Socialdemokraterna (S)

Så har Socialdemokraterna agerat i riksdagen om 11 av regeringens propositioner där ett utskott har lämnat förslag till beslut inom näringsliv och energi under riksmötet 2025/26. Underlaget är riksdagens egna röstlistor och reservationer.

Ämne: Näringsliv och energi

Röstade för utskottets förslag: 30 %; 9 av 30 omröstningar
På den vinnande sidan: 32 %; 9 av 28 omröstningar där partiet röstade ja eller nej
Fick igenom sin linje mot utskottet: 0 av 19; omröstningar där partiet röstade nej och utskottets förslag föll
Reservationer: 36; av 50 beslutspunkter hade partiet ett eget förslag
Ville stoppa hela propositionen: 0; gånger

Partiets egna förslag

Motioner som Socialdemokraterna har lagt i partiets namn inom näringsliv och energi under riksmötet 2025/26: 15 motioner med 146 yrkanden. Riksdagen har beslutat om 146 av yrkandena och sagt ja till 0. Partier som ingår i regeringen lägger sällan egna motioner, eftersom de i stället påverkar regeringens förslag inifrån. Därför säger antalet motioner inte hur aktivt ett parti är.

med anledning av prop. 2025/26:240 Nya lagar om elsystemetMotion 2025/26:4129 · 29 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till ett nytt system för s.k. anvisade elavtal i enlighet med vad som anförs i motionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:239 Vindkraft i kommunerMotion 2025/26:4126 · 29 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en snabbhetsbonus för kommuner som under 2026 ändrar ett tidigare fattat beslut (veto) till ett positivt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inför fortsättningen av vindkraftsersättning till närboende se över hur en automatisk utbetalning till dem som är berättigade till ersättningen skulle kunna utformas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en långsiktig lösning för incitament för kommuner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:158 Hela Sverige ska fungera – politik för starkare landsbygderMotion 2025/26:4026 · 1 april 2026 · 35 yrkanden

Där partiet ville något annat

Beslutspunkter där S röstade nej till utskottets förslag eller lämnade en reservation. Det kan betyda att partiet ville stoppa, ändra eller gå längre än förslaget. Öppna propositionen för att se omröstningen.

Nya lagar om elsystemetProp. 2025/26:240 · beslutad 15 juni 2026
- Anvisade elavtal – reservation, röstade nej
  Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 2)
  Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett nytt system för anvisade elavtal, utformat efter en norsk modell, i stället för att bara avskaffa dagens system.
  - De menar att systemet med anvisade elavtal gör elen dyrare för utsatta kunder som inte kan eller vill välja leverantör, och att det dessutom är problematiskt för konkurrensen.
    Visa vad de skrev
    ”Detta system gör att elen blir dyrare för de inte sällan utsatta elkunder som inte kan eller vill välja elleverantör, och systemet är dessutom problematiskt ur ett konkurrensperspektiv.”
  - De menar att det inte är en rimlig lösning att den som inte själv tecknar avtal blir utan el, eftersom det kan få både ekonomiska och hälsomässiga konsekvenser.
    Visa vad de skrev
    ”Detta anser vi inte är en rimlig lösning eftersom den kan få såväl ekonomiska som rent hälsomässiga konsekvenser.”
  - De menar att den norska modellen, med regelbunden upphandling där alla elhandelsföretag får konkurrera om kunderna, bör pressa ner priserna samtidigt som kunderna garanteras elleverans.
    Visa vad de skrev
    ”Detta bör medföra att priserna i dessa avtal pressas nedåt, samtidigt som elkunderna är garanterade elleverans.”
  Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
  Läs hela reservationen

Så läser du siffrorna

I kammaren röstar riksdagen alltid om utskottets förslag. Ja betyder att man stöder utskottets förslag och nej att man stöder ett motförslag. Utskottets förslag är oftast att anta regeringens proposition, men inte alltid.

En reservation är ett annat förslag till beslut som ett eller flera partier lämnar i utskottet. Många punkter avgörs utan omröstning; då syns partiets hållning bara genom reservationen.

Partiets röst är det som flest av dess ledamöter röstade. Ibland behandlar utskottet flera propositioner i samma betänkande; då visas de tillsammans och varje beslutspunkt räknas en gång.

Laddar…

Partier

Socialdemokraterna (S)

Ämne: Näringsliv och energi

Röstade för utskottets förslag: 30 %; 9 av 30 omröstningar
På den vinnande sidan: 32 %; 9 av 28 omröstningar där partiet röstade ja eller nej
Fick igenom sin linje mot utskottet: 0 av 19; omröstningar där partiet röstade nej och utskottets förslag föll
Reservationer: 36; av 50 beslutspunkter hade partiet ett eget förslag
Ville stoppa hela propositionen: 0; gånger

Partiets egna förslag

med anledning av prop. 2025/26:240 Nya lagar om elsystemetMotion 2025/26:4129 · 29 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till ett nytt system för s.k. anvisade elavtal i enlighet med vad som anförs i motionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:239 Vindkraft i kommunerMotion 2025/26:4126 · 29 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en snabbhetsbonus för kommuner som under 2026 ändrar ett tidigare fattat beslut (veto) till ett positivt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inför fortsättningen av vindkraftsersättning till närboende se över hur en automatisk utbetalning till dem som är berättigade till ersättningen skulle kunna utformas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en långsiktig lösning för incitament för kommuner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:158 Hela Sverige ska fungera – politik för starkare landsbygderMotion 2025/26:4026 · 1 april 2026 · 35 yrkanden

Där partiet ville något annat

Nya lagar om elsystemetProp. 2025/26:240 · beslutad 15 juni 2026
- Anvisade elavtal – reservation, röstade nej
  Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 2)
  Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett nytt system för anvisade elavtal, utformat efter en norsk modell, i stället för att bara avskaffa dagens system.
  - De menar att systemet med anvisade elavtal gör elen dyrare för utsatta kunder som inte kan eller vill välja leverantör, och att det dessutom är problematiskt för konkurrensen.
    Visa vad de skrev
    ”Detta system gör att elen blir dyrare för de inte sällan utsatta elkunder som inte kan eller vill välja elleverantör, och systemet är dessutom problematiskt ur ett konkurrensperspektiv.”
  - De menar att det inte är en rimlig lösning att den som inte själv tecknar avtal blir utan el, eftersom det kan få både ekonomiska och hälsomässiga konsekvenser.
    Visa vad de skrev
    ”Detta anser vi inte är en rimlig lösning eftersom den kan få såväl ekonomiska som rent hälsomässiga konsekvenser.”
  - De menar att den norska modellen, med regelbunden upphandling där alla elhandelsföretag får konkurrera om kunderna, bör pressa ner priserna samtidigt som kunderna garanteras elleverans.
    Visa vad de skrev
    ”Detta bör medföra att priserna i dessa avtal pressas nedåt, samtidigt som elkunderna är garanterade elleverans.”
  Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
  Läs hela reservationen

Så läser du siffrorna

En reservation är ett annat förslag till beslut som ett eller flera partier lämnar i utskottet. Många punkter avgörs utan omröstning; då syns partiets hållning bara genom reservationen.

Partiets röst är det som flest av dess ledamöter röstade. Ibland behandlar utskottet flera propositioner i samma betänkande; då visas de tillsammans och varje beslutspunkt räknas en gång.

Vad partiet kräver

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder mot de marknadsmisslyckanden som drabbat Sveriges landsbygder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra tillgången till grundläggande service på lands- och glesbygd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvecklingen av statliga servicekontor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta statens servicekontor fungera som mötesplats mellan finansiella institutioner och lokalsamhälle och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt infrastruktur och förbättrade kommunikationer för lands- och glesbygd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kollektivtrafik ska vara tillgänglig över hela landet och att den ska vara prisvärd, klimatsmart och jämlik samt tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den nationella betydelsen av goda förbindelser till och från Gotland, inbegripet rimliga transportkostnader, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsningar på järnvägs- och vägunderhåll kan bidra till att stärka konjunkturen, öka sysselsättningen och bidra till att Sverige håller samman och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka statens förmåga och ambition att upphandla såväl tåg- som flygförbindelser för att binda samman vårt geografiskt stora land och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av fungerande vägunderhåll, inte minst på landsbygden och i det finmaskiga vägnätet i glesbygden, och om att arbetet med att öka bärigheten i det svenska vägnätet måste fortsätta för att säkerställa vägnätets robusthet och kapacitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att bilbesiktning finns tillgänglig över hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur ökad statlig kontroll över besiktningsmarknaden i Sverige ska kunna gå till och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på sikt införa ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja mindre och glest befolkade kommuners näringslivsutveckling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka den lokala konkurrensen på landsbygden genom att bl.a. använda EU-medel från regionalstödet för att säkra livsmedelsbutiker och service och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör arbeta vidare med en lösning som bibehåller den regionala förankring som finns i strukturfondspartnerskapen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla det regionala exportfrämjandet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att små och medelstora företag ska få bättre stöd att nå nya marknader, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att investeringsfrämjandet ska inriktas på att utveckla styrkeområden, driva den gröna och digitala omställningen, främja jobb och tillväxt i hela landet samt stärka svensk motståndskraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett uppdaterat, mer utjämnande utjämningssystem för en mer likvärdig service och välfärd i hela landet baserat på Utjämningskommitténs förslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av särskilda beredskapssjukhus, där Gotland och Norra Sverige bör prioriteras, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tiden sprungit ifrån 2009 års apoteksavreglering och att det är dags för en genomgripande översyn av apoteksmarknaden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa inställelsetid för polisen så att människor i hela landet – oavsett postnummer – ska kunna räkna med att få hjälp i tid, eftersom det inte bara handlar om trygghet utan också om rättvisa, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre konnektivitet inklusive bredband i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra förslagen i Utredningen om digital post – om att statliga myndigheter, kommuner och regioner ska vara skyldiga att skicka myndighetspost till enskilda som har en digital brevlåda – och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver fortsätta att beakta stöd för utbyggnad av bredband i områden där marknadskrafterna inte räcker till, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den nationella bredbandsstrategin behöver uppdateras och anpassas till det förändrade säkerhetsläget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbyggnaden av 5G och utvecklingen av 6G och 7G måste vara en högt prioriterad fråga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillgång till posttjänster ska gälla i hela landet, såväl stad som landsbygd, samt att postväsendet i sin helhet inte bör få överlåtas till marknaden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetsmarknadsutbildningarna ska byggas ut så att fler kan utbilda sig till yrken där det råder lokal brist på arbetskraft, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den regionala kulturen och ökat anslag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en konsekvensanalys av nedläggningar av folkbibliotek och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motverka avvecklingen av studieförbunden i gles- och landsbygd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka skogens roll som motor för jobb, investeringar och ekonomisk trygghet på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om landsbygdssäkring av politiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej

Ordagrant ur motionen.

Utgiftsområde 21 EnergiMotion 2025/26:3594 · 7 oktober 2025 · 26 yrkanden

Vad partiet kräver

Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
Riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att under 2026 och 2027 besluta om lån om statligt stöd för investeringar i ny fossilfri elproduktion för förväntade investeringskostnader som uppgår till högst 220 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2026–2045.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av långsiktighet i energipolitiken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av mål för mer fossilfri el till 2030 och 2035 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regeringens ansvar att försvara mekanismer i EU:s regelverk som möjliggör flexibel användning av s.k. flaskhalsintäkter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av tillgång till stabila och rimliga priser för elkonsumenter i hushåll, s.k. folkhemsel, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anpassa det föreslagna högkostnadsskyddet för höga elpriser till de prisnivåer och hushåll som anges i motionen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om elnätsutbyggnad och intäktsregleringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny modell för anvisade avtal och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om snabbare och effektivare tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändringstillstånd ska vara regeln vid ändringsprövningar för miljötillstånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vattenkraften och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnäts tidigare uppdrag för anslutning av havsbaserad vindkraft ska återupptas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vindkraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fjärr- och kraftvärmens villkor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om solel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kärnkraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utformningen av politiken för energieffektivisering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hållbara fossilfria transporter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om biodrivmedel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell strategi för vätgas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statlig vätgasinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi och regelverk för fusionskraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inriktning av arbetet med geotermisk energi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utse Svenska kraftnät till systemoperatör för vätgas, en s.k. TSO, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tryggt och säkert elsystem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej

Ordagrant ur motionen.

Utgiftsområde 24 NäringslivMotion 2025/26:3593 · 7 oktober 2025 · 54 yrkanden

Vad partiet kräver

Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en industripakt med näringslivet m.fl. och nya samverkansprogram för att stärka svensk konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att under 2026 ställa ut kreditgarantier för gröna investeringar som, inklusive tidigare utfärdade garantier, uppgår till högst 80 000 000 000 kronor.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nytt system för korttidsarbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja arbetet med ”gender due diligence” genom att integrera jämställdhetsarbetet i innovationssatsningar för att fler innovationer ska kommersialiseras och bidra till att stärka vår konkurrenskraft, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge riktade uppdrag till Vinnova, Almi och Saminvest för att stärka kvinnors företagande och tillgång till riskkapital och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för en nationell plattform för startups och scaleups och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett mål för life science-export och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa bättre förutsättningar för att fler kliniska prövningar ska hamna i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell samordning för introduktionen av nya läkemedel och behandlingar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell innovationsstrategi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över på vilket sätt fler testbäddar kan inrättas i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för fler industriprojekt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utforma gemensamma färdplaner för den gröna och digitala omställningen av industrin för att stärka svensk konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Business Swedens möjligheter att främja svenska startups och scaleups internationella affärer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett mål för ökad digitalisering hos myndigheter i syfte att underlätta kontakten mellan näringsidkare och myndighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att inrätta en konkursakut och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för deeptech och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkta insatser för att främja livsmedelsindustrin och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa mål för turistnäringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om besöksnäringen som en del i den gröna omställningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett kunskapsprogram för kooperativt företagande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att målet för handelspolitiken ska vara en fri, hållbar och rättvis handel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en ny utrikeshandelsstrategi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka exportfrämjande insatser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Team Sweden ett utvidgat uppdrag som även omfattar importfrämjande insatser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fördjupa och utveckla EU:s inre marknad och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU ska bedriva en öppen handels- och investeringspolitik gentemot omvärlden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla det regionala exportfrämjandet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att små och medelstora företag ska få bättre stöd att nå nya marknader, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en stödfunktion för svenska företag som drabbats av tullar och andra handelshinder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för nya frihandelsavtal och andra typer av handelssamarbeten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modernisera WTO:s regelverk och återupprätta ett fungerande tvistlösningssystem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka handeln med Ukraina och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa kringgåendet av sanktioner mot Ryssland och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska driva på för att utveckla det globala partnerskapet Global Deal och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i alla EU:s handelsavtal ska verka för höga krav på mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöskydd och antikorruption och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att handelspolitiken ska bidra till genomförandet av Agenda 2030 och Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa handelshinder för klimatsmarta lösningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka den svenska exportens bidrag till global klimatnytta och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att integrera innovationspolitiken i handelsfrämjande insatser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta ett samlat och strategiskt grepp för att öka kommersialiseringen och exporten av svenska innovationer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Sveriges position inom strategiska och framväxande teknikområden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla och fördjupa strategiska internationella forsknings- och innovationssamarbeten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka Sveriges attraktionskraft för internationella investeringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att investeringsfrämjandet ska inriktas på att utveckla styrkeområden, driva den gröna och digitala omställningen, främja jobb och tillväxt i hela landet samt stärka svensk motståndskraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över systemet för granskning av utländska direktinvesteringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kunskapen om immaterialrätt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för ett nationellt kunskapscentrum för immaterialrätt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka användningen av patentinformation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet mot intrång i immateriella rättigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en fungerande upphovsrätt i ljuset av utvecklingen inom AI och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för ett snabbspår för handläggning av patentansökningar inom grön teknik och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för en frivillig privat försäkring mot patentintrång och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej

Ordagrant ur motionen.

Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnenProp. 2025/26:168 · beslutad 15 juni 2026

Regeringens lagförslag – reservation, röstade ja
Vad ville S i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till regeringens lagförslag, men med en motivering som lyfter fram att uranutvinning är ekonomiskt olönsam, att det kommunala inflytandet minskar och att ansvaret för räddningstjänst flyttas till kommunen.
- De menar att förslaget tar bort kravet på regeringens tillåtlighetsprövning och kommunens tillstyrkan för utvinning och bearbetning av uran.
  Visa vad de skrev
  ”Genom regeringens föreslagna ändringar i strålskyddslagen, där både utvinning och bearbetning definieras som kärnteknisk verksamhet i stället för kärnteknisk anläggning, kommer varken regeringens tillåtlighetsprövning eller kommunens tillstyrkan längre att krävas för att sådana verksamheter ska kunna bedrivas.”
- De menar att ansvaret för räddningstjänst vid utsläpp och sanering flyttas från länsstyrelsen till kommunen.
  Visa vad de skrev
  ”Propositionen innebär dessutom att ansvaret för räddningstjänst vid utsläpp och sanering från verksamheter för utvinning och bearbetning av kärnämnen överförs från länsstyrelsen till kommunen.”
- De menar att uranutvinning i Sverige är ekonomiskt olönsam eftersom tillgångarna är låghaltiga.
  Visa vad de skrev
  ”Sveriges berggrund generellt är rik på uran. Tillgångarna är dock i huvudsak låghaltiga, och utvinning av uran i Sverige har därför under lång tid bedömts vara ekonomiskt olönsam.”
- De menar att det kan vara motiverat att klassa bearbetning för koncentration av utvunna kärnämnen som kärnteknisk verksamhet.
  Visa vad de skrev
  ”När det gäller bearbetning för koncentration av utvunna kärnämnen kan det enligt vår uppfattning dock – i enlighet med propositionens förslag – vara motiverat att denna process klassificeras som kärnteknisk verksamhet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Med anledning av den proposition som riksdagen tar ställning till i detta avsnitt vill vi inledningsvis framhålla att Sveriges berggrund generellt är rik på uran. Tillgångarna är dock i huvudsak låghaltiga, och utvinning av uran i Sverige har därför under lång tid bedömts vara ekonomiskt olönsam. Hösten 2025 beslutade riksdagen att upphäva det gällande förbudet mot utvinning av uran i Sverige. I den bakomliggande propositionen beskrevs samtidigt den mycket begränsade betydelse som eventuellt brytbara fyndigheter bedöms ha för bränsleförsörjningen till svensk kärnkraft (bet. 2025/26:NU7, prop. 2024/25:203, rskr. 2025/26:40).
Beslutet att avskaffa förbudet kan ses som ett första steg i regeringens ambition att underlätta för uranutvinning i Sverige, men får i sig betraktas som i huvudsak symboliskt. Den proposition som behandlas i detta betänkande får ses som det andra steget i denna process, där regeringen i praktiken föreslår att det lokala inflytandet över såväl utvinning som bearbetning av uran ska avskaffas. Genom regeringens föreslagna ändringar i strålskyddslagen, där både utvinning och bearbetning definieras som kärnteknisk verksamhet i stället för kärnteknisk anläggning, kommer varken regeringens tillåtlighetsprövning eller kommunens tillstyrkan längre att krävas för att sådana verksamheter ska kunna bedrivas.
Vi kan dessvärre konstatera att regeringen därmed väljer att inskränka det kommunala inflytandet när det gäller etablering av verksamheter för utvinning av uran. Propositionen innebär dessutom att ansvaret för räddningstjänst vid utsläpp och sanering från verksamheter för utvinning och bearbetning av kärnämnen överförs från länsstyrelsen till kommunen. I båda dessa avseenden är vi kritiska till regeringens utformning av propositionen, vilket vi återkommer till i det följande.
När det gäller bearbetning för koncentration av utvunna kärnämnen kan det enligt vår uppfattning dock – i enlighet med propositionens förslag – vara motiverat att denna process klassificeras som kärnteknisk verksamhet. Detta ligger också i linje med vad vi tidigare har framfört i andra sammanhang, nämligen att det bör vara möjligt att utvinna och omhänderta uran som biprodukt från befintliga gruvor i stället för att materialet blir föremål för deponi.
Därmed tillstyrks propositionen och motionsyrkandena avstyrks.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S) och Daniel Vencu Öhrlund Castro (S).
Kommunalt inflytande när det gäller utvinning av kärnämnen – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med ett nytt förslag som behåller det kommunala vetot vid utvinning av uran.
- De menar att regeringen går för långt när den helt tar bort det kommunala vetot för utvinning av uran.
  Visa vad de skrev
  ”regeringen går för långt när den väljer att helt ta bort det kommunala vetot när det gäller utvinning av uran”
- De menar att urangruvor kan skapa stor lokal oro och att förslaget inskränker det kommunala självstyret och tar ifrån lokalbefolkningen dess inflytande.
  Visa vad de skrev
  ”Urangruvor riskerar att skapa stor lokal oro, och vi är kritiska till att regeringen på detta sätt inskränker det kommunala självstyret och fråntar lokalbefolkningen dess inflytande.”
- De menar att kommuner, kommunförbund och andra organisationer också är mycket negativa till att det kommunala inflytandet vid uranutvinning inskränks.
  Visa vad de skrev
  ”Denna kritik framförs även av kommuner, kommunförbund och andra organisationer, som är mycket negativt inställda till att det kommunala inflytandet vid utvinning av uran inskränks”
- De menar att den här delen av regeringens förslag varken är motiverad eller proportionerlig.
  Visa vad de skrev
  ”Denna del av regeringens förslag är enligt vår uppfattning varken motiverad eller proportionerlig.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Som framgår av det föregående har vi olika uppfattningar om huruvida riksdagen bör anta regeringens lagförslag. Vi har redogjort för våra skäl i olika reservationer. I detta sammanhang vill vi dock gemensamt understryka att regeringen går för långt när den väljer att helt ta bort det kommunala vetot när det gäller utvinning av uran. Urangruvor riskerar att skapa stor lokal oro, och vi är kritiska till att regeringen på detta sätt inskränker det kommunala självstyret och fråntar lokalbefolkningen dess inflytande.
Kostnader för räddningstjänst – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att staten betalar hela kommunernas kostnad för det utökade ansvaret för räddningstjänst vid olyckor och sanering som rör kärnämnen.
- De menar att ansvaret i stor utsträckning flyttas till kommunal räddningstjänst och att det ger kommunerna ökade kostnader.
  Visa vad de skrev
  ”När utvinning och bearbetning inte längre klassificeras som kärntekniska anläggningar kommer ansvaret, till skillnad från tidigare, i stor utsträckning att ligga på den kommunala räddningstjänsten. Detta medför ökade kostnader för kommunerna.”
- De menar att det är orimligt att kommunerna ska bära kostnaderna utan full statlig finansiering.
  Visa vad de skrev
  ”Vi anser att det är orimligt att kommunerna ska bära dessa kostnader utan full statlig finansiering.”
- De menar att staten bör ta det ekonomiska ansvaret när staten genom lagstiftning ändrar ansvarsfördelningen.
  Visa vad de skrev
  ”Om staten genom lagstiftning förändrar ansvarsfördelningen är det enligt vår uppfattning rimligt att staten också tar det ekonomiska ansvaret för de konsekvenser som förändringen medför.”
- De menar att kommunernas ekonomi inte ska belastas med nya uppgifter inom ett område med särskilda risker som traditionellt har varit ett statligt ansvar.
  Visa vad de skrev
  ”Kommunernas ekonomi ska inte belastas med nya uppgifter inom ett område som präglas av särskilda risker och som traditionellt har varit ett statligt ansvar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Förutom att det kommunala vetot tas bort när det gäller utvinning och bearbetning av kärnämnen innebär regeringens förslag även en förändrad ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna för räddningstjänst vid olyckor och sanering som rör kärnämnen. När utvinning och bearbetning inte längre klassificeras som kärntekniska anläggningar kommer ansvaret, till skillnad från tidigare, i stor utsträckning att ligga på den kommunala räddningstjänsten. Detta medför ökade kostnader för kommunerna. Vi anser att det är orimligt att kommunerna ska bära dessa kostnader utan full statlig finansiering.
Förbud mot utvinning av uran – reservation, röstade ja
Vad ville S i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger nej till förslaget om förbud mot utvinning av uran, men att kommunerna även fortsättningsvis ska kunna stoppa uranbrytning.
- De menar att det inte finns något behov av storskaliga urangruvor.
  Visa vad de skrev
  ”Vi anser dock att det inte finns något behov av storskaliga urangruvor.”
- De menar att storskalig uranutvinning varken är motiverad av ekonomiska eller energipolitiska skäl eller nödvändig för driften av svenska kärnreaktorer.
  Visa vad de skrev
  ”En sådan verksamhet är enligt vår uppfattning inte motiverad av vare sig ekonomiska eller energipolitiska skäl. Den är inte heller nödvändig för driften av svenska kärnreaktorer.”
- De menar att det kommunala vetot mot uranbrytning även fortsättningsvis ska ha lagstöd.
  Visa vad de skrev
  ”Det är därför, enligt vår uppfattning, av största vikt att det kommunala vetot mot uranbrytning även fortsättningsvis har lagstöd.”
- De menar att sekundär utvinning av uran och återvinning av metaller och mineral, inklusive uran, bör vara möjlig vid befintliga gruvor.
  Visa vad de skrev
  ”det bör vara möjligt med såväl sekundär utvinning av uran som återvinning av metaller och mineral, inklusive uran, ur lakvatten, sandmagasin och gråbergsupplag vid befintliga gruvor.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi kan inledningsvis konstatera att riksdagen hösten 2025 ställde sig bakom regeringens förslag att ta bort förbudet mot utvinning av uran. Sedan den 1 januari 2026 är det därmed möjligt att bevilja bearbetningskoncession och att bedriva storskalig utvinning av uran i Sverige.
I samband med utskottets beredning av propositionen framhöll vi att det, mot bakgrund av nyindustrialiseringen och den gröna omställningen, finns ett behov av att underlätta brytning av kritiska mineral och metaller samt att kunna hantera utvinning av uran som biprodukt. Vi anser dock att det inte finns något behov av storskaliga urangruvor. En sådan verksamhet är enligt vår uppfattning inte motiverad av vare sig ekonomiska eller energipolitiska skäl. Den är inte heller nödvändig för driften av svenska kärnreaktorer.
Förbud mot brytning i alunskiffer – reservation, röstade ja
Vad ville S i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger nej till att införa ett nationellt förbud mot brytning i alunskiffer.
- De menar att brytning i alunskiffer är förenad med betydande risker och att viktiga dricksvattentäkter kan hotas om det inte finns tillräckliga skyddsåtgärder.
  Visa vad de skrev
  ”Dessvärre innebär alunskifferns särskilda egenskaper att brytning är förenad med betydande risker. Därtill kan viktiga dricksvattentäkter hotas om brytning sker utan tillräckliga skyddsåtgärder.”
- De menar att ett totalt förbud inte är rätt väg, utan att all gruvbrytning i alunskiffer i stället ska stoppas så länge den inte kan ske på ett bevisat säkert sätt.
  Visa vad de skrev
  ”Vi delar inte motionärernas uppfattning om ett totalt förbud, men anser att all gruvbrytning i alunskiffer bör stoppas så länge den inte kan ske på ett bevisat säkert sätt och med tillräckliga skyddsåtgärder.”
- De menar att det kommunala självstyret är viktigt och att berörda kommuner måste kunna påverka beslut som förändrar livsvillkoren under lång tid.
  Visa vad de skrev
  ”Vi vill vidare framhålla att vi värnar det kommunala självstyret, rent dricksvatten och berörda medborgares rätt att påverka beslut som kan förändra livsvillkoren för lång tid framåt.”
- De menar att kommunernas inflytande och vetorätt är särskilt viktig när det gäller brytning och sekundär utvinning av uran ur alunskiffer.
  Visa vad de skrev
  ”Vi vill samtidigt understryka att kommunernas inflytande och vetorätt är av största vikt vid gruvverksamhet som rör brytning och sekundär utvinning av uran ur alunskiffer.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Fyndigheter av alunskiffer finns på flera platser i Sverige och innehåller flera kritiska och strategiskt viktiga metaller och mineral, däribland uran. Dessvärre innebär alunskifferns särskilda egenskaper att brytning är förenad med betydande risker. Därtill kan viktiga dricksvattentäkter hotas om brytning sker utan tillräckliga skyddsåtgärder. Det är därför nödvändigt att all form av brytning och utvinning i alunskiffer sker med stor försiktighet och med särskild hänsyn till dricksvattentäkterna.
Kommunalt inflytande när det gäller brytning i alunskiffer – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att införa ett kommunalt veto mot brytning i alunskiffer och tillkännager för regeringen att den skyndsamt ska återkomma med en tidsplan för när reglerna kan vara på plats.
- De menar att brytning i alunskiffer kan få stora konsekvenser för närområdet och skapa stor lokal oro.
  Visa vad de skrev
  ”Brytning i alunskiffer är en verksamhet som kan få betydande konsekvenser för närområdet och skapa stor lokal oro.”
- De menar att lokalbefolkningen självklart ska ha inflytande, och att kommunerna därför ska få ett veto som avgör om sådan verksamhet får bedrivas.
  Visa vad de skrev
  ”Vi anser därför att det bör införas ett kommunalt veto som avgör om sådana verksamheter ska få bedrivas.”
- De menar att regeringen trots löften om en utredning ännu inte har lagt fram några konkreta åtgärder.
  Visa vad de skrev
  ”Vi kan konstatera att regeringen hittills inte har presenterat några konkreta åtgärder för att infria detta åtagande.”
- De menar att regeringen snabbt bör återkomma till riksdagen med en tydlig tidsplan för när reglerna kan vara på plats.
  Visa vad de skrev
  ”ett kommunalt veto bör införas mot brytning i alunskiffer och att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med en tydlig tidsplan”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Brytning i alunskiffer är en verksamhet som kan få betydande konsekvenser för närområdet och skapa stor lokal oro. Därför bör det vara en självklarhet att lokalbefolkningen har inflytande över eventuell brytning i alunskiffer i närområdet. Vi anser därför att det bör införas ett kommunalt veto som avgör om sådana verksamheter ska få bedrivas.
När den proposition som behandlas i detta betänkande överlämnades till riksdagen aviserade företrädare för regeringen att en utredning skulle tillsättas för att se över kommunernas veto och inflytande vid brytning i alunskiffer. Vi kan konstatera att regeringen hittills inte har presenterat några konkreta åtgärder för att infria detta åtagande. Det visar, beklagligt nog, regeringens låga ambition i denna fråga.

Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kustenProp. 2025/26:160 · beslutad 15 juni 2026

Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att ta bort förbudet mot kärnkraftsanläggningar längs delar av kusten och skärgårdarna.
- De menar att ett ensidigt fokus på kärnkraft kan bli dyrt för staten, näringslivet och hushållen och tränga undan investeringar i annan fossilfri el.
  Visa vad de skrev
  ”regeringens ensidiga fokus på utbyggnaden av kärnkraft riskerar att bli onödigt kostsamt för staten, näringslivet och hushållen samtidigt som den tränger undan nödvändiga investeringar i annan fossilfri elproduktion.”
- De ifrågasätter regeringens bedömning att det finns ett faktiskt behov av att öppna hela de skyddade kust- och skärgårdsområdena för kärntekniska anläggningar.
  Visa vad de skrev
  ”Vi ifrågasätter regeringens bedömning att det finns ett faktiskt behov av att öppna hela de skyddade kust- och skärgårdsområdena för kärntekniska anläggningar.”
- De menar att kärnkraftsetablering i dessa miljöer kan skada den biologiska mångfalden och lokala näringar som turism och fiske.
  Visa vad de skrev
  ”Vi anser att om dessa miljöer öppnas upp för kärnkraftsetablering riskerar det att skada den biologiska mångfalden och viktiga lokala näringar såsom turism och fiske.”
- De menar att det är ett problem att så närliggande förslag har lämnats i omgångar och behandlas som helt separata förslag.
  Visa vad de skrev
  ”I likhet med ett flertal remissinstanser är vi kritiska till att så närliggande förslag överlämnats i omgångar och därmed behandlas som helt separata förslag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå propositionen. För att klara klimatomställningen, elektrifieringen och den ökade efterfrågan på el är det centralt att trygga elförsörjningen och bygga ut produktionskapaciteten. Regeringen förslag är dock inte rätt väg framåt. Vi menar att regeringens ensidiga fokus på utbyggnaden av kärnkraft riskerar att bli onödigt kostsamt för staten, näringslivet och hushållen samtidigt som den tränger undan nödvändiga investeringar i annan fossilfri elproduktion.
I propositionen föreslår regeringen att förbudet mot etablering av kärnkraftsanläggningar längs delar av kusten och skärgårdarna ska tas bort. Vi ifrågasätter regeringens bedömning att det finns ett faktiskt behov av att öppna hela de skyddade kust- och skärgårdsområdena för kärntekniska anläggningar. Vidare syftar de bestämmelser som regeringen vill ändra till att värna viktiga natur-, kultur- och friluftsvärden. Vi anser att om dessa miljöer öppnas upp för kärnkraftsetablering riskerar det att skada den biologiska mångfalden och viktiga lokala näringar såsom turism och fiske.
Vi kan vidare konstatera att regeringen har överlämnat flera olika propositioner till riksdagen som handlar om kärnkraft och dess utbyggnad. I likhet med ett flertal remissinstanser är vi kritiska till att så närliggande förslag överlämnats i omgångar och därmed behandlas som helt separata förslag. Vi menar att ett sådant förfarande försvårar en samlad bedömning av lagförslagen och deras sammantagna konsekvenser för energipolitiken som helhet.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör avslå regeringens förslag.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3961 av Birger Lahti m.fl. (V), 2025/26:3971 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3979 av Rickard Nordin m.fl. (C) och 2025/26:3984 av Katarina Luhr m.fl. (MP) samt avslår proposition 2025/26:160.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP).
Områden för kärnkraft och havsvindkraft – reservation, avstod
Vad ville S i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med förslag till lagstiftning som gör att staten samlat pekar ut lämpliga områden för både kärnkraft och havsbaserad vindkraft.
- De menar att regeringens förslag att öppna för kärnkraft på fler platser längs kusten saknar den statliga styrning och samlade avvägning av lämpliga platser som krävs.
  Visa vad de skrev
  ”Vi menar dessutom att regeringens förslag att öppna upp för kärnkraftsetableringar på fler platser längs kusten saknar den statliga styrning och samlade avvägning av lämpliga platser som krävs.”
- De menar att förslaget inte stärker förtroendet för kärnkraften och inte heller påskyndar utbyggnaden.
  Visa vad de skrev
  ”Förslaget stärker därför inte förtroendet för kärnkraften och påskyndar inte heller utbyggnaden.”
- De menar att ett samlat statligt utpekande ger en mer styrd och planerad process där målkonflikter kan hanteras samlat.
  Visa vad de skrev
  ”Det ger en mer styrd och planerad process, där aktuella målkonflikter kan hanteras samlat av staten.”
- De menar att en sådan ordning för havsbaserad vindkraft redan har föreslagits i ett statligt betänkande och att förslagen där kan ligga till grund för det fortsatta arbetet.
  Visa vad de skrev
  ”För havsbaserad vindkraft har en sådan ordning föreslagits i betänkandet Vindkraft i havet – En övergång till ett auktionssystem (SOU 2024:89) och förslagen i betänkandet bör kunna ligga till grund för det fortsatta arbetet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi motsätter oss förslaget i propositionen av de skäl som nämnts tidigare i betänkandet. Vi menar dessutom att regeringens förslag att öppna upp för kärnkraftsetableringar på fler platser längs kusten saknar den statliga styrning och samlade avvägning av lämpliga platser som krävs. Förslaget stärker därför inte förtroendet för kärnkraften och påskyndar inte heller utbyggnaden. Vi anser i stället att staten bör ta ett samlat ansvar för att peka ut lämpliga områden för både kärnkraft och havsbaserad vindkraft. Det ger en mer styrd och planerad process, där aktuella målkonflikter kan hanteras samlat av staten. För havsbaserad vindkraft har en sådan ordning föreslagits i betänkandet Vindkraft i havet – En övergång till ett auktionssystem (SOU 2024:89) och förslagen i betänkandet bör kunna ligga till grund för det fortsatta arbetet. Vi anser därför att regeringen bör återkomma med förslag till lagstiftning som möjliggör ett samlat utpekande av lämpliga områden för både kärnkraft och havsbaserad vindkraft.

Vindkraft i kommunerProp. 2025/26:239 · beslutad 9 juni 2026

Hanteringen av vindkraftsersättningen – reservation, röstade nej
Vad ville S, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till regeringens förslag till en ny lag om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar, men också till att ersättningen till närboende betalas ut automatiskt i stället för att de ska behöva ansöka varje år.
- De menar att ansökningsförfarandet varje år skapar onödig administration för både fastighetsägare och verksamhetsutövare och kan göra att vissa fastighetsägare missar ersättning de har rätt till.
  Visa vad de skrev
  ”Vår uppfattning är att detta ansökningsförfarande skapar en onödig administrativ börda både för den enskilde fastighetsägaren och för verksamhetsutövaren och riskerar att medföra att vissa fastighetsägare går miste om den ersättning som de är berättigade till.”
- De menar att det behövs ekonomiska incitament till kommuner och närboende för att öka acceptansen för ny vindkraft.
  Visa vad de skrev
  ”Det finns därför ett stort behov av ekonomiska incitament, både till kommuner och till närboende, för att öka acceptansen för nybyggnation av vindkraftverk.”
- De menar att en lagstadgad rätt till ersättning för närboende och kommuner är nödvändig för fortsatt utbyggnad av vindkraft.
  Visa vad de skrev
  ”Att i lag garantera rätten till ersättning för såväl närboende som kommuner är nödvändigt för att skapa incitament till en fortsatt utbyggnad av vindkraftverk.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Utbyggnaden av vindkraft i Sverige har under denna regering helt stannat av. Det finns därför ett stort behov av ekonomiska incitament, både till kommuner och till närboende, för att öka acceptansen för nybyggnation av vindkraftverk. Att i lag garantera rätten till ersättning för såväl närboende som kommuner är nödvändigt för att skapa incitament till en fortsatt utbyggnad av vindkraftverk. Propositionen är ett steg i rätt riktning, och vi har därför ställt oss bakom regeringens förslag till en ny lag om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar. Däremot anser vi att de lösningar som föreslås både är otillräckliga och skapar onödig administrativ börda.
Regeringens förslag innebär att ägare av bostadsbyggnader som vill ta del av vindkraftsersättningen skriftligen ska anmäla sitt anspråk på ersättning till verksamhetsutövaren varje år. Vår uppfattning är att detta ansökningsförfarande skapar en onödig administrativ börda både för den enskilde fastighetsägaren och för verksamhetsutövaren och riskerar att medföra att vissa fastighetsägare går miste om den ersättning som de är berättigade till. Ersättningen till närboende bör i stället betalas ut automatiskt, och verksamhetsutövaren bör kunna identifiera de fastighetsägare som är berättigade till ersättningen med hjälp av uppgifter från fastighetsregistret.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4126 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4137 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:4104 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Snabbhetsbonus – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att införa en så kallad snabbhetsbonus till kommuner som godkänner en vindkraftsetablering eller som ändrar ett tidigare veto mot vindkraftsparker till ett positivt beslut.
- De menar att mer måste göras än regeringens förslag om vindkraftsersättning för att få igång vindkraftsbyggnationen.
  Visa vad de skrev
  ”Utöver de förslag om vindkraftsersättning som regeringen lägger fram i propositionen måste mer göras för att få igång vindkraftsbyggnationen.”
- De menar att den landbaserade vindkraften har stor potential att snabbt leverera el till låg kostnad och att den potentialen behöver tas till vara.
  Visa vad de skrev
  ”Den landbaserade vindkraften har stor potential att snabbt leverera el till låg kostnad. Den potentialen behöver tas till vara.”
- De menar att bonusen skulle innebära en rättvis omfördelning av offentliga resurser från staten till kommuner som vill bidra till förnybar elproduktion och klimatomställningen.
  Visa vad de skrev
  ”En sådan bonus skulle även innebära en rättvis omfördelning av offentliga resurser från staten till de kommuner som vill bidra till förnybar elproduktion och till klimatomställningen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Utöver de förslag om vindkraftsersättning som regeringen lägger fram i propositionen måste mer göras för att få igång vindkraftsbyggnationen. Den landbaserade vindkraften har stor potential att snabbt leverera el till låg kostnad. Den potentialen behöver tas till vara. Vi anser därför att det bör införas en s.k. snabbhetsbonus till de kommuner som tillstyrker en vindkraftsetablering eller som ändrar ett tidigare fattat beslut som innebär ett veto mot vindkraftsparker till ett positivt beslut. En sådan bonus skulle även innebära en rättvis omfördelning av offentliga resurser från staten till de kommuner som vill bidra till förnybar elproduktion och till klimatomställningen.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Övrigt om ersättning till kommuner – reservation, avstod
Vad ville S i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att en långsiktig lösning med ersättning till kommunerna kommer på plats, liknande ersättningen för 2025 och 2026.
- De menar att en långsiktig ersättning behövs för att öka kommunernas incitament att godkänna nya vindkraftsetableringar.
  Visa vad de skrev
  ”För att öka kommunernas incitament att godkänna nya vindkraftsetableringar anser vi att en långsiktig lösning med ersättning till kommunerna behöver komma på plats.”
- De menar att ersättningen bör likna den som kommunerna fick 2025 och 2026, vilken motsvarade fastighetsskatten för elproducerande fastigheter.
  Visa vad de skrev
  ”Ersättningen bör likna den ersättning som kommunerna har fått för 2025 och 2026 och som motsvarade fastighetsskatten för elproducerande fastigheter.”
- De menar att regeringen har utlovat en sådan långsiktig lösning i propositionen men ännu inte genomfört den.
  Visa vad de skrev
  ”En sådan långsiktig lösning har regeringen utlovat i propositionen men ännu inte genomfört.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För att öka kommunernas incitament att godkänna nya vindkraftsetableringar anser vi att en långsiktig lösning med ersättning till kommunerna behöver komma på plats. Ersättningen bör likna den ersättning som kommunerna har fått för 2025 och 2026 och som motsvarade fastighetsskatten för elproducerande fastigheter. En sådan långsiktig lösning har regeringen utlovat i propositionen men ännu inte genomfört.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4126 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 3 och avslår motionerna 2025/26:4104 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:4132 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2.

PrivatkopieringsersättningProp. 2025/26:184 · beslutad 9 juni 2026

Allmänt om immaterialrättsliga frågor – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ser över förutsättningarna för ett nationellt kompetenscentrum för immaterialrätt och stärker arbetet mot intrång i immateriella rättigheter.
- De menar att kunskapen om immaterialrätt som strategisk tillgång behöver öka, särskilt bland små och medelstora företag och på universitet och högskolor.
  Visa vad de skrev
  ”Vi menar att kunskapen om immaterialrätt som strategisk tillgång behöver öka, särskilt bland små och medelstora företag samt inom universitet och högskolor.”
- De menar att regeringen bör se över förutsättningarna för att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för immaterialrätt.
  Visa vad de skrev
  ”Mot denna bakgrund menar vi att regeringen bör se över förutsättningarna för att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för immaterialrätt.”
- De menar att arbetet mot intrång i immateriella rättigheter behöver stärkas, både nationellt och inom EU.
  Visa vad de skrev
  ”För att möta det växande problemet med intrång i immateriella rättigheter behöver mer göras, både nationellt och inom EU.”
- De menar att ett viktigt nästa steg är att göra det enklare att stoppa illegala tjänster, stärka informationen och öka medvetenheten om konsekvenserna av intrång.
  Visa vad de skrev
  ”Ett viktigt nästa steg är att göra det enklare att stoppa illegala tjänster, stärka informationsinsatserna och öka medvetenheten om konsekvenserna av intrången.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi menar att kunskapen om immaterialrätt som strategisk tillgång behöver öka, särskilt bland små och medelstora företag samt inom universitet och högskolor. Mindre innovatörer saknar ofta grundläggande kunskap om hur och när innovationer bör skyddas. Även offentlig upphandling behöver präglas av högre kunskap om hantering av immateriella tillgångar. Mot denna bakgrund menar vi att regeringen bör se över förutsättningarna för att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för immaterialrätt. Syftet med ett sådant centrum skulle vara att fungera som en kunskapshubb som inte bara höjer kvaliteten på forskningsinsatser utan även bidrar till att stärka kompetensen i hela samhället i stort.
Vidare behöver arbetet mot intrång i immateriella rättigheter stärkas. För att möta det växande problemet med intrång i immateriella rättigheter behöver mer göras, både nationellt och inom EU. Det gäller oavsett om det handlar om exempelvis illegal ip-tv, varumärkesförfalskning eller piratkopiering av film och dataspel. Alla former av intrång i immateriella rättigheter är stöld. Även om varje enskilt intrång kan framstå som harmlöst, handlar det sammantaget om miljardbelopp som omsätts illegalt och som finansierar organiserad kriminell verksamhet. Konsekvenserna är uteblivna skatteintäkter, förlorade svenska arbetstillfällen och företag samt kulturskapare som tvingas att lägga ned sin verksamhet. Vi är stolta över de straffskärpningar som den tidigare regeringen genomförde när det gäller de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång. Ett viktigt nästa steg är att göra det enklare att stoppa illegala tjänster, stärka informationsinsatserna och öka medvetenheten om konsekvenserna av intrången.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3593 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 48, 49 och 51 samt avslår motionerna 2025/26:2724 av Markus Wiechel (SD) och 2025/26:2831 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S) och Birger Lahti (V).
Upphovsrättsliga frågor – reservation, ingen omröstning
Vad ville S i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen noga följer utvecklingen på upphovsrättsområdet, håller en dialog med branschen och vidtar de åtgärder som behövs.
- De menar att utvecklingen inom AI och digitalisering går snabbt medan reglerna på området inte hänger med, och att regelverket därför behöver moderniseras och bli mer enhetligt.
  Visa vad de skrev
  ”Utvecklingen inom AI och digitalisering sker snabbt, medan det immaterialrättsliga regelverket i viss mån släpar efter.”
- De menar att en fungerande upphovsrätt är avgörande för ett levande kulturliv, för svenska jobb och för svensk export.
  Visa vad de skrev
  ”Vi menar att en fungerande upphovsrätt är avgörande för ett dynamiskt kulturliv, fler svenska jobb och en starkare svensk export.”
- De menar att det måste säkerställas att de som har rättigheter inte får sämre möjligheter att hävda dem.
  Visa vad de skrev
  ”Det behöver därför säkerställas att rättighetshavares möjligheter att utöva sina rättigheter inte urholkas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Utvecklingen inom AI och digitalisering sker snabbt, medan det immaterialrättsliga regelverket i viss mån släpar efter. Den nya tekniska verkligheten innebär att befintliga utmaningar kopplade till de immateriella rättigheterna förstärks. Vi menar att en fungerande upphovsrätt är avgörande för ett dynamiskt kulturliv, fler svenska jobb och en starkare svensk export. För att möta den snabba utvecklingen inom AI och digitalisering behövs ett välfungerande regelverk även på den digitala marknaden. Vi anser därför att det är viktigt att regelverket moderniseras och harmoniseras så att det kan hålla jämna steg med utvecklingen inom AI.
Mot denna bakgrund kan vi konstatera att den kulturella och kreativa sektorn, som är grundläggande för svensk ekonomi och svenskt kulturliv, står inför betydande utmaningar. Det behöver därför säkerställas att rättighetshavares möjligheter att utöva sina rättigheter inte urholkas. Vi förordar därför att regeringen noga följer utvecklingen inom upphovsrättsområdet, upprätthåller en dialog med branschen och vidtar nödvändiga åtgärder.
Patentfrågor – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger till regeringen att utreda ett snabbspår för patentansökningar inom grön teknik och en frivillig privat försäkring mot patentintrång, och att Sverige bör använda patentinformation mer systematiskt och strategiskt.
- De menar att regeringen bör utreda hur ett snabbspår för patentansökningar inom grön teknik kan utformas i Sverige.
  Visa vad de skrev
  ”Vi menar att regeringen bör utreda förutsättningarna för hur ett sådant snabbspår för grön teknik skulle kunna utformas i Sverige.”
- De menar att Sverige bör använda patentinformation mer systematiskt och strategiskt för att få mer nytta av innovationssatsningar.
  Visa vad de skrev
  ”Sverige behöver börja använda patentinformation på ett mer systematiskt och strategiskt sätt för att öka utväxlingen av innovationssatsningar.”
- De menar att små och medelstora företag och enskilda forskare har svårt att försvara sina patent i domstol på grund av höga processkostnader.
  Visa vad de skrev
  ”Därtill har små och medelstora företag samt enskilda forskare begränsade möjligheter att försvara sina patent i domstol till följd av höga processkostnader,”
- De menar att regeringen bör utreda en frivillig privat försäkring mot patentintrång.
  Visa vad de skrev
  ”Vi anser därför att regeringen bör utreda förutsättningarna för en frivillig privat försäkring mot patentintrång.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Patenträtten är grundläggande för att företag och andra ska våga och vilja investera i forskning och innovation. Genom ett fungerande patenträttsligt skydd ges företag och forskare förutsättningar att exploatera och kommersialisera sina innovationer både nationellt och internationellt, vilket skapar tillväxt och nya jobb. Patenträtten spelar vidare en viktig roll i industrins gröna omställning eftersom den skapar förutsättningar för att utveckla klimatsmarta tjänster och grön teknik. Vi kan konstatera att flera länder har initierat olika program för snabbare handläggning och beslut när det gäller patentansökningar inom grön teknik. Vi menar att regeringen bör utreda förutsättningarna för hur ett sådant snabbspår för grön teknik skulle kunna utformas i Sverige.

Hela Sverige ska fungera – politik för starkare landsbygderProp. 2025/26:158 · beslutad 20 maj 2026

Ett starkt lokalsamhälle och en effektiv landsbygdspolitik – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till motionen, bland annat om att regeringen bör säkra grundläggande service på landsbygden, uppdatera det kommunala utjämningssystemet och införa ett glesbygdspaket, samt att politiken behöver landsbygdssäkras.
- De menar att staten under lång tid har dragit sig tillbaka från landsbygden och lämnat för mycket till marknadslösningar som inte alltid fungerar där avstånden är långa.
  Visa vad de skrev
  ”Under lång tid har staten dragit sig tillbaka från lands- och glesbygden och lämnat över alltför mycket till marknadslösningar, något som inte alltid har fungerat där avstånden är långa och befolkningsunderlaget litet.”
- De menar att regeringen behöver motverka marknadsmisslyckanden och säkra grundläggande service på landsbygden och i glesbygd, från drivmedel till medicin.
  Visa vad de skrev
  ”Vi anser att regeringen behöver vidta åtgärder mot de marknadsmisslyckanden som drabbat Sveriges landsbygder och säkra tillgången till grundläggande service på landsbygden och i glesbygd, från drivmedel till medicin.”
- De menar att det kommunala utjämningssystemet bör uppdateras enligt Utjämningskommitténs förslag för att ge mer likvärdig service och välfärd i hela landet.
  Visa vad de skrev
  ”Vi förordar ett uppdaterat, mer utjämnande utjämningssystem för en mer likvärdig service och välfärd i hela landet baserat på det förslag som Utjämningskommittén har lämnat.”
- De menar att all politik behöver landsbygdssäkras, så att nya förslag analyseras utifrån hur de påverkar människor, företag och service på landsbygden.
  Visa vad de skrev
  ”Vidare anser vi att politiken i alla delar behöver landsbygdssäkras. Det innebär att nya förslag ska analyseras utifrån hur de påverkar människor, företag och service på landsbygden.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Att hela Sverige ska leva och att landsbygderna behöver ges förutsättningar att stärkas och utvecklas är en av vårt lands viktigaste framtidsfrågor. Vi har ingen annan åsikt än regeringen när det gäller propositionens förslag om regionernas samrådsskyldighet, men vi menar att det är anmärkningsvärt och ambitionslöst att propositionen saknar andra förslag inom glesbygds- och landsbygdsutvecklingsområdet.
Under lång tid har staten dragit sig tillbaka från lands- och glesbygden och lämnat över alltför mycket till marknadslösningar, något som inte alltid har fungerat där avstånden är långa och befolkningsunderlaget litet. Om det ska gå att bo, arbeta och driva företag i hela Sverige går det inte att service såsom bensinstationer, apotek, veterinärverksamhet eller bilprovning försvinner, för då blir det svårare att klara vardagen, rekrytera personal, investera och behålla verksamhet. Vi anser att regeringen behöver vidta åtgärder mot de marknadsmisslyckanden som drabbat Sveriges landsbygder och säkra tillgången till grundläggande service på landsbygden och i glesbygd, från drivmedel till medicin. Staten bör ta ett större ansvar när marknaden inte levererar den infrastruktur som företag och människor är beroende av.
Kommuner och regioner är grunden för Sveriges decentraliserade välfärdsmodell. Det lokala självstyret ger stor frihet att utforma och ansvara för verksamheten utifrån lokala behov. Det är en bra och välfungerande modell. Men skillnaderna är alltjämt för stora och värst är det för små glesbygdskommuner och för kommuner med låg skattekraft. Eftersom välfärdskostnaderna ofta är relativt sett större i glesbygd och i kommuner med stora socioekonomiska utmaningar, samtidigt som den finansiella bärkraften är låg, anser vi att det kommunala utjämningssystemet bör uppdateras så att det speglar verkligheten. Vi förordar ett uppdaterat, mer utjämnande utjämningssystem för en mer likvärdig service och välfärd i hela landet baserat på det förslag som Utjämningskommittén har lämnat. Sverige tjänar inte på att landet glider isär. Det handlar om att skapa likvärdiga förutsättningar för alla kommuner och regioner så att hela Sverige kan leva och växa. Det är för oss en fråga om rättvisa. Det behövs även riktade åtgärder mot kommuner i glesbygd så att en bra samhällsservice och en god välfärd kan garanteras. Därför vill vi se ett glesbygdspaket, där en del är ökade satsningar på små och glesbefolkade kommuner. Det är särskilt viktigt i avvaktan på ett nytt utjämningssystem.
Vidare anser vi att politiken i alla delar behöver landsbygdssäkras. Det innebär att nya förslag ska analyseras utifrån hur de påverkar människor, företag och service på landsbygden. Vi anser även att regeringen bör arbeta vidare med en lösning som bibehåller den regionala förankring som finns i strukturfondspartnerskapen.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Civilsamhällets organisationer – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till motionen och ger regeringen till känna att den bör återkomma med besked om ökad finansiering för att stärka civilsamhällets deltagande i regional utveckling.
- De menar att regeringen inte ger civilsamhället ökad finansiering utan i stället har skurit ned på medel till civilsamhället.
  Visa vad de skrev
  ”Vi är däremot mycket kritiska till att regeringen inte möter upp förslaget med ökad finansiering och konstaterar att regeringen snarare har skurit ned på medel till civilsamhället.”
- De menar att regeringen lyfter fram civilsamhällets roll men inte ger organisationerna förutsättningar att bära ansvaret.
  Visa vad de skrev
  ”Vår uppfattning är att regeringen i propositionen lyfter fram civilsamhällets roll, men utan att ge organisationerna förutsättningar att bära ansvaret.”
- De menar att regeringen har gjort omfattande nedskärningar på viktiga delar av civilsamhället, som service, studieförbund och kooperativ utveckling.
  Visa vad de skrev
  ”Regeringen har tvärtom gjort omfattande nedskärningar på viktiga delar av civilsamhället, såsom service, studieförbund och kooperativ utveckling.”
- De menar att nedskärningar i budgeten för Statens servicecenter har lett till att många lokala servicekontor har stängt.
  Visa vad de skrev
  ”Regeringen har även skurit ned i budgeten för Statens servicecenter, vilket resulterat i omfattande stängningar av lokala servicekontor.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi är positiva till propositionens enda konkreta förslag som innebär att regionerna i sin roll som regionalt utvecklingsansvariga har skyldighet att samråda med företrädare för det civila samhällets organisationer och enskilda utbildningsanordnare inom högskoleområdet. Vi är däremot mycket kritiska till att regeringen inte möter upp förslaget med ökad finansiering och konstaterar att regeringen snarare har skurit ned på medel till civilsamhället. Vår uppfattning är att regeringen i propositionen lyfter fram civilsamhällets roll, men utan att ge organisationerna förutsättningar att bära ansvaret. Regeringen har därmed inte tagit till sig av den kritik som har framförts när det gäller bristen på finansiering kopplat till förslaget. Regeringen har tvärtom gjort omfattande nedskärningar på viktiga delar av civilsamhället, såsom service, studieförbund och kooperativ utveckling. Exempelvis beslutade regeringen i december 2025 att upphäva förordningen (2001:1194) om statsbidrag till kooperativ utveckling. Detta beslut hotar bl.a. Coompanion, vars verksamhet stärker civilsamhället genom att främja kooperativt entreprenörskap, social innovation och samverkan för hållbar lokal utveckling. Regeringen har även skurit ned i budgeten för Statens servicecenter, vilket resulterat i omfattande stängningar av lokala servicekontor. Trots detta framhåller regeringen i propositionen att den lokala statliga servicen måste säkras och att lokala servicekontor är en viktig verksamhet för att erbjuda personlig service från statliga myndigheter. Det är en tydlig skillnad mellan regeringens ord och handling. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med besked om ökad finansiering för att stärka civilsamhällets deltagande i regional utveckling.
Företagande och investeringar – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till ett landsbygdslyft med riktade stöd till näringslivsutveckling i glesbygd, utvecklade regionala exportcentrum, krav på kortare betaltider och stärkta förutsättningar för skogsnäringen.
- De menar att regeringens låga ambitioner för näringslivsutvecklingen särskilt drabbar gles- och landsbygdsområdena.
  Visa vad de skrev
  ”Vi anser att regeringens låga ambitioner för näringslivsutvecklingen särskilt drabbar gles- och landsbygdsområdena.”
- De menar att stöd till mindre och glest befolkade kommuners näringslivsutveckling skapar förutsättningar för lokal tillväxt och bättre möjligheter för små och medelstora företag.
  Visa vad de skrev
  ”Genom att stödja mindre och glest befolkade kommuners näringslivsutveckling skapas förutsättningar för lokal tillväxt och bättre möjligheter för små och medelstora företag.”
- De menar att de regionala exportcentren behöver utvecklas så att små och medelstora företag får bättre stöd att nå nya marknader.
  Visa vad de skrev
  ”Vi vill även utveckla de regionala exportcentren för att stödja det regionala exportfrämjandet, så att små och medelstora företag får bättre stöd att nå nya marknader.”
- De menar att förutsättningarna för en framgångsrik skogsnäring behöver stärkas, med ökad förädlingsnivå och fler jobb.
  Visa vad de skrev
  ”Vidare menar vi att förutsättningarna för en framgångsrik skogsnäring behöver stärkas, med ökad förädlingsnivå och fler jobb.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Hela landet behöver hålla ihop. Vi anser att regeringens låga ambitioner för näringslivsutvecklingen särskilt drabbar gles- och landsbygdsområdena. Vi anser att ett landsbygdslyft behöver genomföras så att det är möjligt att leva, arbeta och bygga sin framtid i hela landet. Genom att stödja mindre och glest befolkade kommuners näringslivsutveckling skapas förutsättningar för lokal tillväxt och bättre möjligheter för små och medelstora företag. Näringslivet på landsbygden och i glesbygd behöver även ges bättre förutsättningar för att skapa och behålla jobb genom riktade stöd till utveckling. Vi vill även utveckla de regionala exportcentren för att stödja det regionala exportfrämjandet, så att små och medelstora företag får bättre stöd att nå nya marknader. Investeringsfrämjandet ska inriktas på att utveckla styrkeområden, driva den gröna och digitala omställningen, främja jobb och tillväxt i hela landet samt stärka svensk motståndskraft. Därutöver vill vi se krav på kortare betaltider och att myndighetskontakter underlättas.
Kompetensförsörjning och utbildning – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att utforma arbetsmarknadsutbildningar efter lokala kompetensbehov och bygga ut dem så att fler kan utbilda sig till yrken där det råder lokal brist på arbetskraft.
- De menar att det behövs bättre förutsättningar för jobb i hela landet.
  Visa vad de skrev
  ”Det behövs bättre förutsättningar för jobb i hela landet.”
- De menar att arbetsmarknadsutbildningar bör utformas efter lokala kompetensbehov och byggas ut så att fler kan utbilda sig till yrken där det råder lokal brist på arbetskraft.
  Visa vad de skrev
  ”Arbetsmarknadsutbildningar bör utformas utifrån lokala kompetensbehov och byggas ut så att fler kan utbilda sig till yrken där det råder lokal brist på arbetskraft.”
- De menar att en bättre arbetsmarknadspolitik kan bidra till att fler kan ta de nya jobben som växer fram.
  Visa vad de skrev
  ”Med en bättre arbetsmarknadspolitik kan politiken bidra till att fler kan ta de nya jobben som växer fram.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det behövs bättre förutsättningar för jobb i hela landet. Arbetsmarknadsutbildningar bör utformas utifrån lokala kompetensbehov och byggas ut så att fler kan utbilda sig till yrken där det råder lokal brist på arbetskraft. Med en bättre arbetsmarknadspolitik kan politiken bidra till att fler kan ta de nya jobben som växer fram.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 30.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Offentlig och kommersiell service – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att staten tar ett större ansvar för att det finns grundläggande service i hela landet, till exempel apotek, post, bilbesiktning och statliga servicekontor.
- De menar att det är dags att se över apoteksmarknaden i grunden, eftersom 2009 års avreglering har spelat ut sin roll.
  Visa vad de skrev
  ”det är därför dags för en genomgripande översyn av apoteksmarknaden”
- De menar att posttjänster ska finnas i hela landet, både i stad och på landsbygd, och att postväsendet inte helt ska lämnas till marknaden.
  Visa vad de skrev
  ”Vidare bör tillgången till posttjänster finnas i hela landet, i såväl stad som landsbygd. Det är därför viktigt att postväsendet i sin helhet inte överlåts till marknaden.”
- De menar att fler myndigheter och statliga jobb ska ligga utanför storstäderna, att statliga servicekontor ska utvecklas och att bredband ska byggas ut i hela Sverige.
  Visa vad de skrev
  ”Därför vill vi att fler myndigheter och statliga jobb ska lokaliseras utanför storstäderna, att statliga servicekontor ska utvecklas och att bredband ska byggas ut”
- De menar att regeringen bör utreda hur Statens servicecenter kan göra det möjligt för banker och lokala aktörer att mötas i kommuner som saknar bankkontor.
  Visa vad de skrev
  ”Vi menar att regeringen därför bör utreda hur Statens servicecenter kan medverka till att möjliggöra mötesplatser mellan finansservice och lokala aktörer i kommuner utan fysiskt bankkontor.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För att människor och företag ska kunna leva och verka på landsbygden och i glesbygd måste grundläggande kommersiell service säkerställas. På få områden visar sig marknadsmisslyckandena så tydligt som på landsbygderna, där marknadskrafterna styr verksamheter från glesbygder till tätorter och storstadsområden. Exempelvis är det uppenbart att tiden sprungit ifrån 2009 års apoteksavreglering och det är därför dags för en genomgripande översyn av apoteksmarknaden. Det är även viktigt att det finns tillgång till bilbesiktning i hela landet. Därför är det nödvändigt att se över möjligheterna till ökad statlig kontroll över besiktningsmarknaden. Vidare bör tillgången till posttjänster finnas i hela landet, i såväl stad som landsbygd. Det är därför viktigt att postväsendet i sin helhet inte överlåts till marknaden.
Kultur, folkbibliotek och studieförbund – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att motverka avvecklingen av studieförbund i glesbygd och på landsbygd, värna den regionala kulturen och göra en konsekvensanalys av nedläggningar av folkbibliotek.
- De menar att regeringens nedskärningar på studieförbunden har drabbat kultur och bildning särskilt hårt i glesbygd och på landsbygden.
  Visa vad de skrev
  ”Under denna valperiod har regeringen gjort olyckliga neddragningar på studieförbunden, vilket särskilt har drabbat infrastrukturen för kultur och bildning i glesbygd och på landsbygden.”
- De menar att avvecklingen av studieförbund i glesbygd och på landsbygd måste motverkas och att den regionala kulturen behöver värnas.
  Visa vad de skrev
  ”Vi anser att avvecklingen av studieförbunden i glesbygds- och landsbygdsområden måste motverkas och att den regionala kulturen behöver värnas.”
- De menar att det behövs en omfattande konsekvensanalys av nedläggningarna av folkbibliotek.
  Visa vad de skrev
  ”Det behövs också en omfattande konsekvensanalys av nedläggningarna av folkbibliotek.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Under denna valperiod har regeringen gjort olyckliga neddragningar på studieförbunden, vilket särskilt har drabbat infrastrukturen för kultur och bildning i glesbygd och på landsbygden. Vi anser att avvecklingen av studieförbunden i glesbygds- och landsbygdsområden måste motverkas och att den regionala kulturen behöver värnas. Det behövs också en omfattande konsekvensanalys av nedläggningarna av folkbibliotek.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 31–33.
Kultur- och föreningsliv – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 11)
Att riksdagen säger ja till att stärka kultur- och föreningslivet på landsbygden genom satsningar på studieförbund och lokala arrangörer och genom att vidareutveckla och stärka kultursamverkansmodellen.
- De menar att kultur- och föreningslivet på landsbygden bör stärkas genom satsningar på studieförbund och lokala arrangörer samt genom att vidareutveckla och stärka kultursamverkansmodellen.
  Visa vad de skrev
  ”Det är vår uppfattning att kultur- och föreningslivet på landsbygden bör stärkas genom satsningar på studieförbund och lokala arrangörer samt genom att vidareutveckla och stärka kultursamverkansmodellen.”
- De menar att civilsamhället bär en stor del av kulturen i mindre orter och på landsbygden och därför bör få långsiktigt stöd för att fortsätta vara en grund för kulturens utveckling.
  Visa vad de skrev
  ”Civilsamhället bär en stor del av kulturen i mindre orter och på landsbygden och bör ges långsiktigt stöd för att fortsätta vara fundament till kulturens utveckling.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För en hållbar samhällsutveckling på landsbygden och i glesbygd krävs förbättrade förutsättningar för investeringar, bostäder, samhällsservice, civilsamhälle och kultur. Det är vår uppfattning att kultur- och föreningslivet på landsbygden bör stärkas genom satsningar på studieförbund och lokala arrangörer samt genom att vidareutveckla och stärka kultursamverkansmodellen. Civilsamhället bär en stor del av kulturen i mindre orter och på landsbygden och bör ges långsiktigt stöd för att fortsätta vara fundament till kulturens utveckling.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4055 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Transportsystem och infrastruktur – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 12)
Att riksdagen säger ja till förslagen om bättre vägunderhåll och järnväg, starkare kollektivtrafik och flyg, utbyggd laddinfrastruktur, en lösning för Gotlandstrafiken samt bättre bredband och digital post i hela landet.
- De menar att bilen är nödvändig i stora delar av landet eftersom kollektivtrafiken är begränsad och avstånden till arbete, service och utbildning är långa.
  Visa vad de skrev
  ”I stora delar av landet är bilen en nödvändighet, kollektivtrafiken begränsad och avstånden till arbete, service och utbildning långa.”
- De menar att kollektivtrafiken måste vara tillgänglig i hela landet och vara prisvärd, klimatsmart och jämlik.
  Visa vad de skrev
  ”Kollektivtrafiken måste vara tillgänglig över hela landet och den ska vara prisvärd, klimatsmart och jämlik.”
- De menar att det behövs bättre vägunderhåll på landsbygden och i glesbygd, en starkare järnväg, kvarvarande nattåg och skydd för de regionala flygplatserna.
  Visa vad de skrev
  ”Vi vill alltså sammantaget se bättre vägunderhåll på landsbygden och i glesbygd, stärka järnvägen, stoppa nattågsdöden, och värna de regionala flygplatserna.”
- De menar att laddinfrastrukturen behöver byggas ut i hela landet och att vinterväghållningen behöver förbättras så att infrastrukturen fungerar även där färre människor bor.
  Visa vad de skrev
  ”Vi vill även bygga ut laddinfrastrukturen i hela landet och förbättra vinterväghållningen så att infrastrukturen fungerar i hela landet, inte bara där flest människor bor.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I stora delar av landet är bilen en nödvändighet, kollektivtrafiken begränsad och avstånden till arbete, service och utbildning långa. När vägar förfaller, tåg- och flyglinjer försvinner och laddinfrastrukturen brister drabbar det inte alla lika utan slår mot vanligt folk, företag och lokalsamhällen som är beroende av fungerande kommunikationer. Kollektivtrafiken måste vara tillgänglig över hela landet och den ska vara prisvärd, klimatsmart och jämlik. För att stärka kollektivtrafikens attraktivitet bör ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige införas på sikt. Vidare behöver statens förmåga och ambition att upphandla såväl tåg- som flygförbindelser stärkas. Det är även viktigt med fortsatta satsningar på vägunderhåll och att arbetet med att öka bärigheten i det svenska vägnätet fortsätter för att säkerställa vägnätets robusthet och kapacitet.

Nya verktyg för stärkt konkurrens i privat och offentlig verksamhetProp. 2025/26:203 · beslutad 6 maj 2026

Lag om offentlig säljverksamhet – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag till ny lag om offentlig säljverksamhet.
- De menar att det är otydligt vilka offentliga säljverksamheter som ska anses otillbörliga och därför kunna påverka privata företags möjligheter att agera på samma marknad.
  Visa vad de skrev
  ”Vi menar att förslaget är otydligt när det gäller vilka säljverksamheter som kommer att anses vara otillbörliga och därmed skulle kunna påverka privata aktörers möjligheter att agera på samma marknad.”
- De menar att det blir svårt att avgöra om offentliga aktörers säljverksamhet ligger inom det kommuner får göra.
  Visa vad de skrev
  ”Vidare kommer det att vara svårt att avgöra om offentliga aktörers säljverksamhet faller inom ramen för den kommunala kompetensen.”
- De menar att lagen kan begränsa offentliga aktörers möjligheter att agera och motverka marknadsmisslyckanden där det saknas privata aktörer som tillhandahåller samhällsviktig verksamhet.
  Visa vad de skrev
  ”Vi vill vidare lyfta fram att den föreslagna lagen även riskerar att begränsa offentliga aktörers möjligheter att agera och motverka marknadsmisslyckanden inom områden där det saknas privata aktörer som tillhandahåller samhällsviktig verksamhet.”
- De menar att det sammantaget kan leda till att samhällsservice uteblir på många mindre orter, att angelägna offentliga initiativ hämmas och att samhällets robusthet och beredskap försvagas.
  Visa vad de skrev
  ”Enligt vår mening riskerar detta sammantaget att i förlängningen leda till att samhällsservice uteblir på många mindre orter, till att angelägna offentliga initiativ hämmas och till att samhällets robusthet och beredskap försvagas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi motsätter oss regeringens förslag till ny lag om offentlig säljverksamhet. I likhet med vad som framförs i de här aktuella motionerna ser vi flera problem med lagförslaget och dess konsekvenser. Vi menar att förslaget är otydligt när det gäller vilka säljverksamheter som kommer att anses vara otillbörliga och därmed skulle kunna påverka privata aktörers möjligheter att agera på samma marknad. Vidare kommer det att vara svårt att avgöra om offentliga aktörers säljverksamhet faller inom ramen för den kommunala kompetensen. Vi vill vidare lyfta fram att den föreslagna lagen även riskerar att begränsa offentliga aktörers möjligheter att agera och motverka marknadsmisslyckanden inom områden där det saknas privata aktörer som tillhandahåller samhällsviktig verksamhet. Enligt vår mening riskerar detta sammantaget att i förlängningen leda till att samhällsservice uteblir på många mindre orter, till att angelägna offentliga initiativ hämmas och till att samhällets robusthet och beredskap försvagas. Den nya lagen riskerar även att få negativ påverkan på det privata näringslivet och på konkurrensen.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör avslå regeringens förslag till ny lag om offentlig säljverksamhet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om offentlig säljverksamhet.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3992 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 2, 2025/26:4015 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4057 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:203 punkt 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
Lagförslagen i övrigt – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till regeringens lagförslag i övrigt och samtidigt ger regeringen till känna att den bör återkomma med nödvändiga följdändringar i konkurrenslagen och offentlighets- och sekretesslagen.
- De menar att ändringarna i konkurrenslagen och offentlighets- och sekretesslagen hänger samman med förslaget om en ny lag om offentlig säljverksamhet, som de vill säga nej till, och att regeringen därför bör återkomma med nödvändiga följdändringar.
  Visa vad de skrev
  ”Med anledning av detta och vårt förslag till avslag menar vi att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till nödvändiga följdändringar i konkurrenslagen och i offentlighets- och sekretesslagen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi har i det föregående förordat att riksdagen ska avslå regeringens förslag om en ny lag om offentlig säljverksamhet. Som en följd av förslaget till ny lag föreslås i propositionen även ett antal ändringar i konkurrenslagen och offentlighets- och sekretesslagen. Med anledning av detta och vårt förslag till avslag menar vi att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till nödvändiga följdändringar i konkurrenslagen och i offentlighets- och sekretesslagen. I övrigt står vi bakom förslagen i propositionen.
Vi anser att riksdagen bör anta regeringens lagförslag och tillkännage för regeringen att den bör återkomma med nödvändiga ändringsförslag. Därmed tillstyrker vi propositionen och motionsyrkandena.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.,
2. lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579),
3. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:203 punkterna 2–4 och motionerna 2025/26:3992 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:4015 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4057 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 2.
Ålägganden om krav på avyttring av egendom – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att Konkurrensverket, som en del av ett nytt konkurrensverktyg, ska kunna kräva att företag säljer av egendom.
- De menar att långtgående strukturella åtgärder ibland kan vara det enda sättet att lösa ett konkurrensproblem på lång sikt.
  Visa vad de skrev
  ”Vi menar att det kan finnas omständigheter där långtgående strukturella åtgärder är det enda sättet att långsiktigt lösa ett konkurrensproblem.”
- De menar att krav på att sälja av egendom kan vara motiverat ur allmän synpunkt och att ett sådant krav kan prövas rättsligt genom överklagande.
  Visa vad de skrev
  ”Krav på avyttring kan också vara motiverat ur allmän synpunkt och skulle även kunna bli föremål för rättslig prövning genom överklagande.”
- De menar att strukturella åtgärder över tid kan minska behovet av reglering.
  Visa vad de skrev
  ”Strukturella åtgärder kan dessutom komma att minska behovet av reglering över tid.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi har i det föregående ställt oss bakom regeringens förslag om behovet av ett nytt konkurrensverktyg. Däremot anser vi, i likhet med vad som föreslogs av den utredning som ligger till grund för propositionen, att strukturella åtgärder ytterst även bör kunna omfatta ett krav på att avyttra egendom. Vi menar att det kan finnas omständigheter där långtgående strukturella åtgärder är det enda sättet att långsiktigt lösa ett konkurrensproblem. Krav på avyttring kan också vara motiverat ur allmän synpunkt och skulle även kunna bli föremål för rättslig prövning genom överklagande. Strukturella åtgärder kan dessutom komma att minska behovet av reglering över tid. Det nya konkurrensverktyget bör därför innefatta en möjlighet för Konkurrensverket att ålägga företag att avyttra egendom.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut

En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningarProp. 2025/26:171 · beslutad 6 maj 2026

Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om en ny prövningsordning för kärntekniska anläggningar.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det finns flera olika skäl till att regeringens förslag om en ny prövningsordning för kärntekniska anläggningar inte bör genomföras. I det följande utvecklar vi vår syn på dem i särskilda yttranden.
Regeringens proposition avstyrks därmed.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3960 av Birger Lahti m.fl. (V), 2025/26:3972 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:3985 av Katarina Luhr m.fl. (MP) samt avslår proposition 2025/26:171 punkterna 1–6 och motion 2025/26:3977 av Anders Ådahl m.fl. (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
Övrigt om prövning av kärntekniska anläggningar – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och C i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer till riksdagen med ett nytt förslag som på riktigt förenklar prövningen av kärntekniska anläggningar och samtidigt säkerställer höga krav på säkerhet, miljö och andra viktiga samhällsintressen.
- De menar att prövningssystemet för kärntekniska anläggningar måste ge berörda aktörer stabila och förutsägbara villkor och trygga förtroendet för säkerhets- och miljöprövningen.
  Visa vad de skrev
  ”För oss är det avgörande att prövningssystemet för kärntekniska anläggningar ger berörda aktörer stabila och förutsägbara villkor, samtidigt som processen är utformad så att allmänhetens och aktörernas förtroende för säkerhets- och miljöprövningen tryggas.”
- De menar att regeringens förslag inte når upp till de grundläggande kraven och därför inte bör genomföras i sin nuvarande form.
  Visa vad de skrev
  ”Eftersom regeringens förslag enligt vår uppfattning inte når upp till dessa grundläggande krav har vi tidigare i betänkandet motsatt oss att det genomförs i sin nuvarande form.”
- De menar att regeringen bör återkomma med ett nytt förslag som på riktigt förenklar prövningen och samtidigt säkerställer höga krav på säkerhet, miljö och andra viktiga samhällsintressen.
  Visa vad de skrev
  ”Vi anser dock att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag som på riktigt förenklar prövningen och samtidigt säkerställer att höga krav i fråga om säkerhet, miljö och andra viktiga samhällsintressen garanteras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För oss är det avgörande att prövningssystemet för kärntekniska anläggningar ger berörda aktörer stabila och förutsägbara villkor, samtidigt som processen är utformad så att allmänhetens och aktörernas förtroende för säkerhets- och miljöprövningen tryggas. Eftersom regeringens förslag enligt vår uppfattning inte når upp till dessa grundläggande krav har vi tidigare i betänkandet motsatt oss att det genomförs i sin nuvarande form.
Vi anser dock att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag som på riktigt förenklar prövningen och samtidigt säkerställer att höga krav i fråga om säkerhet, miljö och andra viktiga samhällsintressen garanteras.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3972 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).

Tillståndsprövning enligt förnybartdirektivetProp. 2025/26:118 · beslutad 22 april 2026

Tidsplan och samordning – reservation, röstade nej
Vad ville S och C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen, samtidigt som den instämmer i att ett effektivt genomförande av EU-rätten är viktigt, säger ja till att regeringen bör redovisa en tydligare tidsplan för det reviderade förnybartdirektivet och bättre samordna det med de nationella reformerna av tillståndsprocesserna.
- De menar att det väcker frågetecken att EU-kommissionen har stämt Sverige för att förnybartdirektivet införts för sent och ofullständigt.
  Visa vad de skrev
  ”Bara det faktum att kommissionen har valt att stämma Sverige för saktfärdigt och ofullständigt införande av förnybartdirektivets bestämmelser väcker frågetecken.”
- De menar att det fortfarande är oklart när och hur regeringen ska svara EU-kommissionen, vilket skapar osäkerhet för marknadens aktörer och kan försämra Sveriges konkurrenskraft.
  Visa vad de skrev
  ”Oklarheterna om när och hur regeringen har för avsikt att svara upp mot kommissionens krav är fortfarande betydande. Detta skapar i sin tur osäkerhet för marknadens aktörer och riskerar att hämma den svenska konkurrenskraften.”
- De menar att det saknas en helhetssyn på och nödvändig samordning mellan genomförandet av EU-reglerna och de nationella reformerna av miljöprövningen.
  Visa vad de skrev
  ”Enligt vår uppfattning saknas såväl en helhetssyn på och en nödvändig samordning av dessa olika delar av förändringsarbetet.”
- De menar att bristande samordning riskerar att leda till fragmenterade och kortsiktiga regeländringar som skapar osäkerhet, administration och förseningar.
  Visa vad de skrev
  ”Detta riskerar i sin tur att leda till fragmenterade och kortsiktiga regeländringar som skapar en ännu större osäkerhet, administrativ belastning och i värsta fall ytterligare förseningar”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi instämmer i regeringens uppfattning att ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av EU-rätten är avgörande för Sveriges konkurrenskraft, klimatomställning och rättssäkerhet. Därför är vi skeptiska till hur regeringen har tagit sig an arbetet med att inarbeta den här aktuella EU-rättsakten i det svenska miljöprövningssystemet. Bara det faktum att kommissionen har valt att stämma Sverige för saktfärdigt och ofullständigt införande av förnybartdirektivets bestämmelser väcker frågetecken. Oklarheterna om när och hur regeringen har för avsikt att svara upp mot kommissionens krav är fortfarande betydande. Detta skapar i sin tur osäkerhet för marknadens aktörer och riskerar att hämma den svenska konkurrenskraften.
Till detta kommer också att regeringen parallellt med att införa EU-rättsliga bestämmelser bedriver ett omfattande arbete med att reformera de svenska miljöprövningsprocesserna. Det handlar bl.a. om att realisera vittgående förslag från Miljötillståndsutredningen och andra utredningar som i grunden påverkar samma prövningsprocesser. Enligt vår uppfattning saknas såväl en helhetssyn på och en nödvändig samordning av dessa olika delar av förändringsarbetet. Detta riskerar i sin tur att leda till fragmenterade och kortsiktiga regeländringar som skapar en ännu större osäkerhet, administrativ belastning och i värsta fall ytterligare förseningar i prövningen av projekt som kan bidra till att uppnå angelägna energi- och klimatpolitiska målsättningar. Enligt vår uppfattning är ett samlat och långsiktigt angreppssätt nödvändigt för att stärka både rättssäkerheten och Sveriges förmåga att genomföra den så viktiga gröna omställningen.
Med hänvisning till detta anser vi att regeringen bör återkomma till riksdagen med en tydligare redovisning av hur genomförandet av det reviderade förnybartdirektivet tidsmässigt ska slutföras. Regeringen bör också säkerställa att genomförandet av EU-regler och nationella reformer av tillståndsprocesserna samordnas bättre.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3908 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 1 och 2, bifaller delvis motion 2025/26:3913 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 4 och avslår motion 2025/26:3913 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Catarina Deremar (C).
Kortast möjliga tidsfrister – reservation, röstade nej (partiets ledamöter röstade olika)
Vad ville S, V och C i stället? (reservation 3)
Att riksdagen uppmanar regeringen att använda de kortast möjliga tidsfristerna i det reviderade förnybartdirektivet.
- De menar att utdragna och oförutsebara tillståndsprocesser är ett av de största hindren för en effektiv utbyggnad av ett fossilfritt energisystem.
  Visa vad de skrev
  ”utdragna och oförutsebara tillståndsprocesser är ett av de största hindren för en effektiv utbyggnad av ett fossilfritt energisystem.”
- De menar att regeringen inte har lyckats införa EU:s bestämmelser om tillståndsprocesser trots ett högre tonläge från kommissionen.
  Visa vad de skrev
  ”regeringen – trots ett allt högre tonläge från kommissionen – inte har lyckats införa de bestämmelser i EU:s reviderade förnybartdirektiv som gäller tillståndsprocesser”
- De menar att EU-direktivet inte hindrar Sverige från att införa kortare och mer effektiva tidsfrister än förslaget, även för vindkraft och storskalig solkraft.
  Visa vad de skrev
  ”Vi ser inget i direktivet som hindrar Sverige från att införa kortare och mer effektiva tidsfrister än de som föreslås i propositionen även för vindkraft och storskalig solkraft, oavsett om s.k. accelerationsområden pekas ut eller inte.”
- De menar att det behövs en grundlig analys av vilka tidsfrister för olika delar av prövningen som ger en effektivare process utan fler avvisningar och avslag.
  Visa vad de skrev
  ”det behövs en grundlig analys av vilka tidsfrister för olika delar av prövningen som skulle resultera i en effektivare prövningsprocess utan att det leder till fler avvisningar och avslag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att Sverige även fortsättningsvis ska ha EU:s lägsta elpriser. Det kräver att alla konkurrenskraftiga fossilfria kraftslag släpps loss och att de tillståndsprocesser som är förknippade med energiproduktion är snabba och ändamålsenliga eftersom utdragna och oförutsebara tillståndsprocesser är ett av de största hindren för en effektiv utbyggnad av ett fossilfritt energisystem. Vi ser därför positivt på att EU agerar för att snabba på dessa tillståndsprocesser, bl.a. genom att sätta upp tidsfrister för hur länge en miljöprövning får pågå.
Ändringstillstånd – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att genomföra Miljöprövningsutredningens förslag om ändringstillstånd som huvudregel, så att det blir lättare för verksamheter att ändra sina tillstånd, och tillkännager det för regeringen.
- De menar att dagens lagreglering gör att myndigheternas bedömningar styr när det är olämpligt att begränsa tillståndet till att bara avse en ändring av verksamheten.
  Visa vad de skrev
  ”Vi menar att den gällande lagregleringen vidmakthåller en situation där myndigheternas bedömningar förblir styrande för när det är olämpligt att tillståndet begränsas till att enbart avse ändring av verksamheten.”
- De menar att lämplighetsbedömningen är svår att göra och sinkar prövningen, och att myndigheter därför kan göra en mer omfattande prövning än nödvändigt.
  Visa vad de skrev
  ”Denna lämplighetsbedömning är inte bara vansklig att göra, utan den sinkar också prövningen och kan resultera i att myndigheter väljer att göra en mer omfattande prövning”
- De menar att regeringen fortfarande inte har gått vidare med Miljöprövningsutredningens förslag att införa ändringstillstånd som huvudregel för att göra det lättare för verksamheter att ändra sina tillstånd.
  Visa vad de skrev
  ”Vi konstaterar exempelvis att regeringen fortfarande inte har gått vidare med Miljöprövningsutredningens förslag om att införa ändringstillstånd som huvudregel, i syfte att göra det lättare för verksamheter att ändra sina tillstånd.”
- De menar att regeringen säger sig prioritera effektivare och kortare tillståndsprocesser, men att steget från ord till handling ofta har varit långt.
  Visa vad de skrev
  ”Regeringen har vid upprepade tillfällen hävdat att den prioriterar att effektivisera och förkorta tillståndsprocesser. Steget mellan ord och handling har dock ofta varit svårbegripligt långt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det kommunala vetot och vindkraft – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att reformera det kommunala vetot för vindkraft och uppmanar regeringen att lägga ett nytt förslag om tidigt kommunalt ställningstagande, helst med ersättning till kommuner och närboende.
- De menar att det kommunala vetot har stoppat en betydande andel av ansökningarna som behövs för att bygga ut vindkraften.
  Visa vad de skrev
  ”har på senare år stoppat en betydande andel av de ansökningar om tillstånd som behövs för att bygga ut vindkraften i Sverige.”
- De menar att det är mycket bekymmersamt eftersom mer fossilfri kraft behövs för att nå klimatmålen och långt innan eventuell ny kärnkraft kan tas i drift.
  Visa vad de skrev
  ”Detta ser vi som mycket bekymmersamt i en tid när mer fossilfri kraftproduktion behövs för att det ska vara möjligt att nå angelägna klimatmål och långt innan eventuell ny kärnkraft kan tas i drift.”
- De menar att det kommunala vetot måste reformeras för att få fart på utbyggnaden, helst tillsammans med en modell för ersättning till kommuner och närboende.
  Visa vad de skrev
  ”För att åter få fart på utbyggnaden anser vi därför att det är nödvändigt att reformera det kommunala vetot, och då helst i kombination med att få en modell för ersättning till kommuner och närboende på plats.”
- De menar att förslagen om tidigt kommunalt ställningstagande bör genomföras och att regeringen därför på nytt bör lägga förslag med den inriktningen.
  Visa vad de skrev
  ”Vi anser att dessa förslag bör genomföras och att riksdagen därför bör uppmana regeringen att på nytt lägga förslag med denna inriktning på riksdagens bord.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Kravet på kommunal tillstyrkan av vindkraftsanläggningar – vanligen refererat till som det kommunala vetot – har på senare år stoppat en betydande andel av de ansökningar om tillstånd som behövs för att bygga ut vindkraften i Sverige. Detta ser vi som mycket bekymmersamt i en tid när mer fossilfri kraftproduktion behövs för att det ska vara möjligt att nå angelägna klimatmål och långt innan eventuell ny kärnkraft kan tas i drift.
Övriga frågor om vindkraft – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till en ny modell för tillståndsprocessen för havsbaserad vindkraft, där lämpliga områden pekas ut och tillstånd fördelas genom auktion, och till att underlätta generationsväxling av vindkraftverk.
- De menar att långa och svåröverskådliga tillståndsprocesser är ett av de största hindren för en effektiv utbyggnad av ett fossilfritt energisystem.
  Visa vad de skrev
  ”Långa och svåröverskådliga tillståndsprocesser är ett av de största hindren för en effektiv utbyggnad av ett fossilfritt energisystem.”
- De menar att en snabbare och mer förutsägbar tillståndsprocess för förnybar energi är viktig för klimatet, den svenska konkurrenskraften och välfärden samt för säkerhet och beredskap.
  Visa vad de skrev
  ”En snabbare och mer förutsägbar tillståndsprocess för förnybar energi är viktig för klimatet, den svenska konkurrenskraften och välfärden samt för säkerhet och beredskap.”
- De menar att tillståndsprocessen för havsbaserad vindkraft bör likna modellen i många andra länder, där lämpliga områden pekas ut först och tillstånd sedan fördelas genom auktion.
  Visa vad de skrev
  ”Inriktningen bör vara en modell som mer liknar den som används i många andra länder, där lämpliga områden först pekas ut varefter tillstånd fördelas genom ett auktionsförfarande.”
- De menar att generationsväxling av vindkraftverk bör omfattas av begreppet uppgradering i den nya lagen och därmed av förenklade tillståndsförfaranden med kortare tidsfrister.
  Visa vad de skrev
  ”Vi anser att en sådan generationsväxling bör omfattas av begreppet uppgradering i den nya lag som föreslås och därmed även av förenklade tillståndsförfaranden med kortare tidsfrister.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Långa och svåröverskådliga tillståndsprocesser är ett av de största hindren för en effektiv utbyggnad av ett fossilfritt energisystem. En snabbare och mer förutsägbar tillståndsprocess för förnybar energi är viktig för klimatet, den svenska konkurrenskraften och välfärden samt för säkerhet och beredskap.

Regelverket för framtidens el- och gasnätProp. 2025/26:26 · beslutad 26 november 2025

Övriga förslag om elmarknaden – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen överväger en ny modell för att beräkna nätbolagens intäktsramar, med lägre avkastning för nätbolagen men som premierar effektiv nätanvändning och innovativa lösningar.
- De menar att det finns skäl att överväga en ny modell för beräkningen av nätbolagens intäktsramar som sänker avkastningen för nätbolagen men som premierar en effektiv nätanvändning och innovativa lösningar.
  Visa vad de skrev
  ”en ny modell för beräkningen av nätbolagens intäktsram som innebär att avkastningen sänks för nätbolagen men som premierar en effektiv nätanvändning och innovativa lösningar.”
- De menar att en ny modell till exempel bör kunna omfatta en bredare definition av begreppet kapitalbas.
  Visa vad de skrev
  ”Enligt vår uppfattning bör en ny modell t.ex. kunna innefatta en breddad definition av begreppet kapitalbas.”
- De menar att det kan finnas skäl att överväga en annan metod för att värdera anläggningarna, till exempel anskaffningsvärde justerat med konsumentprisindex i stället för nuanskaffningsvärde justerat med byggkostnadsindex.
  Visa vad de skrev
  ”Vidare anser vi att det kan finnas skäl att överväga en annan metod för att värdera anläggningarna, t.ex. anskaffningsvärde justerat med konsumentprisindex i stället för nuanskaffningsvärde justerat med byggkostnadsindex.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att Sverige behöver ett robust elsystem som på sikt klarar av att producera och leverera upp till dubbelt så mycket el som i dag. Staten behöver därför möjliggöra omfattande investeringar i alla fossilfria kraftslag och i elnätet. Utbyggnaden behöver gå snabbt och vara kostnadseffektiv, samtidigt som kostnaderna är rimliga för elkunderna, oavsett var i landet de bor eller verkar.
När Energimarknadsinspektionen genom de föreslagna lagändringarna får en mer självständig roll när det bl.a. gäller att fastställa elnätsföretagens intäktsramar och att godkänna överförings- och anslutningstariffer finns det enligt vår uppfattning skäl att överväga en ny modell för beräkningen av nätbolagens intäktsram som innebär att avkastningen sänks för nätbolagen men som premierar en effektiv nätanvändning och innovativa lösningar.
Enligt vår uppfattning bör en ny modell t.ex. kunna innefatta en breddad definition av begreppet kapitalbas. Det kan exempelvis handla om att anläggningar som håller på att uppföras eller som är färdiga men som ännu inte har tagits i drift tillåts ingå i beräkningsunderlaget. Vidare anser vi att det kan finnas skäl att överväga en annan metod för att värdera anläggningarna, t.ex. anskaffningsvärde justerat med konsumentprisindex i stället för nuanskaffningsvärde justerat med byggkostnadsindex.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3816 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) och avslår motion 2025/26:3823 av Rickard Nordin (C) yrkandena 2–5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S) och Aida Birinxhiku (S).

Förbättrad utformning av EU:s elmarknadProp. 2025/26:16 · beslutad 26 november 2025

Rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 5)
Att riksdagen, utöver det partierna håller med utskottet om, säger ja till deras egna förslag till utgiftsramar för 2026, beräkning av inkomsterna i statens budget för 2026 och preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2027 och 2028.
- De menar att deras förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak, utgiftsramar och inkomstberäkning.
  Visa vad de skrev
  ”Socialdemokraternas föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2026–2028 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2026.”
- De menar att även de preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2027 och 2028 bör utgå från deras riktlinjer.
  Visa vad de skrev
  ”De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2027 och 2028 bör också utgå från dessa riktlinjer.”
- De menar att regeringen bör återkomma med förslag om ytterligare ändringar i skatte- och avgiftsregler som stämmer med deras beräkning av inkomsterna i statens budget för 2026.
  Visa vad de skrev
  ”Riksdagen bör också ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Socialdemokraternas beräkning av inkomsterna i statens budget för 2026”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Socialdemokraternas föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2026–2028 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2026. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2027 och 2028 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställande av utgiftsramar för utgiftsområden och beräkningen av inkomster för 2026 ska därmed göras i enlighet med Socialdemokraternas förslag i bilaga 4 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2027 och 2028 ska godkännas i enlighet med vårt förslag i bilaga 5 i betänkandet. Riksdagen bör också ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Socialdemokraternas beräkning av inkomsterna i statens budget för 2026 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännage detta för regeringen.
Med hänvisning till detta tillstyrks Socialdemokraternas förslag till rambeslut.
Visa deras formella förslag till beslut
a) Målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande =utskottet
b) Utgiftstak för staten 2026–2028 =utskottet
c) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2026 Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2026 i enlighet med Socialdemokraternas förslag i bilaga 4.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 5 och avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 8 och motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5, 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 6 och 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 3.
d) Övriga utgifter i statens budget 2026 =utskottet
e) Beräkningen av inkomster i statens budget 2026 Riksdagen godkänner beräkningen av inkomster i statens budget för 2026 i enlighet med Socialdemokraternas förslag i bilaga 4.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 i denna del och avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 6 och motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3 i denna del, 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 4 i denna del och 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 5 i denna del.
f) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:1 och 2025/26:16 punkt 2.2 Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med Socialdemokraternas beräkning av inkomsterna i statens budget för 2026 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2025/26:1 finansplanen punkterna 18–36 och 2025/26:16 punkt 2.2 och motion 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 i denna del och avslår motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3 i denna del, 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 4 i denna del och 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 5 i denna del.
g) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2024/25:168 =utskottet
h) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2024/25:188 =utskottet
i) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:31 =utskottet
j) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:32 =utskottet
k) Ålderspensionssystemets utgifter 2026 =utskottet
l) Preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2027 och 2028 Riksdagen godkänner preliminära utgiftsramar för utgiftsområdena och preliminära beräkningar av inkomster i statens budget för 2027 och 2028 i enlighet med Socialdemokraternas förslag i bilaga 5.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkandena 4 och 6 samt avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkterna 7 och 11 samt motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 4 och 6, 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 5 och 7 samt 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 4 och 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Mikael Damberg (S), Gunilla Carlsson (S), Eva Lindh (S), Peder Björk (S) och Patrik Lundqvist (S).

Förbättrad utformning av EU:s elmarknadProp. 2025/26:16 · beslutad 26 november 2025

Anvisade elleverantörer – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att införa ett krav på att anvisade elleverantörer – de företag som levererar el till kunder som inte själva väljer – upphandlas regelbundet, liknande systemet i Norge, och att regeringen återkommer med förslag.
- De menar att inte alla kunder har möjlighet eller vill välja elleverantör och att det inte är rimligt att dessa kunder ofta får betala betydligt mer än de som gör ett aktivt val.
  Visa vad de skrev
  ”inte alla kunder har möjlighet eller vill välja elleverantör och att det inte är rimligt att dessa kunder ofta får betala betydligt mer för sin el än de som gör ett aktivt val.”
- De menar att priserna för anvisade elavtal har ökat jämfört med rörliga avtal och att klagomålen från kunderna har blivit fler.
  Visa vad de skrev
  ”priserna för anvisade elavtal har ökat jämfört med priserna för rörliga avtal och att klagomålen från kunderna har blivit fler.”
- De menar att Sverige bör införa en reglering liknande den i Norge, med ett krav på att anvisade elhandelsföretag upphandlas regelbundet.
  Visa vad de skrev
  ”Sverige bör införa en reglering liknande den som finns i Norge, dvs. att det ska finnas ett krav på att anvisade elhandelsföretag upphandlas regelbundet.”
- De menar att en sådan ordning skulle göra att företagen konkurrerar om de kunder som inte själva gjort ett val och att priserna därmed sänks för dessa kunder.
  Visa vad de skrev
  ”En sådan ordning skulle innebära att företagen fick konkurrera om de kunder som inte själva gjort ett val och att priserna därmed skulle sänkas för dessa kunder.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Elmarknadens avreglering bygger på att elkunderna ska vara aktiva och själva välja de elavtal som passar dem bäst.
Lokala nätmonopolbolag, som har leveransplikt för el, tillämpar sedan länge ett system med s.k. anvisade avtal för kunder som av olika skäl inte aktivt väljer en elleverantör. Det kan t.ex. gälla äldre personer som nyligen har flyttat. Syftet med systemet är att elbolagen ska få betalt för den el som används och att även passiva kunder ska få el levererad.
Vi har i det föregående ställt oss bakom propositionen där regeringen föreslår regler om att nätföretag ska välja ut anvisade elleverantörer på ett rättvist, transparent och icke-diskriminerande sätt. Vi är samtidigt medvetna om att det för närvarande pågår en översyn av elmarknaden där bl.a. systemet med anvisade elleverantörer ingår. I detta sammanhang vill vi därför understryka att inte alla kunder har möjlighet eller vill välja elleverantör och att det inte är rimligt att dessa kunder ofta får betala betydligt mer för sin el än de som gör ett aktivt val. Vi kan också konstatera att priserna för anvisade elavtal har ökat jämfört med priserna för rörliga avtal och att klagomålen från kunderna har blivit fler.
Därför anser vi att Sverige bör införa en reglering liknande den som finns i Norge, dvs. att det ska finnas ett krav på att anvisade elhandelsföretag upphandlas regelbundet. En sådan ordning skulle innebära att företagen fick konkurrera om de kunder som inte själva gjort ett val och att priserna därmed skulle sänkas för dessa kunder. Vi anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i linje med det anförda.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3550 av Fredrik Olovsson m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).