Laddar…
- Röstade för utskottets förslag
- 16 %
- 5 av 32 omröstningar
- På den vinnande sidan
- 17 %
- 5 av 29 omröstningar där partiet röstade ja eller nej
- Fick igenom sin linje mot utskottet
- 0 av 24
- omröstningar där partiet röstade nej och utskottets förslag föll
- Reservationer
- 42
- av 65 beslutspunkter hade partiet ett eget förslag
- Ville stoppa hela propositionen
- 0
- gånger
Partiets egna förslag
Motioner som Miljöpartiet har lagt i partiets namn inom skola och forskning under riksmötet 2025/26: 14 motioner med 145 yrkanden. Riksdagen har beslutat om 145 av yrkandena och sagt ja till 0. Partier som ingår i regeringen lägger sällan egna motioner, eftersom de i stället påverkar regeringens förslag inifrån. Därför säger antalet motioner inte hur aktivt ett parti är.
med anledning av prop. 2025/26:292 Skärpta villkor för friskolesektornMotion 2025/26:4225 · 10 juli 2026 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning snarast ska föreslå hur ett förbud mot vinstutdelning från enskilda huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem, samt gymnasieskola och gymnasiesärskola, kan införas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna idéburna skolenheters särart och omfattningen av ett värdeöverföringsförbud och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om idéburna skolenheter och särredovisning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning och utvärdering av lagens konsekvenser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:196 Tid för undervisningsuppdragetMotion 2025/26:4066 · 1 april 2026 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att andelen behöriga lärare stadigt ökar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver samverka med arbetsmarknadens parter i förordningsarbetet och tillkännager detta för regeringen.
Där partiet ville något annat
Beslutspunkter där MP röstade nej till utskottets förslag eller lämnade en reservation. Det kan betyda att partiet ville stoppa, ändra eller gå längre än förslaget. Öppna propositionen för att se omröstningen.
Följde utskottet på alla punkter
Visa 3 ärenden där MP varken röstade nej eller reserverade sig
Så läser du siffrorna
I kammaren röstar riksdagen alltid om utskottets förslag. Ja betyder att man stöder utskottets förslag och nej att man stöder ett motförslag. Utskottets förslag är oftast att anta regeringens proposition, men inte alltid.
En reservation är ett annat förslag till beslut som ett eller flera partier lämnar i utskottet. Många punkter avgörs utan omröstning; då syns partiets hållning bara genom reservationen.
Partiets röst är det som flest av dess ledamöter röstade. Ibland behandlar utskottet flera propositioner i samma betänkande; då visas de tillsammans och varje beslutspunkt räknas en gång.
Riksdagen sa nej
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa arbetstidsreformens genomförande i hela landet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvecklingssamtal, plan för kunskapsutveckling och kontakt med vårdnadshavare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning och utvärdering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nejmed anledning av prop. 2025/26:197 Ett likvärdigt betygssystemMotion 2025/26:4058 · 1 april 2026 · 6 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om riskerna med nationella slutprov och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om resurser till information om det nya betygssystemet och meritvärdena och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att särskilt värna de konstnärliga och övriga praktisk-estetiska ämnenas särart och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av alternativa urvalsmetoder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare utreda tillgängligheten till slutprov och översättning till teckenspråk och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kontinuerlig uppföljning och utvärdering och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:192 Överlämnande av uppgifter mellan skolor i brottsförebyggande syfteMotion 2025/26:4056 · 1 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolor ska ha möjlighet att lämna över uppgifter avseende elever till en annan skola i brottsförebyggande syfte och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en tydligare konsekvensanalys för lärares yrkesetik och arbetsbelastning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning med fördjupad barnkonsekvensanalys och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:194 Nya läroplaner – för en stark kunskapsskolaMotion 2025/26:4054 · 1 april 2026 · 8 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett bredare syfte med utbildningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka läroplanens skrivningar om diskriminering genom att benämna diskrimineringsgrunderna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka läroplanens skrivningar om nationella minoriteter genom att benämna dem och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undervisning om sexualitet, samtycke och relationer ska framgå av läroplanens inledande delar, i rektorsuppdrag och i en bredd av kursplaner och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna och tydliggöra elevinflytandet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna vårdnadshavares inflytande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga uppdraget i fråga om lärande för hållbar utveckling i läroplanens inledning, skolans mål och övriga styrdokument och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka och modernisera läroplanens skrivningar om digitalisering och AI och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolanMotion 2025/26:4050 · 1 april 2026 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvisning och kvarsittning behöver dokumenteras och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på förväntansdokument och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning av mobilförbud och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:195 Förbättrat stöd i skolanMotion 2025/26:4048 · 1 april 2026 · 5 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av tidigt stöd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av hög kvalitet på stödinsatser och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bristande finansiering som en risk med regeringens reformer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att anpassa stödet efter elevernas behov ur ett barnrätts- och funktionsrättsperspektiv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av kontinuerlig uppföljning av arbetet med standardiserade tester och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av skr. 2025/26:67 Riksrevisionens rapport om likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsynMotion 2025/26:3866 · 10 december 2025 · 3 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att det statliga stödet till förskolor blir tillgängligt och användbart för alla huvudmän och verksamheter, särskilt de som har störst behov, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att reformera tillsyn och uppföljning av förskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en nationell förskolekommission och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 15 StudiestödMotion 2025/26:3519 · 7 oktober 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt förslaget i tabell A i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att målet för studiestödet ska kompletteras med att verka utjämnande samt bidra till social rättvisa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskningMotion 2025/26:3518 · 7 oktober 2025 · 4 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt förslaget i tabell A i motionen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det forskningspolitiska målet ska innehålla delmål om jämställdhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det forskningspolitiska målet ska innehålla delmål om samverkan och samhällspåverkan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen beslutar att anslaget 1:15 ska benämnas Statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Livslångt lärande och forskning för ett hållbart samhälleMotion 2025/26:3365 · 6 oktober 2025 · 33 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att politiken bör skapa starka förutsättningar för ett livslångt lärande för att kunna hantera de globala megatrenderna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka vuxenutbildning och yrkeshögskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kvaliteten på sfi och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett grönt kunskapslyft för att underlätta omställning till en hållbar arbetsmarknad, motverka arbetslöshet och skapa hållbara jobb för unga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lärcentrum för att ge tillgång till högre utbildning i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge ukrainska flyktingar bättre möjligheter till utbildning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka skyddet för den akademiska friheten i grundlag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om högre utbildning som en kraft för omställningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att produktivitetsavdraget ska avvecklas för att stärka lärosätenas finansiering och oberoende och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda lärosätenas ökade kostnader för lokaler och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskningspolitikens mål för jämställdhet och samverkan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka miljö- och klimatforskningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka forskning med särskilt fokus på resurseffektivitet och cirkularitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka havsmiljöforskningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa finansiering av svensk utvecklingsforskning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om permanenta anslag för praktiknära forskning i skolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskning för patientsäkerhet och vård och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda behov av att inkludera praktiktjänstgöring i psykologutbildningen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskningsinfrastruktur och ny isbrytare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av samhällsvetenskaplig, humanistisk och konstnärlig forskning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om AI inom forskning och utbildning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell plan för att fasa ut plågsamma djurförsök och gå över till djurförsöksfri forskning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att organisationer som företräder djurskyddsintressen ska få rätt att överklaga beslut i de djurförsöksetiska nämnderna och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskning kring beredskap och ett robustare samhälle och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flytta Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) under Utbildningsdepartementet, likt övriga högskolor i Sverige, och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mer lärarledd undervisning i högskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om internationalisering och mobilitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett Students at Risk-program i samverkan med Utrikesdepartementet och svenska högskolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om studenters ekonomiska trygghet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om omställningsstudiestöd och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla och stärka studenthälsan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sjukskrivning och rehabilitering för studenter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att finansiera lagstadgade uppdrag och säkra studenters demokratiska inflytande och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Förskola och skola för en hållbar framtidMotion 2025/26:3364 · 6 oktober 2025 · 65 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en likvärdig och jämlik skola för alla och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka statens ansvar för skolans finansiering och likvärdighet genom ett sektorsbidrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motverka skolsegregationen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningar på skolor i glesbygder och skärgårdar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka möjligheten till fjärrundervisning via länk i glesbygden och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett förbud mot konfessionella friskolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot vinstutdelande aktiebolagsskolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om etableringsstopp för nya vinstutdelande förskolor och skolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa möjligheter för kommuner till återkrävande av skolpeng från misskötta fristående förskolor och skolor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolpengssystemet bör göras om så att de kommunala skolorna kompenseras ekonomiskt för det lagstadgade ansvar de har, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att befintligt utbud ska väga tyngre vid beslut om etablering av nya skolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast återinföra offentlighetsprincipen för alla förskolor och skolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna idéburna friskolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tilltro till lärarprofessionen och tillitsstyrning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en förskolekommission ska tillsättas och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en bemanningsnorm i förskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om likvärdighetsbidrag för förskolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolinspektionen ska ta över prövningen och tillsynen av enskilda förskolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna aktivt bör erbjuda förskoleplatser från två års ålder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja minimigränsen för rätten till allmän förskola från 15 till 20 timmar i veckan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolinspektionen ska ta över prövningen och tillsynen av enskilda förskolor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kunskap om flerspråkighet ska ingå i utbildningarna till förskollärare och barnskötare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barnskötare bör göras till en skyddad yrkestitel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge alla barn rätt till fritidshemmet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fritids ska vara avgiftsfritt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om höga förväntningar på utbildningens kvalitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka utbildningsväsendets resultat genom ett nationellt kvalitetssystem och kvalitetsdialoger och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elever ska ha tillgång till såväl analoga som digitala läromedel av hög kvalitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätten till punktskrift ska skrivas in i skollagen och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa betyget F i den obligatoriska skolan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att första betyget ska ges tidigast i årskurs 7 och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera barns, ungas och familjers läsning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa tillräcklig finansiering för bemannade skolbibliotek och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga skolans demokratiuppdrag och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka undervisning om sex, samtycke och relationer för elever, studenter och lärare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka utbildning för frihetsberövade barn och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationell strategi för att stärka medie- och informationskunnigheten i ljuset av AI och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta nationella minoritetsspråk som ett nytt skolämne och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kulturens och kreativitetens utbildningskedja och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla elever ska ha tillgång till estetiska verksamheter och att alla gymnasieutbildningar ska innehålla estetisk verksamhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för ansvarsfull digitalisering av skolväsendet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolans digitalisering ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, där staten har ansvar för strategiska beslut och skolhuvudmän för det professionella genomförandet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om digitaliseringens och AI:s påverkan på utbildningsväsendet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärande för hållbar utveckling ska genomsyra all utbildning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om miljö, hållbarhet och biologisk mångfald i skolväsendet som helhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla barn och elever ska ha tillgång till Sveriges natur och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta till vara friluftslivet som en pedagogisk resurs i alla skolformer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skolverket i uppdrag att ansvara för det nationella målet ”Ett rikt friluftsliv i skolan” och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolan ska stimulera till fysisk aktivitet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att allemansrätten lärs ut genom att tillämpa den i praktiken i lärandet om hållbarhet, natur och friluftsliv och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd för elevers inflytande på utbildningen genom elevers organisering, elevskyddsombud och skyddsronder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att man ska kunna arbeta och samtidigt studera till lärare eller förskollärare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge lärare fler kollegor som skolbibliotekarier, speciallärare och skolsköterskor och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge lärare och rektorer tillgång till kontinuerlig kompetensutveckling genom hela arbetslivet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolan ska arbeta med att främja elevernas fysiska och psykiska hälsa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utbyggd elevhälsa och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svensk skola ska ta ett krafttag mot mobbning utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa rätt stöd i rätt tid till de elever som behöver det, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka elevhälsan genom basbemanning med max antal elever för medarbetare i elevhälsan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla elever ska ha möjlighet att inom rimlig tid få tillgång till och kunna ta sig till kurator/psykolog och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till elever med problematisk skolfrånvaro och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fjärr- och distansundervisning och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jämställdhet och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa tillgänglig barnomsorg även på kvällar, helger och nätter och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som gör landets studie- och yrkesvägledning för både unga och vuxna mer jämställd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
med anledning av prop. 2025/26:10 Skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi)Motion 2025/26:357 · 26 september 2025 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätten att delta i sfi ska gälla i fyra år med möjlighet till förlängning om det finns särskilda skäl och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheterna att kombinera sfi med yrkesutbildning måste fortsätta förstärkas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Läs hela reservationen
Regeringen och Sverigedemokraterna försöker med den aktuella propositionen ge sken av att man nu tar itu med vinstjakten i skolan och förskolan, men det stämmer inte. Faktum är att regeringen i själva verket hindrat vinstutredningen från att ens utreda verkliga vinstförbud. I juni 2022 tillsatte den socialdemokratiska regeringen utredningen En skola utan vinstintresse (dir. 2022:102), som skulle redovisas senast den 29 februari 2024. Direktiven innehöll bl.a. uppdrag om att utreda och föreslå hur ett förbud mot vinstutdelning från enskilda huvudmän kan genomföras.
När Tidöregeringen tillträdde förbjöd man utredaren att ens utreda ett fullständigt vinstförbud genom de nya direktiv (dir. 2023:109) till Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08) som beslutades den 6 juli 2023. På grund av detta saknas nu en samlad utredning om vilka olika vägar det finns för att införa ett vinstförbud i skolan. Regeringen och Sverigedemokraterna detaljstyrde i stället utredningen mot förslag som snarare gynnar de etablerade skolkoncernerna än hindrar vinstjakt.
Vi är djupt kritiska till att regeringen stympade vinstutredningen. Det har gjort det omöjligt att införa ett vinstförbud under den här mandatperioden, vilket innebär att ytterligare flera miljarder kommer att läcka från skolan. Det är ett litet steg framåt att Tidöpartierna nu erkänt att marknadsskolan och vinstjakten är ett allvarligt problem i svensk skola, men det gör samtidigt deras misslyckande och svek desto större med tanke på att man inte vidtar några åtgärder som på ett verkningsfullt sätt kommer att ta itu med dessa problem. Av en rad skäl är regeringens förslag i propositionen otillräckliga för att få bort vinstjakt och marknadsskolans avarter. Vi anser att grundproblemet kvarstår, och skolkoncerner kommer fortsatt att kunna göra vinst på bekostnad av barns och ungas utbildning. Därför vill vi att förbud mot vinstutdelning ska utredas snarast.
Mot denna bakgrund föreslår vi att regeringen omedelbart tillsätter en ny utredning med uppdrag att utreda ett verkligt vinstförbud i skolan och förskolan. Vinstuttagen i skolan och förskolan måste förbjudas.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1 och 4 samt 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Robert Olesen (S) och Mats Berglund (MP).
Krav på återbetalning vid värdeöverföring – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att införa ett krav på återbetalning för friskolor som bryter mot förbudet mot att föra över pengar från skolan till ägarna.
- De menar att lagen ska ändras så att skolans pengar stannar kvar i skolan.
Visa vad de skrev
”Lagstiftningen ska ändras så att skolans pengar stannar i skolan.”
- De menar att kravet på återbetalning är ett sätt att stoppa jakten på vinster, och att det är en åtgärd som skulle kunna genomföras snabbt.
Visa vad de skrev
”Det är en åtgärd för att stoppa vinstjakten som vi menar skulle kunna genomföras snabbt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Lagstiftningen ska ändras så att skolans pengar stannar i skolan. Det är en åtgärd för att stoppa vinstjakten som vi menar skulle kunna genomföras snabbt. Det ska därför införas ett krav på återbetalning på friskolor som bryter mot förbud mot värdeöverföringar.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Robert Olesen (S) och Mats Berglund (MP).
Anpassad reglering för idéburna organisationer och mindre huvudmän – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen återkommer med förslag som anpassar ekonomiska krav och tillståndsprövning så att idéburna skolor utan vinstsyfte och mindre skolhuvudmän inte missgynnas jämfört med stora skolkoncerner.
- De menar att förslagen gynnar redan etablerade skolkoncerner och att regeringen därmed cementerar skolmarknaden och driver på bildandet av ett oligopol.
Visa vad de skrev
”Vi menar att förslagen i propositionen gynnar redan etablerade skolkoncerner, vilket gör att regeringen i praktiken cementerar skolmarknaden och driver på bildandet av ett oligopol.”
- De menar att redan etablerade skolkoncerner inte träffas av de tillfälliga begränsningarna och kan fortsätta föra skolpeng till andra kommuner och länder.
Visa vad de skrev
”Redan etablerade skolkoncerner berörs inte av tillfälliga begränsningar och får fortsätta slussa skolpeng till andra kommuner och länder.”
- De menar att kapitalstarka skolkoncerner får fördelar medan mindre huvudmän och idéburna aktörer får svårare att etablera sig och utveckla sin verksamhet.
Visa vad de skrev
”Kapitalstarka skolkoncerner som byggt upp stora tillgångar under flera år av vinstjakt får fördelar, medan mindre huvudmän och idéburna aktörer får svårare att etablera sig och utveckla sina verksamheter.”
- De menar att ett förbud mot att föra över värden för alla enskilda huvudmän riskerar att drabba idéburna verksamheter som inte skapar de problem som regleringen ska motverka.
Visa vad de skrev
”Ett värdeöverföringsförbud som omfattar samtliga enskilda huvudmän riskerar därför att träffa även verksamheter som inte ger upphov till de problem som regleringen syftar till att motverka.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi menar att förslagen i propositionen gynnar redan etablerade skolkoncerner, vilket gör att regeringen i praktiken cementerar skolmarknaden och driver på bildandet av ett oligopol. Redan etablerade skolkoncerner berörs inte av tillfälliga begränsningar och får fortsätta slussa skolpeng till andra kommuner och länder. Det blir dessutom svårare för nya konkurrenter och idéburna skolor att uppfylla förslagen på skärpta regler för ekonomiska krav på huvudmän. Kapitalstarka skolkoncerner som byggt upp stora tillgångar under flera år av vinstjakt får fördelar, medan mindre huvudmän och idéburna aktörer får svårare att etablera sig och utveckla sina verksamheter. Regeringens förslag driver därmed skolmarknaden mot ökad konsolidering och ett oligopol av skolkoncerner snarare än att motverka vinstjakt.
Vi vill lyfta fram risken för att värdeöverföringsförbud får oproportionerliga konsekvenser för idéburna huvudmän. Dessa bedriver verksamhet utan vinstsyfte och har i regel inte möjlighet att dela ut överskott till ägare. Ett värdeöverföringsförbud som omfattar samtliga enskilda huvudmän riskerar därför att träffa även verksamheter som inte ger upphov till de problem som regleringen syftar till att motverka. Regeringen bör därför analysera konsekvenserna för idéburna huvudmän särskilt och överväga undantag eller en anpassad reglering som tar hänsyn till deras associationsform och verksamhetens särart.
Vi föreslår att regeringen återkommer med förslag som säkerställer att ekonomiska krav och tillståndsprövning inom friskolesektorn utformas så att idéburna aktörer och mindre huvudmän inte missgynnas i förhållande till stora skolkoncerner.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5 och 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Niels Paarup-Petersen (C), Robert Olesen (S) och Mats Berglund (MP).
Undantag från kravet på särredovisning för idéburna organisationer – reservation, röstade nej
Vad ville C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att undanta idéburna skolor från kravet på särredovisning, men att deras redovisning ska vara öppen och transparent, samtidigt som särredovisning behövs för att kontrollera värdeöverföringar.
- De menar att ett generellt krav på särredovisning för alla huvudmän med flera enheter är symbolpolitik som skapar onödig administration utan att lösa det egentliga problemet.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag om ett generellt särredovisningskrav för alla huvudmän som driver mer än en enhet är dock ett exempel på symbolpolitik som skapar onödig administration utan att träffa det verkliga problemet.”
- De menar att idéburna skolor inte är vinstdrivande och därför liknar kommunala huvudmän, som är undantagna från kravet.
Visa vad de skrev
”Idéburna skolor är per definition inte vinstdrivande, i likhet med kommunala huvudmän som är undantagna från kravet.”
- De menar att kravet för idéburna aktörer bara innebär ökad administration och kostnader som måste tas från den pedagogiska verksamheten.
Visa vad de skrev
”För dem medför kravet i stället enbart en ökad administrativ börda och kostnader som måste tas från den pedagogiska verksamheten.”
- De menar att nedläggningar av små idéburna skolor skulle vara förödande, särskilt på landsbygden där skolorna ofta är ryggraden i lokalsamhället och ibland det enda skolalternativet.
Visa vad de skrev
”Detta skulle vara förödande, särskilt för landsbygden där dessa skolor ofta är ryggraden i lokalsamhället och många gånger är det enda skolalternativet eller en av få valmöjligheter.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi ser ett behov av förslaget om särredovisning för att kontrollera värdeöverföringar. Särredovisning är en förutsättning för ökad transparens och för att kunna utöva tillsyn. Regeringens förslag om ett generellt särredovisningskrav för alla huvudmän som driver mer än en enhet är dock ett exempel på symbolpolitik som skapar onödig administration utan att träffa det verkliga problemet. Idéburna skolor är per definition inte vinstdrivande, i likhet med kommunala huvudmän som är undantagna från kravet. Idéburna skolor drivs oftast av stiftelser eller föreningar vars syfte är att återinvestera eventuella överskott i verksamheten. De har sällan de komplexa koncernstrukturer som kravet på särredovisning är avsett att granska. Det finns därför inte samma behov av särredovisning för dessa aktörer.
Vi ser risker med att förslaget blir kontraproduktivt och riskerar att drabba mindre, idéburna aktörer. För dem medför kravet i stället enbart en ökad administrativ börda och kostnader som måste tas från den pedagogiska verksamheten. Detta kan få allvarliga konsekvenser, inte minst genom att små idéburna skolor kan tvingas lägga ned. Detta skulle vara förödande, särskilt för landsbygden där dessa skolor ofta är ryggraden i lokalsamhället och många gånger är det enda skolalternativet eller en av få valmöjligheter. Att tvinga på dem en byråkrati som är utformad för stora, vinstdrivande koncerner är kontraproduktivt och riskerar att slå ut välfungerande och uppskattade verksamheter. Därför vill vi att idéburna huvudmän inte ska omfattas av samma krav på särredovisning, men deras redovisning behöver vara öppen och transparent så att vem som helst kan granska grunden för överföringar mellan skolenheter.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4215 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2 och 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C) och Mats Berglund (MP).
Utvärdering av lagändringarnas konsekvenser – reservation, röstade nej
Vad ville C och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen utvärderar lagändringarnas konsekvenser för marknadsstrukturen och för små aktörers fortlevnad två år efter att lagen trätt i kraft, under 2029.
- De menar att de skärpta kraven ökar den administrativa bördan och riskerar att påverka stora och små aktörer olika.
Visa vad de skrev
”De skärpta kraven i propositionen medför en ökad administrativ börda. Det finns en stor risk att stora och små aktörer påverkas olika av regeringens förslag.”
- De menar att större aktörer och koncerner med mer resurser och juridisk kompetens sannolikt klarar lagändringarna bättre, vilket kan slå ut mindre huvudmän.
Visa vad de skrev
”Större aktörer och koncerner med större administrativa resurser, juridisk kompetens och stordriftsfördelar kommer sannolikt att klara av dessa lagändringar bättre än små, idéburna eller lokalt förankrade aktörer.”
- De menar att förslaget riskerar att cementera den befintliga skolmarknaden och leda till att ett fåtal stora koncerner dominerar friskolemarknaden.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag riskerar leda till en cementering av den befintliga skolmarknaden. Resultatet skulle kunna bli en oligopolbildning där ett fåtal stora koncerner dominerar friskolemarknaden.”
- De menar att en sådan utveckling vore förödande för valfriheten och skulle motverka den mångfald av pedagogiska inriktningar som friskolereformen var tänkt att ge.
Visa vad de skrev
”Det vore förödande ur ett valfrihetsperspektiv och skulle motverka den mångfald av pedagogiska inriktningar som friskolereformen ursprungligen syftade till.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
De skärpta kraven i propositionen medför en ökad administrativ börda. Det finns en stor risk att stora och små aktörer påverkas olika av regeringens förslag. Större aktörer och koncerner med större administrativa resurser, juridisk kompetens och stordriftsfördelar kommer sannolikt att klara av dessa lagändringar bättre än små, idéburna eller lokalt förankrade aktörer. Detta kan leda till en utslagning av mindre huvudmän.
Regeringens förslag riskerar leda till en cementering av den befintliga skolmarknaden. Resultatet skulle kunna bli en oligopolbildning där ett fåtal stora koncerner dominerar friskolemarknaden. Det vore förödande ur ett valfrihetsperspektiv och skulle motverka den mångfald av pedagogiska inriktningar som friskolereformen ursprungligen syftade till. För att säkerställa att lagändringarna inte får oönskade konkurrenshämmande effekter anser vi att de måste följas upp noggrant. För att undvika oligopolbildning och säkerställa små idéburna aktörers fortlevnad, föreslår vi att förslagens konsekvenser utvärderas inom en skälig tid. Vi föreslår därför att en utvärdering av lagens konsekvenser för marknadsstrukturen och för små aktörers fortlevnad genomförs två år efter att lagen trätt i kraft, dvs. under 2029.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4215 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C) och Mats Berglund (MP).
Bättre förutsättningar för yrkesutbildningProp. 2025/26:198 · beslutad 9 juni 2026
Förutsättningar för yrkesutbildning på entreprenad – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till motionen och ber regeringen att införa striktare och tydligare ramar, bättre uppföljning och kontroll samt rättsliga möjligheter att utkräva ansvar för yrkesutbildning på entreprenad, och att kalla det branschskolor.
- De menar att regeringen går för långt när den gör det lättare att lägga ut yrkesutbildning på entreprenad.
Visa vad de skrev
”Här menar vi att regeringen går för långt.”
- De menar att om entreprenad används för brett och som ett självändamål finns en risk att utbildningen splittras och att kvaliteten blir mer ojämn.
Visa vad de skrev
”Men om det används för brett och som ett självändamål finns en risk att utbildningen splittras och att kvaliteten blir ännu mer ojämn än vad den är i dag.”
- De menar att det behövs striktare och tydligare ramar samt bättre uppföljning och kontroll.
Visa vad de skrev
”Därför menar vi att det behövs striktare och tydligare ramar samt bättre uppföljning och kontroll.”
- De menar att staten behöver rättsliga möjligheter att utkräva ansvar av dem som utför utbildning på entreprenad.
Visa vad de skrev
”När entreprenad och nya system införs behöver det finnas författningsrättsliga möjligheter för staten att utkräva ansvar av dem som utför utbildning på entreprenad.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Yrkesutbildningen är en central del av utbildningssystemet. Vi vill att fler unga ska välja ett yrkesprogram och känna att yrkesutbildningarna leder till riktiga jobb, vidare studier och utveckling i arbetslivet. Det kräver utbildningar av hög kvalitet, med tydliga kunskapskrav och med en stark koppling till arbetsmarknadens parter och andra relevanta aktörer i arbetslivet. Det kräver också att utbildningarna är likvärdiga och håller en god nivå oavsett var i landet de ges.
En central del i propositionen är att det ska bli lättare att lägga ut yrkesutbildning på entreprenad. Här menar vi att regeringen går för långt. Entreprenad kan fungera i vissa fall, t.ex. när det är svårt att ordna utbildning lokalt. Men om det används för brett och som ett självändamål finns en risk att utbildningen splittras och att kvaliteten blir ännu mer ojämn än vad den är i dag. Det är varken bra för elever eller arbetsgivare. Därför menar vi att det behövs striktare och tydligare ramar samt bättre uppföljning och kontroll. När entreprenad och nya system införs behöver det finnas författningsrättsliga möjligheter för staten att utkräva ansvar av dem som utför utbildning på entreprenad. Det behöver också ställas höga krav på staten att följa upp och säkra kvaliteten i hela landet. Vi anser dessutom att branschskolor är ett bättre namn än yrkesutbildning på entreprenad eftersom branschskolor är ett vedertaget begrepp.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4021 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Införandet av yrkesprov – reservation, röstade nej
Vad ville S och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att införa yrkesprov i nära samarbete med arbetsmarknadens parter och att införandet sker stegvis.
- De menar att reformen måste förankras hos både fack och arbetsgivare.
Visa vad de skrev
”Reformen att införa yrkesprov måste vara förankrad hos arbetsmarknadens parter, hos både fack och arbetsgivare.”
- De menar att yrkesproven ska utformas i nära samarbete med arbetsmarknadens parter i varje bransch och införas stegvis.
Visa vad de skrev
”Vi menar därför att yrkesproven måste utformas i nära samarbete med arbetsmarknadens parter i respektive bransch och införas stegvis.”
- De menar att förutsättningarna ser olika ut i olika yrken och att det därför måste få ta tid att göra rätt.
Visa vad de skrev
”Förutsättningarna ser olika ut i olika yrken, och det måste få ta tid att göra rätt.”
- De menar att skolan har ett bredare uppdrag att ge eleverna kunskaper, utvecklingsmöjligheter och trygghet i yrkesrollen över tid.
Visa vad de skrev
”Skolan har ett bredare uppdrag – att ge elever kunskaper, utvecklingsmöjligheter och trygghet i sin yrkesroll över tid.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Reformen att införa yrkesprov måste vara förankrad hos arbetsmarknadens parter, hos både fack och arbetsgivare. Arbetsgivare och arbetstagare har ett gemensamt intresse av att yrkesutbildningarna är utformade så att de är gångbara inom respektive bransch. Vi menar därför att yrkesproven måste utformas i nära samarbete med arbetsmarknadens parter i respektive bransch och införas stegvis. Förutsättningarna ser olika ut i olika yrken, och det måste få ta tid att göra rätt.
Samtidigt vill vi betona att det är viktigt att yrkesutbildningen inte reduceras till att enbart svara mot arbetsmarknadens kortsiktiga behov. Skolan har ett bredare uppdrag – att ge elever kunskaper, utvecklingsmöjligheter och trygghet i sin yrkesroll över tid. Det kräver utbildningar som är hållbara och som ger eleverna möjlighet att växa i sitt yrke, inte bara matchas mot dagens bristyrken.
Tid för undervisningsuppdragetProp. 2025/26:196 · beslutad 9 juni 2026
Dialog med arbetsmarknadens parter – reservation, röstade nej
Vad ville S, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att regeringen samarbetar med arbetsmarknadens parter när den kommande förordningen om undervisningsuppdraget utformas.
- De menar att reformen inte har föregåtts av tillräcklig dialog med arbetsmarknadens parter eller förankring hos riksdagens partier.
Visa vad de skrev
”Vi är kritiska till att reformen inte föregåtts av vare sig tillräcklig dialog med arbetsmarknadens parter, vilket är brukligt inom den svenska modellen, eller parlamentarisk förankring bland riksdagens partier.”
- De menar att reformen därför sannolikt har utformats svagare och att riskerna för problem i genomförandet ökar.
Visa vad de skrev
”Det innebär att reformen sannolikt utformats på ett svagare sätt än vad som annars vore möjligt och att riskerna för problem i genomförandet ökar.”
- De menar att staten därmed går in i ett område som ligger nära arbetsmarknadens parters ansvar.
Visa vad de skrev
”Det innebär att staten går in i ett område som ligger nära arbetsmarknadens parters ansvar.”
- De menar att regeringen bör samarbeta med arbetsmarknadens parter när den kommande förordningen utformas, så att regleringen blir så ändamålsenlig och gynnsam som möjligt.
Visa vad de skrev
”Vi anser därför att det är angeläget att regeringen samarbetar med arbetsmarknadens parter vid utformningen av den kommande förordningen, så att regleringen blir så ändamålsenlig och gynnsam som möjligt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi är kritiska till att reformen inte föregåtts av vare sig tillräcklig dialog med arbetsmarknadens parter, vilket är brukligt inom den svenska modellen, eller parlamentarisk förankring bland riksdagens partier. Det innebär att reformen sannolikt utformats på ett svagare sätt än vad som annars vore möjligt och att riskerna för problem i genomförandet ökar.
Propositionens utformning leder också till flera frågor. Regeringen föreslår att undervisningsuppdraget ska regleras i skollagen och att regeringen ska bemyndigas att meddela föreskrifter om omfattningen av tiden för de olika delarna av uppdraget. Det innebär att staten går in i ett område som ligger nära arbetsmarknadens parters ansvar. Av propositionen framgår också att remissinstanser har efterfrågat klargöranden om hur regleringen förhåller sig till annan arbetstid, såsom förtroendearbetstid, och om vem som ska besluta om tidsfördelningen i praktiken. Här är det uppenbart att reformen, i linje med den svenska modellen, borde ha utformats i närmare dialog med parterna än vad som nu skett. För oss är det centralt att förbättringar av lärarnas arbetsvillkor sker med respekt för den svenska modellen. Vi anser därför att det är angeläget att regeringen samarbetar med arbetsmarknadens parter vid utformningen av den kommande förordningen, så att regleringen blir så ändamålsenlig och gynnsam som möjligt.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3 och 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Ekonomiska konsekvenser – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen genomför reformen ansvarsfullt med tillräckliga resurser och utan nedskärningar av skolans anslag, så att den kan genomföras i hela landet.
- De menar att regeringen underfinansierar reformen och att skolor i hela landet, även på landsbygd och i glesbygd, behöver tillräckliga resurser för en likvärdig utbildning av hög kvalitet.
Visa vad de skrev
”Det finns anledning till oro över att regeringen underfinansierar reformen. För att utbildningen ska vara likvärdig och hålla hög kvalitet behöver skolor i hela landet, även på landsbygd och i glesbygd, ha tillräckliga resurser.”
- De menar att regeringen måste genomföra reformen på ett ansvarsfullt sätt och inte genom nedskärningar av anslagen till skolan.
Visa vad de skrev
”Vi kräver därför att regeringen genomför reformen på ett ansvarsfullt sätt och inte genom nedskärningar av anslagen till skolan.”
- De menar att om reformen finansieras med nedskärningar på andra anslag inom skolan riskerar resurser att flyttas från de skolor och elever som har störst behov av stöd.
Visa vad de skrev
”Om reformen dessutom finansieras med nedskärningar på andra anslag inom skolan är risken överhängande att resurser flyttas från de skolor och elever som har allra störst behov av stöd.”
- De menar att regeringen måste säkerställa att kommuner av olika storlek har möjlighet att genomföra reformen på riktigt.
Visa vad de skrev
”När regeringen arbetar vidare med att se till att de ekonomiska förutsättningarna är tillräckliga behöver det säkerställas att kommuner av olika storlek har möjlighet att genomföra reformen på riktigt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det finns anledning till oro över att regeringen underfinansierar reformen. För att utbildningen ska vara likvärdig och hålla hög kvalitet behöver skolor i hela landet, även på landsbygd och i glesbygd, ha tillräckliga resurser.
Konsekvenser för lärarbristen – reservation, röstade nej
Vad ville S, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till motionerna och tillkännager för regeringen att reformen ska genomföras ansvarsfullt och följas av särskilda satsningar för att öka andelen behöriga lärare i hela landet.
- De menar att det behövs särskilda satsningar för att öka andelen behöriga lärare i hela landet.
Visa vad de skrev
”Vi menar därför att det också behöver genomföras särskilda satsningar för att öka andelen behöriga lärare i hela landet.”
- De menar att regeringen ska genomföra reformen så att den inte leder till större barngrupper eller en högre andel obehöriga lärare.
Visa vad de skrev
”Vi förutsätter att regeringen förvaltar det ansvar som riksdagen ger och genomför reformen på ett sätt som inte leder till större barngrupper eller en högre andel obehöriga lärare.”
- De menar att ett dåligt genomförande riskerar att både fler lektioner leds av obehörig personal och att fler lektioner ställs in.
Visa vad de skrev
”Om den här reformen brister i genomförande riskerar priset för bättre arbetsvillkor bli att fler lektioner leds av obehörig personal och att fler lektioner ställs in.”
- De menar att riskerna är särskilt påtagliga på landsbygd och i glesbygd.
Visa vad de skrev
”Riskerna är särskilt påtagliga på landsbygd och i glesbygd.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Ett av förslagen i propositionen är att regeringen ska bemyndigas att meddela föreskrifter kring tidsintervall och andra uppgifter som är väsentliga för genomförandet av reformen. Det innebär att det kommer att vila ett tungt ansvar på regeringen att reformen genomförs på ett ansvarsfullt sätt. Det är fortsatt oklart om regeringen kommer att använda sig av de tidsintervall som föreslås i betänkandet Tid för undervisningsuppdraget – åtgärder för god undervisning och läraryrkets attraktivitet (SOU 2025:26). Det är också oklart vilken effekt andra reformer som exempelvis den om stödundervisning kommer att få på lärares undervisningstid, och vilken effekt de särskilda skäl som regeringen diskuterar i propositionen kommer att få för det framtida behovet av lärare. Vi förutsätter att regeringen förvaltar det ansvar som riksdagen ger och genomför reformen på ett sätt som inte leder till större barngrupper eller en högre andel obehöriga lärare. Om den här reformen brister i genomförande riskerar priset för bättre arbetsvillkor bli att fler lektioner leds av obehörig personal och att fler lektioner ställs in. Riskerna är särskilt påtagliga på landsbygd och i glesbygd. Vi menar därför att det också behöver genomföras särskilda satsningar för att öka andelen behöriga lärare i hela landet.
Uppföljning och utvärdering – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen verkar för breda politiska överenskommelser om skolan och ser till att reformerna får tillräcklig finansiering och följs upp och utvärderas kontinuerligt.
- De menar att det är beklagligt att regeringen inte har visat större intresse för att lägga grunden för breda politiska överenskommelser som håller över tid.
Visa vad de skrev
”Jag menar att det är beklagligt att man inte har visat större intresse för att redan från början lägga grunden för breda politiska överenskommelser som står starka över tid.”
- De menar att reformerna behöver tillräcklig finansiering och kontinuerlig uppföljning och utvärdering för att nå avsedda effekter och kunna justeras vid behov.
Visa vad de skrev
”För att alla reformerna ska få positiva effekter är det viktigt med tillräcklig finansiering samt kontinuerlig uppföljning och utvärdering för att försäkra sig om att de avsedda effekterna nås och för att kunna göra justeringar om det behövs.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringens samlade reformpaket har stor betydelse för hur svensk skola ska utvecklas de kommande decennierna. Jag menar att det är beklagligt att man inte har visat större intresse för att redan från början lägga grunden för breda politiska överenskommelser som står starka över tid. För att alla reformerna ska få positiva effekter är det viktigt med tillräcklig finansiering samt kontinuerlig uppföljning och utvärdering för att försäkra sig om att de avsedda effekterna nås och för att kunna göra justeringar om det behövs.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 5 och avslår motion 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 4 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).
Dialog mellan skola och vårdnadshavare – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till förslaget och att regeringen ska vidta åtgärder för att inte minska skolans åtagande om utvecklingssamtal, för att arbetet mot diskriminering och trakasserier ska dokumenteras i tillräcklig omfattning och för att de skriftliga planerna ska få ett bredare innehåll.
- De menar att färre utvecklingssamtal riskerar att göra tiden mellan samtalen för lång och drabba de elever som mest behöver dem.
Visa vad de skrev
”Det riskerar att gå för lång tid mellan samtalen och det drabbar de elever som mest behöver dem och som behöver en nära relation mellan skola och familj.”
- De menar att arbetet mot diskriminering och trakasserier måste dokumenteras i tillräcklig omfattning för att rätt insatser ska kunna genomföras på varje skola.
Visa vad de skrev
”vikten av att arbetet mot diskriminering och trakasserier dokumenteras i tillräcklig omfattning för att rätt insatser ska kunna genomföras på varje skola.”
- De menar att planen bör ha ett bredare innehåll och att rektorn som tidigare bör besluta om vad den ska innehålla.
Visa vad de skrev
”Planen bör enligt min mening ha ett bredare anslag, och det bör som tidigare vara rektorn som beslutar om innehållet i den.”
- De menar att lärarrollen inte får smalnas av så mycket att helhetssynen på barn och elever går förlorad.
Visa vad de skrev
”Jag anser att det är viktigt att lärarrollen, trots välbehövlig reglering för att värna undervisningsuppdraget, inte smalnas av för mycket så att helhetssynen på barn och elever riskerar att gå förlorad.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Miljöpartiet vill minska lärares onödiga administration, men vill samtidigt framhålla vikten av att arbetet mot diskriminering och trakasserier dokumenteras i tillräcklig omfattning för att rätt insatser ska kunna genomföras på varje skola.
Urval till vidare studier – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen finansierar större behov av alternativa urvalsmetoder för vidare studier efter både grundskola och gymnasium och gör stora informationsinsatser om det nya betygssystemet.
- De menar att det nya betygssystemet kan påverka konstnärliga ämnen negativt, både vid bedömning och antagning till vidare studier.
Visa vad de skrev
”Jag ser med oro på hur det nya systemet påverkar konstnärliga ämnen dels vad gäller bedömning, dels vad gäller antagning till vidare studier.”
- De menar att undervisningen behöver hålla hög kvalitet och att den som är intresserad ska ha goda möjligheter att välja och antas till estetiska utbildningar i Sverige och utomlands.
Visa vad de skrev
”Det är viktigt med hög kvalitet på undervisningen genom hela utbildningssystemet och att de som är intresserade har goda möjligheter att välja och antas till estetiska utbildningar på gymnasiet och folkhögskolor och högre utbildning i Sverige och utomlands.”
- De menar att regeringen behöver finansiera större behov av alternativa urvalsmetoder för vidare studier efter både grundskola och gymnasium.
Visa vad de skrev
”Det är därför viktigt att regeringen vid genomförandet av reformen finansierar större behov av alternativa urvalsmetoder för vidare studier efter både grundskola och gymnasium.”
- De menar att stora informationsinsatser om den tiogradiga betygsskalan och beräkningen av meritvärde behövs för att undvika onödig stress hos lärare och elever.
Visa vad de skrev
”Det behöver också göras stora informationsinsatser om det nya betygssystemets tiogradiga betygsskala och beräkning av meritvärde för att undvika onödig stress hos både lärare och elever.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det är viktigt att man arbetar för att kulturen får en stark roll i skolan. Undervisning med inslag av estetik och kreativitet kan förbättra inlärning och förmåga till kritiskt tänkande. Det är även viktigt att elever som kommer från studieovana hem får tillfälle att lära känna estetiska ämnen. Undervisning i estetiska ämnen kan även bidra till att elever mår bättre, att stress minskar och att de får en mer positiv inställning till skola och lärande.
Jag ser med oro på hur det nya systemet påverkar konstnärliga ämnen dels vad gäller bedömning, dels vad gäller antagning till vidare studier. Det är viktigt med hög kvalitet på undervisningen genom hela utbildningssystemet och att de som är intresserade har goda möjligheter att välja och antas till estetiska utbildningar på gymnasiet och folkhögskolor och högre utbildning i Sverige och utomlands. Det är därför viktigt att regeringen vid genomförandet av reformen finansierar större behov av alternativa urvalsmetoder för vidare studier efter både grundskola och gymnasium. Det behöver också göras stora informationsinsatser om det nya betygssystemets tiogradiga betygsskala och beräkning av meritvärde för att undvika onödig stress hos både lärare och elever.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4058 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 2 och 4 samt avslår motion 2025/26:4044 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Jan Riise (MP).
Behovet av att samordna betygssystemet med behörighetsregler – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till motionen och uppmanar regeringen att, utöver att avskaffa betyget F som spärrgräns, säkerställa att det nya betygssystemet samordnas med rimliga behörighetsregler och övergångar till gymnasiet.
- De menar att betygssystemet ska vara rättvist och pålitligt och inte bidra till utslagning eller påverkas av vinstjakt och betygsfiffel.
Visa vad de skrev
”Vi vill ha ett rättvist och pålitligt betygssystem som varken bidrar till utslagning från skolan eller korrumperas av vinstjakt och betygsfiffel.”
- De menar att det nya betygssystemet måste samordnas med rimliga behörighetsregler för att utslagningen mellan grundskolan och gymnasiet inte ska bestå.
Visa vad de skrev
”Det krävs att det nya betygssystemet samordnas med rimliga behörighetsregler till gymnasiala utbildningar.”
- De menar att gymnasieskolan i grunden bör bli obligatorisk och att skolplikten bör förlängas, men att utformningen behöver utredas vidare.
Visa vad de skrev
”I grunden vill vi se att gymnasieskolan blir obligatorisk och att skolplikten förlängs.”
- De menar att regeringen bör återkomma med en samlad plan för hur betygssystemet ska samordnas med behörighetsregler och övergångar till gymnasiet.
Visa vad de skrev
”regeringen återkommer med en samlad plan för hur betygssystemet ska samordnas med behörighetsregler och övergångar till gymnasiet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi vill ha ett rättvist och pålitligt betygssystem som varken bidrar till utslagning från skolan eller korrumperas av vinstjakt och betygsfiffel. Dagens betygssystem är ett historiskt misslyckande som många skolelever har tvingats att betala dyrt för. År 1994 infördes en gräns för godkänt och 2011 drev den moderatledda regeringen igenom det underkända betygssteget F som bidragit till massutslagning av unga mellan grundskolan och gymnasiet.
Värna de konstnärliga och praktisk-estetiska ämnenas särart – reservation, ingen omröstning
Vad ville C och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen i genomförandet av reformen särskilt ska värna de konstnärliga och praktisk-estetiska ämnenas särart.
- De menar att konst och kultur inte är ytlig dekoration utan sätt att förstå världen och arbeta kreativt och nyskapande.
Visa vad de skrev
”Konst och kultur är inte en ytlig smyckning eller enkel förströelse. Det är vägar till att förstå världen och att kunna arbeta kreativt och nyskapande med avancerade processer.”
- De menar att det eleverna lär sig i de estetiska ämnena hjälper lärandet i stort.
Visa vad de skrev
”Det vi lär oss i de estetiska ämnena hjälper lärandet i stort.”
- De menar att estetiska kunskaper bör få en större plats i utbildningen, från förskola till forskning.
Visa vad de skrev
”Estetiska kunskaper bör ges en större plats i utbildningen, från förskola till folkbildning, från kulturskola till konstnärliga högre utbildningar och forskning.”
- De menar att det är viktigt med hög kvalitet och goda möjligheter att välja och antas till estetiska utbildningar.
Visa vad de skrev
”Det är viktigt med hög kvalitet på undervisningen genom hela utbildningssystemet och att de som är intresserade har goda möjligheter att välja och antas till estetiska utbildningar på gymnasiet och folkhögskolor och högre utbildning i Sverige och utomlands.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Konst och kultur är inte en ytlig smyckning eller enkel förströelse. Det är vägar till att förstå världen och att kunna arbeta kreativt och nyskapande med avancerade processer. Det vi lär oss i de estetiska ämnena hjälper lärandet i stort. Estetiska kunskaper bör ges en större plats i utbildningen, från förskola till folkbildning, från kulturskola till konstnärliga högre utbildningar och forskning. Estetiska lärprocesser ska värnas genom hela utbildningskedjan, från förskola till lärarutbildning och konstnärliga högre utbildningar.
Digitala nationella slutprov – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska säkerställa att digitala nationella slutprov är robusta och fungerar innan de införs fullt ut, kartlägga Skolverkets resurser, följa upp provens påverkan på undervisningen och utreda tillgängliga prov, inklusive översättning till teckenspråk.
- De menar att införandet av digitala nationella prov har präglats av tekniska problem, inställda prov och kritik från professionen, vilket visar på betydande risker.
Visa vad de skrev
”Införandet av digitala nationella prov har präglats av återkommande tekniska problem, inställda prov och omfattande kritik från professionen.”
- De menar att det är oklart om Skolverket har tillräckliga resurser och att regeringen därför bör låta Skolverket kartlägga om myndigheten har resurser att ta fram och administrera digitala nationella slutprov.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför ge Skolverket i uppgift att kartlägga om myndigheten har tillräckliga resurser för att ta fram och administrera digitala nationella slutprov.”
- De menar att det finns en risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven.
Visa vad de skrev
”Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven.”
- De menar att regeringen i förordningsarbetet bör utreda förutsättningarna för tillgängliga slutprov och översättning till teckenspråk.
Visa vad de skrev
”Regeringen bör därför i förordningsarbetet utreda förutsättningarna för tillgängliga slutprov och översättning till teckenspråk.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det finns risker med nationella slutprov.
Den föreslagna betygsreformen bygger i hög grad på att digitala och centralt rättade nationella slutprov fungerar i praktiken. Här har regeringen uppvisat betydande brister. Införandet av digitala nationella prov har präglats av återkommande tekniska problem, inställda prov och omfattande kritik från professionen. Regeringen har till slut tvingats att skjuta upp införandet efter att systemet inte fungerat som avsett, trots långvarigt utvecklingsarbete. Det finns alltså betydande risker som inte får underskattas. När centrala delar av betygssystemet görs beroende av en infrastruktur som inte är tillförlitlig riskerar hela reformens legitimitet att undergrävas. Det är därför nödvändigt att säkerställa att genomförandet av digitala nationella slutprov är robust och fungerande innan systemet införs fullt ut.
Genomförande, uppföljning och utvärdering – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tillsätter en parlamentarisk kommitté som följer genomförandet av betygssystemet, och att förändringarna följs upp och utvärderas.
- De menar att det är viktigt att stora förändringar förbereds, att kompletterande utredningar görs och att genomförandet följs upp, utvärderas och justeras vid behov.
Visa vad de skrev
”Det är av stor vikt att förändringar förbereds, att kompletterande utredningar görs och att genomförandet följs upp, utvärderas och vid behov justeras.”
- De menar att eleverna som berörs inte får några andra chanser till slutprov och meritvärden, så systemet måste fungera redan för första kullen.
Visa vad de skrev
”De elever som berörs av de här förändringarna får inte andra chanser till slutprov och meritvärden; det är viktigt att det är ett välfungerande system som sjösätts och det behöver fungera även för första kullen elever.”
- De menar att ett betygssystem behöver vara långsiktigt stabilt och att bristande bred politisk förankring riskerar att försämra både kvaliteten och legitimiteten.
Visa vad de skrev
”Ett betygssystem behöver vara långsiktigt stabilt. Utan bred politisk förankring riskerar systemet att förlora i både kvalitet och legitimitet.”
- De menar att det är olyckligt att regeringen genomförde reformen utan bred parlamentarisk förankring.
Visa vad de skrev
”Det är olyckligt att regeringen valde att genomföra reformen utan bred parlamentarisk förankring.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen sjösätter nu en mängd stora reformer som kommer att påverka svensk skola under lång tid. Det är av stor vikt att förändringar förbereds, att kompletterande utredningar görs och att genomförandet följs upp, utvärderas och vid behov justeras. De elever som berörs av de här förändringarna får inte andra chanser till slutprov och meritvärden; det är viktigt att det är ett välfungerande system som sjösätts och det behöver fungera även för första kullen elever. Det behövs en kontinuerlig uppföljning och utvärdering. Det är olyckligt att regeringen valde att genomföra reformen utan bred parlamentarisk förankring. Ett betygssystem behöver vara långsiktigt stabilt. Utan bred politisk förankring riskerar systemet att förlora i både kvalitet och legitimitet. En parlamentarisk kommitté bör därför tillsättas för att följa genomförandet av betygssystemet.
Processen för kalibrering av betygsvärden – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen förenklar och ser över processen för kalibrering av betyg före införandet.
- De menar att processen för kalibrering behöver vara enkel och tydlig och gå att tillämpa i praktiken utan mer administration eller otydlighet.
Visa vad de skrev
”Processen för kalibrering behöver vara enkel, transparent och möjlig att tillämpa i praktiken utan att skapa ökad administration eller otydlighet.”
- De menar att lärarens samlade bedömning över tid fångar fler sidor av elevernas kunskaper än enskilda prov.
Visa vad de skrev
”Lärarens samlade bedömning bygger på ett brett underlag över tid och fångar fler dimensioner av elevernas kunskaper än enskilda prov.”
- De menar att ett minskat genomslag för lärarens betygssättning till förmån för standardiserade prov kan försämra bedömningens kvalitet och försvaga lärarens roll och auktoritet.
Visa vad de skrev
”Om lärarens betygssättning får minskat genomslag till förmån för standardiserade prov riskerar det inte bara att försämra bedömningens kvalitet, utan också att undergräva lärarens roll och auktoritet i klassrummet.”
- De menar att det finns en risk att nationella prov styr undervisningen så mycket att den anpassas efter proven.
Visa vad de skrev
”Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi instämmer med regeringen att betygsinflationen måste motverkas. Men de åtgärder som nu föreslås riskerar att skapa nya problem. Processen för kalibrering behöver vara enkel, transparent och möjlig att tillämpa i praktiken utan att skapa ökad administration eller otydlighet. Lärarens samlade bedömning bygger på ett brett underlag över tid och fångar fler dimensioner av elevernas kunskaper än enskilda prov. Om lärarens betygssättning får minskat genomslag till förmån för standardiserade prov riskerar det inte bara att försämra bedömningens kvalitet, utan också att undergräva lärarens roll och auktoritet i klassrummet.
Betygssystemets anpassning till komvux – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att regeringen tillsätter en utredning om hur det nya betygssystemet ska genomföras och användas inom den kommunala vuxenutbildningen.
- De menar att vuxenutbildningen har andra förutsättningar än gymnasieskolan, med löpande antagning, individuell studietakt och en mycket blandad elevgrupp.
Visa vad de skrev
”Vuxenutbildningen har andra förutsättningar än gymnasieskolan, med kontinuerlig antagning, individuell studietakt och en mycket heterogen elevgrupp.”
- De menar att flera remissinstanser, bland dem Vuxenutbildning i Samverkan, har pekat på att förslagen riskerar att fungera sämre i vuxenutbildningen.
Visa vad de skrev
”Flera remissinstanser, däribland Vuxenutbildning i Samverkan, har pekat på att förslagen riskerar att fungera sämre i denna kontext.”
- De menar att det är särskilt problematiskt att meritvärderingen i hög grad ska bygga på nationella slutprov, eftersom det kan tränga undan lärarens bedömning, minska motivationen och missgynna vuxna studerande.
Visa vad de skrev
”Särskilt problematiskt är att meritvärderingen i hög grad ska bygga på nationella slutprov. Det riskerar att tränga undan lärarens bedömning, minska motivationen och missgynna vuxna studerande.”
- De menar att slutprov vid samma tidpunkter som i gymnasieskolan kan minska flexibiliteten, skapa väntetider och bli en flaskhals i utbildningar som är viktiga för kompetensförsörjningen.
Visa vad de skrev
”Förslaget om att genomföra slutprov vid samma tidpunkter som i gymnasieskolan riskerar dessutom att minska flexibiliteten, skapa väntetider och fungera som en flaskhals i utbildningar som är avgörande för kompetensförsörjningen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En viktig fråga som inte har behandlats tillräckligt är hur betygssystemet ska fungera inom den kommunala vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen har andra förutsättningar än gymnasieskolan, med kontinuerlig antagning, individuell studietakt och en mycket heterogen elevgrupp.
Förbättrat stöd i skolanProp. 2025/26:195 · beslutad 3 juni 2026
Stödet till eleverna i skolan – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen säger ja till att regeringen vidtar åtgärder så att elever som behöver extra stöd får relevant stöd tidigt, och så att rätten till stöd i skolan inte minskar.
- De menar att relevant stöd ska sättas in tidigt för de elever som behöver extra stöd, och de välkomnar reformer som gör att elever får stöd så snart behovet upptäcks.
Visa vad de skrev
”Jag anser att relevant stöd ska sättas in tidigt för de elever som behöver extra stöd, och jag välkomnar reformer som underlättar för elever att få stöd så snart behov identifieras.”
- De menar att reformen måste leda till att fler får det stöd de har rätt till och inte minska rätten till stöd i skolan.
Visa vad de skrev
”Det är viktigt att reformen leder till att fler får det stöd de har rätt till och att den inte minskar rätten till stöd i skolan.”
- De menar att skolhuvudmännen själva måste få organisera stödundervisning, särskilda undervisningsgrupper och anpassad studiegång utifrån vilken personal som finns lokalt.
Visa vad de skrev
”att det är viktigt att skolhuvudmän har möjlighet att organisera stödundervisning, särskilda undervisningsgrupper och anpassad studiegång på bästa sätt utifrån lokala bemanningsmöjligheter.”
- De menar att skolan samtidigt måste arbeta med de negativa effekter som följer av att en elev får undervisning enskilt eller i en särskild grupp.
Visa vad de skrev
”Skolan behöver också parallellt arbeta med de negativa effekter som kommer av att få undervisning enskilt eller i särskild grupp.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag anser att relevant stöd ska sättas in tidigt för de elever som behöver extra stöd, och jag välkomnar reformer som underlättar för elever att få stöd så snart behov identifieras. Det är viktigt att reformen leder till att fler får det stöd de har rätt till och att den inte minskar rätten till stöd i skolan.
Vidare anser jag att det är viktigt att skolhuvudmän har möjlighet att organisera stödundervisning, särskilda undervisningsgrupper och anpassad studiegång på bästa sätt utifrån lokala bemanningsmöjligheter. I det sammanhanget är det viktigt att stödet anpassas efter elevens behov. Skolan behöver också parallellt arbeta med de negativa effekter som kommer av att få undervisning enskilt eller i särskild grupp. Att elevernas behov tas i beaktande på bästa sätt är särskilt viktigt med hänsyn till funktionsrättskonventionen och barnkonventionen.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 4 samt avslår motionerna 2025/26:3994 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 2 och 2025/26:4019 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1, 3 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).
Stödet till eleverna inom kommunal vuxenutbildning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen ska utreda och återkomma med förslag om stärkt individuellt stöd inom kommunal vuxenutbildning (komvux).
- De menar att komvux är den enda skolformen där eleverna inte har en tydlig rätt till stöd, och att det inte är rimligt.
Visa vad de skrev
”I dag är kommunal vuxenutbildning (komvux) den enda skolform där elever saknar en tydlig rätt till stöd. Det är inte rimligt.”
- De menar att möjligheten att utbilda sig senare i livet är avgörande, särskilt för dem som tidigare inte fick det stöd de behövde i skolan.
Visa vad de skrev
”Möjligheten att utbilda sig senare i livet är avgörande – inte minst för dem som tidigare inte fått det stöd de behövt i skolan.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I dag är kommunal vuxenutbildning (komvux) den enda skolform där elever saknar en tydlig rätt till stöd. Det är inte rimligt. Möjligheten att utbilda sig senare i livet är avgörande – inte minst för dem som tidigare inte fått det stöd de behövt i skolan. Vi anser därför att regeringen ska utreda och återkomma med förslag om stärkt individuellt stöd inom komvux.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4019 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Tillgången till behöriga lärare, speciallärare och specialpedagoger – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen vidtar åtgärder för att säkerställa att undervisningen, särskilt för elever som behöver mer stöd, bedrivs av behöriga och legitimerade lärare.
- De menar att risken är särskilt stor i kommuner med lärarbrist att elever i särskilda undervisningsgrupper inte undervisas av kvalificerade lärare.
Visa vad de skrev
”Risken att elever i särskilda undervisningsgrupper inte undervisas av kvalificerade lärare är särskilt stor i kommuner som redan har lärarbrist.”
- De menar att undervisningen måste bedrivas av behöriga och legitimerade lärare och bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet.
Visa vad de skrev
”En grundförutsättning för hög kvalitet på undervisningen i klassrummet är att den bedrivs av behöriga och legitimerade lärare baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet.”
- De menar att det finns en risk att reformen inte ger tillräckligt hög undervisningskvalitet för elever som behöver mer stöd.
Visa vad de skrev
”En oro för reformens genomförande är att kvaliteten på undervisningen för de elever som behöver mer stöd inte blir tillräckligt hög.”
- De menar att dagens särskilda undervisning ofta brister och i hög grad består av ensamarbete med skriftliga uppgifter.
Visa vad de skrev
”Skolinspektionens granskning av särskild undervisning i dag visar att viktiga delar av undervisningen som är centrala för elevers lärande inte genomförs, utan att undervisningen i hög grad består av ensamarbete med skriftliga uppgifter.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En grundförutsättning för hög kvalitet på undervisningen i klassrummet är att den bedrivs av behöriga och legitimerade lärare baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är viktigt att den undervisning som bedrivs i särskilda undervisningsgrupper eller enskilt också håller hög kvalitet. En oro för reformens genomförande är att kvaliteten på undervisningen för de elever som behöver mer stöd inte blir tillräckligt hög.
Finansieringen av regeringens förslag – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 9)
Att riksdagen säger ja till att regeringen vidtar åtgärder för att finansiera reformerna, bland annat genom investeringar i utbildning av lärare, speciallärare och specialpedagoger.
- De menar att bristande finansiering riskerar att göra att regeringens reformer inte får önskad effekt.
Visa vad de skrev
”Jag är oroad över att bristande finansiering riskerar att leda till att regeringens reformer inte får önskad effekt.”
- De menar att det krävs investeringar i utbildning av bland annat lärare, speciallärare och specialpedagoger för att genomföra regeringens förslag.
Visa vad de skrev
”För att genomföra det som regeringen föreslår krävs det investeringar i utbildningen för bl.a. lärare, speciallärare och specialpedagoger.”
- De menar att lärare behöver tid för planering och uppföljning för att kunna bedriva god undervisning.
Visa vad de skrev
”En grundförutsättning för att alla elever ska få det stöd de behöver är att lärare har möjlighet att bedriva god undervisning med tid för planering och uppföljning.”
- De menar att elever med behov av särskilt stöd behöver få hjälp av behöriga lärare som har tid för dem.
Visa vad de skrev
”Jag vill betona vikten av att elever med behov av särskilt stöd får den hjälp de behöver av behöriga lärare som har tid för eleverna.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag vill betona vikten av att elever med behov av särskilt stöd får den hjälp de behöver av behöriga lärare som har tid för eleverna. En grundförutsättning för att alla elever ska få det stöd de behöver är att lärare har möjlighet att bedriva god undervisning med tid för planering och uppföljning. För att genomföra det som regeringen föreslår krävs det investeringar i utbildningen för bl.a. lärare, speciallärare och specialpedagoger. Jag är oroad över att bristande finansiering riskerar att leda till att regeringens reformer inte får önskad effekt.
Genomförande av standardiserade tester – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 11)
Att riksdagen säger ja till att ersätta läsa-skriva-räkna-garantin och nationella prov i årskurs 3 med standardiserade tester på höstterminen, och att regeringen ska se till att resurser för stöd garanteras.
- De menar att det är viktigt att följa hur reformen utvecklas och snabbt göra de justeringar som behövs för att svensk skola ska ge tidigt stöd.
Visa vad de skrev
”Jag anser att det är viktigt att följa utvecklingen av den här reformen och snabbt göra de justeringar som krävs för att svensk skola verkligen ska ge tidigt stöd.”
- De menar att det finns en risk att reformen blir ännu en reform som bara håller några år och faller på att det stöd som identifieras inte verkställs.
Visa vad de skrev
”Jag är orolig för att det här ska bli ännu en reform som lever några år och faller på att det stöd som man identifierar behov av inte verkställs av olika skäl”
- De menar att resurserna för stöd måste garanteras om ett test visar att eleven behöver stödundervisning eller särskilt stöd.
Visa vad de skrev
”Om resultatet från ett test visar att eleven har behov av stödundervisning eller särskilt stöd måste resurserna för stödet garanteras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Läsa-skriva-räkna-garantin och nationella prov i årskurs 3 ersätts med standardiserade tester som genomförs på höstterminen för att identifiera elever som har behov av stöd i läs‑, skriv- och matematikutveckling. Jag anser att det är viktigt att följa utvecklingen av den här reformen och snabbt göra de justeringar som krävs för att svensk skola verkligen ska ge tidigt stöd. Jag är orolig för att det här ska bli ännu en reform som lever några år och faller på att det stöd som man identifierar behov av inte verkställs av olika skäl, bl.a. brist på medarbetare med rätt kompetens och brist på ekonomiska resurser. Om resultatet från ett test visar att eleven har behov av stödundervisning eller särskilt stöd måste resurserna för stödet garanteras.
Nya läroplaner – för en stark kunskapsskolaProp. 2025/26:194 · beslutad 3 juni 2026
Utbildningens syfte – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till ett bredare syfte med utbildningen i skollagen, där både skolans förmedling och elevernas eget inhämtande av kunskaper ingår.
- De menar att regeringens formulering bygger på en kunskapssyn där eleverna ses som passiva mottagare, i stället för aktiva i att ta till sig och bearbeta kunskap.
Visa vad de skrev
”Det signalerar en kunskapssyn där man föreställer sig att eleverna är passiva mottagare av kunskaper, i stället för att de själva också är aktiva i att ta till sig, behandla och bearbeta kunskap.”
- De menar att ett tudelat syfte bättre beskriver verkligheten: skolan ska förmedla och förankra kunskaper och värden, medan eleverna ska inhämta och utveckla kunskaper.
Visa vad de skrev
”Det ligger närmare verkligheten att beskriva ett tudelat syfte där en del handlar om skolans uppgift att förmedla och förankra kunskaper och värden, och den andra delen fokuserar på elevernas roll att inhämta och utveckla kunskaper.”
- De menar att elever behöver lära sig olika strategier för att skaffa sig nya kunskaper, eftersom det är en grund för livslångt lärande.
Visa vad de skrev
”Det är också av vikt att elever lär sig olika strategier för att skaffa sig nya kunskaper; det är en grund för det livslånga lärandet.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag vill se ett bredare syfte med utbildningen i skollagen, än vad regeringen föreslår. Regeringen ändrar den tidigare lagtexten om att syftet med utbildningen är ”att eleverna ska inhämta och utveckla kunskaper och värden” till att utbildningen syftar till ”att förmedla och förankra kunskaper och värden hos barn och elever”. Det signalerar en kunskapssyn där man föreställer sig att eleverna är passiva mottagare av kunskaper, i stället för att de själva också är aktiva i att ta till sig, behandla och bearbeta kunskap. Det ligger närmare verkligheten att beskriva ett tudelat syfte där en del handlar om skolans uppgift att förmedla och förankra kunskaper och värden, och den andra delen fokuserar på elevernas roll att inhämta och utveckla kunskaper. Det är också av vikt att elever lär sig olika strategier för att skaffa sig nya kunskaper; det är en grund för det livslånga lärandet.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).
Elevinflytande – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att elevinflytandet ska värnas och säkerställas i nya föreskrifter och läroplaner, samtidigt som läraren ska leda och planera undervisningen.
- De menar att elever har en lagstadgad rätt till inflytande över sin utbildning och att detta tydligt bör framgå även i läroplanerna.
Visa vad de skrev
”Elever har dessutom en lagstadgad rätt till inflytande över sin utbildning, och detta behöver tydligt framgå även i läroplanerna.”
- De menar att barn och unga redan i tidig ålder behöver få förståelse för det demokratiska samtalet och vad det innebär att ta ansvar och göra sin röst hörd.
Visa vad de skrev
”Det är viktigt att barn och unga redan i tidig ålder får en förståelse för det demokratiska samtalet och vad det innebär att ta ansvar och göra sin röst hörd.”
- De menar att det inte är motiverat att tona ned elevinflytandet på det sätt som regeringen gör i flera propositioner.
Visa vad de skrev
”Mot denna bakgrund är det inte motiverat att tona ned elevinflytandet på det sätt som regeringen nu gör i flera propositioner.”
- De menar att riksdagen bör markera att föreskrifter och läroplaner måste tas fram med full respekt för bestämmelserna.
Visa vad de skrev
”Just därför bör riksdagen markera att framtagandet av föreskrifter och läroplaner måste ske med full respekt för dessa bestämmelser.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att elevinflytandet ska värnas och säkerställas i arbetet med att ta fram föreskrifter samt i de nya läroplanerna. Vi delar uppfattningen att läraren ska leda och planera undervisningen. Samtidigt står lärares bestämmanderätt inte i motsats till elevers inflytande över utbildningen eller deras ansvarstagande för sin utbildning. Skickliga lärare har förmåga att ge elever inflytande utifrån deras ålder och mognad. Elever har dessutom en lagstadgad rätt till inflytande över sin utbildning, och detta behöver tydligt framgå även i läroplanerna. Det är viktigt att barn och unga redan i tidig ålder får en förståelse för det demokratiska samtalet och vad det innebär att ta ansvar och göra sin röst hörd. Mot denna bakgrund är det inte motiverat att tona ned elevinflytandet på det sätt som regeringen nu gör i flera propositioner. I propositionen hänvisar regeringen till att elevers rätt till inflytande, samråd och information regleras i skollagen, samtidigt som regeringen bedömer att mer balanserade skrivningar om elevinflytande är positiva. Just därför bör riksdagen markera att framtagandet av föreskrifter och läroplaner måste ske med full respekt för dessa bestämmelser.
Inflytande för vårdnadshavare – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger ja till att regeringen i det fortsatta arbetet med förordningar värnar vårdnadshavares inflytande.
- De menar att vårdnadshavares inflytande är särskilt viktigt under de tidiga skolåren och för barn som har behov av stöd.
Visa vad de skrev
”Det är särskilt viktigt i de tidiga skolåren men också för barn som har behov av stöd.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Jag uppmanar regeringen att i det fortsatta förordningsarbetet värna vårdnadshavares inflytande. Det är särskilt viktigt i de tidiga skolåren men också för barn som har behov av stöd.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).
Undervisningsmetoder och undervisningsstrategier – reservation, ingen omröstning
Vad ville C och MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att riksdagen inte ska lagstifta om specifika undervisningsmetoder i kursplanerna, samtidigt som metoder som phonics inte ifrågasätts.
- De menar att det är ett kraftigt avsteg från principen om tillit till professionen att riksdagen ska lagstifta om specifika undervisningsmetoder.
Visa vad de skrev
”Däremot anser vi att det är ett kraftigt avsteg från principen om tillit till professionen att riksdagen ska lagstifta om specifika undervisningsmetoder.”
- De menar att förslaget riskerar att begränsa lärarnas professionella autonomi och handlingsutrymme.
Visa vad de skrev
”Förslaget riskerar att begränsa lärarnas professionella autonomi och handlingsutrymme.”
- De menar att ansvaret för att ta fram och sprida forskning om effektiva undervisningsmetoder ligger på Skolforskningsinstitutet, och att ansvaret för kunskapsstöd ligger på Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Visa vad de skrev
”Ansvaret för att ta fram och sprida forskning om effektiva undervisningsmetoder vilar på Skolforskningsinstitutet, och ansvaret för att ta fram kunskapsstöd utifrån detta vilar på Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).”
- De menar att vägen till en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet går via en stärkt profession, inte genom politisk detaljstyrning.
Visa vad de skrev
”Vi vill se en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, men vägen dit går via en stärkt profession, inte genom politisk detaljstyrning.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår att kursplanerna ska innehålla specifika undervisningsstrategier som lärarna ska använda sig av. Som exempel lyfts det fram att läs- och skrivinlärning ska utgå från phonics (strukturerad ljudningsmetod). Vi ifrågasätter inte metoder som phonics; de har brett vetenskapligt stöd. Däremot anser vi att det är ett kraftigt avsteg från principen om tillit till professionen att riksdagen ska lagstifta om specifika undervisningsmetoder. Förslaget riskerar att begränsa lärarnas professionella autonomi och handlingsutrymme.
Diskriminering – reservation, ingen omröstning
Vad ville V och MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger ja till att regeringen vidtar åtgärder så att skrivningarna om att motverka diskriminering inte tonas ned i läroplanens inledande delar.
- De menar att regeringen har gått för långt i att förenkla läroplanen, så att viktigt innehåll försvinner, till exempel namnen på diskrimineringsgrunderna.
Visa vad de skrev
”Vi tycker dock att regeringen har gått för långt med den principen och det gör att texten tappar viktigt innehåll, t.ex. när det gäller att benämna diskrimineringsgrunderna.”
- De menar att skrivningarna om att motverka diskriminering inte får tonas ned i läroplanens inledande delar.
Visa vad de skrev
”Mot denna bakgrund kan vi inte acceptera att skrivningarna om att motverka diskriminering tonas ned i läroplanens inledande delar.”
- De menar att trygghet och arbetsro i skolan är en förutsättning för att eleverna ska kunna lära sig och utvecklas socialt.
Visa vad de skrev
”Att skolmiljön präglas av trygghet och arbetsro är en förutsättning för att eleverna ska kunna tillägna sig kunskap och utvecklas socialt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi instämmer delvis i principen att det bör vara en förenklad struktur i läroplanen som minskar upprepningar och inte blir alltför detaljerad. Vi tycker dock att regeringen har gått för långt med den principen och det gör att texten tappar viktigt innehåll, t.ex. när det gäller att benämna diskrimineringsgrunderna. Det står också i motsats till utredningens förslag om att ge mycket detaljerade instruktioner till lärare om hur de ska undervisa i senare delar av läroplanen.
Att skolmiljön präglas av trygghet och arbetsro är en förutsättning för att eleverna ska kunna tillägna sig kunskap och utvecklas socialt. Den kränkande behandling som alltför ofta förekommer i skolan måste motarbetas med kraft, och alla vuxna i skolan bär ett ansvar för detta. Mot denna bakgrund kan vi inte acceptera att skrivningarna om att motverka diskriminering tonas ned i läroplanens inledande delar.
Kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 8)
Att riksdagen säger ja till att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck även fortsättningsvis ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna, och att regeringen ska vidta åtgärder för det.
- De menar att det finns en risk att flytta områdena från läroplanernas inledande delar eftersom det kan försvaga helhetsperspektivet och göra skolans ansvar mindre tydligt.
Visa vad de skrev
”Att helt flytta dessa områden från läroplanernas inledande delar riskerar att försvaga helhetsperspektivet och minska tydligheten i skolans ansvar.”
- De menar att området behöver stärkas aktivt i ett läge där frågor om sexualitet, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck inte bör tonas ned.
Visa vad de skrev
”Detta görs även i ett läge där frågor om sexualitet, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck aktivt behöver stärkas, inte tonas ned.”
- De menar att regeringens argument för att minska kunskapsområdet inte bygger på kunskap om vad som är viktigt för elever och lärare.
Visa vad de skrev
”Regeringens argumentation för att tunna ut kunskapsområdet bygger inte på kunskap om vad som är viktigt för elever och lärare.”
- De menar att strukturen för området förstärktes så sent som 2022, bland annat genom examensmål i lärarutbildningen och tydligare skrivningar om rektors ansvar.
Visa vad de skrev
”Strukturen förstärktes så sent som 2022 med examensmål i lärarutbildningen och tydligare skrivningar i läroplanens uppdrag till rektor att ha ansvar för området sexualitet, samtycke och relationer samt genom att området förekommer i ett flertal kursplaner.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Historiskt har Sverige varit ett land i framkant när det gäller sexualundervisning. Frågor om sexualitet, samtycke, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck är inte enbart ämnesstoff. De hör också till skolans demokratiska, förebyggande och värdegrundsskapande uppdrag.
Vissa andra kunskapsområden – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 11)
Att riksdagen säger ja till att skolans uppdrag och läroplan tydligare ska omfatta lärande för hållbar utveckling och digital kompetens, att de nationella minoriteterna ska nämnas och att regeringen ska ta fram en strategi för digitalisering och AI i skolan.
- De menar att lärande för hållbar utveckling inte framgår tillräckligt tydligt i förslaget till ny läroplan.
Visa vad de skrev
”Det framgår inte i tillräcklig omfattning i Läroplansutredningens förslag till ny läroplan.”
- De menar att alla skolformer ska ha kunskap om hållbar utveckling med sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner som ett mål.
Visa vad de skrev
”vilket för alla skolformer, för både barn och vuxna, innebär att utbildningen ska ha kunskap om hållbar utveckling med dimensionerna social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet som ett mål.”
- De menar att regeringen har gått för långt när den förenklar texten, så att viktigt innehåll som namnen på de nationella minoriteterna försvinner.
Visa vad de skrev
”Jag tycker dock att regeringen har gått för långt med den principen, vilket gör att texten tappar viktigt innehåll, t.ex. att inte längre benämna de nationella minoriteterna.”
- De menar att regeringen saknar en egentlig strategi för digitalisering och AI i skolan, vilket gör att Sverige halkar efter andra länder i Europa.
Visa vad de skrev
”Regeringen har ingen egentlig strategi för hur digitalisering och AI ska hanteras i skolväsendet och det gör att Sverige halkar efter andra länder i Europa.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Inledningsvis instämmer jag i att det behövs en ordnad struktur för skolväsendets styrning och ett behov av att förnya de inledande delarna av läroplanen. Jag instämmer också delvis i principen att det bör vara en förenklad struktur som minskar upprepningar och inte blir alltför detaljerad. Jag tycker dock att regeringen har gått för långt med den principen, vilket gör att texten tappar viktigt innehåll, t.ex. att inte längre benämna de nationella minoriteterna. Detta står också i motsats till utredningens förslag om att ge mycket detaljerade instruktioner till lärare om hur de ska undervisa i senare delar av läroplanen.
Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolanProp. 2025/26:193 · beslutad 3 juni 2026
Dokumentationskrav vid utvisning ur undervisningslokalen och kvarsittning – reservation, röstade nej
Vad ville V, C och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger nej till att ta bort kravet på skriftlig dokumentation för kvarsittning och utvisning ur undervisningslokalen, även om propositionen i stort välkomnas.
- De menar att förslaget är feltänkt och riskerar att få allvarliga negativa konsekvenser för elevernas rättssäkerhet och möjlighet till stöd.
Visa vad de skrev
”Vi anser dock att detta specifika förslag är feltänkt och riskerar att få allvarliga negativa konsekvenser för elevernas rättssäkerhet och möjlighet till stöd.”
- De menar att förslaget försvårar uppföljning och upptäckt av om en elev återkommande stör eller uppträder olämpligt.
Visa vad de skrev
”Förslaget försvårar även uppföljning och upptäckt av om en elev återkommande stör eller uppträder olämpligt.”
- De menar att dokumentationen är ett viktigt underlag för att rektorn ska kunna fullgöra sin utredningsskyldighet vid upprepade ordningsstörningar och för att elevhälsan ska få tidiga signaler.
Visa vad de skrev
”ett viktigt underlag för att rektorn ska kunna fullgöra sin utredningsskyldighet vid upprepade ordningsstörningar, för att elevhälsan ska få tidiga signaler”
- De hänvisar till Skolverket som menar att ett beslut om en disciplinär åtgärd är myndighetsutövning mot en enskild och därför bör dokumenteras.
Visa vad de skrev
”Vidare framhåller Skolverket att ett beslut som utgör en disciplinär åtgärd innebär myndighetsutövning mot en enskild, vilket talar för att ett sådant beslut bör dokumenteras.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar regeringens proposition Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (prop. 2025/26:193) och delar i stort problembilden att tryggheten och studieron i den svenska skolan har försämrats. För att möjliggöra en trygg arbetsmiljö för både lärare och elever är åtgärder som underlättar för skolans personal välkomna. Att lärare ska kunna hantera allvarliga ordningsstörningar är därför befogat i vissa situationer, genom exempelvis beslut om utvisning från klassrum eller kvarsittning. I propositionen föreslår regeringen att kravet på skriftlig dokumentation för åtgärderna kvarsittning och utvisning ur undervisningslokalen ska tas bort. Syftet anges vara att minska lärares administrativa börda. Vi anser dock att detta specifika förslag är feltänkt och riskerar att få allvarliga negativa konsekvenser för elevernas rättssäkerhet och möjlighet till stöd. Förslaget försvårar även uppföljning och upptäckt av om en elev återkommande stör eller uppträder olämpligt. Dokumentationen är i sammanhanget sålunda inte bara en administrativ uppgift utan ett viktigt underlag för att rektorn ska kunna fullgöra sin utredningsskyldighet vid upprepade ordningsstörningar, för att elevhälsan ska få tidiga signaler och för att skolan ska kunna identifiera behov av särskilt stöd. Dokumentation skapar också en helhetsbild över en elevs behov och bidrar till att skolan kan koordinera insatser. Vidare framhåller Skolverket att ett beslut som utgör en disciplinär åtgärd innebär myndighetsutövning mot en enskild, vilket talar för att ett sådant beslut bör dokumenteras. Sammantaget anser vi att dokumentationskravet för åtgärderna utvisning ur undervisningslokalen och kvarsittning bör kvarstå.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4041 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3 och 2025/26:4050 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP) och Madeleine Atlas (C).
Mobilfri skola – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att regeringen följer upp den befintliga lagstiftningen om mobiltelefoner i skolan; de delar bilden att grundskoleelevers skolgång ska vara fri från privat mobilanvändning.
- De menar att den befintliga lagstiftningen redan ger skolor möjlighet att vidta de åtgärder som ett nationellt förbud innebär.
Visa vad de skrev
”att den befintliga lagstiftningen redan möjliggjort för skolor att vidta de åtgärder som ett nationellt förbud innebär.”
- De menar att det är viktigt att följa upp lagstiftningen så att den får avsedd effekt och att de negativa effekterna inte blir för omfattande.
Visa vad de skrev
”Det är viktigt att lagstiftningen följs upp för att säkerställa att avsedd effekt uppnås och de negativa effekterna inte är för omfattande.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Svensk skola är till för alla barn. Det innebär att barns och elevers rätt till utbildning kommer i första hand, och att de ska kunna känna sig trygga i skolan. För att möjliggöra en trygg arbetsmiljö för både lärare och elever är åtgärder som underlättar för skolans personal välkomna. Tyvärr är några av de förslag som regeringen presenterar bristfälliga och riskerar att försämra elevers rättssäkerhet samt i vissa fall undergräva elevers rätt till stöd.
Jag delar bilden av att grundskoleelevers skolgång ska vara fri från privat användning av mobiltelefoner. Jag vill dock påpeka att den befintliga lagstiftningen redan möjliggjort för skolor att vidta de åtgärder som ett nationellt förbud innebär. Det är viktigt att lagstiftningen följs upp för att säkerställa att avsedd effekt uppnås och de negativa effekterna inte är för omfattande.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4050 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3 och avslår motion 2025/26:4041 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1.
Förväntansdokument – reservation, ingen omröstning
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 7)
Att riksdagen säger nej till att införa förväntansdokument i skolan, det vill säga skriftliga förväntningar på elever och vårdnadshavare.
- De menar att berörda vårdnadshavares fostransansvar inte brister på grund av okunskap om förväntningar i skolan, utan på grund av andra förutsättningar och livssituationer.
Visa vad de skrev
”Berörda vårdnadshavares fostransansvar brister inte på grund av okunskap om förväntningar på beteende i skolan utan på grund av andra förutsättningar och livssituationer.”
- De menar att kravet på förväntansdokument riskerar att öka administrationen och detaljstyrningen i skolan utan att bidra till bättre studiero eller kunskapsresultat.
Visa vad de skrev
”När det gäller kravet på förväntansdokument ser vi sammantaget en risk att detta snarare ökar administrationen och detaljstyrningen i skolan ytterligare utan att bidra till bättre studiero eller kunskapsresultat.”
- De menar att lärare behöver mer tid för undervisning och relationsskapande, inte fler dokument att hantera.
Visa vad de skrev
”Lärare behöver mer tid för undervisning och relationsskapande, inte fler dokument att hantera.”
- De menar att risken är att dokumentet bara blir en symbolisk pappersprodukt och inte ett verktyg för att få en tryggare och bättre skola.
Visa vad de skrev
”Risken är att dokumentet endast blir en symbolisk pappersprodukt och inte ett verktyg för att få en tryggare och bättre skola.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Svensk skola är till för alla barn. För att möjliggöra en trygg arbetsmiljö för både lärare och elever är åtgärder som underlättar för skolans personal välkomna. Vi ställer oss dock tveksamma till regeringens förslag om att skolans förväntningar på elever och vårdnadshavare ska tydliggöras genom krav på att införa förväntansdokument. Berörda vårdnadshavares fostransansvar brister inte på grund av okunskap om förväntningar på beteende i skolan utan på grund av andra förutsättningar och livssituationer. Elever som behöver stöd möter i dag ofta en skola där tiden inte räcker till, där elevhälsan är underbemannad och där lärare saknar förutsättningar att anpassa undervisningen. Alla barn ska mötas av höga förväntningar och få den hjälp de behöver för att lyckas. Läraren ska vara klassrummets självklara ledare. För att det ska vara möjligt måste läraren också ges rätt förutsättningar, med tid, arbetsro och stöd i sitt uppdrag. När det gäller kravet på förväntansdokument ser vi sammantaget en risk att detta snarare ökar administrationen och detaljstyrningen i skolan ytterligare utan att bidra till bättre studiero eller kunskapsresultat. Att minska dokumentationskrav kan i vissa fall vara motiverat, men det förändrar inte i grunden förutsättningarna i klassrummet. Lärare behöver mer tid för undervisning och relationsskapande, inte fler dokument att hantera. Med det som nämnts ovan som grund anser vi att förväntansdokument inte ska införas. Risken är att dokumentet endast blir en symbolisk pappersprodukt och inte ett verktyg för att få en tryggare och bättre skola.
Överlämnande av uppgifter mellan skolor i brottsförebyggande syfteProp. 2025/26:192 · beslutad 27 maj 2026
Överlämnande av uppgifter, lärares arbetsbelastning och barnrättsperspektivet – reservation, röstade nej
Vad ville MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att skolor ska få lämna över uppgifter om elever till en annan skola för att förebygga brott, och uppmanar regeringen att ge tydligare vägledning och följa upp hur förslaget påverkar skolpersonal och barn.
- De menar att lagstiftningen bör ge skolor möjlighet att lämna över uppgifter om elever till en annan skola för att förebygga brott.
Visa vad de skrev
”Propositionens innehåll och syfte är i huvudsak positivt, men lagstiftningen bör ge skolor möjlighet att lämna över uppgifter om elever till en annan skola för att förebygga brott.”
- De menar att regeringens förslag riskerar att öka skolpersonalens arbetsbelastning och skapa etiska konflikter.
Visa vad de skrev
”Det finns en risk att regeringens förslag ytterligare ökar skolpersonalens arbetsbelastning och att etiska konflikter dessutom kan uppstå.”
- De menar att det behövs en tydligare analys av vilka krav reglerna ställer på skolpersonal, med hänsyn till arbetsbelastning och yrkesetiska överväganden.
Visa vad de skrev
”Därför behövs det en tydligare konsekvensanalys av vad bestämmelserna ställer för krav på skolpersonal, med hänsyn till arbetsbelastning och yrkesetiska överväganden.”
- De menar att det behövs tydligare direktiv om hur reglerna ska genomföras och följas upp, med en fördjupad analys av hur barn påverkas.
Visa vad de skrev
”Vi efterfrågar därför tydligare direktiv om genomförande och uppföljning med en fördjupad barnkonsekvensanalys som tar de synpunkterna i beaktande.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Skolan ska vara en trygg plats för skolans elever och personal. Alla åtgärder för att göra skolan till en tryggare och säkrare arbets- och utbildningsmiljö är välkomna. Ett fungerande informationsutbyte kan i rätt sammanhang vara avgörande för att samhället ska kunna agera i tid och förebygga allvarliga konsekvenser för både individer och samhället. Propositionens innehåll och syfte är i huvudsak positivt, men lagstiftningen bör ge skolor möjlighet att lämna över uppgifter om elever till en annan skola för att förebygga brott.
Många lärare och rektorer har redan i dag en hög arbetsbelastning och en omfattande uppgiftsskyldighet. Det finns en risk att regeringens förslag ytterligare ökar skolpersonalens arbetsbelastning och att etiska konflikter dessutom kan uppstå.
Lagrådet konstaterar att från rättssäkerhetssynpunkt är det centralt att prövningen genomförs av personer med tillräcklig kunskap och erfarenhet av de frågor som kan uppkomma. Därför behövs det en tydligare konsekvensanalys av vad bestämmelserna ställer för krav på skolpersonal, med hänsyn till arbetsbelastning och yrkesetiska överväganden. Om skolan inte får tillräckligt stöd och rätt vägledning riskerar skolans förtroende att undergrävas. Stöd och vägledning är särskilt viktigt ur ett barnrättsperspektiv. Vi efterfrågar därför tydligare direktiv om genomförande och uppföljning med en fördjupad barnkonsekvensanalys som tar de synpunkterna i beaktande.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4056 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 1–3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).
Utökade registerkontroller i skolväsendetProp. 2025/26:174 · beslutad 27 maj 2026
Stärkta registerkontroller – reservation, röstade nej
Vad ville S, V, C och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger ja till att stärka registerkontrollerna i skolväsendet ytterligare, utöver regeringens förslag.
- De menar att regelverket behöver stärkas ytterligare så att personer som visat sig olämpliga att arbeta med barn och unga inte kan fortsätta arbeta i skolan.
Visa vad de skrev
”Samtidigt anser vi att det finns skäl att stärka regelverket ytterligare för att säkerställa att personer som visat sig olämpliga att arbeta med barn och unga inte ska kunna fortsätta att arbeta i skolan.”
- De menar att Riksrevisionens granskningar visar att dagens system inte alltid fångar upp eller hanterar olämpliga lärare tillräckligt väl.
Visa vad de skrev
”Granskningar från Riksrevisionen har visat att dagens system inte alltid fångar upp eller hanterar olämpliga lärare tillräckligt väl.”
- De menar att risken behöver minska för att personer som visat sig olämpliga kan fortsätta arbeta i andra skolor utan att den nya arbetsgivaren känner till tidigare missförhållanden.
Visa vad de skrev
”Vi behöver minska risken för att personer som visat sig olämpliga kan fortsätta arbeta i andra skolor utan att den nya arbetsgivaren känner till tidigare missförhållanden.”
- De menar att kontrollerna i belastningsregistret bör stärkas ytterligare för att inga lärare som gjort sig skyldiga till allvarliga brott ska arbeta i skolan.
Visa vad de skrev
”För att säkerställa att inga lärare som gjort sig skyldiga till allvarliga brott arbetar i skolan bör kontrollerna i belastningsregistret stärkas ytterligare.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar i huvudsak regeringens förslag. Förslagen kan bidra till ett starkare skydd för elever och en mer ändamålsenlig kontroll av personer som arbetar i skolan. Samtidigt anser vi att det finns skäl att stärka regelverket ytterligare för att säkerställa att personer som visat sig olämpliga att arbeta med barn och unga inte ska kunna fortsätta att arbeta i skolan. Granskningar från Riksrevisionen har visat att dagens system inte alltid fångar upp eller hanterar olämpliga lärare tillräckligt väl. Vi behöver minska risken för att personer som visat sig olämpliga kan fortsätta arbeta i andra skolor utan att den nya arbetsgivaren känner till tidigare missförhållanden. Arbetsgivarens skyldighet att begära utdrag ur belastningsregistret är begränsad till nyanställningar. För att säkerställa att inga lärare som gjort sig skyldiga till allvarliga brott arbetar i skolan bör kontrollerna i belastningsregistret stärkas ytterligare. Genom att utveckla registerkontrollen kan skyddet för barn och elever i skolan förbättras ytterligare. Regeringens förslag är ett steg i rätt riktning, men det finns skäl att skärpa regelverket för att säkerställa att systemet fungerar fullt ut.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3969 av Anders Ygeman m.fl. (S).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP), Niklas Sigvardsson (S) och Madeleine Atlas (C).
Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän i skolväsendetProp. 2025/26:191 · beslutad 26 maj 2026
Regeringens lagförslag – reservation, röstade nej
Vad ville V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till undantag från offentlighetsprincipen för vissa enskilda mindre huvudmän i skolväsendet och i övrigt säger ja till regeringens lagförslag.
- De menar att offentlighetsprincipen är central i en demokrati och att den bör omfatta alla skolor utan undantag.
Visa vad de skrev
”För oss är offentlighetsprincipen central i en demokrati, och den bör omfatta alla skolor utan undantag.”
- De menar att alla skolor som finansieras med offentliga medel bör vara skyldiga att följa samma regler för insyn och öppenhet.
Visa vad de skrev
”Vi instämmer i det Sveriges Lärare skriver i sitt remissvar om att alla skolor som finansieras med offentliga medel bör vara skyldiga att följa samma regler när det gäller insyn och öppenhet.”
- De menar att det finns en risk att lagen inte får önskad effekt om skolaktiebolag hävdar att uppgifter är affärshemligheter.
Visa vad de skrev
”Vi ser även en risk med att lagstiftningen inte kommer att få önskad effekt om skolaktiebolag gör bedömningen att uppgifter inte kan lämnas ut med hänvisning till att de utgör affärshemligheter.”
- De menar att det inte finns något behov av att skriva in lättnadsregler för vissa enskilda huvudmän i skollagen.
Visa vad de skrev
”Vi ser därför inte heller något behov av att i skollagen skriva in lättnadsregler för vissa enskilda huvudmän”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi välkomnar att regeringen äntligen kommit till skott och lagt fram ett lagförslag om offentlighetsprincipen i fristående skolor. Vi instämmer i det Sveriges Lärare skriver i sitt remissvar om att alla skolor som finansieras med offentliga medel bör vara skyldiga att följa samma regler när det gäller insyn och öppenhet. Vi ser även en risk med att lagstiftningen inte kommer att få önskad effekt om skolaktiebolag gör bedömningen att uppgifter inte kan lämnas ut med hänvisning till att de utgör affärshemligheter. Vi kommer därför att fortsätta bevaka frågan och lagstiftningens tillämpning.
För oss är offentlighetsprincipen central i en demokrati, och den bör omfatta alla skolor utan undantag. Vi kan därför inte ställa oss bakom förslaget till lättnadsregler för vissa enskilda huvudmän i skolväsendet och vill inte att riksdagen beslutar om att medge några undantag från offentlighetsprincipen.
Mot denna bakgrund föreslår vi att riksdagen avslår 2 kap. 3 a § andra stycket i regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) om att lättnadsregler ska införas för enskilda mindre huvudmän.
Vi ser därför inte heller något behov av att i skollagen skriva in lättnadsregler för vissa enskilda huvudmän och föreslår att riksdagen även avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) i de delar det avser 29 kap. 1, 15–16 f och 18 §§.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen
a) avslår
1. 2 kap. 3 a § andra stycket regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och antar lagförslaget i övrigt,
2. regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) i de delar det avser 29 kap. 1, 15–16 f och 18 §§ och antar lagförslaget i övrigt med den ändringen att orden ”och 13” i ingressen i uttrycket ”punkt 3 och 13” ska utgå,
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i arkivlagen (1990:782),
2. lag om ändring i lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter,
3. lag om ändring i lagen (2021:443) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:191 punkterna 2, 4 och 5 samt motion 2025/26:3996 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt bifaller delvis proposition 2025/26:191 punkterna 1 och 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Isabell Mixter (V) och Camilla Hansén (MP).
Lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän – reservation, avstod
Vad ville MP i stället? (reservation 3)
Att riksdagen säger nej till lättnadsregler för enskilda mindre skolhuvudmän och säger ja till att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolhuvudmän utan undantag.
- De menar att det inte finns något skäl att vänta med att införa offentlighetsprincipen på alla skolor i Sverige.
Visa vad de skrev
”Det finns inget skäl att inte omedelbart införa offentlighetsprincipen på alla skolor i Sverige.”
- De menar att affärshemligheter i ett offentligt finansierat utbildningssystem är skadligt och orättvist.
Visa vad de skrev
”Men i ett offentligt finansierat utbildningssystem är det inte bara konstigt utan skadligt och orättvist.”
- De menar att upp till cirka 70 procent av alla friskolehuvudmän skulle kunna omfattas av undantagsregler.
Visa vad de skrev
”Upp till ca 70 procent av alla friskolehuvudmän skulle kunna omfattas av undantagsregler.”
- De menar att ingen skolhuvudman ska kunna hemlighålla hur skattepengar spenderas eller hindra insyn i någon del av verksamheten.
Visa vad de skrev
”Ingen skolhuvudman ska kunna hemlighålla hur skattepengar spenderas eller hindra insyn i någon del av verksamheten.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
I Sverige har vi en lång tradition av öppenhet och transparens när det gäller myndighetsutövning, och jag har länge efterfrågat att offentlighetsprincipen även ska omfatta friskolor.
En del av marknadens logik är affärshemligheter. I konkurrenssituationer är det inte konstigt att man vill hemlighålla receptet på framgång. Men i ett offentligt finansierat utbildningssystem är det inte bara konstigt utan skadligt och orättvist. Det finns inget skäl att inte omedelbart införa offentlighetsprincipen på alla skolor i Sverige. Att skolor som ägnar sig åt myndighetsutövning och förvaltar stora mängder skattepengar inte omfattas av offentlighetsprincipen fullt ut är orimligt. Ingen skolhuvudman ska kunna hemlighålla hur skattepengar spenderas eller hindra insyn i någon del av verksamheten.
Offentlighetsprincipens omfattning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 4)
Att riksdagen tillkännager för regeringen att offentlighetsprincipen ska omfatta även fristående anordnare inom komvux och tillämpas fullt ut, utan undantag för affärshemligheter.
- De menar att fristående anordnare inom komvux ska omfattas av offentlighetsprincipen.
Visa vad de skrev
”Vi menar att fristående anordnare inom komvux ska omfattas av offentlighetsprincipen.”
- De menar att hemlighållna affärs- och driftsförhållanden gör att allmänheten inte fullt ut kan se hur skattemedel används.
Visa vad de skrev
”Det är problematiskt att affärs- och driftsförhållanden i stor utsträckning fortsatt kan hållas hemliga. Det innebär att centrala frågor om hur skattemedel används inte fullt ut blir tillgängliga för allmänheten.”
- De menar att det utan redovisning på skolenhetsnivå blir svårt att granska överkompensation och att pengar läcker ur skolan.
Visa vad de skrev
”Utan krav på redovisning på skolenhetsnivå blir det svårt att granska överkompensation och pengaläckage ur skolan.”
- De menar att offentlighetsprincipen bör tillämpas fullt ut, utan undantag för affärshemligheter.
Visa vad de skrev
”Vi anser att offentlighetsprincipen bör tillämpas fullt ut, utan undantag för affärshemligheter.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Vi anser att det är anmärkningsvärt att fristående anordnare inom komvux inte omfattas av regeringens lagförslag i propositionen. Även vuxenutbildning finansieras med offentliga medel och bör omfattas av samma krav på insyn och transparens. Vi menar att fristående anordnare inom komvux ska omfattas av offentlighetsprincipen.
Det är problematiskt att affärs- och driftsförhållanden i stor utsträckning fortsatt kan hållas hemliga. Det innebär att centrala frågor om hur skattemedel används inte fullt ut blir tillgängliga för allmänheten. I praktiken riskerar barns rätt till en bra utbildning att fortsatt vägas mot bolagens intresse av sekretess.
Arkiveringsskyldighet – reservation, ingen omröstning
Vad ville MP i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att arkiveringsskyldigheter ska gälla för alla skolhuvudmän och att regeringen ska vidta åtgärder för det.
- De menar att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolhuvudmän i hela skolväsendet fullt ut.
Visa vad de skrev
”Jag står fast vid att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolhuvudmän i hela skolväsendet fullt ut.”
- De menar att det riskerar att försvaga offentlighetsprincipen i praktiken om enskilda mindre skolhuvudmän inte omfattas av arkivlagen på samma sätt som kommunala verksamheter.
Visa vad de skrev
”Skälen för att enskilda mindre huvudmän i skolsektorn inte ska omfattas av arkivlagen på samma sätt som kommunala verksamheter riskerar att undergräva offentlighetsprincipens funktion i praktiken.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen föreslår i propositionen en ökad insyn i friskolesektorn. Jag står fast vid att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolhuvudmän i hela skolväsendet fullt ut. Skälen för att enskilda mindre huvudmän i skolsektorn inte ska omfattas av arkivlagen på samma sätt som kommunala verksamheter riskerar att undergräva offentlighetsprincipens funktion i praktiken. Jag anser därför att arkiveringsskyldigheter ska gälla för alla skolhuvudmän.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4049 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).
Skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi)Prop. 2025/26:10 · beslutad 19 november 2025
Rätten till sfi – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 1)
Att riksdagen säger nej till regeringens förslag om tre års rätt till sfi och säger ja till att rätten ska gälla i fyra år med möjlighet till förlängning ett år i taget.
- De menar att en treårsgräns är för snäv och dåligt underbyggd och riskerar att bli kontraproduktiv.
Visa vad de skrev
”Regeringens förslag att begränsa rätten till sfi till tre år är för snävt och dåligt underbyggt och riskerar att bli kontraproduktivt.”
- De menar att en kort tidsgräns kan skapa ett A- och B-lag där de som behöver mest stöd lämnas efter.
Visa vad de skrev
”Det riskerar att skapa ett A- och B-lag där personer med god studievana och gynnsamma förutsättningar klarar den korta tidsgränsen, medan de som behöver mest stöd lämnas efter.”
- De menar att rätten till sfi bör gälla i fyra år med möjlighet till förlängning ett år i taget, som utredningen föreslog.
Visa vad de skrev
”Utredningen föreslog att rätten till sfi ska gälla i fyra år med möjlighet till förlängning med ett år i taget.”
- De menar att förslaget inte tar tillräcklig hänsyn till personer med funktionsnedsättning eller perioder av sjukdom som behöver anpassad studietakt.
Visa vad de skrev
”Förslaget tar heller inte tillräcklig hänsyn till de behov som personer med funktionsnedsättningar eller perioder av sjukdom har av en anpassad studietakt.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Svenska för invandrare (sfi) utgör en central och viktig del av utbildningssystemet. Svenska språket är helt avgörande för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden och för att bli en del av det svenska samhället. Att kunna tala, skriva och läsa på svenska är ett krav inom många yrken och ofta nödvändigt för att kunna delta i utbildning. Språket lägger grunden för självständighet och delaktighet, en fungerande integration och är även en förutsättning för vårt gemensamma välstånd och vår gemensamma välfärd. Det har länge funnits behov av att skärpa villkoren och höja kvaliteten i sfi så att utrikesfödda snabbare ska få tillräckliga språkkunskaper för att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden. Att neka människor denna möjlighet genom en alltför skarp och kort tidsgräns är att aktivt skapa utanförskap.
Regeringens förslag att begränsa rätten till sfi till tre år är för snävt och dåligt underbyggt och riskerar att bli kontraproduktivt. I avsaknad av offensiva satsningar på kvaliteten i sfi riskerar regeringens förslag på en alltför rigid och svag treårsgräns att leda till både sämre genomströmning och sämre likvärdighet. Det riskerar att skapa ett A- och B-lag där personer med god studievana och gynnsamma förutsättningar klarar den korta tidsgränsen, medan de som behöver mest stöd lämnas efter. Förslaget innebär heller inte per automatik en effektivisering eller garanti för ökad genomströmning, särskilt som regeringen ignorerar många av de förslag som Kliva-utredningen lämnade i syfte att stärka kvaliteten i sfi.
Utredningen föreslog att rätten till sfi ska gälla i fyra år med möjlighet till förlängning med ett år i taget. Syftet var att sfi, likt andra skolformer, skulle fokusera på att öka elevens möjligheter till lärande under en fastställd tidsperiod och inte under obegränsad tid. I grunden är det ett bra förslag som skapar både bättre planeringsförutsättningar och tydligare krav för såväl eleverna som huvudmannen.
Regeringens förslag avviker dock från utredningens utan att regeringen presenterar en övertygande motivering. Förutom att korta tidsgränsen till tre år föreslås onödigt snäva regler om att huvudmannen måste besluta om att förlänga den tid som personen har rätt att delta i utbildningen innan tidsperioden löpt ut. Många elever inom sfi har kort utbildningsbakgrund och behov av omfattande utbildningsinsatser. Förslaget tar heller inte tillräcklig hänsyn till de behov som personer med funktionsnedsättningar eller perioder av sjukdom har av en anpassad studietakt. Med en treårsgräns ökar risken att fler elever tvingas till förlängningar. Det riskerar att leda till en omfattande administration och godtycklighet, snarare än ett reellt stöd. Möjligheten till förlängning är otillräcklig och huvudmän kommer sannolikt att göra olika bedömningar. Den skapar en rättsosäkerhet och utgör en risk för minskande likvärdighet i sfi. Rätten till sfi bör, i linje med Kliva-utredningens förslag, gälla i fyra år med möjlighet till förlängning med ett år i taget om det finns särskilda skäl.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:319 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:357 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 74.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Camilla Hansén (MP) och Nadja Awad (V).
Sfi och yrkesutbildning – reservation, röstade nej
Vad ville S, V och MP i stället? (reservation 2)
Att riksdagen säger ja till att regeringen vidtar åtgärder för ett mer flexibelt sfi-system och för att förstärka möjligheterna att kombinera sfi med yrkesutbildning.
- De menar att kvaliteten och genomströmningen i sfi behöver förbättras så att fler nyanlända snabbare får tillräckliga språkkunskaper för att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden.
Visa vad de skrev
”Vi anser att kvaliteten behöver höjas och att genomströmningen behöver förbättras i sfi-systemet för att fler nyanlända snabbare ska få tillräckliga språkkunskaper för att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden.”
- De menar att regeringens förslag om en mer strikt treårsgräns riskerar att försämra flexibiliteten och sfi:s och yrkesutbildningarnas förmåga att bidra till kompetensförsörjning, jobb och integration.
Visa vad de skrev
”Här riskerar regeringens förslag om en mer rigid treårsgräns att försämra flexibiliteten och därmed också sfi och yrkesutbildningarnas förmåga att bidra till kompetensförsörjning, jobb och integration.”
- De menar att systemet måste vara flexibelt för att inte skapa inlåsningseffekter, där individer väljer bort arbete för att inte förlora rätten till sfi.
Visa vad de skrev
”För att inte skapa inlåsningseffekter, där individer väljer bort arbete för att inte förlora sin rätt till sfi, måste systemet vara flexibelt.”
- De menar att möjligheterna att kombinera sfi med yrkesutbildning har visat sig vara en framgångsrik väg till både jobb och integration och till att möta kompetensbehovet i samhället och näringslivet.
Visa vad de skrev
”Möjligheter att kombinera sfi med yrkesutbildning har visat sig vara en framgångsrik väg till både jobb och integration men också för att möta kompetensbehovet i samhälle och näringsliv.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4021 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 3 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Camilla Hansén (MP), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Vi kräver därför att regeringen genomför reformen på ett ansvarsfullt sätt och inte genom nedskärningar av anslagen till skolan. Reformen riskerar annars att leda till ökad lärarbrist och nedskärningar. En sådan utveckling skulle direkt motverka reformens syfte och riskera att försämra både undervisningens kvalitet och elevernas och lärarnas arbetsmiljö. Om reformen dessutom finansieras med nedskärningar på andra anslag inom skolan är risken överhängande att resurser flyttas från de skolor och elever som har allra störst behov av stöd.
Vidare anser vi att regeringen måste säkerställa att reformen kan genomföras i hela landet. När regeringen arbetar vidare med att se till att de ekonomiska förutsättningarna är tillräckliga behöver det säkerställas att kommuner av olika storlek har möjlighet att genomföra reformen på riktigt. Annars riskerar det slå hårt mot kommuner med svag ekonomi, glesbygdskommuner eller skolhuvudmän som redan i dag har svårt att rekrytera behöriga lärare.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3 och bifaller delvis motion 2025/26:4033 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
När det gäller utvecklingssamtal är det är en tidskrävande uppgift för mentorer att genomföra dem, men jag ställer mig tveksam till att minska skolans åtagande och erbjuda ett i stället för två utvecklingssamtal per år. Det riskerar att gå för lång tid mellan samtalen och det drabbar de elever som mest behöver dem och som behöver en nära relation mellan skola och familj. Det är viktigt att lärare har fortlöpande kontakt och tätare avstämningar än vad som är lagstiftningens miniminivå, om behovet finns.
Innehållet i de nya skriftliga planerna för kunskapsutveckling, som ersätter de individuella utvecklingsplanerna, smalnas av till att enbart behandla kunskapsuppdraget, inte elevernas utveckling som helhet. Jag anser att det är viktigt att lärarrollen, trots välbehövlig reglering för att värna undervisningsuppdraget, inte smalnas av för mycket så att helhetssynen på barn och elever riskerar att gå förlorad. Planen bör enligt min mening ha ett bredare anslag, och det bör som tidigare vara rektorn som beslutar om innehållet i den.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 4 och avslår motion 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).
Vi välkomnar att regeringen efter en lång tids förnekelse av problemet är beredd att avskaffa betyget F som spärrgräns till gymnasiet. Det krävs dock mer för att säkerställa att utslagningen mellan grundskolan och gymnasiet inte består. Det krävs att det nya betygssystemet samordnas med rimliga behörighetsregler till gymnasiala utbildningar. I grunden vill vi se att gymnasieskolan blir obligatorisk och att skolplikten förlängs. Den exakta utformningen av detta och hur det samverkar med behörighetsregler till olika utbildningar behöver utredas vidare. Vi vill att det säkerställs att det nya betygssystemet inte leder till fortsatt utslagning från skolan och att regeringen återkommer med en samlad plan för hur betygssystemet ska samordnas med behörighetsregler och övergångar till gymnasiet.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Det är viktigt med hög kvalitet på undervisningen genom hela utbildningssystemet och att de som är intresserade har goda möjligheter att välja och antas till estetiska utbildningar på gymnasiet och folkhögskolor och högre utbildning i Sverige och utomlands. Det är viktigt för rekrytering av musiklärare och yrkesmusiker, och i förlängningen för svensk kultur. Därför bör regeringen i genomförandet av reformen särskilt värna de konstnärliga och övriga praktisk-estetiska ämnenas särart.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4058 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Det är oklart om Skolverket har förmåga att säkerställa de digitala systemen för att hantera det stora antalet elever som ska göra många olika prov vid samma tid. Det finns därför behov av att utreda om Skolverket har tillräckliga personella och ekonomiska resurser för att införa de digitala nationella slutprov som behöver genomföras för att betygssystemet ska fungera. Regeringen bör därför ge Skolverket i uppgift att kartlägga om myndigheten har tillräckliga resurser för att ta fram och administrera digitala nationella slutprov.
Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven. Det kan komma att påverka lärares undervisningsmetoder och leda till att undervisningen utformas för att prestera goda resultat på provet, i stället för att hålla fokus på hela ämnets bredd och olika sätt att visa kunskap på. Det kan leda till ökad stress och att viktiga delar av kunskapsuppdraget trängs undan. Det är därför nödvändigt att regeringen följer upp att det nya betygssystemet inte leder till att de nationella provens ökade betydelse leder till försämrad undervisning när ökat fokus läggs på att förbereda elever för att prestera på prov.
Av likvärdighets- och legitimitetsskäl är det viktigt att elever i specialskolan kan genomföra de nationella slutproven och att proven konstrueras så att de är tillgängliga för alla elever. Ett sätt att öka tillgängligheten för döva och hörselskadade elever är att slutproven översätts till svenskt teckenspråk. Regeringen bör därför i förordningsarbetet utreda förutsättningarna för tillgängliga slutprov och översättning till teckenspråk.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4001 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 2, 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 2 och 4 samt 2025/26:4058 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 6 och 2025/26:4058 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 6.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven. Det kan leda till ökad stress och att viktiga delar av kunskapsuppdraget trängs undan. Det är därför nödvändigt att följa upp hur provens betydelse påverkar undervisningen och elevernas arbetsmiljö. Vi ser dock att delar av det föreslagna betygssystemet kommer att kunna justeras; det kan exempelvis handla om att justera processen för kalibrering och i vilken grad nationella prov styr meritvärden i takt med att betygsinflationen av strukturella skäl minskar.
Vi anser mot denna bakgrund att processen för kalibrering av betyg behöver förenklas och ses över före införandet.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Flera remissinstanser, däribland Vuxenutbildning i Samverkan, har pekat på att förslagen riskerar att fungera sämre i denna kontext. Särskilt problematiskt är att meritvärderingen i hög grad ska bygga på nationella slutprov. Det riskerar att tränga undan lärarens bedömning, minska motivationen och missgynna vuxna studerande. Förslaget om att genomföra slutprov vid samma tidpunkter som i gymnasieskolan riskerar dessutom att minska flexibiliteten, skapa väntetider och fungera som en flaskhals i utbildningar som är avgörande för kompetensförsörjningen. Det finns alltså fortsatt frågor om det nya betygssystemets genomförande på den kommunala vuxenutbildningen. Regeringen bör därför tillsätta en utredning av hur det nya betygssystemet ska genomföras och användas på den kommunala vuxenutbildningen.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4001 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niklas Sigvardsson (S), Jan Riise (MP) och Madeleine Atlas (C).
Skolinspektionens granskning av särskild undervisning i dag visar att viktiga delar av undervisningen som är centrala för elevers lärande inte genomförs, utan att undervisningen i hög grad består av ensamarbete med skriftliga uppgifter. Jag ser en risk för att den typen av undervisning kommer att öka med den nya läroplanens syn på kunskap, som signalerar att elever är passiva mottagare av kunskap, snarare än att de är aktiva i att bearbeta och behandla kunskap. Risken att elever i särskilda undervisningsgrupper inte undervisas av kvalificerade lärare är särskilt stor i kommuner som redan har lärarbrist.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2 och avslår motion 2025/26:4035 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3 och avslår motion 2025/26:4019 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4048 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 5 och avslår motion 2025/26:4035 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 5.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
Ansvaret för att ta fram och sprida forskning om effektiva undervisningsmetoder vilar på Skolforskningsinstitutet, och ansvaret för att ta fram kunskapsstöd utifrån detta vilar på Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Att flytta detta ansvar till den politiska nivån är fel väg att gå. Vi vill se en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, men vägen dit går via en stärkt profession, inte genom politisk detaljstyrning.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Niels Paarup-Petersen (C) och Camilla Hansén (MP).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 2 och 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Isabell Mixter (V) och Camilla Hansén (MP).
Skolinspektionen har granskat undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer och konstaterar att kvaliteten behöver bli bättre. Granskningen visar bl.a. att eleverna får undervisning som inte är tillräckligt nära deras vardag och att de sällan möter fördjupad undervisning om hedersrelaterat våld och förtryck. Strukturen förstärktes så sent som 2022 med examensmål i lärarutbildningen och tydligare skrivningar i läroplanens uppdrag till rektor att ha ansvar för området sexualitet, samtycke och relationer samt genom att området förekommer i ett flertal kursplaner. Att helt flytta dessa områden från läroplanernas inledande delar riskerar att försvaga helhetsperspektivet och minska tydligheten i skolans ansvar. Detta görs även i ett läge där frågor om sexualitet, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck aktivt behöver stärkas, inte tonas ned. Regeringens argumentation för att tunna ut kunskapsområdet bygger inte på kunskap om vad som är viktigt för elever och lärare. Vi delar invändningarna som flera remissinstanser uttrycker. För att nå ett jämställt samhälle behöver alla ha grundläggande kunskaper om hur olika relationer påverkar vårt samhälle.
Vi vill att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck även fortsättningsvis ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 4 och avslår motion 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).
I ljuset av de globala megatrenderna, bl.a. klimatförändringar, globalisering, digitalisering och teknisk utveckling samt det faktum att världens länder kommit överens om Agenda 2030, är det tydligt att de som i dag är elever i våra grundskolor behöver utveckla en handlingskompetens för hållbar utveckling. Det framgår inte i tillräcklig omfattning i Läroplansutredningens förslag till ny läroplan.
Jag vill att vikten av lärande för hållbar utveckling ska framgå tydligare i skolväsendets uppdrag, vilket för alla skolformer, för både barn och vuxna, innebär att utbildningen ska ha kunskap om hållbar utveckling med dimensionerna social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet som ett mål. Detta kan lämpligen framgå av läroplanens inledande delar. Det behöver också framgå att varje elev behöver handlingsberedskap för att kunna agera på ett sätt som stärker den hållbara utvecklingen ur ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter själv och tillsammans med andra. Det är grundläggande att eleverna får vetenskapligt baserad kunskap om klimatförändringarna, men också insikt i att deras röst och handling har betydelse, samtidigt som de vet att andra också strävar mot en hållbar framtid.
Jag är även kritisk till regeringens bristande arbete när det gäller att stärka svenska elevers digitala kompetens. Regeringen har ingen egentlig strategi för hur digitalisering och AI ska hanteras i skolväsendet och det gör att Sverige halkar efter andra länder i Europa. Förändringarna går mycket fort och påverkar oundvikligen alla samhällssektorer. Vi behöver agera både snabbt och eftertänksamt. Att digitaliseringen ofrånkomligen kommer att vara en del i den värld vi lever i innebär dock inte att andra kunskaper blir oviktiga, t.ex. vanan att läsa böcker och att skriva för hand men också hantverk och estetiska praktiker. Tryckta böcker är det vanligaste läromedlet och kommer antagligen att vara det under lång tid. Förskollärare och lärare är experter på barns och ungas lärande och behöver frihet att utforma undervisning. Elever behöver tillsammans med sina lärare fylla sin verktygslåda med olika strategier för lärande som baseras både på analoga och digitala sätt att ta in, organisera och fördjupa sin kunskap. Jag vill understryka vikten av att regeringen i det fortsatta arbetet med läroplan och kursplaner stärker både de övergripande skrivningarna i läroplanen och konkreta skrivningar inom detta område i olika kursplaner. För att styrningen av skolväsendets digitalisering ska bli komplett behöver regeringen också besluta om en strategi för skolväsendets digitalisering och AI-användning i skolan.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 3, 7 och 8 samt avslår motion 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4018 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4050 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Tyvärr riskerar regeringens definition av vilka mindre enskilda huvudmän som ska få lättnader i fråga om hanteringen av allmänna handlingar att urholka en stor del av offentlighetsprincipens ändamål. Avgränsningen som regeringen presenterar kan leda till att flera huvudmän får lättnader som inte är motiverade. Upp till ca 70 procent av alla friskolehuvudmän skulle kunna omfattas av undantagsregler. Allmänhetens rätt till insyn borde omfatta alla friskolors verksamheter. Det är viktigt att samma villkor gäller för alla; en begäran om allmän handling ska hanteras genast eller så snart som möjligt. Jag anser därför att offentlighetsprincipen ska gälla för alla skolhuvudmän utan undantag.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4049 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår motion 2025/26:4024 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Camilla Hansén (MP).
I dag saknas dessutom i många fall tillräcklig insyn i hur skattemedel används inom friskolekoncerner. Det gäller inte minst i fråga om hur resurser flyttas mellan skolor och hur vinster uppstår. Utan krav på redovisning på skolenhetsnivå blir det svårt att granska överkompensation och pengaläckage ur skolan. Offentlighetsprincipen är därför inte bara en fråga om insyn, utan en förutsättning för att kunna säkerställa att resurser används rätt och att alla elever ges likvärdiga förutsättningar.
Regeringen har under lång tid lovat att öka insynen i friskolesektorn. Det som nu presenteras är dock en halvmesyr. I stället för en tydlig och konsekvent offentlighetsprincip väljer regeringen en modell med undantag och lättnader som riskerar att skapa kryphål. För att på allvar stärka förtroendet för skolan krävs en mer genomgripande politik. Offentligt finansierad utbildning ska ha öppna böcker, resurser ska kunna följas på skolnivå och vinstintresset ska inte tillåtas att stå i vägen för transparens och kvalitet. Sammantaget är det positivt att offentlighetsprincipen nu föreslås införas, men reformen behöver skärpas. Offentligt finansierad utbildning ska präglas av full insyn – inte av undantag som riskerar att dölja hur skattemedel används. Vi anser att offentlighetsprincipen bör tillämpas fullt ut, utan undantag för affärshemligheter.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4024 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 3 och 4.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Regeringen föreslår i proposition 2025/26:10 en rad skärpningar av kraven inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi). Vi anser att kvaliteten behöver höjas och att genomströmningen behöver förbättras i sfi-systemet för att fler nyanlända snabbare ska få tillräckliga språkkunskaper för att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden. Här riskerar regeringens förslag om en mer rigid treårsgräns att försämra flexibiliteten och därmed också sfi och yrkesutbildningarnas förmåga att bidra till kompetensförsörjning, jobb och integration. För att inte skapa inlåsningseffekter, där individer väljer bort arbete för att inte förlora sin rätt till sfi, måste systemet vara flexibelt. Möjligheter att kombinera sfi med yrkesutbildning har visat sig vara en framgångsrik väg till både jobb och integration men också för att möta kompetensbehovet i samhälle och näringsliv. Vi menar att dessa möjligheter måste fortsätta att förstärkas.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:319 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 3, 2025/26:357 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2 och 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 75.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Camilla Hansén (MP) och Nadja Awad (V).