Laddar…
- Röstade för utskottets förslag
- 20 %
- 6 av 30 omröstningar
- På den vinnande sidan
- 25 %
- 6 av 24 omröstningar där partiet röstade ja eller nej
- Fick igenom sin linje mot utskottet
- 0 av 18
- omröstningar där partiet röstade nej och utskottets förslag föll
- Reservationer
- 31
- av 50 beslutspunkter hade partiet ett eget förslag
- Ville stoppa hela propositionen
- 0
- gånger
Partiets egna förslag
Motioner som Miljöpartiet har lagt i partiets namn inom näringsliv och energi under riksmötet 2025/26: 17 motioner med 157 yrkanden. Riksdagen har beslutat om 157 av yrkandena och sagt ja till 0. Partier som ingår i regeringen lägger sällan egna motioner, eftersom de i stället påverkar regeringens förslag inifrån. Därför säger antalet motioner inte hur aktivt ett parti är.
med anledning av prop. 2025/26:239 Vindkraft i kommunerMotion 2025/26:4132 · 29 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ett omedelbart och kraftfullt incitament för kommunerna att låta vindkraftsansökningar gå vidare till miljöprövning, exempelvis genom en snabbhetsbonus, i kombination med en långsiktigt säkrad ersättning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa förslagen från SOU 2023:18 om ersättning till lokalsamhällen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringens förslag bör förtydligas så att inte boende i flerfamiljshus eller hyresgäster missgynnas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:240 Nya lagar om elsystemetMotion 2025/26:4130 · 29 april 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa bättre förutsättningar för att etablera och utveckla energigemenskaper, inklusive tydligare ekonomiska incitament, samt att införa en definition av energigemenskaper i svensk lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:203 Nya verktyg för stärkt konkurrens i privat och offentlig verksamhet
Där partiet ville något annat
Beslutspunkter där MP röstade nej till utskottets förslag eller lämnade en reservation. Det kan betyda att partiet ville stoppa, ändra eller gå längre än förslaget. Öppna propositionen för att se omröstningen.
Så läser du siffrorna
I kammaren röstar riksdagen alltid om utskottets förslag. Ja betyder att man stöder utskottets förslag och nej att man stöder ett motförslag. Utskottets förslag är oftast att anta regeringens proposition, men inte alltid.
En reservation är ett annat förslag till beslut som ett eller flera partier lämnar i utskottet. Många punkter avgörs utan omröstning; då syns partiets hållning bara genom reservationen.
Partiets röst är det som flest av dess ledamöter röstade. Ibland behandlar utskottet flera propositioner i samma betänkande; då visas de tillsammans och varje beslutspunkt räknas en gång.
Motion 2025/26:4057 · 1 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår propositionen i de delar som avser nya regler för offentlig säljverksamhet (kapitel 6 i propositionen).Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:158 Hela Sverige ska fungera – politik för starkare landsbygderMotion 2025/26:4055 · 1 april 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med besked om ökad finansiering för att stärka civilsamhällets deltagande i regional utveckling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett landsbygdsavtal och om att förbättra tillgången till offentlig och kommersiell service och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kultur- och föreningslivet på landsbygder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återbäring till lokalsamhällen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:168 Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnenMotion 2025/26:3982 · 25 mars 2026 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2025/26:168 Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra förbudet mot all brytning av uran och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt förbud mot brytning i alunskiffer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett kommunalt veto mot brytning i alunskiffer bör införas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omgående ska återkomma till riksdagen med en tidsplan för när ett kommunalt veto mot brytning i alunskiffer kommer att införas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:118 Tillståndsprövning enligt förnybartdirektivetMotion 2025/26:3913 · 23 februari 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör säkerställa ett fullständigt genomförande av EU-direktivet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra förslagen om tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft i proposition 2021/22:210 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra Miljöprövningsutredningens förslag om ändringstillstånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av bättre samordning i genomförandet av regelverk som påverkar tillståndsprocesser samt behovet av att värna ett bibehållet starkt miljöskydd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 24 NäringslivMotion 2025/26:3782 · 7 oktober 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen fortsatt ska ställa ut kreditgarantier till gröna investeringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 ställa ut kreditgarantier för gröna investeringar som, inklusive tidigare utfärdade garantier, uppgår till högst 100 miljarder kronor.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 19 Regional utvecklingMotion 2025/26:3781 · 7 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling enligt förslaget i tabell A i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Energieffektivisering för SverigeMotion 2025/26:3547 · 7 oktober 2025 · 16 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa långsiktighet i energianvändningen genom att snarast ta fram en nationell handlingsplan för energieffektivisering av byggnader, bostäder och lokaler som också ligger i linje med direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD), och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Energimyndighetens arbete med energi- och klimatrådgivare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla energiförvaltningen i flerbostadshus genom både informationsinsatser och enklare tillgång till stöd för driftsoptimering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fastighetsägare bör ges rätt att ta del av förbrukningsstatistik för all energi som levereras till fastigheten, inklusive hyresgästers förbrukning av uppvärmningsenergi, komfortkyla samt hushålls- och verksamhetsel på aggregerad nivå, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nytt statligt energieffektiviseringsstöd som löper över en flerårsperiod, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillse att alla typer av byggnader ska omfattas av ett statligt stöd för energieffektivisering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och införa ett långsiktigt system för omfattande energieffektiviseringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att staten ska ge ägardirektiv till SBAB att erbjuda skräddarsydda hypotekskrediter för energieffektivisering och statliga kreditgarantier för banker som vill erbjuda skräddarsydda hypotekskrediter för energieffektivisering, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna till ett klimatrotavdrag för energieffektivisering som kan utformas för bredare grupper än i dag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en sänkt fastighetsavgift för fastighetsägare som genomfört energieffektiviseringsåtgärder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ett stöd för renovering och energieffektivisering i ekonomiskt utsatta bostadsområden kan utformas för att ge möjlighet till en mer omfattande renovering i samband med energieffektivisering utan att hyrorna höjs i en omfattning som kan leda till renovräkningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att energieffektivisera statliga byggnader och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram ett belysningsprogram för statliga byggnader där sparad energi, rätt belysning vid rätt tillfälle, trygghet och minskade ljusföroreningar ska stå i fokus och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa krav på gröna hyresavtal inom offentlig förvaltning där hyresvärd och den som hyr delar på energikostnaderna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på att nyinstallerade värmepumpar ska använda styrteknik för att kunna bidra till efterfrågeflexibilitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en samlad planering för fler smarta byggnader, lokaler och parkeringar som kan bidra till effektstyrning av elanvändningen för att energin ska användas där – och när – den behövs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 21 EnergiMotion 2025/26:3507 · 7 oktober 2025 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om att regeringen bemyndigas att under 2026 och 2027 besluta om lån i Riksgäldskontoret enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft för förväntade investeringskostnader som uppgår till högst 220 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2026–2045.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om att regeringen bemyndigas att under 2026 och 2027 besluta om en riskreserv för ytterligare lån i Riksgäldskontoret vid oväntade fördyringar till företag som fått lån enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft som uppgår till högst 220 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2026–2045.Riksdagen sa nej
- Riksdagen avslår regeringens förslag om att regeringen bemyndigas att under 2026 och 2027 för anslaget 1:14 Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer ingå ekonomiska åtaganden enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft i form av dubbelriktade differenskontrakt som medför behov av framtida anslag på högst 400 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2035–2085.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Statlig närvaro i regioner och kommunerMotion 2025/26:3434 · 6 oktober 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningar för och konsekvenser av statlig närvaro i regioner och kommuner, bl.a. med avseende på jämställdhet, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att öka antalet servicecenter runt om i landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
En mer hållbar metall- och mineralförsörjningMotion 2025/26:3418 · 6 oktober 2025 · 17 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en strategi för en hållbar mineral- och metallförsörjning med fokus på cirkularitet och resurseffektivitet, utveckling av alternativa material och världens mest hållbara gruvnäring nationellt samt säkerställa hållbara värdekedjor globalt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för en cirkulär ekonomi för mineral och metaller och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja innovation av nya material och resurseffektivitet för att minska behovet av att utvinna jungfruliga material och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha världens bästa gruvnäring ur ett socialt och ekologiskt perspektiv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att EU:s regelverk ska stimulera gruvnäringen och dess värdekedjor att konkurrera utifrån bästa möjliga prestanda när det kommer till miljö, klimat och mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan för en utvinning av mineral och metall i Sverige, i syfte att möta behoven i den gröna omställningen samtidigt som lokalsamhällets roll stärks med målsättningen att Sverige ska ha världens bästa gruvnäring ur ekologisk och social hållbarhetssynpunkt, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för att utvinna metall och mineral ur sekundära resurser som övergiven infrastruktur och avfallsdepåer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett produktionsstöd för återvinning av särskilt strategiska material och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur en del av de ekonomiska vinsterna från energiproduktion och gruvnäring skulle kunna återföras till de kommuner och regioner där utvinning sker, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska understödja gruvbranschens omställning till fossilfri gruvdrift senast 2035 samt till att samtliga bearbetningssteg är klimatneutrala och all energianvändning är fossilfri senast 2045, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt förbud mot utvinning ur alunskiffer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsatt förbjuda brytning av uran i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte försvaga eller ta bort det kommunala vetot när det gäller uranbrytning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersökningstillstånd enligt minerallagen ska konsulteras enligt konsultationsordningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utförlig utredning av gruvverksamheters prövningsprocesser bör tillsättas i syfte att främja en tydligare, effektivare och mer förutsägbar prövningsordning där miljö och människors rättigheter värnas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att 3 och 4 kap. miljöbalken ska tillämpas även vid prövning enligt miljöbalken, fristående från de bedömningar som har gjorts i koncessionsärendet, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör anges att när en verksamhet senare ska prövas enligt miljöbalken eller andra lagar ska en prövning enligt 7 kap. 28 b § MB göras oberoende av de ställningstaganden som har gjorts i koncessionsärendet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Ett grönt och konkurrenskraftigt näringsliv under omställningMotion 2025/26:3282 · 6 oktober 2025 · 31 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmuntra, stötta och mana på den gröna industrirevolutionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga vidare på samarbeten med och inom näringslivet för att lösa klimatfrågan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta stötta och utveckla initiativet Fossilfritt Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om implementering av de olika branschernas färdplaner för fossilfri konkurrenskraft som tagits fram inom ramen för Fossilfritt Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Industriklivet och Klimatklivet långsiktigt ska stärkas och utökas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge tydliga och långsiktiga förutsättningar för näringslivet att ställa om till fossilfrihet i snabb takt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka incitament för utbyggnad av förnybar energi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påskynda investeringar i befintligt elnät och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja och utveckla reduktionsplikten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statliga stöd och garantier för kommuner som möjliggör stora industrietableringar genom stora bostads- och infrastrukturinvesteringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åtgärda den underhållsskuld som finns i viktig infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra den digitala infrastrukturen i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om effektiva tillståndsprocesser genom förstärkta samarbeten mellan myndigheter, ökad tydlighet om krav vid ansökan, tidsbegränsade svarstider (maxtider) och stärkt stöd för resurser och kompetens till tillståndsmyndigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en klimatstyrka med huvudsyftet att ge stöd till länsstyrelser runt om i landet i handläggningen av verksamheter och åtgärder som väsentligt bidrar till att nå klimatmålen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om medel till forskning, innovationer och gröna krediter till startup-företag, företag och branscher i framkant av klimatarbetet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja digitalisering och en grön och social omställning för småföretag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU och Sverige bör lagstifta om att företag ska respektera mänskliga rättigheter och miljö genom hela leverantörskedjan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa krav på klimat och miljö tillsammans med sociala krav i handelsavtal och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändring i lagen om offentlig upphandling med krav på klimathänsyn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skarpare krav på klimat- och resurseffektivitet och cirkularitet till upphandlande myndigheter tillsammans med samordning av krav inom offentlig upphandling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler bör ges möjlighet att styra över sitt arbete och skapa sin egen försörjning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på fler utbildningar som säkrar kompetensbehoven för klimatomställningen (ett grönt kunskapslyft) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa vidareutbildningar för att uppdatera kunskap eller byta riktning genom hela livet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för arbetskraftsinvandrare och medföljande till arbetskraftsinvandrare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra trygghetssystemen för frilansare, kombinatörer och egenföretagare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för mikroföretag att växa och anställa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kooperativ, personalägda företag och sociala företag bör få lika goda förutsättningar som aktiebolag att få lån och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattesystemet också ska underlätta för såväl personalägda och sociala företag som kooperativ vid generationsskiften och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stöd till företag och regional utveckling ska utformas så att de även kan komma företag inom kulturella och kreativa näringar, naturturismföretagare, mathantverkare och det lokala näringslivet till godo och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra tillgången på riskkapital och möjligheter till företagsrådgivning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra särskilda satsningar på kulturella och kreativa branscher som tydligt stärker näringarnas och kulturskaparnas utveckling, exportmöjligheter och samarbete på den internationella arbetsmarknaden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Visa alla 17 motioner
Ett miljövänligt, robust och konkurrenskraftigt energisystemMotion 2025/26:3273 · 6 oktober 2025 · 60 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett mål om ett 100 procent fossilfritt energisystem till 2035 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta och genomföra en nationell plan för utfasning av fossil energi, inklusive ett slutdatum för användning, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att erbjuda statliga elektrifieringsavtal i syfte att möjliggöra en plan för utfasning av fossil energi samt stimulera en utbyggnad av kraftproduktion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla alla fossila subventioner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klassa torv som ett fossilt bränsle och fasa ut brytning och användning av torv för energiproduktion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett planeringsmål för att kunna tillgängliggöra mer el till 2030 och 2035 årligen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett planeringsmål för grön baskraft till 2030 om 10 GW genom effekthöjningar, energilagring och flexibilitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett energisäkerhetsmål och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett mål om att Sverige ska vara självförsörjande på förnybara bränslen år 2030, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett mål om att Sverige ska producera 10 TWh biogas och 33 TWh fossilfri vätgas per år till 2030 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga solceller på alla lämpliga offentliga byggnader och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera det kommunala vetot för att säkerställa en rättssäker prövning av vindkraftsansökningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effektivisera tillståndsprocesserna för vindkraft genom att samla alla prövningar hos en och samma myndighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en högre lokal elbonus som ger kommunerna betalt för den förnybara el de producerar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge närboende till vindkraft rätt till ersättning från vindkraftsbolagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge närboende till vindkraft rätt till andelsägande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt Försvarsmakten att arbeta med villkorade tillstånd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka skatten på andelsägande av solenergi för boende i flerbostadshus och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa all skatt på egenproducerad el (även över gränsen på 500 kilowatt) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för nya solparker genom att förtydliga länsstyrelsernas roll i tillståndsprocessen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regelverket bör ses över så att modeller för solcellsparker som ökar den biologiska mångfalden och kombinerar produktion av solel och mat premieras samt att ett stöd för ”naturpositiva” solcellsparker bör ges, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett investeringsstöd för storskalig solvärme och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införliva småskalig solvärme i det gröna avdraget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett långsiktigt system för omfattande energieffektiviseringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett långsiktigt statligt stöd för energieffektivisering med 60 procent av kostnaderna för åtgärder som effektiviserar energianvändningen för hushåll och fastighetsägare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett stöd till näringslivets energieffektiviseringar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ambition att öka antalet energirådgivare i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett bonus malus-system för produkter för att gynna de mest energisnåla och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka efterlevnaden av energireglerna i Boverkets byggregler för byggnader genom att kontrollera uppmätta värden i stället för att förlita sig på beräknade värden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för ett transporteffektivt samhälle för att minska energiförbrukningen inom transportsektorn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utnyttja spillvärme mer effektivt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fastighetsägare bör ges rätt att ta del av förbrukningsstatistik för all energi som levereras till fastigheten, inklusive hyresgästers förbrukning av uppvärmningsenergi, komfortkyla samt hushålls- och verksamhetsel på aggregerad nivå med hänsyn till individens integritet, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett pristak på el och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett teknikneutralt stöd för energilager, såsom vätgas, pumpkraft, batterier och värmelager, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett introduktionsstöd för elektrobränslen samt att snabbt möjliggöra för elektrobränslen att delta i reduktionsplikten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en vätgasstrategi och ge Svenska kraftnät ett uppdrag att planera för vätgasinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera och skapa förutsättningar för lokala och regionala marknader för flexibilitet i elanvändningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur en dynamisk elskatt skulle kunna utformas för att ge ökade incitament för flexibilitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Energimarknadsinspektionen i uppdrag att snabbt dra i handbromsen med dagens effekttariffer samt att se över frågan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av hur elnäten bäst ägs och förvaltas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kundens kostnader för effekt tydligt bör redovisas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att halvera tiden för byggande av elnät och förkorta byggtiden för stamnät med minst två år genom regelförändringar som föreslås i den statliga utredningen om moderna tillståndsprocesser för elnät, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stötta framtidens kraftvärme- och värmeproduktion samt underlätta för lokal effektproduktion och stödtjänster och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa elskatten för kraftvärme- och värmeproduktion och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det möjligt att överföra egenproducerad el mellan olika byggnader inom samma fastighet eller närliggande fastigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra att tillgången på nätkapacitet styrs av miljö- och samhällsnytta och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa testbäddar för undantag från dagens elmarknadsregleringar i syfte att reducera effekttoppar och stimulera ny teknik och reglering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att laddboxar som installeras genom det gröna teknikavdraget och uppfyller standarden ISO 15118 bör premieras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnäts effektreserv och störningsreserv ska vara 100 procent förnybar samt att Sverige gentemot EU bör driva på för att flexibilitet ska få ingå i effektreserven igen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ytterligare riskbedömningar av kärnkraft ur ett totalförsvarsperspektiv, särskilt med avseende på erfarenheter av kriget i Ukraina, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att planera energiförsörjningen av transportsektorn så att inhemskt producerad förnybar energi och inhemskt producerat förnybart bränsle kan användas i kris och krig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta installation av energilager som kan användas för att jämna ut elproduktionen och balansera elnätet men också kan nyttjas vid elavbrott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stötta tekniker genom höjt grönt avdrag för ödrift i enskilda fastigheter och energigemenskaper och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en plan för och ett stöd till utökad reservkraft som inte är beroende av importerad energi, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en definition av energigemenskaper och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av energiskatten i syfte att bl.a. underlätta för fler energigemenskaper och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka proaktivt för att nyttor som energigemenskaper kan ge ska speglas i nättariffen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta investeringar för energigemenskaper och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en nationell stöd- och informationssatsning om energigemenskaper och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi och regelverk för fusionskraft och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2024/25:203 Förbudet mot utvinning av uran tas bortMotion 2025/26:208 · 24 september 2025 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen avslår proposition 2024/25:203 Förbudet mot utvinning av uran tas bort.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minerallagen bör ändras så att ett nationellt förbud mot brytning i alunskiffer införs och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna det kommunala vetot när det gäller uranbrytning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
De menar att Svenska kraftnäts modell för ersättning vid efterfrågeflexibilitet är komplex och oklar och riskerar att fördröja utvecklingen av flexibilitet.Visa vad de skrev
”Den modellen kännetecknas av komplexitet och oklarheter för marknadsaktörerna, vilket riskerar att skapa nya hinder och att fördröja flexibilitetsutvecklingen ytterligare.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det behövs ny lagstiftning på elområdet som ett svar på marknadens snabba utveckling och för att kunna leverera el som möter morgondagens behov. Samtidigt finns det svagheter i arbetet med att ta tillvara möjligheterna till flexibilitet i elsystemet. Det handlar t.ex. om det försenade införandet av rollen som leverantör av balanstjänster (balancing service provider, BSP). Denna roll behöver vara fullt införd för att det på allvar ska vara möjligt att frigöra potentialen hos tusentals distribuerade flexibilitetsresurser – såsom batterier, elbilsladdare och industriprocesser. Den behövs också för att oberoende aggregatorer ska kunna verka på marknaden och bidra till systembalansen. Vi anser därför att regeringen bör vidta omedelbara åtgärder för att påskynda ett fullständigt införande av rollen som BSP och därtill hörande marknadsmodeller.
En annan sak som har en negativ påverkan, inte minst på befintliga eller potentiella mindre elproducenters vilja att leverera viktig förnybar el, är de höga och mycket lynniga obalanskostnaderna. Sedan en ny marknadslösning infördes har dessa kostnader blivit så extremt volatila och oförutsägbara att producenter emellanåt t.o.m. väljer att avstå från att producera el. Vi anser därför att regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att, i nära samverkan med berörda marknadsaktörer, skyndsamt utreda och införa åtgärder som kan dämpa den extrema volatiliteten och skapa ett mer förutsägbart och stabilt system för balansavräkning.
Vi är också mycket tveksam till den kompensationsmodell för efterfrågeflexibilitet som Svenska kraftnät har föreslagit. Den modellen kännetecknas av komplexitet och oklarheter för marknadsaktörerna, vilket riskerar att skapa nya hinder och att fördröja flexibilitetsutvecklingen ytterligare. Förslaget riskerar att hämma utvecklingen av aggregerings- och flexibilitetstjänster i en situation med snabbt ökande elektrifiering och volatila elpriser och då dessa tjänster blir allt viktigare. Resultatet blir att de stora samhällsekonomiska vinster som flexibilitet kan skapa går om intet, samtidigt som hushållens och företagens elräkningar blir allt högre.
Vad som behövs är i stället en enkel och transparent modell som inte skapar onödiga trösklar. Förslaget behöver även justeras ytterligare för att det ska vara möjligt att på ett korrekt sätt fastställa omfattning och beräkningsmetod för den ekonomiska ersättning som ska betalas till elleverantörer för att täcka sådana kostnader som uppstår vid aktivering av efterfrågeflexibilitet. Vi anser att Svenska kraftnät bör få ett nytt uppdrag att ta fram ett regelverk i dessa delar som är inspirerat av länder som framgångsrikt integrerar flexibilitet på marknaden, t.ex. Storbritannien och Estland.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4138 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 1–4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Birger Lahti (V) och Linus Lakso (MP).
Anvisade elavtal – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med ett nytt system för anvisade elavtal, utformat efter en norsk modell, i stället för att bara avskaffa dagens system.
- De menar att systemet med anvisade elavtal gör elen dyrare för utsatta kunder som inte kan eller vill välja leverantör, och att det dessutom är problematiskt för konkurrensen.
Visa vad de skrev
”Detta system gör att elen blir dyrare för de inte sällan utsatta elkunder som inte kan eller vill välja elleverantör, och systemet är dessutom problematiskt ur ett konkurrensperspektiv.”
- De menar att det inte är en rimlig lösning att den som inte själv tecknar avtal blir utan el, eftersom det kan få både ekonomiska och hälsomässiga konsekvenser.
Visa vad de skrev
”Detta anser vi inte är en rimlig lösning eftersom den kan få såväl ekonomiska som rent hälsomässiga konsekvenser.”
- De menar att den norska modellen, med regelbunden upphandling där alla elhandelsföretag får konkurrera om kunderna, bör pressa ner priserna samtidigt som kunderna garanteras elleverans.
Visa vad de skrev
”Detta bör medföra att priserna i dessa avtal pressas nedåt, samtidigt som elkunderna är garanterade elleverans.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi ser positivt på att regeringen föreslår att systemet med s.k. anvisade elavtal ska avskaffas. Detta system gör att elen blir dyrare för de inte sällan utsatta elkunder som inte kan eller vill välja elleverantör, och systemet är dessutom problematiskt ur ett konkurrensperspektiv.
Tyvärr väljer regeringen att byta ut detta system mot ett som ställer krav på att elanvändare aktivt tecknar avtal med en elleverantör för att få leverans av el över huvud taget. Den som inte tecknar ett sådant avtal blir alltså utan el. Detta anser vi inte är en rimlig lösning eftersom den kan få såväl ekonomiska som rent hälsomässiga konsekvenser. Vi förordar i stället en reglering som liknar den i Norge. Den norska modellen innebär bl.a. krav på regelbunden upphandling av anvisat elhandelsföretag där alla elhandelsföretag får konkurrera om dessa kunder. Detta bör medföra att priserna i dessa avtal pressas nedåt, samtidigt som elkunderna är garanterade elleverans. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till ett nytt system för s.k. anvisade elavtal i linje med det som har redovisats här.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4129 av Fredrik Olovsson m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP).
Energigemenskaper – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till förslag om att främja energigemenskaper, bland annat genom en tydlig definition i svensk lag, fler ekonomiska incitament och lägre nättariffer.
- De menar att det behövs en tydlig definition av energigemenskap i svensk lag för att lättare kunna utveckla regelstöd och andra insatser.
Visa vad de skrev
”För att främja energigemenskaper ser vi ett behov av att det införs en tydlig definition av vad en energigemenskap är i den svenska lagstiftningen.”
- De menar att det behövs fler ekonomiska incitament för energigemenskaper, till exempel en skatteöversyn för skattefri virtuell delning av el.
Visa vad de skrev
”Vi anser också att det behövs fler ekonomiska incitament till stöd för energigemenskaper. Det behövs t.ex. en skatteöversyn som gör det möjligt att skattefritt dela el virtuellt.”
- De menar att nyttorna som energigemenskaper bidrar med för elsystemet bör återspeglas i lägre nättariffer.
Visa vad de skrev
”De nyttor för elsystemet som energigemenskaper bidrar med bör också återspeglas i lägre nättariffer.”
- De menar att energigemenskaper kan göra människor delaktiga och därmed öka acceptansen för omställningen.
Visa vad de skrev
”Lärdomar från andra länder visar att när människor görs delaktiga i omställningen, ökar också deras acceptans för den.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I propositionen finns vissa förslag som ska skapa bättre förutsättningar för genomförandet av EU-lagstiftning om energidelning. Det anser vi är positivt. Det går dock att göra betydligt mer för att främja egenmakt och lokal förankring inom elsystemet. Det handlar om att skapa förutsättningar för att kunna bygga upp ett stabilt och robust elsystem underifrån.
Enligt vår uppfattning skulle energigemenskaper kunna fylla en viktig funktion i det sammanhanget. Lärdomar från andra länder visar att när människor görs delaktiga i omställningen, ökar också deras acceptans för den. Energigemenskaper kan också skapa möjligheter till ödrift i vissa delar av det lokala nätet, vilket ökar leveranssäkerheten.
För att främja energigemenskaper ser vi ett behov av att det införs en tydlig definition av vad en energigemenskap är i den svenska lagstiftningen. Det skulle göra det lättare att vidareutveckla regelstöd och andra insatser för att gynna framväxten av energigemenskaper. Vi anser också att det behövs fler ekonomiska incitament till stöd för energigemenskaper. Det behövs t.ex. en skatteöversyn som gör det möjligt att skattefritt dela el virtuellt. De nyttor för elsystemet som energigemenskaper bidrar med bör också återspeglas i lägre nättariffer.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4130 av Linus Lakso m.fl. (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Birger Lahti (V) och Linus Lakso (MP).
Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnenProp. 2025/26:168 · beslutad 15 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens lagförslag om säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen.
- De menar att förslaget kringgår kravet på kommunal tillstyrkan och i praktiken kraftigt försvagar kommunernas inflytande över uranbrytning.
Visa vad de skrev
”Därmed kringgås bl.a. kravet på kommunal tillstyrkan för att sådana verksamheter ska få bedrivas, och i praktiken försvagas det kommunala inflytandet över uranbrytning kraftigt.”
- De menar att uranbrytning och hela kärnkraftens produktionskedja medför betydande miljö- och hälsorisker, utöver allvarliga säkerhetsutmaningar.
Visa vad de skrev
”uranbrytning och kärnkraftens hela produktionskedja, utöver allvarliga säkerhetsutmaningar, är förknippade med betydande miljö- och hälsorisker.”
- De menar att ny kärnkraft har mycket höga kostnader, långa ledtider och stora ekonomiska risker för staten och skattebetalarna.
Visa vad de skrev
”Därtill är ny kärnkraft förenad med mycket höga kostnader, långa ledtider och stora ekonomiska risker för staten och skattebetalarna.”
- De menar att förslaget är en del av regeringens ensidiga strävan att underlätta en utbyggnad av kärnkraften i Sverige.
Visa vad de skrev
”Den aktuella propositionen är en del av regeringens ensidiga iver att underlätta en utbyggnad av kärnkraften i Sverige.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Den aktuella propositionen är en del av regeringens ensidiga iver att underlätta en utbyggnad av kärnkraften i Sverige. Till att börja med vill vi framhålla att uranbrytning och kärnkraftens hela produktionskedja, utöver allvarliga säkerhetsutmaningar, är förknippade med betydande miljö- och hälsorisker. Detta gäller från brytning av uran till hantering av radioaktivt avfall. Därtill är ny kärnkraft förenad med mycket höga kostnader, långa ledtider och stora ekonomiska risker för staten och skattebetalarna. Ny kärnkraft riskerar samtidigt att tränga undan snabbare och billigare förnybara alternativ.
I propositionen föreslås att verksamheter för utvinning och bearbetning av kärnämnen klassificeras om från kärnteknisk anläggning till kärnteknisk verksamhet. Därmed kringgås bl.a. kravet på kommunal tillstyrkan för att sådana verksamheter ska få bedrivas, och i praktiken försvagas det kommunala inflytandet över uranbrytning kraftigt. Därmed tas ännu ett beklagligt steg mot att urangruvor etableras i Sverige. En sådan inskränkning av det kommunala självstyret är enligt vår mening inte acceptabel.
Regeringens proposition avstyrks därmed.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3959 av Birger Lahti m.fl. (V) och 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:168 punkterna 1–3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Birger Lahti (V) och Linus Lakso (MP).
Kommunalt inflytande när det gäller utvinning av kärnämnen – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska återkomma med ett nytt förslag som behåller det kommunala vetot vid utvinning av uran.
- De menar att regeringen går för långt när den helt tar bort det kommunala vetot för utvinning av uran.
Visa vad de skrev
”regeringen går för långt när den väljer att helt ta bort det kommunala vetot när det gäller utvinning av uran”
- De menar att urangruvor kan skapa stor lokal oro och att förslaget inskränker det kommunala självstyret och tar ifrån lokalbefolkningen dess inflytande.
Visa vad de skrev
”Urangruvor riskerar att skapa stor lokal oro, och vi är kritiska till att regeringen på detta sätt inskränker det kommunala självstyret och fråntar lokalbefolkningen dess inflytande.”
- De menar att kommuner, kommunförbund och andra organisationer också är mycket negativa till att det kommunala inflytandet vid uranutvinning inskränks.
Visa vad de skrev
”Denna kritik framförs även av kommuner, kommunförbund och andra organisationer, som är mycket negativt inställda till att det kommunala inflytandet vid utvinning av uran inskränks”
- De menar att den här delen av regeringens förslag varken är motiverad eller proportionerlig.
Visa vad de skrev
”Denna del av regeringens förslag är enligt vår uppfattning varken motiverad eller proportionerlig.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Som framgår av det föregående har vi olika uppfattningar om huruvida riksdagen bör anta regeringens lagförslag. Vi har redogjort för våra skäl i olika reservationer. I detta sammanhang vill vi dock gemensamt understryka att regeringen går för långt när den väljer att helt ta bort det kommunala vetot när det gäller utvinning av uran. Urangruvor riskerar att skapa stor lokal oro, och vi är kritiska till att regeringen på detta sätt inskränker det kommunala självstyret och fråntar lokalbefolkningen dess inflytande.
Förbud mot utvinning av uran – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att återinföra ett nationellt och tydligt förbud mot all uranbrytning.
- De menar att uranbrytning innebär stora risker för miljön och människors hälsa.
Visa vad de skrev
”Uranbrytning innebär betydande risker för miljön och människors hälsa.”
- De menar att det i dag saknas säkra och beprövade tekniker för att hantera riskerna vid storskalig brytning.
Visa vad de skrev
”I dag saknas säkra och beprövade tekniker som kan garantera att dessa risker kan hanteras på ett tillfredsställande sätt vid storskalig brytning.”
- De menar att Sveriges uranfyndigheter har mycket låg halt, så brytning skulle innebära stora ingrepp i naturen utan att ge någon nämnvärd energinytta.
Visa vad de skrev
”Sverige har dessutom uranfyndigheter med mycket låg halt, vilket innebär att brytning är förenad med omfattande ingrepp i naturmiljön utan att ge någon nämnvärd energinytta.”
- De menar att de negativa konsekvenserna för lokalsamhällen, biologisk mångfald, vattenresurser och markanvändning väger tyngre än eventuella påstådda fördelar.
Visa vad de skrev
”De negativa konsekvenserna för lokalsamhällen, biologisk mångfald, vattenresurser och markanvändning väger enligt vår mening betydligt tyngre än eventuella påstådda fördelar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Uranbrytning innebär betydande risker för miljön och människors hälsa. Vid såväl brytning i alunskiffer som i urberg frigörs radioaktiva ämnen och tungmetaller som kan läcka ut i mark, vatten och ekosystem och orsaka långsiktiga skador. I dag saknas säkra och beprövade tekniker som kan garantera att dessa risker kan hanteras på ett tillfredsställande sätt vid storskalig brytning.
Sverige har dessutom uranfyndigheter med mycket låg halt, vilket innebär att brytning är förenad med omfattande ingrepp i naturmiljön utan att ge någon nämnvärd energinytta. De negativa konsekvenserna för lokalsamhällen, biologisk mångfald, vattenresurser och markanvändning väger enligt vår mening betydligt tyngre än eventuella påstådda fördelar.
Förbud mot brytning i alunskiffer – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till ett förbud mot all gruvbrytning i alunskiffer.
- De menar att all brytning i alunskiffer innebär stora risker för naturen, ekosystemen och den biologiska mångfalden.
Visa vad de skrev
”all brytning i alunskiffer innebär stora risker för naturen, ekosystemen och den biologiska mångfalden”
- De menar att brytning frigör tungmetaller och radioaktiva ämnen som kan läcka ut i vattendrag och sjöar och skada människors hälsa.
Visa vad de skrev
”När alunskiffer bryts frigörs tungmetaller och radioaktiva ämnen. Dessa kan läcka ut i närliggande vattendrag och sjöar, skada naturen på andra sätt och orsaka betydande skador på människors hälsa.”
- De menar att det i dag saknas säkra och beprövade tekniker för storskalig brytning som kan garantera att svavelsyra, tungmetaller och radioaktiva ämnen inte läcker ut.
Visa vad de skrev
”Samtidigt saknas i dag säkra och beprövade tekniker för storskalig brytning som kan garantera att svavelsyra, tungmetaller och radioaktiva ämnen inte läcker ut och förorenar omgivande miljöer, vattendrag, sjöar och samhällen.”
- De menar att brytning i alunskiffer leder till omfattande koldioxidutsläpp till följd av förkolningsprocesser.
Visa vad de skrev
”Beräkningar visar dessutom att brytning i alunskiffer leder till omfattande koldioxidutsläpp till följd av förkolningsprocesser.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi kan inledningsvis konstatera att all brytning i alunskiffer innebär stora risker för naturen, ekosystemen och den biologiska mångfalden. När alunskiffer bryts frigörs tungmetaller och radioaktiva ämnen. Dessa kan läcka ut i närliggande vattendrag och sjöar, skada naturen på andra sätt och orsaka betydande skador på människors hälsa.
Kommunalt inflytande när det gäller brytning i alunskiffer – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att införa ett kommunalt veto mot brytning i alunskiffer och tillkännager för regeringen att den skyndsamt ska återkomma med en tidsplan för när reglerna kan vara på plats.
- De menar att brytning i alunskiffer kan få stora konsekvenser för närområdet och skapa stor lokal oro.
Visa vad de skrev
”Brytning i alunskiffer är en verksamhet som kan få betydande konsekvenser för närområdet och skapa stor lokal oro.”
- De menar att lokalbefolkningen självklart ska ha inflytande, och att kommunerna därför ska få ett veto som avgör om sådan verksamhet får bedrivas.
Visa vad de skrev
”Vi anser därför att det bör införas ett kommunalt veto som avgör om sådana verksamheter ska få bedrivas.”
- De menar att regeringen trots löften om en utredning ännu inte har lagt fram några konkreta åtgärder.
Visa vad de skrev
”Vi kan konstatera att regeringen hittills inte har presenterat några konkreta åtgärder för att infria detta åtagande.”
- De menar att regeringen snabbt bör återkomma till riksdagen med en tydlig tidsplan för när reglerna kan vara på plats.
Visa vad de skrev
”ett kommunalt veto bör införas mot brytning i alunskiffer och att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med en tydlig tidsplan”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Brytning i alunskiffer är en verksamhet som kan få betydande konsekvenser för närområdet och skapa stor lokal oro. Därför bör det vara en självklarhet att lokalbefolkningen har inflytande över eventuell brytning i alunskiffer i närområdet. Vi anser därför att det bör införas ett kommunalt veto som avgör om sådana verksamheter ska få bedrivas.
När den proposition som behandlas i detta betänkande överlämnades till riksdagen aviserade företrädare för regeringen att en utredning skulle tillsättas för att se över kommunernas veto och inflytande vid brytning i alunskiffer. Vi kan konstatera att regeringen hittills inte har presenterat några konkreta åtgärder för att infria detta åtagande. Det visar, beklagligt nog, regeringens låga ambition i denna fråga.
Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kustenProp. 2025/26:160 · beslutad 15 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att ta bort förbudet mot kärnkraftsanläggningar längs delar av kusten och skärgårdarna.
- De menar att ett ensidigt fokus på kärnkraft kan bli dyrt för staten, näringslivet och hushållen och tränga undan investeringar i annan fossilfri el.
Visa vad de skrev
”regeringens ensidiga fokus på utbyggnaden av kärnkraft riskerar att bli onödigt kostsamt för staten, näringslivet och hushållen samtidigt som den tränger undan nödvändiga investeringar i annan fossilfri elproduktion.”
- De ifrågasätter regeringens bedömning att det finns ett faktiskt behov av att öppna hela de skyddade kust- och skärgårdsområdena för kärntekniska anläggningar.
Visa vad de skrev
”Vi ifrågasätter regeringens bedömning att det finns ett faktiskt behov av att öppna hela de skyddade kust- och skärgårdsområdena för kärntekniska anläggningar.”
- De menar att kärnkraftsetablering i dessa miljöer kan skada den biologiska mångfalden och lokala näringar som turism och fiske.
Visa vad de skrev
”Vi anser att om dessa miljöer öppnas upp för kärnkraftsetablering riskerar det att skada den biologiska mångfalden och viktiga lokala näringar såsom turism och fiske.”
- De menar att det är ett problem att så närliggande förslag har lämnats i omgångar och behandlas som helt separata förslag.
Visa vad de skrev
”I likhet med ett flertal remissinstanser är vi kritiska till att så närliggande förslag överlämnats i omgångar och därmed behandlas som helt separata förslag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att riksdagen bör avslå propositionen. För att klara klimatomställningen, elektrifieringen och den ökade efterfrågan på el är det centralt att trygga elförsörjningen och bygga ut produktionskapaciteten. Regeringen förslag är dock inte rätt väg framåt. Vi menar att regeringens ensidiga fokus på utbyggnaden av kärnkraft riskerar att bli onödigt kostsamt för staten, näringslivet och hushållen samtidigt som den tränger undan nödvändiga investeringar i annan fossilfri elproduktion.
I propositionen föreslår regeringen att förbudet mot etablering av kärnkraftsanläggningar längs delar av kusten och skärgårdarna ska tas bort. Vi ifrågasätter regeringens bedömning att det finns ett faktiskt behov av att öppna hela de skyddade kust- och skärgårdsområdena för kärntekniska anläggningar. Vidare syftar de bestämmelser som regeringen vill ändra till att värna viktiga natur-, kultur- och friluftsvärden. Vi anser att om dessa miljöer öppnas upp för kärnkraftsetablering riskerar det att skada den biologiska mångfalden och viktiga lokala näringar såsom turism och fiske.
Vi kan vidare konstatera att regeringen har överlämnat flera olika propositioner till riksdagen som handlar om kärnkraft och dess utbyggnad. I likhet med ett flertal remissinstanser är vi kritiska till att så närliggande förslag överlämnats i omgångar och därmed behandlas som helt separata förslag. Vi menar att ett sådant förfarande försvårar en samlad bedömning av lagförslagen och deras sammantagna konsekvenser för energipolitiken som helhet.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör avslå regeringens förslag.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3961 av Birger Lahti m.fl. (V), 2025/26:3971 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3979 av Rickard Nordin m.fl. (C) och 2025/26:3984 av Katarina Luhr m.fl. (MP) samt avslår proposition 2025/26:160.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP).
Vindkraft i kommunerProp. 2025/26:239 · beslutad 9 juni 2026
Hanteringen av vindkraftsersättningen – reservation, röstade nej
Vad ville S, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till regeringens förslag till en ny lag om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar, men också till att ersättningen till närboende betalas ut automatiskt i stället för att de ska behöva ansöka varje år.
- De menar att ansökningsförfarandet varje år skapar onödig administration för både fastighetsägare och verksamhetsutövare och kan göra att vissa fastighetsägare missar ersättning de har rätt till.
Visa vad de skrev
”Vår uppfattning är att detta ansökningsförfarande skapar en onödig administrativ börda både för den enskilde fastighetsägaren och för verksamhetsutövaren och riskerar att medföra att vissa fastighetsägare går miste om den ersättning som de är berättigade till.”
- De menar att det behövs ekonomiska incitament till kommuner och närboende för att öka acceptansen för ny vindkraft.
Visa vad de skrev
”Det finns därför ett stort behov av ekonomiska incitament, både till kommuner och till närboende, för att öka acceptansen för nybyggnation av vindkraftverk.”
- De menar att en lagstadgad rätt till ersättning för närboende och kommuner är nödvändig för fortsatt utbyggnad av vindkraft.
Visa vad de skrev
”Att i lag garantera rätten till ersättning för såväl närboende som kommuner är nödvändigt för att skapa incitament till en fortsatt utbyggnad av vindkraftverk.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Utbyggnaden av vindkraft i Sverige har under denna regering helt stannat av. Det finns därför ett stort behov av ekonomiska incitament, både till kommuner och till närboende, för att öka acceptansen för nybyggnation av vindkraftverk. Att i lag garantera rätten till ersättning för såväl närboende som kommuner är nödvändigt för att skapa incitament till en fortsatt utbyggnad av vindkraftverk. Propositionen är ett steg i rätt riktning, och vi har därför ställt oss bakom regeringens förslag till en ny lag om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar. Däremot anser vi att de lösningar som föreslås både är otillräckliga och skapar onödig administrativ börda.
Regeringens förslag innebär att ägare av bostadsbyggnader som vill ta del av vindkraftsersättningen skriftligen ska anmäla sitt anspråk på ersättning till verksamhetsutövaren varje år. Vår uppfattning är att detta ansökningsförfarande skapar en onödig administrativ börda både för den enskilde fastighetsägaren och för verksamhetsutövaren och riskerar att medföra att vissa fastighetsägare går miste om den ersättning som de är berättigade till. Ersättningen till närboende bör i stället betalas ut automatiskt, och verksamhetsutövaren bör kunna identifiera de fastighetsägare som är berättigade till ersättningen med hjälp av uppgifter från fastighetsregistret.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4126 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4137 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:4104 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Ersättning till boende i flerfamiljshus – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen ger regeringen till känna att den, vid sidan av att fastighetsägaren får rätt till vindkraftsersättningen, bör återkomma med förslag som även tar hänsyn till hushåll i flerfamiljshus.
- De menar att regeringen inte bemöter remissinstansernas oro för att boende i flerfamiljshus riskerar att missgynnas av förslaget.
Visa vad de skrev
”det är beklagligt att regeringen i propositionen inte bemöter den oro som flera remissinstanser har uttryckt om att boende i flerfamiljshus riskerar att missgynnas av förslaget”
- De menar att förslaget riskerar att leda till orättvisor, konflikter och lägre acceptans för utbyggnad av vindkraft.
Visa vad de skrev
”Detta riskerar att ge upphov till orättvisor, konflikter och lägre acceptans för vindkraftsutbyggnad.”
- De menar att de hushåll som inte får någon ersättning sannolikt upplever konsekvenserna som betydligt mer problematiska än vad regeringen räknar med.
Visa vad de skrev
”konsekvenserna upplevs sannolikt betydligt mer problematiska av de hushåll som inte kommer att omfattas av vindkraftsersättningen”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
När det gäller regeringens förslag om att det är fastighetsägaren som ska ha rätt till vindkraftsersättningen anser jag att det är beklagligt att regeringen i propositionen inte bemöter den oro som flera remissinstanser har uttryckt om att boende i flerfamiljshus riskerar att missgynnas av förslaget. Enligt regeringen bedöms det vara ett begränsat problem, men konsekvenserna upplevs sannolikt betydligt mer problematiska av de hushåll som inte kommer att omfattas av vindkraftsersättningen. Detta riskerar att ge upphov till orättvisor, konflikter och lägre acceptans för vindkraftsutbyggnad. Regeringen bör därför återkomma med förslag som även tar hänsyn till dessa hushåll.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen tillkänna.
Snabbhetsbonus – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att införa en så kallad snabbhetsbonus till kommuner som godkänner en vindkraftsetablering eller som ändrar ett tidigare veto mot vindkraftsparker till ett positivt beslut.
- De menar att mer måste göras än regeringens förslag om vindkraftsersättning för att få igång vindkraftsbyggnationen.
Visa vad de skrev
”Utöver de förslag om vindkraftsersättning som regeringen lägger fram i propositionen måste mer göras för att få igång vindkraftsbyggnationen.”
- De menar att den landbaserade vindkraften har stor potential att snabbt leverera el till låg kostnad och att den potentialen behöver tas till vara.
Visa vad de skrev
”Den landbaserade vindkraften har stor potential att snabbt leverera el till låg kostnad. Den potentialen behöver tas till vara.”
- De menar att bonusen skulle innebära en rättvis omfördelning av offentliga resurser från staten till kommuner som vill bidra till förnybar elproduktion och klimatomställningen.
Visa vad de skrev
”En sådan bonus skulle även innebära en rättvis omfördelning av offentliga resurser från staten till de kommuner som vill bidra till förnybar elproduktion och till klimatomställningen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Utöver de förslag om vindkraftsersättning som regeringen lägger fram i propositionen måste mer göras för att få igång vindkraftsbyggnationen. Den landbaserade vindkraften har stor potential att snabbt leverera el till låg kostnad. Den potentialen behöver tas till vara. Vi anser därför att det bör införas en s.k. snabbhetsbonus till de kommuner som tillstyrker en vindkraftsetablering eller som ändrar ett tidigare fattat beslut som innebär ett veto mot vindkraftsparker till ett positivt beslut. En sådan bonus skulle även innebära en rättvis omfördelning av offentliga resurser från staten till de kommuner som vill bidra till förnybar elproduktion och till klimatomställningen.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Övrigt om ersättning till kommuner – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger ja till att göra de frivilliga systemen med bygdemedel formella, utöver ersättningen till närboende.
- De menar att regeringen tidigare har sagt att förslagen om ersättning till lokalsamhällen ska genomföras, men att propositionen nu bara handlar om ersättning till närboende.
Visa vad de skrev
”Regeringen har tidigare aviserat att de förslag som lämnades i betänkandet Värdet av vinden (SOU 2023:18) om ersättning till lokalsamhällen ska genomföras. Trots detta omfattar propositionens förslag nu endast ersättningen till närboende.”
- De menar att en formalisering av de frivilliga systemen med bygdemedel skulle göra det tydligare vad som gäller.
Visa vad de skrev
”Jag menar att en formalisering av befintliga och frivilliga system med bygdemedel”
- De menar att en sådan formalisering skulle öka rättssäkerheten och stärka lokalsamhällenas självständighet, lokala organisering och självförsörjning.
Visa vad de skrev
”skulle öka rättssäkerheten och främja lokalsamhällens självständighet, lokala organisering och självförsörjning”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen har tidigare aviserat att de förslag som lämnades i betänkandet Värdet av vinden (SOU 2023:18) om ersättning till lokalsamhällen ska genomföras. Trots detta omfattar propositionens förslag nu endast ersättningen till närboende. Jag menar att en formalisering av befintliga och frivilliga system med bygdemedel, såsom det föreslås i det nyssnämnda betänkandet, skulle öka rättssäkerheten och främja lokalsamhällens självständighet, lokala organisering och självförsörjning.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
PrivatkopieringsersättningProp. 2025/26:184 · beslutad 9 juni 2026
Upphovsrättsliga frågor – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska stärka upphovsmakares rättigheter i förhållande till AI-utvecklingen och ta fram lagstiftning som skyddar dem, både i Sverige och internationellt.
- De menar att AI i dag tränas på stora mängder befintligt material och att det är svårt för den som har upphovsrätten till materialet att hävda sin rätt.
Visa vad de skrev
”AI tränas i dag på stora mängder befintligt material och det är svårt för upphovsrättsinnehavare att hävda sina rättigheter till materialet.”
- De menar att författares, konstnärers och andras verk används utan deras medgivande, och att pengarna som AI-verken drar in inte går till dem som skapat originalverken.
Visa vad de skrev
”vars verk och prestationer utnyttjas utan att de gett sitt medgivande och utan att de ekonomiska värden som skapas av de AI-genererade verken tillfaller upphovsrättsinnehavarna”
- De menar att det behövs lagstiftning både i Sverige och internationellt för att skydda upphovsmakarnas rättigheter.
Visa vad de skrev
”Det behövs lagstiftning både nationellt och internationellt för att säkra upphovsmakarnas rättigheter, och här var AI-förordningen ett steg i rätt riktning.”
- De menar att de kulturella och kreativa branscherna bör vara med i arbetet med AI-frågor, så att upphovsrätten tas till vara.
Visa vad de skrev
”De kulturella och kreativa branscherna bör involveras i detta arbete för att säkra upphovsrättsperspektivet i AI-arbetet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
AI har utvecklats snabbt de senaste åren. En mångfald av nya webbtjänster har tillkommit som tillgängliggör AI-tekniken för var och en. Detta har redan inneburit och kommer att innebära betydande förändringar och utmaningar, inte minst för kultursektorn. Förutom frågor om kulturens värde och funktion, konstnärlig kvalitet, etik och autenticitet är upphovsrättslagstiftningen helt central. AI tränas i dag på stora mängder befintligt material och det är svårt för upphovsrättsinnehavare att hävda sina rättigheter till materialet. Det handlar alltså om författare, bildkonstnärer, kompositörer, musiker, skådespelare och filmskapare vars verk och prestationer utnyttjas utan att de gett sitt medgivande och utan att de ekonomiska värden som skapas av de AI-genererade verken tillfaller upphovsrättsinnehavarna.
Kultursektorn har anpassat sig till teknisk utveckling förr och kan göra det igen, men politiken behöver stödja sektorn mer under denna förändring. Vi anser att det är nödvändigt att uppmärksamma och skydda det fundamentala värdet av det mänskliga skapandet och säkra förutsättningarna för bildkonstnärer, författare, musiker, skådespelare och filmskapare i Sverige och världen över. AI innebär många möjligheter, men utmaningarna måste tas på allvar. Sverige har inte råd att vänta och se, utan bör med utgångspunkt i upphovsrätten och värnandet av det kulturella skapandet vara aktivt i att söka lösningar i en ny tid. Det behövs lagstiftning både nationellt och internationellt för att säkra upphovsmakarnas rättigheter, och här var AI-förordningen ett steg i rätt riktning. Staten behöver också ta ett tydligare ansvar för att skydda upphovspersoners och utövande konstnärers rättigheter. De kulturella och kreativa branscherna bör involveras i detta arbete för att säkra upphovsrättsperspektivet i AI-arbetet. Mot denna bakgrund anser vi att regeringen bör stärka upphovsmakares rättigheter i relation till AI-utvecklingen och ta fram lagstiftning för att säkra upphovsmakares rättigheter, nationellt och internationellt.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3425 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 5 och 2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 32 och avslår motionerna 2025/26:901 av Mirja Räihä och Per-Arne Håkansson (båda S), 2025/26:2301 av Per-Arne Håkansson (S), 2025/26:2832 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 16, 2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 42, 2025/26:3561 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 7, 2025/26:3593 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 52 och 2025/26:3665 av Magnus Berntsson (KD).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Birger Lahti (V) och Katarina Luhr (MP).
Hela Sverige ska fungera – politik för starkare landsbygderProp. 2025/26:158 · beslutad 20 maj 2026
Ett starkt lokalsamhälle och en effektiv landsbygdspolitik – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att kommuner och regioner ska få permanent återbäring från vind- och vattenkraft.
- De menar att landsbygderna länge har stått för en stor del av Sveriges resursutvinning utan att få en skälig del av värdena.
Visa vad de skrev
”De svenska landsbygderna har under lång tid stått för en stor del av Sveriges resursutvinning utan att få ta skälig del av de värden som genereras.”
- De menar att mineralutvinning och energiproduktion skapar stora värden för hela landet, men att de negativa effekterna märks på lokal nivå.
Visa vad de skrev
”Mineralutvinning och energiproduktion skapar stora värden för hela landet, men de negativa effekterna i form av påverkan på friluftsliv och miljö, naturturism och rennäring märks på lokal nivå.”
- De menar att regeringen har dröjt flera år med att ta förslagen vidare.
Visa vad de skrev
”Regeringen har nu dröjt flera år med att ta förslagen vidare.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
De svenska landsbygderna har under lång tid stått för en stor del av Sveriges resursutvinning utan att få ta skälig del av de värden som genereras. Mineralutvinning och energiproduktion skapar stora värden för hela landet, men de negativa effekterna i form av påverkan på friluftsliv och miljö, naturturism och rennäring märks på lokal nivå. Under Miljöpartiets tid i regering utreddes frågan om återbäring på vindkraften (SOU 2023:18 Värdet av vinden). Regeringen har nu dröjt flera år med att ta förslagen vidare. Jag anser att kommuner och regioner ska få permanent återbäring från vind- respektive vattenkraft.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4055 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 4 och avslår motionerna 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 1, 16, 20 och 35 samt 2025/26:4038 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Katarina Luhr (MP).
Civilsamhällets organisationer – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till motionen och ger regeringen till känna att den bör återkomma med besked om ökad finansiering för att stärka civilsamhällets deltagande i regional utveckling.
- De menar att regeringen inte ger civilsamhället ökad finansiering utan i stället har skurit ned på medel till civilsamhället.
Visa vad de skrev
”Vi är däremot mycket kritiska till att regeringen inte möter upp förslaget med ökad finansiering och konstaterar att regeringen snarare har skurit ned på medel till civilsamhället.”
- De menar att regeringen lyfter fram civilsamhällets roll men inte ger organisationerna förutsättningar att bära ansvaret.
Visa vad de skrev
”Vår uppfattning är att regeringen i propositionen lyfter fram civilsamhällets roll, men utan att ge organisationerna förutsättningar att bära ansvaret.”
- De menar att regeringen har gjort omfattande nedskärningar på viktiga delar av civilsamhället, som service, studieförbund och kooperativ utveckling.
Visa vad de skrev
”Regeringen har tvärtom gjort omfattande nedskärningar på viktiga delar av civilsamhället, såsom service, studieförbund och kooperativ utveckling.”
- De menar att nedskärningar i budgeten för Statens servicecenter har lett till att många lokala servicekontor har stängt.
Visa vad de skrev
”Regeringen har även skurit ned i budgeten för Statens servicecenter, vilket resulterat i omfattande stängningar av lokala servicekontor.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi är positiva till propositionens enda konkreta förslag som innebär att regionerna i sin roll som regionalt utvecklingsansvariga har skyldighet att samråda med företrädare för det civila samhällets organisationer och enskilda utbildningsanordnare inom högskoleområdet. Vi är däremot mycket kritiska till att regeringen inte möter upp förslaget med ökad finansiering och konstaterar att regeringen snarare har skurit ned på medel till civilsamhället. Vår uppfattning är att regeringen i propositionen lyfter fram civilsamhällets roll, men utan att ge organisationerna förutsättningar att bära ansvaret. Regeringen har därmed inte tagit till sig av den kritik som har framförts när det gäller bristen på finansiering kopplat till förslaget. Regeringen har tvärtom gjort omfattande nedskärningar på viktiga delar av civilsamhället, såsom service, studieförbund och kooperativ utveckling. Exempelvis beslutade regeringen i december 2025 att upphäva förordningen (2001:1194) om statsbidrag till kooperativ utveckling. Detta beslut hotar bl.a. Coompanion, vars verksamhet stärker civilsamhället genom att främja kooperativt entreprenörskap, social innovation och samverkan för hållbar lokal utveckling. Regeringen har även skurit ned i budgeten för Statens servicecenter, vilket resulterat i omfattande stängningar av lokala servicekontor. Trots detta framhåller regeringen i propositionen att den lokala statliga servicen måste säkras och att lokala servicekontor är en viktig verksamhet för att erbjuda personlig service från statliga myndigheter. Det är en tydlig skillnad mellan regeringens ord och handling. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med besked om ökad finansiering för att stärka civilsamhällets deltagande i regional utveckling.
Kompetensförsörjning och utbildning – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att utforma arbetsmarknadsutbildningar efter lokala kompetensbehov och bygga ut dem så att fler kan utbilda sig till yrken där det råder lokal brist på arbetskraft.
- De menar att det behövs bättre förutsättningar för jobb i hela landet.
Visa vad de skrev
”Det behövs bättre förutsättningar för jobb i hela landet.”
- De menar att arbetsmarknadsutbildningar bör utformas efter lokala kompetensbehov och byggas ut så att fler kan utbilda sig till yrken där det råder lokal brist på arbetskraft.
Visa vad de skrev
”Arbetsmarknadsutbildningar bör utformas utifrån lokala kompetensbehov och byggas ut så att fler kan utbilda sig till yrken där det råder lokal brist på arbetskraft.”
- De menar att en bättre arbetsmarknadspolitik kan bidra till att fler kan ta de nya jobben som växer fram.
Visa vad de skrev
”Med en bättre arbetsmarknadspolitik kan politiken bidra till att fler kan ta de nya jobben som växer fram.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det behövs bättre förutsättningar för jobb i hela landet. Arbetsmarknadsutbildningar bör utformas utifrån lokala kompetensbehov och byggas ut så att fler kan utbilda sig till yrken där det råder lokal brist på arbetskraft. Med en bättre arbetsmarknadspolitik kan politiken bidra till att fler kan ta de nya jobben som växer fram.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 30.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Offentlig och kommersiell service – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger ja till att införa ett landsbygdsavtal med statlig medfinansiering för att förbättra tillgången till offentlig och kommersiell service och minska långa transporter på landsbygden, och till att utveckla de statliga servicekontoren.
- De menar att det offentliga under lång tid har dragit sig tillbaka från landsbygderna, vilket har gett sämre tillgång till välfärd, service och infrastruktur.
Visa vad de skrev
”Men under lång tid har det offentliga dragit sig tillbaka från Sveriges landsbygder, vilket har lett till bristande tillgång till välfärd, service och infrastruktur.”
- De menar att ett landsbygdsavtal bör införas så att regioner och kommuner kan få statlig medfinansiering för åtgärder som görs tillsammans med näringsliv och civilsamhälle.
Visa vad de skrev
”Utöver detta anser jag att det bör införas ett landsbygdsavtal som likt de tidigare stadsmiljöavtalen ska ge regioner och kommuner möjligheten till statlig medfinansiering för åtgärder som genomförs i nära samarbete med näringsliv och civilsamhälle.”
- De menar att de statliga servicekontoren bör utvecklas och få mer resurser.
Visa vad de skrev
”De statliga servicekontoren bör också utvecklas och få förstärkta resurser.”
- De menar att all relevant politik måste utformas så att den fungerar på landsbygden, inte bara i städerna.
Visa vad de skrev
”För att förbättra förutsättningarna att bo och verka på landsbygden krävs att all relevant politik utformas för att fungera på landsbygder såväl som i städer.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Sveriges lands- och glesbygder har en enorm potential. Här finns starka och drivna lokalsamhällen, innovativa företag och entreprenörer samt förutsättningar för hållbart brukande av skog och mark, livsmedelsförsörjning, mer förnybar energi och stärkt krisberedskap. Men under lång tid har det offentliga dragit sig tillbaka från Sveriges landsbygder, vilket har lett till bristande tillgång till välfärd, service och infrastruktur. Enligt min uppfattning krävs det ett helhetsgrepp för att vända trenden och säkra en hållbar och rättvis samhällsutveckling i hela landet. Landsbygdspolitik får dock inte reduceras till att handla om ett fåtal enskilda frågor. För att förbättra förutsättningarna att bo och verka på landsbygden krävs att all relevant politik utformas för att fungera på landsbygder såväl som i städer.
Kultur, folkbibliotek och studieförbund – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 10)
Att riksdagen säger ja till att motverka avvecklingen av studieförbund i glesbygd och på landsbygd, värna den regionala kulturen och göra en konsekvensanalys av nedläggningar av folkbibliotek.
- De menar att regeringens nedskärningar på studieförbunden har drabbat kultur och bildning särskilt hårt i glesbygd och på landsbygden.
Visa vad de skrev
”Under denna valperiod har regeringen gjort olyckliga neddragningar på studieförbunden, vilket särskilt har drabbat infrastrukturen för kultur och bildning i glesbygd och på landsbygden.”
- De menar att avvecklingen av studieförbund i glesbygd och på landsbygd måste motverkas och att den regionala kulturen behöver värnas.
Visa vad de skrev
”Vi anser att avvecklingen av studieförbunden i glesbygds- och landsbygdsområden måste motverkas och att den regionala kulturen behöver värnas.”
- De menar att det behövs en omfattande konsekvensanalys av nedläggningarna av folkbibliotek.
Visa vad de skrev
”Det behövs också en omfattande konsekvensanalys av nedläggningarna av folkbibliotek.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Under denna valperiod har regeringen gjort olyckliga neddragningar på studieförbunden, vilket särskilt har drabbat infrastrukturen för kultur och bildning i glesbygd och på landsbygden. Vi anser att avvecklingen av studieförbunden i glesbygds- och landsbygdsområden måste motverkas och att den regionala kulturen behöver värnas. Det behövs också en omfattande konsekvensanalys av nedläggningarna av folkbibliotek.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 31–33.
Kultur- och föreningsliv – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 11)
Att riksdagen säger ja till att stärka kultur- och föreningslivet på landsbygden genom satsningar på studieförbund och lokala arrangörer och genom att vidareutveckla och stärka kultursamverkansmodellen.
- De menar att kultur- och föreningslivet på landsbygden bör stärkas genom satsningar på studieförbund och lokala arrangörer samt genom att vidareutveckla och stärka kultursamverkansmodellen.
Visa vad de skrev
”Det är vår uppfattning att kultur- och föreningslivet på landsbygden bör stärkas genom satsningar på studieförbund och lokala arrangörer samt genom att vidareutveckla och stärka kultursamverkansmodellen.”
- De menar att civilsamhället bär en stor del av kulturen i mindre orter och på landsbygden och därför bör få långsiktigt stöd för att fortsätta vara en grund för kulturens utveckling.
Visa vad de skrev
”Civilsamhället bär en stor del av kulturen i mindre orter och på landsbygden och bör ges långsiktigt stöd för att fortsätta vara fundament till kulturens utveckling.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
För en hållbar samhällsutveckling på landsbygden och i glesbygd krävs förbättrade förutsättningar för investeringar, bostäder, samhällsservice, civilsamhälle och kultur. Det är vår uppfattning att kultur- och föreningslivet på landsbygden bör stärkas genom satsningar på studieförbund och lokala arrangörer samt genom att vidareutveckla och stärka kultursamverkansmodellen. Civilsamhället bär en stor del av kulturen i mindre orter och på landsbygden och bör ges långsiktigt stöd för att fortsätta vara fundament till kulturens utveckling.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4055 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Nya verktyg för stärkt konkurrens i privat och offentlig verksamhetProp. 2025/26:203 · beslutad 6 maj 2026
Lag om offentlig säljverksamhet – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag till ny lag om offentlig säljverksamhet.
- De menar att det är otydligt vilka offentliga säljverksamheter som ska anses otillbörliga och därför kunna påverka privata företags möjligheter att agera på samma marknad.
Visa vad de skrev
”Vi menar att förslaget är otydligt när det gäller vilka säljverksamheter som kommer att anses vara otillbörliga och därmed skulle kunna påverka privata aktörers möjligheter att agera på samma marknad.”
- De menar att det blir svårt att avgöra om offentliga aktörers säljverksamhet ligger inom det kommuner får göra.
Visa vad de skrev
”Vidare kommer det att vara svårt att avgöra om offentliga aktörers säljverksamhet faller inom ramen för den kommunala kompetensen.”
- De menar att lagen kan begränsa offentliga aktörers möjligheter att agera och motverka marknadsmisslyckanden där det saknas privata aktörer som tillhandahåller samhällsviktig verksamhet.
Visa vad de skrev
”Vi vill vidare lyfta fram att den föreslagna lagen även riskerar att begränsa offentliga aktörers möjligheter att agera och motverka marknadsmisslyckanden inom områden där det saknas privata aktörer som tillhandahåller samhällsviktig verksamhet.”
- De menar att det sammantaget kan leda till att samhällsservice uteblir på många mindre orter, att angelägna offentliga initiativ hämmas och att samhällets robusthet och beredskap försvagas.
Visa vad de skrev
”Enligt vår mening riskerar detta sammantaget att i förlängningen leda till att samhällsservice uteblir på många mindre orter, till att angelägna offentliga initiativ hämmas och till att samhällets robusthet och beredskap försvagas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi motsätter oss regeringens förslag till ny lag om offentlig säljverksamhet. I likhet med vad som framförs i de här aktuella motionerna ser vi flera problem med lagförslaget och dess konsekvenser. Vi menar att förslaget är otydligt när det gäller vilka säljverksamheter som kommer att anses vara otillbörliga och därmed skulle kunna påverka privata aktörers möjligheter att agera på samma marknad. Vidare kommer det att vara svårt att avgöra om offentliga aktörers säljverksamhet faller inom ramen för den kommunala kompetensen. Vi vill vidare lyfta fram att den föreslagna lagen även riskerar att begränsa offentliga aktörers möjligheter att agera och motverka marknadsmisslyckanden inom områden där det saknas privata aktörer som tillhandahåller samhällsviktig verksamhet. Enligt vår mening riskerar detta sammantaget att i förlängningen leda till att samhällsservice uteblir på många mindre orter, till att angelägna offentliga initiativ hämmas och till att samhällets robusthet och beredskap försvagas. Den nya lagen riskerar även att få negativ påverkan på det privata näringslivet och på konkurrensen.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör avslå regeringens förslag till ny lag om offentlig säljverksamhet.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om offentlig säljverksamhet.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3992 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 2, 2025/26:4015 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4057 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:203 punkt 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
Lagförslagen i övrigt – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till regeringens lagförslag i övrigt och samtidigt ger regeringen till känna att den bör återkomma med nödvändiga följdändringar i konkurrenslagen och offentlighets- och sekretesslagen.
- De menar att ändringarna i konkurrenslagen och offentlighets- och sekretesslagen hänger samman med förslaget om en ny lag om offentlig säljverksamhet, som de vill säga nej till, och att regeringen därför bör återkomma med nödvändiga följdändringar.
Visa vad de skrev
”Med anledning av detta och vårt förslag till avslag menar vi att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till nödvändiga följdändringar i konkurrenslagen och i offentlighets- och sekretesslagen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi har i det föregående förordat att riksdagen ska avslå regeringens förslag om en ny lag om offentlig säljverksamhet. Som en följd av förslaget till ny lag föreslås i propositionen även ett antal ändringar i konkurrenslagen och offentlighets- och sekretesslagen. Med anledning av detta och vårt förslag till avslag menar vi att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till nödvändiga följdändringar i konkurrenslagen och i offentlighets- och sekretesslagen. I övrigt står vi bakom förslagen i propositionen.
Vi anser att riksdagen bör anta regeringens lagförslag och tillkännage för regeringen att den bör återkomma med nödvändiga ändringsförslag. Därmed tillstyrker vi propositionen och motionsyrkandena.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.,
2. lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579),
3. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:203 punkterna 2–4 och motionerna 2025/26:3992 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:4015 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4057 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 2.
Ålägganden om krav på avyttring av egendom – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att Konkurrensverket, som en del av ett nytt konkurrensverktyg, ska kunna kräva att företag säljer av egendom.
- De menar att långtgående strukturella åtgärder ibland kan vara det enda sättet att lösa ett konkurrensproblem på lång sikt.
Visa vad de skrev
”Vi menar att det kan finnas omständigheter där långtgående strukturella åtgärder är det enda sättet att långsiktigt lösa ett konkurrensproblem.”
- De menar att krav på att sälja av egendom kan vara motiverat ur allmän synpunkt och att ett sådant krav kan prövas rättsligt genom överklagande.
Visa vad de skrev
”Krav på avyttring kan också vara motiverat ur allmän synpunkt och skulle även kunna bli föremål för rättslig prövning genom överklagande.”
- De menar att strukturella åtgärder över tid kan minska behovet av reglering.
Visa vad de skrev
”Strukturella åtgärder kan dessutom komma att minska behovet av reglering över tid.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi har i det föregående ställt oss bakom regeringens förslag om behovet av ett nytt konkurrensverktyg. Däremot anser vi, i likhet med vad som föreslogs av den utredning som ligger till grund för propositionen, att strukturella åtgärder ytterst även bör kunna omfatta ett krav på att avyttra egendom. Vi menar att det kan finnas omständigheter där långtgående strukturella åtgärder är det enda sättet att långsiktigt lösa ett konkurrensproblem. Krav på avyttring kan också vara motiverat ur allmän synpunkt och skulle även kunna bli föremål för rättslig prövning genom överklagande. Strukturella åtgärder kan dessutom komma att minska behovet av reglering över tid. Det nya konkurrensverktyget bör därför innefatta en möjlighet för Konkurrensverket att ålägga företag att avyttra egendom.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningarProp. 2025/26:171 · beslutad 6 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om en ny prövningsordning för kärntekniska anläggningar.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det finns flera olika skäl till att regeringens förslag om en ny prövningsordning för kärntekniska anläggningar inte bör genomföras. I det följande utvecklar vi vår syn på dem i särskilda yttranden.
Regeringens proposition avstyrks därmed.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3960 av Birger Lahti m.fl. (V), 2025/26:3972 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:3985 av Katarina Luhr m.fl. (MP) samt avslår proposition 2025/26:171 punkterna 1–6 och motion 2025/26:3977 av Anders Ådahl m.fl. (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
Tillståndsprövning enligt förnybartdirektivetProp. 2025/26:118 · beslutad 22 april 2026
Tidsplan och samordning – reservation, avstod
Vad ville V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen omgående ska se till att EU:s förnybartdirektiv genomförs fullt ut och till att åtgärder för snabbare tillståndsprocesser inte får försämra miljöskyddet.
- De menar att regeringen har dragit ut genomförandet av EU:s förnybartdirektiv så länge att EU-kommissionen har stämt Sverige för förseningar.
Visa vad de skrev
”Vi vill inledningsvis beklaga det anmärkningsvärda faktum att regeringen har dragit genomförandet av EU:s förnybartdirektiv i en sådan långbänk att kommissionen har valt att stämma Sverige för att genomförandet av direktivet i vissa delar är försenat med flera år.”
- De menar att regeringen fortfarande inte är tydlig med när direktivets regler ska vara fullt genomförda.
Visa vad de skrev
”Att regeringen dessutom fortfarande inte är tydlig med när direktivets bestämmelser kommer att vara fullt genomförda gör saken än mer uppseendeväckande.”
- De menar att bristande samordning och helhetssyn kan leda till kortsiktiga och otydliga regler, vilket i stället kan ge mer osäkerhet och längre tillståndsprövningar.
Visa vad de skrev
”Enligt vår uppfattning finns det en betydande risk att bristen på samordning och helhetssyn leder till kortsiktiga förändringar och otydliga regelverk, vilket i sin tur riskerar att skapa stor osäkerhet och längre tillståndsprövningar.”
- De menar att åtgärder för snabbare tillståndsprocesser inte får försämra miljöskyddet.
Visa vad de skrev
”Vi vill i detta sammanhang även understryka att de åtgärder som vidtas för att åstadkomma snabbare tillståndsprocesser inte får medföra att miljöskyddet försämras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi vill inledningsvis beklaga det anmärkningsvärda faktum att regeringen har dragit genomförandet av EU:s förnybartdirektiv i en sådan långbänk att kommissionen har valt att stämma Sverige för att genomförandet av direktivet i vissa delar är försenat med flera år. Att regeringen dessutom fortfarande inte är tydlig med när direktivets bestämmelser kommer att vara fullt genomförda gör saken än mer uppseendeväckande.
Vi anser att regeringen omgående bör säkerställa ett fullständigt genomförande av det aktuella direktivet. Samtidigt kan vi konstatera att flera omfattande förändringar av de regelverk som rör tillståndsprocesser utreds eller är under beredning. Enligt vår uppfattning finns det en betydande risk att bristen på samordning och helhetssyn leder till kortsiktiga förändringar och otydliga regelverk, vilket i sin tur riskerar att skapa stor osäkerhet och längre tillståndsprövningar. Detta skulle således paradoxalt nog kunna motverka strävan efter att förkorta ledtider och åstadkomma mer effektiva prövningsprocesser. Vi vill i detta sammanhang även understryka att de åtgärder som vidtas för att åstadkomma snabbare tillståndsprocesser inte får medföra att miljöskyddet försämras.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3913 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 1 och 4, bifaller delvis motion 2025/26:3908 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 2 och avslår motion 2025/26:3908 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Birger Lahti (V) och Katarina Luhr (MP).
Ändringstillstånd – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att genomföra Miljöprövningsutredningens förslag om ändringstillstånd som huvudregel, så att det blir lättare för verksamheter att ändra sina tillstånd, och tillkännager det för regeringen.
- De menar att dagens lagreglering gör att myndigheternas bedömningar styr när det är olämpligt att begränsa tillståndet till att bara avse en ändring av verksamheten.
Visa vad de skrev
”Vi menar att den gällande lagregleringen vidmakthåller en situation där myndigheternas bedömningar förblir styrande för när det är olämpligt att tillståndet begränsas till att enbart avse ändring av verksamheten.”
- De menar att lämplighetsbedömningen är svår att göra och sinkar prövningen, och att myndigheter därför kan göra en mer omfattande prövning än nödvändigt.
Visa vad de skrev
”Denna lämplighetsbedömning är inte bara vansklig att göra, utan den sinkar också prövningen och kan resultera i att myndigheter väljer att göra en mer omfattande prövning”
- De menar att regeringen fortfarande inte har gått vidare med Miljöprövningsutredningens förslag att införa ändringstillstånd som huvudregel för att göra det lättare för verksamheter att ändra sina tillstånd.
Visa vad de skrev
”Vi konstaterar exempelvis att regeringen fortfarande inte har gått vidare med Miljöprövningsutredningens förslag om att införa ändringstillstånd som huvudregel, i syfte att göra det lättare för verksamheter att ändra sina tillstånd.”
- De menar att regeringen säger sig prioritera effektivare och kortare tillståndsprocesser, men att steget från ord till handling ofta har varit långt.
Visa vad de skrev
”Regeringen har vid upprepade tillfällen hävdat att den prioriterar att effektivisera och förkorta tillståndsprocesser. Steget mellan ord och handling har dock ofta varit svårbegripligt långt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det kommunala vetot och vindkraft – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att reformera det kommunala vetot för vindkraft och uppmanar regeringen att lägga ett nytt förslag om tidigt kommunalt ställningstagande, helst med ersättning till kommuner och närboende.
- De menar att det kommunala vetot har stoppat en betydande andel av ansökningarna som behövs för att bygga ut vindkraften.
Visa vad de skrev
”har på senare år stoppat en betydande andel av de ansökningar om tillstånd som behövs för att bygga ut vindkraften i Sverige.”
- De menar att det är mycket bekymmersamt eftersom mer fossilfri kraft behövs för att nå klimatmålen och långt innan eventuell ny kärnkraft kan tas i drift.
Visa vad de skrev
”Detta ser vi som mycket bekymmersamt i en tid när mer fossilfri kraftproduktion behövs för att det ska vara möjligt att nå angelägna klimatmål och långt innan eventuell ny kärnkraft kan tas i drift.”
- De menar att det kommunala vetot måste reformeras för att få fart på utbyggnaden, helst tillsammans med en modell för ersättning till kommuner och närboende.
Visa vad de skrev
”För att åter få fart på utbyggnaden anser vi därför att det är nödvändigt att reformera det kommunala vetot, och då helst i kombination med att få en modell för ersättning till kommuner och närboende på plats.”
- De menar att förslagen om tidigt kommunalt ställningstagande bör genomföras och att regeringen därför på nytt bör lägga förslag med den inriktningen.
Visa vad de skrev
”Vi anser att dessa förslag bör genomföras och att riksdagen därför bör uppmana regeringen att på nytt lägga förslag med denna inriktning på riksdagens bord.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Kravet på kommunal tillstyrkan av vindkraftsanläggningar – vanligen refererat till som det kommunala vetot – har på senare år stoppat en betydande andel av de ansökningar om tillstånd som behövs för att bygga ut vindkraften i Sverige. Detta ser vi som mycket bekymmersamt i en tid när mer fossilfri kraftproduktion behövs för att det ska vara möjligt att nå angelägna klimatmål och långt innan eventuell ny kärnkraft kan tas i drift.
Regelverket för framtidens el- och gasnätProp. 2025/26:26 · beslutad 26 november 2025
Överföring av underskott – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att avskaffa lagen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet och möjligheten att rulla över underskott till nästa tillsynsperiod, och tillkännager för regeringen att den ska återkomma med förslag.
- De menar att regeringen i vissa fall ensidigt gynnar nätföretagen framför elkonsumenterna.
Visa vad de skrev
”Här ser vi exempelvis oroande tecken på att regeringen i vissa fall gynnar nätföretagen framför elkonsumenterna på ett ensidigt sätt.”
- De menar att om lagen behålls kommer hushållens och företagens nätkostnader att öka kraftigt utan motsvarande nytta.
Visa vad de skrev
”Att behålla den aktuella lagen innebär enligt vår uppfattning att hushållens och företagens nätkostnader kommer att öka kraftigt, utan att motsvarande nytta uppnås.”
- De menar att en stor del av pengarna som tagits ut med stöd av regleringen inte har gått oavkortat till investeringar, utan också till vinster i verksamheten.
Visa vad de skrev
”Därtill vill vi hävda att en stor del av de pengar som tagits ut med stöd av den nuvarande regleringen inte har gått oavkortat till investeringar utan också till vinster i verksamheten.”
- De menar att det behövs ett tydligt fokus på effektiva åtgärder, vilket minskar behovet av ett särskilt investeringsutrymme.
Visa vad de skrev
”Vad som behövs är i stället ett tydligt fokus på effektiva åtgärder, vilket minskar behovet av ett särskilt investeringsutrymme.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi inser att det kan vara nödvändigt att anpassa delar av den svenska lagstiftningen till EU-domstolens uttolkning av EU-rätten på elmarknadsområdet. Samtidigt beklagar vi att regeringen inte tar chansen att reformera det svenska regelverket och anpassa det till det växande moderniseringsbehov som blir alltmer påtagligt när takten i samhällets elektrifiering nu måste öka, inte minst för att det ska vara möjligt att klara klimatomställningen.
Ett högt reformtempo får emellertid inte innebära att vissa aktörer på elmarknaden gynnas på ett otillbörligt sätt framför andra. Här ser vi exempelvis oroande tecken på att regeringen i vissa fall gynnar nätföretagen framför elkonsumenterna på ett ensidigt sätt. Det handlar bl.a. om att regeringen väljer att bibehålla lagen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet, som möjliggör att underskott i förhållande till nätföretags intäktsram under vissa förutsättningar överförs mellan olika tillsynsperioder (s.k. överrullning) och därmed gör det möjligt för dessa företag att ta ut högre nätavgifter. Detta ställningstagande till förmån för den gällande regleringen valde regeringen trots förslag i förarbetena till den nu aktuella propositionen och från flera remissinstanser om att lagen skulle avskaffas.
Att behålla den aktuella lagen innebär enligt vår uppfattning att hushållens och företagens nätkostnader kommer att öka kraftigt, utan att motsvarande nytta uppnås. Vad som behövs är i stället ett tydligt fokus på effektiva åtgärder, vilket minskar behovet av ett särskilt investeringsutrymme. Därtill vill vi hävda att en stor del av de pengar som tagits ut med stöd av den nuvarande regleringen inte har gått oavkortat till investeringar utan också till vinster i verksamheten. Med hänvisning till detta anser vi att lagen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet bör avskaffas och att regeringen därför bör återkomma till riksdagen med ett sådant förslag. Av samma skäl vill vi avskaffa den möjlighet som finns i ellagen att rulla över underskott till den närmast efterföljande tillsynsperioden. Även här vill vi att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3823 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Rickard Nordin (C).
Övriga förslag om elmarknaden – reservation, avstod
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till förslagen om en reformerad elmarknad och uppmanar regeringen att genomföra dem.
- De menar att regleringen av elnätsföretagens intäkter måste göras om i grunden, så att det blir mer lönsamt att satsa på flexibilitetstjänster, smarta elnät, digitalisering och energilagring.
Visa vad de skrev
”Därför anser vi att regleringen av elnätsföretagens intäkter måste reformeras i grunden så att det blir mer lönsamt att investera i flexibilitetstjänster, smarta elnät, digitalisering och energilagring som tillsammans bidrar till att öka kapaciteten i det befintliga nätet.”
- De menar att propositionen låser fast en föråldrad syn där lösningen på kapacitetsbrist är att bygga mer ledning, vilket är dyrt och tar tid.
Visa vad de skrev
”Vi menar att propositionen cementerar en föråldrad syn på elnätet där den primära lösningen på kapacitetsbrist är att bygga mer fysisk ledning, vilket är både kostnadskrävande och tidsödande.”
- De menar att regeringen bör ge Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ta fram riktlinjer för obligatoriska samhällsekonomiska analyser innan nya transmissionsledningar byggs.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör enligt vår uppfattning därför ge i uppdrag åt Energimarknadsinspektionen att utfärda riktlinjer för obligatoriska samhällsekonomiska analyser inför att nya transmissionsledningar ska byggas.”
- De menar att konsumentskyddet bör stärkas samtidigt, så att hushåll och företag inte drabbas av oskäliga höjningar av nätavgifterna.
Visa vad de skrev
”I det läget är det viktigt att konsumentskyddet stärks parallellt så att hushåll och företag inte drabbas av oskäliga nätavgiftshöjningar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det hade varit ett gyllene tillfälle för regeringen att inom ramen för detta ärende ta chansen att inleda en både nödvändig och efterlängtad reform av den svenska elmarknaden.
Förbättrad utformning av EU:s elmarknadProp. 2025/26:16 · beslutad 26 november 2025
Rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger nej till utskottets förslag och i stället fastställer ett högre utgiftstak, andra utgiftsramar och en annan inkomstberäkning för 2026 och preliminära ramar för 2027–2028, samt säger nej till delar av sänkt skatt på arbetsinkomster.
- De menar att balansmålet bör kompletteras med ett investeringsmål och ett särskilt investeringsutrymme så att det går att investera i grön omställning.
Visa vad de skrev
”ställer sig bakom att balansmålet ska kompletteras med ett investeringsmål och ett särskilt investeringsutrymme för att möjliggöra investeringar i grön omställning”
- De menar att regeringen bör klimatsäkra det finanspolitiska ramverket och inrätta en offentlig investeringsbudget för en rättvis klimatomställning.
Visa vad de skrev
”ställa sig bakom att regeringen ska klimatsäkra det finanspolitiska ramverket och inrätta en offentlig investeringsbudget för en rättvis klimatomställning”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Miljöpartiets föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2026–2028 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2026. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2027 och 2028 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställande av utgiftsramar för utgiftsområden och beräkningen av inkomster för 2026 ska därmed göras i enlighet med Miljöpartiets förslag i bilaga 4 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2027 och 2028 ska godkännas i enlighet med vårt förslag i bilaga 5 i betänkandet. Riksdagen bör också ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Miljöpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2026 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännage detta för regeringen. Riksdagen bör även avslå proposition 2025/26:32 Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning i de delar som gäller jobbskatteavdraget samt det förhöjda grundavdraget. Riksdagen bör också ställa sig bakom att regeringen ska klimatsäkra det finanspolitiska ramverket och inrätta en offentlig investeringsbudget för en rättvis klimatomställning och tillkännage detta för regeringen.
Med hänvisning till detta tillstyrks Miljöpartiets förslag till rambeslut.
Visa deras formella förslag till beslut
a) Målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande Riksdagen fastställer målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande till ett sparande i balans över en konjunkturcykel fr.o.m. 2027 och ställer sig bakom att balansmålet ska kompletteras med ett investeringsmål och ett särskilt investeringsutrymme för att möjliggöra investeringar i grön omställning och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 5 och motionerna 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 22 och 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 3.
b) Utgiftstak för staten 2026–2028 Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 2 072 miljarder kronor för 2026, 2 091 miljarder kronor för 2027 och 2 195 miljarder kronor för 2028.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 2 och avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkterna 3 och 4 samt motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2, 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 2.
c) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2026 Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2026 i enlighet med Miljöpartiets förslag i bilaga 4.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 6 och avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 8 och motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5, 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 5 och 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 3.
d) Övriga utgifter i statens budget 2026 =utskottet
e) Beräkningen av inkomster i statens budget 2026 Riksdagen godkänner beräkningen av inkomster i statens budget för 2026 i enlighet med Miljöpartiets förslag i bilaga 4.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 4 i denna del och avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 6 och motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3 i denna del, 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 i denna del och 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 5 i denna del.
f) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:1 och 2025/26:16 punkt 2.2 Riksdagen antar regeringens lagförslag och ställer sig bakom att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med Miljöpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2026 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2025/26:1 finansplanen punkterna 18–36 och 2025/26:16 punkt 2.2 och motion 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 4 i denna del och avslår motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3 i denna del, 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 i denna del och 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 5 i denna del.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Janine Alm Ericson (MP).
Förbättrad utformning av EU:s elmarknadProp. 2025/26:16 · beslutad 26 november 2025
Anvisade elleverantörer – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att införa ett krav på att anvisade elleverantörer – de företag som levererar el till kunder som inte själva väljer – upphandlas regelbundet, liknande systemet i Norge, och att regeringen återkommer med förslag.
- De menar att inte alla kunder har möjlighet eller vill välja elleverantör och att det inte är rimligt att dessa kunder ofta får betala betydligt mer än de som gör ett aktivt val.
Visa vad de skrev
”inte alla kunder har möjlighet eller vill välja elleverantör och att det inte är rimligt att dessa kunder ofta får betala betydligt mer för sin el än de som gör ett aktivt val.”
- De menar att priserna för anvisade elavtal har ökat jämfört med rörliga avtal och att klagomålen från kunderna har blivit fler.
Visa vad de skrev
”priserna för anvisade elavtal har ökat jämfört med priserna för rörliga avtal och att klagomålen från kunderna har blivit fler.”
- De menar att Sverige bör införa en reglering liknande den i Norge, med ett krav på att anvisade elhandelsföretag upphandlas regelbundet.
Visa vad de skrev
”Sverige bör införa en reglering liknande den som finns i Norge, dvs. att det ska finnas ett krav på att anvisade elhandelsföretag upphandlas regelbundet.”
- De menar att en sådan ordning skulle göra att företagen konkurrerar om de kunder som inte själva gjort ett val och att priserna därmed sänks för dessa kunder.
Visa vad de skrev
”En sådan ordning skulle innebära att företagen fick konkurrera om de kunder som inte själva gjort ett val och att priserna därmed skulle sänkas för dessa kunder.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Elmarknadens avreglering bygger på att elkunderna ska vara aktiva och själva välja de elavtal som passar dem bäst.
Lokala nätmonopolbolag, som har leveransplikt för el, tillämpar sedan länge ett system med s.k. anvisade avtal för kunder som av olika skäl inte aktivt väljer en elleverantör. Det kan t.ex. gälla äldre personer som nyligen har flyttat. Syftet med systemet är att elbolagen ska få betalt för den el som används och att även passiva kunder ska få el levererad.
Vi har i det föregående ställt oss bakom propositionen där regeringen föreslår regler om att nätföretag ska välja ut anvisade elleverantörer på ett rättvist, transparent och icke-diskriminerande sätt. Vi är samtidigt medvetna om att det för närvarande pågår en översyn av elmarknaden där bl.a. systemet med anvisade elleverantörer ingår. I detta sammanhang vill vi därför understryka att inte alla kunder har möjlighet eller vill välja elleverantör och att det inte är rimligt att dessa kunder ofta får betala betydligt mer för sin el än de som gör ett aktivt val. Vi kan också konstatera att priserna för anvisade elavtal har ökat jämfört med priserna för rörliga avtal och att klagomålen från kunderna har blivit fler.
Därför anser vi att Sverige bör införa en reglering liknande den som finns i Norge, dvs. att det ska finnas ett krav på att anvisade elhandelsföretag upphandlas regelbundet. En sådan ordning skulle innebära att företagen fick konkurrera om de kunder som inte själva gjort ett val och att priserna därmed skulle sänkas för dessa kunder. Vi anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i linje med det anförda.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3550 av Fredrik Olovsson m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
Denna kritik framförs även av kommuner, kommunförbund och andra organisationer, som är mycket negativt inställda till att det kommunala inflytandet vid utvinning av uran inskränks genom att kommunfullmäktiges tillstyrkan inte längre ska krävas. Denna del av regeringens förslag är enligt vår uppfattning varken motiverad eller proportionerlig.
Vi anser därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag som säkerställer det kommunala inflytandet vid utvinning av uran genom att det kommunala vetot behålls.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3973 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP).
Mot denna bakgrund anser vi att Sverige bör återinföra ett nationellt och tydligt förbud mot all uranbrytning.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Birger Lahti (V) och Linus Lakso (MP).
Samtidigt saknas i dag säkra och beprövade tekniker för storskalig brytning som kan garantera att svavelsyra, tungmetaller och radioaktiva ämnen inte läcker ut och förorenar omgivande miljöer, vattendrag, sjöar och samhällen. Beräkningar visar dessutom att brytning i alunskiffer leder till omfattande koldioxidutsläpp till följd av förkolningsprocesser.
Trots denna kunskap finns det planer på brytning i alunskiffer i både Västergötland och Jämtland. Vi anser att de miljörisker som följer av alunskifferbrytning är oacceptabla och att ett förbud mot all gruvbrytning i alunskiffer bör införas.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Birger Lahti (V) och Linus Lakso (MP).
Sammanfattningsvis anser vi att ett kommunalt veto bör införas mot brytning i alunskiffer och att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med en tydlig tidsplan för när sådana regler kan vara på plats.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3973 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 4 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4132 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 3 och avslår motion 2025/26:4104 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Katarina Luhr (MP).
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4126 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4132 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4132 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2 och avslår motionerna 2025/26:4104 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:4126 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Katarina Luhr (MP).
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4055 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
För en hållbar samhällsutveckling på landsbygden och i glesbygd krävs förbättrade förutsättningar för investeringar, bostäder, samhällsservice, civilsamhälle och kultur. Utöver detta anser jag att det bör införas ett landsbygdsavtal som likt de tidigare stadsmiljöavtalen ska ge regioner och kommuner möjligheten till statlig medfinansiering för åtgärder som genomförs i nära samarbete med näringsliv och civilsamhälle. Syftet med åtgärderna ska vara att förbättra tillgången till offentlig och kommersiell service samt minska behovet av långa transporter. Det kan exempelvis handla om satsningar på lanthandlar med ombud, förbättrade vägar, grannskapskontor eller anropsstyrd kollektivtrafik. De statliga servicekontoren bör också utvecklas och få förstärkta resurser.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4055 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 2 och avslår motionerna 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 2–4, 11, 12, 15, 21–23 och 29 samt 2025/26:4038 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Katarina Luhr (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3992 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:4015 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
Regeringen har vid upprepade tillfällen hävdat att den prioriterar att effektivisera och förkorta tillståndsprocesser. Steget mellan ord och handling har dock ofta varit svårbegripligt långt. Vi konstaterar exempelvis att regeringen fortfarande inte har gått vidare med Miljöprövningsutredningens förslag om att införa ändringstillstånd som huvudregel, i syfte att göra det lättare för verksamheter att ändra sina tillstånd. Vi menar att den gällande lagregleringen vidmakthåller en situation där myndigheternas bedömningar förblir styrande för när det är olämpligt att tillståndet begränsas till att enbart avse ändring av verksamheten. Denna lämplighetsbedömning är inte bara vansklig att göra, utan den sinkar också prövningen och kan resultera i att myndigheter väljer att göra en mer omfattande prövning än vad som egentligen behövs i stället för att välja en sådan mer begränsad prövning som gäller för ändringstillstånd. Vi anser att Miljöprövningsutredningens förslag om ändringstillstånd ska genomföras.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3912 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:3913 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
För att åter få fart på utbyggnaden anser vi därför att det är nödvändigt att reformera det kommunala vetot, och då helst i kombination med att få en modell för ersättning till kommuner och närboende på plats. Ett redan färdigberett förslag om tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft finns i proposition 2021/22:210 som dessvärre avslogs av riksdagen i juni 2022 (bet. 2021/22:MJU28). Vi anser att dessa förslag bör genomföras och att riksdagen därför bör uppmana regeringen att på nytt lägga förslag med denna inriktning på riksdagens bord.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3912 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:3913 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).
Vi menar att propositionen cementerar en föråldrad syn på elnätet där den primära lösningen på kapacitetsbrist är att bygga mer fysisk ledning, vilket är både kostnadskrävande och tidsödande. Ur vårt perspektiv är det betydligt bättre att först se till att den befintliga infrastrukturen används på ett smart sätt. Därför anser vi att regleringen av elnätsföretagens intäkter måste reformeras i grunden så att det blir mer lönsamt att investera i flexibilitetstjänster, smarta elnät, digitalisering och energilagring som tillsammans bidrar till att öka kapaciteten i det befintliga nätet. Även andra lagar än ellagen kan behöva moderniseras med fokus på att understödja en sådan inriktning. Det handlar bl.a. om att främja energigemenskaper genom att undanröja de byråkratiska och fiskala hinder som i dag bromsar en folkrörelse för mer lokal förnybar el.
Trots en strävan efter att maximera nyttjandet av det befintliga kraftsystemet kommer det oundvikligen att behövas nyinvesteringar i kraftinfrastruktur. Därför vill vi också understryka vikten av att elnätet byggs ut på ett effektivt och samhällsekonomiskt klokt sätt för att det ska vara möjligt att klara omställningen. Med anledning av detta vill vi peka på behovet av att göra seriösa samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar i anslutning till de investeringsprojekt som planeras. Frånvaron av tydliga krav och bristande vägledning från Energimarknadsinspektionen gör att många av de beräkningar som görs har betydande svagheter, vilket vi beklagar. Det kan handla om att viktiga faktorer inte analyseras, t.ex. miljöpåverkan, effekter av markintrång, försvårande av jord- och skogsbruk eller påverkan på natur- och boendemiljöer. Regeringen bör enligt vår uppfattning därför ge i uppdrag åt Energimarknadsinspektionen att utfärda riktlinjer för obligatoriska samhällsekonomiska analyser inför att nya transmissionsledningar ska byggas.
Avslutningsvis anser vi att konsumentskyddet bör stärkas på elmarknaden, inte minst när det gäller den monopoldel som nätsidan utgör. Förslagen i den nu aktuella propositionen innebär att Energimarknadsinspektionen får större frihet att utforma regler. I det läget är det viktigt att konsumentskyddet stärks parallellt så att hushåll och företag inte drabbas av oskäliga nätavgiftshöjningar.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3823 av Rickard Nordin (C) yrkandena 2–5 och avslår motion 2025/26:3816 av Fredrik Olovsson m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Rickard Nordin (C).
g) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2024/25:168 =utskottet
h) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2024/25:188 =utskottet
i) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:31 =utskottet
j) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:32 Riksdagen
1. avslår regeringens förslag till ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) i de delar det avser 63 kap. 3 a § och 67 kap. 7 § och antar lagförslaget i övrigt,
2. avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2024:1140) om ändring i lagen (2022:887) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3840 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP), bifaller delvis proposition 2025/26:32 punkt 1 och avslår proposition 2025/26:32 punkt 2 och motion 2025/26:3837 av Martin Ådahl (C).
k) Ålderspensionssystemets utgifter 2026 =utskottet
l) Preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2027 och 2028 Riksdagen godkänner preliminära utgiftsramar för utgiftsområdena och preliminära beräkningar av inkomster i statens budget för 2027 och 2028 i enlighet med Miljöpartiets förslag i bilaga 5.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 5 och 7 samt avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkterna 7 och 11 samt motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 4 och 6, 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkandena 4 och 6 samt 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 4 och 6.