Laddar…
- Röstade för utskottets förslag
- 82 %
- 14 av 17 omröstningar
- På den vinnande sidan
- 82 %
- 14 av 17 omröstningar där partiet röstade ja eller nej
- Fick igenom sin linje mot utskottet
- 0 av 3
- omröstningar där partiet röstade nej och utskottets förslag föll
- Reservationer
- 3
- av 36 beslutspunkter hade partiet ett eget förslag
- Ville stoppa hela propositionen
- 0
- gånger
Partiets egna förslag
Motioner som Socialdemokraterna har lagt i partiets namn inom försvar och krisberedskap: 3 motioner med 113 yrkanden. Riksdagen har beslutat om 113 av yrkandena och sagt ja till 0. Partier som ingår i regeringen lägger sällan egna motioner, eftersom de i stället påverkar regeringens förslag inifrån. Därför säger antalet motioner inte hur aktivt ett parti är.
med anledning av prop. 2025/26:142 Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskapMotion 2025/26:3935 · 11 mars 2026 · 2 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en fullständig konsekvens- och kostnadsanalys av reformens effekter för kommuner, regioner och fastighetsägare och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att kommuner endast tilldelas nya uppgifter inom befolkningsskyddet när de också ges nödvändiga ekonomiska och organisatoriska förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Totalförsvarets beredskapMotion 2025/26:3556 · 7 oktober 2025 · 103 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett starkt totalförsvar och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka försvarsutgifterna med ett starkt fokus på ökad operativ militär förmåga och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och införa en beredskapsskatt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är prioriterat att den samlade krigsorganisationen fortsätter att öka, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
Där partiet ville något annat
Beslutspunkter där S röstade nej till utskottets förslag eller lämnade en reservation. Det kan betyda att partiet ville stoppa, ändra eller gå längre än förslaget. Öppna propositionen för att se omröstningen.
Följde utskottet på alla punkter
Visa 11 ärenden där S varken röstade nej eller reserverade sig
Så läser du siffrorna
I kammaren röstar riksdagen alltid om utskottets förslag. Ja betyder att man stöder utskottets förslag och nej att man stöder ett motförslag. Utskottets förslag är oftast att anta regeringens proposition, men inte alltid.
En reservation är ett annat förslag till beslut som ett eller flera partier lämnar i utskottet. Många punkter avgörs utan omröstning; då syns partiets hållning bara genom reservationen.
Partiets röst är det som flest av dess ledamöter röstade. Ibland behandlar utskottet flera propositioner i samma betänkande; då visas de tillsammans och varje beslutspunkt räknas en gång.
med anledning av skr. 2024/25:193 Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige – innovation, produktion och samarbeteMotion 2025/26:76 · 17 september 2025 · 8 yrkanden
Vad partiet kräver
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om längre och förutsägbara kontrakt och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om exportstöd som stärker industrins konkurrenskraft, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kompetensutveckling och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sjysta arbetsvillkor i hela försörjningskedjan och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om anpassningar i upphandlingsreglerna för att värna säkerhetsintressen som säkerställer svensk rådighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statliga kreditgarantier för nya produktionslinjer och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga gemensamma försvarsindustriella projekt med övriga nordiska länder och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheter till direktupphandlingar av försvarsmateriel och tillkännager detta för regeringen.Riksdagen sa nej
Ordagrant ur motionen.
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Ett stärkt befolkningsskydd är en central del av totalförsvaret, men det måste byggas på realistiska förutsättningar. Ett återkommande tema i remissvaren är behovet av en mer genomarbetad konsekvensanalys av reformens effekter. Flera remissinstanser pekar på att de förslag som nu läggs fram innebär betydande nya uppgifter för kommuner, regioner och fastighetsägare samtidigt som de ekonomiska konsekvenserna inte är tillräckligt belysta. Detta är särskilt problematiskt mot bakgrund av att kommunerna redan i dag bär ett växande ansvar inom det civila försvaret. Att ytterligare utöka detta ansvar utan en tydlig analys av kostnader, organisatoriska behov och resursfördelning riskerar att skapa ett system som i praktiken blir svårt att genomföra.
De nya planeringsuppgifterna kopplade till utrymning, inkvartering och skyddade utrymmen kommer att kräva både organisatorisk uppbyggnad, kompetens och återkommande övningar. Detta innebär i praktiken nya kostnader och ett mer omfattande ansvar för kommunerna. Om staten menar allvar med att stärka befolkningsskyddet måste detta också åtföljas av realistiska bedömningar av vilka resurser som krävs för att reformen ska fungera i praktiken. Samma problematik gäller för integreringen av skyddsrumsfrågor i plan- och byggprocessen. Ambitionen att stärka befolkningsskyddet i den fysiska planeringen är i grunden rimlig. Samtidigt finns det en uppenbar risk att nya krav i bygglovs- och planprocessen leder till ökade kostnader och mer komplicerade processer för bostadsbyggande. Sverige befinner sig redan i ett läge där bostadsbyggandet bromsar in kraftigt, och reformer som ytterligare fördyrar byggandet eller riskerar att skapa nya stoppklossar i processen måste analyseras mycket noggrant.
Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att regeringen i propositionen inte redovisar en mer heltäckande konsekvensanalys. För att reformen ska få legitimitet och fungera i praktiken krävs det att staten redovisar hur ansvar och kostnader ska fördelas och säkerställer att kommuner och andra berörda aktörer har realistiska förutsättningar att genomföra uppgifterna.
Frågan om kommunernas ansvar och förutsättningar inom det civila försvaret behöver också ses i ett större sammanhang. Under de senaste åren har kommunerna successivt fått ett större ansvar i uppbyggnaden av det civila försvaret. Var och en av de uppgifterna kan vara motiverad i sig, men tillsammans innebär de en betydande utvidgning av kommunernas roll. Om staten inte samtidigt säkerställer tydliga ekonomiska ramar och en realistisk ansvarsfördelning finns det en uppenbar risk att kommunernas uppdrag växer snabbare än deras faktiska förutsättningar.
En långsiktigt hållbar uppbyggnad av det civila försvaret förutsätter att staten tar ett tydligt ansvar för helheten och säkerställer att kommunerna inte lämnas ensamma med ett växande ansvar. För att reformen ska fungera i praktiken krävs det att regeringen i det fortsatta arbetet redovisar en tydligare samlad modell för ansvarsfördelning, finansiering och genomförande mellan staten, kommunerna och andra berörda aktörer.
Vi anser således att regeringen bör återkomma med en fullständig konsekvens- och kostnadsanalys av reformens effekter för kommuner, regioner och fastighetsägare och säkerställa att kommuner och regioner ges ekonomiska och organisatoriska förutsättningar för de nya uppgifterna.
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3935 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Peter Hultqvist (S), Johan Andersson (S), Hanna Westerén (S), Erik Ezelius (S), Hanna Gunnarsson (V) och Markus Selin (S).
Andra åtgärder för ett starkare befolkningsskydd – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 6)
Att riksdagen säger ja till att stärka civilsamhället och samlingslokalerna, återinföra ett system för befolkningsskydd och rusta upp skyddsrummen.
- De menar att ett starkt civilsamhälle är en bärande del av det civila försvaret.
Visa vad de skrev
”En bärande del av det civila försvaret är ett starkt civilsamhälle.”
- De menar att samlingslokaler är viktiga för civilsamhällets organisering, att upprustningen av dem länge har varit bristfällig och att regeringen bör utreda hur samhället kan vända utvecklingen.
Visa vad de skrev
”Samlingslokaler är en viktig del för civilsamhällets organisering, och under alldeles för lång tid har upprustning och tillvaratagande av ändamålsenliga samlingslokaler varit bristfälligt. Regeringen bör utreda hur vi som samhälle kan vända denna utveckling.”
- De menar att skyddet av civilbefolkningen bör stärkas eftersom det är centralt för försvarsviljan, och att innebörden av begreppet befolkningsskydd bör återinföras tillsammans med ett system för befolkningsskydd.
Visa vad de skrev
”Särskilt bör dock betonas att skyddet av civilbefolkningen bör stärkas, då det är helt centralt för försvarsviljan. Innebörden av begreppet befolkningsskydd togs bort ur svensk lagstiftning 2006 och bör nu återinföras tillsammans med ett system för befolkningsskydd.”
- De menar att skyddsrummen behöver rustas upp för att öka skyddseffekten och antalet tillgängliga platser.
Visa vad de skrev
”Skyddsrummen behöver rustas upp för att öka skyddseffekten och antalet tillgängliga platser.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
En bärande del av det civila försvaret är ett starkt civilsamhälle. En befolkning som är välorganiserad bidrar i allra högsta grad till att stärka samhällsfunktionerna under kris och krig. En medveten befolkning är ytterst det som bär demokratin och möjligheten att motstå desinformation. Därför är det framtida stödet till utvecklingen av det svenska civilsamhällets strukturer av högsta vikt. Samlingslokaler är en viktig del för civilsamhällets organisering, och under alldeles för lång tid har upprustning och tillvaratagande av ändamålsenliga samlingslokaler varit bristfälligt. Regeringen bör utreda hur vi som samhälle kan vända denna utveckling. Allt detta är viktiga punkter när framtidens civila försvar ska byggas. Särskilt bör dock betonas att skyddet av civilbefolkningen bör stärkas, då det är helt centralt för försvarsviljan. Innebörden av begreppet befolkningsskydd togs bort ur svensk lagstiftning 2006 och bör nu återinföras tillsammans med ett system för befolkningsskydd. Ett sådant system bör bestå av tydliga ansvarsförhållanden, organisation och bemanning, motsvarande det tidigare hemskyddet. Skyddsrummen behöver rustas upp för att öka skyddseffekten och antalet tillgängliga platser.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage detta för regeringen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 79 och 85 samt avslår motionerna 2025/26:227 av Björn Tidland (SD), 2025/26:1965 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och 2025/26:1969 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Peter Hultqvist (S), Johan Andersson (S), Hanna Westerén (S), Erik Ezelius (S) och Markus Selin (S).
Ett starkt skydd för nätverks- och informationssystem – en ny cybersäkerhetslagProp. 2025/26:28 · beslutad 10 december 2025
Cyberpolitikens utveckling – reservation, röstade nej
Vad ville S i stället? (reservation 5)
Att riksdagen säger ja till att stärka det svenska cyberförsvaret och den gemensamma beredskapen mot cyberangrepp.
- De menar att cyberangreppen från kriminella aktörer blir fler och att angreppen från främmande stater ökar i omfattning och komplexitet.
Visa vad de skrev
”Vi ser hur cyberangreppen från kriminella aktörer blir fler, samtidigt som angreppen från främmande stater ökar i omfattning och komplexitet.”
- De menar att cyberattacker i värsta fall kan få lika allvarliga effekter som ett konventionellt väpnat angrepp.
Visa vad de skrev
”Effekterna av cyberattacker kan i värsta fall bli lika allvarliga som ett konventionellt väpnat angrepp.”
- De menar att myndigheter, kommuner och företag behöver bedriva ett systematiskt och ansvarsfullt informationssäkerhetsarbete.
Visa vad de skrev
”I en tid när digitaliseringen genomsyrar hela samhället är det viktigare än någonsin att myndigheter, kommuner och företag bedriver ett systematiskt och ansvarsfullt informationssäkerhetsarbete.”
- De menar att samhällets robusthet också handlar om betalnings- och kontanthanteringssystemen och att redundansen behöver stärkas.
Visa vad de skrev
”En del av samhällets robusthet handlar också om något så grundläggande som våra betalnings- och kontanthanteringssystem. Här behöver Sverige fortsätta att stärka redundansen.”
Sammanfattat av AI och kontrollerat mot reservationen i en separat automatisk granskning. Citaten är ordagranna. Den kan innehålla fel, så läs gärna hela texten.
Läs hela reservationen
Det svenska cyberförsvaret och vår gemensamma beredskap mot cyberangrepp måste stärkas. I en tid när digitaliseringen genomsyrar hela samhället är det viktigare än någonsin att myndigheter, kommuner och företag bedriver ett systematiskt och ansvarsfullt informationssäkerhetsarbete. Det handlar om att skydda människor, välfärd och samhällsservice. Därför är det av särskild vikt att både it- och cybersäkerheten utvecklas, liksom samhällets förmåga att möta allt mer avancerade och asymmetriska cyberhot.
Vi ser hur cyberangreppen från kriminella aktörer blir fler, samtidigt som angreppen från främmande stater ökar i omfattning och komplexitet. Dessa aktörer har resurser att skada samhällsviktiga funktioner som livsmedelsförsörjning, betalningssystem, elförsörjning och sjukvård, vilket i förlängningen riskerar att slå hårt mot tryggheten i människors vardag. Effekterna av cyberattacker kan i värsta fall bli lika allvarliga som ett konventionellt väpnat angrepp. Därför måste statens ansvar och förmåga inom cybersäkerhet fortsätta att byggas ut och fördjupas.
Utvecklingen inom svensk cyberpolitik visar att viktiga steg redan har tagits. Under den S-ledda regeringen 2020 etablerades Nationellt cybersäkerhetscentrum, Centrum för cyberförsvar och informationssäkerhet vid KTH samt en spetsutbildning inom Försvarsmakten där den första kullen cybersoldater ryckte in. Det är exempel på satsningar som stärker både kompetens och kapacitet, och som måste fortsätta att utvecklas. Cyberangrepp behöver förebyggas, upptäckas och hanteras på ett samordnat och kraftfullt sätt. I dag är cyberförsvar en självklar och integrerad del av det militära försvaret och utgör en militärstrategisk resurs som kan genomföra både offensiva och defensiva operationer. Försvarsmakten har förmåga att upptäcka, identifiera och avvärja hot från de mest kvalificerade aktörerna.
En del av samhällets robusthet handlar också om något så grundläggande som våra betalnings- och kontanthanteringssystem. Här behöver Sverige fortsätta att stärka redundansen. Vi ligger långt fram internationellt när det gäller elektroniska betalningar, men vi har också betydligt färre kontanttransaktioner än många EU-länder. Medan kontanter fortfarande dominerar i flera andra länder blir de alltmer ovanliga här hemma. Det gör det än viktigare att våra betalningssystem är trygga, tillförlitliga och motståndskraftiga och det även i kris.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage detta för regeringen.
Bilaga 1
Visa deras formella förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 97.
Ordagrant ur utskottets betänkande, reservation av Peter Hultqvist (S), Helén Pettersson (S), Hanna Westerén (S), Erik Ezelius (S) och Markus Selin (S).