagen efterfrågade i tillkännagivandet.”
- De menar att uppdraget fortfarande pågår och inte ska slutredovisas förrän den 15 december 2027, och att tillkännagivandet därför inte kan anses vara slutbehandlat.
Visa vad de skrev
”Detta myndighetsuppdrag pågår fortfarande, och det ska inte slutredovisas förrän den 15 december 2027. Tillkännagivandet kan därmed inte anses vara slutbehandlat.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi ser inte skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av förslaget i motion 2025/26:3848 (C) yrkande 1. I likhet med utskottet anser vi alltså att motionsyrkandet bör avslås.
När det gäller tillkännagivandet om kvalitetssäkring i vårdnadsutredningar i betänkande 2020/21:CU17 punkt 12 gör vi dock en annan bedömning än regeringen och utskottet. Vi anser nämligen inte att det uppdrag till Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd och Socialstyrelsen som regeringen hänvisar till i propositionen är konstitutionellt sett tillräckligt för att tillgodose det som utskottet och riksdagen efterfrågade i tillkännagivandet. Detta myndighetsuppdrag pågår fortfarande, och det ska inte slutredovisas förrän den 15 december 2027. Tillkännagivandet kan därmed inte anses vara slutbehandlat.
Därutöver vidhåller vi det som vi anförde om det aktuella tillkännagivandet i vårt särskilda yttrande i betänkande 2024/25:CU4 Tryggare hem för barn (s. 20–21).
Tillkännagivandet om kvalitetssäkring i vårdnadsutredningar i betänkande 2020/21:CU17 punkt 12 kan sammanfattningsvis inte anses vara tillgodosett och slutbehandlat genom de åtgärder som regeringen redovisat. Vi emotser regeringens kommande redogörelse för tillkännagivandet i skrivelse 75. I det sammanhanget får vi och utskottet tillfälle att återkomma till frågan om tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat eller inte.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).
Ett förbättrat resegarantisystemProp. 2025/26:45 · beslutad 25 februari 2026
Resegarantifondens konstruktion – reservation, röstade nej
Vad ville S och C i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med förslag om en resegarantifond som har en statlig garanti under uppbyggnadsfasen.
- De menar att den nya resegarantifondens konstruktion gör att fonden byggs upp alltför långsamt.
Visa vad de skrev
”Vi är kritiska till den nya resegarantifondens konstruktion eftersom den medför att uppbyggnaden av fonden kommer att gå alltför långsamt.”
- De menar att det utökade skyddet för konsumenter träder i kraft först när fonden är fullt uppbyggd.
Visa vad de skrev
”Det innebär att det utökade skyddet för konsumenter kommer att träda i kraft först när fonden är fullt uppbyggd.”
- De menar att staten ska gå in som garant för fonden, inte som finansiär.
Visa vad de skrev
”Vi menar att staten ska gå in som garant, inte som finansiär.”
- De menar att regeringens argument om fördröjning väger lätt jämfört med att den nuvarande konstruktionen fördröjer fondens uppbyggnad i flera år.
Visa vad de skrev
”Detta argument väger dock lätt i sammanhanget, särskilt med beaktande av att resegarantifondens nuvarande konstruktion innebär flera års fördröjning innan fonden är fullt uppbyggd.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi är kritiska till den nya resegarantifondens konstruktion eftersom den medför att uppbyggnaden av fonden kommer att gå alltför långsamt. Fonden kommer inte att ge någon trygghet förrän efter en lång uppbyggnadsfas. Det nya resegarantisystemet innebär visserligen ett utökat skydd för resenärer eftersom även återbetalningskrav och vissa värdebevis omfattas av garantin. Arrangörernas nuvarande individuella garantier har dock inte beräknats utifrån att även denna typ av fordringar ska vara täckta. Det innebär att det utökade skyddet för konsumenter kommer att träda i kraft först när fonden är fullt uppbyggd.
Vi anser att regeringen borde ha lyssnat till de konstruktiva förslag som remissinstanserna framförde och dragit lärdomar av det arbete som gjorts i andra europeiska länder. Som exempel kan nämnas Tyskland, som har infört ett liknande resegarantisystem men där staten har garanterat fonden under uppbyggnadsfasen – vilket innebar att hela det nya systemet kunde träda i kraft från början.
Regeringen har i propositionen anfört att en statlig garanti skulle medföra en fördröjning av reformen, bl.a. eftersom det förutsätter ett bemyndigande från riksdagen och hantering i en budgetproposition eller ändringsproposition. Detta argument väger dock lätt i sammanhanget, särskilt med beaktande av att resegarantifondens nuvarande konstruktion innebär flera års fördröjning innan fonden är fullt uppbyggd. Regeringens argument om att staten inte ska finansiera resegarantisystemet stämmer inte heller eftersom det de facto skulle innebära att staten fick en fordran gentemot fonden.
Vi menar att staten ska gå in som garant, inte som finansiär. En fond med en statlig garanti skulle ge trygghet för resenärerna och förutsägbarhet för företagen samt stärka förtroendet för hela systemet. En sådan modell skulle dämpa riskerna, och när fonden är stark nog att stå på egna ben skulle statens garanti avvecklas.
Av dessa skäl bör regeringen återkomma med förslag om en resegarantifond som innehåller en statlig garanti under uppbyggnadsfasen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2025/26:3181 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 21, 2025/26:3849 av Joakim Järrebring m.fl. (S) och 2025/26:3854 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Alireza Akhondi (C).
Prop. 2025/26:35 · beslutad 28 januari 2026
Såväl Lagrådet som remissinstanserna har lämnat kritiska synpunkter på regeringens lagförslag, och Lagrådet har bl.a. uttalat att förslaget inte uppfyller regeringens egen ambition att skapa ett tryggt regelsystem med ett gott konsumentskydd. Man lyfter särskilt fram risker för hyrköparen kopplat till förändringar som kan ske under hyrköpsavtalets löptid, t.ex. att hyrköparens ekonomiska förhållanden ändras. Lagrådet påpekar också att riskerna kan vara svåra att uppfatta för en konsument, vilket är särskilt olyckligt eftersom avtalstypen i första hand riktar sig till personer som har få andra möjligheter att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden. Vissa remissinstanser har även påpekat att hyrköpsavgiften riskerar att bli orimligt hög.
Vi menar därför att regeringen bör återkomma med ett reviderat förslag till modell för hyrköp av bostad som förenas med ett starkt konsumentskydd och som inte innebär samma risker för hyrköparen.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4012 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4064 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4010 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).
Det är regeringens uppgift att ta de initiativ som krävs med anledning av vårt förslag. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4010 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 4 och avslår motion 2025/26:4059 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).
Riksdagen bör därför avslå regeringens lagförslag i de delar som avser att möjligheterna att göra undantag från besittningsskyddet i efterföljande led vid blockhyra utökas, att reglerna om anpassad hyra införs och att den s.k. bulvanregeln inte ska gälla vid blockhyra. Vidare bör den del av lagförslaget som avser uthyrning till en juridisk person för vidareuthyrning till en juridisk person avslås (12 kap. 1 e § andra stycket 1 b jordabalken).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår 12 kap. 1 e § andra stycket 1 b regeringens förslag till lag om ändring i jordabalken och antar paragrafen i övrigt med den ändringen att ordet "eller" ska införas efter "personer," i andra stycket 1 a.
b) avslår regeringens förslag till lag om ändring i jordabalken i de delar det avser 7 kap. 31 § och 12 kap. 45 a, 55, 55 b och 55 f §§.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3995 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:4011 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4065 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3 samt bifaller delvis proposition 2025/26:187 punkt 2 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Vi kan konstatera att regeringens politik på området inte är tillräcklig. Det behövs kvantitativa målformuleringar för att främja energieffektiviseringen i samhället. Därför anser vi att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag på ett nytt mål för effektiv energianvändning. Det målet ska ha en kvantitativ målformulering som möjliggör mätbarhet och uppföljning samt att Sverige ska kunna leva upp till sina åtaganden på klimatområdet.
Det ankommer på regeringen att vidta de åtgärder som behövs med anledning av vårt förslag. Det vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2025/26:3946 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 2, 2025/26:3950 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3955 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 1 och 2025/26:3965 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Amanda Palmstierna (MP).
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3950 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2 och avslår motionerna 2025/26:3955 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 2 och 2025/26:3965 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S) och Anna-Belle Strömberg (S).
Utredningen om skärpta kontroller vid fastighetsförvärv har i sitt betänkande Vem äger fastigheten (SOU 2023:55) lämnat förslag på hur en modern och effektiv förhandsprövning av förvärv av hyresfastigheter kan utformas. Utredningens förslag till ny hyresförvärvslag innebär att fastighetsförsäljningar ska anmälas till kommunen som sedan ska ta beslut inom 25 arbetsdagar. Om kommunen anser att ärendet behöver granskas ska ärendet lämnas vidare till hyresnämnden. Det helt övervägande antalet förvärv kommer därmed att få klartecken mycket snabbt, och prövningen kan riktas in mot de förvärv där det finns goda skäl för en närmare kontroll.
Vi anser i likhet med utredningen att det behöver införas en ny hyresförvärvslag, och det är en uppgift för regeringen att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag. Förslaget ska vara baserat på utredningens ursprungliga förslag men även beakta relevanta synpunkter från remissinstanserna och vara anpassat till nuvarande förhållanden. Flera remissinstanser lyfter t.ex. oklarheter i fråga om hur förvärv genom aktieöverlåtelser ska omfattas av regleringen eftersom sådana fastighetsaffärer inte genererar ett lagfartsärende. Det behöver tydliggöras hur detta ska hanteras i praktiken.
I likhet med Boverket anser vi vidare att det är viktigt att följa upp effekterna av den nya hyresförvärvslagen. Syftet med regleringen är att hindra oseriösa överlåtelser av hyresfastigheter, men det är samtidigt viktigt att seriösa förvärvare inte drabbas negativt genom ökad administration och fördröjning av lagfartsprocessen. Det är en uppgift för regeringen att se till att en uppföljning görs när lagstiftningen har kommit på plats.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3910 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).
Inom andra tillsynsområden är det vanligt att tillsynsmyndigheten har en uttrycklig skyldighet att anmäla misstänkta brott för utredning. Regeringen skriver i propositionen att det är naturligt att överförmyndaren också får en sådan skyldighet. Regeringen framhåller att överförmyndaren i många fall kan antas ha bättre förutsättningar än en ny ställföreträdare när det kommer till att avgöra om en anmälan om misstänkt brottslighet bör göras, särskilt sett till att överförmyndaren är en professionell aktör som har i uppgift att granska hur ställföreträdaren sköter sitt uppdrag. Vi instämmer i denna bedömning men anser att anmälningsskyldigheten ska omfatta alla misstänkta brott, inte enbart dem som regeringen pekar ut. En ställföreträdare som misstänks för brott måste polisanmälas oavsett vilket brott det är fråga om. Att avstå från att polisanmäla vore inte minst ett svek mot ställföreträdarens huvudmän.
Förordnade förmyndare, gode män och förvaltare har huvudmän som ofta är mycket utsatta, och många är dessutom barn. Om en överförmyndare har anledning att misstänka att en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare begått ett brott bör det polisanmälas, oavsett om det är ett brott mot huvudmannen eller ej och vilken påföljd som är föreskriven för brottet. Det framstår som märkligt att överförmyndare, som de kommunala och offentliga organ de är, inte ska vara skyldiga att anmäla alla brott, dvs. även sådana för vilka fängelse inte är föreskrivet och sådana som inte har samband med verksamheten.
Om en ställföreträdare exempelvis misstänks ha begått barnpornografibrott innebär det en riskfaktor för huvudmannen om denne är ett barn, även om huvudmannen i ett inledande skede inte misstänks vara målsägande eller om brottet inte har begåtts i samband med verksamheten. Ett annat exempel är om en ställföreträdare har ägnat sig åt bedrägerier och förskingring. Misstankar om sådana brott bör polisanmälas även om de inte direkt gäller huvudmannen. Människor som begått brott ska som regel inte parallellt vara ställföreträdare för utsatta människor.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att överförmyndare som har anledning att misstänka att en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare har begått ett brott, omedelbart ska anmäla detta oavsett om det är fråga om ett brott mot huvudmannen och oavsett vilken påföljd som är föreskriven för brottet. Överförmyndaren ska inte vara skyldig att underrätta ställföreträdaren eller den enskilde om att en anmälan har gjorts, om det är olämpligt.
Det är regeringens uppgift att återkomma med lagförslag som tillgodoser det vi anfört. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3897 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).
Vi välkomnar och har ställt oss bakom regeringens lagförslag som medför ökad insyn för den enskilde i ställföreträdarens verksamhet. Vi anser dock att barns rättigheter måste tydliggöras.
Enligt regeringens lagförslag ska gode män och förvaltare löpande hålla huvudmannen informerad om uppdraget, om det inte finns särskilda skäl mot det. Även förordnade förmyndare ska ha en sådan skyldighet i förhållande till barn som har fyllt 16 år. Regeringen har i propositionen framhållit att förmyndaren ska informera även ett yngre barn, om det bedöms vara till barnets bästa. Med beaktande av de enskilda barnens utsatta ställning i förhållande till vuxenvärlden och ställföreträdaren, är det enligt vår mening inte tillräckligt med ett sådant förarbetsuttalande. Åldersgränsen på 16 år riskerar nämligen att medföra att de yngre barnens rättigheter inte kommer att respekteras, varför barnens rättigheter måste förtydligas.
Vi anser mot denna bakgrund att det bör regleras i lag att förordnade förmyndare ska informera även yngre barn om uppdraget, om det bedöms vara till barnets bästa. Om den förordnade förmyndaren inte har informerat ett yngre barn ska det motiveras varför i årsberättelsen. Det är regeringens uppgift att återkomma med nödvändiga lagförslag. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3897 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C) och Markus Kallifatides (S).
Sedan några år tillbaka finns det ett antal privata företag som tillhandahåller ställföreträdare. För att möta behovet av ställföreträdare i komplicerade ärenden har vissa kommuner inrättat en s.k. förvaltarenhet. Justitieombudsmannen har i olika sammanhang uppmärksammat att kommunala förvaltarenheter kan fylla en funktion när överförmyndaren har brist på ställföreträdare som är beredda att åta sig nya och särskilt krävande uppdrag.
Vi delar regeringens bedömning att anställda ställföreträdare behövs i vissa fall men motsätter oss att vinstdrivande privata aktörer ska tillåtas fortsätta tjäna pengar på utsatta individer eftersom det förstör enskildas liv. Problemet har blivit väl synligt genom flera uppmärksammade fall de senaste åren. Det är inte rimligt att företag kan tjäna pengar på det här sättet, särskilt som det finansieras helt med svenska skattemedel. Det är uppseendeväckande att regeringen ställer sig på de här företagens sida och anser att de ska få fortsätta tjäna pengar på utsatta individer.
Mot denna bakgrund anser vi att möjligheten till anställda ställföreträdare bör begränsas på så sätt att endast anställda inom kommunala förvaltarenheter eller andra icke vinstdrivande organisationer ska få förordnas som ställföreträdare. Det är regeringens uppgift att återkomma med nödvändiga lagförslag. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3897 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3897 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).