Laddar…
- Röstade för utskottets förslag
- 38 %
- 12 av 32 omröstningar
- På den vinnande sidan
- 39 %
- 12 av 31 omröstningar där partiet röstade ja eller nej
- Fick igenom sin linje mot utskottet
- 0 av 19
- omröstningar där partiet röstade nej och utskottets förslag föll
- Reservationer
- 32
- av 65 beslutspunkter hade partiet ett eget förslag
- Ville stoppa hela propositionen
- 0
- gånger
Partiets egna förslag
Motioner som Socialdemokraterna har lagt i partiets namn inom skola och forskning under riksmötet 2025/26: 15 motioner med 187 yrkanden. Riksdagen har beslutat om 187 av yrkandena och sagt ja till 0. Partier som ingår i regeringen lägger sällan egna motioner, eftersom de i stället påverkar regeringens förslag inifrån. Därför säger antalet motioner inte hur aktivt ett parti är.
med anledning av prop. 2025/26:292 Skärpta villkor för friskolesektornMotion 2025/26:4214 · 9 juli 2026 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vinstuttag ur skolan ska förbjudas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska införas ett generellt förbud mot värdeöverföringar från skola och förskola och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att krav på återbetalning ska införas mot friskolor som bryter mot förbudet mot värdeöverföringar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omgående ska tillsätta en utredning som utreder ett verkligt vinstförbud i skola och förskola och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag som säkerställer att ekonomiska krav och tillståndsprövning inom friskolesektorn utformas så att idéburna aktörer och mindre huvudmän inte missgynnas i förhållande till stora skolkoncerner, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:197 Ett likvärdigt betygssystemMotion 2025/26:4025 · 1 april 2026 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att det nya betygssystemet inte leder till fortsatt utslagning från skolan och att regeringen ska återkomma med en samlad plan för hur betygssystemet ska samordnas med behörighetsregler och övergångar till gymnasiet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Där partiet ville något annat
Beslutspunkter där S röstade nej till utskottets förslag eller lämnade en reservation. Det kan betyda att partiet ville stoppa, ändra eller gå längre än förslaget. Öppna propositionen för att se omröstningen.
Följde utskottet på alla punkter
Visa 4 ärenden där S varken röstade nej eller reserverade sig
Så läser du siffrorna
I kammaren röstar riksdagen alltid om utskottets förslag. Ja betyder att man stöder utskottets förslag och nej att man stöder ett motförslag. Utskottets förslag är oftast att anta regeringens proposition, men inte alltid.
En reservation är ett annat förslag till beslut som ett eller flera partier lämnar i utskottet. Många punkter avgörs utan omröstning; då syns partiets hållning bara genom reservationen.
Partiets röst är det som flest av dess ledamöter röstade. Ibland behandlar utskottet flera propositioner i samma betänkande; då visas de tillsammans och varje beslutspunkt räknas en gång.
Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska följa upp att det nya betygssystemet inte leder till att de nationella provens ökade betydelse leder till försämrad undervisning när ökat fokus läggs på att förbereda elever för att prestera på prov och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att processen för kalibrering av betyg behöver förenklas och ses över före införandet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att genomförandet av digitala nationella prov är robust och fungerande innan systemet införs fullt ut och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utreda och återkomma med förslag om hur det nya betygssystemet ska anpassas till komvux, med hänsyn till vuxenutbildningens särskilda förutsättningar, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en parlamentarisk kommitté bör tillsättas för att följa genomförandet av betygssystemet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejmed anledning av prop. 2025/26:191 Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän i skolväsendetMotion 2025/26:4024 · 1 april 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentlighetsprincipen ska omfatta samtliga enskilda huvudmän i skolväsendet utan alltför generösa undantag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de föreslagna lättnaderna för enskilda huvudmän bör begränsas så att de inte omfattar medelstora huvudmän, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fristående anordnare inom komvux ska omfattas av offentlighetsprincipen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentlighetsprincipen bör tillämpas fullt ut, utan undantag för affärshemligheter, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:196 Tid för undervisningsuppdragetMotion 2025/26:4023 · 1 april 2026 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör finansiera reformen på ett ansvarsfullt sätt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att regeringen genomför reformen på ett sätt som inte leder till större barngrupper och högre andel obehöriga lärare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att regleringen av undervisningsuppdraget genomförs i nära dialog med arbetsmarknadens parter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen särskilt ska analysera och beakta konsekvenserna för små kommuner, landsbygdskommuner och huvudmän med stora kompetensförsörjningsutmaningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med en uppföljning av hur regleringen påverkar lärarnas arbetsmiljö, undervisningens kvalitet och tillgången till behöriga lärare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minskade dokumentationskrav inte får leda till sämre möjligheter att tidigt upptäcka elevers stödbehov eller till försämrad information till elever och vårdnadshavare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:194 Nya läroplaner – för en stark kunskapsskolaMotion 2025/26:4022 · 1 april 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck även fortsättningsvis ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undervisningens icke-konfessionella karaktär uttryckligen ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att föreskrifter och kursplaner ska utformas så att politisk detaljstyrning av undervisningsmetoder undviks och att skrivningar om undervisningsstrategier därför ska hållas övergripande och professionsrespekterande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elevinflytandet, i enlighet med skollagens bestämmelser, ska värnas i framtagandet av föreskrifter och i de nya läroplanerna, samtidigt som det är läraren som leder och planerar undervisningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:198 Bättre förutsättningar för yrkesutbildningMotion 2025/26:4021 · 1 april 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att entreprenad i yrkesutbildningen ska begränsas, regleras och kontrolleras tydligare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att branschskolor ska utvecklas i nära samverkan med arbetsmarknadens parter i respektive bransch och att dessa bör ges inflytande över vilka utbildningar som ska startas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att yrkesprov ska tas fram i nära samverkan med arbetsmarknadens parter i respektive bransch och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införandet av yrkesprov ska vara frivilligt och ske stegvis och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:195 Förbättrat stöd i skolanMotion 2025/26:4019 · 1 april 2026 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bestämmelsen i skollagens syftesparagraf om att elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt ska kvarstå i sin nuvarande form, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att förändringarna i regelverket åtföljs av tillräcklig finansiering och resurser, så att stödet till elever kan förbättras i praktiken och inte stannar vid administrativa förändringar, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffandet av garantin för tidiga stödinsatser och extra anpassningar ska följas noga, så att elevers behov av stöd fortsatt kan identifieras och tillgodoses i tid, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformerna ska följas upp med fokus på elevers faktiska tillgång till stöd samt att huvudmän ges förutsättningar att säkerställa tillräcklig lärartäthet och specialpedagogisk kompetens, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utreda och återkomma med förslag om stärkt individuellt stöd inom komvux och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolanMotion 2025/26:4018 · 1 april 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att akutskolor på entreprenad inte bör införas, då det riskerar att leda till ökad utsortering av elever och till att resurser förs bort från elevernas undervisning till privata aktörer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förväntansdokument inte bör införas, då det riskerar att öka administrationen och detaljstyrningen i skolan utan att tydligt bidra till ökad studiero eller förbättrade kunskapsresultat, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:166 Riksrevisionens rapport om utbildning på vetenskaplig grundMotion 2025/26:3970 · 25 mars 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta en myndighet ta huvudansvaret för systematisk sammanställning av forskning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) i uppdrag att fokusera på kunskapsstöd i stället för forskningskommunikation och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge en lämplig aktör i uppdrag att utveckla metoder för att dokumentera, värdera och sammanställa beprövad erfarenhet inom skolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:67 Riksrevisionens rapport om likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsynMotion 2025/26:3863 · 10 december 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om Skolinspektionen även ska ha allt tillsynsansvar samt ansvar för att bevilja tillstånd för förskolor och pedagogisk omsorg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolinspektionen ska få skarpare redskap att granska och kontrollera förskolans likvärdighet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:47 Riksrevisionens rapport om systemet för lärarlegitimationMotion 2025/26:3851 · 26 november 2025 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska ge Skolverket möjlighet att göra kontroll i belastningsregistret i samband med ansökan om legitimation för lärare och förskollärare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska införa krav på huvudmän att anmäla allvarliga fall med olämpliga och oskickliga lärare till Skolinspektionen, inklusive lärare som inte har legitimation, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omedelbart ska inleda en översyn av disciplinpåföljderna för lärare och förskollärare i syfte att säkerställa att de är effektiva och även omfattar icke legitimerade lärare och förskollärare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska tillsätta en utredning med uppdrag att se över legitimationssystemet och hur andelen behöriga lärare kan öka, samtidigt som det säkerställs att elever inte undervisas av olämpliga lärare, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska avskaffa undantaget som gör att svenska skolor med undervisning på engelska inte behöver anställa behöriga lärare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskningMotion 2025/26:3810 · 7 oktober 2025 · 123 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett etableringsstopp ska införas för vinstdrivande skolor och förskolor som ska gälla fram till att en lösning för att stoppa vinstjakten i skolan är på plats, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa bindande regler för det som är viktigast för att höja kvaliteten i skolan, såsom lärartäthet, klassernas storlek och elevhälsa, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett sektorsbidrag med ökade resurser ska införas för att kommunerna ska kunna leva upp till de höjda kraven på god skolgång åt alla, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner ska ha vetorätt vid ansökningar om utökning och nyetablering av friskolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska lägga fram förslag för att skolpengen ska sluta överkompensera fristående förskolor, grundskolor och gymnasier och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ge Skolinspektionen i uppdrag att särskilt granska skolor som avviker i sin betygsättning från t.ex. resultat på nationella prov och inrätta en visselblåsarfunktion för betygsfiffel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa kännbara sanktioner mot skolor som uppvisar brister i sin betygsättning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska bli möjligt även för offentliga lärosäten att vid antagning kräva säkring av kunskaper med högskoleprov och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolbyten som huvudregel ska ske vid terminsstart samt att ersättningen ska följa eleven med två månaders fördröjning vid byte under terminen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentlighetsprincipen även ska omfatta friskolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska införa enhetsredovisning för fristående skolor och ett stopp för skolpengsflykt från kommunerna så att de resurser som kommuner avsatt till skolan inte flyttas över till andra kommuner eller länder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett totalförbud mot värdeöverföringar från skolenheter till andra verksamheter inom en skolkoncern ska införas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bryta upp skolkoncernerna och begränsa hur många skolor som får ingå i en koncern och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett gemensamt offentligt administrerat skolvalssystem, där alla väljer skola inom samma tidsperiod, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa kötid som urvalskriterium till friskolorna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att huvudmän ska verka för att uppnå en allsidig social sammansättning av elever på sina skolenheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vinstuttag i skolan, förskolan och gymnasieskolan ska förbjudas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett förbud mot religiösa friskolor och förskolor utan att det inkräktar på nationella minoriteters rättigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner ska få mandat att kunna ta över och tvångsförvalta förskolor med allvarliga brister och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bindande regler ska införas för bemanning i förskolan för att öka styrningen mot kvalitet och jämlikhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna ska få mer långtgående mandat att snabbare stänga ned förskolor med allvarliga brister och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att språkkrav för pedagogisk personal i förskolan ska införas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barnomsorg på kvällar, nätter och helger ska finnas för dem som behöver det, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga behovet av att genomföra ett förskolelyft motsvarande Äldreomsorgslyftet för att skapa trygga anställningar och höja kompetensen i förskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att allmän förskola bör införas från två års ålder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kunskapsbidraget ska byggas ut och om att regeringen ska säkerställa att kunskapsbidraget fortsatt ska ha en fördelningsprofil som syftar till att öka skolans likvärdighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolmyndigheterna bör säkra likvärdig kvalitet i utbildningen genom att stötta kvalitetsarbetet via regionala kontor i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta insatser för att motverka lärarbristen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett system med läraraspiranter för att underlätta för obehöriga lärare som redan arbetar i skolan att utbilda sig till behörighet och jobba parallellt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Center mot våldsbejakande extremism bör få i uppdrag att utgöra stödfunktion till kommuner, myndigheter och andra aktörer för att stärka lokal operativ samverkan vid skolattacker och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka skolans arbete med att motverka hedersrelaterat förtryck och att barn gifts bort, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta stärka skolans arbete med trygghet och studiero samt möjlighet att sätta in samordnade insatser och helt mobilfri skola och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elever som utgör hot mot säkerheten och tryggheten i skolan ska kunna nekas tillträde och tas om hand på annat sätt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa och värna elevernas inflytande i svensk skola och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av samordnade insatser mellan skola, socialtjänst och polis för att stoppa nyrekryteringen till gängen och bryta negativ social utveckling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla samverkan mellan fritidshem och föreningsliv så att fler barn kan få ägna sig åt fritidsaktiviteter på eftermiddagarna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätten till fritidshem successivt behöver utvidgas till att omfatta alla elever och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla fritidshem bör erbjuda läxläsning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att stärka skolelevernas motståndskraft mot desinformation och modernisera undervisningen i källkritiskt förhållningssätt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolverket bör få i uppdrag att stärka skolans arbete för att motverka antisemitism och säkerställa lärarnas tillgång till undervisningsmaterial kopplat till detta och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att betyget F som spärrgräns till gymnasiet ska avskaffas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur utslagningen från skolan och den psykiska ohälsan kan minska, samtidigt som betygen blir mer rättvisande genom förändringar i betygssystemet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka pojkars skolresultat och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka modersmålsundervisningen och den nationella minoritetsspråksundervisningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler speciallärare och specialpedagoger behöver utbildas och anställas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att alla elever får rätt stöd i rätt tid genom att rikta mer resurser mot tidiga insatser och att fler kommunala resursskolor ska finnas för de elever som har ett särskilt stort behov av stöd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kraftigt förbättra stödet för elever med neuropsykiatriska funktionshinder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge alla elever stimulans genom att t.ex. möjliggöra för elever att läsa i en snabbare takt och/eller på en annan nivå och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolverket ska få i uppdrag att följa upp utvecklingen och konsekvenserna av och riskerna med det nya systemet med spetsutbildningar vad gäller volym, kvalitet, målgrupper samt huvudmän och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda orsakerna till den ökande psykiska ohälsan och ökat antal neuropsykiatriska diagnoser bland unga samt åtgärder för att motverka psykisk ohälsa inom skolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla det förebyggande arbetet för att förhindra lång och problematisk skolfrånvaro och att samtidigt utveckla stödet från kommuner och regioner till både skolor och föräldrar för att elever ska komma tillbaka till skolan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenska ska vara huvudspråk i svensk skola och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minimikravet på andelen undervisning som ska vara på svenska i grundskolan bör höjas till minst 75 procent i skolor med svensk läroplan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undantag som möjliggör för engelskspråkiga skolor att anställa obehöriga lärare bör tas bort och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att grundregeln ska vara att svenska ska vara huvudspråk i gymnasieskolan och att regelverken för detta ska utredas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs ett ökat statligt ansvar också för en mer likvärdig gymnasieskola och att medel för ökad likvärdighet på sikt också bör omfatta gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om hur skolplikten kan förlängas och gymnasieskolan bli obligatorisk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statens styrning och dimensioneringen av gymnasieskolans olika program behöver öka och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att yrkespaketen ska fortsätta utvecklas som studieväg som leder till jobb, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om hur vinstjakten kan stoppas inom gymnasieskolan och kvaliteten säkerställas inom yrkes- och lärlingsutbildningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra tillgången till vuxenutbildning som kräver miljöer som är investeringstunga på alla nivåer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur stödet och kvaliteten inom komvux bättre kan anpassas till målgruppen för att förbättra genomströmning och etablering på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om hur statens och huvudmännens kontroll över vuxenutbildningen med särskilt fokus på komvux och sfi kan öka och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utreda stöd- och elevhälsoinsatser på komvux och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt tillgång och förtydligad rätt till kostnadsfria läromedel för elever inom sfi och vuxenutbildning på grundläggande nivå och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en utredning gällande finansiering av studier inom komvux som anpassad utbildning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler utbildningsplatser och höjd kvalitet i regionalt yrkesvux och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett mer långsiktigt grundbidrag till yrkesvux och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska införas en möjlighet till extra tilldelning av statsbidrag för yrkesvux från Skolverket för att möta snabbt uppkomna utbildningsbehov regionalt och lokalt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla kombinationsutbildningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka utbildningen i svenska för invandrare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett tydligare kommunalt språkansvar där kommuner har långtgående skyldighet att identifiera, söka upp, kontakta och motivera personer med behov av sfi att delta i utbildningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätten till sfi, i linje med Klivautredningens förslag, ska gälla i fyra år med möjlighet till förlängning med ett år i taget om det finns särskilda skäl, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheterna att kombinera sfi med yrkesutbildning måste fortsätta att förstärkas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att öka den lärarledda undervisningstiden i sfi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den lärarledda undervisningstiden i sfi ska kunna ökas ytterligare när det gäller ytterst språksvaga elever och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att särskild uppsökande verksamhet ska riktas mot elever som skrivs ut från eller hoppar av sfi-undervisningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att distansundervisning inom sfi ska regleras hårdare samt att närundervisning ska vara huvudregel inom sfi-undervisningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett åtgärdsprogram för stärkt kvalitet i sfi ska genomföras med bl.a. ökad reglering av distansundervisningen och ökad styrning mot fler behöriga lärare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vinstjakten måste bort och att all undervisning inom sfi ska vara icke-vinstdrivande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga ut yrkeshögskolan med fler utbildningsplatser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett mer stadigvarande utbildningsutbud inom yrkeshögskolan för att tillgodose arbetsmarknadens långsiktiga behov och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett gemensamt system för ansökan till yrkeshögskolan bör införas samt att Myndigheten för yrkeshögskolan bör få i uppdrag att genomföra en förstudie tillsammans med relevanta myndigheter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla yrkeshögskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga ut lärcentrum i fler delar av landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studenter ska kunna examineras i sina distansstudier i närheten av där de bor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrad tillgång till decentraliserad utbildning och lärcentrum för att säkra näringslivets och välfärdens kompetensförsörjning även på mindre orter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska införas en pott med stimulansmedel till lärosäten i syfte att dessa ska bidra med ytterligare kompetens och spets till lärcentrum och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att ha fortsatt god tillgång på platser i den högre utbildningen i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning av högskolans resurstilldelningssystem som har bred parlamentarisk förankring och syftar till att säkra utbildning av hög kvalitet och en dimensionering som är anpassad till arbetsmarknadens behov, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka tillgången på VFU-platser genom att såväl offentliga som privata verksamheter ska åläggas att ta emot VFU-studenter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla studenthälsan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om anpassade läromedel och om att säkerställa att studenter som har rätt till anpassad kurslitteratur har det vid kursstart och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över högskoleförordningen gällande politiska studentförbund och deras tillträde till lärosäten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över högskolors och universitets uppdrag och resurser för att utveckla och anordna kurser och utbildningar för att möta efterfrågan från yrkesverksamma som omställningsstudiestödet skapar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av kurser motsvarande en eller två terminers heltidsstudier på avancerad nivå för att skapa nya vägar in i bristyrken eller tillföra spetskompetens och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bredda rekryteringen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa anpassade utbildningsvägar för personer som har en gymnasial utbildning inom vård eller teknik och som efter några år i arbetslivet vill studera vidare på högskolan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetslivserfarenhet återigen ska ses som meriterande vid ansökan till högskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förlänga försöksverksamheten med ett nationellt prov som möter grundläggande behörighet till högskolestudier, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om lärosätena ska ges öronmärkta resurser för validering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att myndigheterna inom utbildningsområdet följer utvecklingen med AI inom sina områden och bygger kunskap och förmåga att hantera möjligheter och risker med AI och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör övervägas att ge ett lärosäte i uppdrag att leda ett resurscentrum för AI-utveckling i syfte att forska kring AI samt dess användande inom utbildningssektorn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna den akademiska friheten och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den akademiska friheten ska stärkas men högskolesektorn inte ska privatiseras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna forskningens frihet såväl i Sverige som internationellt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att forskare bör ges tryggare anställningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förekomsten av staplingar av tidsbegränsade anställningar inom högre utbildning och forskning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nya karriärvägar mellan högskolan och det omgivande samhället och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jämställdheten ska förbättras inom den högre utbildningen och forskningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till öppen vetenskap och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av forskning på svenska om svenska förhållanden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att andelen svenskspråkiga studenter som doktorerar och går vidare till forskaranställningar vid lärosätena ska öka, liksom andelen avhandlingar som skrivs på svenska, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av forskning och innovation som både svarar upp mot samhällsutmaningar och drivs av nyfikenhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad forskning för bättre brottsprevention och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mer forskning för att öka tempot i den gröna omställningen och om vikten av kraftfulla satsningar på klimatforskning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad forskning om tillämpning av artificiell intelligens för högre kvalitet och ökad effektivitet i välfärden och näringslivet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av mer arbetsmiljöforskning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av rymdforskning för säkerhet och klimat och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en ny rymdlag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av resurser till rymdforskning och behovet av att ett nytt satellitprogram etableras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av polarforskning för klimat och säkerhet samt betydelsen av ett nytt polarforskningsfartyg och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 15 StudiestödMotion 2025/26:3730 · 7 oktober 2025 · 12 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt förslaget i tabellen i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka studiemedelssystemet och på sikt höja bidragsdelen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den av regeringen aviserade översynen av studiestödssystemet ska ske genom en parlamentarisk kommitté, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den högre bidragsnivån inom studiemedlet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka implementeringen av omställningsstudiestödet genom att hålla ihop arbetet över departementsgränserna och säkerställa en god samverkan och dialog med alla inblandade myndigheter samt arbetsmarknadens parter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att CSN har tillräckliga ekonomiska resurser för att korta väntetiderna och klara handläggningen av ansökningar till omställningsstudiestödet inom rimlig tid, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återigen sänka trösklarna för att påbörja studier efter att studiestartsstödet lagts ned, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ett nytt studiestöd kan utformas för kortutbildade i behov av utbildning efter att studiestartsstödet avskaffats, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över inackorderingstillägget och förutsättningarna för gymnasieelever som studerar på annan ort, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som ökar tryggheten för studenter vid sjukdom, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett mål för studiestödssystemet ska vara att det verkar utjämnande samt bidrar till social rättvisa, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av att se över den ekonomiska situationen för studerande med barn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:10 Skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi)Motion 2025/26:319 · 25 september 2025 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätten till sfi, i linje med Klivautredningens förslag, ska gälla i fyra år med möjlighet till förlängning med ett år i taget om det finns särskilda skäl och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett tydligare kommunalt språkansvar där kommuner har långtgående skyldighet att identifiera, söka upp, kontakta och motivera personer med behov av sfi att delta i utbildningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheterna att kombinera sfi med yrkesutbildning måste fortsätta förstärkas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den lärarledda undervisningstiden i sfi ska kunna ökas ytterligare, särskilt när det gäller de språksvaga eleverna, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en särskild uppsökande verksamhet ska riktas mot elever som skrivs ut från eller hoppar av sfi-undervisningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Läs hela reservationen
Regeringen och Sverigedemokraterna försöker med den aktuella propositionen ge sken av att man nu tar itu med vinstjakten i skolan och förskolan, men det stämmer inte. Faktum är att regeringen i själva verket hindrat vinstutredningen från att ens utreda verkliga vinstförbud. I juni 2022 tillsatte den socialdemokratiska regeringen utredningen En skola utan vinstintresse (dir. 2022:102), som skulle redovisas senast den 29 februari 2024. Direktiven innehöll bl.a. uppdrag om att utreda och föreslå hur ett förbud mot vinstutdelning från enskilda huvudmän kan genomföras.
När Tidöregeringen tillträdde förbjöd man utredaren att ens utreda ett fullständigt vinstförbud genom de nya direktiv (dir. 2023:109) till Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08) som beslutades den 6 juli 2023. På grund av detta saknas nu en samlad utredning om vilka olika vägar det finns för att införa ett vinstförbud i skolan. Regeringen och Sverigedemokraterna detaljstyrde i stället utredningen mot förslag som snarare gynnar de etablerade skolkoncernerna än hindrar vinstjakt.
Vi är djupt kritiska till att regeringen stympade vinstutredningen. Det har gjort det omöjligt att införa ett vinstförbud under den här mandatperioden, vilket innebär att ytterligare flera miljarder kommer att läcka från skolan. Det är ett litet steg framåt att Tidöpartierna nu erkänt att marknadsskolan och vinstjakten är ett allvarligt problem i svensk skola, men det gör samtidigt deras misslyckande och svek desto större med tanke på att man inte vidtar några åtgärder som på ett verkningsfullt sätt kommer att ta itu med dessa problem. Av en rad skäl är regeringens förslag i propositionen otillräckliga för att få bort vinstjakt och marknadsskolans avarter. Vi anser att grundproblemet kvarstår, och skolkoncerner kommer fortsatt att kunna göra vinst på bekostnad av barns och ungas utbildning. Därför vill vi att förbud mot vinstutdelning ska utredas snarast.
Mot denna bakgrund föreslår vi att regeringen omedelbart tillsätter en ny utredning med uppdrag att utreda ett verkligt vinstförbud i skolan och förskolan. Vinstuttagen i skolan och förskolan måste förbjudas.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1 och 4 samt 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Robert Olesen (S) och Mats Berglund (MP).
Värdeöverföringsförbud utan begränsningar – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till ett generellt förbud mot värdeöverföringar – att skolans pengar förs över till ägarna – i skola och förskola, i stället för regeringens begränsade förbud, som bara är ett steg i rätt riktning.
- De menar att regeringens förslag inte är något verkligt vinstförbud, bara begränsningar i vissa fall, så vinstjakten finns kvar.
Visa vad de skrev
”I regeringens proposition föreslås inget verkligt vinstförbud, bara begränsningar i vissa fall.”
- De menar att skolans resurser även i fortsättningen kan användas till annat än skolverksamhet, som lyxbilar, våffelstugor eller utdelningar.
Visa vad de skrev
”Detta innebär att vinstjakten blir kvar och att det i praktiken även i fortsättningen kommer att vara möjligt att använda skolans resurser till annat än skolverksamhet”
- De menar att vinstdrivande skolor även fortsättningsvis kan använda skolans resurser för att växa genom att köpa upp andra skolor och starta nya.
Visa vad de skrev
”Vinstdrivande skolor kommer även fortsättningsvis att kunna använda skolans resurser för att expandera genom uppköp och nyetableringar.”
- De menar att pengarna behövs till fler lärare, mindre undervisningsgrupper, en stärkt elevhälsa och bättre stöd till de elever som behöver det mest.
Visa vad de skrev
”Resurserna behövs för fler lärare, mindre undervisningsgrupper, en stärkt elevhälsa och bättre stöd till de elever som behöver det mest.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Sverige är i dag det enda landet i världen som tillåter obegränsade vinstuttag inom den offentligt finansierade utbildningssektorn. Regeringens proposition är ett steg i rätt riktning, men den gör för lite för att komma till rätta med de problem som friskolesystemet skapar. Lagstiftningen i andra länder är betydligt mindre generös mot privata vinstintressen inom skolväsendet. I en del länder är visserligen olika bolagsformer tillåtna, men det finns ett krav på att alla offentliga medel ska komma eleverna till godo. Det finns inget annat land i världen där aktiebolag och riskkapitalbolag kan göra så stora vinster på att bedriva utbildningsverksamheter med offentliga medel, och så kommer det att fortsätta vara efter att den föreslagna lagstiftningen i propositionen trätt i kraft.
I regeringens proposition föreslås inget verkligt vinstförbud, bara begränsningar i vissa fall. Detta innebär att vinstjakten blir kvar och att det i praktiken även i fortsättningen kommer att vara möjligt att använda skolans resurser till annat än skolverksamhet, som lyxbilar, våffelstugor eller utdelningar. Vinstdrivande skolor kommer även fortsättningsvis att kunna använda skolans resurser för att expandera genom uppköp och nyetableringar. Regeringens förslag innebär därför inte det systemskifte som krävs för att säkerställa att skattebetalarnas pengar används till elevernas utbildning.
För oss är det självklart att hela utbildningsväsendet ska vara fritt från vinstintressen utan undantag. Svenska skattepengar ska gå till barnens utbildning och inte till skolägarnas vinster. Resurserna behövs för fler lärare, mindre undervisningsgrupper, en stärkt elevhälsa och bättre stöd till de elever som behöver det mest. Vi ser därför inget skäl till att låta det nuvarande systemet bestå i så pass stor omfattning som regeringen föreslår. Experimentet med vinstdrivande fristående skolor har tillåtits pågå alltför länge, på bekostnad av tusentals elevers skolgång och framtid.
Vi föreslår därför att det ska införas ett generellt förbud mot värdeöverföringar inom skola och förskola.
Regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att det införs ett generellt värdeöverföringsförbud.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4209 av Isabell Mixter m.fl. (V) och 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V) och Robert Olesen (S).
Krav på återbetalning vid värdeöverföring – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att införa ett krav på återbetalning för friskolor som bryter mot förbudet mot att föra över pengar från skolan till ägarna.
- De menar att lagen ska ändras så att skolans pengar stannar kvar i skolan.
Visa vad de skrev
”Lagstiftningen ska ändras så att skolans pengar stannar i skolan.”
- De menar att kravet på återbetalning är ett sätt att stoppa jakten på vinster, och att det är en åtgärd som skulle kunna genomföras snabbt.
Visa vad de skrev
”Det är en åtgärd för att stoppa vinstjakten som vi menar skulle kunna genomföras snabbt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Lagstiftningen ska ändras så att skolans pengar stannar i skolan. Det är en åtgärd för att stoppa vinstjakten som vi menar skulle kunna genomföras snabbt. Det ska därför införas ett krav på återbetalning på friskolor som bryter mot förbud mot värdeöverföringar.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Robert Olesen (S) och Mats Berglund (MP).
Anpassad reglering för idéburna organisationer och mindre huvudmän – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med förslag som anpassar ekonomiska krav och tillståndsprövning så att idéburna skolor utan vinstsyfte och mindre skolhuvudmän inte missgynnas jämfört med stora skolkoncerner.
- De menar att förslagen gynnar redan etablerade skolkoncerner och att regeringen därmed cementerar skolmarknaden och driver på bildandet av ett oligopol.
Visa vad de skrev
”Vi menar att förslagen i propositionen gynnar redan etablerade skolkoncerner, vilket gör att regeringen i praktiken cementerar skolmarknaden och driver på bildandet av ett oligopol.”
- De menar att redan etablerade skolkoncerner inte träffas av de tillfälliga begränsningarna och kan fortsätta föra skolpeng till andra kommuner och länder.
Visa vad de skrev
”Redan etablerade skolkoncerner berörs inte av tillfälliga begränsningar och får fortsätta slussa skolpeng till andra kommuner och länder.”
- De menar att kapitalstarka skolkoncerner får fördelar medan mindre huvudmän och idéburna aktörer får svårare att etablera sig och utveckla sin verksamhet.
Visa vad de skrev
”Kapitalstarka skolkoncerner som byggt upp stora tillgångar under flera år av vinstjakt får fördelar, medan mindre huvudmän och idéburna aktörer får svårare att etablera sig och utveckla sina verksamheter.”
- De menar att ett förbud mot att föra över värden för alla enskilda huvudmän riskerar att drabba idéburna verksamheter som inte skapar de problem som regleringen ska motverka.
Visa vad de skrev
”Ett värdeöverföringsförbud som omfattar samtliga enskilda huvudmän riskerar därför att träffa även verksamheter som inte ger upphov till de problem som regleringen syftar till att motverka.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi menar att förslagen i propositionen gynnar redan etablerade skolkoncerner, vilket gör att regeringen i praktiken cementerar skolmarknaden och driver på bildandet av ett oligopol. Redan etablerade skolkoncerner berörs inte av tillfälliga begränsningar och får fortsätta slussa skolpeng till andra kommuner och länder. Det blir dessutom svårare för nya konkurrenter och idéburna skolor att uppfylla förslagen på skärpta regler för ekonomiska krav på huvudmän. Kapitalstarka skolkoncerner som byggt upp stora tillgångar under flera år av vinstjakt får fördelar, medan mindre huvudmän och idéburna aktörer får svårare att etablera sig och utveckla sina verksamheter. Regeringens förslag driver därmed skolmarknaden mot ökad konsolidering och ett oligopol av skolkoncerner snarare än att motverka vinstjakt.
Vi vill lyfta fram risken för att värdeöverföringsförbud får oproportionerliga konsekvenser för idéburna huvudmän. Dessa bedriver verksamhet utan vinstsyfte och har i regel inte möjlighet att dela ut överskott till ägare. Ett värdeöverföringsförbud som omfattar samtliga enskilda huvudmän riskerar därför att träffa även verksamheter som inte ger upphov till de problem som regleringen syftar till att motverka. Regeringen bör därför analysera konsekvenserna för idéburna huvudmän särskilt och överväga undantag eller en anpassad reglering som tar hänsyn till deras associationsform och verksamhetens särart.
Vi föreslår att regeringen återkommer med förslag som säkerställer att ekonomiska krav och tillståndsprövning inom friskolesektorn utformas så att idéburna aktörer och mindre huvudmän inte missgynnas i förhållande till stora skolkoncerner.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5 och 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Niels Paarup-Petersen (C), Robert Olesen (S) och Mats Berglund (MP).
Bättre förutsättningar för yrkesutbildningProp. 2025/26:198 · beslutad 9 juni 2026
Förutsättningar för yrkesutbildning på entreprenad – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till motionen och ber regeringen att införa striktare och tydligare ramar, bättre uppföljning och kontroll samt rättsliga möjligheter att utkräva ansvar för yrkesutbildning på entreprenad, och att kalla det branschskolor.
- De menar att regeringen går för långt när den gör det lättare att lägga ut yrkesutbildning på entreprenad.
Visa vad de skrev
”Här menar vi att regeringen går för långt.”
- De menar att om entreprenad används för brett och som ett självändamål finns en risk att utbildningen splittras och att kvaliteten blir mer ojämn.
Visa vad de skrev
”Men om det används för brett och som ett självändamål finns en risk att utbildningen splittras och att kvaliteten blir ännu mer ojämn än vad den är i dag.”
- De menar att det behövs striktare och tydligare ramar samt bättre uppföljning och kontroll.
Visa vad de skrev
”Därför menar vi att det behövs striktare och tydligare ramar samt bättre uppföljning och kontroll.”
- De menar att staten behöver rättsliga möjligheter att utkräva ansvar av dem som utför utbildning på entreprenad.
Visa vad de skrev
”När entreprenad och nya system införs behöver det finnas författningsrättsliga möjligheter för staten att utkräva ansvar av dem som utför utbildning på entreprenad.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Yrkesutbildningen är en central del av utbildningssystemet. Vi vill att fler unga ska välja ett yrkesprogram och känna att yrkesutbildningarna leder till riktiga jobb, vidare studier och utveckling i arbetslivet. Det kräver utbildningar av hög kvalitet, med tydliga kunskapskrav och med en stark koppling till arbetsmarknadens parter och andra relevanta aktörer i arbetslivet. Det kräver också att utbildningarna är likvärdiga och håller en god nivå oavsett var i landet de ges.
En central del i propositionen är att det ska bli lättare att lägga ut yrkesutbildning på entreprenad. Här menar vi att regeringen går för långt. Entreprenad kan fungera i vissa fall, t.ex. när det är svårt att ordna utbildning lokalt. Men om det används för brett och som ett självändamål finns en risk att utbildningen splittras och att kvaliteten blir ännu mer ojämn än vad den är i dag. Det är varken bra för elever eller arbetsgivare. Därför menar vi att det behövs striktare och tydligare ramar samt bättre uppföljning och kontroll. När entreprenad och nya system införs behöver det finnas författningsrättsliga möjligheter för staten att utkräva ansvar av dem som utför utbildning på entreprenad. Det behöver också ställas höga krav på staten att följa upp och säkra kvaliteten i hela landet. Vi anser dessutom att branschskolor är ett bättre namn än yrkesutbildning på entreprenad eftersom branschskolor är ett vedertaget begrepp.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4021 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Införandet av yrkesprov – reservation, röstade nej
Vad ville S och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att införa yrkesprov i nära samarbete med arbetsmarknadens parter och att införandet sker stegvis.
- De menar att reformen måste förankras hos både fack och arbetsgivare.
Visa vad de skrev
”Reformen att införa yrkesprov måste vara förankrad hos arbetsmarknadens parter, hos både fack och arbetsgivare.”
- De menar att yrkesproven ska utformas i nära samarbete med arbetsmarknadens parter i varje bransch och införas stegvis.
Visa vad de skrev
”Vi menar därför att yrkesproven måste utformas i nära samarbete med arbetsmarknadens parter i respektive bransch och införas stegvis.”
- De menar att förutsättningarna ser olika ut i olika yrken och att det därför måste få ta tid att göra rätt.
Visa vad de skrev
”Förutsättningarna ser olika ut i olika yrken, och det måste få ta tid att göra rätt.”
- De menar att skolan har ett bredare uppdrag att ge eleverna kunskaper, utvecklingsmöjligheter och trygghet i yrkesrollen över tid.
Visa vad de skrev
”Skolan har ett bredare uppdrag – att ge elever kunskaper, utvecklingsmöjligheter och trygghet i sin yrkesroll över tid.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Reformen att införa yrkesprov måste vara förankrad hos arbetsmarknadens parter, hos både fack och arbetsgivare. Arbetsgivare och arbetstagare har ett gemensamt intresse av att yrkesutbildningarna är utformade så att de är gångbara inom respektive bransch. Vi menar därför att yrkesproven måste utformas i nära samarbete med arbetsmarknadens parter i respektive bransch och införas stegvis. Förutsättningarna ser olika ut i olika yrken, och det måste få ta tid att göra rätt.
Samtidigt vill vi betona att det är viktigt att yrkesutbildningen inte reduceras till att enbart svara mot arbetsmarknadens kortsiktiga behov. Skolan har ett bredare uppdrag – att ge elever kunskaper, utvecklingsmöjligheter och trygghet i sin yrkesroll över tid. Det kräver utbildningar som är hållbara och som ger eleverna möjlighet att växa i sitt yrke, inte bara matchas mot dagens bristyrken.
Tid för undervisningsuppdragetProp. 2025/26:196 · beslutad 9 juni 2026
Dialog med arbetsmarknadens parter – reservation, röstade nej
Vad ville S, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen samarbetar med arbetsmarknadens parter när den kommande förordningen om undervisningsuppdraget utformas.
- De menar att reformen inte har föregåtts av tillräcklig dialog med arbetsmarknadens parter eller förankring hos riksdagens partier.
Visa vad de skrev
”Vi är kritiska till att reformen inte föregåtts av vare sig tillräcklig dialog med arbetsmarknadens parter, vilket är brukligt inom den svenska modellen, eller parlamentarisk förankring bland riksdagens partier.”
- De menar att reformen därför sannolikt har utformats svagare och att riskerna för problem i genomförandet ökar.
Visa vad de skrev
”Det innebär att reformen sannolikt utformats på ett svagare sätt än vad som annars vore möjligt och att riskerna för problem i genomförandet ökar.”
- De menar att staten därmed går in i ett område som ligger nära arbetsmarknadens parters ansvar.
Visa vad de skrev
”Det innebär att staten går in i ett område som ligger nära arbetsmarknadens parters ansvar.”
- De menar att regeringen bör samarbeta med arbetsmarknadens parter när den kommande förordningen utformas, så att regleringen blir så ändamålsenlig och gynnsam som möjligt.
Visa vad de skrev
”Vi anser därför att det är angeläget att regeringen samarbetar med arbetsmarknadens parter vid utformningen av den kommande förordningen, så att regleringen blir så ändamålsenlig och gynnsam som möjligt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi är kritiska till att reformen inte föregåtts av vare sig tillräcklig dialog med arbetsmarknadens parter, vilket är brukligt inom den svenska modellen, eller parlamentarisk förankring bland riksdagens partier. Det innebär att reformen sannolikt utformats på ett svagare sätt än vad som annars vore möjligt och att riskerna för problem i genomförandet ökar.
Propositionens utformning leder också till flera frågor. Regeringen föreslår att undervisningsuppdraget ska regleras i skollagen och att regeringen ska bemyndigas att meddela föreskrifter om omfattningen av tiden för de olika delarna av uppdraget. Det innebär att staten går in i ett område som ligger nära arbetsmarknadens parters ansvar. Av propositionen framgår också att remissinstanser har efterfrågat klargöranden om hur regleringen förhåller sig till annan arbetstid, såsom förtroendearbetstid, och om vem som ska besluta om tidsfördelningen i praktiken. Här är det uppenbart att reformen, i linje med den svenska modellen, borde ha utformats i närmare dialog med parterna än vad som nu skett. För oss är det centralt att förbättringar av lärarnas arbetsvillkor sker med respekt för den svenska modellen. Vi anser därför att det är angeläget att regeringen samarbetar med arbetsmarknadens parter vid utformningen av den kommande förordningen, så att regleringen blir så ändamålsenlig och gynnsam som möjligt.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3 och 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Ekonomiska konsekvenser – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen genomför reformen ansvarsfullt med tillräckliga resurser och utan nedskärningar av skolans anslag, så att den kan genomföras i hela landet.
- De menar att regeringen underfinansierar reformen och att skolor i hela landet, även på landsbygd och i glesbygd, behöver tillräckliga resurser för en likvärdig utbildning av hög kvalitet.
Visa vad de skrev
”Det finns anledning till oro över att regeringen underfinansierar reformen. För att utbildningen ska vara likvärdig och hålla hög kvalitet behöver skolor i hela landet, även på landsbygd och i glesbygd, ha tillräckliga resurser.”
- De menar att regeringen måste genomföra reformen på ett ansvarsfullt sätt och inte genom nedskärningar av anslagen till skolan.
Visa vad de skrev
”Vi kräver därför att regeringen genomför reformen på ett ansvarsfullt sätt och inte genom nedskärningar av anslagen till skolan.”
- De menar att om reformen finansieras med nedskärningar på andra anslag inom skolan riskerar resurser att flyttas från de skolor och elever som har störst behov av stöd.
Visa vad de skrev
”Om reformen dessutom finansieras med nedskärningar på andra anslag inom skolan är risken överhängande att resurser flyttas från de skolor och elever som har allra störst behov av stöd.”
- De menar att regeringen måste säkerställa att kommuner av olika storlek har möjlighet att genomföra reformen på riktigt.
Visa vad de skrev
”När regeringen arbetar vidare med att se till att de ekonomiska förutsättningarna är tillräckliga behöver det säkerställas att kommuner av olika storlek har möjlighet att genomföra reformen på riktigt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det finns anledning till oro över att regeringen underfinansierar reformen. För att utbildningen ska vara likvärdig och hålla hög kvalitet behöver skolor i hela landet, även på landsbygd och i glesbygd, ha tillräckliga resurser.
Konsekvenser för lärarbristen – reservation, röstade nej
Vad ville S, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till motionerna och tillkännager för regeringen att reformen ska genomföras ansvarsfullt och följas av särskilda satsningar för att öka andelen behöriga lärare i hela landet.
- De menar att det behövs särskilda satsningar för att öka andelen behöriga lärare i hela landet.
Visa vad de skrev
”Vi menar därför att det också behöver genomföras särskilda satsningar för att öka andelen behöriga lärare i hela landet.”
- De menar att regeringen ska genomföra reformen så att den inte leder till större barngrupper eller en högre andel obehöriga lärare.
Visa vad de skrev
”Vi förutsätter att regeringen förvaltar det ansvar som riksdagen ger och genomför reformen på ett sätt som inte leder till större barngrupper eller en högre andel obehöriga lärare.”
- De menar att ett dåligt genomförande riskerar att både fler lektioner leds av obehörig personal och att fler lektioner ställs in.
Visa vad de skrev
”Om den här reformen brister i genomförande riskerar priset för bättre arbetsvillkor bli att fler lektioner leds av obehörig personal och att fler lektioner ställs in.”
- De menar att riskerna är särskilt påtagliga på landsbygd och i glesbygd.
Visa vad de skrev
”Riskerna är särskilt påtagliga på landsbygd och i glesbygd.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Ett av förslagen i propositionen är att regeringen ska bemyndigas att meddela föreskrifter kring tidsintervall och andra uppgifter som är väsentliga för genomförandet av reformen. Det innebär att det kommer att vila ett tungt ansvar på regeringen att reformen genomförs på ett ansvarsfullt sätt. Det är fortsatt oklart om regeringen kommer att använda sig av de tidsintervall som föreslås i betänkandet Tid för undervisningsuppdraget – åtgärder för god undervisning och läraryrkets attraktivitet (SOU 2025:26). Det är också oklart vilken effekt andra reformer som exempelvis den om stödundervisning kommer att få på lärares undervisningstid, och vilken effekt de särskilda skäl som regeringen diskuterar i propositionen kommer att få för det framtida behovet av lärare. Vi förutsätter att regeringen förvaltar det ansvar som riksdagen ger och genomför reformen på ett sätt som inte leder till större barngrupper eller en högre andel obehöriga lärare. Om den här reformen brister i genomförande riskerar priset för bättre arbetsvillkor bli att fler lektioner leds av obehörig personal och att fler lektioner ställs in. Riskerna är särskilt påtagliga på landsbygd och i glesbygd. Vi menar därför att det också behöver genomföras särskilda satsningar för att öka andelen behöriga lärare i hela landet.
Uppföljning och utvärdering – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och C i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska följa upp och utvärdera reformen brett och kontinuerligt, och vidta åtgärder utifrån det.
- De menar att reformen behöver följas upp noggrant och kontinuerligt.
Visa vad de skrev
”Vi ser ett behov av att reformen följs upp noggrant och kontinuerligt.”
- De menar att uppföljningen inte bara ska mäta om mer tid frigörs, utan också om tiden faktiskt används till bättre undervisning, om arbetsmiljön förbättras och om elevernas kunskapsutveckling stärks.
Visa vad de skrev
”Den bör inte bara mäta om mer tid frigörs, utan också om tiden faktiskt används till bättre undervisning, om arbetsmiljön förbättras, om elevernas kunskapsutveckling stärks”
- De menar att uppföljningen också ska analysera hur andra faktorer som klasstorlekar och andel behöriga lärare påverkas.
Visa vad de skrev
”och hur andra faktorer som klasstorlekar och andel behöriga lärare påverkas”
- De menar att reformens konsekvenser för små kommuner, landsbygdskommuner och huvudmän med stora kompetensförsörjningsutmaningar särskilt behöver analyseras och beaktas.
Visa vad de skrev
”Även reformens konsekvenser för små kommuner, landsbygdskommuner och huvudmän med stora kompetensförsörjningsutmaningar behöver särskilt analyseras och beaktas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi ser ett behov av att reformen följs upp noggrant och kontinuerligt. Regeringen anger själv att regleringen behöver följas upp för att säkerställa att den får avsedd effekt. Det är ett steg på vägen. Men uppföljningen bör enligt oss vara bredare än så. Den bör inte bara mäta om mer tid frigörs, utan också om tiden faktiskt används till bättre undervisning, om arbetsmiljön förbättras, om elevernas kunskapsutveckling stärks och hur andra faktorer som klasstorlekar och andel behöriga lärare påverkas. Även reformens konsekvenser för små kommuner, landsbygdskommuner och huvudmän med stora kompetensförsörjningsutmaningar behöver särskilt analyseras och beaktas.
Dialog mellan skola och vårdnadshavare – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen vidtar åtgärder för att minska onödig dokumentation i skolan med urskiljning, så att skolan kan upptäcka stödbehov i tid och kontakten med vårdnadshavare inte försvagas.
- De menar att det är viktigt att minska onödig dokumentation i skolan.
Visa vad de skrev
”Vi anser att det är viktigt att minska onödig dokumentation i skolan.”
- De menar att skolan även fortsättningsvis måste kunna upptäcka elever som behöver stöd i tid och att vårdnadshavare måste få relevant och tillräcklig information om barnets utveckling.
Visa vad de skrev
”Skolan måste även i fortsättningen ha goda möjligheter att identifiera elever som behöver stöd i tid, och vårdnadshavare måste få relevant och tillräcklig information om barnets utveckling.”
- De menar att om kontakten mellan skola och hem försvagas för mycket riskerar det att påverka elevernas kunskapsutveckling negativt.
Visa vad de skrev
”Om relationen mellan skola och hem försvagas alltför mycket finns risken att det drabbar elevernas kunskapsutveckling negativt.”
- De menar att minskad administration inte får leda till att kontakten mellan skola och hem försvagas eller att tidiga signaler om kunskapstapp och stödbehov missas.
Visa vad de skrev
”En minskning av administrationen får inte innebära att kontakten mellan skola och hem försvagas eller att tidiga signaler om kunskapstapp och stödbehov missas.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det är viktigt att minska onödig dokumentation i skolan. Propositionen föreslår bl.a. att information om barnets eller elevens utveckling ska ges vid tillfällen som personalen bestämmer, att utvecklingssamtal ska hållas minst en gång per läsår i stället för en gång per termin och att de skriftliga planerna ska fokusera på elevers kunskapsutveckling. Det kan frigöra tid. Men genomförandet måste enligt oss ske med urskiljning. Skolan måste även i fortsättningen ha goda möjligheter att identifiera elever som behöver stöd i tid, och vårdnadshavare måste få relevant och tillräcklig information om barnets utveckling. Om relationen mellan skola och hem försvagas alltför mycket finns risken att det drabbar elevernas kunskapsutveckling negativt. En minskning av administrationen får inte innebära att kontakten mellan skola och hem försvagas eller att tidiga signaler om kunskapstapp och stödbehov missas.
Behovet av att samordna betygssystemet med behörighetsregler – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till motionen och uppmanar regeringen att, utöver att avskaffa betyget F som spärrgräns, säkerställa att det nya betygssystemet samordnas med rimliga behörighetsregler och övergångar till gymnasiet.
- De menar att betygssystemet ska vara rättvist och pålitligt och inte bidra till utslagning eller påverkas av vinstjakt och betygsfiffel.
Visa vad de skrev
”Vi vill ha ett rättvist och pålitligt betygssystem som varken bidrar till utslagning från skolan eller korrumperas av vinstjakt och betygsfiffel.”
- De menar att det nya betygssystemet måste samordnas med rimliga behörighetsregler för att utslagningen mellan grundskolan och gymnasiet inte ska bestå.
Visa vad de skrev
”Det krävs att det nya betygssystemet samordnas med rimliga behörighetsregler till gymnasiala utbildningar.”
- De menar att gymnasieskolan i grunden bör bli obligatorisk och att skolplikten bör förlängas, men att utformningen behöver utredas vidare.
Visa vad de skrev
”I grunden vill vi se att gymnasieskolan blir obligatorisk och att skolplikten förlängs.”
- De menar att regeringen bör återkomma med en samlad plan för hur betygssystemet ska samordnas med behörighetsregler och övergångar till gymnasiet.
Visa vad de skrev
”regeringen återkommer med en samlad plan för hur betygssystemet ska samordnas med behörighetsregler och övergångar till gymnasiet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi vill ha ett rättvist och pålitligt betygssystem som varken bidrar till utslagning från skolan eller korrumperas av vinstjakt och betygsfiffel. Dagens betygssystem är ett historiskt misslyckande som många skolelever har tvingats att betala dyrt för. År 1994 infördes en gräns för godkänt och 2011 drev den moderatledda regeringen igenom det underkända betygssteget F som bidragit till massutslagning av unga mellan grundskolan och gymnasiet.
Vi välkomnar att regeringen efter en lång tids förnekelse av problemet är beredd att avskaffa betyget F som spärrgräns till gymnasiet. Det krävs dock mer för att säkerställa att utslagningen mellan grundskolan och gymnasiet inte består. Det krävs att det nya betygssystemet samordnas med rimliga behörighetsregler till gymnasiala utbildningar. I grunden vill vi se att gymnasieskolan blir obligatorisk och att skolplikten förlängs. Den exakta utformningen av detta och hur det samverkar med behörighetsregler till olika utbildningar behöver utredas vidare. Vi vill att det säkerställs att det nya betygssystemet inte leder till fortsatt utslagning från skolan och att regeringen återkommer med en samlad plan för hur betygssystemet ska samordnas med behörighetsregler och övergångar till gymnasiet.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Digitala nationella slutprov – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska säkerställa att digitala nationella slutprov är robusta och fungerar innan de införs fullt ut, kartlägga Skolverkets resurser, följa upp provens påverkan på undervisningen och utreda tillgängliga prov, inklusive översättning till teckenspråk.
- De menar att införandet av digitala nationella prov har präglats av tekniska problem, inställda prov och kritik från professionen, vilket visar på betydande risker.
Visa vad de skrev
”Införandet av digitala nationella prov har präglats av återkommande tekniska problem, inställda prov och omfattande kritik från professionen.”
- De menar att det är oklart om Skolverket har tillräckliga resurser och att regeringen därför bör låta Skolverket kartlägga om myndigheten har resurser att ta fram och administrera digitala nationella slutprov.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför ge Skolverket i uppgift att kartlägga om myndigheten har tillräckliga resurser för att ta fram och administrera digitala nationella slutprov.”
- De menar att det finns en risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven.
Visa vad de skrev
”Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven.”
- De menar att regeringen i förordningsarbetet bör utreda förutsättningarna för tillgängliga slutprov och översättning till teckenspråk.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför i förordningsarbetet utreda förutsättningarna för tillgängliga slutprov och översättning till teckenspråk.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det finns risker med nationella slutprov.
Den föreslagna betygsreformen bygger i hög grad på att digitala och centralt rättade nationella slutprov fungerar i praktiken. Här har regeringen uppvisat betydande brister. Införandet av digitala nationella prov har präglats av återkommande tekniska problem, inställda prov och omfattande kritik från professionen. Regeringen har till slut tvingats att skjuta upp införandet efter att systemet inte fungerat som avsett, trots långvarigt utvecklingsarbete. Det finns alltså betydande risker som inte får underskattas. När centrala delar av betygssystemet görs beroende av en infrastruktur som inte är tillförlitlig riskerar hela reformens legitimitet att undergrävas. Det är därför nödvändigt att säkerställa att genomförandet av digitala nationella slutprov är robust och fungerande innan systemet införs fullt ut.
Genomförande, uppföljning och utvärdering – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tillsätter en parlamentarisk kommitté som följer genomförandet av betygssystemet, och att förändringarna följs upp och utvärderas.
- De menar att det är viktigt att stora förändringar förbereds, att kompletterande utredningar görs och att genomförandet följs upp, utvärderas och justeras vid behov.
Visa vad de skrev
”Det är av stor vikt att förändringar förbereds, att kompletterande utredningar görs och att genomförandet följs upp, utvärderas och vid behov justeras.”
- De menar att eleverna som berörs inte får några andra chanser till slutprov och meritvärden, så systemet måste fungera redan för första kullen.
Visa vad de skrev
”De elever som berörs av de här förändringarna får inte andra chanser till slutprov och meritvärden; det är viktigt att det är ett välfungerande system som sjösätts och det behöver fungera även för första kullen elever.”
- De menar att ett betygssystem behöver vara långsiktigt stabilt och att bristande bred politisk förankring riskerar att försämra både kvaliteten och legitimiteten.
Visa vad de skrev
”Ett betygssystem behöver vara långsiktigt stabilt. Utan bred politisk förankring riskerar systemet att förlora i både kvalitet och legitimitet.”
- De menar att det är olyckligt att regeringen genomförde reformen utan bred parlamentarisk förankring.
Visa vad de skrev
”Det är olyckligt att regeringen valde att genomföra reformen utan bred parlamentarisk förankring.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen sjösätter nu en mängd stora reformer som kommer att påverka svensk skola under lång tid. Det är av stor vikt att förändringar förbereds, att kompletterande utredningar görs och att genomförandet följs upp, utvärderas och vid behov justeras. De elever som berörs av de här förändringarna får inte andra chanser till slutprov och meritvärden; det är viktigt att det är ett välfungerande system som sjösätts och det behöver fungera även för första kullen elever. Det behövs en kontinuerlig uppföljning och utvärdering. Det är olyckligt att regeringen valde att genomföra reformen utan bred parlamentarisk förankring. Ett betygssystem behöver vara långsiktigt stabilt. Utan bred politisk förankring riskerar systemet att förlora i både kvalitet och legitimitet. En parlamentarisk kommitté bör därför tillsättas för att följa genomförandet av betygssystemet.
Processen för kalibrering av betygsvärden – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen förenklar och ser över processen för kalibrering av betyg före införandet.
- De menar att processen för kalibrering behöver vara enkel och tydlig och gå att tillämpa i praktiken utan mer administration eller otydlighet.
Visa vad de skrev
”Processen för kalibrering behöver vara enkel, transparent och möjlig att tillämpa i praktiken utan att skapa ökad administration eller otydlighet.”
- De menar att lärarens samlade bedömning över tid fångar fler sidor av elevernas kunskaper än enskilda prov.
Visa vad de skrev
”Lärarens samlade bedömning bygger på ett brett underlag över tid och fångar fler dimensioner av elevernas kunskaper än enskilda prov.”
- De menar att ett minskat genomslag för lärarens betygssättning till förmån för standardiserade prov kan försämra bedömningens kvalitet och försvaga lärarens roll och auktoritet.
Visa vad de skrev
”Om lärarens betygssättning får minskat genomslag till förmån för standardiserade prov riskerar det inte bara att försämra bedömningens kvalitet, utan också att undergräva lärarens roll och auktoritet i klassrummet.”
- De menar att det finns en risk att nationella prov styr undervisningen så mycket att den anpassas efter proven.
Visa vad de skrev
”Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi instämmer med regeringen att betygsinflationen måste motverkas. Men de åtgärder som nu föreslås riskerar att skapa nya problem. Processen för kalibrering behöver vara enkel, transparent och möjlig att tillämpa i praktiken utan att skapa ökad administration eller otydlighet. Lärarens samlade bedömning bygger på ett brett underlag över tid och fångar fler dimensioner av elevernas kunskaper än enskilda prov. Om lärarens betygssättning får minskat genomslag till förmån för standardiserade prov riskerar det inte bara att försämra bedömningens kvalitet, utan också att undergräva lärarens roll och auktoritet i klassrummet.
Betygssystemets anpassning till komvux – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tillsätter en utredning om hur det nya betygssystemet ska genomföras och användas inom den kommunala vuxenutbildningen.
- De menar att vuxenutbildningen har andra förutsättningar än gymnasieskolan, med löpande antagning, individuell studietakt och en mycket blandad elevgrupp.
Visa vad de skrev
”Vuxenutbildningen har andra förutsättningar än gymnasieskolan, med kontinuerlig antagning, individuell studietakt och en mycket heterogen elevgrupp.”
- De menar att flera remissinstanser, bland dem Vuxenutbildning i Samverkan, har pekat på att förslagen riskerar att fungera sämre i vuxenutbildningen.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser, däribland Vuxenutbildning i Samverkan, har pekat på att förslagen riskerar att fungera sämre i denna kontext.”
- De menar att det är särskilt problematiskt att meritvärderingen i hög grad ska bygga på nationella slutprov, eftersom det kan tränga undan lärarens bedömning, minska motivationen och missgynna vuxna studerande.
Visa vad de skrev
”Särskilt problematiskt är att meritvärderingen i hög grad ska bygga på nationella slutprov. Det riskerar att tränga undan lärarens bedömning, minska motivationen och missgynna vuxna studerande.”
- De menar att slutprov vid samma tidpunkter som i gymnasieskolan kan minska flexibiliteten, skapa väntetider och bli en flaskhals i utbildningar som är viktiga för kompetensförsörjningen.
Visa vad de skrev
”Förslaget om att genomföra slutprov vid samma tidpunkter som i gymnasieskolan riskerar dessutom att minska flexibiliteten, skapa väntetider och fungera som en flaskhals i utbildningar som är avgörande för kompetensförsörjningen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En viktig fråga som inte har behandlats tillräckligt är hur betygssystemet ska fungera inom den kommunala vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen har andra förutsättningar än gymnasieskolan, med kontinuerlig antagning, individuell studietakt och en mycket heterogen elevgrupp.
Förbättrat stöd i skolanProp. 2025/26:195 · beslutad 3 juni 2026
Stödet till eleverna i skolan – reservation, avstod
Vad ville S i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska säkerställa mer resurser, kompetens och kontinuitet i skolans stöd till eleverna.
- De menar att problemet inte är brist på system utan brist på resurser, kompetens och kontinuitet, särskilt för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Visa vad de skrev
”för många elever, inte minst elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, är problemet i dag inte brist på system utan brist på resurser, kompetens och kontinuitet.”
- De menar att det finns en risk att förändringen sker för snabbt och utan tillräcklig analys av konsekvenserna.
Visa vad de skrev
”Samtidigt finns det en risk att förändringen sker för snabbt och utan tillräcklig analys av konsekvenserna.”
- De menar att standardiserade tester kan vara ett komplement men inte ersätta lärarens professionella bedömning eller det löpande arbetet i klassrummet.
Visa vad de skrev
”de föreslagna standardiserade testerna kan vara ett komplement, men de kan inte ersätta lärarens professionella bedömning eller det löpande arbetet i klassrummet.”
- De menar att förändringarna riskerar att leda till ökad utsortering av elever i mindre undervisningsgrupper i stället för att undervisningen anpassas inom den vanliga undervisningen.
Visa vad de skrev
”Förändringarna riskerar även att leda till ökad utsortering av elever, t.ex. genom fler placeringar i mindre undervisningsgrupper, i stället för att undervisningen anpassas inom den ordinarie verksamheten.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens proposition syftar till att förbättra stödet till elever i skolan. Vi anser att ambitionen att fler elever ska få stöd i tid är viktig, men för många elever, inte minst elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, är problemet i dag inte brist på system utan brist på resurser, kompetens och kontinuitet. Fler speciallärare och specialpedagoger, en utbyggd elevhälsa och bättre möjligheter till anpassade lärmiljöer är centrala delar för att alla elever ska kunna lyckas.
Avskaffandet av garantin för tidiga stödinsatser och extra anpassningar innebär inte att elevernas behov av stöd försvinner. Det är därför viktigt att förändringen följs noggrant. Samtidigt finns det en risk att förändringen sker för snabbt och utan tillräcklig analys av konsekvenserna. Tidiga och flexibla insatser är ofta avgörande för att elever ska klara sin skolgång och vi anser därför att det behöver säkerställas att elevers behov fortfarande kan identifieras och mötas i tid även i ett nytt system.
Vidare anser vi att de föreslagna standardiserade testerna kan vara ett komplement, men de kan inte ersätta lärarens professionella bedömning eller det löpande arbetet i klassrummet. Det finns en risk att fokus flyttas från undervisning och relationer till mätning och administration.
Förändringarna riskerar även att leda till ökad utsortering av elever, t.ex. genom fler placeringar i mindre undervisningsgrupper, i stället för att undervisningen anpassas inom den ordinarie verksamheten. Om reformen inte följs av ökade resurser riskerar den att förstärka skillnader snarare än att minska dem.
Vi anser även att det är problematiskt att regeringen föreslår att bestämmelsen i skollagens syftesparagraf om att elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt ska tas bort. Det är en grundläggande princip för en jämlik kunskapsskola och bör ligga fast.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4019 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1, 3 och 4 samt avslår motionerna 2025/26:3994 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 2 och 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Stödet till eleverna inom kommunal vuxenutbildning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska utreda och återkomma med förslag om stärkt individuellt stöd inom kommunal vuxenutbildning (komvux).
- De menar att komvux är den enda skolformen där eleverna inte har en tydlig rätt till stöd, och att det inte är rimligt.
Visa vad de skrev
”I dag är kommunal vuxenutbildning (komvux) den enda skolform där elever saknar en tydlig rätt till stöd. Det är inte rimligt.”
- De menar att möjligheten att utbilda sig senare i livet är avgörande, särskilt för dem som tidigare inte fick det stöd de behövde i skolan.
Visa vad de skrev
”Möjligheten att utbilda sig senare i livet är avgörande – inte minst för dem som tidigare inte fått det stöd de behövt i skolan.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I dag är kommunal vuxenutbildning (komvux) den enda skolform där elever saknar en tydlig rätt till stöd. Det är inte rimligt. Möjligheten att utbilda sig senare i livet är avgörande – inte minst för dem som tidigare inte fått det stöd de behövt i skolan. Vi anser därför att regeringen ska utreda och återkomma med förslag om stärkt individuellt stöd inom komvux.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4019 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Finansieringen av regeringens förslag – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 8)
Att riksdagen ställer sig bakom reservationens förslag och säger till regeringen att vidta åtgärder för att finansiera det förbättrade stödet i skolan, så att pengarna går till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev.
- De menar att det finns en uppenbar risk att det förbättrade stödet bara blir en möjlighet på papperet om inte verksamheten får tillräcklig finansiering.
Visa vad de skrev
”Utan tillräcklig finansiering av verksamheten finns det en uppenbar risk att förbättrat stöd till elever blir en teoretisk möjlighet snarare än en verklig förändring.”
- De menar att ambitionerna om bättre stöd riskerar att inte få genomslag i praktiken utan fler lärare, stärkt elevhälsa och ökad tillgång till specialpedagogisk kompetens.
Visa vad de skrev
”Men utan fler lärare, stärkt elevhälsa och ökad tillgång till specialpedagogisk kompetens riskerar dessa ambitioner att inte få genomslag i praktiken.”
- De menar att många av förändringarna bara byter ut ett system mot ett annat, och att vardagen i klassrummen riskerar att vara densamma om inte resurserna ökar.
Visa vad de skrev
”Många av förändringarna handlar i grunden om att ersätta ett system med ett annat, medan verkligheten i klassrummen riskerar att förbli densamma om inte resurserna ökar.”
- De menar att skolans pengar ska gå till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev i stället för till vinster.
Visa vad de skrev
”Skolans pengar ska gå till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev – inte till vinster.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Propositionen innehåller delar som går i rätt riktning, t.ex. tidigare utredning av behov av särskilt stöd. Men utan fler lärare, stärkt elevhälsa och ökad tillgång till specialpedagogisk kompetens riskerar dessa ambitioner att inte få genomslag i praktiken. Många av förändringarna handlar i grunden om att ersätta ett system med ett annat, medan verkligheten i klassrummen riskerar att förbli densamma om inte resurserna ökar.
Nya läroplaner – för en stark kunskapsskolaProp. 2025/26:194 · beslutad 3 juni 2026
Elevinflytande – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att elevinflytandet ska värnas och säkerställas i nya föreskrifter och läroplaner, samtidigt som läraren ska leda och planera undervisningen.
- De menar att elever har en lagstadgad rätt till inflytande över sin utbildning och att detta tydligt bör framgå även i läroplanerna.
Visa vad de skrev
”Elever har dessutom en lagstadgad rätt till inflytande över sin utbildning, och detta behöver tydligt framgå även i läroplanerna.”
- De menar att barn och unga redan i tidig ålder behöver få förståelse för det demokratiska samtalet och vad det innebär att ta ansvar och göra sin röst hörd.
Visa vad de skrev
”Det är viktigt att barn och unga redan i tidig ålder får en förståelse för det demokratiska samtalet och vad det innebär att ta ansvar och göra sin röst hörd.”
- De menar att det inte är motiverat att tona ned elevinflytandet på det sätt som regeringen gör i flera propositioner.
Visa vad de skrev
”Mot denna bakgrund är det inte motiverat att tona ned elevinflytandet på det sätt som regeringen nu gör i flera propositioner.”
- De menar att riksdagen bör markera att föreskrifter och läroplaner måste tas fram med full respekt för bestämmelserna.
Visa vad de skrev
”Just därför bör riksdagen markera att framtagandet av föreskrifter och läroplaner måste ske med full respekt för dessa bestämmelser.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att elevinflytandet ska värnas och säkerställas i arbetet med att ta fram föreskrifter samt i de nya läroplanerna. Vi delar uppfattningen att läraren ska leda och planera undervisningen. Samtidigt står lärares bestämmanderätt inte i motsats till elevers inflytande över utbildningen eller deras ansvarstagande för sin utbildning. Skickliga lärare har förmåga att ge elever inflytande utifrån deras ålder och mognad. Elever har dessutom en lagstadgad rätt till inflytande över sin utbildning, och detta behöver tydligt framgå även i läroplanerna. Det är viktigt att barn och unga redan i tidig ålder får en förståelse för det demokratiska samtalet och vad det innebär att ta ansvar och göra sin röst hörd. Mot denna bakgrund är det inte motiverat att tona ned elevinflytandet på det sätt som regeringen nu gör i flera propositioner. I propositionen hänvisar regeringen till att elevers rätt till inflytande, samråd och information regleras i skollagen, samtidigt som regeringen bedömer att mer balanserade skrivningar om elevinflytande är positiva. Just därför bör riksdagen markera att framtagandet av föreskrifter och läroplaner måste ske med full respekt för dessa bestämmelser.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Undervisningsmetoder och undervisningsstrategier – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska vidta åtgärder för att tydligt hålla fast vid att lärare själva bestämmer undervisningsmetoderna.
- De menar att frågor om hur undervisningen ska bedrivas bör avgöras av lärarna utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, inte genom politisk detaljstyrning.
Visa vad de skrev
”Annars finns en uppenbar risk för politisk detaljstyrning av didaktiska frågor som i stället bör avgöras av professionen utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”
- De menar att det finns risker med en alltför långtgående detaljstyrning i läroplanen.
Visa vad de skrev
”Det är också viktigt att belysa riskerna med en alltför långtgående detaljstyrning i läroplanen.”
- De menar att om specifika vetenskapliga metoder fastställs genom politiska beslut, så kräver även ändringar utifrån nya vetenskapliga rön politiska beslut.
Visa vad de skrev
”När specifika vetenskapliga metoder i läroplaner fastställs genom politiska beslut innebär det att även ändringar till följd av nya eller mer lämpliga vetenskapliga rön kräver politiska beslut.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Propositionen innehåller förslag om att kursplanerna ska innehålla undervisningsstrategier, definierade som ämnesspecifika strategier för hur undervisningen ska bedrivas. Regeringen anger samtidigt att det är lärarna som bestämmer valet av specifika undervisningsmetoder inom ramen för dessa strategier. Vi anser att det är en viktig avgränsning, men den behöver hållas fast med stor tydlighet. Annars finns en uppenbar risk för politisk detaljstyrning av didaktiska frågor som i stället bör avgöras av professionen utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är också viktigt att belysa riskerna med en alltför långtgående detaljstyrning i läroplanen. När specifika vetenskapliga metoder i läroplaner fastställs genom politiska beslut innebär det att även ändringar till följd av nya eller mer lämpliga vetenskapliga rön kräver politiska beslut.
Icke-konfessionell undervisning – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och C i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att undervisningens icke-konfessionella karaktär uttryckligen ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna.
- De menar att principen om en icke-konfessionell undervisning är grundläggande för den svenska skolan och måste värnas.
Visa vad de skrev
”Principen om en icke-konfessionell undervisning är grundläggande för den svenska skolan och måste värnas.”
- De menar att Skolverket och Skolinspektionen i sina remissvar har sagt att det för tydlighetens skull är en fördel att behålla en skrivning om att undervisningen ska vara icke-konfessionell.
Visa vad de skrev
”Både Skolverket och Skolinspektionen har i sina remissvar anfört att det, för tydlighetens skull, finns en fördel med att behålla en skrivning om att undervisningen ska vara icke-konfessionell.”
- De menar att regeringen själv säger att frågan behöver analyseras vidare, vilket visar att den inte är tillräckligt säkrad i reformen.
Visa vad de skrev
”Regeringen skriver uttryckligen att det behöver analyseras vidare om det bör stå kvar att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Det visar att frågan ännu inte är tillräckligt säkrad i reformen.”
- De menar att skrivningarna om icke-konfessionell undervisning inte får tas bort.
Visa vad de skrev
”Vi kan inte acceptera att skrivningarna tas bort.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att undervisningens icke-konfessionella karaktär uttryckligen ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna. Principen om en icke-konfessionell undervisning är grundläggande för den svenska skolan och måste värnas. Både Skolverket och Skolinspektionen har i sina remissvar anfört att det, för tydlighetens skull, finns en fördel med att behålla en skrivning om att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Regeringen skriver uttryckligen att det behöver analyseras vidare om det bör stå kvar att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Det visar att frågan ännu inte är tillräckligt säkrad i reformen. Vi anser att detta inte bör lämnas öppet. Vi kan inte acceptera att skrivningarna tas bort.
Kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck även fortsättningsvis ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna, och att regeringen ska vidta åtgärder för det.
- De menar att det finns en risk att flytta områdena från läroplanernas inledande delar eftersom det kan försvaga helhetsperspektivet och göra skolans ansvar mindre tydligt.
Visa vad de skrev
”Att helt flytta dessa områden från läroplanernas inledande delar riskerar att försvaga helhetsperspektivet och minska tydligheten i skolans ansvar.”
- De menar att området behöver stärkas aktivt i ett läge där frågor om sexualitet, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck inte bör tonas ned.
Visa vad de skrev
”Detta görs även i ett läge där frågor om sexualitet, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck aktivt behöver stärkas, inte tonas ned.”
- De menar att regeringens argument för att minska kunskapsområdet inte bygger på kunskap om vad som är viktigt för elever och lärare.
Visa vad de skrev
”Regeringens argumentation för att tunna ut kunskapsområdet bygger inte på kunskap om vad som är viktigt för elever och lärare.”
- De menar att strukturen för området förstärktes så sent som 2022, bland annat genom examensmål i lärarutbildningen och tydligare skrivningar om rektors ansvar.
Visa vad de skrev
”Strukturen förstärktes så sent som 2022 med examensmål i lärarutbildningen och tydligare skrivningar i läroplanens uppdrag till rektor att ha ansvar för området sexualitet, samtycke och relationer samt genom att området förekommer i ett flertal kursplaner.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Historiskt har Sverige varit ett land i framkant när det gäller sexualundervisning. Frågor om sexualitet, samtycke, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck är inte enbart ämnesstoff. De hör också till skolans demokratiska, förebyggande och värdegrundsskapande uppdrag.
Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolanProp. 2025/26:193 · beslutad 3 juni 2026
Förväntansdokument – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger nej till att införa förväntansdokument i skolan, det vill säga skriftliga förväntningar på elever och vårdnadshavare.
- De menar att berörda vårdnadshavares fostransansvar inte brister på grund av okunskap om förväntningar i skolan, utan på grund av andra förutsättningar och livssituationer.
Visa vad de skrev
”Berörda vårdnadshavares fostransansvar brister inte på grund av okunskap om förväntningar på beteende i skolan utan på grund av andra förutsättningar och livssituationer.”
- De menar att kravet på förväntansdokument riskerar att öka administrationen och detaljstyrningen i skolan utan att bidra till bättre studiero eller kunskapsresultat.
Visa vad de skrev
”När det gäller kravet på förväntansdokument ser vi sammantaget en risk att detta snarare ökar administrationen och detaljstyrningen i skolan ytterligare utan att bidra till bättre studiero eller kunskapsresultat.”
- De menar att lärare behöver mer tid för undervisning och relationsskapande, inte fler dokument att hantera.
Visa vad de skrev
”Lärare behöver mer tid för undervisning och relationsskapande, inte fler dokument att hantera.”
- De menar att risken är att dokumentet bara blir en symbolisk pappersprodukt och inte ett verktyg för att få en tryggare och bättre skola.
Visa vad de skrev
”Risken är att dokumentet endast blir en symbolisk pappersprodukt och inte ett verktyg för att få en tryggare och bättre skola.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Svensk skola är till för alla barn. För att möjliggöra en trygg arbetsmiljö för både lärare och elever är åtgärder som underlättar för skolans personal välkomna. Vi ställer oss dock tveksamma till regeringens förslag om att skolans förväntningar på elever och vårdnadshavare ska tydliggöras genom krav på att införa förväntansdokument. Berörda vårdnadshavares fostransansvar brister inte på grund av okunskap om förväntningar på beteende i skolan utan på grund av andra förutsättningar och livssituationer. Elever som behöver stöd möter i dag ofta en skola där tiden inte räcker till, där elevhälsan är underbemannad och där lärare saknar förutsättningar att anpassa undervisningen. Alla barn ska mötas av höga förväntningar och få den hjälp de behöver för att lyckas. Läraren ska vara klassrummets självklara ledare. För att det ska vara möjligt måste läraren också ges rätt förutsättningar, med tid, arbetsro och stöd i sitt uppdrag. När det gäller kravet på förväntansdokument ser vi sammantaget en risk att detta snarare ökar administrationen och detaljstyrningen i skolan ytterligare utan att bidra till bättre studiero eller kunskapsresultat. Att minska dokumentationskrav kan i vissa fall vara motiverat, men det förändrar inte i grunden förutsättningarna i klassrummet. Lärare behöver mer tid för undervisning och relationsskapande, inte fler dokument att hantera. Med det som nämnts ovan som grund anser vi att förväntansdokument inte ska införas. Risken är att dokumentet endast blir en symbolisk pappersprodukt och inte ett verktyg för att få en tryggare och bättre skola.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4018 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4050 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Tillfällig omplacering och akutskolor på entreprenad – reservation, röstade nej
Vad ville S och V i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger nej till att akutskolor ska kunna drivas på entreprenad och säger till regeringen att vidta åtgärder för bättre trygghet och studiero i skolan.
- De menar att akutskolor på entreprenad riskerar att förstärka marknadsskolans misslyckanden och leda till ökad utsortering och att ansvaret för elever med större behov flyttas bort från huvudmännen.
Visa vad de skrev
”Det riskerar att förstärka marknadsskolans misslyckanden och leda till ökad utsortering och en skola där ansvaret för elever med större behov förskjuts bort från huvudmännen.”
- De menar att resurser som borde gå till elevernas stöd och undervisning i stället kan hamna som vinster och aktieutdelningar hos privata skolkoncerner.
Visa vad de skrev
”Resurser som borde gå till elevernas stöd och undervisning kan i stället hamna som vinster och aktieutdelningar hos privata skolkoncerner.”
- De menar att regeringen i stället för att stärka den gemensamma skolan öppnar för att lägga ut nya delar av verksamheten på entreprenad.
Visa vad de skrev
”I stället för att stärka den gemensamma skolan öppnar regeringen för att lägga ut nya delar av verksamheten på entreprenad.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen gick till val på att ta tag i problemen i svensk skola, men löftena om att ta itu med marknadsskolan har inte infriats. Skolans pengar ska gå till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev – inte till vinster. Vi behöver förbättra tryggheten och studieron i skolan. Lärare och rektorer ska ha tydliga befogenheter att upprätthålla ordning, och elever som utgör en fara för andra ska kunna hanteras på ett sätt som värnar tryggheten för alla. Det är därför avgörande att skolan har tillräckliga resurser och rätt kompetens.
Vi motsätter oss förslaget om att akutskolor ska kunna drivas på entreprenad. Det riskerar att förstärka marknadsskolans misslyckanden och leda till ökad utsortering och en skola där ansvaret för elever med större behov förskjuts bort från huvudmännen. I stället för att stärka den gemensamma skolan öppnar regeringen för att lägga ut nya delar av verksamheten på entreprenad. Resurser som borde gå till elevernas stöd och undervisning kan i stället hamna som vinster och aktieutdelningar hos privata skolkoncerner.
Utökade registerkontroller i skolväsendetProp. 2025/26:174 · beslutad 27 maj 2026
Stärkta registerkontroller – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att stärka registerkontrollerna i skolväsendet ytterligare, utöver regeringens förslag.
- De menar att regelverket behöver stärkas ytterligare så att personer som visat sig olämpliga att arbeta med barn och unga inte kan fortsätta arbeta i skolan.
Visa vad de skrev
”Samtidigt anser vi att det finns skäl att stärka regelverket ytterligare för att säkerställa att personer som visat sig olämpliga att arbeta med barn och unga inte ska kunna fortsätta att arbeta i skolan.”
- De menar att Riksrevisionens granskningar visar att dagens system inte alltid fångar upp eller hanterar olämpliga lärare tillräckligt väl.
Visa vad de skrev
”Granskningar från Riksrevisionen har visat att dagens system inte alltid fångar upp eller hanterar olämpliga lärare tillräckligt väl.”
- De menar att risken behöver minska för att personer som visat sig olämpliga kan fortsätta arbeta i andra skolor utan att den nya arbetsgivaren känner till tidigare missförhållanden.
Visa vad de skrev
”Vi behöver minska risken för att personer som visat sig olämpliga kan fortsätta arbeta i andra skolor utan att den nya arbetsgivaren känner till tidigare missförhållanden.”
- De menar att kontrollerna i belastningsregistret bör stärkas ytterligare för att inga lärare som gjort sig skyldiga till allvarliga brott ska arbeta i skolan.
Visa vad de skrev
”För att säkerställa att inga lärare som gjort sig skyldiga till allvarliga brott arbetar i skolan bör kontrollerna i belastningsregistret stärkas ytterligare.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar i huvudsak regeringens förslag. Förslagen kan bidra till ett starkare skydd för elever och en mer ändamålsenlig kontroll av personer som arbetar i skolan. Samtidigt anser vi att det finns skäl att stärka regelverket ytterligare för att säkerställa att personer som visat sig olämpliga att arbeta med barn och unga inte ska kunna fortsätta att arbeta i skolan. Granskningar från Riksrevisionen har visat att dagens system inte alltid fångar upp eller hanterar olämpliga lärare tillräckligt väl. Vi behöver minska risken för att personer som visat sig olämpliga kan fortsätta arbeta i andra skolor utan att den nya arbetsgivaren känner till tidigare missförhållanden. Arbetsgivarens skyldighet att begära utdrag ur belastningsregistret är begränsad till nyanställningar. För att säkerställa att inga lärare som gjort sig skyldiga till allvarliga brott arbetar i skolan bör kontrollerna i belastningsregistret stärkas ytterligare. Genom att utveckla registerkontrollen kan skyddet för barn och elever i skolan förbättras ytterligare. Regeringens förslag är ett steg i rätt riktning, men det finns skäl att skärpa regelverket för att säkerställa att systemet fungerar fullt ut.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3969 av Anders Ygeman m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP), Niklas Sigvardsson (S) och Madeleine Atlas (C).
Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän i skolväsendetProp. 2025/26:191 · beslutad 26 maj 2026
Lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att begränsa lättnaderna för enskilda huvudmän så att de inte omfattar medelstora huvudmän.
- De menar att det finns problem med bristande transparens i delar av friskolesektorn, med tystnadskultur och incitament att visa en tillrättalagd bild, och att offentlighetsprincipen är ett effektivt verktyg mot detta.
Visa vad de skrev
”Flera aktörer vittnar om en tystnadskultur där problem inte lyfts, samtidigt som konkurrensen om skolpengen skapar incitament att visa upp en tillrättalagd bild av verksamheten.”
- De menar att förslaget är otillräckligt eftersom undantagen och lättnaderna är alltför generöst utformade och riskerar att urholka reformens syfte.
Visa vad de skrev
”Men förslaget är otillräckligt. De undantag och lättnader som föreslås är alltför generöst utformade och riskerar att urholka reformens syfte.”
- De menar att när även relativt stora huvudmän omfattas av lättnader kan en betydande del av verksamheten fortsatt undantas från insyn.
Visa vad de skrev
”När även relativt stora huvudmän omfattas av lättnader innebär det att en betydande del av verksamheten fortsatt kan undantas från insyn.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det finns i dag tydliga problem med bristande transparens i delar av friskolesektorn. Flera aktörer vittnar om en tystnadskultur där problem inte lyfts, samtidigt som konkurrensen om skolpengen skapar incitament att visa upp en tillrättalagd bild av verksamheten. Offentlighetsprincipen är ett av de mest effektiva verktygen vi har för att motverka detta och säkerställa att missförhållanden kan granskas.
Regeringens proposition innebär att offentlighetsprincipen införs hos enskilda huvudmän i skolväsendet. Det är i grunden ett steg i rätt riktning. Offentligt finansierad verksamhet ska präglas av öppenhet och insyn, oavsett driftsform. Men förslaget är otillräckligt. De undantag och lättnader som föreslås är alltför generöst utformade och riskerar att urholka reformens syfte. När även relativt stora huvudmän omfattas av lättnader innebär det att en betydande del av verksamheten fortsatt kan undantas från insyn.
Vi menar att offentlighetsprincipen ska omfatta samtliga enskilda huvudmän i skolväsendet utan alltför generösa undantag. Vi anser att de föreslagna lättnaderna för enskilda huvudmän bör begränsas så att de inte omfattar medelstora huvudmän.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4024 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt avslår motion 2025/26:4049 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Offentlighetsprincipens omfattning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen tillkännager för regeringen att offentlighetsprincipen ska omfatta även fristående anordnare inom komvux och tillämpas fullt ut, utan undantag för affärshemligheter.
- De menar att fristående anordnare inom komvux ska omfattas av offentlighetsprincipen.
Visa vad de skrev
”Vi menar att fristående anordnare inom komvux ska omfattas av offentlighetsprincipen.”
- De menar att hemlighållna affärs- och driftsförhållanden gör att allmänheten inte fullt ut kan se hur skattemedel används.
Visa vad de skrev
”Det är problematiskt att affärs- och driftsförhållanden i stor utsträckning fortsatt kan hållas hemliga. Det innebär att centrala frågor om hur skattemedel används inte fullt ut blir tillgängliga för allmänheten.”
- De menar att det utan redovisning på skolenhetsnivå blir svårt att granska överkompensation och att pengar läcker ur skolan.
Visa vad de skrev
”Utan krav på redovisning på skolenhetsnivå blir det svårt att granska överkompensation och pengaläckage ur skolan.”
- De menar att offentlighetsprincipen bör tillämpas fullt ut, utan undantag för affärshemligheter.
Visa vad de skrev
”Vi anser att offentlighetsprincipen bör tillämpas fullt ut, utan undantag för affärshemligheter.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det är anmärkningsvärt att fristående anordnare inom komvux inte omfattas av regeringens lagförslag i propositionen. Även vuxenutbildning finansieras med offentliga medel och bör omfattas av samma krav på insyn och transparens. Vi menar att fristående anordnare inom komvux ska omfattas av offentlighetsprincipen.
Det är problematiskt att affärs- och driftsförhållanden i stor utsträckning fortsatt kan hållas hemliga. Det innebär att centrala frågor om hur skattemedel används inte fullt ut blir tillgängliga för allmänheten. I praktiken riskerar barns rätt till en bra utbildning att fortsatt vägas mot bolagens intresse av sekretess.
Skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi)Prop. 2025/26:10 · beslutad 19 november 2025
Rätten till sfi – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om tre års rätt till sfi och säger ja till att rätten ska gälla i fyra år med möjlighet till förlängning ett år i taget.
- De menar att en treårsgräns är för snäv och dåligt underbyggd och riskerar att bli kontraproduktiv.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag att begränsa rätten till sfi till tre år är för snävt och dåligt underbyggt och riskerar att bli kontraproduktivt.”
- De menar att en kort tidsgräns kan skapa ett A- och B-lag där de som behöver mest stöd lämnas efter.
Visa vad de skrev
”Det riskerar att skapa ett A- och B-lag där personer med god studievana och gynnsamma förutsättningar klarar den korta tidsgränsen, medan de som behöver mest stöd lämnas efter.”
- De menar att rätten till sfi bör gälla i fyra år med möjlighet till förlängning ett år i taget, som utredningen föreslog.
Visa vad de skrev
”Utredningen föreslog att rätten till sfi ska gälla i fyra år med möjlighet till förlängning med ett år i taget.”
- De menar att förslaget inte tar tillräcklig hänsyn till personer med funktionsnedsättning eller perioder av sjukdom som behöver anpassad studietakt.
Visa vad de skrev
”Förslaget tar heller inte tillräcklig hänsyn till de behov som personer med funktionsnedsättningar eller perioder av sjukdom har av en anpassad studietakt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Svenska för invandrare (sfi) utgör en central och viktig del av utbildningssystemet. Svenska språket är helt avgörande för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden och för att bli en del av det svenska samhället. Att kunna tala, skriva och läsa på svenska är ett krav inom många yrken och ofta nödvändigt för att kunna delta i utbildning. Språket lägger grunden för självständighet och delaktighet, en fungerande integration och är även en förutsättning för vårt gemensamma välstånd och vår gemensamma välfärd. Det har länge funnits behov av att skärpa villkoren och höja kvaliteten i sfi så att utrikesfödda snabbare ska få tillräckliga språkkunskaper för att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden. Att neka människor denna möjlighet genom en alltför skarp och kort tidsgräns är att aktivt skapa utanförskap.
Regeringens förslag att begränsa rätten till sfi till tre år är för snävt och dåligt underbyggt och riskerar att bli kontraproduktivt. I avsaknad av offensiva satsningar på kvaliteten i sfi riskerar regeringens förslag på en alltför rigid och svag treårsgräns att leda till både sämre genomströmning och sämre likvärdighet. Det riskerar att skapa ett A- och B-lag där personer med god studievana och gynnsamma förutsättningar klarar den korta tidsgränsen, medan de som behöver mest stöd lämnas efter. Förslaget innebär heller inte per automatik en effektivisering eller garanti för ökad genomströmning, särskilt som regeringen ignorerar många av de förslag som Kliva-utredningen lämnade i syfte att stärka kvaliteten i sfi.
Utredningen föreslog att rätten till sfi ska gälla i fyra år med möjlighet till förlängning med ett år i taget. Syftet var att sfi, likt andra skolformer, skulle fokusera på att öka elevens möjligheter till lärande under en fastställd tidsperiod och inte under obegränsad tid. I grunden är det ett bra förslag som skapar både bättre planeringsförutsättningar och tydligare krav för såväl eleverna som huvudmannen.
Regeringens förslag avviker dock från utredningens utan att regeringen presenterar en övertygande motivering. Förutom att korta tidsgränsen till tre år föreslås onödigt snäva regler om att huvudmannen måste besluta om att förlänga den tid som personen har rätt att delta i utbildningen innan tidsperioden löpt ut. Många elever inom sfi har kort utbildningsbakgrund och behov av omfattande utbildningsinsatser. Förslaget tar heller inte tillräcklig hänsyn till de behov som personer med funktionsnedsättningar eller perioder av sjukdom har av en anpassad studietakt. Med en treårsgräns ökar risken att fler elever tvingas till förlängningar. Det riskerar att leda till en omfattande administration och godtycklighet, snarare än ett reellt stöd. Möjligheten till förlängning är otillräcklig och huvudmän kommer sannolikt att göra olika bedömningar. Den skapar en rättsosäkerhet och utgör en risk för minskande likvärdighet i sfi. Rätten till sfi bör, i linje med Kliva-utredningens förslag, gälla i fyra år med möjlighet till förlängning med ett år i taget om det finns särskilda skäl.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:319 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:357 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 74.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Camilla Hansén (MP) och Nadja Awad (V).
Sfi och yrkesutbildning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen vidtar åtgärder för ett mer flexibelt sfi-system och för att förstärka möjligheterna att kombinera sfi med yrkesutbildning.
- De menar att kvaliteten och genomströmningen i sfi behöver förbättras så att fler nyanlända snabbare får tillräckliga språkkunskaper för att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden.
Visa vad de skrev
”Vi anser att kvaliteten behöver höjas och att genomströmningen behöver förbättras i sfi-systemet för att fler nyanlända snabbare ska få tillräckliga språkkunskaper för att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden.”
- De menar att regeringens förslag om en mer strikt treårsgräns riskerar att försämra flexibiliteten och sfi:s och yrkesutbildningarnas förmåga att bidra till kompetensförsörjning, jobb och integration.
Visa vad de skrev
”Här riskerar regeringens förslag om en mer rigid treårsgräns att försämra flexibiliteten och därmed också sfi och yrkesutbildningarnas förmåga att bidra till kompetensförsörjning, jobb och integration.”
- De menar att systemet måste vara flexibelt för att inte skapa inlåsningseffekter, där individer väljer bort arbete för att inte förlora rätten till sfi.
Visa vad de skrev
”För att inte skapa inlåsningseffekter, där individer väljer bort arbete för att inte förlora sin rätt till sfi, måste systemet vara flexibelt.”
- De menar att möjligheterna att kombinera sfi med yrkesutbildning har visat sig vara en framgångsrik väg till både jobb och integration och till att möta kompetensbehovet i samhället och näringslivet.
Visa vad de skrev
”Möjligheter att kombinera sfi med yrkesutbildning har visat sig vara en framgångsrik väg till både jobb och integration men också för att möta kompetensbehovet i samhälle och näringsliv.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Kommunalt språkansvar och uppsökande verksamhet – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till ett tydligare kommunalt språkansvar än det som propositionen föreslår, där kommunerna får en långtgående skyldighet att hitta, söka upp och motivera personer som behöver sfi.
- De menar att kommunerna ska ha en långtgående skyldighet att identifiera, söka upp och kontakta personer som behöver sfi och motivera dem att delta.
Visa vad de skrev
”Vi anser dock också att det ska införas ett tydligare kommunalt språkansvar där kommuner har en långtgående skyldighet att identifiera, söka upp och kontakta personer med behov av sfi samt att motivera dem att delta i utbildningen.”
- De menar att uppsökande verksamhet också ska riktas mot elever som skrivs ut från eller hoppar av sfi.
Visa vad de skrev
”En uppsökande verksamhet bör också riktas mot elever som skrivs ut från eller hoppar av sfi-undervisningen.”
- De menar att samhället inte ska släppa taget när en elev hoppar av sfi eller när en kommun överväger att skriva ut en elev på grund av bristande språkutveckling.
Visa vad de skrev
”Samhället ska inte släppa taget när en elev hoppar av sfi eller en kommun överväger att skriva ut en elev på grund av bristande språkprogression.”
- De menar att det ska finnas en tydlig förväntan på alla att lära sig svenska och att svenska ska vara både en rättighet och en skyldighet.
Visa vad de skrev
”Det måste finnas en tydlig förväntan på alla att lära sig svenska språket. Det ska vara både en rättighet och en skyldighet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Socialdemokraterna har länge drivit frågan om ett kommunalt språkansvar. Därför anser vi att det är bra att propositionen innehåller förslag som går i denna riktning. Vi anser dock också att det ska införas ett tydligare kommunalt språkansvar där kommuner har en långtgående skyldighet att identifiera, söka upp och kontakta personer med behov av sfi samt att motivera dem att delta i utbildningen. Det måste finnas en tydlig förväntan på alla att lära sig svenska språket. Det ska vara både en rättighet och en skyldighet. En uppsökande verksamhet bör också riktas mot elever som skrivs ut från eller hoppar av sfi-undervisningen. Samhället ska inte släppa taget när en elev hoppar av sfi eller en kommun överväger att skriva ut en elev på grund av bristande språkprogression. I stället ska samhället erbjuda integrationsspår, motivationshöjande insatser och samhällsorientering.
Lärarledd undervisningstid – reservation, ingen omröstning
Vad ville S och V i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att undervisningstiden i svenska för invandrare ska kunna utökas, särskilt för elever som är språksvaga, och att regeringen ska vidta åtgärder för det.
- De menar att undervisningstiden ska kunna utökas för att förbättra genomströmningen, det vill säga att fler elever fullföljer utbildningen, och för att utbildningen bättre ska leda till jobb, särskilt för språksvaga elever.
Visa vad de skrev
”I syfte att förbättra genomströmningen i sfi och stärka dess förmåga att leda till jobb vill vi att undervisningstiden ska kunna utökas, särskilt när det gäller språksvaga elever.”
- De menar att det nuvarande undantaget inte alltid är tillräckligt för elever som är ytterst språksvaga, ofta även på sitt modersmål.
Visa vad de skrev
”Det är bra men inte alltid tillräckligt för elever som är ytterst språksvaga, ofta även på sitt modersmål.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I syfte att förbättra genomströmningen i sfi och stärka dess förmåga att leda till jobb vill vi att undervisningstiden ska kunna utökas, särskilt när det gäller språksvaga elever. Skollagen anger att huvudmannen ska erbjuda 15 timmars undervisningstid i veckan. Det finns i dag undantag för målgruppen nyanlända med kort tidigare utbildning som inte bedöms kunna matchas mot ett arbete under tiden i etableringsprogrammet där man kan erbjudas 23 timmar sammanhållen undervisningstid. Det är bra men inte alltid tillräckligt för elever som är ytterst språksvaga, ofta även på sitt modersmål.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:319 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 76 och 77.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S) och Nadja Awad (V).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4021 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 3 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Camilla Hansén (MP), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Vi kräver därför att regeringen genomför reformen på ett ansvarsfullt sätt och inte genom nedskärningar av anslagen till skolan. Reformen riskerar annars att leda till ökad lärarbrist och nedskärningar. En sådan utveckling skulle direkt motverka reformens syfte och riskera att försämra både undervisningens kvalitet och elevernas och lärarnas arbetsmiljö. Om reformen dessutom finansieras med nedskärningar på andra anslag inom skolan är risken överhängande att resurser flyttas från de skolor och elever som har allra störst behov av stöd.
Vidare anser vi att regeringen måste säkerställa att reformen kan genomföras i hela landet. När regeringen arbetar vidare med att se till att de ekonomiska förutsättningarna är tillräckliga behöver det säkerställas att kommuner av olika storlek har möjlighet att genomföra reformen på riktigt. Annars riskerar det slå hårt mot kommuner med svag ekonomi, glesbygdskommuner eller skolhuvudmän som redan i dag har svårt att rekrytera behöriga lärare.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3 och bifaller delvis motion 2025/26:4033 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 4 och 5 samt avslår motion 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 6 och avslår motion 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V) och Niklas Sigvardsson (S).
Det är oklart om Skolverket har förmåga att säkerställa de digitala systemen för att hantera det stora antalet elever som ska göra många olika prov vid samma tid. Det finns därför behov av att utreda om Skolverket har tillräckliga personella och ekonomiska resurser för att införa de digitala nationella slutprov som behöver genomföras för att betygssystemet ska fungera. Regeringen bör därför ge Skolverket i uppgift att kartlägga om myndigheten har tillräckliga resurser för att ta fram och administrera digitala nationella slutprov.
Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven. Det kan komma att påverka lärares undervisningsmetoder och leda till att undervisningen utformas för att prestera goda resultat på provet, i stället för att hålla fokus på hela ämnets bredd och olika sätt att visa kunskap på. Det kan leda till ökad stress och att viktiga delar av kunskapsuppdraget trängs undan. Det är därför nödvändigt att regeringen följer upp att det nya betygssystemet inte leder till att de nationella provens ökade betydelse leder till försämrad undervisning när ökat fokus läggs på att förbereda elever för att prestera på prov.
Av likvärdighets- och legitimitetsskäl är det viktigt att elever i specialskolan kan genomföra de nationella slutproven och att proven konstrueras så att de är tillgängliga för alla elever. Ett sätt att öka tillgängligheten för döva och hörselskadade elever är att slutproven översätts till svenskt teckenspråk. Regeringen bör därför i förordningsarbetet utreda förutsättningarna för tillgängliga slutprov och översättning till teckenspråk.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4001 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 2, 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 2 och 4 samt 2025/26:4058 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 6 och 2025/26:4058 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven. Det kan leda till ökad stress och att viktiga delar av kunskapsuppdraget trängs undan. Det är därför nödvändigt att följa upp hur provens betydelse påverkar undervisningen och elevernas arbetsmiljö. Vi ser dock att delar av det föreslagna betygssystemet kommer att kunna justeras; det kan exempelvis handla om att justera processen för kalibrering och i vilken grad nationella prov styr meritvärden i takt med att betygsinflationen av strukturella skäl minskar.
Vi anser mot denna bakgrund att processen för kalibrering av betyg behöver förenklas och ses över före införandet.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Flera remissinstanser, däribland Vuxenutbildning i Samverkan, har pekat på att förslagen riskerar att fungera sämre i denna kontext. Särskilt problematiskt är att meritvärderingen i hög grad ska bygga på nationella slutprov. Det riskerar att tränga undan lärarens bedömning, minska motivationen och missgynna vuxna studerande. Förslaget om att genomföra slutprov vid samma tidpunkter som i gymnasieskolan riskerar dessutom att minska flexibiliteten, skapa väntetider och fungera som en flaskhals i utbildningar som är avgörande för kompetensförsörjningen. Det finns alltså fortsatt frågor om det nya betygssystemets genomförande på den kommunala vuxenutbildningen. Regeringen bör därför tillsätta en utredning av hur det nya betygssystemet ska genomföras och användas på den kommunala vuxenutbildningen.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4001 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Utan tillräcklig finansiering av verksamheten finns det en uppenbar risk att förbättrat stöd till elever blir en teoretisk möjlighet snarare än en verklig förändring. För att verkligen förbättra stödet i skolan krävs ett tydligt fokus på resurser, kompetens och elevernas faktiska behov. Vi anser att alla elever ska få rätt stöd i rätt tid – inte i teorin utan i praktiken. Skolans pengar ska gå till fler lärare, mindre klasser och bättre stöd till varje elev – inte till vinster. Alla barn ska mötas av höga förväntningar och få den hjälp de behöver för att lyckas.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4019 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 och avslår motion 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3 och avslår motion 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 4, 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C) och Niklas Sigvardsson (S).
Skolinspektionen har granskat undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer och konstaterar att kvaliteten behöver bli bättre. Granskningen visar bl.a. att eleverna får undervisning som inte är tillräckligt nära deras vardag och att de sällan möter fördjupad undervisning om hedersrelaterat våld och förtryck. Strukturen förstärktes så sent som 2022 med examensmål i lärarutbildningen och tydligare skrivningar i läroplanens uppdrag till rektor att ha ansvar för området sexualitet, samtycke och relationer samt genom att området förekommer i ett flertal kursplaner. Att helt flytta dessa områden från läroplanernas inledande delar riskerar att försvaga helhetsperspektivet och minska tydligheten i skolans ansvar. Detta görs även i ett läge där frågor om sexualitet, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck aktivt behöver stärkas, inte tonas ned. Regeringens argumentation för att tunna ut kunskapsområdet bygger inte på kunskap om vad som är viktigt för elever och lärare. Vi delar invändningarna som flera remissinstanser uttrycker. För att nå ett jämställt samhälle behöver alla ha grundläggande kunskaper om hur olika relationer påverkar vårt samhälle.
Vi vill att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck även fortsättningsvis ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 4 och avslår motion 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4018 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:4041 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).
I dag saknas dessutom i många fall tillräcklig insyn i hur skattemedel används inom friskolekoncerner. Det gäller inte minst i fråga om hur resurser flyttas mellan skolor och hur vinster uppstår. Utan krav på redovisning på skolenhetsnivå blir det svårt att granska överkompensation och pengaläckage ur skolan. Offentlighetsprincipen är därför inte bara en fråga om insyn, utan en förutsättning för att kunna säkerställa att resurser används rätt och att alla elever ges likvärdiga förutsättningar.
Regeringen har under lång tid lovat att öka insynen i friskolesektorn. Det som nu presenteras är dock en halvmesyr. I stället för en tydlig och konsekvent offentlighetsprincip väljer regeringen en modell med undantag och lättnader som riskerar att skapa kryphål. För att på allvar stärka förtroendet för skolan krävs en mer genomgripande politik. Offentligt finansierad utbildning ska ha öppna böcker, resurser ska kunna följas på skolnivå och vinstintresset ska inte tillåtas att stå i vägen för transparens och kvalitet. Sammantaget är det positivt att offentlighetsprincipen nu föreslås införas, men reformen behöver skärpas. Offentligt finansierad utbildning ska präglas av full insyn – inte av undantag som riskerar att dölja hur skattemedel används. Vi anser att offentlighetsprincipen bör tillämpas fullt ut, utan undantag för affärshemligheter.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4024 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 3 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen föreslår i proposition 2025/26:10 en rad skärpningar av kraven inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi). Vi anser att kvaliteten behöver höjas och att genomströmningen behöver förbättras i sfi-systemet för att fler nyanlända snabbare ska få tillräckliga språkkunskaper för att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden. Här riskerar regeringens förslag om en mer rigid treårsgräns att försämra flexibiliteten och därmed också sfi och yrkesutbildningarnas förmåga att bidra till kompetensförsörjning, jobb och integration. För att inte skapa inlåsningseffekter, där individer väljer bort arbete för att inte förlora sin rätt till sfi, måste systemet vara flexibelt. Möjligheter att kombinera sfi med yrkesutbildning har visat sig vara en framgångsrik väg till både jobb och integration men också för att möta kompetensbehovet i samhälle och näringsliv. Vi menar att dessa möjligheter måste fortsätta att förstärkas.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:319 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 3, 2025/26:357 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2 och 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 75.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Camilla Hansén (MP) och Nadja Awad (V).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:319 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 2 och 5 samt 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 73 och 78.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S) och Nadja Awad (V).