Laddar…
- Röstade för utskottets förslag
- 34 %
- 11 av 32 omröstningar
- På den vinnande sidan
- 37 %
- 11 av 30 omröstningar där partiet röstade ja eller nej
- Fick igenom sin linje mot utskottet
- 0 av 19
- omröstningar där partiet röstade nej och utskottets förslag föll
- Reservationer
- 34
- av 65 beslutspunkter hade partiet ett eget förslag
- Ville stoppa hela propositionen
- 0
- gånger
Partiets egna förslag
Motioner som Vänsterpartiet har lagt i partiets namn inom skola och forskning under riksmötet 2025/26: 13 motioner med 88 yrkanden. Riksdagen har beslutat om 88 av yrkandena och sagt ja till 0. Partier som ingår i regeringen lägger sällan egna motioner, eftersom de i stället påverkar regeringens förslag inifrån. Därför säger antalet motioner inte hur aktivt ett parti är.
med anledning av prop. 2025/26:292 Skärpta villkor för friskolesektornMotion 2025/26:4209 · 7 juli 2026 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att det införs ett totalt värdeöverföringsförbud och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolanMotion 2025/26:4002 · 31 mars 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att eleverna ska vara delaktiga i framtagandet av skolregler och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur den kan säkerställa att skolorna har de resurser som krävs för att stödja och ta hand om de elever som visas ut ur klassrummet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen antar 5 kap. 24 § i regeringens förslag till ändring i skollagen (2010:800) med den ändringen att 7 § inte stryks från uppradningen av åtgärder enligt skollagens paragrafer som ska dokumenteras.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:197 Ett likvärdigt betygssystemMotion 2025/26:4001 · 31 mars 2026 · 2 yrkanden
Där partiet ville något annat
Beslutspunkter där V röstade nej till utskottets förslag eller lämnade en reservation. Det kan betyda att partiet ville stoppa, ändra eller gå längre än förslaget. Öppna propositionen för att se omröstningen.
Följde utskottet på alla punkter
Visa 4 ärenden där V varken röstade nej eller reserverade sig
Så läser du siffrorna
I kammaren röstar riksdagen alltid om utskottets förslag. Ja betyder att man stöder utskottets förslag och nej att man stöder ett motförslag. Utskottets förslag är oftast att anta regeringens proposition, men inte alltid.
En reservation är ett annat förslag till beslut som ett eller flera partier lämnar i utskottet. Många punkter avgörs utan omröstning; då syns partiets hållning bara genom reservationen.
Partiets röst är det som flest av dess ledamöter röstade. Ibland behandlar utskottet flera propositioner i samma betänkande; då visas de tillsammans och varje beslutspunkt räknas en gång.
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om hur det nya betygssystemet ska genomföras och användas på den kommunala vuxenutbildningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Skolverket i uppgift att kartlägga om myndigheten har tillräckliga resurser för att ta fram och administrera digitala nationella slutprov och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:194 Nya läroplaner – för en stark kunskapsskolaMotion 2025/26:3998 · 31 mars 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör behålla nuvarande läroplaners skrivningar om elevinflytandet i de nya läroplanernas inledande delar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör behålla nuvarande läroplaners skrivningar om arbetet mot diskriminering i de nya läroplanernas inledande delar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör behålla nuvarande läroplaners skrivningar om sexualitet, samtycke och relationer i de nya läroplanernas inledande delar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör behålla nuvarande läroplaners skrivningar om att skolan ska vara konfessionsfri i de nya läroplanerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:195 Förbättrat stöd i skolanMotion 2025/26:3994 · 31 mars 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör gå vidare med förslaget från Förbättrat stöd i skolan (SOU 2025:44) och utreda en reglering av klass- och gruppindelningen inom skolväsendet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som följer upp konsekvenserna av avskaffandet av extra anpassningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:47 Riksrevisionens rapport om systemet för lärarlegitimationMotion 2025/26:3844 · 24 november 2025 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning av vilka undantag från kravet på lärarlegitimation som fortfarande är motiverade och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att det införs krav på huvudmän att anmäla allvarliga fall med olämpliga och oskickliga lärare till Skolinspektionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör initiera en översyn av disciplinpåföljderna för lärare och förskollärare i syfte att säkerställa att de är effektiva och även omfattar icke legitimerade lärare och förskollärare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskningMotion 2025/26:3169 · 6 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 15 StudiestödMotion 2025/26:3168 · 6 oktober 2025 · 1 yrkande
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt förslaget i tabell 1.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
En jämlik förskola, skola och vuxenutbildning för allaMotion 2025/26:2791 · 6 oktober 2025 · 27 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att skollagens undantag för mindre avgifter i skolan tas bort och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolverket bör få i uppdrag att ta fram en konkret handlingsplan gällande skolors arbete mot rasism och Skolinspektionen bör få i uppdrag att följa upp skolornas arbete mot rasism som en del av det ordinarie inspektionsuppdraget och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samtliga förskolor, skolor och fritidshem bör hållas konfessionsfria samtidigt som barnens rätt till att få tro och utöva en eventuell religion ska respekteras, varför det bör utredas hur alla skolor kan bli konfessionsfria, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda vilka åtgärder som krävs för att alla skolor ska garantera alla elevers rätt till religionsfrihet i enlighet med barnkonventionen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att det införs ett nyckeltal för elevhälsa vid varje skolenhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag liknande vårdens lex Sarah och lex Maria som innebär en skyldighet för personal i skolan att anmäla missförhållanden i skolan eller risker för det och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som utvärderar och föreslår utvecklingsområden kring skolans kompetens kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att det garanteras att skollokaler tillgänglighetsanpassas utifrån elevers funktionsvariationer, oavsett om de är fysiska, psykiska eller kognitiva, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som bygger på utredningen Uppföljning för utveckling – ett hållbart system för samlad kunskap om villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola och skola (SOU 2023:95) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som utvärderar hur vården och stödet till anhöriga ser ut och hur kommunerna kan erbjuda ett individualiserat och flexibelt stöd som anpassas till anhörigas skiftande behov och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på reglering avseende barngruppers storlek i förskolan till max tre barn per vuxen för barn till och med tre år och max fem barn per vuxen i grupperna med barn som är fyra till fem år och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att barngruppernas storlek i förskolan regleras till max 12 barn i grupperna med barn under tre år och max 15 barn i grupperna med barn fyra till fem år och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att barnskötare blir en skyddad yrkestitel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder för att garantera att lokaler som används till förskoleverksamhet är anpassade och ändamålsenliga samt att antalet barn per kvadratmeter inte är för högt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör tillsättas en utredning som undersöker om förskolebarn med behov av särskilt stöd får rätt stöd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolverket bör ges i uppdrag att genomföra en fördjupad kartläggning av situationen när det gäller modersmålsstöd i förskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas om det är möjligt att införa ett tak för klassernas storlek där undantag medges endast om synnerliga skäl föreligger, såsom långt avstånd till alternativ skola, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär en utökad rätt till modersmål under hela skoltiden med lägre krav på förkunskaper och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som bygger på utredningen På språklig grund (SOU 2025:9) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas om det är möjligt att införa ett tak för barngruppernas storlek i fritidshemmen där undantag medges endast om synnerliga skäl föreligger, såsom långt avstånd till alternativ skola, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att i skollagen ge gymnasieelever rätt till skolskjuts och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att förändra skollagen så att alla gymnasieelever säkras rätten till avgiftsfria och näringsrika skolmåltider, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att inrätta en vuxenlärarutbildning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda inrättandet av en kompletterande pedagogisk utbildning för vuxenlärare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som kartlägger hur många som felplacerats i särskolan och vilka behov av stöd de har samt kommer med förslag på vilka riktade utbildningsinsatser som behövs för att dessa personer ska få gymnasiekompetens och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att elever inom vuxenutbildning enbart ska förväntas hålla sig med enstaka lärverktyg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder som förbättrar personalens arbetsmiljö i skolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Akademisk frihetMotion 2025/26:2785 · 6 oktober 2025 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning av hyressättningsmodellen för lärosätena och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge utredningen om stärkt skydd för akademisk frihet i uppdrag att utreda en grundlagsändring för att stärka skyddet för den akademiska friheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram ett lagförslag baserat på Styr- och resursutredningens förslag avseende att avskaffa det prestationsbaserade resurstilldelningssystemet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över ersättningsbeloppen för högskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Universitets- och högskolerådet i uppdrag att ta fram handledning och stöd till lärosätena för hur de kan stötta palestinska lärosäten och studenter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge de statliga forskningsfinansiärerna i uppdrag att aktivt främja och stödja Scholars at Risks arbete och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Skolan ska inte vara en marknadMotion 2025/26:973 · 1 oktober 2025 · 16 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör tillsättas en bred parlamentarisk utredning för att ta fram förslag om hur staten ska överta huvudansvaret för att garantera alla enheter inom skolväsendet likvärdiga förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att det sätts stopp för vinstjakten och marknadsstyrningen i skolan, förskolan och den kommunala vuxenutbildningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag som innebär att aktiebolag inte får driva fristående skolor, förskolor, vuxenutbildning och fritidshem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda införandet av en begränsning där offentliga medel avsedda för skolan såsom skolpeng enbart får användas till verksamhet som kan härledas till skolverksamheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning som innebär att offentlighetsprincipen införs i fristående skolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas om det i ägar- och ledningsprövningen ska inkluderas krav på att vilseledande marknadsföring inte får förekomma och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att den som köper en friskola eller friskolekoncern ska bli skyldig att ansöka om tillstånd för att få driva skolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att för att motverka användandet av otillåtna urvals- och antagningskrav bör regelverket utredas tillsammans med en översyn av huruvida Skolinspektionen har tillräckliga sanktionsmöjligheter mot skolorna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att de undantag som gäller för vissa privata skolverksamheter avseende kravet på lärarlegitimation tas bort och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upptagningsområdena bör baseras på att elever ska gå i en skola relativt nära hemmet men även bör ta hänsyn till eventuell boendesegregation och sträva efter en sammansättning av elever med olika bakgrund och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att varje fall av särskilda önskemål ska beslutas av skolledningen för mottagande skola i samråd med vårdnadshavare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheten för fristående skolor att använda sig av kösystem vid antagning av elever bör tas bort och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur skolpengssystemet kan ersättas med en finansieringsmodell som bättre gynnar alla skolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag baserat på utredningen Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan (SOU 2025:72) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att kommunerna har både rätt och skyldighet att göra ägar- och ledningsprövning av utbildningsanordnare som bedriver kommunal vuxenutbildning på entreprenad, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär skärpta krav på kommunernas tillsyn av vuxenutbildning som bedrivs på entreprenad, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
En politik för studenterMotion 2025/26:323 · 25 september 2025 · 20 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör gå vidare med att införa ett behörighetsprov i enlighet med förslaget från Universitets- och högskolerådet (UHR) och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör tillsättas en utredning som ser över behörighetsregler och betygsurval relaterat till betygsinflation för att upprätthålla förtroendet för rättssäkra antagningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det sociala utjämningsmålet inom den statliga studiemedelspolitiken bör återinföras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå hur avgifter för utomeuropeiska studenter ska kunna avskaffas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på lagändringar som innebär att fler studenter ges möjlighet till dispens för fler veckor med studiemedel i syfte att kunna slutföra sina utbildningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över hur ansvaret för bostadsbidrag för studenter kan flyttas från Försäkringskassan till CSN och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda om det ska ställas krav på att all kurslitteratur ska göras tillgänglig digitalt via högskole- och universitetsbiblioteken och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur alla studenter med behov av anpassad kurslitteratur ska få tillgång till det och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en utredning kring dolda avgifter och kostnader inom högre utbildning, särskilt avseende verksamhetsförlagd utbildning (VFU), och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att inrätta ett riktat stöd till studentkårerna för att de fortsatt ska kunna ge ut oberoende studentmedier och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om hur studenters rätt till inflytande hos enskilda utbildningsanordnare kan utökas till samma nivå som för studenter på statliga lärosäten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över att studenters yttrandefrihet är garanterad och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge UHR i uppdrag att främja möjligheterna för föräldrar att studera och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge alla lärosäten i uppdrag att ha en föräldrapolicy och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om grundläggande trygghet för studerande, inklusive dem med funktionsnedsättning, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör implementera åtgärderna i delbetänkandet Ökad trygghet för studerande som blir sjuka och möjliggöra sjukskrivningar på deltid och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som utreder möjligheten att halvera karenstiden för studerande från 30 till 15 dagar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett lärosäte bör ges samordningsansvar för studenthälsomottagningarna i hela landet för att öka likvärdigheten i utbud och tillgång till studenthälsa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör följa upp och vid behov vidta åtgärder för att lärosätena ska efterleva de aktiva åtgärderna enligt diskrimineringslagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som tar ett helhetsperspektiv kring frågan om tillgänglighet till universitet och högskolor för personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Läs hela reservationen
Regeringen och Sverigedemokraterna försöker med den aktuella propositionen ge sken av att man nu tar itu med vinstjakten i skolan och förskolan, men det stämmer inte. Faktum är att regeringen i själva verket hindrat vinstutredningen från att ens utreda verkliga vinstförbud. I juni 2022 tillsatte den socialdemokratiska regeringen utredningen En skola utan vinstintresse (dir. 2022:102), som skulle redovisas senast den 29 februari 2024. Direktiven innehöll bl.a. uppdrag om att utreda och föreslå hur ett förbud mot vinstutdelning från enskilda huvudmän kan genomföras.
När Tidöregeringen tillträdde förbjöd man utredaren att ens utreda ett fullständigt vinstförbud genom de nya direktiv (dir. 2023:109) till Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08) som beslutades den 6 juli 2023. På grund av detta saknas nu en samlad utredning om vilka olika vägar det finns för att införa ett vinstförbud i skolan. Regeringen och Sverigedemokraterna detaljstyrde i stället utredningen mot förslag som snarare gynnar de etablerade skolkoncernerna än hindrar vinstjakt.
Vi är djupt kritiska till att regeringen stympade vinstutredningen. Det har gjort det omöjligt att införa ett vinstförbud under den här mandatperioden, vilket innebär att ytterligare flera miljarder kommer att läcka från skolan. Det är ett litet steg framåt att Tidöpartierna nu erkänt att marknadsskolan och vinstjakten är ett allvarligt problem i svensk skola, men det gör samtidigt deras misslyckande och svek desto större med tanke på att man inte vidtar några åtgärder som på ett verkningsfullt sätt kommer att ta itu med dessa problem. Av en rad skäl är regeringens förslag i propositionen otillräckliga för att få bort vinstjakt och marknadsskolans avarter. Vi anser att grundproblemet kvarstår, och skolkoncerner kommer fortsatt att kunna göra vinst på bekostnad av barns och ungas utbildning. Därför vill vi att förbud mot vinstutdelning ska utredas snarast.
Mot denna bakgrund föreslår vi att regeringen omedelbart tillsätter en ny utredning med uppdrag att utreda ett verkligt vinstförbud i skolan och förskolan. Vinstuttagen i skolan och förskolan måste förbjudas.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1 och 4 samt 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Robert Olesen (S) och Mats Berglund (MP).
Värdeöverföringsförbud utan begränsningar – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till ett generellt förbud mot värdeöverföringar – att skolans pengar förs över till ägarna – i skola och förskola, i stället för regeringens begränsade förbud, som bara är ett steg i rätt riktning.
- De menar att regeringens förslag inte är något verkligt vinstförbud, bara begränsningar i vissa fall, så vinstjakten finns kvar.
Visa vad de skrev
”I regeringens proposition föreslås inget verkligt vinstförbud, bara begränsningar i vissa fall.”
- De menar att skolans resurser även i fortsättningen kan användas till annat än skolverksamhet, som lyxbilar, våffelstugor eller utdelningar.
Visa vad de skrev
”Detta innebär att vinstjakten blir kvar och att det i praktiken även i fortsättningen kommer att vara möjligt att använda skolans resurser till annat än skolverksamhet”
- De menar att vinstdrivande skolor även fortsättningsvis kan använda skolans resurser för att växa genom att köpa upp andra skolor och starta nya.
Visa vad de skrev
”Vinstdrivande skolor kommer även fortsättningsvis att kunna använda skolans resurser för att expandera genom uppköp och nyetableringar.”
- De menar att pengarna behövs till fler lärare, mindre undervisningsgrupper, en stärkt elevhälsa och bättre stöd till de elever som behöver det mest.
Visa vad de skrev
”Resurserna behövs för fler lärare, mindre undervisningsgrupper, en stärkt elevhälsa och bättre stöd till de elever som behöver det mest.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Sverige är i dag det enda landet i världen som tillåter obegränsade vinstuttag inom den offentligt finansierade utbildningssektorn. Regeringens proposition är ett steg i rätt riktning, men den gör för lite för att komma till rätta med de problem som friskolesystemet skapar. Lagstiftningen i andra länder är betydligt mindre generös mot privata vinstintressen inom skolväsendet. I en del länder är visserligen olika bolagsformer tillåtna, men det finns ett krav på att alla offentliga medel ska komma eleverna till godo. Det finns inget annat land i världen där aktiebolag och riskkapitalbolag kan göra så stora vinster på att bedriva utbildningsverksamheter med offentliga medel, och så kommer det att fortsätta vara efter att den föreslagna lagstiftningen i propositionen trätt i kraft.
I regeringens proposition föreslås inget verkligt vinstförbud, bara begränsningar i vissa fall. Detta innebär att vinstjakten blir kvar och att det i praktiken även i fortsättningen kommer att vara möjligt att använda skolans resurser till annat än skolverksamhet, som lyxbilar, våffelstugor eller utdelningar. Vinstdrivande skolor kommer även fortsättningsvis att kunna använda skolans resurser för att expandera genom uppköp och nyetableringar. Regeringens förslag innebär därför inte det systemskifte som krävs för att säkerställa att skattebetalarnas pengar används till elevernas utbildning.
För oss är det självklart att hela utbildningsväsendet ska vara fritt från vinstintressen utan undantag. Svenska skattepengar ska gå till barnens utbildning och inte till skolägarnas vinster. Resurserna behövs för fler lärare, mindre undervisningsgrupper, en stärkt elevhälsa och bättre stöd till de elever som behöver det mest. Vi ser därför inget skäl till att låta det nuvarande systemet bestå i så pass stor omfattning som regeringen föreslår. Experimentet med vinstdrivande fristående skolor har tillåtits pågå alltför länge, på bekostnad av tusentals elevers skolgång och framtid.
Vi föreslår därför att det ska införas ett generellt förbud mot värdeöverföringar inom skola och förskola.
Regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att det införs ett generellt värdeöverföringsförbud.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4209 av Isabell Mixter m.fl. (V) och 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V) och Robert Olesen (S).
Krav på återbetalning vid värdeöverföring – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att införa ett krav på återbetalning för friskolor som bryter mot förbudet mot att föra över pengar från skolan till ägarna.
- De menar att lagen ska ändras så att skolans pengar stannar kvar i skolan.
Visa vad de skrev
”Lagstiftningen ska ändras så att skolans pengar stannar i skolan.”
- De menar att kravet på återbetalning är ett sätt att stoppa jakten på vinster, och att det är en åtgärd som skulle kunna genomföras snabbt.
Visa vad de skrev
”Det är en åtgärd för att stoppa vinstjakten som vi menar skulle kunna genomföras snabbt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Lagstiftningen ska ändras så att skolans pengar stannar i skolan. Det är en åtgärd för att stoppa vinstjakten som vi menar skulle kunna genomföras snabbt. Det ska därför införas ett krav på återbetalning på friskolor som bryter mot förbud mot värdeöverföringar.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Robert Olesen (S) och Mats Berglund (MP).
Bättre förutsättningar för yrkesutbildningProp. 2025/26:198 · beslutad 9 juni 2026
Förutsättningar för yrkesutbildning på entreprenad – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till motionen och ber regeringen att införa striktare och tydligare ramar, bättre uppföljning och kontroll samt rättsliga möjligheter att utkräva ansvar för yrkesutbildning på entreprenad, och att kalla det branschskolor.
- De menar att regeringen går för långt när den gör det lättare att lägga ut yrkesutbildning på entreprenad.
Visa vad de skrev
”Här menar vi att regeringen går för långt.”
- De menar att om entreprenad används för brett och som ett självändamål finns en risk att utbildningen splittras och att kvaliteten blir mer ojämn.
Visa vad de skrev
”Men om det används för brett och som ett självändamål finns en risk att utbildningen splittras och att kvaliteten blir ännu mer ojämn än vad den är i dag.”
- De menar att det behövs striktare och tydligare ramar samt bättre uppföljning och kontroll.
Visa vad de skrev
”Därför menar vi att det behövs striktare och tydligare ramar samt bättre uppföljning och kontroll.”
- De menar att staten behöver rättsliga möjligheter att utkräva ansvar av dem som utför utbildning på entreprenad.
Visa vad de skrev
”När entreprenad och nya system införs behöver det finnas författningsrättsliga möjligheter för staten att utkräva ansvar av dem som utför utbildning på entreprenad.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Yrkesutbildningen är en central del av utbildningssystemet. Vi vill att fler unga ska välja ett yrkesprogram och känna att yrkesutbildningarna leder till riktiga jobb, vidare studier och utveckling i arbetslivet. Det kräver utbildningar av hög kvalitet, med tydliga kunskapskrav och med en stark koppling till arbetsmarknadens parter och andra relevanta aktörer i arbetslivet. Det kräver också att utbildningarna är likvärdiga och håller en god nivå oavsett var i landet de ges.
En central del i propositionen är att det ska bli lättare att lägga ut yrkesutbildning på entreprenad. Här menar vi att regeringen går för långt. Entreprenad kan fungera i vissa fall, t.ex. när det är svårt att ordna utbildning lokalt. Men om det används för brett och som ett självändamål finns en risk att utbildningen splittras och att kvaliteten blir ännu mer ojämn än vad den är i dag. Det är varken bra för elever eller arbetsgivare. Därför menar vi att det behövs striktare och tydligare ramar samt bättre uppföljning och kontroll. När entreprenad och nya system införs behöver det finnas författningsrättsliga möjligheter för staten att utkräva ansvar av dem som utför utbildning på entreprenad. Det behöver också ställas höga krav på staten att följa upp och säkra kvaliteten i hela landet. Vi anser dessutom att branschskolor är ett bättre namn än yrkesutbildning på entreprenad eftersom branschskolor är ett vedertaget begrepp.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4021 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Tid för undervisningsuppdragetProp. 2025/26:196 · beslutad 9 juni 2026
Ekonomiska konsekvenser – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen genomför reformen ansvarsfullt med tillräckliga resurser och utan nedskärningar av skolans anslag, så att den kan genomföras i hela landet.
- De menar att regeringen underfinansierar reformen och att skolor i hela landet, även på landsbygd och i glesbygd, behöver tillräckliga resurser för en likvärdig utbildning av hög kvalitet.
Visa vad de skrev
”Det finns anledning till oro över att regeringen underfinansierar reformen. För att utbildningen ska vara likvärdig och hålla hög kvalitet behöver skolor i hela landet, även på landsbygd och i glesbygd, ha tillräckliga resurser.”
- De menar att regeringen måste genomföra reformen på ett ansvarsfullt sätt och inte genom nedskärningar av anslagen till skolan.
Visa vad de skrev
”Vi kräver därför att regeringen genomför reformen på ett ansvarsfullt sätt och inte genom nedskärningar av anslagen till skolan.”
- De menar att om reformen finansieras med nedskärningar på andra anslag inom skolan riskerar resurser att flyttas från de skolor och elever som har störst behov av stöd.
Visa vad de skrev
”Om reformen dessutom finansieras med nedskärningar på andra anslag inom skolan är risken överhängande att resurser flyttas från de skolor och elever som har allra störst behov av stöd.”
- De menar att regeringen måste säkerställa att kommuner av olika storlek har möjlighet att genomföra reformen på riktigt.
Visa vad de skrev
”När regeringen arbetar vidare med att se till att de ekonomiska förutsättningarna är tillräckliga behöver det säkerställas att kommuner av olika storlek har möjlighet att genomföra reformen på riktigt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det finns anledning till oro över att regeringen underfinansierar reformen. För att utbildningen ska vara likvärdig och hålla hög kvalitet behöver skolor i hela landet, även på landsbygd och i glesbygd, ha tillräckliga resurser.
Vi kräver därför att regeringen genomför reformen på ett ansvarsfullt sätt och inte genom nedskärningar av anslagen till skolan. Reformen riskerar annars att leda till ökad lärarbrist och nedskärningar. En sådan utveckling skulle direkt motverka reformens syfte och riskera att försämra både undervisningens kvalitet och elevernas och lärarnas arbetsmiljö. Om reformen dessutom finansieras med nedskärningar på andra anslag inom skolan är risken överhängande att resurser flyttas från de skolor och elever som har allra störst behov av stöd.
Vidare anser vi att regeringen måste säkerställa att reformen kan genomföras i hela landet. När regeringen arbetar vidare med att se till att de ekonomiska förutsättningarna är tillräckliga behöver det säkerställas att kommuner av olika storlek har möjlighet att genomföra reformen på riktigt. Annars riskerar det slå hårt mot kommuner med svag ekonomi, glesbygdskommuner eller skolhuvudmän som redan i dag har svårt att rekrytera behöriga lärare.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3 och bifaller delvis motion 2025/26:4033 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Dialog mellan skola och vårdnadshavare – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen vidtar åtgärder för att minska onödig dokumentation i skolan med urskiljning, så att skolan kan upptäcka stödbehov i tid och kontakten med vårdnadshavare inte försvagas.
- De menar att det är viktigt att minska onödig dokumentation i skolan.
Visa vad de skrev
”Vi anser att det är viktigt att minska onödig dokumentation i skolan.”
- De menar att skolan även fortsättningsvis måste kunna upptäcka elever som behöver stöd i tid och att vårdnadshavare måste få relevant och tillräcklig information om barnets utveckling.
Visa vad de skrev
”Skolan måste även i fortsättningen ha goda möjligheter att identifiera elever som behöver stöd i tid, och vårdnadshavare måste få relevant och tillräcklig information om barnets utveckling.”
- De menar att om kontakten mellan skola och hem försvagas för mycket riskerar det att påverka elevernas kunskapsutveckling negativt.
Visa vad de skrev
”Om relationen mellan skola och hem försvagas alltför mycket finns risken att det drabbar elevernas kunskapsutveckling negativt.”
- De menar att minskad administration inte får leda till att kontakten mellan skola och hem försvagas eller att tidiga signaler om kunskapstapp och stödbehov missas.
Visa vad de skrev
”En minskning av administrationen får inte innebära att kontakten mellan skola och hem försvagas eller att tidiga signaler om kunskapstapp och stödbehov missas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det är viktigt att minska onödig dokumentation i skolan. Propositionen föreslår bl.a. att information om barnets eller elevens utveckling ska ges vid tillfällen som personalen bestämmer, att utvecklingssamtal ska hållas minst en gång per läsår i stället för en gång per termin och att de skriftliga planerna ska fokusera på elevers kunskapsutveckling. Det kan frigöra tid. Men genomförandet måste enligt oss ske med urskiljning. Skolan måste även i fortsättningen ha goda möjligheter att identifiera elever som behöver stöd i tid, och vårdnadshavare måste få relevant och tillräcklig information om barnets utveckling. Om relationen mellan skola och hem försvagas alltför mycket finns risken att det drabbar elevernas kunskapsutveckling negativt. En minskning av administrationen får inte innebära att kontakten mellan skola och hem försvagas eller att tidiga signaler om kunskapstapp och stödbehov missas.
Behovet av att samordna betygssystemet med behörighetsregler – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till motionen och uppmanar regeringen att, utöver att avskaffa betyget F som spärrgräns, säkerställa att det nya betygssystemet samordnas med rimliga behörighetsregler och övergångar till gymnasiet.
- De menar att betygssystemet ska vara rättvist och pålitligt och inte bidra till utslagning eller påverkas av vinstjakt och betygsfiffel.
Visa vad de skrev
”Vi vill ha ett rättvist och pålitligt betygssystem som varken bidrar till utslagning från skolan eller korrumperas av vinstjakt och betygsfiffel.”
- De menar att det nya betygssystemet måste samordnas med rimliga behörighetsregler för att utslagningen mellan grundskolan och gymnasiet inte ska bestå.
Visa vad de skrev
”Det krävs att det nya betygssystemet samordnas med rimliga behörighetsregler till gymnasiala utbildningar.”
- De menar att gymnasieskolan i grunden bör bli obligatorisk och att skolplikten bör förlängas, men att utformningen behöver utredas vidare.
Visa vad de skrev
”I grunden vill vi se att gymnasieskolan blir obligatorisk och att skolplikten förlängs.”
- De menar att regeringen bör återkomma med en samlad plan för hur betygssystemet ska samordnas med behörighetsregler och övergångar till gymnasiet.
Visa vad de skrev
”regeringen återkommer med en samlad plan för hur betygssystemet ska samordnas med behörighetsregler och övergångar till gymnasiet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi vill ha ett rättvist och pålitligt betygssystem som varken bidrar till utslagning från skolan eller korrumperas av vinstjakt och betygsfiffel. Dagens betygssystem är ett historiskt misslyckande som många skolelever har tvingats att betala dyrt för. År 1994 infördes en gräns för godkänt och 2011 drev den moderatledda regeringen igenom det underkända betygssteget F som bidragit till massutslagning av unga mellan grundskolan och gymnasiet.
Vi välkomnar att regeringen efter en lång tids förnekelse av problemet är beredd att avskaffa betyget F som spärrgräns till gymnasiet. Det krävs dock mer för att säkerställa att utslagningen mellan grundskolan och gymnasiet inte består. Det krävs att det nya betygssystemet samordnas med rimliga behörighetsregler till gymnasiala utbildningar. I grunden vill vi se att gymnasieskolan blir obligatorisk och att skolplikten förlängs. Den exakta utformningen av detta och hur det samverkar med behörighetsregler till olika utbildningar behöver utredas vidare. Vi vill att det säkerställs att det nya betygssystemet inte leder till fortsatt utslagning från skolan och att regeringen återkommer med en samlad plan för hur betygssystemet ska samordnas med behörighetsregler och övergångar till gymnasiet.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Digitala nationella slutprov – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska säkerställa att digitala nationella slutprov är robusta och fungerar innan de införs fullt ut, kartlägga Skolverkets resurser, följa upp provens påverkan på undervisningen och utreda tillgängliga prov, inklusive översättning till teckenspråk.
- De menar att införandet av digitala nationella prov har präglats av tekniska problem, inställda prov och kritik från professionen, vilket visar på betydande risker.
Visa vad de skrev
”Införandet av digitala nationella prov har präglats av återkommande tekniska problem, inställda prov och omfattande kritik från professionen.”
- De menar att det är oklart om Skolverket har tillräckliga resurser och att regeringen därför bör låta Skolverket kartlägga om myndigheten har resurser att ta fram och administrera digitala nationella slutprov.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför ge Skolverket i uppgift att kartlägga om myndigheten har tillräckliga resurser för att ta fram och administrera digitala nationella slutprov.”
- De menar att det finns en risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven.
Visa vad de skrev
”Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven.”
- De menar att regeringen i förordningsarbetet bör utreda förutsättningarna för tillgängliga slutprov och översättning till teckenspråk.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför i förordningsarbetet utreda förutsättningarna för tillgängliga slutprov och översättning till teckenspråk.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det finns risker med nationella slutprov.
Den föreslagna betygsreformen bygger i hög grad på att digitala och centralt rättade nationella slutprov fungerar i praktiken. Här har regeringen uppvisat betydande brister. Införandet av digitala nationella prov har präglats av återkommande tekniska problem, inställda prov och omfattande kritik från professionen. Regeringen har till slut tvingats att skjuta upp införandet efter att systemet inte fungerat som avsett, trots långvarigt utvecklingsarbete. Det finns alltså betydande risker som inte får underskattas. När centrala delar av betygssystemet görs beroende av en infrastruktur som inte är tillförlitlig riskerar hela reformens legitimitet att undergrävas. Det är därför nödvändigt att säkerställa att genomförandet av digitala nationella slutprov är robust och fungerande innan systemet införs fullt ut.
Genomförande, uppföljning och utvärdering – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tillsätter en parlamentarisk kommitté som följer genomförandet av betygssystemet, och att förändringarna följs upp och utvärderas.
- De menar att det är viktigt att stora förändringar förbereds, att kompletterande utredningar görs och att genomförandet följs upp, utvärderas och justeras vid behov.
Visa vad de skrev
”Det är av stor vikt att förändringar förbereds, att kompletterande utredningar görs och att genomförandet följs upp, utvärderas och vid behov justeras.”
- De menar att eleverna som berörs inte får några andra chanser till slutprov och meritvärden, så systemet måste fungera redan för första kullen.
Visa vad de skrev
”De elever som berörs av de här förändringarna får inte andra chanser till slutprov och meritvärden; det är viktigt att det är ett välfungerande system som sjösätts och det behöver fungera även för första kullen elever.”
- De menar att ett betygssystem behöver vara långsiktigt stabilt och att bristande bred politisk förankring riskerar att försämra både kvaliteten och legitimiteten.
Visa vad de skrev
”Ett betygssystem behöver vara långsiktigt stabilt. Utan bred politisk förankring riskerar systemet att förlora i både kvalitet och legitimitet.”
- De menar att det är olyckligt att regeringen genomförde reformen utan bred parlamentarisk förankring.
Visa vad de skrev
”Det är olyckligt att regeringen valde att genomföra reformen utan bred parlamentarisk förankring.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen sjösätter nu en mängd stora reformer som kommer att påverka svensk skola under lång tid. Det är av stor vikt att förändringar förbereds, att kompletterande utredningar görs och att genomförandet följs upp, utvärderas och vid behov justeras. De elever som berörs av de här förändringarna får inte andra chanser till slutprov och meritvärden; det är viktigt att det är ett välfungerande system som sjösätts och det behöver fungera även för första kullen elever. Det behövs en kontinuerlig uppföljning och utvärdering. Det är olyckligt att regeringen valde att genomföra reformen utan bred parlamentarisk förankring. Ett betygssystem behöver vara långsiktigt stabilt. Utan bred politisk förankring riskerar systemet att förlora i både kvalitet och legitimitet. En parlamentarisk kommitté bör därför tillsättas för att följa genomförandet av betygssystemet.
Processen för kalibrering av betygsvärden – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen förenklar och ser över processen för kalibrering av betyg före införandet.
- De menar att processen för kalibrering behöver vara enkel och tydlig och gå att tillämpa i praktiken utan mer administration eller otydlighet.
Visa vad de skrev
”Processen för kalibrering behöver vara enkel, transparent och möjlig att tillämpa i praktiken utan att skapa ökad administration eller otydlighet.”
- De menar att lärarens samlade bedömning över tid fångar fler sidor av elevernas kunskaper än enskilda prov.
Visa vad de skrev
”Lärarens samlade bedömning bygger på ett brett underlag över tid och fångar fler dimensioner av elevernas kunskaper än enskilda prov.”
- De menar att ett minskat genomslag för lärarens betygssättning till förmån för standardiserade prov kan försämra bedömningens kvalitet och försvaga lärarens roll och auktoritet.
Visa vad de skrev
”Om lärarens betygssättning får minskat genomslag till förmån för standardiserade prov riskerar det inte bara att försämra bedömningens kvalitet, utan också att undergräva lärarens roll och auktoritet i klassrummet.”
- De menar att det finns en risk att nationella prov styr undervisningen så mycket att den anpassas efter proven.
Visa vad de skrev
”Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi instämmer med regeringen att betygsinflationen måste motverkas. Men de åtgärder som nu föreslås riskerar att skapa nya problem. Processen för kalibrering behöver vara enkel, transparent och möjlig att tillämpa i praktiken utan att skapa ökad administration eller otydlighet. Lärarens samlade bedömning bygger på ett brett underlag över tid och fångar fler dimensioner av elevernas kunskaper än enskilda prov. Om lärarens betygssättning får minskat genomslag till förmån för standardiserade prov riskerar det inte bara att försämra bedömningens kvalitet, utan också att undergräva lärarens roll och auktoritet i klassrummet.
Betygssystemets anpassning till komvux – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tillsätter en utredning om hur det nya betygssystemet ska genomföras och användas inom den kommunala vuxenutbildningen.
- De menar att vuxenutbildningen har andra förutsättningar än gymnasieskolan, med löpande antagning, individuell studietakt och en mycket blandad elevgrupp.
Visa vad de skrev
”Vuxenutbildningen har andra förutsättningar än gymnasieskolan, med kontinuerlig antagning, individuell studietakt och en mycket heterogen elevgrupp.”
- De menar att flera remissinstanser, bland dem Vuxenutbildning i Samverkan, har pekat på att förslagen riskerar att fungera sämre i vuxenutbildningen.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser, däribland Vuxenutbildning i Samverkan, har pekat på att förslagen riskerar att fungera sämre i denna kontext.”
- De menar att det är särskilt problematiskt att meritvärderingen i hög grad ska bygga på nationella slutprov, eftersom det kan tränga undan lärarens bedömning, minska motivationen och missgynna vuxna studerande.
Visa vad de skrev
”Särskilt problematiskt är att meritvärderingen i hög grad ska bygga på nationella slutprov. Det riskerar att tränga undan lärarens bedömning, minska motivationen och missgynna vuxna studerande.”
- De menar att slutprov vid samma tidpunkter som i gymnasieskolan kan minska flexibiliteten, skapa väntetider och bli en flaskhals i utbildningar som är viktiga för kompetensförsörjningen.
Visa vad de skrev
”Förslaget om att genomföra slutprov vid samma tidpunkter som i gymnasieskolan riskerar dessutom att minska flexibiliteten, skapa väntetider och fungera som en flaskhals i utbildningar som är avgörande för kompetensförsörjningen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En viktig fråga som inte har behandlats tillräckligt är hur betygssystemet ska fungera inom den kommunala vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen har andra förutsättningar än gymnasieskolan, med kontinuerlig antagning, individuell studietakt och en mycket heterogen elevgrupp.
Förbättrat stöd i skolanProp. 2025/26:195 · beslutad 3 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och C i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till att ta bort bestämmelsen i skollagen om att barn och elever ska få stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt.
- De menar att det är en farlig förändring som riskerar att försvaga synen på skolans kompensatoriska uppdrag.
Visa vad de skrev
”Vi anser att det är en farlig förändring som riskerar att försvaga synen på skolans kompensatoriska uppdrag.”
- De menar att bestämmelsen om att alla elever ska få stöd och stimulans för att nå sin fulla potential är en av de mest grundläggande principerna i svensk skola.
Visa vad de skrev
”Bestämmelsen om att alla elever ska få stöd och stimulans för att nå sin fulla potential är en av de mest grundläggande principerna i svensk skola.”
- De menar att flytta principen till ett senare kapitel riskerar att signalera att uppdraget nedprioriteras.
Visa vad de skrev
”Att flytta denna princip till ett senare kapitel riskerar att signalera en nedprioritering av detta centrala uppdrag.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I propositionen föreslår regeringen att bestämmelsen i 1 kap. 4 § skollagen om att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt ska tas bort från lagens syftesparagraf. Vi anser att det är en farlig förändring som riskerar att försvaga synen på skolans kompensatoriska uppdrag.
Bestämmelsen om att alla elever ska få stöd och stimulans för att nå sin fulla potential är en av de mest grundläggande principerna i svensk skola. Den utgör kärnan i skolans kompensatoriska uppdrag och ska därför ha en framskjuten plats i skollagens inledande kapitel som definierar utbildningens syfte. Att flytta denna princip till ett senare kapitel riskerar att signalera en nedprioritering av detta centrala uppdrag.
Mot denna bakgrund föreslår vi att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) i de delar det avser 1 kap. 4 §.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen godtar
a) det som anförs i reservationen om regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) i de delar det avser 1 kap. 4 §,
b) det som utskottet anför om lagförslaget i övrigt.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4035 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2 och bifaller delvis proposition 2025/26:195 delpunkt 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Isabell Mixter (V) och Niels Paarup-Petersen (C).
Stödet till eleverna i skolan – reservation, avstod
Vad ville V i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tillsätter en utredning om vad det får för följder när extra anpassningar i skolan avskaffas.
- De menar att det inte är tillräckligt utrett vilka konsekvenser det får när extra anpassningar avskaffas.
Visa vad de skrev
”Jag anser att det inte är tillräckligt utrett vilka konsekvenser det får att man avskaffar extra anpassningar.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag anser att det inte är tillräckligt utrett vilka konsekvenser det får att man avskaffar extra anpassningar. Regeringen bör därför tillsätta en utredning som följer upp konsekvenserna av att extra anpassningar avskaffas.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3994 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 2 och avslår motionerna 2025/26:4019 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1, 3 och 4 samt 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Isabell Mixter (V).
Stödet till eleverna inom kommunal vuxenutbildning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska utreda och återkomma med förslag om stärkt individuellt stöd inom kommunal vuxenutbildning (komvux).
- De menar att komvux är den enda skolformen där eleverna inte har en tydlig rätt till stöd, och att det inte är rimligt.
Visa vad de skrev
”I dag är kommunal vuxenutbildning (komvux) den enda skolform där elever saknar en tydlig rätt till stöd. Det är inte rimligt.”
- De menar att möjligheten att utbilda sig senare i livet är avgörande, särskilt för dem som tidigare inte fick det stöd de behövde i skolan.
Visa vad de skrev
”Möjligheten att utbilda sig senare i livet är avgörande – inte minst för dem som tidigare inte fått det stöd de behövt i skolan.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I dag är kommunal vuxenutbildning (komvux) den enda skolform där elever saknar en tydlig rätt till stöd. Det är inte rimligt. Möjligheten att utbilda sig senare i livet är avgörande – inte minst för dem som tidigare inte fått det stöd de behövt i skolan. Vi anser därför att regeringen ska utreda och återkomma med förslag om stärkt individuellt stöd inom komvux.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4019 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Finansieringen av regeringens förslag – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 8)
Att riksdagen ställer sig bakom reservationens förslag och säger till regeringen att vidta åtgärder för att finansiera det förbättrade stödet i skolan, så att pengarna går till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev.
- De menar att det finns en uppenbar risk att det förbättrade stödet bara blir en möjlighet på papperet om inte verksamheten får tillräcklig finansiering.
Visa vad de skrev
”Utan tillräcklig finansiering av verksamheten finns det en uppenbar risk att förbättrat stöd till elever blir en teoretisk möjlighet snarare än en verklig förändring.”
- De menar att ambitionerna om bättre stöd riskerar att inte få genomslag i praktiken utan fler lärare, stärkt elevhälsa och ökad tillgång till specialpedagogisk kompetens.
Visa vad de skrev
”Men utan fler lärare, stärkt elevhälsa och ökad tillgång till specialpedagogisk kompetens riskerar dessa ambitioner att inte få genomslag i praktiken.”
- De menar att många av förändringarna bara byter ut ett system mot ett annat, och att vardagen i klassrummen riskerar att vara densamma om inte resurserna ökar.
Visa vad de skrev
”Många av förändringarna handlar i grunden om att ersätta ett system med ett annat, medan verkligheten i klassrummen riskerar att förbli densamma om inte resurserna ökar.”
- De menar att skolans pengar ska gå till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev i stället för till vinster.
Visa vad de skrev
”Skolans pengar ska gå till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev – inte till vinster.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Propositionen innehåller delar som går i rätt riktning, t.ex. tidigare utredning av behov av särskilt stöd. Men utan fler lärare, stärkt elevhälsa och ökad tillgång till specialpedagogisk kompetens riskerar dessa ambitioner att inte få genomslag i praktiken. Många av förändringarna handlar i grunden om att ersätta ett system med ett annat, medan verkligheten i klassrummen riskerar att förbli densamma om inte resurserna ökar.
Genomförande av stödundervisning – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 12)
Att riksdagen säger ja till att regeringen utreder en reglering av klass- och gruppindelningen inom skolväsendet så att stödundervisningen får avsedd effekt.
- De menar att undervisningsgrupperna måste bli mindre för att läraren ska kunna hjälpa varje elev utifrån elevens förutsättningar.
Visa vad de skrev
”För att läraren ska ha en rimlig chans att hjälpa och stödja varje elev utifrån elevens egna förutsättningar måste undervisningsgrupperna minska.”
- De menar att det behövs en nationell reglering av klass- och gruppindelningen för att ge alla elever och lärare en dräglig arbetsmiljö.
Visa vad de skrev
”För att kunna garantera alla elever och lärare en dräglig arbetsmiljö behövs det en nationell reglering av klass- och gruppindelningen.”
- De menar att utredningen visade att en reglering av klass- och gruppindelning kan behövas för att stödundervisningen ska få avsedd effekt.
Visa vad de skrev
”Utredningen som föregick propositionen, Förbättrat stöd i skolan (SOU 2025:44), uppmärksammade att det kan behövas en reglering av klass- och gruppindelning inom skolväsendet för att stödundervisningen ska få avsedd effekt.”
- De menar att klasserna i stället ökar i storlek för att kommunerna ska spara och för att friskolorna ska kunna ta ut mer vinst.
Visa vad de skrev
”I stället ser vi allt fler exempel runt om i landet där klassernas storlek ökar för att kommunerna ska kunna spara och för att friskolorna ska kunna ta ut mer vinst.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Varje elev är en unik individ, vilket är en stor tillgång i skolan. För att läraren ska ha en rimlig chans att hjälpa och stödja varje elev utifrån elevens egna förutsättningar måste klasserna radikalt minskas på många skolor runt om i landet. Utredningen som föregick propositionen, Förbättrat stöd i skolan (SOU 2025:44), uppmärksammade att det kan behövas en reglering av klass- och gruppindelning inom skolväsendet för att stödundervisningen ska få avsedd effekt.
Nya läroplaner – för en stark kunskapsskolaProp. 2025/26:194 · beslutad 3 juni 2026
Elevinflytande – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att elevinflytandet ska värnas och säkerställas i nya föreskrifter och läroplaner, samtidigt som läraren ska leda och planera undervisningen.
- De menar att elever har en lagstadgad rätt till inflytande över sin utbildning och att detta tydligt bör framgå även i läroplanerna.
Visa vad de skrev
”Elever har dessutom en lagstadgad rätt till inflytande över sin utbildning, och detta behöver tydligt framgå även i läroplanerna.”
- De menar att barn och unga redan i tidig ålder behöver få förståelse för det demokratiska samtalet och vad det innebär att ta ansvar och göra sin röst hörd.
Visa vad de skrev
”Det är viktigt att barn och unga redan i tidig ålder får en förståelse för det demokratiska samtalet och vad det innebär att ta ansvar och göra sin röst hörd.”
- De menar att det inte är motiverat att tona ned elevinflytandet på det sätt som regeringen gör i flera propositioner.
Visa vad de skrev
”Mot denna bakgrund är det inte motiverat att tona ned elevinflytandet på det sätt som regeringen nu gör i flera propositioner.”
- De menar att riksdagen bör markera att föreskrifter och läroplaner måste tas fram med full respekt för bestämmelserna.
Visa vad de skrev
”Just därför bör riksdagen markera att framtagandet av föreskrifter och läroplaner måste ske med full respekt för dessa bestämmelser.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att elevinflytandet ska värnas och säkerställas i arbetet med att ta fram föreskrifter samt i de nya läroplanerna. Vi delar uppfattningen att läraren ska leda och planera undervisningen. Samtidigt står lärares bestämmanderätt inte i motsats till elevers inflytande över utbildningen eller deras ansvarstagande för sin utbildning. Skickliga lärare har förmåga att ge elever inflytande utifrån deras ålder och mognad. Elever har dessutom en lagstadgad rätt till inflytande över sin utbildning, och detta behöver tydligt framgå även i läroplanerna. Det är viktigt att barn och unga redan i tidig ålder får en förståelse för det demokratiska samtalet och vad det innebär att ta ansvar och göra sin röst hörd. Mot denna bakgrund är det inte motiverat att tona ned elevinflytandet på det sätt som regeringen nu gör i flera propositioner. I propositionen hänvisar regeringen till att elevers rätt till inflytande, samråd och information regleras i skollagen, samtidigt som regeringen bedömer att mer balanserade skrivningar om elevinflytande är positiva. Just därför bör riksdagen markera att framtagandet av föreskrifter och läroplaner måste ske med full respekt för dessa bestämmelser.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Undervisningsmetoder och undervisningsstrategier – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska vidta åtgärder för att tydligt hålla fast vid att lärare själva bestämmer undervisningsmetoderna.
- De menar att frågor om hur undervisningen ska bedrivas bör avgöras av lärarna utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, inte genom politisk detaljstyrning.
Visa vad de skrev
”Annars finns en uppenbar risk för politisk detaljstyrning av didaktiska frågor som i stället bör avgöras av professionen utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”
- De menar att det finns risker med en alltför långtgående detaljstyrning i läroplanen.
Visa vad de skrev
”Det är också viktigt att belysa riskerna med en alltför långtgående detaljstyrning i läroplanen.”
- De menar att om specifika vetenskapliga metoder fastställs genom politiska beslut, så kräver även ändringar utifrån nya vetenskapliga rön politiska beslut.
Visa vad de skrev
”När specifika vetenskapliga metoder i läroplaner fastställs genom politiska beslut innebär det att även ändringar till följd av nya eller mer lämpliga vetenskapliga rön kräver politiska beslut.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Propositionen innehåller förslag om att kursplanerna ska innehålla undervisningsstrategier, definierade som ämnesspecifika strategier för hur undervisningen ska bedrivas. Regeringen anger samtidigt att det är lärarna som bestämmer valet av specifika undervisningsmetoder inom ramen för dessa strategier. Vi anser att det är en viktig avgränsning, men den behöver hållas fast med stor tydlighet. Annars finns en uppenbar risk för politisk detaljstyrning av didaktiska frågor som i stället bör avgöras av professionen utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är också viktigt att belysa riskerna med en alltför långtgående detaljstyrning i läroplanen. När specifika vetenskapliga metoder i läroplaner fastställs genom politiska beslut innebär det att även ändringar till följd av nya eller mer lämpliga vetenskapliga rön kräver politiska beslut.
Icke-konfessionell undervisning – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och C i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att undervisningens icke-konfessionella karaktär uttryckligen ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna.
- De menar att principen om en icke-konfessionell undervisning är grundläggande för den svenska skolan och måste värnas.
Visa vad de skrev
”Principen om en icke-konfessionell undervisning är grundläggande för den svenska skolan och måste värnas.”
- De menar att Skolverket och Skolinspektionen i sina remissvar har sagt att det för tydlighetens skull är en fördel att behålla en skrivning om att undervisningen ska vara icke-konfessionell.
Visa vad de skrev
”Både Skolverket och Skolinspektionen har i sina remissvar anfört att det, för tydlighetens skull, finns en fördel med att behålla en skrivning om att undervisningen ska vara icke-konfessionell.”
- De menar att regeringen själv säger att frågan behöver analyseras vidare, vilket visar att den inte är tillräckligt säkrad i reformen.
Visa vad de skrev
”Regeringen skriver uttryckligen att det behöver analyseras vidare om det bör stå kvar att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Det visar att frågan ännu inte är tillräckligt säkrad i reformen.”
- De menar att skrivningarna om icke-konfessionell undervisning inte får tas bort.
Visa vad de skrev
”Vi kan inte acceptera att skrivningarna tas bort.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att undervisningens icke-konfessionella karaktär uttryckligen ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna. Principen om en icke-konfessionell undervisning är grundläggande för den svenska skolan och måste värnas. Både Skolverket och Skolinspektionen har i sina remissvar anfört att det, för tydlighetens skull, finns en fördel med att behålla en skrivning om att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Regeringen skriver uttryckligen att det behöver analyseras vidare om det bör stå kvar att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Det visar att frågan ännu inte är tillräckligt säkrad i reformen. Vi anser att detta inte bör lämnas öppet. Vi kan inte acceptera att skrivningarna tas bort.
Diskriminering – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen vidtar åtgärder så att skrivningarna om att motverka diskriminering inte tonas ned i läroplanens inledande delar.
- De menar att regeringen har gått för långt i att förenkla läroplanen, så att viktigt innehåll försvinner, till exempel namnen på diskrimineringsgrunderna.
Visa vad de skrev
”Vi tycker dock att regeringen har gått för långt med den principen och det gör att texten tappar viktigt innehåll, t.ex. när det gäller att benämna diskrimineringsgrunderna.”
- De menar att skrivningarna om att motverka diskriminering inte får tonas ned i läroplanens inledande delar.
Visa vad de skrev
”Mot denna bakgrund kan vi inte acceptera att skrivningarna om att motverka diskriminering tonas ned i läroplanens inledande delar.”
- De menar att trygghet och arbetsro i skolan är en förutsättning för att eleverna ska kunna lära sig och utvecklas socialt.
Visa vad de skrev
”Att skolmiljön präglas av trygghet och arbetsro är en förutsättning för att eleverna ska kunna tillägna sig kunskap och utvecklas socialt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi instämmer delvis i principen att det bör vara en förenklad struktur i läroplanen som minskar upprepningar och inte blir alltför detaljerad. Vi tycker dock att regeringen har gått för långt med den principen och det gör att texten tappar viktigt innehåll, t.ex. när det gäller att benämna diskrimineringsgrunderna. Det står också i motsats till utredningens förslag om att ge mycket detaljerade instruktioner till lärare om hur de ska undervisa i senare delar av läroplanen.
Att skolmiljön präglas av trygghet och arbetsro är en förutsättning för att eleverna ska kunna tillägna sig kunskap och utvecklas socialt. Den kränkande behandling som alltför ofta förekommer i skolan måste motarbetas med kraft, och alla vuxna i skolan bär ett ansvar för detta. Mot denna bakgrund kan vi inte acceptera att skrivningarna om att motverka diskriminering tonas ned i läroplanens inledande delar.
Kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck även fortsättningsvis ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna, och att regeringen ska vidta åtgärder för det.
- De menar att det finns en risk att flytta områdena från läroplanernas inledande delar eftersom det kan försvaga helhetsperspektivet och göra skolans ansvar mindre tydligt.
Visa vad de skrev
”Att helt flytta dessa områden från läroplanernas inledande delar riskerar att försvaga helhetsperspektivet och minska tydligheten i skolans ansvar.”
- De menar att området behöver stärkas aktivt i ett läge där frågor om sexualitet, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck inte bör tonas ned.
Visa vad de skrev
”Detta görs även i ett läge där frågor om sexualitet, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck aktivt behöver stärkas, inte tonas ned.”
- De menar att regeringens argument för att minska kunskapsområdet inte bygger på kunskap om vad som är viktigt för elever och lärare.
Visa vad de skrev
”Regeringens argumentation för att tunna ut kunskapsområdet bygger inte på kunskap om vad som är viktigt för elever och lärare.”
- De menar att strukturen för området förstärktes så sent som 2022, bland annat genom examensmål i lärarutbildningen och tydligare skrivningar om rektors ansvar.
Visa vad de skrev
”Strukturen förstärktes så sent som 2022 med examensmål i lärarutbildningen och tydligare skrivningar i läroplanens uppdrag till rektor att ha ansvar för området sexualitet, samtycke och relationer samt genom att området förekommer i ett flertal kursplaner.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Historiskt har Sverige varit ett land i framkant när det gäller sexualundervisning. Frågor om sexualitet, samtycke, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck är inte enbart ämnesstoff. De hör också till skolans demokratiska, förebyggande och värdegrundsskapande uppdrag.
Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolanProp. 2025/26:193 · beslutad 3 juni 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till regeringens förslag med ändringen att det fortfarande ska krävas dokumentation när en elev har visats ut ur undervisningslokalen.
- De menar att reglerna riskerar att leda till att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar diskrimineras eller inte får det stöd de behöver och har rätt till.
Visa vad de skrev
”regelverket riskerar att leda till att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar diskrimineras eller inte får det stöd de behöver och har rätt till.”
- De menar att en utvisning är en så ingripande åtgärd att den bör dokumenteras.
Visa vad de skrev
”En utvisning är en så pass ingripande åtgärd att den bör dokumenteras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag stöder flera av regeringens lagförslag. Att skolmiljön präglas av trygghet och arbetsro är en förutsättning för att eleverna ska kunna tillägna sig kunskap och utvecklas socialt. Regeringen föreslår att det ska bli enklare att visa ut en elev ur undervisningslokalen och att lagkravet på att dokumentera en utvisning ur klassrummet tas bort. Jag ser att det kan finnas tillfällen när utvisning ur klassrummet är en motiverad åtgärd, men regelverket riskerar att leda till att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar diskrimineras eller inte får det stöd de behöver och har rätt till. En utvisning är en så pass ingripande åtgärd att den bör dokumenteras. Möjligheten att vidta åtgärden utvisning ur klassrummet regleras i 5 kap. 7 § skollagen (2010:800) och vilka åtgärder som ska dokumenteras regleras i 24 § samma lag. Riksdagen bör därför anta 5 kap. 24 § i regeringens förslag till ändring i skollagen med den ändringen att 7 § inte stryks från uppradningen av åtgärder enligt skollagens paragrafer som ska dokumenteras.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) med den ändringen att uttrycket ”7,” ska införas i 5 kap. 24 § mellan ”enligt” och ”12,”.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4002 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 3 och bifaller delvis proposition 2025/26:193.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Isabell Mixter (V).
Dokumentationskrav vid utvisning ur undervisningslokalen och kvarsittning – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till att ta bort kravet på skriftlig dokumentation för kvarsittning och utvisning ur undervisningslokalen, även om propositionen i stort välkomnas.
- De menar att förslaget är feltänkt och riskerar att få allvarliga negativa konsekvenser för elevernas rättssäkerhet och möjlighet till stöd.
Visa vad de skrev
”Vi anser dock att detta specifika förslag är feltänkt och riskerar att få allvarliga negativa konsekvenser för elevernas rättssäkerhet och möjlighet till stöd.”
- De menar att förslaget försvårar uppföljning och upptäckt av om en elev återkommande stör eller uppträder olämpligt.
Visa vad de skrev
”Förslaget försvårar även uppföljning och upptäckt av om en elev återkommande stör eller uppträder olämpligt.”
- De menar att dokumentationen är ett viktigt underlag för att rektorn ska kunna fullgöra sin utredningsskyldighet vid upprepade ordningsstörningar och för att elevhälsan ska få tidiga signaler.
Visa vad de skrev
”ett viktigt underlag för att rektorn ska kunna fullgöra sin utredningsskyldighet vid upprepade ordningsstörningar, för att elevhälsan ska få tidiga signaler”
- De hänvisar till Skolverket som menar att ett beslut om en disciplinär åtgärd är myndighetsutövning mot en enskild och därför bör dokumenteras.
Visa vad de skrev
”Vidare framhåller Skolverket att ett beslut som utgör en disciplinär åtgärd innebär myndighetsutövning mot en enskild, vilket talar för att ett sådant beslut bör dokumenteras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar regeringens proposition Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (prop. 2025/26:193) och delar i stort problembilden att tryggheten och studieron i den svenska skolan har försämrats. För att möjliggöra en trygg arbetsmiljö för både lärare och elever är åtgärder som underlättar för skolans personal välkomna. Att lärare ska kunna hantera allvarliga ordningsstörningar är därför befogat i vissa situationer, genom exempelvis beslut om utvisning från klassrum eller kvarsittning. I propositionen föreslår regeringen att kravet på skriftlig dokumentation för åtgärderna kvarsittning och utvisning ur undervisningslokalen ska tas bort. Syftet anges vara att minska lärares administrativa börda. Vi anser dock att detta specifika förslag är feltänkt och riskerar att få allvarliga negativa konsekvenser för elevernas rättssäkerhet och möjlighet till stöd. Förslaget försvårar även uppföljning och upptäckt av om en elev återkommande stör eller uppträder olämpligt. Dokumentationen är i sammanhanget sålunda inte bara en administrativ uppgift utan ett viktigt underlag för att rektorn ska kunna fullgöra sin utredningsskyldighet vid upprepade ordningsstörningar, för att elevhälsan ska få tidiga signaler och för att skolan ska kunna identifiera behov av särskilt stöd. Dokumentation skapar också en helhetsbild över en elevs behov och bidrar till att skolan kan koordinera insatser. Vidare framhåller Skolverket att ett beslut som utgör en disciplinär åtgärd innebär myndighetsutövning mot en enskild, vilket talar för att ett sådant beslut bör dokumenteras. Sammantaget anser vi att dokumentationskravet för åtgärderna utvisning ur undervisningslokalen och kvarsittning bör kvarstå.
Utredning om förutsättningar för utvisning ur undervisningslokalen – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska utreda hur skolorna kan få de resurser som krävs för att stödja och ta hand om elever som visas ut ur klassrummet.
- De menar att trygghet och studiero kräver att skolorna har tillräckliga resurser och personaltäthet.
Visa vad de skrev
”En förutsättning för att uppnå det är att skolorna har tillräckliga resurser för att ha en personaltäthet som möjliggör trygghet och studiero.”
- De menar att regeringen prioriterar omfattande lagändringar i stället för att säkerställa att skolorna har de resurser och den personal som krävs.
Visa vad de skrev
”I stället för att säkerställa att Sveriges skolor har de resurser och den personal som krävs för att ge alla barn en bra och trygg skoltid prioriterar regeringen nu omfattande lagändringar”
- De menar att det kan vara motiverat att visa ut en elev, men att det då måste finnas någon utanför undervisningslokalen som kan ta emot eleven.
Visa vad de skrev
”Jag ser att det kan finnas tillfällen då det är en motiverad åtgärd, men då är det centralt att det finns någon utanför undervisningslokalen som kan ta emot eleven.”
- De menar att regelverket riskerar att diskriminera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller att de inte får det stöd de behöver.
Visa vad de skrev
”Regelverket riskerar att leda till att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar diskrimineras eller inte får det stöd de behöver och har rätt till.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Att skolmiljön präglas av trygghet och arbetsro är en förutsättning för att eleverna ska kunna tillägna sig kunskap och utvecklas socialt. En förutsättning för att uppnå det är att skolorna har tillräckliga resurser för att ha en personaltäthet som möjliggör trygghet och studiero. I stället för att säkerställa att Sveriges skolor har de resurser och den personal som krävs för att ge alla barn en bra och trygg skoltid prioriterar regeringen nu omfattande lagändringar som kommer att ta ytterligare tid i anspråk för skolpersonalen att genomföra. Flera av regeringens lagförslag är positiva, men kommunerna och i förlängningen skolorna har fått alldeles för lite resurser från staten den gångna mandatperioden.
Skolregler – reservation, ingen omröstning
Vad ville V i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att eleverna ska vara delaktiga när skolregler tas fram, och att regeringen ska se till att skolorna har tillräckliga resurser för trygghet och studiero.
- De menar att trygghet och arbetsro i skolan förutsätter att skolorna har tillräckliga resurser och tillräckligt mycket personal.
Visa vad de skrev
”En förutsättning för att uppnå det är att skolorna har tillräckliga resurser för att ha en personaltäthet som möjliggör trygghet och studiero.”
- De menar att regeringen prioriterar omfattande lagändringar som tar tid från skolpersonalen i stället för att se till att skolorna har de resurser och den personal som krävs.
Visa vad de skrev
”Jag konstaterar att regeringen nu i stället för att säkerställa att Sveriges skolor har de resurser och den personal som krävs för att ge alla barn en bra och trygg skoltid prioriterar omfattande lagändringar”
- De menar att förebyggande åtgärder är mycket viktigare än disciplinära åtgärder för att verkligen förhindra kränkningar.
Visa vad de skrev
”Förebyggande åtgärder är generellt av betydligt större vikt än disciplinära åtgärder för att verkligen förhindra kränkningar.”
- De menar att eleverna ofta betraktas som en del av problemet i stället för som en del av lösningen.
Visa vad de skrev
”Ofta betraktas eleverna som en del av problemet – inte som en del av lösningen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Att skolmiljön präglas av trygghet och arbetsro är en förutsättning för att eleverna ska kunna tillägna sig kunskap och utvecklas socialt. En förutsättning för att uppnå det är att skolorna har tillräckliga resurser för att ha en personaltäthet som möjliggör trygghet och studiero. Jag konstaterar att regeringen nu i stället för att säkerställa att Sveriges skolor har de resurser och den personal som krävs för att ge alla barn en bra och trygg skoltid prioriterar omfattande lagändringar som det kommer att ta ytterligare tid i anspråk för skolpersonalen att genomföra.
Förväntansdokument – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger nej till att införa förväntansdokument i skolan, det vill säga skriftliga förväntningar på elever och vårdnadshavare.
- De menar att berörda vårdnadshavares fostransansvar inte brister på grund av okunskap om förväntningar i skolan, utan på grund av andra förutsättningar och livssituationer.
Visa vad de skrev
”Berörda vårdnadshavares fostransansvar brister inte på grund av okunskap om förväntningar på beteende i skolan utan på grund av andra förutsättningar och livssituationer.”
- De menar att kravet på förväntansdokument riskerar att öka administrationen och detaljstyrningen i skolan utan att bidra till bättre studiero eller kunskapsresultat.
Visa vad de skrev
”När det gäller kravet på förväntansdokument ser vi sammantaget en risk att detta snarare ökar administrationen och detaljstyrningen i skolan ytterligare utan att bidra till bättre studiero eller kunskapsresultat.”
- De menar att lärare behöver mer tid för undervisning och relationsskapande, inte fler dokument att hantera.
Visa vad de skrev
”Lärare behöver mer tid för undervisning och relationsskapande, inte fler dokument att hantera.”
- De menar att risken är att dokumentet bara blir en symbolisk pappersprodukt och inte ett verktyg för att få en tryggare och bättre skola.
Visa vad de skrev
”Risken är att dokumentet endast blir en symbolisk pappersprodukt och inte ett verktyg för att få en tryggare och bättre skola.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Svensk skola är till för alla barn. För att möjliggöra en trygg arbetsmiljö för både lärare och elever är åtgärder som underlättar för skolans personal välkomna. Vi ställer oss dock tveksamma till regeringens förslag om att skolans förväntningar på elever och vårdnadshavare ska tydliggöras genom krav på att införa förväntansdokument. Berörda vårdnadshavares fostransansvar brister inte på grund av okunskap om förväntningar på beteende i skolan utan på grund av andra förutsättningar och livssituationer. Elever som behöver stöd möter i dag ofta en skola där tiden inte räcker till, där elevhälsan är underbemannad och där lärare saknar förutsättningar att anpassa undervisningen. Alla barn ska mötas av höga förväntningar och få den hjälp de behöver för att lyckas. Läraren ska vara klassrummets självklara ledare. För att det ska vara möjligt måste läraren också ges rätt förutsättningar, med tid, arbetsro och stöd i sitt uppdrag. När det gäller kravet på förväntansdokument ser vi sammantaget en risk att detta snarare ökar administrationen och detaljstyrningen i skolan ytterligare utan att bidra till bättre studiero eller kunskapsresultat. Att minska dokumentationskrav kan i vissa fall vara motiverat, men det förändrar inte i grunden förutsättningarna i klassrummet. Lärare behöver mer tid för undervisning och relationsskapande, inte fler dokument att hantera. Med det som nämnts ovan som grund anser vi att förväntansdokument inte ska införas. Risken är att dokumentet endast blir en symbolisk pappersprodukt och inte ett verktyg för att få en tryggare och bättre skola.
Tillfällig omplacering och akutskolor på entreprenad – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger nej till att akutskolor ska kunna drivas på entreprenad och säger till regeringen att vidta åtgärder för bättre trygghet och studiero i skolan.
- De menar att akutskolor på entreprenad riskerar att förstärka marknadsskolans misslyckanden och leda till ökad utsortering och att ansvaret för elever med större behov flyttas bort från huvudmännen.
Visa vad de skrev
”Det riskerar att förstärka marknadsskolans misslyckanden och leda till ökad utsortering och en skola där ansvaret för elever med större behov förskjuts bort från huvudmännen.”
- De menar att resurser som borde gå till elevernas stöd och undervisning i stället kan hamna som vinster och aktieutdelningar hos privata skolkoncerner.
Visa vad de skrev
”Resurser som borde gå till elevernas stöd och undervisning kan i stället hamna som vinster och aktieutdelningar hos privata skolkoncerner.”
- De menar att regeringen i stället för att stärka den gemensamma skolan öppnar för att lägga ut nya delar av verksamheten på entreprenad.
Visa vad de skrev
”I stället för att stärka den gemensamma skolan öppnar regeringen för att lägga ut nya delar av verksamheten på entreprenad.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen gick till val på att ta tag i problemen i svensk skola, men löftena om att ta itu med marknadsskolan har inte infriats. Skolans pengar ska gå till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev – inte till vinster. Vi behöver förbättra tryggheten och studieron i skolan. Lärare och rektorer ska ha tydliga befogenheter att upprätthålla ordning, och elever som utgör en fara för andra ska kunna hanteras på ett sätt som värnar tryggheten för alla. Det är därför avgörande att skolan har tillräckliga resurser och rätt kompetens.
Vi motsätter oss förslaget om att akutskolor ska kunna drivas på entreprenad. Det riskerar att förstärka marknadsskolans misslyckanden och leda till ökad utsortering och en skola där ansvaret för elever med större behov förskjuts bort från huvudmännen. I stället för att stärka den gemensamma skolan öppnar regeringen för att lägga ut nya delar av verksamheten på entreprenad. Resurser som borde gå till elevernas stöd och undervisning kan i stället hamna som vinster och aktieutdelningar hos privata skolkoncerner.
Utökade registerkontroller i skolväsendetProp. 2025/26:174 · beslutad 27 maj 2026
Stärkta registerkontroller – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att stärka registerkontrollerna i skolväsendet ytterligare, utöver regeringens förslag.
- De menar att regelverket behöver stärkas ytterligare så att personer som visat sig olämpliga att arbeta med barn och unga inte kan fortsätta arbeta i skolan.
Visa vad de skrev
”Samtidigt anser vi att det finns skäl att stärka regelverket ytterligare för att säkerställa att personer som visat sig olämpliga att arbeta med barn och unga inte ska kunna fortsätta att arbeta i skolan.”
- De menar att Riksrevisionens granskningar visar att dagens system inte alltid fångar upp eller hanterar olämpliga lärare tillräckligt väl.
Visa vad de skrev
”Granskningar från Riksrevisionen har visat att dagens system inte alltid fångar upp eller hanterar olämpliga lärare tillräckligt väl.”
- De menar att risken behöver minska för att personer som visat sig olämpliga kan fortsätta arbeta i andra skolor utan att den nya arbetsgivaren känner till tidigare missförhållanden.
Visa vad de skrev
”Vi behöver minska risken för att personer som visat sig olämpliga kan fortsätta arbeta i andra skolor utan att den nya arbetsgivaren känner till tidigare missförhållanden.”
- De menar att kontrollerna i belastningsregistret bör stärkas ytterligare för att inga lärare som gjort sig skyldiga till allvarliga brott ska arbeta i skolan.
Visa vad de skrev
”För att säkerställa att inga lärare som gjort sig skyldiga till allvarliga brott arbetar i skolan bör kontrollerna i belastningsregistret stärkas ytterligare.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar i huvudsak regeringens förslag. Förslagen kan bidra till ett starkare skydd för elever och en mer ändamålsenlig kontroll av personer som arbetar i skolan. Samtidigt anser vi att det finns skäl att stärka regelverket ytterligare för att säkerställa att personer som visat sig olämpliga att arbeta med barn och unga inte ska kunna fortsätta att arbeta i skolan. Granskningar från Riksrevisionen har visat att dagens system inte alltid fångar upp eller hanterar olämpliga lärare tillräckligt väl. Vi behöver minska risken för att personer som visat sig olämpliga kan fortsätta arbeta i andra skolor utan att den nya arbetsgivaren känner till tidigare missförhållanden. Arbetsgivarens skyldighet att begära utdrag ur belastningsregistret är begränsad till nyanställningar. För att säkerställa att inga lärare som gjort sig skyldiga till allvarliga brott arbetar i skolan bör kontrollerna i belastningsregistret stärkas ytterligare. Genom att utveckla registerkontrollen kan skyddet för barn och elever i skolan förbättras ytterligare. Regeringens förslag är ett steg i rätt riktning, men det finns skäl att skärpa regelverket för att säkerställa att systemet fungerar fullt ut.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3969 av Anders Ygeman m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP), Niklas Sigvardsson (S) och Madeleine Atlas (C).
Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän i skolväsendetProp. 2025/26:191 · beslutad 26 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till undantag från offentlighetsprincipen för vissa enskilda mindre huvudmän i skolväsendet och i övrigt säger ja till regeringens lagförslag.
- De menar att offentlighetsprincipen är central i en demokrati och att den bör omfatta alla skolor utan undantag.
Visa vad de skrev
”För oss är offentlighetsprincipen central i en demokrati, och den bör omfatta alla skolor utan undantag.”
- De menar att alla skolor som finansieras med offentliga medel bör vara skyldiga att följa samma regler för insyn och öppenhet.
Visa vad de skrev
”Vi instämmer i det Sveriges Lärare skriver i sitt remissvar om att alla skolor som finansieras med offentliga medel bör vara skyldiga att följa samma regler när det gäller insyn och öppenhet.”
- De menar att det finns en risk att lagen inte får önskad effekt om skolaktiebolag hävdar att uppgifter är affärshemligheter.
Visa vad de skrev
”Vi ser även en risk med att lagstiftningen inte kommer att få önskad effekt om skolaktiebolag gör bedömningen att uppgifter inte kan lämnas ut med hänvisning till att de utgör affärshemligheter.”
- De menar att det inte finns något behov av att skriva in lättnadsregler för vissa enskilda huvudmän i skollagen.
Visa vad de skrev
”Vi ser därför inte heller något behov av att i skollagen skriva in lättnadsregler för vissa enskilda huvudmän”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar att regeringen äntligen kommit till skott och lagt fram ett lagförslag om offentlighetsprincipen i fristående skolor. Vi instämmer i det Sveriges Lärare skriver i sitt remissvar om att alla skolor som finansieras med offentliga medel bör vara skyldiga att följa samma regler när det gäller insyn och öppenhet. Vi ser även en risk med att lagstiftningen inte kommer att få önskad effekt om skolaktiebolag gör bedömningen att uppgifter inte kan lämnas ut med hänvisning till att de utgör affärshemligheter. Vi kommer därför att fortsätta bevaka frågan och lagstiftningens tillämpning.
För oss är offentlighetsprincipen central i en demokrati, och den bör omfatta alla skolor utan undantag. Vi kan därför inte ställa oss bakom förslaget till lättnadsregler för vissa enskilda huvudmän i skolväsendet och vill inte att riksdagen beslutar om att medge några undantag från offentlighetsprincipen.
Mot denna bakgrund föreslår vi att riksdagen avslår 2 kap. 3 a § andra stycket i regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) om att lättnadsregler ska införas för enskilda mindre huvudmän.
Vi ser därför inte heller något behov av att i skollagen skriva in lättnadsregler för vissa enskilda huvudmän och föreslår att riksdagen även avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) i de delar det avser 29 kap. 1, 15–16 f och 18 §§.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår
1. 2 kap. 3 a § andra stycket regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och antar lagförslaget i övrigt,
2. regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) i de delar det avser 29 kap. 1, 15–16 f och 18 §§ och antar lagförslaget i övrigt med den ändringen att orden ”och 13” i ingressen i uttrycket ”punkt 3 och 13” ska utgå,
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i arkivlagen (1990:782),
2. lag om ändring i lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter,
3. lag om ändring i lagen (2021:443) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:191 punkterna 2, 4 och 5 samt motion 2025/26:3996 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt bifaller delvis proposition 2025/26:191 punkterna 1 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Isabell Mixter (V) och Camilla Hansén (MP).
Offentlighetsprincipens omfattning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen tillkännager för regeringen att offentlighetsprincipen ska omfatta även fristående anordnare inom komvux och tillämpas fullt ut, utan undantag för affärshemligheter.
- De menar att fristående anordnare inom komvux ska omfattas av offentlighetsprincipen.
Visa vad de skrev
”Vi menar att fristående anordnare inom komvux ska omfattas av offentlighetsprincipen.”
- De menar att hemlighållna affärs- och driftsförhållanden gör att allmänheten inte fullt ut kan se hur skattemedel används.
Visa vad de skrev
”Det är problematiskt att affärs- och driftsförhållanden i stor utsträckning fortsatt kan hållas hemliga. Det innebär att centrala frågor om hur skattemedel används inte fullt ut blir tillgängliga för allmänheten.”
- De menar att det utan redovisning på skolenhetsnivå blir svårt att granska överkompensation och att pengar läcker ur skolan.
Visa vad de skrev
”Utan krav på redovisning på skolenhetsnivå blir det svårt att granska överkompensation och pengaläckage ur skolan.”
- De menar att offentlighetsprincipen bör tillämpas fullt ut, utan undantag för affärshemligheter.
Visa vad de skrev
”Vi anser att offentlighetsprincipen bör tillämpas fullt ut, utan undantag för affärshemligheter.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det är anmärkningsvärt att fristående anordnare inom komvux inte omfattas av regeringens lagförslag i propositionen. Även vuxenutbildning finansieras med offentliga medel och bör omfattas av samma krav på insyn och transparens. Vi menar att fristående anordnare inom komvux ska omfattas av offentlighetsprincipen.
Det är problematiskt att affärs- och driftsförhållanden i stor utsträckning fortsatt kan hållas hemliga. Det innebär att centrala frågor om hur skattemedel används inte fullt ut blir tillgängliga för allmänheten. I praktiken riskerar barns rätt till en bra utbildning att fortsatt vägas mot bolagens intresse av sekretess.
Skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi)Prop. 2025/26:10 · beslutad 19 november 2025
Rätten till sfi – reservation, röstade nej (partiets ledamöter röstade olika)
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om tre års rätt till sfi och säger ja till att rätten ska gälla i fyra år med möjlighet till förlängning ett år i taget.
- De menar att en treårsgräns är för snäv och dåligt underbyggd och riskerar att bli kontraproduktiv.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag att begränsa rätten till sfi till tre år är för snävt och dåligt underbyggt och riskerar att bli kontraproduktivt.”
- De menar att en kort tidsgräns kan skapa ett A- och B-lag där de som behöver mest stöd lämnas efter.
Visa vad de skrev
”Det riskerar att skapa ett A- och B-lag där personer med god studievana och gynnsamma förutsättningar klarar den korta tidsgränsen, medan de som behöver mest stöd lämnas efter.”
- De menar att rätten till sfi bör gälla i fyra år med möjlighet till förlängning ett år i taget, som utredningen föreslog.
Visa vad de skrev
”Utredningen föreslog att rätten till sfi ska gälla i fyra år med möjlighet till förlängning med ett år i taget.”
- De menar att förslaget inte tar tillräcklig hänsyn till personer med funktionsnedsättning eller perioder av sjukdom som behöver anpassad studietakt.
Visa vad de skrev
”Förslaget tar heller inte tillräcklig hänsyn till de behov som personer med funktionsnedsättningar eller perioder av sjukdom har av en anpassad studietakt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Svenska för invandrare (sfi) utgör en central och viktig del av utbildningssystemet. Svenska språket är helt avgörande för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden och för att bli en del av det svenska samhället. Att kunna tala, skriva och läsa på svenska är ett krav inom många yrken och ofta nödvändigt för att kunna delta i utbildning. Språket lägger grunden för självständighet och delaktighet, en fungerande integration och är även en förutsättning för vårt gemensamma välstånd och vår gemensamma välfärd. Det har länge funnits behov av att skärpa villkoren och höja kvaliteten i sfi så att utrikesfödda snabbare ska få tillräckliga språkkunskaper för att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden. Att neka människor denna möjlighet genom en alltför skarp och kort tidsgräns är att aktivt skapa utanförskap.
Regeringens förslag att begränsa rätten till sfi till tre år är för snävt och dåligt underbyggt och riskerar att bli kontraproduktivt. I avsaknad av offensiva satsningar på kvaliteten i sfi riskerar regeringens förslag på en alltför rigid och svag treårsgräns att leda till både sämre genomströmning och sämre likvärdighet. Det riskerar att skapa ett A- och B-lag där personer med god studievana och gynnsamma förutsättningar klarar den korta tidsgränsen, medan de som behöver mest stöd lämnas efter. Förslaget innebär heller inte per automatik en effektivisering eller garanti för ökad genomströmning, särskilt som regeringen ignorerar många av de förslag som Kliva-utredningen lämnade i syfte att stärka kvaliteten i sfi.
Utredningen föreslog att rätten till sfi ska gälla i fyra år med möjlighet till förlängning med ett år i taget. Syftet var att sfi, likt andra skolformer, skulle fokusera på att öka elevens möjligheter till lärande under en fastställd tidsperiod och inte under obegränsad tid. I grunden är det ett bra förslag som skapar både bättre planeringsförutsättningar och tydligare krav för såväl eleverna som huvudmannen.
Regeringens förslag avviker dock från utredningens utan att regeringen presenterar en övertygande motivering. Förutom att korta tidsgränsen till tre år föreslås onödigt snäva regler om att huvudmannen måste besluta om att förlänga den tid som personen har rätt att delta i utbildningen innan tidsperioden löpt ut. Många elever inom sfi har kort utbildningsbakgrund och behov av omfattande utbildningsinsatser. Förslaget tar heller inte tillräcklig hänsyn till de behov som personer med funktionsnedsättningar eller perioder av sjukdom har av en anpassad studietakt. Med en treårsgräns ökar risken att fler elever tvingas till förlängningar. Det riskerar att leda till en omfattande administration och godtycklighet, snarare än ett reellt stöd. Möjligheten till förlängning är otillräcklig och huvudmän kommer sannolikt att göra olika bedömningar. Den skapar en rättsosäkerhet och utgör en risk för minskande likvärdighet i sfi. Rätten till sfi bör, i linje med Kliva-utredningens förslag, gälla i fyra år med möjlighet till förlängning med ett år i taget om det finns särskilda skäl.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:319 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:357 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 74.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Camilla Hansén (MP) och Nadja Awad (V).
Sfi och yrkesutbildning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen vidtar åtgärder för ett mer flexibelt sfi-system och för att förstärka möjligheterna att kombinera sfi med yrkesutbildning.
- De menar att kvaliteten och genomströmningen i sfi behöver förbättras så att fler nyanlända snabbare får tillräckliga språkkunskaper för att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden.
Visa vad de skrev
”Vi anser att kvaliteten behöver höjas och att genomströmningen behöver förbättras i sfi-systemet för att fler nyanlända snabbare ska få tillräckliga språkkunskaper för att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden.”
- De menar att regeringens förslag om en mer strikt treårsgräns riskerar att försämra flexibiliteten och sfi:s och yrkesutbildningarnas förmåga att bidra till kompetensförsörjning, jobb och integration.
Visa vad de skrev
”Här riskerar regeringens förslag om en mer rigid treårsgräns att försämra flexibiliteten och därmed också sfi och yrkesutbildningarnas förmåga att bidra till kompetensförsörjning, jobb och integration.”
- De menar att systemet måste vara flexibelt för att inte skapa inlåsningseffekter, där individer väljer bort arbete för att inte förlora rätten till sfi.
Visa vad de skrev
”För att inte skapa inlåsningseffekter, där individer väljer bort arbete för att inte förlora sin rätt till sfi, måste systemet vara flexibelt.”
- De menar att möjligheterna att kombinera sfi med yrkesutbildning har visat sig vara en framgångsrik väg till både jobb och integration och till att möta kompetensbehovet i samhället och näringslivet.
Visa vad de skrev
”Möjligheter att kombinera sfi med yrkesutbildning har visat sig vara en framgångsrik väg till både jobb och integration men också för att möta kompetensbehovet i samhälle och näringsliv.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Kommunalt språkansvar och uppsökande verksamhet – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till ett tydligare kommunalt språkansvar än det som propositionen föreslår, där kommunerna får en långtgående skyldighet att hitta, söka upp och motivera personer som behöver sfi.
- De menar att kommunerna ska ha en långtgående skyldighet att identifiera, söka upp och kontakta personer som behöver sfi och motivera dem att delta.
Visa vad de skrev
”Vi anser dock också att det ska införas ett tydligare kommunalt språkansvar där kommuner har en långtgående skyldighet att identifiera, söka upp och kontakta personer med behov av sfi samt att motivera dem att delta i utbildningen.”
- De menar att uppsökande verksamhet också ska riktas mot elever som skrivs ut från eller hoppar av sfi.
Visa vad de skrev
”En uppsökande verksamhet bör också riktas mot elever som skrivs ut från eller hoppar av sfi-undervisningen.”
- De menar att samhället inte ska släppa taget när en elev hoppar av sfi eller när en kommun överväger att skriva ut en elev på grund av bristande språkutveckling.
Visa vad de skrev
”Samhället ska inte släppa taget när en elev hoppar av sfi eller en kommun överväger att skriva ut en elev på grund av bristande språkprogression.”
- De menar att det ska finnas en tydlig förväntan på alla att lära sig svenska och att svenska ska vara både en rättighet och en skyldighet.
Visa vad de skrev
”Det måste finnas en tydlig förväntan på alla att lära sig svenska språket. Det ska vara både en rättighet och en skyldighet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Socialdemokraterna har länge drivit frågan om ett kommunalt språkansvar. Därför anser vi att det är bra att propositionen innehåller förslag som går i denna riktning. Vi anser dock också att det ska införas ett tydligare kommunalt språkansvar där kommuner har en långtgående skyldighet att identifiera, söka upp och kontakta personer med behov av sfi samt att motivera dem att delta i utbildningen. Det måste finnas en tydlig förväntan på alla att lära sig svenska språket. Det ska vara både en rättighet och en skyldighet. En uppsökande verksamhet bör också riktas mot elever som skrivs ut från eller hoppar av sfi-undervisningen. Samhället ska inte släppa taget när en elev hoppar av sfi eller en kommun överväger att skriva ut en elev på grund av bristande språkprogression. I stället ska samhället erbjuda integrationsspår, motivationshöjande insatser och samhällsorientering.
Lärarledd undervisningstid – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att undervisningstiden i svenska för invandrare ska kunna utökas, särskilt för elever som är språksvaga, och att regeringen ska vidta åtgärder för det.
- De menar att undervisningstiden ska kunna utökas för att förbättra genomströmningen, det vill säga att fler elever fullföljer utbildningen, och för att utbildningen bättre ska leda till jobb, särskilt för språksvaga elever.
Visa vad de skrev
”I syfte att förbättra genomströmningen i sfi och stärka dess förmåga att leda till jobb vill vi att undervisningstiden ska kunna utökas, särskilt när det gäller språksvaga elever.”
- De menar att det nuvarande undantaget inte alltid är tillräckligt för elever som är ytterst språksvaga, ofta även på sitt modersmål.
Visa vad de skrev
”Det är bra men inte alltid tillräckligt för elever som är ytterst språksvaga, ofta även på sitt modersmål.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I syfte att förbättra genomströmningen i sfi och stärka dess förmåga att leda till jobb vill vi att undervisningstiden ska kunna utökas, särskilt när det gäller språksvaga elever. Skollagen anger att huvudmannen ska erbjuda 15 timmars undervisningstid i veckan. Det finns i dag undantag för målgruppen nyanlända med kort tidigare utbildning som inte bedöms kunna matchas mot ett arbete under tiden i etableringsprogrammet där man kan erbjudas 23 timmar sammanhållen undervisningstid. Det är bra men inte alltid tillräckligt för elever som är ytterst språksvaga, ofta även på sitt modersmål.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:319 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 76 och 77.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S) och Nadja Awad (V).
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 6 och avslår motion 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V) och Niklas Sigvardsson (S).
Det är oklart om Skolverket har förmåga att säkerställa de digitala systemen för att hantera det stora antalet elever som ska göra många olika prov vid samma tid. Det finns därför behov av att utreda om Skolverket har tillräckliga personella och ekonomiska resurser för att införa de digitala nationella slutprov som behöver genomföras för att betygssystemet ska fungera. Regeringen bör därför ge Skolverket i uppgift att kartlägga om myndigheten har tillräckliga resurser för att ta fram och administrera digitala nationella slutprov.
Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven. Det kan komma att påverka lärares undervisningsmetoder och leda till att undervisningen utformas för att prestera goda resultat på provet, i stället för att hålla fokus på hela ämnets bredd och olika sätt att visa kunskap på. Det kan leda till ökad stress och att viktiga delar av kunskapsuppdraget trängs undan. Det är därför nödvändigt att regeringen följer upp att det nya betygssystemet inte leder till att de nationella provens ökade betydelse leder till försämrad undervisning när ökat fokus läggs på att förbereda elever för att prestera på prov.
Av likvärdighets- och legitimitetsskäl är det viktigt att elever i specialskolan kan genomföra de nationella slutproven och att proven konstrueras så att de är tillgängliga för alla elever. Ett sätt att öka tillgängligheten för döva och hörselskadade elever är att slutproven översätts till svenskt teckenspråk. Regeringen bör därför i förordningsarbetet utreda förutsättningarna för tillgängliga slutprov och översättning till teckenspråk.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4001 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 2, 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 2 och 4 samt 2025/26:4058 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 6 och 2025/26:4058 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven. Det kan leda till ökad stress och att viktiga delar av kunskapsuppdraget trängs undan. Det är därför nödvändigt att följa upp hur provens betydelse påverkar undervisningen och elevernas arbetsmiljö. Vi ser dock att delar av det föreslagna betygssystemet kommer att kunna justeras; det kan exempelvis handla om att justera processen för kalibrering och i vilken grad nationella prov styr meritvärden i takt med att betygsinflationen av strukturella skäl minskar.
Vi anser mot denna bakgrund att processen för kalibrering av betyg behöver förenklas och ses över före införandet.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Flera remissinstanser, däribland Vuxenutbildning i Samverkan, har pekat på att förslagen riskerar att fungera sämre i denna kontext. Särskilt problematiskt är att meritvärderingen i hög grad ska bygga på nationella slutprov. Det riskerar att tränga undan lärarens bedömning, minska motivationen och missgynna vuxna studerande. Förslaget om att genomföra slutprov vid samma tidpunkter som i gymnasieskolan riskerar dessutom att minska flexibiliteten, skapa väntetider och fungera som en flaskhals i utbildningar som är avgörande för kompetensförsörjningen. Det finns alltså fortsatt frågor om det nya betygssystemets genomförande på den kommunala vuxenutbildningen. Regeringen bör därför tillsätta en utredning av hur det nya betygssystemet ska genomföras och användas på den kommunala vuxenutbildningen.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4001 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Utan tillräcklig finansiering av verksamheten finns det en uppenbar risk att förbättrat stöd till elever blir en teoretisk möjlighet snarare än en verklig förändring. För att verkligen förbättra stödet i skolan krävs ett tydligt fokus på resurser, kompetens och elevernas faktiska behov. Vi anser att alla elever ska få rätt stöd i rätt tid – inte i teorin utan i praktiken. Skolans pengar ska gå till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev – inte till vinster. Alla barn ska mötas av höga förväntningar och få den hjälp de behöver för att lyckas.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4019 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 och avslår motion 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V) och Niklas Sigvardsson (S).
Jag anser att varje elev bör få tillgång till mer av den viktiga resurs som lärarens tid och engagemang är. Om det ska bli möjligt behöver undervisningsgrupperna vara betydligt mindre än de är på många håll i dag. För att läraren ska ha en rimlig chans att hjälpa och stödja varje elev utifrån elevens egna förutsättningar måste undervisningsgrupperna minska. I stället ser vi allt fler exempel runt om i landet där klassernas storlek ökar för att kommunerna ska kunna spara och för att friskolorna ska kunna ta ut mer vinst. För att kunna garantera alla elever och lärare en dräglig arbetsmiljö behövs det en nationell reglering av klass- och gruppindelningen. Jag anser därför att regeringen bör gå vidare med förslaget från Förbättrat stöd i skolan (SOU 2025:44) och utreda en reglering av klass- och gruppindelningen inom skolväsendet.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3994 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:4035 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Isabell Mixter (V).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3 och avslår motion 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 4, 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 2 och 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Isabell Mixter (V) och Camilla Hansén (MP).
Skolinspektionen har granskat undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer och konstaterar att kvaliteten behöver bli bättre. Granskningen visar bl.a. att eleverna får undervisning som inte är tillräckligt nära deras vardag och att de sällan möter fördjupad undervisning om hedersrelaterat våld och förtryck. Strukturen förstärktes så sent som 2022 med examensmål i lärarutbildningen och tydligare skrivningar i läroplanens uppdrag till rektor att ha ansvar för området sexualitet, samtycke och relationer samt genom att området förekommer i ett flertal kursplaner. Att helt flytta dessa områden från läroplanernas inledande delar riskerar att försvaga helhetsperspektivet och minska tydligheten i skolans ansvar. Detta görs även i ett läge där frågor om sexualitet, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck aktivt behöver stärkas, inte tonas ned. Regeringens argumentation för att tunna ut kunskapsområdet bygger inte på kunskap om vad som är viktigt för elever och lärare. Vi delar invändningarna som flera remissinstanser uttrycker. För att nå ett jämställt samhälle behöver alla ha grundläggande kunskaper om hur olika relationer påverkar vårt samhälle.
Vi vill att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck även fortsättningsvis ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 4 och avslår motion 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4041 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3 och 2025/26:4050 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP) och Madeleine Atlas (C).
I propositionen föreslås att det ska bli enklare att visa ut en elev ur undervisningslokalen. Jag ser att det kan finnas tillfällen då det är en motiverad åtgärd, men då är det centralt att det finns någon utanför undervisningslokalen som kan ta emot eleven. Regelverket riskerar att leda till att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar diskrimineras eller inte får det stöd de behöver och har rätt till. Regeringen bör därför utreda hur den kan säkerställa att skolorna har de resurser som krävs för att stödja och ta hand om de elever som visas ut ur klassrummet.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4002 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Isabell Mixter (V).
Den kränkande behandling som alltför ofta förekommer i skolan måste motarbetas med kraft. Alla vuxna i skolan bär ett ansvar för detta. Ofta betraktas eleverna som en del av problemet – inte som en del av lösningen. Elevernas delaktighet är viktig för ett välfungerande likabehandlingsarbete. En politik som i grunden betraktar elever som potentiella hot mot ordningen i skolan hamnar fel. Förebyggande åtgärder är generellt av betydligt större vikt än disciplinära åtgärder för att verkligen förhindra kränkningar. Jag anser att eleverna bör vara delaktiga i framtagandet av skolregler. Regeringen bör därför återkomma med ett lagförslag som innebär att eleverna ska vara delaktiga i framtagandet av skolregler.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4002 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Isabell Mixter (V).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4018 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4050 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4018 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:4041 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).
I dag saknas dessutom i många fall tillräcklig insyn i hur skattemedel används inom friskolekoncerner. Det gäller inte minst i fråga om hur resurser flyttas mellan skolor och hur vinster uppstår. Utan krav på redovisning på skolenhetsnivå blir det svårt att granska överkompensation och pengaläckage ur skolan. Offentlighetsprincipen är därför inte bara en fråga om insyn, utan en förutsättning för att kunna säkerställa att resurser används rätt och att alla elever ges likvärdiga förutsättningar.
Regeringen har under lång tid lovat att öka insynen i friskolesektorn. Det som nu presenteras är dock en halvmesyr. I stället för en tydlig och konsekvent offentlighetsprincip väljer regeringen en modell med undantag och lättnader som riskerar att skapa kryphål. För att på allvar stärka förtroendet för skolan krävs en mer genomgripande politik. Offentligt finansierad utbildning ska ha öppna böcker, resurser ska kunna följas på skolnivå och vinstintresset ska inte tillåtas att stå i vägen för transparens och kvalitet. Sammantaget är det positivt att offentlighetsprincipen nu föreslås införas, men reformen behöver skärpas. Offentligt finansierad utbildning ska präglas av full insyn – inte av undantag som riskerar att dölja hur skattemedel används. Vi anser att offentlighetsprincipen bör tillämpas fullt ut, utan undantag för affärshemligheter.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4024 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 3 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen föreslår i proposition 2025/26:10 en rad skärpningar av kraven inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi). Vi anser att kvaliteten behöver höjas och att genomströmningen behöver förbättras i sfi-systemet för att fler nyanlända snabbare ska få tillräckliga språkkunskaper för att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden. Här riskerar regeringens förslag om en mer rigid treårsgräns att försämra flexibiliteten och därmed också sfi och yrkesutbildningarnas förmåga att bidra till kompetensförsörjning, jobb och integration. För att inte skapa inlåsningseffekter, där individer väljer bort arbete för att inte förlora sin rätt till sfi, måste systemet vara flexibelt. Möjligheter att kombinera sfi med yrkesutbildning har visat sig vara en framgångsrik väg till både jobb och integration men också för att möta kompetensbehovet i samhälle och näringsliv. Vi menar att dessa möjligheter måste fortsätta att förstärkas.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:319 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 3, 2025/26:357 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2 och 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 75.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Camilla Hansén (MP) och Nadja Awad (V).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:319 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 2 och 5 samt 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 73 och 78.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S) och Nadja Awad (V).